Nyheter: Mikroteknologi och nanovetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 08 Dec 2022 02:56:38 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Mot-arets-nobelpristagare-i-Goteborg-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Mot-arets-nobelpristagare-i-Goteborg-.aspxMöt årets nobelpristagare i Göteborg<p><b>​Den som befinner sig i Göteborg och vill veta mer om Nobelprisen i kemi, ekonomi och fredpriset, har mycket goda förutsättningar att få sin nyfikenhet stillad. Fem av årets nobelpristagare och en av 2020 års mottagare av ekonomipriset kommer till Chalmers, Göteborgs universitet och Handelshögskolan, för att hålla öppna föreläsningar för forskare, studenter och andra intresserade. </b></p><p class="chalmersElement-P">​Nobelföreläsningarna hålls i december och januari. <br />Datum, länkar till mer information och anmälan:<span> ​</span></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Nobel-14-december.aspx" title="Länk till anmälan ">Anmälan kemi: K. Barry Sharpless och Carolyn Bertozzi 14 december 2022  </a><br /><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Nobel-24-januari.aspx" title="Länk till anmälan ">Anmälan kemi: Morten Meldal 24 januari 2023 <br /></a><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Nobel-14-december.aspx" title="Anmälan Memorial ">Anmälan fred: Memorial 14 december 2022 </a><span style="font-weight:300"> </span><br style="font-weight:300" /><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Nobel-15-december2.aspx" title="Anmälan Center for Civil Liberties ">Anmälan fred: Center for Civil Liberties 15 december 2022</a><span style="font-weight:300"> <br /></span><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Nobel.aspx" title="Anmälan Paul Milgroms föreläsning ">Anmälan ekonomi: Paul Milgrom 13 december 2022   </a></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Kemipristagarnas klick gör stegen mot nya upptäckter enklare </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>2022 års Nobelpris handlar om klickkemi, en metod som går ut på att bygga eller sätta ihop olika molekyler och används på många kemilaboratorier. Det delas av <strong>Barry Sharpless </strong>från USA, <strong>Morten Meldal </strong>från Danmark och <strong>Carolyn Bertozzi</strong> från USA. Samtliga har tackat ja till att besöka Chalmers. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Begreppet klickkemi myntades omkring år 2000 av Barry Sharpless, som nu tilldelas sitt andra Nobelpris i kemi. Det är en enkel och tillförlitlig form av kemi, där reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. Strax efter och oberoende av varandra presenterade Barry Sharpless och Morten Meldal det som kallas klickkemins kronjuvel: den kopparkatalyserade azid-alkyn cykloadditionen. Det är en elegant och effektiv kemisk reaktion som har fått stor spridning och numera används bland annat för att utveckla läkemedel, kartlägga DNA och skapa mer ändamålsenliga material.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Carolyn Bertozzi, tog klickkemi till en ny nivå. Hon tog fram ett sätt som gjorde att metoden kunde utföras utan kopparkatalysatorn och därmed användas i levande organismer. Hennes metod nyttjas numera globalt för att utforska celler och synliggöra biologiska processer. Med hjälp av dem har forskare också utvecklat mer träffsäkra cancerläkemedel, som nu testas i kliniska prövningar. </div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Förenklar arbetet i laboratorier och snabbar på processer </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För <strong>Nina Kann</strong>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, har klickkemi varit ett viktigt arbetsverktyg i över femton år. Metoden har varit med länge i spekulationerna runt Nobelpriset och Nina Kanns glädje över att det nu blev som många hade hoppats är både påtaglig och smittande. Att den nu Nobelprisade metoden bidrar till att ta forskningen framåt och därmed har en större påverkan i våra liv än de flesta kan ana, framstår tydligt när man hör henne berätta. <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Klickkemin har betytt väldigt mycket för oss kemister. Metoden förenklar arbetet i laboratorier och innebär att vi kan snabba på processer. För vissa reaktioner som är viktiga inom forskningen går det idag till och med att beställa färdigt startmaterial anpassat för att användas i klickreaktioner, berättar Nina Kann.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I sin forskning använder Nina Kann klickkemin för att utveckla biosensorer som kan upptäcka olika sjukdomar. <br />Biokemin är ett stort användningsområde för Nobelmetoden men på Chalmers används den även för utveckling av funktionella material med nya egenskaper. Ett exempel är forskning på material i ett solenergisystem som kan fånga in solenergi, lagra den i upp till arton år för att sen omvandla den till värme och el vid behov. Även inom forskningen runt materialet grafen har klickkemin en viktig betydelse. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Morten Grøtli</strong>, professor på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet har följt klickkemin sedan starten. Han var postdoktor i Morten Meldals forskargrupp när han presenterade sina resultat i början av 2000-talet. <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Morten Meldal var och är en otroligt duktig kemist, han tänkte otraditionellt och var en riktig idéspruta, en verklig uppfinnare, säger Morten Grøtli, som är noga med att påpeka att han inte var en del av just den Nobelprisade forskningen.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Idag använder Morten Grøtli klickkemin för att bland annat ta fram bioaktiva molekyler, som kan hjälpa oss att kunna se in i en cell och ta reda på vad som händer i den. I sin forskning samarbetar han ofta med kollegor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förenklat kan man säga att jag är för det mesta den som snickrar ihop molekylerna till exempel med klickkemi och mina kollegor karaktäriserar substanserna, säger Morten Grøtli.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Nina Kann och Morten Grøtli tror att den starka medtech-industrin som finns i Göteborg och dess nära samarbetet med akademin, kan ha haft en betydelse för att samtliga nobelpristagare i kemi 2022 kommer till staden och Chalmers. <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Du kan läsa mer om fler forskare, verksamma på Göteborg Universitet, som använder klickkemi längre ner på sidan.  <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Dubbla fredspristagare som arbetar för mänskliga rättigheter  </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Nobels fredspris 2022 tilldelas människorättsorganisationen <strong>Memorial </strong>tillsammans med den <strong>belarusiske människorättsadvokaten Ales Bialiatski </strong>och <strong>ukrainska Center for Civil Liberties</strong>.  <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Vikten av att dokumentera brott mot mänskligheten och aldrig glömma offren </h3> <div>Människorättsorganisationen Memorial arbetar enligt principen att det är viktigt att minnas brott mot mänskligheten för att förhindra nya övergrepp. Bland annat verkar organisationen för att offren för den sovjetiska regimens förtryck aldrig ska glömmas. </div> <div> </div> <div>Memorial grundades 1987 av bland andra Nobels fredspristagare Andrej Sacharov och människorättsförespråkaren Svetlana Gannushkina. Förutom att dokumentera offer för Stalins terror har organisationen också sammanställt information om förtryck i dagens Ryssland. Organisationen bekämpar militarism och främjar mänskliga rättigheter. Memorial var den mest auktoritativa informationskällan om politiska fångar i ryska interneringsanläggningar. </div> <div> </div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Nyligen beslagtogs och stängdes Memorials huvudkontor i Moskva. Memorial tilldelades Nobels fredspris tillsammans med den belarusiske människorättsadvokaten Ales Bialiatski och ukrainska Center for civil liberties.  </div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Främjar mänskliga rättigheter och demokrati i Ukraina </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Centre for Civil Liberties grundades i Kiev 2007 med syftet att främja mänskliga rättigheter och demokrati i Ukraina. En av deras viktigaste frågor är att verka för att Ukraina går med i Internationella brottmålsdomstolen. Den 15 december föreläser representanter för organisationen i Göteborg.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I samband med Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 och dess stöd till utbrytning av regionerna Donetsk och Luhansk från Ukraina, började centret dokumentera fall av olagliga frihetsberövanden och andra övergrepp mot civilbefolkningen i dessa områden. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har centret fokuserat på att ställa samman de krigsförbrytelser mot civilbefolkningen som begås av ryska soldater. Centret har också dokumenterat den tvångsförflyttning som skett av civila från ukrainskt territorium till Ryssland.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Center for Civil Liberties tilldelades Nobels fredspris tillsammans med den belarusiske människorättsadvokaten Ales Bialiatski och den ryska organisationen för mänskliga rättigheter, Memorial.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ekonomipris för forskning om auktionernas betydelse </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>År 2020 tilldelades nationalekonomen<strong> Paul Milgrom ekonomipriset till Alfred Nobels minne </strong>för sin forskning om auktioner, något som har stor betydelse exempelvis när en stat ska sälja rätten att bygga mobilnätverk. <span style="background-color:initial">Paul Milgrom, professor vid Stanford University, USA, tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk</span><span style="background-color:initial"> vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med kollegan <strong>Robert Wilson</strong>. De har båda studerat auktionsteori, alltså vilka konsekvenserna blir av olika regler för budgivning och slutpris.