Nyheter: Mikroteknologi och nanovetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 24 Jan 2022 20:08:55 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kristina-Davis-utnamnd-till-ny-Wallenberg-Acacemy-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kristina-Davis-utnamnd-till-ny-Wallenberg-Acacemy-Fellow.aspxHon finslipar metoder för att hitta liv i andra solsystem<p><b>​För att ta reda på om det finns liv på planeter i andra solsystem, behöver forskare kunna analysera ljuset från de avlägsna planeternas atmosfärer. Wallenberg Academy Fellow Kristina Davis utvecklar känsliga system för optisk avbildning, som gör detta möjligt.</b></p>​Om det finns liv på en planet, kommer de levande organismerna att påverka vilka gaser som finns i atmosfären. Sammansättningen av atmosfärens gaser påverkar i sin tur våglängden på det ljus som planeten reflekterar. Genom att studera och analysera detta ljus, kan forskare därför avslöja om det finns liv på planeten.<br /><div><br /></div> <div>Men att fånga ljuset från planeter i andra solsystem, så kallade exoplaneter, är svårt. Dels dränks det svaga ljus som planeten reflekterar, av det mycket starkare ljuset från den närliggande stjärnan. Dels deformeras ljuset från avlägsna solsystem när det kommer in i jordens atmosfär.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/nat_DavisKristina_photoKristinaDavis.jpg" alt="nat_DavisKristina_photoKristinaDavis.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:330px" />För att ändå göra det möjligt att studera fjärran planeter, utvecklar dr Kristina Davis, vid University of California, Santa Barbara, USA, tekniska lösningar för att återskapa en skarp bild av exoplaneterna och bevara så mycket som möjligt av den viktiga information som finns i ljuset från planeten. Skarpare bilder av exoplaneter kommer inte bara att kunna avslöja om vi har sällskap i universum, utan även ge ny kunskap om hur planeterna bildas och vilket klimat de har.</div> <br /><div><strong>Hur började ditt intresse för att söka liv på planeter i andra solsystem genom att analysera ljuset från de avlägsna planeternas atmosfärer?</strong></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>Som forskare vill jag styra min forskning mot att svara på några av de största frågorna som vi som människor har. Enligt min mening är en av de största frågorna &quot;är vi ensamma?&quot; Det mest realistiska sättet att svara på den frågan är genom att söka efter tecken på biologiska processer som påverkar värdplanetens atmosfär, till exempel att se vattenånga, syre och andra kemikalier i atmosfären som efterliknar vår egen atmosfärs sammansättning. Min forskning syftar till att bättre separera planeters ljus från deras värdstjärnors ljus och därigenom förenkla att göra kemiska analyser av deras atmosfärer. Min forskning är ett litet steg i denna process, men att svara på dessa stora frågor kräver en stor gemenskap av människor som arbetar tillsammans mot samma mål.<br /><br /><strong>Vad betyder utnämningen för din forskning?</strong><br /><br /><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>Wallenberg-anslaget kommer att göra det möjligt för mig att investera i att utveckla ny teknik för att hjälpa till att besvara denna fråga. Instrumentering är ett dyrt forskningsfält, men i slutänden det som har störst inverkan på hur man direkt avbildar exoplaneter. Och teknik är inte den enda delen av ekvationen. Forskningen möjliggörs endast av de studenter som bygger enheter, skriver programvara och utför kalibreringar som i sin tur gör att vi kan använda instrumenteringen framgångsrikt. Wallenberg-anslaget hjälper mig att komma i gång och fokusera på hur vi kan göra våra mätningar bättre, inte hur vi får resurser för att göra det möjligt.<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>På vilket sätt kommer ditt nya forskningsprojekt att gynna samhället?</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>&quot;Är vi ensamma&quot; är en stor fråga som har intresserat mänskligheten sedan vi kunde se ut mot stjärnorna. Men den frågan leder till en annan fråga, &quot;vilka förutsättningar behövs för att liv ska existera?&quot; En av de kommande kriserna för vår planet är klimatförändringarna. Genom att studera exoplanetsystem kan vi få en bättre förståelse för vilka processer som är vanliga eller ovanliga i planetsystem, och hur olika initiala förhållanden kan leda till planeter antingen mycket lika eller mycket annorlunda jämfört med vår egen. Det är min förhoppning att vi genom att studera miljön i planetsystem kommer att uppskatta hur unik vår egen jord är, vilket kan inspirera till ett bredare engagemang för att hjälpa vår planet att överleva och frodas.</div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson<br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Fyra Wallenberg Academy Fellows till Chalmers 2021 </h2> <div>Forskningsfinansieringen från Wallenberg Academy Fellowship uppgår till mellan 5 och 15 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering. Här kan du läsa om de andra utnämningarna: <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Utforskar-exotiskt-material-for-framtidens-datorer-och-energiteknik.aspx">Yasmine Sassa, Fysik </a></div> <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/klassificera-matematiska-objekt.aspx">Hannes Thiel, Matematiska vetenskaper</a><br /><div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ny-metod-for-verifiering-av-programvara.aspx">Niki Vazou, Data- och informationsteknik</a></div> <br />Thu, 02 Dec 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspxMC2-forskare får miljonbelopp i anslag av Vetenskapsrådet<p><b>​Nyligen presenterade Vetenskapsrådet vilka anslag de har beviljat inom naturvetenskap och teknikvetenskap för åren 2021–2025. Här berättar några av de forskare vid MC2 som beviljades anslag om sina forskningsprojekt.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">Projekttitel: &quot;Helintegrerad supereffektiv frekvenskam-sändare&quot;</h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div>Forskningsledare: <a href="/sv/personal/Sidor/jochen-schroeder.aspx" target="_blank">Jochen Shröder</a><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad handlar ditt forskningsprojekt om?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Forskningsprojektet handlar om att skapa och undersöka en multivågssändare för fiberoptiska kommunikationssystem på ett chip. Nyheten med detta tillvägagångssätt är att i motsats till andra metoder som delar och individuellt modulerar olika våglängder, använder vi en ny teknik som både kan generera flera våglängder från en enda ingångslaser och sedan modulera dem med olika data inuti en enda seriell vågledare, utan att behöva separera våglängder. Detta något kontraintuitiva tillvägagångssätt bygger på en metod som lånar från bildteknik inom fri rymdoptik och kan potentiellt kraftigt minska förlusterna av enheter, en av de största utmaningarna för andra metoder.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Varför är det viktigt att studera detta?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Optiska fibernät ligger till grund för modern kommunikation. Varje gång vi gör en sökning, skickar ett e-postmeddelande eller tittar på en video online överförs våra data via en optisk fiber, och möjligheten att enkelt överföra stora mängder data till någon punkt på planeten har förändrat det moderna samhället. Det faktum att vi närmar oss de grundläggande gränserna för optiska fibrers datakapacitet kräver dock kontinuerlig innovation för att hålla jämna steg med kraven. Resultatet av vårt projekt skulle göra det möjligt att avsevärt förbättra prestandan hos framtida kommunikationssändare så att vi kan fortsätta att hålla jämna steg med datakraven, som inte visar några tecken på avmattning. Det alternativa tillvägagångssättet öppnar ytterligare dörren för ny forskning om alternativa sätt att generera önskade temporala vågformer, som kan ha fascinerande tillämpningar inom andra områden som optisk kvantteknik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad betyder finansieringen för dig - vad kommer du att kunna åstadkomma som du kanske inte skulle ha medel att göra utan den?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förutom att genomföra forskningen i förslaget gör finansieringen det möjligt för oss att lägga stor ansträngning på att utveckla en ny integrerad optikplattform baserad på ett andra klassens icke-linjärt material, lithiumniobat. Denna plattform är extremt lovande för många applikationer inom integrerad fotonik och är central för projektet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Projekttitel: &quot;Spinntronik med topologiskt kvantmaterial och magnetisk heterostruktur&quot;</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div>Forskningsledare: <a href="/sv/personal/Sidor/Saroj-Dash.aspx">Saroj Prasad Dash</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad handlar ditt forskningsprojekt om?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> – Det här forskningsprojektet syftar till att skapa och kontrollera topologiskt skyddade elektroniska tillstånd i nya kvantmaterial och kvantenheter. Vi kommer att använda nanoskaleenheter gjorda av atomtunna topologiska kvantmaterial som en sorts verktygslåda för att testa lagarna för topologisk fysik och utforska dess applikationspotential inom elektronik, spinntronik och kvantteknik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Varför är det viktigt att studera detta?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Informationstekniken har revolutionerat vårt samhälle, och kommer att vara ännu mer krävande i framtiden än vad vi kan föreställa oss. På grund av denna utveckling förväntas dock energiförbrukningen vara över 30 procent av den totala energiefterfrågan år 2050. Vår forskning kommer att bidra till att upptäcka nya elektroniska fenomen och enheter och förväntas ha en enorm potential för framtida datorer att bli mer effektiva, intelligenta och minska dess energiförbrukning.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad betyder finansieringen för dig - vad kommer du att kunna åstadkomma som du kanske inte skulle ha medel att göra utan den?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Detta forskningsanslag från Vetenskapsrådet är avgörande för att svara på grundläggande vetenskapliga frågor som är viktiga för vårt samhälle. Finansieringen kommer att göra det möjligt för oss att undersöka nya vetenskapliga idéer och förverkliga deras tillämpningsområden, vilket annars inte skulle vara möjligt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Projekttitel: &quot;Kvantnätverk med fördröjning och transmissionsledningar med hög impedans&quot;</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskningsledare: <a href="/sv/personal/Sidor/Göran-Johansson.aspx">Göran Johansson</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> – Hur man hanterar fördröjningar när man hanterar information i form av enstaka kvanta, så kallad kvantinformation.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Varför är den här forskningen viktig?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– I dag växer storleken både på våra största kvantdatorer och Europas kvantinternet snabbt och då blir det viktigt att förstå fördröjningar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad betyder det här anslaget för dig – vad ger det för möjligheter som du kanske inte annars hade haft?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det ger mig möjlighet att anställa en doktorand som kan ägna sig åt detta på heltid.