Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 04 Mar 2021 16:48:57 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sakrare-fartygsdesign-ska-minska-risken-for-olyckor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sakrare-fartygsdesign-ska-minska-risken-for-olyckor.aspxSäkrare fartygsdesign ska minska risken för olyckor<p><b>​Chalmersforskaren Jonas Ringsberg har tillsammans med kollegor i Sydkorea bidragit till design och programvara för industrin för hur fartyg kan konstrueras för att minska risken för olyckor vid arktiska och kryogena temperaturer.​</b></p><p>​Sjöfarten är ständigt på jakt efter nya drivmedel som har så liten miljöpåverkan som möjligt. Ett drivmedel som blivit allt mer populärt är flytande naturgas, känt som LNG (Liquefied Natural Gas). Det används redan idag i kryssningsfartyg, passagerarfartyg och containerfartyg. </p> <p>I riskanalysen för fartygens panelstrukturer som har en viktig strukturbärande funktion har man i konstruktionen gjort antagandet att LNG-läckage mycket sällan kommer att inträffa och till viss del vidtagit diverse åtgärder för att LNG inte skall komma i kontakt med panelerna. </p> <p>Det saknas idag kunskap om hur ett LNG-läckage skulle påverka det metalliska materialets egenskaper om det inträffar samtidigt som fartyget är ute i hårt väder där det utsätts för svåra vind- och vågförhållanden. Syftet med projektet har varit att jämföra fysiska modellförsök och resultat från datorbaserade beräkningar. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Fartygsdesign/Jonas%20Ringsberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jonas Ringsberg" style="margin:5px" /><br /></p> <p><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Med rätt kunskap, modeller och numerisk analysteknik kan vi säkerställa att designen av panelstrukturer i fartyg som utsätts för arktiska eller kryogena temperaturer uppfyller de förväntningar och krav man har med avseende på de belastningar som kan uppstå, säger Jonas Ringsberg. </span><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Resultaten tillämpade med kommersiell programvara</h3> <p>Projektets simuleringsmodeller och resultat med avseende på bucklingsstyrka vid arktiska och kryogena temperaturer har redan tillämpats med kommersiell programvara i syfte att hjälpa industrin att ta fram ändrade riktlinjer för designen av fartygsstrukturer som utsätts för dessa låga temperaturer. Det i sin tur kommer leda till att de fartyg som nu utvecklas kommer ha högre säkerhet i händelse av LNG-läckage. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Tester i ICASS - unik forskningsinfrastruktur</h3> <p>De fysiska testerna gjordes i en unik testanläggning i Sydkorea kallad The International Centre for Advanced Safety Studies (ICASS) och drivs av the Korea Ship and Offshore Research Institute (KOSORI) förlagt vid Pusan National University i Sydkorea. Chalmers har med samarbetet blivit upptaget som forskningspartner vilket medför tillgång till den unika anläggningen. Något som gläder Jonas Ringsberg. </p> <p><span style="background-color:initial">– D</span><span style="background-color:initial">et är mycket positivt. Motsvarande provning är inte möjlig i Europa, säger Jonas Ringsberg. </span><br /></p> <p><span style="background-color:initial">VR-projektet gick under namnet ”Grundläggande forskning av den maximala kompressiva styrkan av förstyvade plåtstrukturer i fartyg vid Arktiska och kryogena temperaturer ” och fick medel från VR:s bilaterala samarbete mellan Sverige och Sydkorea.</span><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8736">Grundläggande forskning av den maximala kompressiva styrkan av förstyvade plåtstrukturer i fartyg vid Arktiska och kryogena temperaturer </a></div> <div><a href="https://www.lrfoundation.org.uk/en/impact-stories/kosori-test-facilities/">Impact Story från Lloyd's Register Foundation: Opening the doors of large-scale testing facilities</a><br /></div>Thu, 25 Feb 2021 09:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Tillgang-till-forskningsinfrastruktur-ger-nojda-studenter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Tillgang-till-forskningsinfrastruktur-ger-nojda-studenter.aspxTillgång till forskningslabb ger nöjda studenter<p><b>​Genom att använda forskningslabb i undervisningen ökar förståelsen för ämnet. Återkopplingen från studenterna är mycket positiv. Det är erfarenheter som lärarkåren inom fordonsteknik och autonoma system drar.</b></p>​Simone Sebben är avdelningschef och biträdande professor på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system. Tillsammans med sina kollegor arbetar hon bland annat med kurser i fordonsaerodynamik och fordonsteknik, Några av momenten i kurserna är förlagda till forskningsinfrastruktur på Chalmers. Ett exempel på sådan infrastruktur är Chalmers vindtunnlar som går under namnet Chalmers strömningslaboratorium. <div><br /></div> <div>– För att förstå fordonsaerodynamik är det viktigt att studenterna får göra något praktiskt. Att i verkligheten få se vad som händer med till exempel luftmotstånd när de med sina egna händer gör en förändring på ett fordon är väldigt bra för inlärningen, säger Simone Sebben. </div> <div><br /></div> <div>Den typen av inlärning är bara möjlig i en vindtunnel menar hon. Studenterna arbetar i grupper om fem till sex personer och får tillsammans göra olika konfigurationer som de sedan kan testa. Därefter får de presentera sina resultat och skriva en rapport. Det ser Simone som det viktigaste momentet eftersom studenterna då måste sätta ord på de resultat de upplevt. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bra för studenternas CV </span></h3> <div><span style="background-color:initial">– Vi får väldigt positiv feedback. Det ökar intresset för kursen och utgör dessutom ett bra tillskott till studenternas meritförteckning. De kan skriva att de arbetat i en vindtunnel och att de kan de grundläggande principerna för hur en sådan fungerar, vilket välkomnas av industrin, säger Simone Sebben som själv har en bakgrund från att ha arbetat med aerodynamik på Volvo. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver vindtunneln har studenterna även fått tillgång till Asta Zero, körsimulatorn Caster samt Revere och Intelligent vehicles and robots laboratory som handlar om självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span></span><span>Unikt för Chalmers </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Att ha så mycket infrastruktur tillgänglig för studenterna gör Chal</span><span style="background-color:initial">mers unikt. Det tillhör inte vanligheterna menar Alexey Vdovin, forskare på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system som också han använder infrastrukturen i sin undervisning. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är högt uppskattat av studenterna eftersom de kan få erfarenhet av databaserade beräkningar i kombination med verkliga tester. När studenterna kan jämföra simuleringsresultaten med verkligheten lär de sig mycket mer än om vi bara hade arbetat virtuellt, säger Alexey Vdovin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Valery Chernoray är professor på avdelningen Strömningslära och ansvarig för vindtunneln. Han instämmer i lärarnas iakttagelser. Han menar att även om en ingenjör använder virtuella verktyg så måste en ingenjör även kunna bygga saker i verkligheten. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Kopplingen mellan virtuella verktyg och verkligheten är central och laboratorierna tillhandahåller denna nödvändiga länk, säger han. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Vill du också arbeta i en vindtunnel under dina studier? </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Då ska du välja mastersprogrammet Mobility engineering. Självkörande, uppkopplade fordon som ständigt kommunicerar med varandra blir snart verklighet. Dessutom ökar behovet av att hitta alternativa bränslekällor och minska utsläpp för att nå klimatmålen. Som ett led i detta har Chalmers startat ett nytt masterprogram som rustar framtidens ingenjörer för transportindustrins kommande omställning. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Det nya masterprogrammet Mobility engineering startar hösten 2021 och kommer att bestå av fyra olika profiler där man kan välja vilket fält man vill specialisera sig inom. Det handlar om vägfordonsteknik, järnvägsteknik, flygplansteknik och marin teknik. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer </span></h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Mobility-Engineering.aspx">Mastersprogrammet Mobility Engineering </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/laboratorier/Sidor/Chalmers-vindtunnlar.aspx">Chalmers strömningslaboratorium </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/utbildning/utbildningsresurser/Sidor/Körsimulator.aspx">Körsimulatorn Caster </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/revere/Sidor/default.aspx">Revere</a><br /><a href="https://www.astazero.com/">Asta Zero​</a></span></div> <div></div>Thu, 11 Feb 2021 13:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxRevere firar fem år av fordonsforskning<p><b>​Sedan starten hösten 2015 har Chalmers fordonslaboratorium Revere etablerat sig som en fullfjädrad forskningsinfrastruktur för akademi och fordonsindustri i Västsverige. Från vägtrafik har steget tagits till att även omfatta marina farkoster, och siktet är också inställt på elektrifierade fordon.