</span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Johan Stennek</strong>, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, anser att forskningen har gett stor samhällelig nytta: </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den har fått betydelse för hur staten går tillväga när den säljer vissa tillgångar, som vid 5G-auktioner i Sverige, men också hur staten köper sådant som renhållning eller skötsel av vägar. Det vill säga, hur man ska organisera statlig upphandling och försäljning för att få ut bästa möjliga tjänster för så lite skattepengar som möjligt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Jenny Holmstrand, Chalmers i samarbete med Göteborgs Universitet <br /><br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> ​</div> ​Fri, 02 Dec 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hur-mycket-energi-kostar-tidtagning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hur-mycket-energi-kostar-tidtagning.aspxHur mycket energi kostar tidtagning?<p><b>​Fem forskargrupper går nu samman i projektet ASPECTS för att kartlägga de grundläggande begränsningarna i tidtagning med syfte att avgöra om precisionsmätningar kan bli mer energieffektiva. Projektet är en del av EU:s kvantflaggskepp och har en budget på 30 miljoner kronor.</b></p><div>​Mätinstrument som utnyttjar kvantfysikens egenskaper kan mäta med extremt hög precision. Ett välkänt exempel är atomklockor som ger oss mycket exakt tid och möjliggör satellitnavigering. Sådana exakta mätningar kostar energi – ju mer exakta, desto högre energikostnad enligt nya upptäckter inom termodynamik. Men potentiellt skulle kvantfenomen kunna utnyttjas för att kringgå det, och göra mätningar både mycket exakta och energieffektiva.</div> <div> </div> <div>Det här ska forskarna i ASPECTS-projektet undersöka.</div> <div> </div> <div>– Vi kommer att utnyttja vår expertis inom supraledande kretsar för att bygga en uppsättning nya, unika kvantmaskiner. Genom att studera dessa maskiner i arbete, och noggrant mäta fluktuationer i deras produktion, kommer vi experimentellt att avslöja kompromissen mellan precision och effektivitet i små kvantsystem, säger biträdande professor Simone Gasparinetti vid MC2-institutionen på Chalmers.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samma teknik som i kvantdatorn</h2></div> <div>Tekniken som används för att bygga kvantmaskinerna är densamma som användes i Chalmers projekt att bygga en stor kvantdator, det vill säga supraledande kretsar som arbetar vid mikrovågsfrekvenser vid mycket låga temperaturer.</div> <div> </div> <div>– Vår gedigna erfarenhet av den här tekniken ger oss ett mycket bra läge att förverkliga ASPECTS-experimenten, säger Gasparinetti.</div> <div> </div> <div>En av maskinerna som Gasparinetti och hans kollegor kommer att bygga är en elementär kvantklocka som tickar när den placeras mellan ett varmare och ett kallare bad.</div> <div> </div> <div>&quot;Det här är den enklaste möjliga klockan. Genom att bygga den kommer vi att kunna fastställa den faktiska energikostnaden för att mäta tiden, säger Gasparinetti.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Högre effektivitet och samma precision</h2></div> <div>Genom att experimentellt bestämma energikostnaden för tidtagning och avläsning siktar ASPECTS-teamet på att demonstrera så kallad kvanttermodynamisk precisionsfördel. Ett sådant banbrytande framsteg skulle kunna göra det möjligt för kvantsensorer och andra mätinstrument att arbeta med högre energieffektivitet än vad som annars skulle vara möjligt, utan att offra precision.</div> <div> </div> <div>Inom tidtagning skulle särskilt rymdbaserade tillämpningar ha nytta av energieffektiva, miniatyrklockor, men även system i nanoskala där värmeavgivning är oönskad. För kvantmätningar i alllmänhet är förbättrad energieffektivitet långsiktigt viktigt för att säkerställa miljömässig hållbarhet vid uppskalning av kvantteknologier, till exempel kvantdatorer.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">ASPECTS-projektet</h2> <div>ASPECTS är ett project inom European Quantum Technologies Flagship. Det är tre år långt och har en finansiering på 2,9 miljoner euro.</div> <div> </div> <div>De viktigaste milstolparna i projektet är:</div> <div>• Att undersöka de termodynamiska gränserna för kvantklockor genom att bygga autonoma kvantklockor och mäta den energikostnaden för tidtagning i kvantdomänen;</div> <div>• Att mäta den termodynamiska kostnaden för avläsning av kvantbitar;</div> <div>• Att göra den första proof-of-principle-demonstrationen av kvanttermodynamisk precisionsfördel.</div> <div> </div> <div>Projektet koordineras av professor Mark Mitchinson vid Trinity College Dublin. Övriga deltagande universitet är Chalmers, Tekniska universitetet i Wien, Universitetet i Murcia och Universitetet i Oxford.</div> <div><span id="ms-rterangecursor-start"><br /></span></div> <div><strong>Text och foto:</strong> Ingela Roos<br /></div>Wed, 30 Nov 2022 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-koordinerar-nytt-europeiskt-kvantdatorprojekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-koordinerar-nytt-europeiskt-kvantdatorprojekt.aspxMC2 koordinerar nya europeiska kvantteknologiprojektet SuperMeQ<p><b>​Witlef Wieczorek, docent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, har tillsammans med kollegor från fyra europeiska lärosäten fått projektet &quot;SuperMeQ&quot; finansierat inom EU Basic Science for Quantum Technologies-utlysningen.– Vi ser förstås fram emot att göra SuperMeQ till en framgång och att tillsammans angripa viktiga problem i den grundläggande vetenskapen som ligger till grund för kvantteknologin, säger Witlef Wieczorek, som kommer att koordinera projektet.</b></p>​Kvantteknologin kommer att förändra den digitala tekniken. Detta har lett till starkt globalt stöd för forsknings- och innovationsåtgärder inom kvantområdet, såsom European Quantum Technology Flagship och, i Sverige, Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT).<br /><div><br /></div> <div>Hittills kan kvantkontroll utövas över bland annat atomer, joner, fotoner och supraledande kretsar. Dessa fysiska system stödjer den nuvarande utvecklingen samt den mer kortsiktiga implementeringen av sofistikerad kvantteknologi.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.supermeq.eu/" target="_blank">SuperMeQ-projektet</a> kommer att inriktas på ett fysiskt system som först nyligen har lagts till kvanthårdvaran: rörelsefrihetsgraden hos mekaniska resonatorer *.</div> <div><br /></div> <div>– Den så kallade masscentrumrörelsen* hos mekaniska resonatorer är känslig för yttre krafter och accelerationer, och därför kan den ge möjlighet för forskare att utforska nya sorts teknologier, säger Witlef Wieczorek. Det kan till exempel handla om att upptäcka den svaga gravitationskraften mellan små föremål, eller potentiella kandidater för mörk materia. Det kan i sin tur leda till utveckling av nya kvantsensorer som skulle överträffa de konventionella avkänningsmetoder som används i dag.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Experimentell idé kan ge nya vetenskapliga upptäckter</h2> <div>Det är vedertaget i forskningen att varje kvantfördel hämmas av dess oönskade, oundvikliga och i hög grad okontrollerbara koppling till den omkringliggande miljön, vilket resulterar i dekoherens * och förlusten av själva kvanttillståndet. Witlef Wieczorek förklarar att SuperMeQ kommer att minimera dekoherensen genom en experimentell idé. </div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer att låta en supraledande mikropartikel sväva i ett vakuum. Detta experimentella arrangemang kommer att minimera de kända källor till dekoherens som finns i dag. Däremot kan SuperMeQ stöta på oväntade eller okonventionella källor till dekoherens som vi inte känner till i dag, vilket skulle vara väldigt värdefulla relevanta vetenskapliga fynd.</div> <div><br /></div> <div>En nyckel i SuperMeQ är kopplingen av masscentrumrörelsen hos de mekaniska resonatorerna till supraledande kvantkretsteknologier. Denna experimentella arkitektur kommer att tillåta Witlef Wieczorek och hans kollegor att utöva kvantkontroll över de mekaniska resonatorerna.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utforska sätt att öka kopplingsstyrkan</h2> <div>– Det är viktigt att denna koppling är tillräckligt stark för att kunna generera kvanttillstånd i de mekaniska resonatorerna, säger han. Ett annat stort fokus för SuperMeQ är därför att utforska sätt att öka denna kopplingsstyrka. Till den här delen av projektet kommer vi att utveckla speciellt konstruerade magnetiska eller supraledande mikromekaniska resonatorer och utnyttja induktiva kopplingsscheman, som kan överträffa de konventionellt använda kopplingsscheman som används i dag, till exempel i supraledande kvantdatorer. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna strävar efter att bidra till att bredda vår förståelse av gränser för kvantkontroll. Som exempel sätter dekoherens och kopplingsstyrka båda gränser för kvantkontroll och kan därför hindra en bred spridning av kvantteknologier.</div> <div><br /></div> <div>– SuperMeQ kommer att bidra till en bättre förståelse av dekoherensmekanismer för mer makroskopiska objekt, vilket är av grundläggande vetenskapligt intresse, säger Witlef Wieczorek. Dessutom strävar vi efter att lägga grunden för utvecklingen av nästa generations kvantsensorer baserade på mekaniska resonatorer, som kan få tillämpningsområden såväl inom grundläggande forskning som inom tekniska tillämpningar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om SuperMeQ</h2> <div>SuperMeQ är ett EU-projekt som omfattar åtta forskningsledare och deras grupper från fem europeiska partners: Chalmers, Österrikes vetenskapsakademi, Walther-Meissner-Institute i Tyskland, Karlsruhe Institute of Technology i Tyskland, samt Universidade Autonoma de Barcelona (Spanien).</div> <div><br /></div> <div>Projektet koordineras av Witlef Wieczorek, <span><a href="mailto:witlef.wieczorek@chalmers.se">witlef.wieczorek@chalmers.se</a><span style="display:inline-block"></span></span>, docent vid Chalmers, startade 1 oktober och pågår i fyra år.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.supermeq.eu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på SuperMeQ:s externa projekthemsida</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ordlista</h2> <strong> Mekanisk resonator:</strong> En anordning som utnyttjar mekaniska vibrationer. Det kan till exempel röra sig om spetsen i ett atomkraftmikroskop. Även en musiktrumma är i grunden en mekanisk resonator.<br /><strong>Masscentrumrörelse:</strong> Masscentrumrörelsen hos en mekanisk resonator kan jämföras med ett barns rörelse på en gunga; gungan rör sig fram och tillbaka runt sitt massacentrum. I SuperMeQ använder kommer forskarna att använda rörelsen i centrum av en svävande partikel, som rör sig fram och tillbaka i en magnetfälla. Även masscentrumrörelsen hos atomkraftmikroskopliknande mekaniska resonatorer kommer att användas.