Röntgenbild på en datorskärm

Pardoktorander ska lösa vårdens utmaningar

​Forskning i gränslandet mellan teknik och hälsa blir allt viktigare. Nu har Chalmers och Sahlgrenska akademin tillsammans startat ett nytt samarbete, där forskare i par ska lösa vårdens utmaningar.
I takt med att vår befolkning ökar och blir allt äldre, och sjukdomar som tidigare var dödliga numera kan botas eller bli kroniska, står vården inför stora utmaningar. Ny teknik kan stötta och ge lösningar, och teknik med fokus på hälsa utvecklas också i rask takt. Samtidigt prioriteras samverkan mellan hälso-/sjukvård och ingenjörsvetenskap allt mer. Chalmers har idag en rad samarbeten inom både forskning och utbildning med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Arbetar i par

Den nystartade forskarskolan Gothenburg Research School of Health Engineering är ett nytt sätt att tackla sjukvårdens utmaningar. Doktorander från Sahlgrenska akademin och Chalmers ska arbeta i par – en från varje lärosäte. Tillsammans ska de lösa problem som identifierats av sjukvården. Initiativet finansieras till del av Västra Götalandsregionen.
– Vi är väldigt glada att vi nu utvidgar vårt samarbete genom pardoktorander, som möjliggör för doktorander i medicin och i teknik att arbeta gemensamt med viktiga forskningsfrågor. På Chalmers är vi mycket intresserade av att utveckla teknik som kan hjälpa sjukvården möta framtida utmaningar, och vi ser dessutom att ett nära samarbete med såväl sjukhuset som Sahlgrenska akademin stärker vår kompetens och gör oss till ett ännu mer attraktivt val för forskare och studenter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.
Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin, pekar på att lärosätena nu tillsammans utbildar en ny typ av forskare och experter, med goda kunskaper inom såväl hälsa och medicin som teknik:
– Detta gör det möjligt att öka de tvärdisciplinära samarbetena inom många olika forskningsområden, vilket i sin tur ökar förutsättningar att adressera hälsoutmaningar och specifika frågeställningar inom sjukvården där den tekniska kompetensen blir allt viktigare.

Först ut: förbättrad bildanalys

Malin Barman, forskare på Biologi och bioteknik, är Chalmers koordinator för den nya forskarskolan. Även hon jobbar i en parkonstellation; på Sahlgrenska akademin finns Justin Schneiderman, också han forskare och koordinator.
– Doktoranderna på sjukhussidan arbetar som läkare på halvtid, och forskar på halvtid. Våra doktorander forskar däremot på heltid, berättar Malin Barman.
– De första projekten är inom området medicinteknik, och handlar om förbättrad bildanalys. Med hjälp av AI utvecklas nya bildanalytiska programvaror som gör det möjligt att identifiera tecken på exempelvis begynnande hjärt-/kärlsjukdom. Tanken är att vi över tid ska utöka och utveckla forskarskolan för att omfatta exempelvis bioteknik och dataanalys, samt applicera AI på fler områden. Vi ser att det finns många forskningsfrågor som skulle tjäna på nära samverkan.

Forskarskolan har som övergripande mål att öka samarbetet och kontaktytorna. Men det handlar också om att forma en breddad forskarkompetens; individer som befinner sig i skärningspunkten mellan hälsa och
teknik, och kan förstå och ”prata med” båda disciplinerna. För att åstadkomma detta har varje doktorand handledare på båda lärosätena, och de ska hålla föreläsningar för varandra för att lära ut sina kompetenser. De läser också en kurs tillsammans; en seminarieserie som omfattar gränsöverskridande ämnen som etik, innovation, nyttiggörande och AI.
– Seminarieserien är öppen även för andra doktorander som forskar inom hälsoområdet, tipsar Malin Barman.
Ett uttalat syfte för seminarieserien är att ge tid och möjlighet för nätverkande mellan forskare från olika discipliner. De ska göra grupparbeten tillsammans, men även få chansen att dela erfarenheter och kompetenser i mer inofficiella sammanhang, som över lunch eller fika.
– Nu hoppas vi på stort intresse från såväl Chalmers som Sahlgrenska akademin!

