Nyheter: Vetenskapens kommunikation och lärandehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 29 Jun 2020 15:56:50 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Sveriges-forsta-bi-bliotek-pa-plats.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Sveriges-forsta-bi-bliotek-pa-plats.aspxSveriges första (?) bi-bliotek på plats<p><b>Tre frågor till Emma Frisk, bibliotekarie vid Chalmers bibliotek, som tillsammans med sin kollega Mikael Weiss har spikat upp Sveriges första bi-bliotek. Bi-blioteket finns att beskåda utanför Chalmers Huvudbibliotek.</b></p><div><i>Vad är ett bi-bliotek?</i></div> <div>– Det är ett bi-hotell för vildbin, men i och med att vi satte upp det utanför Chalmers Huvudbibliotek så tyckte vi att det var kul att kalla det för bi-bliotek. Ett bi-hotell är en bostad för bin, där man skapar en förutsättning och en miljö som de uppskattar. På bibliotekskullen så är det ganska mycket blommor och träd – en det är en liten oas i stan, där vi förhoppningsvis ska hjälpa bina.</div> <div><br /></div> <div><i>Varför gör ni det här?</i></div> <div>– Vi vill uppmärksamma att våra bin är hotade och att vi alla kan hjälpas åt för att hjälpa dem. Det finns 270 biarter i Sverige, och en tredjedel av alla våra bin håller på att försvinna *. I dag är det dessutom <a href="https://www.un.org/en/observances/bee-day" target="_blank">World Bee Day​</a>, ett FN-initiativ som handlar om just detta.</div> <div><br /></div> <div><i>Om man själv vill göra en insats, hur gör man då?</i></div> <div>– Då kan man exempelvis gå in på Räddabina.nu, och läsa om olika åtgärder man kan göra för att hjälpa bina. Man kan göra om sin gräsmatta till en äng, göra planteringar med blommor som bin gillar, och äta mer ekologiskt för att få större biologisk mångfald. Och bygga bi-hotell förstås. En del tycker kanske att är lite otäckt med bin, men vildbin är oftast inte så aggressiva. De anfaller inte på samma sätt som tambin, så man ska inte vara rädd för det om man vill testa på att sätta upp ett bihotell själv. Genom att rapportera in sina räddningsinsatser på hemsidan så bidrar man också till forskningen om bin.</div> <div><br /></div> <div>Källa: <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/radda-bin">Naturskyddsföreningen</a></div> Wed, 20 May 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Se-filmer-fran-CLS-dagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Se-filmer-fran-CLS-dagen.aspxSe filmade föreläsningar från CLS-dagen 4 mars<p><b>​​Här kan du se filmade föreläsningar från CLS seminariedag &quot;Creating a well-functioning international learning environment on campus&quot; som hölls den 4 mars 2020.</b></p><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Helen+Spencer-Oatey.mp4/0_3rk246xj" target="_blank"><span style="background-color:initial">Helen Spencer-Oatey, University of Warwick: &quot;</span><span style="background-color:initial">Interaction and integration in multicultural classes&quot;​</span></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Jan+Van+Maele/0_54bygtwa" target="_blank"><span style="background-color:initial">Jan Van Maele, KU Leuven: &quot;</span><span style="background-color:initial">Developing intercultural communicative competence in engineering programs&quot;</span></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span></span><a href="https://play.chalmers.se/media/Natalie+Jellinek/0_uga9dj6y" target="_blank"><span style="background-color:initial">Natalie Jellinek, Swedish University of Agricultural</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Sciences SLU/Karolinska: &quot;</span><span style="font-size:14px">A Swedish view on internationalization of the curriculum – experiences from SLU and Karolinska institutet&quot;</span></a></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/kalendarium/arkiv-kalendarium/creating-well/downloadFile/attachment/keynote_cls_seminar.pdf?nocache=1575875762.27" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här kan du läsa mer om föreläsarna</a></span></div>Tue, 14 Apr 2020 13:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxEn robot kommer lastad…<p><b>​Från och med nu och under våren kommer den lilla roboten HUGO att börja leverera paket på Chalmers campus Johanneberg. Inom projektet Klimatneutral Urban Logistik (KUL) samarbetar flera partners för att testa och utvärdera nya, autonoma lösningar för att leverera varor i städer.</b></p>​<span style="background-color:initial">Godstransporter förväntas öka drastiskt de kommande decennierna. I OECD-länder räknar man med en ökning på upp till 130 procent under perioden 2010 och 2050 och i länder utanför OECD kan man få se ökningar upp till 550 procent. Det ställer höga krav på logistikbranschen som behöver förändras i grunden. Framför allt när det gäller den sista sträckan då varorna ska levereras till slutkund, den så kallade “last mile delivery”. Detta är oftast den mest kostsamma och miljöskadliga delen i hela kedjan.</span><div><br /></div> <div>– Genom att öka andelen autonoma leveransrobotar i stor skala tror vi att den negativa miljöpåverkan kan minskas, säger Sara Berge, vice VD på HUGO Delivery, som leder projektet. Det finns ett tydligt forskningsbehov för robotiserad logistik i urbana miljöer och vi tror att resultatet kan leda till ett nytt ekosystem för logistik som erbjuder snabbare, billigare, renare, säkrare och mer anpassade leveransmetoder.</div> <div><br /></div> <div>Förutom att rent praktiskt testa och vidareutveckla ett markgående automatiserat leveranssystem på campus, syftar projektet KUL till att generera ny kunskap om hur stadslogistik påverkar miljön och hur övergången till autonoma lösningar påverkar samhället och infrastrukturen i stort. Dessutom kommer man genom intervjuer och fokusgrupper med användare och människor som kommer i kontakt med roboten i gatumiljö skaffa sig en uppfattning om vilken grad av social acceptans som finns för dessa nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div>För att få en bred bild ingår både produktutvecklare, forskare, fastighetsägare och stadens trafikkontor i projektet, som också blir en del i Chalmers strävan, genom satsningen Five Star Campus, att skapa en attraktiv och experimenterande campusmiljö som synliggör både forskning och innovation i framkant.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial;white-space:pre">– </span>De som rör sig på campus är redan vana vid att befinna sig i en innovativ miljö. Här pågår till exempel flera energiprojekt och vi har tidigare haft en självkörande buss som trafikerat området. KUL-projektet helt i linje med den miljö vi vill skapa och roboten är verkligen något som kommer att sticka ut och väcka intresse på campus, säger Per Sunnergren på Johanneberg Science Park, som driver satsningen Five Star Campus tillsammans med Chalmers.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Klimatneutral Urban Logistik</h2> <div><span style="background-color:initial">Leverantör av robotarna är startupbolaget HUGO som också leder projektet. Övriga partners är Chalmers, Chalmersfastigheter, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Johanneberg Science Park, Ernst Rosén, HSB Göteborg, Akademiska Hus och Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det har en total kostnad på 5,5 miljoner och pågår från november 2019 till och med maj 2021.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Five Star Campus</h2> <div>Five Star Campus är ett initiativ för att använda Chalmers campus som testarenor för innovativa forskningsprojekt som utforskar framtidens hållbara lösningar. Visionen är ett experimenterande, attraktivt och hållbart campus som väcker nyfikenhet och sprider kunskap om spännande forskning och hållbar utveckling till studenter, besökare och anställda. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.hugodelivery.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om HUGO Delivery</a></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/campus-och-lokaler/fivestarcampus/Sidor/fivestarcampus.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om Five Star Campus​</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Karin Weijdegård, Johanneberg Science Park</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: HUGO Delivery</span></div>Thu, 12 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/mansklig-autenticitet-i-fokus-på-ahafestivalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/mansklig-autenticitet-i-fokus-p%C3%A5-ahafestivalen.aspxMänsklighet och autenticitet i fokus på AHA!-festivalen<p><b>​Vad är det att vara människa?Och om vi förstärker våra egenskaper, blir vi då ännu mer människor?  De frågorna och många andra lyfts och diskuteras när vetenskap och konst möts på årets upplaga av AHA!-festivalen den 12-14 november.</b></p>​<span style="background-color:initial">– ”Det här är fel! Kvinnor sjöng inte de verken på medeltiden!” Någonstans i den kritiken började vårt resonemang runt årets tema kring om något är autentiskt eller inte, säger Michael Eriksson, en av två projektledare för AHA!-festivalen.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span><div><div><span style="background-color:initial">De som fick kritik för att de gjorde fel var gruppen Trio Medieval, en musikgrupp med tre kvinnor. De sjunger just medeltida musik, och en från gruppen medverkade på 2018 års AHA!-festival. Kritikerna menade att det inte var autentisk medeltida musik om det inte följde de ramar och regler som fanns på medeltiden.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Men hur kan vi veta det? Vad är egentligen äkta medeltida musik? Därifrån drog vi en parallell till fotografiers äkthet – hur många är bearbetade? Det kan förstås vara bra att göra det, men det kan också leda till att man klipper in eller tar bort saker, och då är vi inne på fake news, fortsätter Michael Eriksson.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Tankegångarna i projektgruppen fortsatte, och landade till slut i det som är temat för den sjätte AHA!-festivalen: ”Augmented authenticity”. En enkel översättning kan sägas vara ”förstärkt autenticitet”.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial">Temat ska tolkas brett, men en grundingång är vad det innebär att vara människa. Den sträcker sig från frågor kring när Nobelpriset kommer att delas ut till en artificiell intelligens, till om en förstärkning av våra sinnen och våra möjligheter gör oss än mer mänskliga.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag spelar mycket gitarr, och om jag får en ny konstgjord arm så hade jag kanske kunnat spela ännu snabbare – men vad gör sådant med ens existens? säger Peter Christensson, lektor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, och den andre av festivalens två projektledare.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mötesplats mellan konst och vetenskap</span></h3> <div><span style="background-color:initial">AHA!-festivalen ska fungera som en mötesplats mellan konst och vetenskap. Bland projektgruppens sju personer finns representanter från Chalmers forskare och verksamhetsstödet samt en bibliotekarie från Chalmers bibliotek.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Med AHA!-festivalen vill vi närma oss stora frågor på ett lekfullt och nyfiket sätt. Syftet är att skapa en festival med ett utbud och format som lockar till nya möten över olika disciplingränser, säger Sanna Dahlman, konstnärlig lärare på avdelningen för Design &amp; Human Factors vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De medverkande på festivalen är en bred blandning av forskare och konstnärer inom olika fält. Att det kallas för en festival är bland annat för att förtydliga att det till exempel inte är en konferens – syftet är att trigga tankar och idéer.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är angeläget att öppna upp för mötet mellan vetenskap och konst för att vidga vyer och ge nya perspektiv för oss alla i dagens alltmer högteknologiska värld, säger Sanna Dahlman.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial">Det som i dag är AHA!-festivalen med fler än 30 olika inslag startade i liten skala i mitten av 00-talet i form av en årlig poesikväll för arkitekturstudenter.