Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 28 Nov 2018 13:45:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/prisbelont-arbete-inom-software-metrics.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/prisbelont-arbete-inom-software-metrics.aspxPrisbelönt arbete inom software metrics<p><b>​Inom software metrics arbetar man med att mäta och värdera olika egenskaper hos en mjukvara, till exempel för att snabba upp produktutvecklingen. I nästa steg vill forskarna tillämpa maskininlärning och artificiell intelligens på mätresultaten för att maximera nyttan.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/SE/1579930_miroslaw2016.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Miroslaw Staron" style="margin:5px;width:180px;height:235px" />Miroslaw Staron, professor vid institutionen för data- och informationsteknik, arbetar tillsammans med kollegor på Ericsson i Göteborg och universitetet i Poznan, Polen, med att utveckla och underhålla mätmetoder och verktyg för mjukvaruutveckling som är anpassade för stora företag. Samarbetet har pågått sedan 2006, och har resulterat i över 40 000 mätsystem och dashboards som har implementerats i industrin. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har till exempel implementerat mätningar på release readiness för att motivera organisationer att bryta med gamla mönster av 'att planera release' och komma vidare till 'att kunna leverera så snabbt det går när kunden vill ha den senaste mjukvaran' och på så sätt bli mer agila och proaktiva i utvecklingen. Ett annat exempel är vårt arbete med att använda maskininlärning för att identifiera signalstörningar i mobila nätverk och därefter prioritera åtgärderna, säger han.</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Nyinstiftat pris vill lyfta nyttiggörande</h3></div> <div>Nu har samarbetet med Ericsson och universitetet i Poznan belönats med priset Team Impact Committment i den första omgången av <a href="https://www.emeraldpublishing.com/real-impact-awards/">Real Impact Awards</a>, ett internationellt pris instiftat av <a href="https://www.emeraldpublishing.com/">Emerald Publishing</a> med syfte att lyfta individer, grupper och institutioner som satsar på nyttiggörande, uppmuntra tvärvetenskaplig forskning och minska avståndet mellan forskning och tillämpning. </div> <div><br /></div> <div>– För oss är priset en bekräftelse på att vårt sätt att använda industrirelaterade problem för att bygga teorier fungerar och är viktigt, och vi hoppas att det kan leda till mer uppmärksamhet till andra akademiker och praktiker som arbetar på samma sätt inom software engineering, säger Miroslaw Staron. </div> <div><br /></div> <div>I motiveringen står bland annat att gruppen har visat stor förmåga att kombinera och dra nytta av de skilda kompetenserna hos akademiker och praktiker. Utöver de implementerade systemen har samarbetet resulterat i nya kurser både för studenter vid universiteten och anställda vid företagen, och dessutom cirka 40 vetenskapliga artiklar och en bok. I dagsläget ligger fokus på tillämpningar av artificiell intelligens och maskininlärning för att få ut maximal kunskap av den information som hämtas in av de olika mätsystemen. </div> <div><br /></div> <div>–Vår ambition är att autonoma, maskininlärningsbaserade mätsystem ska kunna ta över det dagliga arbetet med att hitta nya mätningar, mönster och analyser. Mjukvaruingenjörerna ska istället fokusera på att hitta nya affärsmöjligheter, värden och visualiseringar. Vårt nya koncept av AI-baserade autonoma mätsystem har visat stor potential inom områden som källkodanalys, kravanalys och testning, säger Miroslaw Staron. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Medlemmar i det vinnande teamet: </h3> <ul><li><a href="https://www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xstmir&amp;departmentId=107832">Miroslaw Staron</a>, Data- och informationsteknik, Göteborgs universitet </li> <li>Miroslaw Ochodek, Poznan University of Technology, Polen </li> <li>Wilhelm Meding, Ericsson </li> <li>Martin Sjödin, Ericsson </li></ul> <div><br /></div> <div><a href="http://www.emeraldgrouppublishing.com/about/news/story.htm?id=8135">Länk till pressmeddelande från Emerald publishing</a>.</div> <br />Wed, 28 Nov 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/fyra-topprankade-forskare-pa-CSE.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/fyra-topprankade-forskare-pa-CSE.aspxTopprankade forskare inom mjukvaruutveckling vid CSE<p><b>​En ny bibliometrisk studie har rankat de tjugo bästa forskarna inom mjukvaruutveckling. På listan bland de topprankade finns fyra forskare från institutionen för data- och informationsteknik; Robert Feldt, Jan Bosch, Richard Torkar and Thorsten Berger.</b></p><p>Artikeln <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0164121218302334#keys0001">A Bibliometric Assessment of Software Engineering Scholars and Institutions (2010-2017) </a>redovisar resultatet av en bibliometrisk studie, inriktad på en åttaårsperiod, med målet att identifiera:<br /></p> <ul><li>framväxande inriktningar inom forskningen,</li> <li>de 20 bästa institutionerna, och</li> <li>de 20 bästa tidiga, konsoliderade, och erfarna forskarna inom software engineering.</li></ul> <p>Fyra forskare vid institutionen för data- och informationsteknik är rankade i artikeln:</p> <ul><li><strong>Robert Feldt, Professor, avdelningen för Software Engineering</strong><br />6:e i Europa (8:e i världen, 1:e in Sweden) på listan för <em>Most Active Experienced SE Researchers in Top-Quality Journals 2010-2017</em><br /></li></ul> <ul><li><strong>Jan Bosch Professor, avdelningen för Software Engineering</strong><br />8:e i Europa (11:e i världen, 2:e i Sverige) på listan för <em>Most Active Experienced SE Researchers in Top-Quality Journals 2010-2017</em><br /></li></ul> <ul><li><strong>Richard Torkar, Professor och avdelningschef, avdelningen för Software Engineering</strong><br />5:e i Europa (9:e i världen, 3:e i Sverige) på listan för <em>Most Active Consolidated SE Researchers in Top-Quality Journals 2010-2017</em>, samt på listan för <em>M<span></span>ost impactful consolidated SE researchers in general</em><br /></li></ul> <ul><li><strong>Thorsten Berger, Universitetslektor</strong><span><strong>, avdelningen för Software Engineering</strong><span style="display:inline-block"></span></span><br />På listan för <em>Most impactful consolidated SE researchers in general</em><br /></li></ul> <p><br />Listan för <em>Consolidated Researcher</em> rankar forskare som är lite mer juniora än <em>Experienced Researcher</em>.<br /></p>Wed, 31 Oct 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/varldsmastare-lar-dig-att-minnas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/varldsmastare-lar-dig-att-minnas.aspxVärldsmästare lär dig att minnas<p><b>​Hur hänger en tårta, ett spöke och en hjälm ihop? Jo, de representerar de första nio decimalerna i pi. I alla fall enligt Jonas von Essen, chalmersstudent och tvåfaldig världsmästare i minne. 6–7 oktober äger SM i minne rum på Chalmers och Jonas berättar hur du lär dig att komma ihåg.</b></p><div>​För sex år sen fanns det inte i Jonas von Essens världsbild att han skulle bli tvåfaldig världsmästare i minne. Han menar till och med att han hade ett ganska dåligt minne. Med hjälp av en bok om minnestekniker som han hittade på biblioteket började Jonas bli intresserad av ämnet och bara tre månader senare vann han SM i minne. Ett år efter det var han världsmästare. Hur gick det till egentligen?</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– När jag hade hittat den här boken började jag öva upp olika minnestekniker väldigt mycket. Jag letade upp de svenska rekorden i minne och blev väldigt motiverad att försöka slå dem. Det lyckades jag med och ville då satsa ännu högre. På vägen har jag träffat många intressanta människor, det var en ny och fascinerande värld som öppnades för mig.