Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 22 Jan 2022 12:51:25 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Losenordsbytardagen-–-detta-behover-du-veta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Losenordsbytardagen-%E2%80%93-detta-behover-du-veta.aspxLösenordsbytardagen – detta behöver du veta<p><b>​Hallå där Andrei Sabelfeld, professor vid avdelningen för informationssäkerhet på Chalmers. Den 20 januari infaller den årliga Lösenordsbytardagen som ska påminna oss om att se över och byta inlogg till våra konton på internet. Regelbundet kommer rapporter om läckta inloggningsuppgifter, kapade konton och uppmaningar att välja ett säkert lösenord. Så hur håller man sina konton säkra på nätet? </b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Vad utgör egentligen ett bra lösenord?</strong></span><div>Ett bra lösenord är både svårt att gissa för någon annan och svårt att upptäcka med en lösenordsknäckare men samtidigt lätt för användaren att komma ihåg. Verktygen för att knäcka lösenord brukar testa typiska mönster med hjälp av vanliga ord i olika språk, vanliga lösenord och lösenord som har läckt ut tidigare, så det gäller att tänka till.</div> <div>Det finns olika mätare (&quot;password meters&quot;) för att utvärdera lösenord, men jag tycker att man ska vara noga med att inte dela känsliga lösenord för utvärdering av en tredje part på nätet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/AndreiSabelfeld_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin-right:10px" /></div> <div><strong>Varför ska man byta lösenord?</strong></div> <div>Tyvärr händer det ofta att lösenordsuppgifter läcker ut. Listan är lång på företag och myndigheter, däribland Sony och Sega, där användarnas lösenord har läckt ut och spridits på nätet. Därför är det viktigt att byta lösenord ibland.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ofta bör man byta?</strong></div> <div>Det är bra att byta lösenord då och då, men samtidigt ska man inte byta för ofta. Det är inte ovanligt med riktlinjer att byta lösenord till exempel varje 90 dagar, men det kan lätt bli förvirrande för användaren. En tumregel är att byta minst en, men gärna ett par gånger om året och gärna tänka igenom sitt val av lösenord så att man enkelt kommer ihåg det, även efter att man har bytt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Säkerhetsfirman Splashdata har listat människors sämsta lösenord, baserad på miljontals läckta och spridda uppgifter. Listan för 2019 toppas av: ”123456”, ”123456789” och ”qwerty”. På fjärde plats kommer ”Password”. Vad säger du om sådana lösenord?</strong></div> <div>Tyvärr bevisar det att vissa användare ibland inte bryr sig om att komma på starkare lösenord. Dessutom visar detta att det inte är någon bra idé att lita på autentiseringsmekanismer som endast är baserade på lösenord.</div> <div><br /></div> <div><strong>Många använder samma lösenord till flera konton. Vad tycker du om det?</strong></div> <div>Problemet med samma lösenord till flera konton är att det räcker med läckta uppgifter om ett konto för att komma åt andra konton med samma lösenord. Olika konton kan ha olika säkerhetskrav. Här är e-postkontot speciellt viktigt. För om angriparen lyckas att ta sig in på ett e-postkonto så räcker det för att återställa lösenorden på alla konton som är kopplade till e-postadressen. Därför ska man framför allt ta lösenord till e-postkonto på allvar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad anser du om att använda en lösenordshanterare?</strong></div> <div>En fördel är att lösenordshanterare är bra på att generera starka lösenord som användaren inte behöver komma ihåg. Samtidigt har några av lösenordshanterarna blivit utsatta för attacker. Därför ska man vara noga med att välja en säker lösenordshanterare. Det finns både inbyggda lösenordshanterare i de flesta webbläsare och separata lösenordshanterare som fungerar på olika enheter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Sammanfattningsvis, vilka är dina tre bästa tips för mina nya lösenord idag?</strong></div> <div><ol><li>Försök undvika lösenordsbaserad autentisering i den mån det går. Använd gärna multifaktorautentisering, där man i stället för endast lita på ett enda lösenord presenterar olika bevis (faktorer) av sin identitet för att kunna logga in. Sådana faktorer kan handla om något man vet (till exempel ett lösenord) kombinerat med något man har (till exempel ett kreditkort) eller något man är (till exempel fingeravtryck). Multifaktorautentisering används redan flitigt av bland annat bankerna, som för sina internettjänster kräver att man antingen har en dosa med Pin-kod eller en registrerad smartphone med mjukvara (Mobilt Bank-ID), vilken i sin tur kräver Pin-kod. <br /><br /></li> <li>Om du behöver ett lösenord, använd gärna en säker lösenordshanterare. <br /><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Om du måste komma på ett eget lösenord så finns det tekniker som kan förbättra säkerheten. Man får ofta rådet att använda versaler och speciella symboler, men det kan vara svårt att komma ihåg ett sådant lösenord. Då kan det hjälpa att komma på en minnesregel utifrån från en fras som är lätt att komma ihåg. Till exempel kan du plocka de första bokstäverna i orden från en rad i en favoritlåt och kombinera dem med ett par speciella symboler.<br /><br /></span></li></ol></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Foto: Pixabay/Anneli Andersson</div> Thu, 20 Jan 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxGoCo Active – samverkan för framtidens hälsa<p><b>​​Chalmers, Göteborgs universitet och den tidigare ishockeystjärnan Henrik Lundqvist är några av de parter som står bakom den nya satsningen på idrottsforskning och framtidens hälsa – GoCo Active.</b></p><div>Satsningen görs med GoCo Health Innovation City vid AstraZeneca i Mölndal som bas. Ett life sciencekluster under tillväxt där näringslivet och akademin redan arbetar nära varandra. Med GoCo Active etableras en samverkansplattform som ska bidra med forskningsbaserad kunskap, både för att stärka hälsan hos allmänheten och för ge elitidrottare bästa möjliga förutsättningar.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Stefan%20Bengtsson_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– GoCo Active skapar en arena för samarbeten och möten mellan forskare, studenter, idrottare och allmänheten, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers tekniska högskola. <br /><br /></div> <div>– Som riksidrottsuniversitet och med forskning i skärningspunkten mellan hälsa och teknik ligger Chalmers verksamhet väl i linje med vad vi vill göra inom projektet. Att få bidra till förbättrad hälsa och en utveckling inom det området känns både viktigt och roligt.  <br />  </div> <div>GoCo Active ska fungera som mötesplats. Konkret innebär detta att det uppförs en ny byggnad i direkt anslutning till GoCo:s övriga satsning i Mölndal. Det ska också skapas en digital plattform.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Martin_Fagerstrom_Henrik_Lundqvist_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​– ​Vi behöver möta hälsofrågorna i samhället med ny teknik, innovativa lösningar och ny kunskap säger Martin Fagerström, biträdande professor och verksam inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /></div> <div>– Morgondagens hälsovård utvecklas just nu och det sker i skärningspunkten mellan forskare, praktiker i vården, näringslivet och individer i behov av vård. Den forskningen är en viktig del av Chalmers bidrag i det här samarbetet.<br /><br /></div> <div>Förutom Chalmers, Göteborgs Universitet och Henrik Lundkvist står Next step group, Vectura Fastigheter​, Balder och Astrazeneca bakom satsningen.<br /><br /><em>Bildtexter: </em><br /><br /><em>På den övre bilden: Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers. Foto: </em><i><span></span>Anna-Lena Lundqvist​.