Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 22 Mar 2019 12:43:14 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-på-skam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-p%C3%A5-skam.aspxCamp Vera gav mersmak för teknik<p><b>​Robotar, ledande bananer och en hel massa skratt. Helgen 16 till 17 mars samlades hundra tjejer på premiären av Camp Vera för att testa olika former av teknik.– Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med teknik och nu vet jag precis vad jag vill läsa – teknisk design, säger Sandra Thun från Eskilstuna.</b></p>​<span style="background-color:initial">Solen sken och Göteborg visade sig från sin vackra sida när de hundra deltagarna från hela landet letade sig in i Chalmers kårhus för premiären av Chalmers tjejsatsning Camp Vera. Samtliga hade vunnit sin plats genom en quiztävling där de också hade fått kläcka en idé till en egen app.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Jag blev jättechockad att jag kom med och glad att få chans att träffa fler tjejer med samma intresse. Jag tror att det är superbra med sådana här tillfällen som kan uppmuntra och öppna upp för fler tjejer att vilja jobba med teknik, säger Johanna Wagner från Kungsbacka.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Kompetens som behövs i framtiden</strong></p> <p class="MsoNormal">Förhoppningen med en tjejhelg är att väcka nyfikenhet och intresse för elektro-, data- och informationsteknik samt automation och mekatronik med önskan att öka antalet kvinnliga sökanden, jämna ut könsfördelningen i en mansdominerad bransch och säkra kompetensförsörjningen till ett samhälle som går alltmer mot en automatiserad och it-driven framtid. Inspirationen till Camp Vera är hämtad från det norska universitetet NTNU:s tjejsatsning som både har ökat antalet kvinnliga studenter och minskat avhoppen bland både killar och tjejer.</p> <p class="MsoNormal">– Jag vill jobba med något kreativt och är intresserad av både teknik och design. Så jag vill hitta hur jag kan kombinera kreativt och design med teknik och AI, säger Linn Österlund som hade kommit ända från Umeå.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Fick en annan bild av teknik</strong></p> <p class="MsoNormal">På Camp Vera-schemat stod bland annat programmering av en robot och Makey-makey, inspirationsföreläsningar och mingel med företag i branschen. Och visst var det flera som fick sina fördomar motbevisade.</p> <p class="MsoNormal">– Jag sökte mest för att det var en kul grej, men min bild av teknik, it och data har verkligen förändrats efter den här helgen. Det här är absolut något för mig! säger Shahad Abdalla från Stockholm. </p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Text:</strong> Helena Österling af Wåhlberg<br /> <strong>Foto/film:</strong> Johan Bodell​</p>Thu, 21 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Unikt-samarbete-for-framtidens-diagnostik-av-svara-infektionssjukdomar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Unikt-samarbete-for-framtidens-diagnostik-av-svara-infektionssjukdomar.aspxUnikt samarbete för framtidens diagnostik av svåra infektionssjukdomar<p><b>Den 20-21 mars hålls konferensen Engineering Health som lyfter upp forskningssamarbeten mellan SU/GU och Chalmers. Lars Magnus Andersson, verksamhetschef och överläkare på Infektion på SU och Robert Feldt, professor vid Data- och informationsteknik på Chalmers kommer tillsammans hålla en presentation om sitt gemensamma forskningsprojekt. De har en vision om att stödja och förbättra behandling av svåra och svårdiagnostiserade infektionssjukdomar där patienterna är inlagda på sjukhus och behandlas över tid.</b></p><div>Ett exempel på en sådan infektionssjukdom är så kallad sepsis, blodförgiftning. Att bli riktigt bra på att ställa diagnos och välja rätt behandling kräver ofta lång erfarenhet. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/lars-magnus.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Lars Magnus Andersson. Överläkare SU." style="margin:5px;width:180px;height:252px" />– Vår vision är att vi skall kunna stödja även mindre erfarna läkare att tidigare ställa rätt diagnos med hjälp av avancerade statistiska modeller och så kallad AI/Maskininlärning, berättar Lars Magnus. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Flera professioner arbetar mot samma mål </h3> <div>I projektet arbetar Lars Magnus och Robert med flertalet olika professioner: fysiker, för att med laser och spektroskopi få detaljerade &quot;bilder&quot; av blod och andra kroppsvätskor, matematiker för att bygga statistiska modeller som kan bli mer &quot;säkra&quot; när mer data blir tillgänglig, datavetare, för att sätta ihop systemet och visualisera rekommendationerna för läkare, och läkare för deras sjukdoms- och diagnos-expertis och för att kunna jämföra hur bra systemet är jämfört med dagens metoder. </div> <div>– Det unika är att vi genom ett nära och långsiktigt samarbete som involverar både flera ingenjörsämnen på Chalmers och medicinare på SU/GU kan samla in högupplöst information från flera, olika sensorer och stödja läkarna i en längre behandlingsprocess, säger Lars Magnus.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ett verktyg för förbättrad möjlighet att ge rätt behandling </h3> <div>Robert Feldt har i över 20 år utvecklat och tillämpat AI och statistiska modeller för att förbättra utveckling av programvara och menar att det i och med projektet är stimulerande att nu försöka rädda liv och minska lidande. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/robertfeldt_svartvit.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Robert Feldt, professor, Data- och informationsteknik." style="margin:5px;width:180px;height:283px" /></div> <div>– Jag lockas av möjligheten att verkligen göra skillnad i samhället! Att kunna förbättra vården för patienter och dessutom kanske göra vården effektivare och billigare för samhället, kan det bli bättre än så? Dessutom är det jättekul att jobba med läkare och se deras handfasta kompetens; de lever verkligen vetenskap i vardagen, säger Robert. </div> <div>Eftersom den medicinska, tekniska och kunskapsmässiga utvecklingen går så snabbt finns det ett stort behov av att hantera den ökande mängden information i det dagliga kliniska arbetet. Genom vetenskapliga artiklar som beskrev möjligheterna med självlärande modeller för att hantera den stora mängden information, för t ex bilddiagnostik, blev Lars Magnus lockad till ämnet. Han ville förstå vilka möjligheter och begränsningar modellerna hade och tog kontakt med Robert. </div> <div><br /></div> <div>– Det skulle vara väldigt roligt om vi kan vara med och utveckla verktyg som förbättrar professionens möjligheter att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling. Ett sådant verktyg kommer också minska variationen vid bedömning och behandling av enskilda patienter vilket leder till bättre behandlingsresultat, säger Lars-Magnus Andersson. <br /></div> <div>Lars Magnus berättar att det krävs en mängd olika kompetenser för att bygga riktigt bra system och lösningar. </div> <div>– Om man bara ”stannar&quot; inom sitt område är det lätt att man slutar utvecklas och inte utmanar sig själv. Genom att ge sig in på nya områden utvecklas man verkligen. Och att lösa samhällets problem kräver att vi samarbetar. </div> <div><br /></div> Robert och Lars Magnus berättar mer om sitt projekt ”Using AI support and improving diagnostics and treatment of severe infectious diseases” på <a href="https://www.sahlgrenska.se/forskning/engineeringhealth/">konferensen Engineering Health 20-21 mars.