Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 08 Mar 2021 10:31:29 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-för-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-f%C3%B6r-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxTestbädd för elektromobilitet börjar byggas<p><b>​Nu påbörjar Chalmers och Rise bygget av Sveriges testbädd för elektromobilitet: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel. Elektrifieringen av transportsektorn ska accelereras vid Seels tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås.</b></p><div>​Genom tät samverkan mellan ägarduon Chalmers och Rise, staten och industriparterna Cevt, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen blir testbädden en nyckelresurs – öppen för samarbete med aktörer i hela Europa – för att göra Sverige världsledande inom elektromobilitet. Sammantaget möjliggör regeringens anslag, industriparternas åtaganden och Rise och Chalmers ägaransvar en investering om 1,3 miljard kronor i testbädden. </div> <div> </div> <div>– Sverige har en lång tradition av fordonstillverkning och samtidigt är vi ett att världens mest innovativa länder. Genom Seel tar vi vara på dessa styrkor för att elektrifiera transportsektorn, minska utsläppen och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i Sverige. Detta blir ett viktigt redskap för svensk fordonsindustri att leda den globala utvecklingen mot ökad hållbarhet, säger näringsminister Ibrahim Baylan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mångfald av testmöjligheter för elektrifiering</h2> <div>I testbäddens tre anläggningar kommer industri, institut och akademi att prova de flesta typer av teknik och säkerhetsaspekter som elektrifierade transporter kräver – även nya innovativa koncept i tidiga utvecklingsskeden. Testobjekten utgörs av en mängd olika slags komponenter för elektriska drivlinor och energilagring avsedd för fordon, fartyg och andra farkoster, samt system för att hantera framdrivning och energistyrning. Fysiskt handlar det om exempelvis växellådor, axelsystem, nav, elmotorer, kraftelektronik, batterier och bränsleceller.</div> <div> </div> <div>Även den marina sektorn och flyget kan dra stor nytta av testbädden för provning och som mötesplats och plattform för bred kunskapsutveckling inom elektromobilitet.</div> <div> </div> <div>– Chalmers har valt att tillsammans med Rise ta ett aktivt ägaransvar för testbädden för att på effektivast möjliga sätt kunna stödja svensk och europeisk fordonsindustri i den snabba omställningen mot elektromobilitet. Satsningen ger oss samtidigt utmärkta möjligheter att stärka vår forskning och utbildning inom elektriska fordon och farkoster ytterligare, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett utbud på den största anläggningen i Säve</h2> <div>Den största av Seels tre anläggningar byggs i Säve, Göteborg, med en planerad yta på 13 000 kvadratmeter. Anläggningen kommer att kunna möta behov hos utvecklare av tunga och lätta fordon, lastbilar och bussar, anläggningsmaskiner, flyg och fartyg. Man kommer att kunna utföra tester på alla typer av batterisystem, inklusive komponenter från underleverantörer. På Säve erbjuds ett brett utbud av testning inom elektromobilitet. </div> <div> </div> <div>Säkerhetstester kommer vara i fokus vid anläggningen i Borås, bland annat kopplat till laddning, kortslutning, vibrationer, mekanisk chock, extrema temperaturer och brandrisker. I Nykvarn kommer arbetet att inriktas mot forskning och provning inom batteriteknik, och dynamisk provning av komponenter för tyngre fordon och farkoster.</div> <div> </div> <div>– Seel kommer stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige fortsätter att ligga i framkant när det gäller innovation inom transportsektorn. Seel har mycket goda förutsättningar att bli en världsledande testbädd för elektromobilitet och kommer att ta en viktig roll för fordonsindustrins omställningsarbete, säger Pia Sandvik, vd på Rise.</div> <div> </div> <div>Fordonsindustrin i Sverige har ambitiösa mål för sin teknikomställning, och företagens aktiva engagemang främjar den strategiska relevansen i de tekniska testmöjligheter som nu etableras. Samtidigt kommer testbädden fungera som en öppen plattform där också forskare, andra stora industriföretag, små och medelstora företag samt yrkesverksamma och studenter är välkomna att utveckla sina kunskaper. </div> <div> </div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory kommer att vara i drift andra kvartalet 2023. För närvarande pågår upphandling av entreprenader och utrustning.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel</h3> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en testbädd för forskning och utveckling inom elektromobilitet, ägd och driven av Chalmers och Rise i ett gemensamt bolag. Syftet är att stärka effektiv kunskapsutveckling och förutsättningarna för samarbete inom elektrifierade transporter, i Sverige och Europa. Aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin och den maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden får en gemensam plattform att mötas på, och kan tillsammans dra nytta av den kunskapsutveckling och det teknikskifte som nu sker. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut får samtidigt tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur inom elektromobilitet. Testbädden kommer att vara i drift 2023.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Testbädden som del av en europeisk satsning på värdekedja för batterier </h3> <div>Det statliga stödet från Energimyndigheten på 575 miljoner kronor till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. I det tioåriga projektet ingår 17 deltagare från sju medlemsstater. Det omfattar stora europeiska satsningar inom råvaror och avancerade material för batterier, battericeller och moduler, hela batterisystem samt användning, återvinning och förädling av återvunna material. Satsningen sker inom ramen för <a href="https://www.eba250.com/" target="_blank">European Battery Alliance</a>.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Statligt stöd: EU-kommissionen godkänner offentligt stöd på totalt 3,2 miljarder euro från sju medlemsländer till ett alleuropeiskt projekt för forskning och innovation i hela värdekedjan för batterier</a></div>Mon, 08 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Antibiotikaresistens-ska-bekampas-med-ny-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Antibiotikaresistens-ska-bekampas-med-ny-diagnostik.aspxAntibiotikaresistens ska bekämpas med ny diagnostik<p><b>​Förändringar av bakteriers gener kan orsaka motståndskraft mot antibiotika. Dessa förändringar kan kartläggas genom DNA-sekvensering, och nu startar ett internationellt forskarnätverk – lett från Chalmers och nederländska Erasmus University Medical Center – med målet att ta de snabba framstegen inom sekvensering till vårdens dagliga diagnostik. Det skulle ge ett viktigt verktyg i kampen mot antibiotikaresistens.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erik Kristiansson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/ErikKristiansson2021.jpg" style="margin:5px" />Dagens sjukvård förlitar sig främst på odling av bakterier för att hitta motståndskraft mot antibiotika. Bakterier från patienten odlas tillsammans med olika antibiotikasorter för att förhoppningsvis hitta läkemedel som biter – en metod som kan ta dagar, eller i vissa fall veckor.</p> <p>– Den metoden kommer vara viktig även framöver, men den räcker inte till nu när antalet infektioner som orsakas av resistenta bakterier stiger, säger Erik Kristiansson, professor i biostatistik och bioinformatik på Chalmers. Diagnostiken måste förbättras med kompletterande metoder som ger snabbare och mer träffsäkra resultat.</p> <p>DNA-sekvensering – som avslöjar exakt vilka gener en bakterie har i hela sin arvsmassa – kan ge just det. Tekniken utvecklas snabbt, men det finns flera utmaningar som behöver lösas innan den kan användas effektivt inom sjukvården.</p> <h2>Big data-expertis är en nyckelfaktor</h2> <p>Erik Kristiansson är en av två ledare för det nystartade forskarnätverket <a href="https://www.jpiamr.eu/seq4amr/">Integrating Microbial Sequencing and Platforms for Antimicrobial Resistance</a>, som ska identifiera dessa utmaningar och ta fram lösningar och en handlingsplan för dem.</p> <p>Som nätverkets expert inom dataanalys, bioinformatik och artificiell intelligens arbetar han med nyckelfrågor inom storskalig DNA-sekvensering av bakterier – hur man ska hantera och tolka de enorma datamängder som skapas, och som någonstans innehåller koderna för eventuella gener och mutationer för antibiotikaresistens.</p> <p>Utmaningarna innefattar också själva utförandet av gensekvenseringen och kvalitetssäkring av de databaser som metoderna är beroende av.</p> <p>– Nätverket är unikt genom sin tvärvetenskaplighet, säger Erik Kristiansson. Medlemmarna är experter från både akademin och industrin inom bland annat infektionssjukdomar, bioteknik och mjukvara. Därför kan vi ta ett helhetsgrepp om de många faktorer som påverkar spridningen av resistenta bakterier i samhället.</p> <p>– Visionen är att DNA-sekvensering successivt ska bli en del av rutindiagnostiken på sjukhus. Kanske till och med på vårdcentraler. För sjukvårdens del är det förstås viktigt att denna utveckling inte får ta för mycket tid och pengar i anspråk, så kunskapsspridning och utbildning kommer att vara en viktig del för nätverket.</p> <h2>Metoder för att både bekämpa och hantera problemet</h2> <p>Gensekvensering är ett kraftfullt verktyg för att både motverka ökningen av antibiotikaresistens och för att hantera den resistens som redan finns. Genom att snabbt få tillgång till hela DNA-koden hos den bakterie som orsakar en infektion kan läkaren tidigt sätta in skräddarsydd behandling.</p> <p>I bästa fall har bakterien inga resistensgener, och patienten kan få en antibiotikasort med smalt spektrum – det vill säga en sort som inte samtidigt dödar så många andra bakteriearter – vilket minskar risken för resistensutveckling. I värsta fall visar det sig att bakterien har gener för resistens mot många olika antibiotikasorter. </p> <p>– Då handlar det om att över huvud taget hitta en sort som fungerar, och vid en allvarlig infektion kan den snabba diagnostiken rädda patientens liv, säger Erik Kristiansson. Den kan också motverka spridning, till exempel genom att man kan isolera patienten direkt, och använda DNA-sekvensering för att övervaka bakterier som sprids på sjukhus för att snabbt stävja större utbrott.