Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 18 Sep 2021 12:44:06 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/forskingspris-från-Facebook.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/forskingspris-fr%C3%A5n-Facebook.aspxForskare på Chalmers tilldelas Facebooks forskningspris inom integritetshöjande teknik<p><b>Facebook gör en satsning på att investera i akademisk forskning inom området privacy technology. Inom denna satsning har Andrei Sabelfelds projekt om att säkra webbläsartillägg tilldelats Facebooks forskningspris inom integritetshöjande teknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Webbläsartillägg är små program som lägger till nya funktioner i din webbläsare. De förbättrar avsevärt användarupplevelse när du surfar på nätet, med populära tillägg som till exempel AdBlock som har över 10 miljoner nedladdningar. Men trots programmens fördelar innebär webbläsartillägg stora utmaningar när det gäller att säkra din integritet och trygghet på nätet. Google och Facebook har ofta fallit offer för skadliga tillägg som sprider falskt innehåll som till exempel falska annonser eller som stjäl information från användarna.</span><div><br /></div> <div>&quot;För att hantera dessa utmaningar använder vår forskning en rad tekniker från sandlådemodeller till informationsflöde och dataflödesanalys för att upptäcka skadliga tillägg. Vi ser fram emot att samarbeta med Facebook inom detta utmanande och spännande område ” säger Andrei Sabelfeld, professor inom informationssäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>Andreis forskning fokuserar på en rad områden inom informationssäkerhet som webb, programvara och språkbaserad säkerhet. Hans signaturforskning på Chalmers om informationsflödeskontroll för programmeringsspråket JavaScript passar utmärkt för att analysera koden i webbläsartillägg.</div> <div><br /></div> <div>”Tack vare vår analys kan vi spåra om ett skadligt tillägg försöker läcka användaruppgifter till tredje part eller om en webbsida försöker utnyttja en sårbarhet i ett webbläsartillägg. Eftersom både webbsidor och webbläsartillägg är skrivna i JavaScript erbjuder vårt tillvägagångssätt för att spåra informationsflöde i JavaScript ett effektivt och enhetligt sätt att analysera samspelet mellan webbsidor och webbläsartillägg&quot;, berättar Andrei.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vikten av informationssäkerhet</h3> <div>Programvaran är kärnan i moderna datorsystem samtidigt som det är det svåraste att få till rätt. ​<br /></div> <div><br /></div> <div>&quot;Min forskningsagenda är att bygga in säkerhet och integritet i de tidiga faserna av konstruktionen av programvaran och att utforma principiella ramar för att förebyggande, upptäckta och lindra sårbarheten i programvaran&quot; säger Andrei Sabelfeld.</div> <div><br /></div> <div>Sårbarheter och buggar öppnar upp för lukrativa attacker, som nyligen setts i cyberattackerna på Colonial Pipeline i USA och Coop i Sverige.</div> <div><br /></div> <div></div>Mon, 06 Sep 2021 12:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Kandidatprojekt-möjliggör-biografbesök-med-3D-modeller-och-VR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Kandidatprojekt-m%C3%B6jligg%C3%B6r-biografbes%C3%B6k-med-3D-modeller-och-VR.aspxKandidatprojekt möjliggör biografbesök med 3D-modeller och VR<p><b>Som kandidatprojekt fick en grupp studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola i uppdrag att med hjälp av virtual reality rekonstruera den gamla biografen Flamman i Göteborg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Under våren 2021 fick sex studenter från tre olika program vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola uppdraget att undersöka hur man kan bevara kulturarv med hjälp av virtual reality (VR). Byggnaden som undersökningen gjordes på var den gamla Göteborgsbiografen Flamman.</span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Projektet har gått ut på att undersöka hur man kan bevara kulturarv med hjälp av VR men också hur man kan kombinera detta med en riktigt bra VR-upplevelse, säger Jonathan Eksberg, IT-student vid Chalmers som var en av deltagarna i projektet. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.gu.se/nyheter/kandidatprojekt-mojliggor-biografbesok-med-3d-modeller-och-vr"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på Göteborgs universitets webbplats</a></span></div>Mon, 23 Aug 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Två-projekt-från-Data-och-informationsteknik-på-IVAs-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Tv%C3%A5-projekt-fr%C3%A5n-Data-och-informationsteknik-p%C3%A5-IVAs-100-lista.aspxTvå projekt från data och informationsteknik på IVAs 100-lista<p><b>​Ett system för skydd mot cyberattacker samt ett nytt verktyg för att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata är två av de forskningsprojekt med fokus på hållbar beredskap som Kungliga Ingenjörsakademin presenterade idag på sin 100-lista för 2021.</b></p><span style="background-color:initial">Bakom dessa två innovationer står Magnus Almgren tillsammans med sin doktorand Wissam Aoudi samt Alejandro Russo tillsammans med sin kollega Marco Gaboardi. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">- Det är fantastiskt att få vara med på IVAs 100-lista 2021. Cybersäkerhet är en stor utmaning för det uppkopplade samhället. Vår forskning har lett till ny teknik som bland annat kan skydda självkörande bilar, och vi söker nu fler aktörer som vill inleda en dialog och bidra till ett säkert uppkopplat samhälle säger Magnus Almgren, docent vid institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Syftet med 100-listan är att belysa aktuell forskning och underlätta för forskare och företag att hitta varandra för att tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter. Forskningen ska vara redo att inom överskådlig tid kunna nyttiggöras och skapa ett värde för svenskt näringsliv och samhälle. <span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">I år har IVA efterlyst projekt med fokus på hållbar beredskap inför framtida kriser.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">- Jag och min kollega Marco Gaboardi, forskassistent vid Boston University, har utvecklat en ’deep tech’ metod för att erbjuda ett verktyg för integritetsbevarande analys. Vår strategi kommer från vår forskning inom Differential Privacy (DP) och den utlovar integritetsbevarande analyser samtidigt som vi utforskar avvägningen mellan integritet och exakthet berättar Alejandro Russo, biträdande professor vid institutionen för data- och informationsteknik</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om projekten:</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Skydd mot cyberattacker - ny effektiv teknik som passar att köras både lokalt i cyberfysiska system och i molnet. </h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Magnus%20Almgren_170x170.jpg" alt="Magnus Almgren" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />Magnus Almgren har tillsammans med sin doktorand Wissam Aoudi studerat hur man kan skydda system mot cyberattacker. Med digitalisering blir allt fler samhällskritiska system uppkopplade, vilket innebär många fördelar men vilket samtidigt medför ökade risker för cyberattacker. Många sådana system som bla självkörande fordon har inte heller grundläggande mekanismer mot attacker vilket kan ha förödande konsekvenser för samhället. I vår forskning har vi tagit fram algoritmer som kan köras antingen lokalt i enheten där all data skapas eller i molnet för att upptäcka cyberattacker i samhällskritiska system och för sakernas internet. Vi har bla undersökt tillämpbarhet med stor framgång i uppkopplade och självkörande fordon och andra typer av IoT system. </div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om forskningsprojektet</div></a></div> <div><a href="https://youtu.be/PpjpZ6TmHko"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se film om projektet​</a></div> <div><a href="https://youtu.be/PpjpZ6TmHko"></a><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><font color="#000000"><span style="font-weight:300"><br /></span></font></a><div><a href="/en/departments/cse/news/Pages/PASAD-.aspx"></a></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">N</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">yt</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">t verktyg för integritetsbevarande analyser </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">A</span><span style="background-color:initial">tt använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som t.ex GDPR. Två professorer i datavetenskap har utvecklat en ’deep tech’ metod för att erbjuda ett verktyg, baserat på  Differential Privacy, för integritetsbevarande analys.