Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 01 Feb 2023 10:32:04 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Wikipedia-till-300-språk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Wikipedia-till-300-spr%C3%A5k.aspxEgenutvecklat programmeringsspråk ska översätta Wikipedia till 300 språk<p><b>​​Sedan våren 2021 har Aarne Ranta, professor på Institutionen för data- och informations-teknik, i samarbete med Wikimedia Foundation jobbat med projektet Abstract Wikipedia. Syftet med projektet är att översätta Wikipedias artiklar till flera olika språk.</b></p><div><span style="background-color:initial">Med hjälp av GF, Grammatical Framework, som är ett översättningsverktyg och programme-ringsspråk utvecklat av professor Ranta och hans forskargrupp, är målet att fler människor ska kunna ta del av artiklarna på Wikipedia.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>-Jag har siktet inställt på att vi inom Abstract Wikipedia så småningom ska kunna översätta till 300 olika språk, inte långt ifrån samtliga språken som ryms på Wikipedias plattform, sä-ger professor Ranta.</div> <div><br /></div> <div>Originaltexterna som Abstract Wikipedia-projektet översätter skapas i första hand automa-tiskt från en faktadatabas, som heter Wikidata. Men kan också hantera texter skrivna av människor, något som gör texterna mer begripliga och läsbara.</div> <div><br /></div> <div><strong>Finns det inte en risk att texterna både blir för standardiserade och ensidiga om alla över-sättningar baseras på en och samma originaltext?</strong></div> <div><br /></div> <div>-Artiklarna på de olika språken är sammanlänkade, vilket möjliggör för att justeringar i tex-terna ärvs av sina systerartiklar på de andra språken. Samtidigt fungerar det på samma sätt som Wikipedia i stort, där texterna är levande och vem som helst kan göra ändringar och bi-dra med innehåll.</div> <div><br /></div> <div>Enligt professor Ranta kan vissa typer av texter ha en fördel när de, som han beskriver det, ”skrivs av en robot”, dvs helt automatiskt från faktadatabasen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad finns det för fördelar med en text som tagits fram av ”en robot”?</strong></div> <div><br /></div> <div>- Den uppenbara fördelen är att vi då kan skapa texter snabbt och billigt i många språk sam-tidigt. Om texterna behöver följa ett visst mönster eller om faktagranskning och källhänvis-ning måste vara riktig, då kan fakta stämmas av mot källan på ett mer mekaniskt sätt än om en människa hade skrivit texten.</div> <div><br /></div> <div>-Texterna blir inte lika intressanta och livliga så som när en människa skriver en text. Men en textrobot kan skapa delar av en text som kan vara tråkiga att skriva men som sedan kan for-muleras om av en människa.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad bidrar det här projektet med?</strong></div> <div><br /></div> <div>-Nyttan i det här projektet är det som kallas för ”Wikipedia vision” och innebär att man gör kunskapen tillgänglig för hela världen. Den mer indirekta nyttan är att de metoder som vi utvecklar kan användas för andra saker också. Man kan tänka sig att Wikipedia är bland det mest komplicerade man kan ta sig an, men kan man göra det så kan man göra så mycket an-nat också, säger professor Ranta.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur länge till tror du att det här projektet kommer att pågå?</strong></div> <div><br /></div> <div>-Det kommer att vara ett lika löpande projekt som Wikipedia själv. Det finns alltid något nytt som man kan utveckla. Det som är viktigt är att man börjar med något som kan ge resultat ganska snart, istället för att tänka att ”det här är ett jättestort projekt” som kan börja leve-rera resultat först efter fem år. Vi vill redan nu kunna leverera något som fungerar.</div> <div><br /></div> <div>-En prototyp, som jag har tagit fram tillsammans med min kollega docent Krasimir Angelov, kan skapa texter i 24 språk. Vi har testat den med olika typer av innehåll, såsom geografiska fakta och Nobelpristagare, och fått bidrag från våra exjobbare och kandidatarbetare. I fram-tiden är det viktigt att vi kan involvera den stora Wikipedia-communityn genom att göra GF tillgänglig utan omfattande träning i tekniken.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Av: Agnes Ekstrand och <span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">amilla Jara</span></div>Mon, 05 Dec 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/CSE-satsar-på-jämn-könsfördelning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/CSE-satsar-p%C3%A5-j%C3%A4mn-k%C3%B6nsf%C3%B6rdelning.aspxCSE satsar på jämn könsfördelning<p><b>​Data och informationsteknik, CSE, är den institution på Chalmers som tagit emot flest kvinnliga forskningsassistenter år 2022 enligt siffror från lärosätet. Ambitionen är att få en jämnare könsfördelning med målet att forskningen ska bli ännu bättre.</b></p><div><br /></div> <div>- När jag började för ett år sedan stod det på min att göra-lista, att aggressivt öka antalet kvinnliga forskare och vara väldigt aktiv i rekryteringarna för att se till att detta hände, säger prefekten på CSE, Richard Torkar.</div> <div><br /></div> <div>Att just CSE tagit emot flest kvinnliga forskarassistenter beror på, förutom Richard Torkars satsning, på stödet från Chalmers ledning.</div> <div><br /></div> <div>- Vi hade tur då många duktiga kvinnliga kandidater själva sökte till våra utannonserade tjänster. Vi rekryterade även på institutionen ett antal kandidater med stöd av både rektorn och jämställdhetssatsningen Genie. Det var det som gjorde det möjligt för oss att kunna anställa dessa kandidater, säger Richard Torkar. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Könsbalanserade forskarteam genererar bättre forskning</h3> <div>Enligt Richard Torkar är det viktigt med en mångkulturell miljö och en jämn könsfördelning på institutionen.  Richard hänvisar till studier som visar att fördelarna med mångfald och jämställdhet på arbetsplatsen är många. </div> <div><br /></div> <div>- Om du har en mångkulturell miljö och blandade forskningsteam med både män och kvinnor, är det mer sannolikt att lyckas som ett lag. Så om våra forskarteam är framgångsrika och om våra forskare är framgångsrika, då är blir även vår institution framgångsrik, menar Richard.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">”Datavetenskapoch relaterade områden är mestadels mandominerade”</h3> <div>En som påbörjar sin tjänst på CSE inom kort är forskningsassistenten Rocío Mercado, som just nu håller på att avsluta sin doktorandtjänst på Massachusetts Institute of Technology, också känt som MIT.  </div> <div><br /></div> <div>- En sak som drev mig till den här institutionen är att CSE genom olika initiativ försöker diversifiera avdelningarna, särskilt när det gäller könsbalansen. Detta är väldigt viktigt för mig, säger <span style="background-color:initial">Rocío</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>- När det kommer till datavetenskap och relaterade områden finns det inte en bra könsbalans, det är mestadels mansdominerat, fortsätter hon. Det är viktigt att vi tänker på dessa saker och bygger fler olika team, särskilt eftersom det också är vetenskapligt bevisat att olika team är bättre på problemlösning och mer kreativa.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lovande framtid för kommande forskare</h3> <div>Prefekt Richard Torkar tror att genusfokuset och de förändringar som gjorts på institutionen under 2022 kommer att påverka alla på ett positivt sätt. Han är övertygad att om man kommer till CSE som, i synnerhet, ung forskare så väntar en lovande framtid.</div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial">- De forskningsassistenterna som vi anställer, de är de framtida professorerna och framtidens starka röster på institutionen.