</p> <h2>Virus-sekvensering görs med samma teknik och kompetens</h2> <p>Nätverket ska hjälpa sjukvården att öka sin kapacitet och kompetens när det gäller gensekvensering av alla sorters mikroorganismer. Det gäller också virus – ett mycket aktuellt område under pandemin eftersom sekvensering är det verktyg som används för att övervaka coronavirusets mutationer. Även veterinärmedicinen kommer i förlängningen kunna dra nytta av resultaten från nätverket.</p> <p>Praxis för antibiotikaanvändning varierar kraftigt mellan olika länder, och det finns en tydlig koppling mellan vidlyftig användning och allvarliga problem med resistens. Men även om resistensen delvis kan bekämpas inom ett land genom restriktiv antibiotikaanvändning så är problemet globalt – resistenta bakterier sprider sig över världen när människor reser. I nätverket ingår 14 experter från 8 olika länder.</p> <p>– När vi presenterar våra resultat om två år kommer målet vara att bidra med lösningar även till de länder som har lång väg kvar när det gäller hållbar antibiotikaanvändning, säger Erik Kristiansson. Hur det ska göras så effektivt som möjligt är en viktig del av helhetsgreppet som vi nu ska åstadkomma med nätverket.<br /><br /><strong>Text</strong>: Johanna Wilde<br /><strong>Foto</strong>: Nachiket P Marathe<br /><br /><strong>Mer om nätverket Integrating Microbial Sequencing and Platforms for Antimicrobial Resistance</strong></p> <strong></strong><ul><li>Koordineras av Erik Kristiansson vid <a href="/sv/institutioner/math/Sidor/default.aspx">Institutionen för matematiska vetenskaper </a>på Chalmers (erik.kristiansson@chalmers.se) och John P. Hays på Erasmus University Medical Center Rotterdam (j.hays@erasmusmc.nl).</li> <li>Finansieras statligt av Sverige och Nederländerna, via organisationen <a href="https://www.jpiamr.eu/">Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance</a> som nätverket är en del av. Organisationen är en global samarbetsplattform där 28 länder deltar för att bekämpa antibiotikaresistens. Sekretariatet finns hos svenska Vetenskapsrådet.</li> <li>Nätverket och organisationen arbetar utifrån ett synsätt som kallas för One Health, vilket innebär att de många faktorer som påverkar spridningen av resistenta bakterier tas i beaktande på en och samma gång.</li></ul> <p> <img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyp Seq4AMR" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Seq4AMRLogo200x.png" style="margin:5px" /><br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyp jpiamr" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JPIAMR-logo320x.jpg" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></p> <p> </p>Fri, 05 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kunskapspris-till-filip-johnsson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kunskapspris-till-filip-johnsson.aspxPrestigefullt kunskapspris till energiforskare<p><b>​Filip Johnsson, professor i Hållbara energisystem vid Chalmers, får stiftelsen Åforsks välrenommerade kunskapspris för 2021. Prissumman är på 100 000 kronor och pristagarna nomineras av rektorer vid universitet och högskolor.</b></p><div><span style="background-color:initial">Å</span><span style="background-color:initial">Forsk</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> delar årligen ut priset till en forskare som bedrivit framstående kunskapsspridning. 2021 års pris går till Filip Johnsson, en av Sveriges mest framstående forskare inom området uthålliga energisystem, vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Grattis till priset! Hur känns det?</b></div> <div>– Jag blev väldigt glad och överraskad när jag fick telefonsamtalet om att jag fått priset. Det är naturligtvis väldigt hedrande och det visar att den forskargrupp som jag byggt upp tillsammans med mina duktiga kollegor tar fram relevanta resultat.</div> <div><br /></div> <div>I motiveringen står det bland annat att du är väldigt aktiv som engagerad kunskapsspridare utanför den akademiska sfären. Detta exemplifieras bland annat av otaliga intervjuer i tidningar, radio och tv; deltagande med stort engagemang i den offentliga diskussionen och ett flertal debattartiklar i dagspress. ”Filip ryggar inte för de stora frågorna och hans mångfacetterade gärning genomsyras av kunskap som ett medel för att bidra till en hållbar samhällsutveckling.”’</div> <div><br /></div> <div><b>Varför är det viktigt att engagera sig i samhällsdebatten?</b></div> <div>– Min forskning går ut på att studera hur energisystemet kan ställas om mot ett mer hållbart system. Inom detta område händer det väldigt mycket spännande just nu, även om det finns stora utmaningar och olika syn på vad som bör göras. Förhoppningsvis kan ett engagemang i samhällsdebatten bidra till att debatter blir mer sakliga och ”icke-faktabaserad” polarisering undviks.</div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Här är Åforsks motivering till 2021 pristagare:</b></div> <div><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">Professor Filip Johnsson, verksam vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, energiteknik vid Chalmers tekniska högskola, tilldelas 2021 års kunskapspris av stiftelsen ÅForsk. Filip Johnsson är en av Sveriges mest framstående forskare inom området uthålliga energisystem, och är väldigt aktiv som engagerad kunskapsspridare utanför den akademiska sfären. Detta exemplifieras bland annat av otaliga intervjuer i tidningar, radio och tv; deltagande med stort engagemang i den offentliga diskussionen och ett flertal debattartiklar i dagspress. Filip ryggar inte för de stora frågorna och hans mångfacetterade gärning genomsyras av kunskap som ett medel för att bidra till en hållbar samhällsutveckling.”</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">In</span><span style="background-color:initial">formation om tidigare pristagare finns på stiftelsens hemsida: <a href="https://aforsk.com/">aforsk.se</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Om priset</b></div> <div>Stiftelsen Åforsk delar varje år sedan 1995 ut ett pris för framstående insatser inom spridandet av kunskap från universitet och högskolor. Såväl spridning av egna kunskaper så som budskap om forskningens betydelse har tidigare prisbelönats. Priset på 100 000 kr är personligt.</div> <div><br /></div> <div><b>Om ÅForsk</b></div> <div>ÅForsk har sedan bildandet 1985 som ändamål att verka för forskning och utveckling inom sina huvudområden. Stiftelsen är den största aktieägaren i börsnoterade ÅF Pöyry AB (AFRY). De anslag som delas ut kommer från aktieutdelning från bolaget. Styrelsen består av ledamöter från stiftarna - Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Skogsindustrierna, Energiföretagen Sverige samt ÅF Pöyry AB (AFRY).</div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Fri, 05 Mar 2021 01:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kemiteknik-hogst-rankat-i-Sverige.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kemiteknik-hogst-rankat-i-Sverige.aspxKemiteknik på Chalmers rankas högst i Sverige<p><b>​Chalmers är det högst rankade universitetet i Sverige inom kemiteknik. Det visar den senaste upplagan av den ämnesspecifika rankinglistan QS World University Rankings.</b></p>​<span style="background-color:initial">Kemiteknik vid Chalmers rankas på 72:e plats i QS ämnesspecifika ranking för 2021 som omfattar universitet från hela världen. Resultatet innebär även att Chalmers är det högst rankade universitetet i landet inom kemiteknik. Listan sammanställs årligen av QS för att hjälpa blivande studenter att överblicka de ledande universiteten i ett visst ämne. Forskningscitat, tillsammans med resultaten av stora globala undersökningar av arbetsgivare och akademiker används för att rangordna universitet.</span><div><br /></div> <div>– Det är naturligtvis mycket glädjande. Vi arbetar kontinuerligt för att ligga i framkant i den forskning vi bedriver, och har varit framgångsrika i att attrahera anslag, både nationellt och internationellt, och är en eftertraktad samarbetspartner både inom akademi och industri, säger professor Hanna Härelind, perfekt för Kemi och Kemiteknik på Chalmers. </div> <div>– För våra studenter innebär detta att de får en utbildning med inblick i forskningsfronten, vilket ger en god grund för dem att kunna bidra till framtidens hållbara tekniska lösningar.</div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Lyskraft för studentrekryteringen</span></div> <div>– Resultatet gör naturligtvis att Kemi och kemiteknik vid Chalmers får extra lyskraft vid rekrytering av studenter, både nationellt och internationellt. Det är också ett erkännande till institutionens engagerade lärare och forskare samt den undervisning och stöd som vi ger studenterna på våra ingenjörsprogram. Ingenjörsprogram som är relevanta för studenterna samt näringsliv och forskarsamhället, säger docent Krister Ström, vice-perfekt för Kemi och Kemiteknik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Detta är ytterligare ett kvitto på att våra program inom de kemirelaterade ämnena, inkluderat också mer biokemiska sådana, levererar ingenjörer och civilingenjörer som är fortsatta attraktiva för arbetsgivare inom alla sektorer i samhället, säger professor Lars Öhrström, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i Kemiteknik. </div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Högsta söktrycket i landet</span><br /></div> <div>– Det är ett av områdena inom Chalmers där vi regelmässigt har det högsta söktrycket i landet och QS-rankingens uppskattande betyg till vår fakultet avspeglar också vad man ser som ansvarig för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Vi har lärare som brinner för att förmedla både baskunskaper och sin egen spetsforskning, men som också har ett starkt engagemang för studenternas väl och ve, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Text: Vedrana Sivac</div> <div>Foto: Oscar Mattsson</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer </h3> <div><a href="/sv/institutioner/chem/Sidor/kemiochkemiteknik.aspx" target="_blank" title="Kemi och kemiteknik på Chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kemi och kemiteknik på Chalmers</a><br />​<a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Kemiteknik.aspx" target="_blank" title="Kemiteknik på Chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/sidor/default.aspx#EducationArea1"><span>Grundprogram inom kemiteknik på Chalme</span>rs​</a><br /></div> <div><a href="/en/education/programmes/Pages/Programmes.aspx#EducationArea3" target="_blank" title="Masterprogram Kemi på Chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Masterprogram inom kemiteknik på Chalmers​</a></div>Thu, 04 Mar 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kammen-som-kan-upptacka-bade-exoplaneter-och-sjukdomar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kammen-som-kan-upptacka-bade-exoplaneter-och-sjukdomar.aspxKammen som kan upptäcka exoplaneter och sjukdomar<p><b>Minimala optiska mätstickor – mikrokammar – kan användas för att upptäcka exoplaneter, hålla koll på vår hälsa och göra internet mer energieffektivt. Nu presenterar forskare från Chalmers en nydanande mikrokam som kan bidra till att avancerade tekniklösningar kan bli verklighet.