Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 19 Nov 2020 16:42:57 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/sakernas-internet-ska-bli-smartare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/sakernas-internet-ska-bli-smartare.aspxSakernas internet ska bli smartare<p><b>Autonoma fordon och smarta hem blir alltmer komplexa. Ett nytt system baserat på maskininlärning ska utvecklas för att göra mjuk- och hårdvaran som används till dessa applikationer mer robusta, kraftfulla och energieffektiva. Design, integration och utvärdering av hårdvaran kommer att göras på Chalmers.</b></p><div>I ett intelligent hem – ett ”smarthome” – har de boende tillgång till enheter som är utformade för att förenkla livet: tänk dig ett kylskåp som beställer ny mat när den börjar ta slut, och som dessutom kan kommunicera med ugnen. Sådana enheter och moduler är en del av sakernas internet (Internet of Things, eller IoT). IoT-enheter är anslutna till ett nätverk där de spelar in, sparar, bearbetar och överför data. Applikationer för IoT inkluderar även självkörande bilar och industrirobotar. </div> <div><br /></div> <div>”Dator- och IoT-system blir mer och mer effektiva. Det ger oss mer utmanande problem att lösa och på så sätt påskynda automatiseringen för att förbättra vår livskvalitet, förklarar professor Ulrich Rückert, som är koordinator för det nya VEDLIoT-projektet och leder forskargruppen Cognitronics and Sensor Systems vid Bielefeld University i Tyskland. ”Men datamängden som samlas in och bearbetas är enorm – och den beräkningskapacitet som krävs för detta är mycket hög. Dessutom är algoritmerna ofta för komplexa för att leverera snabba svar inom en rimlig tid&quot;.</div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/VEDLIoT/pedro-200.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Pedro Petersen Moura Trancoso" style="margin:5px" />Pedro Petersen Moura Trancoso, docent på avdelningen för Datorteknik vid Institutionen för data- och informationsteknik, leder projektets arbetspaket för design, integration och utvärdering av hårdvaruacceleratorer. Fokus kommer att vara på att utveckla en effektiv, skalbar och flexibel arkitektur för djupinlärningsacceleratorer, med applikationer från sensorer till Edge-servern till Cloud-servern. &quot;Vår huvudsakliga insats i projektet kommer att vara samdesign av hårdvaran för optimerade djupinlärningsmodeller och algoritmer, vilket ska resultera i en arkitektur som är effektiv, flexibel och skalbar. Vi kommer också att delta i arbetet med att undersöka minneshierarkin för djupinlärningsacceleratorn&quot;. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Artificiell intelligens framför konventionella metoder </h2> <div>Tolv partners från fyra EU-länder – Tyskland, Polen, Portugal och Sverige, samt EU's samarbetspartner Schweiz, arbetar tillsammans med projektet. I stället för att förlita sig på konventionella metoder, till exempel statistik, använder det internationella forskarteamet metoder för maskininlärning, inklusive djupinlärning med artificiella neurala nätverk. ”I djupinlärning har det underliggande nätverket mellanliggande neuronlager förutom input- och output-lager. På så sätt kan en slags abstraktion implementeras, som möjliggör komplexa systembeteenden, säger Jens Hagemeyer, elektrotekniker som ingår i forskargruppen Cognitronics and Sensor Systems vid Bielefeld University, och också är den tekniska ledaren för projektet. ”Vi tillhandahåller informationen; maskinerna lär sig och fattar beslut själva. <br /></div> <div><br /></div> <div>”Med VEDLIoT-plattformens autonoma inlärning ska IoT-enheter kunna uppnå högre prestanda samtidigt som de blir mer energieffektiva. För detta utvecklas, som en del av projetet, en modulär hårdvaruplattform som gör det möjligt att kombinera mikroservrar av olika prestandaklasser på en flexibel bärare. </div> <div>&quot;Beroende på applikationens krav kan servrarna konfigureras individuellt av operatören, vilket resulterar i en plattform som är lämplig för universell användning&quot;, säger Hagemeyer. Det nya systemet förhindrar också systemfel. <br /></div> <div>“Om en server misslyckas, till exempel på grund av ett svagt trådlöst nätverk, kan hela enheten fortfarande användas. I bästa fall märker inte användaren av en självkörande bil ens serverfelet.” </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Öppet för ytterligare partners </h2> <div>&quot;Några av projektets partners har arbetat tillsammans i många år&quot;, säger Dr. Carola Haumann, som är projektledare och vice verkställande direktör för CoR Lab vid Bielefeld University. I projektet ingår sju universitet och forskningsinstitut som arbetar med artificiell intelligens och sakernas internet. Övriga partners är företag i olika storlekar, allt från Chalmersbaserade startupen <a href="/en/departments/cse/news/Pages/EmbeDL.aspx">EmbeDL</a> till det multinationella företaget Siemens. </div> <div><br /></div> <div>Det finns fortfarande möjlighet för fler företag att delta i projektet: ”Vi förväntar oss att finansiera minst tio ytterligare användningsfall inom ramen för projektet – förutom de befintliga applikationerna inom sektorerna Automotive, Automation och Smart Homes. Därför vill vi engagera fler företag, förklarar Haumann. En prototyp av plattformen bör vara igång i mitten av 2022. <br /></div> <div>&quot;Resultaten från de olika applikationerna kommer att strömma in i IoT-plattformen under hela projektet&quot;, säger Jens Hagemeyer. &quot;Detta gör att vi kan göra kontinuerliga förbättringar av plattformen.&quot; <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Pedro Petersen Moura Trancoso<br />Docent, avdelningen för Datorteknik, Data- och informationsteknik, Chalmers.<br />E-post: <a href="mailto:ppedro@chalmers.se">ppedro@chalmers.se</a><br />Telefon: +46 31 772 63 19</div> <div><br /></div> Prof. Dr.-Ing. Ulrich Rückert<br />Bielefeld University Faculty of Technology/CoR-Lab <br />E-post: <a href="mailto:rueckert@techfak.uni-bielefeld.de">rueckert@techfak.uni-bielefeld.de</a> <div>Telefon: +49 521-106 12050 <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om projektet</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/957197">VEDLIoT projektprofil</a> (engelska)</div></div></div></div> Thu, 19 Nov 2020 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/principer-for-beraknande-minnesenheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/principer-for-beraknande-minnesenheter.aspxPrinciper för beräknande minnesenheter<p><b>Ett nytt projekt på Chalmers, finansierat av Stiftelsen för Strategisk forskning, ska ta fram ett förslag på hur beräkningsenheterna kan integreras i minneskretsarna i framtidens datorer.</b></p><div>Under mer än fem decennier har beräkningsprestanda för datorer kunnat öka exponentiellt tack vare att det har varit möjligt att öka antalet transistorer i beräkningsenheten i samma höga takt. När vi nu står inför det faktum att det inte längre är möjligt att få in fler transistorer på varje chip samtidigt som beräkningsproblemen blir alltmer dataintensiva, med allt från självkörande fordon till analys av gigantiska datamängder, behövs nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/PRIDE/PerSPRIDEtext.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Per Stenström" style="margin:5px;width:181px;height:204px" />I dagens teknologi skickas data fram och tillbaka mellan datorns minne och beräkningsenhet, vilket kostar både tid och processorkraft – det vill säga energi. I projektet PRIDE: principer för beräknande minnesenheter ska Per Stenström, professor på avdelningen för Datorteknik vid Data- och informationsteknik, undersöka hur parallellism och minneslokalitet kan hanteras på ett energieffektivt och transparent sätt. </div> <div> </div> <div>– Visionen är en helt ny typ av parallella datorer, där beräkningsenheterna är integrerade i minneskretsarna, säger Per Stenström. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Med en programmeringsmodell för mjukvara som ska tas fram i projektet hoppas man att på 10 år kunna öka beräkningsprestandan gånger 100 och minneskapaciteten gånger 10 på varje datorchip. Med dagens teknologi är det möjligt att uppnå 10 teraFLOP (10^13 flyttalsoperationer per sekund) och 100 GB minne på ett datorchip. Med den systemlösning som planeras i PRIDE skulle det bli möjligt att bygga datorchip som närmar sig 1 petaFLOP (10^15 flyttalsoperationer per sekund) och 1 TB minne.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Om projektet</h2></div> <div> </div> Projektet startar den 1 januari 2021 och finansieras med 28 miljoner under 5 år av Stiftelsen för Strategisk forskning, som delar ut nära 200 miljoner kronor i rambidrag inom forskningsprogrammet Computing and Hardware for ICT Infrastructures. Utlysningen är riktad mot hårdvara för nästa generations trådlösa kommunikation (6G), accelererad beräkningskraft och energieffektivare IKT. <br /> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Pride kommer även att redan från start inleda samarbeten med kommersiella intressenter bland svenska företag, samt arbeta i synergi med EuroHPC projektet <a href="https://www.european-processor-initiative.eu/">The European Processor Initiative</a> där Chalmers deltar. </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <div>Professor Per Stenström, avdelningen för Datorteknik. <br />E-post: <a href="mailto:per.stenstrom@chalmers.se">per.stenstrom@chalmers.se</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Foto av Per Stenström: Anna-Lena Lundqvist<br /></div> Thu, 22 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/kan-AI-hitta-tidiga-tecken-på-stroke.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/kan-AI-hitta-tidiga-tecken-p%C3%A5-stroke.aspxKan AI hitta tidiga tecken på stroke?<p><b>​Kan AI hjälpa till att upptäcka syrebrist i hjärnan som leder till stroke? Det ska forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för data- och informationsteknik undersöka i ett kliniskt forskningsprojekt med start i oktober.