</b></p>​<span style="background-color:initial">Självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik är de tre områden som står i centrum för Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/fredrik_von_corswant_230px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik von Corswant" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />– Till oss kan fordonsforskare och företag i transportbranschen komma med sina idéer och projekt för att få hjälp att ta dem från teori till verklighet, säger föreståndaren Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Revere kan teknologier, teoretiska modeller och algoritmer utvecklas och testas på riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer eller på <a href="https://www.astazero.com/" target="_blank">testbanan AstaZero</a>.</div> <div><br /></div> <div>– Vi skriver gärna forskningsansökningar tillsammans med forskare och industripartners och kan då skräddarsy testfasen för att få ut mesta möjliga resultat, framhåller han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fullskaliga fordon och modeller</strong></div> <div>I labbet på Lindholmen i Göteborg har Revere flera olika fordon som används i forskningen, både lastbilar och personbilar i full skala och mindre radiostyrda modellfordon. De mindre fordonen används oftast i undervisningen av studenter. </div> <div><br /></div> <div>Genom att anpassa fordonen för de aktuella projekten och förse dem med olika typer av sensorer och utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera kan data samlas in och teorier finslipas och verifieras.</div> <div><br /></div> <div>– Vår egenutvecklade och flexibla mjukvaruplattform OpenDLV är vår största tillgång, säger Fredrik von Corswant. Jag vill påstå att bara fantasin sätter gränser för vad den kan användas till inom fordonsforskningen. Det är exempelvis möjligt att koppla upp sig mot fordon som är ute och testkör, när det är någonting som man omedelbart vill kunna justera i mjukvaran. Andra fördelar är att plattformen kan hantera stora mängder data och komprimera video utan att nödvändiga data går förlorade för algoritmerna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Verkliga tester ger tillförlitligare resultat</strong></div> <div>Revere arbetar en hel del med långa fordon och fordonskombinationer, exempelvis en dragbil som kopplas ihop med två trailers och en boggikärra (dolly) till ett HCT-fordon, High Capacity Transport. Sådana ekipage är längre än vad som är tillåtet att köra på allmänna vägar i Sverige idag. Fordonslabbet forskar och testar exempelvis hur långa fordonskombinationer kan stabiliseras så att de inte välter.</div> <div><br /></div> <div>– Vi jobbar också med att utveckla protokoll för hur fordonsenheter kommunicerar med varandra, fortsätter Fredrik. Om dragbilen bromsar ska ju exempelvis en eldriven dolly inte fortsätta driva framåt.</div> <div><br /></div> <div>Att göra tester i verkligheten ger mer och tillförlitligare information än vad enbart datorsimuleringar kan ge. </div> <div><br /></div> <div>– Det är först vid fullskaletester som man kan fånga upp alla faktorer som påverkar fordonet. Exempelvis kan det handla om störningar som påverkar signaler från sensorer, tröghet på grund av fordonets vikt men även påverkan i form av fördröjningar i systemet, begränsningar i datorkapacitet med mera. Tester kan ge svar på frågor om hur sensorer beter sig vid dåligt väder eller hur däckens grepp mot vägbanan påverkas vid olika väglag. Sådant är ofta väldigt svårt att få fram enbart med teoretiska modeller.</div> <div><br /></div> <div>Reveres mjukvaruplattform kan också användas för att göra simuleringar. Verkliga trafikdata kan mixas med simulerade data. Hur skulle exempelvis en självkörande bil bete sig om det oväntat står en soptunna eller ett annat hinder på vägbanan? </div> <div><br /></div> <div>– Vi sätter också samman dataset, exempelvis film, som skapas av våra sensorer i trafiksituationer av olika slag och delar med oss som öppen källkod till andra som vill testa sina algoritmer.</div> <div><br /></div> <div>Data som skapas i testfordonen laddas automatiskt upp till Reveres molnserver. Det senaste tillskottet är data från en buss, som i början av 2021 körs i reguljär trafik mellan två städer i Indien. I anslutning till molnservern erbjuder Revere även möjligheter att analysera data i ett beräkningskluster, som möjliggör exempelvis träning av system för maskininlärning.</div> <div><br /></div> <div>I labbets regi studeras även mer humanistiska aspekter med koppling till fordonsforskning, exempelvis förarbeteenden och hur omgivande trafikanter uppfattar samspelet med självkörande fordon där man ju inte kan få ögonkontakt med någon förare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskning även i marin miljö</strong></div> <div>Sedan ett par år tillbaka har Revere även tagit steget mot marina farkoster, främst i samarbete med RISE. En lotsbåt i Göteborgs hamn finns att tillgå för forskningsprojekt och därutöver bland annat en katamaranplattform.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken för sensorer och liknande skiljer sig inte särskilt mycket från land till hav, frånsett radarsystemen. Vi har kunnat föra över mycket av det vi hittills gjort till marina tillämpningar, säger Fredrik. Jag upplever att det finns ett stort behov och intresse från både akademin och industrin för forskning på automation i marin miljö.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mötesplats att vara stolt över</strong></div> <div>Vad är han som föreståndare då mest stolt över under fordonslabbets första fem år?</div> <div><br /></div> <div>– Vi har framgångsrikt genomfört ett antal demonstrationer av forskning i framkant och vår egenutvecklade mjukvaruplattform står sig väl i jämförelse med vad fordonsföretagen utvecklar, säger Fredrik von Corswant. Revere är idag en mötesplats för forskare och utvecklare från olika organisationer och discipliner. Det ger spännande möten över gränserna och skapar idéer till nya innovationer.</div> <div><br /></div> <div>Behovet av infrastruktur för fordonsforskning bedöms vara fortsatt stort under överskådlig tid. Troligen har vi bara sett början på den samhällsutveckling som såväl självkörande som elektrifierade fordon av olika slag står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Min förhoppning är att vi framöver kan knyta fler aktiva forskare och företag till Revere. Målet är att fortsätta bygga upp kompetens om automatisering och aktiv säkerhet i regionen för att säkerställa en bra rekryteringsbas för industri och forskningsinstitut, avslutar Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/RevereTestfordon_Lindholmen_201016_05_750x422px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Exempel på forskningsprojekt</span><br /></div> <div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/project/8349" target="_blank">I-dolly, självkörande lastbilssläp utan vare sig förare eller bil </a></span><br /></div> <div> </div> <div>Revere testar, i samarbete med bland andra Volvo Lastvagnar och forskare från Chalmers, en intelligent dolly, en liten boggikärra elektrisk. Dollyn transporterar autonomt och förarlöst trailers med containrar de sista kilometerna från en distributionscentral till slutkunden för urlastning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/COPPLAR-CampusShuttle-cooperative-perception-Q-planning-platform.aspx" target="_blank">COPPLAR, en prototypbil för säker navigation i komplexa innerstadsmiljöer</a></div> <div> </div> <div>I samarbete med flera företag och chalmersforskare utvecklade Revere ett testfordon för forskning på olika självkörandefunktioner, med särskilt fokus på stadsmiljöer och olika väderförhållanden. Genom samverkan mellan flera fordon kan man navigera mer säkert i komplexa innerstadsmiljöer.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Ericsson gjorde Revere även <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fzkv5beS4uk&amp;feature=emb_logo" target="_blank">en demo på testbanan AstaZero​</a> som visar hur fordon kan kommunicera med varandra för säkra möten i en korsning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8213" target="_blank">AutoFreight, extra långa självkörande lastbilar för smartare logistik</a></div> <div> </div> <div>Revere, tillsammans med ett tiotal partners, arbetar för att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar på sträckan mellan Göteborgs hamn och handelsområdet Viared utanför Borås. Fältprov genomförs på riksväg 40 med ett extra långt lastbilsekipage (HCT) på nästan 32 meter, vilket möjliggör två containrar per lastbil mot normalt en.