</b></p>​<span style="background-color:initial">En mikrokam kan beskrivas som en optisk stämgaffel, eller som en ljuslinjal. Den skapas med hjälp av en laser och en optisk mikroresonator. Ljuset cirkulerar i en liten resonanslåda och bildar en kam som sänder ut en myriad av färger – eller frekvenser. Dessa separeras med stor noggrannhet, liksom markeringarna på en linjal. <br /><br /></span><div>I en nyligen publicerad artikel i prestigefyllda Nature Photonics beskriver åtta chalmersforskare en ny typ av mikrokam på ett chip, där de använder två mikroresonatorer i stället för en. Innovationen gör det möjligt att öka energieffektiviteten tio gånger, jämfört med dagens ledande teknik. Kammen är dessutom både justerbar och möjlig att massproducera. </div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pr%20v%20torres%20mars%2021/Oskar_B_Helgason_pressbild.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:120px;height:120px" />– Det som gör våra nya resultat viktiga är att de erbjuder en unik kombination av olika efterlängtade egenskaper när det gäller effektivitet, energisnålhet och precision, säger Óskar Bjarki Helgason, doktorand på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers och den vetenskapliga artikelns huvudförfattare.  <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Breda användningsområden </h2> <div>Eftersom nästan alla optiska mätningar på något sätt kan kopplats till ljusfrekvenser kan mikrokammen göra nytta i många olika sammanhang framöver. Den skulle till exempel kunna användas för att minska energianvändningen i datacentrum för fiberoptiska kommunikationssystem och därmed göra internet mer energieffektivt. Kammen kan också komma till nytta i självkörande fordon genom att den kan mäta avstånd med hög precision. Den skulle också kunna kalibrera mätinstrument i rymdobservatorier som används för att försöka upptäcka planeter utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter. </div> <div><br /></div> <div>Extremt exakta atomur och mobilappar som kan hålla koll på vår hälsa är andra spännande områden där mikrokammen öppnar nya möjligheter. Den skulle till exempel kunna analysera vår utandningsluft för att upptäcka sjukdomar på ett tidigt stadium. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan ge svar på frågor som inte ställts ännu</h2> <div>Den nya chipbaserade mikrokammen är så liten att den ryms på änden av ett hårstrå, men chalmersforskarna är inte först med att presentera mikrokammar på ett chip. Det nya är att de använder sig av två mikroresonatorer, vilket gör att de kan övervinna flera kända begränsningar inom forskningsfältet. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pr%20v%20torres%20mars%2021/Victor_Torres_Compay_press.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:120px;height:120px" />– För att tekniken ska kunna ta steget från labbet och ut i samhället behöver mikrokammen integreras med andra tekniklösningar. Det handlar om en stor ingenjörsutmaning som sannolikt ligger fem till tio år fram i tiden. Det krävs stora investeringar, men jag är säker på att vi kommer att nå dit. De mest spännande användningsområdena kan också vara de som vi inte ens har tänkt på ännu! Vad kan vi till exempel göra med tio mikrokammar som vi inte kan göra med en? säger Victor Torres Company, som leder forskningsprojektet på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><a href="https://doi.org/10.1038/s41566-020-00757-9" target="_blank" style="background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​</a>Läs artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41566-020-00757-9" target="_blank">Dissipative solitons in photonic molecules</a> i Nature Photonics<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Text:</b> Mia Halleröd Palmgren<br />Foto av <span style="background-color:initial">Óskar B. Helgason</span><span style="background-color:initial">: Mia Halleröd Palmgren /Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">​Foto av Victor Torres Company: </span><span style="background-color:initial">Michael Nystås /Chalmers</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>Den vetenskapliga artikeln är skriven av Óskar B. Helgason, Francisco R. Arteaga-Sierra, Zhichao Ye, Krishna Twayana, Peter A. Andrekson, Magnus Karlsson, Jochen Schröder och Victor Torres Company vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. </div> <div>Forskningen har utförts vid Chalmers och har finansierats genom forskningsanslag från Europeiska forskningsrådet och Vetenskapsrådet </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pr%20v%20torres%20mars%2021/FrekvenskammarPaEttChip_210302_SV_750x340px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><div><em style="background-color:initial">Chalmersforskare presenterar en mikrokam på ett chip, där de använder två mikroresonatorer i stället för en. Innovationen gör det möjligt att öka energieffektiviteten tio gånger, jämfört med dagens ledande teknik. Kammen är dessutom både justerbar och möjlig att massproducera. </em></div> <div><em>Illustration: Yen Strandqvist /Chalmers</em></div></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Frekvenskammar och mikrokammar </h2> <div><ul><li>En frekvenskam är en speciell ljuskälla där de utsända frekvenserna/färgerna är jämnt fördelade. Den fungerar ungefär som en linjal av ljus, där markörerna ställer in frekvensskalan över en del av det elektromagnetiska spektrumet, från ultraviolett till infrarött. Markörernas placering, eller kammens tänder, kan kopplas till en känd referens och fungerar därför som mätsticka. </li> <li>Den första frekvenskammen såg dagens ljus i slutet av 90-talet och den revolutionerade mätmetoden belönades med Nobelpriset i fysik 2005. </li> <li>En mikrokam är en mer modern teknik som inte kräver lägeslåsta lasrar. Med enbart en laserkälla kan den generera ljuspulser med mycket höga hastigheter. </li> <li>Mikrokammar har flera fördelar som gör dem intressanta för olika tekniska applikationer. De är ytterst små, energisnåla, anpassningsbara och möjliga att massproducera. De utmärker sig också genom att ha ett mycket stort frekvensavstånd mellan markörerna/tänderna, vanligtvis mellan 10 och 1000 GHz (gigahertz), vilket öppnar möjligheterna för nya användningsområden. </li></ul></div> <div><br /></div> <div><span></span><div>Videoinspelning från labbet: Så genereras mikrokammen.</div> <div>Chalmersdoktoranden Óskar Bjarki Helgason visar den experimentella uppställningen i fotoniklabbet och förklarar hur den nya mikrokammen genereras. </div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/blyakzwtrz4sqrx45nd7108ao21z1idi" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://chalmersuniversity.box.com/s/blyakzwtrz4sqrx45nd7108ao21z1idi​</a></div></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta</h2> <div><b>Óskar Bjarki Helgason</b>, doktorand, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers,  skarb@chalmers.se  (engelsktalande)</div> <div><b>Victor Torres Company</b>, docent och forskningsledare, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers, 031 772 19 04, torresv@chalmers.se (svensk- och engelsktalande)</div> Thu, 04 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vill-utveckla-metoder-att-lagra-energin-fran-solen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vill-utveckla-metoder-att-lagra-energin-fran-solen.aspxGöran Gustafssonpriset till kemiprofessor<p><b>​Hur vi ska göra för att lagra energin från solen är en av framtidens stora energiutmaningar. Kasper Moth-Poulsen, professor vid institutionen Kemi och kemiteknik, tror att han har hittat en del av lösningen. Nu tilldelas han det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset, 2021, i Kemi ”för utveckling av molekylära energilagringssystem”.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Att få Göran Gustafssonpriset betyder jättemycket för mig. Det visar att man har gjort något bra, och det är fint att bli uppmärksammad för det, säger Kasper Moth-Poulsen i ett pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademien.</span><div>Hans grupp med forskare vid Chalmers har bland annat tagit fram en specialdesignad molekyl som kan fånga upp energin från solens strålar och avge den som värme långt senare. Det som händer är att molekylen, när den träffas av solljuset, byter skepnad till en energirik isomer som kan lagras. Genom att använda molekylen i en fönsterfilm kan det bli möjligt att värma upp bostäder och få en behaglig inomhusmiljö dygnet runt.</div> <div><br /></div> <div>Med hjälp av det system för lagring av solenergi, Most, som forskargruppen utvecklat går det att spara energin i upp till 18 år. Men helt nyligen har de även startat ett nytt projekt för att ta fram ett material som kan både lagra solenergin och absorbera energin från omgivningen, samt avge den som värme. Istället för vätskor kommer de nu att använda sig av fasta ämnen. Materialet ska kunna göra flera saker på samma gång, och förhoppningen är att de två olika systemen ska kunna kombineras i framtiden.<br /><br /><b>FAKTA</b>:<div>I år är det 30 år sedan Göran Gustafssonprisen till yngre forskare i Sverige delades ut för första gången. 2021 års pristagare från Linköpings universitet, Chalmers, Karolinska Institutet och KTH får vardera mer än fem miljoner kronor för forskning om nya material, solenergi, celler och algebraisk geometri.</div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">em forskare som är högst 45 år gamla får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Priserna delades ut för första gången 1991 efter en donation av Göran Gustafsson som kom från en liten by utanför Gällivare.