Nyheter: Vetenskapens kommunikation och lärandehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 28 Sep 2022 18:52:40 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/forbattrad-livsmedels--och-energisakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/forbattrad-livsmedels--och-energisakerhet.aspxKan bidra till förbättrad livsmedels- och energisäkerhet<p><b>​Jordbrukssektorn behöver minska utsläppen av växthusgaser, anpassa sig till klimatförändringarna och samtidigt bidra till förbättrad livsmedels- och energisäkerhet. – Gröna bioraffinaderier kan leverera mot alla dessa mål och uppmärksammas alltmer i spåren av Ukrainakriget och utmaningar kopplat till klimatomställningen och höga energi- och matpriser. Vallodlingar och gröna bioraffinaderier kan bidra till en del av lösningen, säger Christel Cederberg, biträdande professor i Hållbara jordbrukssystem och en av experterna som medverkar på ett internationellt seminarium om EU-projektet Green Valley, som hålls på Chalmers den 8 september.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målet med projektet</b> är att ta fram helhetslösningar för effektivt markutnyttjande och att möta efterfrågan på regionalt producerad energi och foder. </span><div><br /></div> <div>– Satsningar på gröna bioraffinaderier syftar bland annat till att öka självförsörjningsgraden inom jordbruket genom att minska beroendet av importerat sojafoder. Eftersom den ökande efterfrågan på soja driver på den tropiska avskogningen ser vi också positiva effekter i form av minskade växthusgasutsläpp och förluster av biodiversitet kopplat till tropisk avskogning, säger Göran Berndes, professor i Biomassa och markanvändning.<br /><br /></div> <div>– Vi kan dessutom ersätta fossilbaserade bränslen och material med biogas och med andra biobaserade produkter som produceras i de här raffinaderierna. Utöver minskande växthusgasutsläpp så blir vi då också mindre importberoende när det gäller fossila bränslen, säger han.</div> <div><br /></div> <div><b>På seminariet, </b><span style="background-color:initial"><b>Green Biorefineries for protein – bioenergy and biomaterials, </b></span><span style="background-color:initial">kommer forskare</span><span style="background-color:initial"> vid Chalmers och Århus universitet att presentera forskningsresultat från EU-projektet Green Valleys och beskriva möjliga utvecklingsvägar i Sverige och Danmark. Dessutom medverkar representanter från EU-kommissionen, danska Miljöministeriet och svenska Energimyndigheten.</span></div> <div><br /></div> <div>– Seminariet tar upp frågor kopplat till både råvaruproduktion inom jordbruket och raffinaderiprocesser, så jag tror att det kan vara intressant för både jordbruksnäringen och för de som är engagerade inom den biobaserade industrin. Dessutom får vi under seminariet en uppdatering kring planer och strategier för omställningen mot en fossilfri och i högre grad biobaserad framtid, så egentligen har jag svårt att se vilka som inte ska komma och lyssna, säger Göran Berndes.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad är fördelen med vallodling jämfört med hur vi brukar jordarna idag?</b></div> <div>– Gräs-och klöverodling, vallodling, innebär odling av en perenn gröda eftersom vall normalt odlas i två till fyra år i sträck i växtföljden, sekvensen av grödor. Marken är ständigt bevuxen under denna tid, vilket är en stor fördel jämfört med ettåriga grödor såsom spannmål, oljeväxter, majs och sockerbetor för vilka marken bearbetas och sådd av grödan sker varje år, säger Christel Cederberg.</div> <div>Vallen börjar växa tidigt på våren och växer långt in på hösten, så länge det är milt. Det innebär att fotosyntesen kan utnyttjas bättre än för ettåriga grödor. En större andel av biomassaproduktionen från fotosyntesen går ner i rotsystemet på vallgrödor, som bygger upp markens kolförråd i högre grad än odling av ettåriga grödor vilka i stället kan orsaka förluster av markkol. </div> <div><br /></div> <div>– Kolinlagring i åkerjorden, och därmed bättre mullhalt, leder till en rad positiva markegenskaper såsom bättre infiltration, förbättrad rotstruktur och mer organiskt liv, exempelvis fler daggmaskar. Kort sagt markbördigheten och därmed skördepotentialen ökar säger Christel Cederberg.</div> <div>När marken är bevuxen året runt minskar växtnäringsförlusterna, kväve och fosfor, väsentligt och dessutom finns vid vallodling ett mycket litet, oftast inget, behov av kemisk bekämpning mot ogräs, insekter och svamp. Så när vall odlas på en åker under några år så minskar användningen av bekämpningsmedel, poängterar Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><b>Finns det några nackdelar?</b></div> <div>– Vi har en begränsad marknad för vallen. Idag odlas den framför allt på gårdar som har kor och ungdjur för produktion av mjölk och nötkött. Dessutom odlas en hel del vall för avsättning till hästsektorn som har vuxit mycket de senaste decennierna. Användningsområdet för vallen idag är framför allt till landets gräsätande djur och det är definitivt en nackdel att det inte finns en större avsättning för biomassa från vallgrödor, säger Christel Cederberg. Men hon ser att intresset för vallodling ökar hos bönderna.</div> <div><br /></div> <div>– Jordbruket är idag så specialiserat och många gårdar är helt inriktade på odling av ettåriga grödor som spannmål och raps, vilket inte gynnar kolinbindningen i marken, snarare tvärtom. Detta i kombination med att maskinerna blir allt större och tyngre, vilket ökar risken för bland annat markpackning och försämrad infiltration, är inte bra för skördarna långsiktigt. Så intresset för odlingsåtgärder som ökar markens kolinlagring är definitivt stort och ökande, och möjligheten att odla och få avsättning för vallen är helt klart en åtgärd som det finns intresse för, säger Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div>Ett bioraffinaderi är en anläggning som producerar många olika produkter från biobaserade råvaror. Principen är densamma som i ett oljeraffinaderi, men fossilfritt. &quot;Gröna&quot; bioraffinaderier är inte tänkt som en distinktion gentemot raffinaderier som använder fossila &quot;svarta&quot; råvaror, utan syftar på att raffinaderierna använder vallväxter (grön biomassa) som råvara till skillnad från anläggningar som använder t ex halm (gul biomassa) eller träråvara.<br /><br /><br /><b>Om seminariet:</b> <span style="background-color:initial"><b><a href="/en/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/Green-Biorefineries-for-protein-bioenergy-and-biomaterials.aspx">Green Biorefineries for protein – bioenergy and biomaterials​</a></b><br /></span><div><span style="font-weight:700">Tid och plats: </span>8 september, 09:30-11:30. Kaffe, te och frukostfralla serveras från 9.00.</div> <div>Teknikparkens Konferenscentrum. Chalmers teknikpark, Sven Hultins gata 9, 412 58, Göteborg.</div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Seminariet kommer även att streamas live på</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="https://youtu.be/4LVjdyOZPwY"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />YouTube.</a> <br /><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/41a18aa5-d1bc-4e6d-8882-aee358f1fccc">Anmälan senast 2 september. </a><br /><br /><span style="font-weight:700;background-color:initial">Språk: </span><span style="background-color:initial">Engelska</span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span></div></div> <div><div><span style="font-weight:700">Program</span></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">W</span><span style="background-color:initial">elcome. Moderator: <em>Tomas Kåberger</em>, professor and director Area of Advance Energy</span></li> <li>Pl<span style="background-color:initial">ans and strategies for a transition to g</span><span style="background-color:initial">reen protein and fossil-free energy and materials in the EU, </span><span style="background-color:initial"><em>Laurent Mercier, DG Agriculture and Rural Development, EU commission.</em></span></li> <li>G<span style="background-color:initial">reen biorefinery systems – technology develo</span><span style="background-color:initial">pment and environmental sustainability, </span><em>M</em><span style="background-color:initial"><em>orten Ambye-Jenssen</em>, Dep of Biological and Chemical Engineering, Aarhus University and <em>Christel Cederberg</em>, Dep of Space, Earth and Environment, Chalmers</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">ood, energy &amp; materials from green biorefineries – Danish and Swedish perspectives, </span><em>U</em><span style="background-color:initial"><em>ffe Jørgensen</em>, Dep of Agroecology &amp; Centre for Circular Bioeconomy, Aarhus University and <em>Göran Berndes</em>, Dep of Space, Earth and Environment, Chalmers University of Technology,</span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>P<span style="background-color:initial">olicies for shifts to green protein and phase-out of fossil-based energy and materials – introduction from national agencies and discussions, </span><em>L</em><span style="background-color:initial"><em>asse Juul-Olesen</em>, Miljøministeriet DK and <em>Kalle Svensson</em>, Energimyndigheten, SE</span></li> <li>C<span style="background-color:initial">oncluding remarks,<em> </em></span><em>T</em><span style="background-color:initial"><em>omas Kåberger</em>, Area of Advance Energy, Chalmers<br /><br /></span></li></ul> <a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/41a18aa5-d1bc-4e6d-8882-aee358f1fccc">​<img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet ​</a></div></div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT</b><br /><a href="https://agrovast.se/eu-projekt/green-valleys/green-valleys-in-english/"></a><a href="https://agrovast.se/eu-projekt/green-valleys/green-valleys-in-english/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Green Valleys</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grönt bioraffinaderi testas i Töreboda</a> <br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer bioenergi och mindre negativa miljöeffekter </a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx">​</a><br /></div> <div></div> ​Thu, 25 Aug 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Är-Sveriges-klimatmål-i-linje-med-Parisavtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/%C3%84r-Sveriges-klimatm%C3%A5l-i-linje-med-Parisavtalet.aspxÄr Sveriges klimatmål i linje med Parisavtalet?