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Av Camilla Jara</span></div>Wed, 16 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspx29 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b></b></p><div>I sin årliga utlysning av forskningsanslag delar Vetenskapsrådet ut 112 miljoner kronor till 29 forskare på Chalmers. ​</div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers beviljades anslag i alla utlysta områden men flest inom </span><span style="background-color:initial">naturvetenskap och teknikvetenskap</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><br /></div> <div> Här är alla forskare som har beviljats anslag – sorterade på institution:</div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div>Jelke Dijkstra <br />Karin Lundgren </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg <br />Clemens Wittenbecher <br />Fredrik Westerlund </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik </h2> <div> </div> <div>Erik Ström <br />Henk Wymeersch </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik </h2> <div> </div> <div>Riccardo Catena <br />Tünde Fülöp <br />Fredrik Höök <br />Thomas Nilsson <br />Timur Shegai </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik </h2> <div> </div> <div>Bo Albinsson <br />Anette Larsson <br />Christian Müller <br />Magnus Skoglundh </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Klas Modin <br />Genkai Zhang </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik </h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Fredrik Johansson​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span>Moa Johansson <br />Paweł W. Woźniak </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Gaetano Sardina </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap </h2> <div> </div> <div>Jan Grahn <br />Per Hyldgaard <br />Floriana Lombardi <br />Dag Winkler <br />Niklas Rorsman </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknikens ekonomi och organisation</h2> <div> </div> <div>Andreas Mørkved Hellenes </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vetenskapens kommunikation och lärande </h2> <div> </div> <div>Hans Malmström (två anslag) </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/VR%20finansiering%202022.jpg" alt="" style="margin:5px;width:600px;height:848px" /><br /></div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/248dfmt5hbjqdls8pf80xh0sb9n91lj0" title="länk till pdf">Nedladdningsbar lista​</a></div> <div><a href="https://www.vr.se/?filters=decisionsPublished%3b&amp;selectedSubject=all&amp;listStyle=list">Läs mer om de olika anslagen på Vetenskapsrådets webbplats​</a></div> ​​​Mon, 07 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Kryptografi-och-säkerhet-i-fokus-för-ny-forskarassistent.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Kryptografi-och-s%C3%A4kerhet-i-fokus-f%C3%B6r-ny-forskarassistent.aspxKryptografi och säkerhet i fokus för ny forskarassistent<p><b>​– Jag lockas av det öppna diskussionsklimatet och ser fram emot att bilda ett nytt team inom kryptografi , säger Elena Pagnin, en av Chalmers 15 nya forskningstalanger.​</b></p>​<span style="background-color:initial">För femte gången har Chalmers gjort en bred satsning på att attrahera skarpa forskartalanger från världens alla hörn. Kampanjen var mycket lyckad och nära 2000 behöriga sökte till de 15 tjänsterna som forskarassistent.</span><div>– Det är oerhört glädjande att se att intresset för Chalmers är så stort internationellt, och att så många forskartalanger vill komma till Chalmers för att bygga sin framtida karriär, säger <b>Anders Palmqvist</b>, vicerektor för forskning.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Säkerhet en av de stora utmaningarna</h3> <div>En av de 15 som nu är på plats är <b>Elena Pagnin</b>, forskarassistent med fokus på <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kryptografi">kryptografi</a>. Hennes tjänst är kopplad till styrkeområde Information och kommunikationsteknologi (IKT) och styrkeområdesledare <b>Erik Ström</b>​ välkomnar henne varmt:</div> <div>– Säkerhet, i bred mening, är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Med rekryteringen av Elena stärks Chalmers kompetens inom cybersäkerhet, specifikt inom kryptografi. Jag förväntar mig att Elena flyttar fram forskningsfronten inom krypto samt driver tvärdisciplinär forskning på effektiva kryptografiska lösningar för säkerhetsproblem inom tex. transport, hälsa och teknik, produktion och energi.     </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Älskar sitt ämne</h3> <div>Elena Pagnin kommer att arbeta vid institutionen för data- och informationsteknik, en välbekant plats sedan tiden som doktorand. Efter några år som postdoktor i Århus, Danmark och biträdande universitetslektor i Lund ser hon fram emot sitt nya jobb:</div> <div>– Jag älskar kryptografi och bevisbar säkerhet. Mitt primära fokus kommer att ligga på design av digitala signatursystem med avancerade egenskaper såsom homomorfa signaturer, förlängbara signaturer och signaturer med flexibel verifiering. Jag kommer också att arbeta med effektiva och integritetsbevarande protokoll för konkreta användningsfall inklusive serverstödd datadelning och säker data-deduplicering och liknande.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">En klart lysande stjärna</h3> <div>Prefekt vid institutionen för data- och informationsteknik, <b>Richard Torkar</b>, är mycket nöjd att Elena tackade ja till erbjudandet att skapa en egen forskargrupp:</div> <div>– Dr. Pagnin kompletterar vår miljö inom cybersäkerhet väl, och givet hennes derivata förväntar vi oss många framgångar för henne de kommande åren. Jag är personligen övertygad om att hon en dag kommer bli en av våra klart lysande stjärnor Jag ser fram emot att följa hennes karriär de kommande åren.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Öppet diskussionsklimat lockade</h3> <div>Elena säger att hon lockades tillbaka av den vibrerade och livfulla miljön på Chalmers och att det finns ett öppet klimat för diskussioner om tvärvetenskaplig forskning:</div> <div>– Människor är positiva och jag uppskattar de ärliga råd jag får från nätverket. Dessutom är Chalmers synlighet, inte bara i Sverige utan även internationellt, en bonus.</div> <div>– Nu ser jag fram emot att etablera ett nytt team av kryptografer i Sverige. Det kan vi göra, mycket tack vare det goda samarbetet inom Chalmers och våra nära kontakter inom industrisektorn, avslutar Elena Pagnin.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://epagnin.github.io/" target="_blank" title="link to Elenas personal webpage"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Elena Pagnin </a></div> <div>​<br /></div></div> <div><br /></div> Wed, 19 Oct 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/nasta_generations_sjalvkorande_bilar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/nasta_generations_sjalvkorande_bilar.aspxSå här ska nästa generations självkörande bilar utrustas<p><b>​​På techföretaget Asymptotic AI pågår just nu ett forskningsprojekt för att skapa säkrare system för självkörande bilar och assistanssystem. I projektet används en bil med sex olika kameror och en laserscanner som mäter avstånd till objekt. Bilen kör omkring i Göteborg och samlar ihop data för maskininlärning.</b></p><div><span style="background-color:initial">Yinan Yu är </span><span style="background-color:initial">forskarassistent </span><span style="background-color:initial">på institutionen för data- och informationsteknik och en av medgrundarna till Asymptotic AI, som har en nära koppling till Chalmers forskningscenter.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>- Det är viktigt att använda flera system som kompletterar varandra för datainsamlingen och analysen, eftersom systemen har olika syften och egenskaper, säger Yinan Yu.</div> <div><br /></div> <div>- Perceptionen, alltså hjärnans hantering och tolkning av information, är grunden för hela systemet. För om du inte kan se finns inte en chans att du kan fatta rätt beslut. För perceptionsbiten behöver du två saker: du behöver se och du behöver förstå det du ser.</div> <div><br /></div> <div><strong>Sparas de inspelade filmerna efteråt, eller används de bara under tiden bilen körs?</strong></div> <div><br /></div> <div>- Det vanliga när man har självkörande fordon som filmar omgivningen är att man sparar inspelningarna för att använda dem i utvecklingssyfte. Analysen av data är avgörande för kvaliteten och mycket viktig för säkerheten. Men det behövs större volymer av datainsamling och ytterligare AI-utveckling innan man kan använda självkörande fordon, säger Yinan Yu.</div> <div><br /></div> <div>- Det finns många scenarier som kan bli mycket kritiska inom fordonsindustrin, där man inte har utrymme att tillåta sig misslyckas. Det är därför självkörande fordon inte har satts ut på vägarna ännu, vi har inte riktigt kontroll över dem, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad finns det för risker med den här typen av projekt?