Skogsbruk
Skogsavverkningarna i Europa ökar, men inte i storleksordningen som rapporterades i juli 2020 i en Nature-artikel som väckte stor uppmärksamhet. I den skriver forskarna att avverkningen i Sverige ökat med 36 procent under studieperioden. Men nationella fältinventeringar visar att den istället minskat med 8 procent​under den period som studerades. Foto​: Pixabay​​​​
​​

Överskattning av skogsavverkningar

Förra året publicerade tidskriften Nature en studie om Europas skogsbruk framtagen av forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum. Nu ifrågasätts den av 33 europeiska forskare, varav fyra från svenska universitet. De menar att den korrekta siffran är 6 procent högre avverkningstakt istället för 69 procent.
I en ny artikel visar de att metodfel vid användning av satellitdata ledde till felaktiga resultat i den tidigare studien. Bland annat överskattades avverkningsvolymerna i Europa med en faktor 10, eftersom naturliga störningar såsom brand, torka och stormar feltolkades som avverkningar.​​​ 

Marc Palahí från Europeiska skogsinstitutet är huvudförfattare ​till den nya artikeln, Concerns about reported harvests in European forests, publicerad i Nature, 28 april, 2021. Medförfattarna från svenska lärosäten är Göran Berndes, Chalmers tekniska högskola, Tom Pugh, Lunds universitet samt Håkan Olsson och Jonas Fridman från Sveriges lantbruksuniversitet.

Ökar skogsavverkningarna i Europa? Ja, men inte i storleksordningen som rapporterades i juli 2020 i en Nature-artikel som väckte stor uppmärksamhet. Och i Sverige minskade avverkningarna under den period som studerades. 
I artikeln Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015, användes satellitdata för att uppskatta avverkade skogsarealer. Resultaten visade en abrupt ökning, 69 procent, av den avverkade skogsbiomassan i Europa mellan perioderna 2011–2015 och 2016–2018. Författarna, från den europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (Joint Research Centre, JRC), spekulerade i att ökningen kunde bero på en ökad efterfrågan på träbaserade produkter som drivits på av EU:s politik för bioekonomi och bioenergi. Artikeln fick stor uppmärksamhet och skapade en häftig debatt, såväl vetenskapligt som politiskt, i samband med att EU-parlamentet under sommaren 2020 diskuterade EU:s framtida skogsstrategi.

I den nya artikeln, Concerns about reported harvests in European forests, som publicerades i Nature, 28 april 2021, ifrågasätter 33 forskare från 13 europeiska länder, inklusive Sverige, slutsatserna i studien. Den största delen av den ökade avverkning som enligt JRC-studien ägt rum beror enligt de 33 forskarna på metodfel i hanteringen av satellit-data. 

Metodfelen består i att JRC-forskarna använt globala kartor över avverkningar som inte är avsedda att användas för studier där skogsbruk under olika tidsperioder jämförs. Dels har satelliternas sensorer blivit känsligare mellan de perioder som JRC-forskarna jämfört, dels har metoderna för att kartera förändringar förbättrats över tid vilket bland annat resulterat i att en ökad mängd gallringar karteras som förändringar i senare versioner av dessa kartor, jämfört med tidigare versioner. Dessutom har naturliga störningar i skogarna, främst brand, torka och stormar, ofta felaktigt tolkats som avverkningar i JRC-studien. 

Dr Marc Palahí, direktör vid European Forest Institute (EFI), huvudförfattare till den nya artikeln, konstaterar:
“I framtiden måste skogsinformation baserad på satellitdata bedömas mer noggrant, och hänsyn måste tas till metodologiska aspekter för att undvika förhastade slutsatser. Samarbetet mellan EU-kommissionen och medlemsländerna måste förbättras samtidigt som vetenskapligt robusta och vedertagna metoder används för att generera bättre skogsinformation till policy-arbetet relaterat till EU:s “Green Deal”. 