<p><b>​Detta är en fråga som debatterats på sista tiden. Resultatet beror på hur en räknar när det globala utsläppsutrymmet fördelas mellan länder. I slutänden är det en etisk fråga och politisk avvägning. En ny rapport, av forskarna Johannes Morfeldt, Daniel Johansson och Christian Azar, har kommit fram till följande slutsatser:</b></p><ul><li>​​<span style="background-color:initial">Sveriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet givet att det globala utsläppsutrymmet för koldioxid fördelas jämlikt per person och år.  </span></li> <li>S<span style="background-color:initial">veriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet även om vi också tar historiskt ansvar för våra koldioxidutsläpp från och med någon gång på 1990-talet.</span></li> <li>O<span style="background-color:initial">m Sverige tar ansvar för utsläpp längre tillbaka i tiden innebär det att vi skulle behöva mer ambitiösa mål (än de nuvarande).</span></li></ul> <div><span style="background-color:initial"><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/JohannesM-ChristianA-DanielJ-170x510.jpg" alt="Johannes Morfeldt, Christian Azar och Daniel Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:145px;height:189px" />S</b></span><span style="background-color:initial"><b>varet på frågan </b>som forskarna kommit fram till  beror på vilken rättviseprincip som tillämpas för fördelning av det kvarvarande utsläppsutrymmet.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Avslutningsvis några ord </b>om vetenskapens roll i detta. Vetenskap och forskning är centralt för att räkna ut vilket globalt utsläppsutrymme som finns kvar för att nå ett visst temperaturmål. <br />Men vetenskapen kan inte avgöra vilken fördelningsprincip som är rätt. Hur kvarvarande utsläppsutrymme ska fördelas mellan länder är i grunden en etisk och politisk fråga och inte en fråga som vetenskapen kan avgöra.<br /><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten går att ladda ned här:</b> <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=530543">Nationella utsläppsmål utifrån Parisavtalet och internationella rättviseprinciper – analys av Sveriges territoriella klimatmål</a><br /><br />Rapporten har tagits fram inom ramen för <a href="https://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/morfeldt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Johannes Morfeldt</a>., forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/daniel-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Daniel Johansson</a>, docent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/christian-azar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Christian Azar</a>, professor i Energi och Miljö, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><br /><b>Läs mer</b><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Historien-minska-fossilberoendet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det kan historien lära om att bryta fossilberoendet<br /></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> ”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Billigare-att-na-parisavtalets-mal-med-nytt-raknesatt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">illigare att nå parisavtalets mål med nytt räknesätt</span>​</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/Must-some-countries-do-more-than-others.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Must some countries do more than others?</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/We-must-take-action-instead-of-arguing-how-costly-it-might-be.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />We must take action instead of arguing how costly it might be</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 16 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Chalmers-uppdragför-att-underlätta-öppen-tillgång-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Chalmers-uppdragf%C3%B6r-att-underl%C3%A4tta-%C3%B6ppen-tillg%C3%A5ng-.aspxChalmers-uppdrag ska underlätta öppen tillgång <p><b>​Utvecklingen runt området öppen tillgång till vetenskapliga publikationer (open access) går rasande fort och Chalmers behöver förhålla sig till det. Därför fick institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande (CLS) uppdraget att öka kunskapen om frågan och ta fram relevanta dokument – för det ska bli lätt att göra rätt!​</b></p><p class="MsoNormal">Jessica Lindholm är viceprefekt för nyttiggörande på CLS, och operativt ansvarig inom uppdraget.</p> <span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:14.6667px">– </span><span style="background-color:initial">I dagsläget händer det mycket, både nationellt och internationellt, kring öppen tillgång. Det är därför ett bra tillfälle för oss på Chalmers att arbeta med frågorna just nu. Förhoppningsvis kan vi undanröja ytterligare några hinder som forskarna upplever när</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">de vill göra sin forskning tillgänglig för alla. ​</span><div><span style="background-color:initial"></span><br />​<span style="background-color:initial">Anders Palmqvist, vicerektor för forskning, du har initierat uppdraget. Varför är den här frågan så viktig?</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:14.6667px;background-color:initial">– </span>Chalmers som lärosäte och våra medarbetare behöver förhålla oss till den utveckling som sker i omvärlden vad gäller öppen publicering (open access). Med det här uppdraget till CLS vill vi öka kännedomen om de formella krav som vi behöver rätta oss efter, och i dialog med fakulteten utforma riktlinjer och rekommendationer som fungerar i vardagen, inom alla våra forskningsdiscipliner. Det ska vara enkelt att göra rätt.<span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><strong>Uppdraget tar utgångspunkt i formella krav på öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och ska bland annat:</strong></p> <p class="MsoNormal"></p> <ul><li>Verka för ökad kännedom hos Chalmers fakultet om omvärldskrav kring öppen tillgång.</li> <li>Genom dialoger med fakulteten erbjuda ett ökat stöd och kunskap kring öppen tillgång, med förankring inom de olika forskningsdisciplinernas publiceringstraditioner. </li> <li> Med utgångspunkt i forskarens perspektiv och med hänsyn till gällande regelverk och krav utarbeta förslag på styrande dokument. </li> <li>Uppdatera den existerande vägledningen med rekommendationer om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. </li> <li>Göra en lägesbeskrivning kring Chalmers kostnader för open access-publicering.</li> <li>Föra en dialog kring Chalmers egen utgivning, med särskilt fokus på hantering av Chalmers avhandlingar.</li></ul> <p></p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"></p> <span style="background-color:initial">Uppdraget ska vara slutfört efter sommaren 2022.</span></div>Tue, 22 Feb 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Teknikåttan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Teknik%C3%A5ttan.aspx​Teknikåttan ska locka fler till naturvetenskapliga ämnen<p><b>​Tävlingen Teknikåttan vill öka intresset för och nyfikenheten på teknik, naturvetenskap och matte – och nu ska fler få upp ögonen för den.– I år har vi förnyat och förbättrat och ambitionen på sikt är att minst 50 procent av alla klasser i åttan ska anmäla sig, säger Emma Frisk, institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande, och nationell samordnare för Teknikåttan. </b></p><div><p class="chalmersElement-P"><span>Te</span><span>knikåttan är ett rikstäckande samarbete mellan elva olika lärosäten. Det syftar till att öka intresset för teknik, matematik och naturvetenskap i samhället, men framför allt att stimulera elevernas fantasi, kreativitet och uppfinningsförmåga och stärka deras självförtroende.</span></p></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sedan starten 1993 har intresset för att delta ökat från år till år och i dag finns Teknikåttan i hela landet.</div> <div> </div> <div><span style="font-size:16px;background-color:initial">– </span>Tävlingen är mycket uppskattad men har i princip sett likadan ut sedan starten. I år har vi därför producerat en film där frågorna ställs i. Vi vill med den visa att visa att teknik och naturvetenskap finns i vår omgivning i många olika sammanhang och kan vara väldigt roligt samtidigt som det är viktigt. <span style="background-color:initial"> </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Samarbete med näringslivet</h3> <div> </div> <div>I årets tävling samarbetar man med Tekniska Museet och Volvo CE och hoppas på att det ska k<span style="background-color:initial">oppla frågorna till tekniska tillämpningar på ett bra sätt.