Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 19 Mar 2020 15:26:22 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/EmbeDL.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/EmbeDL.aspxSatsning på optimerad maskininlärning och AI<p><b>EmbeDL, ett företag baserat på Chalmers forskning om effektiv maskininlärning, har fått finansiering för att ta sin produkt till marknaden. Potentiella kunder finns inom alla områden som använder djupinlärning, från självkörande fordon till sakernas internet.</b></p><div>Chalmers deltagande i <a href="https://legato-project.eu/">EU-projektet LEGaTO</a>, en del av Horizon 2020, ledde till de resultat som ligger till grund för den innovation som EmbeDL har utvecklat. <span>Målet för EU-projektet var att utveckla nästa generations verktygssats för effektiv heterogen databehandling, och EmbeDL använder resultaten tlll optimering av djupa inlärningsmodeller, för att göra dem snabbare och mer energieffektiva utan att kompromissa med noggrannheten.<br /> – Djupinlärning är en kraftfull och framgångsrik teknologi, som kommer att driva nästa generation av AI-enheter för vardagsbruk, till exempel sakernas internet, säger Devdatt Dubhashi, professor på avdelningen för Data Science och AI på Institutionen för data- och informationsteknik. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>Devdatt Dubhashi är en av grundarna av EmbeDL och fungerar nu som företagets chief scientific officer. Den stora utmaningen ser han i nedskalningen av stora nätverk som är nödvändig för att de ska kunna köras även på billiga, heterogena hårdvaruplattformar. Kärnan i den teknologi EmbeDL har tagit fram är en kombination av algoritmiska tekniker för att optimera både strukturen och parametrarna hos djupa neurala nätverk, så att de kan skalas ner drastiskt och fortfarande utföra effektiv databehandling med bibehållen noggrannhet. </div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stort industriellt intresse</h2> <div>Almi Invest meddelade nyligen att de investerar 2,5 miljoner kronor i företaget, i emissionen på totalt 7 miljoner kronor deltar även Chalmers Ventures, Stoaf III SciTech AB, Butterfly Ventures och Circus Future.<br /> – Investeringen kommer att användas för att ta produkten till marknaden, med initialt fokus på fordonsindustrin följt av IoT. Under 2021 lanserar vi även teknologin som en molnbaserad plattform, säger Hans Salomonsson, vd, som grundat EmbeDL tillsammans med Devdatt Dubhashi. </div> <div><br /></div> <div>Bolaget har lyckats minska antalet beräkningar i djupinläringsmodeller med upp till tio gånger. Efter optmieringen kan modellerna användas på billigare hårdvara och potentiellt bidra till att producenterna sparar stora summor. Mjukvaran kan användas inom samtliga applikationsområden där djupinlärning används, från självkörande fordon till bildigenkänning. Lösningen på förhållandevis tunga beräkningar, som kräver dyr hårdvara och gör det svårt att möta realtidskrav, <span>är avgörande för utvecklingen inom djupinlärning AI</span>.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Det industriella intresset har varit stort från tunga teknikbolag, både nationellt och internationellt. Teknologin har verifierats genom industriella piloter inom fordonsindustrin. EmbeDL erhöll tidigare i år pris från det prestigefyllda <a href="https://www.hipeac.net/news/6917/winners-of-the-2019-hipeac-technology-transfer-awards-announced/">internationella nätverket HiPEAC</a> för sin kommersiella potential. Marknaden för optimering av Deep Learning-modeller uppskattas i dagsläget till 3,6 miljarder euro årligen och förväntas växa explosivt inom de närmsta åren.</div> <div><a href="https://press.almiinvest.se/posts/pressreleases/almi-invest-och-chalmers-ventures-investerar"><br /></a></div> <div><a href="https://press.almiinvest.se/posts/pressreleases/almi-invest-och-chalmers-ventures-investerar">Pressmeddelande från Almi Invest</a> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><span><a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi</a>,</span> professor, avdelningen för Data Science och AI, chief scientific officer EmbeDL. </div> <br />Hans Salomonsson, CEO, EmbeDL.<br /><a href="mailto:hans.salomonsson@embedl.com">hans.salomonsson@embedl.com</a><br /> 073-063 28 37<br /> <div><a href="https://embedl.com/"><br />EmbeDL webbsida</a></div> Tue, 17 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxWASP har fått AI, autonoma system och mjukvara att växa på Chalmers<p><b>​I februari besökte WASP:s ordförande Sara Mazur och KAW:s ordförande Peter Wallenberg Chalmers för att få en inblick i verksamheten. Det rekordstora forskningsprogrammet har växlat upp aktiviteterna på flera av Chalmers institutioner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vid besöket fick Sara Mazur och Peter Wallenberg träffa flera av Chalmers WASP-forskare och veta mer om hur programmet landat på lärosätet. Först ut var tre av de forskningsledare som Chalmers rekryterat med finansiering från WASP. </span><div><br /></div> <div>Professor Ross D. King har rekryterats från The University of Manchester. Han har som ambition att göra forskningen mer effektiv med hjälp av artificiell intelligens, AI. På institutionen Biologi och bioteknik kommer han fortsätta sitt arbete med en ”robotforskare”. Fokus är att förstå hur människans celler fungerar – ett forskningsområde som är så omfattande att robotassistans behövs.</div> <div><br /></div> <div>Christopher Zach, som nyligen anslöt från Toshibas forskningslaboratorium i Cambridge, är nu forskningsprofessor vid institutionen för Elektroteknik, och Fredrik Johansson, med en postdoc från Massachusetts Institute of Technology, är nu forskarassistent vid institutionen för Data- och informationsteknik. </div> <div><br /></div> <div>Christophers forskningsämne är datorseende och bildanalys, och Fredriks forskningsområde är maskininlärning med fokus på medicinska tillämpningar. Med matematisk teori och modellering som vetenskaplig grund är målet att utveckla verktyg som kan användas som beslutsstöd i autonoma system och hälsovård. Är det möjligt att designa system med förmåga att resonera sig fram till rätt slutsats?</div> <div><br /></div> <div>– Artificiell intelligens erbjuder ett mycket lovande stöd inom radiologi för att identifiera tumörer och andra avvikelser i tomografi- eller röntgenbilder. Men det återstår arbete för att göra systemen robusta mot förändringar i personal, utrustning och patientgrupper, säger Fredrik Johansson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">WASP-projekt på fem institutioner</h2> <div>WASP-programmet har växlat upp forskningen inom AI, autonoma system och mjukvara på Chalmers. Sedan starten 2018 har cirka 50 doktorander och postdocs rekryterats och ytterligare rekryteringar är planerade. Satsningen märks särskilt på institutionen Matematiska vetenskaper, enligt Daniel Persson, biträdande professor och handledare i WASP-programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Matematik för AI har växt sig stort på institutionen, och inte minst har samverkan mellan forskargrupperna samt med näringslivet ökat. Totalt 14 forskningsprojekt inom AI pågår på institutionen idag – mycket tack vare att våra forskare har varit så framgångsrika i att få anslag från WASP, säger Daniel Persson.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers vicerektor för forskning och forskarutbildning Anders Palmqvist är mycket nöjd över hur WASP har fått förankring brett på lärosätet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har WASP-projekt på fem olika institutioner. Chalmers har en strategisk ambition att arbeta på bredden genom sina styrkeområden, och Chalmers initiala arbete för att mobilisera inför starten av WASP hanterades i samarbete med styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, säger Anders Palmqvist.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framgångsrik forskarskola</h2> <div>Utöver forskningsprojekt och strategiska rekryteringar driver WASP också en forskarskola för doktorander med ett utbud av gemensamma kurser samt nätverksträffar. Christian Berger, från institutionen Data- och informationsteknik var involverad i uppstarten av forskarskolan.</div> <div><br /></div> <div>– Kurserna och nätverksträffarna, både nationellt och internationellt, erbjuder ett stort värde för doktoranderna. Det var en utmaning att hitta en utbildningsform anpassad för doktorander från många olika forskningsfält, men det vi åstadkommit ger dem både en värdefull bredd och inte minst en förmåga att kommunicera sin forskning mellan disciplinerna – vilket inte alltid är enkelt, säger Christian Berger.</div> <div><br /></div> <div>Under sitt besök på Chalmers fick Sara Mazur och Peter Wallenberg också besöka Chalmers Biomechatronics and Neurorehabilitation Lab. Föreståndare Max Ortiz Catalan demonstrerade två typer av forskningsprojekt med assistans från två patienter.