<br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Fakta om Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Revere är en del av Chalmers forskningsinfrastruktur och har nära koppling till trafikforskningscentret </span><a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER</a><span style="background-color:initial">. Andra partners är Volvo Lastvagnar och Volvo Cars. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.</span></div> <div> </div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Revere</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Fredrik von Corswant, föreståndare för Revere</div> <div> </div> <div><a href="mailto:%20fredrik.von.corswant@chalmers.se%E2%80%8B">fredrik.von.corswant@chalmers.se​​</a></div></div> <div><br /></div>Wed, 20 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-buss-i-linjetrafik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-buss-i-linjetrafik.aspxSjälvkörande buss nu i linjetrafik<p><b>​Nu testkör två självkörande minibussar i kollektivtrafiken i Göteborg. Testet, som pågår från januari till slutet av maj 2021, är det första i sitt slag i Göteborg. Bussarna är avgiftsfria att åka med och resorna går att söka i apparna Västtrafik To Go och Parkering Göteborg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Projektet kallas S3, Shared Shuttle Services, är en del av regeringens samverkansprogram ”Nästa generations resor och transporter”. Testet som nu startar är den tredje fasen i projektet. De tidigare faserna genomfördes på Chalmers i Johanneberg och vid Lindholmen Science Park i Göteborg. ​​</span><div><br /></div> <div>Även projektets tredje del kommer att gå ute på Lindholmen. Rutten startar vid parkeringen Hugo Hammars Kaj och går till slutstationen på Regnbågsgatan som är en knutpunkt för kollektivtrafiken.</div> <div><br /></div> <div>– Utvecklingen av självkörande kollektivtrafik kan vara en viktig nyckel för att skapa både hållbara stadsdelar och en levande landsbygd. Faktiska försök som dessa är bidrar till både till kunskaps- och marknadsutvecklingen, säger Birger Löfgren, fokusområdesledare för tjänstefiering på RISE, vilka leder projektet.  </div> <div><br /></div> <div>Läs om de tidigare delarna i projektet:</div> <a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspx"><div><div>Första självkörande bussen rullar på Chalmers</div></div></a><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Självkörande-bussen-tillbaka-på-campus.aspx">Självkörande bussen tillbaka på campus</a><div><div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Prova-aka-forarlost-Lindholmen.aspx">Prova att åka förarlöst på Lindholmen</a></div></div> Tue, 19 Jan 2021 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-kortslutning-undvikas-i-litiummetallbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-kortslutning-undvikas-i-litiummetallbatterier-.aspxSå kan kortslutning undvikas i litiummetallbatterier<p><b>​Förhoppningarna på nästa generations energitäta litiummetallbatterier är stora, men innan de kan sitta i våra bilar behöver avgörande problem lösas. Nu har ett internationellt Chalmerslett forskarlag tagit fram en konkret vägledning för hur batterierna ska laddas och köras för att maximera effektiviteten och minimera risken för kortslutningar. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Li</span><span style="background-color:initial">tiummetallbatterier är ett av flera lovande koncept som på sikt kan ersätta dagens litiumjonbatterier, inte minst i olika typer av elfordon. ​</span><div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Den stora fördelen med den nya batteritypen är att energitätheten kan bli väsentligt högre. Det beror på att battericellens ena pol, anoden, består av en tunn folie av ren litiummetall istället för att metallen lagras i grafit, som i litiumjonbatterier. Utan grafit ökar andelen aktivt material i battericellen och passiva komponenter som kol försvinner. Det gör susen för energitätheten och bidrar även till att minska vikten. Med litiummetall som anodmaterial blir det också möjligt att använda material med hög kapacitet även vid battericellens andra pol, katoden. Då går det att få celler med tre till fem gånger så hög energitäthet som idag. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Dendriter_SV_250x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 15px;height:200px;width:200px" /><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Undviker nålarna som sticker hål och kortsluter</h2> <div>Det stora problemet är dock säkerheten. I två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar i de ansedda tidskrifterna Advanced Energy Materials och Advanced Science beskriver nu forskare från Chalmers, tillsammans med kollegor i Ryssland, Kina och Korea, hur litiummetallen kan användas på ett optimalt och säkert sätt. <span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t går ut på att metallen vid laddning av batteriet fördelar sig så att den blir tät och inte bildar vassa nålar – dendriter – som riskerar att kortsluta och i värsta fall antända batter</span><span style="background-color:initial">iet. Säkrare upp- och urladdning är alltså en nyckelfaktor. </span></div> <span></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Shizhao_Xiong_.jpg_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:138px;width:120px" /><div><span style="background-color:initial">– Kort</span><span style="background-color:initial">slutning</span><span style="background-color:initial"> i litiu</span><span style="background-color:initial">mmetallbatterier beror oftast på att metallen lägger sig ojämnt vid cykling och att det bildats dendriter på anoden. De utstickande nålarna gör att anoden kommer i direkt kontakt med katoden. Därför är det avgörande att kunna undvika att sådana bildas. Där kan vi nu bidra med viktig vägledning, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Optimerad laddning ger säkrare batterier </h2> <div>Det finns ett antal olika faktorer som styr hur litiumet fördelar sig på anoden. I den elektrokemiska processen vid laddning påverkas litiummetallens struktur främst av strömtätheten, temperaturen och koncentrationen av joner i elektrolyten. </div> <div>Forskarna har använt både simuleringar och experiment för att komma fram till hur laddningen kan optimeras utifrån dessa parametrar. Syftet är att skapa en tät och bra struktur på litiummetallanoden. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Aleksandar%20Matic%20200930_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:140px;width:120px" /> </div> <div>​<br />​– Det är en svår utmaning att få jonerna i elektrolyten att placera sig på exakt rätt plats när de blir litiumatomer vid laddning. Den nya kunskapen om hur processen går att styra utifrån olika förutsättningar bidrar till både säkrare och mer effektiva litiummetallbatterier, säger professor Aleksandar Matic vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren</div> <div><strong>Porträttfoton</strong>: <span style="background-color:initial">Anna-Lena Luncqvist (</span><span style="background-color:initial">Aleksandar Matic), Chalmers </span><span style="background-color:initial">(</span><span style="background-color:initial">Shizhao Xiong), ​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Illustrationer:</strong> Yen Strandqvist</span></div> <span></span><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningsprojektet</h2> <div>Det internationella forskarsamarbetet mellan Sverige, Kina, Ryssland och Korea leds av professor Aleksandar Matic och forskaren Shizhao Xiong  vid institutionen för fysik på Chalmers. Forskningen i Sverige finansieras av FORMAS, STINT, EU och Chalmers styrkeområden.</div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/aenm.202002390">Role of Li‐Ion Depletion on Electrode Surface: Underlying Mechanism for Electrodeposition Behavior of Lithium Metal Anode</a> i Advanced Energy Materials. Artikeln är skriven av Xieyu Xu, Yangyang Liu, Jang‐Yeon Hwang, Olesya O. Kapitanova, Zhongxiao Song, Yang‐Kook Sun, Aleksandar Matic och Shizhao Xiong. Forskarna är verksamma vid, Lomonosov Moscow State University, Ryssland, Xi’an Jiaotong University i Kina, Chonnam National University och Hanyang University i Korea samt vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/advs.202003301"> Insight into the Critical Role of Exchange Current Density on Electrodeposition Behaviour of Lithium Metal​</a> i Advanced Science. Artikeln är skriven av Yangyang Liu, Xieyu Xu, Matthew Sadd, Olesya O. Kapitanova, Victor A. Krivchenko, Jun Ban, Jialin Wang, Xingxing Jiao, Zhongxiao Song, Jiangxuan Song, Shizhao Xiong och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Lomonosov Moscow State University och Moscow Institute of Physics and Technology i Ryssland, Xi’an Jiaotong University i Kina samt vid Chalmers tekniska högskola. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om nästa generations batterier</h2> <div>Det finns ett flertal batterikoncept som forskarna på sikt hoppas ska kunna ersätta dagens litiumjonbatterier. Fastfasbatterier, litiumsvavelbatterier och litiumsyrebatterier är tre exempel som ofta lyfts fram. I alla dessa koncept behöver litiummetall användas på anodsidan för att matcha kapaciteten i katoden och maximera energitätheten i cellen. </div> <div>Målet är att få fram energitäta och säkra batterier som tar oss längre till en lägre kostnad – både ekonomiskt och miljömässigt. Än så länge bedömer forskarna att genombrottet för nästa generations batterier ligger minst tio år bort. </div> <div>På Chalmers bedrivs forskning inom en rad projekt inom batteriområdet och forskarna deltar i både nationella och internationella samarbeten och är del av den stora europeiska satsningen 2030+ i projektet <a href="https://www.big-map.eu/">BIGMAP​</a>.  </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Battery_Illustration_Muhammad750x340.jpg" alt="" style="margin:0px" /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;text-align:right;background-color:initial">​                                                                                                                             Illustration: Muhammad Abdelhamid​</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;text-align:right;background-color:initial;font-size:20px"> </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler batterinyheter från Chalmers.  </h2> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett bredbart sätt att stabilisera solid state-batterier:</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><br /></div> <a href="https://www.batteriessweden.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.batteriessweden.se/">Läs gärna mer om svensk batteriforskning på hemsidan för Batteries Sweden (BASE)</a></div> <a href="https://www.batteriessweden.se/" style="background-color:window;font-size:8pt">.​</a><div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 62 84, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se </a></div></div>Tue, 19 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxResmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin<p><b>​Genom att hur mäta hur mycket folk reser på regionnivå har Philip Gerlee med flera forskare tagit fram en modell som kan användas för att förutsäga antalet patienter med covid-19 som behöver läggas in på sjukhus.</b></p><p>​Spridningen av covid-19 är beroende av antalet fysiska möten mellan människor, något som varierat under pandemins gång beroende på påbjuden och frivillig social distansering. Ett sätt att mäta och förutse denna spridning är att titta på hur mycket vi förflyttar oss, med antagandet att ju mer vi rör oss, desto fler fysiska möten har vi. </p> <p>I en preprint har Philip Gerlee och Torbjörn Lundh, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, tillsammans med flera andra forskare från universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping och Lund jämfört antalet inlagda patienter med covid-19 med mobilitetsdata i form av lokaltrafikanvändning och mobiltelefondata. Denna modell har visat sig kunna fånga både den första och början av den andra pandemivågen.</p> <h2>Resedata från Västtrafik och Skånetrafiken</h2> <p>Jämförelsen med mobiltelefondata gjordes för alla regioner i Sverige och modellen visade sig stämma något bättre för större regioner än för mindre, där slumpmässiga händelser kan ha en större effekt. Forskarna fick också resedata från Västtrafik och Skånetrafiken och kunde visa att denna data gav en ännu bättre anpassning av modellen. </p> <p>Eftersom det finns en fördröjning mellan ökad smitta och sjukhusinläggningar, så kan denna modell förutsäga behovet av sjukhusvård på regionnivå tre veckor i förväg genom tillgång till lokaltrafikdata.</p> <p>Preprinten ”<a href="https://arxiv.org/abs/2101.00823">Predicting regional COVID-19 hospital admissions in Sweden using mobility data</a>” kan läsas på webbplatsen arXiv. En preprint är en vetenskaplig artikel som ännu inte granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.<br /><br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspx">Intervju med Philip Gerlee från augusti om att förutsäga vårdbehovet för covid-19-patienter &gt;&gt;</a></p> <p>Kontaktuppgifter till <a href="/sv/personal/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a> &gt;&gt;<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström</p>Tue, 05 Jan 2021 10:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxDe utvecklar AI-drivet fartygsstödsystem<p><b>​En grupp svenska teknikentreprenörer och forskare från Chalmers har gått samman för att utveckla ett AI-baserat stödsystem som ska skapa de mest energieffektiva sjöresorna.</b></p>​Lean Marine AB, med expertis inom optimering av fartygsframdrivning och Molflow, applikationsutvecklare inom AI arbetar sedan augusti 2020  i ett projekt tillsammans med forskare från Chalmers för att utveckla ett AI-drivet, semi-autonomt system som ger stöd till att planera och utföra mer energieffektiva sjöresor. Projektet går under namnet Via Kaizen och finansieras av Trafikverket <h3 class="chalmersElement-H3">AI-system ger kaptenen råd om hur sjöresan ska genomföras </h3> <div>Teknologin som finns i företagen möjliggör en hög grad av digitalisering och automatisering av fartygs framdrift. Där finns system som optimerar framdrivningsmaskineriet i realtid baserat på kommandon från det AI-system som utvecklats. Data som samlas in från AI-systemet och andra system ombord matas sedan in i molnbaserade analys- och rapporteringsverktyg. Med AI-tekniken &quot;Deep Learning&quot; kan systemen förutspå hur fartyget kommer att uppföra sig i olika väderförhållanden och systemet kommer att kunna beräkna den mest energieffektiva resan utifrån planerad rutt, väderlek samt fartygets begränsningar. Baserat på detta kommer instruktioner kunna ges om hur sjöresan faktiskt skall genomföras. </div> <div><br /></div> <div>Linus Ideskog, utvecklingschef på Lean Marine, berättar att när den perfekta simulerade resan är bestämd kliver deras system in och skapar ett gränssnitt mellan kaptenen och den AI-baserade lösningen för reseplanering. </div> <div><br /></div> <div>– Detta ger människa och maskin möjlighet att samarbeta och utföra resan på ett optimalt sätt. Systemet kan automatiskt och direkt optimera framdrivningsmaskineriet baserat på kommandon givna av kaptenen eller mottagna direkt från AI-reseoptimeringslösningen, säger Linus Ideskog. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bidrar till att minska utsläpp från sjöfart </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Forskare vid Chalmers arbetar i nära samarbete med Lean Marine och Molflow med att utveckla nya metoder, modeller och algoritmer från ett akademiskt perspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I projektet kommer vi på Chalmers att utveckla dynamiska modeller för fartygshastighet genom att kombinera teoretisk skeppsteknik med AI för att förutsäga hur fartygets framdrivningskraft påverkas när fartyget stöter på olika vind- och vågförhållanden, säger Wengang Mao som är biträdande professor på avdelningen Marin teknik på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare inom socialantropologi och beteendevetenskap vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet forskar kring hur processer och beteenden utvecklas ombord och i land när den nya tekniken införs. Svensk Sjöfart deltar också i projektet med viktiga insikter och input från sjöfartsnäringen och bidrar till spridning av forskningsresultat och utvecklingspotential till den svenska sjöfartsindustrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver projektparterna är tankerrederiet Stenersen, PCTC rederiet UECC och ytterligare ett rederi involverade i projektet. Genom att erbjuda sina fartyg för teknik- och produktvalidering möjliggör de test ombord. Resultaten kommer att utvärderas inom ramen för projektet. Mikael Laurin, VD för Lean Marine, säger att han tror att projektet kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen från både internationell och nationell sjöfart, vilket är viktigt för att göra den svenska sjöfarten mer hållbar och konkurrenskraftig på lång sikt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><span><a href="https://leanmarine.com/2020/12/09/ai-powered-ship-operation-support-system-developed-by-swedish-consortium/">Pressmeddelande från Lean Marine AB</a></span></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/wengang-mao.aspx">Wengang Mao</a></div> <div><span><br /></span></div> <div></div>Fri, 11 Dec 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Laddhybrider-viktiga-for-elektrifieringen-av-persontransporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Laddhybrider-viktiga-for-elektrifieringen-av-persontransporter.aspxLaddhybrider viktiga för elektrifieringen av persontransporter<p><b>​Laddhybridfordon kan köras på både el och fossilt bränsle. Så hur bra är de för miljön och för omställningen till en fossilfri fordonssektor? En unik studie från Chalmers visar att laddhybriderna kan köras lika mycket på el som ”rena” elbilar med en räckvidd på ca 13 mil.