</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Vill dela med sig av kunskapen</h4> <div>Jonas von Essen studerar till vardags tredje året på programmet informationsteknik på Chalmers. Han överväger att efter sin kandidatexamen läsa en masterutbildning i lärande och ledarskap och vill använda sin utbildning och sin förmåga att minnas till att lära ut teknikerna till andra.</div> <div><br /></div> <div>– Dessa minnestekniker har förändrat mitt liv och min syn på lärande. Jag är mycket mer motiverad att lära mig saker nu eftersom jag vet att jag kommer komma ihåg det. Tidigare kunde jag lära mig något och en vecka senare var det borta. Om jag använder minnestekniker vet jag att informationen kommer sitta kvar och då känns det mer som att jag bygger ett stort berg av kunskap. Det vill jag dela med mig av till så många som möjligt.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Minnespalats är nyckeln</h4> <div>Hemligheten till att minnas menar Jonas ligger i så kallade minnespalats. Under våren 2018 deltog Jonas i programmet ”Talang” där han memorerade 50 000 decimaler i pi. Detta lyckades han med genom att göra om alla tresiffriga tal till bilder med hjälp av ett sifferalfabet baserat på hur siffrorna låter. De första tre pi-decimalerna bildar tillsammans ordet ”tårta”, de tre decimalerna efter det skapar ”spöke” och därefter kommer ”hjälm”. Jonas placerar sedan ut dessa bilder på en lång promenad i huvudet på en plats han känner till väl, som sin hemstad Skövde eller byggnaderna på Chalmers campus.</div> <div><br /></div> <div>– Man måste inte nödvändigtvis vara en kreativ person för att lyckas med dessa tekniker. Det handlar mer om att komma in i ett specifikt sätt att tänka. När man väl har lärt sig att göra det kan man träna för att bli snabbare och snabbare på att minnas de olika bilderna. Alla kan ju såklart inte bli världsmästare i minne men jag är övertygad om att alla kan få ett extremt bra minne med hjälp av minnestekniker.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Satsar på nytt världsrekord</h4> <div>Första helgen i oktober äger SM i minne rum på Chalmers. Jonas kommer vara på plats för att hjälpa till med tävlingen men kommer själv inte att delta i år. Han fokuserar istället på att försöka slå världsrekordet i att minnas pi-decimaler. Personen med det nuvarande rekordet kan återge drygt 70 000 decimaler i en följd och Jonas har målet att nå upp till 100 000 decimaler. Det är dock inte bara hård minnesträning som krävs för att lyckas med en sådan prestation, det är även väldigt fysiskt påfrestande. <br /></div> <div><br /></div> <div>– Man måste återge alla decimaler i en följd under en sittning och för såhär många decimaler kan det ta upp till 20 timmar. Man måste bara fortsätta återge siffrorna och det gäller att inte somna under den tiden. Det krävs alltså även mycket fysisk träning för att klara av det. Vi får se om det fungerar!</div> <div><br /></div> <div>SM i minne äger rum 6–7 oktober på Chalmers campus Johanneberg. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Sophia Kristensson<br /></div> <div> </div>Fri, 05 Oct 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Intel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Intel.aspxIntel finansierar forskning på säkerhetshål i moderna processorer<p><b>I början av 2018 upptäckte säkerhetsexperter att alla moderna processorer har allvarliga säkerhetshål som kan användas för att komma åt känsliga data som lösenord eller kreditkortsuppgifter. Intel finansierar nu ett nytt forskningsprojekt vid institutionen för Data- och informationsteknik som kommer att undersöka hur man kan upptäcka och åtgärda liknande fel i framtiden.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Carl-Seger.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Professor Carl-Johan Seger" style="margin-bottom:20px;margin-left:20px" /> <p>– Praktiskt taget alla moderna processorer I världen har de här bristerna, även din laptop eller smartphone. Men det största problemet är att det påverkar molntjänster som till exempel Amazon Web Services. Det innebär att en kund skulle kunna läsa en annan kunds känsliga data eftersom de delar hårdvara, säger professor Carl-Johan Seger, som leder forskningsprojektet tillsammans med professor Alejandro Russo, vid institutionen för Data- och informationsteknik.</p> <p>Säkerhetshålen, som kallas för Meltdown och Specter, gör att program kan få tillgång till känsliga data medan den bearbetas av datorn och lagras i det temporära cacheminnet. I Spectersfall fall beror detta på att processorn använder ett spekulativt utförande som skapar en sidokanal som kan läcka känsliga data. En angripare kan inte direkt läsa cacheminnet men genom att mäta hur lång tid det tar att utföra olika åtgärder kan innehållet avslöjas.</p> <p>–  Tänk dig att du jagar en bil. Du ser inte vart den tar vägen men kommer till en parkeringsplats där alla bilar är parkerade. Vilken är bilen du jagade? Det du gör, är att du går runt och kollar vilken motorhuv som är varm. Då har du hittat rätt bil, även om du inte såg den parkera där, förklarar Carl-Johan Seger.<br />Det finns inga bevis för att säkerhetshålen ska ha utnyttjats av angripare men sedan bristerna blivit allmänt kända har risken för attacker ökat.</p> <p><br /></p> <h5 class="chalmersElement-H5"> Kombinerar sina tekniker för att bekämpa framtida buggar </h5> <p>Även om processor- och operativsystemstillverkare har släppt mjukvaruuppdateringar för att avhjälpa bristerna så löser det inte hela problemet.</p> <p>– Hårdvaran behöver med stor sannolikhet justeras. Det är delvis därför bristerna är så smärtsamma för tillverkarna. Om du bara uppdaterar programvaran kommer det troligtvis leda till att prestandan minskar. Men vad som skrämmer tillverkarna ännu mer är att det kan finnas andra, liknande buggar som inte upptäckts än. </p> <p>Det är precis det som det nya forskningsprojektet, kallat Securing Multi-Cycle Hardware Architectures, kommer att undersöka.</p> <p>– Alejandro Russo och jag har två bitar till det här pusslet. Han har en teknik för att titta på stora system och i stora drag hitta var det kan finnas problem i en hårdvarukomponent. Min teknik, symbolic simulation, kan analysera små delar av hårdvaran mer stor exakthet. Det är en teknik som redan används av Intel. Vårt forskningsförslag är att kombinera de två teknikerna för att upptäcka och avhjälpa liknande säkerhetsbrister i hårdvaran.<br /><br /></p> <h5 class="chalmersElement-H5"> Finansiering för en post-doc under tre år</h5> <p>Anslaget från Intel Corporate Research Council är 100 000 dollar per år och används för att finansiera en post-doc som kommer att arbeta på projektet tillsammans med Carl-Johan Seger och and Alejandro Russo. Projektet är ett av fem finansierade projekt i Europa, av över femtio forskningsförslag. </p> <p>– Det är ett intressant och utmanande problem. Idén är inte att fixa de här specifika buggarna utan att hitta en teknik för att identifiera var det kan finnas problem i hårdvaran, och vad de problemen är. Åtminstone är det vad vi lovat att vi ska göra. Vi får se om vi lyckas, avslutar Carl-Johan Seger.<br /></p> <p><br /></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Kontakt</h5> <p><strong>Carl-Johan Seger</strong>, forskningsprofessor, avdelningen för funktionell programmering, Data- och informationsteknik. </p> <p><a href="mailto:secarl@chalmers.se">secarl@chalmers.se</a>, +46 709 49 23 55, +46 31 772 64 19</p> <p><br /><strong>Alejandro Russo</strong>, biträdande professor, avdelningen för informationssäkerhet, Institutionen för data- och informationsteknik.