</a> <br />Wed, 27 Feb 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Kickstart-för-Chalmers-AI-satsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Kickstart-f%C3%B6r-Chalmers-AI-satsning.aspxKickstart för Chalmers AI-satsning<p><b>​Chalmers startar nu sin omfattande satsning inom artificiell intelligens för att stärka och koordinera den AI-forskning som bedrivs. Den 4 mars hålls en kick-off för det nya forskningscentret, Chalmers AI Research Centre (Chair), i samband med ett tvådagarsseminarium om AI.</b></p><p>– Syftet med centret är att öka Chalmers AI-kompetens inom forskning, utbildning och innovation. Vi har redan ett hundratal forskare som på olika sätt arbetar med AI, men vi ökar nu fokus på AI till en ny nivå, bland annat genom rekrytering av framstående forskare och genom att bygga upp ett nära samarbete med industrin, säger Stefan Bengtsson, vd och rektor för Chalmers.</p> <p>Chalmers satsning omfattar total 370 miljoner kronor under tio år. Det är den största satsningen på AI-forskning från ett enskilt lärosäte i Sverige. Största delen av centrets finansiering, 317 miljoner kronor, kommer från Chalmers stiftelse. Planen är att investeringar från centrets partners från industri och samhälle ska dubbla den totala finansieringen. Målet är ett center i världsklass när det gäller AI.</p> <p>– Vi bygger upp en unik expertis inom AI i kombination med Chalmers befintliga excellens inom tillämpningsområden som transport, automation, system och mjukvara, säger Ivica Crnkovic, föreståndare för centret.</p> <p>Samverkan med industri och offentlig sektor är en viktig del i centret. Chalmers knyter nu nära samarbeten med strategiska partners som får möjlighet att påverka centrumets utveckling, medverka i forskningsprojekt samt nyttja forskningsresultat och centrets breda nätverk av expertis. Chalmers är även en av medgrundarna till den nationella satsningen <em><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-partner-i-AI-Innovation-of-Sweden.aspx">AI Innovation of Sweden</a></em>. </p> <p>Chalmers AI Research Centre kommer att fördjupa samarbetet med <em>Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous System and Software Program</em> (Wasp) och i synnerhet med Wasp-AI. Wasp är Sveriges enskilt största forskningsprogram genom tiderna och Wasp-AI är den största satsningen på AI forskning i Sverige.</p> <p>– Chair är en imponerande satsning, det är väldigt positivt att Chalmers samlar kraften på det här sättet. Det kommer gynna samarbeten med Wasp, säger Sara Mazur, vice styrelseordförande för Wasp samt ledamot i centrets Advisory Board.</p> <p>I samband med Chalmers årliga <a href="/en/areas-of-advance/ict/events/initiative-seminar-AI2019/Pages/default.aspx">initiativseminarium inom IKT</a>, den 4–5 mars på Lindholmen Conference Centre, anordnas en kick-off för centret. Programmet innehåller framstående talare från både akademi och industri. Medverkande på kick-offen är bland annat centrets Advisory Board, som inkluderar Sara Mazur, vice styrelseordförande för Wasp, Anna Nilsson-Ehle, styrelseordförande för Vinnova, Mark Girolami, programchef på Alan Turing Institute, Staffan Truvé, medgrundare till Recorded Future, och Daniel Langkilde, medgrundare till Annotell.</p> <p><span></span><a href="/en/areas-of-advance/ict/events/initiative-seminar-AI2019/Pages/Video-webcast.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Följ initiativseminariet live via stream (från 09.00, måndag 4 mars) &gt;</a><br /></p>Mon, 25 Feb 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Deras-bevis-leder-till-säkrare-programvara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Deras-bevis-leder-till-s%C3%A4krare-programvara.aspxDeras matematiska bevis leder till säkrare programvara<p><b>​​Självkörande bilar, bank-appar och pacemakers. Vårt dagliga liv är allt mer beroende av mjukvara, men hur kan vi säkerställa att mjukvaran fungerar felfritt? Magnus Myreen och hans forskare på institutionen för Data- och informationsteknik bevisar riktigheten i program.</b></p><p>– Min forskning siktar till att ta fram mjukvara som är så pålitlig som möjligt, så att vi i framtiden kan göra ännu mer komplexa datorprogram, säger Magnus Myreen.<br /><br />Våra mobiltelefoner och datorer är fulla av känslig information. En målsättning för forskningsprojektet är att säkerställa att information inte läcker mellan till exempel olika appar.<br /><br />– Om du har en bank-app på din telefon och någon sorts spel-app så vill du inte att spelet ska kunna komma åt ditt bankkonto.<br /><br />Istället för att testa mjukvaran använder sig forskarna sig av matematik för att bevisa att mjukvaran alltid fungerar enligt sina specifikationer.<br /><br /><a href="https://youtu.be/Cl2ajs2XChI">Hör Magnus Myreen berätta hur i SFF:s video ”Framtidens forskningsledare” &gt;</a><br /><br />Forskningsprojektet <em>Pålitlig mjukvara via programmering och kompilering i logik</em> finansieras av SFF.<br /><br /><em>SFF, Stiftelsen för Strategisk Forskning, finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin med ungefär 800 miljoner kronor om året. SSF är en fri, oberoende aktör inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet.</em><br /></p>Tue, 19 Feb 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Doktorand-prisas-för-lösning-som-skyddar-integriteten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Doktorand-prisas-f%C3%B6r-l%C3%B6sning-som-skyddar-integriteten.aspxDoktorand prisas för lösning som skyddar integriteten<p><b>​Ett nytt programmeringsspråk som gör det enkelt att ta hänsyn till integriteten, det var Elisabet Lobo-Vesgas bidrag till ACM:s studenttävling på POPL 2019-konferensen i Cascais, Portugal. Som en av finalisterna fick hon presentera sin forskning på konferensen, och kom även på andra plats i tävlingen.</b></p><p>– När vi presenterade forskningen fick jag känslan av att det här var något folk hade väntat på. Så jag hoppas det här blir något som bidra till forskningsgemenskapen, säger Elisabet Lobo–Vesga, doktorand vid avdelningen Informationssäkerhet, institutionen för Data– och informationsteknik.</p> <p>–Folk blir mer och mer angelägna om att skydda sin integritet. Det gör att företag försöker hitta olika typer av sätt för att skydda användarnas integritet när man analyserar sin data.</p> <p>En del av lösningen är ett koncept kallat differential privacy. Det är en metod för att skydda integriteten genom att ändra svaret från en databas lite när man begär data från den.</p> <p>– Svaret är mindre exakt än den faktiska datan, förklarar Elisabet. Låt säga att vi har en databas med personlig information och vill veta hur många personer som petar sig i näsan. I datan finns information om att Alice, Bob och Charlie gör det, så svaret borde vara tre personer. Men vi vill inte avslöja de, hur ska vi skydda deras integritet? Det vi vill, är att svaret är så nära som möjligt det som hade varit svaret om en av dem inte fanns i databasen. Vi kan göra det genom att slumpmässigt lägga till –1, 0 eller 1 till svaret. På så sätt kan vi, med viss säkerhet, undvika att en angripare som ser svaret kan lista ut att just Bob var en av dem som petade näsan. Det är differential privacy. Men i verkligheten så är ändringen av svaret lite mer komplext.