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om WASP</strong></div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) är en storskalig nationell satsning på forskning och innovation inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvara, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med partneruniversiteten och medverkande industri. Fem lärosäten med stark IKT-forskning är involverade i programmet: Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Forskningsprojekt bedrivs även hos Uppsala universitet och Örebro universitet.</div> <div>Målet är att stärka, utveckla och förnya den nationella kompetensen genom strategiska rekryteringar, ett ambitiöst forskningsprogram, en nationell forskarskola och samarbete med industrin.</div> <div><a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><br /></div> <div>På Chalmers finns ett etablerat samarbete mellan WASP och Chalmers AI Research centre, CHAIR, som ska säkerställa en välfungerande överlappning och goda synergier.</div> <div><a href="/sv/centrum/chair/Sidor/default.aspx">www.chalmers.se/chair</a></div> Tue, 25 Feb 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspxNy metod skyddar samhällskritisk infrastruktur mot cyberattacker<p><b>Antalet cyberattacker ökar och ändrar ständigt karaktär. I en ny rörelse känd som &quot;big game hunting&quot; riktas attacker mot större företag, organistioner och offentliga institutioner.</b></p><div>Den våg av utpressningshot som sedan länge riktats mot privata datorer har de senaste åren i allt större utsträckning även drabbat stora företag, organisationer och offentliga institutioner. Nyligen rapporterade SVT att man utsatts för ett <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/intrangsforsok-mot-svt-nu-starks-sakerhetsarbetet">antal försök till intrång</a>, och nu ska inrätta ett särskilt cybersäkerhetsteam. <a href="https://www.di.se/live/norsk-hydro-spar-negativ-effekt-fran-cyberattack-om-450-miljoner/">Norsk Hydro, ett multinationellt bolag inom processindustri</a>, förlorade stora belopp efter en attack 2019. <br /></div> <div><br /></div> <div>Forskare vid Institutionen för data- och informationsteknik har i ett projekt finansierat av <a href="https://www.msb.se/">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</a> föreslagit en ny metod, anpassad särskilt till samhällskritisk infrastruktur, för att upptäcka avancerade cyberattacker. I filmen ovan beskriver Wissam Aoudi, doktorand på avdelningen för Nätverk och system, det föreslagna systemet PASAD och hur det fungerar.  <div><h2 class="chalmersElement-H2">PASAD – lösningen på ett enklare problem</h2></div> Grunden till algoritmen är ett nytt och innovativt sätt att mäta om och när det övervakade systemet avviker från sin normala dynamik och börjar bete sig annorlunda. Metoden fungerar genom att i en analysfas registrera det underliggande systemets normala beteendede, och sedan övervaka realtidsbeteendet för att upptäcka avvikelser och skicka en varning vid misstanke om en potentiell attack. </div> <div><br /></div> <div>Traditionella metoder går ut på att med hjälp av historiska mätningar försöka förutsäga systemets framtida beteende, och sedan jämföra detta med realtidsobservationer och varna när skillnaden blir för stor. Men det är svårt att förutsäga framtiden. Metoderna fungerar bara för att upptäcka uppenbara attacker och missar mer avancerade intrång, där angripare döljer sina spår i brus från data.</div> <div> <br /></div> <div>Den nu föreslagna metoden har betydligt bättre träffsäkerhet. Att ta bort steget med att förutsäga framtida beteende innebär att den nya metoden är mer känslig och därmed kan upptäcka mer avancerade angrepp som tidigare kunnat döljas i brus.  <br /></div> <div><div><strong><br /></strong></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3></div> <div><strong></strong><span><a href="/sv/personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx">Wissam Aoudi</a></span>, doktorand, Nätverk och system.</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/magnus-almgren.aspx">Magnus Almgren</a>, docent, Nätverk och system.</div> <div><div> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Relaterade projekt och publikationer</h3></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/6438">&quot;Säkra IT-system för drift och övervakning av samhällskritisk infrastruktur&quot;. </a></div> <br /><div><a href="https://research.chalmers.se/publication/507989">&quot;Truth Will Out: Departure-Based Process-Level Detection of Stealthy Attacks on Control Systems&quot;</a><br />Proceedings of the ACM Conference on Computer and Communication Security 2018. </div> <div><br /></div> <a href="https://research.chalmers.se/publication/515110">&quot;A probe into process-level attack detection in industrial environments from a side-channel perspectiv</a><span>e&quot;</span><br /><div>ACM International Conference Proceeding Series 2019. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/512001">&quot;Model-Free Detection of Cyberattacks on Voltage Control in Distribution Grids&quot;<br /></a></div> <div>15th European Dependable Computing Conference, 2019. <br /></div> </div> Mon, 17 Feb 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxOptimering på systemnivå gör internet energisnålare<p><b>​Forskare på Chalmers har i ett nyligen avslutat femårigt forskningsprojekt studerat hur fiberoptiska kommunikationssystem kan göras mer energieffektiva. Bland åtgärderna som forskarna föreslår finns smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga artiklar, bland annat i publikationen Nature Communications.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi strömmar film och musik, använder molnbaserade lagringstjänster, kollar sociala medier och är ständigt uppkopplade mot alla möjligheter som internet erbjuder. Men vår digitala livsstil kräver att stora mängder data transporteras genom fiberoptiska kablar – och datamängden ökar i en närmast ofattbar takt, vilket också medför en enorm förbrukning av elektricitet. Denna utveckling är ohållbar för samhället. </span><div><br /></div> <div>Om ökningstakten fortsätter på samma sätt, utan att några energieffektiviserande åtgärder görs, kommer enbart internet inom tio år att konsumera mer än hela världens nuvarande elproduktion. Produktionen av el kan inte öka i samma takt utan att en drastisk ökning sker i användningen av fossila bränslen, vilket även skulle resultera i en betydande ökning av koldioxidutsläppen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Peter-Andrekson_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Peter Andrekson" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />– Utmaningen är att tillgodose den stora efterfrågan på datakapacitet och prestanda, samtligt som kostnaderna hålls på en rimlig nivå och miljöpåverkan minimeras, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Peter Andrekson har lett det femåriga forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5914" target="_blank">‘Energieffektiv optisk fiberkommunikation’</a>, som resulterat i flera framsteg inom området.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarna identifierade inledningsvis var energitjuvarna finns i dagens fiberoptiska system. Med detta som utgångspunkt har de därefter konstruerat och byggt en modell av ett system för dataöverföring som förbrukar så lite energi som möjligt. Energibesparingen kan bli betydande om de ingående delarna i systemet optimeras mot varandra.</div> <div><br /></div> <div>En komponent som hittills ansetts vara en av de mest energikrävande är datachips för felrättning – integrerade kretsar som används i de optiska systemen för att kompensera för störningar och brus. På Chalmers har forskarna nu lyckats designa sådana chips där kretsarna i sig själva optimeras.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Per-Larsson-Edefors_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Per Larsson-Edefors" style="margin:5px;width:200px;height:263px" /><span style="background-color:initial">– Våra mätningar visar att energiåtgången vid användning av det här data</span><span style="background-color:initial">chipset blir tio gånger mindre än för konventionella felrättande data</span><span style="background-color:initial">kretsar, säger Per Larsson-Edefors, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Forskarna har på systemnivå också demonstrerat fördelarna med att använda så kallade optiska frekvenskammar istället för att ha separata lasersändare för varje frekvenskanal. En optisk frekvenskam sänder ut ljus i alla våglängder samtidigt, vilket gör sändaren mycket frekvens-stabil. Det i sin tur ger mycket enklare mottagning av signaler – och därmed mindre energiförbrukning.  </div> <div><br /></div> <div>Energibesparingar kan också göras i styrningen av fiberoptiska kommunikationsnätverk. Genom att matematiskt modellera energiförbrukningen i olika nätverksresurser kan datatrafiken styras, så att resurserna utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta är speciellt värdefullt om trafiken varierar över tid, vilket är fallet i de flesta nätverk. Genom att använda den optimeringsalgoritm som chalmersforskarna tagit fram kan energiförbrukningen då minskas med upp till 70 procent. </div> <div><br /></div> <div>Framgångsreceptet har varit den breda ansatsen i projektet, där forskare från tre olika forskningsområden samarbetat för att finna en så energibesparande helhetslösning som möjligt, utan att ge avkall på prestanda i systemet.</div> <div>​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Erik-Agrell_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erik Agrell" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />Dessa forskningsrön innebär att det finns stora möjligheter att göra framtidens internet betydligt energieffektivare. Flera vetenskapliga artiklar har publicerats inom de tre forskningsområdena optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk.</div> <div><br /></div> <div>– För att förbättra energieffektiviteten i dataöverföringen krävs tvärvetenskaplig kompetens. Utmaningarna ligger i skärningspunkterna mellan optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk. Det är därför det här projektet har varit så framgångsrikt, säger Erik Agrell, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Det femåriga forskningsprojektet ’Energieffektiv optisk fiberkommunikation’ genomfördes 2014-2019 och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskningen bedöms ha stor potential att göra framtidens internetanvändning betydligt mer energisnål. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga publiceringar inom forskningsdisciplinerna optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk, bland annat följande tre artiklar: </div> <div><ul><li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO4-2F3NrlX2-2Fnm4FQcveXCi43isecyOuYW7oWnBr4foZiiDxPTbB82z7TI6BXHyW07hfQ-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXRkCTRLkkbhfMNmxjd1h7iXQb-2BOPNzQT4bZTPmb1ZIjaOFnwDCQE5HLYh3Mri-2BWrjHOC4kzMhCIBi1-2FNW8vRW76K7Tk7QGjX780n-2BSbUF7FlOtYLygDDS4wPuoHqi3RKntryQc11wS-2B7ixuLgOjOpxfR0LworYeAvjl6WCn-2F7MRPmR9TqGwYnOmpd8PUhD68XM-2BE0bkDD309Y4u6oF0oqFYVv7m0PMWSqA7I-2Fumtm0si" target="_blank">Phase-coherent lightwave communications with frequency combs</a>, i tidskriften Nature Communications</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO476aL63ZsrzN6XM2ZyLUkt4LVCzdaMF6a-2BbtzhvUwUNAPg5CrkovkVIZl32zUyuVDA-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXaMOvQXSbSnPVHd7JGZmXlLnNRGpyxYUzDnnGBpduNzYe59Jypgq3i2XlfcsP3jyAOgvphzUmCJDC0Doc3P2lWApRkWgPn53L8Xv7KLoBaBTMKdagQ-2BJt-2FYg3iMSvkdvxHKZEyxe0Bbwdd9j-2Fon9v3dZ9qXSGo6nPuhjSydnrT4zt4i7YlM7aHkKlCOiYXwIrd7fIJjwM0w79a51f3XNP6B5K-2FV-2FLX0I5BKZjP6Hha7Q">Energy-Efficient High-Throughput VLSI Architectures for Product-Like Codes</a>, i tidskriften Lightwave Technology</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO45ylyOQAxTlckGFPvpsOSfmETKhei9ty-2FGzNz3WavkKCxfhOKjZjQLgQnwnpXvl6PzOwocXiDbtcgAQSLukL6jFQGZmg46jsdzSB6P9sSovl_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXfRTKFpEtDMh-2BfW9a51nHBFj7O70TmIHGP9cZbVbjLNtwxgdvzK3G-2B-2BUvZCdlRa1y6qdR3Gzw-2Fa7FLh5DIO1hSoc9uXCYiuoXAlgUNsCi6w9tFtxDTkABgoqpHycm-2BoZ8DvOdQQNR7816C8YXaXbHueyTSeBUqpVxpxb73U6FJUpGqLvpqiMbUbxJwR47BTFERCY88tAvDa7PhfAFsUA5gcgdDirN4WjS4k76MksJoVd" target="_blank">Joint power-efficient traffic shaping and service provisioning for metro elastic optical networks​</a>, i tidskriften ​IEEE/OSA Journal of Optical Communications and Networking </li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer information om den integrerade kretsen – det smarta felrättande datachipset:</strong><br /></div> <div>Datachipset (den integrerade kretsen) har designats på Chalmers och specialtillverkats i Grenoble i Frankrike. Därefter har chalmersforskarna verifierat chipsets funktion och uppmätt energiförbrukningen, som knappt uppgår till en tiondel av vad dagens motsvarande felrättande kretsar drar.</div> <div>Vid en hastighet för dataöverföringen på 1 terabit per sekund (1 terabit = 1 biljon bitar) har forskarna visat att chipset är så effektivt att det drar mindre energi än 2 pico joule (1 pico joule = 1 biljondels joule) per överförd bit. Detta motsvarar en effektförbrukning av 2 Watt vid denna datatakt. Jämförelsevis ligger energiåtgången vid så höga överföringshastigheter annars på cirka 50 pico joule per bit, det vill säga 50 Watt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoton: Johan Bodell, Chalmers, Laurence L Levin</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Optisk hårdvara: </div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Peter-Andrekson.aspx">Peter Andrekson</a>, ledare för forskningsprojektet och professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers </div> <div><a href="mailto:%20peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elektroniksystem: </div> <div><a href="mailto:%20Per%20Larsson-Edefors">Per Larsson-Edefors</a>, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20perla@chalmers.se">perla@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kommunikationsnätverk:</span><br /></div> <div><a href="mailto:%20Erik%20Agrell">Erik Agrell</a>, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20agrell@chalmers.se">agrell@chalmers.se</a></div></div>Thu, 13 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Losenordsbytardagen-–-detta-behover-du-veta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Losenordsbytardagen-%E2%80%93-detta-behover-du-veta.aspxLösenordsbytardagen – detta behöver du veta<p><b>​Hallå där Andrei Sabelfeld, professor vid avdelningen för informationssäkerhet på Chalmers. Den 20 januari infaller den årliga Lösenordsbytardagen som ska påminna oss om att se över och byta inlogg till våra konton på internet. Regelbundet kommer rapporter om läckta inloggningsuppgifter, kapade konton och uppmaningar att välja ett säkert lösenord. Så hur håller man sina konton säkra på nätet?</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Vad utgör egentligen ett bra lösenord?</strong></span><div>Ett bra lösenord är både svårt att gissa för någon annan och svårt att upptäcka med en lösenordsknäckare men samtidigt lätt för användaren att komma ihåg. Verktygen för att knäcka lösenord brukar testa typiska mönster med hjälp av vanliga ord i olika språk, vanliga lösenord och lösenord som har läckt ut tidigare, så det gäller att tänka till.</div> <div>Det finns olika mätare (&quot;password meters&quot;) för att utvärdera lösenord, men jag tycker att man ska vara noga med att inte dela känsliga lösenord för utvärdering av en tredje part på nätet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/AndreiSabelfeld_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin-right:10px" /></div> <div><strong>Varför ska man byta lösenord?</strong></div> <div>Tyvärr händer det ofta att lösenordsuppgifter läcker ut. Listan är lång på företag och myndigheter, däribland Sony och Sega, där användarnas lösenord har läckt ut och spridits på nätet. Därför är det viktigt att byta lösenord ibland.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ofta bör man byta?</strong></div> <div>Det är bra att byta lösenord då och då, men samtidigt ska man inte byta för ofta. Det är inte ovanligt med riktlinjer att byta lösenord till exempel varje 90 dagar, men det kan lätt bli förvirrande för användaren. En tumregel är att byta minst en, men gärna ett par gånger om året och gärna tänka igenom sitt val av lösenord så att man enkelt kommer ihåg det, även efter att man har bytt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Säkerhetsfirman Splashdata har listat människors sämsta lösenord, baserad på miljontals läckta och spridda uppgifter. Listan för 2019 toppas av: ”123456”, ”123456789” och ”qwerty”. På fjärde plats kommer ”Password”. Vad säger du om sådana lösenord?</strong></div> <div>Tyvärr bevisar det att vissa användare ibland inte bryr sig om att komma på starkare lösenord. Dessutom visar detta att det inte är någon bra idé att lita på autentiseringsmekanismer som endast är baserade på lösenord.</div> <div><br /></div> <div><strong>Många använder samma lösenord till flera konton. Vad tycker du om det?</strong></div> <div>Problemet med samma lösenord till flera konton är att det räcker med läckta uppgifter om ett konto för att komma åt andra konton med samma lösenord. Olika konton kan ha olika säkerhetskrav. Här är e-postkontot speciellt viktigt. För om angriparen lyckas att ta sig in på ett e-postkonto så räcker det för att återställa lösenorden på alla konton som är kopplade till e-postadressen. Därför ska man framför allt ta lösenord till e-postkonto på allvar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad anser du om att använda en lösenordshanterare?</strong></div> <div>En fördel är att lösenordshanterare är bra på att generera starka lösenord som användaren inte behöver komma ihåg. Samtidigt har några av lösenordshanterarna blivit utsatta för attacker. Därför ska man vara noga med att välja en säker lösenordshanterare. Det finns både inbyggda lösenordshanterare i de flesta webbläsare och separata lösenordshanterare som fungerar på olika enheter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Sammanfattningsvis, vilka är dina tre bästa tips för mina nya lösenord idag?