</i><br /><br /><em>På den undre bilden: Martin Fagerström, </em><span style="background-color:initial"><em>biträdande professor och vice styrkeområdesledare inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, </em></span><span style="background-color:initial"><em>och Henrik Lundqvist. </em></span><span style="background-color:initial"><em>Foto: ​GoCo Health Innovation City.</em></span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 22 Dec 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ny-metod-for-verifiering-av-programvara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ny-metod-for-verifiering-av-programvara.aspxNy metod för att verifiera programvaror<p><b>​När utvecklare ska säkerställa att en programvara fungerar korrekt, kan de i dag välja mellan två metoder. Den ena är opraktiskt att använda, men rigorös. Den andra är lättare att använda, men mindre tillförlitlig. Som Wallenberg Academy Fellow vill Niki Vazou utveckla en metod som både är lättanvänd, och vilar på en rigorös grund.  </b></p><div>När program för till exempel banktransaktioner, smarta bilar eller sjukhusutrustning, implementeras måste de fungera korrekt. För att säkerställa detta använder utvecklare något som kallas för formell verifiering. Det kan exempelvis handla om att testa att ingen privat information läcker ut från systemet, eller att krypteringen fungerar som den ska. </div> <div><br /></div> <div>I dagsläget finns två metoder för formell verifiering. Inom den traditionella formen använder man sig av en gren inom matematiken som kallas för typteori. Om programkoden fungerar, kommer verifieringen att generera ett matematiskt bevis för detta. Metoden är rigorös, men av olika skäl är den opraktisk att använda. Många jobbar i stället med en annan metod, typsystem för förfining, som kan utvecklas i ett vanligt programmeringsspråk. Det är en praktisk form av verifiering som kan bli en integrerad del av programvaran, men detta system vilar inte på samma starka matematiska grund. <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Pålitliga system som är lättare att underhålla</h2> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/vazoux220.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av Niki Vazou" style="margin:5px;width:205px;height:205px" />I sin forskning strävar Niki Vazou, idag verksam vid IMDEA Software Institute i Spanien, efter att göra koncept för programverifiering konventionella, och integrera dem med funktionell programmering. På så sätt kommer framtidens programvaruutveckling att bli enklare, samtidigt som systemen blir mer pålitliga och lättare att underhålla.<br /> <div>– Effekten kommer att synas inom alla områden som är beroende av programvara, från sociala nätverk till banktransaktioner och utveckling av medicinsk utrustning, säger Niki Vazou.<br /></div> <br /></div> Den nya metoden för formell verifiering ska bli en integrerad del av programvaran och samtidigt generera ett matematiskt bevis vid ett korrekt test. Om Niki Vazou accepterar utnämningen till Wallenberg Academy Fellow kommer forskningen att bedrivas vid Institutionen för data- och informationsteknik. <br /><div><div>– Mitt intresse för funktionell programmering kommer ur en enorm kärlek till matematik, och upptäckten att matematiska funktioner kan bli interaktiva genom programspråk som till exempel Prolog och Haskell. Chalmers är det bästa europeiska universitetet inom områdena funktionell programmering och typteori, och eftersom min forskning ligger precis i skärningspunkten mellan dessa två områden ger utnämningen till Wallenberg Academy Fellow en unik möjlighet att direkt samarbeta med toppforskare inom mitt område, säger hon.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fyra Wallenberg Academy Fellows till Chalmers 2021 </h2></div> <div>Forskningsfinansieringen från Wallenberg Academy Fellowship uppgår till mellan 5 och 15 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering. Här kan du läsa om de andra utnämningarna: </div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kristina-Davis-utnamnd-till-ny-Wallenberg-Acacemy-Fellow.aspx">Kristina Davis, Mikroteknologi och nanovetenskap</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Utforskar-exotiskt-material-for-framtidens-datorer-och-energiteknik.aspx">Yasmine Sassa, Fysik</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/klassificera-matematiska-objekt.aspx">Hannes Thiel, Matematiska vetenskaper</a></div> Thu, 02 Dec 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspx33 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b>Vetenskapsrådet delar ut 2,3 miljarder inom natur- och teknikvetenskap (2021 – 2025) och medicin och hälsa (2021 –​ 2026). Av dessa medel till projektanslag går sammanlagt 123 miljoner kronor till forskare på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Här är alla Chalmersforskare som har beviljats anslag </span><span style="background-color:initial">– sorterade på institution:</span><h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik</h2> <span></span><div>Alexandra Stubelius, <span style="background-color:initial">Florian D</span><span style="background-color:initial">avid och </span><span style="background-color:initial">​Verena Siewers</span><span style="background-color:initial"> berättar mer om sina projekt: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/BIO-forskare-far-miljonanslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">BIO-forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik</h2> <div>Ivica Crnkovic </div> <div>Mary Sheeran </div> <div>Marina Papatriantafilou </div> <div>Magnus Myreen </div> <div>Philippas Tsigas<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik</h2> <div>Erik Agrell </div> <div>Hana Dobsicek Trefna</div> <div>Giuseppe Durisi</div> <div>Mikael Persson</div> <div>Rui Lin<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik</h2> <div>Christian Forssén, <span style="background-color:initial">Mats Halvarsson, </span><span style="background-color:initial">Istvan </span><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">usztai</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> och </span><span style="background-color:initial">Mattias Thuvander</span><span style="background-color:initial"> berättar om de projekt de fått anslag för: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-far-16-miljoner-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx">Fysikforskare får 16 miljoner i anslag av Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Industri- och materialvetenskap</h2> <div>Ragnar Larsson <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik</h2> <div>Joakim Andréasson<br /><span style="background-color:initial">Maths Karlsson</span></div> <div>Andreas Dahlin </div> <div>Louise Olsson</div> <div>Marcus Wilhelmsson<span style="background-color:initial"> <br />Institutionens prefekt kommenterar nyheten och forskarna berättar mer om sina projekt : <br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-far-anslag-av-Vetenskapsradet-.aspx">Kemiforskare får prima anslag från Vetenskapsrådet </a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper</h2> <div>Dennis Eriksson</div> <div>Anders Södergren<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper</h2> <div>Henrik Ström som studerar system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. Läs mer om hans forskningsprojekt <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godtycklig geometrisk komplexitet.” ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap</h2> <div>Saroj Prasad Dash </div> <div>Göran Johansson </div> <div>Samuel Lara Avila </div> <div>Simone Gasparinetti </div> <div>Shumin Wang</div> <div>Jochen Schröder</div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx"><div>Läs mer här om några av forskningsprojekten på MC2</div></a><h2 class="chalmersElement-H2">Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div>Giuliana Cosentino, som fått anslag för att forska om hur stjärnor bildas i galaxers kallaste delar. Läs mer om hennes projekt <a href="/en/departments/see/news/Pages/VR-grant-to-star-formation-project.aspx">Shock Compressions in the Interstellar Medium, as triggers of Star Formation</a> (på engelska). </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de olika projekten på Vetenskapsrådets webbplats: </h3> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Listan över de beviljade projekten inom naturvetenskap och teknik på Vetenskapsrådets webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><div style="display:inline !important">Listan över beviljade projekt inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådets webbplats</div></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 05 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxStyrkeområde IKT söker ny vice styrkeområdesledare<p><b>​​Gillar du att kommunicera, bygga relationer och en vilja att förändra status quo? Har du dessutom ett intresse för ledarskap – då kanske detta är något för dig? ​Vi söker nästa vice styrkeområdesledare (vice-SOL) för informations- och kommunikationsteknik.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial">Via styrkeområdena kraftsamlar vi över traditionella disciplingränser för att anta samhällsutmaningar, i nära samarbete med industri och samhälle. Med styrkeområdena som bas kan vi på Chalmers vara modigare och ta oss an riktigt stora och komplexa utmaningar där forskargrupper eller institutioner tillsammans bidrar med sina skilda kompetenser. Genom detta kan vi bryta ny mark och skapa internationella framgångar.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers styrkeområden erbjuder också gemensam tillgång till spetsforskning, infrastrukturer samt till flera riktade forskningscentra. </span><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Styrkeområde Informations- and kommunikationsteknik (IKT)</h3> <div>Styrkeområde IKT:s vision är att vara en viktig bidragsgivare till Chalmers och samhället i fråga om den digitala transformationen. I synnerhet vill vi främja utvecklingen av hållbara IKT-verktyg och deras användningen för att möjliggöra en hållbar omvandling av samhället. </div> <div>För att uppnå detta mål arbetar styrkeområde IKT, tillsammans med institutioner, utbildningsorganisationen och Chalmers strategiska industripartners, för att främja och stödja excellent forskning och utbildningsinitiativ, särskilt de som inte naturligt faller inom en enskild institutions domän. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rollen som vice-SOL</h3> <div>Som vice-SOL har du det övergripande ansvaret för styrkeområde IKT tillsammans med styrkeområdesledare professor Erik Ström och styrkeområde IKT:s ledningsgrupp. Du förväntas bidra till att skapa aktiviteter och initiativ som hjälper Chalmers att möta särskilda samhällsutmaningar inom IKT. Det handlar om att engagera både Chalmers fakultet och relevanta aktörer i samhället. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vem söker vi? </h3> <div>Du är docent eller professor på Chalmers inom ett område som är relevant för styrkeområde IKT. Du gillar att kommunicera, bygga relationer och du har en långsiktig vision och en vilja att förändra status quo. Du är välorganiserad och har ett intresse för ledarskap, tvärvetenskaplig forskning och att samverka med näringsliv och relevanta aktörer i samhället. </div> <div>God förståelse av svenska är meriterande för denna roll. Tjänsten är tidsbegränsad till 3 år med möjlighet till förlängning med ytterligare 3 år (6 år totalt). Det erforderliga engagemanget, som ligger i intervallet 15%-25% av heltid, förhandlas individuellt, i dialog med prorektor för forskning, med styrkeområdesledaren och institutionen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ansökningsförfarande </h3> <div><a href="https://easychair.org/account/signin?l=5w0Sik1cIlclzosnBJ4EAJ#">Ladda upp till EasyChair</a> i<span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">nnehållande följande information:</span></div> <div><ul><li>CV</li> <li>Personligt brev på högst 2 sidor</li> <li><span style="background-color:initial">Ytterligare material vid behov </span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Sista ansökningsdag: </b>30 november 2021</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Om du har frågor, är du välkommen att kontakta::</span></div> <a href="mailto:erik.strom@chalmers.se"><div><span style="background-color:initial"><strong>Erik Ström,</strong></span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0);font-weight:300"> styrkeområdesledare IKT (SOL IKT)</span></div></a><div><span style="background-color:initial"><strong><a href="mailto:durisi@chalmers.se">Giuseppe Durisi,</a> </strong></span><span style="background-color:initial">vice- SOL IKT</span></div>Mon, 01 Nov 2021 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/forskingspris-från-Facebook.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/forskingspris-fr%C3%A5n-Facebook.aspxForskare på Chalmers tilldelas Facebooks forskningspris inom integritetshöjande teknik<p><b>Facebook gör en satsning på att investera i akademisk forskning inom området privacy technology. Inom denna satsning har Andrei Sabelfelds projekt om att säkra webbläsartillägg tilldelats Facebooks forskningspris inom integritetshöjande teknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Webbläsartillägg är små program som lägger till nya funktioner i din webbläsare. De förbättrar avsevärt användarupplevelse när du surfar på nätet, med populära tillägg som till exempel AdBlock som har över 10 miljoner nedladdningar. Men trots programmens fördelar innebär webbläsartillägg stora utmaningar när det gäller att säkra din integritet och trygghet på nätet. Google och Facebook har ofta fallit offer för skadliga tillägg som sprider falskt innehåll som till exempel falska annonser eller som stjäl information från användarna.</span><div><br /></div> <div>&quot;För att hantera dessa utmaningar använder vår forskning en rad tekniker från sandlådemodeller till informationsflöde och dataflödesanalys för att upptäcka skadliga tillägg. Vi ser fram emot att samarbeta med Facebook inom detta utmanande och spännande område ” säger Andrei Sabelfeld, professor inom informationssäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>Andreis forskning fokuserar på en rad områden inom informationssäkerhet som webb, programvara och språkbaserad säkerhet. Hans signaturforskning på Chalmers om informationsflödeskontroll för programmeringsspråket JavaScript passar utmärkt för att analysera koden i webbläsartillägg.</div> <div><br /></div> <div>”Tack vare vår analys kan vi spåra om ett skadligt tillägg försöker läcka användaruppgifter till tredje part eller om en webbsida försöker utnyttja en sårbarhet i ett webbläsartillägg. Eftersom både webbsidor och webbläsartillägg är skrivna i JavaScript erbjuder vårt tillvägagångssätt för att spåra informationsflöde i JavaScript ett effektivt och enhetligt sätt att analysera samspelet mellan webbsidor och webbläsartillägg&quot;, berättar Andrei.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vikten av informationssäkerhet</h3> <div>Programvaran är kärnan i moderna datorsystem samtidigt som det är det svåraste att få till rätt. ​<br /></div> <div><br /></div> <div>&quot;Min forskningsagenda är att bygga in säkerhet och integritet i de tidiga faserna av konstruktionen av programvaran och att utforma principiella ramar för att förebyggande, upptäckta och lindra sårbarheten i programvaran&quot; säger Andrei Sabelfeld.