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övriga projekt som fick anslag</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"></h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>&quot;Undersökning av kvantfördelar i termodynamik med supraledande kretsar&quot;</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskningsledare: Simone Gasparinetti</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>&quot;Kvantkriticitet och ny kvantmateria i tvådimensionella Dirac-material&quot;</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> Forskningsledare: Samuel Lara Avila</div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson<br /></div> <div> </div> <div> </div> Thu, 18 Nov 2021 12:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspx33 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b>Vetenskapsrådet delar ut 2,3 miljarder inom natur- och teknikvetenskap (2021 – 2025) och medicin och hälsa (2021 –​ 2026). Av dessa medel till projektanslag går sammanlagt 123 miljoner kronor till forskare på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Här är alla Chalmersforskare som har beviljats anslag </span><span style="background-color:initial">– sorterade på institution:</span><h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik</h2> <span></span><div>Alexandra Stubelius, <span style="background-color:initial">Florian D</span><span style="background-color:initial">avid och </span><span style="background-color:initial">​Verena Siewers</span><span style="background-color:initial"> berättar mer om sina projekt: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/BIO-forskare-far-miljonanslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">BIO-forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik</h2> <div>Ivica Crnkovic </div> <div>Mary Sheeran </div> <div>Marina Papatriantafilou </div> <div>Magnus Myreen </div> <div>Philippas Tsigas<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik</h2> <div>Erik Agrell </div> <div>Hana Dobsicek Trefna</div> <div>Giuseppe Durisi</div> <div>Mikael Persson</div> <div>Rui Lin<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik</h2> <div>Christian Forssén, <span style="background-color:initial">Mats Halvarsson, </span><span style="background-color:initial">Istvan </span><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">usztai</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> och </span><span style="background-color:initial">Mattias Thuvander</span><span style="background-color:initial"> berättar om de projekt de fått anslag för: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-far-16-miljoner-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx">Fysikforskare får 16 miljoner i anslag av Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Industri- och materialvetenskap</h2> <div>Ragnar Larsson <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik</h2> <div>Joakim Andréasson<br /><span style="background-color:initial">Maths Karlsson</span></div> <div>Andreas Dahlin </div> <div>Louise Olsson</div> <div>Marcus Wilhelmsson<span style="background-color:initial"> <br />Institutionens prefekt kommenterar nyheten och forskarna berättar mer om sina projekt : <br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-far-anslag-av-Vetenskapsradet-.aspx">Kemiforskare får prima anslag från Vetenskapsrådet </a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper</h2> <div>Dennis Eriksson</div> <div>Anders Södergren<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper</h2> <div>Henrik Ström som studerar system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. Läs mer om hans forskningsprojekt <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godtycklig geometrisk komplexitet.” ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap</h2> <div>Saroj Prasad Dash </div> <div>Göran Johansson </div> <div>Samuel Lara Avila </div> <div>Simone Gasparinetti </div> <div>Shumin Wang</div> <div>Jochen Schröder</div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx"><div>Läs mer här om några av forskningsprojekten på MC2</div></a><h2 class="chalmersElement-H2">Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div>Giuliana Cosentino, som fått anslag för att forska om hur stjärnor bildas i galaxers kallaste delar. Läs mer om hennes projekt <a href="/en/departments/see/news/Pages/VR-grant-to-star-formation-project.aspx">Shock Compressions in the Interstellar Medium, as triggers of Star Formation</a> (på engelska). </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de olika projekten på Vetenskapsrådets webbplats: </h3> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Listan över de beviljade projekten inom naturvetenskap och teknik på Vetenskapsrådets webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><div style="display:inline !important">Listan över beviljade projekt inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådets webbplats</div></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 05 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxStyrkeområde IKT söker ny vice styrkeområdesledare<p><b>​​Gillar du att kommunicera, bygga relationer och en vilja att förändra status quo? Har du dessutom ett intresse för ledarskap – då kanske detta är något för dig? ​Vi söker nästa vice styrkeområdesledare (vice-SOL) för informations- och kommunikationsteknik.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial">Via styrkeområdena kraftsamlar vi över traditionella disciplingränser för att anta samhällsutmaningar, i nära samarbete med industri och samhälle. Med styrkeområdena som bas kan vi på Chalmers vara modigare och ta oss an riktigt stora och komplexa utmaningar där forskargrupper eller institutioner tillsammans bidrar med sina skilda kompetenser. Genom detta kan vi bryta ny mark och skapa internationella framgångar.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers styrkeområden erbjuder också gemensam tillgång till spetsforskning, infrastrukturer samt till flera riktade forskningscentra. </span><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Styrkeområde Informations- and kommunikationsteknik (IKT)</h3> <div>Styrkeområde IKT:s vision är att vara en viktig bidragsgivare till Chalmers och samhället i fråga om den digitala transformationen. I synnerhet vill vi främja utvecklingen av hållbara IKT-verktyg och deras användningen för att möjliggöra en hållbar omvandling av samhället. </div> <div>För att uppnå detta mål arbetar styrkeområde IKT, tillsammans med institutioner, utbildningsorganisationen och Chalmers strategiska industripartners, för att främja och stödja excellent forskning och utbildningsinitiativ, särskilt de som inte naturligt faller inom en enskild institutions domän. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rollen som vice-SOL</h3> <div>Som vice-SOL har du det övergripande ansvaret för styrkeområde IKT tillsammans med styrkeområdesledare professor Erik Ström och styrkeområde IKT:s ledningsgrupp. Du förväntas bidra till att skapa aktiviteter och initiativ som hjälper Chalmers att möta särskilda samhällsutmaningar inom IKT. Det handlar om att engagera både Chalmers fakultet och relevanta aktörer i samhället. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vem söker vi? </h3> <div>Du är docent eller professor på Chalmers inom ett område som är relevant för styrkeområde IKT. Du gillar att kommunicera, bygga relationer och du har en långsiktig vision och en vilja att förändra status quo. Du är välorganiserad och har ett intresse för ledarskap, tvärvetenskaplig forskning och att samverka med näringsliv och relevanta aktörer i samhället. </div> <div>God förståelse av svenska är meriterande för denna roll. Tjänsten är tidsbegränsad till 3 år med möjlighet till förlängning med ytterligare 3 år (6 år totalt). Det erforderliga engagemanget, som ligger i intervallet 15%-25% av heltid, förhandlas individuellt, i dialog med prorektor för forskning, med styrkeområdesledaren och institutionen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ansökningsförfarande </h3> <div><a href="https://easychair.org/account/signin?l=5w0Sik1cIlclzosnBJ4EAJ#">Ladda upp till EasyChair</a> i<span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">nnehållande följande information:</span></div> <div><ul><li>CV</li> <li>Personligt brev på högst 2 sidor</li> <li><span style="background-color:initial">Ytterligare material vid behov </span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Sista ansökningsdag: </b>30 november 2021</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Om du har frågor, är du välkommen att kontakta::</span></div> <a href="mailto:erik.strom@chalmers.se"><div><span style="background-color:initial"><strong>Erik Ström,</strong></span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0);font-weight:300"> styrkeområdesledare IKT (SOL IKT)</span></div></a><div><span style="background-color:initial"><strong><a href="mailto:durisi@chalmers.se">Giuseppe Durisi,</a> </strong></span><span style="background-color:initial">vice- SOL IKT</span></div>Mon, 01 Nov 2021 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Annu-markligare-strange-metal-i-hogtemperatursupraledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Annu-markligare-strange-metal-i-hogtemperatursupraledare.aspxÄnnu märkligare "strange metal" i högtemperatursupraledare<p><b>​Forskare från Chalmers har upptäckt ett nytt, förbluffande beteende hos &quot;strange metal&quot;-tillståndet i högtemperaturssupraledare. Upptäckten är en viktig pusselbit för att förstå dessa material, och resultaten har publicerats i den prestigefyllda tidskriften Science.</b></p><div>​Så kallad supraledning, där en elektrisk ström transporteras utan några energiförluster, har en enorm potential för många olika applikationer, exempelvis grön teknik. Om den kan fås att fungera vid tillräckligt höga temperaturer kan supraledningen möjliggöra till exempel effektiva transporter av förnybar energi över stora avstånd. Det nuvarande temperaturrekordet ligger på -130 grader Celsius, en temperatur som vid en första anblick kanske inte verkar vara hög, men som ska jämföras med vanliga supraledare som fungerar i temperaturer under -230 grader Celsius.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>I dag är kunskaperna om vanlig supraledning goda, men inom högtemperaturssupraledning finns fortfarande gåtor som väntar på en lösning, och det kan forskningen bidra med. Den nyligen publicerade forskningen fokuserar på den egenskap där förståelsen är lägst – det så kallade &quot;strange metal”-tillståndet – som förekommer vid temperaturer högre än de som möjliggör supraledning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– ”Strange metal” är onekligen ett passande namn, då de här materialen verkligen beter sig på ett mycket ovanligt sätt, och det är något av ett mysterium bland forskare. Vårt arbete ger en ny förståelse för fenomenet. Genom nya experiment har vi fått fram viktig ny information om hur ”strange metal”-tillståndet fungerar, säger Floriana Lombardi, professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tros bygga på ”spöklik” kvantsammanflätning</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> ”Strange metal”-tillståndet fick sitt namn eftersom metallens beteende när den leder elektricitet är alldeles för enkelt vid en första anblick. I en vanlig metall påverkar många olika processer det elektriska motståndet – elektroner kan kollidera med atomerna i materialet, med föroreningar eller med sig själva, och varje process har ett unikt temperaturberoende. Detta innebär att det totala motståndet blir en komplicerad funktion av temperaturen. I skarp kontrast till detta är motståndet för ”strange metals” en linjär funktion av temperaturen, vilket innebär en rak linje från de lägsta uppnåeliga temperaturerna upp till där materialet smälter. <div><br /> </div> <div>– Ett så enkelt beteende ser ut att kräva en enkel förklaring baserad på en kraftfull princip, och för denna typ av kvantmaterial tros principen vara kvantsammanflätning, säger Ulf Gran, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Kvantsammanflätning är vad Einstein kallade &quot;spooky action at a distance&quot; och beskriver ett sätt för elektroner att interagera som inte har någon motsvarighet i klassisk fysik. För att förklara egenskaperna hos ”strange metal”- tillståndet måste alla elektroner vara sammanflätade med varandra. Det leder till en röra av elektroner där enskilda partiklar inte längre kan urskiljas, och som utgör en helt ny form av materia.