</strong></div> <div><ol><li>Försök undvika lösenordsbaserad autentisering i den mån det går. Använd gärna multifaktorautentisering, där man i stället för endast lita på ett enda lösenord presenterar olika bevis (faktorer) av sin identitet för att kunna logga in. Sådana faktorer kan handla om något man vet (till exempel ett lösenord) kombinerat med något man har (till exempel ett kreditkort) eller något man är (till exempel fingeravtryck). Multifaktorautentisering används redan flitigt av bland annat bankerna, som för sina internettjänster kräver att man antingen har en dosa med Pin-kod eller en registrerad smartphone med mjukvara (Mobilt Bank-ID), vilken i sin tur kräver Pin-kod. <br /><br /></li> <li>Om du behöver ett lösenord, använd gärna en säker lösenordshanterare. <br /><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Om du måste komma på ett eget lösenord så finns det tekniker som kan förbättra säkerheten. Man får ofta rådet att använda versaler och speciella symboler, men det kan vara svårt att komma ihåg ett sådant lösenord. Då kan det hjälpa att komma på en minnesregel utifrån från en fras som är lätt att komma ihåg. Till exempel kan du plocka de första bokstäverna i orden från en rad i en favoritlåt och kombinera dem med ett par speciella symboler.<br /><br /></span></li></ol></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Foto: Pixabay/Anneli Andersson</div> Mon, 20 Jan 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/accelererad-simulering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/accelererad-simulering.aspxAccelererad simulering öppnar för mer energieffektiva system<p><b>En ny metod, framtagen på Chalmers, hjälper företag att korta utvecklingstiden för nya data- och kommunikationssystem. En elektronisk version av systemet har visat sig ge tillförlitliga testresultat extremt snabbt.</b></p><div>Den växande energiförbrukningen hos Internet och stora datacenter är en stor utmaning för den fortsatta digitaliseringen av samhället. Att konstruera energieffektiva data- och kommunikationssystem är en långdragen process, för att hitta den effektivaste konstruktionen behöver man simulera systemet, göra små justeringar och sedan testa igen. Det är stora mängder data som ska behandlas vid varje simulering, och med traditionella metoder kan en enda simulering pågå i veckor. </div> <br /><div>På avdelningen för Datorteknik vid Institutionen för data- och informationsteknik har doktoranden Erik Börjeson och hans kollegor konstruerat en miljö, baserad på en fältprogrammerbar grindmatris (FPGA), där de kan simulera ett fiberoptiskt system med digitala modeller av både kanalen och den digitala signalbehandlingen. Traditionellt görs datorsimuleringar på en programvarubaserad systemmodell, med följden att väldigt mycket tid går åt för datorn att tolka modellens program och skicka information fram och tillbaka mellan beräkning och minne. <br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Testerna klara 100 000 gånger snabbare<br /> </h3></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Borjeson_o_fpga.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:355px;height:281px" /> ”Vår designprocess är ganska iterativ, man prövar en teknik och så vill man se om man kan göra den lite bättre och lite bättre och lite bättre. Om man då kan snabba upp simuleringen så sparar man väldigt mycket tid i utvecklingen, tid som bättre kan användas till att minimera energiförbrukningen”, säger Erik Börjeson.  </div> <div><br /></div> <div>Den korta körtiden, 100,000 gånger snabbare än en simulering på en dator, plus det faktum att en FPGA är omprogrammerbar, gör det möjligt för konstruktören att testa fler versioner av ett nytt system än vad som tidigare var möjligt, och få snabb återkoppling på till exempel vilken algoritm som är mest energieffektiv. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Vill dela metoden med universitet och företag</h3></div> <div>”Vi har valt att dela med oss av den här delen av vår metodik för att skapa ett intresse hos företag som arbetar med signalbehandling. Metoden kräver inte den avancerade expertis inom elektronik som behövs för att konstruera ett datorchip, och den är dessutom kostnadseffektiv, vilket gör den mer tillgänglig för företag och universitet” säger Per Larsson-Edefors, professor på avdelningen för Datorteknik.</div> <div><br /></div> <div>Erik Börjeson presenterade metoden på konferensen <a href="https://www.osapublishing.org/conference.cfm?meetingid=112&amp;yr=2019">Signal Processing in Photonic Communications 2019</a>, som hölls i San Francisco i juli-augusti, och tilldelades där utmärkelsen &quot;Best student paper award&quot;.</div> Den belönade artikeln <a href="https://research.chalmers.se/publication/510474/file/510474_Fulltext.pdf">finns att läsa här</a>. <div><div><br /></div> <div>En beskrivning av <a href="http://www.cse.chalmers.se/~erikbor/choice/">testmiljön, CHOICE, finns här</a>.<br /></div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Relaterade forskningsprojekt:</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/5914">Energieffektiv optisk fiberkommunikation. <br /></a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/7850">Energieffektiv och höghastighets-transmission i optisk fiberkommunikation</a>. <br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/erikbor.aspx">Erik Börjeson</a>, doktorand, Datorteknik</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/perla.aspx">Per Larsson-Edefors</a>, professor, Datorteknik<br /></div> <div><br /></div> <div> <br /></div> <p></p> Mon, 16 Dec 2019 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Thorsten-Berger-tilldelas-Wallenberg-Academy-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Thorsten-Berger-tilldelas-Wallenberg-Academy-Fellow.aspxThorsten Berger tilldelas Wallenberg Academy Fellow<p><b>​Att utveckla komplex programvara för fordon, telefoner, datorer eller appar kräver att man kan hantera många olika versioner eller varianter av programvaran. Thorsten Berger ska som Wallenberg Academy Fellow utveckla metoder och verktyg för nästa generations versionshanteringssystem, som ska fungera i en tidsålder av löpande mjukvaruutveckling och artificiell intelligens.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/191203_berger-thorsten-foto-markus-marcetic-239px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Thorsten Berger. Foto: Markus Marcetic." style="margin:5px;width:200px;height:280px" />Thorsten Berger vid institutionen för data- och informationsteknik, har tillsammans med 28 andra yngre forskare tilldelats <a href="https://kaw.wallenberg.org/wallenberg-academy-fellows">Wallenberg Academy Fellow</a>. Anslaget ska underlätta för unga forskare i Sverige att göra viktiga vetenskapliga genombrott genom att få långsiktig forskningsfinansiering. <p>Thorsten får som Wallenberg Academy Fellow ett femårigt anslag från Kurt och Alice Wallenbergs stiftelse för att skapa ett helt nytt digitalt system för att hantera olika versioner av mjukvara.</p> <p>– Jag känner mig verkligen djupt hedrad av att få detta pris, säger Thorsten Berger. Jag vill passa på att tacka alla mina studenter och samarbetspartners som har varit med och bidragit till den kunskap som vi nu har på området. Min förhoppning är att min forskning kommer att ge nya perspektiv på mjukvaruutveckling och även bidra till att bygga framtidens mjukvaruteknikmetoder och verktyg.</p> <h2>Att hantera olika mjukvaruversioner avgörande för teknologisk utveckling</h2> <p>Mjukvara för modern teknologi befinner sig numera i ständig vidareutveckling och har som sådan blivit en mångmiljardindustri. Stora webbhotellföretag lagrar källkod och erbjuder versionshanteringssystem som hanterar programvaruversioner och varianter så att innovatörer kan experimentera och utveckla nya idéer.</p> <h2>I nuvarande system sparas källkoden manuellt</h2> <p>Ett stort problem med nuvarande versionshanteringssystem är dock att de bygger på strukturer som utvecklades på 1970-talet. Källkoden måste kopieras och sparas manuellt i filer och mappar. Denna praxis är tidskrävande och inte särskilt kompatibel med moderna mjukvaruprocesser där programvaran befinner sig i snabb vidareutveckling. Ibland sker utvecklingen också med hjälp av artificiell intelligens där maskinen själv skapar koden.</p> <h2>Nytt versionshanteringssystem för modern teknologi i ständig förändring</h2> <p>Thorsten Berger ska med hjälp av det femåriga bidraget utveckla en ny teori kring mjukvaruutveckling, tillsammans med metoder och verktyg för nästa generations versionshanteringssystem. Han kommer att återanvända de delar som fungerar bra i dagens system och kombinera dessa med moderna metoder hämtade från området mjukvarusyntes och dagens så kallade mjukvaruproduktlinjer, där mjukvaran på ett flexibelt sätt byggs ihop av ett antal olika funktioner. Målet är att skapa ett versionshanteringssystem för modern teknologi i ständig förändring.