</strong></div> <div><br /></div> <div>- GDPR är en sak som måste beaktas till exempel. Att filma och spela in folk på gatan är helt klart ett integritetsintrång, men eftersom vi kör runt med kameror på bilen går det inte att undvika att filma människor. En lösning kunde vara att ha tydlig information på bilen om att man blir inspelad, säger Yu.</div> <div><br /></div> <div>- Vi har även konstruerat en anonymiseringsprogramvara som suddar både människors ansikten och de registreringsskyltar som fastnat på film. Men ibland räcker inte det med att bara göra människors ansikten suddiga, det går att känna igen dem ändå utifrån deras kroppsform, kläder och annat.</div> <div><br /></div> <div>Det finns flera anonymiseringsprogram som Asymptotic AI använder sig av i sin forskning och produktutveckling. Programmen kan till exempel sudda ut en hel kropp och enligt Yu är utvecklingen av nya versioner av de här programmen ett nödvändigt steg.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ensidig information och lagstiftningen skapar utmaningar</strong></div> <div><br /></div> <div>Något som fortfarande inte är kartlagt är vad konsekvenserna skulle kunna bli av att samla in, analysera och spara inspelningar av människor ute på gatorna. Lagstiftningen kring den här typen av inspelningar är inte fullt utvecklad, vilket lämnar utrymme för osäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>En annan utmaning som Yun ser är att AI lätt bygger in partiskhet i data som används.</div> <div><br /></div> <div>- Förutom att det är en fråga om att ha en representation som ska motsvara verkligheten, finns det även säkerhetsaspekter kopplade till partiskhet i data. Det kan uppstå problem om inte alla gruppers behov kommer med när man bygger ett säkert stads-och fordonsassistentsystem, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilken är den mest intressanta delen av AI inom bilindustrin?</strong></div> <div><br /></div> <div>- Jag tycker att det är fantastiskt att tekniken utvecklas så snabbt. Det finns så många människor numera som arbetar med kombinationen AI och fordon och det går verkligen framåt, säger Yu.</div> <div><br /></div> <div>Skriven av Agnes Ekstrand och Camilla Jara​</div>Mon, 17 Oct 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-välkomnar-nya-professorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-v%C3%A4lkomnar-nya-professorer.aspxChalmers välkomnade nya professorer<p><b>​Den 23 september var det dags för Chalmers professorsinstallation i Runan. Professorerna startade sin verksamhet vid Chalmers från och med 1 juli 2020 fram till 30 juni 2022. ​​</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är en gammal tradition vid Chalmers och en viktig del av att välkomna nya professorer och samtidigt sprida information om de ämnesområden som professorerna verkar inom.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Det var totalt 22 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer och forskningsprofessorer. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Ökning av antalet kvinnliga professorer </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">​– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 32 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 18 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Konferenciern Philip Wramsby välkomnade och guidade gästerna under kvällen. Både rektor och kårordförande Isac Stark höll tal. Nyinstallerade professorn Maria Abrahamsson höll ett tal inom fysikalisk kemi. Underhållningen stod Duratrion och Chalmers sångkör för.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"> Efter ceremonin hölls en middag i kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. </span><span style="background-color:initial">Sedan 1959 har Chalmersalumnen och kompositören Jan Johanssons verk ”Livet är härligt” traditionsenligt inlett alla Chalmers sittningar. På grund av associationer till Ryssland och kriget i Ukraina har den bytts ut mot ”Här kommer Pippi Långstrump”, ett annat känt stycke av Jan Johansson. Under middagen höll professor Àrni Halldòrsson tal.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De personer som deltog på ceremonin var: </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Abrahamsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Mohammad Al-Emrani, stål- och träbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Derek Creaser, kemiteknik, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Isabelle Doucet, arkitekturens teori och historia, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marco Dozza, aktiv säkerhet och trafikantbeteende, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Elmquist, innovationsledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jonas Fredriksson, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Gremyr, kvalitetsutveckling, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Àrni Halldòrsson, supply chain management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Eduard Hryha, pulvermetallurgi och additiv tillverkning av metaller, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ann-Margret Hvitt Strömvall, miljö- och vattenteknik i urbana miljöer, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christoph Langhammer, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mats Lundqvist, entreprenörskapsdidaktik, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Max Jair Ortiz Catalán, bionic, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Angela Sasic Kalagasidis, byggnadsfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elsebeth Schröder, teoretisk fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ioannis Sourdis, datorteknik, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lennart Svensson, signalbehandling, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Fredrik Westerlund, kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Torsten Wik, reglerteknik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Britt-Marie Wilén, miljö- och avloppsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Konstnärliga professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna-Johanna Klasander, stadsbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Adjungerade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Morgan Andersson, arkitektur för boende och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Helmi Attia, övervakning av kontroll och tillverkningsprocesser, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mingquan Bao, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Coldrey, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ola Engqvist, Artificiell intelligens och maskininlärningsbaserad läkemedelsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Hilda Esping Nordblom, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </span></div> <div><span style="font-size:14px">Rikard Fredriksson, integrerad fordons- och vägsäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Renaud Gutkin, beräkningsmekanik av polymera material, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Karin Karlfeldt Fedje, hållbara tekniker för förorenade material, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Daniel Karlsson, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jenny Larfeldt, energiomvandling, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marie Larsson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Lind, maritim informatik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Nils Lübbe, fordonssäkerhetsanalys, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Henrik Magnusson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Puranen, kärnkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Gästprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simone Fischer-Hübner, datavetenskap, institutionen för data-och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Steven A. Gabriel, maskinteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Michael Kokkolaras, konstruktionsoptimering, institutionen för industri- och materialvetenskap  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa Lindholm Dahlstrand, innovationsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation </span></div> <div><span style="font-size:14px">Doina Petrescu, urban design and planning, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christopher Robeller, digital timber design and production, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Affillierade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">David Bennet, verksamhetsstyrning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna Kadefors, technology management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mihály Kovács, matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ermin Malic, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Vincenzo Palermo, grafenforskning, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ulf Petrusson, entreprenörskap och strategi, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Finn Wynstra, leverans- och driftledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Forskningsprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Paolo Falcone, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Bengt Johansson, förbränningsmotorteknik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Verena Siewers, mikrobiell syntetisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik</span></div></span></div>Tue, 27 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Autonomt-dronarsystem-kan-radda-liv-pa-haven.