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utforskar kopplingen till laddningsdensitetsvågor </h2> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Gruppfoto%20Floriana%20Lombardis%20forskargrupp.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:175px" />Det viktigaste fyndet i forskningsartikeln är att forskarna upptäckte vad som i praktiken slår ut ”strange metal”-tillståndet. I högtemperaturssupraledare uppstår laddningsdensitetsvågor (Charge Density Waves, CDW). De är krusningar av elektrisk laddning som genereras av elektronerna i materialets atomstruktur när ”strange metal”-fasen bryts ner. För att utforska denna koppling sattes prov i nanostorlek av den supraledande metallen yttrium-barium-kopparoxid (YBCO) under dragspänning för att hålla tillbaka laddningsdensitetsvågorna. Detta ledde då till att ”strange metal”-tillståndet återkom. Genom att dra i metallen på detta sätt kunde forskarna alltså expandera ”strange metal”-tillståndet till den region som tidigare dominerades av CDW – vilket därmed gjorde den ”konstiga metallen” ännu konstigare. </div> <div><br /></div> <div>– De högsta temperaturerna för de supraledande övergångarna har observerats när ”strange metal”- fasen är mer markant. Att förstå denna nya fas av materia är därför av yttersta vikt för att kunna konstruera nya material som uppvisar supraledning vid ännu högre temperaturer, förklarar Floriana Lombardi.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas arbete indikerar ett nära samband mellan uppkomsten av laddningsdensitetsvågor och nedbrytningen av ”strange metal”-tillståndet – en potentiellt viktig ledtråd för att förstå det senare fenomenet. Upptäckten kan utgöra ett av de tydligaste bevisen för när kvantmekaniska principer manifesteras på makroskopiska skalor. Resultaten tyder också på en lovande ny forskningsväg, att med hjälp av dragspänning manipulera kvantmaterial.</div> <div><br /></div> <div><em>Artikeln <strong><a href="https://www.science.org/doi/10.1126/science.abc8372">”Restored strange metal phase through suppression of charge density waves in underdoped YBa2Cu3O7–δ’ &quot;</a></strong> finns nu tillgänglig i den ledande vetenskapliga tidskriften Science. Bakom resultaten står Eric Wahlberg, Riccardo Arpaia, Edoardo Trabaldo, Ulf Gran, Thilo Bauch och Floriana Lombardi från Chalmers tekniska högskolay, i samarbete med forskare från Politecnico di Milano, University La Sapienza, Brandenburg University of Technology och European Synchrotron facility (ESRF). </em></div> <em> </em> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div>Floriana Lombardi, professor, kvantkomponentfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, <a href="mailto:floriana.lombardi@chalmers.se">floriana.lombardi@chalmers.se</a>,  031-772 33 18. </div> <div> </div> <div>Ulf Gran, biträdande professor, avdelningen för subatomär, högenergi- och plasmafysik, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, <a href="mailto:ulf.gran@chalmers.se">ulf.gran@chalmers.se</a>, 031-772 31 82.</div> <div><br /></div> <div>Text: Joshua Worth</div> <div>Illustration: Yen Strandqvist</div> <div><span>Gruppfoto: Ananthu Surendran<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div>Thu, 28 Oct 2021 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-forskning-okar-förståelsen-om-storningar-i-supraledande-komponenter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-forskning-okar-f%C3%B6rst%C3%A5elsen-om-storningar-i-supraledande-komponenter.aspxSå kan störningar i supraledande komponenter minskas<p><b>​I en nypublicerad artikel i Science Advances presenterar Chalmersforskare experiment och modeller som förklarar hur man kan minska störningarna från defekter i material för supraledande elektroniska komponenter. Störningarna minskas genom att utsätta materialen för ett radio-frekvent elektriskt fält.De nya resultaten kan speciellt komma att spela en viktig roll i framställningen av kvantdatorer.​</b></p>​<span style="background-color:initial">I supraledande material finns defekter som genererar störande brus. I dag vet ingen med säkerhet exakt vad de här defekterna består av.</span><div><br /></div> <div>– Det är atomer eller molekyler med elektrisk laddning som sitter i dielektriska* material på ytan av metaller och isolerande material. Det bildas alltid en tunn oxid på ytan, som inte är helt perfekt utan har defekter i sig, säger Jonas Bylander, docent vid avdelningen för kvantteknologi vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div><br /></div> <div>I den nypublicerade forskningen visar Jonas Bylander och hans kollegor hur det går att minska bruset i materialen genom att utsätta dem för ett radio-frekvent elektriskt fält .</div> <div><br /></div> <div>– Vi upptäckte att det är samma slags defekter som dominerar hur bra olika material och komponenter fungerar, säger Jonas Bylander. Och vi utvecklade en detaljerad modell som förklarar vad det är som sker.</div> <div><br /></div> <div>Forskarna upptäckte att defekterna uppvisar så kallad ”motional narrowing” när de utsätts för det radio-frekventa elektriska fältet, något som tidigare inte har påvisats i dielektriska material.</div> <div><br /></div> <div>Jonas Bylander jämför effekten som uppstår med minskad rörelseoskärpa i ett fotografi.</div> <div><br /></div> <div>– Man kan säga att de här defekterna som finns har flera olika lägen som de kan sitta i, och när bakgrunden fluktuerar så kan defekterna hoppa mellan lägena. Men när vi gör så att bakgrunden fluktuerar snabbare, så hinner defekterna inte med. Resultatet blir att defekterna ser ut att sitta still.</div> <div><br /></div> <div>Den nypublicerade forskningen ökar förståelsen för hur material som används för att bygga supraledande kretsar fungerar – ett minskat brus skapar bättre prestanda hos komponenterna.</div> <div><br /></div> <div>– Man försöker ju bygga bättre komponenter av bättre material och designa komponenterna så att de inte är så känsliga för brus, och om vi förstår materialen bättre kommer vi också att kunna bygga bättre kvantdatorer.</div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson<br /></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs den vetenskapliga artikeln</h3> <div><a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abh0462">https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abh0462</a></div> <div><br /></div> <div>---</div> <div>* Ett dielektriskt material är en elektrisk isolator som kan bli polariserad av ett pålagt elektriskt fält.</div>Thu, 21 Oct 2021 15:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Forstarkare-kan-revolutionera-optisk-kommunikation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Forstarkare-kan-revolutionera-optisk-kommunikation.aspxFörstärkare kan revolutionera optisk kommunikation<p><b>​Forskare på Chalmers presenterar nu en världsunik optisk förstärkare som förväntas revolutionera både rymd- och fiberkommunikationen. Den är så kompakt att den ryms på ett minimalt chip – och genererar minsta möjliga brus.​</b></p><div><span style="background-color:initial">– Framsteget kan jämföras med att gå från ett äldre telefonmodem till ett modernt bredband med hög hastighet och kvalitet, säger forskningsledaren Peter Andrekson som är chef för fotonikavdelningen vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Spiral%20waveguide.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="BIld på &quot;spiral waveguide&quot;" style="margin:5px;width:260px;height:149px" />Optisk kommunikation bygger på att information överförs med hjälp av ljus istället för radiovågor. Till exempel skulle laserstrålar som skickas från en sändare på Mars till en mottagare på jorden snabbt kunna leverera högupplösta bilder. Optisk kommunikation gör också så att vi kan använda internet världen över – oavsett om signalen går i optiska fiberkablar under havsbotten eller överförs trådlöst.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Eftersom ljuset som bär informationen mellan två avlägsna punkter tappar i effekt under resans gång, behövs ett stort antal så kallade optiska förstärkare. De ser till att informationen når ända fram. Utan förstärkare försvinner uppemot 99 procent av signalen i en optisk fiberkabel redan efter 100 kilometer.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Lång kamp mot överskottsbruset</span></h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Ett välkänt problem vid optisk kommunika</span><span style="background-color:initial">tion är att förstärkarna ger ifrån sig ett brus. Detta så kallade överskottsbrus försämrar kvaliteten betydligt på den signalen man vill skicka eller ta emot. Forskare har försökt lösa problemet med överskottsbrus i tjugo års tid, men nu presenterar alltså Chalmersforskare resultat som visar vägen framåt.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi har tagit fram en världsunik optisk förstärkare som inte genererar något överskottsbrus. Den visar också prov på en tidigare oöverträffad prestanda, säger professor Peter Andrekson, som har lett studien som <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi8150" target="_blank">nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances​</a>.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den nya förstärkaren får plats i ett litet chip som endast tar några millimeter i anspråk, vilket kan jämföras med tidigare förstärkare som är tusentals gånger större.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Minimal, tyst och med hög prestanda</span></h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den höga prestandan innebär också att det går att placera förstärkarna glesare i fiberoptiska system, vilket öppnar för mer kostnadseffektiva lösningar.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Chip.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på chip" style="margin:5px;width:260px;height:215px" />De nya resultaten visar också att det nu går att få en tillräckligt kompakt förstärkare som fungerar kontinuerligt. Tidigare har detta inte kunnat uppnås annat än under kortare tidsperioder i taget.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Nu öppnas möjligheter att använda tekniken i en mängd praktiska applikationer. Eftersom det är möjligt att bygga in förstärkaren i mycket små moduler kan man få billigare lösningar med mycket bättre prestanda. Det borde vara mycket intressant för kommersiella aktörer på sikt, säger Peter Andrekson.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Han poängterar att de nya resultaten också öppnar dörrar till helt nya tillämpningsområden inom både teknik och vetenskap. Till exempel skulle förstärkarna kunna vara intressanta i såväl kvantdatorer som i instrument för atmosfäriska mätningar.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen</h2> <div> </div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi8150" target="_blank">“Overcoming the quantum limit of optical amplification in monolithic waveguides”​</a> har publicerats i Science Advances. Studien har genomförts av Zhichao Ye, Ping Zhao, Krishna Twayana, Magnus Karlsson, Victor Torres-Company och Peter Andrekson. Forskarna är verksamma vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</li> <li>Ljusförstärkningen som forskarna presenterar bygger på en princip – Kerr-effekten – som hittills är det enda kända tillvägagångssättet för att förstärka ljus utan att samtidigt orsaka betydande överskott av brus. Principen är inte ny och har redan visats i skrymmande enheter, men aldrig tidigare på en så kompakt plattform. Den nya förstärkaren är gjord av materialet kiselnitrid.</li> <li>Forskningsprojektet är finansierat Vetenskapsrådet (VR-2015-00535 och VR-2020-00453) Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Horisont 2020  Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network Microcomb (GA 812818).