</span></div> <div>– Han var en ”selfmade man” som började jobba i skogen men gick över till att göra affärer. Att han, som kom från en enkel bakgrund, trots allt lyckades ta sig fram i livet var han väldigt tacksam för. Han ville ge något tillbaka till samhället och eftersom han hade läst mycket om vetenskap föll det sig naturligt att stötta forskningen, säger hans son Per Gustafsson, vice ordförande i styrelsen.</div> <div>Priset består numera av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Genom åren har mer än 600 miljoner kronor fördelats, inklusive årets anslag, och sammanlagt har 150 forskare belönats. Mest känd bland tidigare pristagare är Emmanuelle Charpentier, förra årets Nobelpristagare i kemi, som fick Göran Gustafssonpriset 2014.</div> <br /></div> <div><br /></div> <div><b>Läs mer</b></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/kasper-moth-poulsen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kasper Moth-Poulsen</a></div> <div><a href="https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/goran-gustafssonprisen-2021-forskare-som-lagrar-solenergi-och-studerar-celler-far-27-miljoner"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs om årets samtliga Göran Gustafssonpristagare</a></div>Thu, 04 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Samarbete-och-utveckling-i-fokus-for-BIOs-nya-prefekt-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Samarbete-och-utveckling-i-fokus-for-BIOs-nya-prefekt-.aspxSamarbete och utveckling i fokus för BIO:s nya prefekt<p><b>​Maria Faresjö, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, tillträder i maj som ny prefekt för institutionen för biologi och bioteknik (BIO). Genom ett brinnande forskningsintresse och med ett nyfiket och öppet ledarskap hoppas hon hitta former för att vidareutveckla forskningen vid institutionen och att skapa nya arenor för samarbeten.​</b></p><p class="chalmersElement-P"><span>− Det är otroligt spännande med en relativt ung institution som har expanderat fort och bedriver forskning som verkligen ligger i forskningsfronten. Jag ser fram emot att vara en del av, leda och utveckla en forskningsmiljö med stabil grund och med många framstående forskare, säger hon.  </span></p> <p class="chalmersElement-P">Maria Faresjö efterträder BIO:s nuvarande prefekt Stefan Hohmann, som går i pension i september efter sex år på posten. Hon kommer till institutionen med 25 års erfarenhet av forskning och utbildning inom biomedicin, tillsammans med gedigen erfarenhet av strategisk utveckling av forskning och visioner. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Vill lära känna institution och medarbetare​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Sedan 2009 har Maria Faresjö arbetat på Jönköping University, JU, med utvecklingsfrågor högt på agendan. Den prioriteringen tar hon med sig till BIO, men mer än något annat vill hon lära känna organisationen. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Den stora utmaningen för mig, i positiv bemärkelse, består i att lära känna BIO:s forskning och alla medarbetare på institutionen. Initialt kommer jag att vilja träffa ledningsgrupp och kollegiet för att sätta mig in i vilken riktning institutionen rör sig åt och hur man arbetar för att nå redan satta mål. Men jag vill i förlängningen även forma nya strategier för vidareutveckling av forskningsmiljön, säger hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Jag vill naturligtvis också se vad jag kan bidra med utifrån min egen forskningserfarenhet. Jag vet att min kunskap inom biomedicin kan bidra till exempelvis utveckling inom hälsa och teknik, men det gäller också att hitta former som kan passa verksamheten.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial;font-family:inherit">Prefektuppdraget innebär också att Maria Faresjö tar plats i Chalmers ledningsgrupp.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Att få vara del av Chalmers ledning, delta i diskussioner om utveckling, strategier och skapa förutsättningar för att nå Chalmers vision känns mycket stimulerande. Jag hoppas att mina kunskaper och erfarenheter kan vara användbara för Chalmers fortsatta verksamhet och utveckling, säger hon. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Professor i biomedicinsk laboratorievetenskap​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Redan vid tio års ålder visste Maria Faresjö att hon ville bli forskare. Hur skulle hon annars få svar på alla sina frågor? Vid den tidpunkten hade hon kanske inte helt klart för sig vad en forskare gör, men bilden har klarnat under åren. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Efter grundutbildningen inom biomedicin på Hälsohögskolan i Jönköping tog forskarkarriären fart. Maria Faresjö disputerade vid Linköpings universitet 2000 och blev sedan kvar där som forskare. När det 2009 var dags för henne att byta arbetsplats hade hon varit 15 år totalt vid medicinska fakulteten. Flytten 2009 gick till Jönköping och JU − och samma år utnämndes hon till professor i biomedicinsk laboratorievetenskap.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskningsfokus: immunförsvaret hos barn med typ 1-diabetes​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Maria Faresjös forskningsfokus har under alla år varit immunförsvaret och vad som händer när det aktiveras. Genom att studera biomarkörer har hon kunnat följa immunförsvaret hos barn som insjuknat i typ 1-diabetes. Hon har även forskat på att finna precisa biomarkörer för att så tidigt som möjligt kunna identifiera infektioner hos nyfödda för att, om möjligt, minska antibiotikabehandling. I ett annat forskningsprojekt har hon varit involverad i att − via biomarkörer − möjliggöra identifiering av inflammation på grund av tryckproblem vid användande av proteser och ortoser. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Att försöka förstå de mekanismer som sker i immunförsvaret vid sjukdomar som till exempel typ 1-diabetes har alltid känts relevant och viktigt. Att dessutom vara del av den forskning som kan bidra till bättre behandling och eventuellt även på sikt prevention har gett mig motivation att fortsätta framåt inom forskningsfältet, säger hon. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Möten med människor viktig del av utveckling</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Under åren på JU har hon också hunnit med att vara forskningschef för fackhögskolan Hälsohögskolan (motsvarar en institution vid Chalmers), med ansvar för det strategiska utvecklingsarbetet kring forskningen inom hälsa och välfärd. Hon har också projektlett framtagandet av ny vision och strategier för JU för perioden 2020−2025. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Under processen för att ta fram en ny vision fick jag göra något av det jag gillar mest –möta, prata med och framförallt lyssna på människor, från forskare, till studenter och administrativ personal, för att bilda mig en övergripande bild av lärosätet, säger hon och fortsätter: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Den erfarenheten passade verkligen mig, då jag ser mig som en öppen och intresserad ledare. Jag vill verkligen lyssna in och förstå verksamheter och människor. Det är nödvändigt för att jag själv ska kunna driva en verksamhet i en positiv riktning. Det är också så jag vill arbeta på BIO.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Tror på samverkan med många aktörer​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Samarbete är nyckeln till all utveckling, menar Maria Faresjö. Därför tror hon mycket på tvärvetenskaplig och tvärprofessionell samverkan inom forskning − men även när det gäller utbildning och nyttiggörande. Att framgångsrikt nå ut till samhället är ett sätt att skapa mervärde av ny kunskap. Förutom att hitta interna vägar för samverkan, ser hon också den stora potential som finns i att samarbeta med många olika samhällsaktörer, till exempel regioner, andra lärosäten, företag och industri.   </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Här ligger Chalmers långt fram. Det är en av Chalmers verkliga styrkor och en anledning till att man har ett sådant genomslag för sin forskning. Även om jag bara nosat på det själv är det en nödvändighet för framtida forskning att utöka samverkan med det omgivande samhället, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ungefär samtidigt som häggen slår ut kommer medarbetarna på BIO att få möjlighet att börja lära känna sin nya prefekt. Med fokus på samarbete med hela institutionen hoppas Maria Faresjö kunna skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av BIO.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh<br /><strong>Foto:</strong> Privat​</p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Wed, 03 Mar 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nyvunnen-kunskap-satts-pa-prov-i-sjukhusprojekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nyvunnen-kunskap-satts-pa-prov-i-sjukhusprojekt.aspxNyvunnen kunskap sätts på prov i sjukhusprojekt<p><b>Vistelsen i Tanzania kan beskrivas som hennes livs resa och med sig fick hon en unik och positiv inblick i en ny kultur. Moa Strålman, en av de Chalmersstudenter som årligen samarbetar med ingenjörer utan gränser, berättar om hur hon inom ramen för exjobbet förflyttade en del av studierna till en helt ny kontinent.</b></p><div><div>​Genom Ingenjörer, och Arkitekter, utan gränsers projekt ”Healthy Hospitals” i Tanzania, får några Chalmersstudenter varje år möjlighet att bidra med sina nyvunna kunskaper där de verkligen behövs. För Moa Strålman och Ellen Blanksvärds del handlade uppdraget om att tillsammans med en projektgrupp bestående av tidigare exjobbare planera för ett nytt labb och att övervaka byggnationen av en ny mödravårdsenhet på Mkula Hospital i Kitsomo. Och väl på plats var det upp till bevis som gällde!    </div> <div> </div> <div>   – Vårt uppdrag på plats blev dels att vara länken mellan projektgruppen och sjuhuset, och dels att agera som handledare, samordnare och tekniska konsulter för den pågående byggnationen, förklarar Moa.     </div> <div> </div> <div>Chalmers studentsamarbete med Ingenjörer utan gränser och Arkitekter utan gränser omfattar först och främst mastersstudenter, men Moa har läst programmet Samhällsbyggnadsteknik högskoleingenjör 180 hp, och det var i samband med kandidatuppsatsen möjligheten att åka till Tanzania realiserades i början av 2020. Syftet med exjobbet var att undersöka långsiktigheten i projektprocessen, med det planerade arbetet på Mkula-sjukhuset som fallstudie.       </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Insatser som gör nytta    </h2> <div> </div> <div>Parallellt med det pågående projektet att bygga en mödravårdsenhet planerade Moa och hennes medstudenter för sjukhusets laboratorium som både var i behov av renovering och utbyggnad – ett arbete som förväntas kunna påbörjas under 2021. Moa bekräftar att behovet av stöd på plats är stort och resurserna små, vilket gör att insatserna som utförs verkligen gör skillnad.     </div> <div> </div> <div>   – Det kändes fantastiskt att få använda det vi lärt oss under utbildningen på det här sättet. Vi fick ett otroligt fint mottagande och vårt jobb uppskattades verkligen av sjukhuspersonalen. Vi har fortfarande regelbunden kontakt med flera av de vi samarbetade med, berättar Moa.     </div> <div> </div> <div>Genom kontakten kan de därmed fortsätta följa arbetet på distans och se framstegen som görs, och att det som startats upp också slutförs och implementeras och därmed verkligen kommer till nytta.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete med ömsesidig respekt    </h2> <div> </div> <div>Att verka i en helt annorlunda kultur och med begränsade resurser var naturligtvis en utmaning. Men det Moa främst tar med sig från vistelsen i Kitsomo är en ödmjukhet inför de olika villkor människor lever under, och stor respekt för det kunnande och den erfarenhet som det lokala teamet besatt. Det arbete som utförs på sjukhuset planeras av ingenjörer utan gränser tillsammans med sjukhusledningen och den lokale distriktsingenjören – utifrån de behov som på plats identifieras som mest kritiska, ett koncept som nu drivits i några år på Kolatondo Hospital och på Mkula Hospital.    </div> <div> </div> <div>   – Bristen på resurser gör att faktorer vi ser som självklara, som tillgång till vatten och avlopp samt el, inte kan tas för givna. Det är tuffa förhållanden att driva och bygga en verksamhet under. Därför är projektets långsiktiga fokus viktigt, med strävan efter hållbar infrastruktur där vi bidrar med resurser för att ge sjukhuset en flygande start så att de sedan ska klara underhåll och fortsatt utveckling själva, avslutar Moa.  <br /><br /><span style="font-size:12px"></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bakgrund och länkar</h3> <div>Ingenjörer utan gränser och deras projekt i Tanzania har under flera år fått stöd från Chalmers mastercards stipendiefond, vilket också är fallet med Moa Strålman och hennes medstudenter, som tack vare stipendiet från fonden fått finansiering och kunnat förverkliga vistelsen i Tanzania. <a href="/sv/samverkan/alumn/alumnerbjudanden/chalmers%20mastercard/stipendium/Sidor/default.aspx">Läs mer om Chalmers Mastercards stipendium. </a><span><br /><br />Drivande i teamet på plats är utexaminerade före detta chalmersstudenter som också gjort del av sitt exjobb i Tanzania tidigare. Övriga deltagare i projekten där Moa och Ellen ingick var mastersstudenterna Bassem Hewidi och David Jaros vars vistelse utgjorde del av deras exjobb. <a href="https://www.ewb-swe.org/mkula-hospital">Läs mer om Ingenjörer utan gränser</a> och deras arbete vid Mkula Hospital i Kitsomo, Tanzania.</span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span> </div> <div>Moa Strålman läser nu Industrial Ecology på Chalmers och hennes kandidatuppsats skrevs inom ramen för programmet Samhällsbyggnadsteknik högskoleingenjör, 180 hp, vilket även hennes medförfattare Ellen Blanksvärd läste. Uppsatsen heter: <a href="https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/301690/1/ACEX20%20Blanksv%c3%a4rd%20Ellen%2c%20Str%c3%a5lman%20Moa%20%282%29.pdf">Project Management challenges that affect lifespan of constructions in development aid project – A Case Study through Healthy Hospital Project in Tanzania</a>. Handledare var Martine Buser, docent vid avdelningen för Construction Management på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.    </div> <div> </div> <div><span><span style="font-size:12px">Text:Catharina Björk   <span></span></span></span><br /></div></div> Mon, 01 Mar 2021 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmerslarare-tar-hjalp-av-e-sporten-for-att-undervisa-online.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmerslarare-tar-hjalp-av-e-sporten-for-att-undervisa-online.aspxLärarna tog hjälp av e-sporten för att undervisa online<p><b>​E-sportproffs, Youtuber eller fysikprofessor? Skillnaden kan vara mindre än du tror; åtminstone när det gäller den tekniska utrustning som används för att interagera med följarna – eller i det här fallet studenterna.</b></p><div>När pandemin tvingade fram snabba lösningar för att undervisa på distans i våras ställdes lärarna inför stora utmaningar – men också inför nya möjligheter. ​<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">På</span><span style="background-color:initial"> Chalmers har fysiklärare tagit hjälp av erfarenheter och kunskaper från e-sportens värld för att göra online-undervisningen så bra som möjligt för studenterna. Professionella e-sportare som liveströmmar sina datorspelsessioner ser ju till att följarna ska kunna urskilja alla detaljer i spelet och interagera med spelaren. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Onlineundervisning_Andreas_Isacsson_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:140px;height:122px" /></div> <div><br /></div> <div>– Vi insåg snart att vi kunde dra nytta och ta lärdom av den expertis och de tekniska lösningar som under lång tid byggts upp av professionella e-sportare för att skapa en distansundervisningsstudio, säger Andreas Isacsson, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Han och kollegan Philippe Tassin har nu byggt upp två undervisningsstudior med ett flertal webbkameror, en avancerad videokamera, en specialanpassad dator, trådlösa mikrofoner med mera. Studiorna används flitigt för att undervisa fysikstudenter på Chalmers. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Uppskattad undervisningsmetod</h3> <div>Enligt de fem kursutvärderingar som genomförts hittills, har konceptet landat väl hos studenterna. </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Rebecka_beskuren_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:122px;width:140px" /><div>– Jag tycker att lärarna har löst det bra utifrån förutsättningarna. Det märks att de verkligen gör vad de kan för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt för oss, säger Rebecka Mårtensson, som läser första året på teknisk fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div>Intresset för distansundervisningsstudiorna har sedan terminsstarten i höstas varit stort bland lärarkollegorna på Chalmers. På senare tid har alltfler studenter fått sina föreläsningar sända därifrån.  </div> <div><br /></div> <div>Det nya konceptet underlättar också för lärarna som har haft en kraftigt ökad arbetsbörda på grund av pandemin. </div> <div><br /></div> <div>– Genom att kunna ge föreläsningar som vanligt blir omställningen till distansundervisning mycket mindre arbetskrävande. Och eftersom studenterna uppskattar denna undervisningsform är det en klar win-win, säger biträdande professor Ulf Gran, som undervisar i de nya studiorna. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Belönades med nyinstiftat pris </h3> <div><span style="background-color:initial">Studenterna har även visat sin uppskattning genom att Studienämnden Fysik, SNF, har belönat Andreas Isacsson och Philippe Tassin med ett nyinstiftat pris: Guldkritan. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>SNF delar varje år ut två pedagogpris till av sektionen nominerade föreläsare och andra som har gjort en stor insats för studenterna i någon eller några kurser. I år valde nämden att göra något extra för att belöna den innovativa lösningen med undervisningsstudiorna. <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Eftersom kamerasalarna har varit ett betydande verktyg för att föreläsare skulle kunna leverera dessa stora insatser i år </span><span style="background-color:initial">så bestämdes det att ytterligare ett pris skulle delas ut. Det var detta som blev</span><span style="background-color:initial"> Guldkritan, säger Victor Salomonsson, sekreterare i SNF. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Studienämnden Fysik finns för studenternas skull och arbetar för att fysikteknologstudenter ska få en så bra utbildning som möjligt, att de ska trivas med föreläsare, räkneövningsledare och klasskamrater, samt att kurser håller bra kvalitet. </span></div> <span></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/170x170px/170Philippe%20Tassin%20200930.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:0px 5px;height:140px;width:140px" /><span style="background-color:initial"></span> <span></span><div><span style="background-color:initial">​<br /></span><span style="background-color:initial">– Vi är väldigt hedrade och glada över priset och tycker det är ett fint kvitto på att vi lyckats leverera bra utbildning till studenterna trots den svåra situationen, säger Philippe Tassin, docent vid institutionen för fysik på Chalmers. ​</span></div> </div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren</div> <div><br /></div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/wa88d18t4myt7ep209j439l2lgfcgtzr"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vill du se fler bilder från studiorna? Kika in här! (Fotona är fria att använda som pressbilder.) </a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.fysikersamfundet.se/wp-content/uploads/FA-4-2020_webb.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Läs gärna mer om fysiklärarnas nya undervisningsstudior i en artikel i Fysikaktuellt. (sid 10-11) </a><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Onlineundervisning_bakom_kameran_2_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div>För att studenterna ska kunna följa uträkningarna på tavlan krävs hög bildkvalitet på den streamade föreläsningen. <br /><br /></div> ​Fri, 26 Feb 2021 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Skapar-rymdmusik-fran-roterande-molekyler.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Skapar-rymdmusik-fran-roterande-molekyler.aspxSkapar rymdmusik från roterande molekyler<p><b>Ljusfrekvensen hos roterande molekyler i rymden har använts för att skapa en musikalisk komposition, som skildrar en stjärnas födelseplats. Chalmersastronomen Hannah Calcutt har deltagit i projektet.