Kaspar Moth Poulsen
​Kasper Moth-Poulsen​
 har tilldelats det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset, 2021, i Kemi ”för utveckling av molekylära energilagringssystem". Foto: Oscar Mattson/Chalmers
​​​​​​​​​​

Göran Gustafssonpriset till kemiprofessor

​Hur vi ska göra för att lagra energin från solen är en av framtidens stora energiutmaningar. Kasper Moth-Poulsen, professor vid institutionen Kemi och kemiteknik, tror att han har hittat en del av lösningen. Nu tilldelas han det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset, 2021, i Kemi ”för utveckling av molekylära energilagringssystem”. 
– Att få Göran Gustafssonpriset betyder jättemycket för mig. Det visar att man har gjort något bra, och det är fint att bli uppmärksammad för det, säger Kasper Moth-Poulsen i ett pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademien.
Hans grupp med forskare vid Chalmers har bland annat tagit fram en specialdesignad molekyl som kan fånga upp energin från solens strålar och avge den som värme långt senare. Det som händer är att molekylen, när den träffas av solljuset, byter skepnad till en energirik isomer som kan lagras. Genom att använda molekylen i en fönsterfilm kan det bli möjligt att värma upp bostäder och få en behaglig inomhusmiljö dygnet runt.

Med hjälp av det system för lagring av solenergi, Most, som forskargruppen utvecklat går det att spara energin i upp till 18 år. Men helt nyligen har de även startat ett nytt projekt för att ta fram ett material som kan både lagra solenergin och absorbera energin från omgivningen, samt avge den som värme. Istället för vätskor kommer de nu att använda sig av fasta ämnen. Materialet ska kunna göra flera saker på samma gång, och förhoppningen är att de två olika systemen ska kunna kombineras i framtiden.

FAKTA:
I år är det 30 år sedan Göran Gustafssonprisen till yngre forskare i Sverige delades ut för första gången. 2021 års pristagare från Linköpings universitet, Chalmers, Karolinska Institutet och KTH får vardera mer än fem miljoner kronor för forskning om nya material, solenergi, celler och algebraisk geometri.
Fem forskare som är högst 45 år gamla får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Priserna delades ut för första gången 1991 efter en donation av Göran Gustafsson som kom från en liten by utanför Gällivare.
– Han var en ”selfmade man” som började jobba i skogen men gick över till att göra affärer. Att han, som kom från en enkel bakgrund, trots allt lyckades ta sig fram i livet var han väldigt tacksam för. Han ville ge något tillbaka till samhället och eftersom han hade läst mycket om vetenskap föll det sig naturligt att stötta forskningen, säger hans son Per Gustafsson, vice ordförande i styrelsen.
Priset består numera av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Genom åren har mer än 600 miljoner kronor fördelats, inklusive årets anslag, och sammanlagt har 150 forskare belönats. Mest känd bland tidigare pristagare är Emmanuelle Charpentier, förra årets Nobelpristagare i kemi, som fick Göran Gustafssonpriset 2014.


Läs mer

Sidansvarig Publicerad: to 11 mar 2021.