</span></div> <div> </div> <div><span style="font-size:16px;background-color:initial">– </span>Ja, precis! <span style="background-color:initial">Vi vill visa att det finns alternativa vägar till kunskap, </span><span style="background-color:initial">säger Emma Frisk. </span><span style="background-color:initial"> Genom att relatera till vardagsnära teknik och genom att anlägga nya perspektiv på naturvetenskapliga fenomen lockas eleverna att ge kloka svar på kluriga problem. Därigenom stärks också elevernas tilltro till sitt eget sunda förnuft.</span></div> <span></span><div></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div>Från och med år 2000 har landets alla åttondeklassare kunnat delta tävlingens första del, och i dag är det cirka 20 procent av dem som också gör det - något som man nu vill bättra på. </div> <div> </div> <div><span style="font-size:16px;background-color:initial">– </span>Vi har höga ambitioner, för vi tycker ju att det här är väldigt viktigt. Vi siktar på att i alla fall hälften av alla åttor ska hänga på!</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur går då tävlingen till? </h3> <div> </div> <div>Det hela börjar med en kvaltävling. Kvalveckan äger rum i skrivande stund – och slutar fredag 4 februari. De som tar sig vidare går till en regional tävling för att sedan försöka gå mot rikstävlingen och finalen där. </div> <div> </div> <div>Förutom att ha roligt och lära sig massa nya saker på kuppen finns det också 30 000 kronor i vinstpott för den vinnande klassen.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Är du smartare än en åttondeklassare? </h3> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.teknikattan.se/tidigare-tavlingsfragor/">Det kan du testa själv på Teknikåttans hemsida</a>. Här ligger föregående års frågor. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om tävlingen</h3> <div> </div> <div>Teknikåttan är rikstäckande och indelad i elva regioner, där en högskola eller ett universitet i varje region ansvarar för tävlingarna och för kontakterna med landets åttondeklassare och deras lärare. I Västra Götaland är det Chalmers som är det ansvariga lärosätet.</div> <div> </div> <div>Från och med början av vecka 6 kan du se den nyproducerade filmen på <a href="https://www.teknikattan.se/">Teknikåttans hemsida. </a></div> <div> </div> <div><br /></div>Thu, 03 Feb 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Språkval-och-internationationalisering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Spr%C3%A5kval-och-internationationalisering.aspxEngelskan tar över allt mer på svenska lärosäten<p><b>​Det blir allt vanligare med engelska inom svensk högre utbildning och forskning, även inom humaniora och samhällsvetenskap. – Vi räknade i och för sig med att se en generell ökning av användningen av engelska, men det var förvånande att se hur stor den var inom vissa områden, säger Hans Malmström, Chalmersprofessor, och en av författarna till Språkrådets rapport &quot;Språkval och internationalisering&quot;. ​</b></p><div>Rapporten visar att hela 64 procent av alla programutbildningar på avancerad nivå i Sverige i dag ges på engelska, och 53 procent av kurserna. För tio år sedan var motsvarande siffror 57 respektive 40 procent.  </div> <div>Ökningen sker inom alla ämnesområden, även där svenska tidigare haft en stark ställning, till exempel humaniora och samhällsvetenskap. Rapporten visar också att engelskan blir allt viktigare i kurser på grundnivå – till och med när svenska är det officiella undervisningsspråket. <br /><br /></div> <div>– När vi undersökte den obligatoriska litteraturen i svenskspråkiga grundnivåkurser på tio lärosäten såg vi att i 65 procent av de kurserna fanns det åtminstone någon text på engelska som studenterna var tvungna att läsa. I 24 procent av kurserna användes ingen svensk litteratur överhuvudtaget, säger Hans Malmström, som är biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>Rapporten visar också att engelska används som publiceringsspråk i allt större utsträckning. 93 procent av alla tidskriftsartiklar och doktorsavhandlingar skrevs på engelska år 2019 – en uppgång med sju procentenheter under det senaste decenniet. Precis som med undervisningsspråk är det vissa ämnesområden som står för särskilt stora ökningar. Exempelvis har andelen engelskspråkiga tidskriftsartiklar och doktorsavhandlingar inom humaniora ökat med 20-25 procentenheter på bara tio år.    </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Internationalisering ställs mot bevarande</h3> <div>– En konsekvens av en allt högre andel engelska är förstås en mindre andel svenska. Egentligen står vi vid samma vägskäl som för tio år sedan. Om vi fortsätter på &quot;internationaliseringsvägen&quot;, vilket många menar är oundvikligt, då blir engelskan ännu vanligare i framtiden, på bekostnad av svenskan. Om vi i stället väljer &quot;bevarandevägen&quot;, finns det mycket som talar för att bevarandet av svenska får negativa konsekvenser för lärosätenas internationaliseringsambitioner, säger Hans Malmström.</div> <div>Om engelska inte används i undervisningen stängs alltså de internationella studenterna och lärarna ute, och utan publicering på engelska blir det mycket svårare för forskare att nå ut med sina forskningsresultat och få ett internationellt genomslag. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Parallellspråkighet ingen enkel lösning</h3> <div>– En del hävdar att det finns en tredje väg, parallellspråkighet. Men under de senaste tio åren är det inget land som ser de språkliga konsekvenserna av internationaliseringen, som samtidigt har ett bra recept för hur sådan parallellspråkighet ska realiseras i praktiken, säger Hans Malmström. </div> <div>Han hoppas att den nya rapporten kan skapa förståelse för hur språklandskapet inom högre utbildning ser ut, och bidra till en informerad och välgrundad språkpolitik inom området.   </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om rapporten</h3> <div>Forskningen har genomförts av <a href="mailto:mahans@chalmers.se"><span>Hans Malmström</span> ​</a>tillsammans med professor Diane Pecorari vid engelska institutionen vid City University of Hong Kong. De har samarbetat i frågor som handlar om användning av engelska inom högre utbildning och forskning sedan 2009. Rapporten, Språkval och internationalisering, publiceras av Språkrådet, en avdelning inom Institutet för språk- och folkminnen. </div> <div><br /></div> <a href="https://www.isof.se/sprakrapport19">​Här kan du läsa hela rapporten!</a>Tue, 01 Feb 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Författare-till-bästsäljare-om-klimatet-besökte-Chalmers-bokcirkel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/F%C3%B6rfattare-till-b%C3%A4sts%C3%A4ljare-om-klimatet-bes%C3%B6kte-Chalmers-bokcirkel.aspxFörfattare till bästsäljare om klimatet besökte Chalmers bokcirkel<p><b>​Maja Lunde, författaren som skrivit världssuccéerna &quot;Binas historia&quot; och &quot;Blå&quot;, samtalade om klimat och skönlitteratur med en forskare och en student från Chalmers under årets hållbarhetsvecka Act Sustainable. Författarbesöket arrangerades av bland andra Chalmers bibliotek som i sin bokcirkel – One Book One Chalmers – läste Lundes bok Blå förra året. </b></p><span>–</span>   Historien i Blå valde mig! När jag skrev Binas historia, dök det plötsligt upp en bild av en ensam man i Sydeuropa som hittar en båt. Och en andra bild av en kvinna vid ett vattenfall, berättar Maja Lunde.<br /> <br />Författaren förklarar att Binas historia var tänkt som en enskild och fristående bok, men under skrivprocessen dök det upp flera berättelser som växte samman till fyra sammankopplade böcker om klimatet och mänsklighetens framtid. Gemensamt för alla böckerna är att relationerna mellan föräldrar och barn är i centrum.<br /> <br />Den norska författaren Maja Lundes böcker har översatts till över 40 språk och sålts i mer än 2,5 miljoner exemplar. Boken Blå är den andra i en rad av fyra planerade böcker i en &quot;klimattetralogi&quot;. Binas historia är den första i serien och den tredje boken heter Przewalskis häst&quot;. Maja håller nu på att skriva den fjärde boken som planeras att ges ut nästa höst. Den kommer att handla om en pandemi - ett tema som hon valde långt före Corona drabbade samhället. <br /> <br />Klimatfiktion eller cli-fi är en genre som har blivit allt vanligare de senaste åren, det vill säga skönlitterära berättelser om en ofta dystopisk framtid påverkad av klimatförändringar. Maja Lunde vill dock inte använda klimatfiktion eller andra etiketter på sina böcker, eftersom hon tycker att etiketter begränsar. Hon utgår inte heller från förutbestämda klimatbudskap i det hon skriver.<br /> <br /><span>–</span>    Jag tänker inte på budskap medan jag skriver; jag är inte politiker. Mina berättelser börjar alltid i känslor, förklarar Maja. <br /> <br /><img src="/sv/centrum/gmv/nyheter/PublishingImages/Maja%20Lunde%20webb_1_fullbredd.jpg" alt="Maja Lunde webb_1_fullbredd.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Panelsamtalet med författaren handlade om hur skönlitteratur kan hjälpa till att utmana vårt tänkande kring komplexa frågor och leddes av Kathryn Strong Hansen som undervisar på Chalmers och forskar om hur skönlitteratur kan främja lärandet i ingenjörsutbildningar.  I panelsamtalet deltog även Andreas Lindhe från avdelningen för geologi och geoteknik och Dricks, som forskar om dricksvatten och dess värde för samhället. Han berättade om vattenstress, det vill säga när mängden tillgängligt vatten inte räcker till för att täcka samhällets behov, och hur det kan mätas.  