</div> <div><br /></div> <div>Sårbarheter och buggar öppnar upp för lukrativa attacker, som nyligen setts i cyberattackerna på Colonial Pipeline i USA och Coop i Sverige.</div> <div><br /></div> <div></div>Mon, 06 Sep 2021 12:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Kandidatprojekt-möjliggör-biografbesök-med-3D-modeller-och-VR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Kandidatprojekt-m%C3%B6jligg%C3%B6r-biografbes%C3%B6k-med-3D-modeller-och-VR.aspxKandidatprojekt möjliggör biografbesök med 3D-modeller och VR<p><b>Som kandidatprojekt fick en grupp studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola i uppdrag att med hjälp av virtual reality rekonstruera den gamla biografen Flamman i Göteborg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Under våren 2021 fick sex studenter från tre olika program vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola uppdraget att undersöka hur man kan bevara kulturarv med hjälp av virtual reality (VR). Byggnaden som undersökningen gjordes på var den gamla Göteborgsbiografen Flamman.</span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Projektet har gått ut på att undersöka hur man kan bevara kulturarv med hjälp av VR men också hur man kan kombinera detta med en riktigt bra VR-upplevelse, säger Jonathan Eksberg, IT-student vid Chalmers som var en av deltagarna i projektet. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.gu.se/nyheter/kandidatprojekt-mojliggor-biografbesok-med-3d-modeller-och-vr"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på Göteborgs universitets webbplats</a></span></div>Mon, 23 Aug 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Två-projekt-från-Data-och-informationsteknik-på-IVAs-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Tv%C3%A5-projekt-fr%C3%A5n-Data-och-informationsteknik-p%C3%A5-IVAs-100-lista.aspxTvå projekt från data och informationsteknik på IVAs 100-lista<p><b>​Ett system för skydd mot cyberattacker samt ett nytt verktyg för att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata är två av de forskningsprojekt med fokus på hållbar beredskap som Kungliga Ingenjörsakademin presenterade idag på sin 100-lista för 2021.</b></p><span style="background-color:initial">Bakom dessa två innovationer står Magnus Almgren tillsammans med sin doktorand Wissam Aoudi samt Alejandro Russo tillsammans med sin kollega Marco Gaboardi. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">- Det är fantastiskt att få vara med på IVAs 100-lista 2021. Cybersäkerhet är en stor utmaning för det uppkopplade samhället. Vår forskning har lett till ny teknik som bland annat kan skydda självkörande bilar, och vi söker nu fler aktörer som vill inleda en dialog och bidra till ett säkert uppkopplat samhälle säger Magnus Almgren, docent vid institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Syftet med 100-listan är att belysa aktuell forskning och underlätta för forskare och företag att hitta varandra för att tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter. Forskningen ska vara redo att inom överskådlig tid kunna nyttiggöras och skapa ett värde för svenskt näringsliv och samhälle. <span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">I år har IVA efterlyst projekt med fokus på hållbar beredskap inför framtida kriser.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">- Jag och min kollega Marco Gaboardi, forskassistent vid Boston University, har utvecklat en ’deep tech’ metod för att erbjuda ett verktyg för integritetsbevarande analys. Vår strategi kommer från vår forskning inom Differential Privacy (DP) och den utlovar integritetsbevarande analyser samtidigt som vi utforskar avvägningen mellan integritet och exakthet berättar Alejandro Russo, biträdande professor vid institutionen för data- och informationsteknik</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om projekten:</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Skydd mot cyberattacker - ny effektiv teknik som passar att köras både lokalt i cyberfysiska system och i molnet. </h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Magnus%20Almgren_170x170.jpg" alt="Magnus Almgren" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />Magnus Almgren har tillsammans med sin doktorand Wissam Aoudi studerat hur man kan skydda system mot cyberattacker. Med digitalisering blir allt fler samhällskritiska system uppkopplade, vilket innebär många fördelar men vilket samtidigt medför ökade risker för cyberattacker. Många sådana system som bla självkörande fordon har inte heller grundläggande mekanismer mot attacker vilket kan ha förödande konsekvenser för samhället. I vår forskning har vi tagit fram algoritmer som kan köras antingen lokalt i enheten där all data skapas eller i molnet för att upptäcka cyberattacker i samhällskritiska system och för sakernas internet. Vi har bla undersökt tillämpbarhet med stor framgång i uppkopplade och självkörande fordon och andra typer av IoT system. </div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om forskningsprojektet</div></a></div> <div><a href="https://youtu.be/PpjpZ6TmHko"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se film om projektet​</a></div> <div><a href="https://youtu.be/PpjpZ6TmHko"></a><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><font color="#000000"><span style="font-weight:300"><br /></span></font></a><div><a href="/en/departments/cse/news/Pages/PASAD-.aspx"></a></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">N</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">yt</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">t verktyg för integritetsbevarande analyser </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">A</span><span style="background-color:initial">tt använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som t.ex GDPR. Två professorer i datavetenskap har utvecklat en ’deep tech’ metod för att erbjuda ett verktyg, baserat på  Differential Privacy, för integritetsbevarande analys.</span><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/alejandro%20russo_170x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Alejandro Russo" style="margin:10px" /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Företag och myndigheter samlar in stora mängder information (data) om individer, t.ex. kunder och medborgare. En stor del av den insamlade informationen består dock av persondata det vill säga den innehåller information om individer och deras privata beteende. För många företag är det en utmaning att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata och samtidigt respektera individens integritet i enlighet med GDPR. Möjligheten att använda sig av sådana dataanalyser skulle i många fall skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter. </div> <div><br /></div> <div>Alejandro förklarar ”För att skydda individens integritet använder vi slumpmässigt brus för att ändra resultatet av datanalysen. Tillägget av brus måste göras mycket noggrant och vi föreslår att man använder den matematiska metoden för DP, som är en ny standard för dataskydd. Brus skyddar integriteten men det minskar analysens precision och exakthet något. För att öka kunskapen bland svenska företag och myndigheter om hur de kan analysera persondata och samtidigt bevara individens integritet har vi grundat ett företag och vi arbetar just nu tillsammans med GU Ventures för att nå ut till potentiella kunder.” </div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial"><a href="https://www.dpella.io/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om projektet på www.dpella.io </a></span></div></div>Mon, 10 May 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b style="text-decoration:line-through">Sista inlämningsdag: </b><span><span><span style="text-decoration:line-through">29 april 2021</span>   <strong>OBS! Ansökningsperiod är över. Ny chans 2022!