</p> <p> </p> <p>Foto: Markus Marcetic</p> <p>Text: Catharina Jerkbrant</p> <p><br /></p> <p><strong>Institutionen för data- och informationsteknik är gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet.</strong><br /></p> Tue, 03 Dec 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/130-deltagare-pa-fjarde-centrumdagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/130-deltagare-pa-fjarde-centrumdagen.aspx130 deltagare på fjärde centrumdagen<p><b>​Med omkring 130 deltagare blev även den fjärde gemensamma centrumdagen för Gigahertzcentrum och ChaseOn en succé. &quot;Vi samlar Sveriges industri och akademi inom trådlös forskning, förmodligen bäst på det i Sverige&quot;, säger Jan Grahn, föreståndare för Gigahertzcentrum.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8116_665x330.jpg" alt="Picture from Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /></span><span style="background-color:initial">Det var en diger agenda i Palmstedtsalen i Chalmers kårhus den 6 november. Och Gustav Adolfsbakelsen var förstås ett obligatoriskt inslag dagen till ära. Nytt för i år var en &quot;poster flash presentation&quot; där alla posterutställarna höll en hisspresentation på runt en minut om sina respektive postrar.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>En rad talare från Chalmers, näringslivet, andra lärosäten och institutioner avlöste varandra på scenen. Särskilt inbjuden keynote speaker var Dr Thomas Merkle från Fraunhofer IAF i tyska Freiburg. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8155_isab_toppbild_750x340.jpg" alt="Picture from Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">För första gången var även alla medlemmar i det internationella expertrådet (ISAB) samlade, fr v Christoph ​Mecklenbräuker, TU Vienna, Riana Geschke, Fraunhofer FHR, Christophe Gaquière, Univ. de Lille, IEMN, och Wolfgang Heinrich, FBH, Berlin.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_wolfgang_IMG_7924_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Professor Heinrich höll även ett anförande där han förklarade varför trådlöst är ständigt aktuellt:</div> <div>– Mikrovågor finns överallt, till och med i rymden. Om man vill kommunicera med en annan galax måste man ha mikrovågor. Om man letar efter utomjordiskt liv – mänskligt eller inte – måste man ha... just det!... mikrovågor, sa han bland annat.</div> <div>Han förutspådde en ljus framtid:</div> <div>– Vår största utmaning är att göra millimetervågor 5g-kompatibla.</div> <div><br /></div> <div>Centrumdagen arrangerades av institutionerna Mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Elektroteknik och Data- och informationsteknik. I år var Gigahertzcentrum värd för arrangemanget.</div> <div>– Vad som är unikt med dessa tillställningar är det höga industriella deltagandet tillsammans med Chalmers forskare och studenter, säger Jan Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz">Läs mer om Gigahertzcentrum</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/chaseon">Läs mer om ChaseOn​</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8009_665x330.jpg" alt="Jan Grahn, head of the GigaHertz Centre, and Erik Ström, head of ChaseOn, were pleased with the Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /><em>Jan Grahn, föreståndare för Gigahertzcentrum, och Erik Ström, </em><em style="background-color:initial">föreståndare för ChaseOn, var nöjda med Centre Day 2019.</em></div>Tue, 19 Nov 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/interaktionsdesign-pa-universeum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/interaktionsdesign-pa-universeum.aspxStudenter från CSE visar det osynliga på Universeum<p><b>60 studenter från två av CSE:s masterpgrogram visade upp sina projekt för 4500 besökare på Universeum under utställningen &quot;Showing the Invisible&quot; den 25-26 oktober 2019.</b></p><div>För sjunde året i rad ställde studenter från CSE:s masterprogram <strong>Interaction Design and Technologies</strong> ut sina projekt vid IDXPO, numer deltar ävenstudenter från programmet <strong>Game Design &amp; Technology</strong>. Sedan 2016 hålls utställningen på Universeum, och årets besökare kunde bland annat följa matens väg genom kroppen, testa att vara en cyborg och uppleva norrsken. </div> <div><br /></div> <div>Mer om utställningen och projekten kan du se på <a href="http://www.idxpo.se/current/">idxpo.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div>För mer information om idxpo, kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/josef-widestrom.aspx">Josef Wideström</a>. </div> <div><br /></div> Tue, 12 Nov 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Bättre-sätt-att-hitta-buggar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/B%C3%A4ttre-s%C3%A4tt-att-hitta-buggar.aspxBättre sätt att hitta buggar<p><b>​Programvara blir allt viktigare överallt i samhället. Det betyder att konsekvenserna och kostnaderna vid programfel kan bli skrämmande höga. Det var ren nyfikenhet och experimentlust som fick forskare på Chalmers att utveckla testverktyget QuickCheck. Nu används det av stora företag för att hitta och åtgärda allvarliga buggar i programvara innan den släpps.</b></p><p>​Programfel beräknas kosta över en biljon dollar varje år i hela världen. Det kan vara ett av skälen till att företag som utvecklar programvara ägnar hälften av tiden åt testning. Forskning om nya testmetoder för programvara leder inte bara till bättre och effektivare testning. Dessutom är det roligt. Åtminstone enligt professor John Hughes vid institutionen för data- och informationsteknik. Han är en av hjärnorna bakom det som kallas egenskapsbaserad testning. </p> <p>– Du jobbar inte med ett testfall i taget utan med hela familjer av testfall. Du tänker inte på vilken nytta din kod kan ha för den här indatan utan vad den skulle kunna ha för allmän effekt. Det är bara en högre abstraktionsnivå. Därför är en av styrkorna med egenskapsbaserad testning att den faktiskt är väldigt rolig att hålla på med.</p> <p>Vid traditionell testning av programvara måste varje testfall utvecklas individuellt. Det är en väldigt omfattande manuell process, även om körningen av testerna är automatiserad. Vid egenskapsbaserad testning specificerar programutvecklaren allmänna egenskaper som programvaran ska kunna uppvisa i många olika fall. Sedan väljs exempelfall för att testa de egenskaperna automatiskt. Därför går det fort att köra ett stort antal tester och att hitta fler buggar. </p> <p>– Och när det finns buggar dröjer det inte några veckor att hitta dem från att man skrivit koden. Du hittar dem bara så här, säger John och knäpper med fingrarna.</p> <p>– Du ser ett exempel på buggen och inser något du inte hade tänkt på. Sedan kan du gå tillbaka och fixa koden medan du har den i färskt minne.</p> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=LnX3B9oaKzw"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Video: John Hughes förklarar funktionell programmering</a></p> <p> John har ägnat nästan tjugo år åt att utveckla idén med egenskapsbaserad testning. Tillsammans med Koen Claessen utvecklade han det första verktyget för egenskapsbaserad testning, QuickCheck, som bygger på öppen källkod. Det följdes av en kommersiell version som utvecklades av Johns företag Quviq. Men framgången var ingen självklarhet. Om det inte hade varit för att John är nyfiken och hade befunnit sig i rätt rum vid rätt tidpunkt hade idén kanske inte fått samma slagkraft.</p> <h3>Rätt idé i rätt rum</h3> <p>1999 hade John Hughes just klarat en viktig deadline för sin forskning. Han beskriver det själv som att han var ”helt slutkörd”. Han hade ingenting brådskande han måste göra och började leka med några idéer.</p> <p> – Jag satt bara och hackade på mitt rum. En idé jag hade var att skriva egenskaper och sedan generera slumpmässig indata och kanske kunna upptäcka vilka som var falska.</p> <p>Just då knackade Koen Claessen, som var doktorand på Johns institution, på dörren och frågade vad John pysslade med. Koen förslog olika sätt att förbättra idén, och nästa dag kom han med lite kod som han hade skrivit.</p> <p> – Jag använde den, fortsatte hacka och gjorde en ny version som jag visade Koen, och så höll vi på. Vi jobbade på idén tillsammans, och i slutet av veckan hade vi en första grundversion i gång”, berättar John.</p> <p>De skrev gemensamt en artikel om forskningen. Den refuserades först men publicerades sedan 2000 vid ICFP,  International Conference on Functional Programming. Tio år senare mottog de utmärkelsen Most Influential Paper på samma konferens. </p> <p> – Det är ganska lustigt. Nu är artikeln den mest citerade från ICFP någonsin, tillägger John. </p> <p>Idén accepterades vetenskapligt, men det var först vid ett möte 2005 med programkommittén hos SSF, som finansierade deras forskning, som John Hughes verkligen insåg vilken viktig metod de hade skapat. Stiftelsen bad forskarna presentera sitt arbete för företrädare för svensk industri. I rummet fanns både Johns första kund och en av Sveriges ledande entreprenörer. John inledde sin presentation med en kort demonstration av QuickCheck-verktyget innan han förklarade övriga delar av sitt pågående forskningsprojekt. </p> <p>– Efter presentation sade Mike Williams från Ericsson bara &quot;den där QuickCheck-grejen vill vi ha&quot;.