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Autonomt-dronarsystem-kan-radda-liv-pa-haven.aspxAutonomt drönarsystem kan rädda liv på haven<p><b>​De senaste åren har tusentals flyktingar och migranter flytt över haven till följd av humanitära kriser runt om i världen. Nu utvecklar ett team från Chalmers ett helautonomt drönarsystem som kan öka effektiviteten och reaktionshastigheten i räddningsinsatser till havs.</b></p>​<span style="background-color:initial">I samband med flyktingkriser och migrantströmmar har havet varit en återkommande och riskfylld färdväg. Resor med dåliga eller överlastade fartyg har lett till att människor förolyckats till sjöss. I projektet ”Quadcopter, fixed wing, and marine drones for search and rescue” utvecklar ett team på Chalmers ett nytt slags helautomatiserat system för sök- och räddningsoperationer. Systemet bygger på ett samarbete mellan både vatten- och luftbaserade drönare som med hjälp av ett kommunikationssystem på egen hand kan söka av ett område, larma myndigheter om människor i nöd och ge grundläggande hjälp innan bemannade räddningsfarkoster har hunnit fram.<br /></span><h2 class="chalmersElement-H2">Samarbetande drönarsystem har potential att rädda fler liv</h2> <div>Drönarsystemet består av tre samarbetande komponenter: en marin katamaran-drönare som kallas Seacat och som fungerar som bas för de andra drönarna, en flotta av bevingade luft-drönare som bevakar det omgivande området och en quadcopter som kan närma sig människor i nöd och leverera exempelvis förnödenheter, vårdartiklar eller flythjälpmedel. Quadcoptern – en drönare med fyra motorer och därför har förmåga att hovra – kan bära last som väger upp till cirka två kilo.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/sjösättning%20drönare%20300x350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 20px" /></div> <div><br /></div> <div><strong>– Projektet bygger på den enkla principen </strong>att olika drönare har olika fördelar och genom att låta flera olika typer av autonoma drönare samarbeta kan sökeffektiviteten och räddningsinsatsens reaktionshastighet förbättras väsentligt, med potential att rädda fler liv, säger <strong>Xin Zhao</strong>, post-doc vid avdelningen för strömningslära på Chalmers.<br /><br /></div> <div><strong>Tomas Grönstedt,</strong> professor vid avdelningen för strömningslära:</div> <div>– Dessutom skulle systemet i princip kunna kopplas till vilken offentlig tjänst som helst eller frivilliga som kan ge någon form av hjälp.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Automatisk batteriladdning och uppskjutning nästa steg</h2> <div>Den marina drönaren, Seacat, tillhandahåller en internetupplänk samt en lokal kommunikationslänk som används för att koordinera de flygande drönarna. Den innehåller också en utskjutningsramp för drönarna med fasta vingar. Alla luftburna drönare är utrustade med kameror och ett positioneringssystem. Samtliga drönare kan röra sig helt autonomt - den marina drönaren följer en fördefinierad rutt med sluten slinga. Drönare med fasta vingar tilldelas sökområden automatiskt enligt en intelligent algoritm som maximalt utnyttjar antalet tillgängliga drönare. När en drönare med fasta vingar upptäcker föremål i vattnet skickas quadcoptern till platsen för att ta bilder. Fotografierna kan sedan skickas till en räddningscentral i land via den marina drönaren. Räddningscentralen å sin sida kan sända ut quadcoptern med förnödenheter. När batteriet i en av de vingburna drönarna börjar ta slut tas den ur drift och landar i vattnet nära Seacat-drönaren, där den kan plockas upp och laddas automatiskt för att sedan skickas ut igen.<br /><br /></div> <div><strong>– Hittills har vi lyckats genomföra en quadcopterlandning</strong> på Seacat och de bevingade drönarna har byggts och utvärderas nu säger <strong>Ola Benderius,</strong> docent på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system som också har lett projektet.<br /><span style="background-color:initial">– Inom ramen för en fortsättning av projektet kommer vi att sätta samman systemet och testa det i sin helhet ute till havs.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om projektet</h3> <div>Drönarsystemet har utvecklats i samarbete mellan avdelningen för fordonsmekanik och autonoma system och avdelningen för strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>Den marina drönaren och de vingförsedda drönarna är designade från grunden, byggda och testade på Chalmers.</div> <div>Med i teamet är Tomas Grönstedt, Xin Zhao, Isak Jonsson och Carlos Xisto på avdelningen för strömningslära och Ola Benderius på avdelningen för fordonsmekanik och autonoma system på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Leif Eriksson på avdelningen för geovetenskap och fjärranalys på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap och Christian Berger på avdelningen för software engineering på institutionen för data- och informationsteknik</div> <div>Projektet drivs inom Chalmers forskningsinfrastruktur Revere, med finansiering från styrkeområdet Transport. Projektet avslutas i september 2022.</div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Ola Benderius, docent, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</div> <div>031 772 20 86, ola.benderius@chalmers.se</div> ​​Mon, 01 Aug 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Sommarkurs-med-Girls-Code-Club.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Sommarkurs-med-Girls-Code-Club.aspxLyckad sommarkurs med Girls Code Club<p><b>​I sommar anordnade Institutionen för data- och informationsteknik för andra gången kursen som riktar sig till gymnasietjejer. Till skillnad från första året ägde kursen den här gången rum fysiskt, på institutionens två campus i Johanneberg och på Lindholmen i Göteborg. </b></p><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Nya användbara verktyg</span></h2></div> <div>För vissa av deltagarna var kodning något helt nytt, medan andra hade testat på det tidigare i varierande grad. Det visar det sig när tjejerna berättar om sin upplevelse. Gemensamt för flera av dem, är att kursen har väckt eller förstärkt ett intresse för kodning och en vilja att fortsätta med det på ett eller annat sätt. </div> <div><img src="/sv/institutioner/cse/nyheter/PublishingImages/Daniella%20article%20with%20name.png" alt="Daniella article with name.png" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:237px;height:261px" /><br /><br /><img src="/sv/institutioner/cse/nyheter/PublishingImages/Chloe%20article%20with%20name.png" alt="Chloe article with name.png" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:237px;height:261px" /><span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">aniëlla</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">, en utav deltagarna, menar att kodning erbjuder så många verktyg som kan vara användbara inom praktiskt taget alla områden hon kan tänka sig att fortsätta inom. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Catherine är positivt överraskad. Hon hade faktiskt förväntat sig att det skulle vara tråkigt, men ändrade uppfattning väl på plats på kursen. </span></div> <div><br /></div> <div>Chloe hade kodat en del sedan innan och hade önskat att uppgifterna varit mer avancerade, men tycker ändå att lärarna har gjort sitt bästa för att anpassa nivån på uppgifterna efter hennes förkunskaper.