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi tyckte att studenterna var lite för smala i sin blick, säger Peter Christensson. Så vi bjöd in poeter, och det höll på i tio år.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Stärka konstnärliga identiteten</span></h3> <div><span style="background-color:initial">När poesikvällarna lades ner gick arrangörerna istället över till göra en öppen festival med ett tema. I dag deltar ungefär hälften av institutionerna på olika sätt, men medverkandet sker ofta på individuell basis. Projektgruppens ambition är att vidga festivalen till att bli en angelägenhet för hela Chalmers. De framhåller att Chalmers är en stor akademi med en otrolig potential, och att det konstnärliga inte alltid utnyttjas.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Festivalen är en väg som vi kan gå för att stärka den identiteten, säger Michael Eriksson. Den fungerar även som en form av nyttiggörande, ett sätt där du kan möta en publik som är utanför ditt forskningsfält, och den stöttar breddad rekrytering genom att ge en bild av Chalmers som ligger utanför den klassiska bilden av cortege och nollning.</span></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Några nedslag i årets program</h2> <div><span style="background-color:initial"><strong>Maskinen som författare och översättare, onsdag 13/11 14:00-15:30, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span><br /></div> <div>Ett samtal kring författarens röst, översättarens uppgift, texters autenticitet och maskinens möjligheter att överträffa människan. Medverkar gör kulturjournalisten Marit Kapla, översättaren och digitaliseringsforskaren Ann-Sofie Axelsson samt AI-forskaren Aarne Ranta. Samtalet leds av poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Förvandlingar, onsdag 13/11 12:30-14:00, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span></div> <div>Seminarium med Andrea Isdrake, cyborg och innovatör inom spelindustrin, Andrea Lundgren, författare, och Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Musik, medvetande, känslointryck och plastiska hjärnans möjligheter, torsdag 14/11 13:00-14:30, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Samtal om musik, ett världsspråk av hög komplexitet och med stor påverkan på medvetande, känsla och </span><span style="background-color:initial">samhörighet. Hur kan en dirigent förmedla budskap och upplevelser till musiker och till åhörare, och hur kan musikern kommunicera med dirigent, orkester, solister och publik? Medverkar gör Jukka-Pekka Saraste, Johan Stern och Christian Blomstrand. Moderator är Pernilla Warberg.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Hedy! The Life &amp; Inventions of Hedy Lamarr, torsdag 14/11 9:00-10:30, Runan</strong></span></div> <div>Den glamorösa filmstjärnan Hedy Lamarr var inte bara drottning på vita duken, hon var även uppfinnare och låg bakom ett antal patent som får vår trådlösa värld att snurra i dag. Möt henne i denna pjäs skriven av Heather Massie som även spelar huvudrollen.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Towards Language, tisdag 12/11 20:00-21:00, Volvofoajén, Kårhuset </strong></span></div> <div>Konsert med Arve Henriksen, baserad på hans album ”Towards Language”. Medverkar gör förutom Henriksen även Eivind Aarset och Jan Bang.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Tacit know-how, tisdag 12/11 13:30-14:00, Kunskapstrappan, ACE-biblioteket</strong></span></div> <div>Hur kan man dela med sig av ”tyst” förkroppsligad kunskap? I den här föreläsningen som också är en workshop får man prova på smide IRL på ACE-gården, men också i VR – ta chansen att gå in i en mästares kropp.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Raderingspoesi – orginalitet eller plagiat, tisdag 12/11 9:30-11:00, Kunskapstrappan, ACE-biblioteket</strong></span></div> <div>Kan man skriva poesi med tippex, tråd och saxar? Eller med måleri, digitala transformationer, uteslutningar och överstrykningar i befintliga böcker? I den här kombinerade föreläsningen och workshopen presenterar litteraturvetaren Lisa Schmidt ett litterärt fält som lämnat pennan därhän för att istället arbeta med återbruk genom olika former av radering i befintliga texter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fakta AHA!-festivalen på Chalmers 12-14 november</span></h2> <div><span style="background-color:initial">En tredagarsfestival där tanken är att vetenskapen och konsten möts i ett tema. Festivalen har arrangerats i sex år, och årets tema är ”augmented authenticity”. 30 olika inslag står på programmet, som är helt gratis och öppet för alla.</span></div> <div>Programmet i sin helhet och mer information finns på <a href="http://www.ahafestival.se/">www.ahafestival.se</a><span style="background-color:initial"> </span></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Peter Christensson, 031-772 2361, <a href="mailto:peter@chalmers.se">peter@chalmers.se</a></div> <div>Michael Eriksson, 031-772 3240, <a href="mailto:michael.eriksson@chalmers.se">michael.eriksson@chalmers.se​</a></div> </div>Mon, 04 Nov 2019 09:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Ny-forskarskola-på-CLS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Ny-forskarskola-p%C3%A5-CLS.aspxNy forskarskola på CLS<p><b>​​Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande (CLS) har fått klartecken att inrätta forskarskolan Kommunikation och lärande inom STEM (Science, Technology, Engineering &amp; Mathematics).</b></p><span style="background-color:initial">Forskarskolan kommer att ha inriktningarna Kommunikation &amp; språk och Ingenjörsutbildningsvetenskap. Ambitionen är att anta tre nya doktorander under vårterminen 2020. Doktorander som idag är antagna till den befintliga forskarskolan Ingenjörsutbildningsvetenskap flyttas över till den nya forskarskolan.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Hans Malmström, viceprefekt forskning och forskarutbildning vid CLS, kommenterar beslutet:</div> <div><br /></div> <div>&quot;Det är mycket glädjande att CLS får den här möjligheten att driva en egen forskarskola. Den nya forskarskolan kommer att få positiva återverkningar på hela forskningsmiljön vid CLS, och i förlängningen på hela institutionen. Även Chalmers gagnas när vi i ännu större utsträckning - på vetenskaplig grund - kan bidra till utvecklingen av lärande och lärarskap i världsklass. I närtid ser vi fram emot att snabbt men i rimligt takt öka antalet doktorander i forskarskolan.”</div> <div><br /></div> <div>Forskarskolan finansieras delvis av rektors strategiska satsning med forskningsmedel till CLS.</div></div>Fri, 25 Oct 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/chalmers-forst-med-unikt-bibliotekssystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/chalmers-forst-med-unikt-bibliotekssystem.aspxChalmers först i världen med unikt bibliotekssystem<p><b>​​Utvecklingen från tryckt till elektroniskt har gått i svindlande fart, och förändringen driver biblioteken att tänka nytt och annorlunda.Gamla system och arbetssätt behöver ersättas, och bland de bibliotek som går i bräschen för utvecklingen mot framtiden finns Chalmers bibliotek.</b></p>​<span style="background-color:initial">De bibliotekssystem som finns på marknaden för att hantera bibliotekens resurser är väldigt stora och som användare av dem köper man hela paket. Man får de funktioner man behöver, men man betalar också för andra funktioner som man inte använder. Tanken med att byta till ett nytt system är att det anpassar sig efter verksamhetens behov och att tekniken ska följa branschens utveckling. I Chalmers fall handlar det om att både hantera de elektroniska resurserna och de tryckta materialen som finns i bibliotekets samlingar på samma plattform.</span><div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Utvecklas i öppen källkod</span></h3> <div><span style="background-color:initial">Chalmers nya bibliotekssystem heter FOLIO – the Future Of Libraries Is Open – och är en programvara utvecklad i öppen källkod, så kallad open source. Utvecklingsarbetet är helt transparent och alla som vill kan följa processen eller delta aktivt. Bakom utvecklingen av systemet finns ett antal aktörer samlade under paraplyorganisationen Open Library Foundation som äger och förvaltar programvaran.</span></div> <div> </div> <div><br />FOLIO drivs av medlemmar i ett internationellt forum, FOLIO Community, med intressegrupper från närmare 30 biblioteksorganisationer och ett antal IT-företag med kunskaper om biblioteksbranschen. Tillsammans tar man fram specifikationer och utvecklar funktionaliteten.</div> <div> </div> <div><br />– Inom intressegrupperna finns bibliotekarier som är experter på sina områden, UX-designers, produktägare, IT-utvecklare, ett produktråd och framtida systemanvändare som alla arbetar tillsammans för att bestämma i vilken riktning systemet ska utvecklas. Just nu ligger stort fokus på vad Chalmers behöver, eftersom vi kommer vara de första som går live med FOLIO, säger Lisa Sjögren.</div> <div> </div> <div><br />Hon är bibliotekarie vid Chalmers bibliotek, och sedan ett drygt år tillbaka en del av det team som är med och utvecklar FOLIO. Utöver henne består teamet av Siska Humlesjö, Marie Widigson och Ellen Åberg.</div> <div> </div> <div><br />– I sammanhanget är vi ett bibliotek med få transaktioner, som behöver ha ett minimum av funktioner, men det som vi behöver ha just nu är det som alla behöver ha så småningom. Med tanke på vår storlek så har vi en otroligt stor roll just nu, säger Lisa Sjögren.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Chalmers i rampljuset</span></h3> <div><span style="background-color:initial">Så hur hamnade ett förhållandevis litet bibliotek som Chalmers i rampljuset för ett projekt som har ställt in siktet på att i grunden förändra hur ett bibliotekssystem kan vara uppbyggt och se ut? Det tog sin början 2016 när ledningen för Chalmers bibliotek beslutade att en systemöversyn skulle göras. Ett byte från det befintliga bibliotekssystemet sågs som en nödvändighet av flera anledningar. En av de största var att ett av de system som biblioteket använde hade slutat att utvecklas, en annan var att det traditionella systemet var onödigt stort och att biblioteket betalade för funktionalitet som inte användes.</span></div> <div> </div> <div><br />– Vid det här tillfället var vi också intresserade av lösningar med open source, men vi ville inte lägga tid och pengar på att själva drifta och supporta ett nytt system. Vi ville också kunna haka på utvecklingen som gör det lättare och roligare att hitta informationsresurser med hjälp av så kallad länkad data, och då krävs det att bibliotekssystemet kan hantera de nya tekniska formaten och vara beredd på att införliva nya lösningar som vi kanske inte ens känner till i dag. Dessutom ville vi ha en mer sömlös upplevelse för våra användare, säger Marie Widigson, bibliotekarie och en av dem som gjorde förarbetet inför det som skulle bli ett systembyte.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Unikt samarbete</span></h3> <div><span style="background-color:initial">Lagom till att semestrarna skulle ta fart sommaren 2017 blev Chalmers bibliotek kontaktade av EBSCO, ett internationellt IT-företag inom biblioteksbranschen. De frågade om Chalmers bibliotek skulle kunna tänka sig att bli betapartners vid utvecklandet av det då helt nya bibliotekssystemet FOLIO. Chalmers skulle då bli det första att gå live med FOLIO där drift och support levereras av EBSCO.</span></div> <div> </div> <div><br />– När vi fick erbjudandet hade vi en diskussion i ledningsgruppen om det vägval som vi hade fått en möjlighet att göra, säger Marie Wenander, chef för avdelningen Mediaförsörjning på biblioteket. Vi kunde välja att göra något färdigt och tryggt och med för stor kostym, eller ta chansen att vara med och skapa något nytt och kunna påverka utifrån våra förutsättningar och behov. Vi i ledningen tillsammans med medarbetarna kom ganska snabbt fram till att möjligheten att få vara med att utveckla något nytt var för lockande för att inte ta chansen.</div> <div> </div> <div><br />Två faktorer var i slutänden avgörande för valet att gå in i projektet: Att FOLIO är open source och att det finns ett forum att samarbeta och nätverka med.