Proteinskiftet - Utgör det en risk för kvinnor och barn?

Den svenska regeringen har antagit en nationell livsmedelsstrategi som stödjer en minskad köttkonsumtion och övergång till mer hållbara proteinkällor. Men de nutritionella konsekvenserna av ett proteinskifte i hela befolkningen är okända och måste undersökas för att kunna säkerställa en god näringsstatus för alla grupper. Om kött och mjölk kraftigt minskas uppstår en risk för brist på livsnödvändiga näringsämnen såsom B12 och D vitamin, järn, zink,
jod, selen hos vissa riskgrupper, särskilt kvinnor och barn. Med minskat fiskintag minskardessutom de långkedjiga marina fettsyrorna EPA och DHA som är viktiga för barnens
utveckling. Hållbara fiskråvaror, såsom sidoströmmar, är idag underutnyttjade för livsmedelsproduktion, trots sina låga utsläpp av växthusgaser. De kan bli ett viktigt komplement
i proteinskiftet.


Många unga kvinnor har ökat sin konsumtion av vegetabiliska livsmedel genom ökad andel måltider baserade på växtproteinprodukter och samtidigt minskat animaliekonsumtionen. Idag är ca 1/5 av unga kvinnor i Sverige vegetarianer. Dessa liksom barn utgör en riskgrupp för brist främst på järn, zink, vitaminerna B12 och D. Inverkan av denna kostförändring på
nutritionsstatus behöver därför studeras. Då var tredje flicka i tonåren har järnbrist behövs också kliniska studier för att undersöka järnabsorptionen från olika typer av livsmedel.


Köttersättningsprodukter har blivit alltmer populära och ett flertal nya sådana högprocessade produkter finns på marknaden. Kunskap kring nutritionella effekter av högprocessning av växtprodukter t.ex. texturering saknas till stor del liksom påverkan på biotillgänglighet av mineraler och vitaminer. Innehållet av mättat fett och salt i dessa produkter är dessutom ofta högt.

Genom analys av statusbiomarkörer i blodet (graviditetsvecka 28) och detaljerad information om kostintag från upprepade frågeformulär i en födelsekohort där 655 mammor och deras barn
ingår (NICE-studien) kan vi mäta betydelsen av högt jämfört med lågt intag av växtbaserade produkter på status av (järn, zink, vitamin B12 och D hos de gravida kvinnorna. Vi mäter också
effekten på fostrets tillväxt under graviditeten, justerat för kända förväxlingsfaktorer, liksom bröstmjölkens sammansättning och nutritionsstatus hos de bröstuppfödda barnen vid 4 månader.


I ett annat delprojekt studeras järnabsorptionen från ett nordiskt växtbaserat protein (texturerat åkerbönsprotein) samt en ny typ av fiskprotein isolerat från torskbiprodukter i kliniska studier.
Dessa nya proteiner jämförs med proteinisolat från nötkött efter att alla tre proteinkällorna formulerats till en livsmedelsprodukt. Järnabsorption ifrån matchade, standardiserade måltider
innehållande de nya produkterna mäts på kvinnor i fertil ålder (totalt 30 kvinnor) med isotopteknik.


I ett tredje delprojekt utvärderas nya högprocessade köttersättningsprodukter jämfört med traditionella växtbaserade livsmedel. Vi analyserar processeffekten på näringsvärdet och
uppskattar biotillgängligheten av järn och zink utgående från molförhållandet mellan mineral och fytinsyra i livsmedlet i enlighet med EFSA (europeiska livsmedelsverket).


Våra hypoteser är:1) att övergången från kött till växtprotein kan leda till försämrad näringsstatus (järn, zink, vitamin B12 och D) hos utsatta grupper (kvinnor i fertil ålder, barn) 2) Eftersom järn i
animaliska livsmedel lättare tas upp i tarmen tror vi att fiskprotein (från biprodukter) som komplement till växtprotein ger högre biotillgänglighet av järn och andra mikronäringsämnen. 3)
att näringsvärdet och biotillgängligheten av järn och zink försämras i högprocessade nya produkter för köttersättning jämfört med traditionella växtbaserade livsmedel.


Projektet ger kunskap om effekter på nutritionsstatus för kvinnor och små barn av ett proteinskifte i Sverige. Möjligheten för svenska råvaror från åkerböna och torskbiprodukter visas och en utvärdering av växtprodukter på marknaden utförs. Projektet bidrar med evidens
för uppdatering av näringsrekommendationer för kvinnor gällande vegetariska livsmedel och utveckling av produkter med högt näringsvärde för riskgrupper/behov av berikning. Det bidrar till
ett hållbart och näringsriktigt proteinskifte där köttprotein kan minska till förmån för inhemska proteingrödor och biprodukter från fiskindustrin. Projektet utgör ett tvärvetenskapligt samarbete
mellan Chalmers tekniska högskola och Karolinska Institutet och kopplar samman livsmedelsvetenskap, näringslära, kliniska studier och riskanalyser

Startdatum 2022-01-01
Slutdatum 2024-12-31

Sidansvarig Publicerad: on 01 jun 2022.