</span><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/alejandro%20russo_170x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Alejandro Russo" style="margin:10px" /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Företag och myndigheter samlar in stora mängder information (data) om individer, t.ex. kunder och medborgare. En stor del av den insamlade informationen består dock av persondata det vill säga den innehåller information om individer och deras privata beteende. För många företag är det en utmaning att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata och samtidigt respektera individens integritet i enlighet med GDPR. Möjligheten att använda sig av sådana dataanalyser skulle i många fall skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter. </div> <div><br /></div> <div>Alejandro förklarar ”För att skydda individens integritet använder vi slumpmässigt brus för att ändra resultatet av datanalysen. Tillägget av brus måste göras mycket noggrant och vi föreslår att man använder den matematiska metoden för DP, som är en ny standard för dataskydd. Brus skyddar integriteten men det minskar analysens precision och exakthet något. För att öka kunskapen bland svenska företag och myndigheter om hur de kan analysera persondata och samtidigt bevara individens integritet har vi grundat ett företag och vi arbetar just nu tillsammans med GU Ventures för att nå ut till potentiella kunder.” </div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial"><a href="https://www.dpella.io/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om projektet på www.dpella.io </a></span></div></div>Mon, 10 May 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxTillgänglighet i fingerfärdighetsbrädspel <p><b>Är det möjligt för spelare med fysiska handikapp att spela fingerfärdighetsbrädspel? Spelforskaren Michael Heron tror det. Han vill utveckla en app som skapar en virtuell modell av spelet, och låter alla spela tillsammans utifrån sina förutsättningar.  </b></p><div>Michael Heron är universitetslektor i interaktionsdesign (spel och grafik) vid Institutionen för data- och informationsteknik. Hans forskningsintressen är tillgänglighet, spel och i synnerhet tillgänglighet i spel. Utifrån det intresset driver han en forskningsblogg, <a href="https://www.meeplelikeus.co.uk/">Meeple Like Us</a>, där en sektion behandlar tillgänglighet hos brädspel och har granskat närmare 250 titlar under åren.   <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Dexterity%20board%20games/Michael_Heron.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Michael Heron" style="margin:5px;width:287px;height:160px" />– I det projektet lade jag märke till att nästan alla typer av spel har minst <em>ett</em> spel som fungerar för varje kategori av tillgänglighet, men att det inte finns något fingerfärdighetsspel som fungerar för personer med fysiska hinder. Fingerfärdighetsspel är de som involverar att snärta delar, stapla delar, plocka bort delar utan att rubba andra, eller att träffa delar med andra delar.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">En digital modell av spelet</h2></div> <div>Som en av många ansökningar föreslog Michael Heron för <a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a> att testa en sorts &quot;digital brygga&quot; för att handikappade spelare ska kunna spela fysiska spel tillsammans med sina vänner.</div> <div> – Det kommer att fungera såhär – en eller flera personer har det fysiska spelet uppställt så att de kan spela. Någon med ett fysiskt funktionshinder har en app i mobilen. Det fysiska spelet spelas som vanligt, men sensorer runt spelbrädet bygger upp en virtuell modell av uppställningen – var pjäserna är, hur de passar in på brädet och så vidare. När turen kommer till den handikappade spelaren går hen till den virtuella modellen i appen och väljer vilken rikting och vilken kraft hen vill applicera på en pjäs i spelet. </div> <div><br /></div> <div>Metoden för att välja rikting och kraft behver göras på ett lekfullt sätt, så appen ska innehålla ett antal olika tekniker som redan har testats i andra typer av tv-spel. En snärt på skärmen, att dra som i ett gummiband, trycka och hålla ner för att bygga upp kraft är några exempel. Resultatet visas i den virtuella miljön och de fysiska spelarna kan ändra uppställningen på brädet enligt det.  <br /></div> <div>– I förlängningen planerar jag för att pjäserna ska flyttas automatiskt på brädet genom någon spännande kombination av robotar, drönare och magneter. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Michael Heron, Universitetslektor<br />E-post: <a href="mailto:heronm@chalmers.se">heronm@chalmers.se</a><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information </h2></div> <div>Om projektet<br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899">https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899</a></div> <div><br /></div> <div>Bloggen &quot;Meeple like us, the home of meeple centered design&quot;<br /></div> <a href="https://meeplelikeus.co.uk/"><div>https://meeplelikeus.co.uk/</div></a><div><br /></div> <div><a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a><br /></div></div> Sun, 28 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Ny-professor-med-många-strängar-på-sin-lyra.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Ny-professor-med-m%C3%A5nga-str%C3%A4ngar-p%C3%A5-sin-lyra.aspxNy professor med många strängar på sin lyra<p><b>​Palle Dahlstedt är tonsättaren som i sin forskning kombinerar komposition, algoritmer och interaktionsdesign. I sin senaste forskning har han tagit fram ett nytt elektroniskt musikinstrument. Dessutom är han nyligen befordrad till professor vid institutionen för data-och informationsteknik.  </b></p><div>– All forskning jag gör kommer från olika problem jag vill lösa i musiken, säger Palle Dahlstedt, professor i interaktionsdesign. <br /></div> <div><br /></div> <div>Palle Dahlstedt kallar sig i första hand kompositör. Med flera examina i musik från olika musikhögskolor var planen att bli frilansande tonsättare. Men hans tvärvetenskapliga ådra ledde honom in på andra spår. </div> <div>– Jag har alltid varit intresserad av matematik och programmering. Kort efter min masterexamen i komposition blev jag inbjuden att jobba med en tvärvetenskaplig satsning på Chalmers som hette <em>Innovativ Design</em> och som överlappade konst, vetenskap och teknologi. Där fick jag möjligheten att doktorera på hur evolutionära algoritmer kan användas i konstnärliga skapandeprocesser – alltså att datorer hjälper till att komponera musik. På min disputation höll jag en stor konsert med en fysikprofessor, en tonsättare och en designprofessor i betygskommittén. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En fot i tre discipliner </h2> <div>Sen den tiden har Palles forskning legat på olika avdelningar. Men idag är han professor i interaktionsdesign vid institutionen för data- och informationsteknik. Förutom hans arbete där är han också kompositionslärare på Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs universitet, frilansande kompositör och gästprofessor vid Aalborg Universitet i Danmark. <br /></div> <div>– Ibland känns det som att jag har tre yrken med väldigt olika kriterier. Jag är konstnärlig forskare, IT-forskare och frilansande konstnär. Eftersom jag också bara har 24 timmar per dygn så blev överlevnadstaktiken att överlappa dessa tre yrken så mycket som möjligt i en och samma tjänst. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskar på konst och teknik </h2> <div>Vad som alltid bundit samman Palles tre yrkesliv är hans forskning. Han har under den senaste tiden arbetat med att utveckla experimentella instrument där han har programmerat nya algoritmer som bestämmer hur musikerns gester används och hur det blir ljud av dem. </div> <div>– Ett exempel är ett klaviaturinstrument som jag har programmerat. Ljudet som kommer ut är ljud som liknar ett stränginstrument, det är ett akustiskt ljud. Men strängarna som låter är matematiska, de finns inte på riktigt, de är matematiska modeller av strängar. </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Palle%20professor/Palle_200.gif" alt="Palle Dahlstedt" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:150px;height:157px" />– Jag gör mycket musik till dans- och teaterföreställningar. I dessa föreställningar använder jag mig ofta av experimentella instrument eller algoritmer som jag själv har utvecklat. Då kan jag använda mig av de tillfällena som experiment och utvärdering – min empiri är i den konstnärliga praktiken.