</b></p><div>– Det här är klinisk forskning när den är som bäst, säger Helena Odenstedt Hergès, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och adjungerad universitetslektor vid Sahlgrenska akademin. </div> <div><br /></div> <div>Hos en nedsövd patient kan till exempel hjärtat signalera att något inte är bra uppe i hjärnan. Det är subtila ändringar i signaler som är svåra att upptäcka. Nu vill forskare ta reda på om det genom AI går att spåra och eventuellt förhindra en kommande stroke hos sövda patienter. Metoden skulle kunna utvecklas till ett varningssystem som larmar när patienter under narkos utvecklar syrebrist i hjärnan med stroke som följd. Det kan röra sig om kritiskt sjuka patienter på intensivvården, sövda patienter och patienter som redan utvecklat stroke men även andra patientgrupper </div> <div>– Kan vi upptäcka hotande syrebrist i hjärnan utifrån andra fysiologiska signaler genom att analysera stora mängder data genom AI? Forskningen syftar till att upptäcka och eventuellt förhindra syrebrist i hjärnan hos bland annat sövda patienter. En läkare har inte möjlighet att analysera all den data som registreras från en patient, men det kan AI, säger Helena Odenstedt Hergès. </div> <div><br /></div> <div>Forskare på avdelningen för Software Engineering vid institutionen för data- och informationsteknik ska arbeta för att ta fram en predikteringsmodell som kan varna läkarna när det uppstår mönster som kan vara tecken på syrebrist i hjärnan som kan utvecklas till stroke. <span><span><span>De kommer främst att använda sig av supervised learning och utveckla en kedja av algoritmer där resultatens tillförlitlighet ökar med varje steg. </span></span></span><br /></div> <div>– För mig är projektet viktigt för att få en bättre förståelse av utmaningarna med att utveckla AI-baserad mjukvara i sjukvården. Genom att vistas i sjukhusmiljö, och observera kliniskt arbete, kan jag säkerställa att vi inte missar viktiga kvalitetsaspekter på grund av brister i datakvalién eller hur vi utvecklar våra algoritmer, säger Miroslaw Staron, professor på avdelningen för Software Engineering. <span><span><br /></span></span></div> <div><span><span><br /></span></span></div> Det formulerade forskningsprojekt som startar i höst är ett samarbetsprojekt beroende av flera kompetenser, kliniskt verksamma läkare och forskare i teknik och mjukvaruutveckling. <span>Bland andra professor Miroslaw Staron, Institutionen för data- och informationsteknik, Göteborgs universitet/Chalmers tekniska högskola, Professor Silvana Naredi, Professor Mikael Elam, Med Dr Linda Block, Med Dr Jaquette Liljenkrantz, Leg läk Ali El Merhi, leg läk Richard Vithal, SU, SA.<span style="display:inline-block"></span></span> <br /><div></div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras delvis av <a href="/en/centres/chair/Pages/default.aspx">CHAIR – Chalmers AI Research Center</a>. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <div>Miroslaw Staron, professor, avdelningen för Software Engineering. <br />E-post: <a href="mailto:miroslaw.staron@cse.gu.se">miroslaw.staron@cse.gu.se</a><br />Telefon: 031-772 10 81 <br /></div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta om studien: </h2></div> <ul><li>Studien är inte gjord tidigare och är registrerad i Clinical trials ClinicalTrials.gov (NCT03919370). </li> <li>Studien är etikprövad och godkänd och startar i oktober 2020. </li> <li>Studieprotokollet är publicerat i Acta Anaesthesiologica Scandinavica 2020;64(9):1335-1342. Cerebral ischemia detection using artificial intelligence (CIDAI) – A study protocol. </li></ul> <div><span>Den aktuella studien påverkar inte patienten mer än att teamet samlar in deras data från befintliga kliniska övervakningsmetoder för att sedan analysera den med AI. I en första pilotstudie med 20 patienter fokuserar forskningsteamet på att analysera förändringar av mönster i inspelade data i relation till utveckling av syrebrist i hjärnan. <span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> Thu, 15 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxForskarskola inom AI för samhälle och humaniora<p><b>​Fyra doktorander från Chalmers deltog i det första mötet i WASP-HS forskarskola när 35 doktorander från hela Sverige samlades för att utbildas i artificiell intelligens inom humaniora och samhällsvetenskap.</b></p>​<span style="background-color:initial">De forskningsprojekt som ryms inom WASP-HS programmet tar itu med utmaningar och effekter av kommande teknikförändringar samt bidrar till utvecklingen av teori och praktik för mänskliga och samhälleliga aspekter av AI och autonoma system, och särskilt potentiella etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av teknikskiftet.</span><div><br /></div> <div>Till programmet knyts ett stort antal doktorander som var och en har anställning vid något av de svenska universitet som deltar i programmet. Från Chalmers deltog doktoranderna Alicja Ostrowska, från institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, samt Mafalda Gamboa, Denitsa Saynova och Ziming Wang från institutionen för data- och informationsteknik.</div> <div><br /></div> <div>WASP-HS, The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, är ett tioårigt program finansierat av Wallenbergstiftelserna.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://wasp-hs.org/sv/news/forskarskola-en-start-for-framtida-ai-forskare/">Läs mer om WASP-HS forskarskola. ​</a></div>Mon, 05 Oct 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/type-theory-for-mathematics-and-computer-science.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/type-theory-for-mathematics-and-computer-science.aspxForskning om interaktiva bevissystem får stöd av KAW<p><b>​Att kontrollera att programvara i datorer räknar rätt är mycket svårt. Thierry Coquand, professor på avdelningen för Logik och typer,  Data- och informationsteknik, får 35 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ett projekt om system som hjälper till att kontrollera riktigheten i matematiska resonemang, så kallade interaktiva bevissystem.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/ThierryCoquand.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:214px;height:293px" /><div>− Knepet är att använda programvara för att verifiera programvara. Grundidén är att betrakta program, deras indata och utdata, som matematiska objekt och ställa en matematisk exakt fråga om deras korrekthet, säger Thierry Coquand. <br /></div> <div><br /></div> <div>Metoden har använts med framgång när det gäller att kontrollera programvara som används i till exempel flygelektronik. Enligt Thierry Coquand börjar behovet av den här typen av beviskontroll även märkas i ren matematik. Anledningen är att längden och komplexiteten har ökat hos matematiska bevis. </div> <div><br /></div> <div>− Två exempel är Feit-Thompsons sats på mer än 250 sidor och fyrfärgssatsen, vars bevis var omöjligt att genomföra för hand. Båda bevisen har nu kontrollerats av interaktiva bevissystem. </div> <div><br /></div> <div>Thierry Coquands projekt tar avstamp i teorier formulerade av den rysk-amerikanska matematikern Vladimir Voevodsky. För ett decennium sedan blev han alltmer bekymrad över komplexiteten hos bevis i sin egen forskning. <br /></div> <div><br /></div> <div>− Hans nya sätt att se på matematiska objekt har banbrytande konsekvenser för matematikens grundvalar, och i utformandet av interaktiva bevissystem, säger Thierry Coquand.</div> <div><br /></div> <div>Projektet ”Type Theory for Mathematics and Computer Science” får 34 700 000 kronor och löper under fem år. Det kommer att vara ett samarbetsprojekt mellan datalogen Thierry Coquand och matematikern Peter Lumsdaine vid Stockholms universitet. <br /></div> <div>Sammanlagt har 18 forskningsprojekt beviljats totalt 541 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Thomas Melin, Göteborgs universitet<br />Foto: Camilla K. Elmar/Senter for grunnforskning, Det Norske Videnskaps-Akademi</div> Wed, 30 Sep 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/AI-agenter-kan-lara-sig-att-kommunicera-effektivt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/AI-agenter-kan-lara-sig-att-kommunicera-effektivt.aspxAI-agenter kan lära sig att kommunicera effektivt<p><b>Fyra forskare från Chalmers och Göteborgs universitet presenterar en metod för att studera hur språk utvecklas som ett effektivt verktyg för att beskriva mentala bilder. I en ny studie visar de att artificiella agenter på egen hand kan lära sig att kommunicera på ett artificiellt språk som liknar mänskligt språk. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.</b></p><div>Gruppen jobbar med frågeställningar i gränslandet mellan kognitiv vetenskap och maskininlärning. Flera studier inom kognitiv vetenskap tyder på att mänskliga språk formas av behovet av effektiv kommunikation och förloppet är ur ett informationsteoretiskt perspektiv nära optimalt. Göteborgsforskarnas metod för att träna de artificiella agenterna bygger på förstärkningsinlärning, reinforcement learning, som är ett område inom maskininlärning där agenter successivt lär sig genom att interagera med en miljö och få belöningar. I det här fallet har agenterna startat utan någon som helst språklig kunskap och sedan lärt sig att kommunicera genom att få feedback på hur bra de förstår varandra. Även det förloppet har varit nära optimalt. <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/MikaelAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mikael Kageback" style="margin:5px" />– Vi tittar på hur agenter lär sig att namnge olika färger i ett gissningsspel bestående av en berättare och en lyssnare. Berättaren ser en färg och beskriver den genom att skicka ett ord från en ordlista till lyssnaren som försöker återskapa färgen. Båda agenterna belönas efter hur bra lyssnaren kan pricka in färgen. Orden i ordlistan har till en början ingen betydelse, utan det är upp till agenterna att själva komma överens om ordens mening under flera rundor av gissningsspelet. Vi ser att agenterna partitionerar in färgspektra på liknande sätt som vi människor gör, säger Mikael Kågebäck, forskare på Sleepcycle AB. <br /></div> <div><br /></div> <div>Mikael Kågebäck, tidigare doktorand vid Institutionen för data- och informationsteknik, har tillsammans med Asad Sayeed, forskare i datalingvistik på Centrum för språkteori och sannolikhetsstudier (CLASP) vid Göteborgs universitet, och Devdatt Dubhashi, professor, och Emil Carlsson, doktorand, på avdelningen för Data Science och AI vid Data- och informationsteknik, författat artikeln som nu publicerats av PLOS ONE.