<br /><strong>Dekoherens:</strong> Processen som gör att ett kvanttillstånd, till exempel en superposition eller en kvantsammanflätning sönderfaller och kollapsar. Resultatet är i de flesta fall en förlust av eventuella kvantfördelar.<br /><strong>Kavitet:</strong> Ett hålrum som begränsar mikrovågsfotoner inom ett fast rumsligt område. Det kan ses som att mikrovågsfotonerna studsar fram och tillbaka och på så sätt möjliggör en starkare interaktion mellan fotonerna och, i vårt fall, masscentrumrörelsen hos de mekaniska resonatorerna som används i projektet.<br /><div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Robert Karlsson<br /><strong>Illustration:</strong> Yen Strandqvist<br /></div>Tue, 08 Nov 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspx29 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b></b></p><div>I sin årliga utlysning av forskningsanslag delar Vetenskapsrådet ut 112 miljoner kronor till 29 forskare på Chalmers. ​</div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers beviljades anslag i alla utlysta områden men flest inom </span><span style="background-color:initial">naturvetenskap och teknikvetenskap</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><br /></div> <div> Här är alla forskare som har beviljats anslag – sorterade på institution:</div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div>Jelke Dijkstra <br />Karin Lundgren </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg <br />Clemens Wittenbecher <br />Fredrik Westerlund </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik </h2> <div> </div> <div>Erik Ström <br />Henk Wymeersch </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik </h2> <div> </div> <div>Riccardo Catena <br />Tünde Fülöp <br />Fredrik Höök <br />Thomas Nilsson <br />Timur Shegai </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik </h2> <div> </div> <div>Bo Albinsson <br />Anette Larsson <br />Christian Müller <br />Magnus Skoglundh </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Klas Modin <br />Genkai Zhang </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik </h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Fredrik Johansson​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span>Moa Johansson <br />Paweł W. Woźniak </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Gaetano Sardina </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap </h2> <div> </div> <div>Jan Grahn <br />Per Hyldgaard <br />Floriana Lombardi <br />Dag Winkler <br />Niklas Rorsman </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknikens ekonomi och organisation</h2> <div> </div> <div>Andreas Mørkved Hellenes </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vetenskapens kommunikation och lärande </h2> <div> </div> <div>Hans Malmström (två anslag) </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/VR%20finansiering%202022.jpg" alt="" style="margin:5px;width:600px;height:848px" /><br /></div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/248dfmt5hbjqdls8pf80xh0sb9n91lj0" title="länk till pdf">Nedladdningsbar lista​</a></div> <div><a href="https://www.vr.se/?filters=decisionsPublished%3b&amp;selectedSubject=all&amp;listStyle=list">Läs mer om de olika anslagen på Vetenskapsrådets webbplats​</a></div> ​​​Mon, 07 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Chalmers-utvecklat-chip-bakom-varldsrekord-i-dataoverforing.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Chalmers-utvecklat-chip-bakom-varldsrekord-i-dataoverforing.aspxChalmersutvecklat chip bakom världsrekord i dataöverföring<p><b>​​En internationell grupp forskare från bland annat Danmarks Tekniska Universitet (DTU) och Chalmers har satt världsrekord genom att sända 1,8 petabit data per sekund med bara en enda laser och ett enda optiskt chip. Victor Torres Company är chef för forskningsgruppen som har utvecklat och tillverkat chipet. – Det här chipet producerar en frekvenskam med idealiska egenskaper för fiberoptisk kommunikation, säger han.</b></p>​1 petabit motsvarar 1 miljon gigabit.<br /><br />För att sätta det i perspektiv motsvarar 1,8 petabit data per sekund hela den globala internettrafiken under samma tidsrymd, två gånger. För att nå samma hastighet med modern, toppmodern kommersiell utrustning skulle det krävas mer än 1 000 lasrar.<br /><br />Grundläggande för denna framgång är ljuskällan, ett specialdesignat optiskt chip som kan använda ljuset från en enda infraröd laser för att skapa ett regnbågsspektrum av färger eller frekvenser. Varje färg har förmågan att isoleras och förses med data, och kan sedan sättas ihop igen och skickas över en optisk fiber och på så sätt överföra datan.<br /><br /><span></span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif"><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/VTC%20220923%20350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:325px" />– </span>På Chalmers har vi obevekligt utvecklat vågledartekniken kiselnitrid i cirka tio år, säger Victor Torres Company, professor vid MC2 och chef för forskargruppen som utvecklade och tillverkade chipet.<br /><br />En nyckelfaktor i forskningen kring att utveckla denna typ av chip är den så kallade &quot;Q-faktorn&quot; – kvalitetsfaktorn. Det är en fysisk egenskap som mäter de optiska förlusterna – ju högre Q-faktor desto lägre förluster.<br /><br /><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Sedan 2019 är vi en av väldigt få grupper i världen som kan tillverka integrerade mikrosonatorer med en optisk kvalitet som överstiger tio miljoner, säger Victor Torres Company.<br /><br />En kuriositet i sammanhanget är att chippet inte var optimerat för just denna applikation – i själva verket uppnåddes några av de karakteristiska parametrarna av en slump och inte genom design.<br /> <h2 class="chalmersElement-H2">Exabithastigheter inom räckhåll</h2> <span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Men med ansträngningar i mitt team är vi nu kapabla att spegelvända processen och uppnå mikrokammar med hög reproducerbarhet för målapplikationer inom telekommunikation&quot;, säger Victor Torres Company. Vi går nu mot att förstå egenskaperna hos dessa nyare, mer reproducerbara mikrokammar baserade på vad vi kallar &quot;fotoniska molekyler&quot; eftersom vi tror att de kommer att möjliggöra visionen att nå hastigheter på exabit-nivåer per sekund i framtiden.<br /><br />Professor Leif Katsuo Oxenløwe, chef för Center of Excellence for Silicon Photonics for Optical Communications (SPOC) vid DTU, säger:<br /><br /><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Våra beräkningar visar att vi – enbart med det enda chipet från Chalmers och en enda laser – kommer att kunna sända upp till 100 petabit per sekund. Anledningen till detta är att vår lösning är skalbar – både när det gäller att skapa många frekvenser och när det gäller att dela upp frekvenskammen i många rumsliga kopior och sedan optiskt förstärka dem, och använda dem som parallella källor med vilka vi kan överföra data. Även om kamkopiorna måste förstärkas, förlorar vi inte kammens egenskaper, som vi använder för spektralt effektiv dataöverföring.<br /><br />Forskarnas lösning bådar gott för internets framtida strömförbrukning.<br /><br /><div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Med andra ord ger vår lösning en potential att ersätta hundratusentals av de lasrar som finns på internethubbar och datacenter, som alla suger ström och genererar värme. Vi har en möjlighet att bidra till att få till ett internet som lämnar ett mindre klimatavtryck, säger Leif Katsuo Oxenløwe.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Väldigt belönade&quot;</h2> <div>För Victor Torres Company är framgången med chipet kopplad till den forskning han bedriver inom sitt European Research Council (ERC)-projekt.</div> <div> </div> <div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Ett av de centrala målen i ERC-projektet är att skapa mikrokammar som ska möjliggöra de petabit-klassändare som vi just har demonstrerat med DTU genom att kombinera dessa källor i chipskala med avancerad flerkärnig fiber. Så resultaten från detta samarbete har varit väldigt belönade och givande. En annan aspekt av ödet är det faktiska samarbetet med DTU. Detta underlättades av ytterligare ett forskningsmiljöanslag från Vetenskapsrådet där Anders Larsson är huvud-PI, säger han.</div> <div> </div> <div><span></span><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Det har varit fantastiskt att utnyttja denna synergi för att bedriva verkligt kollaborativ vetenskap. Min uppfattning från detta äventyr är att frihet, hårt arbete och en liten gnutta tur lönar sig inom vetenskapen!</div></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs den vetenskapliga publikationen</h2> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41566-022-01082-z" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Petabit-per-second data transmission using a chip-scale microcomb ring resonator source</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt på Chalmers</h2> <div><strong>Victor Torres Company</strong><br />Biträdande Professor, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap<br /><a href="mailto:torresv@chalmers.se">torresv@chalmers.se</a>, 031-7721904 </div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Robert Karlsson, Chalmers, och Lotte Krull, DTU</div> <div><strong>Foto:</strong> Mia Halleröd Palmgren<br /></div> <div><strong>Porträttfoto:</strong> Robert Karlsson<br /></div>Mon, 24 Oct 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hela-fyra-Chalmersprojekt-far-KAWs-projektanslag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hela-fyra-Chalmersprojekt-far-KAWs-projektanslag-.aspxFyra Chalmersprojekt får KAWs projektanslag <p><b>​Inte mindre än fyra forskningsprojekt på Chalmers tilldelas 109 miljoner i projektanslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Forskningen bedöms hålla en så hög kvalitet att den kan leda till framtida vetenskapliga genombrott. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​A<span>v totalt 23 forskningsprojekt tilldelas docent Elin Esbjörner, professor Tünde Fülöp, professor Christian Müller och docent Witlef Wieczorek vid Chalmers projektanslag.  </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Deras projekt har efter en internationell utvärderingsprocess bedömts hålla så hög vetenskaplig potential att de har möjlighet att le</span><span style="background-color:initial">da till framtida vetenskapliga genombrott. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Utvärderingarna baseras helt på internationell konkurrenskraft och utförs av en handfull framstående forskare inom varje projekts forskningsområde. Det är väldigt roligt att se att det finns så många projekt i Sverige som håller den kvaliteten och att fler och fler kvinnor får kliva fram som forskningsledare, säger Siv Andersson, ansvarig för grundforskningsfrågor vid <a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse</a>. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Projekt: Nanokanalsmikroskopi för analys av enskilda exosomer  </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Exosomer är ultrasmå biologiska paket som våra celler använder för att kommunicera. Exosomerna är viktiga för kroppens normala funktioner men kan också bidra till sjukdomar. Målsättningen med det här projektet är att öka den grundläggande förståelsen för hur exosomer kommunicerar. För att lyckas med detta behövs ny metodik som kan ge detaljerad information om enskilda exosomers komposition och innehåll. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I projektet kommer forskarna därför att utveckla nya mikroskopimetoder och små chip med kanaler och ’fällor’ för att fånga och analysera exosomer direkt från biologiska prov och cellmodeller. Detta kommer att ge helt nya möjligheter att identifiera olika exosomtyper och kartlägga deras specifika funktion. Kunskap som är viktig ur ett rent biologiskt perspektiv, men även för nyttjandet av exosomer för diagnostik och terapi, inte minst för målstyrd leverans av framtidens protein- och RNA-läkemedel.   </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>29 100 000 kronor under fem år </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande:</strong> Docent <a href="/sv/personal/Sidor/Elin-Esbjörner-Winters.aspx">Elin Esbjörner,</a> institutionen för biologi och bioteknik </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Medsökande i projektet:</strong> Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer (Chalmers), Samir EL Anadloussi (Karolinska Institutet) samt Giovanni Volpe (Göteborgs universitet). </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projekt: Extrema plasmautbrott </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Plasmautbrott ger upphov till några av de vackraste fenomenen i universum, som norrsken, men de kan orsaka skador på viktig teknisk infrastruktur på eller nära jorden. Det är dock fortfarande okänt vilka förhållanden som krävs för att skapa utbrott med extremt starka energiflöden. Projektet förenar ledande expertis inom teoretisk plasmafysik och experimentell rymdfysik för att förstå vilken kombination av effekter som krävs för extrema plasmautbrott. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">En bättre förståelse av vad som sker kan leda till verktyg som kan varna före stora utbrott, så att känslig utrustning kan skyddas.  Men framför allt avser projektet att bidra till grundläggande förståelse av några av fysikens mest fascinerande fenomen. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>26 200 000 kronor under fem år  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande:</strong> Professor <a href="/sv/personal/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx">Tünde Fülöp</a>, institutionen för fysik </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Medsökande i projektet:</strong> István Pusztai från samma institution, Andris Vaivads från Kungliga Tekniska Högskolan, och Yuri Khotyaintsev från Institutet för rymdfysik. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projekt: Ska utveckla stabila, hållbara organiska halvledare  </h2> <p class="chalmersElement-P">Organiska halvledare kan göra elektroniken som mycket av vårt samhälle bygger på mer hållbar och förse oss med nya alternativ till den kiselbaserad teknologi. Användningsområdet är brett och kan leda till stora framsteg i våra liv. Till exempel kan organiska halvledare användas i bioelektroniska sensorer som kan hjälpa oss att övervaka hälsotillstånd. Andra exempel på tänkbara tillämpningar är teknik som kan fånga in energi som organiska solceller. Både forskningen och industrin ser stora behov och möjligheter på det här området, förutsatt att organisk elektronik kan bli mer stabil. </p> <p class="chalmersElement-P">Inom det här projektet kommer forskarna att arbeta med dopning av organiska halvledare. Särskilt kommer nya upptäckter relaterat till glasbildande material användas för att utveckla stabilare organisk elektronik.  </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>27 000 000 kronor under fem år  </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Huvudsökande:</strong><span style="background-color:initial"> Professor</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a><span style="background-color:initial">, institutionen för kemi och kemiteknik  </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Medsökande i projektet:</strong></span><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><span style="background-color:initial">A</span><span style="background-color:initial">nna Martinelli och Eva Olsson från Chalmers, Simone Fabiano och Mats Fahlman från Linköpings Universitet </span><span style="background-color:initial">​</span><br /></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Projekt: Ljus so</span><span>m interagerar starkt med mekanisk rörelse </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskare använder ljus som ett verktyg för att få information om föremål. Detta är också fallet när laserljus lyser på en spegel - det reflekterade ljusfältet innehåller information om spegelns position. Den här sortens mätschema används till exempel i gravitationsvågsdetektorer. Informationen om spegelns position kan ökas avsevärt genom att fånga ljuset mellan två speglar, i så kallade kavitetsoptomekaniska system. Dessa system gör det inte bara möjligt att mycket exakt mäta spegelns position, utan också att kontrollera dess rörelse, ända till dess kvantmekaniska grundtillstånd. Detta har fascinerat forskare eftersom det ger möjligheten att utforska giltigheten av kvantfysikens lagar för större föremål. Nästa stora utmaning inom detta forskningsfält är att öka interaktionen mellan ljuset och spegelns rörelse tills det är möjligt att skapa kvantmekaniska tillstånd direkt i spegeln. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Målet med projektet är att nå det som kallas för den ickelinjära regimen av kvantoptomekanik i chipbaserade enheter. Därefter kopplas enstaka ljuspartiklar (fotoner) och spegelns kvantiserade rörelse (fononer) till varandra på ett kontrollerat sätt. Lyckas man med detta kan man till exempel detektera enstaka fotoner utan att förstöra dem och kvantinformationen de bär på. Ett viktigt tillämpningsområde för denna förmåga ligger inom området kvantteknologi. Att ha tillgång till den ickelinjära regimen kan leda till utvecklingen av nya chipbaserade sensorer som kan detekte​ra betydligt mindre krafter och rörelser än vad dagens mest avancerade teknik tillåter.<span> </span> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>27 000 000 kronor under fem år </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande: </strong>Docent <a href="/sv/Personal/Sidor/witlef-wieczorek.aspx">Witlef Wieczorek​​</a>, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2)</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> <span><strong>Medsökande i projektet: </strong>Andreas Isacsson och Philippe Tassin (Fysik) samt Janine Splettstoesser (MC2), och samlar Chalmers kompetens inom experiment, teori och artificiell intelligens. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Läs pressmeddelandet från KAW: </strong></span><span style="background-color:initial"><a href="https://kaw.wallenberg.org/press/23-forskningsprojekt-far-700-miljoner-kronor-i-anslag">23 forskningsprojekt får 700 miljoner kronor i anslag</a></span></p>Fri, 14 Oct 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/chalmers-transistorteknik-i-nasas-klimatsatelliter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/chalmers-transistorteknik-i-nasas-klimatsatelliter.aspxChalmers transistorteknik i Nasas klimatsatelliter<p><b>​Sedan förra året skjuter Nasa upp flera kubsatelliter i syfte att studera tropiska cykloner från rymden. I satelliterna finns förstärkare från företaget Low Noise Factory med transistorteknik utvecklad på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2) på Chalmers. Förstärkarna är konstruerade för att detektera syre och vatten i atmosfären med mycket hög känslighet, och halvledarchipen i förstärkarna är tillverkade i Chalmers renrum.</b></p><div>​Sedan lång tid tillbaka är Chalmers i framkant när det gäller forskning och utveckling av mycket lågbrusig transistorteknik för detektion inom mikrovågsområdet. Spin-off-företaget Low Noise Factory (LNF) i Göteborg har kommersialiserat tekniken och erbjuder i dag de känsligaste mikrovågsförstärkarna som finns på marknaden.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/221013%20Indium%20posphide%20transistor.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:188px" />Samarbetet med Chalmers hjälpte LNF att få uppdraget att leverera förstärkare till Massachusetts Institute of Technology för Nasa-projektet Tropics (Time-Resolved Observations of Precipitation structure and storm intensity with a Constellation of Smallsats). Målet med Tropics är att studera tropiska cykloner från rymden med hjälp av en konstellation av mikrosatelliter, så kallade kubsatelliter.</div> <div><br /></div> <div>Att använda kubsatelliter är en relativt ny och kostnadseffektiv metod där man konstruerar och skjuter upp en svärm med små enheter i stället för en enskild stor satellit. I Tropics är varje kubsatellit 10x10x30 cm, det vill säga ungefär lika stor som en skokartong. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Förvarnar vid uppkomst av cykloner</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Tack vare kubsatelliterna i Tropics kan väderdata snabbt uppdateras vilket förbättrar möjligheten att i god tid förvarna vid uppkomst av cykloner och deras rörelsemönster. Väderövervakningen från Tropics-satelliterna sker med radiometrar som detekterar vatten, syre och fuktighet i atmosfären med hög upplösning.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/221013%20Förstärkarchip%20med%20transistorer.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:280px;height:100px" />Inuti radiometrarna sitter mikrovågsförstärkare konstruerade med transistorer i halvledaren indiumfosfid, och halvledarchipen är tillverkade i MC2:s renrum på Chalmers. Förstärkarna och de ingående transistorerna är specialdesignade för lägsta brus vilket innebär att de aktuella radiometrarna kan leverera data till jorden med högsta känslighet.