Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 01 Oct 2022 03:38:30 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/Design-för-hälsa.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/Design-f%C3%B6r-h%C3%A4lsa.aspxDesign för hälsa<p><b>​Den 21 september deltog Johanna Eriksson, Göran Lindahl och Helle Wijk från CVA vid ett av avdelningen Design &amp; Human factors arrangerat seminarie på Chalmers. </b></p><span style="font-size:11pt">Temat var Design for health med frågeställningar som spände från hälsa och hållbarhet till utformning av dragskåp. Presentationer och frågestunder samt workshop var på programmet. Detta är ett av flera initiativ till att utveckla en bred diskussion på Chalmers om design och hälsa. Här kommer CVA i samverkan med parter och styrkeområde Hälsa och teknik att aktivt engagera sig.</span> Fri, 30 Sep 2022 13:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-största-makerspace-invigt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-st%C3%B6rsta-makerspace-invigt.aspxSveriges största makerspace invigt<p><b>Chalmers nya och avancerade lärandemiljö är nu officiellt invigd och får namnet Fuse. Det blir en unik mötesplats för lärande och samarbeten över gränserna med en modern maskinpark för att testa och realisera idéer.</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Miljön är en del i utbildningsmodellen Tracks, vilket är Chalmers största satsning på utbildning genom tiderna. Med hjälp av medel från Chalmers stiftelse ska denna unika satsning på modernt lärande och lärandemiljöer möta både samhällets behov och studenternas önskemål. </span></span><div><span style="font-size:14px">Dagens ingenjörer behöver nämligen inte bara djupa kunskaper inom sina respektive ämnen. De måste även kunna jobba i tvärdisciplinära team samt begripa etik, kommunikation och entreprenörskap. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Tracks bygger därför på utmaningsdrivna kurser eller projekt där studenter från olika utbildningar arbetar tillsammans med lärare, forskare, samhällsaktörer och industrin för att förstå och lösa komplexa samhällsutmaningar eller utveckla, bygga, testa och förverkliga nya processer, produkter och system. Allt för att få gränsöverskridande och attraktiva kompetenser och i nära samarbete med det omgivande samhället.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lärandemiljön Fuse blir alltså dels den fysiska platsen för Trackskurserna, men även en mötesplats för alla studenter på Chalmers, där de kan mötas och samarbeta.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>En unik satsning </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Chalmers Fuse kan liknas vid ett avancerat makerspace – en högteknologisk verkstad – som består av olika verkstäder och labb med fokus på bland annat textil, fysiologi, rapid prototyping och metallbearbetning samt studior för ljud, film och VR. På Fuse finns det även många studieplatser och grupprum som studenterna kan boka. Fokus ligger på en mötesplats där utbildning, forskning, industri och samhälle kompletterar varandra. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Framtiden skapas genom nyfikenhet och upptäckarlust. Det är genom att tänka nytt, prova, justera och förbättra som vi kan lösa de stora utmaningar som vår värld står inför. Fuse är precis den kreativa hubb för samarbeten, lärande och kunskapsöverföring mellan människor och discipliner som Chalmers och framtidens ingenjörer behöver, säger rektor Stefan Bengtsson.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"></span><span style="background-color:initial">Eftermiddagens moderator var docent Cecilia Berlin, och under ceremonin talade Chalmersstiftelsens VD Martin Nilsson Jacobi, liksom rektor Stefan Bengtsson, vice-rektor Anna Karlsson-Bengtsson och studentkårens ordförande Isac Stark. Tracks ledare Mikael Enelund berättade mer om Tracks och därefter demonstrerade </span><span style="background-color:initial">Trackskursen Music Engineering sina instrument. Efter ceremonin bjöds det på tårta och bubbel och den som ville kunde också gå en guidad tur genom Fuse och titta närmare på de avancerat utrustade verkstäderna. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers Fuse ligger i SB3-huset och huvudentrén nås via Sven Hultins gata 8. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/utbildning/att-studera-pa-chalmers/tracks-valbara-kurser/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om utbildningsmodellen Tracks här ​</a></span><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Hasti Razaghi<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist</span></div>Thu, 29 Sep 2022 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-på-vatgas-och-sensorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-p%C3%A5-vatgas-och-sensorer.aspxMed fokus på vätgas och sensorer<p><b>​Osynlig, luktfri och flyktig. Vätgas driver bränsleceller och kan lagra energi, men är brandfarlig när den blandas med luft. Christoph Langhammer, professor i fysik, fokuserar speciellt på vätgassensorer i sin forskning. Den 5 oktober välkomnar Chalmers styrkeområde Material till ett Tandem-Webinarium om nästa generations optiska vätgassensorer. Anmäl dig till det!</b></p><b>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristophLanghammerSV300x450.jpg" alt="Christoph Langhammer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Vilka problem kan vätgasen lösa?<br /></b></span><div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif">–</font></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"> </span>Vätgas är en nyckelingrediens i fossilfri ståltillverkning och kan användas för att lagra energi som genererats med till exempel vindkrafts-el. Eftersom vätgas inte innehåller kol kan den vara energibäraren i ett kolfritt energisystem som även kan komma till nytta som bränsle för tunga transporter eller som flygbränsle.</div> <div><br /></div> <div><b>Du har på ett tidigare</b> seminarium gjort en liknelse mellan kyrkfönsters färgglada spektra med dagens nanoteknik. På vilket sätt kan vi dra nytta av detta när det gäller säkerhet kring vätgas?<br /><font face="arial, sans-serif">– </font><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">kan mät</span><span style="background-color:initial">a vätgas i till exempel luft genom att med hög upplösning detektera färgförändringar i metallnanopartiklar, baserade på palladiumlegeringar, som liknar färgprincipen i gamla kyrkfönster. Sensorerna som bygger på denna detektionsprincip är både snabba och noggranna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>H</b></span><span style="background-color:initial"><b>ur ser intresset ut för din forskning?</b></span><br /></div> <div>– Intresset är stort både vetenskapligt och industriellt där vi nu kommersialiserar dessa sensorer i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion AB.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Vilk</b></span><span style="background-color:initial"><b>a tycker du ska komma på ditt tandemseminarium?</b></span><br /></div> <div>– Alla som har ett intresse i nanomaterial, sensorer, och energirelaterad materialteknik - och alla andra också!</div> <div> </div> <div><span></span>Anmäl dig till Tandem Webinariet  med Christoph Langhammer <a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><div style="display:inline !important">Metallic nanoalloys for next generation optical hydrogen sensors | Chalmers</div></a><b><br /></b></div> <div>Läs mer om Christoph Langhammers forskning: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi</a></div> <div><br /></div>Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/blivande maskiningenjörer polhemsgymnasiet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/blivande%20maskiningenj%C3%B6rer%20polhemsgymnasiet.aspxBlivande maskiningenjörer?<p><b>​Andraårselever från Polhemsgymnasiets teknikprogram fick under en förmiddag möjlighet att besöka Chalmers, och känna på hur livet som student kan se ut. Eleverna fick delta under en av civilingenjörsprogrammet Maskintekniks föreläsningar och få information om utbildningen och praktikprogrammet Tekniksprånget. Det hanns också med ett besök till Chalmersstudenternas egen körsimulator CASTER.</b></p><div>Besöket startade med att gymnasieleverna var med under en projektredovisning i kursen Konstruktionsoptimering. Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet Maskinteknik och handlar om att integrera traditionella konstruktionsmetoder med moderna optimeringsmetoder.