</li> <li>Läs om tidigare forskningsresultat från Peter Andrekson:<br /><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/rekordkansliga-optiska-mottagare-for-rymdkommunikation%2cc3204731" target="_blank">https://news.cision.com/se/chalmers/r/rekordkansliga-optiska-mottagare-for-rymdkommunikation,c3204731​</a></li></ul></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div> </div> <div>Peter Andrekson, professor, chef för fotonikavdelningen, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, 031 772 16 06, <a href="mailto:peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Peter_Andrekson_labb.jpg" alt="" style="margin:5px;width:685px;height:461px" /><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö | Illustration: Yen Strandqvist</div>Tue, 21 Sep 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantdatorbygget-boostat-av-gastande-varldsstjarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantdatorbygget-boostat-av-gastande-varldsstjarna.aspxKvantdatorbygget boostat av gästande världsstjärna<p><b>​Under en månad har John Martinis, världsstjärna inom kvantdatorer och tidigare ledare för Googles satsning, gästat Chalmers.– Kvantdatorteamet på Chalmers gör helt rätt saker och ligger bra till för att göra stora framsteg, säger han.</b></p>​<span style="background-color:initial">År 2019 gjorde ett forskarlag på Google ett stort genombrott: med sin kvantdator lyckades de överträffa världens bästa superdatorer i att lösa en beräkningsuppgift (läs mer i <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-kvantdatorer.aspx" target="_blank">Stort genombrott för kvantdatorer​</a>).</span><div><br /></div> <div>Chefsforskaren bakom Googles kvantdator, den världsberömda professor John Martinis, lämnade Google året efter och återvände till sitt universitet, University of California, Santa Barbara. Den senaste månaden har han tillbringat i Göteborg som gästforskare i Chalmers kvantdatorteam där Per Delsing och Jonas Bylander leder bygget av en svensk kvantdator. I fokus har framför allt kvantdatorns grundläggande byggstenar – kvantbitarna – legat. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bröt ny mark</h2> <div><span style="background-color:initial">Även om Martinis och hans tidigare kollegor på Google bröt ny mark med sin 53-kvantbitars kvantdator, så medger han att den inte fungerade riktigt så bra som de ville. Men det var svårt att lista ut exakt vad det berodde på i kvantdatorns komplexa system.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/John2_400x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="John Martinis" style="margin:5px;width:200px;height:200px" />– I dag fokuserar många på antalet kvantbitar man har i sin kvantdator. Jag menar att man behöver backa ett steg och förbättra de grundläggande komponenterna innan man skalar upp. Jag har funderat mycket på hur man kan göra supraledande kvantbitar bättre, och ville komma hit eftersom teamet här gör ett fantastiskt jobb med detta, säger John Martinis.</div> <div><br /></div> <div>Själv har han ingen egen forskargrupp för tillfället, men desto fler idéer om olika experiment man skulle kunna göra för att bättre förstå vad som påverkar kvantbitarnas prestanda.</div> <div><br /></div> <div>– Flera av de experiment jag tänkt på hade de redan gjort här. Genom att ta del av deras data har jag fått bättre förståelse för vad som händer i materialen i kvantbitarna. Och jag har delat med mig av mina idéer kring hur datan kan analyseras och hur de kan jobba vidare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Många värdefulla förslag&quot;</h2> <div><span style="background-color:initial">Per Delsing beskriver John Martinis besök som en riktig vitamininjektion:</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Hela gruppen ser upp till honom, som en hjälte. Att vi alla har fått tillbringa tid med honom och att han är så intresserad av vad var och en gör har gett oss en enorm injektion. John är extremt kunnig och erfaren och har gett oss många värdefulla förslag på hur vi kan jobba vidare.</div> <div><br /></div> <div>Planen är nu att hålla kontakten, att utbyta experimentresultat, tankar och idéer.</div> <div><br /></div> <div>– Jag tror att riktigt bra saker kan komma ut av det här, säger John Martinis.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div>Foto: Kamanasish Debnath</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Mer om Chalmers kvantdatorprojekt</span><span></span></h2> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:7.5pt;line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt">​Forskningen ingår i Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT) som är en tolvårig miljardsatsning med två huvudsyften: att utveckla svensk kompetens inom kvantteknologi och att bygga en fungerande kvantdator med minst hundra kvantbitar. Forskningscentret finansieras huvudsakligen av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs vidare</h2> <p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"><a href="/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Nu startar bygget av en svensk kvantdator</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (pressmeddelande från 2017)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/discover/Pages/default.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Discover quantum technology</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (populärvetenskaplig introduktion till kvantteknologi)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/discover/Pages/Quantum-computing.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt">Quantum computing</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (populärvetenskaplig introduktion till kvantdatorer)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="https://wacqt.se/"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT)</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"><br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/research/Pages/Research-in-quantum-computing-and-simulation.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Research in quantum computing and simulation</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (om kvantdatorforskningen inom WACQT)</span></p></div>Tue, 07 Sep 2021 16:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/varldsunika-radarkomponenter-banar-vag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/varldsunika-radarkomponenter-banar-vag-.aspxUnika radarkomponenter för mer hållbart flyg <p><b>​Beräkningar visar att effektivare flygledning kan minska flygets belastning på klimatet påtagligt. Men då krävs nya och avancerade radarsystem för mer exakt navigering. Nu har ett Chalmerslett forskningsprojekt utvecklat radarkomponenter med unik prestanda som ska bidra till minskad klimatpåverkan.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett europeiskt mål för flygets minskade klimatpåverkan anger att flygplan som sätts i drift efter år 2020 ska ha 50 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med de som sattes i drift år 2000. Av denna förbättring beräknas effektivare lufttrafikledning bidra med cirka 10 procentenheter. Nya effektiva trafikledningssystem, som underlättar flygning vid regn och dimma, är en viktig åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid och att nå målet. När flygplan kan flyga rakare mot destinationen och undvika avbrutna landningsförsök på grund av dåligt väder minskar de onödiga utsläppen.</span><div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Komponenter med rätt egenskaper har saknats</h2> <div>En förutsättning är att flygledningssystemet uppgraderas med radar på flygplanen. Sådan radar arbetar i det tilldelade frekvensområdet 93–100 gigahertz. Problemet är att radarkomponenter inom detta frekvensområde, med egenskaper som tillåter storskalig användning och är tillräckligt kostnadseffektiva, inte har funnits på marknaden. Men nu är alltså ett Chalmerslett europeiskt projekt – efter nära tre års forskning – först i världen med att demonstrera just den här typen av komponenter.  </div> <div>–  Flyget har en stor klimatpåverkan och det är angeläget att jobba med många åtgärder parallellt för att minska påverkan. Det känns jätteroligt att kunna bidra till ett mer hållbart flygande i framtiden, säger Dan Kuylenstierna, docent vid avdelningen för mikrovågselektronik på Chalmers och ledare för projektet.  </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaning att generera hög sändareffekt vid hög frekvens</h2> <div>De radarkomponenter som har utvecklats i projektet liknar dem som sitter i självkörande bilar. Men för att kunna användas i flygplan, särskilt vid regn och dåligt väder, behöver sändareffekten öka betydligt. Det är i sig en svår uppgift, eftersom de frekvenser som används inom flyget är högre än de som används för bilradar – och det blir allt svårare att generera hög sändareffekt ju högre frekvensen är. För att lösa problemet har forskningsprojektet utvecklat nya kretsar och kapslingsmetoder. Det gör att tekniken nu kan integreras i nya flygplans lufttrafikledningssystem på ett sätt som är både kostnadseffektivt och tillförlitligt.<br /><br /></div> <div>Forskningsprojektets vetenskapliga resultat har publicerats vid internationella konferenser: </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9392981" target="_blank" title="Länk till publikation A 24 GHz Sub-Harmonically Pumped Resistive Mixer in GaN HEMT Technology"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A 24 GHz Sub-Harmonically Pumped Resistive Mixer in GaN HEMT Technology</a></span><br /></div> <div><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9331430" target="_blank" title="Länk till publikation A low phase noise W-band MMIC GaN HEMT oscillator"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A low phase noise W-band MMIC GaN HEMT oscillator​</a></div> <div><br /></div> <div>Projektet har också lett till ett inskickat patent.​</div> Thu, 08 Jul 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Med-siktet-installt-pa-nano.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Med-siktet-installt-pa-nano.aspxMed siktet inställt på nano <p><b>​Hon är professor i tillämpad kvantfysik, småbarnsmamma och talar fem språk. Som ledare för det tvärvetenskapliga Nano Excellence Initiative vill Janine Splettstoesser nu skapa ett av Europas främsta nano-center med målet att ta sig an samhällets största utmaningar. Men allra stoltast blir Janine när hennes studenter når framgångar i arbetet. ”När en doktorand ger ett riktigt bra försvar på sin avhandling och kan få fortsätta jobba vidare med det de verkligen gillar och få växa som forskare. Då blir jag stolt.&quot;​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi ses i institutionens familjerum. Det är påsklov och 6-årige sonen Paolo är med. Han drar vant ut kluriga spel och byggsatser ut hyllorna medan Janine slår sig ner vid en arbetsplats i andra sidan rummet. Ett tomt skrivbord och en helt vanlig laptop. En hisnande tanke för en utomstående att det är allt som behövs för en professor i tillämpad kvantfysik som ska försöka jonglera föreläsningar, seminarier, konferenser och handledning av doktorander. För att inte tala om den egna forskningen. <br /><br /></span><div>Just nu handlar den om relationerna mellan termodynamik och kvantmekanik. Det som kallas kvanttermodynamik. För, som Janine själv uttrycker det, ”om man ska göra ny nano-teknik är det bra att känna till dynamiken runtomkring. Och vill man ha en kvantdator som funkar bra, behöver man veta hur energiåtgången ser ut och hur man bäst kyler ner den.”  <br /><br /></div> <strong> </strong><div><strong>Det står tidigt klart under</strong> samtalet att Janines engagemang på institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap på Chalmers är många. Undervisningen, handledningen och forskningen har vi redan varit inne på. Men sedan årsskiftet är hon dessutom ny föreståndare för Nano Excellence Initiative, ett statsfinansierat och tvärvetenskapligt initiativ som omfattar tre andra institutioner förutom den egna - kemi, fysik, biologi – och som syftar till att främja forskning och utveckling inom nanoteknologi på universitetet. </div> <div><br />“Mitt mål är att skapa en mötesplats för nano-forskare på alla nivåer, juniora såväl som seniora. En slags inkubator för att bygga upp samarbeten, dela idéer och nätverka,” förklarar Janine. </div> <div><br />Men engagemangen slutar inte där. Janine är också en av initiativtagarna till familjerummet vi befinner oss i. Syftet? Att göra det möjligt för forskare att kombinera en framgångsrik forskarkarriär med ett familjeliv. En viktig fråga för Janine: </div> <div><br />”Som småbarnsförälder kan det ju uppstå logistiska problem när man ska resa till konferenser eller kanske har blivit inbjuden till ett möte med samarbetspartners, om man inte samtidigt lyckas lösa barnomsorg. Resultatet blir ofta att man som forskare behöver begränsa sitt arbete, speciellt kvinnliga forskare. Ett sånt här rum kan lösa såna här problem”, förklarar Janine. </div> <div><br />Och på frågan om de har nyttjat familjerummet många gånger förekommer Paolo sin mamma: ”Hundratals gånger!”, proklamerar han nöjt och fortsätter bygga på sin labyrint. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Den (o)självklara forskaren</h3></div> <div>Janine känns på något sätt självklar i sin forskarroll och i sitt ämne. Hon pratar engagerat och lustfullt om sin forskning och sina studenter. Och som äldst i en syskonskara om fem och med två forskande föräldrar, mamma inom fysik och pappa inom matematik, ter det sig kanske märkligt att det aldrig var självklart att Janine skulle välja en forskar-karriär. Men några styrande förväntningar kring karriärval har det aldrig varit tal om. Snarare en kultur i hemmet som sa att man kan bli vad man vill. Fysik-ämnet kom visserligen upp ibland runt middagsbordet, om än på ett avskräckande sätt. <br /><br /></div> <div>”Under gymnasietiden hade jag många olika tankar om vad jag skulle utbilda mig inom - arkitektur, design eller medicin kanske. Och direkt efter gymnasiet engagerade jag mig i socialt arbete under något år innan jag pluggade vidare. Sen har jag alltid gillat matte och fysik och att lösa problem. Men jag har också varit intresserad av språk. Min mamma brukade faktiskt komma med förmaningar: om du inte sköter dig så får du plugga fysik”, skrattar Janine. <br /><br /></div> <div><strong>Kanske ett klassiskt exempel på </strong>omvänd psykologi. Hursomhelst verkar det ha funkat. </div> <div>Och förutom alla akademiska meriter inom fysiken talar Janine dessutom fem språk. Inte så konstigt kanske om man tar sig en titt på hennes akademiska resa. En turné som gått kors och tvärs över den europeiska kontinenten. </div> <div><br />Hon växte upp i närheten av Düsseldorf och flyttade som 20-åring till Karlsruhe i södra Tyskland för att plugga fysik. Under kandidatstudierna gjorde hon ett utbytesår i franska Grenoble för att sedan återvända till Tyskland för att avsluta masterstudierna. Sedan snabbt vidare till Italien för att doktorera vid Scuola Normale Superiore di Pisa, då inom ämnet ”Adiabatic pumping in interacting quantum dots”. Det är under doktorandstudierna i Pisa som Janines intresse för kvantfysik tar fart på riktigt. Och det är också här hon träffar sin blivande man, som då doktorerade inom astrofysik. Efter det var det dags för post-doc som Janine gör vid Universitetet i Geneve medan pojkvännen åker till Hamburg. Sedan tillbaka till Tyskland igen och till universitetet i Aachen där första tjänsten som professor i fysik väntade. I Aachen mottar Janine också ett stort forskningsanslag. Något som Janine ser tillbaka på som en viktig milstolpe i karriären. </div> <div><br />”För första gången jag fick leda en egen forskargrupp. Jag fick själv rekrytera in doktorander och post-docs och forma mina föreläsningar själv. Frihet att göra det på mitt sätt. Det var då idén om att jag kunde bli en självständig forskare väcktes till liv på riktigt.” <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Janine%202.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:300px;height:225px" /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Gothenburg calling</span><br /></div> <div>Det går inte att förneka att det finns ett romantiskt skimmer över livet som forskarpar med hela Europa som sin spelplan. </div> <div>Om hon saknar livet som kring-kuskande forskare på kontinenten? Nja.<br /> </div> <div>”Man tröttnar till slut. Jag och min man hade ett långdistansförhållande i tio år, det är inget jag rekommenderar. Det är klart att det är roligt och intressant att flytta runt och ständigt komma in i nya kulturer och lära sig nya språk, men till slut blir det jobbigt att bryta upp från vänner och jobb precis när man börjar känna sig hemma. Nu har jag varit i Sverige ett tag men jag känner mig ändå som den osmartaste föräldern på förskolan. Det tar mig fortfarande evigheter att fylla i enkla blanketter”, säger hon och skrattar. </div> <div><br /><strong>Så för drygt sju år sedan landade</strong> hon så slutligen i Göteborg och på Chalmers, då gravid med familjens första barn. Maken hade vid tillfället en forskartjänst vid Göttingen i Tyskland och fick sluta upp när han så småningom fick en tjänst på institutionen för fysik på Chalmers, endast ett stenkast bort. </div> <div>Att det blev just Chalmers, har på sätt och vis sin förklaring. Det femåriga forskningsprojektet vid RWTH Aachen hade rundats av och Janine och maken hade bestämt sig för att stanna i Europa. Efter lite efterforskningar insåg hon att det på Chalmers fanns möjlighet att kunna få bedriva den forskning hon var mest intresserad av. Samtidigt blir hon under en konferens uppsökt av en av professorerna inom tillämpad kvantfysik på Chalmers som undrar om Janine inte ska komma och jobba hos dem. Sagt och gjort, Janine söker en tjänst som forskarassistent inom nanovetenskap på Chalmers. Men hon söker också ett forskaranslag genom Wallenberg Academy Fellows – Sveriges största privata karriärsprogram för unga forskare. Det slutar med att hon får både tjänsten och anslaget. Och därmed också finansiering för forskning under fem års tid, en period som sedermera har förlängts ytterligare, genom Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen. </div> <div><br />”Wallenbergs anslag har varit väldigt bra för mig på flera sätt. Förutom att det har finansierat min forskning så har det varit ett väldigt bra sätt för mig att bygga upp ett bra kontaktnät. Det har också hjälpt mig komma in i den svenska forskningsmiljön”.  </div> <div><br /></div> <div>Men det fanns också andra positiva aspekter av livet som forskare på ett svenskt universitet. </div> <div><br />”Något jag verkligen har gillat från början är ju att kulturen här är mycket mer jämlik och avslappnad om man jämför med exempelvis några av de tyska universiteten. Där är hierarkierna väldigt starka och armbågarna vassare”, menar Janine. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Vikten av goda förebilder</h3></div> <div>Och apropå jämlikhet, det är nästan svårt att inte nämna det faktum att Janine som kvinnlig professor i kvantfysik står ut i gruppen. Som master-student var hon den enda kvinnan på institutet och på seminarier. Och när Janine först gjorde entré på avdelningen för tillämpad kvantfysik på Chalmers var hon återigen den enda kvinnan. Idag, sex år senare, kan hon glatt konstatera att en tredjedel av arbetsstyrkan utgörs av kvinnor.  <br /><br /></div> <div>Att det är viktigt med goda förebilder inom den akademiska världen råder det inga tvivel om. Janine lyfter stunder då kvinnliga doktorander har kommit fram efter föredrag på konferenser och framfört hur betydelsefullt det är att få se en kvinna – inte sällan med en bäbis under armen – vara expert i ämnet. </div> <div>Och Janine har också sina egna förebilder. Hon minns speciellt sin post-doc-handledare vid institutet för teoretisk fysik i Geneve, professor M. Büttiker. Ett känt namn för många fysiker. Genom sin ödmjuka och prestigelösa stil och sitt sätt att ta allas arbete på allvar, oavsett position eller akademisk rang, har han kommit att bli en stark influens. </div> <div><br /><strong>”För honom spelade det ingen roll</strong> om han diskuterade med en master-student eller en Nobel-prisvinnare. Ibland bjöd han in sina vänner, namn som man kände igen från sina fysikböcker. Då kunde han presentera oss post-doc-studenter som experter inom våra ämnen. Han tog oss alla på lika stort allvar, helt enkelt. Jag inspirerades verkligen av honom.”<br /><br /></div> <div>Därför är det inte heller så förvånande att när Janine blir ombedd att nämna de stoltaste ögonblicken i karriären, så är det inte docent-tjänster, professurer eller publikationer som kommer upp i första hand. </div> <div><br />”Det är klart att jag var stolt när jag blev klar med min avhandling. Men de stoltaste ögonblicken är nog egentligen när någon i min forskargrupp gör ett riktigt bra jobb. När en doktorand ger ett riktigt bra försvar på sin avhandling och kan få fortsätta jobba vidare med det de verkligen gillar och få växa som forskare”. <br /><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Janine%20och%20Paolo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:300px;height:225px" /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Från tvivel till framåtdriv</span><br /></div> <div>Vi förflyttar oss till Janines kontor, några trappor upp. Paolo skuttar vant fram i korridorerna och visar vägen. Studieåren i Pisa har tydligen gjort intryck. Under hyllorna med pärmar, böcker och papper på Janines kontor står en välanvänd italiensk espressokokare. På ena väggen hänger en stor griffeltavla med långa uträkningar i vit krita. Precis som man kan förvänta sig av en professor i kvantfysik. <br /><br /></div> <div>Men har det alltid varit lätt? Har det aldrig funnits tvivel? <br /><br /></div> <div>”När jag doktorerade hade jag verkligen mina tvivel. Kommer jag klara det här? Är jag smart nog? Jag var faktiskt väldigt nära att ge upp”.</div> <div><br />Men Janines planer på att kasta in handduken skulle snart stoppas. En gammal kursare kom och hälsade på och vände på perspektiven helt.  </div> <div><br /><strong>”Hon förstod inte varför jag tvivlade</strong> när jag alltid hade så bra betyg när vi pluggade ihop. Hon sa åt mig att, om jag tvivlar på att jag är smart nog, så kan jag väl bara låtsas vara smart i två år till och sen bestämma mig för vad jag vill göra.”, förklarar Janine och skrattar. </div> <div><br />Om argumentationen hade effekt är oklart men Janine red igenom stormen och kom ut på andra sidan. Med bravur. Sedan dess har Janine blivit ordentligt härdad i att stöta på svårlösliga problem. </div> <div>Så vad är egentligen drivkraften? <br /><br /></div> <div>”Helt klart min nyfikenhet. Jag ställs inför problem som jag inte förstår nästan varje dag. Men då pratar man med andra, läser på och gör fler beräkningar tills man förstått. Jag har alltid gillat att ta reda på hur det ligger till med saker och ting”. </div> <div><br /><strong>Det är tydligt att Janine </strong>verkligen gillar sitt jobb. Att hon är på rätt plats. Själv menar hon att det har handlat om att göra val som känns rätt i stunden och lita på att man landar rätt. Som många fysiker i början av karriären tänkte hon först enbart rikta in sig på teoretisk partikelfysik. Men med tiden reviderades planen.  <br />​​<br /></div> <div>”Jag gillar verkligen att jag både kan få göra fundamental forskning med tung teoretisk metodutveckling och samtidigt fundera över spännande tekniska tillämpningar. Det känns häftigt att kunna sitta och jobba teoretiskt och sen kunna gå över till labbet bredvid och prata med folk och se om mina beräkningar stämmer.” <br /><br /></div> <div>Från kontorets fönster ser man nätt och jämnt delar av förskolans gård. Janine lyfter upp Paolo för att se om det är småsyskonen man skymtar långt där borta. Visst är det Fabian och Mattia man ser, enas de. Kanske är det vyn från fönstret som gör att Janine återkommer till ämnet stolta ögonblick i karriären. <br /><br /></div> <div>”Jag måste faktiskt säga att jag också är otroligt stolt över att jag och min man faktiskt lyckades få ihop det till slut. Att vi kan få göra det vi brinner för på jobbet och samtidigt ha en fantastisk familj.” <br /><br />Text: Lovisa Håkansson</div> Thu, 24 Jun 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Historien-om-OptiGOT---fran-forskningsprojekt-till-techjatte.