​</b></p><div><span style="background-color:initial">Arbetet har letts av Vera Matenaar, en student i innovativ musikteknik vid Triagon Academy i Tyskland, i ett försök att översätta ljus från det molekylära universumet till musik. Hon har använt data från forskningsprojektet PILS - Protostellar Interferometric Line survey, som kartlägger ljusfrekvenser som alstras av mer än 100 olika molekyler, observerade av <a href="https://www.almaobservatory.org/en/home/">Alma-teleskopet i Chile</a>. </span><span style="background-color:initial">I det musikaliska experimentet ingick flera astronomer, bland andra chalmersastronomen Hannah Calcutt, idag vid Nicolaus Copernicus University i Polen.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– De här molekylernas rörelser kan beskrivs med hjälp av deras uppmätta frekvenser, vilket är praktiskt i mitt fall, eftersom musikaliska toner också kan uttryckas som frekvenser. Till exempel brukar orkestrar stämma efter tonen A, som kan uttryckas som en frekvens på 440 Hz. Vi kan göra paralleller mellan toner och översätta de roterande molekylfrekvenserna till hörbara toner, förklarar Vera Matenaar.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Spektrumet som hon har använt observerades under 14 timmar, vilket gav Vera musikaliska strukturen av 14 takter. Därefter spelas de identifierade tonerna upp inom ramen för de 14 takterna, i den ordning de faktiskt förekommer i mätningen av molekylerna.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Hannah_Calcutt_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Genom sin handledare kom Vera i kontakt med flera astronomer, inklusive Hannah Calcutt (bilden), en astrofysiker som arbetar med PILS-projektet.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag är själv både musiker och astronom, så jag har tidigare funderat på om inte denna kombination av intressen skulle kunna leda till något. Tyvärr har jag aldrig haft tid att utforska den idén. Så när jag kontaktades trodde jag att det här skulle vara ett väldigt häftigt projekt att vara med på, säger Hannah Calcutt, som arbetar på Chalmers när hon deltar i projektet, men för närvarande forskarassistent vid Nicolaus Copernicus University i Polen:</span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Hannah, tror du att det finns en roll att spela för konst- och vetenskapssamarbeten som den här?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Vi befinner oss i en tid just nu där många människor har en misstro mot vetenskap, och jag tycker därför att den här typen av projekt är viktigt eftersom det gör det möjligt för människor att få kontakt med vetenskapen på ett annat sätt.</div> <div><br /></div> <div>– När jag gick i skolan fick jag lära mig att konst och vetenskap är två väldigt olika vägar man kan välja. Men jag har funnit att det är viktigt att ha en kreativ sida för att som forskare kunna kommunicera nya idéer tydligt. Ibland kan det vara väldigt betydelsefullt att visa en vacker bild eller använda någon annan typ av medium för att tydligt presentera din vetenskap, för att få folk intresserade och för att uppmuntra diskussioner om det du gör, säger Hannah Calcutt.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.eso.org/public/blog/music-from-alma/">Läs mer om projektet på European Southern Observatory webbplats​</a><span style="background-color:initial">, som texten ovan bygger på.</span><br /></div> <div><p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal">Det är inte första gången som mätningar med Alma har använts i ett musikprojekt. Spiralnebulosan runt stjärnan R Sculptoris, som studerades av Matthias Maercker med kollegor, har förevigats i <a href="https://www.almaobservatory.org/en/announcements/english-alma-music-box-listen-to-the-music-of-a-dying-star/">musikkonstverket ALMA MusicBox</a>. </p> <p class="MsoNormal"><br /></p></div> <div><em>Bilder:</em></div> <em> </em><div><div><i>I området runt stjärnan Rho Ophiuchi, i stjärnbilden Ormbärare, bildas många nya stjärnor. Credit: ESO / Digitized Sky Survey 2</i></div> <div><i>En av ALMA-teleskopets högprecisionsantenner, under den rött lysande Carinanebulosan – en stjärnfabrik i stjärnbilden Kölen. Credit: ESO / B. Tafreshi</i></div></div> ​Fri, 26 Feb 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspxBjörn Sandén ny ledamot i Klimatpolitiska rådet<p><b>​Professor Björn Sandén vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers har blivit utsedd till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet från den 1 juli. Rådets uppdrag är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på, liksom att bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.</b></p>​Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045.<br /><br />För att stärka rådets oberoende i förhållande till regeringen föreslår rådet självt nya ledamöter. Regeringen fattar därefter beslut om att förordna ledamöter i rådet. Den 25 februari utsåg regeringen två nya ledamöter: Annika Nordlund från Umeå universitet samt Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid avdelningen för Miljösystemanalys på Chalmers. De tillträder rådet den 1 juli 2021.<br /><br /><strong>Grattis Björn till det nya uppdraget! Hur känns det?</strong><br />– Det känns bra, men också ansvarsfullt att ha fått förtroendet. <br /><br /><strong>Vad fick dig att tacka ja?</strong><br />– Det är ju ett intressant och mycket viktigt uppdrag och jag har kommit fram till att jag trivs bäst när jag kan kombinera forskning och undervisning med mer direkta bidrag till samhällsutvecklingen. <br /><br /><strong>Vad kan just du bidra med till rådet?</strong><br />– Jag hoppas att jag kan bidra med användbara perspektiv på samhällsomställning som grundar sig en bred syn på förändring av teknik och samhällets institutioner. I bästa fall kan min erfarenhet av att studera industriella förändringsprocesser ur samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och systemvetenskapliga perspektiv bidra med både överblick och skärpa. <br /><br /><strong>Vad anser du är rådets viktigaste uppgift? </strong><br />– Att coacha denna och kommande regeringar, och det politiska systemet i stort, så att de driver igenom en politik som möjliggör att de långsiktiga klimatmålen uppnås.<br /><br /><strong>Du efterträder Tomas Kåberger, vars förordnande går ut samtidigt – vad tar du med dig i arbetet från Tomas tidigare insatser?</strong><br />– Tomas är egentligen oersättlig med sin internationella utblick och unika erfarenhet från olika uppdrag i samhället. Men jag tror att Tomas och jag delar en positiv insikt om att en snabb klimatomställning både är fysiskt möjlig och ekonomiskt önskvärd. Jag för nog också vidare ett perspektiv som betonar teknikutvecklingens och industrins viktiga och potentiellt konstruktiva roller.<br /><br />Läs mer om <a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-sandén.aspx">Björn Sandén </a><br />Läs mer om <a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/" target="_blank">Klimatpolitiska rådet </a><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em>Thu, 25 Feb 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-kan-bli-arets-techtjej.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-kan-bli-arets-techtjej.aspxDe tävlar om att bli årets techtjej<p><b>​Två Chalmersstudenter är nominerade till Microsofts utmärkelse Årets techtjej 2021.</b></p>​<span style="background-color:initial">Precis som Chalmers initiativ <a href="/sv/utbildning/mot-chalmers/camp-vera/Sidor/default.aspx" title="Camp Vera på Chalmers" target="_blank">Camp Vera ​</a>som riktar sig till unga tjejer vill Microsoft med sin utmärkelse lyfta kvinnliga förebilder och inspirera unga kvinnor att söka sig till teknikrelaterade utbildningar. Utmärkelsen delas ut för nittonde året i rad och i år är två av de tio nominerade kandidaterna studenter från Chalmers. </span><div><span style="background-color:initial"></span><div>Julia Stevrell läser första året på masterprogrammet Industriell ekologi. Hon är mångfaldsansvarig i Chalmers Kemi- och Biotekniksektions jämlikhetsutskott och har engagerat sig i rekryteringen av nya studenter. </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Tjejer har en sådan otrolig kunskap och kompetens, det ser man på deras skolresultat. Det stora frågetecknet är varför vi inte är fler som läser tekniska utbildningar. Jag tror att en stor del av det handlar om att förebilder saknas, säger hon.  </div> <div>För henne är det viktigt att engagera sig i frågan så att branschen hon senare ska arbeta i kan bli mer dynamisk och kreativ på sikt. </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Kan vi få in fler perspektiv och en mer nyanserad bild av digitaliseringen och tekniken har det ökad nytta för alla i samhället. Är det bara en liten grupp som tar fram tekniken kommer den omöjligen att kunna spegla olika perspektiv och olika typer av människor.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lärare blev avgörande</h3> <div>Själv hade hon en kvinnlig förebild i skolan som blev avgörande till att Chalmers kändes som ett självklart val efter gymnasiet. </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Jag hade en väldigt bra gymnasielärare som hade jobbat i kemiindustrin tidigare. Hon berättade om sina erfarenheter av att ha varit i minoritet i branschen och hur viktigt det var att vi var fler tjejer som låg bakom innovationerna. Jag tror att det var direkt avgörande för mig, säger hon. </div> <div>Ellen Andreasson läser sista året på masterprogrammet i Bioteknik och har varit mentor och marknadsansvarig för satsningen Pepp, som arbetar med att intressera unga tjejer för teknik. Dessutom har hon engagerat sig i Ingenjörer utan gränser. </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>För mig är det viktigt att hjälpa andra och känna att man kan göra en skillnad. Det ger så mycket energi tillbaka, säger hon.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Skulle bli läkare</h3> <div>Från början var det egentligen läkare hon skulle bli, men insåg sedan att Bioteknik kändes mer rätt för henne. </div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Jag gillar utmaningar och det var ingen som förväntade sig att jag skulle börja på Chalmers, just därför ville jag testa. </div> <div>Själv hade hon inga kvinnliga förebilder när hon bestämde sig för att söka sig till en mer teknisk utbildning. </div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Det var därför jag tyckte att det var så viktigt att engagera mig i bland annat Pepp. Jag kände ingen tjej som hade läst på Chalmers eller hade en sådan bakgrund. Jag hade önskat att det hade funnits när jag själv var vilsen på gymnasiet. 