Ett tema som är påtagligt i en av berättelserna i Blå som utspelar sig i södra Frankrike år 2041, där bränder och torka slagit ut samhället. Andreas jämförde hur både forskningen och skönlitteraturen arbetar med framtidsscenarier. Majas framtidsberättelser är en tolkning av hur det skulle kunna bli inom en snar framtid. Hon baserar sina berättelser på fakta och i sitt researcharbete läser hon massa rapporter och intervjuar experter. Till exempel har en hydrolog faktagranskat Blå.<br /> <br />Den andra paneldeltagaren var studenten Emilia Sandolf som läst industriell ekologi på Chalmers och som reflekterade över kopplingen mellan skönlitteratur och ingenjörsutbildningar. Hur hänger årets tema på Act Sustainable - faktivism, det vill säga aktivism baserat på fakta – ihop med hur vi bör agera på den kunskap vi har som individer?<br /> <br /><span>–</span>    Signe, en av huvudpersonerna i Blå, är ju aktivist, men vilket ansvar har jag då med min kunskap om hållbarhetsfrågor, undrar Emilia?<br /> <br />Maja känner inte till att Blå använts i ingenjörsutbildningar, men däremot läses hennes böcker i flera universitetsutbildningar om hållbar utveckling i Norge. Hon tycker att det är få norska skönlitterära böcker som berör klimatfrågan. Även om klimatfrågan debatterades mycket inför höstens val till Stortinget så är det fortfarande en betydande majoritet som vill fortsätta med norsk oljeutvinning.<br /> <br />Lundes Blå var den bok både studenter och anställda läste 2020 i bokcirkeln One Book One Chalmers (OBOC). Bokcirkeln arrangeras av Chalmers bibliotek och syftet är att samla hela Chalmers i att läsa en och samma bok, för att sedan delta i olika aktiviteter som anknyter till boken.<br /> <br />En av dem som deltog i Chalmers bokcirkel var projektledaren Jan Riise, som var med i den lokala bokcirkeln på GMV - Göteborgs centrum för hållbar utveckling. Jan läste boken på originalspråket norska och fick den signerad efter samtalet på Act Sustainable. Han tyckte att boken var tankeväckande och nämner särskilt framtidsscenarierna i Sydeuropa som utspelar sig om 20 år.<br /><br /><span>–</span>    Davids och Lous flykt kändes först så avlägsen, men kröp efter hand allt närmare, in under huden. Det kanske inte kan hända under min tid, men min dotter kan få uppleva det – om vi inte gör något, säger Jan.<br />  <br />Årets bok i Chalmers bokcirkel är &quot;Queenie&quot; av Candice Carty-Williams som biblioteket har valt tillsammans med Studenternas jämlikhetskommitté. Boken behandlar frågor om sexism och rasism i Storbritannien och skildrar med humor upplevelsen av att leva på 2000-talet.<br /> <br />Författarsamtalet och panelsamtalet under hållbarhetsveckan Act Sustainable arrangerades av Chalmers bibliotek, DRICKS – Centrum för dricksvattenforskning och Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV)<br /> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;line-height:normal"><span lang="EN-US">Bokcirkeln One Book One Chalmers (OBOC):</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;line-height:normal"><a href="https://www.lib.chalmers.se/oboc"><span lang="EN-US">One Book One Chalmers - Chalmers bibliotek</span></a><span lang="EN-US"></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Av: Mikael Östblom<br /></p></div></div>Wed, 24 Nov 2021 09:10:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxEn robot kommer lastad<p><b>Chalmers campus Johanneberg har just nu besök av en självkörande liten robot vid namn Hugo, vars uppgift är att leverera post mellan Chalmers olika byggnader. Den självgående leveransroboten är en del av projektet Klimatneutral Urban Logistik där flera partners samarbetar för att testa och utvärdera nya, autonoma lösningar för att leverera varor i städer.</b></p><div>- Det finns få liknande projekt i Sverige just nu. En högaktuell funktion med denna typ av transport är möjligheten att minska direkta möten mellan människor och på så sätt begränsa smittspridningen av Covid-19 säger Carl Berge, VD på Hugo Delivery som leder projektet. Utifrån de tester som utförs på Chalmers är det just nu högprioriterat att utveckla Hugo för så kallad ”pick and collect” i affärer så att personal och kunder får leveranser av roboten istället för att behöva mötas.</div> <div><br /></div> <div>Elektriska, uppkopplade och automatiserade leveranser har också stor potential att göra stadslogistiken säkrare, effektivare och mer hållbar. Godstransporter förväntas öka drastiskt de kommande decennierna. Det ställer höga krav på logistikbranschen som behöver förändras i grunden. Framför allt när det gäller den sista sträckan då varorna ska levereras till slutkund, den så kallade “last mile delivery”. Detta är oftast den mest kostsamma och miljöskadliga delen i hela kedjan.</div> <div><br /></div> <div>Förutom att rent praktiskt testa och vidareutveckla ett automatiserat leveranssystem på campus, syftar projektet Klimatneutral Urban Logistik (KUL) till att generera ny kunskap om hur stadslogistik påverkar miljön och hur övergången till autonoma lösningar påverkar samhället och infrastrukturen i stort. Dessutom kommer man genom intervjuer och fokusgrupper med användare och människor som kommer i kontakt med roboten i gatumiljö skaffa sig en uppfattning om vilken grad av social acceptans som finns för dessa nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div>För att få en bred bild ingår både produktutvecklare, forskare, fastighetsägare och stadens trafikkontor i projektet, som också blir en del i Chalmers strävan, genom satsningen Five Star Campus, att skapa en attraktiv och experimenterande campusmiljö som synliggör både forskning och innovation i framkant.</div> <div><br /></div> <div>– De som rör sig på campus är redan vana vid att befinna sig i en innovativ miljö. Här pågår till exempel flera energiprojekt och vi har tidigare haft en självkörande buss som trafikerat området. KUL-projektet ligger helt i linje med den miljö vi vill skapa och roboten är verkligen något som kommer att sticka ut och väcka intresse på campus, säger Per Sunnergren på Johanneberg Science Park, som driver satsningen Five Star Campus tillsammans med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/ca2uw59GYCo"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Leveransroboten HUGO fixar sista sträckan (film)​</a></span><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span>H</span><span>ugo</span></h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P"><font face="open sans, sans-serif">Med hjälp av ett antal sensorer kan Hugo bilda sig en uppfattning om omvärlden. De två viktigaste är en stereokamera och så kallad LIDAR som står för Light Detection And Ranging. Med hjälp av denna teknik kan Hugo planera rutter och undvika hinder genom att data analyseras med hjäp av bland annat AI. Hugo har en hastighet på 15 km/h och klarar i dagsläget av att frakta upp till 80 kg.​ </font></p></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><div></div> <div><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Klimat</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">neut</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">ral Urban Logistik</span></div></h2> <div><span style="background-color:initial">Leverantör av robotarna är startupbolaget HUGO som också leder projektet. Övriga partners är Chalmers, Chalmersfastigheter, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Johanneberg Science Park, Ernst Rosén, HSB Göteborg, Akademiska Hus och Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det har en total kostnad på 5,5 miljoner och pågår från november 2019 till och med maj 2021.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Five Star Campus</h2> <div>Five Star Campus är ett initiativ för att använda Chalmers campus som testarenor för innovativa forskningsprojekt som utforskar framtidens hållbara lösningar. Visionen är ett experimenterande, attraktivt och hållbart campus som väcker nyfikenhet och sprider kunskap om spännande forskning och hållbar utveckling till studenter, besökare och anställda. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.hugodelivery.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om HUGO Delivery</a></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/campus-och-lokaler/fivestarcampus/Sidor/fivestarcampus.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om Five Star Campus​</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Cecilia Kertes, Chalmers och Karin Weijdegård, Johanneberg Science Park</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: HUGO Delivery</span></div> ​​​​​​​​​Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Erik-Agrell-årets-OA-pristagare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Erik-Agrell-%C3%A5rets-OA-pristagare.aspx”Open Access-publicering handlar om demokrati och global solidaritet”<p><b>​För mottagaren av 2020 års Chalmers Open Access-utmärkelse Erik Agrell, professor i elektroteknik, är Open Access-publicering en självklarhet av flera anledningar. Här svarar han bland annat på varför.</b></p><strong>​<img src="/sv/institutioner/CLS/nyheter/PublishingImages/Catharina%20Hiort%20och%20Erik%20Agrell%201.jpg" alt="Catharina Hiort och Erik Agrell 1.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:270px;height:432px" /></strong><span style="background-color:initial"><strong>Grattis till 2020 års Open Access-utmärkelse! Att publicera Open Access (OA) är i dag väldigt viktigt – hur har du resonerat kring det i och med att du själv har så många OA-publicerade artiklar?