Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 29 Jun 2020 10:22:44 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxArbete pågår för ny diagnostik<p><b>​Runt om på Chalmers pågår forskning för att ta fram ny teknik för diagnostik. Läs om några exempel här!​</b></p><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx"><div><span style="background-color:initial"><strong><em>Dessa exempeltexter är kopplade till en huvudartikel som finns publicerad här.</em></strong></span></div></a><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bekämpar antibiotikaresistens</span></h2> <div>På Matematiska vetenskaper har Erik Kristiansson utvecklat algoritmer för att analysera mönster i bakteriers arvsanlag. Det gör det möjligt att hitta förändringar som ger motståndskraft mot antibiotika, vilket förbättrar möjligheten till effektiv behandling. </div> <div> </div> <div>Kristiansson har, tillsammans med Kristina Lagerstedt och Susanne Staaf, grundat 1928 Diagnostics, vars molnbaserade programvara analyserar arvsanlag hos bakterier och ger information om smittspridning och behandlingsalternativ.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund på Biologi och bioteknik studerar de DNA-molekyler – så kallade plasmider – som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Plasmiderna identifieras genom att forskarna formar ”streckkoder” på dem. I kombination med gensaxen CRISPR kan även de gener som gör bakterier resistenta identifieras. Metoden har nu ytterligare utvecklats till att också identifiera själva bakterien, vilket är viktigt då olika typer av bakterier orsakar olika allvarliga infektioner.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Westerlund studerar de DNA-molekyler som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Här flankerad av kollegorna Gaurav Goyal och Vinoth Sundar Rajan.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>D</span><span>iagnostik med hjälp av mikrovågor</span></h2> <div> </div> <div>Med mikrovågor är det möjligt att avläsa mönster som kan användas för diagnostik. Svaga mikrovågssignaler skickas genom kroppen och avläses. Mönstret som signalerna bildar analyseras med algoritmer för bildrekonstruktion eller AI-baserad klassificering.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>På institutionen Elektroteknik, tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och andra samarbetspartners, tillämpar forskarna metoderna inom bland annat strokediagnostik och mammografi. Tekniken erbjuder en möjlighet att bygga små, mobila enheter vilket gynnar snabb, tidig diagnos – vilket är särskilt kritiskt vid diagnos av stroke. </div> <div> </div> <div>Den så kallade strokehjälmen som utvecklats av forskargruppen kan redan i ambulansen avgöra om en stroke orsakats av en propp eller blödning. Det minskar tiden till behandling och därmed räddas fler till ett bättre liv efter stroken. </div> <div> </div> <div>– Många faktorer talar för att mikrovågstekniken har potential att bli en mycket effektiv metod för diagnostik, säger Andreas Fhager.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Andreas Fhager och strokehjälmen, som kan avgöra om en stroke orsakats av en propp eller en blödning.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI och diagnostik</h2> <div> </div> <div>Artificiell intelligens kan vara till stor hjälp i beslutsstöd för vården och på Chalmers bedrivs flera olika projekt. <span style="background-color:initial">Robert Feldt och Marina Axelson-Fisk, professorer i datateknik respektive matematik, arbetar tillsammans med Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett projekt inriktat mot sepsis, blodförgiftning. Snabb diagnos och behandling är avgörande för överlevnad, men dagens screeningverktyg håller låg precision. Målet med projektet är att kunna stödja läkare att tidigare ställa rätt diagnos, med hjälp av AI. Metoden de utvecklar kan även testas på andra diagnoser och under våren har forskarna tittat särskilt på om den går att använda på covid-19.<br /><br /></span></div> <div> </div> <div>AI-stöd är även intressant för analys av medicinska bilder, där datorer lär sig att tolka till exempel röntgenbilder av mänskliga organ. Fredrik Kahls forskargrupp utvecklar tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset en AI-baserad metod för att bedöma skiktröntgenbilder av hjärtats kranskärl. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. En AI-bedömning har inte bara potentialen att bli lika träffsäker som den mänskliga bedömningen utan går betydligt fortare och är mer konsistent, när datorn väl är upplärd. </div> <div> </div> <div>I nästa steg kan AI hjälpa till att se oupptäckta samband och mönster, och därmed bidra med helt ny medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Kahl är professor vid Elektroteknik. Hans forskargrupp utvecklar AI för att diagnosticera medicinska bilder.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Identifierar sjukdom innan symtom uppstår</h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg på Biologi och bioteknik arbetar med metabolomik, en omfattande analys av molekyler i biologiska prov som blodplasma. Faktorer som påverkar hälsan – gener, livsstil, miljöföroreningar, mediciner – ger avtryck på metabolomet, det mönster av små molekyler som finns i provet. Genom att mäta avtrycken, och relatera dem till hälsoparameterar och sjukdomar, kan forskarna studera olika faktorers påverkan, men även få information om underliggande mekanismer. Forskning pågår också för att hitta så kallade biomarkörer som kan identifiera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller cancer.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Biomarkörer i blodprov kan ge information om risker för vanliga sjukdomar.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Snabbt och effektivt influensatest</span></h2> <div> </div> <div>På institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap bygger Dag Winkler och hans kollegor en bärbar liten enhet som ska kunna diagnosticera influensa på under en timme, och provet behöver därmed inte skickas till labb för analys. Får man testsvaret inom en timme innebär det att man kan isolera patienter med smittsamma sjukdomar i tid. Forskningsprojektet sker i samarbete med flera parter, däribland Karolinska Institutet.</div> <div> </div> <div>Projektet är inriktat på influensa-diagnostik men forskarna menar att utrustningen även kan användas för att upptäcka andra sjukdomar, exempelvis malaria, Sars – eller covid-19. Det senaste året har forskargruppen lyckats förbättra känsligheten hos tekniken så pass att de nu söker patent och tittar på förutsättningarna för kommersialisering.</div> <div> </div> <div><br />Texter: Mia Malmstedt och Malin Ulfvarson<br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx">Läs den relaterade huvudartikeln här.</a></div></div>Wed, 24 Jun 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxNy teknik ska ge mer vård för pengarna<p><b>​Svensk sjukvård står inför stora utmaningar, och ropar efter ny teknik för att lösa dem. Diagnostik är en av pusselbitarna. Med hjälp av exempelvis AI och precisionsdiagnostik finns mycket att vinna, både för vårdsystemet och för individen.</b></p><em><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Denna artikel är kopplad till sidoartiklar med exempel från Chalmers forskning.​</a></em><br />​<br /><span style="background-color:initial">Vi kan börja med att konstatera: nej, det här är inte ännu en artikel om corona. Även om det allra mesta – oavsett om vi talar om vård eller diagnostik – under första halvan av 2020 handlat om covid-19, så finns det naturligtvis en mängd andra utmaningar och framtida utvecklingsprojekt för svensk sjukvård, pre och post corona.</span><div><br /></div> <div>Att svensk sjukvård står inför en stor omställning har knappast gått någon förbi. Vårdköer, överfulla akutmottagningar, primärvårdsreformer och personalbrist flimrar förbi i nyhetsflödet. Kanske kan det mesta kokas ner till en fråga: har sjukvården blivit för bra?<br /><br /></div> <div>– Vi kan göra allt mer, allt högre upp i åldrarna och allt mer förfinat, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, och ansvarig för område 4 som – med bland annat radiologi, klinisk fysiologi och alla laboratorier – innehåller merparten av sjukhusets diagnostik. </div> <div>– Men den medicinska utvecklingen och den större andelen äldre i befolkningen leder också till ökade sjukvårdsbehov. Nu måste vi ta tekniken till hjälp för att klara detta. Vi kan inte bara jobba på som vi tidigare gjort, utan behöver tekniska lösningar som låter oss göra mer med samma resurser.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI gör diagnosen säkrare och sparar resurser</h2> <div>Ett tydligt exempel på en sådan lösning är AI och bilddiagnostik. Om datorn tolkar bilder med hjälp av artificiell intelligens, så får radiologen ett försorterat urval att granska; bilder där datorn redan ringat in de potentiella problemen. Diagnosen blir säkrare, snabbare och mer effektiv. </div> <div>– Vi ser också en utveckling där teknik gör det möjligt för patienterna att sköta allt mer av mätning och diagnostik i hemmet. Patienten blir expert på sin egen sjukdom, vilket är en fördel för individen samtidigt som det sparar resurser i sjukvården, säger Peter Gjertsson, och tillägger att de som inte kan använda tekniken av olika skäl naturligtvis fortfarande ska tas omhand.</div> <div> </div> <div>Även precisionsmedicin är ett område under uppsegling; behandlingar kan skräddarsys när genetisk diagnostik kan påvisa sjukdom och bilddiagnostik identifierar problemområdet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hälsoforskning på nästan hela Chalmers</h2> <div>Täta samarbeten mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har funnits länge. Forskare från båda håll har exempelvis tillsammans utvecklat avancerade medicintekniska produkter, ny kunskap till grund för bättre läkemedel och forskat kring miljöer och arkitektur inom vården. På Chalmers bedrivs hälsorelaterad forskning på hela 12 av 13 institutioner, vilket inkluderar många olika forskningsfält.