inomhus trängsel
Allt vi gör som individer, tvättar händerna, håller fysiskt avstånd, är hemma när vi är sjuka, medverkar till minskad smittspridning. Till det kan vi också addera bra ventilation, framför allt i byggnader som samlar människor. Foto: Pixabay.​​

Bra ventilation kan bidra till minskad smitta

​– Det hade varit roligt att säga att det behövs avancerad teknik för att bemästra viruset men det handlar mer om att kunnigt folk ser till att ventilationen fungerar efter de riktlinjer som gäller, säger Lars Ekberg, adjungerad professor i inneklimatteknik på Chalmers. 
Allt vi gör som individer, tvättar händerna, håller fysiskt avstånd, är hemma när vi är sjuka, medverkar till minskad smittspridning. Till det kan vi också addera bra ventilation, framför allt i byggnader som samlar människor. Och är inte ventilationen tillräckligt bra är rådet: Vädra ut med ett ordentligt tvärdrag. Det är Lars Ekberg som lyfter detta. Han har mer än 20 års erfarenhet av inomhusklimat och byggnaders energianvändning, som konsult på CIT Energy Management och adjungerad professor vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Arbetet omfattar bostäder, kontor, skolor och mer krävande tillämpningar inom läkemedelsindustrin, vid biotekniklaboratorier samt i museer och teatrar. 

Lars EkbergVåren 2020 när pandemin var ett faktum fick Chalmers styrkeområden förfrågningar om stöd till aktiviteter för att stötta samhället med forskningsrelaterade insatser. En av forskarna som hörde av sig var Lars Ekberg. Han ville bidra till att bygga upp kunskap om hur man väsentligt kan minska risker för spridning av SARS-CoV-2 och andra smittoämnen i inomhusmiljöer. Fram till dess hade Lars Ekberg och andra forskare som undersökt ventilation gjort det ur ett komfortperspektiv snarare än hälsoperspektiv.
Vi är bra på att mäta luftburna partiklar. Vi kan mäta bakterier och svampsporer själva, liksom fordonsavgaser och förbränningspartiklar, men att mäta virusförekomst är svårt. Så vi insåg snabbt att vi måste etablera samverkan med virologer som kan mäta exempelvis virusets arvsmassa, RNA. Därför tog vi kontakt med ett forskarlag i Lund som var tidiga med att mäta virus. Både i Sverige och utomlands har luftprover på vårdavdelningar med covidpatienter visat sig innehålla virus. Man har till och med funnit spår av virus i proverna tagna långt upp i ventilationssystemets frånluftskanaler. Detta är tydliga tecken på att SARS-CoV-2 är luftburet, säger Lars Ekberg.

Förra året exploderade litteraturen fullständigt på temat smittspridning, kopplat till inomhusluft. Det här projektet gav Lars Ekberg möjlighet att gå igenom och sammanfatta en hel del av det publicerade materialet inom området, framförallt det om vilka faktorer som inverkar på smittspridning inomhus, till exempel luftfuktighetens inverkan. 
– Flera studier visar också att viruset SARS-CoV-2 kan vara luftburet. Även om risken för smitta är störst vid närkontakt med en sjuk människa som hostar, kan ventilationen spela en viktig roll för att motverka långväga smittspridning i huset. Så jag har sammanfattat förslag till åtgärder som publicerats på olika håll, i Sverige och i andra delar av världen, säger Lars Ekberg.
Huvuddelen av publikationerna visar att luftfuktighet spelar liten roll. Fuktigheten kan begränsa smittspridningen men då måste man kanske upp till över 35 grader Celsius, och 80 procent luftfuktighet för att motverka smitta. 

– Inget av detta är rimligt i vårt klimat. Förutom att inneklimatet skulle upplevas som mycket oangenämt skulle byggnaderna förstöras. I grunden är det inte konstigt och svårt. Ett viktigt råd är att säkerställa att ventilationen fungerar enligt gällande myndighetskrav. Det är jättebra att öppna fönstret och vädra ut framför allt i lokaler som används av många människor. Vädra ut innan nästa gäng kommer, säger Lars Ekberg.
De förslag till åtgärder Lars Ekberg ger återfinns i rapporten "Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air". 
Rapporten innehåller också en beräkningsmodell avsedd att vara ett hjälpmedel vid riskbedömningar. Den sammanfattar också råd och riktlinjer både från myndigheter och branschorganisationer i Sverige och internationellt.
I projektet har Lars Ekberg också gått igenom de råd som svenska myndigheternas ger.
– Här kan man se att det är stor skillnad mellan informationen från de olika myndigheterna. Arbetsmiljöverket var tidiga med att betrakta smittan som luftburen och menar att man bör se över ventilationen, framförallt i lokaler för allmänna ändamål där människor som normalt inte möts kommer i kontakt med varandra, som arbetsplatser, undervisnings- och affärslokaler.
Ytterligare ett konkret resultat av projektet är att Chalmers nu medverkar, tillsammans med forskare från hela Norden och de Baltiska länderna, i expertgruppen, Nordiska Ventilationsgruppen, NVG. 

– Det övergripande målet är att bidra till riktlinjer och operativa förfaranden för att bättre hantera beredskapen för framtida epidemier, relaterat till SARS-CoV-2-pandemin, och skydd av individer mot överföring av smittoämnen i våra samhällen, säger Lars Ekberg.
I samband med pandemin tog de båda ledamöter i NVG, forskarna Olli Seppänen, Aalto University och Pawel Wargocki, Technical University of Denmark DTU, kontakt med forskare i Norden som resulterade i ett öppet brev: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar.

– Idén till det öppna brevet var att kunniga forskare inom inomhusklimat-, och ventilationsområdet skulle påtala vikten av ventilationens betydelse. Då var myndigheternas uppfattning att COVID 19 inte var en luftburen smitta utan enbart smittade vid närkontakt, säger Lars Ekberg och sammanfattar de åtgärder som behövs för att minska smittan i inomhusmiljöer:
– Fastighetsägare bör anstränga sig för att skapa ventilation som fungerar som den ska.
En bra tumregel är att varje person i en lokal behöver åtminstone 10 liter ventilationsluft per sekund. Man bör anstränga sig för att uppfylla det.

– Det som kräver lite extra är ventilationen i exempelvis affärslokaler eller vårdcentraler. Det vill till att det finns en kunnig person som vet vad som anses vara bra och hur funktionen ska kontrolleras. Det är inga konstigheter, men man måste kunna ventilationstekniken och veta hur den fungerar tillsammans med bygganden och verksamheten som ett system. Så det kan behövas en kompetenshöjande insats.

RELATERAT

Text: Ann-Christine Nordin

Sidansvarig Publicerad: sö 14 mar 2021.