</p> <p><a href="mailto:russo@chalmers.se">russo@chalmers.se</a>, +46 31 772 61 56</p> <p><br /></p>Wed, 26 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Digital-Grammars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Digital-Grammars.aspxDigital Grammars sätter en helt ny nivå för översättningsteknologi<p><b>​Digital Grammars är ett kommersiellt resultat av över 20 års forskning på grammatisk översättning. Företaget har utvecklat en effektiv och användarvändlig mjukvara för flerspråkig översättning baserad på avancerade metoder från olika områden inom datavetenskap. Resultatet är en transparent och mer korrekt översättning för områden som till exempel sjukvård och juridik, där kontext och grammatik måste bli rätt.</b></p><div>Idag förlitar sig många på till exempel Google Translate, som i likhet med flera andra program översätter med hjälp av statistik och maskininlärning. Det finns inga grammatiska regler, oftast inte ens ett lexikon, utan istället stora mängder siffror som beskriver hur ord har satts ihop i tidigare översättningar. Det är praktiskt för enklare översättningar, men i sammanhang där grammatik eller språklig kontext måste bli rätt uppstår problem.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> Digital Grammars löser problemet genom att istället använda sig av en metod som bygger på grammatik och <br />semantik, vilket ger en mycket mer korrekt översättning. Produkten riktar sig mot branscher där det är särskilt viktigt att översättningen blir korrekt, till exempel sjukvård, juridik och myndigheter. Aarne Ranta är professor vid Göteborgs universitet, Institutionen för data- och informationsteknik, och vd för Digital Grammars. <br /></div> <div> </div> <div>– Vi ser att det finns få andra aktörer på marknaden som kan leverera den översättningskvalitet vi erbjuder. Vi har dessutom erfarenhet av att bygga både mobilappar och webbaserade system, som sedan enkelt kan integreras i användarens arbetsflöde för korrekt, precis och snabb kommunikation, säger han. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">App för ambulanssjukvård under utveckling</h5></div> <div> </div> <div>En produkt som nu arbetas fram i samarbete med MedTech West, och med stöd av VGR Innovationsfond, är en mobilapplikation för Sahlgrenska Universitetssjukhusets ambulans, SU Ambulans. Appen kallas Ambulanstolken och kan översätta både tal och skrift för ambulanspersonal och patienter. Nu går Digital Grammars även in i Chalmers Ventures Acceleratorprogram för att utveckla bolaget ytterligare och nå en större marknad.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"> Lösningen är grammatik och semantik </h5> <div> </div> <div>Digital Grammars använder avancerade metoder från olika områden inom datavetenskap, översättningsmodellen utgår från forskning inom grammatik och semantik som bygger upp ett matematiskt hjälpspråk som kallas Interlingua. Analysen tar sedan fram meningen i uttrycket som tillsammans med en grammatisk regel konverterar meningen till ett annat språk. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi har arbetat med översättning av GDPR i ett av våra senaste projekt. Den första meningen i EU:s nya GDPR-lag har 12 ord på svenska, 8 på finska och 18 på franska. Om man enbart matchar ord för ord kan meningen inte förklaras eller uppfattas korrekt, men om man istället använder vår metod så kan man säkerställa att lagen uppfattas rätt i samtliga översatta språkversioner, säger Aarne Ranta. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>(Första meningen i GDPR på svenska: &quot;Skyddet för fysiska personer vid behandling av personuppgifter är en grundläggande rättighet.&quot;)</div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">​​ Kontakt </h5> <div> Aarne Ranta Vd, Digital Grammars <br />Email: <a href="mailto:aarne@digitalgrammars.com">aarne@digitalgrammars.com</a>.<br /></div> <div>Phone: +46 763 17 85 90</div> ​Tue, 22 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/viceprefekt-nyttiggörande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/viceprefekt-nyttigg%C3%B6rande.aspxInnovationsivrare som viceprefekt för nyttiggörande på CSE<p><b>​Claes Strannegård doktorerade i matematisk logik på Göteborgs universitet, efter en postdoc i Holland startade han sitt första företag, inom formell verifiering. Sedan dess har han varit med och startat upp flera forskningsbaserade IT-företag. I sin nya roll vill han gärna bidra till att fler idéer realiseras, men även till att institutionens forskare tar större plats i samhällsdebatten.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Strannegard-600.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Claes Strannegård" style="margin:5px;width:310px;height:219px" />Sedan januari 2018 har Claes Strannegård uppdraget som viceprefekt för nyttiggörande och samverkan vid Data- och informationsteknik, och har till att börja med funderat över innebörden i uppdraget. Nyttiggörande är en av Chalmers tre huvudprocesser, tillsammans med forskning och utbildning, och handlar om att generera samhällsnytta. <br />– Samhällsnytta uppnås genom arbete mot hållbarhetsmålen, till exempel att folkhälsan blir bättre, eller att infrastrukturen blir bättre. Eller ekonomin, men det är viktigt att begreppet samhällsnytta är bredare än att generera ekonomisk vinst. Det viktiga är att arbeta mot de här målen, som de flesta tycker är viktiga, och mot något som kan leda till konkreta förbättringar för människor, säger han. <br /><br /><strong>Sikta högt, arbeta framåt</strong><br />Samverkan ser han, i sammanhanget, som arbetet med att integrera de tre processerna. Sådant som väver ihop forskning och utbildning – att ha forskningsnära moment i kurserna, eller forskning och nyttiggörande – till exempel att föra över en forskningsidé till en innovation. Och här kommer även medverkan i den offentliga debatten in, folkbildning och samverkan med icke-akademiska organisationer som företag, förvaltningar och skolor. Han ser en utmaning i Chalmers ambitiösa samverkansmål att bli den ”erkänt mest attraktiva samarbetspartnern för industrin”. <br /> – Det är inget fel i att ambitionen är högt satt, och hur man än gör och hur långt man än når, så kommer man att arbeta med riktning framåt. Det visar också att Chalmers ser på samverkan och nyttiggörande som väldigt centrala inslag i verksamheten. <br /><br /><span><strong>Råd för samverkan och nyttiggörande<span style="display:inline-block"></span></strong></span><br />Claes Strannegård tycker att CSE håller en bra position när det gäller samverkan och nyttiggörande, och har ett bra utgångsläge då det inom IT-området är naturligt att forskningen ligger nära tillämpningarna. <br />– Jag brinner ju särskilt för innovation, det måste jag medge. Och jag tänker att det finns en enorm outnyttjad potential här när det gäller just innovation, bland anställda och inte minst bland studenter, som man potentiellt skulle kunna hjälpa dem att realisera. <br /><br /><strong></strong>För att stödja initiativ från institutionens medarbetare har CSE startat ett råd för samverkan och nyttiggörande med Claes Strannegård, Per Stenström, John Hughes och Sanna Erling Almér. Rådet kommer också att sträva efter att utvidga samarbetet mot Göteborgs universitet, som idag inte är lika väldefinierat som det mot Chalmers. Efter inledande möten har rådet identifierat två områden som har särskilt stor utvecklingspotential, innovation och deltagande i samhällsdebatten, där Claes Strannegård gärna skulle se att institutionen var mer synlig. <br />– Just nu diskuteras väldigt viktiga frågor, till exempel framtida AI, som är delvis synonym med framtiden över huvud taget, och datasäkerhet, som liksom AI är en fråga med såväl tekniska som etiska dimensioner, och breda konsekvenser för samhället. De diskussionerna måste förankras i sådan djup teknisk kunskap som våra forskare besitter, för att sedan analyseras av samhällsvetare och ekonomer, säger han. Mon, 23 Apr 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-soker-industridoktorander-inom-AI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-soker-industridoktorander-inom-AI.aspxWASP söker industridoktorander inom AI<p><b>​Sveriges största forskningsprogram WASP rekryterar industridoktorander inom artificiell intelligens. Sista ansökningsdag är 11 maj 2018.