</div> <div>Det finns en missuppfattning bland unga tjejer om att man behöver vara en person som sitter ensam i en källare och kodar hela dagarna om man vill hålla på med teknik, menar Ellen.</div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Men så är det verkligen inte. Tekniken kommer allt mer och finns överallt. Ingen undkommer den i vårt moderna samhälle. Därför är det viktigt att vara en del av utvecklingen och driva den. </div> <div><br /></div> <div>Microsoft kommer att offentliggöra tre finalister under mars månad och vinnaren utses den 18 mars på Universum Awards. Förutom att få en <span style="background-color:initial">en egen mentor på Microsoft kommer vinnaren att bli en ambassadör för teknikintresserade ungdomar i hela landet, samt medlem i ett nätverk av tidigare finalister som nu är verksamma i branschen. </span></div> <div><br /></div> <div><b>Text: </b>Vedrana Sivac</div> <div><b>Foto: </b>Privat</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://news.microsoft.com/sv-se/2021/02/17/de-kan-bli-arets-tech-tjej-2021/" target="_blank" title="Microsoft"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Microsofts utmärkelse</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/mot-chalmers/camp-vera/Sidor/default.aspx" target="_blank" title="Camp Vera Chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Camp Vera​</a><a href="https://news.microsoft.com/sv-se/2021/02/17/de-kan-bli-arets-tech-tjej-2021/" target="_blank" title="Microsoft">​</a></div>Wed, 24 Feb 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Satelliten-Odin-firar-20-ar-i-rymden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Satelliten-Odin-firar-20-ar-i-rymden.aspxSatelliten Odin firar 20 år i rymden<p><b>Efter över 100 000 varv runt jorden firar satelliten Odin 20 år i rymden i februari. Ifrån sin omloppsbana har den levererat rymddata till forskare över hela världen. Odin har genomfört sina mätningar betydligt längre än planerat, när den sändes upp 2001 var planen att den skulle kunna utföra mätningar under två år.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den lilla svenska satelliten Odin har i 20 års tid bidragit med kunskap som spelar en viktig roll i förståelsen för hur klimatet och medeltemperaturen på jorden påverkas och förändras. Odin undersöker den övre atmosfären och mätningar har bidragit till att FN:s klimatpanel IPCC kunnat förbättra de modeller som ska räkna ut hur lång tid det kommer att ta innan ozonhålen i atmosfären läkt ihop igen. Data från Odin har använts i ungefär 400 vetenskapliga artiklar av över 1000 författare från fler än 30 olika länder.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Donal_Murtagh_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Donal Murtagh, p</span><span style="background-color:initial">rofessor i global miljömätteknik och modellering vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers har varit med i Odin-projektet från början och ansvarat för det vetenskapliga programmet för atmosfäriska observationer.</span><div><div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Donal, </strong></span><strong>Hur mår Odin efter 20 år i rymden?</strong></div> <strong> </strong><div>– Odin mår förhållandevis bra. Batterierna som laddas av solens strålar är trötta, så vi kan inte längre utföra mätningar mellan maj och juli då satelliten har långa perioder i jordens skugga. Den 26 januari fick Odin en ”hjärtinfarkt” när huvuddatorn oväntat startade om och satelliten hamnade i så kallat safe mode, med alla instrument avstängda precis som när den skickades upp för 20 år sedan. Swedish Space Corporation/Esrange och OHB Sweden i Solna lyckats dock återuppliva den och den 2 februari började Odin observera atmosfären igen. Det var mycket proffsigt gjort!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad har Odin inneburit för atmosfärsforskningen på Chalmers? I Sverige?</strong></div> <strong> </strong><div><span style="background-color:initial">– Odin har varit huvudinstrument för all atmosfärsforskning i Sverige som berör stratosfären och mesosfären – det vill säga ozonskiktet och processer som sker i den övre atmosfären. Vi har kunnat följa ozonskiktets utveckling under 20 år och var en av de första att visa på tendenser till läkning i den övre delen av skiktet och dess koppling till minskade utsläpp av klor. Det optiska instrumentet från Kanada har också en mycket noggrann ozonkartlägning och dessutom kan följa stoft från vulkaner och deras inverkan på stratosfären. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– De båda instrumenten ombord heter SMR (Sub Millimeter Reciever) som är ett mikrovågsteleskop som är tillverkat på Chalmers, samt OSIRIS (Odin Spectormeter and InfraRed Imaging System), en optisk spektograf som byggdes i Kanada. Forskare i Sverige använder data från båda instrumenten i många olika forskningsprojekt – från solens inverkan på den övre atmosfären, till ismoln i den översta troposfären och hur väl klimatmodeller kan reproducera dem.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad har ni lärt er från Odin som ni kan ha nytta av inför de kommande svenska satelliterna MATS (planerad uppskjutning 2021) och SIW (Planerad uppskjutning 2024).</strong></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi har lärt oss att det är viktigt att vara mycket välbekant med mätinstrumenten och deras egenheter, samt ha noggrann kontroll över hur datan från instrumenten processas. Det är också viktigt att bygga upp internationella forskarengagemang så tidigt som möjligt i arbetet, säger Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och modellering, vid avdelningen Mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. </span><br /></div></div> <div><br /></div> <div><em>Text och bild: Christian Löwhagen. Illustration av Odin: Rymdstyrelsen.</em></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer om Odi​n</span></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><span>Odinprojektet har genomförts i samarbete med Kanada, Finland och Frankrike. Odin har huvudsakligen finansierats av Rymdstyrelsen. Satelliten och ett av två instrument på satelliten byggdes i Solna, Göteborg och Linköping av svenska forskare och rymdingenjörer​. Ett av instrumenten byggdes i Kanada och utgör deras bidrag till projektet.</span></p></div> <div><br /></div> <div>Sedan 2007 har den europeiska rymdorganisationen ESA bidragit till driftkostnaden. Genom ESA blev Odin även en del av det europeiska jordobservationsprogrammet Earthnet och samtidigt blev data från satelliten tillgängligt för forskare i hela världen. I Sverige är det främst forskare på Chalmers (institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap) och vid Stockholms universitet (Meteorologiska institutionen) som använder data från Odin. </div> <div><br /></div> <div>Odin går i en bana 610 km över jordens yta (men på 20 år har den sjunkit till 540 km). Den väger 250 kg, är 2 meter lång och 1,1 meter bred. Odin har presterat mycker under 20 år, bland annat:</div> <div><br /></div> <div><ul><li>har den gjort fler än 100 000 varv runt jorden</li> <li>mer än 3 miljoner skanningar av atmosfärsprofiler har samlats in</li> <li>cirka 400 vetenskapliga artiklar bygger helt eller delvis på data från Odin (fler än 1000 författare)</li> <li>över 30 vetenskapliga upptäckter bygger på data från Odin</li> <li>forskare i fler än 30 länder har använt data</li> <li>drygt 30 satelliter har jämfört data i vetenskapligt syfte eller kalibrerat sina instrument mot Odin</li> <li>Endast en omstart på 20 år</li></ul></div> <div>Odin övervakas från Sverige och kommunikationen går via markstationen på Esrange.</div> <div><br /></div> <div>- Enkelt uttryckt är det ganska lugnt och stillsamt i den del av rymden som Odin går i (610 km höjd). Det finns inget bränsle som kan ta slut och de uppladdningsbara batterierna har fungerat över förväntan. Det var lite dramatiskt med omstarten men Odin verkar nästan vara odödlig, säger Anna Rathsman.</div></div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs mer om Odin och de kommande satellitsyskonen: </span><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/sverige-i-rymden/svenska-satelliter/odin/">Odin - Undersöker övre atmosfären sedan 2001</a></span><span style="background-color:initial">​.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.rymdstyrelsen.se/satelliten-mats/">Mats - Sveriges nya forskningssatellit</a>. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-satellit-fran-Chalmers-ska-studera-vindarna-i-atmosfaren.aspx">SIW - Ny satellit från Chalmers ska studera vindarna i atmosfären</a>. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div></div></div>Mon, 22 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Covid-stipendium-ger-ekonomiskt-stöd-till-avgiftsskyldiga-studenter-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Covid-stipendium-ger-ekonomiskt-st%C3%B6d-till-avgiftsskyldiga-studenter-.aspxCovid-stipendium ger ekonomiskt stöd till avgiftsskyldiga studenter<p><b>Chalmers inför ett tillfälligt stipendieprogram för avgiftsskyldiga studenter som planerar att fortsätta sina studier hösten 2021. Syftet är att underlätta studenternas ekonomiska situation som har blivit ansträngd för många på grund av den pågående pandemin. ​</b></p>Covid-19-pandemin har haft en stor påverkan på avgiftsskyldiga studenters ekonomiska situation. I flera länder har det exempelvis blivit svårare att få banklån till terminsavgifter och i Sverige har möjligheten för internationella studenter att få en inkomst via extrajobb minskat. Chalmers har därför beslutat att inrätta ”Chalmers COVID-19 Economic Relief Scholarship”, ett tillfälligt stipendieprogram som täcker halva studieavgiften höstterminen 2021 för avgiftsskyldiga studenter som påbörjar årskurs två på ett masterprogram.  <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/StefanBengtsson_190425_11.