</strong></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är väl uppenbart? Att publicera OA ger åtminstone tre stora fördelar, som var och en i sig skulle vara en tillräcklig anledning för mig.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">För det första handlar det om demokrati och global solidaritet. Vi i den rika världen har stora litteraturdatabaser till hands, fritt tillgängliga via Chalmers och andra välförsedda bibliotek – det är lätt att glömma att många av våra kollegor runt om i världen inte är lika lyckligt lottade. Men även i Sverige saknar forskare vid små och medelstora företag ofta prenumerationer. Den globala OA-rörelsen spelar en viktig roll här och öppnar stora litteraturresurser för alla forskare, oavsett deras geografiska och ekonomiska status.</span><div><br /></div> <div>För det andra är det vår skyldighet som Chalmersanställda och skattefinansierade forskare. Chalmers har en policy för öppen tillgång sedan 2010, och de flesta av de stora forskningsfinansiärerna, både i Sverige och inom EU, kräver OA-produktion från de projekt de finansierar. Så beslutet har egentligen redan fattats - det är inte upp till oss som individer.</div> <div><br /></div> <div>För det tredje är det bra för vår personliga och vår institutionella bibliometri, eftersom OA-artiklar får fler citeringar.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad har du för tips till andra forskare som inte har samma imponerande Open access-CV som du har?</b></div> <div><br /></div> <div>– Om vi har OA i åtanke från början ger det väldigt lite extra ansträngning. Jag har en mapp på datorns skrivbord där jag släpper en PDF-kopia av varje artikel som jag skickar in för publicering. Med jämna mellanrum tömmer jag mappen genom att dra varje fil till motsvarande post i research.chalmers.se.</div> <div><br /></div> <div>Innan jag utvecklade denna vana kunde det ta mig flera timmar att hitta en enda PDF-fil – varje artikel hade så många versioner, spridda över hela min dator, och ibland hade jag inte ens den slutliga versionen av artikeln, om den skickats in av en medförfattare .</div> <div><br /></div> <div>Ett annat råd är att fråga om OA omedelbart om du får en inbjudan att skriva en vetenskaplig artikel eller ett bokkapitel. Som forskare har vi bättre ställning att förhandla innan vi accepterar ett avtal än efter publicering. Och om många av oss ställer samma fråga, så skickar vi en stark signal till förläggarna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Du har 300 OA-publiceringar i Chalmers.research.se – finns det något tillfälle då det inte riktigt gick som du hade tänkt dig med en OA-publicering?</strong></div> <div><br /></div> <div>– När jag började bedriva OA för ungefär tio år sedan var de juridiska förhållandena inte så tydliga och stödet från Chalmers bibliotek var inte lika väl utvecklat som nu. Jag kan ha gjort några juridiska misstag, även om jag var i god tro, men låt oss inte ägna tid åt detta på en sådan här glad dag...</div> <div><br /></div> <div><strong>Har du någon OA-anekdot du kan dela med dig av?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag ville nyligen ladda upp ett bokkapitel, som jag skrev för 17 år sedan, enligt Grönt OA. Som vanligt på den tiden, då OA inte stod på dagordningen, hade jag gett upphovsrätten till utgivaren. Således hade jag ingen ståndpunkt att förhandla, jag kunde bara vädja till deras goda vilja. Jag skrev ett brev till utgivaren och fick ett svar från deras juridiska avdelning att de skulle överväga min begäran och fastställa royaltyavgiften och villkoren.</div> <div><br /></div> <div>Fem veckor senare fick jag ett långt och komplicerat juridiskt avtal att underteckna, tillsammans med en faktura. Avskräckt insåg jag att jag nog inte hade råd med det, men jag öppnade dokumenten ändå. I slutet, efter några skatteuppgifter och faktureringsinformation, kom prislappen: &quot;Totalt 0,00 EUR&quot;.</div> <div><br /></div> <div><em>(På bilden tar Erik Agrell emot priset av Catharina Hiort, proprefekt vid CLS, med en corona-anpassad hälsning.)</em></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/erik-agrell.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Till Erik Agrells personliga hemsida​</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/agrell" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se Erik Agrells publiceringslista i Chalmers Researchs databas</a></div> <div><br /></div> <div><div>Text och bild: Mikael Weiss.<span style="background-color:initial">​​</span></div></div></div>Fri, 23 Oct 2020 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/open-access-publicering-ökar-synligheten-i-sociala-medier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/open-access-publicering-%C3%B6kar-synligheten-i-sociala-medier.aspxOpen Access-publicering kan öka forsknings synlighet i sociala medier<p><b>​Att publicera sina forskningsresultat med Open Access kan öka forskningens synlighet i sociala medier avsevärt, och den form av Open Access-publicering man gör påverkar också synligheten. Det visar ny forskning från Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande vid Chalmers tekniska högskola.</b></p>​<span style="background-color:initial">I september 2018 sjösattes Plan S, ett initiativ som främjar Open Access-publicering (OA) av vetenskapliga artiklar. Huvudprincipen är att vetenskapliga publikationer som bygger på offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgängliga. Från svenskt håll är Formas, Vinnova och Forte med i koalitionen som ligger bakom Plan S.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I vår studie ville vi undersöka om, och i vilken utsträckning, en OA-publicering påverkar hur stort genomslag en vetenskaplig artikel får på sociala medier, säger Tahereh Dehdarirad, forskare i bibliometri vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>83 000 artiklar undersöktes</span></h2> <div><span style="background-color:initial">Tillsammans med sin medf</span><span style="background-color:initial">örfattare undersökte hon fler än 83 000 artiklar publicerade 2012-2016 inom ämnesområdena Life Sciences och biomedicin.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Av de vetenskapliga artiklar i undersökningen som hade OA-publicerats så var andelen som omnämndes på </span><span style="background-color:initial">sociala medieplattformar 57 procent. Av de artiklar som inte var OA-publicerade var motsvarande siffra 36 procent, säger Tahereh Dehdarirad. Resultatet av vår forskning visar att de artiklar som har OA-publicerats i någon form med större sannolikhet kommer att omnämnas och synas i sociala medier än de som inte har OA-publicerats.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De medier som undersöktes var Twitter, Facebook, bloggar och nyheter. Skillnaderna sinsemellan de olika medierna är stor. Den högsta kopplingen mellan OA-publicering och det uppskattade antalet omnämnanden har Twitter där en OA-publicering gav en sannolikhet på 92,7 procent att det genomsnittliga antalet tweets skulle öka. Den lägsta kopplingen var för Facebook – där gav en OA-publicering en sannolikhet på 25,7 procent att det genomsnittliga antalet Facebook-inlägg skulle öka.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Att just Twitter har så höga siffror kan hänvisas till att det är en realtids-mikroblogg, där en vetenskaplig artikel kan twittras ut bara timmar efter publiceringen, säger Tahereh Dehdarirad.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Olika OA-former ger olika sorts synlighet</span></h2> <div><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial">nom OA finns olika former av publicering, och i studien undersöktes även hur formen av OA-publicering av publikationer påverkade synligheten på sociala medier. Formen ”Gold Open Access” jämfördes mot övriga OA-</span><span style="background-color:initial">former. </span><span style="background-color:initial">Gold Open Access innebär att den vetenskapliga artikeln publiceras i en tidskrift som inte tar prenumerationsavgifter av läsaren. Istället betalar författaren en publiceringsavgift för att täcka tidskriftens administrativa kostnader.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">En annan form är Green Open Access, vilket innebär att en version av artikeln parallellpubliceras i ett lärosätes eget fritt tillgängliga publikationsarkiv. Parallellpublicering kan ha fördelen att artikelns synlighet och dess möjlighet till påverkan kan öka. Andra former är Hybrid, som är en blandning av Gold och Green, samt Brons, där innehållet publiceras på prenumerationsbasis inledningsvis och släpps fritt först efter en tid.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> I vår undersökning såg vi att även om Gold OA var den vanligaste formen av OA-publicering bland de artiklar vi undersökte, så hade de artiklar som var publicerade med Gold OA endast ett högre genomsnitt av antal tweets och en högre sannolikhet för att artikeln nämndes i tweets och bloggar, jämfört med de som var av de andra OA-formerna Green, Bronze och Hybrid, säger Tahereh Dehdarirad. Även om syftet med Plan S är att öka tillgängligheten och i förlängningen synlighet av vetenskapliga artiklar, verkar det inte vara helt uppnått inom ämnena Life Sciences och biomedicin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><b><a href="/sv/personal/Sidor/tahereh.aspx" target="_blank"><span style="background-color:initial">​T</span><span style="background-color:initial">ahereh Dehdarirad</span>​</a></b><br /></div> <div>Forskare och bibliometrisk analytiker </div> <div>031-772 6918, <a href="mailto:tahereh.dehdarirad@chalmers.se">tahereh.dehdarirad@chalmers.se</a></div> <div><a href="https://www.journalofaltmetrics.org/articles/10.29024/joa.29/">Läs hela artikeln här &gt;&gt;​</a></div> </div>Wed, 14 Oct 2020 14:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Sveriges-forsta-bi-bliotek-pa-plats.