</p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Efterfrågad exakthet</h2> <p></p> <p>Elisabet Lobo–Vesga har skapat ett programmeringsspråk som låter icke–experter på integritet att skapa algoritmer som ändå bevarar integriteten.</p> <p>Differential privacy är en stark mekanik som används av företag som Amazon och Google. Baksidan är att det är svårt att veta hur exakt information är i ett svar från en databas.</p> <p>– Vårt programmeringsspråk gör det möjligt att också få ett hum om du kan lita på information. Det kommer att visa felmarginalen så att du vet om svaret kan publiceras eller om det bara är nonsens.</p> <p>För en enskild variabel är det lätt att avgöra exaktheten med matematiska formler. Svårigheten uppstår när man vill kombinera eller beräkna flera variabler, vilket är vanligt när man analyserar data.</p> <p>– Att veta exaktheten av en slumpmässig variabel är lättare än att veta exaktheten av en beräkning av flera slumpmässiga variabler. Det som är viktigt att hålla reda på är om variablerna är beroende av varandra eller inte, eftersom man behöver hantera de olika. För att hålla reda på beroendena har vi skickat med en markör med varje fråga till databasen, då ser vi var informationen kommer ifrån och på det sättet vet vi hur vi ska hantera variabeln.</p> <p>Elisabet och hennes kollegor är nu i full fart med att göra de slutgiltiga testerna för implementeringen a programmeringsspråket.</p> <p>– Jag tror att i samtliga fall där man använder differential privacy så kan det här bli användbart.</p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">En belönande erfarenhet</h2> <p></p> <p>Att presentera på konferensen har stärkt Elisabet i att hennes forskning är relevant och har även gett henne värdefull feedback.</p> <p>– Folk var vänliga och väldigt intresserade av min forskning. Det var fantastiskt att se att folk bryr sig om vad man gör. Jag fick bra feedback och insåg vilka problem som skulle kunde uppkomma, så jag nu har jag börjat hitta lösningar på de problemen.</p> <p>Arton doktorander deltog i ACM Student Research Competition genom att skicka in affischer som förklarade deras forskning. De tre bästa studenterna fick presentera sin forskning för en jurypanel och konferensdeltagare, och belönas med priser bestående av 500, 300 eller 200 USD. </p> <p><a href="/en/departments/cse/news/Documents/Poster-DPella.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/departments/cse/news/_layouts/images/icpdf.png" alt="Poster-DPella.pdf" />Se den prisvinnande affischen (pdf)</a></p> Mon, 11 Feb 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/john-hughes-acm-fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/john-hughes-acm-fellow.aspxInternationell utmärkelse till John Hughes, CSE<p><b>Data- och informationsteknik får sin andra ACM Fellow när John Hughes ansluter till det exklusiva sällskapet. Han uppmärksammas för sina bidrag inom mjukvarutestning och funktionell programmering, som bland annat omfattar utveckling av programspråket Haskell och testverktyget QuickCheck.</b></p><div>ACM, Association for Computing Machinery, är världens största förening för verksamma inom utbildning och forskning i datavetenskap, och delar bland annat ut det prestigefyllda <a href="https://amturing.acm.org/">Turingpriset</a>. Varje år utser man, efter en rigorös nomineringsprocess, ett antal medlemmar till Fellows. När listan för 2018 publicerades fanns professor John Hughes vid Data- och informationsteknik med. Han uppmärksammas för sina bidrag inom mjukvarutestning och funktionell programmering, som bland annat omfattar utveckling av programspråket Haskell och testverktyget QuickCheck. <br /></div> <div><br /></div> <div>John Hughes deltog i utvecklingsarbetet med Haskell under åren 1988-1998. Han kom till Chalmers 1992 och driver sedan 2006, parallellt med forskning och undervisning, företaget <a href="http://www.quviq.com/">Quvic</a> som utvecklar och kommersialiserar testverktyget <a href="http://www.cse.chalmers.se/~rjmh/QuickCheck/manual.html">QuickCheck</a>. <span>Den ursprungliga versionen av verktyget lanserades 1999, men det håller sig fortfarande aktuellt. <span style="display:inline-block"></span></span> <br /></div> <div>”Vi har två nya kunder som arbetar med blockchain, och utbildade nyligen 25 av 50 Haskellutvecklare hos <em>Input Output Hong Kong</em>, företaget bakom världens elfte största kryptovaluta, i QuickCheck.” <br /></div> <div><br /></div> <div>Under hösten har han varit med och tagit fram material till de uppdragsutbildningar för Skolverket som institutionen har hållit med högstadielärare i Kungsbacka och Halmstad. <br /></div> <div>”Vi har kombinerat delar från Jan Skansholms bok <em>Programmera på riktigt</em> med material som används vid Brown University i USA, och tagit fram metoder för att utbilda högstadieelever i funktionell programmering”. <br /></div> <div><br /></div> <div>(För den som vill veta mer om funktionell programmering ger John Hughes en bra översikt i <a href="https://www.youtube.com/watch?v=LnX3B9oaKzw">den här filmen</a>.) <br /></div> <div><br /></div> <div>ACM uppmärksammar sina nya Fellows och andra pristagare vid en årlig bankett, som kommer att hållas i San Francisco den 15 juni 2019. Information om alla ACM Fellows, bland dem Per Stenström vid Data- och informationsteknik som utsågs 2008, finns på <a href="https://awards.acm.org/fellows">ACM:s webbplats</a>.</div> Mon, 10 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/prisbelont-arbete-inom-software-metrics.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/prisbelont-arbete-inom-software-metrics.aspxPrisbelönt arbete inom software metrics<p><b>​Inom software metrics arbetar man med att mäta och värdera olika egenskaper hos en mjukvara, till exempel för att snabba upp produktutvecklingen. I nästa steg vill forskarna tillämpa maskininlärning och artificiell intelligens på mätresultaten för att maximera nyttan.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/SE/1579930_miroslaw2016.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Miroslaw Staron" style="margin:5px;width:180px;height:235px" />Miroslaw Staron, professor vid institutionen för data- och informationsteknik, arbetar tillsammans med kollegor på Ericsson i Göteborg och universitetet i Poznan, Polen, med att utveckla och underhålla mätmetoder och verktyg för mjukvaruutveckling som är anpassade för stora företag. Samarbetet har pågått sedan 2006, och har resulterat i över 40 000 mätsystem och dashboards som har implementerats i industrin. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har till exempel implementerat mätningar på release readiness för att motivera organisationer att bryta med gamla mönster av 'att planera release' och komma vidare till 'att kunna leverera så snabbt det går när kunden vill ha den senaste mjukvaran' och på så sätt bli mer agila och proaktiva i utvecklingen. Ett annat exempel är vårt arbete med att använda maskininlärning för att identifiera signalstörningar i mobila nätverk och därefter prioritera åtgärderna, säger han.