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/GautiLecture.jpg" alt="Föreläsning" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><span>Gauti Asbjörnsson, lärare och forskare vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, presenterar dagens lektion</span></em>.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Maskinteknikstudenterna har under kursen arbetat gruppvis med en uppgift som kallas för ”the cantilever challenge”. <span>En cantilever, eller konsol som det kan översättas till på svenska, kännetecknas av att den endast har stöd på en sida och hänger fritt på den andra.<span><span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div> <div> </div> <div><span><span><span style="display:inline-block"></span></span></span><br /></div> <div> </div> <div>Studenternas uppgift var att, med hjälp av computer aided design (CAD), konstruera en så styv balk som möjligt. Utmaningen ligger i att <span>hitta den optimala designen i relation till materialets vikt och längd. <span style="display:inline-block"></span></span> <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/cantilever.jpg" alt="Cantilevers" style="margin:5px" /><br /><em>Här ligger alla gruppers olika designade konstruktioner inför testning.</em><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Projektet med att ta fram en så styv balk som möjligt avslutades med en tävling. Varje grupps cantilever vägdes, mättes och stresstestades genom att hänga en vikt längst ut i ena änden. Resultaten jämfördes sedan mellan grupperna och vinnare utsågs. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/Lecture_visit220921_02_650px.jpg" alt="Kontroll av cantilever" style="margin:5px" /> <em>Här kontrollerar man styvheten genom att balken fästs i dena ena änden och en vikt i den andra. Kanishk Bhadani och Mohammad Arjomandi Rad (främst i bild), båda doktorander vid Institutionen för industri och materialvetenskap utför mätningen, och två av studenterna är med och verifierar värdena.</em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/Lecture_650px.jpg" alt="Lecture" style="margin:5px" /></span><em>Studenterna var nyfikna på de olika konstruktionerna.</em></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><span>Tävlingen sponsrades av företaget EDRMedeso som ger support till universitet och företag som använder mjukvara från ANSYS. Den mjukvara som studenterna haft som stöd i designoptimeringen i sina konstruktioner. Förutom hedern så bestod priset av en lunch och möjlighet att diskutera framtida examensarbete.<br /></span></span></div> <div> </div> <div><span><span><br /></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><span><br /><span style="display:inline-block"></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/vinnare.jpg" alt="Vinnare" style="margin:5px" /></span></span><em><span><span>Magnus Gustafsson och Josephine Lindroth från EDRMedeso (mitten) tillsammans med vinnarna. </span></span><br /></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><span>Gauti Asbjörnsson berättade efter föreläsningen om utbildningen Maskinteknik och den varierande och spännande arbetsmarknaden som väntar en maskiningenjör. Här kan du läsa mer om <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/BlivandeMaskinare.aspx" title="Vad gör en maskiningenjör">vad gör en maskiningenjör?</a><span> <span style="display:inline-block"></span><br /></span></span></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><br /></span></span></p> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/Gauti_maskin.jpg" alt="Vad gör en ingenjör" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:center"><span><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>”Maskiningenjören behövs mer än någonsin i en tid som präglas av stora samhällsutmaningar”</em></div> <p class="chalmersElement-P">Monica Bellgran, <span>Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien</span></p></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div style="text-align:center"><span><span>Du hittar information om alla program på <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/default.aspx#EducationArea3" title="utbildning">Chalmers utbildningssidor</a>.<span style="display:inline-block"></span></span><span style="display:inline-block"></span><br /></span></div> <div style="text-align:center"><span><span><br /></span></span></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Chalmersstudenternas körsimulator CASTER</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Gymnasieeleverna fick även stifta bekantskap med Chalmersstudenternas egen körsimulator <a href="https://www.casterchalmers.se/" title="caster">CASTER</a>. Två glada elever fick också chansen att ta sig en provtur på den virtuella racerbanan, vilket var mycket uppskattat. CASTER står för Chalmers Automotive Simulator Technology Education Research, och är en del i Chalmers strävan efter att utbilda ingenjörer med stor förståelse för teknik teknik. CASTER ingår i några av kurserna på Chalmers men själva simulatorn drivs helt av studenterna själva.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/Lecture_visit220921_09_650.jpg" alt="Caster" /></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><em>Full fart när eleverna testade körsimulatorn.</em><br /></p></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">   </p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tekniksprånget </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Emma Boberg och Smilla Emilsson Wallerstedt har nyligen gått ur gymnasiet och är just nu, genom <a href="https://teknikspranget.se/">Tekniksprånget</a>, på en fyra månaders praktik vid Chalmers institution för industri- och materialvetenskap. <span>Emma och Smilla passade på att berätta för gymnasisterna om Tekniksprånget och deras erfarenheter från att prova på jobbet som ingenjör.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/TS.jpg" alt="Tekniksprånget föreläser" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 30px;width:325px;height:254px" /></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left">Tekniksprånget är ett praktikprogram där Sveriges arbetsgivare tillsammans med regeringen satsar för att säkra vår framtida kompetensförsörjning genom att locka fler ungdomar till högre tekniska utbildningar. Genom fyra månaders betald praktik får unga i hela Sverige chansen att testa ingenjörsyrket i praktiken. </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:center"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div><div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> </div> <div> </div></div> <div>  <br /></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> Text: Marcus Folino &amp; Kate Larsson</div> <div>Foto Marcus Folino</div> <div> </div> Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Battre-vard-genom-forstaelse-for-nya-koncept.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Battre-vard-genom-forstaelse-for-nya-koncept.aspxBättre vård genom förståelse för nya koncept<p><b>​Trendiga koncept som &quot;Lean&quot;, &quot;Värdebaserad vård&quot; och &quot;Lärande hälsosystem&quot; avlöser varandra som idéer för hur sjukvården kan förbättras. Men hur kan chefer i vården hantera de här managementinnovationerna, så att de inte bara blir nya fina ord utan leder till faktiska förbättringar? Christian Colldén är själv läkare och chef och har i sin doktorsavhandling på Chalmers studerat hur koncepten kan förstås och översättas till en lokal kontext för att höja kvaliteten och effektiviteten i vården.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Alla som försökt sig på att utveckla och förbättra vårdsystem har nog insett att det är en utmanande uppgift. Styrning kommer ofta från många håll, starka professioner med skilda åsikter ska fås med på banan och processer är sällan raka och renodlade. Managementinnovationer presenteras ofta som heltäckande koncept som kan lösa vårdens problem, men tidigare studier har visat att de ofta inte ger de förbättringar man hoppats på. Vårdpersonal möter också ofta managementinnovationer med skepsis. Men samtidigt finns det exempel där de tas emot positivt och ger högre kvalitet och effektivitet. Utmaningen jag fokuserar på är hur chefer kan förbättra de komplexa vårdsystem de befinner sig i och hur managementinnovationer kan bli användbara verktyg i det arbetet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– Jag har varit inspirerad av aktionsforskning, vilket innebär att jag försökt åstadkomma förbättringar i min egen verksamhet samtidigt som jag samlat data för att analysera det jag och andra gjort i praktiken. Jag har verkat inom psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och förhoppningsvis har projekten skapat förutsättningar för en bättre kvalitet och innovationsförmåga där. På det generella planet försöker jag bidra till en bättre förståelse för hur man kan använda managementinnovationer så att de tas emot positivt av olika aktörer i vården och skapar förbättringar. Den generella kunskapen kan användas i utbildning av chefer och av personer som stödjer chefer i utvecklings- och förbättringsarbete.