Panelen för seminariet Skogens roll för klimatarbetet i Almedalen 3 juli 2019
​​Trots den tidiga timman blev det snabbt fullsatt på seminariet ”Varför råder det inte samsyn om skogens roll för klimatet” i Almedalen. Panelen konstaterade att skogen är extremt viktig för klimatet, att det finns enorma möjligheter och utmaningar, men skogen kommer inte räcka till allt, därför måste vi prioritera, och här är bioenergi inte det primära. ​​

Skogen kan vara avgörande för klimatmålen

​ALMEDALEN 2019. Fler träd, hållbart skogsbruk och smart användning. Skogen har stor potential i klimatarbetet om vi använder den rätt.  Men förutsättningar och frågeställningar varierar globalt. 
Trots den tidiga timman blev det snabbt fullsatt på seminariet ”Varför råder det inte samsyn om skogens roll för klimatet”, den 3 juli på Västsvenska Arenan i Almedalen. Publiken som sökt sig dit fick ta del av en fartfylld och kreativ diskussion.

Göran Berndes, professor vid avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers, inledde med övergripande förklaring om varför vi utifrån ett forskningsperspektiv kan få olika besked om skogens roll för klimatarbetet.

– Ett skäl är att forskare studerar väldigt olika sammanhang där skogar och skogsbruket runt om i världen ser olika ut. Frågeställningarna och perspektiven skiljer sig åt. Det går inte riktigt att jämföra skogsbruk som bedrivs i tropikerna med det på norra halvklotet, sa Göran Berndes.

– Idag hör vi, med tanke på Parisavtalet, att allting måste hända snabbt. Inom 10 år. Därför kan det verka logiskt att man sparar skog för att den ska binda in kol, men ur ett längre perspektiv kan det vara bättre att man använder skogen till biobaserade produkter som bidrar till klimatnyttan, sa Göran Berndes.

Här är ett axplock av det som diskuterades på seminariet. Du som är nyfiken kan ta del av hela seminariet via länken i slutet.

Johan Stendahl programansvarig för markinventering vid SLU i Uppsala, menade att man måste se skogslandskapet som en helhet, och inte se till enskilda skogar. Ibland släpper skogen ifrån sig växthusgaser, ibland binder den in.

Lena Ek, ordförande i Södra skogsägarna, ansåg att man behöver vidga diskussionen, och inte enbart se på frågan utifrån ett svenskt perspektiv:
– Tittar man på Brasilien och Argentina som har enorma avskogade ytor, som inte är återplanterade och där matjorden blåser ut i havet. Skulle man återplantera skogen snabbt, gynnar det matjorden och klimatet, förhindrar jorderosionen och samtidigt ger det människor mat och arbete.

Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-ledamot, höll med Lena Ek om att vi inte bara ska titta på Sverige. Han berättade att det pågår en diskussion på Europanivå.
– Ju längre ner i Europa vi kommer så ökar tvekan om att överhuvudtaget använda skog. Det beror på att de länderna avskogats.
Han lyfte komplexiteten i frågan och nämnde här bland annat skillnaden att använda skog till bioenergi mot att bygga hus av trä, och att den ökande importen av biomassa till Europa för att ersätta kolet kanske inte är så bra som vi tror.  Hur vet vi att återplantering skett?

Louise Karlberg, Svenska Naturskyddsföreningen, menade att det i en snabb föränderlig värld inte enbart handlar om klimatproblematiken utan också om biologisk mångfald.

– 1992 skrev den dåvarande regeringen under konventionen om biologiskt mångfald.
Vi står nu inför det sjätte massutrotandet, och det är ett stort bekymmer. Det handlar inte bara om klimatproblematiken, utan vi måste också ha stabila ekosystem, sa hon och hänvisade till den senaste FN:rapporten om biologisk mångfald, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES).

– Det största hotet mot biologisk mångfald är faktiskt klimatförändringarna. Vi måste kunna kombinera diskussionen i de här frågorna. Vi måste också se hur vi planerar vår byggnation och våra samhällen. Agro forest skulle öka biologisk mångfald dramatiskt. Det handlar främst om utarmade områden, sa Lena Ek.


– Det är viktigt att vi är överens om vad vi gör. De stora skogsproblemen finns utanför vårt land, men vi har också frågeställningar här som är väldigt viktiga, sa Anders Wijkman.


Anders Ådahl, moderator för seminariet, ställde frågan om vilka som är framtidens skogsbruk och produkter. Här redogjorde Lena Ek för utvecklingen som skett när det gäller material från skogen, allt från hälsoprodukter, nya material och bränsle.

– Vartenda sågspån och flisa sopar vi upp och använder. När det gäller biobränsle, så är sol och vind bättre.


Panelen konstaterade att skogen är extremt viktig för klimatet, att det finns enorma möjligheter och utmaningar, men skogen kommer inte räcka till allt, därför måste vi prioritera, och här är bioenergi inte det primära. 


RELATERAT:

Ladda hem rapporten Forests and the climate*​

På twitter summerar Lena Ek, Anders Ådahl och Göran Berndes diskussionen på seminariet

På Västsvenska Arenans facebook kan du ta delav hela seminariet

*Göran Berndes är, tillsammans med bland andra Anders Wijkman, Filip Johnsson och Mattias Goldman, en av medförfattarna till rapporten “Forest and the Climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink?

Rapporten vill besvara frågan varför forskare som sitter på samma kunskapsbank kan dra helt olika slutsatser.

Den publicerades förra året av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA.

 


Text och bild: Ann-Christine Nordin


Publicerad: må 08 jul 2019.