</div> <div><br /></div> <div>Att forskningen var så mångfacetterad stod klart efter en inventering inför uppstarten av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik. Det nya styrkeområdet ska bilda en röd tråd genom forskningen på Chalmers och knyta ihop den med externa parter. Startskottet gick i januari. <br /><br /></div> <div>– Under utredningstiden gjorde vi intervjuer på varje institution och förstod att många frågeställningar inom hälsa var gemensamma, över gränserna mellan institutioner. Kompetens efterfrågas, både externt och internt, och det visar sig att Chalmers har mycket av den, säger Ann-Sofie Cans, docent på Kemi och kemiteknik och ledare för styrkeområde Hälsa och teknik, som menar att Chalmers forskare allt för länge varit vana att arbeta i silos. </div> <div>– Nu ska vi starta aktiviteter där våra 200+ forskare får möjlighet att lära känna varandra, och samtidigt öka vår externa samverkan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete i Chalmers AI-center</h2> <div>Ett samarbetsområde som redan tagit steg framåt är just AI. I december 2019 klev SU in som en samarbetspartner i Chalmers AI Research Centre, Chair. Rent praktiskt innebär samarbetsavtalet ett åtagande över minst fem år, med gemensamt finansierad forskning inom AI för vård och hälsa. Ett antal prioriterade utmaningar har mejslats fram. En av dem är diagnostik. Med AI kan stora mängder data – mätvärden, text, bilder – behandlas, och datorn kan lära sig att känna igen symtom.</div> <div><br /></div> <div>Fredrik Johansson, forskarassistent på Chalmers institution för data- och informationsteknik, är själva bryggan mellan styrkeområde Hälsa och teknik, Chair och SU. Tillsammans med sin motsvarighet från SU tar han nu fram en gemensam forskningsagenda. </div> <div>– Även om vi redan tidigare har jobbat ihop, så innebär samarbetet i styrkeområdet och Chair att vi nu kan koordinera oss. Till exempel kan vi se om flera forskare faktiskt jobbar mot samma mål, så att vi blir mer effektiva och hittar synergier, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Letar mönster hos patientgrupper</h2> <div>Fredrik Johansson handleder själv ett projekt där studenter använder insamlade data om patienter med Alzheimers sjukdom för att låta AI leta mönster. Alzheimers diagnosticeras idag främst med hjälp av kognitiva tester, som exempelvis minnestester, och yttrar sig väldigt olika.</div> <div>– Man vet att Alzheimerspatienter har plackbildningar i hjärnan. Men vissa patienter får stora symtom medan andra inte får det, trots lika omfattande plackbildningar. Varför? Vi vill ta fram ett verktyg som kan ge en helhetsbild av patienten, för att få fram vad skillnaderna kan bero på. Vi tittar på faktorer som kan mätas när de diagnosticeras, men också följas över tid. Tanken är att i första hand kunna förutsäga hur sjukdomen kan förväntas utvecklas, men kanske kan vi också på sikt få fram ett verktyg som kan diagnosticera subgrupper hos Alzheimerspatienterna.</div> <div><br /></div> <div>Planer finns för gemensam infrastruktur, och även för utbildningsinsatser. Ett exempel är etikprövningar, något som efterfrågas av Chalmersforskare som inte hanterat detta i någon större utsträckning tidigare, men som förstås är väldigt viktiga i vården.</div> <div>– Här kan vi behöva utbilda vår personal. Och omvänt pratar vi också om utbildning i AI för forskare på SU, säger Fredrik Johansson.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Vi finns här för att stödja”</h2> <div>Ann-Sofie Cans påpekar att Chalmers även går in och stöttar i den nya innovationsutbildningen för ST-läkare som SU nyligen startat.</div> <div>– Sahlgrenska vill att läkarna ska ha kunskap om olika områden inom teknik. Då kan vi hjälpa dem att hitta rätt personer för att ge en föreläsning eller ordna studiebesök, som nu i vår inom exempelvis AI och 3D-printning, säger Ann-Sofie Cans.</div> <div>– Från vårdens sida inser man allt mer att man behöver ingenjörernas kompetens. Och vi finns här för att stödja. Om ingen använder våra lösningar, så kommer de ju inte till någon nytta.</div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik</h2> <div>Chalmers nya styrkeområde spänner över 12 institutioner och är organiserat i fem profilområden:<br /><br /></div> <div>• Digitalisering, Big Data och AI</div> <div>• Infektion, läkemedelsleverans och diagnostik</div> <div>• Prevention, livsstil och ergonomi</div> <div>• Medicinteknik</div> <div>• System och miljöer för hälsa och vård</div> <div><br /></div> <div>Profilerna har definierats utifrån den forskning som finns representerad på Chalmers, men också visat sig fungera som värdefulla ingångar till högskolan.<br /><br />Förutom Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkluderar de externa samarbetsparterna bland annat Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, AstraZeneca Bioventure Hub, Högskolan i Borås och Sahlgrenska Science Park.<br /><br /></div> <div>Styrkeområdet och samarbetena omfattar inte bara forskning utan även utbildning. Chalmers och SU har startat ett pilotförsök med en gemensam forskarskola i medicinteknik. På sikt kan eventuellt doktorander som antas ges möjlighet till dubbel examen. Chalmers har även skapat det nya basprogrammet Medicinteknik, och de första studenterna startar i höst.<br /><br /></div> <div>Styrkeområde Hälsa och teknik har definierat tre samhällsutmaningar att arbeta mot, i linje med FN:s globala hållbarhetsmål: <em>Ändrad befolkning och nya sjukdomar</em>, <em>Ökat behov av vård i ett samhälle med begränsade resurser</em>, samt <em>Hälsa, klimat och hållbarhet.</em></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div><br /><em>Bildtext till bilden på operationssalen ovan:</em></div> <div><div><em>En operationssal hos Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fullt utrustad med nära 400 medicintekniska produkter för bildstödd diagnostik eller behandling. Detta är en av de tekniktätaste och mest avancerade operationsavdelningar som finns i Sverige. I huset finns flera så kallade hybridsalar, där kirurgi och bilddiagnostik kan utföras i samma rum. </em></div> <div><em>Chalmers forskningscentrum MedTech West etablerar i år samverkanslabb hos Bild- och interventions-centrum. Med start 2021 planeras kliniska tester inom diagnostik med mikrovågor och magnetence-falografi (MEG).</em></div></div> <div><br /> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Läs relaterad artikel med exempel på Chalmers forskning inom området diagnostik här.</a></div>Wed, 24 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspx5G – startskottet för det smarta samhället<p><b>​Den svenska auktionen av frekvensband för 5G i höst blir startskottet för nästa generations mobilsystem som väntas resultera i en uppsjö av nya smarta tjänster. Vem och vad som kommer driva innovation återstår att se – men hur tillit hanteras blir avgörande.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Initialt är det framförallt ett markant kraftigare mobilt bredband som introduceras, och kapacitet att koppla upp ett större antal enheter. 5G kommer även vara tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. Den beryktade 5G-boosten av Internet of Things dröjer dock troligtvis en aning. Det pratas om en revolution av industri, smarta städer, molnbaserad augmented reality och mycket mer. Vissa branscher har redan inlett arbetet med uppkopplade verksamheter, baserat på andra kommunikationsstandarder såsom wi-fi eller 4G.</span></p> <p>– Det är bra, snabb utveckling ger konkurrensfördelar. Vi lär oss allteftersom, och med 5G finns sedan möjlighet för uppskalning, säger Tommy Svensson, forskare i Kommunikationssystem.</p> <p>Han menar att det är en viktig revolution som kommer nu, och tar fordonsbranschen som exempel.</p> <p>– Viktiga delar av deras verksamhet blir molnbaserad, till exempel produktuppdateringar till fordon via nätet och insamling av data om underhållsbehov, och vi kommer att se nya trafiksäkerhetsfunktioner tack vare snabb kommunikation till och mellan fordon, säger Tommy Svensson.</p> <p><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det finns fortfarande en del att utveckla framöver, som till exempel AI som kan självoptimera nätverken, distribution av energi till enkla sensorer, eller att förbättra täckningen inom utmanande områden över hela jordklotet, säger Tommy Svensson.</span></p> <p><span style="background-color:initial"></span>Scenarierna för framtiden är lockande, men vad krävs för att ny teknik ska leda till innovation på bred front? Erik Bohlin på institutionen för teknikens ekonomi och organisation forskar bland annat på reglering och konkurrens inom telekom. Han beskriver att det pågår en debatt om vilka aktörer som kan tänkas driva utvecklingen.</p> <p></p> <p>– Mobiloperatörerna behöver vara på tårna om de vill driva innovation i 5G-molnet. Det är mycket sannolikt att det annars kommer aktörer från andra håll. Innovation i molntjänster har hittills drivits av andra än mobiloperatörer, säger Erik Bohlin.</p> <div></div> <p>Vissa menar att det skulle gynna innovation att öppna för fler som kan driva och utveckla nya tillämpningar. Erik Bohlin och hans kollegor har analyserat telekom- och frekvenstilldelningspolitiken och jämfört med tillgänglig forskning kring innovationssystem. Analysen visar att dagens reglering av telekommarknaden i Europa främst har varit fokuserad på konkurrensfrågan, att undvika att någon enskild aktör blir för dominant.</p> <p></p> <p>Inför lanseringen av 5G har frågan om innovationsfrämjande lyfts fram. Men hur en frekvenstilldelning bör arrangeras för att gynna innovation, det har Erik Bohlin inget enkelt svar på. Innovationsutveckling är svår att förutspå. Han gör en historisk jämförelse.</p> <p>– Många trodde att 3G skulle ge en kraftigt ökad innovation men det var inte förrän smartphones kom som vi såg ett uppsving. Ingen kunde heller veta att dagens stora affärsområden skulle baseras på gratistjänster på internet, som Google, Facebook och Spotify.</p> <p>Debatten om 5G har handlat mycket om säkerhet. Det kommer att ställas höga säkerhetskrav på både operatörer och leverantörer av infrastruktur. I februari blev det klart att Post- och telestyrelsen behöver samråda med Säpo och Försvarsmakten innan de tilldelar några frekvenstillstånd.</p> <p>5G möjliggör också nya typer av molntjänster, men för att framgångsrikt tillhandahålla sådana tjänster krävs mycket stor tillit. </p> <p>– För att lägga dessa tjänster på operatörerna krävs att de ansvarar för säkerhet, sekretess, integritet. Vissa branscher menar att de kommer behöva äga sina egna system, säger Tomas Olovsson på institutionen för data- och informationsteknik.