Här finns information om våra forskare och vilka forskningsintressen de har. Informationen är sorterad på respektive forskare i bokstavsordning.
Tom Adawis huvudsakliga forskningsintresse är ett
socio-kulturellt perspektiv på lärande. Han bedriver forskning inom tre
övergripande områden: lärande för hållbar utveckling, autentiska lärmiljöer,
samt IKT i undervisningen.
Linda Bradleys forskning handlar om samverkan, kommunikation och interkulturellt lärande i digitala miljöer i högre utbildning. Hon är projektledare för
Minclusion på Chalmers, ett projekt inom mobilt lärande som syftar
till att utveckla mobila applikationer för nyanlända arabisktalande personer i Sverige.
Tahereh Dehdarirad är bibliometriker och hennes forskningsintressen är bibliometri, altmetri, könsskillnader inom
vetenskap samt social nätverksanalys. För närvarande jobbar hon med två studier:"Which Type of Research is Cited More Often in Wikipedia? A Case Study of PubMed Research" och "Quantifying the reproducibility of scientometrics analyses: a case study".
Andreas Erikssons forskning handlar främst om hur kommunikation integreras i ingenjörsutbildning
("Integrating Content and Language – ICL"). Forskningen fokuserar på skrivande och om vilken syn
studenter och lärare har på skrivandets roll inom utbildningen samt vad som
karaktäriserar skrivandet inom en specifik ämnesdisciplin. Han har även
deltagit i genreinriktade studier som har undersökt hur studenter och
forskare inom kemiteknik kommenterar figurer och tabeller i vetenskapliga
texter. Forskningen bidrar till att beskriva genrer inom ett
visst ämnesområde och kan även användas för att kontrastera skrivande inom
olika discipliner.
Magnus Gustafssons forskning inriktas huvudsakligen på
hur lärande kan förstärkas med hjälp av mera välutformade och genomtänkta
kommunikationsaktiviteter. Mycket av hans forskning är inriktad mot skrivande
för lärande och hur sådana läraktiviteter kan integreras på effektiva sätt inom
ramen för olika ämnesutbildningar. I det avseendet är hans forskning kopplad
till disciplinspecifik kommunikation och akademiska diskurser. En stor del av
hans arbete omfattar dessutom studenters eller forskares återkoppling på
varandras texter eller i såväl grundutbildningssammanhang
som publikationssammanhang.
Hans Malmström
forskar inom tillämpad språkvetenskap, lärande, och text och
diskursanalys. Hans forskning behandlar huvudsakligen aspekter av
andraspråksinlärning (särskilt akademisk vokabulär och terminologi) i
akademiska lärandemiljöer där engelska används som undervisningsspråk. En annan
del av Hans forskning undersöker hur språk och kommunikation som integreras på
ett medvetet sätt i ämneslärandet kan stärka lärandet. En liten del av Hans
forskning är också inriktad på text och diskursanalys (både inom religiös
diskurs och fastighetsmäklardiskurs). Under perioden 2017–2018 arbetar Hans som
gästredaktör för tidskriften TESOL Quarterly. Hans är viceprefekt
för forskning och forskarutbildning på institutionen för Vetenskapens
kommunikation och lärande.
Raffaella Negrettis forskning kretsar kring frågor om lärande av språk och
kommunikativ kunskap, särskilt inom akademiskt och vetenskapligt skrivande, och
inlärningsprocesser som självreglering och
metakognition. Hon är intresserad av hur studenter blir skribenter i sina
discipliner, hur skrivande stimulerar kognitiv utveckling och kritiskt tänkande,
såsom vilken skrivpedagogik som bäst uppmuntrar retorisk flexibilitet och
effektivitet i vetenskaplig kommunikation. Hon har forskat om digital
språkinlärning och interkulturell kommunikation, och ska inleda
forskning inom interdisciplinär och populärvetenskaplig kommunikation: Vilka
nya sätt (genrer) att kommunicera vetenskap är tillgängliga för forskare och
studenter, och hur kan vi förbereda studenter på att hantera kommunikation inom
olika sammanhang och med olika personer? Hon arbetar i projektet "Writing that Works" som fokuserar på writing transfer (överföring
av skrivkunskap), och är också involverad i studier om metakognition inom
genrepedagogik av vetenskaplig skrivande, om metakognition inom
ämneslärareutbildning och lärarstudenters perspektiv på akademiskt skrivande.
Jakaria Rahmans
forskningsintressen är inom scientometri och Open Access. Han fokuserar på sammansättningar av expertpaneler för forskningsbedömning, där hans forskning jämför
det kognitiva avståndet mellan panelmedlemmar och forskningsgrupper baserat på
publikationsportföljer tillgängliga i Web of Science och
Scopus-databasen. Han arbetar också med bibliometrisk nätverksanalys och
visualisering där hans syfte är att utforska de viktigaste aktörerna i
ALISTORE-nätverket. Sedan en lång tid tillbaka arbetar han även med universitetens utmaningar med ”rovdjurtidskrifter”
(predatory journals) och frågan om hur man hanterar den sortens tidskrifter
i systemet med prestationsbaserad forskningsfinansiering.
Marco Shirone, doktorand
Marco Schirones avhandling undersöker forskares
informationsbeteende då de refererar och väljer publiceringskanaler. Metoder
som används är bibliometri och etnografi. Utöver forskning inom den
bibliometriska traditionen används även teorier och modeller från andra
forskningsfält, bland annat informationsbeteendestudier, vetenskapsteori och
vetenskapssociologi. Särskild vikt i avhandlingsarbetet läggs vid att utveckla
ett teoretiskt ramverk för att undersöka referenspraktiker ur ett
vetenskapssociologiskt perspektiv.
Christian Stöhrs forskning
behandlar både formella och informella aspekter av lärande och faller
inom ramen för tekniskt förstärkt och livslångt lärande. En
del av hans nuvarande forskning är inriktad på att studera MOOC:ar, deras pedagogik, inverkan och förhållande till
samhället. Detta inkluderar lärarutveckling genom MOOC:ar, samt analysbaserade
studier om användningen av mobila enheter i MOOC:ar. Som en del av Chalmers stöd till Blended Learning samverkar han med
lärare på Chalmers och andra universitet och hjälper dem att tillämpa en
vetenskaplig inställning till deras utveckling som lärare. Där
bedriver han forskning kring tekniskt förstärkt lärande, till exempel
det omvända klassrummet och videobaserat lärande, och deras inverkan på
studenternas lärande. Genom dessa kumulativa fallstudier undersöker vi hur och/eller varför någonting fungerar, för vem och under vilka omständigheter.