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/AsadAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Asad Sayeed" style="margin:5px" />– En praktisk tillämpning av vår forskning är att den kan bidra till mer effektiv kommunikation mellan datorer och människor och förbättra datorers förståelse för mänskligt språk, till exempel i smarta system som Siri och Alexa, säger Asad Sayeed. <br /><span>Den underliggande idén att lära sig att kommunicera genom förstärkningsinlärning är också intressant för forskning inom sociala och kulturella områden, till exempel för projektet GRIPES som studerar hundvisslepolitik (dogwhistle politics), och som leds av Asad Sayeed. <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kan användas för andra studier</h2> <div> </div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/DevdattAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" style="margin:5px" />– Kognitiva experiment är tidskrävande, eftersom du ofta behöver utföra noggranna experiment med ett antal volontärer. Vi presenterar en kraftfull, flexibel och kostnadseffektiv metod för att undersöka de här grundläggande frågorna. Vi har full kontroll på experimenten, som är repeterbara och helt pålitliga. Det ramverk vi tagit fram är mycket användbart för att undersöka grundläggande frågor inom kognitiv vetenskap, språk och interaktion. För datavetare är det ett givande område för att utforska effektiviteten hos olika inlärningsmekanismer, säger Devdatt Dubhashi.<br /></div> <div></div> <div>​<br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/EmilAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Emil Carlsson" style="margin:5px" /> </div> <div>– I framtiden vill vi undersöka om agenter kan utveckla kommunikation som liknar mänskligt språk även inom andra områden. Ett exempel är om vi på ett artificiellt sätt kan återskapa de hierarkiska strukturer vi ser i mänskligt språk, säger Emil Carlsson.  </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Mer utförlig information om forskningsprojektet finns i <a href="/en/departments/cse/news/Pages/AI-agents-can-learn-to-communicate-effectively.aspx">den engelska versionen av denna text</a>. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0234894">Länk till artikeln i PLOS ONE</a>.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Asad Sayeed, forskare i datalingvistik, avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. <br /> <a href="mailto:asad.sayeed@gu.se">asad.sayeed@gu.se</a></div> <div><br /> Devdatt Dubhashi, professor, avdelningen för Data Science och AI, Institutionen för data-och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet. <br /><a href="mailto:%20dubhashi@chalmers.se"><span>dub</span><span>hashi@chalmers.se</span></a></div> <div><br />Emil Carlsson, doktorand, avdelningen för Data Science och AI, Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet.<br /><a href="mailto:%20caremil@chalmers.se">caremil@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Av:​ <br />Monica Havström, kommunikatör på Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. <br /> Tel: 031-786 30 42</div> <div><br /></div> Anneli Andersson, kommunikatör på Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet.<br /> Tel: 031-772 10 29. Wed, 15 Jul 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxArbete pågår för ny diagnostik<p><b>​Runt om på Chalmers pågår forskning för att ta fram ny teknik för diagnostik. Läs om några exempel här!​</b></p><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx"><div><span style="background-color:initial"><strong><em>Dessa exempeltexter är kopplade till en huvudartikel som finns publicerad här.</em></strong></span></div></a><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bekämpar antibiotikaresistens</span></h2> <div>På Matematiska vetenskaper har Erik Kristiansson utvecklat algoritmer för att analysera mönster i bakteriers arvsanlag. Det gör det möjligt att hitta förändringar som ger motståndskraft mot antibiotika, vilket förbättrar möjligheten till effektiv behandling. </div> <div> </div> <div>Kristiansson har, tillsammans med Kristina Lagerstedt och Susanne Staaf, grundat 1928 Diagnostics, vars molnbaserade programvara analyserar arvsanlag hos bakterier och ger information om smittspridning och behandlingsalternativ.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund på Biologi och bioteknik studerar de DNA-molekyler – så kallade plasmider – som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Plasmiderna identifieras genom att forskarna formar ”streckkoder” på dem. I kombination med gensaxen CRISPR kan även de gener som gör bakterier resistenta identifieras. Metoden har nu ytterligare utvecklats till att också identifiera själva bakterien, vilket är viktigt då olika typer av bakterier orsakar olika allvarliga infektioner.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Westerlund studerar de DNA-molekyler som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Här flankerad av kollegorna Gaurav Goyal och Vinoth Sundar Rajan.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>D</span><span>iagnostik med hjälp av mikrovågor</span></h2> <div> </div> <div>Med mikrovågor är det möjligt att avläsa mönster som kan användas för diagnostik. Svaga mikrovågssignaler skickas genom kroppen och avläses. Mönstret som signalerna bildar analyseras med algoritmer för bildrekonstruktion eller AI-baserad klassificering.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>På institutionen Elektroteknik, tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och andra samarbetspartners, tillämpar forskarna metoderna inom bland annat strokediagnostik och mammografi. Tekniken erbjuder en möjlighet att bygga små, mobila enheter vilket gynnar snabb, tidig diagnos – vilket är särskilt kritiskt vid diagnos av stroke. </div> <div> </div> <div>Den så kallade strokehjälmen som utvecklats av forskargruppen kan redan i ambulansen avgöra om en stroke orsakats av en propp eller blödning. Det minskar tiden till behandling och därmed räddas fler till ett bättre liv efter stroken. </div> <div> </div> <div>– Många faktorer talar för att mikrovågstekniken har potential att bli en mycket effektiv metod för diagnostik, säger Andreas Fhager.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Andreas Fhager och strokehjälmen, som kan avgöra om en stroke orsakats av en propp eller en blödning.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI och diagnostik</h2> <div> </div> <div>Artificiell intelligens kan vara till stor hjälp i beslutsstöd för vården och på Chalmers bedrivs flera olika projekt. <span style="background-color:initial">Robert Feldt och Marina Axelson-Fisk, professorer i datateknik respektive matematik, arbetar tillsammans med Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett projekt inriktat mot sepsis, blodförgiftning. Snabb diagnos och behandling är avgörande för överlevnad, men dagens screeningverktyg håller låg precision. Målet med projektet är att kunna stödja läkare att tidigare ställa rätt diagnos, med hjälp av AI. Metoden de utvecklar kan även testas på andra diagnoser och under våren har forskarna tittat särskilt på om den går att använda på covid-19.<br /><br /></span></div> <div> </div> <div>AI-stöd är även intressant för analys av medicinska bilder, där datorer lär sig att tolka till exempel röntgenbilder av mänskliga organ. Fredrik Kahls forskargrupp utvecklar tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset en AI-baserad metod för att bedöma skiktröntgenbilder av hjärtats kranskärl. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. En AI-bedömning har inte bara potentialen att bli lika träffsäker som den mänskliga bedömningen utan går betydligt fortare och är mer konsistent, när datorn väl är upplärd. </div> <div> </div> <div>I nästa steg kan AI hjälpa till att se oupptäckta samband och mönster, och därmed bidra med helt ny medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Kahl är professor vid Elektroteknik. Hans forskargrupp utvecklar AI för att diagnosticera medicinska bilder.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Identifierar sjukdom innan symtom uppstår</h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg på Biologi och bioteknik arbetar med metabolomik, en omfattande analys av molekyler i biologiska prov som blodplasma. Faktorer som påverkar hälsan – gener, livsstil, miljöföroreningar, mediciner – ger avtryck på metabolomet, det mönster av små molekyler som finns i provet. Genom att mäta avtrycken, och relatera dem till hälsoparameterar och sjukdomar, kan forskarna studera olika faktorers påverkan, men även få information om underliggande mekanismer. Forskning pågår också för att hitta så kallade biomarkörer som kan identifiera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller cancer.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Biomarkörer i blodprov kan ge information om risker för vanliga sjukdomar.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Snabbt och effektivt influensatest</span></h2> <div> </div> <div>På institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap bygger Dag Winkler och hans kollegor en bärbar liten enhet som ska kunna diagnosticera influensa på under en timme, och provet behöver därmed inte skickas till labb för analys. Får man testsvaret inom en timme innebär det att man kan isolera patienter med smittsamma sjukdomar i tid. Forskningsprojektet sker i samarbete med flera parter, däribland Karolinska Institutet.</div> <div> </div> <div>Projektet är inriktat på influensa-diagnostik men forskarna menar att utrustningen även kan användas för att upptäcka andra sjukdomar, exempelvis malaria, Sars – eller covid-19. Det senaste året har forskargruppen lyckats förbättra känsligheten hos tekniken så pass att de nu söker patent och tittar på förutsättningarna för kommersialisering.