<span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span><br /> <div><br /></div> <div>En annan del av Palles forskning handlar om hur teknologi går in och transformerar interaktionen mellan improvisatörer – där teknologin blir en slags osynlig medspelare som inte låter, men som går in och modererar vad musikerna gör. Palle kallar det ”systemisk improvisation”. <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">En del av boken ”Forskardrömmar” </h2></div> <div>Palle porträtteras även i den nya boken ”Forskardrömmar” – en bok som ska inspirera unga att ta sig in i universitetets värld. Där berättar han om hur hans nyfikenhet som barn fick honom in i såväl musikens som teknikens värld. I boken är han i gott sällskap av 60 andra forskare, bland andra Linné, Celsius, Svante Pääbo, Sara Danius och Christer Fuglesang. <br /></div> <div>– Boken kom till på initiativ av Sveriges Unga Akademi, där jag var ledamot tidigare. Jag är så glad och hedrad över att vara i så gott sällskap. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Länkar</h2></div> <div>Konsert på instrumentet Living Strings: <br /><a href="https://youtu.be/z-OavC7n31E">https://youtu.be/z-OavC7n31E</a></div> <div><br /></div> <div>Uruppförande av dans/musikverket OtoKin, tillsammans med Ami Skånberg Dahlstedt, på AHA!-festivalen på Chalmers: <br /><a href="https://youtu.be/HB0AX4NSs38">https://youtu.be/HB0AX4NSs38<br /></a></div> <div><br /></div> <div>Text: Julia Persson</div> <div>Foto i artikeln: Ami Skånberg-Dahlstedt<br /><a href="https://youtu.be/HB0AX4NSs38"></a></div> Mon, 15 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxNu designas framtidens 6G-nät <p><b>​Lagom när 5G börjar introduceras för oss vanliga användare är forskarna redo att utforma 6G. Chalmers är en av aktörerna i ett europeiskt projekt som ska lägga grunden för nästa generations mobila kommunikationsnät. Genom att integrera artificiell intelligens byggs en smart väv upp som ska kunna knyta samman våra fysiska, digitala och personliga världar. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Förhoppningarna är stora och önskelistan lång för vad som ska bli möjligt med 6G-kommunikation inom tio år, kanske till och med tidigare. 6G nämns som möjliggöraren för ”Internet of Senses”. Människans alla fem sinnen ska kunna omfattas av upplevelser via internetapplikationer, inte enbart syn och hörsel som idag. Våra hem, kontor, fabriker och städer kommer att kunna avbildas i en ständigt uppdaterad interaktiv karta, som förutsäger vad som kommer att hända i den verkliga världen. Vi kommer att kunna kommunicera via hologram och smarta ytor med tredimensionella positionsangivelser och orienteringsinformation.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/Tommy-Svensson_I0A5568_350px.jpg" alt="Tommy Svensson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> <span style="background-color:initial">– 6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, </span><span style="background-color:initial">integration av sensornätsfunktionalitet, </span><span style="background-color:initial">nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Lägger grunden till en global standard</strong></div> <div>Europa har hela tiden varit ledande i att ta fram standarder för mobil kommunikation och 6G är inget undantag. Vid årsskiftet startar projektet Hexa-X, som finansieras via EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Syftet är att definiera de tekniska principerna för 6G-systemet och att lägga grunden till arbetet med en global standard, vilket blir utgångspunkten för telekombranschen när de sedan utvecklar sina produkter och tjänster.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mycket glädjande att vi på Chalmers än en gång får förtroendet och förmånen att vara med och lägga grunden till standarden för en ny generation mobilnät, säger Tommy Svensson som koordinerar Chalmers deltagande i Hexa-X och leder ett delprojekt inom distribuerade stora antennsystem, samt medverkar i Hexa-X arbete kring vision, arkitektur och systemaspekter. </div> <div><br /></div> <div><strong>Byggs på artificiell intelligens redan från start</strong></div> <div>Redan idag används algoritmer och artificiell intelligens för att på olika sätt optimera mobilnäten, men i 6G kommer stödet för artificiell intelligens och maskininlärning att finnas redan från start. Det innebär att applikationer kan tränas för komplexa uppgifter och utföra dem parallellt, när information och beräkningskraft samtidigt kommer närmare användarna, längre ut i mobilnäten. </div> <div><br /></div> <div>6G kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk, vilket är en stor teknisk utmaning. För att kunna uppnå datatakter i skalan Terabit/sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig Teraherz-området, gärna bortom 300 GHz. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Signalerna kommer att blockeras av väggar och andra hinder, vilket innebär behov av nya typer av antenner – små och många som ger täckning men bara används när de verkligen behövs. Även basstationerna kommer att bli fler och mindre i storlek.</div> <div><br /></div> <div>– Det innebär att en väv av smart radiokommunikation byggs upp, men som enbart används där och då den har en uppgift att utföra, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>– De väldigt smala och styrbara antennloberna ger helt nya möjligheter för exakt positionering. För gemene man innebär det att mobilen kommer att innehålla alltmer sofistikerade kartfunktioner. För mobilsystemets del innebär det att en sändares position kan bestämmas i alla tre rumsdimensionerna, samt även dess orientering, exakt på under en centimeter, säger Henk Wymeersch, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på kooperativa system, som leder Hexa-X arbetspaket inom lokalisering och avkänning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Helhetstänkande för hållbar vidareutveckling</strong></div> <div>– En utmaning i utvecklingen av 6G-teknik är att vi måste tänka mycket mer holistiskt, säger Tommy Svensson. Det handlar inte längre om att hitta isolerade smarta funktioner, utan om att bygga en helhet där det finns inbyggda kontrollsystem för hur tekniken fungerar och tillåts användas till nytta för samhället och i den enskilda privatpersonens intresse. Aspekter i form av hållbarhet, miljöhänsyn, demokrati, inkludering och personlig integritet måste därför byggas in i de kommunikationssystem som vi forskare och telekombranschen nu tar fram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser livscykelanalyser som ett kommande intressant verktyg för att göra hållbarhetsanalyser inom 6G. På så sätt kan vi förstå inte enbart vilka viktiga designkrav som bör ställas på 6G, utan även analysera nyttan med 6G för digitalisering av helt nya områden, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Text : Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoto: Anna-Lena Lundqvist​​<br />Övriga bilder: Hexa-X</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/hexa-x-digital-world2_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /><span></span><em>Projektet Hexa-X syftar till att knyta samman vår mänskliga sinnevärld, byggd på intelligens och värderingar, med den digitala världens informationsöverföring och processflödena i den fysiska världen.