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Många fördelar</span></h3> <div><span style="background-color:initial">Efter drygt två år </span><span style="background-color:initial">av förberedelser och utvecklingsarbete är FOLIO snart redo att sjösättas. Chalmers bibliotek planerar att göra detta under hösten 2019 och blir då först i världen att köra systemet i skarpt läge. Ett stort skifte bakom kulisserna, men systembytet kommer att innebära små förändringar för dem som använder biblioteket då söktjänsten på bibliotekets webbplats är densamma.</span></div> <div> </div> <div><br />– Den funktionalitet som är viktigast för oss på Chalmers kommer att finnas på plats när vi går live och vi har förtroende för att fokus och resurser kommer att läggas på att lösa eventuellt trassel. Alla vill ju att vi blir nöjda så att vi är bra ambassadörer för ett nytt system, säger Marie Widigson.</div> <div> </div> <div><br />Marie Wenander, chef för avdelningen Mediaförsörjning ser flera fördelar med att Chalmers bibliotek gick in i arbetet med FOLIO, bland annat nyttan av att vara en del av ett stort internationellt nätverk som förhoppningsvis också kommer att kompletteras av svenska kollegor så småningom. Hon lyfter också många av de utmaningar som det innebär att arbeta tillsammans med ett internationellt företag och som en del av FOLIO-forumet.</div> <div> </div> <div><br />– Det är olika tidszoner, olika kulturer och behov, olika tidplaner när man vill ha saker klara. Vi får vara kameleonter och anpassa oss till olika sammanhang. Detta är kompetensutveckling i sin bästa och mest spännande form. Vi har också fått anledning att fundera över våra arbetsflöden så att vi gör rätt saker på rätt sätt vilket är nyttigt. Det finns en ekonomisk sida där vi på sikt kommer att minska våra totala systemkostnader, det är naturligtvis en viktig faktor men det känns som om vi vinner så mycket mer än pengar, säger hon.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Om FOLIO</span></h2> <div><span style="background-color:initial">Grundupplägget i FOLIO är ett plattformssystem med olika appar som kommunicerar med varandra. Det finns appar för grundläggande funktioner som till exempel att låna ut och lämna tillbaka böcker, men också appar med specialiserade funktioner för att hantera e-resurser från olika databasleverantörer. Som användare av systemet går det att välja vilken funktionalitet man behöver. </span></div> <div> </div> <div><br />FOLIO byggs i öppen källkod, open source, vilket tillåter användare att utveckla egna delar till systemet. Utvecklingen sker i ett internationellt forum, FOLIO Community, med specialister från både bibliotek och IT-företag. ​</div> <div> </div> <div><br />Chalmers bibliotek samt två amerikanska universitetsbibliotek är betapartners med bibliotekssystemleverantören EBSCO som erbjuder drift- och supporttjänsten FSE - FOLIO Services from EBSCO. <span style="background-color:initial">Under hösten 2019 blir Chalmers bibliotek det första i världen att använda FOLIO i skarpt läge.</span></div> <div> </div> <div><br />Om du är nyfiken på FOLIO så kan du läsa mer på <a href="http://www.folio.org/" target="_blank">www.folio.org</a>. <span style="background-color:initial">Vill du veta mer om FOLIO på Chalmers rekommenderas bibliotekets blogg. En bra introduktion är </span><a href="https://blog.lib.chalmers.se/2019/02/18/curious-about-folio/">blog.lib.chalmers.se/2019/02/18/curious-about-folio/</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Om du vill veta mer kan du kontakta:<br /><a href="/sv/personal/Sidor/ellen-aberg.aspx">Ellen Åberg</a>, projektkoordinator för FOLIO på CLS<br /><a href="/sv/personal/Sidor/marie-wenander.aspx" target="_blank">Marie Wenander</a>, avdelningschef för Mediaförsörjning, CLS</div> <div><br /><b>Text:</b> Robert Karlsson. <b>Foto:</b> Ellen Åberg<span style="background-color:initial">​</span></div></div> ​Mon, 15 Jul 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/forskolebesok-pa-kuggen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/forskolebesok-pa-kuggen.aspxUppskruvade förväntningar när förskola besökte Kuggen<p><b>​Bibliotekarien Liza Nordfeldt hinner knappt starta sin presentation innan första frågan kommer:– Varför har Kuggen så många trianglar? När 15 barn från Skånegatans förskola efter att ha ägnat ett halvårs projektarbete åt att studera Kuggen till slut får se insidan av huset är det många frågor som vill ha ett svar.</b></p>​<span style="background-color:initial">När arkitekten Jonas Edblad från Wingårdh arkitektkontor fick i uppdrag att rita det som skulle komma att bli Kuggen var tanken att göra ett hus som inte såg ut som ett hus. Så hur kan ett sådant hus se ut?</span><div><span style="background-color:initial">– Som en sten kanske?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Jonas Edblad visar upp sin presentation med de första förslagen på hur Kuggen skulle kunna se ut. Svaret från de 15 barnen från Skånegatans förskola kommer ur en mun:</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Näääe!!</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Jonas Edblad bläddrar vidare bland sina förslag.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Eller som en blomma?</span></div> <div>– Jaa!!</div> <div><span style="background-color:initial">Den här tisdagsförmiddagen i Kuggens gradängsal utgör kulmen för ett projekt om social hållbarhet som barnen har varit sysselsatta med under hela läsåret. Ambitionen har varit att arbeta med en bestämd plats i staden.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Barnen är ju också medborgare i staden, även om de är små, säger förskolläraren Camilla Rolfhamre. De tar också del av offentliga platser och värnar om dem.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Studerat Kuggen i ett halvår</span></h2> <div><span style="background-color:initial">Vid projektstarten i höstas var barnen intresserade av byggnader, av deras konstruktioner och av hur de har byggts. När Camilla Rolfhamre och hennes kollegor </span><span style="background-color:initial">letade efter en lämplig byggnad att arbeta med fastnade de för Kuggen.</span></div> <div><span style="background-color:initial">– Barnen hade ritat olika mönster och geometriska figurer, och fyllt i dem färger. När vi såg Kuggen insåg vi att vi hade hittat en byggnad som ser ut som de teckningar som barnen hade skapat, säger Camilla Rolfhamre.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Under det senaste halvåret har barnen arbetat med fem frågeställningar: vad gör alla människor som jobbar i Kuggen, hur byggdes Kuggen, varför är den rund, varför har den så många dörrar och hur ser Kuggens tak ut?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Det har blivit ett antal besök på Lindholmen under terminen. Barnen har bland annat mätt upp hur långt det är runt Kuggen med hjälp av ett garnnystan, och de har fått stå vid entrédörren för att intervjua personer som arbetar i byggnaden. Men att faktiskt inte gå in i själva huset har varit ett aktivt val av lärarna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Vi har velat att de ska få stanna i sina hypoteser om Kuggen så länge som möjligt och inte bara få de rätta svaren på sina frågor direkt, säger Camilla Rolfhamre.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Nu sitter barnen med högt ställda förväntningar för första gången inne i Kuggen. Efter att bibliotekarierna Emma Frisk och Liza Nordfelt bland annat berättat om Chalmers forskning och utbildningar, vad de arbetar med samt att Kuggen är ett bibliotek utan böcker, så får barnen se en film över hur det såg ut när Kuggen byggdes. Den följs av en film där en drönare flyger över Kuggen, och för första gången får de faktiskt se byggnadens tak.</span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kuggen är högst - än så länge</h2> <div>– Det finns inget hus som är högre än Kuggen här i området… än så länge, säger arkitekten Jonas Edblad när han börjar sin presentation och låter barnen få svar på sina frågor.</div> <div><span style="background-color:initial">Att huset är runt för att det ska gå att se från alla håll samtidigt. Att de många dörrarna beror på att det ska vara lätt att ta sig ut i händelse av en fara. Och att det är nio färger i huset. Fast där får han mothugg.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Åtta!!</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">En snabb titt i Jonas Edblads material visar att det är barnen som har rätt.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Och varför är det så många trianglar då? Svaret är för att dels kunna släppa in ljus, men också för att inte släppa in för mycket ljus så att det inte blir för varmt inne i byggnaden.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Efter att Jonas Edblad är klar med sin presentation får barnen följa med Emma Frisk och Liza Nordfeldt på upptäcktstur i byggnaden som de har ägnat ett år åt att fördjupa sig i. En halvtimme springer lätt i väg när de får bekanta sig med det runda huset, som har hämtat inspiration till sin färgskala från ett höstlöv.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Och som avslutning är det förstås väldigt roligt att bli insläppt bakom Kuggens informationsdisk och få ställa om husets belysningsinställningar.</span></div> <div><span style="background-color:initial">– Mottagandet som vi har fått har varit fantastiskt, säger Camilla Rolfhamre. Vi är verkligen rörda över bemötandet, och att alla har tagit barnen och deras frågor på allvar.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Robert Karlsson. Foto: Camilla Rolfhamre och Robert Karlsson.</span></div> Tue, 11 Jun 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/designutstallning-pa-kuggen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/designutstallning-pa-kuggen.aspxÅtta material i fokus i utställning på Kuggen<p><b>​​Grafen. Hampa. Lyocell. Läder.Det är inte varje dag som de får dela utrymme med varandra. Men till och med 31 mars får de och fyra andra material göra just det på Kuggen på Lindholmen. I en utställning visar Chalmersstudenter på kursen Design och kommunikation då upp de postrar som de har gjort om var sitt material.</b></p><p class="MsoNormal"></p> <p class="chalmersElement-P"><span><span>–</span><span> </span>Lite längre upp!</span></p> <div><span><p class="chalmersElement-P">– Den hänger på 1,30 nu.</p></span></div> <p class="chalmersElement-P"><span>– Lite till höger! Bra!</span></p> <p></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">I Kuggen på Lindholmen r</span><span style="background-color:initial">åder febril aktivitet när en hel klass designstudenter placerar ut sina postrar längs väggarna i entréhallen. Det är kulmen på kursen Design och kommunikation som pågått under vintern. I kursen har studenterna gruppvis fått välja var sitt material inom industridesign att fördjupa sig i, och sedan examineras de i tre delar: huvuddelen är en skriftlig rapport, och den kompletteras med en muntlig presentation samt en visuell gestaltning – en poster.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Bland studenterna går Sanna Dalman omkring och bollar tankar och idéer om upphängningen med studenterna. Hon är konstnärlig lärare på institutionen för industri- och materialvetenskap, och handleder och examinerar posterdelen av kursen.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Jag har haft föreläsning om postrar med studenterna där de har fått lära sig grunder i grafisk formgivning, säger hon. Vi har pratat om saker som läsbarhet, hur man lägger färger till varandra, och vi tittar på ljusvärdet, kontraster, och på att skapa sammanhang. Men det är inte meningen att de ska bli fenor på grafisk design – meningen är att de ska </span><span style="background-color:initial">kunna bli kommunikativa som produktdesigners.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Den enda begränsningen som studenterna har i sitt arbete med postrarna är formatet, i övrigt är de fria att arbeta som de vill. Målet är att postern ska vara informativ och fånga essensen i den rapport de har skrivit om ämnet.