Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 22 May 2022 00:19:10 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspxForskning från Data- och informationsteknik på IVA:s 100-lista<p><b>​IVA har publicerat årets 100-lista över &quot;aktuella forskningsprojekt med potential att skapa nytta, genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan&quot;. Fyra spinoff-företag från Institutionen för data- och informationsteknik finns med på listan.</b></p><h2 class="chalmersElement-H2">Dpella <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/alejandro%20russo_170x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Alejandro Russo" /></h2> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som t.ex GDPR. <a href="https://www.dpella.io/">Dpella</a><span style="background-color:initial"> har en affärs</span><span style="background-color:initial">idé som bygger på resultat från det </span><a href="https://research.chalmers.se/project/8495">SSF-finansierade projektet Octopi​</a><span style="background-color:initial">, och fanns med även på <a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Två-projekt-från-Data-och-informationsteknik-på-IVAs-100-lista.aspx">förra årets 100-lista​</a>. </span></div> <div>– Under året som gått har vi, med stöd av <a href="https://www.mobilityxlab.com/en">MobilityXlab</a> och <a href="https://www.guventures.com/">GU Ventures</a>, bland annat startat ett innovationsprojekt tillsammans med Ericsson för att utforska integritetsbevarande analyser, säger <a href="/sv/Personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a>, biträdande professor på avdelningen för ​Computing Science. <br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">EmbeDL <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/DevdattAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" /></h2> <div><a href="https://embedl.ai/">EmbeDL</a> bygger på tenkik som utvecklats i EU-projekten <a href="https://legato-project.eu/">LeGaTO</a> och <a href="https://vedliot.eu/">VEDLIoT</a>, samt Vinnovafinansierade <a href="https://www.vinnova.se/p/sharpen---skalbara-hogautomatiserade-fordon-med-robust-perception/">Sharpen​</a>.  </div> <div>– Vår lösning är en optimeringsmotor som automatiskt skräddarsyr toppmoderna artificiella neurala nätverk, som ska köras på en specifik hårdvaruplattform så att den uppfyller kundens krav och specifikationer. En lösning som sätter kraften hos AI i händerna på människor som inte ens skulle ha kunnat tänka sig att använda de enorma resurser som BigTech-företagen har, säger <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi​</a>, professor på avdelningen för Computing Science. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Repli5</h2> <div><a href="https://repli5.com/">Repli5​</a> arbetar med generering av digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en digital replika av föremål och miljöer i verkligheten vilken kan användas för att mycket effektivt testa och verifiera AI-system utan att behöva kostsamma, långsamma och felbenägna processer i den verkliga världen. Vinnova har finansierat utvecklingen av tekniken genom projekten <a href="https://www.vinnova.se/p/sharpen---skalbara-hogautomatiserade-fordon-med-robust-perception/">Sharpen​</a> och Realsim. </div> <div>– Potentialen ligger att ersätta det mesta av behovet av data från den verkliga världen med syntetisk data som genereras från digitala tvillingar. På så sätt kan företag göra ett stort hopp i effektivitet, kostnadsminskning och kvalitet på lösningar, säger Devdatt Dubhashi.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">ZeroPoint Technologies <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/PerSx200.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Per Stenström" style="margin:5px;width:170px;height:170px" /></h2> <a href="https://wp.zptcorp.com/">ZeroPoint Technologies​</a> är ett kommersialiseringprojekt kopplat till det <a href="https://www.european-processor-initiative.eu/">Europeiska processorinitiativet</a>. </div> <div>Sedan 1995 har professor <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström</a> och hans kollegor på avdelningen för dator- och nätverkssystem arbetat med att ta fram nya principer för hur datorer kan arbeta snabbare trots begränsningar i datorns minne. En av de mest uppseendeväckande principerna handlar om att lagra information i minnet på ett mycket kompakt sätt. Detta ger snabbare, billigare och mer klimatanpassade IT- system i framtiden. Det är denna landvinning som vidareutvecklas i bolaget ZeroPoint Technologies.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/">Länk till hela listan hos IVA​</a>. </div> ​​​​​​Tue, 10 May 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspxHur kan artificiell intelligens göra löpningen säkrare?