</div> <div> </div> <div><br />Texter: Mia Malmstedt och Malin Ulfvarson<br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx">Läs den relaterade huvudartikeln här.</a></div></div>Wed, 24 Jun 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxNy teknik ska ge mer vård för pengarna<p><b>​Svensk sjukvård står inför stora utmaningar, och ropar efter ny teknik för att lösa dem. Diagnostik är en av pusselbitarna. Med hjälp av exempelvis AI och precisionsdiagnostik finns mycket att vinna, både för vårdsystemet och för individen.</b></p><em><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Denna artikel är kopplad till sidoartiklar med exempel från Chalmers forskning.​</a></em><br />​<br /><span style="background-color:initial">Vi kan börja med att konstatera: nej, det här är inte ännu en artikel om corona. Även om det allra mesta – oavsett om vi talar om vård eller diagnostik – under första halvan av 2020 handlat om covid-19, så finns det naturligtvis en mängd andra utmaningar och framtida utvecklingsprojekt för svensk sjukvård, pre och post corona.</span><div><br /></div> <div>Att svensk sjukvård står inför en stor omställning har knappast gått någon förbi. Vårdköer, överfulla akutmottagningar, primärvårdsreformer och personalbrist flimrar förbi i nyhetsflödet. Kanske kan det mesta kokas ner till en fråga: har sjukvården blivit för bra?<br /><br /></div> <div>– Vi kan göra allt mer, allt högre upp i åldrarna och allt mer förfinat, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, och ansvarig för område 4 som – med bland annat radiologi, klinisk fysiologi och alla laboratorier – innehåller merparten av sjukhusets diagnostik. </div> <div>– Men den medicinska utvecklingen och den större andelen äldre i befolkningen leder också till ökade sjukvårdsbehov. Nu måste vi ta tekniken till hjälp för att klara detta. Vi kan inte bara jobba på som vi tidigare gjort, utan behöver tekniska lösningar som låter oss göra mer med samma resurser.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI gör diagnosen säkrare och sparar resurser</h2> <div>Ett tydligt exempel på en sådan lösning är AI och bilddiagnostik. Om datorn tolkar bilder med hjälp av artificiell intelligens, så får radiologen ett försorterat urval att granska; bilder där datorn redan ringat in de potentiella problemen. Diagnosen blir säkrare, snabbare och mer effektiv. </div> <div>– Vi ser också en utveckling där teknik gör det möjligt för patienterna att sköta allt mer av mätning och diagnostik i hemmet. Patienten blir expert på sin egen sjukdom, vilket är en fördel för individen samtidigt som det sparar resurser i sjukvården, säger Peter Gjertsson, och tillägger att de som inte kan använda tekniken av olika skäl naturligtvis fortfarande ska tas omhand.</div> <div> </div> <div>Även precisionsmedicin är ett område under uppsegling; behandlingar kan skräddarsys när genetisk diagnostik kan påvisa sjukdom och bilddiagnostik identifierar problemområdet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hälsoforskning på nästan hela Chalmers</h2> <div>Täta samarbeten mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har funnits länge. Forskare från båda håll har exempelvis tillsammans utvecklat avancerade medicintekniska produkter, ny kunskap till grund för bättre läkemedel och forskat kring miljöer och arkitektur inom vården. På Chalmers bedrivs hälsorelaterad forskning på hela 12 av 13 institutioner, vilket inkluderar många olika forskningsfält.</div> <div><br /></div> <div>Att forskningen var så mångfacetterad stod klart efter en inventering inför uppstarten av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik. Det nya styrkeområdet ska bilda en röd tråd genom forskningen på Chalmers och knyta ihop den med externa parter. Startskottet gick i januari. <br /><br /></div> <div>– Under utredningstiden gjorde vi intervjuer på varje institution och förstod att många frågeställningar inom hälsa var gemensamma, över gränserna mellan institutioner. Kompetens efterfrågas, både externt och internt, och det visar sig att Chalmers har mycket av den, säger Ann-Sofie Cans, docent på Kemi och kemiteknik och ledare för styrkeområde Hälsa och teknik, som menar att Chalmers forskare allt för länge varit vana att arbeta i silos. </div> <div>– Nu ska vi starta aktiviteter där våra 200+ forskare får möjlighet att lära känna varandra, och samtidigt öka vår externa samverkan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete i Chalmers AI-center</h2> <div>Ett samarbetsområde som redan tagit steg framåt är just AI. I december 2019 klev SU in som en samarbetspartner i Chalmers AI Research Centre, Chair. Rent praktiskt innebär samarbetsavtalet ett åtagande över minst fem år, med gemensamt finansierad forskning inom AI för vård och hälsa. Ett antal prioriterade utmaningar har mejslats fram. En av dem är diagnostik. Med AI kan stora mängder data – mätvärden, text, bilder – behandlas, och datorn kan lära sig att känna igen symtom.</div> <div><br /></div> <div>Fredrik Johansson, forskarassistent på Chalmers institution för data- och informationsteknik, är själva bryggan mellan styrkeområde Hälsa och teknik, Chair och SU. Tillsammans med sin motsvarighet från SU tar han nu fram en gemensam forskningsagenda. </div> <div>– Även om vi redan tidigare har jobbat ihop, så innebär samarbetet i styrkeområdet och Chair att vi nu kan koordinera oss. Till exempel kan vi se om flera forskare faktiskt jobbar mot samma mål, så att vi blir mer effektiva och hittar synergier, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Letar mönster hos patientgrupper</h2> <div>Fredrik Johansson handleder själv ett projekt där studenter använder insamlade data om patienter med Alzheimers sjukdom för att låta AI leta mönster. Alzheimers diagnosticeras idag främst med hjälp av kognitiva tester, som exempelvis minnestester, och yttrar sig väldigt olika.</div> <div>– Man vet att Alzheimerspatienter har plackbildningar i hjärnan. Men vissa patienter får stora symtom medan andra inte får det, trots lika omfattande plackbildningar. Varför? Vi vill ta fram ett verktyg som kan ge en helhetsbild av patienten, för att få fram vad skillnaderna kan bero på. Vi tittar på faktorer som kan mätas när de diagnosticeras, men också följas över tid. Tanken är att i första hand kunna förutsäga hur sjukdomen kan förväntas utvecklas, men kanske kan vi också på sikt få fram ett verktyg som kan diagnosticera subgrupper hos Alzheimerspatienterna.</div> <div><br /></div> <div>Planer finns för gemensam infrastruktur, och även för utbildningsinsatser. Ett exempel är etikprövningar, något som efterfrågas av Chalmersforskare som inte hanterat detta i någon större utsträckning tidigare, men som förstås är väldigt viktiga i vården.</div> <div>– Här kan vi behöva utbilda vår personal. Och omvänt pratar vi också om utbildning i AI för forskare på SU, säger Fredrik Johansson.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Vi finns här för att stödja”</h2> <div>Ann-Sofie Cans påpekar att Chalmers även går in och stöttar i den nya innovationsutbildningen för ST-läkare som SU nyligen startat.</div> <div>– Sahlgrenska vill att läkarna ska ha kunskap om olika områden inom teknik. Då kan vi hjälpa dem att hitta rätt personer för att ge en föreläsning eller ordna studiebesök, som nu i vår inom exempelvis AI och 3D-printning, säger Ann-Sofie Cans.</div> <div>– Från vårdens sida inser man allt mer att man behöver ingenjörernas kompetens. Och vi finns här för att stödja. Om ingen använder våra lösningar, så kommer de ju inte till någon nytta.</div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik</h2> <div>Chalmers nya styrkeområde spänner över 12 institutioner och är organiserat i fem profilområden:<br /><br /></div> <div>• Digitalisering, Big Data och AI</div> <div>• Infektion, läkemedelsleverans och diagnostik</div> <div>• Prevention, livsstil och ergonomi</div> <div>• Medicinteknik</div> <div>• System och miljöer för hälsa och vård</div> <div><br /></div> <div>Profilerna har definierats utifrån den forskning som finns representerad på Chalmers, men också visat sig fungera som värdefulla ingångar till högskolan.<br /><br />Förutom Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkluderar de externa samarbetsparterna bland annat Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, AstraZeneca Bioventure Hub, Högskolan i Borås och Sahlgrenska Science Park.<br /><br /></div> <div>Styrkeområdet och samarbetena omfattar inte bara forskning utan även utbildning. Chalmers och SU har startat ett pilotförsök med en gemensam forskarskola i medicinteknik. På sikt kan eventuellt doktorander som antas ges möjlighet till dubbel examen. Chalmers har även skapat det nya basprogrammet Medicinteknik, och de första studenterna startar i höst.<br /><br /></div> <div>Styrkeområde Hälsa och teknik har definierat tre samhällsutmaningar att arbeta mot, i linje med FN:s globala hållbarhetsmål: <em>Ändrad befolkning och nya sjukdomar</em>, <em>Ökat behov av vård i ett samhälle med begränsade resurser</em>, samt <em>Hälsa, klimat och hållbarhet.</em></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div><br /><em>Bildtext till bilden på operationssalen ovan:</em></div> <div><div><em>En operationssal hos Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fullt utrustad med nära 400 medicintekniska produkter för bildstödd diagnostik eller behandling. Detta är en av de tekniktätaste och mest avancerade operationsavdelningar som finns i Sverige. I huset finns flera så kallade hybridsalar, där kirurgi och bilddiagnostik kan utföras i samma rum. </em></div> <div><em>Chalmers forskningscentrum MedTech West etablerar i år samverkanslabb hos Bild- och interventions-centrum. Med start 2021 planeras kliniska tester inom diagnostik med mikrovågor och magnetence-falografi (MEG).</em></div></div> <div><br /> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Läs relaterad artikel med exempel på Chalmers forskning inom området diagnostik här.