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det finns inga regler, säger Sanna Dalman. Om man ställer för många krav så tar det bort en del av den konstnärliga processen. Dessutom är det lika mycket en lärprocess att efteråt se varandras postrar, det ger dem alltid nya insikter.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Det är tredje året som kursdeltagarnas postrar hängs upp i lokalen på Lindholmen. Sanna Dalman framhåller att Kuggen är en tillgänglig och inbjudande byggnad, och även vikten av att den är öppen för allmänheten.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– I vårt uppdrag ligger också att göra något som är värdeskapande även för andra – det </span><span style="background-color:initial">är en väldigt viktig aspekt. Jag kan sakna att ha en liknande möjlighet för utställningar på Johanneberg, men samtidigt är det väldigt roligt att folk kommer därifrån till Kuggen och inte bara tvärtom.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Undervisning från biblioteket</h2> <p class="MsoNormal">För studenterna är kursen inte bara det första mötet med hur en bär sig åt för att formge en poster, det är också första gången under utbildningen som de kommer i kontakt med den undervisning som Chalmers bibliotek bedriver. Liza Nordfeldt är bibliotekarie och undervisar studenterna i informationssökning.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Vi träffar dem precis när de har valt sitt ämne, säger hon. Vid det undervisningstillfället får de all info som de kan tänkas behöva – hur de ska komma i gång med att söka, vilka databaser de ska använda, och vilket referenshanteringssystem de ska använda.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Hon och hennes kollegor lägger stor vikt vid ett använda ett aktivt lärande i undervisningen. Efter en kortare introduktion får studenterna en uppgift som de ska lösa och redovisa under lektionstillfället. En vanlig första övning kan vara att de får se en bild som de ska hitta sökord i.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det kan vara en bild på en fruktmarknad, men olika studenter ser helt olika saker. Designstudenterna ser verkligen färg och form, medan sjökaptener ser logistiken bakom bilden och andra studenter kanske ser prissättningen av frukterna.</span><br /></p> <p class="MsoNormal">Bibliotekarierna är med när studenterna presenterar sina rapporter, och i och med att postrarna hängs upp på Kuggen så får de även se det slutresultatet.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Nästa år kommer vi att träffa dem igen i en produktutvecklingskurs, tillsammans med maskinstudenterna, säger Liza Nordfeldt. Då pratar vi om patent, och om materialrätt och upphovsrätt. Det är lite annorlunda i jämförelse, så det blir en progression.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/CLS/nyheter/190320%20Utställning%202.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:240px;height:360px" />D</span><span style="background-color:initial">e åtta materialen på postrarna skiljer sig åt på många olika sätt. Klassiska material som läder och bomull delar utrymme med framtida varianter som grafen. Och lyocell, en fiber som påminner mycket om bomull sett till egenskaper och användningsområden. Den kan användas till kläder, textilier, papper och mycket annat, och kan framställas av snabbväxande och resurssnåla träslag som eukalyptus och bok.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Så av alla material som finns där ute, hur kommer det sig att man väljer lyocell?</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det var vår gruppkamrat Josefin som hade en t-shirt som var gjord av ämnet, och hon visste inte heller så mycket om det. Så vi kände att ”varför inte lära oss något om det?”, säger Kristoffer Oscarsson, en av tre studenter i lyocellgruppen.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det var kul att det inte var så stort och känt, och att det rörde frågor om hållbarhet och framtiden, säger hans kollega Silas Linqvist Orusild.</span><br /></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>100 procent biologiskt nedbrytbart</span></h2> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Lyocell är 100 procent biologiskt nedbrytbart, och dessutom är mängden vatten som går </span><span style="background-color:initial">åt för att framställa lyocell bara en bråkdel av den mängd som krävs för att framställa bomull. 99 procent av de kemikalier som används i tillverkningsprocessen kan dessutom återanvändas. På gruppens poster är också ett tydligt kretslopp i centrum.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Vi ville arbeta bildligt så att den som ser postern inte ska behöva läsa så mkt. Blicken ska fångas från ett ganska långt håll, och man ska kunna börja läsa i stort sett var som helst på postern, säger Silas Linqvist Orusild.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Med den runda formen ville vi visa en process, ett kretslopp, att det går att återvända och börja om från början, säger Kristoffer Oscarsson. Vi ville poängtera att det är en starkare och mer hållbar produkt i jämförelse med till exempel bomull.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Ett kursupplägg där de har fått arbeta med en poster är nytt för dem, och de är positiva </span><span style="background-color:initial">till att det inbjuder till ett kreativt och alternativt sätt att uttrycka sig på. Att skriva laborationsrapporter är de vana vid sedan tidigare – att fånga essensen av rapporten i en poster är något nytt för dem. </span><span style="background-color:initial"> </span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det är också kul att presentera när man har jobbat så mycket med någonting, kanske speciellt när det är ett sådant förhållandevis okänt ämne som lyocell, säger Kristoffer Oscarsson. I andra fall har presentationen mer varit något som bara ska göras, sedan är det inget mer. Här blir det mer beständigt.</span></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Om kursen Design och kommunikation och posterutställningen</h4> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt">Kursupplägget är designat och utvecklat av <a href="/sv/personal/Sidor/fia-borjeson.aspx">Fia Börjesson</a> vid avdelningen för <a href="/sv/institutioner/CLS/avdelningar/Sidor/Avdelningen-för-fackspråk.aspx">Fackspråk och kommunikation</a> vid Institutionen för vetenskapens kommunikaton och lärande, och är en av flera k</span><span style="font-size:11pt;background-color:initial">urser vid högskoleingenjörsprogrammet <em>Design och produktutveckling</em> där </span><span style="font-size:11pt;background-color:initial">Fackspråk och kommunikation är involverade.</span><span style="font-size:11pt;background-color:initial"> I kurserna får </span><span style="font-size:11pt;background-color:initial">studenterna </span><span style="font-size:11pt;background-color:initial">arbeta med sin</span><span style="font-size:11pt;background-color:initial"> kommunikativa kompetens på svenska och engelska.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Under vintern har studenterna arbetat med en skrivuppgift om olika material i kursen ”Design och kommunikation”. Kursen examineras i tre delar där största delen är text, andra delen är en muntlig presentation, och tredje delen är en poster.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Lärare från Institutionen fö</span><span style="background-color:initial">r vetenskapens kommunikation och lärande samt Institutionen för industri och materialvetenskap examinerar studenterna, och Chalmers bibliotek undervisar i informationssökning under kursen.</span><br /></p> <p class="MsoNormal"><em style="background-color:initial"><strong>Fram till och med 31 mars finns studenternas postrar att se på Kuggen, Lindholmen.</strong></em><br /></p>Wed, 20 Mar 2019 16:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Kvinnorna-som-byggde-Goteborg-kommer-till-tals.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Kvinnorna-som-byggde-Goteborg-kommer-till-tals.aspxKvinnorna som byggde Göteborg kommer till tals<p><b>​​En av dem ritade Lisebergstornet.En annan är chef för ett arkitektkontor med tusen anställda i tolv länder. En tredje var självlärd och fick ansöka fyra gånger om att komma in i Sveriges Arkitekters Riksförbund. I forskningsprojektet ”Kvinnor tar plats – arkitekter i Göteborg 1920-2020” låter Gunilla Linde Bjur kvinnliga arkitekter som har varit med och format staden de senaste hundra åren komma till tals.</b></p><div>– Förstår du hur roligt jag har det som får skriva om det här?!</div> <div><br /></div> <div>Arkitekten Gunilla Linde Bjur har precis berättat om pionjären Ingrid Wallbergs verksamhet. Wallberg är en av de arkitekter som figurerar i Gunilla Linde Bjurs pågående forskningsprojekt ”Kvinnor tar plats – arkitekter i 100 år. Göteborg 1920-2020”.</div> <div><br /></div> <div>– Den här boken tar vid efter min förra bok, ”Arkitekter och fasader”, säger hon. Där skrev jag om elva betydande arkitekter i Göteborg under åren 1850-1920, alla var män. I den här boken skriver jag om kvinnliga arkitekter under de följande hundra åren. Det handlar både om kvinnohistoria och arkitekturhistoria.</div> <div><br /></div> <div>Arbetet har tagit avstamp i hennes eget breda nätverk, och arbetsprocessen har innefattat såväl djupintervjuer som arkivstudier. Det som Gunilla Linde Bjur vill göra är att fånga rösterna av de kvinnor som verkat som arkitekter i Göteborg sedan kvinnor för hundra år sedan började utöva arkitektyrket. Hon poängterar att hennes syfte inte primärt är att visa upp de pionjärer som inte längre är i livet, utan att hon vill möta och lyssna till dem som kan berätta om sina liv som arkitekter.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Skriver om yrkets utveckling</h5> <div><span style="background-color:initial">– Många har trott att jag ska skriva en bok om hur problematiskt det är att vara arkitekt och kvinna, men så är det inte alls. Boken handlar om yrkets utveckling, hur man utbildades till arkitekt och hur förutsättningarna förändrats genom åren. Alla som jag har intervjuat har varit glada över att jag gör det här, men de undrar hur jag ska orka gå i land med det, säger hon och skrattar.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Gunilla Linde Bjur är professor emerita i arkitektur och hon verkade i 23 år som forskare och lärare på Chalmers fram till 2011. Hon tog arkitektexamen 1971 på Chalmers och arbetade sedan i flera år som projekterande arkitekt på  White arkitekter i Göteborg.  </div> <div><br /></div> <div>– Min generation tyckte det var självklart att vi skulle utbildas, säger hon. Vi var 20 kvinnor av 60 arkitektstudenter i min årskurs när jag började. Innan dess var det rätt små årskurser, men på 1960-talet började antalet studenter på universitetsutbildningarna öka. Många kvinnor strömmade till utbildningarna, och valde att inte satsa på att bli hemmafruar.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mansdominerad bransch</h5> <div><span style="background-color:initial">Att vara kvinn</span><span style="background-color:initial">a och arkitekt har inte alltid varit någon lätt resa historiskt. De stora kontoren har styrts av män, och det är männen som har synts när kontorens projekt visats upp. När Björkekärrs kyrka skulle byggas i slutet av 50-talet utlystes en arkitekttävling som en kvinna vann – då satte sig prästerna emot det, ”kan en kvinna verkligen bygga en kyrka?” Uppdraget gick till en man istället.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Kyrkan i Amhult är sannolikt den första kyrka i Göteborg som gestaltats av en kvinna, säger Gunilla Linde Bjur om kyrkan på Hisingen som ritades av Margareta Diedrichs och invigdes 2014.</div> <div><br /></div> <div>När boken tar sin början för snart 100 år sedan står Göteborg inför sitt 300-årsjubileum. Kvinnor har ännu inte fått rösta i svenska riksdagsval, och de är heller inte välkomna på arkitekturutbildningen vid Chalmers. Båda sakerna förändras under 1920-talet, och kvinnor får möjligheten att sätta avtryck i såväl samhällsutveckling som i hur Göteborg ska ta form som stad.