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Historien-om-OptiGOT---fran-forskningsprojekt-till-techjatte.aspxHistorien om OptiGOT - från forskningsprojekt till techjätte<p><b>​Hemlighetsmakeriet var stort när det sent i höstas stod klart att det lilla startupbolag OptiGOT från Göteborg köps upp av techjätten Nvidia. Och med en historia som tog sin början i ett Chalmers-labb någon gång för 20 år sedan är lärdomarna många. Vi stämde träff med två av OptiGOT-grundarna, Anders Larsson och Erik Haglund, för att låta dem berätta om milstolpar, framgångsfaktorer och utmaningar under resans gång. Det här är historien om OptiGOT. </b></p>​<span style="background-color:initial">Det var i slutet av november 2020 som chipbolaget Nvidia lät meddela att de förvärvat Göteborgsbaserade startupbolaget OptiGOT. Affären hade egentligen blivit klar redan i april samma år men omgärdades av stort hemlighetsmakeri och offentliggjordes först ett halvår senare. Då ville varken säljare eller köpare kommentera affären vidare i media och köpeskillingen hölls hemlig. Men på OptiGOT:s LinkedIn-sida gjorde bolagets VD, André Kelkkanen, klart att man var mycket nöjd över försäljningen: ”För att klä det i en fotbollsmetafor: Känns fantastiskt. Vi ansluter oss till det bästa laget i världen och får chansen att tävla för att vinna mot den bästa konkurrensen i världen.”</span><div><br /></div> <div><strong>OptiGOT hade vid tiden för uppköpe</strong><strong>t</strong> kommit att bli en spjutspetsstartup inom högpresterande ytemitterande halvledarlaser, så kallad VCSEL (vertical-cavity surface-emitting laser). En teknik som kan användas i LIDAR och för högeffektiv och mycket snabb dataöverföring via fiberkabel. Metoden är banbrytande och avgörande för avancerad testning, utvärdering och analys av big data och gjorde OptiGOT till högvilt hos de stora tech-bolagen. Högintressant för Nvidia, som sedan 90-talet har varit marknadsledande inom dator- och spelgrafik och nu också etablerar sig som en global aktör inom AI och superdatorer. Men det var fler än Nvidia som knackade på dörren.  </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Anders%20Larsson%20340x305.jpg" alt="Anders Larsson 340x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px;width:200px;height:180px" /><span style="background-color:initial">– Under 2019 och 2020 visade flera bolag intresse för att köpa upp OptiGOT. Ett av dessa var Nvidia. Och då blev valet enkelt för oss. Nvidia är ett fantastiskt och stort internationellt företag som går lysande. De har muskler och har länge varit ledande inom grafikprocessorer för interaktiv grafik och har under senare år, delvis genom uppköp av olika bolag, blivit ledande också inom AI och IT för till exempel superdatorer, autonoma maskiner, moln- och datacenter, sjukvård och biovetenskap, högpresterande databehandling, nätverk och självkörande fordon, säger Anders Larsson, professor i Fotonik vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap, MC2 och en av de fyra OptiGOT-grundarna.  </span></div> <div><br /></div> <div>Idag, drygt ett år efter försäljningen, har teamet blivit en del av Nvidia och dessutom expanderat till sju personer, alla från Chalmers varav sex från institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med rötter i industrinära forskning </h3> <div>Och det var också just i MC2:s labb som OptiGOT:s resa startade någon gång i mitten av 90-talet. När forskningsprojektet bolagiserades 2016 betraktades OptiGOT som ett destillat av över 20 års VCSEL-forskning vid Chalmers. Med ett team bestående av elva doktorander och fyra post-docs präglades forskningen under många år av en envishet och ett fokus med tydliga kort- och långsiktiga mål. Något som grundarna själva menar har varit avgörande för bolagets senare framgång. Men även de många samarbeten med företag över hela världen som kantat forskningsåren på MC2 tros ha förberett dem väl för bolagiseringen. </div> <div><br /></div> <div>– Så småningom blev vi riktigt bra på detta, världsledande kan man nog säga. Eftersom forskningen var tillämpad och industrinära började vi runt 2000 få förfrågningar från olika företag om hjälp med framför allt laserdesign, men också tillverkning och test av prototyper. I många år avböjde vi men i början av 2015 bestämde vi oss för att ge det en chans och började leverera designer genom Chalmers Ventures, förklarar Anders. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Erik%20Haglund%20340x305.jpg" alt="Erik Haglund 340x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:200px;height:179px" /><span style="background-color:initial">– Så vi hade redan från starten koll på några potentiella kunder och en modell för hur vi kunde sälja vår teknik. Vi behövde därför inte hitta eller skapa en marknad för vår ”produkt”, vilket är en helt annan utmaning, tillägger Erik Haglund, före detta doktorand vid MC2 och en av grundarna till OptiGOT.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">OptiGOT ser dagens ljus </h3> <div>Beslutet att i början av 2015 testa affärsidén i samarbete med Chalmers Ventures skulle visa sig falla väl ut. När samarbetet snart därefter genererade stora beställningar från intresserade kunder kändes det naturligt att göra affärer på riktigt och bilda bolag tillsammans med Chalmers Ventures. 2016 såg OptiGOT dagens ljus, kanske resans största milstolpe för de fyra grundarna som förutom Anders och Erik utgörs av Johan Gustavsson, docent vid MC2 på Chalmers, och Chalmers Ventures. Kort därefter tillsattes en VD, André Kelkkanen, som kom från Chalmers Ventures och redan på ett tidigt stadium kunde komplettera den befintliga tekniska expertisen med erfarenheter från entreprenörskap, affärsekonomi och affärsjuridik. Något som Anders och Erik såhär i retrospektiv är övertygad om har varit en stor framgångsfaktor för OptiGOT:s framfart. Två år senare flyttade bolaget in i egna lokaler. En egen identitet och, med det, en självständighet kunde börja ta form. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Logga%20.jpg" alt="Logga .jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px;width:200px;height:179px" />–Det var väldigt häftigt att få vara med och bygga upp ett startup från början. Bara att sätta sig ner och försöka hitta på ett bra namn tog ett tag. Sen göra allt från att designa logga och hemsida till att köpa IKEA-möbler till kontoret, säger Erik. </div> <div><br /></div> <div>Samtidigt växte verksamheten i en sådan omfattning att flera före detta fotonik-doktorander från MC2 kunde anställas och utveckla bolaget vidare. Snart började erbjudanden om uppköp trilla in. Och resten är historia. </div> <div><br /></div> <div><strong>Det råder inga tvivel om att resan</strong> har kantats av många välgrundade beslut. Men det finns en avgörande faktor som är svår att styra över. Timing. I OptiGOT:s fall stod även stjärnorna rätt på den punkten. För parallellt med forskningsprojektets framfart och bolagsbildning, utvecklades också omvärlden i en för företaget gynnsam riktning. </div> <div><br /></div> <div>– I takt med att vi utvecklade forskningen utvecklades också marknaden för denna lasertyp positivt. Från mitten av 90-talet fram till mitten av 00-talet växte marknaden och dominerades av fiberoptiska datakablar och olika typer av sensorer i till exempel optiska datamöss. Från mitten av 00-talet har marknaden vuxit kraftigt när det började byggas datacenter världen över för att hantera all datatrafik i molnet med fiberoptiska datakablar, och när lasertekniken började användas allt mer för konsumentelektronik såsom mobiltelefoner, för till exempel kamerafokus och ansiktsigenkänning och andra typer av sensorer som laserradar för självkörande fordon, säger Anders. </div> <div><br /></div> <div>Också framtiden ser ljus ut för lasertekniken. Enligt en färsk rapport från Yole bedöms den totala marknaden för VCSEL växa från 1.1 till 2.7 miljarder dollar från 2020 till 2027, med en motsvarande tillväxt för datakommunikation via VCSEL-laser från 277 till 516 miljoner dollar under samma tidsintervall. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Från startup till techjätte</h3> <div>Men visst har resan också kantats av utmaningar längs med vägen. Att gå från forskartillvaron inom akademin till livet som företagare var en omställning. Dels innebar övergången för vissa en deltidstjänst på två ställen, en på Chalmers och en på OptiGOT. En inte helt lätt balansakt, emellanåt. Och dels handlade övergången om att kliva in i en ny kultur. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Gäng.jpg" alt="Gäng .jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:200px;height:179px" />– Det var en utmaning för oss som kom från akademin att inse och lära oss att villkoren för industriell verksamhet är ganska annorlunda jämfört med dom som gäller för akademisk forskning. Det behöver inte alltid vara bäst, tillräckligt bra räcker i många fall. Men det skall gå att producera till acceptabel kostnad och funka i ”ur och skur”, förklarar Anders. </div> <div><br /></div> <div>Och att gå från litet till stort bolag är också en omställning. När försäljningen till Nvidia realiserades gick man från att vara startup på sex anställda till internationellt bolag med 20 000 anställda i över 30 länder. </div> <div><br /></div> <div>– Det mesta är positivt, med mycket mer resurser, många möjligheter att lära sig sådant som inte var möjligt på OptiGOT, med insyn i hela kedjan från komponenter till kompletta system. Sedan tar det alltid tid att lära sig hur en stor organisation fungerar med alla processer och verktyg, säger Anders. </div> <div><br /></div> <div><strong>Berättelsen om OptiGOT är en framgångssaga</strong>, utan tvivel. Resan har varit förhållandevis lång men har präglats av ett dedikerat och ihärdigt forskarteam, en tidig kontakt med industrin och en kontinuerlig tillgång till Chalmers-labben. Så vilka är de största lärdomarna man tar med sig från resan? </div> <div> </div> <div>– Det är superviktigt att ta in folk som vet hur man startar bolag och som kan sköta ekonomin. Så att man lägger tid på både det tekniska och på kunder. Sen är det viktigt att ha en bra jurist som kan hjälpa till med avtal, hur de fungerar och skrivs. Någon som kan fixa ett första utkast och dubbelkolla allt, säger Erik. </div> <div><br /></div> <div>Och Anders instämmer: </div> <div><br /></div> <div>– Ja, det är väldigt viktigt att tidigt ta in icke-teknisk kompetens, det vill säga entreprenörskap, affärsekonomi och affärsjuridik. Sen måste man brinna för detta och vara beredd på att det kräver mycket energi, tålamod och tid. Och man behöver börja ”enkelt” för att undersöka och förstå om idén håller. Finns det en efterfrågan, helt enkelt. </div> Thu, 10 Jun 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Snabb-och-saker-diagnostik-av-infektionssjukdomar-pa-arets-IVA-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Snabb-och-saker-diagnostik-av-infektionssjukdomar-pa-arets-IVA-lista.aspxSnabb och säker diagnostik av infektionssjukdomar på årets IVA-lista<p><b>​Ett supersnabbt influensa-test som ger tillförlitligt svar på under en timme. Nu riktar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) strålkastarljuset mot en bärbar liten enhet som spås bli ett viktigt redskap i kampen mot pandemier. Tekniken är sprungen ur ett forskningssamarbete mellan Chalmers, Uppsala Universitet, RISE, KI och SciLifeLab och har koordinerats av Dag Winkler vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Idag presenterade Kungliga Ingenjörsakademin sin 100-lista 2021 över de forskningsprojekt från landets lärosäten som har potential att förändra världen. Med syftet att bygga broar mellan forskarvärlden och näringslivet och därmed omsätta forskning till faktiskt nytta, har knappt hundra projekt nominerats och valts ut inom årets tema, krisberedskap. </span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Ett av årets utvalda forskningsprojekt är <a href="http://www.flu-id.org/more.htm">FLU-ID​</a> som med finansiering från Stiftelsen för strategisk forskning har utvecklat en bärbar liten enhet som möjliggör snabb och superkänslig diagnostisk av infektionssjukdomar. Det portabla och patientnära diagnosverktyget ger tillförlitliga provsvar inom en timme, och möjliggör analys på plats istället för på laboratorium.