Syntolkning: Anders Forslund som håller ett modellplan

Passagerarflyg med batteridrift kan snart bli verklighet

​Tanken må svindla, men steget från dagens drönare till eldrivet kortdistansflyg kan vara kortare än vi föreställer oss.
​I den tecknade TV-serien Jetsons från 1960-talet var det en självklarhet att familjeförsörjaren tog sin flygande bil till jobbet på morgonen. Nu börjar samtiden hinna ifatt denna futuristiskautopi. Om två år kommer turister som anländer till Dubais flygplats att erbjudas åka eldriven helikoptertaxi till hotellet – i stället förvanlig taxibil.

– Runt om i världen finns ett 70-tal startupföretag som utvecklar olika varianter av eldriven flygtaxi, de flesta baserade på drönarteknik, berättar chalmersforskaren Anders Forslund. Flera av bolagen har redan fullskaliga prototyper i luften.

Syntolkning: Forskare i arbeteFramtidstron är stark och riskkapital strömmar till. Ett av bolagen, amerikanska Joby, tog nyligen in 100 miljoner dollar. Den traditionella flygindustrin, exempelvis Airbus, finns med på ett hörn, men fram för allt drivs utvecklingen av IT-orienterade eldsjälar och tech-jättar som exempelvis taxiföretaget Uber. Anders Forslund, själv drönarentusiast och fram tills nyligen flygmotorforskare på Chalmers, har tagit det till sin uppgift att få denna utveckling att lyfta också i Sverige. Han arbetar nu som projektledare för Elise (Elektrisk lufttransport i Sverige), ett samarbete mellan Chalmers, forskningsinstitutet RiseViktoria och Luftfartsverket.

– Målet är att lägga fram ett förslag till någon typ av bemannad farkost – och att bygga en prototyp. Men första steget är att bestämma vad som kan vara en lämplig första tillämpning av elflyg i Sverige, säger Anders Forslund.

Parallellt med Elise driver Anders Forslund ett eget drönarprojekt, också med glesbygdskoppling: Små farkoster som ska frakta medicin mellan vårdcentraler och utlokaliserade så kallade ”hälsorum” i Västerbottens inland. Medicinfraktaren blir en kolfiberkonstruktion i storleksordningen två gånger två meter, som ska kunna lyfta 8 kilo och flyga upp till 70 kilometer. Typen kallas tilt wing – den lyfter och landar vertikalt som en vanlig drönare. Men väl uppe på sin flyghöjd vrider den på sina vingar och börjar flyga i stil med ett vanligt flygplan.

Anders Forslund har redan provflugit med nedskalade versioner av sin konstruktion i Chalmers vindtunnel. För att kunna lyfta en människa behöver en liknande farkost vara cirka sex gånger sex meter.

Skulle ett framtida batteridrivet passagerarflyg se ut på samma sätt – bara ännu större? Tänkbart, anser Anders Forslund, men påpekar att eldriften öppnar möjligheten för ett stort antal nya ”arkitekturer” inom flyget.

– Det grundläggande är elmotorns enkelhet och styrbarhet. Att flyga med många små rotorer gör elflyget både robustare och bekvämare.

Elmotorns skyhöga verkningsgrad jämfört med förbränningsmotorn är en fördel ur resurs och miljösynpunkt, förutsatt att elen är fossilfri. Akilleshälen är än så länge batteriernas vikt, som sätter en gräns för räckvidden.
Klimatnyttan avgörs till slut ändå av vilket transportslag som elflyget ersätter – även med eldrift går det enligt Anders Forslund åt cirka fem gånger mer energi att flyga jämfört med att åka elbil.

– Fem gånger är ändå inte obscent mycket mer. Man kan leva med det, om man hittar en tillämpning där flyg är bästa alternativet.

Text: Björn Forsman
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Publicerad: fr 08 jun 2018. Ändrad: ti 12 jun 2018