<br /></div> <div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Sommaren 2021 sköts den första Tropics-kubsatelliten, benämnd Pathfinder, upp med mycket lovande resultat. Detta följdes upp i juni i år av ytterligare två kubsatelliter som tyvärr gick förlorade efter uppskjutningen. Bedömningen är dock att de fyra återstående kubsatelliterna som planeras skickas upp 2023 ska räcka för att klara Tropics-projektets vetenskapliga mål.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kräver både djupa och breda kunskaper</h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/221013%20Mikrovågsförstärkare.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:154px" />För att kunna tillverka transistorer med mycket lågt brus krävs djupa kunskaper inom halvledarmaterial, transistorteknik, mikrovågsdesign och brusmätningar, forskning som har möjliggjorts tack vare ett långsiktigt samarbete mellan Chalmers och industrin i en värdekedja som går hela vägen från materialvetenskap till brusmätningar i industriella testbäddar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Forskning mellan Chalmers och LNF har lett till att vi fått se våra halvledarchip i kubsatelliter i rymden. Det är förstås väldigt inspirerande för mig och mina doktorander och samarbetet med industrin att se hur grundforskning inom transistorer hjälper till i spännande klimatprojekt som Tropics, säger Jan Grahn, professor och forskargruppledare på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bildtexter till bilderna i brödtexten</h2> <div><strong>Figur 1:</strong> Genomskärning av indiumfosfidtransistor. Förstoring 130000 gånger. Foto: Chalmers.</div> <div><strong>Figur 2:</strong> Förstärkarchip med transistorer processat i MC2s renrum. Bild: Chalmers och Low Noise Factory AB.<br /><strong>Figur 3:</strong> Kapslad lågbrusig mikrovågsförstärkare innehållande transistorchip. Bild: Low Noise Factory AB.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fördjupning: Aktuell forskning i ämnet</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I en nyligen publicerad forskningsartikel från Chalmers och LNF påvisas hur positionen av ett dopningsplan på nanometernivå i transistorn påverkar brusprestandan i mikrovågsförstärkaren. Dopningsplanets roll är att skapa en tvådimensionell gas av fria elektroner som ger transistorn dess enastående känslighet vid förstärkning av en svag elektrisk signal i gigahertzområdet. Mätning och modellering av förstärkare och halvledarkomponent har väglett forskarna att föreslå en alternativ fysikalisk mekanism till vad som begränsar lägsta brusnivån i transistorn.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9783456" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Influence of Spacer Thickness on The Noise Performance in InP HEMTs for Cryogenic LNAs</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Junjie Li, Arsalan Pourkabirian, Johan Bergsten, Niklas Wadefalk, Jan Grahn </div> <div> </div> <div> IEEE Electron Device Letters 2022 43(7) 1029 July 2022  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Vinnova samt inom GigaHertz Centrum, ett samarbete mellan Chalmers och industri inom mikrovågsteknik.</em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div> </div> <div> <strong>Jan Grahn</strong><br />Professor och forskargruppsledare, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Terahertz- och millimetervågsteknik</div> <div> </div> <div><a href="mailto:jan.grahn@chalmers.se">jan.grahn@chalmers.se</a>, +46317721055</div> <div> </div> <div> </div>Mon, 10 Oct 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Det-har-priset-betyder-valdigt-mycket-for-mig.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Det-har-priset-betyder-valdigt-mycket-for-mig.aspx"Det här priset betyder väldigt mycket för mig"<p><b>​Grattis till Han Zhou, doktorand vid avdelningen för mikrovågselektronik, som har tilldelats Young Engineer-priset vid den 25:e upplagan av European Microwave Week i Milano, Italien.</b></p><p><strong><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Han%20Zhou.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:334px" />Vi börjar med en klassisk fråga: Hur känns det här?</strong><br />– Jag känner mig väldigt tacksam för att ha vunnit EuMC Young Engineer Prize. Det här är andra gången detta pris går till Sverige. Minpublikation nominerades också som finalist till utmärkelsen EuMC Microwave Prize. Och detta priset betyder väldigt mycket för mig eftersom det är en belöning för allt det hårda arbete jag och mina handledare lagt ner i projektet att forska fram energieffektiva hårdvarulösningar för framtida kommunikationssystem.<br /><br /><strong>Vad handlar den här artikeln om?</strong><br />– Kommunikationssystemen för 5G och det som kommer efter det har förändrat människors vardag och drivit på utvecklingen mot en allt mer digitaliserad och uppkopplad värld. Kommunikationssystemens energiförbrukning resulterar dock i en stor driftskostnad och en miljöpåverkan på vår värld. I ett kommunikationssystem är effektförstärkaren den mest kritiska och effektkrävande komponenten, och den styr många prestandaaspekter av systemhårdvaran. Under åren har forskare kontinuerligt forskat på energieffektiva effektförstärkararkitekturer, och i den här artikeln föreslog vi en ny sorts effektsförstärkararkitektur, kallad &quot;sequential circulator load modulated amplifier (SCLMA)&quot;. Vår föreslagna effektförstärkararkitektur är dels mycket bredbandig och dels mycket effektiv, vilket är en lovande kandidat för framtida trådlösa kommunikationssystem.<br /><br /><strong>Varför tror du att just den här artikeln gav dig priset?</strong><br />– Bedömningen för att erhålla utmärkelsen baseras på innehållet i uppsatsen och presentationen. Jag tycker att det nya vi påvisar i denna artikel sticker ut jämfört med andra publikationer. Dessutom gjorde jag en grundlig presentation genom att introducera och presentera vårt tidigare arbete, motivationsgrunderna och idégenereringsprocessen för detta arbete, samt våra framtida forskningsriktningar.<br /><br /><strong>Vad handlar din forskning om?</strong><br />– Min forskning är fokuserad på högeffektiva bredbands- och linjära effektförstärkararkitekturer för framtida trådlösa sändare. Mitt forskningsintresse inkluderar även design av RF- och mmWave-integrerade kretsar i kisel- och III-V-processer.<br /><br /><strong>Något mer du vill tillägga angående priset och din forskning?</strong><br />– Jag fick ett Ericsson-forskningsstipendium för att göra ett 6-månaders forskningsbesök vid ETH Zürich i år. Detta besök har hjälpt oss att stärka vårt forskningssamarbete och vår koppling till professor Hua Wangs grupp för integrerade enheter, elektronik och system (IDEAS) från ETH. Jag vill också rikta ett särskilt tack till min handledare professor Christian Fager, till professor Hua och IDEAS-gruppmedlemmar som var värdar för mig, och till Ericssons som har gjort detta utbyte möjligt.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div> </div> <p><strong>Han Zhou</strong><br />PhD student at the Department of Microtechnology and Nanoscience, Microwave Electronics Laboratory<br /><a href="mailto:han.zhou@chalmers.se">han.zhou@chalmers.se</a><br /></p> <div> </div> <p><br /></p> <div> </div> <p>Text: Robert Karlsson<br />Foto: Han Zhou<br /></p>Wed, 05 Oct 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Dmitrii-Khokhriakov-fick-Arne-Sjogrens-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Dmitrii-Khokhriakov-fick-Arne-Sjogrens-pris.aspxDmitrii Khokhriakov fick Arne Sjögrens pris<p><b>Dmitrii Khokhriakov, tidigare doktorand vid MC2, har belönats med 2021 års Arne Sjögrens pris. Dmitrii Khokhriakov är den åttonde mottagaren av priset.– Jag är oerhört glad över att mitt arbete har mottagits så väl och har uppmärksammats med detta fina pris, säger han.</b></p><div>​Dmitrii Khokhriakov tilldelades priset för sin avhandling &quot;Graphene spin circuits and spin-orbit phenomena in van der Waals heterostructures with topological isolators&quot;, och faktum är att det är det andra priset han får för sin avhandling – tidigare i år belönades han med Grafencentrums/2D-tech avhandlingspris 2021.</div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Dmitrii%20Khokhriakov.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:250px" />Som doktorand arbetade han med nya tvådimensionella material och studerade deras elektron- och spinntransportegenskaper.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Applikationer i framtida datorenheter</h2> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>En av mina största prestationer var min experimentella demonstration av en intressant effekt som uppstår i heterostrukturer av grafen och topologiska isolatorer, nämligen deras möjlighet att utföra spin-to-charge-konvertering. Denna effekt kan hitta tillämpningar i framtida datorenheter baserade på så kallad spin-orbit-teknologi, säger han.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Prisutdelningen ägde rum på Excellensinitiativ Nanos &quot;Community Building Activity&quot; i Varberg tidigare i höst.</div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif"><br /></span></div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Jag blev inbjuden att ta emot priset och presentera mina resultat. Det var ett fantastiskt evenemang och jag njöt av att diskutera mina resultat med experter från olika områden, säger han. </div> <div> </div> <div>Prispengarna kommer väl till pass för att köpa utrustning för hans nya intresse, FPV drönarracing.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hängiven nanoelektronik - och science fiction</h2> <div> Brinner för forskning om och utveckling av nanoelektronik säger Dmitrii Khokhriakov att han siktar på att fortsätta sitt arbete inom detta forskningsfält. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Jag kommer att sträva efter att ägna min karriär åt att utveckla banbrytande teknologier som förbättrar och främjar vårt samhälle.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Förutom deras ömsesidiga intresse för forskning och vetenskap har Arne Sjögren och Dmitrii Khokhriakov ett annat gemensamt intresse: science fiction.</div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Sci-fi är en av mina favoritgenrer, både i böcker och film. Jag tycker om futuristiska berättelser som utspelar sig i rymden och som handlar om utforskningen av det okända. Nyligen njöt jag av en sci-fi-romanserie med titeln &quot;The Expanse&quot;. Det handlar om koloniseringen av solsystemet och följderna av det. Det finns också en bra tv-serie baserad på den.