<br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Bakom innovationen står bland annat Dag Winkler och hans forskargrupp vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap, MC2, på Chalmers, som har koordinerat projektet och utvecklat tekniken tillsammans med Uppsala Universitet, RISE, KI, SciLifeLab samt institutionen för kemi på Chalmers. </span><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Dag%20Winkler_305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:157px" /></span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">– Målet är att snabbt, enkelt och till låg kostnad kunna diagnostisera influensa och andra virusinfektioner, på vårdcentraler eller exempelvis flygplatser och arbetsplatser. Man får svar efter någon timme, istället för att det som nu ofta tar flera dagar att få resultat. Det har stor betydelse för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Man kan också snabbare sätta in behandling, vilket kan vara livsavgörande vid vissa infektioner, säger Dag Winkler.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <div>Behovet av snabb, enkel och säker diagnostik av infektionssjukdomar har aktualiserats mer än någonsin i samband med Corona-pandemin. Och även om projektet är inriktat på influensadiagnostik kan metoden också användas för att upptäcka andra sjukdomar, såsom malaria, SARS eller Covid-19. Tekniken bygger på magnetbaserad analys av prover från nässlemhinna, blod eller urin och möjliggör testning av flera olika sjukdomar på samma gång. <br /></div> <div><br /></div> <div>Under de sex år som forskningsprojektet har pågått har känsligheten hos tekniken kunnat förbättras så pass att man nu söker patent och tittar på förutsättningar för kommersialisering av produkten. Som ett led i satsningen har avknoppningsföretaget <a href="https://www.videm.se/">Videm</a> bildats av studenterna Maria Barklund och Petter Barreng från Chalmers Entreprenörsskola. ​ </div> <div><br /></div> <div>– Tillsammans med våra affärsutvecklare söker vi kontakt med potentiella samarbetspartners och investerare för vidare produktutveckling och validering, med målet att effektivisera vårdflödet och förebygga smittspridning, säger Dag Winkler.​</div>Mon, 10 May 2021 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspxNytt projekt banar väg för framtidens superdatorer <p><b>​Forskare från Chalmers medverkar nu i lanseringen av ett internationellt forskningsprojekt som syftar till att skapa ett gränssnitt mellan supraledare och halvledare för framtidens superdatorer. – Det här projektet kommer att belysa en fysisk effekt som vi inte helt och hållet förstår och samtidigt bana väg för praktiska tillämpningar, säger Simone Gasparinetti, projektledare för forskargruppen från Chalmers tekniska högskola. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Superdatorer spelar en allt viktigare roll i samhället. Med superdatorernas förmåga att utföra komplicerade beräkningar kan de komma till stor användning inom en rad olika områden, till exempel för att ta fram väderprognoser, utföra genetisk materialsekvensering eller vid testning av läkemedel mot nya sjukdomar. Nu står dock industrin inför två stora utmaningar som dessutom står i kontrast till varandra: att förbättra de moderna superdatorernas prestanda och samtidigt göra dem mer energi-effektiva. </span><div><br /></div> <div>Som deltagare i det internationella forskningsnätverket SuperGate (Gate Tuneable Superconducting Quantum Electronics) medverkar nu forskare från Chalmers i ett EU-finansierat projekt som syftar till att skapa en ny grund för framtidens superdatorer. Projektet går ut på att utveckla en överbryggande teknik som kombinerar supraledare med halvledare med hjälp av en metod som ansågs vara fysiskt omöjligt fram till för bara några år sedan. De två tekniksystemen har fram till dess setts som inkompatibla på så vis att halvledare styrs av spänning och fungerar vid rumstemperatur, medan supraledare å andra sidan är ström-baserade och fungerar vid temperaturer på cirka minus 270 grader Celsius, nära absoluta nollpunkten. Att kombinera den kraftfullare och mer energieffektiva supraledartekniken med halvledartekniken är av stort intresse när det gäller utveckling av högpresterande datorer. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SimoneGasparinetti_350x305px%20NY.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 15px;width:180px;height:157px" /><br />– Det här projektet kommer att belysa en fysisk effekt som vi inte helt och hållet förstår och samtidigt bana väg för praktiska tillämpningar, säger Simone Gasparinetti, projektledare för forskargruppen vid institutionen för Mikroteknik och Nanovetenskap vid Chalmers tekniska högskola. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">En banbrytande upptäckt</span><br /></h2> <div>SuperGate-projektet samordnas av Universitetet i Konstanz och är finansierat med cirka tre miljoner euro genom ett FET Open Grant (FET: Future and Emerging Technologies) från EU. Idén bakom projektet stammar från en banbrytande upptäckt som tidigare hade gjorts av fysiker vid Consiglio Nazionale delle Ricerche (CNR) i Pisa (Italien). De lyckades visa att supraledning i en svag länk kan styras genom att använda spänningar på elektrostatiska grindar, på liknande sätt som halvledande transistorer styrs av fälteffekten. En upptäckt som har potential att revolutionera utvecklingen av superdatorer då den banar väg för en teknik som skulle kunna kombinera fördelarna med halvledare och supraledare. Och upptäckten gick inte obemärkt förbi bland forskarna vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> När jag såg Pisa-gruppens första resultat för några år sedan blev jag nyfiken och började köra några experiment i vårt labb. Det var mer ett sidoprojekt som drevs med rätt begränsade resurser, och framstegen fick vänta på sig. Men med SuperGate har vi äntligen en möjlighet att ge det en riktig chans, säger Simone. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Banar väg för framtidens superdatorer</h2> <div>Även om metodens potential för praktiska tillämpningar betraktas som stor, är den bakomliggande fysiska mekanismen kring grindar i supraledare fortfarande höljd i dunkel. Dessutom har kontrollen endast demonstrerats vid låga frekvenser (dc och ljudband), medan de tillämpningar man hoppas på kräver omkoppling vid mycket högre frekvenser (GHz och högre). Huvuduppgiften för Chalmers forskargrupp är nu att undersöka effektens ursprung och testa responsen vid höga frekvenser. För att optimera hastighet och prestanda kommer Chalmers-teamet att testa olika material och geometrier och slutligen utveckla en rad logiska kretsar och kombinera dem med konventionell halvledarteknik.</div> <div><br /></div> <div>- Vår uppgift är nu att undersöka de supraledande svaga länkarna vid höga frekvenser. Tack vare vår bakgrund inom rf- och mikrovågsmätningar av supraledande kretsar är vårt team väldigt väl lämpat för att ta sig an den här utmaningen, säger Simone. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsnätverket SuperGate utgörs av fyra universitet, ett forskningsinstitut och ett världsledande företag inom supraledande elektronik som tillsammans representerar en mångfald av erfarenheter och kunskap. Och om projektet lyckas ser man stora fördelar för utvecklingen av superdatorer såväl som för kvantdatorer i framtiden.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Om de här enheterna kan användas vid höga frekvenser ser jag tillämpningsområden inom kvantinformationsbehandling som sträcker sig utanför projektets ursprungliga omfattning. Något som jag tror att mitt team kommer att ha stora möjligheter att utforska. Även om vi tittar på en &quot;klassisk&quot; superdator är materialen som vi undersöker kompatibla med tekniken som WACQT använder för att bygga en kvantdator. Mycket av det vi kommer att lära oss kan vara av intresse för vår kvantteknikdivision och för hela MC2-avdelningen, som har en lång och framgångsrik tradition inom materialvetenskap, konstaterar Simone.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Fakta om forskningsprojektet SuperGate:  </h3> <div><span style="background-color:initial">Det internationella forskningsnätverket “Gate Tuneable Superconducting Quantum Electronics” (SuperGate) finansieras genom ett FET Open Grant från EU. </span><br /></div> <div><strong>Finansiering</strong>: 3 miljoner euro</div> <div><strong>Finansieringsperiod</strong>: Mars 2021 till augusti 2024</div> <div><strong>Projektpartners:</strong> University of Konstanz, CNR laboratories i Pisa och Salerno, Budapest University of Technology and Economics, Delft University of Technology, Chalmers tekniska högskola, SeeQC-EU (Italien)</div></div> <div>​<br /></div> <div><div><strong>Mer om:</strong> <a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">Wallenberg Center for Quantum Technology​</a></div> <div>Wallenberg Center for Quantum Technology, WACQT, är ett 12-årigt forskningscenter som syftar till att placera Sverige i framkant inom kvantteknologi. Huvudprojektet är att utveckla en avancerad kvantdator. WACQT samordnas från Chalmers och har aktiviteter vid KTH, Lunds universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet.</div></div>Wed, 31 Mar 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-termometer-kan-paskynda-kvantdatorutvecklingen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-termometer-kan-paskynda-kvantdatorutvecklingen.aspxNy termometer kan påskynda kvantdatorutvecklingen<p><b>Forskare vid Chalmers har utvecklat en ny typ av termometer som enkelt och blixtsnabbt mäter temperatur vid kvantberäkningar med extremt stor noggrannhet. Genombrottet är av stort värde för alla som utvecklar supraledande kvantdatorer och deras komponenter – och öppnar samtidigt för experiment inom det spännande området kvanttermodynamik.​​​​​</b></p><div><p class="MsoNormal">En nyckelkomponent i kvantdatorer är koaxialkablar och vågledare – strukturer som överför mikrovågssignaler och kopplar ihop kvantdatorn och den klassiska elektronik som styr den. Mikrovågspulser färdas i vågledarna till kvantprocessorn och kyls ner till extremt låga temperaturer längs vägen. Vågledarna dämpar och filtrerar pulserna, och möjliggör att den extremt känsliga kvantdatorn kan arbeta med stabila kvanttillstånd i sina kvantbitar.<br /><span style="background-color:initial"><br />För att ha maximal kontroll över mekanismen måste forskarna vara säkra på att dessa vågledare inte adderar brus, på grund av termiska elektronrörelser, till de pulser som behövs för att styra kvantdatorn. Med andra ord måste de mäta temperaturen på de elektromagnetiska fälten vid den kalla änden av mikrovågsvågledarna, den punkt där styrpulserna levereras till datorns kvantbitar. Att arbeta vid lägsta möjliga temperatur minimerar risken för att införa fel i kvantbitarna.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Hittills har forskare bara kunnat mäta denna temperatur indirekt, med relativt stor fördröjning. Nu, med Chalmersforskarnas nya termometer, kan mycket låga temperaturer mätas direkt vid den mottagande änden av vågledaren – mycket exakt och snabbt.</span></p></div> <div><p class="MsoNormal"><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SimoneGasparinetti_350x305px%20NY.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:157px" /><br />– Vår termometer är en superledande krets, direkt ansluten till änden av den vågledare som mäts. Den är relativt enkel – och förmodligen världens snabbaste och mest känsliga termometer för just detta ändamål på millikelvin-skalan, säger Simone Gasparinetti, forskarassistent vid Quantum Technology Laboratory och institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers.<br /><span style="font-size:20px;color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial;font-family:inherit"><br /><br />Viktig för att mäta kvantdatorers prestanda</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit"><font color="#212121"><span style="font-size:20px"><br /></span></font></span></p></div> <div> <p class="MsoNormal">Forskarna vid Wallenberg Center for Quantum Technology, WACQT, har som mål att bygga en kvantdator baserad på supraledande kretsar med minst 100 väl fungerande kvantbitar, som senast år 2030 utför användbara beräkningar. Det kräver en arbetstemperatur för processorn nära den absoluta nollpunkten, helst nedåt 10 millikelvin. Den nya termometern ger forskarna ett viktigt verktyg för att mäta hur bra deras system är och vilka brister som finns – ett nödvändigt steg för att kunna förfina tekniken och uppnå målet.​<br /><span style="background-color:initial"><br /><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/PerDelsing_171101_02%20(1).jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:157px" />– En viss temperatur motsvarar ett givet antal fotoner, och antalet minskar exponentiellt med temperaturen. Om vi lyckas sänka temperaturen där vågledaren möter kvantbiten till 10 millikelvin minskar risken för fel i våra kvantbitar drastiskt, säger Per Delsing, professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers, och ledare för WACQT.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Noggrann temperaturmätning är också nödvändig för leverantörer som behöver kunna garantera kvaliteten på sina komponenter, exempelvis kablar som används för att hantera signaler ner till kvantkomponenter.<br /></span><span style="background-color:initial;font-family:inherit"><font color="#212121"><span style="font-size:20px"><br />Nya möjlighet</span></font></span><span style="background-color:initial;font-family:inherit;color:rgb(33, 33, 33);font-size:20px">er inom området kvanttermodynamik</span></p></div> <div><p class="MsoNormal">Kvantmekaniska fenomen som superposition, sammanflätning och dekoherens innebär en revolution inte bara för framtidens datorer utan potentiellt även inom termodynamiken. Det skulle kunna vara så att de termodynamiska lagarna på något sätt ändras när man arbetar i nanoskala, på ett sätt som en dag skulle kunna utnyttjas för att producera kraftfullare motorer, snabbladdande batterier med mera.<br /><span style="background-color:initial"><br />– I 15–20 år har forskare studerat hur termodynamikens lagar kan modifieras av kvantfenomen, men sökandet efter en verklig kvantfördel inom termodynamiken är fortfarande öppet, säger Simone Gasparinetti, som nyligen startade sin egen forskargrupp och planerar att bidra till denna forskning med en ny typ av experiment.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Den nya termometern kan till exempel mäta spridningen av termiska mikrovågor från en krets som fungerar som en kvant-värmepump eller ett kvant-kylskåp.<br /></span></p></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Marco%20Scigliuzzo%20(2).jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:157px" /><br /></span></div> <div><p class="MsoNormal">– Standardtermometrar var grundläggande för att utveckla klassisk termodynamik. Vi hoppas att vår termometer i framtiden kanske kommer att betraktas som avgörande för att utveckla kvanttermodynamiken, säger Marco Scigliuzzo, doktorand vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers.</p></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer i den vetenskapliga artikeln i Physical Review X:<br /></strong></span><a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.10.041054">Primary Thermometry of Propagating Microwaves in the Quantum Regime</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Mer om: Hur den primära termometern fungerar<br /></b></span><span style="background-color:initial">Det nya termometerkonceptet bygger på samspelet mellan faskoherent och inkoherent spridning från en krets som drivs på resonans. Kretsen är starkt kopplad till änden av den vågledare som mäts. Termiska fotoner i vågledaren leder till en mätbar minskning i den koherent spridda signalen, som mäts kontinuerligt. På detta sätt kan antalet fotoner i mikrovågvågledaren mätas – detta motsvarar en temperatur. Chalmersforskarnas termometer, som använder en supraledande krets och fungerar vid gigahertz-frekvenser, är relativt enkel, har stor bandbredd, hög känslighet och försumbara förluster.<br /></span><span style="background-color:initial"><br /><b>Mer om: Wallenberg Center for Quantum Technology</b></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">Wallenberg Center for Quantum Technology​</a>, WACQT, är ett 12-årigt forskningscenter som syftar till att placera Sverige i framkant inom kvantteknologi. Huvudprojektet är att utveckla en avancerad kvantdator. WACQT samordnas från Chalmers och har aktiviteter vid KTH, Lunds universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Tue, 23 Mar 2021 11:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Sveriges-kvantdatorbygge-vaxlar-upp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Sveriges-kvantdatorbygge-vaxlar-upp.aspxSveriges kvantdatorbygge växlar upp<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse nästan dubblerar den årliga budgeten för forskningssatsningen Wallenberg Centre for Quantum Technology. Det innebär att centrumet nu kan växla upp och höja målen, framför allt i sitt bygge av en kvantdator. Två internationella workshops rivstartar den nya fasen.​​​​​</b></p><div>– Kvantteknologin har en enorm potential och det är viktigt att Sverige har den kompetens som behövs inom området. WACQT har under den korta tid centrumet funnits byggt upp en kvalificerad forskningsmiljö, skapat samarbeten med svensk industri och lyckats utveckla kvantbitar som bevisligen kan lösa problem. Vi ser med tillförsikt på vad de kommer att åstadkomma i fortsättning, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.​​</div> <div><br /></div> <div>Sedan 2018 leder Chalmers en stor, offensiv forskningssatsning – Wallenberg Centre for Quantum Technology, WACQT, – med målet att göra Sverige till en frontspelare inom kvantteknologi. Huvudprojektet är att utveckIa och bygga en kvantdator med långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Under de första tre åren har kvantdatorforskarna inom WACQT fokuserat på att få kvantdatorns grundläggande byggstenar – kvantbitarna – att fungera riktigt bra i liten skala. En milstolpe var när de 2020 lyckades lösa en liten del av ett verkligt optimeringsproblem med sin mycket välfungerande två-kvantbitars kvantdator.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ökar de hundra kvantbitarnas kvalitet</h2> <div><span style="background-color:initial">Nu är det dags att skala upp till betydligt fler kvantbitar, och öka insatserna för att utveckla mjukvara och algoritmer. I samma veva skalas hela satsningen upp, då <a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW,​</a> nu har beslutat att nästan dubblera WACQT:s årliga budget, från 45 till 80 miljoner kronor om året för de kommande fyra åren. Satsningen har sedan tidigare också förlängts från ursprungligen tio år till tolv år, och har nu en total finansiering på minst 1,3 miljarder kronor medräknat universitetens och industrins bidrag.  </span></div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/PerDelsing_171101_02%20(1).jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:175px;height:153px" /><br /><span style="background-color:initial">– Det är väldigt uppmuntrande att KAW visar oss så stort förtroende. Det stärker WACQT:s  forskningsprogram och ger oss möjlighet att bygga en ännu bättre kvantdator. Sett till antalet kvantbitar är målet fortfarande hundra stycken, men nu satsar vi på hundra jättebra kvantbitar, säger Per Delsing, programdirektör för WACQT och professor vid Chalmers.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Beräkningar har nämligen visat att det för kvantdatorns prestanda lönar sig mer att öka kvantbitarnas kvalitet än att addera ytterligare kvantbitar. Ju bättre kvalitet, desto mer användbara uppgifter kommer den färdiga kvantdatorn att kunna utföra.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Med den utökade finansieringen kommer WACQT därför bland annat att satsa på att förbättra materialet i de supraledande chip som kvantbitarna består av. Kvanttillstånd är extremt känsliga, och minsta lilla störning i materialet försämrar prestandan. Kvantbitarna som tillverkas på Chalmers är redan bland de bästa i världen, så det handlar om att flytta hela forskningsfronten framåt.</span></div> <div><br /></div> <div>– Det rör sig om extremt små störningar. Bara att förstå vilka de är och vilka som dominerar kräver forskning. Vi behöver studera hela tillverkningsprocessen i detalj och utforska nya sätt att undanröja störningar i materialet, förklarar Per Delsing.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Ska anställa ytterligare 40 forskare​</h2></div> <div><span style="background-color:initial">Med den ökade finansieringen kan nu antalet forskare som jobbar i kvantdatorprojektet bli betydligt fler – till exempel ska en helt ny grupp bildas för att studera nanofotonik-komponenter som kan möjliggöra ihopkoppling av flera mindre kvantprocessorer till en stor kvantdator. Inom de närmaste två åren ska forskarlaget utökas med hela 40 personer, vilket är nästan en dubblering. I ett första steg kommer femton nya postdocs att rekryteras.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Det är en ambitiös rekrytering i en nisch där konkurrensen om duktiga forskare är mycket hög. Men våra förhoppningar är goda – tidigare rekryteringar har visat att vi har förmågan att attrahera topptalanger både från Sverige och utlandet. Vi har unik växelverkan med industrin, lång erfarenhet av supraledande kretsar och ett enastående renrum, säger Per Delsing. </div> <div><br /></div> <div>Som avstamp för kvantdatorprojektets nya, uppväxlade fas ordnar WACQT två internationella workshops, en om mjukvara för kvantdatorer (8–9 april) och den andra om teknik och algoritmer som möjliggör kvantberäkningar (13–14 april). Alla som är intresserade av att ta del av det aktuella forskningsläget kan följa dem online.</div> <div><br /></div> <div>– Det är väldigt spännande tider inom kvantdatorvärlden. Mycket händer och konkurrensen ökar hela tiden, då flera länder gjort stora satsningar på sistone. Denna investering säkerställer att Sverige och Chalmers fortsätter att ligga i den globala forskningsfronten, säger Per Delsing.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs vidare:</strong></div> <div><div><a href="/en/centres/wacqt/calendar/Pages/ttp-qs.aspx" target="_blank">Quantum Software and Optimisation online workshop 8-9 April</a><br /><a href="/en/centres/wacqt/calendar/Pages/ws%20enabling%20technology.aspx" target="_blank">Workshop on Enabling Technology and Algorithms for Quantum Computing 13-14 April</a><br /><a href="https://wacqt.se/" target="_blank">Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT)</a><br /><a href="/en/news/Pages/Engineering-of-a-Swedish-quantum-computer-set-to-start.aspx" target="_blank">Engineering of a Swedish quantum computer set to start</a><span style="background-color:initial"><font color="#212121"> (initial press release from 2017)<br /></font></span><a href="/en/departments/mc2/news/Pages/Tiny-quantum-computer-solves-real-optimisation-problem.aspx" target="_blank">Tiny quantum computer solves real optimisation problem</a><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial"> (press release from 2020)</span></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om: Wallenberg Center for Quantum Technology </strong></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">Wallenberg Center for Quantum Technology, WACQT​</a>, är ett 12-årigt forskningscenter som syftar till att placera Sverige i framkant inom kvantteknologi. Huvudprojektet är att utveckla en avancerad kvantdator. WACQT samordnas från Chalmers och har aktiviteter vid KTH, Lunds universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet.  </span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Per Delsing, programdirektör för Wallenberg Centre for Quantum Technology, Chalmers, <a href="mailto:per.delsing@chalmers.se">per.delsing@chalmers.se​</a>, 070-308 83 17​​</span><br /></div>Mon, 15 Mar 2021 10:00:00 +0100