<p><b>​En datainlärningsmodell för att optimera din prestation och ta dig i mål med hälsan i behåll. Det eftersträvar Moa Johansson, docent på avdelningen för Computing Science, som tillsammans med två masterstudenter är involverade i ett projekt på institutionen för data- och informationsteknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">I maj är det många som ser fram emot att Göteborgsvarvet kommer tillbaka efter två års uppehåll på grund av coronapandemin. Varje år kämpar ungefär 40,000 löpare längs med det som arrangörerna menar är världens största halvmaraton och många är de som utmattade ramlat ihop på endera sidan av mållinjen. Oftast är de på benen efter en stunds vila och påfyllning av vätska, men varje år händer det att en och annan behöver sjukvård. </span><div> </div> <div>Moa Johansson, docent på institutionen för data- och informationsteknik, håller i dagsläget på att tillsammans med masterstudenterna med amanuenstjänster, Johan Lamm och Johan Attefors, sammanställa kunskap som ska ge idrottare förutsättningar att utmana sig själva på bästa tänkbara sätt under en fysisk prestation och dessutom minimera risken för att de tar ut sig så mycket att de äventyrar sin hälsa. </div> <div> </div> <div>– Jag är jätteintresserad av sport, så för mig är det roligt att se hur de tekniker som jag själv forskar om kan bidra inom sporten, säger Moa.</div> <div> </div> <div>Studien görs i samarbete med Göteborgsvarvet, genom att analysera data som samlats in under tio år och finns tillgänglig i Göteborgsvarvets databas. Där loggas mellantider, slutresultat och deltagarnas ålder och kön. Som komplement har Moa, Johan och Johan hämtat uppgifter om väderförhållandena, för att kunna se hur sambandet ser ut mellan till exempel höga temperaturer och hur många som går in i väggen. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En virtuell AI-coach</h3> <div>Som en del i projektet arbetar de med att ta fram en maskininlärningsmodell. Tanken är att den dels ska kunna estimera vilken sluttid löparen kommer att landa på, dels kunna förutse vilka löpare som riskerar att överanstränga sig, genom att dra slutsatser utifrån den insamlade datan.</div> <div> </div> <div>I framtiden föreställer sig Moa att modellen skulle kunna användas i en mer utvecklad produkt i stil med de löparklockor som finns idag, där fler parametrar som personliga förutsättningar, tidigare prestationer och utomhustemperatur kombineras med mätning av kroppens funktioner för att hjälpa löparen att anpassa takten till vad hen klarar av. </div> <div> </div> <div>– Lite som en virtuell AI-coach som säger till när det är dags att sakta ner och öka takten, eller stanna och dricka en extra gång, säger Moa. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad är det då vi gör för fel när det slutar med att vi rusar in i väggen?</h3> <div>Ofta tycks det handla om att gå ut för hårt i början. Moa tror att det delvis kan vara en prestigefråga.</div> <div> </div> <div>– Folk vill slå personligt rekord, säger hon. Och vissa vill ligga på gränsen trots att de inte klarar av lika mycket som de gjort tidigare i livet.</div> <div> </div> <span style="background-color:initial">Det finns en tendens i medelåldersgruppen att felbedöma hur mycket man klarar av. Något som man inte ser på samma sätt hos den äldre gruppen och bland elitlöparna, som springer med ett annat mönster.​</span><div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Om projektet</h2> <div>Projektet ryms inom styrkeområdet Hälsa och teknik och genomförs på institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers och Göteborgs universitet. <span style="background-color:initial">Projektet är ett resultat kring diskussioner förda inom GoCo Active-samarbetet, där Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, RF-SISU, GoCo Health Innovation City och Göteborgs Friidrottsförbund aktivt deltagit. </span><span style="background-color:initial">Un</span><span style="background-color:initial">der våren skrivs en vetenskaplig artikel om projektet.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Agnes Ekstrand</span></div> <div></div></span></div>Mon, 09 May 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/han-far-prestigefyllt-stipendium-for-andra-gangen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/han-far-prestigefyllt-stipendium-for-andra-gangen.aspxHan får prestigefyllt anslag för andra gången<p><b>Professor Thierry Coquand har tilldelats årets Europeiska forskningsrådets Advanced Grant. Att få sin forskning finansierad genom anslaget är prestigefyllt i sig, men det är också extra anmärkningsvärt att det är andra gången Thierry Coquand får motta stipendiet.​​</b></p><div>​Att få mer än ett ERC Advanced Grant under en livstid är något som extremt få har åstadkommit. Thierry Coquand, professor vid institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers och Göteborgs universitet, fick sitt första ERC Advanced Grant för sitt arbete 2009. </div> <div><br /></div> <div>Läs hela artikeln och intervju med <span style="background-color:initial">Thierry Coquand​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">på </span><a href="/en/departments/cse/news/Pages/Professor-at-Computer-Science-and-Engineering-gets-prestigious-grant-for-the-second-time.aspx">Chalmers engelska webbplats</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer om Thierry Coquands forskning​​</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/departments/cse/news/Pages/type-theory-for-mathematics-and-computer-science.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Research on interactive proof systems receives funding from KAW</a> <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Watch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?​</a></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Om ERC-anslag</h3> <div><div>Forskningsanslagen från Europeiska forskningsrådet, ERC, syftar till att ta itu med stora frågor inom alla vetenskapliga discipliner. Anslagen ges till aktiva forskare som har visat betydande forskningsresultat under de senaste tio åren och som sticker ut när det gäller originalitet och betydelse av sitt forskningsbidrag.