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs Dmitrii Khokhriakovs doktorsavhandling</h2> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/523817" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Graphene spin circuits and spin-orbit phenomena in van der Waals heterostructures with topological isolators</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om Arne Sjögrens pris</h2> <div>Vid hans bortgång 2012 skänkte före detta chalmeristen Arne Sjögren 370 000 kronor till Chalmers, det belopp som priset baserades på. Priset på 30 000 kronor delas årligen ut till den mest innovativa avhandlingen inom nanovetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson</div> <div>Foto: Privat<br /></div>Tue, 04 Oct 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-på-vatgas-och-sensorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-p%C3%A5-vatgas-och-sensorer.aspxMed fokus på vätgas och sensorer<p><b>​Osynlig, luktfri och flyktig. Vätgas driver bränsleceller och kan lagra energi, men är brandfarlig när den blandas med luft. Christoph Langhammer, professor i fysik, fokuserar speciellt på vätgassensorer.  Den 5 oktober berättar han och Lars Bannenberg om nästa generations optiska vätgassensorer på ett Tandem-Webinarium. Anmäl dig till det!​ </b></p><b>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristophLanghammerSV300x450.jpg" alt="Christoph Langhammer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Vilka problem kan vätgasen lösa?<br /></b></span><div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif">–</font></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"> </span>Vätgas är en nyckelingrediens i fossilfri ståltillverkning och kan användas för att lagra energi som genererats med till exempel vindkrafts-el. Eftersom vätgas inte innehåller kol kan den vara energibäraren i ett kolfritt energisystem som även kan komma till nytta som bränsle för tunga transporter eller som flygbränsle, säger Christoph Langhammer.</div> <div><br /></div> <div><b>Du har på ett tidigare</b> seminarium gjort en liknelse mellan kyrkfönsters färgglada spektra med dagens nanoteknik. På vilket sätt kan vi dra nytta av detta när det gäller säkerhet kring vätgas?<br /><font face="arial, sans-serif">– </font><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">kan mät</span><span style="background-color:initial">a vätgas i till exempel luft genom att med hög upplösning detektera färgförändringar i metallnanopartiklar, baserade på palladiumlegeringar, som liknar färgprincipen i gamla kyrkfönster. Sensorerna som bygger på denna detektionsprincip är både snabba och noggranna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>H</b></span><span style="background-color:initial"><b>ur ser intresset ut för din forskning?</b></span><br /></div> <div>– Intresset är stort både vetenskapligt och industriellt där vi nu kommersialiserar dessa sensorer i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion AB.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Vilk</b></span><span style="background-color:initial"><b>a tycker du ska komma på ditt tandemseminarium?</b></span><br /></div> <div>– Alla som har ett intresse i nanomaterial, sensorer, och energirelaterad materialteknik - och alla andra också!</div> <div> </div> <div><span></span><b>Anmäl dig till Tandem Webinariet  med Christoph Langhammer </b><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><div style="display:inline !important">Metallic nanoalloys for next generation optical hydrogen sensors. </div></a><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">wo hot topics will be covered by Christoph Langhammer, Chalmers, and Lars Bannenberg, TU Delft.<br /></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Läs mer om Christoph Langhammers forskning: </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi</a></div> <div><br /></div>Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-välkomnar-nya-professorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-v%C3%A4lkomnar-nya-professorer.aspxChalmers välkomnade nya professorer<p><b>​Den 23 september var det dags för Chalmers professorsinstallation i Runan. Professorerna startade sin verksamhet vid Chalmers från och med 1 juli 2020 fram till 30 juni 2022. ​​</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är en gammal tradition vid Chalmers och en viktig del av att välkomna nya professorer och samtidigt sprida information om de ämnesområden som professorerna verkar inom.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Det var totalt 22 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer och forskningsprofessorer. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Ökning av antalet kvinnliga professorer </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">​– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 32 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 18 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Konferenciern Philip Wramsby välkomnade och guidade gästerna under kvällen. Både rektor och kårordförande Isac Stark höll tal. Nyinstallerade professorn Maria Abrahamsson höll ett tal inom fysikalisk kemi. Underhållningen stod Duratrion och Chalmers sångkör för.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"> Efter ceremonin hölls en middag i kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. </span><span style="background-color:initial">Sedan 1959 har Chalmersalumnen och kompositören Jan Johanssons verk ”Livet är härligt” traditionsenligt inlett alla Chalmers sittningar. På grund av associationer till Ryssland och kriget i Ukraina har den bytts ut mot ”Här kommer Pippi Långstrump”, ett annat känt stycke av Jan Johansson. Under middagen höll professor Àrni Halldòrsson tal.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De personer som deltog på ceremonin var: </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Abrahamsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Mohammad Al-Emrani, stål- och träbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Derek Creaser, kemiteknik, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Isabelle Doucet, arkitekturens teori och historia, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marco Dozza, aktiv säkerhet och trafikantbeteende, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Elmquist, innovationsledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jonas Fredriksson, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Gremyr, kvalitetsutveckling, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Àrni Halldòrsson, supply chain management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Eduard Hryha, pulvermetallurgi och additiv tillverkning av metaller, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ann-Margret Hvitt Strömvall, miljö- och vattenteknik i urbana miljöer, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christoph Langhammer, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mats Lundqvist, entreprenörskapsdidaktik, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Max Jair Ortiz Catalán, bionic, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Angela Sasic Kalagasidis, byggnadsfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elsebeth Schröder, teoretisk fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ioannis Sourdis, datorteknik, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lennart Svensson, signalbehandling, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Fredrik Westerlund, kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Torsten Wik, reglerteknik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Britt-Marie Wilén, miljö- och avloppsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Konstnärliga professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna-Johanna Klasander, stadsbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Adjungerade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Morgan Andersson, arkitektur för boende och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Helmi Attia, övervakning av kontroll och tillverkningsprocesser, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mingquan Bao, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Coldrey, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ola Engqvist, Artificiell intelligens och maskininlärningsbaserad läkemedelsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Hilda Esping Nordblom, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </span></div> <div><span style="font-size:14px">Rikard Fredriksson, integrerad fordons- och vägsäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Renaud Gutkin, beräkningsmekanik av polymera material, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Karin Karlfeldt Fedje, hållbara tekniker för förorenade material, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Daniel Karlsson, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jenny Larfeldt, energiomvandling, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marie Larsson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Lind, maritim informatik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Nils Lübbe, fordonssäkerhetsanalys, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Henrik Magnusson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Puranen, kärnkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Gästprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simone Fischer-Hübner, datavetenskap, institutionen för data-och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Steven A. Gabriel, maskinteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Michael Kokkolaras, konstruktionsoptimering, institutionen för industri- och materialvetenskap  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa Lindholm Dahlstrand, innovationsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation </span></div> <div><span style="font-size:14px">Doina Petrescu, urban design and planning, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christopher Robeller, digital timber design and production, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Affillierade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">David Bennet, verksamhetsstyrning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna Kadefors, technology management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mihály Kovács, matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ermin Malic, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Vincenzo Palermo, grafenforskning, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ulf Petrusson, entreprenörskap och strategi, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Finn Wynstra, leverans- och driftledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Forskningsprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Paolo Falcone, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Bengt Johansson, förbränningsmotorteknik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Verena Siewers, mikrobiell syntetisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik</span></div></span></div>Tue, 27 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Genombrott-inom-kvantteknologi-kan-styra-ljus-i-fangenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Genombrott-inom-kvantteknologi-kan-styra-ljus-i-fangenskap.aspxKan styra ljus i fångenskap<p><b>​Forskare inom kvantteknologi på Chalmers har lyckats utveckla en teknik för att skapa och kontrollera kvanttillstånd för ljuspartiklar i ett tredimensionellt hålrum. Förutom att skapa tidigare kända tillstånd är forskarna de första någonsin som lyckats få ljus att uppnå det eftertraktade ”cubic phase state”. Genombrottet är ett viktigt steg på vägen mot effektiv felkorrigering hos kvantdatorer.