</p> <p>Även serieentreprenören Jane Walerud fanns på plats. Hon såg idéns potential och rekommenderade starkt att John skulle starta ett företag baserat på QuickCheck. </p> <p> – Jag tyckte det var väldigt spännande. Jag hade hållit på med min forskning länge och ville att den skulle få industriellt genomslag. Det här var en möjlighet att lyckas med det.</p> <p> Följden blev att John Hughes och hans kollega Thomas Arts grundade företaget Quviq AB med syftet att utveckla, licensiera och sälja tjänster kring den kommersiella versionen av QuickCheck. Under de följande tio åren hjälpte företaget kunder inom telekom, fordonsindustrin, sjukvården, blockkedjeteknik, onlinespel och andra internettjänster att hitta buggar i deras programvara.</p> <h3>Forskning som sätts i arbete</h3> <p>Den första kommersiella applikationen av QuickCheck var hos Ericsson 2006, för deras produkt Media Proxy. Flera buggar hittades, bland annat en som var tämligen bisarr men som visade styrkorna hos egenskapsbaserad testning. Buggen utlöstes genom att två uppringare först lades till i ett multimediasamtal, sedan togs en bort och en annan lades till, därefter togs den tredje bort och en fjärde lades till, sedan togs den fjärde bort, och då kraschade produkten. </p> <p>– Ett så ovanligt specifikt scenario skulle aldrig tas med i en handskriven uppsättning tester. QuickCheck upptäckte däremot inte bara detta scenario utan även ett allvarligt underliggande fel som innebar att data korrumperades varje gång en uppringare togs bort från ett samtal, berättar John. </p> <p>Tack vare detta blev Ericsson en långvarig kund hos Quviq.</p> <p>2010 jobbade personal från Ericsson hos betalningslösningsföretaget Klarna. De hade ägnat sex veckor åt att försöka förstå varför huvudservern kraschade gång på gång med några månaders mellanrum. Det var Ericsson som ansvarade för den felande komponenten som orsakade krascherna, och efter varje krasch måste databasen återställas från en säkerhetskopia, en process som tog flera timmar varje gång. Efter flera veckors sökande efter den vid det laget ökända buggen i databasen Mnesia kontaktade Ericsson Quviq.</p> <p> – Vi kunde utlösa buggarna i databasen med högst sex funktionsanrop. När dessa enkla testfall hade hittats kunde Ericsson åtgärda varenda bugg på mindre än en dag, säger John.</p> <p>Under de senaste två åren har Quviq samarbetat med företaget IOHK, som står bakom den trettonde största kryptovalutan, Cardano. Blockkedjan byggdes till en början upp av konsulter, men när den var igång insåg IOHK snabbt att det fanns kvalitetsproblem med koden. Quviq togs in för att hjälpa till att utbilda de 25 utvecklarna, som redan använde QuickCheck. Fel hittades i en av blockkedjans viktigaste funktioner, tilldelningen av nya block, som används för registreringen av transaktioner. För Cardano fastställs detta genom något som kallas bevis för insats, PoS (proof of stake). </p> <p> –  Du har ett antal personer som är kandidater för nästa block, du väljer ut någon som och valet ska stå i proportion till kandidaternas insatser. Vi upptäckte att det inte fungerade så, på grund av den dåliga testningen. Avvikelsen av proportionaliteten var så liten att den inte var signifikant, men det ansågs ändå vara en allvarlig bugg eftersom en så viktig funktion påverkades. Nu har de förbättrat sin testning rejält, tack vare vårt samarbete, och de kan koppla funktionen direkt till den teori som blockkedjan bygger på.</p> <p>Egenskapsbaserad testning har visat sig vara lite svårare än normal testning och kräver testare som har fått grundlig utbildning. </p> <p>– Men om du har det skulle jag påstå att du sparar massor av tid och får kod av mycket högre kvalitet, säger John. </p> <p>För honom har syntesen mellan forskning och företagande varit givande. </p> <p>–  Det är fantastiskt att se sin forskning användas i praktiken ute hos kunder. Då inser du vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Det gillar jag verkligen!</p>Thu, 31 Oct 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Vem-är-egentligen-konstnären-bakom-AI-genererar-konst.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Vem-%C3%A4r-egentligen-konstn%C3%A4ren-bakom-AI-genererar-konst.aspxVem är egentligen konstnären bakom AI-genererad konst<p><b>​Det blir vanligare att artificiell intelligens används vid kreativt skapande. Ett exempel är Google Dream-projektet som väckt uppmärksamhet med sina surrealistiska bilder. Men vem är egentligen konstnären bakom bilderna, datorn som skapar bilderna eller människan som programmerar och använder datorn? En ny forskningsartikel belyser möjligheterna och problemen med skapande maskiner.</b></p><p>– Om en algoritm tränas på tavlor av Van Gogh så kommer den spotta ur sig en massa bilder som ser ut som Van Gogh-tavlor. Det är inte vad kreativitet handlar om, förklarar Palle Dahlstedt, avdelningen för Interaktionsdesign på institutionen för Data- och informationsteknik. I <a href="https://www.cambridge.org/core/journals/european-review/article/big-data-and-creativity/E604C40A897436521970E110F8E1FBBA">artikeln Big Data and Creativity</a> sammanställer han erfarenheter och forskning om kreativitet och datagenererad konst.</p> <p>Vid AI-genererat skapande används ofta så kallade probabilistiska maskininlärningsalgoritmer. Palle Dahlstedt menar att algoritmerna saknar förmågan att skapa någonting nyskapande. Han exemplifiera det med hjälp av Johann Sebastian Bachs musik.</p> <p>– Tittar vi på Bachs femton tvåstämmiga inventioner så är de ganska olika men de har alla något gemensamt. Varje stycke har likheter med de förgående men är också en utökning av idéinnehållet. Du kan träna ett AI-system på hela Bachs produktion och få det att generera nya stycken som låter som Bach, men de saknar nytt idéinnehåll. Hade Bach skrivit en sextonde inversion så hade den garanterat, likt alla föregående stycken, gått utanför det tidigare idéinnehållet och tillfört något nytt.</p> <p>Eftersom AI-systemen till hög grad styrs av människor tycker Palle Dahlstedt att det är fel att prata om kreativa datorer eller att de har förmågan att självständigt skapa konstverk.</p> <p>– Det är fantastiska teknologier, jag älskar dem och arbetar med de hela tiden. De tillåter oss att göra något vi inte kunnat göra tidigare, att arbeta med visuellt eller musikaliskt material på en mönsternivå istället för till exempel notnivå. Men agensen, alltså egenskapen eller förmågan att stå bakom de kreativa besluten, ligger dels hos den som designar algoritmerna och dels hos den som väljer ut träningsmängden för algoritmen och sätter parametrarna när den körs.</p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI-art-PD.jpg" alt="Ett självporträtt av Palle Dahlkvist skapat med hjälp av Google Dream." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Nuvarande AI-system är inte kreativa utan imiterande.<br /> – En dator kan imitera symptomen eller resultatet men inte orsakerna till ett konstnärligt verk. Där är kärnan till att det är imitativt. Den kommer aldrig kunna förutse nästa stilskifte, som är den verkligt kreativa handlingen.</p> <p>I artikeln skriver Palle även om möjligheterna för en sant kreativ artificiell intelligens.<br /> – Det finns inget som principiellt hindrar det, men vi är inte där än. För att det ska bli intressant så ska den skapande AI:n ha ett liv, ett inflöde av information och en interaktion med verkligheten. Om AI:n har ett liv så kanske den skulle kunna vara kreativ, men då uppstår en lika intressant fråga. Ska en AI skapa konst för sig själv eller för oss människor? Resultatet kan bli något som ligger bortom vår bandvidd av förståelse.</p> <p><em>Bild höger: Ett självporträtt av Palle </em><em><span></span>Dahlstedt</em><em> skapat med hjälp av Google Dream.</em></p> <h2>Läs mer</h2> <p><a href="https://www.researchgate.net/publication/326960637_Big_Data_and_Creativity_preprint">Artikeln Big Data and Creativity som preprint på Research Gate</a></p> <p><a href="https://www.cambridge.org/core/journals/european-review/article/big-data-and-creativity/E604C40A897436521970E110F8E1FBBA">Artikeln Big Data and Creativity i European Review</a></p> <p><a href="https://www.researchgate.net/publication/287122169_Between_Material_and_Ideas_A_Process-Based_Spatial_Model_of_Artistic_Creativity">Kapitlet Between Material and Ideas: A Process-Based Spatial Model of Artistic Creativity från boken Computers and Creativity</a></p> <p><a href="https://play.gu.se/media/Big+Data+Symposium+-+n+EtudesA+Artistic+Intervention/0_0h2swtzr">Se Palle Dahlstedts föredrag n Etudes: Artistic Intervention under Big Data Symposium</a></p> <p> </p> <p><strong>Institutionen för data- och informationsteknik är gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet </strong> </p>Mon, 21 Oct 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-Big-Data-forskningen-i-Bulgarien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-Big-Data-forskningen-i-Bulgarien.aspxChalmers bidrar till Big Data-forskningen i Bulgarien<p><b>​Den 7 oktober lanserades ett nytt europeiskt excellenscentrum inom Big Data och artificiell intelligens. Gate Institute är beläget i Sofia, Bulgarien och drivs i partnerskap mellan Sofia University, Chalmers och Chalmers Industriteknik.