Matematisk Afton, program från tidigare år

Matematisk Afton är en serie populärvetenskapliga föredrag om matematik som ges varje år under vetenskapsfestivalen. Program för kommande år brukar dyka upp någon gång under våren på sidan om matematiska vetenskapers verksamheter under vetenskapsfestivalen.

Så här har programmen sett ut tidigare år:

2018:

Matematisk afton 18 april - ​Kan våra interaktioner beskrivas med matematik?

En kväll med populärvetenskapliga matematiska föredrag. Inom naturvetenskap är det närmast en självklarhet att använda matematiska modeller. Interaktioner mellan människor däremot, t.ex. opinionsbildning, logistik eller ekonomi, är kanske svårare att beskriva matematiskt? Fyra matematiker berättar om försök, möjligheter och svårigheter.

18.05-18.40 Edvin Wedin: Vad styr vad gruppen gör och tycker? (Eller vem?)
En grupp är ofta mer än summan av sina delar. Folksamlingar är mer än individer. Jag ska prata om det här fenomenet, kallat emergens, och lite om hur forskare, stater och företag genom att studera det lättare kan förstå (och styra) människors, eller hela befolkningars, åsikter, tankar och handlande.

18.45-19.20 Kristin Kirchner: Can we trust mathematical models?
In 1997 Myron Scholes received the Nobel Memorial Prize in Economic Sciences for his work on the Black-Scholes pricing formula for financial derivatives. Since then option pricing models have gained an increased attention, and nowadays such models are used every day in banks and companies all over the world. But is this usage justified? Should we have belief in this kind of mathematics? I will tell the story of the Black-Scholes formula and use this example to show possibilities and limitations of mathematical models in general.

19.40-20.15 Jakob Hultgren: Självorganiserande brödtransport
Det jag ska prata om tar sin början i ett logistikproblem i 1940-talets Sovjet. Jag ska förklara hur en omformulering av problemet, som bygger på en självorganiserande mekanik, ledde till ett genombrott som lade grunden för en stor del av de optimeringstekniker som används idag.

20.25-21.00 Ivar Simonsson: Släktskapsberäkningar med hjälp av DNA-data
Med hjälp av DNA-data och kunskaper om ärftlighet har det länge varit känt hur man ungefärligt kan beräkna sannolikheten att två personer är släkt på ett specifikt vis. Jag kommer prata om hur vi i mitt projekt försöker lösa vissa problem som fortfarande uppkommer när sådana beräkningar utförs.

Matematisk afton 19 april - Matematik, medicin och våra kroppar

En kväll med populärvetenskapliga matematiska föredrag.

18.05-18.40 Johannes Borgqvist: Åldrandetriangeln, där matematik möter åldrande
Det mycket komplexa fenomenet åldrande kännetecknas av ackumulering av skada eller skadliga partiklar över tid. För att verkligen förstå åldrande så kombineras matematiska modeller med experimentell data för att härleda den så kallade åldrandetriangeln. Denna förutspår flertalet metoder för att motverka de negativa effekterna av skadeackumulering. Dessa metoder kan också verifieras experimentellt.

18.45-19.20 Annikka Polster: How brain and gut talk to each other
Many diseases that are common in the population are quite complex at a closer look. This complexity cannot be intuitively understood and therefore we reach to mathematics to clarify which disease processes are important for different symptoms.

19.40-20.15 Sebastian Jobjörnsson: Hur designas en medicinsk studie på bästa sätt?
Det kan vara klurigare än man tror att utforma en studie så att det går att dra några relevanta slutsatser från resultatet. I medicinska studier finns dessutom många etiska aspekter som ytterligare komplicerar problemet. En metod som kan användas är beslutsteori, där man tänker i termer av vilka möjliga utfall studien kan resultera i och de värden beslutsfattaren tillskriver dessa. Jag visar hur metoden kan tillämpas på några enkla exempel från den medicinska statistiken.

Övriga inslag under Vetenskapsfestivalen 2018 med medverkande från Matematisk vetenskaper

Onsdag 18 april kl 12.00-13.00, sal HB3, Hörsalsvägen 10
Olle Häggström med flera: Artificiell intelligens - bara av godo?

Onsdag 18 april kl 17.30-18.45, Pedagogen hus A, Kjell Härnqvistsalen, Västra Hamngatan 25
Olle Häggström med flera: Vita lögner och andra lögner

Fredag 20 april kl 13.00-14.30, Stadsbiblioteket, Hörsalen, Götaplatsen
Torbjörn Lundh med flera: Mellan människa och maskin

Söndag 22 april kl 15.00-16.00, Pedagogen hus A, sal AK2 137, Västra Hamngatan 25
Olle Häggström: Fångarnas dilemma

2017:

Kan man lita på matematiken och dess tillämpningar?