</b></p><div>​− Vi har visat att vår teknik kan mäta sig med de bästa i världen, säger Simone Gasparinetti som är forskningsledare inom experimentell kvantfysik och en av studiens seniora författare.</div> <div> </div> <div>Precis som en konventionell dator bygger på bits som kan anta värdet 0 eller 1, innebär den vanligaste metoden för att bygga en kvantdator ett liknande tillvägagångssätt. Kvantmekaniska system med två olika kvanttillstånd – så kallade kvantbitar - används som byggstenar. Ett av kvanttillstånden tilldelas värdet 0 och det andra värdet 1. Men tack vare det kvantmekaniska tillståndet superposition kan kvantbitarna anta både tillståndet 0 och 1 samtidigt, något som gör det möjligt för en kvantdator att hantera enorma mängder information och potentiellt lösa problem som är långt mer komplexa än vad dagens superdatorer klarar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lyckades uppnå eftertraktat kvanttillstånd</h2> <div> </div> <div>En stor utmaning på vägen mot att bygga en praktiskt användbar kvantdator är att kvantmekaniska system är känsliga för störningar och brus, vilket leder till fel. Att hitta metoder för att korrigera felen är därför av högsta vikt, och en lovande teknik är att ersätta kvantbitarna med resonatorer - kvantmekaniska system som i stället för två definierade tillstånd kan ha ett mycket stort antal. Tillstånden går att liknas vid en gitarrsträng som kan vibrera på många olika sätt. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Metoden kallas continuous-variable quantum computing och gör det möjligt att koda värdena 0 och 1 i resonatorns många kvantmekaniska tillstånd. Men att kontrollera alla dessa tillstånd är en utmaning som kvantforskare över hela världen brottas med. Och resultaten från Chalmers innebär ett sätt att göra just detta. Med en och samma teknik kan forskarna skapa samtliga tidigare demonstrerade kvanttillstånd för ljus, som till exempel Schrödinger’s cat och Gottesman-Kitaev-Preskill (GKP), samt cubic phase state, ett tillstånd som tidigare endast beskrivits i teorin.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>− Cubic phase state är något som många kvantforskare har försökt skapa i praktiken i tjugo år. Att vi nu har lyckats göra det för första gången visar hur väl vår teknik fungerar. Men det viktigaste framsteget är att det finns så många tillstånd med varierande komplexitet och att vi har hittat en gemensam teknik för att skapa samtliga, säger Marina Kudra, doktorand på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap och studiens försteförfattare.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Komplicerade grindar blev snabbare</h2> <div> </div> <div>Marina Kudras kvantmekaniska system är ett supraledande* tredimensionellt hålrum – en resonator – av aluminium. Komplexa superpositioner hos fotoner genereras inuti resonatorn genom interaktion med ytterligare en supraledande krets. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Fotonernas kvantmekaniska egenskaper kontrolleras genom en sekvens av elektromagnetiska pulser som kallas grindar. Forskarna lyckades först med att använda en algoritm för att optimera en specifik, kort sekvens av enkla (displacement gates) och svåra (SNAP-gates) grindar för att generera tillstånden hos fotonerna. När det visade sig att de svåra grindarna var för långa, hittade forskarna ett sätt att göra dem kortare genom optimal kontroll* av de elektromagnetiska pulserna.</div> <div> </div> <div>− De drastiska förbättringarna i hastigheten hos våra SNAP-grindar gjorde det möjligt att mildra effekterna av dekoherensen* så mycket att vår teknologi kunde ta ett stort steg framåt. Vi har visat att vi har full kontroll över vårt kvantmekaniska system, säger Simone Gasparinetti. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Eller med andra, mer poetiska ord: </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>− Jag har fångat ljus på en plats där det trivs och fått det att anta otroligt vackra former, säger Marina Kudra.</div> <div><br /> </div> <div>En av förutsättningarna för att åstadkomma resultatet har varit hög kvalitet i det fysiska systemet (själva resonatorn i aluminium och den supraledande kretsen). Marina Kudra har tidigare visat hur hålrummet av aluminium skapas genom att först fräsas, och sedan göras extremt rent genom att bland annat hettas upp till 500 grader och tvättas med syra och lösningsmedel. Elektroniken som applicerar de elektromagnetiska pulserna i resonatorn utvecklades i samarbeten med det svenska företaget Intermodulation Products.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Del av forskningsprogrammet WACQT</h2> <div> </div> <div>Forskningen har bedrivits på Chalmers inom ramarna för Wallenberg Center för Quantum Technology (WACQT), ett omfattande forskningsprogram vars syfte är att göra svensk forskning och industri ledande inom kvantteknologi. Satsningen leds av professor Per Delsing och ett huvudsakligt mål är att utveckla en kvantdator. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>− På Chalmers finns hela kedjan för att bygga en kvantdator, från teori till experiment, under samma tak och vi har en lång tradition av nära samarbete mellan teoretisk och tillämpad kvantfysik. En effektiv felkorrigering är en flaskhals för utvecklingen av storskaliga kvantdatorer, och vårt framsteg är ett styrkebesked för vår kultur och vårt sätt att arbeta, säger Per Delsing.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Artikeln &quot;Robust Preparation of Wigner-Negative States with Optimized SNAP-Displacement Sequences&quot; har publicerats i tidskriften PRX Quantum och är skriven av Marina Kudra, Mikael Kervinen, Ingrid Strandberg, Shahnawaz Ahmed, Marco Scigliuzzo, Amr Osman, Daniel Pérez Lozano, Mats O. Tholén, Riccardo Borgani, David B. Haviland, Giulia Ferrini, Jonas Bylander, Anton Frisk Kockum, Fernando Quijandría, Per Delsing, och Simone Gasparinetti. </em></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <a href="http://www.doi.org/10.1103/PRXQuantum.3.030301">doi.org/10.1103/PRXQuantum.3.030301</a> <div> </div> <div>För mer information, kontakta:</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Marina Kudra, doktorand vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, avdelningen för kvantteknologi, Chalmers tekniska högskola, 0790 398 486 <a href="mailto:kudra@chalmers.se">kudra@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Simone Gasparinetti, biträdande professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, avdelningen för kvantteknologi, Chalmers tekniska högskola. Principal Investigator vid Wallenberg Centre for Quantum Technology, 031 772 65 73, <a href="mailto:simoneg@chalmers.se">simoneg@chalmers.se </a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ordlista</h2> <div>Foton: Ljuspartikel</div> <div>Supraledning: I supraledande material transporteras elektrisk ström utan några energiförluster. Magnetfält kan inte tränga igenom en supraledare.</div> <div>Dekoherens: Störningar som får en superposition av avta och kollapsa.</div> <div>Optimal kontroll: En gren inom matematik för att hitta sätt att kontrollera ett dynamiskt system över tid så att en funktion optimeras.</div>Tue, 27 Sep 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Ferenc-Mezei-Lise-Meitner-pristagare-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Ferenc-Mezei-Lise-Meitner-pristagare-2021.aspx"Min forskning har haft fokus på att vara användbar för andra"<p><b>​​Ferenc Mezei har gjort flera banbrytande upptäckter inom neutronfysik. För detta tilldelas han 2021 års Lise Meitner-pris.–  Det är verkligen en stor tillfredsställelse att kunniga människor finner att mitt arbete gjort nytta. Jag tror att framstående utmärkelser, som det här priset, tenderar att i första hand uppskatta forskningens värde för allmänt bruk, vilket för mig är en mycket avgörande del av erkännandet, säger han.</b></p><div>Ferenc Mezei prisas för att ha uppfunnit den så kallade neutron spin echo-metoden, superspegeln för neutroner, samt ett koncept för en neutronkälla med långa pulser av neutroner. Samtliga är banbrytande upptäckter som fört neutronforskningen framåt och som förbättrat hastigheten och noggrannheten för neutronbaserade materialundersökningsmetoder. Bland annat ligger hans forskning till grund för den tekniska designen av den storskaliga forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) som nu byggs i Lund, där han tills nyligen även varit teknisk koordinator. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><strong>Forskning likställt med att lösa problem</strong></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Fysikcentrum/Gothenburg%20Lise%20Meitner%20Award/Lise%20Meitner%20Award%202021/ferenc_mezei_200.jpg" alt="Ferenc Mezei" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">För närvarande är Ferenc Mezei i frontlinjen för utvecklingen av en ny typ av intensiva acceleratordrivna kompakta neutronkällor. Forskningen är att likställa med att lösa utmanande problem, menar han, och det är en av hans drivkrafter. Den andra är forskningens nytta.</span></div> <div><br /></div> <div>–  Större delen av min forskning har haft fokus på att vara användbar för andra. Om man spenderar stora summor pengar, anser jag att det måste vara så. Att känna att man ”spenderat pengar väl” är en del av utmaningen och tillfredsställelsen med forskning. Likväl motiveras utvecklingen av kraftfullare eller enklare experimentella tekniker av den användning andra kommer att ha av dem. Naturligtvis har det också varit en drivkraft att vara en av de första användarna av denna instrumentella utveckling, säger Ferenc Mezei.