</strong></span></span></div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxTillgänglighet i fingerfärdighetsbrädspel <p><b>Är det möjligt för spelare med fysiska handikapp att spela fingerfärdighetsbrädspel? Spelforskaren Michael Heron tror det. Han vill utveckla en app som skapar en virtuell modell av spelet, och låter alla spela tillsammans utifrån sina förutsättningar.  </b></p><div>Michael Heron är universitetslektor i interaktionsdesign (spel och grafik) vid Institutionen för data- och informationsteknik. Hans forskningsintressen är tillgänglighet, spel och i synnerhet tillgänglighet i spel. Utifrån det intresset driver han en forskningsblogg, <a href="https://www.meeplelikeus.co.uk/">Meeple Like Us</a>, där en sektion behandlar tillgänglighet hos brädspel och har granskat närmare 250 titlar under åren.   <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Dexterity%20board%20games/Michael_Heron.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Michael Heron" style="margin:5px;width:287px;height:160px" />– I det projektet lade jag märke till att nästan alla typer av spel har minst <em>ett</em> spel som fungerar för varje kategori av tillgänglighet, men att det inte finns något fingerfärdighetsspel som fungerar för personer med fysiska hinder. Fingerfärdighetsspel är de som involverar att snärta delar, stapla delar, plocka bort delar utan att rubba andra, eller att träffa delar med andra delar.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">En digital modell av spelet</h2></div> <div>Som en av många ansökningar föreslog Michael Heron för <a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a> att testa en sorts &quot;digital brygga&quot; för att handikappade spelare ska kunna spela fysiska spel tillsammans med sina vänner.</div> <div> – Det kommer att fungera såhär – en eller flera personer har det fysiska spelet uppställt så att de kan spela. Någon med ett fysiskt funktionshinder har en app i mobilen. Det fysiska spelet spelas som vanligt, men sensorer runt spelbrädet bygger upp en virtuell modell av uppställningen – var pjäserna är, hur de passar in på brädet och så vidare. När turen kommer till den handikappade spelaren går hen till den virtuella modellen i appen och väljer vilken rikting och vilken kraft hen vill applicera på en pjäs i spelet. </div> <div><br /></div> <div>Metoden för att välja rikting och kraft behver göras på ett lekfullt sätt, så appen ska innehålla ett antal olika tekniker som redan har testats i andra typer av tv-spel. En snärt på skärmen, att dra som i ett gummiband, trycka och hålla ner för att bygga upp kraft är några exempel. Resultatet visas i den virtuella miljön och de fysiska spelarna kan ändra uppställningen på brädet enligt det.  <br /></div> <div>– I förlängningen planerar jag för att pjäserna ska flyttas automatiskt på brädet genom någon spännande kombination av robotar, drönare och magneter. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Michael Heron, Universitetslektor<br />E-post: <a href="mailto:heronm@chalmers.se">heronm@chalmers.se</a><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information </h2></div> <div>Om projektet<br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899">https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899</a></div> <div><br /></div> <div>Bloggen &quot;Meeple like us, the home of meeple centered design&quot;<br /></div> <a href="https://meeplelikeus.co.uk/"><div>https://meeplelikeus.co.uk/</div></a><div><br /></div> <div><a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a><br /></div></div> Sun, 28 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Ny-professor-med-många-strängar-på-sin-lyra.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Ny-professor-med-m%C3%A5nga-str%C3%A4ngar-p%C3%A5-sin-lyra.aspxNy professor med många strängar på sin lyra<p><b>​Palle Dahlstedt är tonsättaren som i sin forskning kombinerar komposition, algoritmer och interaktionsdesign. I sin senaste forskning har han tagit fram ett nytt elektroniskt musikinstrument. Dessutom är han nyligen befordrad till professor vid institutionen för data-och informationsteknik.  </b></p><div>– All forskning jag gör kommer från olika problem jag vill lösa i musiken, säger Palle Dahlstedt, professor i interaktionsdesign. <br /></div> <div><br /></div> <div>Palle Dahlstedt kallar sig i första hand kompositör. Med flera examina i musik från olika musikhögskolor var planen att bli frilansande tonsättare. Men hans tvärvetenskapliga ådra ledde honom in på andra spår. </div> <div>– Jag har alltid varit intresserad av matematik och programmering. Kort efter min masterexamen i komposition blev jag inbjuden att jobba med en tvärvetenskaplig satsning på Chalmers som hette <em>Innovativ Design</em> och som överlappade konst, vetenskap och teknologi. Där fick jag möjligheten att doktorera på hur evolutionära algoritmer kan användas i konstnärliga skapandeprocesser – alltså att datorer hjälper till att komponera musik. På min disputation höll jag en stor konsert med en fysikprofessor, en tonsättare och en designprofessor i betygskommittén. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En fot i tre discipliner </h2> <div>Sen den tiden har Palles forskning legat på olika avdelningar. Men idag är han professor i interaktionsdesign vid institutionen för data- och informationsteknik. Förutom hans arbete där är han också kompositionslärare på Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs universitet, frilansande kompositör och gästprofessor vid Aalborg Universitet i Danmark. <br /></div> <div>– Ibland känns det som att jag har tre yrken med väldigt olika kriterier. Jag är konstnärlig forskare, IT-forskare och frilansande konstnär. Eftersom jag också bara har 24 timmar per dygn så blev överlevnadstaktiken att överlappa dessa tre yrken så mycket som möjligt i en och samma tjänst. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskar på konst och teknik </h2> <div>Vad som alltid bundit samman Palles tre yrkesliv är hans forskning. Han har under den senaste tiden arbetat med att utveckla experimentella instrument där han har programmerat nya algoritmer som bestämmer hur musikerns gester används och hur det blir ljud av dem. </div> <div>– Ett exempel är ett klaviaturinstrument som jag har programmerat. Ljudet som kommer ut är ljud som liknar ett stränginstrument, det är ett akustiskt ljud. Men strängarna som låter är matematiska, de finns inte på riktigt, de är matematiska modeller av strängar. </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Palle%20professor/Palle_200.gif" alt="Palle Dahlstedt" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:150px;height:157px" />– Jag gör mycket musik till dans- och teaterföreställningar. I dessa föreställningar använder jag mig ofta av experimentella instrument eller algoritmer som jag själv har utvecklat. Då kan jag använda mig av de tillfällena som experiment och utvärdering – min empiri är i den konstnärliga praktiken.<span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span><br /> <div><br /></div> <div>En annan del av Palles forskning handlar om hur teknologi går in och transformerar interaktionen mellan improvisatörer – där teknologin blir en slags osynlig medspelare som inte låter, men som går in och modererar vad musikerna gör. Palle kallar det ”systemisk improvisation”. <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">En del av boken ”Forskardrömmar” </h2></div> <div>Palle porträtteras även i den nya boken ”Forskardrömmar” – en bok som ska inspirera unga att ta sig in i universitetets värld. Där berättar han om hur hans nyfikenhet som barn fick honom in i såväl musikens som teknikens värld. I boken är han i gott sällskap av 60 andra forskare, bland andra Linné, Celsius, Svante Pääbo, Sara Danius och Christer Fuglesang. <br /></div> <div>– Boken kom till på initiativ av Sveriges Unga Akademi, där jag var ledamot tidigare. Jag är så glad och hedrad över att vara i så gott sällskap. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Länkar</h2></div> <div>Konsert på instrumentet Living Strings: <br /><a href="https://youtu.be/z-OavC7n31E">https://youtu.be/z-OavC7n31E</a></div> <div><br /></div> <div>Uruppförande av dans/musikverket OtoKin, tillsammans med Ami Skånberg Dahlstedt, på AHA!-festivalen på Chalmers: <br /><a href="https://youtu.be/HB0AX4NSs38">https://youtu.be/HB0AX4NSs38<br /></a></div> <div><br /></div> <div>Text: Julia Persson</div> <div>Foto i artikeln: Ami Skånberg-Dahlstedt<br /><a href="https://youtu.be/HB0AX4NSs38"></a></div> Mon, 15 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxNu designas framtidens 6G-nät <p><b>​Lagom när 5G börjar introduceras för oss vanliga användare är forskarna redo att utforma 6G. Chalmers är en av aktörerna i ett europeiskt projekt som ska lägga grunden för nästa generations mobila kommunikationsnät. Genom att integrera artificiell intelligens byggs en smart väv upp som ska kunna knyta samman våra fysiska, digitala och personliga världar. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Förhoppningarna är stora och önskelistan lång för vad som ska bli möjligt med 6G-kommunikation inom tio år, kanske till och med tidigare. 6G nämns som möjliggöraren för ”Internet of Senses”. Människans alla fem sinnen ska kunna omfattas av upplevelser via internetapplikationer, inte enbart syn och hörsel som idag. Våra hem, kontor, fabriker och städer kommer att kunna avbildas i en ständigt uppdaterad interaktiv karta, som förutsäger vad som kommer att hända i den verkliga världen. Vi kommer att kunna kommunicera via hologram och smarta ytor med tredimensionella positionsangivelser och orienteringsinformation.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/Tommy-Svensson_I0A5568_350px.jpg" alt="Tommy Svensson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> <span style="background-color:initial">– 6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, </span><span style="background-color:initial">integration av sensornätsfunktionalitet, </span><span style="background-color:initial">nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Lägger grunden till en global standard</strong></div> <div>Europa har hela tiden varit ledande i att ta fram standarder för mobil kommunikation och 6G är inget undantag. Vid årsskiftet startar projektet Hexa-X, som finansieras via EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Syftet är att definiera de tekniska principerna för 6G-systemet och att lägga grunden till arbetet med en global standard, vilket blir utgångspunkten för telekombranschen när de sedan utvecklar sina produkter och tjänster.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mycket glädjande att vi på Chalmers än en gång får förtroendet och förmånen att vara med och lägga grunden till standarden för en ny generation mobilnät, säger Tommy Svensson som koordinerar Chalmers deltagande i Hexa-X och leder ett delprojekt inom distribuerade stora antennsystem, samt medverkar i Hexa-X arbete kring vision, arkitektur och systemaspekter. </div> <div><br /></div> <div><strong>Byggs på artificiell intelligens redan från start</strong></div> <div>Redan idag används algoritmer och artificiell intelligens för att på olika sätt optimera mobilnäten, men i 6G kommer stödet för artificiell intelligens och maskininlärning att finnas redan från start. Det innebär att applikationer kan tränas för komplexa uppgifter och utföra dem parallellt, när information och beräkningskraft samtidigt kommer närmare användarna, längre ut i mobilnäten. </div> <div><br /></div> <div>6G kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk, vilket är en stor teknisk utmaning. För att kunna uppnå datatakter i skalan Terabit/sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig Teraherz-området, gärna bortom 300 GHz. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Signalerna kommer att blockeras av väggar och andra hinder, vilket innebär behov av nya typer av antenner – små och många som ger täckning men bara används när de verkligen behövs. Även basstationerna kommer att bli fler och mindre i storlek.</div> <div><br /></div> <div>– Det innebär att en väv av smart radiokommunikation byggs upp, men som enbart används där och då den har en uppgift att utföra, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>– De väldigt smala och styrbara antennloberna ger helt nya möjligheter för exakt positionering. För gemene man innebär det att mobilen kommer att innehålla alltmer sofistikerade kartfunktioner. För mobilsystemets del innebär det att en sändares position kan bestämmas i alla tre rumsdimensionerna, samt även dess orientering, exakt på under en centimeter, säger Henk Wymeersch, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på kooperativa system, som leder Hexa-X arbetspaket inom lokalisering och avkänning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Helhetstänkande för hållbar vidareutveckling</strong></div> <div>– En utmaning i utvecklingen av 6G-teknik är att vi måste tänka mycket mer holistiskt, säger Tommy Svensson. Det handlar inte längre om att hitta isolerade smarta funktioner, utan om att bygga en helhet där det finns inbyggda kontrollsystem för hur tekniken fungerar och tillåts användas till nytta för samhället och i den enskilda privatpersonens intresse. Aspekter i form av hållbarhet, miljöhänsyn, demokrati, inkludering och personlig integritet måste därför byggas in i de kommunikationssystem som vi forskare och telekombranschen nu tar fram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser livscykelanalyser som ett kommande intressant verktyg för att göra hållbarhetsanalyser inom 6G. På så sätt kan vi förstå inte enbart vilka viktiga designkrav som bör ställas på 6G, utan även analysera nyttan med 6G för digitalisering av helt nya områden, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Text : Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoto: Anna-Lena Lundqvist​​<br />Övriga bilder: Hexa-X</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/hexa-x-digital-world2_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /><span></span><em>Projektet Hexa-X syftar till att knyta samman vår mänskliga sinnevärld, byggd på intelligens och värderingar, med den digitala världens informationsöverföring och processflödena i den fysiska världen.</em></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Sex forskningsutmaningar för att lägga den tekniska grunden för 6G:</b></div> <div><ul><li><em>Conn</em><em>ecting</em><em></em><em></em><em> intelligence</em>: Integrera artificiell intelligens och maskininlärning som verktyg för att påtagligt förbättra effektiviteten och upplevelsen av tjänster som tillhandahålls genom mobilnäten</li> <li><em>N</em><em>etwork</em><em></em><em></em><em> of networks</em>: Förena olika typer av resurser i ett digitalt ekosystem som bildar ett enda nätverk av nätverk</li> <li><em>Sustainability</em>: Bygga upp teknik som i sig är hållbar ur energisynpunkt samt möjliggör resurseffektiva och hållbara digitala lösningar för industri och samhälle, som även fungerar som underlag för beslutsfattande</li> <li><em>Global service coverage</em>: Utveckla effektiva och prisvärda tekniska lösningar som ger global tillgång till tjänsterna, även på svåråtkomliga platser</li> <li><em>Extreme experience</em>: Utmana gränserna för överföringshastigheter, svarstider, kapacitet, positionering och avkänning</li> <li><em>Trustworthiness</em>: Säkerställa att kommunikationssystemen är robusta och säkra samt värnar användarnas integritet</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet Hexa-X</strong></div> <div>Projektet samlar en lång rad tekniskt framstående samarbetspartners i Europa för att gemensamt utveckla sjätte generationens mobilnät, 6G. Hexa-X startar i januari 2021 och beräknas pågå 2,5 år. De ingående parterna representerar hela värdekedjan inom kommunikationsbranschen inklusive forskningsinstitut och universitet, såsom exempelvis Nokia, Ericsson, Intel, Orange, Qamcom och Siemens. Från den akademiska världen deltar bland annat Chalmers och universiteten i Helsingfors (Aalto), Dresden, Kaiserslautern, Pisa, Turin och Uleåborg.