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Olika aktörer i vården, som sköterskor, läkare, politiker och verksamhetsutvecklare, har olika bilder av vad kvalitet i vården innebär, hur vården ska bedrivas för att ge en hög kvalitet och hur förbättringar kan åstadkommas. Man kan säga att de vilar på olika logiker. På samma sätt vilar olika managementinnovationer på en eller flera logiker. Genom att kartlägga bakomliggande logiker kan man som chef i vården skapa en förståelse för det komplexa systemet och skapa en matchning mellan koncept och kontext. </div> <div> </div> <div>– Sedan bör man översätta snarare än implementera managementinnovationer, vilket innebär att man inte ska se dem som fasta koncept utan formbara idéer. Ett konkret exempel är värdebaserad vård, som kan ses vila på både logiken standardisering (av vårdförlopp för definierade patientgrupper) och målstyrning (mäter vi utfall och kostnader så behöver chefen inte bestämma hur resultatet ska uppnås). Utifrån förståelse för vad som behövs och/eller tas emot bäst i den egna verksamheten kan olika aspekter betonas för att få genomslag och driva förändring. Managementinnovationen i sig löser sällan problemen, men de kan användas som strategiska verktyg och inspirationskällor.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Det finns tyvärr inga genvägar till förbättringar i vården, men forskningen kan ge råd kring hur man kan ta sig an uppgiften. Det handlar till exempel om att förstå det lokala systemet och dess komponenter, inte minst vad som driver de individer man vill få med sig på nya bättre arbetssätt. Jag hoppas att chefer och andra som driver utveckling i vården kan ta till sig det synsättet och att det lyfts fram i utbildningar för chefer, av interna stödfunktioner för vårdutveckling och av externa konsulter. Då tror jag att frustration kan vändas till konstruktivitet och förbättringar.</div> <br /> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/531610" target="_blank">&quot;Managing management innovations: Contextual complexity and the pursuit of improvements in healthcare&quot;</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 7 oktober 2022 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/531610" target="_blank">avhandlingens sida <br /></a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/christian-ohrn.aspx">Christian Colldén</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Thu, 29 Sep 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forskning-fran-Chalmers-pa-vag-mot-Silicon-Valley.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forskning-fran-Chalmers-pa-vag-mot-Silicon-Valley.aspxForskning från Chalmers på väg mot Silicon Valley<p><b>​Vinnovas exklusiva inkubatorsprogram Reach väljer årligen ut forskningsprojekt med fokus på teknik och lösningar som är relevanta för Silicon Valleys ekosystem och som har en potential att kommersialiseras. I år har två av de totalt tio utvalda projekten sitt ursprung på Chalmers.  </b></p>​<span style="background-color:initial">De båda forskningsprojekten handlar om innovationer som kan bidra till utveckling av nya  läkemedel och vaccin.  För att upptäckterna ska kunna göra nytta och kommersialiseras utvecklas de vidare genom startupbolagen LanteRNA respektive Envue Technologies. De svenska projekten som väljs ut till Reach hämtas från Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademiens​ IVA 100-lista och har redan tidigare genomgått en hård granskning.  </span><div><br /></div> <div>Nedan kommenterar forskarna vad det innebär för projekten att väljas ut till Reach.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Marcus Wilhemsson</strong>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik och <strong>Elin Esbjörner</strong>, docent på institutionen för biologi och bioteknik, om forskningsprojektet och startupbolaget LanteRNA: </div> <div><br /></div> <div>”Det känns väldigt kul att vår akademiska forskning som dessa idéer härstammar från nu får ytterligare drivkraft och coaching för att bli ett viktigt verktyg för läkemedelsutvecklare världen över genom att korta ledtider för nya RNA-baserade mediciner. Det visar hur viktig det är för akademisk forskning att vara redo när nya samhällsutmaningar, såsom en pandemi, dyker upp. Programmet kommer hjälpa oss att förstå vad som efterfrågas idag och framåt av intressenter där våra teknologier kan användas och på så sätt leda till nya akademiska forskningsprojekt som förhoppningsvis kan vara med att lösa nästa frågeställning i industrin och samhället.” </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspx">Genombrott för att spåra RNA i celler</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Christoph Langhammer</strong>, professor på institutionen för fysik, om forskningsprojektet och startupbolaget Envue Technologies: </div> <div><br /></div> <div>“Det betyder i första hand att vi har fått ett fint kvitto på att vår forskning är relevant och har potential att komma till nytta, vilket naturligtvis är jätteroligt. Inte minst eftersom resultatet kommer från ett projekt som haft grundforskningsfokus i ganska stor utsträckning. Det bekräftar ännu en gång hur viktigt det är med grundforskning om man ska göra nya upptäckter. En annan aspekt vad nyttiggörandet i allmänhet och Reach-programmet i synnerhet betyder för vår forskning är att vi kan skapa ett nätverk av intressenter i vår teknik som är större än det rent akademiska. Det kommer i sin tur leda till nya forskningsidéer som jag annars kanske aldrig skulle kommit på.” </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Minimal-kanal-visar-genvag-mot-ny-medicin.aspx">Minimal kanal visar genväg mot ny medicin</a></div> <div><br /></div> <a href="https://www.iva.se/publicerat/rekordmanga-forskningsprojekt-fran-ivas-100-lista-utvalda-till-silicon-valley/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.iva.se/publicerat/rekordmanga-forskningsprojekt-fran-ivas-100-lista-utvalda-till-silicon-valley/" target="_blank"><div style="display:inline !important">Läs pressmeddelandet från Kungliga Vetenskapsakademin  </div></a><br /><div><br /></div> Wed, 28 Sep 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/kunskapsutbyte.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/kunskapsutbyte.aspx​Kunskapsutbyte<p><b>​Kontakter mellan Sverige och Finland</b></p>CVA deltog den 27 september, vid Finska ambassaden, vid ett seminarium om hur kontakter kring hållbar sjukhusinfrastruktur kan utvecklas mellan Sverige och Finland. Intressant ur många perspektiv, inte minst givet de strukturella förändringarna av vård, Nära vård i Sverige och sjukhusreform i Finland.<br /><br />Wed, 28 Sep 2022 13:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Fokus-på-korsimulatorer-och-mikromobilitet-i-arets-IDEA-League-sommarskola-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Fokus-p%C3%A5-korsimulatorer-och-mikromobilitet-i-arets-IDEA-League-sommarskola-.aspxMikromobilitet på schemat i årets IDEA League sommarskola<p><b>​– Jag tyckte att kursen var jättebra - jag lärde mig väldigt mycket! Dessutom har interaktionen med de andra studenterna verkligen stärkt mitt nätverk, vilket jag tror säkert kommer att vara till hjälp när jag väl kliver in i den professionella världen, säger Yue Chen, en av de studenter som gick årets upplaga av IDEA League sommarskola i ”Analysis and Modelling of Road User Behaviour” på Chalmers. </b></p>​<span style="background-color:initial">I september gick den tredje upplagan av IDEA League sommarskola i ”Analysis and Modelling of Road User Behaviour” av stapeln och, precis som under tidigare år, var det enheten för trafiksäkerhetsanalys och olycksprevention som höll i taktpinnen. 