</p> <p>– Tittar man bara på själva 5G-nätet behöver säkerheten inte vara sämre än för 4G. Det handlar bara om att flytta data från a till b. Säkerheten kan hanteras på samma sätt som idag, på en högre nivå, i applikationerna, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Säkerhetsmässigt finns även fördelar med 5G.</p> <p>– Med 5G finns en möjlighet att lägga delar av säkerheten i själva nätverket och för vissa tillämpningar kan det vara en stor fördel, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Det kan till exempel handla om att låta nätverket hjälpa till att autentisera den part man kommunicerar med i tidskritiska situationer, eller att använda en riktad radiosignal, direkt mot en mottagare, vilket gör avlyssning svårare.</p> <p><br /></p> <p><em>Text: Malin Ulfvarson</em></p> <p><em>Illustration: Yen Strandqvist</em></p> <p><br /></p> <p><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=28">Ur Chalmers magasin nr 1 2020</a></p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/illustration5G_CM-nr1-20.jpg" alt="illustration av en uppkopplad stad" style="margin:5px" /><br /><br /></p> <p>Läs också: <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx">5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet</a></p> <div><br /></div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/impact-of-grammatical-framework.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/impact-of-grammatical-framework.aspxGrammatical Framework – maskinöversättning med grammatik<p><b>​Från ett hopplöst fall till utmaningen att ta reda på hur bra det kan bli. Aarne Ranta har varit med i utvecklingen av maskinöversättning från början.</b></p><div>Vägen till maskinöversättning började för Aarne Ranta med typteoretisk semantik, som han jobbade med i sin doktorsavhandling i slutet av 1980-talet. Då var det mer eller mindre en allmän uppfattning att maskinöversättning var hopplöst, så när Aarne började experimentera med det i mitten av 1990-talet blev han överraskad – först av att det över huvud taget var möjligt, och därefter av hur bra det faktiskt kunde bli. Under slutet av årtiondet jobbade han sedan med att bygga ett system för maskinöversättning på Xerox. Systemet fick namnet Grammatical Framework, ofta förkortat till GF. Namnet är en referens till Logical Frameworks, som är ett ännu äldre forskningsprogram på Institutionen för data- och informationsteknik. GF använder logiken i Logical Frameworks för att analysera den mening som ska översättas. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">När tekniken var mogen</h2> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AarneRsmall.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Aarne Ranta" style="margin:5px" />Det dröjde till 2014 innan Aarne startade ett eget företag, Digital Grammars, baserat på resultaten från EU-projektet <a href="http://www.molto-project.eu/">Multilingual Online Translation</a> (MOLTO), som löpte mellan 2010-2013. EU-kommissionen uppmuntrar till kommersialisering av resultaten i sina projekt, men det var också då tekniken började kännas mogen. <br />– Vi insåg att i den fasen var det mycket som kunde göras bättre i form av ett företag. När man vet hur man gör och det bara är en fråga om tid och resurser, då är det inte längre forskning, säger Aarne som också  upplever att företagandet ger möjlighet att ta uppdrag som annars inte skulle vara möjliga. Vid samarbeten mellan företag och universitet kan rättighets- och licensfrågor skapa problem, eftersom universitet har krav på sig att offentliggöra forskningsresultat.<br /> – Som forskare skulle jag inte vilja göra någonting som är hemligt.</div> <div> </div> <div>Cirkeln fullbordas när arbetet med att skala upp forskningsprototyper till fungerande applikationer ger upphov till nya forskningsfrågor.<br /> – Jag har hört samma sak från forskarkollegor som startat företag tidigare, att när problemet blir större visar det sig att det inte räcker med en upprepning av det gamla, utan helt nya problem uppstår. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kombination av kunskap från olika områden</h2> <div> </div> <div> Den avgörande upptäckten bakom Grammatical Framework är att det är möjligt att ge samma formella struktur till olika språk. Tillsammans med kollegor runt om i världen har Aarne hittills undersökt över 40 språk, och metoden har fungerat på alla. </div> <div> </div> <div>– Nyckeln är att det finns en gemensam semantisk och syntaktisk struktur, som vi än så länge har kunnat applicera på alla de språk vi har tittat på. <br /></div> <div> </div> <div>Formeln kallas för abstrakt syntax, och kombinerar alla ord i en mening i en trädstruktur. Utifrån den går det sedan att producera en översättning, som blir korrekt trots att antalet ord i 'samma' mening varierar på olika språk, och trots att orden kommer i väldigt olika ordning. </div> <div> </div> <div>– Det här är ett välkänt begrepp inom Logical Frameworks och mer generellt inom kompilatorteknik, alltså där man översätter programspråk till maskinspråk, men i lingvistik är idén om en abstrakt syntax så gott som okänd. Så det var en kombination av kunskaper från programspråk tillämpat på naturliga språk som ledde oss fram, säger Aarne.<br /></div> <div> </div> <div> <br /><a href="http://cloud.grammaticalframework.org/minibar/minibar.html">Här finns en demo</a> <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fokuserar på avgränsade delar av språken </h2> <div> </div> <div> Hittills har Digital Grammars jobbat inom branscherna sjuk- och hälsovård, juridik, e-handel och teknisk dokumentation. Tekniken i GF är anpassad för att ge korrekta översättningar inom specifika områden, och fungerar mindre bra på obegränsad text. Den variant av maskinöversättning som de flesta är bekanta med, och som används av till exempel Google Translate, bygger på maskininlärning och neurala nätverk i stället för grammatik och semantik. Den kan tillämpas på all sorts text och kvaliteten på översättningarna förbättras gradvis, men kan fortfarande bli väldigt fel. </div> <div> </div> <div>– Vi gör tvärtom, vi jobbar med mindre delar av språket och strävar efter att öka täckningen efter hand. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lovande tester</h2> <div> </div> <div> Digital Grammars har tagit fram tolkningsappar för ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och förlossningsvården på Södra Älvsborgs sjukhus. Testerna är lovande, men det är ett långsiktigt arbete och saker tar tid i den offentliga sjukvården. Tillämpningar av GF inom hälsovård har även byggts i Sydafrika, som har elva officiella språk vilket gör tillgänglighet till en mycket viktig fråga. Många av dessa språk har otillräckliga dataresurser för att hanteras med maskininlärning, medan GF fungerar eftersom en grammatik för ett nytt språk kan implementeras på datorn med en relativt liten arbetsinsats. Inom juridik har GF använts av företag i Singapore, USA och Norge och inom teknik och e-handel i USA, Storbritannien, Tyskland och Sverige. Det är svårt att få en fullständig bild av utbredningen, eftersom GF har öppen källkod som kan användas fritt till alla ändamål utan att skaparna tillfrågas eller informeras. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Söker nya samarbeten</h2> <div> </div> <div> Sedan 2018 ingår Digital Grammars i <a href="https://www.chalmersventures.com/startups/#current">Chalmers Ventures’</a> start-up-program, med målsättningen att hitta nya användningsområden och kunder för att kunna expandera. </div> <div> </div> <div>– Det finns många branscher där man skulle kunna automatisera översättningsarbetet med hjälp av GF. Ett område där detta skulle kunna utnyttjas mycket mer är användarmanualer och teknisk dokumentation, till exempel inom fordonsindustrin. Administrativ information är en annan lovande bransch. Vi sonderar möjligheter och är öppna för nya kontakter både när det gäller affärsmöjligheter och forskningsprojekt. <br /> – Att hitta rätt nivå för att kombinera grammatik med maskininlärning är en intressant utmaning som vi har börjat satsa på i forskningen och även börjat söka projektmedel för, säger Aarne. </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt </h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/aarne-ranta.aspx">Aarne Ranta</a>, professor, avdelningen för Funktionell programmering, Institutionen för data- och informationsteknik. </div> <div><br /><a href="https://www.digitalgrammars.com/">Digital Grammars</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span>Forskarna i GF-teamet samarbetar bland annat med <a href="https://clasp.gu.se/svenska">Centrum för språkteori och sannolikhetsstudier</a> (CLASP), som använder Grammatical Frameworks och arbetar med maskininlärning, och med <a href="https://spraakbanken.gu.se/">Språkbanken</a> som är vana att hantera stora mängder språkdata. <span></span></span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Foto: Privat och Chalmers Ventures.<br /></div> <div> </div>Wed, 15 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Utmarkelse-till-forskningsbaserad-cybersakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Utmarkelse-till-forskningsbaserad-cybersakerhet.aspxUtmärkelse till forskningsbaserad cybersäkerhet<p><b>När mottagarna av åres entreprenörsstipendium från ÅForsk presenterades fanns Wissam Aoudi på Institutionen för data- och informationsteknik på listan över &quot;Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer&quot;. Hans företag Omen Technologies bygger forskningsbaserade cybersäkerhetslösningar för IoT-baserade system.</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/NS/W-Aoudi.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Wissam Aoudi" style="margin:5px" />– I takt med utvecklingen av den fjärde industriella revolutionen, och med de möjligheter som 5G-tekniken erbjuder, känner ägarna av cyber-fysiska system och industriella kontrollsystem att de behöver ansluta systemen till externa nätverk, och även till internet, för att behålla sin konkurrenskraft, säger Wissam Aoudi, doktorand på avdelningen för Nätverk och system.