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Sveriges-forsta-bi-bliotek-pa-plats.aspxSveriges första (?) bi-bliotek på plats<p><b>Tre frågor till Emma Frisk, bibliotekarie vid Chalmers bibliotek, som tillsammans med sin kollega Mikael Weiss har spikat upp Sveriges första bi-bliotek. Bi-blioteket finns att beskåda utanför Chalmers Huvudbibliotek.</b></p><div><i>Vad är ett bi-bliotek?</i></div> <div>– Det är ett bi-hotell för vildbin, men i och med att vi satte upp det utanför Chalmers Huvudbibliotek så tyckte vi att det var kul att kalla det för bi-bliotek. Ett bi-hotell är en bostad för bin, där man skapar en förutsättning och en miljö som de uppskattar. På bibliotekskullen så är det ganska mycket blommor och träd – en det är en liten oas i stan, där vi förhoppningsvis ska hjälpa bina.</div> <div><br /></div> <div><i>Varför gör ni det här?</i></div> <div>– Vi vill uppmärksamma att våra bin är hotade och att vi alla kan hjälpas åt för att hjälpa dem. Det finns 270 biarter i Sverige, och en tredjedel av alla våra bin håller på att försvinna *. I dag är det dessutom <a href="https://www.un.org/en/observances/bee-day" target="_blank">World Bee Day​</a>, ett FN-initiativ som handlar om just detta.</div> <div><br /></div> <div><i>Om man själv vill göra en insats, hur gör man då?</i></div> <div>– Då kan man exempelvis gå in på Räddabina.nu, och läsa om olika åtgärder man kan göra för att hjälpa bina. Man kan göra om sin gräsmatta till en äng, göra planteringar med blommor som bin gillar, och äta mer ekologiskt för att få större biologisk mångfald. Och bygga bi-hotell förstås. En del tycker kanske att är lite otäckt med bin, men vildbin är oftast inte så aggressiva. De anfaller inte på samma sätt som tambin, så man ska inte vara rädd för det om man vill testa på att sätta upp ett bihotell själv. Genom att rapportera in sina räddningsinsatser på hemsidan så bidrar man också till forskningen om bin.</div> <div><br /></div> <div>Källa: <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/radda-bin">Naturskyddsföreningen</a></div> Wed, 20 May 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Se-filmer-fran-CLS-dagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Se-filmer-fran-CLS-dagen.aspxSe filmade föreläsningar från CLS-dagen 4 mars<p><b>​​Här kan du se filmade föreläsningar från CLS seminariedag &quot;Creating a well-functioning international learning environment on campus&quot; som hölls den 4 mars 2020.</b></p><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Helen+Spencer-Oatey.mp4/0_3rk246xj" target="_blank"><span style="background-color:initial">Helen Spencer-Oatey, University of Warwick: &quot;</span><span style="background-color:initial">Interaction and integration in multicultural classes&quot;​</span></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Jan+Van+Maele/0_54bygtwa" target="_blank"><span style="background-color:initial">Jan Van Maele, KU Leuven: &quot;</span><span style="background-color:initial">Developing intercultural communicative competence in engineering programs&quot;</span></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span></span><a href="https://play.chalmers.se/media/Natalie+Jellinek/0_uga9dj6y" target="_blank"><span style="background-color:initial">Natalie Jellinek, Swedish University of Agricultural</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Sciences SLU/Karolinska: &quot;</span><span style="font-size:14px">A Swedish view on internationalization of the curriculum – experiences from SLU and Karolinska institutet&quot;</span></a></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/kalendarium/arkiv-kalendarium/creating-well/downloadFile/attachment/keynote_cls_seminar.pdf?nocache=1575875762.27" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här kan du läsa mer om föreläsarna</a></span></div>Tue, 14 Apr 2020 13:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/mansklig-autenticitet-i-fokus-på-ahafestivalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/mansklig-autenticitet-i-fokus-p%C3%A5-ahafestivalen.aspxMänsklighet och autenticitet i fokus på AHA!-festivalen<p><b>​Vad är det att vara människa?Och om vi förstärker våra egenskaper, blir vi då ännu mer människor?  De frågorna och många andra lyfts och diskuteras när vetenskap och konst möts på årets upplaga av AHA!-festivalen den 12-14 november.</b></p>​<span style="background-color:initial">– ”Det här är fel! Kvinnor sjöng inte de verken på medeltiden!” Någonstans i den kritiken började vårt resonemang runt årets tema kring om något är autentiskt eller inte, säger Michael Eriksson, en av två projektledare för AHA!-festivalen.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span><div><div><span style="background-color:initial">De som fick kritik för att de gjorde fel var gruppen Trio Medieval, en musikgrupp med tre kvinnor. De sjunger just medeltida musik, och en från gruppen medverkade på 2018 års AHA!-festival. Kritikerna menade att det inte var autentisk medeltida musik om det inte följde de ramar och regler som fanns på medeltiden.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Men hur kan vi veta det? Vad är egentligen äkta medeltida musik? Därifrån drog vi en parallell till fotografiers äkthet – hur många är bearbetade? Det kan förstås vara bra att göra det, men det kan också leda till att man klipper in eller tar bort saker, och då är vi inne på fake news, fortsätter Michael Eriksson.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Tankegångarna i projektgruppen fortsatte, och landade till slut i det som är temat för den sjätte AHA!-festivalen: ”Augmented authenticity”. En enkel översättning kan sägas vara ”förstärkt autenticitet”.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial">Temat ska tolkas brett, men en grundingång är vad det innebär att vara människa. Den sträcker sig från frågor kring när Nobelpriset kommer att delas ut till en artificiell intelligens, till om en förstärkning av våra sinnen och våra möjligheter gör oss än mer mänskliga.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag spelar mycket gitarr, och om jag får en ny konstgjord arm så hade jag kanske kunnat spela ännu snabbare – men vad gör sådant med ens existens? säger Peter Christensson, lektor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, och den andre av festivalens två projektledare.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mötesplats mellan konst och vetenskap</span></h3> <div><span style="background-color:initial">AHA!-festivalen ska fungera som en mötesplats mellan konst och vetenskap. Bland projektgruppens sju personer finns representanter från Chalmers forskare och verksamhetsstödet samt en bibliotekarie från Chalmers bibliotek.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Med AHA!-festivalen vill vi närma oss stora frågor på ett lekfullt och nyfiket sätt. Syftet är att skapa en festival med ett utbud och format som lockar till nya möten över olika disciplingränser, säger Sanna Dahlman, konstnärlig lärare på avdelningen för Design &amp; Human Factors vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De medverkande på festivalen är en bred blandning av forskare och konstnärer inom olika fält. Att det kallas för en festival är bland annat för att förtydliga att det till exempel inte är en konferens – syftet är att trigga tankar och idéer.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är angeläget att öppna upp för mötet mellan vetenskap och konst för att vidga vyer och ge nya perspektiv för oss alla i dagens alltmer högteknologiska värld, säger Sanna Dahlman.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial">Det som i dag är AHA!-festivalen med fler än 30 olika inslag startade i liten skala i mitten av 00-talet i form av en årlig poesikväll för arkitekturstudenter.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi tyckte att studenterna var lite för smala i sin blick, säger Peter Christensson. Så vi bjöd in poeter, och det höll på i tio år.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Stärka konstnärliga identiteten</span></h3> <div><span style="background-color:initial">När poesikvällarna lades ner gick arrangörerna istället över till göra en öppen festival med ett tema. I dag deltar ungefär hälften av institutionerna på olika sätt, men medverkandet sker ofta på individuell basis. Projektgruppens ambition är att vidga festivalen till att bli en angelägenhet för hela Chalmers. De framhåller att Chalmers är en stor akademi med en otrolig potential, och att det konstnärliga inte alltid utnyttjas.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Festivalen är en väg som vi kan gå för att stärka den identiteten, säger Michael Eriksson. Den fungerar även som en form av nyttiggörande, ett sätt där du kan möta en publik som är utanför ditt forskningsfält, och den stöttar breddad rekrytering genom att ge en bild av Chalmers som ligger utanför den klassiska bilden av cortege och nollning.