</b></p>​ <br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/WASP-Industrial-PhD-student-positions-in-AI.aspx">Mer information på den engelska sidan &gt;</a><br /><br /><br />Upp till 15 industridoktorandtjänster ska rekryteras till de fem partneruniversiteten Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Dessutom kan ansökningar inom området omfatta tjänster på Örebro universitet.<br /><br /><strong>Riktlinjer för WASP industridoktorander</strong><br />Det finns en uppsättning riktlinjer för WASP industridoktorander som är viktiga att följa i ansökan. Riktlinjerna finns <a href="http://wasp-sweden.org/custom/uploads/2018/03/Riktlinjer-industridoktorander-inom-WASP_final.pdf" target="_blank">här</a>.<br /><br /><strong>Ansökningsprocess</strong><br />Ansökan ska lämnas i en särskild ansökningsblankett och skickas in gemensamt av industriföretaget och ett universitet. Blanketten är tillgänglig <a href="http://wasp-sweden.org/custom/uploads/2018/03/WASP-formul%C3%A4r-industridoktorander-2018.pdf" target="_blank">här</a>. Blanketten tillsammans med begärda CV och kursutskrift för industridoktoranden, som anges i blanketten, ska skickas till <a href="mailto:position@WASP-Sweden.se">position@WASP-Sweden.se</a> <strong>senast 2018-05-11</strong><br /><br /><strong>Information och vägledning</strong><br />Det kommer att hållas ett informationsmöte för industrin i samband med <a href="http://wasp-sweden.org/ai/ai4x/" target="_blank">AI4X-mötet</a> i Stockholm 2018-04-11. Förutom allmän information finns det möjlighet att ställa frågor och få förslag till kontakter med universiteten. För ytterligare information och kontakt med Chalmers:<br />David Sands, Chalmers (<a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a>)<br /><br />För ytterligare information och kontakt med övriga universitet:<br />Danica Kragic, KTH (<a href="mailto:dani@kth.se">dani@kth.se</a>) Amy Loutfi, ÖrU (<a href="mailto:amy.loutfi@oru.se">amy.loutfi@oru.se</a>)<br />Fredrik Heintz, LiU (<a href="mailto:fredrik.heintz@liu.se">fredrik.heintz@liu.se</a>) Thomas Schön, UU (<a href="mailto:thomas.schon@it.uu.se">thomas.schon@it.uu.se</a>)<br />Helena Lindgren, UmU (<a href="mailto:helena@cs.umu.se">helena@cs.umu.se</a>) Karl-Erik Årzén, LU (<a href="mailto:karl-erik.arzen@control.lth.se">karl-erik.arzen@control.lth.se</a>)<br /><br /><br /><strong>Tidplan</strong><br />2018-04-11 Information &amp; Q/A Stockholm<br />2018-05-11 Sista ansökningsdag<br />2018-06-11 Beslut<br />2018-08-01 Tidigast start<br />2019-01-01 Senaste start<br /><br /><a href="http://www.wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a><br />Mon, 05 Mar 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/cybersecurity.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/cybersecurity.aspxBygger cybersäkerhet från grunden<p><b>Konkreta verktyg och metoder för att motverka de vanligaste sårbarheterna på webben. Insatser för att utveckla ett säkert sakernas internet för industrin. Två nya, omfattande projekt inom cybersäkerhet startar inom kort vid institutionen för data- och informationsteknik.</b></p><div>Chalmers forskning inom cybersäkerhet har varit framgångsrik under en längre tid, och nu kommer två ramanslag från SSF att ytterligare stärka verksamheten. Två ansökningar, WebSec och Octopi, beviljades anslag i förra årets stora utlysning inom cybersäkerhet. WebSec kommer att drivas till stor del inom avdelningen för informationssäkerhet, medan Octopi har ett omfattande samarbete med avdelningen för funktionell programmering. Båda projekten har som mål att föra in säkerhetsaspekten tidigt i utvecklingen, i stället för att söka efter och försöka åtgärda fel när systemen redan är tagna i bruk. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förebygga så mycket som möjligt </h3> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Andrei-Sabelfeld-small.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:351px;height:329px" />– Målet med säkerhetsforskning är att se till att säkerheten inte är i vägen för annan utveckling, att det finns verktyg och automatiska metoder som gör att det inte ”går” att göra fel, säger Andrei Sabelfeld, professor på avdelningen för informationssäkerhet och projektledare för det nya SSF-finansierade projektet WebSec. </div> <div> </div> <div>Ett av de allvarligaste hoten mot webbsäkerhet är så kallad cross-site-scripting, som innebär att angriparen får skadlig programkod att användas av offrets webbläsare. Företag betalar stora pengar årligen för att upptäcka och täppa till säkerhetshål i de system som används. <br /><br /></div> <div>– Webbsystem är heterogena, de är implementerade i olika programspråk och designade på olika nivåer, så när man kopplar ihop dem blir det hål. I en typisk cross-site-scriptingattack lyckas angriparen med att få in kod i stället för data. Med nya programspråk och säkerhetstyper kan man förebygga sådana attacker. I projektet kommer vi att utveckla nya koncept för att granska webbsidor, vilket kommer att göra att man kan ta sig an cross-site-scripting på sätt som tidigare inte varit möjliga, säger Andrei Sabelfeld. </div> <div> </div> <div>För JavaScript, som är det vanligaste programspråket på webben, ska projektet leverera en plattform för analys som ska hjälpa programmerare att producera kod som är skyddad redan när den går ut i produktion. <br /><br /></div> <div>– Vi ska även arbeta med övergripande systemsäkerhet. Vi kommer tillbaka till problemet att olika komponenter är designade i olika programspråk, och ofta lyckas man säkra en av komponenterna, kanske webbläsaren eller databasen, men sen när man kopplar ihop dem uppstår nya fel som man inte hade tänkt på, säger Andrei Sabelfeld. <br />Här ska forskarna bygga mekanismer för att följa informationen genom hela systemet och se till att ingen information förstörs eller läcker ut. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sakernas internet närmar sig industrin</h3> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Alejandro-Russo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Sakernas internet är ett begrepp för enheter, allt från stora saker, till exempel bilar, till små saker som en robotdammsugare, din klocka eller vad som helst som har viss beräkningskraft och är kopplat till internet. Tanken är att alla dessa enheter ska vara sammankopplade för att förenkla ditt liv, men det medför stora problem när det kommer till säkerhet, säger Alejandro Russo, biträdande professor på avdelningen för informationsteknik och projektledare för Octopi. </div> <div> </div> <div>Även inom industrin växer intresset för att utnyttja fördelarna med uppkopplade enheter, till exempel kan data från sensormätningar och stickprov på användardata användas för att förbättra nästa generation av produkter. Men den generella säkerhetsnivån är för låg, och ett osäkert sakernas internet öppnar för attacker. Bland annat finns skrämmande exempel på hur smarta kylskåp hackats för att komma åt lösenordsdata, och hur uppkopplade bilar tagits över och fjärrstyrts. <br /><br />– Idag programmeras de flesta enheter för sakernas internet med programspråk där säkerhet inte är en faktor. I projektet Octopi kommer vi att utveckla nya programspråk utrustade med abstraktioner som underlättar för utvecklare att producera säker kod, säger Alejandro Russo.