</div> <div><br /></div> <div>Ferenc Mezei, professor vid Ungerns vetenskapsakademi, föddes 1942 i Budapest. Han är adjungerad professor vid University of California, San Diego, och har även ett förflutet som professor i fysik i en gemensam utnämning av TU Berlin och Hahn-Meitner Institute. Han har också arbetat längre perioder i neutronforskningslaboratorier vid Central Research Institute of Physics i Budapest, vid Institut Laue-Langevin i Grenoble och Los Alamos National Laboratory i New Mexico.</div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700;font-size:16px">Neutronforskningens ekonomi</span></div> <div><span style="font-weight:700;font-size:16px">​</span><br /></div> <div>Under prisutdelningen kommer Ferenc Mezei att hålla ett föredrag med titeln ”The economy of neutron research”. På vilket sätt hänger ekonomi och neutroner ihop?</div> <div><br /></div> <div>– Neutroner är till sin natur dyra att framställa. Så å ena sidan handlar ekonomin om dessa kostnader. Å andra sidan bygger neutronforskning främst på att förbättra vår förmåga att göra bästa möjliga ekonomi av de neutroner vi kan producera. Mycket av min forskning har handlat om denna aspekt. En ytterligare viktig aspekt är den roll neutronstrålar kan spela i ekonomin i bredare mening, säger Ferenc Mezei.</div> <div><br /></div> <div>När han nu tilldelas priset som bär Lise Meitners namn, är det med hennes viktiga forskargärning i minne.</div> <div><br /></div> <div>–  Lise Meitners verk formade historien. Hon var tvungen att möta flera svårigheter, tuffa förhållanden och diskriminering. Hennes elegans att hantera allt det är beundransvärt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div>Tue, 06 Sep 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Anne-LHuillier-Lise-Meitner-pristagare-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Anne-LHuillier-Lise-Meitner-pristagare-2020.aspxHon söker svaren på vad som händer på en triljondels sekund<p><b>​Vad händer egentligen på en miljarddels miljarddels sekund? Det har professor Anne L'Huillier vid Lunds universitet ägnat sin forskarkarriär åt att kasta laserljus över, och för sina upptäckter belönas hon med 2020 års Lise Meitner-pris.– Det betyder jättemycket för mig. Lise Meitner är en stark kvinnlig förebild, något som är väldigt viktigt när man själv är kvinna och forskar i ett ämne som domineras av män, säger hon.</b></p><div>​En attosekund är en triljondels sekund, och det är kring ljuspulser på den tidsskalan som professor Anne L'Huillier forskning kretsar. Hon har varit i frontlinjen för forskning kring ultrasnabba lasrar sedan mer än 30 år tillbaka, och det är för de bedrifterna och för att ha banat väg för den forskningen som hon nu belönas med Lise Meitner-priset.</div> <div> </div> <div>– Det är jätteroligt att min forskning uppmärksammas i mitt nya hemland Sverige, säger hon.</div> <div> </div> <div>Franskfödda Anne L'Huillier har haft kopplingar till just Sverige sedan många år tillbaka. I mitten av 80-talet gjorde hon en postdoc på just Chalmers, och arbetade med professor Göran Wendin.</div> <div> </div> <div>– Det var en mycket givande period för min del, och den har kommit att spela en stor roll i min karriär, säger hon.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Lagt grunden för attosekundforskning</h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Efter en tid i Frankrike hamnade hon i mitten av 90-talet Lunds universitet, och sedan många år tillbaka leder hon där en forskningsgrupp inom atomfysik som studerar elektroners rörelser med hjälp av attosekundpulser. Hennes grupps forskning har hjälpt till att lägga grunden för attosekundsforskningen, och möjliggjort för fysiker och kemister att visualisera valenselektroners rörelsemönster. </div> <div> </div> <div>På senare år blev hon  en av flera forskningsledare i det Chalmersledda kvantdatorprojektet WACQT, där hon återigen arbetar med Göran Wendin.</div> <div> </div> <div>Den föreläsning som Anne L'Huillier kommer att hålla på prisutdelningen heter ”What happens in a billionth of a billionth of a second?”, och handlar just om de ultrakorta ljuspulser som hennes forskargrupp använder för att studera snabba förlopp och elektroners rörelse i materia.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Det som driver mig som forskare är lärandet, säger hon. Att fortfarande få lära sig nya saker hela tiden tycker jag är mycket spännande. Och att sedan få lära ut det som jag har lärt mig är också väldigt givande. Dessutom är det spännande när det som jag har forskat om kommer till användning för vetenskapen och vårt samhälle.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/gpc/activities/lisemeitner/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Lise Meitner-priset</a><br /></div>Tue, 06 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Finkammar-ljus-med-skarpare-tander-pa-mikrokammar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Finkammar-ljus-med-skarpare-tander-pa-mikrokammar.aspxSkarpare tänder ger mikrokammar nya möjligheter<p><b>​Mikrokammar har vitt skilda användningsområden – de kan hjälpa oss med att upptäcka planeter utanför vårt solsystem såväl som att spåra sjukdomar i våra kroppar. Nya forskningsresultat vid Chalmers tekniska högskola ger nu en djupare förståelse för hur linjebredden i kammarna fungerar, något som bland annat kommer att möjliggöra ännu mer exakta mätningar i framtiden. Och upptäckten gjordes nästan av en slump.</b></p>​En linjal gjord av ljus. Det är den förenklade jämförelsen som vanligtvis används för att beskriva vad en mikrokam är. I väldigt korta drag bygger principen på att en laser sänder ett ljus som cirkulerar inuti ett litet hålrum, en så kallad mikroresonator. Där delas ljuset upp i en mängd olika färger, eller frekvenser. Frekvenserna är i sig exakt placerade i förhållande till varandra, liknande markeringarna på en linjal.<br /><div> <br /></div> <div>I dag kan i stort sett alla optiska mätningar kopplas till ljusfrekvenser, och det ger mikrokammarna en uppsjö av olika användningsområden – allt från att kalibrera instrument som mäter signaler på ljusårsavstånd, till att identifiera och hålla koll på vår hälsa via luften som vi andas ut.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Nya insikter om kammarnas linjer</h2> <div>– Laserfrekvenskammar har revolutionerat forskning som bygger på frekvensmätteknik, säger Victor Torres Company, professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, vid Chalmers.</div></div> <div><br /></div> <div>En nyckelfråga när man arbetar med mikrokammar är hur smala frekvenskamlinjerna är. Den rådande uppfattningen fram till för några år sedan var att linjerna inte kan vara smalare än ingångsljuset från lasern. När forskare började undersöka detta mer ingående upptäcktes att linjerna längre ut från lasern är lite bredare än de centralt placerade linjerna. Störningskällor i mikroresonatorn ansågs vara orsaken till detta.<br /></div> <div><br /></div> <div>När Fuchuan Lei, forskare vid MC2, testade dessa teorier och gjorde experimenten med enheter tillverkade vid MC2:s nanofabrikationslaboratorium, upptäckte han att några av linjerna faktiskt var smalare än ljuset från själva laserkällan. Han spårade alla källor som kan påverka linjebredden eller renheten hos linjerna, upprepade experimenten och fortsatte att få samma resultat.<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">En ny teori på plats</h2> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Vi förstod inte varför, men baserat på dessa resultat utvecklade vi en teoretisk modell som förklarade vad som hände, gjorde simuleringar och bekräftade via experiment att vår modell var korrekt, säger Victor Torres Company. Tidigare var det inte klart hur de olika störande mekanismerna skulle påverka linjebredden på kamlinjerna i mikrokammen.</div> <div><br /></div> <div>– Först tänkte vi att något måste vara fel, men när vi väl hade vår teori på plats var allt klart, säger Fuchuan Lei.</div> <div><br /></div> <div>Hur smala markeringarna är i en mikrokam har stor betydelse för hur den kan användas. En mikrokam med snävt placerade markeringar möjliggör ännu mer exakta mätningar, och därför är förståelsen om varför linjerna är smalare en nyckelfråga i utvecklingen av mikrokammar. Victor Torres Company jämför det med linjaler gjorda av olika typer av material.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Möjligt att mäta mer exakt</h2> <div><span>– Föreställ</span> dig att du skulle rita markörer med en krita jämfört med om du skulle göra det med en kulspetspenna. Du kan definiera ett rutnät, du kan definiera avståndet, men med en penna kan du mäta mer exakt för då har du en linjal med mycket mer väldefinierade märken, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Det som ursprungligen stod ut som en märklig upptäckt, kom sedermera att avslöja de fysiska mekanismerna för vad som får linjerna i mikrokammen att variera i linjebredd.</div> <div><br /></div> <div><span><span>– <span></span></span></span>Tack vare vår forskning och publikation kommer de som arbetar med utformningen av denna typ av enheter att förstå hur de olika bruskällorna påverkar de olika parametrarna och mikrokammens prestanda, säger Victor Torres Company.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om den vetenskapliga artikeln och forskningen</h2> <div>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-30726-5" target="_blank">&quot;Optical linewidth of soliton microcombs&quot;</a> publicerades i Nature Communications och skrevs av Fuchuan Lei, Zhichao Ye, Óskar B. Helgason, Attila Fülöp, Marcello Girardi och Victor Torres Company vid Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, Sverige. </div> <div><br /></div> <div>Enheterna som använts i forskningen tillverkades på Myfab Chalmers. Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrådet, Knut Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet.</div> <div><br /></div> <div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta</h2> <div>Victor Torres Company</div></div> <div>Professor, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers</div> <div>031 772 19 04, <a href="mailto:torresv@chalmers.se">torresv@chalmers.se</a> <br /><br />Fuchuan Lei</div> <div>Forskare, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers</div> <div><a href="mailto:fuchuan@chalmers.se">fuchuan@chalmers.se </a></div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>Foto: Mia Halleröd Palmgren och privat<br /></div></div></div> </div> <div></div>Mon, 05 Sep 2022 07:00:00 +0200