</em></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Sex forskningsutmaningar för att lägga den tekniska grunden för 6G:</b></div> <div><ul><li><em>Conn</em><em>ecting</em><em></em><em></em><em> intelligence</em>: Integrera artificiell intelligens och maskininlärning som verktyg för att påtagligt förbättra effektiviteten och upplevelsen av tjänster som tillhandahålls genom mobilnäten</li> <li><em>N</em><em>etwork</em><em></em><em></em><em> of networks</em>: Förena olika typer av resurser i ett digitalt ekosystem som bildar ett enda nätverk av nätverk</li> <li><em>Sustainability</em>: Bygga upp teknik som i sig är hållbar ur energisynpunkt samt möjliggör resurseffektiva och hållbara digitala lösningar för industri och samhälle, som även fungerar som underlag för beslutsfattande</li> <li><em>Global service coverage</em>: Utveckla effektiva och prisvärda tekniska lösningar som ger global tillgång till tjänsterna, även på svåråtkomliga platser</li> <li><em>Extreme experience</em>: Utmana gränserna för överföringshastigheter, svarstider, kapacitet, positionering och avkänning</li> <li><em>Trustworthiness</em>: Säkerställa att kommunikationssystemen är robusta och säkra samt värnar användarnas integritet</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet Hexa-X</strong></div> <div>Projektet samlar en lång rad tekniskt framstående samarbetspartners i Europa för att gemensamt utveckla sjätte generationens mobilnät, 6G. Hexa-X startar i januari 2021 och beräknas pågå 2,5 år. De ingående parterna representerar hela värdekedjan inom kommunikationsbranschen inklusive forskningsinstitut och universitet, såsom exempelvis Nokia, Ericsson, Intel, Orange, Qamcom och Siemens. Från den akademiska världen deltar bland annat Chalmers och universiteten i Helsingfors (Aalto), Dresden, Kaiserslautern, Pisa, Turin och Uleåborg.</div> <div><a href="https://hexa-x.eu/" target="_blank">Läs mer på projektets webbplats (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson​</a>, koordinator för Hexa-X på Chalmers, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> </div>Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/sakernas-internet-ska-bli-smartare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/sakernas-internet-ska-bli-smartare.aspxSakernas internet ska bli smartare<p><b>Autonoma fordon och smarta hem blir alltmer komplexa. Ett nytt system baserat på maskininlärning ska utvecklas för att göra mjuk- och hårdvaran som används till dessa applikationer mer robusta, kraftfulla och energieffektiva. Design, integration och utvärdering av hårdvaran kommer att göras på Chalmers.</b></p><div>I ett intelligent hem – ett ”smarthome” – har de boende tillgång till enheter som är utformade för att förenkla livet: tänk dig ett kylskåp som beställer ny mat när den börjar ta slut, och som dessutom kan kommunicera med ugnen. Sådana enheter och moduler är en del av sakernas internet (Internet of Things, eller IoT). IoT-enheter är anslutna till ett nätverk där de spelar in, sparar, bearbetar och överför data. Applikationer för IoT inkluderar även självkörande bilar och industrirobotar. </div> <div><br /></div> <div>– Dator- och IoT-system blir mer och mer effektiva. Det ger oss mer utmanande problem att lösa och på så sätt påskynda automatiseringen för att förbättra vår livskvalitet, men datamängden som samlas in och bearbetas är enorm, och den beräkningskapacitet som krävs för detta är mycket hög. Dessutom är algoritmerna ofta för komplexa för att leverera snabba svar inom en rimlig tid, <span>förklarar professor Ulrich Rückert, som är koordinator för det nya VEDLIoT-projektet och leder forskargruppen Cognitronics and Sensor Systems vid Bielefeld University i Tyskland.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/VEDLIoT/pedro-200.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Pedro Petersen Moura Trancoso" style="margin:5px" />Pedro Petersen Moura Trancoso, docent på avdelningen för Datorteknik vid Institutionen för data- och informationsteknik, leder projektets arbetspaket för design, integration och utvärdering av hårdvaruacceleratorer. Fokus kommer att vara på att utveckla en effektiv, skalbar och flexibel arkitektur för djupinlärningsacceleratorer, med applikationer från sensorer till Edge-servern till Cloud-servern. <br /></div> <div>– Vår huvudsakliga insats i projektet kommer att vara samdesign av hårdvaran för optimerade djupinlärningsmodeller och algoritmer, vilket ska resultera i en arkitektur som är effektiv, flexibel och skalbar. Vi kommer också att delta i arbetet med att undersöka minneshierarkin för djupinlärningsacceleratorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/VEDLIoT/Eric-Knauss2.gif" alt="Eric Knauss" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></div> <div>Eric Knauss, docent vid avdelningen Software Engineering på Data- och informationsteknik, leder arbetet med kravställning för system som bygger på VEDLIoT-komponenter. Fokus kommer att ligga på att hitta en lämplig nedbrytning från system till komponentnivå, särskilt med avseende på kontextuell information och krav på datakvalitet. <br /></div> <div>– Vårt mål är att stödja utvecklingen av djupinlärningsbaserade system och system-of-systems genom att tillhandahålla en stadig grund med avseende på krav och arkitektonisk nedbrytning. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Artificiell intelligens framför konventionella metoder </h2> <div>Tolv partners från fyra EU-länder – Tyskland, Polen, Portugal och Sverige, samt EU's samarbetspartner Schweiz, arbetar tillsammans med projektet. I stället för att förlita sig på konventionella metoder, till exempel statistik, använder det internationella forskarteamet metoder för maskininlärning, inklusive djupinlärning med artificiella neurala nätverk. <br /></div> <div>– I djupinlärning har det underliggande nätverket mellanliggande neuronlager förutom input- och output-lager. På så sätt kan en slags abstraktion implementeras, som möjliggör komplexa systembeteenden. Vi tillhandahåller informationen; maskinerna lär sig och fattar beslut själva, <span>säger Jens Hagemeyer, elektrotekniker som ingår i forskargruppen Cognitronics and Sensor Systems vid Bielefeld University, och också är den tekniska ledaren för projektet.<span style="display:inline-block"></span></span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Med VEDLIoT-plattformens autonoma inlärning ska IoT-enheter kunna uppnå högre prestanda samtidigt som de blir mer energieffektiva. För detta utvecklas, som en del av projektet, en modulär hårdvaruplattform som gör det möjligt att kombinera mikroservrar av olika prestandaklasser på en flexibel bärare. <br /> – Beroende på applikationens krav kan servrarna konfigureras individuellt av operatören, vilket resulterar i en plattform som är lämplig för universell användning. Det nya systemet förhindrar också systemfel, om en server misslyckas, till exempel på grund av ett svagt trådlöst nätverk, kan hela enheten fortfarande användas. I bästa fall märker inte användaren av en självkörande bil ens serverfelet, säger Hagemeyer. <h2 class="chalmersElement-H2">Öppet för ytterligare partners</h2> I projektet ingår sju universitet och forskningsinstitut som arbetar med artificiell intelligens och sakernas internet. Övriga partners är företag i olika storlekar, allt från Chalmersbaserade startupen <a href="/en/departments/cse/news/Pages/EmbeDL.aspx">EmbeDL</a> till det multinationella företaget Siemens. <div><br /></div> <div>Det finns fortfarande möjlighet för fler företag att delta i projektet.  </div> <div>– Vi förväntar oss att finansiera minst tio ytterligare användningsfall inom ramen för projektet – förutom de befintliga applikationerna inom sektorerna Automotive, Automation och Smart Homes. Därför vill vi engagera fler företag, säger Dr. Carola Haumann, som är projektledare och vice verkställande direktör för CoR Lab vid Bielefeld University. </div> <div><br /></div> <div>En prototyp av plattformen bör vara igång i mitten av 2022, och resultaten från de olika applikationerna kommer att strömma in i IoT-plattformen under hela projektet, vilket möjliggör kontinuerliga förbättringar av plattformen.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Pedro Petersen Moura Trancoso<br />Docent, avdelningen för Datorteknik, Data- och informationsteknik, Chalmers.<br />E-post: <a href="mailto:ppedro@chalmers.se">ppedro@chalmers.se</a><br />Telefon: +46 31 772 63 19</div> <div><br /></div> <div>Eric Knauss<br />Docent, avdelningen för Software Engineering, Data- och informationsteknik, Göteborgs universitet.<br />E-post: <a href="mailto:eric.knauss@cse.gu.se">eric.knauss@cse.gu.se</a> <br /></div> <div>Telefon: +46 31 772 10 80<br /></div> <div><br /></div> Prof. Dr.-Ing. Ulrich Rückert<br />Bielefeld University Faculty of Technology/CoR-Lab <br />E-post: <a href="mailto:rueckert@techfak.uni-bielefeld.de">rueckert@techfak.uni-bielefeld.de</a> <div>Telefon: +49 521-106 12050 <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om projektet</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/957197">VEDLIoT projektprofil</a> (engelska)</div></div></div></div> </div>Thu, 19 Nov 2020 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/principer-for-beraknande-minnesenheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/principer-for-beraknande-minnesenheter.aspxPrinciper för beräknande minnesenheter<p><b>Ett nytt projekt på Chalmers, finansierat av Stiftelsen för Strategisk forskning, ska ta fram ett förslag på hur beräkningsenheterna kan integreras i minneskretsarna i framtidens datorer.    </b></p><div>Under mer än fem decennier har beräkningsprestanda för datorer kunnat öka exponentiellt tack vare att det har varit möjligt att öka antalet transistorer i beräkningsenheten i samma höga takt. När vi nu står inför det faktum att det inte längre är möjligt att få in fler transistorer på varje chip samtidigt som beräkningsproblemen blir alltmer dataintensiva, med allt från självkörande fordon till analys av gigantiska datamängder, behövs nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/PRIDE/PerSPRIDEtext.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Per Stenström" style="margin:5px;width:181px;height:204px" />I dagens teknologi skickas data fram och tillbaka mellan datorns minne och beräkningsenhet, vilket kostar både tid och processorkraft – det vill säga energi. I projektet PRIDE: principer för beräknande minnesenheter ska Per Stenström, professor på avdelningen för Datorteknik vid Data- och informationsteknik, undersöka hur parallellism och minneslokalitet kan hanteras på ett energieffektivt och transparent sätt. </div> <div> </div> <div>– Visionen är en helt ny typ av parallella datorer, där beräkningsenheterna är integrerade i minneskretsarna, säger Per Stenström. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Med en programmeringsmodell för mjukvara som ska tas fram i projektet hoppas man att på 10 år kunna öka beräkningsprestandan gånger 100 och minneskapaciteten gånger 10 på varje datorchip. Med dagens teknologi är det möjligt att uppnå 10 teraFLOP (10^13 flyttalsoperationer per sekund) och 100 GB minne på ett datorchip. Med den systemlösning som planeras i PRIDE skulle det bli möjligt att bygga datorchip som närmar sig 1 petaFLOP (10^15 flyttalsoperationer per sekund) och 1 TB minne.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Om projektet</h2></div> <div> </div> Projektet startar den 1 januari 2021 och finansieras med 28 miljoner under 5 år av Stiftelsen för Strategisk forskning, som delar ut nära 200 miljoner kronor i rambidrag inom forskningsprogrammet Computing and Hardware for ICT Infrastructures. Utlysningen är riktad mot hårdvara för nästa generations trådlösa kommunikation (6G), accelererad beräkningskraft och energieffektivare IKT. <br /> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Pride kommer även att redan från start inleda samarbeten med kommersiella intressenter bland svenska företag, samt arbeta i synergi med EuroHPC projektet <a href="https://www.european-processor-initiative.eu/">The European Processor Initiative</a> där Chalmers deltar. </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <div>Professor Per Stenström, avdelningen för Datorteknik. <br />E-post: <a href="mailto:per.stenstrom@chalmers.se">per.stenstrom@chalmers.se</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Foto av Per Stenström: Anna-Lena Lundqvist<br /></div> Thu, 22 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/kan-AI-hitta-tidiga-tecken-på-stroke.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/kan-AI-hitta-tidiga-tecken-p%C3%A5-stroke.aspxKan AI hitta tidiga tecken på stroke?<p><b>​Kan AI hjälpa till att upptäcka syrebrist i hjärnan som leder till stroke? Det ska forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för data- och informationsteknik undersöka i ett kliniskt forskningsprojekt med start i oktober.</b></p><div>– Det här är klinisk forskning när den är som bäst, säger Helena Odenstedt Hergès, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och adjungerad universitetslektor vid Sahlgrenska akademin. </div> <div><br /></div> <div>Hos en nedsövd patient kan till exempel hjärtat signalera att något inte är bra uppe i hjärnan. Det är subtila ändringar i signaler som är svåra att upptäcka. Nu vill forskare ta reda på om det genom AI går att spåra och eventuellt förhindra en kommande stroke hos sövda patienter. Metoden skulle kunna utvecklas till ett varningssystem som larmar när patienter under narkos utvecklar syrebrist i hjärnan med stroke som följd. Det kan röra sig om kritiskt sjuka patienter på intensivvården, sövda patienter och patienter som redan utvecklat stroke men även andra patientgrupper </div> <div>– Kan vi upptäcka hotande syrebrist i hjärnan utifrån andra fysiologiska signaler genom att analysera stora mängder data genom AI? Forskningen syftar till att upptäcka och eventuellt förhindra syrebrist i hjärnan hos bland annat sövda patienter. En läkare har inte möjlighet att analysera all den data som registreras från en patient, men det kan AI, säger Helena Odenstedt Hergès. </div> <div><br /></div> <div>Forskare på avdelningen för Software Engineering vid institutionen för data- och informationsteknik ska arbeta för att ta fram en predikteringsmodell som kan varna läkarna när det uppstår mönster som kan vara tecken på syrebrist i hjärnan som kan utvecklas till stroke. <span><span><span>De kommer främst att använda sig av supervised learning och utveckla en kedja av algoritmer där resultatens tillförlitlighet ökar med varje steg. </span></span></span><br /></div> <div>– För mig är projektet viktigt för att få en bättre förståelse av utmaningarna med att utveckla AI-baserad mjukvara i sjukvården. Genom att vistas i sjukhusmiljö, och observera kliniskt arbete, kan jag säkerställa att vi inte missar viktiga kvalitetsaspekter på grund av brister i datakvalitén eller hur vi utvecklar våra algoritmer, säger Miroslaw Staron, professor på avdelningen för Software Engineering. <span><span><br /></span></span></div> <div><span><span><br /></span></span></div> Det formulerade forskningsprojekt som startar i höst är ett samarbetsprojekt beroende av flera kompetenser, kliniskt verksamma läkare och forskare i teknik och mjukvaruutveckling. <span>Bland andra professor Miroslaw Staron, Institutionen för data- och informationsteknik, Göteborgs universitet/Chalmers tekniska högskola, Professor Silvana Naredi, Professor Mikael Elam, Med Dr Linda Block, Med Dr Jaquette Liljenkrantz, Leg läk Ali El Merhi, leg läk Richard Vithal, SU, SA.<span style="display:inline-block"></span></span> <br /><div></div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras delvis av <a href="/en/centres/chair/Pages/default.aspx">CHAIR – Chalmers AI Research Center</a>. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <div>Miroslaw Staron, professor, avdelningen för Software Engineering. <br />E-post: <a href="mailto:miroslaw.staron@cse.gu.se">miroslaw.staron@cse.gu.se</a><br />Telefon: 031-772 10 81 <br /></div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta om studien: </h2></div> <ul><li>Studien är inte gjord tidigare och är registrerad i Clinical trials ClinicalTrials.gov (NCT03919370). </li> <li>Studien är etikprövad och godkänd och startar i oktober 2020. </li> <li>Studieprotokollet är publicerat i Acta Anaesthesiologica Scandinavica 2020;64(9):1335-1342. Cerebral ischemia detection using artificial intelligence (CIDAI) – A study protocol. </li></ul> <div><span>Den aktuella studien påverkar inte patienten mer än att teamet samlar in deras data från befintliga kliniska övervakningsmetoder för att sedan analysera den med AI. I en första pilotstudie med 20 patienter fokuserar forskningsteamet på att analysera förändringar av mönster i inspelade data i relation till utveckling av syrebrist i hjärnan. <span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> Thu, 15 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxForskarskola inom AI för samhälle och humaniora<p><b>​Fyra doktorander från Chalmers deltog i det första mötet i WASP-HS forskarskola när 35 doktorander från hela Sverige samlades för att utbildas i artificiell intelligens inom humaniora och samhällsvetenskap. </b></p>​<span style="background-color:initial">De forskningsprojekt som ryms inom WASP-HS programmet tar itu med utmaningar och effekter av kommande teknikförändringar samt bidrar till utvecklingen av teori och praktik för mänskliga och samhälleliga aspekter av AI och autonoma system, och särskilt potentiella etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av teknikskiftet.</span><div><br /></div> <div>Till programmet knyts ett stort antal doktorander som var och en har anställning vid något av de svenska universitet som deltar i programmet. Från Chalmers deltog doktoranderna Alicja Ostrowska, från institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, samt Mafalda Gamboa, Denitsa Saynova och Ziming Wang från institutionen för data- och informationsteknik.