<br /><br />Avsikten är att göra utvecklingen av inbäddade system bekväm, samtidigt som säkerheten får en central plats i utvecklarens sinne. Projektet är unikt genom sitt sätt att undersöka hur man kan utnyttja styrkorna hos funktionell programmering, framför allt säkerhet, korrekthet och tankegångar kring mjukvara, till enheter för sakernas internet. <br /></div> <br /> <h4 class="chalmersElement-H4">Information om projekten</h4> <div><strong>WebSec, Säkerhetsdrivna webbsystem </strong><br />Projektledare: <a href="/sv/personal/Sidor/andrei.aspx">Andrei Sabelfeld</a>, Chalmers tekniska högskola. <br />Övriga deltagare: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/dave.aspx">David Sands</a>, Chalmers tekniska högskola, och <a href="http://www.philipp.ruemmer.org/">Philipp Rümmer</a>, Uppsala universitet. <br />Projektet finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk Forskning</a> med 30 miljoner kronor. <br /><br /><strong>Octopi, säker programmering för sakernas internet</strong><br /> Projektledare: <span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a>, Chalmers tekniska högskola. </span></div></div></div> Övriga deltagare: <a href="/sv/personal/Sidor/mary-sheeran.aspx">Mary Sheeran</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/rjmh.aspx">John Hughes</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/koen.aspx">Koen Lindström Claessen</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/secarl.aspx">Carl Seger</a>, avdelningen för funktionell programmering, Chalmers tekniska högskola. <br />Företagspartners: Pelagicore AB, LumenRadio AB och Ericsson. <br />Projektet finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk forskning</a> med 31 miljoner kronor. <br />Mon, 12 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Hur-mycket-kan-en-dator-forsta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Hur-mycket-kan-en-dator-forsta.aspxHur mycket kan en dator förstå?<p><b>​Maskininlärning har på bara några år revolutionerat datorers sätt att förstå språk. Trots det har datorerna fortfarande inte kunskap om vad det är de förstår.</b></p>​ <br />Vissa är rädda att det kommer en tid då datorerna blir så smarta att de lierar sig och tar över världen. Shalom Lappin, professor i Datorlingvistik vid Göteborgs universitet, tillhör inte dem.<br /><br /><a href="https://clasp.gu.se/about/people/shalom-lappin" target="_blank"><img src="https://www.gu.se/digitalAssets/1551/1551090_1543951_shalomlappin.jpg" alt="Shalom Lappin, Göteborgs universitet" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></a>– Revolutionen inom artificiell intelligens som kommer med djupinlärning är fortfarande i sin linda och även om utvecklingen går snabbt tror jag inte att idén om ondskefulla superagenter är något vi behöver oroa oss för inom en överskådlig framtid.<br /><br />Datorer har nämligen bara förmågan att resonera kring sådant de tränats till. De kan hitta mönster och samband i miljontals data, och därmed bli bättre än människor på att spela schack, översätta och skriva texter och köra bil. Men så fort vi lämnar ett specifikt och avgränsat område och hoppar till ett annat är de förlorade.<br /><br />– Min personliga åsikt är att vi aldrig kommer att nå den punkt där maskiner har något som liknar mänsklig resonemangsförmåga. Men jag kan mycket väl ha fel, säger Shalom Lappin.<br /><br />Datorers svaghet är att de inte fattar någonting, säger också Richard Johansson, docent på avdelningen för Datavetenskap. Men med hjälp av maskininlärning kan de bli väldigt bra på att känna igen informativa mönster. Därför är de numer väldigt bra på att förstå språk i både tal och skrift.<br /><br /><a href="http://www.cse.chalmers.se/research/lab/people/richard-johansson/" target="_blank"><img src="http://www.cse.chalmers.se/research/lab/wp-content/uploads/2015/01/1593485_img_4469-e1477032356847-237x300.jpg" alt="Richard Johansson, Chalmers" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:220px;height:278px" /></a>– Utvecklingen sker gradvis, ibland ryckvis. Google translate är mycket bättre nu än för tio år sedan och idag ger det hyfsade bruksöversättningar, men jag tror knappast att professionella översättare använder det i någon större utsträckning, säger Richard Johansson och nämner ett problemområde för maskinöversättningar:<br /><br />– Ordet ”it” översätts med ”den” eller ”det” på svenska, och ibland måste du kanske gå tillbaka ett par meningar för att förstå vad ”it” syftar på för att de ska bli rätt. <br /><br />Förbättringen av Googles maskinöversättningar de senaste åren beror i stor utsträckning på att de har bytt från statistisk översättning till en modell baserad på djupinlärning. Det gör att systemet kan förstå sammanhanget och därmed blir översättningarna bättre. <br />Hur bra kan datorer bli på att känna igen mönster och samband? The sky is the limit, säger Shalom Lappin och nämner utvecklingen kring ansiktsigenkänning som ett exempel där datorn redan är överlägsen människan. <br /><br />Översättningar är maskininlärningsteknikens flaggskepp idag, men hur bra kan datorer bli på språkbehandling? Föreställ dig till exempel att du läser en text för en dator och sedan får den tvättad och renskriven. Richard Johansson tror inte det är omöjligt.<br />– Först ska din talsignal omvandlas till text, och den tekniken är relativt bra redan nu. Sedan ska texten friseras till ett grammatiskt välstrukturerat språk. Det tror jag är fullt görbart inom några år. <br /><br />Finns det då en risk att det personliga språket försvinner?<br />– Ja, när folk blir lata och formulerar sig slarvigt kan språket säkert bli mer generiskt och mindre personligt. Å andra sidan tror jag det kommer att ta lång tid innan datorer kan göra stora ändringar i texter, såsom att flytta stycken eller meningar för att göra dem välargumenterade, säger Richard Johansson. <br /><br /><br /><br /><br /><ul><li><strong>Artificiell intelligens</strong> betecknar datorer som imiterar mänskliga kognitiva funktioner som inlärning och problemlösande.</li> <li><strong>Maskininlärning</strong> är, enkelt uttryckt, algoritmer som tränas att lösa uppgifter baserade på statistiska mönster i stora mängder data.</li> <li><strong>Djupinlärning</strong> är maskininlärning som använder så kallade neurala nätverk (se nedan) som modell vid inlärning.</li> <li><strong>Artificiella neuronnät/neurala nätverk</strong> är självlärande algoritmer som försöker efterlikna funktionen i biologiska neurala nätverk (till exempel hjärnan). Artificiella neuronnät kan ofta klara problem som är svåra att lösa med konventionell uppgiftsspecifik programmering. Ett neuronnät måste tränas med exempel innan det kan uppfylla sin tänkta funktion.</li></ul> <p><br /></p> <h4 class="chalmersElement-H4"><div>Välkommen till vårt initiativseminarium om Digitalisering: </div> <div>Säkerhet &amp; integritet| Maskinintelligens </div></h4> <p>Den 15 mars 2018 arrangerar Chalmers ett nytt initiativseminarium om Digitalisering. Den här gången <span class="text-normal page-content"><span class="text-normal page-content"><span>presenterar vi ett mer inriktat program – en halvdag om maskinintelligens och en halvdag om säkerhet and integritet.</span></span></span><br />  </p> <a href="/en/areas-of-advance/ict/events/Digitalisation2018/Pages/default.aspx">Se programmet och registrera dig till seminariet &gt;</a><p><br /></p>Wed, 17 Jan 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/SwedishEmbeddedAward2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/SwedishEmbeddedAward2017.aspxSwedish Embedded Awards 2017<p><b>Det blev en delad första plats för ​Gabriel Ortiz och Fredrik Treven i studentkategorin vid Swedish Embedded Awards, som hölls i början av november. Det vinnande arbetet, &quot;A Framework for a Relative Real-Time Tracking System Based on Ultra-Wideband Technology&quot;, utfördes inom ramarna för masterprogrammet Embedded Electronic System Design.