Flygplan mot kvällshimmel

Unika radarkomponenter för mer hållbart flyg

​Beräkningar visar att effektivare flygledning kan minska flygets belastning på klimatet påtagligt. Men då krävs nya och avancerade radarsystem för mer exakt navigering. Nu har ett Chalmerslett forskningsprojekt utvecklat radarkomponenter med unik prestanda som ska bidra till minskad klimatpåverkan.
Ett europeiskt mål för flygets minskade klimatpåverkan anger att flygplan som sätts i drift efter år 2020 ska ha 50 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med de som sattes i drift år 2000. Av denna förbättring beräknas effektivare lufttrafikledning bidra med cirka 10 procentenheter. Nya effektiva trafikledningssystem, som underlättar flygning vid regn och dimma, är en viktig åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid och att nå målet. När flygplan kan flyga rakare mot destinationen och undvika avbrutna landningsförsök på grund av dåligt väder minskar de onödiga utsläppen.

Komponenter med rätt egenskaper har saknats

En förutsättning är att flygledningssystemet uppgraderas med radar på flygplanen. Sådan radar arbetar i det tilldelade frekvensområdet 93–100 gigahertz. Problemet är att radarkomponenter inom detta frekvensområde, med egenskaper som tillåter storskalig användning och är tillräckligt kostnadseffektiva, inte har funnits på marknaden. Men nu är alltså ett Chalmerslett europeiskt projekt – efter nära tre års forskning – först i världen med att demonstrera just den här typen av komponenter.  
–  Flyget har en stor klimatpåverkan och det är angeläget att jobba med många åtgärder parallellt för att minska påverkan. Det känns jätteroligt att kunna bidra till ett mer hållbart flygande i framtiden, säger Dan Kuylenstierna, docent vid avdelningen för mikrovågselektronik på Chalmers och ledare för projektet.  

Utmaning att generera hög sändareffekt vid hög frekvens

De radarkomponenter som har utvecklats i projektet liknar dem som sitter i självkörande bilar. Men för att kunna användas i flygplan, särskilt vid regn och dåligt väder, behöver sändareffekten öka betydligt. Det är i sig en svår uppgift, eftersom de frekvenser som används inom flyget är högre än de som används för bilradar – och det blir allt svårare att generera hög sändareffekt ju högre frekvensen är. För att lösa problemet har forskningsprojektet utvecklat nya kretsar och kapslingsmetoder. Det gör att tekniken nu kan integreras i nya flygplans lufttrafikledningssystem på ett sätt som är både kostnadseffektivt och tillförlitligt.

Forskningsprojektets vetenskapliga resultat har publicerats vid internationella konferenser: 

Projektet har också lett till ett inskickat patent.​

Sidansvarig Publicerad: fr 09 jul 2021.