</b></p><div><span style="background-color:initial">– Vi har jämfört ett stort antal hushåll med flera bilar och kan visa att hushåll med ett fossilfordon och en laddhybrid kan köra lika många kilometer på ren eldrift som ett hushåll med ett fossilfordon och en elbil, säger Ahmet Mandev, doktorand på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Efter att ha bearbetat data från fyra miljoner kördagar med laddhybrider kan Ahmet Mandev också säga hur laddning bör ske för att maximera eldriften, samtidigt som bränsleåtgång och utsläpp minimeras.</div> <div><br /></div> ​​<span style="background-color:initial">Trots att det är över 20 år sedan den första massproducerade elhybridbilen dök upp på marknaden finns det fortfarande många frågor kvar att besvara kring hur sådana fordon bäst ska användas. Det är frågor som Ahmet Mandev, doktorand på institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers siktat på att besvara i sina doktorandstudier, handledd av docent Frances Sprei. </span><div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Ahmet_Mandev_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Anledningen till att vi vill titta närmare på laddhybrider är att det finns olika syn på deras roll för elektrifiering av persontransporter. Deras elektriska potential är viktig att lära sig mer om, för att bestämma vilka policyinstrument – lagar, regler och subventioner – som bäst tillämpas på sådana fordon, säger Ahmet Mandev. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I den första av studierna som ingår i hans licentiatavhandling The Role of Plug-in Hybrid Electric Vehicles in Electrifying Personal Transport - Analysis of empirical data from North America har han behandlat och analyserat ett års kördata för 71 hushåll i Kalifornien. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det är lätt att se hur många kilometer en laddhybridbil använder elmotorn respektive förbränningsmotorn, men det unika med den här studien är att vi har tittat på hushållsnivå, alltså kartlagt samtliga fordon i olika flerfordonshushåll. Då ser vi hur många kilometer hushållet sammanlagt färdats på el, och har kunnat jämföra hushåll som har en ”ren” elbil eller laddhybridbil bredvid en konventionell bil. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som vanligt när det gäller el- och hybridfordon är räckvidden en viktig faktor. Studien visar att hushåll med en elbil och en konventionell bil kör i genomsnitt 45 procent av sina sammanlagda kilometer på el medan hushåll med en laddhybrid och en konventionell bil når 46 procent eldrift i genomsnitt. Detta trots att räckvidden för fordonen vid full eldrift var 130 km för elbilen (en Nissan Leaf i det här fallet) och knappt hälften för laddhybriden – 56 kilometer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Frances_Sprei_170x220_2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Orsaken att laddhybriden vinner trots den avsevärt kortare räckvidden, är att man oftare tar den till de längre resorna. Och då går i alla fall en del av de resorna på el. Siffrorna visar också att laddhybriderna oftare används samtidigt som någon annan i familjen använder fossilfordonet. Räckvidden för både elbilar och laddhybrider har ökat sedan studien genomfördes, men resultaten är fortfarande relevanta och visar att laddhybriderna har en viktig roll att spela när det gäller att elektrifiera persontransporter. Nästa steg blir att följa upp hur de längre räckvidderna påverkar andelen körda kilometer på ren eldrift, säger Frances Sprei. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Viktigast att ladda på natten</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><span style="background-color:initial">Ytterligare en fråga Ahmet Mandev undersökt är hur </span>laddhybriden<span style="background-color:initial"> ska ladda för att få ut så många kilometer på el som möjligt, med lägsta möjliga bränsleförbrukning och utsläpp. I två andra studier har han utgått från kördata insamlade under ca 4 miljoner kördagar under en tioårsperiod med laddhybridmodellen Chevrolet Volt. Genom att bearbeta datan har Ahmet Mandev räknat ut hur ofta fordonen laddats och han kan därmed empiriskt belägga flera saker om laddhybriderna. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div>Det som ger mest positiva effekter är att ladda sin bil fullt en gång per dygn, vilket kanske inte är så förvånande. Men Ahmet gjorde en upptäckt som stack ut i materialet. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Om man går från att ladda sin bil varje natt till 90 procent av nätterna tredubblas utsläppen, från 1,7 kg koldioxid till 5,7 kg för 100 kilometers körning. Bränsleförbrukningen går upp på liknande sätt, från 0,7 liter för 100 kilometer till 2,5 liter. Det är fortfarande låga utsläpp och låg förbrukning men det blir ändå stor skillnad för en så pass liten förändring i beteende, säger Ahmet Mandev. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Laddhybriderna i studien kommer som bäst upp i 70 procent eldrift, under förutsättning att de laddas en gång per dygn. Ahmet Mandev och Frances Sprei poängterar att kompletterande laddning under dagen också ger positiva effekter, men för maximal effekt är det en full laddning per dygn som gäller. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I våra studier fokuserade vi på att studera data och dra slutsatser kring laddning och eldrift utifrån det. Men om man skulle översätta resultaten till tips för makthavare, skulle det vara att ge fler möjligheten att ladda på natten. Det är ju långtifrån alla som bor i till exempel flerbostadshus som har den möjligheten idag, säger Ahmet Mandev. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I sina fortsatta doktorandstudier ser han fram emot att göra internationella jämförelser, för att se hur laddningsmönster och eldrift skiljer sig åt mellan länder med olika förutsättningar, lagar och riktlinjer kring laddhybrider. Utifrån detta blir det sedan möjligt att se vilka politiska riktlinjer och rekommendationer som skulle göra störst skillnad.</div> <div><br /></div> <div><i>Text och foto: Christian Löwhagen. </i></div> <div><em style="background-color:initial">Illustration: </em><em><a href="https://thenounproject.com/term/hybrid-car/1962529/">Chaowalit Koetchuea​, the Noun Project</a>.</em><em style="background-color:initial"> Montage: Christian Löwhagen. </em></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Forskningen finansieras av Swedish electromobility Center och utförs i samarbete med UC Davis i Kalifornien och Fraunhofer Institute for Systems and Innovation Research i Tyskland. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div></div>Mon, 07 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-–-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-%E2%80%93-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxMaritim informatik – Ett område på frammarsch<p><b>​Under hösten har Chalmers startat en Tracks-kurs i Transportinformatik. Samtidigt släpptes en av de första böckerna om ämnet med fokus på Maritim informatik. En nyckelperson i framtagandet av boken är Mikael Lind, gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper.</b></p>​Mikael Lind är senior strategisk forskningsrådgivare på Sveriges forskningsinstitut, RISE, med inriktning på digital innovation inom hållbara transporter. Sedan 2018 är han gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper. Han har varit högst delaktig i att sätta ljus på ämnesområdet Maritim informatik. <div><br /></div> <div>Det handlar om att utnyttja digitalisering för att stödja beslutsfattare inom den maritima industrin. Detta framväxande fält förenar utövare och forskare i att bidra till att förbättra sjöfartens effektivitet, säkerhet, hållbarhet och motståndskraft. Digitaliseringen är en möjlighet att skapa marina försörjningskedjor med högre förutsägbarhet och transparens. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett beslutsstöd till ett självorganiserande ekosystem </h3> <div>Den maritima industrin är unik eftersom det är ett självorganiserande ekosystem, utan något operativt samordningsorgan, som består av många autonoma aktörer som agerar i konkurrens. Därför är det viktigt att ta itu med maritim informatik som en självständig del av informatik menar Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>– Genom tillämpningar går både engagerande forskare och utövare samman för att ge insikter, upplevelser och möjligheter för något som är ett stort bekymmer för alla, att säkerställa mervärdestjänster till kunderna i sektorn, säger Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>Tillämpningarna av forskning inom maritim informatik är många. Mikael Lind exemplifierar några av dem genom förbättrad synlighet i försörjningskedjan för kunderna inom sjötransportkedjor, förbättrad resursoptimering för aktörer i leveranskedjan, genomförande av sjötransporter med hög kapitalproduktivitet och energieffektivitet, till stöd för en hållbar framtid och för pålitliga humanitära leveranser som mat och läkemedel. Det innebär också nya marknader och öppen innovation samt initiativ från tredje part i samband med att stödja ovanstående. </div> <div><br /></div> <div>Med boken Maritime Informatics som nyligen släppts vill Mikael Lind som agerar redaktör och är medförfattare till 12 av bokens 23 kapitel erbjuda maritima industriledare en förståelse för potentialen i maritim informatik så att de kan förbättra sin kapitalproduktivitet och energieffektivitet. Boken kan också vara ett stöd för att förbättra beslutsfattandet och ger dataanalyspersonal inom maritim industri verktyg för att lära sig hantera, rapportera och analysera rumslig tidsdata. Det kommer även vara en lämplig lärobok för studenter som är läser maritim informatik. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Boken är samförfattad av 81 unika författare, varav 47 praktiker och 34 tillämpade forskare, från 20 länder. Från Chalmers medverkar Fredrik Olindersson från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och Carl Sjöberger från institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Tracks-kurs i Transportinformatik </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Samtidigt som boken släpptes startade Chalmers en ny tracks-kurs i Transportinformatik. Ett initiativ som Mikael Lind applåderar. – Jag tycker att det är fantastiskt att Chalmers har tagit ett steg i att leverera kunskap inom digitalisering till morgondagens kompetens inom transporter och maritim informatik. Detta är något som kommer att krävas av människor som arbetar inom eller förbättrar sjötransportverksamheten. Hela 90 procent av de produkter som vi ser har någon gång under sin resa befunnit sig till havs, varför förbättrad sjöfart är något som ligger i allas intresse runt om i världen. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer: </span></h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://bit.ly/2KFcj5X">Boken – Maritime Informatics </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Transport%20informatics_poster.pdf">Tracks-kursen – Transportinformatik </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://maritimeinformatics.org/">www.maritimeinformatics.org</a></span></div> <div></div>Fri, 04 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxNy materialtyp gör elbilsmotorer tillförlitligare<p><b>​Ett nytt isoleringsmaterial för elektriska ledare kan förlänga den genomsnittliga livslängden för motorisolering i elfordon uppemot åtta gånger. Materialet består av en tunn polyimidfilm som är motståndskraftig mot kemisk nedbrytning från elektroner.</b></p>​<span style="background-color:initial">I ett samarbetsprojekt med ABB Sverige och DuPont har forskare vid Chalmers utvärderat nya material för motorisolering som utsatts för de förhållanden som råder i kraftelektronikomvandlare, särskilt med användning i dagens elektriska fordon.</span><div><br /></div> <div>I studien utvärderades effekterna på isoleringsmaterial när det utsätts för ökade elektriska påfrestningar orsakade av frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Dessa omvandlare består vanligtvis av kiselkarbid och används i dagens avancerade traktionsmotorer, där de ger en snabbare spänningsökning i isoleringsmaterialet för elektriska ledare. I testerna utsattes isoleringsmaterialet även för höga temperaturer (150 till 180 ° C) och höga spänningar (3,0 och 3,5 kV).</div> <div><br /></div> <div>En slutsats är att polyimidfilmer av typen Kapton ECRC är lämpliga att använda i traktionsmotorer för elektrifierade fordon, som har frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Materialet är koronabeständigt, vilket innebär att det är motståndskraftigt mot kemisk nedbrytning när det träffas av elektroner. Vid jämförelse med icke-koronabeständigt Kapton FN framkom att Kapton ECRC-material, som är 25 procent tunnare, ökar den genomsnittliga livslängden för isoleringen med omkring åtta gånger.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/e2/news/Pages/New-insulation-material-increases-reliability-of-electric-car-motors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om projektet finns i en nyhetsartikel på Chalmers engelska webbplats</a> </div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu</a>, professor i elkraftteknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dupont.com/electronic-materials/news/2020/press-releases/20201112-kapton-film-addresses-faster-voltage-rise.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs ett pressmeddelande om projektet från DuPont</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Nov 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxWatch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?<p><b>​Thank all of you who participated in the webinar, 4 November: Hydrogen – A silver bullet in the energy system? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f">​Watch the webinar on Chalmers Play: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?</a><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f"></a><div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Program</span><ul><li>Moderator: Anders Ådahl, Energy Area of Advance Co-Director.</li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=np97magr">Maria Grahn</a>, Senior researcher, department of Mechanics and Maritime Science. Maritime Environmental Science. Director of Energy Area of Advance, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_M.G__overview_4%20Nov%202020_final.pdf">“Main possibilities and challenges for using hydrogen in the energy and transport sector​”​</a>​,</li> <li><a href="https://www.linkedin.com/in/thierry-lepercq-2968a/">Thierry Lepercq​</a>, founder of Soladvent. Former Executive Vice-President in charge of Research &amp; Technology and Innovation, ENGIE. Author of the book &quot;Hydrogen is the new oil&quot;.​<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_TL_Prez%20Chalmers%204%20November%202020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“The view on hydrogen in Europe”, </a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/k01wibj">Björn Wickman​</a>, Associate Professor, Chemical Physics, Department of Physics, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_BW_Fuel%20Cells_4%20Nov_2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“Improved fuels cells to enable a sustainable energy system”.​</a></li></ul> <div><span style="font-weight:700"><br /></span><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Panel: </span><br /><span style="font-weight:700"></span><div><ul><li><a href="/en/Staff/Pages/karin-andersson.aspx">Karin Andersson</a>, Professor in Maritime Environmental Science Expert in sustainable shipping, Chalmers. </li> <li><a href="/en/staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a>, Professor at Fluid Dynamics/Mechanics and Maritime Sciences, Chalmers.</li> <li><a href="https://www.ri.se/sv/anna-karin-jannasch">Anna-Karin Jannasch</a>, Rise, Director of the Swedish testbed for hydrogen electrolysis and industrial application </li> <li>Monica Johansson, Principal Energy &amp; Fuel Analyst, Volvo group. Expert in alternative fuels, with knowledge in hydrogen infrastructure. </li> <li><a href="/en/Staff/Pages/koopmans.aspx">Lucien Koopmans</a>, Professor, head of the division Combustion and Propulsion Systems, Chalmers.</li> <li>Mattias Wondollek, Program Director, <a href="https://energiforsk.se/en/">Energiforsk</a>.​</li></ul></div></div> <br /><br /></div></div>Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxEn robot kommer lastad<p><b>Chalmers campus Johanneberg har just nu besök av en självkörande liten robot vid namn Hugo, vars uppgift är att leverera post mellan Chalmers olika byggnader. Den självgående leveransroboten är en del av projektet Klimatneutral Urban Logistik där flera partners samarbetar för att testa och utvärdera nya, autonoma lösningar för att leverera varor i städer.</b></p><div>- Det finns få liknande projekt i Sverige just nu. En högaktuell funktion med denna typ av transport är möjligheten att minska direkta möten mellan människor och på så sätt begränsa smittspridningen av Covid-19 säger Carl Berge, VD på Hugo Delivery som leder projektet. Utifrån de tester som utförs på Chalmers är det just nu högprioriterat att utveckla Hugo för så kallad ”pick and collect” i affärer så att personal och kunder får leveranser av roboten istället för att behöva mötas.</div> <div><br /></div> <div>Elektriska, uppkopplade och automatiserade leveranser har också stor potential att göra stadslogistiken säkrare, effektivare och mer hållbar. Godstransporter förväntas öka drastiskt de kommande decennierna. Det ställer höga krav på logistikbranschen som behöver förändras i grunden. Framför allt när det gäller den sista sträckan då varorna ska levereras till slutkund, den så kallade “last mile delivery”. Detta är oftast den mest kostsamma och miljöskadliga delen i hela kedjan.