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ökad risk för cyberattacker </h2></div> <div>Med den ökade öppenheten och uppkopplingen för industriella system, i vissa fall med säkerhetskritiska komponenter, kommer en ökad risk för cyberattacker. Tekniken utvecklas snabbt, och utmaningen att  hålla de &quot;snart uppkopplade&quot; systemen säkra gör att företagen aktivt söker efter innovativa lösningar. </div> <div>– Omen Technologies erbjuder innovativa forskningsbaserade metoder för att övervaka den här typen av system i realtid för att upptäcka avvikande beteenden som kan bero på antingen avsiktliga intrång eller oavsiktliga fel. Vår ambition är att kommersialisera vår forskningsbaserade teknik för att den ska uppnå sin fulla potential och på så sätt bidra till hållbarhet och säkeret i den pågående övergången till ett uppkopplat och digitaliserat samhälle, säger Wissam Aoudi.</div> <div><br /></div> <div>Omen Technologies är en del av <a href="https://www.chalmersventures.com/startups/omen-technologies-ab/">Chalmers </a>Ventures Techs Transfer-program.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx">Här finns mer information</a> om tekniken och forskningen bakom. <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">ÅForsk Entreprenörsstipendium<br /></h2></div> <div>Stipendiaterna har genomgått en nomineringsprocess där affärsutvecklare från regionalt baserade innovationsmiljöer över hela landet haft möjlighet att nominera entreprenörer, och stipendiaterna tilldelas stipendiet för att de med sina lösningar, tjänster och produkter kan skapa positiva effekter för samhällsutvecklingen. Ett rekordstort antal ansökningar inkom i årets omgång. <br /></div> <br /><div>Ytterligare två av de tio belönade entreprenörera hör hemma på Chalmers och Chalmers Ventures: </div> <div><strong>Johanna Nissén Karlsson</strong> belönas för affärsidén Vividye – en teknologi som på ett enkelt och miljövänligt sätt färgar, avfärgar och omfärgar textilier. <strong><br />Simon Isaksson </strong>belönas för affärsidén Aquammodate – vattenreningsfilter med hög selektivitet och 100 gånger lägre energiåtgång.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sisp/pressreleases/de-aer-sveriges-10-mest-innovativa-entreprenoerer-2020-2987712?fbclid=IwAR0fvP-oTLdbJM76Rm3KGhAYqkYQvu6dYcDsC4IHt2BoxOIJJq_ANi-6Gm4">Läs pressmeddelandet från SSIP</a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt<br /></h2></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx"></a>Wissam Aoudi, doktorand, Nätverk och system, Data- och informationsteknik.</div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sisp/pressreleases/de-aer-sveriges-10-mest-innovativa-entreprenoerer-2020-2987712?fbclid=IwAR0fvP-oTLdbJM76Rm3KGhAYqkYQvu6dYcDsC4IHt2BoxOIJJq_ANi-6Gm4">Pressmeddelande från SSIP</a> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Contact</h2></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx">Wissam Aoudi,</a> doktorand, Nätverk och system, Data- och informationsteknik.<br /></div> <div><br /></div> Fri, 03 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/EmbeDL.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/EmbeDL.aspxSatsning på optimerad maskininlärning och AI<p><b>EmbeDL, ett företag baserat på Chalmers forskning om effektiv maskininlärning, har fått finansiering för att ta sin produkt till marknaden. Potentiella kunder finns inom alla områden som använder djupinlärning, från självkörande fordon till sakernas internet.</b></p><div>Chalmers deltagande i <a href="https://legato-project.eu/">EU-projektet LEGaTO</a>, en del av Horizon 2020, ledde till de resultat som ligger till grund för den innovation som EmbeDL har utvecklat. <span>Målet för EU-projektet var att utveckla nästa generations verktygssats för effektiv heterogen databehandling, och EmbeDL använder resultaten tlll optimering av djupa inlärningsmodeller, för att göra dem snabbare och mer energieffektiva utan att kompromissa med noggrannheten.<br /> – Djupinlärning är en kraftfull och framgångsrik teknologi, som kommer att driva nästa generation av AI-enheter för vardagsbruk, till exempel sakernas internet, säger Devdatt Dubhashi, professor på avdelningen för Data Science och AI på Institutionen för data- och informationsteknik. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>Devdatt Dubhashi är en av grundarna av EmbeDL och fungerar nu som företagets chief scientific officer. Den stora utmaningen ser han i nedskalningen av stora nätverk som är nödvändig för att de ska kunna köras även på billiga, heterogena hårdvaruplattformar. Kärnan i den teknologi EmbeDL har tagit fram är en kombination av algoritmiska tekniker för att optimera både strukturen och parametrarna hos djupa neurala nätverk, så att de kan skalas ner drastiskt och fortfarande utföra effektiv databehandling med bibehållen noggrannhet. </div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stort industriellt intresse</h2> <div>Almi Invest meddelade nyligen att de investerar 2,5 miljoner kronor i företaget, i emissionen på totalt 7 miljoner kronor deltar även Chalmers Ventures, Stoaf III SciTech AB, Butterfly Ventures och Circus Future.<br /> – Investeringen kommer att användas för att ta produkten till marknaden, med initialt fokus på fordonsindustrin följt av IoT. Under 2021 lanserar vi även teknologin som en molnbaserad plattform, säger Hans Salomonsson, vd, som grundat EmbeDL tillsammans med Devdatt Dubhashi. </div> <div><br /></div> <div>Bolaget har lyckats minska antalet beräkningar i djupinläringsmodeller med upp till tio gånger. Efter optmieringen kan modellerna användas på billigare hårdvara och potentiellt bidra till att producenterna sparar stora summor. Mjukvaran kan användas inom samtliga applikationsområden där djupinlärning används, från självkörande fordon till bildigenkänning. Lösningen på förhållandevis tunga beräkningar, som kräver dyr hårdvara och gör det svårt att möta realtidskrav, <span>är avgörande för utvecklingen inom djupinlärning AI</span>.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Det industriella intresset har varit stort från tunga teknikbolag, både nationellt och internationellt. Teknologin har verifierats genom industriella piloter inom fordonsindustrin. EmbeDL erhöll tidigare i år pris från det prestigefyllda <a href="https://www.hipeac.net/news/6917/winners-of-the-2019-hipeac-technology-transfer-awards-announced/">internationella nätverket HiPEAC</a> för sin kommersiella potential. Marknaden för optimering av Deep Learning-modeller uppskattas i dagsläget till 3,6 miljarder euro årligen och förväntas växa explosivt inom de närmsta åren.</div> <div><a href="https://press.almiinvest.se/posts/pressreleases/almi-invest-och-chalmers-ventures-investerar"><br /></a></div> <div><a href="https://press.almiinvest.se/posts/pressreleases/almi-invest-och-chalmers-ventures-investerar">Pressmeddelande från Almi Invest</a> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><span><a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi</a>,</span> professor, avdelningen för Data Science och AI, chief scientific officer EmbeDL. </div> <br />Hans Salomonsson, CEO, EmbeDL.<br /><a href="mailto:hans.salomonsson@embedl.com">hans.salomonsson@embedl.com</a><br /> 073-063 28 37<br /> <div><a href="https://embedl.com/"><br />EmbeDL webbsida</a></div> Tue, 17 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxWASP har fått AI, autonoma system och mjukvara att växa på Chalmers<p><b>​I februari besökte WASP:s ordförande Sara Mazur och KAW:s ordförande Peter Wallenberg Chalmers för att få en inblick i verksamheten. Det rekordstora forskningsprogrammet har växlat upp aktiviteterna på flera av Chalmers institutioner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vid besöket fick Sara Mazur och Peter Wallenberg träffa flera av Chalmers WASP-forskare och veta mer om hur programmet landat på lärosätet. Först ut var tre av de forskningsledare som Chalmers rekryterat med finansiering från WASP. </span><div><br /></div> <div>Professor Ross D. King har rekryterats från The University of Manchester. Han har som ambition att göra forskningen mer effektiv med hjälp av artificiell intelligens, AI. På institutionen Biologi och bioteknik kommer han fortsätta sitt arbete med en ”robotforskare”. Fokus är att förstå hur människans celler fungerar – ett forskningsområde som är så omfattande att robotassistans behövs.</div> <div><br /></div> <div>Christopher Zach, som nyligen anslöt från Toshibas forskningslaboratorium i Cambridge, är nu forskningsprofessor vid institutionen för Elektroteknik, och Fredrik Johansson, med en postdoc från Massachusetts Institute of Technology, är nu forskarassistent vid institutionen för Data- och informationsteknik. </div> <div><br /></div> <div>Christophers forskningsämne är datorseende och bildanalys, och Fredriks forskningsområde är maskininlärning med fokus på medicinska tillämpningar. Med matematisk teori och modellering som vetenskaplig grund är målet att utveckla verktyg som kan användas som beslutsstöd i autonoma system och hälsovård. Är det möjligt att designa system med förmåga att resonera sig fram till rätt slutsats?</div> <div><br /></div> <div>– Artificiell intelligens erbjuder ett mycket lovande stöd inom radiologi för att identifiera tumörer och andra avvikelser i tomografi- eller röntgenbilder. Men det återstår arbete för att göra systemen robusta mot förändringar i personal, utrustning och patientgrupper, säger Fredrik Johansson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">WASP-projekt på fem institutioner</h2> <div>WASP-programmet har växlat upp forskningen inom AI, autonoma system och mjukvara på Chalmers. Sedan starten 2018 har cirka 50 doktorander och postdocs rekryterats och ytterligare rekryteringar är planerade. Satsningen märks särskilt på institutionen Matematiska vetenskaper, enligt Daniel Persson, biträdande professor och handledare i WASP-programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Matematik för AI har växt sig stort på institutionen, och inte minst har samverkan mellan forskargrupperna samt med näringslivet ökat. Totalt 14 forskningsprojekt inom AI pågår på institutionen idag – mycket tack vare att våra forskare har varit så framgångsrika i att få anslag från WASP, säger Daniel Persson.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers vicerektor för forskning och forskarutbildning Anders Palmqvist är mycket nöjd över hur WASP har fått förankring brett på lärosätet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har WASP-projekt på fem olika institutioner. Chalmers har en strategisk ambition att arbeta på bredden genom sina styrkeområden, och Chalmers initiala arbete för att mobilisera inför starten av WASP hanterades i samarbete med styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, säger Anders Palmqvist.