</b></p><p>​Satsningen görs genom en sjuårig finansiering från EU:s program Horizon 2020 Widespread, som syftar till att främja kompetens och innovation över hela Europa och därmed stärka europeisk konkurrenskraft och förmåga att möta samhällsutmaningar. Målet är att bygga forskningskapacitet och främja innovationskraft.<br /><br />Graham Kemp vid institutionen för Data- och informationsteknik på Chalmers har arbetat med förberedelser och ansökan sedan 2017 är mycket nöjd över att institutet nu har lanserats.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/GATE/Gate_GrahamKemp.jpg" alt="Graham Kemp." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;vertical-align:middle;width:200px;height:288px" />– Vi ser en möjlighet att dela kunskap och erfarenheter inom ett område som utvecklas extremt snabbt. Vårt deltagande i Gate kommer att leda till större internationellt genomslag, perspektiv och interaktion. På längre sikt kommer Gate Institute att bli en stark partner för samarbete i Östeuropa, säger Graham Kemp.<br /><br />Forskningen är inriktad mot fyra prioriterade tillämpningsområden, framtidens städer, intelligent samhällsstyrning, smart industri och digital hälsa. Gate kommer på sikt att sysselsätta över 100 forskare samt installera tre nya forskningslabb vid Sofia universitetet, City Living Lab, Digital Twin Lab, i mångdisciplinär samverkan med industrin, samt Virtual Reality and Big Data Visualisation (Open Visualisation Lab).<br /><br />Gate Institute kommer, som enda östeuropeiska Big Data excellenscentrum, att utgöra en kugge i ett europeiskt nätverk med mer än 50 Big Data-centrum. Gate utgör därmed en strategiskt viktig roll i att utöka nätverket och bidra med kunskapsöverföring och innovation som ska ge utväxling inte bara på nationell eller regional nivå, utan för hela Europa. Gate kommer att fungera som ett nav som samlar och förenar alla med intresse för forskningsfrågorna – akademi, samhälle, näringsliv och offentlig sektor. <br /><br /><br />Länk till Gate Institute webbplats: <a href="http://www.gate-coe.eu/" target="_blank">www.gate-coe.eu </a></p> <p><br /></p> <p><em>Gate-projektet är finansierat av Europeiska unionens Horizon 2020 WIDESPEAD-2018-2020 TEAMING Fas 2-program med avtalsnummer 857155.</em><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p>Bildtexter</p> <p><strong>Gruppbild: </strong>Deltagare i Gate kickoff den 7 oktober 2019, i Sofia, Bulgarien. Bakre rad från vänster: Oana Radu (Research Executive Agency, European Commission), Ales Fiala (Research Executive Agency, European Commission), Boyan Stefanov (Sofia University), Eleonora Getsova (Sofia University), Nils Munk Wirell (Chalmers Industrial Technology), Camilla Johansson (Chalmers Industrial Technology), Yannis Patias (Sofia University), Iva Krasteva (Sofia University), Petya Stancheva (DG RTD, European Commission), Vassil Vassilev (London Metropolitan University)<br />Främre raden från vänster: Irena Pavlova (Sofia University), Dag Wedelin (Chalmers University of Technology), Graham Kemp (Chalmers University of Technology), Ivica Crnkovic (Chalmers University of Technology), Sylvia Ilieva (Project Coordinator, Sofia University), Golaleh Ebrahimpur (Chalmers Industrial Technology), Magda De Carli (DG RTD, European Commission), Dessislava Petrova-Antonova (Sofia University).</p> <p><br /></p> <p><strong>Presskonferens:</strong> Eleonora Getsova modererar presskonferensen med (sittande, från vänster till höger) Magda De Carli (EU-kommissionen), Sylvia Ilieva (projektkoordinator, Gate, Sofia University), Anastas Gerdjikov (rektor, Sofia University), Golaleh Ebrahimpur (Chalmers Industriteknik) och Ivica Crnkovic (Chalmers).</p> <p><br /></p> <p><strong>Publikbild: </strong>Öppningsevenentet för Gate hölls i Ceremonial Hall, Sofia University St. Kliment Ohridski.<br /></p> <p><br /></p> <p>Fotograf: Oleg Konstantinov<br /></p>Mon, 14 Oct 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/En-framtid-med-sociala-dronare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/En-framtid-med-sociala-dronare.aspxEn framtid med ”sociala drönare”<p><b>​Drönare förväntas bli ett allt vanligare redskap i vår vardag. I ett nytt forskningsprojekt, som leds av Morten Fjeld, kommer forskare från Chalmers undersöka hur sociala drönare bäst ska användas och regleras för att gynna enskilda individer och samhället i stort.</b></p>​Sociala drönare förväntas ingå i samhällets system på samma sätt som bilar och tekniska hjälpmedel gör i dag. De kan också komma att bli en slags personliga följeslagare och hjälpredor. Men hur kan ett sådant samspel se ut? Forskarna i projektet ska undersöka hur den utvecklingen påverkar såväl enskilda individer som samhället i stort med till exempel lagar, policys och utbildning. <br /><br /><div>Några av frågorna som forskarna ställer är: Hur kan vi designa “sociala drönare” och deras användning så att de förbättrar tillvaron för individer och samhället? Är tekniken över huvud taget användbar eller är riskerna större än fördelarna? </div> <div><br /></div> <div><strong>Projekt: The Rise of Social Drones: A Constructive Design Research Agenda</strong></div> <a href="/en/staff/Pages/morten-fjeld.aspx">Morten Fjeld</a>, professor på institutionen för Data- och informationsteknik*<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/sara-ljungblad.aspx">Sara Ljungblad</a>, lektor på institutionen för Data- och informationsteknik*<br /><br />Ingår i nationellt forskningsprogram<br />Projektet ingår i det nationella forskningsprogrammet, WASP-HS, där förkortningen HS står för humaniora och samhälle. Forskningsprogrammet som är initierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, omfattar totalt 660 miljoner kronor under tio år. Programmet ska framför allt analysera etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter som kan komma med det pågående teknikskiftet i samhället.<br /><br /><div><em>Läs pressmeddelandet från WASP HS:</em></div> <br /><strong>16 projekt inom AI och autonoma system får anslag</strong><br />Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt för att studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. <br /><a href="http://wasp-hs.org/" target="_blank">http://wasp-hs.org</a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>*Institutionen för Data- och informationsteknik är gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet.</em></div> <div><br /></div>Thu, 12 Sep 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxHållbarhetsdagen: Minimerat avfall och maxad användning – tema cirkulär ekonomi<p><b>Den 8 november är det dags för årets upplaga av Chalmers hållbarhetsdag. Temat Cirkulär ekonomi väcker nyfikenhet så vi ställde några frågor till Lars Nyborg och Anton Grammatikas, ansvariga för årets arrangemang.​ ​</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/masterclasses.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Här hittar du programmet​</a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Hej Anton Grammatikas, projektledare för Chalmers hållbarhetsdag. Berätta lite om upplägget!</h3> <div> </div> <div>- Vi tänker börja dagen med några master classes, där ett urval av Chalmers egna forskare som är ledande inom sina respektive områden berättar om sin forskning, kopplat till temat cirkulär ekonomi. Vi vill ge ett brett perspektiv på begreppet, allt från affärsmodeller, material, produktutveckling till framtida civilsamhällen. Just nu letar vi efter en riktigt inspirerande inledningstalare som kan ge en bred förståelse och bakgrund till temat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Cirkulär ekonomi – hur skulle du beskriva det?</strong></div> <div> </div> <div>- Oj, det finns många beskrivningar av det. För mig handlar om att kunna och våga ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Får att uppnå genuin hållbarhet så behöver vi inte bara ändra våra tekniska förutsättningar utan även sätten vi konsumerar på. Allt måste hänga ihop, från affärsnytta för de som producerar och levererar produkter och tjänster, till den faktiska kundnyttan för dig som konsument.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Vad hoppas du att Chalmers hållbarhetsdag ska ge besökarna?