På bilden ser man ett snitt genom en tomat (diameter ungefär 60 mm) med en upplösning på ungefär 150 um. Man ser att tomaten har två kammare som är fyllt med vätska och de svarta äggformade objekt är kärnor. Det små svarta prickar i “skinnet" av tomaten är troligen luftinslutningar.

Ny satsning inom processteknik på Chalmers

​För att ge nya möjligheter för forskningen inom processteknik satsade Stiftelsen Chalmers tekniska högskola 32,2 miljoner kronor på ny utrustning och personal. MRI-utrustningen som köptes in innebär världsunika möjligheter för processforskning.
Under 1990-talet satsades det i Sverige mycket på processteknik, men på senare tid har fokus kommit att  hamna mer på att utveckla själva produkten än hur tillverkningen av den har gått till. Med Stiftelsen Chalmers tekniska högskolas satsning på processteknik kommer ny kunskap om och nya möjligheter att effektivisera kemitekniska processer att tas fram. Satsningen gjorde det möjligt för institutionen för Kemi och kemiteknik att köpa in ny kraftfull magnetisk resonanstomografi- utrustning, MRI, som kan avbilda icke optiskt tillgängliga processer och på det sättet göra det möjligt att analysera i detalj vad som händer när exempelvis kemikalier blandas in i pappersmassa eller när medicin löses upp i magsyra. Förutom Chalmers finns endast en handfull universitet i världen som har liknande MRI-utrustning och detta ger nu företag som Alfa Laval, AstraZeneca, Tetra Pak, Valmet, SCA, med flera nya möjligheter i samarbetet med Chalmers inom processteknik.  

– Med anläggningen kommer vi kunna bidra till effektivare användning av dagens processutrustning eftersom vi kommer kunna veta mer om vad som faktiskt händer inne i apparaturen. Vi kommer kunna se vad som är relevant att förbättra. Det kanske inte är de mekanismer som vi idag tror ger effekt som faktiskt gör det och processutrustningen kan därigenom bli mer ändamålsenlig, säger Bengt Andersson, som ansvarar för MRI-anläggningen.

Vid flerfasströmning, det vill säga process av material i flera olika faser, exempelvis emulsioner eller blandning av vätskor och fibrer kan man inte med traditionella metoder direkt se vad som händer. Den nya MRI:n ger här en möjlighet att med noggrannhet kan följa hela processen. Vid exempelvis pappersmasseblekning är det idag svårt att se hur den turbulenta omblandningen sker, var det står stilla och var det rör sig mest. Mer kunskap inom detta kan leda till bättre material, men även bättre utnyttjande av utrustning inom processindustrin.

– Processindustrin har märkt att det inte räcker att köpa ny utrustning för att utvecklas. De måste också titta på den utrustning de redan har och se om det går att utnyttja den på ett mer effektivt sätt. Dessutom börjar materialen bli så avancerade att det inte räcker att titta på produktens slutliga sammansättning utan även på hur tillverkningsprocessen format den, säger professor Bengt Andersson.

Förutom satsningen på MRI-utrustning på 15,4 miljoner kronor över sex år innebar även Stiftelsens satsning på processteknik att både institutionen för Kemi och kemiteknik och institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper kunnat anställa en ny forskarassistent var.
 
   

Text och foto: Mats Tiborn

Publicerad: to 19 okt 2017. Ändrad: må 23 okt 2017