För att mäta medvetandeförändring används konceptkartläggning som metod. Foto: Carina Schultz​​​

Konceptkartläggning visar ökning

​DEL 4: Hur gör man för att utveckla och mäta ett ökat medvetande? Förutom att arbeta med coachning och workshops bestämde Produktions hållbarhetsgrupp att konceptkartläggning skulle användas. Följ med i den fjärde delen i vår serie om hur medveten forskning ger hållbar produktion.
Del-4_340x300.png

När Produktion skulle inleda satsningen på ett ökat hållbart sätt att tänka, ville man också få reda på om det skulle gå att se någon skillnad efteråt. Skulle det gå att mäta om forskarnas tankemönster ändrades? Produktions hållbarhetsgrupp sökte efter olika lösningar och fann så småningom konceptkartläggning. Detta verktyg utvecklades av Joseph Novak och hans forskargrupp på Cornell University 1970. Med hjälp av en konceptkartläggning går det att mäta och jämföra medvetenheten över tid hos forskarna. Under processen går det också att se mönster kring hur deras egna tankar kring hållbarhet går vilket får dem att reflektera över hur de kan utvecklas.

Konceptkartläggning kan göras kvalitativt men metoden som valdes här var kvantitativ. Det är en enkel metod. I föreläsningssalar har grupper av forskare, likt tenterande studenter, fått böja sig över var sitt A3-ark med en cirkel i mitten som innehåller två ord – hållbar produktion. På 15 minuter ska de sedan hitta så många associationer som möjligt till cirkeln i mitten och skriva in dessa i nya cirklar på pappret. Frågan som ska besvaras är med andra ord: vad är hållbar produktion för dig?  

Bild: Deltagare i workshop på Chalmers hållbarhetsdag testar metoden konceptkartläggning.

Vad utgör resultatet?

Vid analysen markeras cirklarna sedan med olika färger. De som har med en ekologisk aspekt att göra markeras med grön färg, medan ekonomiska markeras med blå, sociala med rosa och institutionella (lagar, regler etc) med svarta. ”Återvinning”, ”kundnytta”, ”kvalitet”, ”energieffektivitet” och ”livsdugliga produkter” är exempel på några typiska ord.

Men det är inte enbart antalet ringar med ord som plitats ner på kartorna eller hur dessa fördelas och färgas som avgör resultatet. Hur dessa kopplas ihop är minst lika viktigt. Genom att dra ett streck från en ring till en annan visar testdeltagaren att hon eller han ser ett samband mellan dessa. Kopplingar mellan cirklar i olika färger, alltså om olika hållbarhetsaspekter knyts samman, värderas mest och markeras med ett rött streck vid analysen. Björn Johansson från Produktions hållbarhetsgrupp förklarar.

– Ser man en karta med en massa gröna cirklar så tror man kanske att det tyder på ett stort miljömedvetande, men det spelar liten roll om man inte inser hur miljö hänger ihop med exempelvis ekonomi och utbildning.
Enfärgade ”träd” av sammankopplade cirklar är lätta att bygga. 

– Ta ekonomi till exempel, du drar streck mellan ”kostnader, intäkter, investeringar och så vidare. Det blir ett stort blått träd på 15 minuter. Men om du ska koppla hur ekonomisk tillväxt leder till social hållbarhet får du tänka ett tag. Det kräver andra mer besvärliga tankebanor, säger Björn Johansson.

En enkel beräkning – kvoten röda streck genom antalet cirklar – ger ett grovt mått på konceptkartans komplexitet och därmed en bild av hur medveten den ”testade” forskaren är om hållbar produktion. 

Vad kartläggningarna visar

Hittills har konceptkartläggningar genomförts i tre omgångar (2010, 2011, 2013) på ett urval med 40 forskare. Det har inte varit samma forskare varje gång vilket följer hur sådana här studier brukar genomföras. 

– Första gången var det mycket blått, nästan 50 procent. Det är inte konstigt på ett tekniskt universitet eftersom teknik ingår i det ekonomiska fältet, säger Björn Johansson och fortsätter:

– Sedan har vi genomfört konceptkartläggningar på andra håll, till exempel under Chalmers Hållbarhetsdag där många pedagoger deltog. Då blev det istället många rosa (sociala) cirklar. Vilket speglar en annan utgångspunkt när det gäller hållbarhetstänkande.

Men vid styrkeområdet Produktions avstamp utgjorde de rosa cirklarna inte ens tio procent, medan de ekologiska gröna stod för 25 procent. Inom hållbarhetsgruppen insåg man att mer fokus måste läggas på social hållbarhet – vid nästa konceptkartläggning skulle de rosa cirklarna blir fler. Åtgärder sattes in. 

– Vi tog in gästföreläsare som pratade om social hållbarhet, vi hade en workshop där varje forskargrupp fick tänka och reflektera kring sin påverkan på sociala aspekter och hade coachmöten med representanter för var och en av de 16 forskningsfälten.

Bild ovan: Under Chalmers hållbarhetsdag 2012, fick alla anställda möjlighet att testa metoden kring medvetenhet via frågan "Vad betyder hållbarhet för dig?"​



Tydlig ökning

Ett drygt år senare, vid nästa konceptkartläggning hade medvetenheten kring social hållbarhet ökat. Det hade också den totala medvetenheten (förståelsen av kopplingen mellan de tre hållbarhetsaspekterna) kring hållbar produktion gjort. Och ytterligare 1,5 år senare, vid tredje och senaste mättillfället 2013, hade denna medvetenhet nästan fördubblats jämfört med 2010.

– Det visar att arbetet med konceptkartläggningar fungerar. Det som är intressant att se är att antalet cirklar minskar på pappersarken, medan de röda strecken har ökat. Komplexa streck tar längre tid att tänka ut.

björn-och-sara_hållbarhetsgruppen_300x209.png

Björn Johansson tror nu att man nått en medvetenhetsnivå som inte kommer att höjas så speciellt mycket mer. Det är en jämnare fördelning mellan de tre aspekterna. De blå cirklarna utgör nästan 50 procent medan de gröna, rosa och svarta täcker ungefär lika stor del vardera.

– Vi har nått en bättre balans. De blå kommer alltid att vara högst eftersom de innefattar teknik. Vi använder teknik för att finna lösningarna i vår forskning. Nu gäller det att hålla den utjämnade nivån.

Bild ovan: Björn Johansson och Sara Palander, styrkeområde Produktions hållbarhetsgrupp.


Följ med i vår serie där vi berättar om hur vi har jobbat för att öka medvetenheten om hållbarhet hos alla medverkande forskare, hur vi med hjälp av mätetal skapade ett ramverk, ett slags styrmedel för forskningsprojekten samt vilken effekten blev i slutändan.

I nästa del berättar vi om hur mätetal blivit ett styrmedel för forskningen. 




Text: Lars Nicklason och Nina Silow​
Foto: Carina Schultz


Publicerad: fr 17 jun 2016. Ändrad: fr 17 jun 2016