</div> <div><a href="https://hexa-x.eu/" target="_blank">Läs mer på projektets webbplats (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson​</a>, koordinator för Hexa-X på Chalmers, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> </div>Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/sakernas-internet-ska-bli-smartare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/sakernas-internet-ska-bli-smartare.aspxSakernas internet ska bli smartare<p><b>Autonoma fordon och smarta hem blir alltmer komplexa. Ett nytt system baserat på maskininlärning ska utvecklas för att göra mjuk- och hårdvaran som används till dessa applikationer mer robusta, kraftfulla och energieffektiva. Design, integration och utvärdering av hårdvaran kommer att göras på Chalmers.</b></p><div>I ett intelligent hem – ett ”smarthome” – har de boende tillgång till enheter som är utformade för att förenkla livet: tänk dig ett kylskåp som beställer ny mat när den börjar ta slut, och som dessutom kan kommunicera med ugnen. Sådana enheter och moduler är en del av sakernas internet (Internet of Things, eller IoT). IoT-enheter är anslutna till ett nätverk där de spelar in, sparar, bearbetar och överför data. Applikationer för IoT inkluderar även självkörande bilar och industrirobotar. </div> <div><br /></div> <div>– Dator- och IoT-system blir mer och mer effektiva. Det ger oss mer utmanande problem att lösa och på så sätt påskynda automatiseringen för att förbättra vår livskvalitet, men datamängden som samlas in och bearbetas är enorm, och den beräkningskapacitet som krävs för detta är mycket hög. Dessutom är algoritmerna ofta för komplexa för att leverera snabba svar inom en rimlig tid, <span>förklarar professor Ulrich Rückert, som är koordinator för det nya VEDLIoT-projektet och leder forskargruppen Cognitronics and Sensor Systems vid Bielefeld University i Tyskland.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/VEDLIoT/pedro-200.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Pedro Petersen Moura Trancoso" style="margin:5px" />Pedro Petersen Moura Trancoso, docent på avdelningen för Datorteknik vid Institutionen för data- och informationsteknik, leder projektets arbetspaket för design, integration och utvärdering av hårdvaruacceleratorer. Fokus kommer att vara på att utveckla en effektiv, skalbar och flexibel arkitektur för djupinlärningsacceleratorer, med applikationer från sensorer till Edge-servern till Cloud-servern. <br /></div> <div>– Vår huvudsakliga insats i projektet kommer att vara samdesign av hårdvaran för optimerade djupinlärningsmodeller och algoritmer, vilket ska resultera i en arkitektur som är effektiv, flexibel och skalbar. Vi kommer också att delta i arbetet med att undersöka minneshierarkin för djupinlärningsacceleratorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/VEDLIoT/Eric-Knauss2.gif" alt="Eric Knauss" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></div> <div>Eric Knauss, docent vid avdelningen Software Engineering på Data- och informationsteknik, leder arbetet med kravställning för system som bygger på VEDLIoT-komponenter. Fokus kommer att ligga på att hitta en lämplig nedbrytning från system till komponentnivå, särskilt med avseende på kontextuell information och krav på datakvalitet. <br /></div> <div>– Vårt mål är att stödja utvecklingen av djupinlärningsbaserade system och system-of-systems genom att tillhandahålla en stadig grund med avseende på krav och arkitektonisk nedbrytning. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Artificiell intelligens framför konventionella metoder </h2> <div>Tolv partners från fyra EU-länder – Tyskland, Polen, Portugal och Sverige, samt EU's samarbetspartner Schweiz, arbetar tillsammans med projektet. I stället för att förlita sig på konventionella metoder, till exempel statistik, använder det internationella forskarteamet metoder för maskininlärning, inklusive djupinlärning med artificiella neurala nätverk. <br /></div> <div>– I djupinlärning har det underliggande nätverket mellanliggande neuronlager förutom input- och output-lager. På så sätt kan en slags abstraktion implementeras, som möjliggör komplexa systembeteenden. Vi tillhandahåller informationen; maskinerna lär sig och fattar beslut själva, <span>säger Jens Hagemeyer, elektrotekniker som ingår i forskargruppen Cognitronics and Sensor Systems vid Bielefeld University, och också är den tekniska ledaren för projektet.<span style="display:inline-block"></span></span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Med VEDLIoT-plattformens autonoma inlärning ska IoT-enheter kunna uppnå högre prestanda samtidigt som de blir mer energieffektiva. För detta utvecklas, som en del av projektet, en modulär hårdvaruplattform som gör det möjligt att kombinera mikroservrar av olika prestandaklasser på en flexibel bärare. <br /> – Beroende på applikationens krav kan servrarna konfigureras individuellt av operatören, vilket resulterar i en plattform som är lämplig för universell användning. Det nya systemet förhindrar också systemfel, om en server misslyckas, till exempel på grund av ett svagt trådlöst nätverk, kan hela enheten fortfarande användas. I bästa fall märker inte användaren av en självkörande bil ens serverfelet, säger Hagemeyer. <h2 class="chalmersElement-H2">Öppet för ytterligare partners</h2> I projektet ingår sju universitet och forskningsinstitut som arbetar med artificiell intelligens och sakernas internet. Övriga partners är företag i olika storlekar, allt från Chalmersbaserade startupen <a href="/en/departments/cse/news/Pages/EmbeDL.aspx">EmbeDL</a> till det multinationella företaget Siemens. <div><br /></div> <div>Det finns fortfarande möjlighet för fler företag att delta i projektet.  </div> <div>– Vi förväntar oss att finansiera minst tio ytterligare användningsfall inom ramen för projektet – förutom de befintliga applikationerna inom sektorerna Automotive, Automation och Smart Homes. Därför vill vi engagera fler företag, säger Dr. Carola Haumann, som är projektledare och vice verkställande direktör för CoR Lab vid Bielefeld University. </div> <div><br /></div> <div>En prototyp av plattformen bör vara igång i mitten av 2022, och resultaten från de olika applikationerna kommer att strömma in i IoT-plattformen under hela projektet, vilket möjliggör kontinuerliga förbättringar av plattformen.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Pedro Petersen Moura Trancoso<br />Docent, avdelningen för Datorteknik, Data- och informationsteknik, Chalmers.<br />E-post: <a href="mailto:ppedro@chalmers.se">ppedro@chalmers.se</a><br />Telefon: +46 31 772 63 19</div> <div><br /></div> <div>Eric Knauss<br />Docent, avdelningen för Software Engineering, Data- och informationsteknik, Göteborgs universitet.<br />E-post: <a href="mailto:eric.knauss@cse.gu.se">eric.knauss@cse.gu.se</a> <br /></div> <div>Telefon: +46 31 772 10 80<br /></div> <div><br /></div> Prof. Dr.