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om de senaste ERC Advanced Grants i ERC:s <a href="https://erc.europa.eu/news/erc-2021-advanced-grants-results">pressmeddelande</a>.</div></div></div> <div><br /></div> <span></span><div></div>Wed, 27 Apr 2022 08:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Till-minne-av-Ivica-Crnkovic.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Till-minne-av-Ivica-Crnkovic.aspxTill minne av Ivica Crnkovic<p><b>​​Ivica Crnkovic, professor vid institutionen för data- och informationsteknik, gick bort den 2 februari 2022. Ivica har varit anställd på Chalmers sedan 2014 och har som lärare, forskare, chef och akademisk ledare varit mycket uppskattad. </b></p><span style="background-color:initial">Ivica var in i det sista starkt engagerad i programvaruteknisk forskning, senast på enheten för cyber-physical systems där han även var enhetschef. Ivica var också aktiv i chalmersgemensamma uppdrag, inte minst genom sitt arbete i Chalmers AI Research Centre (CHAIR) och inom Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, där han haft ledande roller under många år. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Vi minns Ivica som en person som alltid hade ett vänligt ord att säga och som alltid ställde upp för studenter och kollegor.</div> <div>                             </div> <span style="background-color:initial">Idag den 9 mars begravs Ivica och våra tankar går till hans familj. Den 16 mars kl. 14:00-15:00 kommer institutionen genomföra en öppen minnesstund på Lindholmen. För mer information, kontakta Data- och informationstekniks administrativa chef <a href="/sv/personal/Sidor/anna-engkvist.aspx">Anna Engkvist. </a></span></div>Tue, 08 Mar 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Losenordsbytardagen-–-detta-behover-du-veta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Losenordsbytardagen-%E2%80%93-detta-behover-du-veta.aspxLösenordsbytardagen – detta behöver du veta<p><b>​Hallå där Andrei Sabelfeld, professor vid avdelningen för informationssäkerhet på Chalmers. Den 20 januari infaller den årliga Lösenordsbytardagen som ska påminna oss om att se över och byta inlogg till våra konton på internet. Regelbundet kommer rapporter om läckta inloggningsuppgifter, kapade konton och uppmaningar att välja ett säkert lösenord. Så hur håller man sina konton säkra på nätet? </b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Vad utgör egentligen ett bra lösenord?</strong></span><div>Ett bra lösenord är både svårt att gissa för någon annan och svårt att upptäcka med en lösenordsknäckare men samtidigt lätt för användaren att komma ihåg. Verktygen för att knäcka lösenord brukar testa typiska mönster med hjälp av vanliga ord i olika språk, vanliga lösenord och lösenord som har läckt ut tidigare, så det gäller att tänka till.</div> <div>Det finns olika mätare (&quot;password meters&quot;) för att utvärdera lösenord, men jag tycker att man ska vara noga med att inte dela känsliga lösenord för utvärdering av en tredje part på nätet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/AndreiSabelfeld_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin-right:10px" /></div> <div><strong>Varför ska man byta lösenord?</strong></div> <div>Tyvärr händer det ofta att lösenordsuppgifter läcker ut. Listan är lång på företag och myndigheter, däribland Sony och Sega, där användarnas lösenord har läckt ut och spridits på nätet. Därför är det viktigt att byta lösenord ibland.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ofta bör man byta?</strong></div> <div>Det är bra att byta lösenord då och då, men samtidigt ska man inte byta för ofta. Det är inte ovanligt med riktlinjer att byta lösenord till exempel varje 90 dagar, men det kan lätt bli förvirrande för användaren. En tumregel är att byta minst en, men gärna ett par gånger om året och gärna tänka igenom sitt val av lösenord så att man enkelt kommer ihåg det, även efter att man har bytt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Säkerhetsfirman Splashdata har listat människors sämsta lösenord, baserad på miljontals läckta och spridda uppgifter. Listan för 2019 toppas av: ”123456”, ”123456789” och ”qwerty”. På fjärde plats kommer ”Password”. Vad säger du om sådana lösenord?</strong></div> <div>Tyvärr bevisar det att vissa användare ibland inte bryr sig om att komma på starkare lösenord. Dessutom visar detta att det inte är någon bra idé att lita på autentiseringsmekanismer som endast är baserade på lösenord.</div> <div><br /></div> <div><strong>Många använder samma lösenord till flera konton. Vad tycker du om det?</strong></div> <div>Problemet med samma lösenord till flera konton är att det räcker med läckta uppgifter om ett konto för att komma åt andra konton med samma lösenord. Olika konton kan ha olika säkerhetskrav. Här är e-postkontot speciellt viktigt. För om angriparen lyckas att ta sig in på ett e-postkonto så räcker det för att återställa lösenorden på alla konton som är kopplade till e-postadressen. Därför ska man framför allt ta lösenord till e-postkonto på allvar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad anser du om att använda en lösenordshanterare?