</div> <div><br /></div> <div>– Nu är det bara något år kvar till staden ska fylla 400 år, och man kan undra vad som har hänt i Göteborg de senaste 100 åren. Svaret: Kvinnorna har hänt!</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Några av de kvinnor som Gunilla Linde Bjur skriver om</h4> <div><span style="background-color:initial"><strong>Ingrid Wallberg, 1890-1965:</strong> ”Hon kommer till Göteborg som 19-åring och blir till slut en del av modernismens genombrott. Hon var självlärd och fick ansöka fyra gånger om att komma med i Sveriges Arkitekters Riksförbund. Hon var på stadsbyggnadskurs i Berlin när hon såg den första zeppelinaren, köpte en biljett och hoppade på.”</span></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Elsa-Brita Stjernberg, 1923-2013:</strong><span style="background-color:initial"> ”Hon var en av de första kvinnliga arkitekterna att driva eget kontor, på 1950-talet och hon samarbetade med och slog senare ihop sitt kontor med Christina Hultén. De vann en tävling om Lisebergs generalplan 1975, och ritade bland annat Lisebergstornet.”</span></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Inger Stakkestad, född 1948:</strong> ”Vi var kurskamrater. Inger har jobbat hela sitt liv som arkitekt och representerar en kvinna som ritat hus och genomfört en mängd projekt på ett professionellt och skickligt sätt. Hon deltog tidigt i unika projekt där människor hade medbestämmanderätt när deras bostäder byggdes.”</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Mie Svennberg, född 1961:</strong> ”Den första arkitekturkonsulenten i Sverige. Hon började jobba på kulturförvaltningen vid millennieskiftet, och drev frågan om att barn måste få kunskap om vad arkitektur är. Det är väldigt ovanligt, och väldigt fint att hon lyckades övertyga en stad som Göteborg att satsa på det.”</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Alexandra Hagen, född 1972:</strong> ”Jag mötte henne på Chalmers som arkitektstudent. I dag hon är VD för White Arkitekter, ett av Sveriges största arkitektkontor med tusen anställda i tolv länder. Det var faktiskt just på White som jag själv började min yrkesbana  en gång i tiden, så cirkeln sluts på något sätt för mig där.”</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Föreläsningen ”Kvinnor tar plats – arkitekter i 100 år. Göteborg 1920-2020”</h5> <div><span style="background-color:initial">Gunilla Linde Bjur, professor emerita i arkitektur vid Chalmers, berättar om sitt forskningsprojekt där hon under fem år genom djupintervjuer och arkivstudier samlar material om kvinnor som har verkat som arkitekter i Göteborg de senaste 100 åren. Projektet kommer att slutföras 2020 och resultera i en bok.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Fredag 8 mars, 11:30, Kuggen, Chalmers Campus Lindholmen</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> Robert Karlssson. <strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist (fotot på Gunilla Linde Bjur) och Gunilla Linde Bjur (collage).</span></div>Mon, 25 Feb 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/ny-podcast-om-UX.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/ny-podcast-om-UX.aspxNy podd visar vägen in i UX-världen<p><b>​Är du nyfiken på hur UX – User Experience – fungerar men vet inte var eller hur du ska börja?Eller är du redan inne i UX-världen och vill veta hur andra tänker och jobbar med det? Oavsett vilket, krita in 1 mars i almanackan – då har podden greppaUX premiär. – Vi vill inspirera, och visa att det är lätt och roligt att arbeta med UX, säger Karin Ljungklint, bibliotekarie vid Chalmers bibliotek och en av hjärnorna bakom podden.</b></p><div>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Idén att starta greppaUX-podden föddes hösten 2018. Bibliotekarien Karin Ljungklint hade först kommit i kontakt med UX när hon var med i arbetet med att utveckla Chalmers forskardatabas <a href="https://research.chalmers.se/">research.chalmers.se​</a> några år tidigare. Hon fastnade direkt för metodiken.</span></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br />– Om det saknades något i arbetet så kunde jag hitta på egna metoder, säger hon. Ett exempel var att jag upplevde det som att vissa delar av teamet hamnade långt från användarna – så hur skulle vi i projektet få en gemensam förståelse för dem? Då tog jag min mobil, valde ut en användargrupp hos oss på biblioteket, filmade dem, och klippte ihop det till treminutersfilmer som vi visade på våra avdelningsmöten. Diskussionen kom i gång direkt.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br />– Det var genialt, säger hennes kollega Kristin Olofsson. Det var lätt gjort, och det tog knappt någon tid. Quick and dirty!</span></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Från fokus på gränssnitt till helhetstänk</span></h5> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Kristin Olofsson är också bibliotekarie på Chalmers bibliotek, och har arbetat med UX-</span><span style="background-color:initial">metoder i mer än tio år. Under de åren beskriver hon det som att utvecklingen inom UX har gått från att fokusera på gränssnittstänkande till ett mer holistiskt synsätt, att titta mer på hela resan och kontexten man är i.</span><br /></p> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Via olika arbetsrelaterade nätverk har duon fångat upp att det finns ett behov av att få kunskap om och lära sig mer om UX-metoder.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br />– Hur börjar jag med UX, hur gör jag när jag jobbar med det, hur får jag med mig ledningen - sådana saker, säger Karin Ljungklint.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br />De knöt till sig kollegan Sofia Toivonen som producent och artworker, och började </span><span style="background-color:initial">diskutera i vilken form de skulle sprida sin UX-gospel. Bloggar och vloggar fanns som förslag, innan de tog beslutet att satsa fullt ut på en podcast. Deras poddresa tog sin början, en resa som de har skildrat på <a href="https://www.instagram.com/greppaux/">Instagram-kontot greppaUX​</a> – där har det gått att följa deras arbete med proto-personas, val av jinglar, research om vad podcast-noviser ska tänka på och en hel del annat.</span><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Testat sig fram</span></h5> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/CLS/nyheter/artwork-600X600.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:190px;height:191px" />In</span><span style="background-color:initial">nehållsmässigt har trion testat sig fram. Vissa avsnitt är rena intervjuavsnitt med en gäst och ett tema, medan andra är samtal mellan Karin och Kristin. Bland gästerna finns personer som är kopplade till bibliotek som Åsa Jenslin på KTH och Anneli Friberg på Linköpings universitet. Stockholms stadsbibliotekarie Daniel Forman och UX-celebriteten Andy Priestner dyker också upp, men även personer utanför biblioteksvärlden som forskare, en KBT-coach och en frilansare i ljud.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br />– Vi har låtit teman för avsnitten växa fram organiskt, säger Karin Ljungklint. Ibland har vi haft en idé som vi har gillat först, för att sedan efter ett par veckor komma fram till något helt annat. Vi har fått många idéer längs vägen också, dels sådant som vi själva tycker är spännande men också mycket tips och idéer från andra.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br />Med deras egen bakgrund i biblioteksvärlden faller det sig naturligt att målgruppen för podden ligger nära personer som arbetar i samma bransch, men de tre är noga med att trycka på att UX är en metod som även andra yrkesgrupper och arbetsplatser använder. </span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br />– UX-metoder är så generella att de används på liknande sätt på hotell, på Skatteverket eller nästan var som helst, säger Kristin Olofsson. I början lägger vi oss på en basic nivå, så att någon som inte har arbetat med det men gärna vill testa ska ha behållning av det. Sedan kommer vi att höja nivån, för vi vill få in även de som har arbetat några år med UX.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br />– </span><span style="background-color:initial">Målet är att lyssnarna ska bli så pass inspirerade att de i sin tur inspirerar andra, säger Sofia Toivonen. En dröm är även att skapa dialog med de som lyssnar på oss, att vi ska få inpass från dem. Vi vill få med inslag från oväntade håll, saker som ligger utanför vår värld.</span><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Om UX och podcasten greppaUX</span></h3> <div><span style="background-color:initial">Förkortningen UX står för ”user experience” och betyder användarupplevelse. Det handlar om att utgå från människors behov, drivkrafter och beteenden när man designar tjänster och produkter. Resultatet ska bli något som skapar värde för de människorna och som är användbart ur många aspekter.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">greppaUX har premiär 1 mars 2019, och är en podd från Chalmers bibliotek. Den vänder sig till dig som är nyfiken på och vill komma i gång med UX, men också till dig som redan arbetar med UX och vill veta mer om hur andra använder det. Podden görs av Karin Ljungklint, Kristin Olofsson och Sofia Toivonen. Du hittar alla avsnitt på <a href="http://podcast.greppaux.se/">greppaux.se</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Du </span><span style="background-color:initial">som vill följa resan bakom kulisserna kan ta en titt på <a href="https://www.instagram.com/greppaux/">instagram.com/greppaux​</a> - där är du alltid välkommen att bolla tankar och idéer direkt med teamet bakom podden.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Kontakt</span></h5> <div><span style="background-color:initial">Karin Ljungklint, </span><a href="mailto:karin.ljungklint@chalmers.se" class="email" style="text-align:center">karin.ljungklint@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">, 031-772 35 72</span></div> <div><span style="background-color:initial">Kristin Olofsson, </span><a href="mailto:kristin.olofsson@chalmers.se" class="email" style="outline:0px;text-align:center">kristin.olofsson@chalmers.se</a>, 0<span style="text-align:center;background-color:initial">31-72 37 50</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Sofia Toivonen, </span><a href="mailto:sofia.toivonen@chalmers.se" class="email" style="outline:0px;text-align:center">sofia.toivonen@chalmers.se</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Robert Karlsson. Foto: Torgil Störner.</span></div> </div>Wed, 20 Feb 2019 13:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Internat-inledde-lyckad-intensivkurs-i-svenska.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Internat-inledde-lyckad-intensivkurs-i-svenska.aspxInternat inledde lyckad intensivkurs i svenska<p><b>​​I augusti 2018 anlände en samling personer från världens alla hörn till ett sensommarvarmt Visingsö i Vättern för att ta sig an en kurs i det svenska språket.Efter två veckors internat lämnade de ön med gryende svenskakunskaper, ett nytt kontaktnät och en samling insyner i svensk kultur.</b></p><div>På Alla Toktarovas datorskärm syns en webbsökning efter flygresor till Indien.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag ska till Hyderabad på bröllop i jul. Det ä</span><span style="background-color:initial">r en av de som jag träffade och lärde känna på språkkursen som ska gifta sig, och jag blev bjuden, berättar hon.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Alla Toktarova är doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Hon är född och uppvuxen i Kazakstan, och efter studier där och i Ryssland hamnade hon i Finland.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Men jag ville vidare och utvecklas mer, och när jag sökte på internet kände jag att Chalmers var den bästa platsen för det, säger hon. Så jag letade efter öppna positioner inom mitt forskningsområde, framtida användning av energibärare i industriella processer, och jag hittade en doktorandtjänst här.