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lärt sig koda med hjälp av Batman</h2> <div><img src="/sv/institutioner/cse/nyheter/PublishingImages/Tanya%20article%20with%20name.png" alt="Tanya article with name.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:382px;height:426px" />Några av tjejerna berättar att de bland annat har fått lära sig grunderna i Python under kursen. De har med hjälp av programmeringsspråket fått bygga en modell som analyserar besöksstatistiken för en webbsida och hur intresset för den förändras över tid. </div> <div><br /></div> <div>Tanya, som gick kursen digitalt förra året och som nu var där i egenskap av handledare, berättar leende att de använt Batmans Wikipediasida som arbetsmaterial och att det går bra att alternera med andra superhjältar för att visa på skillnader i besöksstrukturerna.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="background-color:initial;font-family:inherit"><br /></span></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="background-color:initial;font-family:inherit"><br /></span></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="background-color:initial;font-family:inherit"><br /></span></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="background-color:initial;font-family:inherit">Lärt känna yrkesutövarna</span><br /></h2> <div>Tjejerna fick inte bara testa på programmering, utan lärde sig också om att sortera algoritmer, hållbarhet, kryptografi, samt hackning.</div> <div><br /></div> <div>De fick tillfällen att interagera med yrkesutövare, både inom industrin och akademin och fick lyssna på ett flertal kvinnor från Volvo och TestScouts. De spelade ett optimeringsspel med kvinnor på Jeppesen, ett Boingföretag, och besökte Tibcos kontor där de designade olika lösningar för webbapplikationer. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Värt att testa </h2> <div>Det är inte alla av deltagarna som ser en framtid som programmerare framför sig. En av deltagarna som aldrig tidigare provat att koda, säger att hon möjligen kommer att ägna sig åt kodning som en hobby, men förmodligen inte i någon yrkesroll. Hon är däremot glad över erfarenheten och har insett vilka fördelar det finns med att kunna koda efter att ha lyssnat på gästföreläsarna som bland annat beskrivit hur kodning tillämpas på deras arbetsplatser.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Girls Code Club </span><span>Bootc</span><span>amp</span><span></span><span></span></h2></div> <div>Kursen anordnas av Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div>Kursen riktar sig till tjejer som går på gymnasiet och är intresserade av att prova på kodning i ett roligt och prestigelöst sammanhang.</div> <div><br /></div> <div>Lägret fick under 2022 medel från Chalmers <strong>utbildningsområde EDIT-I</strong> och <strong>styrkeområde IKT</strong>, <strong>Volvo</strong>, <strong>TestScouts,</strong> <strong>Tibco</strong> samt <strong>Jeppesen</strong>, ett Boeing-företag.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om Girls Code Club på <a href="/sv/institutioner/cse/girlscodeclub/Sidor/default.aspx">kursens webbsida​</a>.</div> <div><br /></div> <div>Text: Agnes Ekstrand</div> ​​​Fri, 15 Jul 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspxDe är framtidens forskningsledare<p><b>Inte mindre än sex Chalmersforskare blev antagna när Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, utsåg Framtidens forskningsledare.</b></p><div>​<span><span>Målet med programmet är att ge nyetablerade forskare med högsta vetenskapliga och pedagogiska kompetens möjlighet att utvecklas som forskningsledare<span></span><span style="display:inline-block"></span>. </span></span><span><span>Ahmed Ali-Eldin Hassan<span style="display:inline-block"></span></span></span><span></span><span><span><span><span><span>, Johan Bengtsson-Palme, </span></span>Raphaël Frank J Van Laer<span style="display:inline-block"></span></span></span>, Anton Frisk Kockum, Alexander Hollberg och Julia Wiktor och heter de sex Chalmersforskare som har kvalat in bland de 16 unga forskare som nu får 15 miljoner var för självständig forskning. SSF:s bedömning är att de förväntas kunna leda ännu större forskargrupper framöver, och de kommer därför att delta i ett omfattade ledarskapsprogram.<br /></span></div> <span></span><br /><span></span><div><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/ahmh.aspx">Ahmed Ali-Eldin Hassan</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för data- och informationsteknik, får medel till forskningsprojektet Edge Optimization: Operativsystem och programvara i periferin. Projektet fokuserar på att designa en ny klass av operativsystem som passar nya typer av fördröjningskritiska tillämpningar. Det kan t. ex. vara för autonoma fordon som behöver använda både moln- och lokala resurser med prestandagarantier.    <br /></span></div> <div><br /><span></span></div> <div><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/johan-bengtsson-palme.aspx" target="_blank" title="chalmers.se">Johan Bengtsson-Palme</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik sedan maj 2022, får medel till forskningsprojektet: Framtidens patogener och resistensgener. Projektet handlar om att ta reda på vilka mekanismer som gör att bakterier orsakar sjukdomar och antibiotikaresistens. Denna kunskap vill forskarna sedan använda för att kunna förstå vilka gener som kan utgöra hot mot människans hälsa i framtiden. <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /></span></div> <div><br /><span></span><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/raphael-van-laer.aspx">Raphaël Frank J Van Laer</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, får medel till forskningsprojektet Attojoule-per-bit akustisk optik. Det långsiktiga målet med projektet är att hjälpa till att utvidga Moores lag med ljus och ljud genom att minska energiavtrycket från fotonik och kvantteknologi. <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Anton-Frisk-Kockum.aspx" target="_blank" title="chalmers.se"><br />Anton Frisk Kockum</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, får medel till forskningsprojektet Kvantsimulering och kvantkommunikation med stora atomer. Huvudmålet med projektet är att konstruera effektiva och användbara simuleringar av kvantsystem (till exempel molekyler) som interagerar med en omgivande miljö.    <br /></span></div> <div><span><span><strong><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Alexander-Hollberg,-Arkitektur-och-samhallsbyggnadsteknik-.aspx" target="_blank" title="chalmers.se"><br />Alexander Hollberg</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, får medel till forskningsprojektet “Digitala materialinventeringar för hållbar urban mining”. Huvudmålet är att genom digitala tvillingar och maskininlärning utveckla en metod för att inventera byggmaterialbeståndet i urbana projekt, i syfte att stödja aktörer att återanvända och återvinna material.    <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /><br /> <strong><a href="/sv/Personal/Sidor/Julia-Wiktor.aspx">Julia Wiktor</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för fysik, får medel till forskningsprojektet Kvantmekanisk beskrivning av fullständiga halvledaranordningar. Projektets syfte är att para kvantmekaniska modeller med framväxande artificiella neurala nätverksmodeller för att effektivt modellera de material och gränssnitt som utgör halvledande mikro- och nanoenheter.   <br /></span></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om utlysningen och vad utnämningen framtidens forskningsledare innebär på <a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/de-ar-framtidens-forskningsledare/">SSF:s webb</a>.<br /><span><span></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span></div>Tue, 21 Jun 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Ny-professor-siktar-pa-sakrare-sjalvkorande-fordon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Ny-professor-siktar-pa-sakrare-sjalvkorande-fordon.aspxNy professor siktar på säkrare självkörande fordon<p><b>Christian Berger befordrades till professor vid Institutionen för data- och informationsteknik våren 2022. Hans nyfikenhet och intresse för säkra självkörande fordon var drivkraften på vägen till hans nuvarande roll.