</strong></div> <div>En fördel är att lösenordshanterare är bra på att generera starka lösenord som användaren inte behöver komma ihåg. Samtidigt har några av lösenordshanterarna blivit utsatta för attacker. Därför ska man vara noga med att välja en säker lösenordshanterare. Det finns både inbyggda lösenordshanterare i de flesta webbläsare och separata lösenordshanterare som fungerar på olika enheter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Sammanfattningsvis, vilka är dina tre bästa tips för mina nya lösenord idag?</strong></div> <div><ol><li>Försök undvika lösenordsbaserad autentisering i den mån det går. Använd gärna multifaktorautentisering, där man i stället för endast lita på ett enda lösenord presenterar olika bevis (faktorer) av sin identitet för att kunna logga in. Sådana faktorer kan handla om något man vet (till exempel ett lösenord) kombinerat med något man har (till exempel ett kreditkort) eller något man är (till exempel fingeravtryck). Multifaktorautentisering används redan flitigt av bland annat bankerna, som för sina internettjänster kräver att man antingen har en dosa med Pin-kod eller en registrerad smartphone med mjukvara (Mobilt Bank-ID), vilken i sin tur kräver Pin-kod. <br /><br /></li> <li>Om du behöver ett lösenord, använd gärna en säker lösenordshanterare. <br /><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Om du måste komma på ett eget lösenord så finns det tekniker som kan förbättra säkerheten. Man får ofta rådet att använda versaler och speciella symboler, men det kan vara svårt att komma ihåg ett sådant lösenord. Då kan det hjälpa att komma på en minnesregel utifrån från en fras som är lätt att komma ihåg. Till exempel kan du plocka de första bokstäverna i orden från en rad i en favoritlåt och kombinera dem med ett par speciella symboler.<br /><br /></span></li></ol></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Foto: Pixabay/Anneli Andersson</div> Thu, 20 Jan 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxGoCo Active – samverkan för framtidens hälsa<p><b>​​Chalmers, Göteborgs universitet och den tidigare ishockeystjärnan Henrik Lundqvist är några av de parter som står bakom den nya satsningen på idrottsforskning och framtidens hälsa – GoCo Active.</b></p><div>Satsningen görs med GoCo Health Innovation City vid AstraZeneca i Mölndal som bas. Ett life sciencekluster under tillväxt där näringslivet och akademin redan arbetar nära varandra. Med GoCo Active etableras en samverkansplattform som ska bidra med forskningsbaserad kunskap, både för att stärka hälsan hos allmänheten och för ge elitidrottare bästa möjliga förutsättningar.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Stefan%20Bengtsson_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– GoCo Active skapar en arena för samarbeten och möten mellan forskare, studenter, idrottare och allmänheten, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers tekniska högskola. <br /><br /></div> <div>– Som riksidrottsuniversitet och med forskning i skärningspunkten mellan hälsa och teknik ligger Chalmers verksamhet väl i linje med vad vi vill göra inom projektet. Att få bidra till förbättrad hälsa och en utveckling inom det området känns både viktigt och roligt.  <br />  </div> <div>GoCo Active ska fungera som mötesplats. Konkret innebär detta att det uppförs en ny byggnad i direkt anslutning till GoCo:s övriga satsning i Mölndal. Det ska också skapas en digital plattform.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Martin_Fagerstrom_Henrik_Lundqvist_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​– ​Vi behöver möta hälsofrågorna i samhället med ny teknik, innovativa lösningar och ny kunskap säger Martin Fagerström, biträdande professor och verksam inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /></div> <div>– Morgondagens hälsovård utvecklas just nu och det sker i skärningspunkten mellan forskare, praktiker i vården, näringslivet och individer i behov av vård. Den forskningen är en viktig del av Chalmers bidrag i det här samarbetet.<br /><br /></div> <div>Förutom Chalmers, Göteborgs Universitet och Henrik Lundkvist står Next step group, Vectura Fastigheter​, Balder och Astrazeneca bakom satsningen.<br /><br /><em>Bildtexter: </em><br /><br /><em>På den övre bilden: Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers. Foto: </em><i><span></span>Anna-Lena Lundqvist​.</i><br /><br /><em>På den undre bilden: Martin Fagerström, </em><span style="background-color:initial"><em>biträdande professor och vice styrkeområdesledare inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, </em></span><span style="background-color:initial"><em>och Henrik Lundqvist. </em></span><span style="background-color:initial"><em>Foto: ​GoCo Health Innovation City.</em></span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 22 Dec 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ny-metod-for-verifiering-av-programvara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ny-metod-for-verifiering-av-programvara.aspxNy metod för att verifiera programvaror<p><b>​När utvecklare ska säkerställa att en programvara fungerar korrekt, kan de i dag välja mellan två metoder. Den ena är opraktiskt att använda, men rigorös. Den andra är lättare att använda, men mindre tillförlitlig. Som Wallenberg Academy Fellow vill Niki Vazou utveckla en metod som både är lättanvänd, och vilar på en rigorös grund.  </b></p><div>När program för till exempel banktransaktioner, smarta bilar eller sjukhusutrustning, implementeras måste de fungera korrekt. För att säkerställa detta använder utvecklare något som kallas för formell verifiering. Det kan exempelvis handla om att testa att ingen privat information läcker ut från systemet, eller att krypteringen fungerar som den ska. </div> <div><br /></div> <div>I dagsläget finns två metoder för formell verifiering. Inom den traditionella formen använder man sig av en gren inom matematiken som kallas för typteori. Om programkoden fungerar, kommer verifieringen att generera ett matematiskt bevis för detta. Metoden är rigorös, men av olika skäl är den opraktisk att använda. Många jobbar i stället med en annan metod, typsystem för förfining, som kan utvecklas i ett vanligt programmeringsspråk. Det är en praktisk form av verifiering som kan bli en integrerad del av programvaran, men detta system vilar inte på samma starka matematiska grund. <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Pålitliga system som är lättare att underhålla</h2> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/vazoux220.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av Niki Vazou" style="margin:5px;width:205px;height:205px" />I sin forskning strävar Niki Vazou, idag verksam vid IMDEA Software Institute i Spanien, efter att göra koncept för programverifiering konventionella, och integrera dem med funktionell programmering. På så sätt kommer framtidens programvaruutveckling att bli enklare, samtidigt som systemen blir mer pålitliga och lättare att underhålla.<br /> <div>– Effekten kommer att synas inom alla områden som är beroende av programvara, från sociala nätverk till banktransaktioner och utveckling av medicinsk utrustning, säger Niki Vazou.<br /></div> <br /></div> Den nya metoden för formell verifiering ska bli en integrerad del av programvaran och samtidigt generera ett matematiskt bevis vid ett korrekt test. Om Niki Vazou accepterar utnämningen till Wallenberg Academy Fellow kommer forskningen att bedrivas vid Institutionen för data- och informationsteknik. <br /><div><div>– Mitt intresse för funktionell programmering kommer ur en enorm kärlek till matematik, och upptäckten att matematiska funktioner kan bli interaktiva genom programspråk som till exempel Prolog och Haskell. Chalmers är det bästa europeiska universitetet inom områdena funktionell programmering och typteori, och eftersom min forskning ligger precis i skärningspunkten mellan dessa två områden ger utnämningen till Wallenberg Academy Fellow en unik möjlighet att direkt samarbeta med toppforskare inom mitt område, säger hon.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fyra Wallenberg Academy Fellows till Chalmers 2021 </h2></div> <div>Forskningsfinansieringen från Wallenberg Academy Fellowship uppgår till mellan 5 och 15 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering. Här kan du läsa om de andra utnämningarna: </div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kristina-Davis-utnamnd-till-ny-Wallenberg-Acacemy-Fellow.aspx">Kristina Davis, Mikroteknologi och nanovetenskap</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Utforskar-exotiskt-material-for-framtidens-datorer-och-energiteknik.aspx">Yasmine Sassa, Fysik</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/klassificera-matematiska-objekt.aspx">Hannes Thiel, Matematiska vetenskaper</a></div> Thu, 02 Dec 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspx33 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b>Vetenskapsrådet delar ut 2,3 miljarder inom natur- och teknikvetenskap (2021 – 2025) och medicin och hälsa (2021 –​ 2026). Av dessa medel till projektanslag går sammanlagt 123 miljoner kronor till forskare på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Här är alla Chalmersforskare som har beviljats anslag </span><span style="background-color:initial">– sorterade på institution:</span><h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik</h2> <span></span><div>Alexandra Stubelius, <span style="background-color:initial">Florian D</span><span style="background-color:initial">avid och </span><span style="background-color:initial">​Verena Siewers</span><span style="background-color:initial"> berättar mer om sina projekt: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/BIO-forskare-far-miljonanslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">BIO-forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik</h2> <div>Ivica Crnkovic </div> <div>Mary Sheeran </div> <div>Marina Papatriantafilou </div> <div>Magnus Myreen </div> <div>Philippas Tsigas<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik</h2> <div>Erik Agrell </div> <div>Hana Dobsicek Trefna</div> <div>Giuseppe Durisi</div> <div>Mikael Persson</div> <div>Rui Lin<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik</h2> <div>Christian Forssén, <span style="background-color:initial">Mats Halvarsson, </span><span style="background-color:initial">Istvan </span><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">usztai</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> och </span><span style="background-color:initial">Mattias Thuvander</span><span style="background-color:initial"> berättar om de projekt de fått anslag för: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-far-16-miljoner-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx">Fysikforskare får 16 miljoner i anslag av Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Industri- och materialvetenskap</h2> <div>Ragnar Larsson <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik</h2> <div>Joakim