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framgångsrik forskarskola</h2> <div>Utöver forskningsprojekt och strategiska rekryteringar driver WASP också en forskarskola för doktorander med ett utbud av gemensamma kurser samt nätverksträffar. Christian Berger, från institutionen Data- och informationsteknik var involverad i uppstarten av forskarskolan.</div> <div><br /></div> <div>– Kurserna och nätverksträffarna, både nationellt och internationellt, erbjuder ett stort värde för doktoranderna. Det var en utmaning att hitta en utbildningsform anpassad för doktorander från många olika forskningsfält, men det vi åstadkommit ger dem både en värdefull bredd och inte minst en förmåga att kommunicera sin forskning mellan disciplinerna – vilket inte alltid är enkelt, säger Christian Berger.</div> <div><br /></div> <div>Under sitt besök på Chalmers fick Sara Mazur och Peter Wallenberg också besöka Chalmers Biomechatronics and Neurorehabilitation Lab. Föreståndare Max Ortiz Catalan demonstrerade två typer av forskningsprojekt med assistans från två patienter.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om WASP</strong></div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) är en storskalig nationell satsning på forskning och innovation inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvara, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med partneruniversiteten och medverkande industri. Fem lärosäten med stark IKT-forskning är involverade i programmet: Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Forskningsprojekt bedrivs även hos Uppsala universitet och Örebro universitet.</div> <div>Målet är att stärka, utveckla och förnya den nationella kompetensen genom strategiska rekryteringar, ett ambitiöst forskningsprogram, en nationell forskarskola och samarbete med industrin.</div> <div><a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><br /></div> <div>På Chalmers finns ett etablerat samarbete mellan WASP och Chalmers AI Research centre, CHAIR, som ska säkerställa en välfungerande överlappning och goda synergier.</div> <div><a href="/sv/centrum/chair/Sidor/default.aspx">www.chalmers.se/chair</a></div> Tue, 25 Feb 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspxNy metod skyddar samhällskritisk infrastruktur mot cyberattacker<p><b>Antalet cyberattacker ökar och ändrar ständigt karaktär. I en ny rörelse känd som &quot;big game hunting&quot; riktas attacker mot större företag, organistioner och offentliga institutioner.</b></p><div>Den våg av utpressningshot som sedan länge riktats mot privata datorer har de senaste åren i allt större utsträckning även drabbat stora företag, organisationer och offentliga institutioner. Nyligen rapporterade SVT att man utsatts för ett <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/intrangsforsok-mot-svt-nu-starks-sakerhetsarbetet">antal försök till intrång</a>, och nu ska inrätta ett särskilt cybersäkerhetsteam. <a href="https://www.di.se/live/norsk-hydro-spar-negativ-effekt-fran-cyberattack-om-450-miljoner/">Norsk Hydro, ett multinationellt bolag inom processindustri</a>, förlorade stora belopp efter en attack 2019. <br /></div> <div><br /></div> <div>Forskare vid Institutionen för data- och informationsteknik har i ett projekt finansierat av <a href="https://www.msb.se/">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</a> föreslagit en ny metod, anpassad särskilt till samhällskritisk infrastruktur, för att upptäcka avancerade cyberattacker. I filmen ovan beskriver Wissam Aoudi, doktorand på avdelningen för Nätverk och system, det föreslagna systemet PASAD och hur det fungerar.  <div><h2 class="chalmersElement-H2">PASAD – lösningen på ett enklare problem</h2></div> Grunden till algoritmen är ett nytt och innovativt sätt att mäta om och när det övervakade systemet avviker från sin normala dynamik och börjar bete sig annorlunda. Metoden fungerar genom att i en analysfas registrera det underliggande systemets normala beteendede, och sedan övervaka realtidsbeteendet för att upptäcka avvikelser och skicka en varning vid misstanke om en potentiell attack. </div> <div><br /></div> <div>Traditionella metoder går ut på att med hjälp av historiska mätningar försöka förutsäga systemets framtida beteende, och sedan jämföra detta med realtidsobservationer och varna när skillnaden blir för stor. Men det är svårt att förutsäga framtiden. Metoderna fungerar bara för att upptäcka uppenbara attacker och missar mer avancerade intrång, där angripare döljer sina spår i brus från data.</div> <div> <br /></div> <div>Den nu föreslagna metoden har betydligt bättre träffsäkerhet. Att ta bort steget med att förutsäga framtida beteende innebär att den nya metoden är mer känslig och därmed kan upptäcka mer avancerade angrepp som tidigare kunnat döljas i brus.  <br /></div> <div><div><strong><br /></strong></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3></div> <div><strong></strong><span><a href="/sv/personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx">Wissam Aoudi</a></span>, doktorand, Nätverk och system.</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/magnus-almgren.aspx">Magnus Almgren</a>, docent, Nätverk och system.</div> <div><div> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Relaterade projekt och publikationer</h3></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/6438">&quot;Säkra IT-system för drift och övervakning av samhällskritisk infrastruktur&quot;. </a></div> <br /><div><a href="https://research.chalmers.se/publication/507989">&quot;Truth Will Out: Departure-Based Process-Level Detection of Stealthy Attacks on Control Systems&quot;</a><br />Proceedings of the ACM Conference on Computer and Communication Security 2018. </div> <div><br /></div> <a href="https://research.chalmers.se/publication/515110">&quot;A probe into process-level attack detection in industrial environments from a side-channel perspectiv</a><span>e&quot;</span><br /><div>ACM International Conference Proceeding Series 2019. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/512001">&quot;Model-Free Detection of Cyberattacks on Voltage Control in Distribution Grids&quot;<br /></a></div> <div>15th European Dependable Computing Conference, 2019. <br /></div> </div> Mon, 17 Feb 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxOptimering på systemnivå gör internet energisnålare<p><b>​Forskare på Chalmers har i ett nyligen avslutat femårigt forskningsprojekt studerat hur fiberoptiska kommunikationssystem kan göras mer energieffektiva. Bland åtgärderna som forskarna föreslår finns smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga artiklar, bland annat i publikationen Nature Communications.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi strömmar film och musik, använder molnbaserade lagringstjänster, kollar sociala medier och är ständigt uppkopplade mot alla möjligheter som internet erbjuder. Men vår digitala livsstil kräver att stora mängder data transporteras genom fiberoptiska kablar – och datamängden ökar i en närmast ofattbar takt, vilket också medför en enorm förbrukning av elektricitet. Denna utveckling är ohållbar för samhället. </span><div><br /></div> <div>Om ökningstakten fortsätter på samma sätt, utan att några energieffektiviserande åtgärder görs, kommer enbart internet inom tio år att konsumera mer än hela världens nuvarande elproduktion. Produktionen av el kan inte öka i samma takt utan att en drastisk ökning sker i användningen av fossila bränslen, vilket även skulle resultera i en betydande ökning av koldioxidutsläppen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Peter-Andrekson_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Peter Andrekson" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />– Utmaningen är att tillgodose den stora efterfrågan på datakapacitet och prestanda, samtligt som kostnaderna hålls på en rimlig nivå och miljöpåverkan minimeras, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Peter Andrekson har lett det femåriga forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5914" target="_blank">‘Energieffektiv optisk fiberkommunikation’</a>, som resulterat i flera framsteg inom området.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarna identifierade inledningsvis var energitjuvarna finns i dagens fiberoptiska system. Med detta som utgångspunkt har de därefter konstruerat och byggt en modell av ett system för dataöverföring som förbrukar så lite energi som möjligt. Energibesparingen kan bli betydande om de ingående delarna i systemet optimeras mot varandra.</div> <div><br /></div> <div>En komponent som hittills ansetts vara en av de mest energikrävande är datachips för felrättning – integrerade kretsar som används i de optiska systemen för att kompensera för störningar och brus. På Chalmers har forskarna nu lyckats designa sådana chips där kretsarna i sig själva optimeras.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Per-Larsson-Edefors_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Per Larsson-Edefors" style="margin:5px;width:200px;height:263px" /><span style="background-color:initial">– Våra mätningar visar att energiåtgången vid användning av det här data</span><span style="background-color:initial">chipset blir tio gånger mindre än för konventionella felrättande data</span><span style="background-color:initial">kretsar, säger Per Larsson-Edefors, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Forskarna har på systemnivå också demonstrerat fördelarna med att använda så kallade optiska frekvenskammar istället för att ha separata lasersändare för varje frekvenskanal. En optisk frekvenskam sänder ut ljus i alla våglängder samtidigt, vilket gör sändaren mycket frekvens-stabil. Det i sin tur ger mycket enklare mottagning av signaler – och därmed mindre energiförbrukning.  </div> <div><br /></div> <div>Energibesparingar kan också göras i styrningen av fiberoptiska kommunikationsnätverk. Genom att matematiskt modellera energiförbrukningen i olika nätverksresurser kan datatrafiken styras, så att resurserna utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta är speciellt värdefullt om trafiken varierar över tid, vilket är fallet i de flesta nätverk. Genom att använda den optimeringsalgoritm som chalmersforskarna tagit fram kan energiförbrukningen då minskas med upp till 70 procent. </div> <div><br /></div> <div>Framgångsreceptet har varit den breda ansatsen i projektet, där forskare från tre olika forskningsområden samarbetat för att finna en så energibesparande helhetslösning som möjligt, utan att ge avkall på prestanda i systemet.