</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Nyinstiftat pris vill lyfta nyttiggörande</h3></div> <div>Nu har samarbetet med Ericsson och universitetet i Poznan belönats med priset Team Impact Committment i den första omgången av <a href="https://www.emeraldpublishing.com/real-impact-awards/">Real Impact Awards</a>, ett internationellt pris instiftat av <a href="https://www.emeraldpublishing.com/">Emerald Publishing</a> med syfte att lyfta individer, grupper och institutioner som satsar på nyttiggörande, uppmuntra tvärvetenskaplig forskning och minska avståndet mellan forskning och tillämpning. </div> <div><br /></div> <div>– För oss är priset en bekräftelse på att vårt sätt att använda industrirelaterade problem för att bygga teorier fungerar och är viktigt, och vi hoppas att det kan leda till mer uppmärksamhet till andra akademiker och praktiker som arbetar på samma sätt inom software engineering, säger Miroslaw Staron. </div> <div><br /></div> <div>I motiveringen står bland annat att gruppen har visat stor förmåga att kombinera och dra nytta av de skilda kompetenserna hos akademiker och praktiker. Utöver de implementerade systemen har samarbetet resulterat i nya kurser både för studenter vid universiteten och anställda vid företagen, och dessutom cirka 40 vetenskapliga artiklar och en bok. I dagsläget ligger fokus på tillämpningar av artificiell intelligens och maskininlärning för att få ut maximal kunskap av den information som hämtas in av de olika mätsystemen. </div> <div><br /></div> <div>–Vår ambition är att autonoma, maskininlärningsbaserade mätsystem ska kunna ta över det dagliga arbetet med att hitta nya mätningar, mönster och analyser. Mjukvaruingenjörerna ska istället fokusera på att hitta nya affärsmöjligheter, värden och visualiseringar. Vårt nya koncept av AI-baserade autonoma mätsystem har visat stor potential inom områden som källkodanalys, kravanalys och testning, säger Miroslaw Staron. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Medlemmar i det vinnande teamet: </h3> <ul><li><a href="https://www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xstmir&amp;departmentId=107832">Miroslaw Staron</a>, Data- och informationsteknik, Göteborgs universitet </li> <li>Miroslaw Ochodek, Poznan University of Technology, Polen </li> <li>Wilhelm Meding, Ericsson </li> <li>Martin Sjödin, Ericsson </li></ul> <div><br /></div> <div><a href="http://www.emeraldgrouppublishing.com/about/news/story.htm?id=8135">Länk till pressmeddelande från Emerald publishing</a>.</div> <br />Wed, 28 Nov 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/fyra-topprankade-forskare-pa-CSE.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/fyra-topprankade-forskare-pa-CSE.aspxTopprankade forskare inom mjukvaruutveckling vid CSE<p><b>​En ny bibliometrisk studie har rankat de tjugo bästa forskarna inom mjukvaruutveckling. På listan bland de topprankade finns fyra forskare från institutionen för data- och informationsteknik; Robert Feldt, Jan Bosch, Richard Torkar and Thorsten Berger.</b></p><p>Artikeln <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0164121218302334#keys0001">A Bibliometric Assessment of Software Engineering Scholars and Institutions (2010-2017) </a>redovisar resultatet av en bibliometrisk studie, inriktad på en åttaårsperiod, med målet att identifiera:<br /></p> <ul><li>framväxande inriktningar inom forskningen,</li> <li>de 20 bästa institutionerna, och</li> <li>de 20 bästa tidiga, konsoliderade, och erfarna forskarna inom software engineering.</li></ul> <p>Fyra forskare vid institutionen för data- och informationsteknik är rankade i artikeln:</p> <ul><li><strong>Robert Feldt, Professor, avdelningen för Software Engineering</strong><br />6:e i Europa (8:e i världen, 1:e in Sweden) på listan för <em>Most Active Experienced SE Researchers in Top-Quality Journals 2010-2017</em><br /></li></ul> <ul><li><strong>Jan Bosch Professor, avdelningen för Software Engineering</strong><br />8:e i Europa (11:e i världen, 2:e i Sverige) på listan för <em>Most Active Experienced SE Researchers in Top-Quality Journals 2010-2017</em><br /></li></ul> <ul><li><strong>Richard Torkar, Professor och avdelningschef, avdelningen för Software Engineering</strong><br />5:e i Europa (9:e i världen, 3:e i Sverige) på listan för <em>Most Active Consolidated SE Researchers in Top-Quality Journals 2010-2017</em>, samt på listan för <em>M<span></span>ost impactful consolidated SE researchers in general</em><br /></li></ul> <ul><li><strong>Thorsten Berger, Universitetslektor</strong><span><strong>, avdelningen för Software Engineering</strong><span style="display:inline-block"></span></span><br />På listan för <em>Most impactful consolidated SE researchers in general</em><br /></li></ul> <p><br />Listan för <em>Consolidated Researcher</em> rankar forskare som är lite mer juniora än <em>Experienced Researcher</em>.<br /></p>Wed, 31 Oct 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/varldsmastare-lar-dig-att-minnas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/varldsmastare-lar-dig-att-minnas.aspxVärldsmästare lär dig att minnas<p><b>​Hur hänger en tårta, ett spöke och en hjälm ihop? Jo, de representerar de första nio decimalerna i pi. I alla fall enligt Jonas von Essen, chalmersstudent och tvåfaldig världsmästare i minne. 6–7 oktober äger SM i minne rum på Chalmers och Jonas berättar hur du lär dig att komma ihåg.</b></p><div>​För sex år sen fanns det inte i Jonas von Essens världsbild att han skulle bli tvåfaldig världsmästare i minne. Han menar till och med att han hade ett ganska dåligt minne. Med hjälp av en bok om minnestekniker som han hittade på biblioteket började Jonas bli intresserad av ämnet och bara tre månader senare vann han SM i minne. Ett år efter det var han världsmästare. Hur gick det till egentligen?</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– När jag hade hittat den här boken började jag öva upp olika minnestekniker väldigt mycket. Jag letade upp de svenska rekorden i minne och blev väldigt motiverad att försöka slå dem. Det lyckades jag med och ville då satsa ännu högre. På vägen har jag träffat många intressanta människor, det var en ny och fascinerande värld som öppnades för mig.</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Vill dela med sig av kunskapen</h4> <div>Jonas von Essen studerar till vardags tredje året på programmet informationsteknik på Chalmers. Han överväger att efter sin kandidatexamen läsa en masterutbildning i lärande och ledarskap och vill använda sin utbildning och sin förmåga att minnas till att lära ut teknikerna till andra.</div> <div><br /></div> <div>– Dessa minnestekniker har förändrat mitt liv och min syn på lärande. Jag är mycket mer motiverad att lära mig saker nu eftersom jag vet att jag kommer komma ihåg det. Tidigare kunde jag lära mig något och en vecka senare var det borta. Om jag använder minnestekniker vet jag att informationen kommer sitta kvar och då känns det mer som att jag bygger ett stort berg av kunskap. Det vill jag dela med mig av till så många som möjligt.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Minnespalats är nyckeln</h4> <div>Hemligheten till att minnas menar Jonas ligger i så kallade minnespalats. Under våren 2018 deltog Jonas i programmet ”Talang” där han memorerade 50 000 decimaler i pi. Detta lyckades han med genom att göra om alla tresiffriga tal till bilder med hjälp av ett sifferalfabet baserat på hur siffrorna låter. De första tre pi-decimalerna bildar tillsammans ordet ”tårta”, de tre decimalerna efter det skapar ”spöke” och därefter kommer ”hjälm”. Jonas placerar sedan ut dessa bilder på en lång promenad i huvudet på en plats han känner till väl, som sin hemstad Skövde eller byggnaderna på Chalmers campus.