</b></p>Det ökande antalet applikationer i automatiserade robotar och fordon har lett till en ökad efterfrågan på system för positionering, lokalisering och spårning. De flesta metoder som är i bruk idag är baserade på maskinsyn, och kräver en obruten siktlinje mellan spårningsanordningen och målet för att kunna utföra de önskade funktionerna, något som både begränsar systemen och gör dem känsliga för både störningar och dålig belysning. Systemen är också mycket beräkningstunga med komplexa algoritmer.<br /><br />Gabriel Ortiz och Fredrik Treven har byggt en prototyp för spårningsanordningar, som demonstrerar en innovativ variant av UWB-positionering där en uppsättning ankare följer målets position, och upprätthåller ett specifikt avstånd till det. Detta i motsats till vanliga inomhuspositionssystem, där målet övervakar sin egen position i förhållande till fasta referenspunkter. <br /><br /> Exempel på prylar som skulle kunna följa dig runt i framtiden är kundvagnar och resväskor. Eller helt enkelt leksaker.<br /><br /> Arbetet i sin helhet finns att läsa här<br /><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/249921">http://studentarbeten.chalmers.se/publication/249921</a><br />Fri, 17 Nov 2017 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-–-nya-möjligheter-för-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-%E2%80%93-nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-forskning.aspxNya möjligheter för forskning när ElectriCity breddas<p><b>​ElectriCity, mest känt för elbusslinjen 55, är mycket mer än själva bussen. Nu breddas projektet och nya spännande möjligheter för forskning öppnas. Per Lövsund, Chalmers koordinator för ElectriCity, uppmanar högskolans forskare att kontakta honom med idéer.</b></p><br />​– Vi kan driva såväl forskningsprojekt som exjobb och kandidatarbeten inom ElectriCity. Därmed kan resultaten få spridning, samtidigt som de kommer till nytta för Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, säger Per Lövsund, som uppmanar Chalmers forskare att kontakta honom med idéer för nya projekt.<br /><br />ElectriCity går nu in i en fas där projektet breddas, exempelvis mot mindre lastbilar som sopbilar och distributionsbilar. Detta innebär spännande möjligheter för flera av Chalmers forskningsområden, menar Per Lövsund. Självkörande fordon, säkerhet, samhällsplanering, buller, termisk optimering, regleralgoritmer, kördynamik, utveckling och återvinning av batterier och bränsleceller samt krav på laddstationer är några exempel från olika forskningsfält, som alla kan studeras inom ramen för projektet. <br /><br />De som forskar inom ElectriCity har tillgång till forskningsplattformar i form av bussar och andra fordon. I projektets demoarena ingår också den nya stadsdelen Frihamnen och uppbyggnaden av södra Chalmers Campus Johanneberg, vilken inkluderar en hållplats för elbussen. Här kan man studera säkerhetsaspekter och innovativa lösningar vid hållplatsen, samt interaktion mellan fordon och oskyddade trafikanter. <br /><br />Att ElectriCity går in i en ny fas har redan gett avtryck i form av nystartad forskning på Chalmers. <br /><br />– Ett projekt som handlar om busståg och autonom angöring av busshållplatser startar nu i dagarna, berättar Per Lövsund. I ett annat projekt undersöker man hur bussförarna upplever effekterna av systemet Volvo Dynamic Steering. <br /><br />En workshop planeras på Chalmers för att formulera projekt om bland annat lågfrekvent buller i stadsmiljön, modellering av bullerpåverkan och säkerhetsfrågor kring tysta bussar vid hållplatser. <br /><br />– På sikt kanske även andra sektorer skulle kunna inkluderas och då tycker jag personligen att den marina sektorn vore intressant, säger Per Lövsund. Chalmers har stor kompetens inom detta område, inte minst genom <a href="http://www.sspa.se/">SSPA </a>och <a href="http://www.lighthouse.nu/sv">Lighthouse</a>.<br /><br />ElectriCity pågår sedan två år tillbaka i Göteborg och är ett samarbete mellan industri, akademi och samhälle där de medverkande utvecklar och testar lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. El- och hybridbussarna på linje 55, där olika tekniklösningar provas och utvecklas, rullar mellan Chalmers båda campus. Projektet har fått stort internationellt intresse. <br /><br />– Den internationella uppmärksamheten har gett oss helt nya nätverk och nya intressanta frågeställningar som är till nytta för forskningen, avslutar Per Lövsund. <br /><br /><em>Är du forskare på Chalmers och har en projektidé för ElectriCity? Kontakta Chalmers koordinator Per Lövsund, </em><a href="mailto:per.lovsund@chalmers.se"><em>per.lovsund@chalmers.se</em></a><br /> <br /><a href="http://www.electricitygoteborg.se/">Läs mer om ElectriCity &gt;&gt;</a><br /><br /><em>Text: Christian Boström och Emilia Lundgren</em>Mon, 23 Oct 2017 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Carl-JohanSeger.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Carl-JohanSeger.aspxHan erbjuder metoder för att säkra autonoma system<p><b>​Felsökning är ett arbetskrävande och avgörande moment inom både hårdvaru- och mjukvaruutveckling. Den som hittar det smartaste sättet att snabbt verifiera ett system blir hett eftertraktad. Carl-Johan Seger är en av dem.</b></p>​ <br />År 1995 fick Carl-Johan Seger ett telefonsamtal med ett erbjudande som skulle komma att ändra riktningen på hans inledda forskarkarriär på University of British Columbia. Han hade bara några dagar tidigare tillträtt en förmånlig docentanställning med så kallat tenure, en meriteringsbefattning. <br />– Jag tillträdde min docenttjänst i juni 1995 och i september sa jag upp mig, berättar Carl-Johan Seger och skrattar.<br /><br />Telefonsamtalet kom från den amerikanska processortillverkaren Intel, som var i stort behov av hans kunskaper.<br />– Det var katastrofläge på Intel. De hade just rullat ut en ny generation Pentium-processorer när ett allvarligt fel i konstruktionen upptäcktes. Felet hade undgått Intels mycket omfattande felsökningsprocedurer. Slutnotan landade på någonstans i storleken 475 miljoner dollar, motsvarande mer än 6 miljarder i dagens kronor, berättar han.<br />Problemet var att den traditionella felsökningen inte tillät testning av alla tänkbara värden, det var helt enkelt inte tids- och resursmässigt görbart trots att mycket omfattande felsökningar genomfördes.<br /><br /><strong>Matematiska verktyg för felsökning</strong><br />Carl-Johan Segers forskning handlar om formella metoder, det vill säga matematiska verktyg för analys och verifiering av system. Mycket användbart för felsökning av hårdvara – i det här fallet kiselkretsar. De verktyg som Carl-Johan Seger arbetat fram i sin forskning kunde erbjuda lösningen på just de problem som Intel drabbats av. <br />– Med formella metoder utvecklade vi ett verktyg för felsökning som inte bara var mer tillförlitligt, vi kunde dessutom utföra testerna snabbare. <br /><br />Därmed såg han till att Intel initierade testerna tidigare i utvecklingsprocessen.<br />– Tidiga tester är oerhört viktigt för att nå resultat. Det är inte förrän vi testar som vi vet, och kan dra slutsatser från arbetet. Man brukar säga att det är av sina misstag man lär sig, och det kan jag skriva under på.<br />På Intel skapade han verifieringsmiljön Forte, baserat på sin tidigare forskning, och samma modell för verifiering används fortfarande idag, över 20 år senare.<br />– Köper du en dator idag med en Intelprocessor så är den processorn verifierad med den här metoden. <br /><br /><strong>Återvänder till akademin</strong><br />Han blev kvar på Intel i 22 år, och har samtidigt publicerat sig vetenskapligt med stort genomslag.