Andréasson<br /><span style="background-color:initial">Maths Karlsson</span></div> <div>Andreas Dahlin </div> <div>Louise Olsson</div> <div>Marcus Wilhelmsson<span style="background-color:initial"> <br />Institutionens prefekt kommenterar nyheten och forskarna berättar mer om sina projekt : <br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-far-anslag-av-Vetenskapsradet-.aspx">Kemiforskare får prima anslag från Vetenskapsrådet </a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper</h2> <div>Dennis Eriksson</div> <div>Anders Södergren<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper</h2> <div>Henrik Ström som studerar system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. Läs mer om hans forskningsprojekt <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godtycklig geometrisk komplexitet.” ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap</h2> <div>Saroj Prasad Dash </div> <div>Göran Johansson </div> <div>Samuel Lara Avila </div> <div>Simone Gasparinetti </div> <div>Shumin Wang</div> <div>Jochen Schröder</div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx"><div>Läs mer här om några av forskningsprojekten på MC2</div></a><h2 class="chalmersElement-H2">Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div>Giuliana Cosentino, som fått anslag för att forska om hur stjärnor bildas i galaxers kallaste delar. Läs mer om hennes projekt <a href="/en/departments/see/news/Pages/VR-grant-to-star-formation-project.aspx">Shock Compressions in the Interstellar Medium, as triggers of Star Formation</a> (på engelska). </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de olika projekten på Vetenskapsrådets webbplats: </h3> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Listan över de beviljade projekten inom naturvetenskap och teknik på Vetenskapsrådets webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><div style="display:inline !important">Listan över beviljade projekt inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådets webbplats</div></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 05 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/forskingspris-från-Facebook.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/forskingspris-fr%C3%A5n-Facebook.aspxForskare på Chalmers tilldelas Facebooks forskningspris inom integritetshöjande teknik<p><b>Facebook gör en satsning på att investera i akademisk forskning inom området privacy technology. Inom denna satsning har Andrei Sabelfelds projekt om att säkra webbläsartillägg tilldelats Facebooks forskningspris inom integritetshöjande teknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Webbläsartillägg är små program som lägger till nya funktioner i din webbläsare. De förbättrar avsevärt användarupplevelse när du surfar på nätet, med populära tillägg som till exempel AdBlock som har över 10 miljoner nedladdningar. Men trots programmens fördelar innebär webbläsartillägg stora utmaningar när det gäller att säkra din integritet och trygghet på nätet. Google och Facebook har ofta fallit offer för skadliga tillägg som sprider falskt innehåll som till exempel falska annonser eller som stjäl information från användarna.</span><div><br /></div> <div>&quot;För att hantera dessa utmaningar använder vår forskning en rad tekniker från sandlådemodeller till informationsflöde och dataflödesanalys för att upptäcka skadliga tillägg. Vi ser fram emot att samarbeta med Facebook inom detta utmanande och spännande område ” säger Andrei Sabelfeld, professor inom informationssäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>Andreis forskning fokuserar på en rad områden inom informationssäkerhet som webb, programvara och språkbaserad säkerhet. Hans signaturforskning på Chalmers om informationsflödeskontroll för programmeringsspråket JavaScript passar utmärkt för att analysera koden i webbläsartillägg.</div> <div><br /></div> <div>”Tack vare vår analys kan vi spåra om ett skadligt tillägg försöker läcka användaruppgifter till tredje part eller om en webbsida försöker utnyttja en sårbarhet i ett webbläsartillägg. Eftersom både webbsidor och webbläsartillägg är skrivna i JavaScript erbjuder vårt tillvägagångssätt för att spåra informationsflöde i JavaScript ett effektivt och enhetligt sätt att analysera samspelet mellan webbsidor och webbläsartillägg&quot;, berättar Andrei.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vikten av informationssäkerhet</h3> <div>Programvaran är kärnan i moderna datorsystem samtidigt som det är det svåraste att få till rätt. ​<br /></div> <div><br /></div> <div>&quot;Min forskningsagenda är att bygga in säkerhet och integritet i de tidiga faserna av konstruktionen av programvaran och att utforma principiella ramar för att förebyggande, upptäckta och lindra sårbarheten i programvaran&quot; säger Andrei Sabelfeld.</div> <div><br /></div> <div>Sårbarheter och buggar öppnar upp för lukrativa attacker, som nyligen setts i cyberattackerna på Colonial Pipeline i USA och Coop i Sverige.