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:294px;width:255px" /></div> <div><br /></div> <div>– I en situation där vi ser att våra internationella studenter möter extra stora utmaningar, kan vi nu erbjuda ett välkommet stöd. Vår förhoppning är att stipendieprogrammet ska underlätta för våra avgiftsskyldiga studenter att fullfölja sin utbildning på Chalmers, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div>Stipendiet kan sökas av avgiftsskyldiga studenter som är inskrivna på Chalmers under vårterminen 2021 (eller har ett registrerat studieuppehåll) och som planerar att fortsätta sina studier till höstterminen. Behöriga sökande tilldelas stipendiet under förutsättning att de tagit minst hälften av poängen under sin första tid på Chalmers och inte redan har ett annat stipendium som administreras av Chalmers. <br /><br /><strong>Text:</strong> Helén Rosenfeldt<br /><strong>Bilder:</strong> Johan Bodell</div> Thu, 18 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxPardoktorander ska lösa vårdens utmaningar<p><b>​Forskning i gränslandet mellan teknik och hälsa blir allt viktigare. Nu har Chalmers och Sahlgrenska akademin tillsammans startat ett nytt samarbete, där forskare i par ska lösa vårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">I takt med att vår befolkning ökar och blir allt äldre, och sjukdomar som tidigare var dödliga numera kan botas eller bli kroniska, står vården inför stora utmaningar. Ny teknik kan stötta och ge lösningar, och teknik med fokus på hälsa utvecklas också i rask takt. Samtidigt prioriteras samverkan mellan hälso-/sjukvård och ingenjörsvetenskap allt mer. Chalmers har idag en rad samarbeten inom både forskning och utbildning med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Arbetar i par</h2> <div>Den nystartade forskarskolan Gothenburg Research School of Health Engineering är ett nytt sätt att tackla sjukvårdens utmaningar. Doktorander från Sahlgrenska akademin och Chalmers ska arbeta i par – en från varje lärosäte. Tillsammans ska de lösa problem som identifierats av sjukvården. Initiativet finansieras till del av Västra Götalandsregionen.</div> <div>– Vi är väldigt glada att vi nu utvidgar vårt samarbete genom pardoktorander, som möjliggör för doktorander i medicin och i teknik att arbeta gemensamt med viktiga forskningsfrågor. På Chalmers är vi mycket intresserade av att utveckla teknik som kan hjälpa sjukvården möta framtida utmaningar, och vi ser dessutom att ett nära samarbete med såväl sjukhuset som Sahlgrenska akademin stärker vår kompetens och gör oss till ett ännu mer attraktivt val för forskare och studenter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.</div> <div>Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin, pekar på att lärosätena nu tillsammans utbildar en ny typ av forskare och experter, med goda kunskaper inom såväl hälsa och medicin som teknik:</div> <div>– Detta gör det möjligt att öka de tvärdisciplinära samarbetena inom många olika forskningsområden, vilket i sin tur ökar förutsättningar att adressera hälsoutmaningar och specifika frågeställningar inom sjukvården där den tekniska kompetensen blir allt viktigare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Först ut: förbättrad bildanalys<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Malin-Barman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br /></h2> <div>Malin Barman, forskare på Biologi och bioteknik, är Chalmers koordinator för den nya forskarskolan. Även hon jobbar i en parkonstellation; på Sahlgrenska akademin finns Justin Schneiderman, också han forskare och koordinator.</div> <div>– Doktoranderna på sjukhussidan arbetar som läkare på halvtid, och forskar på halvtid. Våra doktorander forskar däremot på heltid, berättar Malin Barman.</div> <div>– De första projekten är inom området medicinteknik, och handlar om förbättrad bildanalys. Med hjälp av AI utvecklas nya bildanalytiska programvaror som gör det möjligt att identifiera tecken på exempelvis begynnande hjärt-/kärlsjukdom. Tanken är att vi över tid ska utöka och utveckla forskarskolan för att omfatta exempelvis bioteknik och dataanalys, samt applicera AI på fler områden. Vi ser att det finns många forskningsfrågor som skulle tjäna på nära samverkan.<br /><br /></div> <div>Forskarskolan har som övergripande mål att öka samarbetet och kontaktytorna. Men det handlar också om att forma en breddad forskarkompetens; individer som befinner sig i skärningspunkten mellan hälsa och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Justin-Schneiderman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br />teknik, och kan förstå och ”prata med” båda disciplinerna. För att åstadkomma detta har varje doktorand handledare på båda lärosätena, och de ska hålla föreläsningar för varandra för att lära ut sina kompetenser. De läser också en kurs tillsammans; en seminarieserie som omfattar gränsöverskridande ämnen som etik, innovation, nyttiggörande och AI.</div> <div>– Seminarieserien är öppen även för andra doktorander som forskar inom hälsoområdet, tipsar Malin Barman.</div> <div>Ett uttalat syfte för seminarieserien är att ge tid och möjlighet för nätverkande mellan forskare från olika discipliner. De ska göra grupparbeten tillsammans, men även få chansen att dela erfarenheter och kompetenser i mer inofficiella sammanhang, som över lunch eller fika.</div> <div>– Nu hoppas vi på stort intresse från såväl Chalmers som Sahlgrenska akademin!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning som kommer till nytta</h2> <div>Fördelarna med att delta i forskarskolan är många, menar Malin Barman. Chalmersdoktoranderna kommer att få ökad kunskap om hur forskning och innovation bedrivs inom sjukvården, och vilka utmaningar som finns. De kommer också lära sig mer om organisation och struktur inom hälso-/sjukvård, och få en ökad medicinsk kunskap. För Chalmers blir initiativet ett sätt att få ytterligare input från sjukvården, för att säkerställa att forskarna fokuserar på rätt frågeställningar och använder sin kompetens på ett sätt som kommer till nytta.</div> <div>– Vi stärker utan tvekan vår kompetens inom hälsoområdet. Dessutom får vi en tydlig koppling till nyttiggörande av vår forskning; vi kan göra tekniska lösningar som snabbare kan implementeras inom vården, avslutar Malin Barman.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta: Om seminarieserien inom Gothenburg Research School of Health Engineering</strong></div> <div>Seminarieserien inom området hälsa och teknik startar i februari 2021. Syftet är att ge doktorander en fördjupning inom områden som kopplar samman hälsa och teknik, som innovation, nyttiggörande, etik och AI. Kursen ger tre högskolepoäng och planen är att den ska ges fortlöpande varje år.</div> <div>Seminarieserien omfattar drygt 10 seminarier, cirka ett per månad, som hålls av både externa och interna föreläsare med expertkunskap inom respektive område.<br /><br /></div> <div>Målet är att doktoranderna efter avslutad kurs ska:</div> <div>• ha fått ett vidgat perspektiv och förståelse för hur den egna forskningen kan nyttiggöras och spridas. </div> <div>• få en större förståelse för hur AI och medicinsktekniska lösningar kan vara till hjälp inom hälso- och sjukvård.</div> <div>• kunna identifiera och diskutera etiska aspekter av sin forskning.</div> <div>• känna till hur man går till väga för att omsätta resultat från forskningsprojektet till nyttiggörande. </div> <div><div>• demonstrera och diskutera sitt forskningsprojekt med centrala aktörer och intressenter utifrån nyttiggörande- och innovationsperspektiv.</div> <span style="background-color:initial"><div>Seminariekursen är obligatorisk för doktorander vid Gothenburg Research School of Health Engineering men öppen för övriga doktorander som jobbar inom teknik och hälsa, på Chalmers så väl som Sahlgrenska akademin. Vid frågor, kontakta <a href="mailto:malin.barman@chalmers.se">Malin Barman</a>.</div></span><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Tre frågor till Roman Naeem, Chalmersdoktorand i </span><span>Gothenburg Research School of Health Engineering​:<br /></span></h2></div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Artificiell intelligens använder idag oftast så kallad djupinlärning (Deep Learning), en metod som har utvecklats till att vara långt bättre än alla tidigare metoder. Deep Learning-modeller tränas vanligtvis upp genom så kallad övervakad inlärning, på engelska Supervised Learning. Då krävs stora datamängder, med tillräckliga variationer, så att programmet kan lära sig att utläsa intressanta avvikelser och ge resultat som kan användas i<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Roman_Naeem_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:288px" /><br />vården. Men när man arbetar med medicinsk avbildning – som MRI, CT-bilder och ultraljud – kan uppmärkning av stora mängder data ta mycket lång tid, och det är också väldigt dyrt eftersom man behöver högutbildad personal för att gå igenom bilderna och kategorisera dem. Ett sätt att komma runt detta är så kallad Semi-supervised Learning, SSL, och det är det jag forskar på.<br /><br /></div> <div>Som namnet antyder använder SSL bara till viss del övervakad inlärning och den begränsade mängd kategoriserad data som vi har, och fokuserar istället mer på icke etiketterad data som finns tillgänglig för att träna upp modellerna. Mer specifikt arbetar jag med att utveckla algoritmer som använder SSL för att analysera CT-bilder från cirka 30 000 individer. Bilderna kommer från en befolkningsstudie där flera svenska sjukhus deltog. Genom att analysera bilderna hoppas vi kunna hitta och lokalisera åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och det kan hjälpa oss att bättre förutsäga risk för hjärtinfarkt.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka delar av din forskning ser du som extra utmanande?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Datorseende, som SSL, har blivit väldigt intressant på senare år och det görs mycket forskning inom området. Det mest utmanande för mig just nu är att hålla koll på all ny forskning, och hålla mig uppdaterad på det senaste som publiceras så att jag kan inspireras av det, ta in nya idéer och förbättra min egen forskning.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka fördelar ser du i att vara del av GRSHE?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Det finns många fördelar! Men den allra största är nog att vara del av en tvärdisciplinär grupp, vilket gör det lättare för mig att lära mig mer om den verklighet där mitt arbete ska användas. Mina kollegor, koordinatorer och handledare på GRSHE är också fantastiska tillgångar för mig när jag utvecklar min forskning.<br /><br />Text: Mia Malmstedt, Elin Lindström</div> <div>Foto av Malin Barman: Chalmers</div> <div>Foto av Justin Schneiderman: Malin Arnesson</div> <div>Foto av Roman Naeem: Siri Norelius<span></span></div> <div>Foto, röntgenbild: Pixabay</div>Mon, 15 Feb 2021 13:00:00 +0100