</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Christian Berger, vad uppehåller sig din forskning kring och vad vill du uppnå med den?</strong></span><div><br /></div> <div>”Vårt team arbetar med att utveckla metoder för att skapa bättre mjukvara, i synnerhet för att designa system som kräver samarbete mellan olika discipliner. Det tillåter oss både att inkorporera idéer som inte nödvändigtvis härstammar från programvaruingenjörs-disciplinen och att bidra till andra discipliner som har förstått den betydelse som mjukvara har för dem, men där de saknar adekvata metoder för att realisera en passande mjukvarulösning.”</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tävling för självgående robotfordon var startskottet</h3> <div>Under sina doktorandstudier vid TU Braunschweig och RWTH Aachen University i Tyskland, fick Christian den unika möjligheten att vara del av och leda ett team av doktorander och mastersstudenter som designade och utvecklade ett självstyrt fordon för DARPA Urban Challenge 2007 – världens första storskaliga tävling för robotfordon som är ämnade att interagera med varandra och röra sig i stadsliknande miljöer, genom att ”se” vad som hände omkring dem och ”förstå och lyda” trafikregler för att undvika kollisioner. </div> <div><br /></div> <div>Det gick bra för teamet, som tog sig hela vägen till det slutgiltiga tävlingsmomentet med bara tio andra forskargrupper från ursprungligen 89 stycken. </div> <div><br /></div> <div>Det var dock mycket tydligt att inga av fordonen som gick till final hade varit säkra att släppa lösa på publika vägar eller någon annan stans än i själva tävlingsmiljön. Trots det, tände tävlingen en gnista hos både deltagare och företag världen över att förverkliga drömmen om att skapa fordon som kan transportera sig säkert och bekvämt utan mänsklig hjälp.</div> <div><br /></div> <div>”Min egen forskning har de senaste 15 åren kretsat kring uppgiften att designa och utveckla säkra mjukvarukomponenter för att realisera självkörande fordon. Det finns fortfarande många obesvarade frågor att avhandla innan vi kan vara trygga med att ta bort stödhjulen från dagens fordon. ” </div> <div> </div> <div><strong>Var planen från början att forska inom området, eller var det bara så det utvecklade sig?</strong></div> <div> </div> <div>”Jag är en väldigt arbetsam person som drivs av min nyfikenhet inför system som understödjs av mjukvara och datorteknologi som gör livet i vårt samhälle bättre. Robottävlingen var uppenbarligen ett avgörande ögonblick som både bekräftade och inspirerade mitt nyfikna intresse för att fortsätta inom det här fältet.”</div> <div><br /></div> <div>Christian påbörjade en karriär inom fordonsindustrin för att arbeta med styrsystem för förarassistans och genom den vägen driva drömmen om självkörande fordon framåt. Efter ett kort tag, upptäckte han dock att hans nyfikenhetsdrivna personlighet uppskattade det akademiska sammanhanget mycket mer. Det var då han blev erbjuden möjligheten att arbeta på Data- och informationsteknik vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>”Jag såg den fantastiska chansen att fortsätta min forskning och arbeta på mina idéer på universitetet. Jag bestämde mig då för att lämna industrin och återvända till akademin. Med blicken i backspegeln var det definitivt rätt beslut och efter tio år av intensiv och spännande forskning, är jag glad över att ha blivit erkänd av många forskarkollegor inom mitt fält för mitt arbete och över att ha blivit befordrad till professor vid Göteborgs universitet.”, säger Christian.</div> <div> </div> <div><strong>Vilka utmaningar finns inom ditt område?</strong></div> <div> </div> <div>”Vi har sett många spännande och imponerande exempel från teknologin för självkörande fordon, både från forskargrupper och från företag som har försökt att kommersialisera teknologin under det senaste årtiondet. Mjukvaran i sådana fordon blir hela tiden bättre och bättre. Ändå kan vi fortfarande inte hävda att fordonen är säkra för människor att använda till vardags.”</div> <div><br /></div> <div>Enligt ett standardiserande klassificeringssystem för självkörande fordon, ska ratten på den högsta nivån kunna avlägsnas eftersom fordonet måste kunna hantera varje given situation på ett säkert sätt. </div> <div><br /></div> <div>”För tillfället är vi inte ens i närheten”, säger Christian.</div> <div>  </div> <div><strong>Vilka möjligheter öppnar datavetenskap upp för samhället och människor?</strong></div> <strong> </strong><div> </div> <div>”Mjukvaran är till sin natur osynlig – ändå påverkar den vårt dagliga liv oerhört mycket. När den inte fungerar blir vi medvetna om hur beroende vi är av fungerande mjukvara. Datavetenskap är ett viktigt forskningsfält, där resultaten har tagit det mänskliga släktet till månen och tillbaka på ett säkert sätt.”</div> <div><br /></div> <div>Christian menar att det fortfarande finns många obesvarade frågor att handskas med på jorden och även hans eget fält växer i denna stund. Exempelvis artificiell intelligens och maskininlärning, som numera påträffas i många discipliner utöver datavetenskap, eller kvantberäkning som, enligt Christian, kommer att förändra hur vi ser på algoritmer och hur mjukvara är konstruerad. </div> <div> </div> <strong> </strong><div><strong>Vad är viktigt för dig utanför jobbet, vad gör du på fritiden?</strong></div> <div> </div> <div>&quot;Min egen familj är väldigt viktig för mig. Att se och stötta våra två barn när de gör sin egen ”forskning” om vår värld är fascinerande och jag njuter av att ta del av deras outtröttliga vilja att lära sig hur saker fungerar. </div> <div><br /></div> <div>Jag är också öppen för nya kulinariska experiment i köket och jag försöker att överraska familjen. Ibland lyckas jag.&quot;</div> <div><br /></div> <div>Text: Agnes Ekstrand</div> ​Tue, 21 Jun 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Fler-chalmersforskare-i-Sveriges-unga-akademi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Fler-chalmersforskare-i-Sveriges-unga-akademi.aspxFler Chalmersforskare i Sveriges unga akademi<p><b>​​Två Chalmersforskare finns med när Sveriges unga akademi nu utökas med sex nya ledamöter. Forskarna som tar plats för en femårsperiod är Jessica Jewell, som forskar om omställningen till ett fossilfritt energisystem, och Adel Daoud som utvecklar artificiell intelligens för att mäta och analysera effekten av lokalt bistånd i fattiga delar av Afrika.  </b></p><div>Sveriges unga akademi bildades 2011 på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien​ <span style="background-color:initial">och har idag 38 ledamöter. Varje ledamot tar plats för en period av fem år, och den som vill ansöka ska ha tagit sin doktorsexamen för högst tio år sedan. </span></div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Jessica Jewell</h3> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Jessica-Jewell-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Jessica Jewell är docent i energiomställning, avdelningen för fysisk resursteori på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Hennes forskning handlar om de förändringar som behöver göras för att uppfylla klimatmålen: </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">&quot;Forskare har använt matematiska modeller och kommit fram till vad som krävs för att rädda klimatet, men kan vi göra det i den verkliga världen? Min forskargrupp undersöker denna fråga genom att undersöka förändring och kontinuitet i energisystem. Jag använder energisystemmodeller, teknisk innovation, diffusionsteorier och analyser från statsvetenskap och historia. Vi zoomar in på fall där förändringar har varit snabba och djupgående, som reaktionen på 1970-talets oljekriser och tillväxten av sol- och vindkraft under de senaste åren, för att förstå vad som möjliggjorde så snabba förändringar och hur de kan skalas upp och replikeras i olika länder. Genom att identifiera historiska prejudikat för snabba övergångar och jämföra dessa med omfattningen och hastigheten av förändringar samhället behöver för att uppfylla klimatmålen, kan vi identifiera de områden där förändring är mest genomförbar. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Jag har sökt till Sveriges unga akademi för att jag </span><span style="background-color:initial">vill utveckla Sveriges system för att attrahera forskartalanger och utveckla vetenskap genom att identifiera de områden där vi redan är världsledande, såväl som de där vi kan lära av andra länder. Jag är särskilt intresserad av att stärka internationell mobilitet och transparens i finansiering för att säkerställa att svenska institutioner utgör starka tillväxtmiljöer för unga forskare&quot;. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Adel Daoud</h3> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/AdelDaoud-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Adel Daoud är </span><span style="background-color:initial">affilierad docent i analytisk sociologi vid Chalmers instituti</span><span style="background-color:initial">on  för d</span><span style="background-color:initial">ata- och informationsteknik</span><span style="background-color:initial">för och </span><span style="background-color:initial">biträdande professor i analytisk sociologi vid Linköpings universitet och beskriver sin forskning så här: </span></div> <div> </div> <div>&quot;Ungefär 900 miljoner av jordens befolkning lever i extrem fattigdom och en tredjedel av dessa lever i Afrika. Vardagen i extrem fattigdom har stora effekter både på kort och på lång sikt, eftersom den riskerar att leda människor in i en ond cirkel av otillräcklighet, och därmed fånga dem i så kallade fattigdomsfällor. Ett sätt att bryta sådana onda cirklar är att intervenera genom utvecklingsprojekt – fattigdomsinterventioner. Men på grund av bristen på data så kan forskare inte utvärdera olika typer av interventioner, och besvara grundläggande frågor som: ”på vilket sätt existerar fattigdomsfällor?”; ”om de existerar, i vilken utsträckning bidrar olika utvecklingsaktörer till att frigöra samhällen från fattigdom?”; och ”vilka underliggande strategier använder dessa biståndsaktörer för att välja ut byar, städer och samhällen för sina fattigdomsinterventioner?”.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Jag leder <a href="https://liu.se/en/research/global-lab-ai">AI and Global Development Lab​</a> för att identifiera i vilken utsträckning afrikanska samhällen är fångade i fattigdom och att öka vår förståelse för hur olika konkurrerande fattigdomsinterventioner förändrar dessa samhällens möjligheter att ta sig ur fattigdomsfällor. Mitt labb utvecklar artificiell intelligens-algoritmer för att mäta fattigdom från satellitbilder, och för att analysera effekten av lokalt bistånd. </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Jag </span><span style="background-color:initial">engagerar mig i Sveriges unga akademi eftersom den erbjuder ett unikt tillfälle att förändra, förbättra, och förädla svenska universitet och dess position globalt&quot;. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Sveriges unga akademi  </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><span style="background-color:initial">Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige – en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till unga. </span><span style="background-color:initial">Unga akademier finns i över 30 länder och Sveriges unga akademi arbetar med de andra unga akademierna på nordisk, europeisk och global nivå. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/sveriges-unga-akademi.aspx">Här hittar du fler chalmersforskare som är eller har varit ledamöter i Sveriges unga akademi</a>. </div> <div><a href="http://www.sverigesungaakademi.se/nyalm18">Mer information om årets nya ledamöter i Sveriges unga akademi</a>.</div></span></div>Tue, 24 May 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/En-intelligent-och-social-drönare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/En-intelligent-och-social-dr%C3%B6nare.aspxEn intelligent och social drönare<p><b>​Har du någonsin träffat en artig drönare? I projektet AI + Social Drones: Towards Autonomous and Adaptive Social Drones ska docent Mohammad Obaid och kollegor undersöka hur flygande drönare kan interagera med människor med hjälp av AI.</b></p>​Drönare blir mer och mer användbara som verktyg inom områden som transport och hälsa.<br />I projektet <em>AI + Social Drones: Towards Autonomous and Adaptive Social Drones</em>, finansierat av Chalmers AI Research Centre, Chair, ska en forskargruppn titta på sociala drönare och deras roll i samhället. Med start i sommar kommer projektet att undersöka hur drönare kan verka i en mänsklig miljö på ett acceptabelt sätt.<br /><br /><div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>Om vi ​​har en AI-enhet i vår miljö, i det här fallet en flygande robot, hur interagerar vi med den som människor? Vi vill lära den att förstå oss och att fånga upp våra sociala signaler när den flyger bredvid oss. Och hur ska vi som människor interagera med den och bete oss?, säger docent Mohammad Obaid, projektledare.</div> <br /><strong>Vad är en social drönare</strong>?<br />En drönare är en flygande robot som kan fjärrstyras och när vi slänger in ordet social bredvid en drönare händer två saker. En är att den kan uppvisa sociala signaler för oss. Den kan berätta för oss hur den beter sig och dess avsikter. För det andra kan den uppfatta och lära sig hur vi beter oss, förstå våra sociala signaler.<br /><br /><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Tanken är att om vi i det här projektet lär oss hur man får det här att fungera, kommer vi att få en bättre förståelse för hur vi ska acceptera och lita på dem i olika tillämpningsområden och sammanhang, vilket kommer att göra dem mer användbara, säger Mohammad Obaid .<br /><br />För detta behövs AI. Data från interaktionsaktiviteter samlas in och används för att träna roboten att utveckla sociala signaler. En intelligent drönare ska kunna avläsa från användarens ansikte om den är välkomnande eller orolig och sedan välja ett lämpligt avstånd till personen.<br /><br />Drönare används redan i leveranstjänster och civila tjänster, som sjukvård och välbefinnande.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Hälsa är något vi också tittar på. När vi lägger till AI i drönaren tror vi att den kan göra mycket nytta, till exempel i nödsituationer i avlägsna områden.</div> <br /><strong>Kommunicera med en robot</strong><br />Vi är vana vid att se robotar inom sci-fi där de har ansikten och kan kommunicera vad de tycker och deras avsikter, och många forskare blir inspirerade av det. Mohammad Obaid är en av dem.<br /><br /><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>I tidigare forskning har vi testat  drönare med ögon. Ögonen låter drönaren blicka åt den riktning den tänker gå och kommunicerar därmed sina avsikter, säger han.<br /><br />Många tester görs med markrobotar, som inte kan flyga. Att tillämpa forskningen på en drönare är liknande men förmågan att flyga ger roboten en ny dimension.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>En drönare kan ge dig ett nytt perspektiv uppifrån till exempel, och den kommer att vara mycket mer mobil än markrobotar och inte fastna på hinder, säger Mohammad Obaid.</div> <br /><strong>En drönarkompis</strong><br />Det kan tyckas lockande att föreställa sig att den sociala drönaren kommer att vara lika vanlig som smarttelefonen inom en snar framtid. Men det är många frågor att lösa innan detta blir verklighet, tror Mohammad Obaid.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Det kan mycket väl vara så att folk kommer att ha en drönarkompis, men vi måste tänka på etik först. Precis som med mobiltelefoner måste vi veta vad som kommer att hända med samhället när vi lägger till sociala drönare som med all mänsklig interaktion med AI-system. Jag tror det är viktigare att se om drönaren kan vara till nytta för hälsa och välbefinnande, som om de kan användas för att hjälpa människor till exempel i avlägsna områden eller som badvakter på stranden, säger han.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mats Tiborn<br /></div>Mon, 23 May 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspxForskning från Data- och informationsteknik på IVA:s 100-lista<p><b>​IVA har publicerat årets 100-lista över &quot;aktuella forskningsprojekt med potential att skapa nytta, genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan&quot;. Fyra spinoff-företag från Institutionen för data- och informationsteknik finns med på listan.