Genom alla fyra föreläsningar går det en röd tråd - kan man lita på matematiken? Alltifrån om matematiska objekt ens existerar till om man kan lita på matematiska resonemang och statistik. Slutligen visar vi en konkret tillämpning av matematiken i ett medicinskt sammanhang.

18.00 Jana Madjarova: Att finnas eller inte finnas, det är frågan
Matematiska objekt är abstrakta, i vilken mening finns de?

18.45 Ulf Persson: Kan man lita på matematiken?
Är matematiken endast en fråga om logik?

19.30 Peter Jagers: Kan man lita på statistiken?
Vår vardag översvämmas av siffror. Statistikerna bearbetar och tolkar dessa som underlag för beslut. Kan man lita på dessa underlag?

20.15 Klas Modin: Medicinska bilder för tillförlitliga diagnoser
Hur beräknar man avstånd mellan bilder

2016:

Kl 18.00 Anders Logg: Vårt beräkningsbara universum
Moderna datorer och beräkningsbara metoder möjliggör alltmer precisa simuleringar av vårt universum. Här får du veta hur matematik och programmering kan lösa universums fundamentala ekvationer och hur till synes enkla ekvationer kan ställa till problem även för de mest kraftfulla datorer.

Kl 19.15 Ulf Persson: Sfärer, ellipsoider och andra andragradsytor
Sfärer kanske du känner till, liksom tillplattade sfärer - ellipsoider, och på senare tid även paraboloider. Dessa är alla exempel på andragradsytor. Men det finns även andra som hyperboloider som kanske inte är lika kända. Här beskrivs alla och du får veta de viktigaste egenskaperna de har.

Kl 20.15 Sören Christensen: The art of optimal timing
In many situations, the right timing is essential: Which parking lot should I take? When should I sell my assets? Which is the best time for a company to launch of a new product? There are no magic formulas. However, in this talk it is shown how mathematics can help to make such decisions on a rational basis.

Övriga föreläsningar under Vetenskapsfestivalen 2017 med medverkande från Matematiska vetenskaper

Olle Häggström: Here Be Dragons
I sin nyutgivna bok, ”Here Be Dragons”, skisserar Olle Häggström tänkbara scenarier och konsekvenser av framtida teknikgenombrott, i synnerhet AI.
Pedagogen, Hus A, Kjell Härnqvistsalen, lördag 16 april kl 18.20

Olle Häggström och Dag Wedelin: AI och existentiell risk
Kommer datorer någonsin att tänka som oss?
Pedagogen, Hus A, Kjell Härnqvistsalen, lördag 16 april kl 18.50

Debatt/samtal: Vem är normal egentligen?
En musikalisk talkshow. Går det att säga något om vem som är normal? Är vi vår egen måttstock, eller kan vi bryta oss loss från oss själva och möta den andre? Välkommen till ett samtal om normalitet, normkritik, och att vara sig själv. För vem är egentligen normal? Medverkande: Peter Jagers, Lars Gårdfeldt, Kerstin Alnebratt, Maimuna Abdullahi, Jesper Odelberg, Pontus Bäckström, och Bandet Bellaroush.
Festivaltältet i Bältespännarparken, lördag 16 april kl 19.00


2015:

Matematiken bakom livet, 16 april

Vi presenterar hur man med matematik både kan modellera hur verkligt liv uppför sig och hur man kan konstruera artificiellt liv och också titta närmare på om det finns utomjordiskt liv och vad det väcker för filosofiska frågor.

Kl 18.00 Vilhelm Verendel: En statistisk modell av liv och död i universum
Vi har hittills inga vetenskapliga belägg för liv på andra planeter, men om vi en dag skulle hitta liv på Mars, vad skulle vi då lära oss av denna observation om sannolikheten för liv på andra planeter? Denna fråga går att analysera under olika antaganden med hjälp av en enkel statistisk modell av liv och död i universum.

Kl 18.45 Damiano Ognissanti: von Neumanns automata teori
Vilka logiska krav behöver ställas för att en maskin ska kunna föröka sig och utvecklas? På 40-talet formaliserade John von Neumann dessa idéer i ett försök att skapa en teoretisk modell över självreproducerande maskiner. Kan sådana maskiner tillverkas och i så fall hur? Vad kan man använda dem till? Det och andra spännande frågor ska vi undersöka närmare.