</div> <div><br /></div> <div>Förutom att rent praktiskt testa och vidareutveckla ett automatiserat leveranssystem på campus, syftar projektet Klimatneutral Urban Logistik (KUL) till att generera ny kunskap om hur stadslogistik påverkar miljön och hur övergången till autonoma lösningar påverkar samhället och infrastrukturen i stort. Dessutom kommer man genom intervjuer och fokusgrupper med användare och människor som kommer i kontakt med roboten i gatumiljö skaffa sig en uppfattning om vilken grad av social acceptans som finns för dessa nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div>För att få en bred bild ingår både produktutvecklare, forskare, fastighetsägare och stadens trafikkontor i projektet, som också blir en del i Chalmers strävan, genom satsningen Five Star Campus, att skapa en attraktiv och experimenterande campusmiljö som synliggör både forskning och innovation i framkant.</div> <div><br /></div> <div>– De som rör sig på campus är redan vana vid att befinna sig i en innovativ miljö. Här pågår till exempel flera energiprojekt och vi har tidigare haft en självkörande buss som trafikerat området. KUL-projektet ligger helt i linje med den miljö vi vill skapa och roboten är verkligen något som kommer att sticka ut och väcka intresse på campus, säger Per Sunnergren på Johanneberg Science Park, som driver satsningen Five Star Campus tillsammans med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/ca2uw59GYCo"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Leveransroboten HUGO fixar sista sträckan (film)​</a></span><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span>H</span><span>ugo</span></h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P"><font face="open sans, sans-serif">Med hjälp av ett antal sensorer kan Hugo bilda sig en uppfattning om omvärlden. De två viktigaste är en stereokamera och så kallad LIDAR som står för Light Detection And Ranging. Med hjälp av denna teknik kan Hugo planera rutter och undvika hinder genom att data analyseras med hjäp av bland annat AI. Hugo har en hastighet på 15 km/h och klarar i dagsläget av att frakta upp till 80 kg.​ </font></p></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><div></div> <div><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Klimat</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">neut</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">ral Urban Logistik</span></div></h2> <div><span style="background-color:initial">Leverantör av robotarna är startupbolaget HUGO som också leder projektet. Övriga partners är Chalmers, Chalmersfastigheter, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Johanneberg Science Park, Ernst Rosén, HSB Göteborg, Akademiska Hus och Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det har en total kostnad på 5,5 miljoner och pågår från november 2019 till och med maj 2021.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Five Star Campus</h2> <div>Five Star Campus är ett initiativ för att använda Chalmers campus som testarenor för innovativa forskningsprojekt som utforskar framtidens hållbara lösningar. Visionen är ett experimenterande, attraktivt och hållbart campus som väcker nyfikenhet och sprider kunskap om spännande forskning och hållbar utveckling till studenter, besökare och anställda. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.hugodelivery.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om HUGO Delivery</a></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/campus-och-lokaler/fivestarcampus/Sidor/fivestarcampus.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om Five Star Campus​</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Cecilia Kertes, Chalmers och Karin Weijdegård, Johanneberg Science Park</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: HUGO Delivery</span></div> ​​​​​​​​​Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-nar-vi-transporthimlen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-nar-vi-transporthimlen.aspxHur når vi transporthimlen?<p><b>​Delade transporter, i självkörande och eldrivna fordon, är för många en framtidsdröm. Men hur når vi den? Med sin forskning om detta vann Sigma Dolins tredje pris i Earpas pitch-tävling för unga forskare.</b></p><span style="background-color:initial">Sigma Dolins jobbar på RISE och är doktorand på Chalmers i ett forskningsprojekt som till stor del finansieras av Keolis. I sitt arbete tittar hon på faktorer i kulturer och samhällen som kan underlätta, eller motverka, utvecklingen av en delad mobilitet.<br /></span><div><div>– Nya former av transporter, som eldrivna och självkörande fordon, kan slås ihop med samåkningstjänster för att bilda en helt ny form av mobilitet. En dag kommer vi att ha elektriska, autonoma, uppkopplade fordon som kommer när vi behöver dem, och de tar oss till en magisk plats; transporthimlen! säger hon.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Sigma-Dolins_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bäst av allt: sammanhållning</h2></div> <div>I ”transporthimlen” har vi lägre utsläpp, färre olyckor och färre fordon på vägarna. Vi kan boka vilken typ av fordon som helst från en och samma app, och lägga mindre tid och pengar på resor. Men Sigma Dolins tycker ändå att det allra bästa med framtidsscenariot är den sociala sammanhållning som kan skapas.</div> <div>– Om alla hade tillgång till bra och säkra transporter, ifall bilägande inte speglade den personliga identiteten eller ens tillgångar… om vi delade tio-femton minuter långa resor med människor som inte ser ut exakt som vi men ändå bor i samma grannskap… Jag tror att det skulle skapa intressanta och positiva förändringar i samhället, säger hon.<br /></div> <div>Men det är inte helt enkelt att uppnå.</div> <div><div>– Vi kan inte prata om självkörande fordon som en åtråvärd produkt för konsumenter. Istället behöver vi förstå hur vi ska omformulera vad allmänna transporter är och kan bli. Det betyder att vi, som samhälle, behöver ändra hur vi agerar och ser på mobilitet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kulturella faktorer påverkar viljan att dela</h2></div> <div>Sigma Dolins, och hennes kollega på Aristotle University i Thessaloniki, tittar nu på delad mobilitet som ett sociotekniskt system. De arbetar med en internationell och longitudinell studie och fokuserar på kulturella faktorer som påverkar vår vilja att dela fordon med andra. Målet är att bygga upp ett index för att förstå samhälleliga attityder till mobilitet, delning och självkörande fordon. Indexet ska vara beskrivande men också kunna ge underlag för åtgärder; vilka riktlinjer, föreskrifter eller vilken service behövs för att få till en beteendeförändring?</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rädsla för främlingar begränsar</h2> <div>Det största hindret för att få folk att dela fordon med andra är, enligt Sigma Dolins, att vi faktiskt är rädda för varandra.</div> <div>– Vi har inte en kultur där vi lär oss hur man ska uppföra sig om man är instängd med främlingar i ett litet utrymme. Det närmaste vi kommer delad mobilitet är att åka hiss – och då är vi oftast tysta under den knappa minut som färden tar. Pris är det enklaste och, just nu, mest effektiva sättet att få människor att prova att dela fordon med andra. Jag tror att pris och tillgänglighet är nyckeln till framgång, säger hon, och fortsätter:</div> <div>– Jag tror att kulturella skillnader definitivt påverkar hur vi ser på privat och allmän yta. Invånare i asiatiska länder tenderar att ha en annorlunda inställning än vi, och pre Corona var trängsel på allmän plats väldigt vanligt där. Att dela med andra var en nödvändighet och därför normalt. Men asiatiska familjer har heller inte alltid en egen bil. En del av min studie blir därför att titta på hur många som har haft tillgång till egen bil under uppväxten, och hur det påverkar individernas beteenden senare i livet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att kunna kommunicera</h2> <div>Att delta i Earpas Young Researchers Competition var en väg till exponering mot industrin, men mer än någonting annat var det ett sätt att få feedback och slipa på presentationstekniken, förklarar Sigma Dolins.</div> <div>– Jag tycker att det är viktigt att doktorander får den här typen av tillfällen. ”Fjärilar i magen-känslan” är förfärlig, så jag förstår att många undviker att presentera. Men att kommunicera vår forskning är 49 procent av arbetet!<br /><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: iStock och Birger Löfgren, Rise</div> <div>​<br /></div>Wed, 28 Oct 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspxTekniken som märker om du dåsar till bakom ratten<p><b>​Forskare från Chalmers och Autoliv håller på att utveckla en IT-plattform som direkt i förarmiljön kan läsa av tecken på trötthet hos den som sitter bakom ratten. I början av nästa år kommer systemet att testas av ett 50-tal förare i Göteborgstrafiken.