</div> <div><br /></div> <div>– Man måste inte nödvändigtvis vara en kreativ person för att lyckas med dessa tekniker. Det handlar mer om att komma in i ett specifikt sätt att tänka. När man väl har lärt sig att göra det kan man träna för att bli snabbare och snabbare på att minnas de olika bilderna. Alla kan ju såklart inte bli världsmästare i minne men jag är övertygad om att alla kan få ett extremt bra minne med hjälp av minnestekniker.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Satsar på nytt världsrekord</h4> <div>Första helgen i oktober äger SM i minne rum på Chalmers. Jonas kommer vara på plats för att hjälpa till med tävlingen men kommer själv inte att delta i år. Han fokuserar istället på att försöka slå världsrekordet i att minnas pi-decimaler. Personen med det nuvarande rekordet kan återge drygt 70 000 decimaler i en följd och Jonas har målet att nå upp till 100 000 decimaler. Det är dock inte bara hård minnesträning som krävs för att lyckas med en sådan prestation, det är även väldigt fysiskt påfrestande. <br /></div> <div><br /></div> <div>– Man måste återge alla decimaler i en följd under en sittning och för såhär många decimaler kan det ta upp till 20 timmar. Man måste bara fortsätta återge siffrorna och det gäller att inte somna under den tiden. Det krävs alltså även mycket fysisk träning för att klara av det. Vi får se om det fungerar!</div> <div><br /></div> <div>SM i minne äger rum 6–7 oktober på Chalmers campus Johanneberg. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Sophia Kristensson<br /></div> <div> </div>Fri, 05 Oct 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Intel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Intel.aspxIntel finansierar forskning på säkerhetshål i moderna processorer<p><b>I början av 2018 upptäckte säkerhetsexperter att alla moderna processorer har allvarliga säkerhetshål som kan användas för att komma åt känsliga data som lösenord eller kreditkortsuppgifter. Intel finansierar nu ett nytt forskningsprojekt vid institutionen för Data- och informationsteknik som kommer att undersöka hur man kan upptäcka och åtgärda liknande fel i framtiden.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Carl-Seger.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Professor Carl-Johan Seger" style="margin-bottom:20px;margin-left:20px" /> <p>– Praktiskt taget alla moderna processorer I världen har de här bristerna, även din laptop eller smartphone. Men det största problemet är att det påverkar molntjänster som till exempel Amazon Web Services. Det innebär att en kund skulle kunna läsa en annan kunds känsliga data eftersom de delar hårdvara, säger professor Carl-Johan Seger, som leder forskningsprojektet tillsammans med professor Alejandro Russo, vid institutionen för Data- och informationsteknik.</p> <p>Säkerhetshålen, som kallas för Meltdown och Specter, gör att program kan få tillgång till känsliga data medan den bearbetas av datorn och lagras i det temporära cacheminnet. I Spectersfall fall beror detta på att processorn använder ett spekulativt utförande som skapar en sidokanal som kan läcka känsliga data. En angripare kan inte direkt läsa cacheminnet men genom att mäta hur lång tid det tar att utföra olika åtgärder kan innehållet avslöjas.</p> <p>–  Tänk dig att du jagar en bil. Du ser inte vart den tar vägen men kommer till en parkeringsplats där alla bilar är parkerade. Vilken är bilen du jagade? Det du gör, är att du går runt och kollar vilken motorhuv som är varm. Då har du hittat rätt bil, även om du inte såg den parkera där, förklarar Carl-Johan Seger.<br />Det finns inga bevis för att säkerhetshålen ska ha utnyttjats av angripare men sedan bristerna blivit allmänt kända har risken för attacker ökat.</p> <p><br /></p> <h5 class="chalmersElement-H5"> Kombinerar sina tekniker för att bekämpa framtida buggar </h5> <p>Även om processor- och operativsystemstillverkare har släppt mjukvaruuppdateringar för att avhjälpa bristerna så löser det inte hela problemet.</p> <p>– Hårdvaran behöver med stor sannolikhet justeras. Det är delvis därför bristerna är så smärtsamma för tillverkarna. Om du bara uppdaterar programvaran kommer det troligtvis leda till att prestandan minskar. Men vad som skrämmer tillverkarna ännu mer är att det kan finnas andra, liknande buggar som inte upptäckts än. </p> <p>Det är precis det som det nya forskningsprojektet, kallat Securing Multi-Cycle Hardware Architectures, kommer att undersöka.</p> <p>– Alejandro Russo och jag har två bitar till det här pusslet. Han har en teknik för att titta på stora system och i stora drag hitta var det kan finnas problem i en hårdvarukomponent. Min teknik, symbolic simulation, kan analysera små delar av hårdvaran mer stor exakthet. Det är en teknik som redan används av Intel. Vårt forskningsförslag är att kombinera de två teknikerna för att upptäcka och avhjälpa liknande säkerhetsbrister i hårdvaran.<br /><br /></p> <h5 class="chalmersElement-H5"> Finansiering för en post-doc under tre år</h5> <p>Anslaget från Intel Corporate Research Council är 100 000 dollar per år och används för att finansiera en post-doc som kommer att arbeta på projektet tillsammans med Carl-Johan Seger och and Alejandro Russo. Projektet är ett av fem finansierade projekt i Europa, av över femtio forskningsförslag. </p> <p>– Det är ett intressant och utmanande problem. Idén är inte att fixa de här specifika buggarna utan att hitta en teknik för att identifiera var det kan finnas problem i hårdvaran, och vad de problemen är. Åtminstone är det vad vi lovat att vi ska göra. Vi får se om vi lyckas, avslutar Carl-Johan Seger.<br /></p> <p><br /></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Kontakt</h5> <p><strong>Carl-Johan Seger</strong>, forskningsprofessor, avdelningen för funktionell programmering, Data- och informationsteknik. </p> <p><a href="mailto:secarl@chalmers.se">secarl@chalmers.se</a>, +46 709 49 23 55, +46 31 772 64 19</p> <p><br /><strong>Alejandro Russo</strong>, biträdande professor, avdelningen för informationssäkerhet, Institutionen för data- och informationsteknik.</p> <p><a href="mailto:russo@chalmers.se">russo@chalmers.se</a>, +46 31 772 61 56</p> <p><br /></p>Wed, 26 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Digital-Grammars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Digital-Grammars.aspxDigital Grammars sätter en helt ny nivå för översättningsteknologi<p><b>​Digital Grammars är ett kommersiellt resultat av över 20 års forskning på grammatisk översättning. Företaget har utvecklat en effektiv och användarvändlig mjukvara för flerspråkig översättning baserad på avancerade metoder från olika områden inom datavetenskap. Resultatet är en transparent och mer korrekt översättning för områden som till exempel sjukvård och juridik, där kontext och grammatik måste bli rätt.</b></p><div>Idag förlitar sig många på till exempel Google Translate, som i likhet med flera andra program översätter med hjälp av statistik och maskininlärning. Det finns inga grammatiska regler, oftast inte ens ett lexikon, utan istället stora mängder siffror som beskriver hur ord har satts ihop i tidigare översättningar. Det är praktiskt för enklare översättningar, men i sammanhang där grammatik eller språklig kontext måste bli rätt uppstår problem.