Kl 19.30 Torbjörn Lundh: Ja, ja men vad är då liv egentligen?
Nobelpristagaren i fysik, Erwin Schrödinger skrev en populärvetenskaplig bok 1944 under namnet "What is life?". Sjuttioett år senare ställer vi oss fortfarande samma fråga. Ett sätt att förklara är att med matematikens hjälp abstrahera de fundamentala delarna som får evolutionen att fungera: ärftlighet, konkurrens och mutationer. Om man utgår från den definitionen kan vi själva skapa liv i en dator. Vi ger några exempel.

Kl 20.15 Ulf Persson: Att simulera biologisk tillväxt
En presentation av olika simuleringar av biologisk tillväxt, som träd, bakterietillväxt och annat.

Populationer på liv och död, 16 april

En population är en samling individer som förändras genom att individer föds eller invandrar, får barn, och dör eller emigrerar. Populationer är känsliga både för yttre hot och för individernas beteende. Över 95% av alla arter som någonsin har existerat sägs vara utdöda, många hotas, andra växer över alla bräddar – så länge nu det kan vara. Mänskliga befolkningar förändras; idag står åldrande och migration i centrum. I den andra änden av skalan kan jästpopulationer lära oss mycket om åldrande och föryngring.

Kl 17.00 Kerstin Johannesson: Att komma igen
Hur skedde återkolonisationen av vår marina miljö efter istiden? Vilka strategier kan ha varit effektiva? Vi visar i ny forskning att en väg kan vara att föröka sig genom delning hos arter som normalt förökar sig sexuellt. Till exempel har tången i Östersjön uppfunnit ett sätt att sprida sig effektivt genom att släppa små utskott.

Kl 17.30 Peter Jagers: När tar det slut?
Även populationer som inte tär på miljön, dör ut till slut. Det kan ske snabbt, och det gör det ofta. Men det kan också ta lång, lång tid.

Kl 18.00 Marija Cvijovic: Jakten på ungdomens källa, eller varför Gilgamesh borde ha studerat matematik
Varför åldras vi? Är det sant att vi vill leva för evigt? Hur kan något gammalt generera något ungt? Varför är matte så mäktigt?

Kl 18.30 Serik Sagitov: Blir vi verkligen äldre och äldre ?
Det påstås att Sveriges befolkning är äldre nu än någonsin. Men vi har också längre kvar att leva. Vad menas med att en befolkning åldras?

Kl 19.00 Populationers liv och död: Avrundande diskussion

Övriga föreläsningar under vetenskapsfestivalen 2015 med medverkande från Matematiska vetenskaper

Fredrik Boulund: Antibiotikaresistenta bakterier – hotet från vildmarken?
Vi läser allt oftare om antibiotikaresistenta bakterier och hur farligt det är med antibiotikaresistens men det diskuteras sällan varifrån resistens kommer. Hur uppstår och sprids antibiotikaresistens och hur gör vi för att lära oss mer om det? Här presenteras på ett lättfattligt sätt teorier om hur antibiotikaresistens kan uppstå och spridas.

Olle Häggström: Om människans plats i universum
Är vår planet den enda i universum som härbärgerar intelligent liv, eller är det tvärtom så att universum kryllar av högstående civilisationer? Om det senare är fallet, varför har vi då inte hört av dem? Och säger denna tystnad något om vår egen civilisations framtidsutsikter? Det är frågor som kan behandlas med filosofiska, matematiska och naturvetenskapliga metoder.

Jan Lennartsson och Carl Lindberg: Lär dig bli spelintelligent i sport
Spelintelligens i lagsport är en direkt träningsbar färdighet; utifrån formell logik presenterar vi en matematisk modell för att värdera spelsituationer och konsekvenserna av olika ageranden. Modellen kan användas för att räkna fram optimala val, och därigenom vinna matcher. Föredraget bygger på forskning tillsammans med Nicklas Lidström.

Olle Häggström: Dator som dödar - farorna med artificiell superintelligens (ingår i föreläsningsserien Liv, död... och datorer: Alan Turing och dagens datavetenskap)
Kan en dator enbart göra vad den programmerats till eller kan den med lite mänsklig hjälp i början utveckla en intelligens större än vår? I så fall, vad händer med oss? Det finns inga klara svar. Vi ger fakta och diskuterar moderna teorier.

Johan Wästlund: Liv i datorn - kan vi simulera livets uppkomst? (ingår i föreläsningsserien Liv, död... och datorer: Alan Turing och dagens datavetenskap)
Darwin förklarade i princip hur jordens ekosystem kan ha utvecklats ur en enda primitiv organism. Men hur startade processen? Kan vi göra datorsimuleringar av hur det kan ha gått till? Hur osannolikt är liv, och vad kan vi vänta oss av att finna på de exoplaneter som nu upptäcks i snabb takt?

Sidansvarig Publicerad: ti 12 mar 2019.