-Ing. Ulrich Rückert<br />Bielefeld University Faculty of Technology/CoR-Lab <br />E-post: <a href="mailto:rueckert@techfak.uni-bielefeld.de">rueckert@techfak.uni-bielefeld.de</a> <div>Telefon: +49 521-106 12050 <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om projektet</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/957197">VEDLIoT projektprofil</a> (engelska)</div></div></div></div> </div>Thu, 19 Nov 2020 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/principer-for-beraknande-minnesenheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/principer-for-beraknande-minnesenheter.aspxPrinciper för beräknande minnesenheter<p><b>Ett nytt projekt på Chalmers, finansierat av Stiftelsen för Strategisk forskning, ska ta fram ett förslag på hur beräkningsenheterna kan integreras i minneskretsarna i framtidens datorer.    </b></p><div>Under mer än fem decennier har beräkningsprestanda för datorer kunnat öka exponentiellt tack vare att det har varit möjligt att öka antalet transistorer i beräkningsenheten i samma höga takt. När vi nu står inför det faktum att det inte längre är möjligt att få in fler transistorer på varje chip samtidigt som beräkningsproblemen blir alltmer dataintensiva, med allt från självkörande fordon till analys av gigantiska datamängder, behövs nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/PRIDE/PerSPRIDEtext.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Per Stenström" style="margin:5px;width:181px;height:204px" />I dagens teknologi skickas data fram och tillbaka mellan datorns minne och beräkningsenhet, vilket kostar både tid och processorkraft – det vill säga energi. I projektet PRIDE: principer för beräknande minnesenheter ska Per Stenström, professor på avdelningen för Datorteknik vid Data- och informationsteknik, undersöka hur parallellism och minneslokalitet kan hanteras på ett energieffektivt och transparent sätt. </div> <div> </div> <div>– Visionen är en helt ny typ av parallella datorer, där beräkningsenheterna är integrerade i minneskretsarna, säger Per Stenström. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Med en programmeringsmodell för mjukvara som ska tas fram i projektet hoppas man att på 10 år kunna öka beräkningsprestandan gånger 100 och minneskapaciteten gånger 10 på varje datorchip. Med dagens teknologi är det möjligt att uppnå 10 teraFLOP (10^13 flyttalsoperationer per sekund) och 100 GB minne på ett datorchip. Med den systemlösning som planeras i PRIDE skulle det bli möjligt att bygga datorchip som närmar sig 1 petaFLOP (10^15 flyttalsoperationer per sekund) och 1 TB minne.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Om projektet</h2></div> <div> </div> Projektet startar den 1 januari 2021 och finansieras med 28 miljoner under 5 år av Stiftelsen för Strategisk forskning, som delar ut nära 200 miljoner kronor i rambidrag inom forskningsprogrammet Computing and Hardware for ICT Infrastructures. Utlysningen är riktad mot hårdvara för nästa generations trådlösa kommunikation (6G), accelererad beräkningskraft och energieffektivare IKT. <br /> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Pride kommer även att redan från start inleda samarbeten med kommersiella intressenter bland svenska företag, samt arbeta i synergi med EuroHPC projektet <a href="https://www.european-processor-initiative.eu/">The European Processor Initiative</a> där Chalmers deltar. </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <div>Professor Per Stenström, avdelningen för Datorteknik. <br />E-post: <a href="mailto:per.stenstrom@chalmers.se">per.stenstrom@chalmers.se</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Foto av Per Stenström: Anna-Lena Lundqvist<br /></div> Thu, 22 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/kan-AI-hitta-tidiga-tecken-på-stroke.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/kan-AI-hitta-tidiga-tecken-p%C3%A5-stroke.aspxKan AI hitta tidiga tecken på stroke?<p><b>​Kan AI hjälpa till att upptäcka syrebrist i hjärnan som leder till stroke? Det ska forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för data- och informationsteknik undersöka i ett kliniskt forskningsprojekt med start i oktober.</b></p><div>– Det här är klinisk forskning när den är som bäst, säger Helena Odenstedt Hergès, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och adjungerad universitetslektor vid Sahlgrenska akademin. </div> <div><br /></div> <div>Hos en nedsövd patient kan till exempel hjärtat signalera att något inte är bra uppe i hjärnan. Det är subtila ändringar i signaler som är svåra att upptäcka. Nu vill forskare ta reda på om det genom AI går att spåra och eventuellt förhindra en kommande stroke hos sövda patienter. Metoden skulle kunna utvecklas till ett varningssystem som larmar när patienter under narkos utvecklar syrebrist i hjärnan med stroke som följd. Det kan röra sig om kritiskt sjuka patienter på intensivvården, sövda patienter och patienter som redan utvecklat stroke men även andra patientgrupper </div> <div>– Kan vi upptäcka hotande syrebrist i hjärnan utifrån andra fysiologiska signaler genom att analysera stora mängder data genom AI? Forskningen syftar till att upptäcka och eventuellt förhindra syrebrist i hjärnan hos bland annat sövda patienter. En läkare har inte möjlighet att analysera all den data som registreras från en patient, men det kan AI, säger Helena Odenstedt Hergès. </div> <div><br /></div> <div>Forskare på avdelningen för Software Engineering vid institutionen för data- och informationsteknik ska arbeta för att ta fram en predikteringsmodell som kan varna läkarna när det uppstår mönster som kan vara tecken på syrebrist i hjärnan som kan utvecklas till stroke. <span><span><span>De kommer främst att använda sig av supervised learning och utveckla en kedja av algoritmer där resultatens tillförlitlighet ökar med varje steg. </span></span></span><br /></div> <div>– För mig är projektet viktigt för att få en bättre förståelse av utmaningarna med att utveckla AI-baserad mjukvara i sjukvården. Genom att vistas i sjukhusmiljö, och observera kliniskt arbete, kan jag säkerställa att vi inte missar viktiga kvalitetsaspekter på grund av brister i datakvalitén eller hur vi utvecklar våra algoritmer, säger Miroslaw Staron, professor på avdelningen för Software Engineering. <span><span><br /></span></span></div> <div><span><span><br /></span></span></div> Det formulerade forskningsprojekt som startar i höst är ett samarbetsprojekt beroende av flera kompetenser, kliniskt verksamma läkare och forskare i teknik och mjukvaruutveckling. <span>Bland andra professor Miroslaw Staron, Institutionen för data- och informationsteknik, Göteborgs universitet/Chalmers tekniska högskola, Professor Silvana Naredi, Professor Mikael Elam, Med Dr Linda Block, Med Dr Jaquette Liljenkrantz, Leg läk Ali El Merhi, leg läk Richard Vithal, SU, SA.<span style="display:inline-block"></span></span> <br /><div></div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras delvis av <a href="/en/centres/chair/Pages/default.aspx">CHAIR – Chalmers AI Research Center</a>. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <div>Miroslaw Staron, professor, avdelningen för Software Engineering. <br />E-post: <a href="mailto:miroslaw.staron@cse.gu.se">miroslaw.staron@cse.gu.se</a><br />Telefon: 031-772 10 81 <br /></div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta om studien: </h2></div> <ul><li>Studien är inte gjord tidigare och är registrerad i Clinical trials ClinicalTrials.gov (NCT03919370). </li> <li>Studien är etikprövad och godkänd och startar i oktober 2020. </li> <li>Studieprotokollet är publicerat i Acta Anaesthesiologica Scandinavica 2020;64(9):1335-1342. Cerebral ischemia detection using artificial intelligence (CIDAI) – A study protocol. </li></ul> <div><span>Den aktuella studien påverkar inte patienten mer än att teamet samlar in deras data från befintliga kliniska övervakningsmetoder för att sedan analysera den med AI. I en första pilotstudie med 20 patienter fokuserar forskningsteamet på att analysera förändringar av mönster i inspelade data i relation till utveckling av syrebrist i hjärnan. <span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> Thu, 15 Oct 2020 00:00:00 +0200