<br />– Det har varit roligt att arbeta i industrin, men där bedrivs inte mycket långsiktig forskning. År 2006-2007 fick jag möjlighet att gästforska på Oxford, berättar han.<br /><br />Kanske föddes då de första tankarna på att helt återvända till akademin? Så när Intel förra året aviserade personalnedskärningar, och lanserade ett avgångspaket så nappade han direkt.<br />– Intels erbjudande vände sig till de som med x antal år i företaget, adderat med ens egen ålder, summerade till siffran 75 eller högre. Och det inkluderade mig med 3 månaders marginal.<br /><br />Carl-Johan Seger verkar nöjd med sitt val att återvända till akademin och Chalmers, han skrattar mycket under intervjun. Vi undrar förstås hur han upplever omställningen?<br />– Det är en stor förändring, jag kan inte säga att det varken är bättre eller sämre, men däremot – det kräver stor ansträngning och förnyelse och det gör att jag känner mig yngre.<br /><br /><strong>Viktigt i utvecklingen av autonoma system</strong><br />Carl-Johan Seger är rekryterad som en del av Chalmers medverkan i det stora Wallenberg-projektet WASP – <a href="/en/areas-of-advance/ict/research/automated-society/wasp/Pages/default.aspx">Wallenberg Autonomous Systems and Software Program</a>. En viktig trend inom utvecklingen av autonoma system är att gränsen mellan hårdvara och mjukvara suddas ut, vi ser alltmer av hårdvara som programmeras. Det finns två mycket stora förtjänster med att göra det – ökad prestanda och minskad energiförbrukning. <br />– När ett stort antal sensorer introduceras för att möjliggöra ett autonomt system, och samtliga sensorer ska skicka sina data till en central processor, då blir det lätt ineffektivt och långsamt. Genom programmerad hårdvara, eller FPGA, Field-Programmable Gate Array, kan vi introducera mer intelligens, säger Carl-Johan Seger. <br /><br />FPGA (programmerbar grindmatris), är när de integrerade kretsarnas funktion bestäms genom programmering. Det ger bland annat flexibilitet, du behöver inte nödvändigtvis designa om din hårdvara för att introducera ny funktionalitet – det räcker med att rulla ut nya instruktioner. Men det finns en stor utmaning, det blir väldigt mycket svårare att designa och felsöka. <br />– Ta våra fordon idag till exempel, de innehåller många datorprocessade funktioner och det gäller att systemen svarar snabbt, att de aldrig fallerar och att de är säkra. Det här är vad vi testar med hjälp av formella metoder, säger Carl-Johan Seger.<br /><br />Vad tror han själv om framtiden för felsäkra autonoma fordon? Han påtalar att det finns flera lager av teknik i fordonen – alla är inte kritiska system.<br />– Det finns en kärna i systemen som vi måste hitta lösningar för, för att utvecklingen av självkörande fordon ska lyckas. Framtiden handlar om robust teknik, men det handlar minst lika mycket om juridik och vilka konsekvenserna blir om det går fel. Marknaden kommer att avgöra hur stora risker som är rimliga att ta. Om kostnaderna för fel blir för stora, då kommer vi inte ha några självkörande fordon på vägarna. <br /><br />Carl-Johan Seger påpekar att autonoma system inte bara handlar om fordon. Vi kommer att se alla möjliga nya tjänster, besiktningar, leveranser, fönsterputsning, och mängder av tillämpningar inom industrin.<br />– Utvecklingen av autonoma system leder till ett ökande behov av att göra rätt från början – och därmed fler och viktigare felsökningar. Det blir helt enkelt snabbare och mindre affärsrisk att göra rätt första gången. <br /><br /><strong>Tillbaka på Chalmers</strong><br />Carl-Johan Seger är nu rekryterad till Chalmers som professor i Datavetenskap. Därmed är han tillbaka på Chalmers, där han inledde sina studier 1981, efter närmare 34 år i Kanada, USA och Storbritannien.<br />– Jag säger inte att jag ’flyttar <em>tillbaka</em>’ till Sverige. Jag har varit borta så länge, så jag säger att jag flyttar till Sverige. Det gör det hela faktiskt lite enklare för mig.<br /><br />Den första arbetsuppgiften blir att bygga upp en verifieringsmiljö. Intel har ägarskydd på Forte-systemet så det kunde Carl-Johan Seger inte ta med sig till Chalmers för fortsatt forskning. <br />– Min fru brukar säga att Forte är mitt fjärde barn, och det ligger kanske något i det. Jag har spenderat minst lika många timmar med Forte som med mina tre barn.<br /><br />Däremot har han det gamla systemet att bygga på, det han utvecklade under sin tid som forskare innan han började på Intel.<br />– Nu bygger vi upp det på nytt, och den här gången går det förstås mycket fortare eftersom vi känner till målet från början.<br /><br /><br />Kontaktinformation: <span>Carl-Johan Seger, <a href="mailto:secarl@chalmers.se">secarl@chalmers.se</a><a href="mailto:secarl@chalmers.se"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /><br /><em>Text: Malin Ulfvarson</em><br /><em>Foto: Anneli Andersson</em>Tue, 17 Oct 2017 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/5-000-deltagare-pa-konferens-om-optisk-kommunikation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/5-000-deltagare-pa-konferens-om-optisk-kommunikation.aspx5 000 deltagare på konferens om optisk kommunikation<p><b>​Den 17-21 september samlas omkring 5 000 forskare från hela världen på den internationella konferensen The European Conference on Optical Communication (ECOC) på Svenska Mässan i Göteborg. &quot;Jag hoppas vi får höra många spännande forskningsresultat. Chalmers har i år rekordmånga bidrag med; minst 21 stycken&quot;, säger programkommitténs ordförande, professor Peter Andrekson på MC2.</b></p><div>Till vardags är han professor i fotonik på avdelningen för fotonik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2. Vid sin sida har han Cristina Andersson, viceprefekt för nyttiggörande på MC2, som drar ett tungt lass i planeringen av konferensen.</div> <div> </div> <div>ECOC 2017 är Europas största konferens inom optisk kommunikation, och en av världens största och mest prestigefyllda på området. Årets upplaga är den 43:e i ordningen. I Göteborg har konferensen inte arrangerats sedan 1989. Peter Andrekson var med redan då.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vem vänder sig konferensen till?</h5> <div>– Forskare och produktutvecklare samt alla övriga som har intresse av att lära sig om trenderna inom området, säger Andrekson. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ecoc17-logo_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />ECOC 2017 har ett digert program med 450 talare och en gigantisk utställning med representanter från det internationella näringslivet, med 4 000 deltagare. Till huvudkonferensen väntas runt 1 000 deltagare komma, mestadels från Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Stillahavsregionen. </div> <div> </div> <div>En nyhet för i år är att doktorander från Chalmers erbjuds att lyssna på de fyra plenumföreläsningarna och se företagsutställningen helt gratis. Det är bara att anmäla sig på länken längst ner i den här artikeln.</div> <div> </div> <div>Plenumtalarna är Vijay Vusirikala, chef för optisk nätverksarkitektur och teknik på Google, Anne L’Huillier, professor i atomfysik på Lunds universitet, Philip Diamond, professor och generaldirektör för radioteleskopet SKA (Square Kilometre Array), och Kazuo Hagimoto, vd och medgrundare till NTT Electronics i Tokyo.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad kommer att hända och vad får man inte missa?</h5> <div>– Plenumsessionen och postdeadlinesessionen brukar dra mest folk. ECOC kommer även ha attraktiva sociala evenemang, säger Peter Andrekson, och nämner bland annat en konsert med Göteborgs Symfoniker i Konserthuset, välkomstmottagning på Universeum med Göteborgs Stad som värd, samt en stor bankettmiddag på Kajskjul 8.