</div> <div>​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Erik-Agrell_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erik Agrell" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />Dessa forskningsrön innebär att det finns stora möjligheter att göra framtidens internet betydligt energieffektivare. Flera vetenskapliga artiklar har publicerats inom de tre forskningsområdena optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk.</div> <div><br /></div> <div>– För att förbättra energieffektiviteten i dataöverföringen krävs tvärvetenskaplig kompetens. Utmaningarna ligger i skärningspunkterna mellan optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk. Det är därför det här projektet har varit så framgångsrikt, säger Erik Agrell, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Det femåriga forskningsprojektet ’Energieffektiv optisk fiberkommunikation’ genomfördes 2014-2019 och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskningen bedöms ha stor potential att göra framtidens internetanvändning betydligt mer energisnål. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga publiceringar inom forskningsdisciplinerna optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk, bland annat följande tre artiklar: </div> <div><ul><li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO4-2F3NrlX2-2Fnm4FQcveXCi43isecyOuYW7oWnBr4foZiiDxPTbB82z7TI6BXHyW07hfQ-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXRkCTRLkkbhfMNmxjd1h7iXQb-2BOPNzQT4bZTPmb1ZIjaOFnwDCQE5HLYh3Mri-2BWrjHOC4kzMhCIBi1-2FNW8vRW76K7Tk7QGjX780n-2BSbUF7FlOtYLygDDS4wPuoHqi3RKntryQc11wS-2B7ixuLgOjOpxfR0LworYeAvjl6WCn-2F7MRPmR9TqGwYnOmpd8PUhD68XM-2BE0bkDD309Y4u6oF0oqFYVv7m0PMWSqA7I-2Fumtm0si" target="_blank">Phase-coherent lightwave communications with frequency combs</a>, i tidskriften Nature Communications</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO476aL63ZsrzN6XM2ZyLUkt4LVCzdaMF6a-2BbtzhvUwUNAPg5CrkovkVIZl32zUyuVDA-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXaMOvQXSbSnPVHd7JGZmXlLnNRGpyxYUzDnnGBpduNzYe59Jypgq3i2XlfcsP3jyAOgvphzUmCJDC0Doc3P2lWApRkWgPn53L8Xv7KLoBaBTMKdagQ-2BJt-2FYg3iMSvkdvxHKZEyxe0Bbwdd9j-2Fon9v3dZ9qXSGo6nPuhjSydnrT4zt4i7YlM7aHkKlCOiYXwIrd7fIJjwM0w79a51f3XNP6B5K-2FV-2FLX0I5BKZjP6Hha7Q">Energy-Efficient High-Throughput VLSI Architectures for Product-Like Codes</a>, i tidskriften Lightwave Technology</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO45ylyOQAxTlckGFPvpsOSfmETKhei9ty-2FGzNz3WavkKCxfhOKjZjQLgQnwnpXvl6PzOwocXiDbtcgAQSLukL6jFQGZmg46jsdzSB6P9sSovl_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXfRTKFpEtDMh-2BfW9a51nHBFj7O70TmIHGP9cZbVbjLNtwxgdvzK3G-2B-2BUvZCdlRa1y6qdR3Gzw-2Fa7FLh5DIO1hSoc9uXCYiuoXAlgUNsCi6w9tFtxDTkABgoqpHycm-2BoZ8DvOdQQNR7816C8YXaXbHueyTSeBUqpVxpxb73U6FJUpGqLvpqiMbUbxJwR47BTFERCY88tAvDa7PhfAFsUA5gcgdDirN4WjS4k76MksJoVd" target="_blank">Joint power-efficient traffic shaping and service provisioning for metro elastic optical networks​</a>, i tidskriften ​IEEE/OSA Journal of Optical Communications and Networking </li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer information om den integrerade kretsen – det smarta felrättande datachipset:</strong><br /></div> <div>Datachipset (den integrerade kretsen) har designats på Chalmers och specialtillverkats i Grenoble i Frankrike. Därefter har chalmersforskarna verifierat chipsets funktion och uppmätt energiförbrukningen, som knappt uppgår till en tiondel av vad dagens motsvarande felrättande kretsar drar.</div> <div>Vid en hastighet för dataöverföringen på 1 terabit per sekund (1 terabit = 1 biljon bitar) har forskarna visat att chipset är så effektivt att det drar mindre energi än 2 pico joule (1 pico joule = 1 biljondels joule) per överförd bit. Detta motsvarar en effektförbrukning av 2 Watt vid denna datatakt. Jämförelsevis ligger energiåtgången vid så höga överföringshastigheter annars på cirka 50 pico joule per bit, det vill säga 50 Watt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoton: Johan Bodell, Chalmers, Laurence L Levin</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Optisk hårdvara: </div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Peter-Andrekson.aspx">Peter Andrekson</a>, ledare för forskningsprojektet och professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers </div> <div><a href="mailto:%20peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elektroniksystem: </div> <div><a href="mailto:%20Per%20Larsson-Edefors">Per Larsson-Edefors</a>, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20perla@chalmers.se">perla@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kommunikationsnätverk:</span><br /></div> <div><a href="mailto:%20Erik%20Agrell">Erik Agrell</a>, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20agrell@chalmers.se">agrell@chalmers.se</a></div></div>Thu, 13 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Losenordsbytardagen-–-detta-behover-du-veta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Losenordsbytardagen-%E2%80%93-detta-behover-du-veta.aspxLösenordsbytardagen – detta behöver du veta<p><b>​Hallå där Andrei Sabelfeld, professor vid avdelningen för informationssäkerhet på Chalmers. Den 20 januari infaller den årliga Lösenordsbytardagen som ska påminna oss om att se över och byta inlogg till våra konton på internet. Regelbundet kommer rapporter om läckta inloggningsuppgifter, kapade konton och uppmaningar att välja ett säkert lösenord. Så hur håller man sina konton säkra på nätet?</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Vad utgör egentligen ett bra lösenord?</strong></span><div>Ett bra lösenord är både svårt att gissa för någon annan och svårt att upptäcka med en lösenordsknäckare men samtidigt lätt för användaren att komma ihåg. Verktygen för att knäcka lösenord brukar testa typiska mönster med hjälp av vanliga ord i olika språk, vanliga lösenord och lösenord som har läckt ut tidigare, så det gäller att tänka till.</div> <div>Det finns olika mätare (&quot;password meters&quot;) för att utvärdera lösenord, men jag tycker att man ska vara noga med att inte dela känsliga lösenord för utvärdering av en tredje part på nätet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/AndreiSabelfeld_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin-right:10px" /></div> <div><strong>Varför ska man byta lösenord?</strong></div> <div>Tyvärr händer det ofta att lösenordsuppgifter läcker ut. Listan är lång på företag och myndigheter, däribland Sony och Sega, där användarnas lösenord har läckt ut och spridits på nätet. Därför är det viktigt att byta lösenord ibland.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ofta bör man byta?</strong></div> <div>Det är bra att byta lösenord då och då, men samtidigt ska man inte byta för ofta. Det är inte ovanligt med riktlinjer att byta lösenord till exempel varje 90 dagar, men det kan lätt bli förvirrande för användaren. En tumregel är att byta minst en, men gärna ett par gånger om året och gärna tänka igenom sitt val av lösenord så att man enkelt kommer ihåg det, även efter att man har bytt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Säkerhetsfirman Splashdata har listat människors sämsta lösenord, baserad på miljontals läckta och spridda uppgifter. Listan för 2019 toppas av: ”123456”, ”123456789” och ”qwerty”. På fjärde plats kommer ”Password”. Vad säger du om sådana lösenord?</strong></div> <div>Tyvärr bevisar det att vissa användare ibland inte bryr sig om att komma på starkare lösenord. Dessutom visar detta att det inte är någon bra idé att lita på autentiseringsmekanismer som endast är baserade på lösenord.</div> <div><br /></div> <div><strong>Många använder samma lösenord till flera konton. Vad tycker du om det?</strong></div> <div>Problemet med samma lösenord till flera konton är att det räcker med läckta uppgifter om ett konto för att komma åt andra konton med samma lösenord. Olika konton kan ha olika säkerhetskrav. Här är e-postkontot speciellt viktigt. För om angriparen lyckas att ta sig in på ett e-postkonto så räcker det för att återställa lösenorden på alla konton som är kopplade till e-postadressen. Därför ska man framför allt ta lösenord till e-postkonto på allvar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad anser du om att använda en lösenordshanterare?</strong></div> <div>En fördel är att lösenordshanterare är bra på att generera starka lösenord som användaren inte behöver komma ihåg. Samtidigt har några av lösenordshanterarna blivit utsatta för attacker. Därför ska man vara noga med att välja en säker lösenordshanterare. Det finns både inbyggda lösenordshanterare i de flesta webbläsare och separata lösenordshanterare som fungerar på olika enheter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Sammanfattningsvis, vilka är dina tre bästa tips för mina nya lösenord idag?</strong></div> <div><ol><li>Försök undvika lösenordsbaserad autentisering i den mån det går. Använd gärna multifaktorautentisering, där man i stället för endast lita på ett enda lösenord presenterar olika bevis (faktorer) av sin identitet för att kunna logga in. Sådana faktorer kan handla om något man vet (till exempel ett lösenord) kombinerat med något man har (till exempel ett kreditkort) eller något man är (till exempel fingeravtryck). Multifaktorautentisering används redan flitigt av bland annat bankerna, som för sina internettjänster kräver att man antingen har en dosa med Pin-kod eller en registrerad smartphone med mjukvara (Mobilt Bank-ID), vilken i sin tur kräver Pin-kod. <br /><br /></li> <li>Om du behöver ett lösenord, använd gärna en säker lösenordshanterare. <br /><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Om du måste komma på ett eget lösenord så finns det tekniker som kan förbättra säkerheten. Man får ofta rådet att använda versaler och speciella symboler, men det kan vara svårt att komma ihåg ett sådant lösenord. Då kan det hjälpa att komma på en minnesregel utifrån från en fras som är lätt att komma ihåg. Till exempel kan du plocka de första bokstäverna i orden från en rad i en favoritlåt och kombinera dem med ett par speciella symboler.