23 masterprogramstudenter och doktorander från de fem olika partneruniversiteten – <b>TU Delft, ETH Zürich, RWTH Aachen, Chalmers, Politecnico di Milano</b> - samlades under en vecka för att tillsammans lära sig mer om hur trafikanter beter sig på vägarna. Med på deltagarlistan fanns studenter från en rad olika discipliner – datavetenskap, psykologi, geoteknik och fordonsautomation med flera – som alla togs emot av kurskoordinator <b>Giulio Bianchi Piccinini,</b> docent i &quot;human factors in road traffic safety på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Och det var inte bara studenterna som, efter pandemins distansundervisning, såg fram emot att äntligen få träffas på riktigt. </span><div><br /></div> <div>– Detta blir mitt tredje år som kurskoordinator men det är första gången som vi kan ses på campus, vilket känns väldigt kul. Och vi har sett till att få in en hel del sociala aktiviteter mellan föreläsningarna så det blir förhoppningsvis en rolig erfarenhet, säger Giulio </div> <div><br /></div> <div><b>För kursdeltagaren Yue Chen,</b> som annars studerar spatial utveckling och infrastruktur för system och beteenden kopplade till transport vid ETH i Zürich, var det både kursinnehållet och det sociala runtomkring som lockade. </div> <div><br /></div> <div>– För mig är sommarskolan ett bra sätt att träffa och utveckla vänskap med människor med olika utbildningar och kulturell bakgrund. Och Chalmers, med rykte om att vara ett topprankat tekniskt universitet i Sverige och Europa, lockade mig också.</div> <div><br /></div> <div><b>Och hennes kurskamrat <span style="background-color:initial">Priyanka </span></b><span style="background-color:initial"><b>Dani</b> </span><span style="background-color:initial">, Masterstudent i ”Robotic system engineering” vid RWTH Aachen, håller med: </span></div> <span></span><div></div> <div>– Min plan i framtiden är att arbeta inom området autonom mobilitet och sommarskolan kändes väldigt relevant för det ändamålet. Dessutom fanns det en klar fördel i att få besöka Chalmers och uppleva studentlivet här, säger hon.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Att uppleva en bilolycka – utan risk </h2> <div>Förutom föreläsningar i trafikanters beteende på vägarna, olycksprevention och kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder på området, innehöll kursen även ett besök till VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut. Här kunde studenterna själva få testa hur det känns att som bilförare försöka undvika en krock i hög hastighet – helt utan risk. </div> <div><br /></div> <div>– I år finjusterade vi programinnehållet med ett besök på VTI som har några av de mest avancerade körsimulatorerna i världen. Här kan man få möjlighet att simulera riktigt dramatiska scenarier som skulle vara för riskabla att testa i verkligheten. Men man får ändå känna hur det skulle vara att köra bil och plötsligt behöva bromsa in när en älg korsar vägen, förklarar Giulio.</div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Och för studenterna var </b>studiebesöket uppskattat. </div> <div><br /></div> <div>– Det var jättebra! Det var första gången jag var med om ett sånt besök och jag tyckte att det var supercoolt! säger Priyanka. </div> <div><div>– Genom att se när andra körde simulatorerna kunde jag lära mig principerna bakom. Och vi har inga såna här simulatorer vid ETH Zurich, fyller Yue i. </div> <div><img src="/sv/institutioner/m2/nyheter/PublishingImages/IDEA%20league%20brödbild.jpg" alt="IDEA league brödbild.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:250px;height:334px" /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Från cykel till elektrisk skateboard </span></h2></div> <div>Och under den veckolånga sommarskolan skulle det bli fler möjligheter att själv få testa på att köra fordon. Också fordon i modell mindre. För när det var dags för <b>Marco Dozza</b>, professor i &quot;Active safety and road user behaviou&quot; , att hålla sin föreläsning i mikromobilitet fick studenterna testköra segways, elsparkcyklar, hoverboards, eldrivna skateboards och cyklar - alla utrustade med sensorer för att kunna samla in data om förarbeteenden. Syftet? Att få en bättre förståelse för varför olyckor sker och därigenom också bättre kunna integrera mikromobilitetsfordon i transportsystemet på ett säkert sätt. </div> <div><br /></div> <div>– Det var roligt! Jag fick testa på nästan alla mikromobilitetsfordon och också lära mig mer om dem ur ett ingenjörsperspektiv, säger Priyanka. </div> <div><br /></div> <div>– Jag testade elsparkcykeln och det var intressant att se de andra försöka köra de olika mikromobilitetsfordonen och sen få prata om hur man upplevde dem, säger Yue.  </div> <div><br /></div> <div><b>När veckan gick mot sitt slut</b> kunde studenterna också samla upp sina intryck och lärdomar från sommarskolan. </div> <div>– Jag gillade verkligen kursen! Den var inspirerande och informativ. Den var väl uppbyggd, den täckte in ett brett fält och materialet som vi fick för självstudier var av hög kvalitet. Förutom själva kursen var det bra att man fick chans att nätverka med andra i branschen och med lärarna, säger Priyanka. </div> <div><br /></div> <div>– Jag tyckte att kursen var jättebra - jag lärde mig väldigt mycket! Jag kommer också att kunna dra nytta av nya perspektiv som introducerades under kursen, så som mikromobilitet och infrastruktur. Dessutom har interaktionen med de andra studenterna verkligen stärkt mitt nätverk, vilket jag tror säkert kommer att vara till hjälp när jag väl kliver in i den professionella världen, säger Yui. </div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson​</div>Wed, 28 Sep 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Invigning-besokscentrum-Onsala-rymdobservatorium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Invigning-besokscentrum-Onsala-rymdobservatorium.aspxNy port till rymden vid Onsala rymdobservatorium<p><b>Skolungdomar och allmänhet ska ges nya möjligheter att utforska både universum och vår egen planet, i det nyinvigda besökscentrumet på Onsala rymdobservatorium. På få andra platser i världen kan besökare komma i så nära kontakt med stora och aktiva teleskop. Besökscentrumet är byggt med klimatet i fokus och består till stor del av återbrukat material.  </b></p><div><span style="background-color:initial">Onsala rymdobservatorium är en del av Chalmers och används av forskare som vill förstå både universum och vår planet, jorden. Här ska unga och allmänheten kunna få nära kontakt med tekniken och de frågor som forskarna söker svar på.  </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I dag har vi fler och större teleskop här på observatoriet än vi haft tidigare. De är mäktiga att se på, och deras uppgifter är lika imponerande. Vi ser fram emot att möta nyfikna gäster i alla åldrar framöver, säger Eva Wirström, astronom och vice föreståndare för Onsala rymdobservatorium. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Just nyfikenheten som drivkraft för både besökare och forskare var något som Chalmers rektor Stefan Bengtsson fokuserade på i sitt invigningstal.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Invigning-Stefan-220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Möjligheten för forskare att ta ut riktningen med den egna nyfikenheten som kompass är något vi på Chalmers värderar väldigt högt. Tanken måste vara fri – bara så kan oväntade och banbrytande upptäckter göras! Jag hoppas och tror att besökscentret blir platsen för inspirerade möten – här kan barn och unga möta forskare och forskning i absolut framkant. Kunskapsnivån skiljer men nyfikenheten är en och samma, sa Stefan Bengtsson. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Bland talarna återfanns också:  </div> <div> </div> <div><ul><li>Kirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor i radioastronomi och tf prefekt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers </li> <li>Magnus Österbring, forsknings- och innovationssamordnare, byggherren NCC, </li> <li>Nicklas Arfvidsson och Gabriell Asmar, vd respektive projektledare på Chalmersfastigheter, </li> <li>Christina Backman, Hasselbladsstiftelsen samt </li> <li><p class="chalmersElement-P">Dorotea Blank, som arbetar med skolsamverkan på Chalmers ​kommunikationsavdelning  </p></li></ul></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Utformas tillsamman</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">s med elever </span><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"></h3> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Utöver den forskning som bedrivs vid Onsala rymdobservatorium ges besökare även möjlighet att uppleva teknik för rymdforskning av alla de slag som bedrivs på Chalmers.  </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Invigning-elever-220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />På plats under invigningen deltog 21 elever från skolor som varit med och påverkat den nya utställningen. Lövgärdesskolan i norra Göteborg och Kollaskolan i Kungsbacka. På uppmaning av Stefan Bengtsson räknade de ner från 21, och sedan tändes utställningens alla skärmar - inklusive den stora digitala jordgloben - för att markera att huset invigts. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Även Aranäsgymnasiet i Kungsbacka och Hallands astronomiska sällskap har deltagit i förarbeten med utställningen, som genomförts i samarbete med forskare från Chalmers avdelning för interaktionsdesign, på institutionen för data- och informationsteknik. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Snart kan fler komm​a på studiebesök </h3> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Arbetet med att utveckla utställningen fortsätter under de kommande månaderna. I början av 2023 öppnar besökscentrumet även för bredare besöksgrupper.  </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Redan den 16 oktober <a href="https://www.visitkungsbacka.se/sv/316833/Buss-till-och-visning-av-Rymdobservatoriet-pa-Onsala/%E2%80%8B">hålls en visning för allmänheten​</a> av observatoriet i samarbete med Naturum Fjärås Bräcka. </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Återbruk från tak till toa  </span></h3></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Det nya besökscentrumet består till stor del av återbrukat material. Bland annat kommer zinkpanelerna runt taket från konstmuseet Kiasma i Helsingfors. Grundmuren är delvis byggd med överblivna delar av betongpålar från byggprojekt i Göteborg och toaletterna kommer från en banks huvudkontor i Stockholm. Köket satt tidigare i ett annat hus på Chalmers campus, och innerväggarnas träpaneler har alla ett förflutna som temporära golvplankor under bygget av Platina-huset i Göteborg.  </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Byggprojektet har drivits av Chalmersfastigheter med målet att maximera återbruk och hållbarhet. Upphandlingen gjordes i koldioxidekvivalenter och projektet utvärderas löpande för att se hur långt man nått när det gäller återbruket. Huset har ritats av White arkitekter och byggts av NCC.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Onsala rymdobservatorium är en del av Chalmers, och drivs med stöd av Vetenskapsrådet och Lantmäteriet. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Beskrivning av bilderna längst upp: </h3> <div><span style="background-color:initial">- Det nya besökscentrumet ligger mitt ibland Onsalas radioteleskop.</span><br /></div> <div> </div> <div>- Chalmers rektor Stefan Bengtsson invigningstalade</div> <div> </div> <div>- Elever från Lövgärdesskolan i Göteborg, Kollaskolan och Aranäsgymnasiet i Kungsbacka har varit delaktiga i utformningen av utställningen. På toppbilden ser vi Larocca Macacero och Henrik Harutyunyan från Lövgärdesskolan åk 6.</div> <div> </div> <div>- Rémi Albert, och flera av de andra studenterna i Chalmersnätverket Upprymd, guidade i utställningen. </div> <div>Samtliga bilder: <a href="https://www.annalenalundqvist.com/">Anna-Lena Lundqvist​</a></div>Wed, 28 Sep 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-välkomnar-nya-professorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-v%C3%A4lkomnar-nya-professorer.aspxChalmers välkomnade nya professorer<p><b>​Den 23 september var det dags för Chalmers professorsinstallation i Runan. Professorerna startade sin verksamhet vid Chalmers från och med 1 juli 2020 fram till 30 juni 2022. ​​</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är en gammal tradition vid Chalmers och en viktig del av att välkomna nya professorer och samtidigt sprida information om de ämnesområden som professorerna verkar inom.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Det var totalt 22 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer och forskningsprofessorer. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Ökning av antalet kvinnliga professorer </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">​– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 32 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 18 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Konferenciern Philip Wramsby välkomnade och guidade gästerna under kvällen. Både rektor och kårordförande Isac Stark höll tal. Nyinstallerade professorn Maria Abrahamsson höll ett tal inom fysikalisk kemi. Underhållningen stod Duratrion och Chalmers sångkör för.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"> Efter ceremonin hölls en middag i kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. </span><span style="background-color:initial">Sedan 1959 har Chalmersalumnen och kompositören Jan Johanssons verk ”Livet är härligt” traditionsenligt inlett alla Chalmers sittningar. På grund av associationer till Ryssland och kriget i Ukraina har den bytts ut mot ”Här kommer Pippi Långstrump”, ett annat känt stycke av Jan Johansson. Under middagen höll professor Àrni Halldòrsson tal.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De personer som deltog på ceremonin var: </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Abrahamsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Mohammad Al-Emrani, stål- och träbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Derek Creaser, kemiteknik, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Isabelle Doucet, arkitekturens teori och historia, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marco Dozza, aktiv säkerhet och trafikantbeteende, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Elmquist, innovationsledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jonas Fredriksson, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Gremyr, kvalitetsutveckling, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Àrni Halldòrsson, supply chain management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Eduard Hryha, pulvermetallurgi och additiv tillverkning av metaller, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ann-Margret Hvitt Strömvall, miljö- och vattenteknik i urbana miljöer, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christoph Langhammer, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mats Lundqvist, entreprenörskapsdidaktik, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Max Jair Ortiz Catalán, bionic, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Angela Sasic Kalagasidis, byggnadsfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elsebeth Schröder, teoretisk fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ioannis Sourdis, datorteknik, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lennart Svensson, signalbehandling, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Fredrik Westerlund, kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Torsten Wik, reglerteknik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Britt-Marie Wilén, miljö- och avloppsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Konstnärliga professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna-Johanna Klasander, stadsbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Adjungerade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Morgan Andersson, arkitektur för boende och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Helmi Attia, övervakning av kontroll och tillverkningsprocesser, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mingquan Bao, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Coldrey, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ola Engqvist, Artificiell intelligens och maskininlärningsbaserad läkemedelsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Hilda Esping Nordblom, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </span></div> <div><span style="font-size:14px">Rikard Fredriksson, integrerad fordons- och vägsäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Renaud Gutkin, beräkningsmekanik av polymera material, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Karin Karlfeldt Fedje, hållbara tekniker för