</a></div>Wed, 24 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspx5G – startskottet för det smarta samhället<p><b>​Den svenska auktionen av frekvensband för 5G i höst blir startskottet för nästa generations mobilsystem som väntas resultera i en uppsjö av nya smarta tjänster. Vem och vad som kommer driva innovation återstår att se – men hur tillit hanteras blir avgörande.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Initialt är det framförallt ett markant kraftigare mobilt bredband som introduceras, och kapacitet att koppla upp ett större antal enheter. 5G kommer även vara tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. Den beryktade 5G-boosten av Internet of Things dröjer dock troligtvis en aning. Det pratas om en revolution av industri, smarta städer, molnbaserad augmented reality och mycket mer. Vissa branscher har redan inlett arbetet med uppkopplade verksamheter, baserat på andra kommunikationsstandarder såsom wi-fi eller 4G.</span></p> <p>– Det är bra, snabb utveckling ger konkurrensfördelar. Vi lär oss allteftersom, och med 5G finns sedan möjlighet för uppskalning, säger Tommy Svensson, forskare i Kommunikationssystem.</p> <p>Han menar att det är en viktig revolution som kommer nu, och tar fordonsbranschen som exempel.</p> <p>– Viktiga delar av deras verksamhet blir molnbaserad, till exempel produktuppdateringar till fordon via nätet och insamling av data om underhållsbehov, och vi kommer att se nya trafiksäkerhetsfunktioner tack vare snabb kommunikation till och mellan fordon, säger Tommy Svensson.</p> <p><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det finns fortfarande en del att utveckla framöver, som till exempel AI som kan självoptimera nätverken, distribution av energi till enkla sensorer, eller att förbättra täckningen inom utmanande områden över hela jordklotet, säger Tommy Svensson.</span></p> <p><span style="background-color:initial"></span>Scenarierna för framtiden är lockande, men vad krävs för att ny teknik ska leda till innovation på bred front? Erik Bohlin på institutionen för teknikens ekonomi och organisation forskar bland annat på reglering och konkurrens inom telekom. Han beskriver att det pågår en debatt om vilka aktörer som kan tänkas driva utvecklingen.</p> <p></p> <p>– Mobiloperatörerna behöver vara på tårna om de vill driva innovation i 5G-molnet. Det är mycket sannolikt att det annars kommer aktörer från andra håll. Innovation i molntjänster har hittills drivits av andra än mobiloperatörer, säger Erik Bohlin.</p> <div></div> <p>Vissa menar att det skulle gynna innovation att öppna för fler som kan driva och utveckla nya tillämpningar. Erik Bohlin och hans kollegor har analyserat telekom- och frekvenstilldelningspolitiken och jämfört med tillgänglig forskning kring innovationssystem. Analysen visar att dagens reglering av telekommarknaden i Europa främst har varit fokuserad på konkurrensfrågan, att undvika att någon enskild aktör blir för dominant.</p> <p></p> <p>Inför lanseringen av 5G har frågan om innovationsfrämjande lyfts fram. Men hur en frekvenstilldelning bör arrangeras för att gynna innovation, det har Erik Bohlin inget enkelt svar på. Innovationsutveckling är svår att förutspå. Han gör en historisk jämförelse.</p> <p>– Många trodde att 3G skulle ge en kraftigt ökad innovation men det var inte förrän smartphones kom som vi såg ett uppsving. Ingen kunde heller veta att dagens stora affärsområden skulle baseras på gratistjänster på internet, som Google, Facebook och Spotify.</p> <p>Debatten om 5G har handlat mycket om säkerhet. Det kommer att ställas höga säkerhetskrav på både operatörer och leverantörer av infrastruktur. I februari blev det klart att Post- och telestyrelsen behöver samråda med Säpo och Försvarsmakten innan de tilldelar några frekvenstillstånd.</p> <p>5G möjliggör också nya typer av molntjänster, men för att framgångsrikt tillhandahålla sådana tjänster krävs mycket stor tillit. </p> <p>– För att lägga dessa tjänster på operatörerna krävs att de ansvarar för säkerhet, sekretess, integritet. Vissa branscher menar att de kommer behöva äga sina egna system, säger Tomas Olovsson på institutionen för data- och informationsteknik.</p> <p>– Tittar man bara på själva 5G-nätet behöver säkerheten inte vara sämre än för 4G. Det handlar bara om att flytta data från a till b. Säkerheten kan hanteras på samma sätt som idag, på en högre nivå, i applikationerna, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Säkerhetsmässigt finns även fördelar med 5G.</p> <p>– Med 5G finns en möjlighet att lägga delar av säkerheten i själva nätverket och för vissa tillämpningar kan det vara en stor fördel, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Det kan till exempel handla om att låta nätverket hjälpa till att autentisera den part man kommunicerar med i tidskritiska situationer, eller att använda en riktad radiosignal, direkt mot en mottagare, vilket gör avlyssning svårare.</p> <p><br /></p> <p><em>Text: Malin Ulfvarson</em></p> <p><em>Illustration: Yen Strandqvist</em></p> <p><br /></p> <p><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=28">Ur Chalmers magasin nr 1 2020</a></p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/illustration5G_CM-nr1-20.jpg" alt="illustration av en uppkopplad stad" style="margin:5px" /><br /><br /></p> <p>Läs också: <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx">5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet</a></p> <div><br /></div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/impact-of-grammatical-framework.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/impact-of-grammatical-framework.aspxGrammatical Framework – maskinöversättning med grammatik<p><b>​Från ett hopplöst fall till utmaningen att ta reda på hur bra det kan bli. Aarne Ranta har varit med i utvecklingen av maskinöversättning från början.</b></p><div>Vägen till maskinöversättning började för Aarne Ranta med typteoretisk semantik, som han jobbade med i sin doktorsavhandling i slutet av 1980-talet. Då var det mer eller mindre en allmän uppfattning att maskinöversättning var hopplöst, så när Aarne började experimentera med det i mitten av 1990-talet blev han överraskad – först av att det över huvud taget var möjligt, och därefter av hur bra det faktiskt kunde bli. Under slutet av årtiondet jobbade han sedan med att bygga ett system för maskinöversättning på Xerox. Systemet fick namnet Grammatical Framework, ofta förkortat till GF. Namnet är en referens till Logical Frameworks, som är ett ännu äldre forskningsprogram på Institutionen för data- och informationsteknik. GF använder logiken i Logical Frameworks för att analysera den mening som ska översättas. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">När tekniken var mogen</h2> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AarneRsmall.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Aarne Ranta" style="margin:5px" />Det dröjde till 2014 innan Aarne startade ett eget företag, Digital Grammars, baserat på resultaten från EU-projektet <a href="http://www.molto-project.eu/">Multilingual Online Translation</a> (MOLTO), som löpte mellan 2010-2013. EU-kommissionen uppmuntrar till kommersialisering av resultaten i sina projekt, men det var också då tekniken började kännas mogen. <br />– Vi insåg att i den fasen var det mycket som kunde göras bättre i form av ett företag. När man vet hur man gör och det bara är en fråga om tid och resurser, då är det inte längre forskning, säger Aarne som också  upplever att företagandet ger möjlighet att ta uppdrag som annars inte skulle vara möjliga. Vid samarbeten mellan företag och universitet kan rättighets- och licensfrågor skapa problem, eftersom universitet har krav på sig att offentliggöra forskningsresultat.<br /> – Som forskare skulle jag inte vilja göra någonting som är hemligt.</div> <div> </div> <div>Cirkeln fullbordas när arbetet med att skala upp forskningsprototyper till fungerande applikationer ger upphov till nya forskningsfrågor.<br /> – Jag har hört samma sak från forskarkollegor som startat företag tidigare, att när problemet blir större visar det sig att det inte räcker med en upprepning av det gamla, utan helt nya problem uppstår. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kombination av kunskap från olika områden</h2> <div> </div> <div> Den avgörande upptäckten bakom Grammatical Framework är att det är möjligt att ge samma formella struktur till olika språk. Tillsammans med kollegor runt om i världen har Aarne hittills undersökt över 40 språk, och metoden har fungerat på alla. </div> <div> </div> <div>– Nyckeln är att det finns en gemensam semantisk och syntaktisk struktur, som vi än så länge har kunnat applicera på alla de språk vi har tittat på. <br /></div> <div> </div> <div>Formeln kallas för abstrakt syntax, och kombinerar alla ord i en mening i en trädstruktur. Utifrån den går det sedan att producera en översättning, som blir korrekt trots att antalet ord i 'samma' mening varierar på olika språk, och trots att orden kommer i väldigt olika ordning. </div> <div> </div> <div>– Det här är ett välkänt begrepp inom Logical Frameworks och mer generellt inom kompilatorteknik, alltså där man översätter programspråk till maskinspråk, men i lingvistik är idén om en abstrakt syntax så gott som okänd. Så det var en kombination av kunskaper från programspråk tillämpat på naturliga språk som ledde oss fram, säger Aarne.<br /></div> <div> </div> <div> <br /><a href="http://cloud.grammaticalframework.org/minibar/minibar.html">Här finns en demo</a> <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fokuserar på avgränsade delar av språken </h2> <div> </div> <div> Hittills har Digital Grammars jobbat inom branscherna sjuk- och hälsovård, juridik, e-handel och teknisk dokumentation. Tekniken i GF är anpassad för att ge korrekta översättningar inom specifika områden, och fungerar mindre bra på obegränsad text. Den variant av maskinöversättning som de flesta är bekanta med, och som används av till exempel Google Translate, bygger på maskininlärning och neurala nätverk i stället för grammatik och semantik. Den kan tillämpas på all sorts text och kvaliteten på översättningarna förbättras gradvis, men kan fortfarande bli väldigt fel. </div> <div> </div> <div>– Vi gör tvärtom, vi jobbar med mindre delar av språket och strävar efter att öka täckningen efter hand. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lovande tester</h2> <div> </div> <div> Digital Grammars har tagit fram tolkningsappar för ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och förlossningsvården på Södra Älvsborgs sjukhus. Testerna är lovande, men det är ett långsiktigt arbete och saker tar tid i den offentliga sjukvården. Tillämpningar av GF inom hälsovård har även byggts i Sydafrika, som har elva officiella språk vilket gör tillgänglighet till en mycket viktig fråga. Många av dessa språk har otillräckliga dataresurser för att hanteras med maskininlärning, medan GF fungerar eftersom en grammatik för ett nytt språk kan implementeras på datorn med en relativt liten arbetsinsats. Inom juridik har GF använts av företag i Singapore, USA och Norge och inom teknik och e-handel i USA, Storbritannien, Tyskland och Sverige. Det är svårt att få en fullständig bild av utbredningen, eftersom GF har öppen källkod som kan användas fritt till alla ändamål utan att skaparna tillfrågas eller informeras. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Söker nya samarbeten</h2> <div> </div> <div> Sedan 2018 ingår Digital Grammars i <a href="https://www.chalmersventures.com/startups/#current">Chalmers Ventures’</a> start-up-program, med målsättningen att hitta nya användningsområden och kunder för att kunna expandera. </div> <div> </div> <div>– Det finns många branscher där man skulle kunna automatisera översättningsarbetet med hjälp av GF. Ett område där detta skulle kunna utnyttjas mycket mer är användarmanualer och teknisk dokumentation, till exempel inom fordonsindustrin. Administrativ information är en annan lovande bransch. Vi sonderar möjligheter och är öppna för nya kontakter både när det gäller affärsmöjligheter och forskningsprojekt. <br /> – Att hitta rätt nivå för att kombinera grammatik med maskininlärning är en intressant utmaning som vi har börjat satsa på i forskningen och även börjat söka projektmedel för, säger Aarne. </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt </h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/aarne-ranta.aspx">Aarne Ranta</a>, professor, avdelningen för Funktionell programmering, Institutionen för data- och informationsteknik. </div> <div><br /><a href="https://www.digitalgrammars.com/">Digital Grammars</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span>Forskarna i GF-teamet samarbetar bland annat med <a href="https://clasp.gu.se/svenska">Centrum för språkteori och sannolikhetsstudier</a> (CLASP), som använder Grammatical Frameworks och arbetar med maskininlärning, och med <a href="https://spraakbanken.gu.se/">Språkbanken</a> som är vana att hantera stora mängder språkdata. <span></span></span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Foto: Privat och Chalmers Ventures.<br /></div> <div> </div>Wed, 15 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Utmarkelse-till-forskningsbaserad-cybersakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Utmarkelse-till-forskningsbaserad-cybersakerhet.aspxUtmärkelse till forskningsbaserad cybersäkerhet<p><b>När mottagarna av årets entreprenörsstipendium från ÅForsk presenterades fanns Wissam Aoudi på Institutionen för data- och informationsteknik på listan över &quot;Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer&quot;. Hans företag Omen Technologies bygger forskningsbaserade cybersäkerhetslösningar för IoT-baserade system.</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/NS/W-Aoudi.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Wissam Aoudi" style="margin:5px" />– I takt med utvecklingen av den fjärde industriella revolutionen, och med de möjligheter som 5G-tekniken erbjuder, känner ägarna av cyber-fysiska system och industriella kontrollsystem att de behöver ansluta systemen till externa nätverk, och även till internet, för att behålla sin konkurrenskraft, säger Wissam Aoudi, doktorand på avdelningen för Nätverk och system.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ökad risk för cyberattacker </h2></div> <div>Med den ökade öppenheten och uppkopplingen för industriella system, i vissa fall med säkerhetskritiska komponenter, kommer en ökad risk för cyberattacker. Tekniken utvecklas snabbt, och utmaningen att  hålla de &quot;snart uppkopplade&quot; systemen säkra gör att företagen aktivt söker efter innovativa lösningar. </div> <div>– Omen Technologies erbjuder innovativa forskningsbaserade metoder för att övervaka den här typen av system i realtid för att upptäcka avvikande beteenden som kan bero på antingen avsiktliga intrång eller oavsiktliga fel. Vår ambition är att kommersialisera vår forskningsbaserade teknik för att den ska uppnå sin fulla potential och på så sätt bidra till hållbarhet och säkerhet i den pågående övergången till ett uppkopplat och digitaliserat samhälle, säger Wissam Aoudi.</div> <div><br /></div> <div>Omen Technologies är en del av <a href="https://www.chalmersventures.com/startups/omen-technologies-ab/">Chalmers </a>Ventures Techs Transfer-program.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx">Här finns mer information</a> om tekniken och forskningen bakom. <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">ÅForsk Entreprenörsstipendium<br /></h2></div> <div>Stipendiaterna har genomgått en nomineringsprocess där affärsutvecklare från regionalt baserade innovationsmiljöer över hela landet haft möjlighet att nominera entreprenörer, och stipendiaterna tilldelas stipendiet för att de med sina lösningar, tjänster och produkter kan skapa positiva effekter för samhällsutvecklingen. Ett rekordstort antal ansökningar inkom i årets omgång. <br /></div> <br /><div>Ytterligare två av de tio belönade entreprenörerna hör hemma på Chalmers och Chalmers Ventures: </div> <div><strong>Johanna Nissén Karlsson</strong> belönas för affärsidén Vividye – en teknologi som på ett enkelt och miljövänligt sätt färgar, avfärgar och omfärgar textilier. <strong><br />Simon Isaksson </strong>belönas för affärsidén Aquammodate – vattenreningsfilter med hög selektivitet och 100 gånger lägre energiåtgång.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sisp/pressreleases/de-aer-sveriges-10-mest-innovativa-entreprenoerer-2020-2987712?fbclid=IwAR0fvP-oTLdbJM76Rm3KGhAYqkYQvu6dYcDsC4IHt2BoxOIJJq_ANi-6Gm4">Läs pressmeddelandet från SSIP</a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt<br /></h2></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx"></a>Wissam Aoudi, doktorand, Nätverk och system, Data- och informationsteknik.</div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sisp/pressreleases/de-aer-sveriges-10-mest-innovativa-entreprenoerer-2020-2987712?fbclid=IwAR0fvP-oTLdbJM76Rm3KGhAYqkYQvu6dYcDsC4IHt2BoxOIJJq_ANi-6Gm4">Pressmeddelande från SSIP</a> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Contact</h2></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx">Wissam Aoudi,</a> doktorand, Nätverk och system, Data- och informationsteknik.<br /></div> <div><br /></div> Fri, 03 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/EmbeDL.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/EmbeDL.aspxSatsning på optimerad maskininlärning och AI<p><b>EmbeDL, ett företag baserat på Chalmers forskning om effektiv maskininlärning, har fått finansiering för att ta sin produkt till marknaden. Potentiella kunder finns inom alla områden som använder djupinlärning, från självkörande fordon till sakernas internet.</b></p><div>Chalmers deltagande i <a href="https://legato-project.eu/">EU-projektet LEGaTO</a>, en del av Horizon 2020, ledde till de resultat som ligger till grund för den innovation som EmbeDL har utvecklat. <span>Målet för EU-projektet var att utveckla nästa generations verktygssats för effektiv heterogen databehandling, och EmbeDL använder resultaten tlll optimering av djupa inlärningsmodeller, för att göra dem snabbare och mer energieffektiva utan att kompromissa med noggrannheten.<br /> – Djupinlärning är en kraftfull och framgångsrik teknologi, som kommer att driva nästa generation av AI-enheter för vardagsbruk, till exempel sakernas internet, säger Devdatt Dubhashi, professor på avdelningen för Data Science och AI på Institutionen för data- och informationsteknik. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>Devdatt Dubhashi är en av grundarna av EmbeDL och fungerar nu som företagets chief scientific officer. Den stora utmaningen ser han i nedskalningen av stora nätverk som är nödvändig för att de ska kunna köras även på billiga, heterogena hårdvaruplattformar. Kärnan i den teknologi EmbeDL har tagit fram är en kombination av algoritmiska tekniker för att optimera både strukturen och parametrarna hos djupa neurala nätverk, så att de kan skalas ner drastiskt och fortfarande utföra effektiv databehandling med bibehållen noggrannhet. </div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stort industriellt intresse</h2> <div>Almi Invest meddelade nyligen att de investerar 2,5 miljoner kronor i företaget, i emissionen på totalt 7 miljoner kronor deltar även Chalmers Ventures, Stoaf III SciTech AB, Butterfly Ventures och Circus Future.<br /> – Investeringen kommer att användas för att ta produkten till marknaden, med initialt fokus på fordonsindustrin följt av IoT. Under 2021 lanserar vi även teknologin som en molnbaserad plattform, säger Hans Salomonsson, vd, som grundat EmbeDL tillsammans med Devdatt Dubhashi. </div> <div><br /></div> <div>Bolaget har lyckats minska antalet beräkningar i djupinläringsmodeller med upp till tio gånger. Efter optmieringen kan modellerna användas på billigare hårdvara och potentiellt bidra till att producenterna sparar stora summor. Mjukvaran kan användas inom samtliga applikationsområden där djupinlärning används, från självkörande fordon till bildigenkänning. Lösningen på förhållandevis tunga beräkningar, som kräver dyr hårdvara och gör det svårt att möta realtidskrav, <span>är avgörande för utvecklingen inom djupinlärning AI</span>.