Forskning som kommer till nytta

Fördelarna med att delta i forskarskolan är många, menar Malin Barman. Chalmersdoktoranderna kommer att få ökad kunskap om hur forskning och innovation bedrivs inom sjukvården, och vilka utmaningar som finns. De kommer också lära sig mer om organisation och struktur inom hälso-/sjukvård, och få en ökad medicinsk kunskap. För Chalmers blir initiativet ett sätt att få ytterligare input från sjukvården, för att säkerställa att forskarna fokuserar på rätt frågeställningar och använder sin kompetens på ett sätt som kommer till nytta.
– Vi stärker utan tvekan vår kompetens inom hälsoområdet. Dessutom får vi en tydlig koppling till nyttiggörande av vår forskning; vi kan göra tekniska lösningar som snabbare kan implementeras inom vården, avslutar Malin Barman.

Fakta: Om seminarieserien inom Gothenburg Research School of Health Engineering
Seminarieserien inom området hälsa och teknik startar i februari 2021. Syftet är att ge doktorander en fördjupning inom områden som kopplar samman hälsa och teknik, som innovation, nyttiggörande, etik och AI. Kursen ger tre högskolepoäng och planen är att den ska ges fortlöpande varje år.
Seminarieserien omfattar drygt 10 seminarier, cirka ett per månad, som hålls av både externa och interna föreläsare med expertkunskap inom respektive område.

Målet är att doktoranderna efter avslutad kurs ska:
• ha fått ett vidgat perspektiv och förståelse för hur den egna forskningen kan nyttiggöras och spridas. 
• få en större förståelse för hur AI och medicinsktekniska lösningar kan vara till hjälp inom hälso- och sjukvård.
• kunna identifiera och diskutera etiska aspekter av sin forskning.
• känna till hur man går till väga för att omsätta resultat från forskningsprojektet till nyttiggörande. 
• demonstrera och diskutera sitt forskningsprojekt med centrala aktörer och intressenter utifrån nyttiggörande- och innovationsperspektiv.
Seminariekursen är obligatorisk för doktorander vid Gothenburg Research School of Health Engineering men öppen för övriga doktorander som jobbar inom teknik och hälsa, på Chalmers så väl som Sahlgrenska akademin. Vid frågor, kontakta Malin Barman.

Tre frågor till Roman Naeem, Chalmersdoktorand i Gothenburg Research School of Health Engineering​:

Vad handlar din forskning om?

 Artificiell intelligens använder idag oftast så kallad djupinlärning (Deep Learning), en metod som har utvecklats till att vara långt bättre än alla tidigare metoder. Deep Learning-modeller tränas vanligtvis upp genom så kallad övervakad inlärning, på engelska Supervised Learning. Då krävs stora datamängder, med tillräckliga variationer, så att programmet kan lära sig att utläsa intressanta avvikelser och ge resultat som kan användas i
vården. Men när man arbetar med medicinsk avbildning – som MRI, CT-bilder och ultraljud – kan uppmärkning av stora mängder data ta mycket lång tid, och det är också väldigt dyrt eftersom man behöver högutbildad personal för att gå igenom bilderna och kategorisera dem. Ett sätt att komma runt detta är så kallad Semi-supervised Learning, SSL, och det är det jag forskar på.

Som namnet antyder använder SSL bara till viss del övervakad inlärning och den begränsade mängd kategoriserad data som vi har, och fokuserar istället mer på icke etiketterad data som finns tillgänglig för att träna upp modellerna. Mer specifikt arbetar jag med att utveckla algoritmer som använder SSL för att analysera CT-bilder från cirka 30 000 individer. Bilderna kommer från en befolkningsstudie där flera svenska sjukhus deltog. Genom att analysera bilderna hoppas vi kunna hitta och lokalisera åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och det kan hjälpa oss att bättre förutsäga risk för hjärtinfarkt.

Vilka delar av din forskning ser du som extra utmanande?

 Datorseende, som SSL, har blivit väldigt intressant på senare år och det görs mycket forskning inom området. Det mest utmanande för mig just nu är att hålla koll på all ny forskning, och hålla mig uppdaterad på det senaste som publiceras så att jag kan inspireras av det, ta in nya idéer och förbättra min egen forskning.

Vilka fördelar ser du i att vara del av GRSHE?

 ​Det finns många fördelar! Men den allra största är nog att vara del av en tvärdisciplinär grupp, vilket gör det lättare för mig att lära mig mer om den verklighet där mitt arbete ska användas. Mina kollegor, koordinatorer och handledare på GRSHE är också fantastiska tillgångar för mig när jag utvecklar min forskning.

Text: Mia Malmstedt, Elin Lindström
Foto av Malin Barman: Chalmers
Foto av Justin Schneiderman: Malin Arnesson
Foto av Roman Naeem: Siri Norelius
Foto, röntgenbild: Pixabay

Sidansvarig Publicerad: må 15 feb 2021.