förorenade material, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Daniel Karlsson, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jenny Larfeldt, energiomvandling, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marie Larsson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Lind, maritim informatik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Nils Lübbe, fordonssäkerhetsanalys, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Henrik Magnusson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Puranen, kärnkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Gästprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simone Fischer-Hübner, datavetenskap, institutionen för data-och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Steven A. Gabriel, maskinteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Michael Kokkolaras, konstruktionsoptimering, institutionen för industri- och materialvetenskap  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa Lindholm Dahlstrand, innovationsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation </span></div> <div><span style="font-size:14px">Doina Petrescu, urban design and planning, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christopher Robeller, digital timber design and production, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Affillierade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">David Bennet, verksamhetsstyrning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna Kadefors, technology management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mihály Kovács, matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ermin Malic, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Vincenzo Palermo, grafenforskning, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ulf Petrusson, entreprenörskap och strategi, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Finn Wynstra, leverans- och driftledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Forskningsprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Paolo Falcone, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Bengt Johansson, förbränningsmotorteknik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Verena Siewers, mikrobiell syntetisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik</span></div></span></div>Tue, 27 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/healthcare_studio_2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/healthcare_studio_2022.aspxHealthcare studio<p><b>​​Årets Healthcare studio kommer att fokusera på utformningen av en ny vårdcentral i Vadstena.</b></p>Projektet kommer att bidra till utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystemet mot god och nära vård, vilket innebär en modern, rättvis, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvård. Platsen ligger inom Birgittas sjukhusområde, ett stort område som byggts för olika vårdinrättningar sedan början av 1900-talet. Projektet har höga hållbarhetsambitioner och utformningen kommer att fokusera på cirkularitet, återanvändning och resurseffektivitet.<br /><div>För att lära känna området och bakgrunden till projektet reste studenterna och lärarna till Vadstena och besökte även Finspångs vårdcentral. Under resan träffade gruppen representanter från Region Östergötland, Vadstena kommun, Carlstedt Arkitekter och Arkitema arkitekter.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/cva/Utbildning/Sidor/Masterprojekt.aspx">Mer information om kursen</a><br /></div>Tue, 27 Sep 2022 11:50:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Genombrott-inom-kvantteknologi-kan-styra-ljus-i-fangenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Genombrott-inom-kvantteknologi-kan-styra-ljus-i-fangenskap.aspxKan styra ljus i fångenskap<p><b>​Forskare inom kvantteknologi på Chalmers har lyckats utveckla en teknik för att skapa och kontrollera kvanttillstånd för ljuspartiklar i ett tredimensionellt hålrum. Förutom att skapa tidigare kända tillstånd är forskarna de första någonsin som lyckats få ljus att uppnå det eftertraktade ”cubic phase state”. Genombrottet är ett viktigt steg på vägen mot effektiv felkorrigering hos kvantdatorer.</b></p><div>​− Vi har visat att vår teknik kan mäta sig med de bästa i världen, säger Simone Gasparinetti som är forskningsledare inom experimentell kvantfysik och en av studiens seniora författare.</div> <div> </div> <div>Precis som en konventionell dator bygger på bits som kan anta värdet 0 eller 1, innebär den vanligaste metoden för att bygga en kvantdator ett liknande tillvägagångssätt. Kvantmekaniska system med två olika kvanttillstånd – så kallade kvantbitar - används som byggstenar. Ett av kvanttillstånden tilldelas värdet 0 och det andra värdet 1. Men tack vare det kvantmekaniska tillståndet superposition kan kvantbitarna anta både tillståndet 0 och 1 samtidigt, något som gör det möjligt för en kvantdator att hantera enorma mängder information och potentiellt lösa problem som är långt mer komplexa än vad dagens superdatorer klarar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lyckades uppnå eftertraktat kvanttillstånd</h2> <div> </div> <div>En stor utmaning på vägen mot att bygga en praktiskt användbar kvantdator är att kvantmekaniska system är känsliga för störningar och brus, vilket leder till fel. Att hitta metoder för att korrigera felen är därför av högsta vikt, och en lovande teknik är att ersätta kvantbitarna med resonatorer - kvantmekaniska system som i stället för två definierade tillstånd kan ha ett mycket stort antal. Tillstånden går att liknas vid en gitarrsträng som kan vibrera på många olika sätt. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Metoden kallas continuous-variable quantum computing och gör det möjligt att koda värdena 0 och 1 i resonatorns många kvantmekaniska tillstånd. Men att kontrollera alla dessa tillstånd är en utmaning som kvantforskare över hela världen brottas med. Och resultaten från Chalmers innebär ett sätt att göra just detta. Med en och samma teknik kan forskarna skapa samtliga tidigare demonstrerade kvanttillstånd för ljus, som till exempel Schrödinger’s cat och Gottesman-Kitaev-Preskill (GKP), samt cubic phase state, ett tillstånd som tidigare endast beskrivits i teorin.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>− Cubic phase state är något som många kvantforskare har försökt skapa i praktiken i tjugo år. Att vi nu har lyckats göra det för första gången visar hur väl vår teknik fungerar. Men det viktigaste framsteget är att det finns så många tillstånd med varierande komplexitet och att vi har hittat en gemensam teknik för att skapa samtliga, säger Marina Kudra, doktorand på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap och studiens försteförfattare.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Komplicerade grindar blev snabbare</h2> <div> </div> <div>Marina Kudras kvantmekaniska system är ett supraledande* tredimensionellt hålrum – en resonator – av aluminium. Komplexa superpositioner hos fotoner genereras inuti resonatorn genom interaktion med ytterligare en supraledande krets. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Fotonernas kvantmekaniska egenskaper kontrolleras genom en sekvens av elektromagnetiska pulser som kallas grindar. Forskarna lyckades först med att använda en algoritm för att optimera en specifik, kort sekvens av enkla (displacement gates) och svåra (SNAP-gates) grindar för att generera tillstånden hos fotonerna. När det visade sig att de svåra grindarna var för långa, hittade forskarna ett sätt att göra dem kortare genom optimal kontroll* av de elektromagnetiska pulserna.</div> <div> </div> <div>− De drastiska förbättringarna i hastigheten hos våra SNAP-grindar gjorde det möjligt att mildra effekterna av dekoherensen* så mycket att vår teknologi kunde ta ett stort steg framåt. Vi har visat att vi har full kontroll över vårt kvantmekaniska system, säger Simone Gasparinetti. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Eller med andra, mer poetiska ord: </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>− Jag har fångat ljus på en plats där det trivs och fått det att anta otroligt vackra former, säger Marina Kudra.