</span></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Några nedslag i årets program</h2> <div><span style="background-color:initial"><strong>Maskinen som författare och översättare, onsdag 13/11 14:00-15:30, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span><br /></div> <div>Ett samtal kring författarens röst, översättarens uppgift, texters autenticitet och maskinens möjligheter att överträffa människan. Medverkar gör kulturjournalisten Marit Kapla, översättaren och digitaliseringsforskaren Ann-Sofie Axelsson samt AI-forskaren Aarne Ranta. Samtalet leds av poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Förvandlingar, onsdag 13/11 12:30-14:00, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span></div> <div>Seminarium med Andrea Isdrake, cyborg och innovatör inom spelindustrin, Andrea Lundgren, författare, och Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Musik, medvetande, känslointryck och plastiska hjärnans möjligheter, torsdag 14/11 13:00-14:30, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Samtal om musik, ett världsspråk av hög komplexitet och med stor påverkan på medvetande, känsla och </span><span style="background-color:initial">samhörighet. Hur kan en dirigent förmedla budskap och upplevelser till musiker och till åhörare, och hur kan musikern kommunicera med dirigent, orkester, solister och publik? Medverkar gör Jukka-Pekka Saraste, Johan Stern och Christian Blomstrand. Moderator är Pernilla Warberg.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Hedy! The Life &amp; Inventions of Hedy Lamarr, torsdag 14/11 9:00-10:30, Runan</strong></span></div> <div>Den glamorösa filmstjärnan Hedy Lamarr var inte bara drottning på vita duken, hon var även uppfinnare och låg bakom ett antal patent som får vår trådlösa värld att snurra i dag. Möt henne i denna pjäs skriven av Heather Massie som även spelar huvudrollen.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Towards Language, tisdag 12/11 20:00-21:00, Volvofoajén, Kårhuset </strong></span></div> <div>Konsert med Arve Henriksen, baserad på hans album ”Towards Language”. Medverkar gör förutom Henriksen även Eivind Aarset och Jan Bang.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Tacit know-how, tisdag 12/11 13:30-14:00, Kunskapstrappan, ACE-biblioteket</strong></span></div> <div>Hur kan man dela med sig av ”tyst” förkroppsligad kunskap? I den här föreläsningen som också är en workshop får man prova på smide IRL på ACE-gården, men också i VR – ta chansen att gå in i en mästares kropp.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Raderingspoesi – orginalitet eller plagiat, tisdag 12/11 9:30-11:00, Kunskapstrappan, ACE-biblioteket</strong></span></div> <div>Kan man skriva poesi med tippex, tråd och saxar? Eller med måleri, digitala transformationer, uteslutningar och överstrykningar i befintliga böcker? I den här kombinerade föreläsningen och workshopen presenterar litteraturvetaren Lisa Schmidt ett litterärt fält som lämnat pennan därhän för att istället arbeta med återbruk genom olika former av radering i befintliga texter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fakta AHA!-festivalen på Chalmers 12-14 november</span></h2> <div><span style="background-color:initial">En tredagarsfestival där tanken är att vetenskapen och konsten möts i ett tema. Festivalen har arrangerats i sex år, och årets tema är ”augmented authenticity”. 30 olika inslag står på programmet, som är helt gratis och öppet för alla.</span></div> <div>Programmet i sin helhet och mer information finns på <a href="http://www.ahafestival.se/">www.ahafestival.se</a><span style="background-color:initial"> </span></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Peter Christensson, 031-772 2361, <a href="mailto:peter@chalmers.se">peter@chalmers.se</a></div> <div>Michael Eriksson, 031-772 3240, <a href="mailto:michael.eriksson@chalmers.se">michael.eriksson@chalmers.se​</a></div> </div>Mon, 04 Nov 2019 09:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Radda-klimatet-en-pedagogisk-utmaning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Radda-klimatet-en-pedagogisk-utmaning.aspxRädda klimatet – en pedagogisk utmaning<p><b>En av Chalmers nyaste doktorer är övertygad om att vi behöver göra klimatkunskap rolig, lättbegriplig och engagerande för att vi ska gå från ord till handling. – Alla är överens om att vi måste göra något åt klimatet NU, men ändå händer väldigt lite, säger Erik Sterner på Chalmers tekniska högskola. ​</b></p><div>– Vi som forskar och arbetar med de här frågorna måste bli bättre på att förstå varför det händer så lite och vad vi kan göra åt det. Att bara fortsätta att säga samma sak om och om igen kommer inte förändra beteenden. Det är bråttom och som Greta Thunberg poängterar vet vi redan det vi behöver veta – nu krävs det ledarskap och att kunskapen vi har används, fortsätter Erik.  <br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> ​<span style="background-color:initial">Få doktorander på Chalmers har troligen gjort en svängigare resa till doktorshatten än Erik, men å andra sidan innebar Eriks helomvändning i halvtid en återgång till det som alltid legat honom närmast om hjärtat – pedagogiken. Innan tiden som doktorand var Erik delaktig i starten av <a href="https://www.intize.org/">Intize</a>: mentorskap inom matematik för gymnasieelever och <a href="http://www.chalmers.se/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/larande-och-ledarskap.aspx">Lärande och ledarskap​</a>: en Chalmersutbildning som leder till både civilingenjörs- och ämneslärarexamen.</span><div><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Erik_Sterner_Portratt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det är framförallt pedagogik och utveckling av möjligheter för transformativt lärande som jag brinner för. Lärares (och ledares) roll i vårt samhälle är viktigare än någonsin, med det överflöd av information som sköljer över oss från så många olika kanaler och källor. Inspirerande och engagerande ledarskap där alla lär sig tillsammans är nödvändigt för de hållbarhetsomställningar vi står inför! </div> <div><br /></div> <div>Den andra stora frågan som driver Erik är klimatet och under sina första två år som doktorand arbetade han därför med att modellera hur klimatet påverkas av utsläpp av olika ämnen. </div> <div><br /></div> <div>– Även så kallade ”kortlivade klimatpåverkande ämnen” påverkar klimatet på lång sikt, till exempel har vi visat att sotpartiklar som stannar i atmosfären i bara några veckor bidrar till havsnivåhöjningen i över hundra år. </div> <div>Efter ett par års doktorandstudier slog det Erik mer och mer att det finns en hel del relativt grundläggande insikter inom klimatvetenskapen – så som att de fossila koldioxidutsläppen måste upphöra för att klimatet ska kunna stabiliseras – som verkar svåra att förstå. Insikter som dessutom är centrala för att allmänheten och beslutsfattare ska börja agera.  Erik såg en pedagogisk utmaning han ville lära sig mera om. Och eftersom han efter licentiatexamen fick möjligheten att följa sina intressen blev det till att skifta fokus för doktorandstudierna. </div> <div><br /></div> <div>– Vad behöver världen? Vad vill jag göra? Vad är jag bra på? Svaren på de frågorna blev min nya inriktning: Lärande om hållbar utveckling och klimat, med en kombinerad naturvetenskaplig och pedagogisk utgångspunkt. Jag ville grotta ner mig mer i hur och när kunskap påverkar åsikter och beteenden. Som tur var fann jag några forskare (Martin Persson, Ulrika Lundqvist och Tom Adawi) som tyckte att ämnet var intressant och viktigt och som gjorde det möjligt för mig att forska inom detta.​</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kunskap och förståelse​​</h5> <div>Erik började så läsa programmet Lärande och Ledarskap parallellt med sina doktorandstudier, som nu istället handlade om hur allmänhetens förståelse för klimatfysiken ser ut och framförallt hur kunskapsnivån påverkar hur man ställer sig till exempelvis hårdare klimatpolitiska styrmedel. </div> <div><br /></div> <div>– Den som ska ta beslut om nya politiska klimatåtgärder behöver ha god kunskap, men måste också få legitimitet för sina beslut. Och då behövs en förståelse i samhället i stort för hur långlivad klimatpåverkan är från våra utsläpp och hur bråttom det är att minska utsläppen. Däri ligger utmaningen. Speciellt med tanke på att i princip alla länder måste samarbeta och kunskapen måste nå ut globalt om vi ska nå upp till Parisavtalet. </div> <div><br /></div> <div>–  Vi har inte tid med ineffektiv klimatkommunikation som inte engagerar tillräckligt många tillräckligt mycket. Så samtidigt som jag engagerar mig i att nå ut med kunskap, vill jag fortsätta att studera hur man når ut på bästa sätt. </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Klimatkoll - kortspelet som ska göra skillnad​</h5> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Klimatkoll_200x300.jpg" alt="Kortspelet Klimatkoll" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:200px;height:300px" />Ett sätt att nå ut med budskapen är kortspelet Klimatkoll som först utvecklades och testades som koncept på Chalmers men som Erik nu driver i ett företag tillsammans med tre kollegor.  