– Vi blir bättre och bättre på att upptäcka vad som händer med skogen. En orsak till de felaktiga beräkningarna i JRC-studien var en missbedömning av hur satellit-bilder, och de metoder som använts för att analysera dem, förbättrats mellan de perioder som jämfördes. Satellitbildstolkning måste följa strikta protokoll som visar hur stora felkällorna är, och det måste göras tydligare åtskillnad mellan avverkning och andra orsaker till att skogens utbredning förändras, säger Dr Ruben Valbuena från Universitetet i Bangor, delansvarig för svarsartikeln.

Gert-Jan Nabuurs, professor vid universitetet i Wageningen och huvudförfattare i kapitlet som hanterar skog och skogsbruk i IPCC's Sixth Assessment Report (AR6), medverkade också i studien. Han säger att “avverkade volymer i Europas skogar har ökat de senaste åren, men då med 6 procent, inte 69 procent som JRC-studien hävdar. Vad som snarare behöver lyftas fram är den kraftiga påverkan som naturliga störningar haft på skogarna i många av Europas länder under de senaste åren”. 

– Den här vetenskapliga kritiken av JRC-forskarnas felaktiga resultat är viktig och kommer i rätt tid då den ger underlag för pågående politiska processer inom EU, som exempelvis taxonomi för hållbara investeringar och revideringen av direktivet för förnyelsebar energi som syftar till att säkerställa att satsningar på förnyelsebar energi bidrar effektivt till EU:s ökade klimatambitioner för 2030, säger Göran Berndes på Chalmers, som liksom Nabuurs medverkar som huvudförfattare i AR6.

– Som tidigare meddelats, i en gemensam pressnyhet från SLU och Skogsstyrelsen den 3 juli 2020 och även i en särskild rapport från Skogsstyrelsen, så har den avverkade arealen i Sverige inte ökat med de 36 procent som anges i JRC-studien, utan tvärtom minskat med 8 procent mellan de studerade perioderna. Studien som nu publiceras i Nature visar att JRC-forskarna kraftigt överskattat ökningen. Felaktiga beslutsunderlag riskerar att leda till politiska beslut kring skogsbruk som är långt ifrån optimala, säger Jonas Fridman och Håkan Olsson på SLU i Umeå. 

Med klimatförändringarna vi ser framför oss är det mest troligt att nivåerna av naturliga störningar i skogen, såsom torka, brand, stormar och efterföljande insektsangrepp, ökar i Sverige och övriga Europa. Vi måste då kunna avgöra hur omfattande dessa skogsskador är, och förstå hur de uppstår och vad som kan göras för att begränsa dem. Detta förutsätter fjärranalysbaserade metoder där markbaserade mätningar används som referensdata, säger Tom Pugh vid Lunds universitet.

Innebörden av de fel i JRC-studien som påtalas av Palahí och hans kollegor har global relevans, då många studier som ger underlag till beslutsfattare, och till samhället i stort, om skogstillståndet i världen är baserade på fjärranalysdata. Analyser av kartmaterial och andra produkter som bygger på satellitdata har blivit nyckeln till uppskattningar av skogarnas utbredning och avskogningens omfattning i världen, och för att kunna fatta kloka beslut behöver vi därför underlag som bygger på vetenskapligt robusta metoder.

Kontaktpersoner svenska medier:
Håkan Olsson, professor i fjärranalys vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
hakan.olsson@slu.se, +46 705 535 701
Jonas Fridman, senior miljöanalytiker, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
jonas.fridman@slu.se, +46 706 784 052
Thomas Pugh, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, thomas.pugh@nateko.lu.se, +46 462 228 697
Göran Berndes, professor,biomassa och landanvändning, Chalmers tekniska högskola, ledamot i Kungl. skogs- och lantbruksakademien​, goran.berndes@chalmers.se

Referens till JRC-artikeln i Nature: Ceccherini, G., Duveiller, G., Grassi, G. et al. Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015. Nature 583, 72–77 (2020). 
Referens till artikeln av Palahí m. fl. i Nature: Palahí, M., Valbuena, R. et al. Concerns about reported harvests in European forests. Nature (2021)​.