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> Digital Grammars löser problemet genom att istället använda sig av en metod som bygger på grammatik och <br />semantik, vilket ger en mycket mer korrekt översättning. Produkten riktar sig mot branscher där det är särskilt viktigt att översättningen blir korrekt, till exempel sjukvård, juridik och myndigheter. Aarne Ranta är professor vid Göteborgs universitet, Institutionen för data- och informationsteknik, och vd för Digital Grammars. <br /></div> <div> </div> <div>– Vi ser att det finns få andra aktörer på marknaden som kan leverera den översättningskvalitet vi erbjuder. Vi har dessutom erfarenhet av att bygga både mobilappar och webbaserade system, som sedan enkelt kan integreras i användarens arbetsflöde för korrekt, precis och snabb kommunikation, säger han. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">App för ambulanssjukvård under utveckling</h5></div> <div> </div> <div>En produkt som nu arbetas fram i samarbete med MedTech West, och med stöd av VGR Innovationsfond, är en mobilapplikation för Sahlgrenska Universitetssjukhusets ambulans, SU Ambulans. Appen kallas Ambulanstolken och kan översätta både tal och skrift för ambulanspersonal och patienter. Nu går Digital Grammars även in i Chalmers Ventures Acceleratorprogram för att utveckla bolaget ytterligare och nå en större marknad.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"> Lösningen är grammatik och semantik </h5> <div> </div> <div>Digital Grammars använder avancerade metoder från olika områden inom datavetenskap, översättningsmodellen utgår från forskning inom grammatik och semantik som bygger upp ett matematiskt hjälpspråk som kallas Interlingua. Analysen tar sedan fram meningen i uttrycket som tillsammans med en grammatisk regel konverterar meningen till ett annat språk. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi har arbetat med översättning av GDPR i ett av våra senaste projekt. Den första meningen i EU:s nya GDPR-lag har 12 ord på svenska, 8 på finska och 18 på franska. Om man enbart matchar ord för ord kan meningen inte förklaras eller uppfattas korrekt, men om man istället använder vår metod så kan man säkerställa att lagen uppfattas rätt i samtliga översatta språkversioner, säger Aarne Ranta. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>(Första meningen i GDPR på svenska: &quot;Skyddet för fysiska personer vid behandling av personuppgifter är en grundläggande rättighet.&quot;)</div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">​​ Kontakt </h5> <div> Aarne Ranta Vd, Digital Grammars <br />Email: <a href="mailto:aarne@digitalgrammars.com">aarne@digitalgrammars.com</a>.<br /></div> <div>Phone: +46 763 17 85 90</div> ​Tue, 22 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/viceprefekt-nyttiggörande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/viceprefekt-nyttigg%C3%B6rande.aspxInnovationsivrare som viceprefekt för nyttiggörande på CSE<p><b>​Claes Strannegård doktorerade i matematisk logik på Göteborgs universitet, efter en postdoc i Holland startade han sitt första företag, inom formell verifiering. Sedan dess har han varit med och startat upp flera forskningsbaserade IT-företag. I sin nya roll vill han gärna bidra till att fler idéer realiseras, men även till att institutionens forskare tar större plats i samhällsdebatten.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Strannegard-600.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Claes Strannegård" style="margin:5px;width:310px;height:219px" />Sedan januari 2018 har Claes Strannegård uppdraget som viceprefekt för nyttiggörande och samverkan vid Data- och informationsteknik, och har till att börja med funderat över innebörden i uppdraget. Nyttiggörande är en av Chalmers tre huvudprocesser, tillsammans med forskning och utbildning, och handlar om att generera samhällsnytta. <br />– Samhällsnytta uppnås genom arbete mot hållbarhetsmålen, till exempel att folkhälsan blir bättre, eller att infrastrukturen blir bättre. Eller ekonomin, men det är viktigt att begreppet samhällsnytta är bredare än att generera ekonomisk vinst. Det viktiga är att arbeta mot de här målen, som de flesta tycker är viktiga, och mot något som kan leda till konkreta förbättringar för människor, säger han. <br /><br /><strong>Sikta högt, arbeta framåt</strong><br />Samverkan ser han, i sammanhanget, som arbetet med att integrera de tre processerna. Sådant som väver ihop forskning och utbildning – att ha forskningsnära moment i kurserna, eller forskning och nyttiggörande – till exempel att föra över en forskningsidé till en innovation. Och här kommer även medverkan i den offentliga debatten in, folkbildning och samverkan med icke-akademiska organisationer som företag, förvaltningar och skolor. Han ser en utmaning i Chalmers ambitiösa samverkansmål att bli den ”erkänt mest attraktiva samarbetspartnern för industrin”. <br /> – Det är inget fel i att ambitionen är högt satt, och hur man än gör och hur långt man än når, så kommer man att arbeta med riktning framåt. Det visar också att Chalmers ser på samverkan och nyttiggörande som väldigt centrala inslag i verksamheten. <br /><br /><span><strong>Råd för samverkan och nyttiggörande<span style="display:inline-block"></span></strong></span><br />Claes Strannegård tycker att CSE håller en bra position när det gäller samverkan och nyttiggörande, och har ett bra utgångsläge då det inom IT-området är naturligt att forskningen ligger nära tillämpningarna. <br />– Jag brinner ju särskilt för innovation, det måste jag medge. Och jag tänker att det finns en enorm outnyttjad potential här när det gäller just innovation, bland anställda och inte minst bland studenter, som man potentiellt skulle kunna hjälpa dem att realisera. <br /><br /><strong></strong>För att stödja initiativ från institutionens medarbetare har CSE startat ett råd för samverkan och nyttiggörande med Claes Strannegård, Per Stenström, John Hughes och Sanna Erling Almér. Rådet kommer också att sträva efter att utvidga samarbetet mot Göteborgs universitet, som idag inte är lika väldefinierat som det mot Chalmers. Efter inledande möten har rådet identifierat två områden som har särskilt stor utvecklingspotential, innovation och deltagande i samhällsdebatten, där Claes Strannegård gärna skulle se att institutionen var mer synlig. <br />– Just nu diskuteras väldigt viktiga frågor, till exempel framtida AI, som är delvis synonym med framtiden över huvud taget, och datasäkerhet, som liksom AI är en fråga med såväl tekniska som etiska dimensioner, och breda konsekvenser för samhället. De diskussionerna måste förankras i sådan djup teknisk kunskap som våra forskare besitter, för att sedan analyseras av samhällsvetare och ekonomer, säger han. Mon, 23 Apr 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-soker-industridoktorander-inom-AI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-soker-industridoktorander-inom-AI.aspxWASP söker industridoktorander inom AI<p><b>​Sveriges största forskningsprogram WASP rekryterar industridoktorander inom artificiell intelligens. Sista ansökningsdag är 11 maj 2018.