</strong><br /></div> <div>- Jag önskar att fler blir inspirerade och tar hänsyn till cirkulär ekonomi i sin forskning, i en vidare mening än idag. Chalmers vision och målsättning att göra framtiden mer hållbar, stärks av att uppmärksamma all forskning internt. Förhoppningen är att skapa kännedom om vilka aktiviteter som pågår, så man hitta synergier inom olika forskningsområden kopplade till cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är programmet fullt ännu?</strong></div> <div> </div> <div>- Vi har precis gjort klart förmiddagsprogrammet, men det finns fortfarande möjlighet att medverka på något valfritt sätt under eftermiddagen, bara det har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi. <span style="background-color:initial">Vi hoppas på ett större deltagande av forskare och lärare i år och ser gärna att forskarna tar chansen att visa upp sin forskning, till exempel i posterutställningen. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Nytt för i år är samarbetet med studenternas hållbarhetsvecka Act! Sustainable! Vad gör de?</strong></div> <div> </div> <div>- Framför allt kan de bidra med sitt perspektiv och har anmält en workshop. Studenterna ställer höga krav på att Chalmers som universitet ska arbeta mer med hållbarhet internt men de driver också på för att styra utbildningarna mot det cirkulära perspektivet. Vi hoppas många studenter dyker upp och får ta del av forskning och bli inspirerade till egna cirkulära val i framtiden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340_Lars-Nyborg_SDG12.jpg" alt="Bild på Lars Nyborg, föreståndare för styrkeområde produktion" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></em></span><em>Årets tema är brett och omfamnar mycket av styrkeområdens forskning, säger Lars Nyborg, </em><span style="background-color:initial"><em>styrkeområdesledare för Produktion samt </em></span><span style="background-color:initial"><em>årets arrangör för hållbarhetsdagen.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Foto: Carina Schultz</em></span><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Hej Lars Nyborg, styrkeområdesledare för Produktion och ansvarig för årets hållbarhetsdag på Chalmers. Vad ligger bakom valet av temat cirkulär ekonomi?</h3> <div><span style="background-color:initial">- Vi valde att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom det är ett tema som förenar många av Chalmers styrkeområden. Framtidens lösningar ligger i hur vi implementerar cirkularitet i samhället och här får vi en möjlighet att diskutera det. Temat kan fungera både för stora frågeställningar och i det lilla perspektivet för mig som enskild medborgare. Vi tror att temat kan ge inspirera och ge ny kunskap för alla – studenter, forskare och andra anställda på Chalmers.</span><br /></div> <div>- De globala hållbarhetsmålen fungerar som ramverk för dagen och mest aktuella i år är Mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 om hållbara samhällen samt Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad innebär cirkulär ekonomi för dig?</span></div> <div></div> <div>- Egentligen är det ett svårt begrepp och tema. På den frågan finns inte bara ett svar, utan många. Jag vill likna begreppet cirkulär ekonomi vid ett paraply, som flera olika kontexter och definitioner kan samlas under.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad hoppas du att besökarna får med sig efter dagen?</span></div> <div></div> <div>- Konkret hoppas jag på ett ökat engagemang och en förståelse om vad cirkulär ekonomi är. Jag hoppas att besökarna förstår ”kartbilden” och att hållbar framtid också är en fråga om att skapa lösningar och inkluderande sätt.</div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/SDG-9-11-12.jpg" alt="Bild av logos från de globala hållbarhetsmålen 9, 11 och 12" style="margin:5px" /><br /><br />FAKTA:</h3> <div> </div> <div>Chalmers hållbarhetsdag äger rum <strong>8 november</strong> på <strong>Chalmers Campus Johanneberg</strong>. Eventet är i första hand till Chalmers anställda och studenter.</div> <div> </div> <div>Årets tema är <strong>cirkulär ekonomi </strong>och styrkeområde Produktion arrangerar årets event.</div> <div> </div> <div>Hållbarhetsdagen görs på uppdrag av Chalmers ledning via Anna Dubois, vice rektor med ansvar för Chalmers styrkeområden.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Studenternas hållbarhetsvecka </span><strong style="background-color:initial"><a href="https://www.actsustainable.se/">Act! Sustainable​</a></strong><span style="background-color:initial"> pågår 4–9 november, där fredag 8 november är vikt för Chalmers studenter.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till program på webb"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />HÄR HITTAR DU PROGRAMMET​</a></p> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Kontaktperson:</strong></span></div> <div><div><a href="mailto:carina.schultz@chalmers.se">Carina Schultz​</a>, Communications Officer</div> <div>mob 0733-68 99 96</div> <div><a href="mailto:anton.grammatikas@boid.se" title="link to email">Anton Grammatikas</a>, Project manager</div> <div>mob 0708-88 26 20​</div></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/5f858562-1a50-4f2f-ad49-1ac0c2f82675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till intresseformulär</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/nyheter/artiklar/inbjudan-att-bidra-med9722" target="_blank" title="länk till annan artikel"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här ges en fylligare beskrivning av hur man kan delta</a> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Chalmers-hållbarhetsdag.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kalenderpost</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Sahlgrenska-Universitetssjukhuset-i-forskningssamarbete-kring-AI-i-sjukvården.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Sahlgrenska-Universitetssjukhuset-i-forskningssamarbete-kring-AI-i-sjukv%C3%A5rden.aspxSahlgrenska-samarbete kring AI i sjukvården<p><b>​Sahlgrenska Universitetssjukhuset vill vara en drivande kraft i utvecklingen av artificiell intelligens inom vården. På Chalmers finns den kompletterande kompetensen. Med en gemensam forskningsagenda ska sjukhuset och Chalmers utveckla morgondagens högteknologiska sjukvård.</b></p> <p>För att möta sjukvårdens utmaningar med en växande och åldrande befolkning krävs bland annat förändrade arbetssätt med hjälp av ny teknik. Artificiell intelligens (AI) har stor potential att komma till praktisk användning i hälso- och sjukvården.</p> <p>Chalmers AI Research Centre (Chair) startade sin verksamhet vid årsskiftet och bedriver forskning inom bland annat autonoma fordon, industri 4.0 och e-hälsa. Nu inleder Chair och Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett strategiskt forskningssamarbete kring AI i vården. Sjukhuset får ta del av den AI-kompetens som finns på Chalmers – samtidigt som Chalmers tar del av universitetssjukhusets medicinska kompetens.</p> <p>– Chalmers har en lång tradition av framgångsrikt samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och forskningssamarbetet inom AI kommer att förstärka det kraftigt. Genom samarbetet inom AI kommer vi att nå nya spännande resultat, viktiga för både partners och hela samhället, säger Ivica Crnkovic, föreståndare för Chalmers AI Research Centre. </p> <p>Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en arena för framstående forskning och inom sjukhuset pågår flera utvecklingsprojekt där AI används som stöd för exempelvis diagnostik. Forskningssamarbetet öppnar nu nya möjligheter i den digitala omställning vården står inför.</p> <p>– Vi behöver flytta fram våra positioner inom artificiell intelligens. På sjukhuset har vi ett mycket gott samarbete med både akademi och näringsliv, där nya samarbetsytor banar väg för stora framsteg inom det här området. AI är ett viktigt verktyg för att vi i framtiden ska kunna erbjuda sjukvård av hög kvalitet till alla som behöver. Vårt samarbete med Chair är ett stort steg i rätt riktning, säger Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><strong>Fakta:</strong><br /></p> <ul><li><a href="/en/centres/chair/">Chalmers AI Research Centre</a> är ett kompetenscentrum och en satsning för att öka Chalmers expertis och excellens inom artificiell intelligens i samarbete med industri och samhälle.​<br /><br /> </li> <li><a href="https://www.sahlgrenska.se/">Sahlgrenska Universitetssjukhuset</a> har ett tätt samarbete med flera innovationsplattformar. Bland annat AI Innovation of Sweden, Medtech west, samt ett tätt samarbete med Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Science Park för att nämna några. <br /><br /></li> <li style="line-height:24px">Parterna (Chalmers och SU) har tecknat en avsiktsförklaring, ett så kallat letter of intent, med målet att inleda forskningssamarbete. Första steget är att formulera en gemensam forskningsagenda. En ansökan har också lämnats in till Regional utveckling inom VGR för att stötta projektet.</li></ul>Mon, 02 Sep 2019 12:00:00 +0200