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Det industriella intresset har varit stort från tunga teknikbolag, både nationellt och internationellt. Teknologin har verifierats genom industriella piloter inom fordonsindustrin. EmbeDL erhöll tidigare i år pris från det prestigefyllda <a href="https://www.hipeac.net/news/6917/winners-of-the-2019-hipeac-technology-transfer-awards-announced/">internationella nätverket HiPEAC</a> för sin kommersiella potential. Marknaden för optimering av Deep Learning-modeller uppskattas i dagsläget till 3,6 miljarder euro årligen och förväntas växa explosivt inom de närmsta åren.</div> <div><a href="https://press.almiinvest.se/posts/pressreleases/almi-invest-och-chalmers-ventures-investerar"><br /></a></div> <div><a href="https://press.almiinvest.se/posts/pressreleases/almi-invest-och-chalmers-ventures-investerar">Pressmeddelande från Almi Invest</a> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><span><a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi</a>,</span> professor, avdelningen för Data Science och AI, chief scientific officer EmbeDL. </div> <br />Hans Salomonsson, CEO, EmbeDL.<br /><a href="mailto:hans.salomonsson@embedl.com">hans.salomonsson@embedl.com</a><br /> 073-063 28 37<br /> <div><a href="https://embedl.com/"><br />EmbeDL webbsida</a></div> Tue, 17 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxWASP har fått AI, autonoma system och mjukvara att växa på Chalmers<p><b>​I februari besökte WASP:s ordförande Sara Mazur och KAW:s ordförande Peter Wallenberg Chalmers för att få en inblick i verksamheten. Det rekordstora forskningsprogrammet har växlat upp aktiviteterna på flera av Chalmers institutioner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vid besöket fick Sara Mazur och Peter Wallenberg träffa flera av Chalmers WASP-forskare och veta mer om hur programmet landat på lärosätet. Först ut var tre av de forskningsledare som Chalmers rekryterat med finansiering från WASP. </span><div><br /></div> <div>Professor Ross D. King har rekryterats från The University of Manchester. Han har som ambition att göra forskningen mer effektiv med hjälp av artificiell intelligens, AI. På institutionen Biologi och bioteknik kommer han fortsätta sitt arbete med en ”robotforskare”. Fokus är att förstå hur människans celler fungerar – ett forskningsområde som är så omfattande att robotassistans behövs.</div> <div><br /></div> <div>Christopher Zach, som nyligen anslöt från Toshibas forskningslaboratorium i Cambridge, är nu forskningsprofessor vid institutionen för Elektroteknik, och Fredrik Johansson, med en postdoc från Massachusetts Institute of Technology, är nu forskarassistent vid institutionen för Data- och informationsteknik. </div> <div><br /></div> <div>Christophers forskningsämne är datorseende och bildanalys, och Fredriks forskningsområde är maskininlärning med fokus på medicinska tillämpningar. Med matematisk teori och modellering som vetenskaplig grund är målet att utveckla verktyg som kan användas som beslutsstöd i autonoma system och hälsovård. Är det möjligt att designa system med förmåga att resonera sig fram till rätt slutsats?</div> <div><br /></div> <div>– Artificiell intelligens erbjuder ett mycket lovande stöd inom radiologi för att identifiera tumörer och andra avvikelser i tomografi- eller röntgenbilder. Men det återstår arbete för att göra systemen robusta mot förändringar i personal, utrustning och patientgrupper, säger Fredrik Johansson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">WASP-projekt på fem institutioner</h2> <div>WASP-programmet har växlat upp forskningen inom AI, autonoma system och mjukvara på Chalmers. Sedan starten 2018 har cirka 50 doktorander och postdocs rekryterats och ytterligare rekryteringar är planerade. Satsningen märks särskilt på institutionen Matematiska vetenskaper, enligt Daniel Persson, biträdande professor och handledare i WASP-programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Matematik för AI har växt sig stort på institutionen, och inte minst har samverkan mellan forskargrupperna samt med näringslivet ökat. Totalt 14 forskningsprojekt inom AI pågår på institutionen idag – mycket tack vare att våra forskare har varit så framgångsrika i att få anslag från WASP, säger Daniel Persson.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers vicerektor för forskning och forskarutbildning Anders Palmqvist är mycket nöjd över hur WASP har fått förankring brett på lärosätet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har WASP-projekt på fem olika institutioner. Chalmers har en strategisk ambition att arbeta på bredden genom sina styrkeområden, och Chalmers initiala arbete för att mobilisera inför starten av WASP hanterades i samarbete med styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, säger Anders Palmqvist.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framgångsrik forskarskola</h2> <div>Utöver forskningsprojekt och strategiska rekryteringar driver WASP också en forskarskola för doktorander med ett utbud av gemensamma kurser samt nätverksträffar. Christian Berger, från institutionen Data- och informationsteknik var involverad i uppstarten av forskarskolan.</div> <div><br /></div> <div>– Kurserna och nätverksträffarna, både nationellt och internationellt, erbjuder ett stort värde för doktoranderna. Det var en utmaning att hitta en utbildningsform anpassad för doktorander från många olika forskningsfält, men det vi åstadkommit ger dem både en värdefull bredd och inte minst en förmåga att kommunicera sin forskning mellan disciplinerna – vilket inte alltid är enkelt, säger Christian Berger.</div> <div><br /></div> <div>Under sitt besök på Chalmers fick Sara Mazur och Peter Wallenberg också besöka Chalmers Biomechatronics and Neurorehabilitation Lab. Föreståndare Max Ortiz Catalan demonstrerade två typer av forskningsprojekt med assistans från två patienter.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om WASP</strong></div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) är en storskalig nationell satsning på forskning och innovation inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvara, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med partneruniversiteten och medverkande industri. Fem lärosäten med stark IKT-forskning är involverade i programmet: Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Forskningsprojekt bedrivs även hos Uppsala universitet och Örebro universitet.</div> <div>Målet är att stärka, utveckla och förnya den nationella kompetensen genom strategiska rekryteringar, ett ambitiöst forskningsprogram, en nationell forskarskola och samarbete med industrin.</div> <div><a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><br /></div> <div>På Chalmers finns ett etablerat samarbete mellan WASP och Chalmers AI Research centre, CHAIR, som ska säkerställa en välfungerande överlappning och goda synergier.</div> <div><a href="/sv/centrum/chair/Sidor/default.aspx">www.chalmers.se/chair</a></div> Tue, 25 Feb 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspxNy metod skyddar samhällskritisk infrastruktur mot cyberattacker<p><b>Antalet cyberattacker ökar och ändrar ständigt karaktär. I en ny rörelse känd som &quot;big game hunting&quot; riktas attacker mot större företag, organisationer och offentliga institutioner.</b></p><div>Den våg av utpressningshot som sedan länge riktats mot privata datorer har de senaste åren i allt större utsträckning även drabbat stora företag, organisationer och offentliga institutioner. Nyligen rapporterade SVT att man utsatts för ett <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/intrangsforsok-mot-svt-nu-starks-sakerhetsarbetet">antal försök till intrång</a>, och nu ska inrätta ett särskilt cybersäkerhetsteam. <a href="https://www.di.se/live/norsk-hydro-spar-negativ-effekt-fran-cyberattack-om-450-miljoner/">Norsk Hydro, ett multinationellt bolag inom processindustri</a>, förlorade stora belopp efter en attack 2019. <br /></div> <div><br /></div> <div>Forskare vid Institutionen för data- och informationsteknik har i ett projekt finansierat av <a href="https://www.msb.se/">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</a> föreslagit en ny metod, anpassad särskilt till samhällskritisk infrastruktur, för att upptäcka avancerade cyberattacker. I filmen ovan beskriver Wissam Aoudi, doktorand på avdelningen för Nätverk och system, det föreslagna systemet PASAD och hur det fungerar.  <div><h2 class="chalmersElement-H2">PASAD – lösningen på ett enklare problem</h2></div> Grunden till algoritmen är ett nytt och innovativt sätt att mäta om och när det övervakade systemet avviker från sin normala dynamik och börjar bete sig annorlunda. Metoden fungerar genom att i en analysfas registrera det underliggande systemets normala beteende, och sedan övervaka realtidsbeteendet för att upptäcka avvikelser och skicka en varning vid misstanke om en potentiell attack. </div> <div><br /></div> <div>Traditionella metoder går ut på att med hjälp av historiska mätningar försöka förutsäga systemets framtida beteende, och sedan jämföra detta med realtidsobservationer och varna när skillnaden blir för stor. Men det är svårt att förutsäga framtiden. Metoderna fungerar bara för att upptäcka uppenbara attacker och missar mer avancerade intrång, där angripare döljer sina spår i brus från data.</div> <div> <br /></div> <div>Den nu föreslagna metoden har betydligt bättre träffsäkerhet. Att ta bort steget med att förutsäga framtida beteende innebär att den nya metoden är mer känslig och därmed kan upptäcka mer avancerade angrepp som tidigare kunnat döljas i brus.  <br /></div> <div><div><strong><br /></strong></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3></div> <div><strong></strong><span><a href="/sv/personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx">Wissam Aoudi</a></span>, doktorand, Nätverk och system.</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/magnus-almgren.aspx">Magnus Almgren</a>, docent, Nätverk och system.