Kontaktpersoner för internationella medier
Marc Palahí, European Forest Institute, marc.palahi@efi.int, +358 10 773 4342
Rubén Valbuena, Bangor University, r.valbuena@bangor.ac.uk, +44 7913 725207
Gert-Jan Nabuurs, Wageningen University and Research and Wageningen Environmental Research, gert-jan.nabuurs@wur.nl, +31 6 10559433

Ta del av pressmeddelandet på engelska från European Forest Institute: 
Is forest harvesting increasing in Europe?​


Samtliga författare: 
Marc Palahí1 , Ruben Valbuena2, Cornelius Senf3, Nezha Acil4,5, Thomas A. M. Pugh4,5,6, Jonathan Sadler4,5, Rupert Seidl3, Peter Potapov7, Barry Gardiner8, Lauri Hetemäki1, Gherardo Chirici9, Saverio Francini9,10, Tomáš Hlásny11, Bas Jan Willem Lerink12, Håkan Olsson13, José Ramón González Olabarria14, Davide Ascoli15, Antti Asikainen16, Jürgen Bauhus17, Göran Berndes18, Janis Donis19, Jonas Fridman13, Marc Hanewinkel17, Hervé Jactel20, Marcus Lindner21, Marco Marchetti22, Róbert Marušák11, Douglas Sheil23, Margarida Tomé24, Antoni Trasobares25, Pieter Johannes Verkerk1, Minna Korhonen1 & Gert-Jan Nabuurs12,23
1European Forest Institute, Joensuu, Finland.
2School of Natural Sciences, Bangor University, Bangor, UK.
3Ecosystem Dynamics and Forest Management Group, Technical University of Munich, Germany.
4School of Geography, Earth and Environmental Sciences, University of Birmingham, Birmingham, UK.
5Birmingham Institute of Forest Research, University of Birmingham, Birmingham, UK.
6Department of Physical Geography and Ecosystem Science, Lund University, Lund, Sweden.
7Department of Geographical Sciences, University of Maryland, College Park, MD, USA.
8Institut Européen de la Forêt Cultivée, Cestas, France.
9Dipartimento di Scienze e Tecnologie Agrarie, Alimentari, Ambientali e Forestali, Università degli Studi di Firenze, Florence, Italy.
10Dipartimento per l’Innovazione dei sistemi Biologici, Agroalimentari e Forestali, Università degli Studi della Tuscia, Viterbo, Italy.
11Faculty of Forestry and Wood Sciences, Czech University of Life Sciences Prague, Prague, Czech Republic.
12Wageningen Environmental Research, Wageningen University and Research, Wageningen, The Netherlands.
13Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Umeå, Sweden.
14Joint Research Unit CTFC - AGROTECNIO, Solsona, Spain
15Department of Agricultural, Forest and Food Sciences, University of Turin, Grugliasco, Italy.
16Natural Resources Institute Finland, Joensuu, Finland.
17Albert-Ludwigs-University of Freiburg, Freiburg, Germany.
18Department of Space, Earth and Environment, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
19Latvian State Forest Research Institute Silava, Salaspils, Latvia.
20INRAE, University of Bordeaux, BIOGECO, Cestas, France.
21European Forest Institute, Bonn, Germany.
22University of Molise, Campobasso, Italy.
23Forest Ecology and Forest Management Group, Wageningen University and Research, Wageningen, The Netherlands.
24Centro de Estudos Florestais, Instituto Superior de Agronomia, Universidade de Lisboa, Lisbon, Portugal.
25Forest Science and Technology Centre of Catalonia, CTFC, Solsona, Spain.
​​​​​

Sidansvarig Publicerad: fr 30 apr 2021.