</div> <div><br /> </div> <div>En av förutsättningarna för att åstadkomma resultatet har varit hög kvalitet i det fysiska systemet (själva resonatorn i aluminium och den supraledande kretsen). Marina Kudra har tidigare visat hur hålrummet av aluminium skapas genom att först fräsas, och sedan göras extremt rent genom att bland annat hettas upp till 500 grader och tvättas med syra och lösningsmedel. Elektroniken som applicerar de elektromagnetiska pulserna i resonatorn utvecklades i samarbeten med det svenska företaget Intermodulation Products.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Del av forskningsprogrammet WACQT</h2> <div> </div> <div>Forskningen har bedrivits på Chalmers inom ramarna för Wallenberg Center för Quantum Technology (WACQT), ett omfattande forskningsprogram vars syfte är att göra svensk forskning och industri ledande inom kvantteknologi. Satsningen leds av professor Per Delsing och ett huvudsakligt mål är att utveckla en kvantdator. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>− På Chalmers finns hela kedjan för att bygga en kvantdator, från teori till experiment, under samma tak och vi har en lång tradition av nära samarbete mellan teoretisk och tillämpad kvantfysik. En effektiv felkorrigering är en flaskhals för utvecklingen av storskaliga kvantdatorer, och vårt framsteg är ett styrkebesked för vår kultur och vårt sätt att arbeta, säger Per Delsing.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Artikeln &quot;Robust Preparation of Wigner-Negative States with Optimized SNAP-Displacement Sequences&quot; har publicerats i tidskriften PRX Quantum och är skriven av Marina Kudra, Mikael Kervinen, Ingrid Strandberg, Shahnawaz Ahmed, Marco Scigliuzzo, Amr Osman, Daniel Pérez Lozano, Mats O. Tholén, Riccardo Borgani, David B. Haviland, Giulia Ferrini, Jonas Bylander, Anton Frisk Kockum, Fernando Quijandría, Per Delsing, och Simone Gasparinetti. </em></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <a href="http://www.doi.org/10.1103/PRXQuantum.3.030301">doi.org/10.1103/PRXQuantum.3.030301</a> <div> </div> <div>För mer information, kontakta:</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Marina Kudra, doktorand vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, avdelningen för kvantteknologi, Chalmers tekniska högskola, 0790 398 486 <a href="mailto:kudra@chalmers.se">kudra@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Simone Gasparinetti, biträdande professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, avdelningen för kvantteknologi, Chalmers tekniska högskola. Principal Investigator vid Wallenberg Centre for Quantum Technology, 031 772 65 73, <a href="mailto:simoneg@chalmers.se">simoneg@chalmers.se </a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ordlista</h2> <div>Foton: Ljuspartikel</div> <div>Supraledning: I supraledande material transporteras elektrisk ström utan några energiförluster. Magnetfält kan inte tränga igenom en supraledare.</div> <div>Dekoherens: Störningar som får en superposition av avta och kollapsa.</div> <div>Optimal kontroll: En gren inom matematik för att hitta sätt att kontrollera ett dynamiskt system över tid så att en funktion optimeras.</div>Tue, 27 Sep 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/CBAs-bostadspris-för-studenter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/CBAs-bostadspris-f%C3%B6r-studenter.aspxCBA:s bostadspris för studenter<p><b>​ För att stimulera och öka kännedomen om gott bostadsbyggande i Sverige delar CBA ut ett pris för det bästa exjobbet inom ämnet boende och bostad </b></p>​ <div class="WordSection1"> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span style="color:black">Priset kallas <i>CBA:s bostadspris för studenter</i> och avser att belöna ett godkänt exjobb av hög arkitektonisk klass inom ämnet boende och bostad. Juryn ska beakta exjobb med i</span></span><span style="color:black">nnovationer och kvalitativa designlösningar som bidrar till bostadsutveckling med social, ekologisk och/eller ekonomisk hållbarhet. Juryn ska också beakta exjobb som lyfter fram boendeperspektivet och <span class="markedcontent">väl lösta planlösningar</span>.<s>  </s></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span style="color:black">Nominering till CBA:s bostadspris för studenter görs i ett första steg, där varje lärosäte som utser ett exjobb från sin skola. Det innebär att 4 exjobb blir nominerade. Från dessa 4 projekt väljer juryn en vinnare av bostadspriset. </span><span style="color:black">Juryn för<i> CBA:s bostadspris för studenter</i> består av lärare från arkitektskolorna på KTH, CTH, Umeå och LTH. </span></span><s></s></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span style="color:black">Priset består av ett diplom och en prissumma på 15000kr för det vinnande förslaget. Priset delas ut årligen i samband CBA bostadsdag i november. Första priset delas ut hösten 2022 på CBAs bostadsdag i Göteborg 10 november.</span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span style="color:black"> </span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><i><span lang="EN" style="font-size:14pt;color:black">CBA Student Housing Price</span></i></b></span><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="font-size:14pt;color:black"></span></b></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black">To stimulate and increase awareness of good housing construction in Sweden, CBA awards a prize for the best master thesis project in the subject of housing architecture.</span></span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black">The prize is called <i>CBA's housing award for students</i> and is intended to reward an approved master thesis project of high architectural class in the subject of housing architecture. The jury must consider master thesis project working with </span></span><span lang="EN" style="color:black">innovations and qualitative design solutions that contribute to housing development with social, ecological and / or economic sustainability. The jury must also consider degree projects that highlight the housing perspective and <span class="markedcontent">well-designed floor plans</span>.</span><s><span lang="EN-US" style="color:black"></span></s></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black">Nominations for cba's housing award for students are made in a first step, where each architect school appoints a </span></span><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black">master thesis project</span></span><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black"> from its school. This means that 4 </span></span><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black">master thesis projects</span></span><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black"> will be nominated. From these 4 projects, the jury a winner of the housing prize chooses. </span></span><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black">The jury for<i> CBA's housing prize for students</i> consists of teachers from the architectural schools at KTH, CTH, Umeå and LTH. </span></span><s><span lang="EN-US"></span></s></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black">The prize consists of a diploma and a prize sum of SEK 15000 for the winning proposal. The award is presented annually in CBA Housing Day in November. The first prize will be awarded in the autumn of 2022 at CBA's Housing Day in Gothenburg on November 10.</span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black"> </span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="color:black">Ola Nylander</span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN" style="font-size:9pt;color:black">Professor, föreståndare CBA</span></span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="font-size:9pt;color:black"></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"> </span></span></p> </div> <span class="markedcontent"><b><span lang="EN" style="font-size:12pt;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif;color:black"><br clear="all" style="break-before:page" /> </span></b></span> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN" style="font-size:12pt;color:black">Nominated master thesis project: </span></b></span><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black"></span></b></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"> </span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black"><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CBA/Nyheter/Linnea%20Johansson%20Master%20thesis%20project,%20UMA.pdf">Title: SuperLine, a Framework for Domestic Urbanism</a></span></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Student: <b>Linnea Johansson</b></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">UMA<span>  </span>Arkitektskolan, Umeå</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Tutors: Tonia Carless, </span><span lang="EN-US" style="color:black">Daniel Movilla Vega, Mette Harder</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination</span></b><span lang="EN-US" style="color:black"></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black">The master thesis proposes a new framework for urbanism and housing architecture to be implemented in northern Sweden. Through a housing proposal and a superstructure alike, the master thesis: a) expands the notion of city as a spatial system in which architects design; b) offers a site-specific mode of dwelling along the coastal territory of Västerbotten; c) proposes a method of design for housing architecture and housing urbanism through replicable spatial, tectonic, and experiential investigations; and d) operates in contemporary forms of Swedish domesticity and displaces them, thus proposing an own intellectual position in the architectural debate on housing that is occurring in contemporary Sweden.