I spelet rangordnar deltagarna olika vardagsaktiviteter utifrån vilka utsläpp de ger upphov till, och är ett sätt att just öka förståelsen för hur mycket vi själva kan vara med och påverka i ett roligt sällskapsspelsformat. (Läs mer om spelet längre ner på sidan). </div> <div><br /></div> <div>– Huvudmålgruppen trodde vi var ungdomar, men det verkar vara minst lika uppskattat hos vuxna. Många får en aha-upplevelse och diskussionerna spelet föder leder förhoppningsvis till att fler börjar göra mer medvetna val i sin vardag. </div> <div><br /></div> <div>Parallellt med Klimatkoll och forskningen arbetar Erik med ett förslag till något som han hoppas ska bli ett internationellt utbildningsprogram på masternivå. Det heter Collaborative Climate Change and Developments Economics och är tänkt att samla studenter från olika delar av världen för att tillsammans tackla klimatutmaningar utifrån sina olika perspektiv. Att studera pedagogiska utmaningar kopplat till globala lärandeutbyten blir också en del av Eriks post-doc som han påbörjar på Handelshögskolan under 2019.</div> <div><br /></div> <div>– En global utmaning som klimatfrågan kräver inte bara att vi kan arbeta tillsammans med människor från andra delar av världen, utan också att vi sätter oss in i och förstår deras världsbild och prioriteringar. För studenterna som vi har arbetat med hittills – och för mig – har det varit otroligt inspirerande att se hur vi trots dessa olikheter kan arbeta tillsammans för lösningar på stora frågor och vilken nyfikenhet och energi som frigörs hos både lärare och elever när man lyckas få till kollaborativt globalt lärande, säger Erik Sterner.</div> <div><br /></div> <div><i>Text: Christian Löwhagen.</i></div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer om: Klimatkoll </h5> <div>Orsakar en flygresa till New York mer klimatpåverkan än att äta en biff om dagen i ett år? Orsakar en total köksrenovering mer än flygresan? Kortspelet Klimatkoll hjälper spelarna att förstå hur vår vardag påverkar klimatet. Spelet garanterar livliga diskussioner och aha-upplevelser! En omgång kan spelas på en kvart av två eller fler spelare över 12 år. Uppskattningarna av klimatpåverkan i spelet baseras på beräkningar av forskare vid Chalmers tekniska högskola. Mer information finns på <a href="https://kortspeletklimatkoll.se/">Kortspelet Klimatkolls webbplats</a>. </div> <div>​<br /></div> </div>Fri, 04 Jan 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/en-taljande-bibliotekskramare-tar-plats-som-prefekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/en-taljande-bibliotekskramare-tar-plats-som-prefekt.aspxEn täljande bibliotekskramare tar plats som prefekt<p><b>2013 lämnade hon Chalmers efter 14 år som doktorand, forskare och chef. 2019 är hon tillbaka i en verksamhet som hon beskriver som ”ny för mig och ny i sig”. Den 1 januari tar bibliotekskramaren Ann-Sofie Axelsson plats som prefekt på CLS.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ann-Sofie Axelssons fru påpekar ibland att förr eller senare kommer Ann-Sofie inte att överleva natten. Anledningen: Traven av böcker som tornar upp sig intill Ann-Sofies sida av sängen kommer att ge med sig och rasa över henne.</span><div><div><span style="background-color:initial"><br />– Hon kallar den Lutande tornet i Pisa, säger Ann-Sofie och ler. Jag tycker om att ha många böcker på gång samtidigt. Gärna brittiska författare, Ian McEwan till exempel, och så är jag nyfrälst på Sara Lidman.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Hon beskriver sig som en bibliotekskramare. Om hon är i en främmande stad så är biblioteket ett av de första ställen hon besöker, och hon lyfter de demokratiska värden som biblioteket står för.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br />– De har en nyckelposition i dagens samhälle. Folkbiblioteken är ett av få ställen i det offentliga rummet där en väldigt blandad publik faktiskt möts.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">2013 lämnade Ann-Sofie Axelsson Chalmers för att bli prefekt vid Bibliotekshögskolan i Borås. Då hade hon verkat vid Chalmers sedan 1999, först som doktorand och sedan som chef och forskare i olika roller. När det våren 2018 blev klart att Daniel Forsman skulle lämna positionen som prefekt för Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande var Ann-Sofie Axelsson tidigt ett namn som lyftes fram som en given efterträdare.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är viktigt för mig att andra tror på mig och ville att jag skulle söka tjänsten, och att de ser mig som en aktör i den här rollen, säger hon. Chalmers är ett spännande, framgångsrikt och respekterat lärosäte både inom utbildning och forskning. Jag har alltid trivts väldigt bra här och ville gärna tillbaka.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Mer resurser - mer utmaningar</h2> <div><span style="background-color:initial">Vid den tidpunkten var Ann-Sofie Axelsson akademichef vid Högskolan i Borås, en position som hon hade haft sedan 2014. Hon säger att Högskolan i Borås är unik med sina starka och välkända profiler, textil och bibliotek och stark bland landets medelstora lärosäten, men att hon nu ville testa att utveckla verksamhet utifrån de förutsättningar som ett större och mer etablerat lärosäte som Chalmers ger. Men med mer resurser kommer även större utmaningar.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag kom till Borås och blev prefekt för att öka forskningsvolymen och för att göra högskolan starkare forskningsmässigt. Jag tror att CLS behöver bli det också, och vi har potentialen. Vi behöver hitta styrkor internt, fler synergier mellan avdelningarna, och vi behöver hitta samarbeten med andra. Jag kan bidra med det, genom kopplingar jag har till andra lärosäten och genom de erfarenheter jag tar med mig.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den institution som Ann-Sofie Axelsson nu tar över fanns inte när hon lämnade Chalmers 2013. När CLS bildades våren 2017 föll uppdraget att bli prefekt på Daniel Forsman, som då var bibliotekschef och som hade bakgrund som bibliotekarie. I och med att Ann-Sofie Axelsson tar över som prefekt blir hon också även bibliotekschef.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Min företrädare lyckades fantastiskt bra med biblioteket, och jag har stor respekt för den verksamheten. Jag kommer från ett annat håll, men jag förstår uppdraget och jag förstår bibliotekets olika funktioner, för studenter, för forskare och för det omgivande samhället. Biblioteksuppdraget kan lätt beforskas också, och jag tror att vi kan utveckla biblioteket tillsammans med övriga institutionen och bli ännu bättre på vårt uppdrag.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Viktigt att skapa legitimitet</span></h2> <div><span style="background-color:initial">Hon säger att hon inte är någon solospelare – en av de saker som hon ser fram emot mest med det nya uppdraget är att få arbeta med människor som kan en massa saker som hon själv inte kan, och tillsammans upptäcka var det finns utvecklingsmöjligheter. Inom den sortens komplexa verksamhet som CLS är betonar Ann-Sofie Axelsson vikten av att konstant arbeta med sig själv.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– ”Varför fungerar vi så här? Varför får vi viss output?” Det ska märkas att vi rör oss framåt, som organisation </span><span style="background-color:initial">och som människor, säger hon. Det är viktigt att vi som institution får en legitimitet, både inåt och utåt. Inte bara att vi själva tycker att vi är nödvändiga, utan även att vi får andra att förstå att de kompetenserna vi har är viktiga att dra nytta av. Det är ingen enkel verksamhet, men jag tror att jag kan se fler möjligheter och synergier än många andra.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Med bytet av arbetsplats ersätts turerna med buss 100 mellan Göteborg och Borås av promenader mellan Chalmers och bostaden i centrala Göteborg. Tiden som hon vinner planerar hon att spendera på familjen, och kanske även på en relativt ny hobby.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– För två år sedan fick jag en bok om täljning av min bror. Det är förfärligt roligt – jag håller på att lära mig att tälja skedar. Vi har sommarhus på Orust, så där kan vi ta ner träd själva. Just nu är jag förtjust i rönn. Det handlar om hållbarhet, värdet i något man själv har gjort och att ta tillvara på något. Och när man börjar så tror man att man vet hur en sked ser ut, men när man väl börjar tälja så…</span></div> <div> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><b>Ann-Sofie Axelsson</b><br /> <b>Ålder:</b> 51 år<br /> <b>Familj:</b> Gift med Linda Hassing, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, två barn, 16 och 12 år<br /> <b>Yrke:</b> Prefekt på Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande från 1 januari 2019. 2013-2018 prefekt och akademichef vid Högskolan i Borås.<br /> <b><span lang="EN-US">Bakgrund: </span></b><span lang="EN-US">Uppvuxen i Umeå. Disputerade på Chalmers 2004 med avhandlingen ”Framing Social Interaction in Shared Virtual Environments: The Influence of Technical and Social Factors”. </span>Har forskat om hur användningen av digitala tekniker skapar social förändring. Har tidigare studerat isländska och har översatt isländsk skönlitteratur till svenska.<b><br /> Fritid:</b> ”Läser mycket skönlitteratur, gärna Scarlett Thomas, Graham Swift och Sara Lidman och skriver lite själv. Löptränar, jag har en prenumeration på Göteborgsvarvet. Och så täljer jag.”<br /> <b>Om bibliotekens framtid:</b> ”En del tror att vi inte behöver bibliotekarier och bibliotek, men det är ju precis tvärtom! Kungliga biblioteket gjorde en undersökning härom året som visade att större delen av de svenska myndigheterna inte hade tillgång till vetenskapligt material för beslutsfattande. Det är väldigt allvarligt, och där har vi verkligen en uppgift.”</p> </div></div></div>Tue, 01 Jan 2019 00:00:00 +0100