</div> <div><br /></div> <div>WASP-HS, The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, är ett tioårigt program finansierat av Wallenbergstiftelserna.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://wasp-hs.org/sv/news/forskarskola-en-start-for-framtida-ai-forskare/">Läs mer om WASP-HS forskarskola. ​</a></div>Mon, 05 Oct 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/type-theory-for-mathematics-and-computer-science.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/type-theory-for-mathematics-and-computer-science.aspxForskning om interaktiva bevissystem får stöd av KAW<p><b>​Att kontrollera att programvara i datorer räknar rätt är mycket svårt. Thierry Coquand, professor på avdelningen för Logik och typer,  Data- och informationsteknik, får 35 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ett projekt om system som hjälper till att kontrollera riktigheten i matematiska resonemang, så kallade interaktiva bevissystem. </b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/ThierryCoquand.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Thierry Coquand" style="margin:5px;width:214px;height:293px" /><div>− Knepet är att använda programvara för att verifiera programvara. Grundidén är att betrakta program, deras indata och utdata, som matematiska objekt och ställa en matematisk exakt fråga om deras korrekthet, säger Thierry Coquand. <br /></div> <div><br /></div> <div>Metoden har använts med framgång när det gäller att kontrollera programvara som används i till exempel flygelektronik. Enligt Thierry Coquand börjar behovet av den här typen av beviskontroll även märkas i ren matematik. Anledningen är att längden och komplexiteten har ökat hos matematiska bevis. </div> <div><br /></div> <div>− Två exempel är Feit-Thompsons sats på mer än 250 sidor och fyrfärgssatsen, vars bevis var omöjligt att genomföra för hand. Båda bevisen har nu kontrollerats av interaktiva bevissystem. </div> <div><br /></div> <div>Thierry Coquands projekt tar avstamp i teorier formulerade av den rysk-amerikanska matematikern Vladimir Voevodsky. För ett decennium sedan blev han alltmer bekymrad över komplexiteten hos bevis i sin egen forskning. <br /></div> <div><br /></div> <div>− Hans nya sätt att se på matematiska objekt har banbrytande konsekvenser för matematikens grundvalar, och i utformandet av interaktiva bevissystem, säger Thierry Coquand.</div> <div><br /></div> <div>Projektet ”Type Theory for Mathematics and Computer Science” får 34 700 000 kronor och löper under fem år. Det kommer att vara ett samarbetsprojekt mellan datalogen Thierry Coquand och matematikern Peter Lumsdaine vid Stockholms universitet. <br /></div> <div>Sammanlagt har 18 forskningsprojekt beviljats totalt 541 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Thomas Melin, Göteborgs universitet<br />Foto: Camilla K. Elmar/Senter for grunnforskning, Det Norske Videnskaps-Akademi</div> Wed, 30 Sep 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/AI-agenter-kan-lara-sig-att-kommunicera-effektivt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/AI-agenter-kan-lara-sig-att-kommunicera-effektivt.aspxAI-agenter kan lära sig att kommunicera effektivt<p><b>Fyra forskare från Chalmers och Göteborgs universitet presenterar en metod för att studera hur språk utvecklas som ett effektivt verktyg för att beskriva mentala bilder. I en ny studie visar de att artificiella agenter på egen hand kan lära sig att kommunicera på ett artificiellt språk som liknar mänskligt språk. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. </b></p><div>Gruppen jobbar med frågeställningar i gränslandet mellan kognitiv vetenskap och maskininlärning. Flera studier inom kognitiv vetenskap tyder på att mänskliga språk formas av behovet av effektiv kommunikation och förloppet är ur ett informationsteoretiskt perspektiv nära optimalt. Göteborgsforskarnas metod för att träna de artificiella agenterna bygger på förstärkningsinlärning, reinforcement learning, som är ett område inom maskininlärning där agenter successivt lär sig genom att interagera med en miljö och få belöningar. I det här fallet har agenterna startat utan någon som helst språklig kunskap och sedan lärt sig att kommunicera genom att få feedback på hur bra de förstår varandra. Även det förloppet har varit nära optimalt. <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/MikaelAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mikael Kageback" style="margin:5px" />– Vi tittar på hur agenter lär sig att namnge olika färger i ett gissningsspel bestående av en berättare och en lyssnare. Berättaren ser en färg och beskriver den genom att skicka ett ord från en ordlista till lyssnaren som försöker återskapa färgen. Båda agenterna belönas efter hur bra lyssnaren kan pricka in färgen. Orden i ordlistan har till en början ingen betydelse, utan det är upp till agenterna att själva komma överens om ordens mening under flera rundor av gissningsspelet. Vi ser att agenterna partitionerar in färgspektra på liknande sätt som vi människor gör, säger Mikael Kågebäck, forskare på Sleepcycle AB. <br /></div> <div><br /></div> <div>Mikael Kågebäck, tidigare doktorand vid Institutionen för data- och informationsteknik, har tillsammans med Asad Sayeed, forskare i datalingvistik på Centrum för språkteori och sannolikhetsstudier (CLASP) vid Göteborgs universitet, och Devdatt Dubhashi, professor, och Emil Carlsson, doktorand, på avdelningen för Data Science och AI vid Data- och informationsteknik, författat artikeln som nu publicerats av PLOS ONE.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/AsadAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Asad Sayeed" style="margin:5px" />– En praktisk tillämpning av vår forskning är att den kan bidra till mer effektiv kommunikation mellan datorer och människor och förbättra datorers förståelse för mänskligt språk, till exempel i smarta system som Siri och Alexa, säger Asad Sayeed. <br /><span>Den underliggande idén att lära sig att kommunicera genom förstärkningsinlärning är också intressant för forskning inom sociala och kulturella områden, till exempel för projektet GRIPES som studerar hundvisslepolitik (dogwhistle politics), och som leds av Asad Sayeed. <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kan användas för andra studier</h2> <div> </div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/DevdattAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" style="margin:5px" />– Kognitiva experiment är tidskrävande, eftersom du ofta behöver utföra noggranna experiment med ett antal volontärer. Vi presenterar en kraftfull, flexibel och kostnadseffektiv metod för att undersöka de här grundläggande frågorna. Vi har full kontroll på experimenten, som är repeterbara och helt pålitliga. Det ramverk vi tagit fram är mycket användbart för att undersöka grundläggande frågor inom kognitiv vetenskap, språk och interaktion. För datavetare är det ett givande område för att utforska effektiviteten hos olika inlärningsmekanismer, säger Devdatt Dubhashi.<br /></div> <div></div> <div>​<br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/EmilAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Emil Carlsson" style="margin:5px" /> </div> <div>– I framtiden vill vi undersöka om agenter kan utveckla kommunikation som liknar mänskligt språk även inom andra områden. Ett exempel är om vi på ett artificiellt sätt kan återskapa de hierarkiska strukturer vi ser i mänskligt språk, säger Emil Carlsson.  </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Mer utförlig information om forskningsprojektet finns i <a href="/en/departments/cse/news/Pages/AI-agents-can-learn-to-communicate-effectively.aspx">den engelska versionen av denna text</a>. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0234894">Länk till artikeln i PLOS ONE</a>.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Asad Sayeed, forskare i datalingvistik, avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. <br /> <a href="mailto:asad.sayeed@gu.se">asad.sayeed@gu.se</a></div> <div><br /> Devdatt Dubhashi, professor, avdelningen för Data Science och AI, Institutionen för data-och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet. <br /><a href="mailto:%20dubhashi@chalmers.se"><span>dub</span><span>hashi@chalmers.se</span></a></div> <div><br />Emil Carlsson, doktorand, avdelningen för Data Science och AI, Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet.<br /><a href="mailto:%20caremil@chalmers.se">caremil@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Av:​ <br />Monica Havström, kommunikatör på Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. <br /> Tel: 031-786 30 42</div> <div><br /></div> Anneli Andersson, kommunikatör på Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet.<br /> Tel: 031-772 10 29. Wed, 15 Jul 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxArbete pågår för ny diagnostik<p><b>​Runt om på Chalmers pågår forskning för att ta fram ny teknik för diagnostik. Läs om några exempel här!​</b></p><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx"><div><span style="background-color:initial"><strong><em>Dessa exempeltexter är kopplade till en huvudartikel som finns publicerad här.</em></strong></span></div></a><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bekämpar antibiotikaresistens</span></h2> <div>På Matematiska vetenskaper har Erik Kristiansson utvecklat algoritmer för att analysera mönster i bakteriers arvsanlag. Det gör det möjligt att hitta förändringar som ger motståndskraft mot antibiotika, vilket förbättrar möjligheten till effektiv behandling. </div> <div> </div> <div>Kristiansson har, tillsammans med Kristina Lagerstedt och Susanne Staaf, grundat 1928 Diagnostics, vars molnbaserade programvara analyserar arvsanlag hos bakterier och ger information om smittspridning och behandlingsalternativ.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund på Biologi och bioteknik studerar de DNA-molekyler – så kallade plasmider – som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Plasmiderna identifieras genom att forskarna formar ”streckkoder” på dem. I kombination med gensaxen CRISPR kan även de gener som gör bakterier resistenta identifieras. Metoden har nu ytterligare utvecklats till att också identifiera själva bakterien, vilket är viktigt då olika typer av bakterier orsakar olika allvarliga infektioner.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Westerlund studerar de DNA-molekyler som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Här flankerad av kollegorna Gaurav Goyal och Vinoth Sundar Rajan.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>D</span><span>iagnostik med hjälp av mikrovågor</span></h2> <div> </div> <div>Med mikrovågor är det möjligt att avläsa mönster som kan användas för diagnostik. Svaga mikrovågssignaler skickas genom kroppen och avläses. Mönstret som signalerna bildar analyseras med algoritmer för bildrekonstruktion eller AI-baserad klassificering.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>På institutionen Elektroteknik, tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och andra samarbetspartners, tillämpar forskarna metoderna inom bland annat strokediagnostik och mammografi. Tekniken erbjuder en möjlighet att bygga små, mobila enheter vilket gynnar snabb, tidig diagnos – vilket är särskilt kritiskt vid diagnos av stroke. </div> <div> </div> <div>Den så kallade strokehjälmen som utvecklats av forskargruppen kan redan i ambulansen avgöra om en stroke orsakats av en propp eller blödning. Det minskar tiden till behandling och därmed räddas fler till ett bättre liv efter stroken. </div> <div> </div> <div>– Många faktorer talar för att mikrovågstekniken har potential att bli en mycket effektiv metod för diagnostik, säger Andreas Fhager.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Andreas Fhager och strokehjälmen, som kan avgöra om en stroke orsakats av en propp eller en blödning.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI och diagnostik</h2> <div> </div> <div>Artificiell intelligens kan vara till stor hjälp i beslutsstöd för vården och på Chalmers bedrivs flera olika projekt. <span style="background-color:initial">Robert Feldt och Marina Axelson-Fisk, professorer i datateknik respektive matematik, arbetar tillsammans med Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett projekt inriktat mot sepsis, blodförgiftning. Snabb diagnos och behandling är avgörande för överlevnad, men dagens screeningverktyg håller låg precision. Målet med projektet är att kunna stödja läkare att tidigare ställa rätt diagnos, med hjälp av AI. Metoden de utvecklar kan även testas på andra diagnoser och under våren har forskarna tittat särskilt på om den går att använda på covid-19.<br /><br /></span></div> <div> </div> <div>AI-stöd är även intressant för analys av medicinska bilder, där datorer lär sig att tolka till exempel röntgenbilder av mänskliga organ. Fredrik Kahls forskargrupp utvecklar tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset en AI-baserad metod för att bedöma skiktröntgenbilder av hjärtats kranskärl. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. En AI-bedömning har inte bara potentialen att bli lika träffsäker som den mänskliga bedömningen utan går betydligt fortare och är mer konsistent, när datorn väl är upplärd. </div> <div> </div> <div>I nästa steg kan AI hjälpa till att se oupptäckta samband och mönster, och därmed bidra med helt ny medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Kahl är professor vid Elektroteknik. Hans forskargrupp utvecklar AI för att diagnosticera medicinska bilder.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Identifierar sjukdom innan symtom uppstår</h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg på Biologi och bioteknik arbetar med metabolomik, en omfattande analys av molekyler i biologiska prov som blodplasma. Faktorer som påverkar hälsan – gener, livsstil, miljöföroreningar, mediciner – ger avtryck på metabolomet, det mönster av små molekyler som finns i provet. Genom att mäta avtrycken, och relatera dem till hälsoparameterar och sjukdomar, kan forskarna studera olika faktorers påverkan, men även få information om underliggande mekanismer. Forskning pågår också för att hitta så kallade biomarkörer som kan identifiera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller cancer.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Biomarkörer i blodprov kan ge information om risker för vanliga sjukdomar.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Snabbt och effektivt influensatest</span></h2> <div> </div> <div>På institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap bygger Dag Winkler och hans kollegor en bärbar liten enhet som ska kunna diagnosticera influensa på under en timme, och provet behöver därmed inte skickas till labb för analys. Får man testsvaret inom en timme innebär det att man kan isolera patienter med smittsamma sjukdomar i tid. Forskningsprojektet sker i samarbete med flera parter, däribland Karolinska Institutet.</div> <div> </div> <div>Projektet är inriktat på influensa-diagnostik men forskarna menar att utrustningen även kan användas för att upptäcka andra sjukdomar, exempelvis malaria, Sars – eller covid-19. Det senaste året har forskargruppen lyckats förbättra känsligheten hos tekniken så pass att de nu söker patent och tittar på förutsättningarna för kommersialisering.</div> <div> </div> <div><br />Texter: Mia Malmstedt och Malin Ulfvarson<br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx">Läs den relaterade huvudartikeln här.</a></div></div>Wed, 24 Jun 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxNy teknik ska ge mer vård för pengarna<p><b>​Svensk sjukvård står inför stora utmaningar, och ropar efter ny teknik för att lösa dem. Diagnostik är en av pusselbitarna. Med hjälp av exempelvis AI och precisionsdiagnostik finns mycket att vinna, både för vårdsystemet och för individen.</b></p><em><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Denna artikel är kopplad till sidoartiklar med exempel från Chalmers forskning.​</a></em><br />​<br /><span style="background-color:initial">Vi kan börja med att konstatera: nej, det här är inte ännu en artikel om corona. Även om det allra mesta – oavsett om vi talar om vård eller diagnostik – under första halvan av 2020 handlat om covid-19, så finns det naturligtvis en mängd andra utmaningar och framtida utvecklingsprojekt för svensk sjukvård, pre och post corona.</span><div><br /></div> <div>Att svensk sjukvård står inför en stor omställning har knappast gått någon förbi. Vårdköer, överfulla akutmottagningar, primärvårdsreformer och personalbrist flimrar förbi i nyhetsflödet. Kanske kan det mesta kokas ner till en fråga: har sjukvården blivit för bra?