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Hon kom till Sverige i februari 2018 för att påbörja sin nya tjänst. I mars började hon en svenskakurs, men eftersom lektionstillfällena bara var en gång i veckan kände hon att det blev för lite för henne. Då fick hon reda på att det fanns en nystartad intensivkurs i svenska inom Chalmers GTS-paket.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/CLS/nyheter/svenskakurs%201%20750x340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:350px;height:155px" />Kursen, som är ett samarbete med Folkuniversitetet, fungerar som ett snabbspår för </span><span style="background-color:initial">nybörjare för att lära sig svenska. Målgruppen är de doktorander på Chalmers som har som ambition att stanna i Sverige, som ska undervisa i svenska och som snabbt vill bli en del av det svenska samhället.</span></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Internat en tidig tanke</span></h5> <div><span style="background-color:initial">En tidig tanke var att kursen skulle börja med att deltagarna reste bort på ett internat. Fördelarna med ett sådant upplägg är flera: Det blir lättare för kursdeltagarna att fokusera på utbildningen, de får en snabbstart in i språket på ett annat sätt än med utspridda lektionstillfällen, och det motiverar dem i sin tur till ett fortsatt lärande.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Ing-Marie Blomström är utbildningskoordinator på Folkuniversitetet. Hon kontaktade folkhögskolan Braheskolan på Visingsö för att undersöka möjligheterna till ett samarbete och till att förlägga ett internat där.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– De har lågsäsong under augusti månad, något som passade bra både för oss och för doktoranderna. I augusti är man ofta tillbaka från semester, men terminen har inte börjat ännu.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/CLS/nyheter/svenskakurs%204%20750x340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Studenterna åker klassiskt remmalag." style="margin:5px;width:350px;height:162px" />Kursupplägget bestämdes till att starta med två veckors intensivt internat på Visingsö, för att sedan fortsätta med två kurstillfällen per vecka i Göteborg under hösten. En intresseanmälan gick ut till Chalmers institutioner, och intresset var så pass stort att de intresserade fick delas in två grupper: 19 nybörjare fick följa med till Visingsö, och en andra grupp med 16 personer med vissa svenskakunskaper sedan tidigare studerade svenska parallellt med nybörjargruppen under hösten.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Alla Toktarova blev en av de 19 personer som kom med till Visingsö, och 6 augusti började internatet. Deltagarna inhystes i tre röda hus intill folkhögskolan. De kastades in i det svenska språket med en gång, ledda av svenskläraren Christina Erikson från </span><span style="background-color:initial">Folkuniversitetet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Braheskolan är en väldigt svensk skola, säger hon. Alla skyltar är på svenska, så de fick verkligen språket med sig.</span></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>&quot;Sommaren är kort&quot; och &quot;Öppna din dörr&quot;</span></h5> <div><span style="background-color:initial">Kursupplägget bestod av par- och gruppövningar i olika sätt att kommunicera på svenska. Utöver muntliga och grammatiska övningar lyssnade gruppen mycket på svensk musik – låtar som ”Öppna din dörr” och ”Sommaren är kort” gick varma under de två veckorna.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi försökte att variera det eftersom det var långa dagar och mycket att göra, säger Christina Erikson. Alla försökte att prata svenska hela tiden så de fick bada rejält i svenska. När kursen avslutas i december ska deltagarna ta en Swedex-examen i svenska nivå A2 – det innebär att de ska kunna prata om sig själv och sin vardag, och de är på väg att börja att bli självständiga i språket.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Att bedriva internatet i folkhögskolemiljö på Visingsö gav även andra ingångar till svensk kultur. Deltagarna fick insyn i skolans kursutbud, bland annat genom att vara med på en lektion i folkdans, de gjorde cykelutflykter på ön, och de fick med sig Visingsös brandkår på beachvolleybollmatcher.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Alla Toktarova framhåller den isolerade miljön kring skolan och på Visingsö som en nyckelfaktor till att hon tycker att kursen fungerar så bra.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Mitt starkaste minne från internatet är miljön och landskapet. Det blir ett isolerat system, du pluggar och börjar att prata svenska snabbare. Första veckan kände jag ”herregud, jag kan ingenting”, jag hade ingen kunskap alls, men efter den veckan började jag att prata. Och efter kursen, när jag kom tillbaka till jobbet, så pratade jag bara svenska – eller jag tror det i alla fall, kanske var det svengelska! Jag rekommenderar verkligen alla doktorander att ta chansen att gå den här utbildningen om de har möjlighet.</span></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Uppslukande miljö</span></h5> <div><span style="background-color:initial">Bland de som var med på internatet fanns även en mindre samling forskande chalmersanställda som inte är doktorander. En av dem är Scott MacKinnon som är professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Han har bott permanent i Sverige i två år, och hans plan är att fortsätta att forska på Chalmers.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Genom att förstå språket hoppas jag att jag ska kunna bidra mer även till det administrativa arbetet på Chalmers. Att jag fullt ut ska kunna hålla föreläsningar och </span><span style="background-color:initial">presentationer på svenska är kanske mer tveksamt, men det känns ändå ok.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Scott MacKinnon är också positivt inställd till upplägget att starta kursen med ett intensivt internat, och framhåller även gruppen av kursdeltagare som en starkt bidragande faktor till att internatet fungerade så bra.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Sammansättningen av gruppen var en av de stora fördelarna. Även om vi kom från olika kulturella bakgrunder så hade vi liknande utbildningar och yrkesbakgrunder – sådant tror jag skapar en bättre grupp.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Precis som Alla Toktarova lyfter Scott MacKinnon miljön i folkhögskolan och på Visingsö (”den var uppslukande”) som höjdpunkter med internatet, och han tycker att lärarna på internatet gjorde ett väldigt bra jobb under den korta intensiva period som gruppen var samlad på ön.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Om kursen kommer tillbaka nästa höst så har Scott McKinnon förslag på saker som han tycker skulle kunna lyfta den ytterligare.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag ser väldigt gärna att det här initiativet fortsätter, och då tror jag att det ska sättas en grundnivå så att alla utgår från samma ställe. Kursen är avsedd att rikta sig till nybörjare, men det fanns personer i gruppen som redan hade tagit en svenskakurs. Jag tror att det gjorde det svårare för instruktörerna att sätta nivån för innehållet.</span></div> <div><br /></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/doctoralportal/gts/other-courses/swedish-for-phds/intensive/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om GTS intensivkurs i svenska</a></div>Wed, 30 Jan 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Radda-klimatet-en-pedagogisk-utmaning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Radda-klimatet-en-pedagogisk-utmaning.aspxRädda klimatet – en pedagogisk utmaning<p><b>En av Chalmers nyaste doktorer är övertygad om att vi behöver göra klimatkunskap rolig, lättbegriplig och engagerande för att vi ska gå från ord till handling. – Alla är överens om att vi måste göra något åt klimatet NU, men ändå händer väldigt lite, säger Erik Sterner på Chalmers tekniska högskola. ​</b></p><div>– Vi som forskar och arbetar med de här frågorna måste bli bättre på att förstå varför det händer så lite och vad vi kan göra åt det. Att bara fortsätta att säga samma sak om och om igen kommer inte förändra beteenden. Det är bråttom och som Greta Thunberg poängterar vet vi redan det vi behöver veta – nu krävs det ledarskap och att kunskapen vi har används, fortsätter Erik.  <br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> ​<span style="background-color:initial">Få doktorander på Chalmers har troligen gjort en svängigare resa till doktorshatten än Erik, men å andra sidan innebar Eriks helomvändning i halvtid en återgång till det som alltid legat honom närmast om hjärtat – pedagogiken. Innan tiden som doktorand var Erik delaktig i starten av <a href="https://www.intize.org/">Intize</a>: mentorskap inom matematik för gymnasieelever och <a href="http://www.chalmers.se/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/larande-och-ledarskap.aspx">Lärande och ledarskap​</a>: en Chalmersutbildning som leder till både civilingenjörs- och ämneslärarexamen.</span><div><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Erik_Sterner_Portratt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det är framförallt pedagogik och utveckling av möjligheter för transformativt lärande som jag brinner för. Lärares (och ledares) roll i vårt samhälle är viktigare än någonsin, med det överflöd av information som sköljer över oss från så många olika kanaler och källor. Inspirerande och engagerande ledarskap där alla lär sig tillsammans är nödvändigt för de hållbarhetsomställningar vi står inför! </div> <div><br /></div> <div>Den andra stora frågan som driver Erik är klimatet och under sina första två år som doktorand arbetade han därför med att modellera hur klimatet påverkas av utsläpp av olika ämnen. </div> <div><br /></div> <div>– Även så kallade ”kortlivade klimatpåverkande ämnen” påverkar klimatet på lång sikt, till exempel har vi visat att sotpartiklar som stannar i atmosfären i bara några veckor bidrar till havsnivåhöjningen i över hundra år. </div> <div>Efter ett par års doktorandstudier slog det Erik mer och mer att det finns en hel del relativt grundläggande insikter inom klimatvetenskapen – så som att de fossila koldioxidutsläppen måste upphöra för att klimatet ska kunna stabiliseras – som verkar svåra att förstå. Insikter som dessutom är centrala för att allmänheten och beslutsfattare ska börja agera.  Erik såg en pedagogisk utmaning han ville lära sig mera om. Och eftersom han efter licentiatexamen fick möjligheten att följa sina intressen blev det till att skifta fokus för doktorandstudierna. </div> <div><br /></div> <div>– Vad behöver världen? Vad vill jag göra? Vad är jag bra på? Svaren på de frågorna blev min nya inriktning: Lärande om hållbar utveckling och klimat, med en kombinerad naturvetenskaplig och pedagogisk utgångspunkt. Jag ville grotta ner mig mer i hur och när kunskap påverkar åsikter och beteenden. Som tur var fann jag några forskare (Martin Persson, Ulrika Lundqvist och Tom Adawi) som tyckte att ämnet var intressant och viktigt och som gjorde det möjligt för mig att forska inom detta.​</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kunskap och förståelse​​</h5> <div>Erik började så läsa programmet Lärande och Ledarskap parallellt med sina doktorandstudier, som nu istället handlade om hur allmänhetens förståelse för klimatfysiken ser ut och framförallt hur kunskapsnivån påverkar hur man ställer sig till exempelvis hårdare klimatpolitiska styrmedel. </div> <div><br /></div> <div>– Den som ska ta beslut om nya politiska klimatåtgärder behöver ha god kunskap, men måste också få legitimitet för sina beslut. Och då behövs en förståelse i samhället i stort för hur långlivad klimatpåverkan är från våra utsläpp och hur bråttom det är att minska utsläppen. Däri ligger utmaningen. Speciellt med tanke på att i princip alla länder måste samarbeta och kunskapen måste nå ut globalt om vi ska nå upp till Parisavtalet. </div> <div><br /></div> <div>–  Vi har inte tid med ineffektiv klimatkommunikation som inte engagerar tillräckligt många tillräckligt mycket. Så samtidigt som jag engagerar mig i att nå ut med kunskap, vill jag fortsätta att studera hur man når ut på bästa sätt. </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Klimatkoll - kortspelet som ska göra skillnad​</h5> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Klimatkoll_200x300.jpg" alt="Kortspelet Klimatkoll" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:200px;height:300px" />Ett sätt att nå ut med budskapen är kortspelet Klimatkoll som först utvecklades och testades som koncept på Chalmers men som Erik nu driver i ett företag tillsammans med tre kollegor.  