</b></p>​ <br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/WASP-Industrial-PhD-student-positions-in-AI.aspx">Mer information på den engelska sidan &gt;</a><br /><br /><br />Upp till 15 industridoktorandtjänster ska rekryteras till de fem partneruniversiteten Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Dessutom kan ansökningar inom området omfatta tjänster på Örebro universitet.<br /><br /><strong>Riktlinjer för WASP industridoktorander</strong><br />Det finns en uppsättning riktlinjer för WASP industridoktorander som är viktiga att följa i ansökan. Riktlinjerna finns <a href="http://wasp-sweden.org/custom/uploads/2018/03/Riktlinjer-industridoktorander-inom-WASP_final.pdf" target="_blank">här</a>.<br /><br /><strong>Ansökningsprocess</strong><br />Ansökan ska lämnas i en särskild ansökningsblankett och skickas in gemensamt av industriföretaget och ett universitet. Blanketten är tillgänglig <a href="http://wasp-sweden.org/custom/uploads/2018/03/WASP-formul%C3%A4r-industridoktorander-2018.pdf" target="_blank">här</a>. Blanketten tillsammans med begärda CV och kursutskrift för industridoktoranden, som anges i blanketten, ska skickas till <a href="mailto:position@WASP-Sweden.se">position@WASP-Sweden.se</a> <strong>senast 2018-05-11</strong><br /><br /><strong>Information och vägledning</strong><br />Det kommer att hållas ett informationsmöte för industrin i samband med <a href="http://wasp-sweden.org/ai/ai4x/" target="_blank">AI4X-mötet</a> i Stockholm 2018-04-11. Förutom allmän information finns det möjlighet att ställa frågor och få förslag till kontakter med universiteten. För ytterligare information och kontakt med Chalmers:<br />David Sands, Chalmers (<a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a>)<br /><br />För ytterligare information och kontakt med övriga universitet:<br />Danica Kragic, KTH (<a href="mailto:dani@kth.se">dani@kth.se</a>) Amy Loutfi, ÖrU (<a href="mailto:amy.loutfi@oru.se">amy.loutfi@oru.se</a>)<br />Fredrik Heintz, LiU (<a href="mailto:fredrik.heintz@liu.se">fredrik.heintz@liu.se</a>) Thomas Schön, UU (<a href="mailto:thomas.schon@it.uu.se">thomas.schon@it.uu.se</a>)<br />Helena Lindgren, UmU (<a href="mailto:helena@cs.umu.se">helena@cs.umu.se</a>) Karl-Erik Årzén, LU (<a href="mailto:karl-erik.arzen@control.lth.se">karl-erik.arzen@control.lth.se</a>)<br /><br /><br /><strong>Tidplan</strong><br />2018-04-11 Information &amp; Q/A Stockholm<br />2018-05-11 Sista ansökningsdag<br />2018-06-11 Beslut<br />2018-08-01 Tidigast start<br />2019-01-01 Senaste start<br /><br /><a href="http://www.wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a><br />Mon, 05 Mar 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/cybersecurity.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/cybersecurity.aspxBygger cybersäkerhet från grunden<p><b>Konkreta verktyg och metoder för att motverka de vanligaste sårbarheterna på webben. Insatser för att utveckla ett säkert sakernas internet för industrin. Två nya, omfattande projekt inom cybersäkerhet startar inom kort vid institutionen för data- och informationsteknik.</b></p><div>Chalmers forskning inom cybersäkerhet har varit framgångsrik under en längre tid, och nu kommer två ramanslag från SSF att ytterligare stärka verksamheten. Två ansökningar, WebSec och Octopi, beviljades anslag i förra årets stora utlysning inom cybersäkerhet. WebSec kommer att drivas till stor del inom avdelningen för informationssäkerhet, medan Octopi har ett omfattande samarbete med avdelningen för funktionell programmering. Båda projekten har som mål att föra in säkerhetsaspekten tidigt i utvecklingen, i stället för att söka efter och försöka åtgärda fel när systemen redan är tagna i bruk. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förebygga så mycket som möjligt </h3> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Andrei-Sabelfeld-small.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:351px;height:329px" />– Målet med säkerhetsforskning är att se till att säkerheten inte är i vägen för annan utveckling, att det finns verktyg och automatiska metoder som gör att det inte ”går” att göra fel, säger Andrei Sabelfeld, professor på avdelningen för informationssäkerhet och projektledare för det nya SSF-finansierade projektet WebSec. </div> <div> </div> <div>Ett av de allvarligaste hoten mot webbsäkerhet är så kallad cross-site-scripting, som innebär att angriparen får skadlig programkod att användas av offrets webbläsare. Företag betalar stora pengar årligen för att upptäcka och täppa till säkerhetshål i de system som används. <br /><br /></div> <div>– Webbsystem är heterogena, de är implementerade i olika programspråk och designade på olika nivåer, så när man kopplar ihop dem blir det hål. I en typisk cross-site-scriptingattack lyckas angriparen med att få in kod i stället för data. Med nya programspråk och säkerhetstyper kan man förebygga sådana attacker. I projektet kommer vi att utveckla nya koncept för att granska webbsidor, vilket kommer att göra att man kan ta sig an cross-site-scripting på sätt som tidigare inte varit möjliga, säger Andrei Sabelfeld. </div> <div> </div> <div>För JavaScript, som är det vanligaste programspråket på webben, ska projektet leverera en plattform för analys som ska hjälpa programmerare att producera kod som är skyddad redan när den går ut i produktion. <br /><br /></div> <div>– Vi ska även arbeta med övergripande systemsäkerhet. Vi kommer tillbaka till problemet att olika komponenter är designade i olika programspråk, och ofta lyckas man säkra en av komponenterna, kanske webbläsaren eller databasen, men sen när man kopplar ihop dem uppstår nya fel som man inte hade tänkt på, säger Andrei Sabelfeld. <br />Här ska forskarna bygga mekanismer för att följa informationen genom hela systemet och se till att ingen information förstörs eller läcker ut. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sakernas internet närmar sig industrin</h3> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Alejandro-Russo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Sakernas internet är ett begrepp för enheter, allt från stora saker, till exempel bilar, till små saker som en robotdammsugare, din klocka eller vad som helst som har viss beräkningskraft och är kopplat till internet. Tanken är att alla dessa enheter ska vara sammankopplade för att förenkla ditt liv, men det medför stora problem när det kommer till säkerhet, säger Alejandro Russo, biträdande professor på avdelningen för informationsteknik och projektledare för Octopi. </div> <div> </div> <div>Även inom industrin växer intresset för att utnyttja fördelarna med uppkopplade enheter, till exempel kan data från sensormätningar och stickprov på användardata användas för att förbättra nästa generation av produkter. Men den generella säkerhetsnivån är för låg, och ett osäkert sakernas internet öppnar för attacker. Bland annat finns skrämmande exempel på hur smarta kylskåp hackats för att komma åt lösenordsdata, och hur uppkopplade bilar tagits över och fjärrstyrts. <br /><br />– Idag programmeras de flesta enheter för sakernas internet med programspråk där säkerhet inte är en faktor. I projektet Octopi kommer vi att utveckla nya programspråk utrustade med abstraktioner som underlättar för utvecklare att producera säker kod, säger Alejandro Russo.