</div> <div><div> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Relaterade projekt och publikationer</h3></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/6438">&quot;Säkra IT-system för drift och övervakning av samhällskritisk infrastruktur&quot;. </a></div> <br /><div><a href="https://research.chalmers.se/publication/507989">&quot;Truth Will Out: Departure-Based Process-Level Detection of Stealthy Attacks on Control Systems&quot;</a><br />Proceedings of the ACM Conference on Computer and Communication Security 2018. </div> <div><br /></div> <a href="https://research.chalmers.se/publication/515110">&quot;A probe into process-level attack detection in industrial environments from a side-channel perspectiv</a><span>e&quot;</span><br /><div>ACM International Conference Proceeding Series 2019. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/512001">&quot;Model-Free Detection of Cyberattacks on Voltage Control in Distribution Grids&quot;<br /></a></div> <div>15th European Dependable Computing Conference, 2019. <br /></div> </div> Mon, 17 Feb 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxOptimering på systemnivå gör internet energisnålare<p><b>​Forskare på Chalmers har i ett nyligen avslutat femårigt forskningsprojekt studerat hur fiberoptiska kommunikationssystem kan göras mer energieffektiva. Bland åtgärderna som forskarna föreslår finns smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga artiklar, bland annat i publikationen Nature Communications.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi strömmar film och musik, använder molnbaserade lagringstjänster, kollar sociala medier och är ständigt uppkopplade mot alla möjligheter som internet erbjuder. Men vår digitala livsstil kräver att stora mängder data transporteras genom fiberoptiska kablar – och datamängden ökar i en närmast ofattbar takt, vilket också medför en enorm förbrukning av elektricitet. Denna utveckling är ohållbar för samhället. </span><div><br /></div> <div>Om ökningstakten fortsätter på samma sätt, utan att några energieffektiviserande åtgärder görs, kommer enbart internet inom tio år att konsumera mer än hela världens nuvarande elproduktion. Produktionen av el kan inte öka i samma takt utan att en drastisk ökning sker i användningen av fossila bränslen, vilket även skulle resultera i en betydande ökning av koldioxidutsläppen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Peter-Andrekson_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Peter Andrekson" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />– Utmaningen är att tillgodose den stora efterfrågan på datakapacitet och prestanda, samtligt som kostnaderna hålls på en rimlig nivå och miljöpåverkan minimeras, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Peter Andrekson har lett det femåriga forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5914" target="_blank">‘Energieffektiv optisk fiberkommunikation’</a>, som resulterat i flera framsteg inom området.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarna identifierade inledningsvis var energitjuvarna finns i dagens fiberoptiska system. Med detta som utgångspunkt har de därefter konstruerat och byggt en modell av ett system för dataöverföring som förbrukar så lite energi som möjligt. Energibesparingen kan bli betydande om de ingående delarna i systemet optimeras mot varandra.</div> <div><br /></div> <div>En komponent som hittills ansetts vara en av de mest energikrävande är datachips för felrättning – integrerade kretsar som används i de optiska systemen för att kompensera för störningar och brus. På Chalmers har forskarna nu lyckats designa sådana chips där kretsarna i sig själva optimeras.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Per-Larsson-Edefors_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Per Larsson-Edefors" style="margin:5px;width:200px;height:263px" /><span style="background-color:initial">– Våra mätningar visar att energiåtgången vid användning av det här data</span><span style="background-color:initial">chipset blir tio gånger mindre än för konventionella felrättande data</span><span style="background-color:initial">kretsar, säger Per Larsson-Edefors, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Forskarna har på systemnivå också demonstrerat fördelarna med att använda så kallade optiska frekvenskammar istället för att ha separata lasersändare för varje frekvenskanal. En optisk frekvenskam sänder ut ljus i alla våglängder samtidigt, vilket gör sändaren mycket frekvens-stabil. Det i sin tur ger mycket enklare mottagning av signaler – och därmed mindre energiförbrukning.  </div> <div><br /></div> <div>Energibesparingar kan också göras i styrningen av fiberoptiska kommunikationsnätverk. Genom att matematiskt modellera energiförbrukningen i olika nätverksresurser kan datatrafiken styras, så att resurserna utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta är speciellt värdefullt om trafiken varierar över tid, vilket är fallet i de flesta nätverk. Genom att använda den optimeringsalgoritm som chalmersforskarna tagit fram kan energiförbrukningen då minskas med upp till 70 procent. </div> <div><br /></div> <div>Framgångsreceptet har varit den breda ansatsen i projektet, där forskare från tre olika forskningsområden samarbetat för att finna en så energibesparande helhetslösning som möjligt, utan att ge avkall på prestanda i systemet.</div> <div>​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Erik-Agrell_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erik Agrell" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />Dessa forskningsrön innebär att det finns stora möjligheter att göra framtidens internet betydligt energieffektivare. Flera vetenskapliga artiklar har publicerats inom de tre forskningsområdena optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk.</div> <div><br /></div> <div>– För att förbättra energieffektiviteten i dataöverföringen krävs tvärvetenskaplig kompetens. Utmaningarna ligger i skärningspunkterna mellan optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk. Det är därför det här projektet har varit så framgångsrikt, säger Erik Agrell, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Det femåriga forskningsprojektet ’Energieffektiv optisk fiberkommunikation’ genomfördes 2014-2019 och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskningen bedöms ha stor potential att göra framtidens internetanvändning betydligt mer energisnål. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga publiceringar inom forskningsdisciplinerna optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk, bland annat följande tre artiklar: </div> <div><ul><li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO4-2F3NrlX2-2Fnm4FQcveXCi43isecyOuYW7oWnBr4foZiiDxPTbB82z7TI6BXHyW07hfQ-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXRkCTRLkkbhfMNmxjd1h7iXQb-2BOPNzQT4bZTPmb1ZIjaOFnwDCQE5HLYh3Mri-2BWrjHOC4kzMhCIBi1-2FNW8vRW76K7Tk7QGjX780n-2BSbUF7FlOtYLygDDS4wPuoHqi3RKntryQc11wS-2B7ixuLgOjOpxfR0LworYeAvjl6WCn-2F7MRPmR9TqGwYnOmpd8PUhD68XM-2BE0bkDD309Y4u6oF0oqFYVv7m0PMWSqA7I-2Fumtm0si" target="_blank">Phase-coherent lightwave communications with frequency combs</a>, i tidskriften Nature Communications</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO476aL63ZsrzN6XM2ZyLUkt4LVCzdaMF6a-2BbtzhvUwUNAPg5CrkovkVIZl32zUyuVDA-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXaMOvQXSbSnPVHd7JGZmXlLnNRGpyxYUzDnnGBpduNzYe59Jypgq3i2XlfcsP3jyAOgvphzUmCJDC0Doc3P2lWApRkWgPn53L8Xv7KLoBaBTMKdagQ-2BJt-2FYg3iMSvkdvxHKZEyxe0Bbwdd9j-2Fon9v3dZ9qXSGo6nPuhjSydnrT4zt4i7YlM7aHkKlCOiYXwIrd7fIJjwM0w79a51f3XNP6B5K-2FV-2FLX0I5BKZjP6Hha7Q">Energy-Efficient High-Throughput VLSI Architectures for Product-Like Codes</a>, i tidskriften Lightwave Technology</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO45ylyOQAxTlckGFPvpsOSfmETKhei9ty-2FGzNz3WavkKCxfhOKjZjQLgQnwnpXvl6PzOwocXiDbtcgAQSLukL6jFQGZmg46jsdzSB6P9sSovl_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXfRTKFpEtDMh-2BfW9a51nHBFj7O70TmIHGP9cZbVbjLNtwxgdvzK3G-2B-2BUvZCdlRa1y6qdR3Gzw-2Fa7FLh5DIO1hSoc9uXCYiuoXAlgUNsCi6w9tFtxDTkABgoqpHycm-2BoZ8DvOdQQNR7816C8YXaXbHueyTSeBUqpVxpxb73U6FJUpGqLvpqiMbUbxJwR47BTFERCY88tAvDa7PhfAFsUA5gcgdDirN4WjS4k76MksJoVd" target="_blank">Joint power-efficient traffic shaping and service provisioning for metro elastic optical networks​</a>, i tidskriften ​IEEE/OSA Journal of Optical Communications and Networking </li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer information om den integrerade kretsen – det smarta felrättande datachipset:</strong><br /></div> <div>Datachipset (den integrerade kretsen) har designats på Chalmers och specialtillverkats i Grenoble i Frankrike. Därefter har chalmersforskarna verifierat chipsets funktion och uppmätt energiförbrukningen, som knappt uppgår till en tiondel av vad dagens motsvarande felrättande kretsar drar.</div> <div>Vid en hastighet för dataöverföringen på 1 terabit per sekund (1 terabit = 1 biljon bitar) har forskarna visat att chipset är så effektivt att det drar mindre energi än 2 pico joule (1 pico joule = 1 biljondels joule) per överförd bit. Detta motsvarar en effektförbrukning av 2 Watt vid denna datatakt. Jämförelsevis ligger energiåtgången vid så höga överföringshastigheter annars på cirka 50 pico joule per bit, det vill säga 50 Watt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoton: Johan Bodell, Chalmers, Laurence L Levin</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Optisk hårdvara: </div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Peter-Andrekson.aspx">Peter Andrekson</a>, ledare för forskningsprojektet och professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers </div> <div><a href="mailto:%20peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elektroniksystem: </div> <div><a href="mailto:%20Per%20Larsson-Edefors">Per Larsson-Edefors</a>, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20perla@chalmers.se">perla@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kommunikationsnätverk:</span><br /></div> <div><a href="mailto:%20Erik%20Agrell">Erik Agrell</a>, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20agrell@chalmers.se">agrell@chalmers.se</a></div></div>Thu, 13 Feb 2020 00:00:00 +0100