I spelet rangordnar deltagarna olika vardagsaktiviteter utifrån vilka utsläpp de ger upphov till, och är ett sätt att just öka förståelsen för hur mycket vi själva kan vara med och påverka i ett roligt sällskapsspelsformat. (Läs mer om spelet längre ner på sidan). </div> <div><br /></div> <div>– Huvudmålgruppen trodde vi var ungdomar, men det verkar vara minst lika uppskattat hos vuxna. Många får en aha-upplevelse och diskussionerna spelet föder leder förhoppningsvis till att fler börjar göra mer medvetna val i sin vardag. </div> <div><br /></div> <div>Parallellt med Klimatkoll och forskningen arbetar Erik med ett förslag till något som han hoppas ska bli ett internationellt utbildningsprogram på masternivå. Det heter Collaborative Climate Change and Developments Economics och är tänkt att samla studenter från olika delar av världen för att tillsammans tackla klimatutmaningar utifrån sina olika perspektiv. Att studera pedagogiska utmaningar kopplat till globala lärandeutbyten blir också en del av Eriks post-doc som han påbörjar på Handelshögskolan under 2019.</div> <div><br /></div> <div>– En global utmaning som klimatfrågan kräver inte bara att vi kan arbeta tillsammans med människor från andra delar av världen, utan också att vi sätter oss in i och förstår deras världsbild och prioriteringar. För studenterna som vi har arbetat med hittills – och för mig – har det varit otroligt inspirerande att se hur vi trots dessa olikheter kan arbeta tillsammans för lösningar på stora frågor och vilken nyfikenhet och energi som frigörs hos både lärare och elever när man lyckas få till kollaborativt globalt lärande, säger Erik Sterner.</div> <div><br /></div> <div><i>Text: Christian Löwhagen.</i></div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer om: Klimatkoll </h5> <div>Orsakar en flygresa till New York mer klimatpåverkan än att äta en biff om dagen i ett år? Orsakar en total köksrenovering mer än flygresan? Kortspelet Klimatkoll hjälper spelarna att förstå hur vår vardag påverkar klimatet. Spelet garanterar livliga diskussioner och aha-upplevelser! En omgång kan spelas på en kvart av två eller fler spelare över 12 år. Uppskattningarna av klimatpåverkan i spelet baseras på beräkningar av forskare vid Chalmers tekniska högskola. Mer information finns på <a href="https://kortspeletklimatkoll.se/">Kortspelet Klimatkolls webbplats</a>. </div> <div>​<br /></div> </div>Fri, 04 Jan 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/en-taljande-bibliotekskramare-tar-plats-som-prefekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/en-taljande-bibliotekskramare-tar-plats-som-prefekt.aspxEn täljande bibliotekskramare tar plats som prefekt<p><b>2013 lämnade hon Chalmers efter 14 år som doktorand, forskare och chef. 2019 är hon tillbaka i en verksamhet som hon beskriver som ”ny för mig och ny i sig”. Den 1 januari tar bibliotekskramaren Ann-Sofie Axelsson plats som prefekt på CLS.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ann-Sofie Axelssons fru påpekar ibland att förr eller senare kommer Ann-Sofie inte att överleva natten. Anledningen: Traven av böcker som tornar upp sig intill Ann-Sofies sida av sängen kommer att ge med sig och rasa över henne.</span><div><div><span style="background-color:initial"><br />– Hon kallar den Lutande tornet i Pisa, säger Ann-Sofie och ler. Jag tycker om att ha många böcker på gång samtidigt. Gärna brittiska författare, Ian McEwan till exempel, och så är jag nyfrälst på Sara Lidman.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Hon beskriver sig som en bibliotekskramare. Om hon är i en främmande stad så är biblioteket ett av de första ställen hon besöker, och hon lyfter de demokratiska värden som biblioteket står för.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br />– De har en nyckelposition i dagens samhälle. Folkbiblioteken är ett av få ställen i det offentliga rummet där en väldigt blandad publik faktiskt möts.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">2013 lämnade Ann-Sofie Axelsson Chalmers för att bli prefekt vid Bibliotekshögskolan i Borås. Då hade hon verkat vid Chalmers sedan 1999, först som doktorand och sedan som chef och forskare i olika roller. När det våren 2018 blev klart att Daniel Forsman skulle lämna positionen som prefekt för Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande var Ann-Sofie Axelsson tidigt ett namn som lyftes fram som en given efterträdare.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är viktigt för mig att andra tror på mig och ville att jag skulle söka tjänsten, och att de ser mig som en aktör i den här rollen, säger hon. Chalmers är ett spännande, framgångsrikt och respekterat lärosäte både inom utbildning och forskning. Jag har alltid trivts väldigt bra här och ville gärna tillbaka.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Mer resurser - mer utmaningar</h2> <div><span style="background-color:initial">Vid den tidpunkten var Ann-Sofie Axelsson akademichef vid Högskolan i Borås, en position som hon hade haft sedan 2014. Hon säger att Högskolan i Borås är unik med sina starka och välkända profiler, textil och bibliotek och stark bland landets medelstora lärosäten, men att hon nu ville testa att utveckla verksamhet utifrån de förutsättningar som ett större och mer etablerat lärosäte som Chalmers ger. Men med mer resurser kommer även större utmaningar.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag kom till Borås och blev prefekt för att öka forskningsvolymen och för att göra högskolan starkare forskningsmässigt. Jag tror att CLS behöver bli det också, och vi har potentialen. Vi behöver hitta styrkor internt, fler synergier mellan avdelningarna, och vi behöver hitta samarbeten med andra. Jag kan bidra med det, genom kopplingar jag har till andra lärosäten och genom de erfarenheter jag tar med mig.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den institution som Ann-Sofie Axelsson nu tar över fanns inte när hon lämnade Chalmers 2013. När CLS bildades våren 2017 föll uppdraget att bli prefekt på Daniel Forsman, som då var bibliotekschef och som hade bakgrund som bibliotekarie. I och med att Ann-Sofie Axelsson tar över som prefekt blir hon också även bibliotekschef.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Min företrädare lyckades fantastiskt bra med biblioteket, och jag har stor respekt för den verksamheten. Jag kommer från ett annat håll, men jag förstår uppdraget och jag förstår bibliotekets olika funktioner, för studenter, för forskare och för det omgivande samhället. Biblioteksuppdraget kan lätt beforskas också, och jag tror att vi kan utveckla biblioteket tillsammans med övriga institutionen och bli ännu bättre på vårt uppdrag.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Viktigt att skapa legitimitet</span></h2> <div><span style="background-color:initial">Hon säger att hon inte är någon solospelare – en av de saker som hon ser fram emot mest med det nya uppdraget är att få arbeta med människor som kan en massa saker som hon själv inte kan, och tillsammans upptäcka var det finns utvecklingsmöjligheter. Inom den sortens komplexa verksamhet som CLS är betonar Ann-Sofie Axelsson vikten av att konstant arbeta med sig själv.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– ”Varför fungerar vi så här? Varför får vi viss output?” Det ska märkas att vi rör oss framåt, som organisation </span><span style="background-color:initial">och som människor, säger hon. Det är viktigt att vi som institution får en legitimitet, både inåt och utåt. Inte bara att vi själva tycker att vi är nödvändiga, utan även att vi får andra att förstå att de kompetenserna vi har är viktiga att dra nytta av. Det är ingen enkel verksamhet, men jag tror att jag kan se fler möjligheter och synergier än många andra.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Med bytet av arbetsplats ersätts turerna med buss 100 mellan Göteborg och Borås av promenader mellan Chalmers och bostaden i centrala Göteborg. Tiden som hon vinner planerar hon att spendera på familjen, och kanske även på en relativt ny hobby.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– För två år sedan fick jag en bok om täljning av min bror. Det är förfärligt roligt – jag håller på att lära mig att tälja skedar. Vi har sommarhus på Orust, så där kan vi ta ner träd själva. Just nu är jag förtjust i rönn. Det handlar om hållbarhet, värdet i något man själv har gjort och att ta tillvara på något. Och när man börjar så tror man att man vet hur en sked ser ut, men när man väl börjar tälja så…</span></div> <div> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><b>Ann-Sofie Axelsson</b><br /> <b>Ålder:</b> 51 år<br /> <b>Familj:</b> Gift med Linda Hassing, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, två barn, 16 och 12 år<br /> <b>Yrke:</b> Prefekt på Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande från 1 januari 2019. 2013-2018 prefekt och akademichef vid Högskolan i Borås.<br /> <b><span lang="EN-US">Bakgrund: </span></b><span lang="EN-US">Uppvuxen i Umeå. Disputerade på Chalmers 2004 med avhandlingen ”Framing Social Interaction in Shared Virtual Environments: The Influence of Technical and Social Factors”. </span>Har forskat om hur användningen av digitala tekniker skapar social förändring. Har tidigare studerat isländska och har översatt isländsk skönlitteratur till svenska.<b><br /> Fritid:</b> ”Läser mycket skönlitteratur, gärna Scarlett Thomas, Graham Swift och Sara Lidman och skriver lite själv. Löptränar, jag har en prenumeration på Göteborgsvarvet. Och så täljer jag.”<br /> <b>Om bibliotekens framtid:</b> ”En del tror att vi inte behöver bibliotekarier och bibliotek, men det är ju precis tvärtom! Kungliga biblioteket gjorde en undersökning härom året som visade att större delen av de svenska myndigheterna inte hade tillgång till vetenskapligt material för beslutsfattande. Det är väldigt allvarligt, och där har vi verkligen en uppgift.”</p> </div></div></div>Tue, 01 Jan 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Chalmerianas-grundare-tackar-for-sig.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Chalmerianas-grundare-tackar-for-sig.aspxChalmerianas grundare tackar för sig<p><b>​Vad sade Pehr Dubb i sitt tal när Chalmers invigdes 5 november 1829? Vad är det som är så speciellt med cortègeprogrammet från 1941? Och vilken bok gav Lunds universitet till Chalmers när huvudbiblioteket stod färdigbyggt 1961? Svaren finns i Chalmeriana, en samling som inte hade funnits till om det inte hade varit för Marie Ekman.</b></p><p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Innehållet i en av hyllorna på plan 3 på Huvudbiblioteket skiljer sig från de andra. Om man börjar titta bland sakerna som finns i den hittar man cortègeprogram från 1927 och framåt, en guldfärgad nyckel, menyer från doktorspromoveringar och en väldig mängd andra föremål med kopplingar till Chalmers.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Det är nog 40 hyllmeter vid det här laget, säger bibliotekarien Marie Ekman.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Vid årsskiftet lämnar hon den arbetsplats som hon kom till i december 1972. Då hade en bekant tipsat henne om att det fanns chans till en tremånaders anställning på Chalmers bibliotek. Ett tekniskt bibliotek, kan det vara verkligen vara kul, tänkte den nyutbildade Marie, men hon gav det ändå chansen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Ingångslönen var på 500 kronor, men vid årsskiftet efter bara en månad på jobbet så fick jag en löneförhöjning på 200 procent. Den höjningen har de inte matchat sedan dess, säger hon med ett leende.