<br /><br />Avsikten är att göra utvecklingen av inbäddade system bekväm, samtidigt som säkerheten får en central plats i utvecklarens sinne. Projektet är unikt genom sitt sätt att undersöka hur man kan utnyttja styrkorna hos funktionell programmering, framför allt säkerhet, korrekthet och tankegångar kring mjukvara, till enheter för sakernas internet. <br /></div> <br /> <h4 class="chalmersElement-H4">Information om projekten</h4> <div><strong>WebSec, Säkerhetsdrivna webbsystem </strong><br />Projektledare: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/andrei.aspx">Andrei Sabelfeld</a>, Chalmers tekniska högskola. <br />Övriga deltagare: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/dave.aspx">David Sands</a>, Chalmers tekniska högskola, och <a href="http://www.philipp.ruemmer.org/">Philipp Rümmer</a>, Uppsala universitet. <br />Projektet finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk Forskning</a> med 30 miljoner kronor. <br /><br /><strong>Octopi, säker programmering för sakernas internet</strong><br /> Projektledare: <span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a>, Chalmers tekniska högskola. </span></div></div></div> Övriga deltagare: <a href="/sv/personal/Sidor/mary-sheeran.aspx">Mary Sheeran</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/rjmh.aspx">John Hughes</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/koen.aspx">Koen Lindström Claessen</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/secarl.aspx">Carl Seger</a>, avdelningen för funktionell programmering, Chalmers tekniska högskola. <br />Företagspartners: Pelagicore AB, LumenRadio AB och Ericsson. <br />Projektet finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk forskning</a> med 31 miljoner kronor. <br />Mon, 12 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Hur-mycket-kan-en-dator-forsta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Hur-mycket-kan-en-dator-forsta.aspxHur mycket kan en dator förstå?<p><b>​Maskininlärning har på bara några år revolutionerat datorers sätt att förstå språk. Trots det har datorerna fortfarande inte kunskap om vad det är de förstår.</b></p>​ <br />Vissa är rädda att det kommer en tid då datorerna blir så smarta att de lierar sig och tar över världen. Shalom Lappin, professor i Datorlingvistik vid Göteborgs universitet, tillhör inte dem.<br /><br /><a href="https://clasp.gu.se/about/people/shalom-lappin" target="_blank"><img src="https://www.gu.se/digitalAssets/1551/1551090_1543951_shalomlappin.jpg" alt="Shalom Lappin, Göteborgs universitet" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></a>– Revolutionen inom artificiell intelligens som kommer med djupinlärning är fortfarande i sin linda och även om utvecklingen går snabbt tror jag inte att idén om ondskefulla superagenter är något vi behöver oroa oss för inom en överskådlig framtid.<br /><br />Datorer har nämligen bara förmågan att resonera kring sådant de tränats till. De kan hitta mönster och samband i miljontals data, och därmed bli bättre än människor på att spela schack, översätta och skriva texter och köra bil. Men så fort vi lämnar ett specifikt och avgränsat område och hoppar till ett annat är de förlorade.<br /><br />– Min personliga åsikt är att vi aldrig kommer att nå den punkt där maskiner har något som liknar mänsklig resonemangsförmåga. Men jag kan mycket väl ha fel, säger Shalom Lappin.<br /><br />Datorers svaghet är att de inte fattar någonting, säger också Richard Johansson, docent på avdelningen för Datavetenskap. Men med hjälp av maskininlärning kan de bli väldigt bra på att känna igen informativa mönster. Därför är de numer väldigt bra på att förstå språk i både tal och skrift.<br /><br /><a href="http://www.cse.chalmers.se/research/lab/people/richard-johansson/" target="_blank"><img src="http://www.cse.chalmers.se/research/lab/wp-content/uploads/2015/01/1593485_img_4469-e1477032356847-237x300.jpg" alt="Richard Johansson, Chalmers" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:220px;height:278px" /></a>– Utvecklingen sker gradvis, ibland ryckvis. Google translate är mycket bättre nu än för tio år sedan och idag ger det hyfsade bruksöversättningar, men jag tror knappast att professionella översättare använder det i någon större utsträckning, säger Richard Johansson och nämner ett problemområde för maskinöversättningar:<br /><br />– Ordet ”it” översätts med ”den” eller ”det” på svenska, och ibland måste du kanske gå tillbaka ett par meningar för att förstå vad ”it” syftar på för att de ska bli rätt. <br /><br />Förbättringen av Googles maskinöversättningar de senaste åren beror i stor utsträckning på att de har bytt från statistisk översättning till en modell baserad på djupinlärning. Det gör att systemet kan förstå sammanhanget och därmed blir översättningarna bättre. <br />Hur bra kan datorer bli på att känna igen mönster och samband? The sky is the limit, säger Shalom Lappin och nämner utvecklingen kring ansiktsigenkänning som ett exempel där datorn redan är överlägsen människan. <br /><br />Översättningar är maskininlärningsteknikens flaggskepp idag, men hur bra kan datorer bli på språkbehandling? Föreställ dig till exempel att du läser en text för en dator och sedan får den tvättad och renskriven. Richard Johansson tror inte det är omöjligt.<br />– Först ska din talsignal omvandlas till text, och den tekniken är relativt bra redan nu. Sedan ska texten friseras till ett grammatiskt välstrukturerat språk. Det tror jag är fullt görbart inom några år. <br /><br />Finns det då en risk att det personliga språket försvinner?<br />– Ja, när folk blir lata och formulerar sig slarvigt kan språket säkert bli mer generiskt och mindre personligt. Å andra sidan tror jag det kommer att ta lång tid innan datorer kan göra stora ändringar i texter, såsom att flytta stycken eller meningar för att göra dem välargumenterade, säger Richard Johansson. <br /><br />Text: Lars Nicklason<br /><br /><br /><ul><li><strong>Artificiell intelligens</strong> betecknar datorer som imiterar mänskliga kognitiva funktioner som inlärning och problemlösande.</li> <li><strong>Maskininlärning</strong> är, enkelt uttryckt, algoritmer som tränas att lösa uppgifter baserade på statistiska mönster i stora mängder data.</li> <li><strong>Djupinlärning</strong> är maskininlärning som använder så kallade neurala nätverk (se nedan) som modell vid inlärning.</li> <li><strong>Artificiella neuronnät/neurala nätverk</strong> är självlärande algoritmer som försöker efterlikna funktionen i biologiska neurala nätverk (till exempel hjärnan). Artificiella neuronnät kan ofta klara problem som är svåra att lösa med konventionell uppgiftsspecifik programmering. Ett neuronnät måste tränas med exempel innan det kan uppfylla sin tänkta funktion.</li></ul> <p><br /></p> <h4 class="chalmersElement-H4"><div>Välkommen till vårt initiativseminarium om Digitalisering: </div> <div>Säkerhet &amp; integritet| Maskinintelligens </div></h4> <p>Den 15 mars 2018 arrangerar Chalmers ett nytt initiativseminarium om Digitalisering. Den här gången <span class="text-normal page-content"><span class="text-normal page-content"><span>presenterar vi ett mer inriktat program – en halvdag om maskinintelligens och en halvdag om säkerhet and integritet.</span></span></span><br />  </p> <a href="/en/areas-of-advance/ict/events/Digitalisation2018/Pages/default.aspx">Se programmet och registrera dig till seminariet &gt;</a><p><br /></p>Wed, 17 Jan 2018 09:00:00 +0100