</b></p><h2 class="chalmersElement-H2">Dpella <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/alejandro%20russo_170x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Alejandro Russo" /></h2> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som t.ex GDPR. <a href="https://www.dpella.io/">Dpella</a><span style="background-color:initial"> har en affärs</span><span style="background-color:initial">idé som bygger på resultat från det </span><a href="https://research.chalmers.se/project/8495">SSF-finansierade projektet Octopi​</a><span style="background-color:initial">, och fanns med även på <a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Två-projekt-från-Data-och-informationsteknik-på-IVAs-100-lista.aspx">förra årets 100-lista​</a>. </span></div> <div>– Under året som gått har vi, med stöd av <a href="https://www.mobilityxlab.com/en">MobilityXlab</a> och <a href="https://www.guventures.com/">GU Ventures</a>, bland annat startat ett innovationsprojekt tillsammans med Ericsson för att utforska integritetsbevarande analyser, säger <a href="/sv/Personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a>, biträdande professor på avdelningen för ​Computing Science. <br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">EmbeDL <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/DevdattAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" /></h2> <div><a href="https://embedl.ai/">EmbeDL</a> bygger på tenkik som utvecklats i EU-projekten <a href="https://legato-project.eu/">LeGaTO</a> och <a href="https://vedliot.eu/">VEDLIoT</a>, samt Vinnovafinansierade <a href="https://www.vinnova.se/p/sharpen---skalbara-hogautomatiserade-fordon-med-robust-perception/">Sharpen​</a>.  </div> <div>– Vår lösning är en optimeringsmotor som automatiskt skräddarsyr toppmoderna artificiella neurala nätverk, som ska köras på en specifik hårdvaruplattform så att den uppfyller kundens krav och specifikationer. En lösning som sätter kraften hos AI i händerna på människor som inte ens skulle ha kunnat tänka sig att använda de enorma resurser som BigTech-företagen har, säger <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi​</a>, professor på avdelningen för Computing Science. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Repli5</h2> <div><a href="https://repli5.com/">Repli5​</a> arbetar med generering av digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en digital replika av föremål och miljöer i verkligheten vilken kan användas för att mycket effektivt testa och verifiera AI-system utan att behöva kostsamma, långsamma och felbenägna processer i den verkliga världen. Vinnova har finansierat utvecklingen av tekniken genom projekten <a href="https://www.vinnova.se/p/sharpen---skalbara-hogautomatiserade-fordon-med-robust-perception/">Sharpen​</a> och Realsim. </div> <div>– Potentialen ligger att ersätta det mesta av behovet av data från den verkliga världen med syntetisk data som genereras från digitala tvillingar. På så sätt kan företag göra ett stort hopp i effektivitet, kostnadsminskning och kvalitet på lösningar, säger Devdatt Dubhashi.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">ZeroPoint Technologies <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/PerSx200.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Per Stenström" style="margin:5px;width:170px;height:170px" /></h2> <a href="https://wp.zptcorp.com/">ZeroPoint Technologies​</a> är ett kommersialiseringprojekt kopplat till det <a href="https://www.european-processor-initiative.eu/">Europeiska processorinitiativet</a>. </div> <div>Sedan 1995 har professor <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström</a> och hans kollegor på avdelningen för dator- och nätverkssystem arbetat med att ta fram nya principer för hur datorer kan arbeta snabbare trots begränsningar i datorns minne. En av de mest uppseendeväckande principerna handlar om att lagra information i minnet på ett mycket kompakt sätt. Detta ger snabbare, billigare och mer klimatanpassade IT- system i framtiden. Det är denna landvinning som vidareutvecklas i bolaget ZeroPoint Technologies.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/">Länk till hela listan hos IVA​</a>. </div> ​​​​​​Tue, 10 May 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspxHur kan artificiell intelligens göra löpningen säkrare?<p><b>​En datainlärningsmodell för att optimera din prestation och ta dig i mål med hälsan i behåll. Det eftersträvar Moa Johansson, docent på avdelningen för Computing Science, som tillsammans med två masterstudenter är involverade i ett projekt på institutionen för data- och informationsteknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">I maj är det många som ser fram emot att Göteborgsvarvet kommer tillbaka efter två års uppehåll på grund av coronapandemin. Varje år kämpar ungefär 40,000 löpare längs med det som arrangörerna menar är världens största halvmaraton och många är de som utmattade ramlat ihop på endera sidan av mållinjen. Oftast är de på benen efter en stunds vila och påfyllning av vätska, men varje år händer det att en och annan behöver sjukvård. </span><div> </div> <div>Moa Johansson, docent på institutionen för data- och informationsteknik, håller i dagsläget på att tillsammans med masterstudenterna med amanuenstjänster, Johan Lamm och Johan Attefors, sammanställa kunskap som ska ge idrottare förutsättningar att utmana sig själva på bästa tänkbara sätt under en fysisk prestation och dessutom minimera risken för att de tar ut sig så mycket att de äventyrar sin hälsa. </div> <div> </div> <div>– Jag är jätteintresserad av sport, så för mig är det roligt att se hur de tekniker som jag själv forskar om kan bidra inom sporten, säger Moa.</div> <div> </div> <div>Studien görs i samarbete med Göteborgsvarvet, genom att analysera data som samlats in under tio år och finns tillgänglig i Göteborgsvarvets databas. Där loggas mellantider, slutresultat och deltagarnas ålder och kön. Som komplement har Moa, Johan och Johan hämtat uppgifter om väderförhållandena, för att kunna se hur sambandet ser ut mellan till exempel höga temperaturer och hur många som går in i väggen. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En virtuell AI-coach</h3> <div>Som en del i projektet arbetar de med att ta fram en maskininlärningsmodell. Tanken är att den dels ska kunna estimera vilken sluttid löparen kommer att landa på, dels kunna förutse vilka löpare som riskerar att överanstränga sig, genom att dra slutsatser utifrån den insamlade datan.</div> <div> </div> <div>I framtiden föreställer sig Moa att modellen skulle kunna användas i en mer utvecklad produkt i stil med de löparklockor som finns idag, där fler parametrar som personliga förutsättningar, tidigare prestationer och utomhustemperatur kombineras med mätning av kroppens funktioner för att hjälpa löparen att anpassa takten till vad hen klarar av. </div> <div> </div> <div>– Lite som en virtuell AI-coach som säger till när det är dags att sakta ner och öka takten, eller stanna och dricka en extra gång, säger Moa. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad är det då vi gör för fel när det slutar med att vi rusar in i väggen?</h3> <div>Ofta tycks det handla om att gå ut för hårt i början. Moa tror att det delvis kan vara en prestigefråga.</div> <div> </div> <div>– Folk vill slå personligt rekord, säger hon. Och vissa vill ligga på gränsen trots att de inte klarar av lika mycket som de gjort tidigare i livet.</div> <div> </div> <span style="background-color:initial">Det finns en tendens i medelåldersgruppen att felbedöma hur mycket man klarar av. Något som man inte ser på samma sätt hos den äldre gruppen och bland elitlöparna, som springer med ett annat mönster.​</span><div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Om projektet</h2> <div>Projektet ryms inom styrkeområdet Hälsa och teknik och genomförs på institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers och Göteborgs universitet. <span style="background-color:initial">Projektet är ett resultat kring diskussioner förda inom GoCo Active-samarbetet, där Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, RF-SISU, GoCo Health Innovation City och Göteborgs Friidrottsförbund aktivt deltagit. </span><span style="background-color:initial">Un</span><span style="background-color:initial">der våren skrivs en vetenskaplig artikel om projektet.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Agnes Ekstrand</span></div> <div></div></span></div>Mon, 09 May 2022 12:00:00 +0200