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/CLS/nyheter/PublishingImages/Marie%20Ekman%202018%20JPG_2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:330px;height:212px" />Chalmers bibliotek visade sig vara en roligare arbetsplats än Marie Ekman först kanske hade trott, och 46 år efter att hon gick innanför dörrarna är hon fortfarande kvar. Att säga att saker och ting har förändrats i biblioteket under de åren är en rejäl underdrift. Under 70-talets första hälft fanns det inte ens en elektrisk skrivmaskin i huset.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Och det fanns naturligtvis inga datorer, utan det var katalogkort som gällde. Allting gjordes för hand. Men grundjobbet är egentligen detsamma i dag – det handlar om att hitta relevanta informationsresurser. Jag är väldigt organisatorisk av mig, och jag har varit katalogorganisatör större delen av tiden. Jag beskriver saker och ser till så att de står på en plats där andra kan hitta dem – metadata som det heter nuförtiden.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Unik företeelse</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Idén till det som i dag omfattar över 40 hyllmeter med saker som på ett eller annat sätt är kopplade till Chalmers och dess historik väcktes 1977. Skolans 150-årsjubileum låg runt knuten, och tillsammans med kollegan Erik Thid som var chef för bokmagasinet fick Marie Ekman en idé: att samla föreläsningsanteckningar, teknologtidsskrifter och andra udda saker som rör Chalmers historia i en och samma hylla.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Så jag kollade med min chef. Eller, jag tror att jag gjorde det i alla fall – jag har en tendens att testa först och fråga sedan. Men jag har alltid haft väldigt bra chefer här som inte har lagt sig i det jag gör.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Marie Ekman och Erik Thid skred till verket och hjälptes åt att plocka ihop materialet, ”han visste var udda saker stod och jag visste hur kortkatalogen fungerade”, och 1978 var grunden till samlingen klar – med god marginal till jubileet året efter. Det latininspirerade namnet ”Chalmeriana” var Marie Ekmans förslag.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/CLS/nyheter/PublishingImages/Marie%20Ekman%202018%20JPG_5.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:330px;height:225px" />I Sverige är samlingen en unik företeelse. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– I USA finns lite mer känsla för sådant här, men jag känner inte till något liknande här, säger Marie Ekman. Den behandlar högskolans historik, utan att ha med vetenskapliga rön, forskningsresultat och sådant.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Sedan starten har Marie Ekman kontinuerligt samlat in saker till Chalmeriana. Vissa saker går att prenumerera på, som tidningarna Tofsen och Avancons, medan andra saker är långt mycket svårare att få tag på. Ett brett nätverk av kontakter har hjälpt henne att få in material, men ett återkommande problem är tillfälligheten i personers uppdrag – en bra kontakt med en student kan fungera som en ingång till nytt material under en period, men när studenten går vidare i sitt liv måste Marie Ekman etablera en ny kontakt.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Ett tag var det en som jobbade med doktorspromoveringen som skickade mig allting därifrån – menyer, entrébiljetter… men det var då det. Sedan dess har jag försökt gå på promoveringen och norpa det som går.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Tillgängligt för alla</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Chalmeriana är tillgängligt för alla som är nyfikna, och minst ett par gånger i månaden kommer det någon till </span><span style="background-color:initial">informationsdisken på huvudbiblioteket med en fråga som rör samlingen. Så bland alla dessa föremål som ger en bild av 189 år historia, har hon själv någon personlig favorit?</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Jag gillar alltihop, men det objekt som jag använder oftast är boken från 1929 som visar alla som hade </span><span style="background-color:initial">studerat på Chalmers fram till dess. Det är den vanligaste frågan som jag får också, ”när gick min äldre släkting på Chalmers?” Då går det att hitta det där. Boken sammanställdes av Gösta Bodman, en professor i oorganisk kemi och mineralogi som var väldigt intresserad av den sortens saker.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Vid årsskiftet lämnar hon biblioteket som anställd bibliotekarie för sista gången, och ansvaret att förvalta Chalmeriana går över till kollegan Ellen Åberg (”de var väl nöjda här när de hittade en nörd till”, som Ellen säger). För Marie Ekman väntar en ny tillvaro.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Jag ska ta det lugnt, säkert spela mycket piano och disponera dagarna som jag vill. Men det har varit en förmån att få stanna kvar här så pass länge. Förut gjorde jag alla möjliga sorts saker, de senaste två åren har jag kunnat fokusera på det som jag tycker är det roliga.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><em></em></span></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Om Chalmeriana</h4> <p class="chalmersElement-P">Samlingen består av alla möjliga sorters chalmersföremål som inte är direkt kopplade till forskning och vetenskapliga rön. Sedan den startades för 40 år sedan har den huserat på olika ställen i Huvudbiblioteket – ett tag hade Marie Ekman den på sitt kontor, ett annat tag fick samlingen ett eget rum på plan 1. I dag består den av drygt 40 hyllmeter material och det mesta finns på plan 3 i Huvudbiblioteket.</p> <h4 class="chalmersElement-H4"><span>Marie Ekman om...</span></h4> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Pehr Dubbs invigningstal:</strong> </span><span style="background-color:initial">&quot;Pehr Dubb var läkare och grundade Sahlgrenska sjukhuset, och han var den som övertalade William Chalmers att donera pengar för att starta skolan. Dubb höll tal på Chalmers invigning, den 5 november 1829. Det talet finns i Chalmeriana, jag har läst det men det är länge sedan nu.&quot;</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Cortègeprogrammet från 1941:</strong> </span><span style="background-color:initial">&quot;Det programmet kan sätta myror i huvudet på en. På omslaget står det nämligen 1940. Anledningen är att framsidan till programmet trycktes upp som vanligt, men eftersom man kände sympati med Finland som låg i krig med Ryssland just då så gav man inte ut något program 1940. Så framsidan återanvändes sedan 1941, för att man inte ville slösa på pengar.&quot;</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Boken Fritjofs saga av Esaias Tegnér: </strong></span><span style="background-color:initial">&quot;Det är en väldigt fin utgåva som biblioteket fi</span><span style="background-color:initial">ck från Lunds universitetsbibliotek när Chalmers nya huvudbibliotek invigdes 1961. När biblioteket sedan byggdes ut i mitten av 80-talet fick Chalmers en guldfärgad nyckel av Kungliga byggnadsstyrelsen, det som sedan blev Akademiska hus. Den nyckeln finns också i Chalmeriana.&quot;</span></p> <p class="chalmersElement-P"><em><strong>Text:</strong> Robert Karlsson. </em><em><strong>Foto:</strong> Magnus Axelsson och Torgil Störner.</em><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <div> </div> <div><div><div class="msocomtxt"> </div> </div> </div> <div> </div>Fri, 28 Dec 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/tre-fragor-till-andreas-eriksson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/tre-fragor-till-andreas-eriksson.aspxTre frågor till Andreas Eriksson<p><b>​Tre frågor till Andreas Eriksson, nybliven docent vid Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande.</b></p><strong>​</strong><span style="color:black;background-color:initial"><strong>Vad handlar din forskn</strong></span><span style="color:black;background-color:initial"><strong>ing om?</strong><br /></span><div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:10.5pt;background-color:initial">– </span><span style="color:black;background-color:initial">Det går att beskriva på lite olika nivåer men kortfattat så handlar det om kommunikation, främst text och skrivande, på ingenjörsutbildningar. Jag har bland annat tittat på hur studenter och forskare skriver olika texttyper eller genrer, hur kommunikation integreras på ingenjörsutbildningar och vilken roll kommunikation kan spela i utbildningarna. På senare tid har jag mer och mer intresserat mig för sambandet mellan skrivande och lärande.</span></div> <div><span style="background-color:initial;color:black"><strong>Vad kan samhället lära av din forskning?</strong></span><br /></div> <div><p class="MsoListParagraph"><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:10.5pt;background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/CLS/nyheter/PublishingImages/andreas%20eriksson-350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Andreas Eriksson nybliven docent" style="margin:5px;width:200px;height:300px" />– </span><span style="color:black">Min forskning handlar om utbildning och det är främst inom utbildningsområdet som min forskning kan påverka. Det textarbete som vi gör med studenter och som jag har studerat är nära kopplat till lärande. När det gäller exempelvis skrivuppgifter så är det viktigt att inte bara ge en skrivuppgift utan även att tänka på vilken typ av skrivuppgift det är och om den tränar det man totalt sett vill komma åt med uppgiften.</span></p> <p class="MsoListParagraph"><span style="color:black">En annan viktig del är att låta studenter jobba med flera olika genrer så att de blir vana vid och duktiga på att tolka och ta reda på vilka förutsättningar som gäller för en viss genre. Om vi får studenter som klarar av det så får vi också studenter som är bättre rustade att jobba med text både i yrkeslivet och i samhället. Ofta finns det outtalade förväntningar på en viss genre, exempelvis hur en text i den genren ska inledas. Dessa förväntningar känner de som jobbar med genren ofta till, men för någon som är ovan kan de vara svårt att se.</span></p> <p class="MsoListParagraph"><span style="color:black">I utbildningssammanhang förbättras ofta både studenters texter och deras förståelse för text om dessa outtalade förväntningar synliggörs. Det blir då både ett sätt att förstå skrivande inom ett visst ämnesområde och ett sätt att öva upp förmågan att analysera en text och dess funktion.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>​​<strong>Vilka är framtidsutmaningarna inom din forskning?</strong></span></p> <p class="MsoListParagraph"><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:10.5pt;background-color:initial">– </span><span style="color:black;background-color:initial">Under min docentföreläsning pratade jag om utmaningar när det gäller att generalisera utifrån den forskning jag gör. Efter som de flesta studier görs i en specifik utbildningsmiljö och alla miljöer har sina speciella förutsättningar så kan det vara svårt att veta vad som går att överföra från en miljö till en annan. Små skillnader mellan utbildningsmiljöer kan innebära att något som fungerar bra på ett ställe kan vara svårt att genomföra på ett annat. Jag har bland annat sett det när jag har samarbetat med kollegor i Finland och Storbritannien.</span></p> <p class="MsoListParagraph"><span style="color:black;background-color:initial">Totalt sett så gör det här att det är viktigt att försöka tänka utanför den egna utbildningsmiljön och vad som kan vara intressant för forskningsfältet redan när man planerar sina studier. Samtidigt gäller det att vara ärlig i tolkningen av sina resultat och inte generalisera utifrån resultat som inte är generaliserbara.</span><span style="color:black;background-color:initial">​</span></p> <p class="MsoListParagraph"><span style="color:black;background-color:initial"><strong>Kontakt:</strong></span></p> <p class="MsoListParagraph"><span style="color:black;background-color:initial"><strong></strong>Andreas Eriksson, </span><a href="mailto:andreas.eriksson@chalmers.se" class="email" style="text-align:center">andreas.eriksson@chalmers.se</a>, <span style="background-color:initial;text-align:center">0709-985645</span></p></div>Wed, 19 Dec 2018 13:00:00 +0100