Huvudbild (750px bred, 340px hög)
Huvudbildens bildtext
Huvudbildens upphovsman
Explosioner i en förtätad stadsmiljö
Med syfte att frigöra attraktiv markyta för vidare bebyggelse finns det på många orter idag ett önskemål att genomföra en förtätning av den befintliga stadsmiljön. En sådan förtätning, exempelvis överdäckningar, resulterar dock i minskade avstånd mellan byggnader och transportled, vilket medför ökade krav med hänsyn till bland annat explosioner. För att skapa en optimal helhetslösning för sådana olycksscenarion är det nödvändigt att de tre delområdena riskhantering, explosionslast och strukturrespons samordnas på ett korrekt sätt.
I dagens hantering av explosioner finns det betydande brister bland både riskanalytiker och konstruktörer. En bidragande orsak till detta är dels att kommunikationen mellan dessa båda grupper är otillräcklig och dels att kunskapsnivån om explosioner ofta är otillräcklig. En explosion skapar en intensiv lastpuls med kort varaktighet som kan medföra en strukturrespons som väsentligt skiljer sig mot den som normalt fås vid statisk belastning. Detta ställer särskilda krav på utformningen av explosionsbelastade strukturer, något som det idag saknas tillräckliga anvisningar för. För Trafikverket är detta exempelvis aktuellt för explosion i tunnlar/överdäckningar eller för byggnader som inte tillhör Trafikverket men som kan påverkas av närheten till Trafikverkets transportleder.
Projektets övergripande syfte är att bidra till en ökad nationell kompetensutveckling inom ämnesområdet explosioner. Ett av dess mål är att överbrygga avståndet mellan riskanalytiker och konstruktör genom att tydliggöra kopplingen mellan en explosion och dess konsekvenser. Avsikten är dock inte att arbeta med risk i sig, utan snarare med utveckling av verktyg som sedan kan användas i riskhanteringen. Andra mål är att ta fram förenklade metoder för att bestämma explosionslasten samt förbättra befintliga metoder för att bestämma strukturens motståndsförmåga mot en explosionslast. Fokus kommer vara på att utveckla förenklade beräkningsmodeller för explosionslast och strukturrespons, för att approximativt beakta olika typer av komplexa fenomen, och därmed tillgängliggöra dessa för en bredare skara av konstruktörer.
Samarbetande organisationer
- Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) (Akademisk, Sweden)
Startdatum
2020-09-01
Slutdatum
2023-08-31
-
Universitetslektor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Konstruktionsteknik, Betongbyggnad
Joosef Leppänen är universitetslektor på avdelningen för konstruktionsteknik, forskargruppen Betongbyggnad, sedan 2012. Han undervisar i kurser inom utbildningen för civilingenjörer och...
-
Adjungerad professor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Konstruktionsteknik
Morgan Johansson är adjungerad professor på avdelningen för konstruktionsteknik inom området Tillämpad konstruktionsteknik. Morgans huvudintresse är inom impulsbelastade konstruktioner och han...
-
Industridoktorand, Betongbyggnad, Konstruktionsteknik, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
Fabio Lozano är industridoktorand vid avdelningen för konstruktionsteknik, forskargruppen Betongbyggnad, på Chalmers. Han är anställd i Norconsult som brokonstruktör. Hans forskning fokuserar på...
-
Biträdande professor/Avdelningschef, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Konstruktionsteknik, Betongbyggnad
Mario är biträdande professor samt avdelningschef på avdelningen för konstruktionsteknik och arbetar inom forskargruppen Betongbyggnad.
Finansieras av
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Offentlig, Sweden)
- Fortifikationsverket (Offentlig, Sweden)
- Trafikverket (Offentlig, Sweden)
Denna sidan finns endast på svenska