<br /><br /></span></li></ol></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Foto: Pixabay/Anneli Andersson</div> Mon, 20 Jan 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/accelererad-simulering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/accelererad-simulering.aspxAccelererad simulering öppnar för mer energieffektiva system<p><b>En ny metod, framtagen på Chalmers, hjälper företag att korta utvecklingstiden för nya data- och kommunikationssystem. En elektronisk version av systemet har visat sig ge tillförlitliga testresultat extremt snabbt.</b></p><div>Den växande energiförbrukningen hos Internet och stora datacenter är en stor utmaning för den fortsatta digitaliseringen av samhället. Att konstruera energieffektiva data- och kommunikationssystem är en långdragen process, för att hitta den effektivaste konstruktionen behöver man simulera systemet, göra små justeringar och sedan testa igen. Det är stora mängder data som ska behandlas vid varje simulering, och med traditionella metoder kan en enda simulering pågå i veckor. </div> <br /><div>På avdelningen för Datorteknik vid Institutionen för data- och informationsteknik har doktoranden Erik Börjeson och hans kollegor konstruerat en miljö, baserad på en fältprogrammerbar grindmatris (FPGA), där de kan simulera ett fiberoptiskt system med digitala modeller av både kanalen och den digitala signalbehandlingen. Traditionellt görs datorsimuleringar på en programvarubaserad systemmodell, med följden att väldigt mycket tid går åt för datorn att tolka modellens program och skicka information fram och tillbaka mellan beräkning och minne. <br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Testerna klara 100 000 gånger snabbare<br /> </h3></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Borjeson_o_fpga.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:355px;height:281px" /> ”Vår designprocess är ganska iterativ, man prövar en teknik och så vill man se om man kan göra den lite bättre och lite bättre och lite bättre. Om man då kan snabba upp simuleringen så sparar man väldigt mycket tid i utvecklingen, tid som bättre kan användas till att minimera energiförbrukningen”, säger Erik Börjeson.  </div> <div><br /></div> <div>Den korta körtiden, 100,000 gånger snabbare än en simulering på en dator, plus det faktum att en FPGA är omprogrammerbar, gör det möjligt för konstruktören att testa fler versioner av ett nytt system än vad som tidigare var möjligt, och få snabb återkoppling på till exempel vilken algoritm som är mest energieffektiv. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Vill dela metoden med universitet och företag</h3></div> <div>”Vi har valt att dela med oss av den här delen av vår metodik för att skapa ett intresse hos företag som arbetar med signalbehandling. Metoden kräver inte den avancerade expertis inom elektronik som behövs för att konstruera ett datorchip, och den är dessutom kostnadseffektiv, vilket gör den mer tillgänglig för företag och universitet” säger Per Larsson-Edefors, professor på avdelningen för Datorteknik.</div> <div><br /></div> <div>Erik Börjeson presenterade metoden på konferensen <a href="https://www.osapublishing.org/conference.cfm?meetingid=112&amp;yr=2019">Signal Processing in Photonic Communications 2019</a>, som hölls i San Francisco i juli-augusti, och tilldelades där utmärkelsen &quot;Best student paper award&quot;.</div> Den belönade artikeln <a href="https://research.chalmers.se/publication/510474/file/510474_Fulltext.pdf">finns att läsa här</a>. <div><div><br /></div> <div>En beskrivning av <a href="http://www.cse.chalmers.se/~erikbor/choice/">testmiljön, CHOICE, finns här</a>.<br /></div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Relaterade forskningsprojekt:</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/5914">Energieffektiv optisk fiberkommunikation. <br /></a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/7850">Energieffektiv och höghastighets-transmission i optisk fiberkommunikation</a>. <br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/erikbor.aspx">Erik Börjeson</a>, doktorand, Datorteknik</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/perla.aspx">Per Larsson-Edefors</a>, professor, Datorteknik<br /></div> <div><br /></div> <div> <br /></div> <p></p> Mon, 16 Dec 2019 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Thorsten-Berger-tilldelas-Wallenberg-Academy-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Thorsten-Berger-tilldelas-Wallenberg-Academy-Fellow.aspxThorsten Berger tilldelas Wallenberg Academy Fellow<p><b>​Att utveckla komplex programvara för fordon, telefoner, datorer eller appar kräver att man kan hantera många olika versioner eller varianter av programvaran. Thorsten Berger ska som Wallenberg Academy Fellow utveckla metoder och verktyg för nästa generations versionshanteringssystem, som ska fungera i en tidsålder av löpande mjukvaruutveckling och artificiell intelligens.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/191203_berger-thorsten-foto-markus-marcetic-239px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Thorsten Berger. Foto: Markus Marcetic." style="margin:5px;width:200px;height:280px" />Thorsten Berger vid institutionen för data- och informationsteknik, har tillsammans med 28 andra yngre forskare tilldelats <a href="https://kaw.wallenberg.org/wallenberg-academy-fellows">Wallenberg Academy Fellow</a>. Anslaget ska underlätta för unga forskare i Sverige att göra viktiga vetenskapliga genombrott genom att få långsiktig forskningsfinansiering. <p>Thorsten får som Wallenberg Academy Fellow ett femårigt anslag från Kurt och Alice Wallenbergs stiftelse för att skapa ett helt nytt digitalt system för att hantera olika versioner av mjukvara.</p> <p>– Jag känner mig verkligen djupt hedrad av att få detta pris, säger Thorsten Berger. Jag vill passa på att tacka alla mina studenter och samarbetspartners som har varit med och bidragit till den kunskap som vi nu har på området. Min förhoppning är att min forskning kommer att ge nya perspektiv på mjukvaruutveckling och även bidra till att bygga framtidens mjukvaruteknikmetoder och verktyg.</p> <h2>Att hantera olika mjukvaruversioner avgörande för teknologisk utveckling</h2> <p>Mjukvara för modern teknologi befinner sig numera i ständig vidareutveckling och har som sådan blivit en mångmiljardindustri. Stora webbhotellföretag lagrar källkod och erbjuder versionshanteringssystem som hanterar programvaruversioner och varianter så att innovatörer kan experimentera och utveckla nya idéer.</p> <h2>I nuvarande system sparas källkoden manuellt</h2> <p>Ett stort problem med nuvarande versionshanteringssystem är dock att de bygger på strukturer som utvecklades på 1970-talet. Källkoden måste kopieras och sparas manuellt i filer och mappar. Denna praxis är tidskrävande och inte särskilt kompatibel med moderna mjukvaruprocesser där programvaran befinner sig i snabb vidareutveckling. Ibland sker utvecklingen också med hjälp av artificiell intelligens där maskinen själv skapar koden.</p> <h2>Nytt versionshanteringssystem för modern teknologi i ständig förändring</h2> <p>Thorsten Berger ska med hjälp av det femåriga bidraget utveckla en ny teori kring mjukvaruutveckling, tillsammans med metoder och verktyg för nästa generations versionshanteringssystem. Han kommer att återanvända de delar som fungerar bra i dagens system och kombinera dessa med moderna metoder hämtade från området mjukvarusyntes och dagens så kallade mjukvaruproduktlinjer, där mjukvaran på ett flexibelt sätt byggs ihop av ett antal olika funktioner. Målet är att skapa ett versionshanteringssystem för modern teknologi i ständig förändring.</p> <p> </p> <p>Foto: Markus Marcetic</p> <p>Text: Catharina Jerkbrant</p> <p><br /></p> <p><strong>Institutionen för data- och informationsteknik är gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet.</strong><br /></p> Tue, 03 Dec 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/130-deltagare-pa-fjarde-centrumdagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/130-deltagare-pa-fjarde-centrumdagen.aspx130 deltagare på fjärde centrumdagen<p><b>​Med omkring 130 deltagare blev även den fjärde gemensamma centrumdagen för Gigahertzcentrum och ChaseOn en succé. &quot;Vi samlar Sveriges industri och akademi inom trådlös forskning, förmodligen bäst på det i Sverige&quot;, säger Jan Grahn, föreståndare för Gigahertzcentrum.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8116_665x330.jpg" alt="Picture from Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /></span><span style="background-color:initial">Det var en diger agenda i Palmstedtsalen i Chalmers kårhus den 6 november. Och Gustav Adolfsbakelsen var förstås ett obligatoriskt inslag dagen till ära. Nytt för i år var en &quot;poster flash presentation&quot; där alla posterutställarna höll en hisspresentation på runt en minut om sina respektive postrar.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>En rad talare från Chalmers, näringslivet, andra lärosäten och institutioner avlöste varandra på scenen. Särskilt inbjuden keynote speaker var Dr Thomas Merkle från Fraunhofer IAF i tyska Freiburg. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8155_isab_toppbild_750x340.jpg" alt="Picture from Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">För första gången var även alla medlemmar i det internationella expertrådet (ISAB) samlade, fr v Christoph ​Mecklenbräuker, TU Vienna, Riana Geschke, Fraunhofer FHR, Christophe Gaquière, Univ. de Lille, IEMN, och Wolfgang Heinrich, FBH, Berlin.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_wolfgang_IMG_7924_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Professor Heinrich höll även ett anförande där han förklarade varför trådlöst är ständigt aktuellt:</div> <div>– Mikrovågor finns överallt, till och med i rymden. Om man vill kommunicera med en annan galax måste man ha mikrovågor. Om man letar efter utomjordiskt liv – mänskligt eller inte – måste man ha... just det!... mikrovågor, sa han bland annat.</div> <div>Han förutspådde en ljus framtid:</div> <div>– Vår största utmaning är att göra millimetervågor 5g-kompatibla.</div> <div><br /></div> <div>Centrumdagen arrangerades av institutionerna Mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Elektroteknik och Data- och informationsteknik. I år var Gigahertzcentrum värd för arrangemanget.