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Trötthet orsakar många olyckor i trafiken och med ny teknik kan vi hjälpa förare att undvika att köra när de inte är helt alerta, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik på Chalmers.</span><div><br /></div> <div>Syftet är att kunna mäta, analysera och kommunicera fysiologiska signaler i ett fordon. Projektet går under namnet COPE, Connected Occupant Physiological Evaluation, och drivs gemensamt av forskare från Chalmers och Autoliv.</div> <div><br /></div> <div>När en person börjar bli dåsig och sömnig påverkas bland annat hjärtslagen och andningen. Genom att bygga in sensorer i bilinredningen, exempelvis i säkerhetsbälte och ratt, kan variationer i hjärtfrekvens och andning uppmätas i realtid. Även olika typer av smartklockor och armband med inbyggda sensorer kan användas för att registrera fysiologiska signaler hos föraren. </div> <div><br /></div> <div><strong>Främjar trafiksäkerhet och hälsa</strong></div> <div>– Trafiksäkerhet står i fokus men också möjligheterna att till exempel hantera plötslig akut sjukdom hos föraren, att följa upp kroniska hälsotillstånd eller behandlingar samt att göra rätt insatser vid trafikolyckor, säger Bengt Arne Sjöqvist, Professor of practice emeritus på Chalmers, och sedan många år verksam inom digital hälsa. </div> <div> </div> <div>– I de digitala uppkopplade säkerhetstjänster som vi på Autoliv håller på att utveckla blir hälsoaspekterna allt mer viktiga, säger Pernilla Arnell som ansvarar för affärsutveckling inom Autoliv. Att kunna uppmärksamma föraren på hälsotillstånd som kan påverka bilkörningen är ett naturligt nästa steg. Våra undersökningar visar att det finns en positiv inställning, <span style="background-color:initial">inte minst bland medelålders kvinnor, </span><span style="background-color:initial">till olika hjälpmedel som främjar säker körning.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Teknikutvecklingen styrs i den riktningen även via lagkrav och poängbedömning av säkerhetsfunktioner på EU-nivå, som reglerar och premierar att sömndetektion ska finnas i nya bilar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fokus flyttas från fordonet till föraren</strong></div> <div>– I takt med att teknik för automatisk styrning och assisterad förarhjälp blir allt vanligare i bilar kommer förare sannolikt bli fortare trötta, speciellt nattetid, då köruppgiften blir mindre stimulerande, säger Johan Karlsson, senior forskningsingenjör på Autoliv Research. Det gör det ännu viktigare med en tillförlitlig detektion av trötthet. </div> <div><br /></div> <div>Redan idag har många bilar någon form av inbyggd trötthetsdetektion som baseras på förarens körprestation genom att mäta hur mycket bilen vinglar på vägbanan. Om förarens ofokuserade körning korrigeras av bilens förarhjälp, förlorar detta emellertid sin betydelse som mått på trötthet. I framtiden kommer det att finnas andra, mer direkta sätt att mäta trötthet, där fokus sätts på förarens fysiologi och inte på att genom bilens beteende avgöra förarens prestationsförmåga.</div> <div><br /></div> <div>En hårdvara har utvecklats av Autoliv, som knyter samman sensorer i bilen med uppkopplade tjänster. Därmed blir det också möjligt att exempelvis använda information från träningsklockor eller andra smarta klockor, att ta med sin förarprofil till fordon i bilpooler och att dra nytta av möjligheter till individanpassning av trötthetsdetektionen.</div> <div><br /></div> <div>– Mätresultaten tolkas av en algoritm tränad med hjälp av artificiell intelligens, som Chalmers, Autoliv och VTI har utvecklat gemensamt, säger Stefan Candefjord. Systemet känner igen tecken på när en person blir dåsig och körförmågan därmed försämras. Data som samlas in under färd kan delas vidare via uppkoppling mot molnet, och förstås också genom system i bilen som ser till att föraren om möjligt skärper sin koncentration igen eller rekommenderar en paus från körningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi håller för närvarande på att utvärdera om diskreta sensorer kan ge lika värdefull information som EKG-sensorer av medicinsk kvalitet, säger Ke Lu, postdoktoral forskare, i projektgruppen på Chalmers.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/COPE_hardware_750px.jpg" alt="Bilförare på landsväg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /></div> <div><em>Testförare kommer att få en liten svart dosa ovanpå instrumentpanelen, som samlar in data om förarens andning och puls. Bilen på bilden är utrustad med en ratt med inbyggda EKG-sensorer. </em><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Tester på väg </strong></div> <div>I början av nästa år kommer forskningen att rulla ut på allmän väg för att tekniken ska kunna testas i större skala och data samlas in under verklig körning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi planerar att ha en testflotta om cirka 50 fordon, säger Johan Karlsson. I ett första skede kommer förarna med jämna mellanrum att få skatta sin egen trötthetsnivå via ett enkelt tryck på en skärm. Parallellt registreras de fysiologiska signalerna genom pulsklockor, och för några förare även med prototypsensorer i ratt och säkerhetsbälten.</div> <div><br /></div> <div>Data som samlas in används för att ytterligare kalibrera algoritmerna. De ska känna av om föraren är sömnig och i viss mån även ska kunna förutsäga hur tröttheten kommer att fortskrida de närmast följande minuterna.</div> <div><br /></div> <div>IT-plattformen som utvecklas inom COPE-projektet bedöms kunna utgöra en central del att bygga vidare på i andra applikationer och forskningsprojekt, exempelvis för att tillföra viktig information till system för smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet inom <a href="https://picta.lindholmen.se/Via_Appia" target="_blank">TEAPaN-projektet​</a>. </div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Autoliv</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/COPE-2772_Johan_Karlsson_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><em>Johan Karlsson, forskare på Autoliv, i simulatorn där nya sensorer som känner av förarens andning och puls kommer att testas, exempelvis integrerade i säkerhetsbältet.</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer om COPE-projektet </strong><br /></div> <div>Connected Occupant Physiological Evaluation, COPE, är ett tvåårigt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa smart monitorering av hälsodata i realtid med fokus på sömndetektion hos förare. Finansiering sker via <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport</a> samt <a href="https://www.autoliv.com/" target="_blank">Autoliv</a>. Forskningen har koppling till trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER </a>vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Söker du exjobb och vill bidra i den här forskningen? </strong></div> <div>Gör ditt examensarbete om smarta säkerhetsbälten, ett samarbete mellan Chalmers och Autoliv: <a href="/en/departments/e2/education/masters-programmes/Documents/Monitoring%20drivers%20respiration%20and%20drowsiness%20using%20smart%20seatbelt_.pdf" target="_blank">Monitoring driver’s respiration and drowsiness using smart seatbelt</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om hur Chalmers arbetar med digital hälsa</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om Chalmers forskning inom området digital hälsa, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, professor of practice emeritus i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, samt strategi- och affärsansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/annasjor.aspx">Anna Sjörs Dahlman​</a>, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik samt forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, <a href="mailto:%20anna.dahlman@vti.se">anna.dahlman@vti.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ke-Lu.aspx">Ke Lu</a>, postdoc i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20ke.lu@chalmers.se">ke.lu@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bakidou.aspx">Anna Bakidou</a>, doktorand i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Högskolan i Borås, </div> <a href="mailto:%20bakidou@chalmers.se"><div>bakidou@chalmers.se</div></a><div><br /></div> <div><strong>För mer information om Autolivs forskning, kontakta:</strong></div> <div>Johan Karlsson, Senior forskningsingenjör, Human Factors, Autoliv Research, <a href="mailto:%20johan.g.karlsson@autoliv.com">johan.g.karlsson@autoliv.com</a></div> <div>Pernilla Arnell, Director Business Development Sales, <a href="mailto:%20pernilla.arnell@autoliv.com">pernilla.arnell@autoliv.com</a></div> <div>Per Gustafsson, Gruppchef Innovation och Testning, <a href="mailto:%20per.gustafsson@autoliv.com">per.gustafsson@autoliv.com</a></div>Wed, 28 Oct 2020 00:00:00 +0100