</div> <div><br /></div> <div></div>Mon, 06 Sep 2021 12:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Kandidatprojekt-möjliggör-biografbesök-med-3D-modeller-och-VR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Kandidatprojekt-m%C3%B6jligg%C3%B6r-biografbes%C3%B6k-med-3D-modeller-och-VR.aspxKandidatprojekt möjliggör biografbesök med 3D-modeller och VR<p><b>Som kandidatprojekt fick en grupp studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola i uppdrag att med hjälp av virtual reality rekonstruera den gamla biografen Flamman i Göteborg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Under våren 2021 fick sex studenter från tre olika program vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola uppdraget att undersöka hur man kan bevara kulturarv med hjälp av virtual reality (VR). Byggnaden som undersökningen gjordes på var den gamla Göteborgsbiografen Flamman.</span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Projektet har gått ut på att undersöka hur man kan bevara kulturarv med hjälp av VR men också hur man kan kombinera detta med en riktigt bra VR-upplevelse, säger Jonathan Eksberg, IT-student vid Chalmers som var en av deltagarna i projektet. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.gu.se/nyheter/kandidatprojekt-mojliggor-biografbesok-med-3d-modeller-och-vr"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på Göteborgs universitets webbplats</a></span></div>Mon, 23 Aug 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Två-projekt-från-Data-och-informationsteknik-på-IVAs-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Tv%C3%A5-projekt-fr%C3%A5n-Data-och-informationsteknik-p%C3%A5-IVAs-100-lista.aspxTvå projekt från data och informationsteknik på IVAs 100-lista<p><b>​Ett system för skydd mot cyberattacker samt ett nytt verktyg för att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata är två av de forskningsprojekt med fokus på hållbar beredskap som Kungliga Ingenjörsakademin presenterade idag på sin 100-lista för 2021.</b></p><span style="background-color:initial">Bakom dessa två innovationer står Magnus Almgren tillsammans med sin doktorand Wissam Aoudi samt Alejandro Russo tillsammans med sin kollega Marco Gaboardi. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">- Det är fantastiskt att få vara med på IVAs 100-lista 2021. Cybersäkerhet är en stor utmaning för det uppkopplade samhället. Vår forskning har lett till ny teknik som bland annat kan skydda självkörande bilar, och vi söker nu fler aktörer som vill inleda en dialog och bidra till ett säkert uppkopplat samhälle säger Magnus Almgren, docent vid institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Syftet med 100-listan är att belysa aktuell forskning och underlätta för forskare och företag att hitta varandra för att tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter. Forskningen ska vara redo att inom överskådlig tid kunna nyttiggöras och skapa ett värde för svenskt näringsliv och samhälle. <span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">I år har IVA efterlyst projekt med fokus på hållbar beredskap inför framtida kriser.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">- Jag och min kollega Marco Gaboardi, forskassistent vid Boston University, har utvecklat en ’deep tech’ metod för att erbjuda ett verktyg för integritetsbevarande analys. Vår strategi kommer från vår forskning inom Differential Privacy (DP) och den utlovar integritetsbevarande analyser samtidigt som vi utforskar avvägningen mellan integritet och exakthet berättar Alejandro Russo, biträdande professor vid institutionen för data- och informationsteknik</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om projekten:</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Skydd mot cyberattacker - ny effektiv teknik som passar att köras både lokalt i cyberfysiska system och i molnet. </h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Magnus%20Almgren_170x170.jpg" alt="Magnus Almgren" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />Magnus Almgren har tillsammans med sin doktorand Wissam Aoudi studerat hur man kan skydda system mot cyberattacker. Med digitalisering blir allt fler samhällskritiska system uppkopplade, vilket innebär många fördelar men vilket samtidigt medför ökade risker för cyberattacker. Många sådana system som bla självkörande fordon har inte heller grundläggande mekanismer mot attacker vilket kan ha förödande konsekvenser för samhället. I vår forskning har vi tagit fram algoritmer som kan köras antingen lokalt i enheten där all data skapas eller i molnet för att upptäcka cyberattacker i samhällskritiska system och för sakernas internet. Vi har bla undersökt tillämpbarhet med stor framgång i uppkopplade och självkörande fordon och andra typer av IoT system. </div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om forskningsprojektet</div></a></div> <div><a href="https://youtu.be/PpjpZ6TmHko"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se film om projektet​</a></div> <div><a href="https://youtu.be/PpjpZ6TmHko"></a><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx"><font color="#000000"><span style="font-weight:300"><br /></span></font></a><div><a href="/en/departments/cse/news/Pages/PASAD-.aspx"></a></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">N</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">yt</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">t verktyg för integritetsbevarande analyser </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">A</span><span style="background-color:initial">tt använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som t.ex GDPR. Två professorer i datavetenskap har utvecklat en ’deep tech’ metod för att erbjuda ett verktyg, baserat på  Differential Privacy, för integritetsbevarande analys.