</div> <div>– Vad som är unikt med dessa tillställningar är det höga industriella deltagandet tillsammans med Chalmers forskare och studenter, säger Jan Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz">Läs mer om Gigahertzcentrum</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/chaseon">Läs mer om ChaseOn​</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8009_665x330.jpg" alt="Jan Grahn, head of the GigaHertz Centre, and Erik Ström, head of ChaseOn, were pleased with the Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /><em>Jan Grahn, föreståndare för Gigahertzcentrum, och Erik Ström, </em><em style="background-color:initial">föreståndare för ChaseOn, var nöjda med Centre Day 2019.</em></div>Tue, 19 Nov 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/interaktionsdesign-pa-universeum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/interaktionsdesign-pa-universeum.aspxStudenter från CSE visar det osynliga på Universeum<p><b>60 studenter från två av CSE:s masterpgrogram visade upp sina projekt för 4500 besökare på Universeum under utställningen &quot;Showing the Invisible&quot; den 25-26 oktober 2019.</b></p><div>För sjunde året i rad ställde studenter från CSE:s masterprogram <strong>Interaction Design and Technologies</strong> ut sina projekt vid IDXPO, numer deltar ävenstudenter från programmet <strong>Game Design &amp; Technology</strong>. Sedan 2016 hålls utställningen på Universeum, och årets besökare kunde bland annat följa matens väg genom kroppen, testa att vara en cyborg och uppleva norrsken. </div> <div><br /></div> <div>Mer om utställningen och projekten kan du se på <a href="http://www.idxpo.se/current/">idxpo.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div>För mer information om idxpo, kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/josef-widestrom.aspx">Josef Wideström</a>. </div> <div><br /></div> Tue, 12 Nov 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Bättre-sätt-att-hitta-buggar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/B%C3%A4ttre-s%C3%A4tt-att-hitta-buggar.aspxBättre sätt att hitta buggar<p><b>​Programvara blir allt viktigare överallt i samhället. Det betyder att konsekvenserna och kostnaderna vid programfel kan bli skrämmande höga. Det var ren nyfikenhet och experimentlust som fick forskare på Chalmers att utveckla testverktyget QuickCheck. Nu används det av stora företag för att hitta och åtgärda allvarliga buggar i programvara innan den släpps.</b></p><p>​Programfel beräknas kosta över en biljon dollar varje år i hela världen. Det kan vara ett av skälen till att företag som utvecklar programvara ägnar hälften av tiden åt testning. Forskning om nya testmetoder för programvara leder inte bara till bättre och effektivare testning. Dessutom är det roligt. Åtminstone enligt professor John Hughes vid institutionen för data- och informationsteknik. Han är en av hjärnorna bakom det som kallas egenskapsbaserad testning. </p> <p>– Du jobbar inte med ett testfall i taget utan med hela familjer av testfall. Du tänker inte på vilken nytta din kod kan ha för den här indatan utan vad den skulle kunna ha för allmän effekt. Det är bara en högre abstraktionsnivå. Därför är en av styrkorna med egenskapsbaserad testning att den faktiskt är väldigt rolig att hålla på med.</p> <p>Vid traditionell testning av programvara måste varje testfall utvecklas individuellt. Det är en väldigt omfattande manuell process, även om körningen av testerna är automatiserad. Vid egenskapsbaserad testning specificerar programutvecklaren allmänna egenskaper som programvaran ska kunna uppvisa i många olika fall. Sedan väljs exempelfall för att testa de egenskaperna automatiskt. Därför går det fort att köra ett stort antal tester och att hitta fler buggar. </p> <p>– Och när det finns buggar dröjer det inte några veckor att hitta dem från att man skrivit koden. Du hittar dem bara så här, säger John och knäpper med fingrarna.</p> <p>– Du ser ett exempel på buggen och inser något du inte hade tänkt på. Sedan kan du gå tillbaka och fixa koden medan du har den i färskt minne.</p> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=LnX3B9oaKzw"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Video: John Hughes förklarar funktionell programmering</a></p> <p> John har ägnat nästan tjugo år åt att utveckla idén med egenskapsbaserad testning. Tillsammans med Koen Claessen utvecklade han det första verktyget för egenskapsbaserad testning, QuickCheck, som bygger på öppen källkod. Det följdes av en kommersiell version som utvecklades av Johns företag Quviq. Men framgången var ingen självklarhet. Om det inte hade varit för att John är nyfiken och hade befunnit sig i rätt rum vid rätt tidpunkt hade idén kanske inte fått samma slagkraft.</p> <h3>Rätt idé i rätt rum</h3> <p>1999 hade John Hughes just klarat en viktig deadline för sin forskning. Han beskriver det själv som att han var ”helt slutkörd”. Han hade ingenting brådskande han måste göra och började leka med några idéer.</p> <p> – Jag satt bara och hackade på mitt rum. En idé jag hade var att skriva egenskaper och sedan generera slumpmässig indata och kanske kunna upptäcka vilka som var falska.</p> <p>Just då knackade Koen Claessen, som var doktorand på Johns institution, på dörren och frågade vad John pysslade med. Koen förslog olika sätt att förbättra idén, och nästa dag kom han med lite kod som han hade skrivit.</p> <p> – Jag använde den, fortsatte hacka och gjorde en ny version som jag visade Koen, och så höll vi på. Vi jobbade på idén tillsammans, och i slutet av veckan hade vi en första grundversion i gång”, berättar John.</p> <p>De skrev gemensamt en artikel om forskningen. Den refuserades först men publicerades sedan 2000 vid ICFP,  International Conference on Functional Programming. Tio år senare mottog de utmärkelsen Most Influential Paper på samma konferens. </p> <p> – Det är ganska lustigt. Nu är artikeln den mest citerade från ICFP någonsin, tillägger John. </p> <p>Idén accepterades vetenskapligt, men det var först vid ett möte 2005 med programkommittén hos SSF, som finansierade deras forskning, som John Hughes verkligen insåg vilken viktig metod de hade skapat. Stiftelsen bad forskarna presentera sitt arbete för företrädare för svensk industri. I rummet fanns både Johns första kund och en av Sveriges ledande entreprenörer. John inledde sin presentation med en kort demonstration av QuickCheck-verktyget innan han förklarade övriga delar av sitt pågående forskningsprojekt. </p> <p>– Efter presentation sade Mike Williams från Ericsson bara &quot;den där QuickCheck-grejen vill vi ha&quot;.</p> <p>Även serieentreprenören Jane Walerud fanns på plats. Hon såg idéns potential och rekommenderade starkt att John skulle starta ett företag baserat på QuickCheck. </p> <p> – Jag tyckte det var väldigt spännande. Jag hade hållit på med min forskning länge och ville att den skulle få industriellt genomslag. Det här var en möjlighet att lyckas med det.</p> <p> Följden blev att John Hughes och hans kollega Thomas Arts grundade företaget Quviq AB med syftet att utveckla, licensiera och sälja tjänster kring den kommersiella versionen av QuickCheck. Under de följande tio åren hjälpte företaget kunder inom telekom, fordonsindustrin, sjukvården, blockkedjeteknik, onlinespel och andra internettjänster att hitta buggar i deras programvara.</p> <h3>Forskning som sätts i arbete</h3> <p>Den första kommersiella applikationen av QuickCheck var hos Ericsson 2006, för deras produkt Media Proxy. Flera buggar hittades, bland annat en som var tämligen bisarr men som visade styrkorna hos egenskapsbaserad testning. Buggen utlöstes genom att två uppringare först lades till i ett multimediasamtal, sedan togs en bort och en annan lades till, därefter togs den tredje bort och en fjärde lades till, sedan togs den fjärde bort, och då kraschade produkten. </p> <p>– Ett så ovanligt specifikt scenario skulle aldrig tas med i en handskriven uppsättning tester. QuickCheck upptäckte däremot inte bara detta scenario utan även ett allvarligt underliggande fel som innebar att data korrumperades varje gång en uppringare togs bort från ett samtal, berättar John. </p> <p>Tack vare detta blev Ericsson en långvarig kund hos Quviq.</p> <p>2010 jobbade personal från Ericsson hos betalningslösningsföretaget Klarna. De hade ägnat sex veckor åt att försöka förstå varför huvudservern kraschade gång på gång med några månaders mellanrum. Det var Ericsson som ansvarade för den felande komponenten som orsakade krascherna, och efter varje krasch måste databasen återställas från en säkerhetskopia, en process som tog flera timmar varje gång. Efter flera veckors sökande efter den vid det laget ökända buggen i databasen Mnesia kontaktade Ericsson Quviq.</p> <p> – Vi kunde utlösa buggarna i databasen med högst sex funktionsanrop. När dessa enkla testfall hade hittats kunde Ericsson åtgärda varenda bugg på mindre än en dag, säger John.</p> <p>Under de senaste två åren har Quviq samarbetat med företaget IOHK, som står bakom den trettonde största kryptovalutan, Cardano. Blockkedjan byggdes till en början upp av konsulter, men när den var igång insåg IOHK snabbt att det fanns kvalitetsproblem med koden. Quviq togs in för att hjälpa till att utbilda de 25 utvecklarna, som redan använde QuickCheck. Fel hittades i en av blockkedjans viktigaste funktioner, tilldelningen av nya block, som används för registreringen av transaktioner. För Cardano fastställs detta genom något som kallas bevis för insats, PoS (proof of stake). </p> <p> –  Du har ett antal personer som är kandidater för nästa block, du väljer ut någon som och valet ska stå i proportion till kandidaternas insatser. Vi upptäckte att det inte fungerade så, på grund av den dåliga testningen. Avvikelsen av proportionaliteten var så liten att den inte var signifikant, men det ansågs ändå vara en allvarlig bugg eftersom en så viktig funktion påverkades. Nu har de förbättrat sin testning rejält, tack vare vårt samarbete, och de kan koppla funktionen direkt till den teori som blockkedjan bygger på.</p> <p>Egenskapsbaserad testning har visat sig vara lite svårare än normal testning och kräver testare som har fått grundlig utbildning. </p> <p>– Men om du har det skulle jag påstå att du sparar massor av tid och får kod av mycket högre kvalitet, säger John. </p> <p>För honom har syntesen mellan forskning och företagande varit givande. </p> <p>–  Det är fantastiskt att se sin forskning användas i praktiken ute hos kunder. Då inser du vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Det gillar jag verkligen!</p>Thu, 31 Oct 2019 11:00:00 +0100