<br /><br /></div> <div>– Vi kan göra allt mer, allt högre upp i åldrarna och allt mer förfinat, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, och ansvarig för område 4 som – med bland annat radiologi, klinisk fysiologi och alla laboratorier – innehåller merparten av sjukhusets diagnostik. </div> <div>– Men den medicinska utvecklingen och den större andelen äldre i befolkningen leder också till ökade sjukvårdsbehov. Nu måste vi ta tekniken till hjälp för att klara detta. Vi kan inte bara jobba på som vi tidigare gjort, utan behöver tekniska lösningar som låter oss göra mer med samma resurser.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI gör diagnosen säkrare och sparar resurser</h2> <div>Ett tydligt exempel på en sådan lösning är AI och bilddiagnostik. Om datorn tolkar bilder med hjälp av artificiell intelligens, så får radiologen ett försorterat urval att granska; bilder där datorn redan ringat in de potentiella problemen. Diagnosen blir säkrare, snabbare och mer effektiv. </div> <div>– Vi ser också en utveckling där teknik gör det möjligt för patienterna att sköta allt mer av mätning och diagnostik i hemmet. Patienten blir expert på sin egen sjukdom, vilket är en fördel för individen samtidigt som det sparar resurser i sjukvården, säger Peter Gjertsson, och tillägger att de som inte kan använda tekniken av olika skäl naturligtvis fortfarande ska tas omhand.</div> <div> </div> <div>Även precisionsmedicin är ett område under uppsegling; behandlingar kan skräddarsys när genetisk diagnostik kan påvisa sjukdom och bilddiagnostik identifierar problemområdet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hälsoforskning på nästan hela Chalmers</h2> <div>Täta samarbeten mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har funnits länge. Forskare från båda håll har exempelvis tillsammans utvecklat avancerade medicintekniska produkter, ny kunskap till grund för bättre läkemedel och forskat kring miljöer och arkitektur inom vården. På Chalmers bedrivs hälsorelaterad forskning på hela 12 av 13 institutioner, vilket inkluderar många olika forskningsfält.</div> <div><br /></div> <div>Att forskningen var så mångfacetterad stod klart efter en inventering inför uppstarten av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik. Det nya styrkeområdet ska bilda en röd tråd genom forskningen på Chalmers och knyta ihop den med externa parter. Startskottet gick i januari. <br /><br /></div> <div>– Under utredningstiden gjorde vi intervjuer på varje institution och förstod att många frågeställningar inom hälsa var gemensamma, över gränserna mellan institutioner. Kompetens efterfrågas, både externt och internt, och det visar sig att Chalmers har mycket av den, säger Ann-Sofie Cans, docent på Kemi och kemiteknik och ledare för styrkeområde Hälsa och teknik, som menar att Chalmers forskare allt för länge varit vana att arbeta i silos. </div> <div>– Nu ska vi starta aktiviteter där våra 200+ forskare får möjlighet att lära känna varandra, och samtidigt öka vår externa samverkan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete i Chalmers AI-center</h2> <div>Ett samarbetsområde som redan tagit steg framåt är just AI. I december 2019 klev SU in som en samarbetspartner i Chalmers AI Research Centre, Chair. Rent praktiskt innebär samarbetsavtalet ett åtagande över minst fem år, med gemensamt finansierad forskning inom AI för vård och hälsa. Ett antal prioriterade utmaningar har mejslats fram. En av dem är diagnostik. Med AI kan stora mängder data – mätvärden, text, bilder – behandlas, och datorn kan lära sig att känna igen symtom.</div> <div><br /></div> <div>Fredrik Johansson, forskarassistent på Chalmers institution för data- och informationsteknik, är själva bryggan mellan styrkeområde Hälsa och teknik, Chair och SU. Tillsammans med sin motsvarighet från SU tar han nu fram en gemensam forskningsagenda. </div> <div>– Även om vi redan tidigare har jobbat ihop, så innebär samarbetet i styrkeområdet och Chair att vi nu kan koordinera oss. Till exempel kan vi se om flera forskare faktiskt jobbar mot samma mål, så att vi blir mer effektiva och hittar synergier, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Letar mönster hos patientgrupper</h2> <div>Fredrik Johansson handleder själv ett projekt där studenter använder insamlade data om patienter med Alzheimers sjukdom för att låta AI leta mönster. Alzheimers diagnosticeras idag främst med hjälp av kognitiva tester, som exempelvis minnestester, och yttrar sig väldigt olika.</div> <div>– Man vet att Alzheimerspatienter har plackbildningar i hjärnan. Men vissa patienter får stora symtom medan andra inte får det, trots lika omfattande plackbildningar. Varför? Vi vill ta fram ett verktyg som kan ge en helhetsbild av patienten, för att få fram vad skillnaderna kan bero på. Vi tittar på faktorer som kan mätas när de diagnosticeras, men också följas över tid. Tanken är att i första hand kunna förutsäga hur sjukdomen kan förväntas utvecklas, men kanske kan vi också på sikt få fram ett verktyg som kan diagnosticera subgrupper hos Alzheimerspatienterna.</div> <div><br /></div> <div>Planer finns för gemensam infrastruktur, och även för utbildningsinsatser. Ett exempel är etikprövningar, något som efterfrågas av Chalmersforskare som inte hanterat detta i någon större utsträckning tidigare, men som förstås är väldigt viktiga i vården.</div> <div>– Här kan vi behöva utbilda vår personal. Och omvänt pratar vi också om utbildning i AI för forskare på SU, säger Fredrik Johansson.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Vi finns här för att stödja”</h2> <div>Ann-Sofie Cans påpekar att Chalmers även går in och stöttar i den nya innovationsutbildningen för ST-läkare som SU nyligen startat.</div> <div>– Sahlgrenska vill att läkarna ska ha kunskap om olika områden inom teknik. Då kan vi hjälpa dem att hitta rätt personer för att ge en föreläsning eller ordna studiebesök, som nu i vår inom exempelvis AI och 3D-printning, säger Ann-Sofie Cans.</div> <div>– Från vårdens sida inser man allt mer att man behöver ingenjörernas kompetens. Och vi finns här för att stödja. Om ingen använder våra lösningar, så kommer de ju inte till någon nytta.</div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik</h2> <div>Chalmers nya styrkeområde spänner över 12 institutioner och är organiserat i fem profilområden:<br /><br /></div> <div>• Digitalisering, Big Data och AI</div> <div>• Infektion, läkemedelsleverans och diagnostik</div> <div>• Prevention, livsstil och ergonomi</div> <div>• Medicinteknik</div> <div>• System och miljöer för hälsa och vård</div> <div><br /></div> <div>Profilerna har definierats utifrån den forskning som finns representerad på Chalmers, men också visat sig fungera som värdefulla ingångar till högskolan.<br /><br />Förutom Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkluderar de externa samarbetsparterna bland annat Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, AstraZeneca Bioventure Hub, Högskolan i Borås och Sahlgrenska Science Park.<br /><br /></div> <div>Styrkeområdet och samarbetena omfattar inte bara forskning utan även utbildning. Chalmers och SU har startat ett pilotförsök med en gemensam forskarskola i medicinteknik. På sikt kan eventuellt doktorander som antas ges möjlighet till dubbel examen. Chalmers har även skapat det nya basprogrammet Medicinteknik, och de första studenterna startar i höst.<br /><br /></div> <div>Styrkeområde Hälsa och teknik har definierat tre samhällsutmaningar att arbeta mot, i linje med FN:s globala hållbarhetsmål: <em>Ändrad befolkning och nya sjukdomar</em>, <em>Ökat behov av vård i ett samhälle med begränsade resurser</em>, samt <em>Hälsa, klimat och hållbarhet.</em></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div><br /><em>Bildtext till bilden på operationssalen ovan:</em></div> <div><div><em>En operationssal hos Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fullt utrustad med nära 400 medicintekniska produkter för bildstödd diagnostik eller behandling. Detta är en av de tekniktätaste och mest avancerade operationsavdelningar som finns i Sverige. I huset finns flera så kallade hybridsalar, där kirurgi och bilddiagnostik kan utföras i samma rum. </em></div> <div><em>Chalmers forskningscentrum MedTech West etablerar i år samverkanslabb hos Bild- och interventions-centrum. Med start 2021 planeras kliniska tester inom diagnostik med mikrovågor och magnetence-falografi (MEG).</em></div></div> <div><br /> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Läs relaterad artikel med exempel på Chalmers forskning inom området diagnostik här.</a></div>Wed, 24 Jun 2020 09:00:00 +0200