</span><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/alejandro%20russo_170x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Alejandro Russo" style="margin:10px" /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Företag och myndigheter samlar in stora mängder information (data) om individer, t.ex. kunder och medborgare. En stor del av den insamlade informationen består dock av persondata det vill säga den innehåller information om individer och deras privata beteende. För många företag är det en utmaning att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata och samtidigt respektera individens integritet i enlighet med GDPR. Möjligheten att använda sig av sådana dataanalyser skulle i många fall skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter. </div> <div><br /></div> <div>Alejandro förklarar ”För att skydda individens integritet använder vi slumpmässigt brus för att ändra resultatet av datanalysen. Tillägget av brus måste göras mycket noggrant och vi föreslår att man använder den matematiska metoden för DP, som är en ny standard för dataskydd. Brus skyddar integriteten men det minskar analysens precision och exakthet något. För att öka kunskapen bland svenska företag och myndigheter om hur de kan analysera persondata och samtidigt bevara individens integritet har vi grundat ett företag och vi arbetar just nu tillsammans med GU Ventures för att nå ut till potentiella kunder.” </div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial"><a href="https://www.dpella.io/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om projektet på www.dpella.io </a></span></div></div>Mon, 10 May 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b style="text-decoration:line-through">Sista inlämningsdag: </b><span><span><span style="text-decoration:line-through">29 april 2021</span>   <strong>OBS! Ansökningsperiod är över. Ny chans 2022!</strong></span></span></div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxTillgänglighet i fingerfärdighetsbrädspel <p><b>Är det möjligt för spelare med fysiska handikapp att spela fingerfärdighetsbrädspel? Spelforskaren Michael Heron tror det. Han vill utveckla en app som skapar en virtuell modell av spelet, och låter alla spela tillsammans utifrån sina förutsättningar.  </b></p><div>Michael Heron är universitetslektor i interaktionsdesign (spel och grafik) vid Institutionen för data- och informationsteknik. Hans forskningsintressen är tillgänglighet, spel och i synnerhet tillgänglighet i spel. Utifrån det intresset driver han en forskningsblogg, <a href="https://www.meeplelikeus.co.uk/">Meeple Like Us</a>, där en sektion behandlar tillgänglighet hos brädspel och har granskat närmare 250 titlar under åren.   <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Dexterity%20board%20games/Michael_Heron.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Michael Heron" style="margin:5px;width:287px;height:160px" />– I det projektet lade jag märke till att nästan alla typer av spel har minst <em>ett</em> spel som fungerar för varje kategori av tillgänglighet, men att det inte finns något fingerfärdighetsspel som fungerar för personer med fysiska hinder. Fingerfärdighetsspel är de som involverar att snärta delar, stapla delar, plocka bort delar utan att rubba andra, eller att träffa delar med andra delar.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">En digital modell av spelet</h2></div> <div>Som en av många ansökningar föreslog Michael Heron för <a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a> att testa en sorts &quot;digital brygga&quot; för att handikappade spelare ska kunna spela fysiska spel tillsammans med sina vänner.</div> <div> – Det kommer att fungera såhär – en eller flera personer har det fysiska spelet uppställt så att de kan spela. Någon med ett fysiskt funktionshinder har en app i mobilen. Det fysiska spelet spelas som vanligt, men sensorer runt spelbrädet bygger upp en virtuell modell av uppställningen – var pjäserna är, hur de passar in på brädet och så vidare. När turen kommer till den handikappade spelaren går hen till den virtuella modellen i appen och väljer vilken rikting och vilken kraft hen vill applicera på en pjäs i spelet. </div> <div><br /></div> <div>Metoden för att välja rikting och kraft behver göras på ett lekfullt sätt, så appen ska innehålla ett antal olika tekniker som redan har testats i andra typer av tv-spel. En snärt på skärmen, att dra som i ett gummiband, trycka och hålla ner för att bygga upp kraft är några exempel. Resultatet visas i den virtuella miljön och de fysiska spelarna kan ändra uppställningen på brädet enligt det.  <br /></div> <div>– I förlängningen planerar jag för att pjäserna ska flyttas automatiskt på brädet genom någon spännande kombination av robotar, drönare och magneter. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Michael Heron, Universitetslektor<br />E-post: <a href="mailto:heronm@chalmers.se">heronm@chalmers.se</a><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information </h2></div> <div>Om projektet<br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899">https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899</a></div> <div><br /></div> <div>Bloggen &quot;Meeple like us, the home of meeple centered design&quot;<br /></div> <a href="https://meeplelikeus.co.uk/"><div>https://meeplelikeus.co.uk/</div></a><div><br /></div> <div><a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a><br /></div></div> Sun, 28 Feb 2021 00:00:00 +0100