</div> <div> </div> <div>ECOC 2017 arrangeras av MC2 i samarbete med forskningsinstitutet Rise Acreo, Ericsson AB, Telia AB och Danmarks Tekniske Universitet. Peter Andrekson ansvarar för konferensens vetenskapliga program och är ordförande i den kommitté som planerat innehållet. Programkommittén består av totalt 110 personer. Bland medlemmarna finns även MC2-forskarna Magnus Karlsson, professor i fotonik, proprefekt och ansvarig för forskarutbildningen på MC2, och Jochen Schröder, senior forskare på avdelningen för fotonik.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/">Läs mer om ECOC 2017</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/programme/plenary-speakers">Läs mer om plenumföreläsningarna</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/programme">Läs mer om konferensprogrammet</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/about/committees">Nyckelpersoner som gör ECOC 2017 möjlig</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="https://nexus.circdata-solutions.co.uk/rfg/publish/ECOC17/default.aspx?source=HPB1">Doktorand? Anmäl dig gratis!</a> &gt;&gt;&gt;</div> Wed, 06 Sep 2017 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ZeroPoint.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ZeroPoint.aspxSnabb och snål datahantering med hypereffektiv minneskomprimering<p><b>​En ny teknik för minneskomprimering som utvecklats vid Chalmers har i tester visat sig kunna spara upp till två tredjedelar av minne och bandbredd med bevarad prestanda. Tekniken är nu på väg ut på marknaden via Zeropoint Technologies AB, ett uppstartsföretag grundat av professor Per Stenström och hans tidigare doktorand Angelos Arelakis.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Angelos.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Angelos Arelakis" style="margin:5px" />När Angelos Arelakis skulle börja sin forskarutbildning hos Per Stenström på Chalmers år 2010 började de med att diskutera möjliga ämnen för avhandlingen, och kom in på potentialen hos minneskomprimering. Per Stenström föreslog &quot;ett enkelt experiment för att komma igång&quot;, och resultaten av de testerna var långt bortom alla förväntningar. Forskningen som följde har nu utvecklats till en lovande affärsidé. </div> <div> </div> <div>Vanligtvis när man talar om minneskomprimering handlar det om att komprimera data som ska lagras eller skickas vidare utan att bearbetas. I moderna datorer utförs aritmetiska operationer i cpu:n, vilket innebär att data måste flyttas dit från minnet när beräkningar ska göras, trafik som kostar både tid och energi. Den nya tekniken som utvecklats på Chalmers hanterar aktivt data, som behandlas under tiden. </div> <div> </div> <div>– Fördelen med tekniken är ökad minneskapacitet, men också ökad genomströmning mellan cpu:n och minnet, vilket kommer att leda till förbättrad prestanda utan att påverka den fysiska storleken på minnet eller energiförbrukningen, säger Angelos Arelakis. </div> <div> </div> <div>Han lämnade Chalmers tidigare i år för att bli teknikchef hos ZeroPoint Technologies AB, som han grundade tillsammans med Per Stenström 2015 med målet att kommersialisera tekniken han utvecklat som doktorand. Företaget hoppas på att släppa sin första produkt på marknaden under 2017, och eftersom tekniken kan tillämpas på alla typer av data finns de potentiella kunderna bland företag som arbetar med allt från smartphones till stora datorhallar. Redan i de tidiga forskningsresultaten kunde Per Stenström ana framtida kommersiella möjligheter, och den första patentansökan lämnades in 2012. Sedan dess har man kommit upp i sex ansökningar, och det först sökta patentet är beviljat.</div> <div> </div> <div>Lösningar som förbättrar lagringskapaciteten genom olika kompressionssystem och metoder finns redan på marknaden, vissa är till och med tillräckligt snabba för att även ge förbättrad minneskapacitet. Det som är unikt med tekniken från Zeropoint är kombinationen av snabbhet, intelligent komprimering och allmängiltighet. Eftersom kompressionsalgoritmerna implementeras i hårdvarulogik i stället för i programvaran blir de extremt snabba, och mjukvaruutvecklarna kan arbeta vidare som vanligt utan att det behövs några anpassningar. Företaget har utvärderat olika tillämpningar i samarbete med flera internationella IT-bolag. </div> <div> </div> <div>– Det finns ingen gyllene affärsmodell, vi har provat oss fram genom att ta förslag till några potentiella kunder och låta dem utvärdera tekniken. Om den inte är meningsfull finns det ingen anledning att gå vidare. Den produkt vi är närmast att lansera nu är en licensierad IP-kärna, säger Angelos Arelakis. </div> <div> </div> <div>ZeroPoint Technologies AB har fått startbidrag från bland annat Chalmers Ventures och Qamcom för att ta produkten till marknaden. Angelos Arelakis har också tilldelats ett stipendium ur <em>Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö</em> för att vidareutveckla sin forskning. Företaget sysselsätter för tillfället cirka 8 personer, men rekryterar löpande till fler tjänster. Forskningen vid Chalmers bedrevs inom projektet Euroserver i EU:s sjunde ramprogram. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kontakt</h5> <div>Angelos Arelakis, <a href="mailto:angelos.arelakis@zptcorp.com">angelos.arelakis@zptcorp.com</a> </div> <div>Per Stenström, <a href="mailto:per.stenstrom@chalmers.se">per.stenstrom@chalmers.se</a></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Relaterade länkar</h5> <div><a href="https://wp.zptcorp.com/">ZeroPoint Technologies AB</a></div> <div><a href="https://wp.zptcorp.com/"><br /></a> </div> <div><a href="http://www.euroserver-project.eu/">EU-projektet Euroserver</a></div> <div><br /><span><a href="http://etn.se/index.php/reportage/63280-svenskt-ip-block-foer-ram-komprimering">Artikel i Elektroniktidningen</a></span></div> Fri, 07 Jul 2017 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-doktorandtjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-doktorandtjanster.aspxNy utlysning av WASP doktorandtjänster<p><b>​Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) utlyser 22 nya doktorandtjänster, varav sju stycken hos Chalmers.</b></p>​ <br />Forskningsprogrammet WASP omfattar forskning kring autonoma system som fungerar i samarbete med människor, anpassar sig till sin miljö genom sensorer, information och kunskap och bildar intelligenta system av system. WASPs styrka är forskningspraxis i autonoma system och programvara till förmån för svensk industri.<br /><br />Forskarskolan inom WASP är avsedd att ge de färdigheter som behövs för att analysera, utveckla och bidra till det tvärvetenskapliga området med autonoma system och programvara. Genom ett ambitiöst program med forskningsbesök, partneruniversitet och besökande föreläsare stöder forskarskolan aktivt ett starkt multidisciplinärt och internationellt professionellt nätverk mellan doktorander, forskare och industri.<br /><br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/research/automated-society/wasp/Pages/Open-PhD-positions-2017.aspx">Läs om de 7 doktorandtjänster som erbjuds på Chalmers &gt;&gt;</a><br /><br /><span style="color:rgb(255, 0, 0)">Sista ansökningsdag </span><span style="color:rgb(255, 0, 0)">har förlängts till den 15 juni, men sökande rekommenderas starkt att skicka in sin ansökan snarast möjligt, eftersom vår interna tidplan för rekryteringen är mycket snäv.</span><br /><br /><br /><span style="text-decoration:underline">Mer information (på engelska)</span><br /><br />Om WASP, <a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a><br /><br /><a href="http://wasp-sweden.org/wasp-announces-22-phd-student-positions/">De totalt 22 tjänster som ingår i utlysningen &gt;&gt;</a><br /><br /><a href="http://wasp-sweden.org/graduate-school/">Om WASP forskarskola &gt;&gt;</a><br /><br />Wed, 03 May 2017 16:00:00 +0200