</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black"> </span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black"><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CBA/Nyheter/Elin%20Holm%20Master%20thesis%20project.,%20Chalmers.pdf">Title: Facades, more than a wall</a></span></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Student: <b>Elin Holm</b></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Chalmers ACE, Arkitektskolan, Göteborg</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black">Tutors: Examiner Anna Braide, supervisor Jan Larsson</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination</span></b></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Elin Holm has done a master thesis project focusing on the facades of the residential building. Holm has made a historical analysis of the development of the façade, from the late 1800s until the 2020s. Holm analyzes the different parts and expressions of the façade through the concepts of S<i>patial Extensions, Material and details, Interface</i> and <i>Urban Atmosphere</i>. Each concept has four to six subheadings. With the concepts, Holm creates a toolbox that is used in a design task – a residential building in the district of Kvillebäcken. Partly as a tool in the sketching process and partly as a description of the result. With the help of the concepts, Holm can explain and motivate each part of the underlying choice that results in the façade proposal. Holms has a strong connection to the architecture of the home. </span><span style="color:black">It's clear, very consistent and convincing.</span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span style="color:black"> </span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black"><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CBA/Nyheter/Aloys%20Victor%20Heitz,%20Master%20thesis%20project,%20Lund.pdf">Title : AI : Architects’ Inferiority?</a></span></b></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Student: <b>Aloys Victor Heitz</b></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Lund University, School of Architecture</span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Tutors: Examiner Per-Johan Dahl, supervisor Gediminas Kirdeikis</span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination</span></b></span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US">Aloys Heitz’s thesis ”AI : Architects’ Inferiority? An exploration of the creative potential of machine learning algorithms” draws on a long trajectory – from Palladio to Le Corbusier, Frank Gehry and beyond -- of using the residential house as a tool for innovation within the discipline of architecture. Departuing from a critical approach on the role of artificial intelligence (AI) in architectural design process, Heitz takes the residential house as object of inquiry to explore intersections between human and machine in the design of high-quality and socially robust residential spaces. The project demonstrates that architectural design can both critical and generative, expanding the disciplinary context while, at the same time, producing a housing project with high standards in spatial solutions, craft, and representation. </span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US"> </span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt"><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CBA/Nyheter/Mark-Gavigan%20Master%20thesis%20project%20KTH_v2.pdf">Title: Caring about a Legacy of Care: Hökarängen</a></span></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>Student: <b>Mark Gavigan</b></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>KTH, arkitektskolan, Stockholm</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>Supervisors Frida Rosenberg och Erik Stenberg</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US">Nomination</span></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US">The thesis proposes a careful method of recharging and densifying a suburban district from the 1940’s in general and, specifically, manages the thorny issue how to add on to the tower block typology without destroying its architectural qualities. The project is a critique of the current practices of promoting and providing housing that only caters to the individual preferences of housing consumers and asks for a return to “democracy, community and social well-being”. The proposed participatory processes leading up to the drawn interventions are described through a series of photographs of exquisitely detailed models where the absence and presence of the inhabitants’ lives plays out. Though Mark is adept at digital modelling, the design of the project takes places in the making of the models, as a way of slowing down the method and filling it with the voices of the current and future inhabitants. </span></p> Sun, 25 Sep 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Stefan-Candefjord-om-exjobbsmassan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Stefan-Candefjord-om-exjobbsmassan.aspxStefan Candefjord om exjobbs- och kandidatarbetesmässan inom hälsa och teknik<p><b>​​Den 12 oktober är det dags för höstens exjobbsmässa inom hälsa och teknik. Nytt för i år är att också kandidatarbeten för studenter som läser medicinteknik ingår. Stefan Candefjord är docent och programansvarig för Medicinteknik på Chalmers.</b></p><div><br /></div> <div><div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Stefan_Candefjord_220609_6555_webb.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Vad hoppas du ska bli resultatet av årets exjobbsmässa?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att vi kan identifiera många samarbetsprojekt, såväl exjobb som kandidatarbeten och att vi på så sätt kan öka samverkan mellan studenter på Chalmers och handledare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin.</div> <div><br /></div> <div>Jag hoppas också att de här mötena kan bli start på en resa för olika projekt som i förlängningen kan stärka regionen och gagna patienterna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur viktigt är det med den här formen av samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Otroligt viktigt! Studenterna som läser till civilingenjör inom medicinteknik kan göra stor nytta inom vården, men det krävs att man möts för utökat kunskapsutbyte. Så att vården vet vad studenterna kan bidra med och dessutom kan vara kravställare och definiera frågeställningarna.</div> <div><br /></div> <div>Lyckade projekt och ökad samverkan är en nyckel till bättre utbildning, bättre sjukvård, mer tjänster och ökad innovation.</div> <div><br /></div> <div><strong>I år är studenter som ska göra kandidatarbeten i medicinteknik med för första gången, vad är bakgrunden till det?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Utbildningen startade 2020 och vi vill ju verkligen attrahera studenter som har ett intresse för hälsa och teknik. Redan från början har vi satsat på ett samarbete med Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att stärka den kliniska relevansen i utbildningen.</div> <div><br /></div> <div>Redan när utbildningen började var det ett tydligt mål att kandidatarbetena skulle vara ett viktigt led i samarbetet där sjukvården skulle kunna ta del av styrkorna från utbildningen och studenterna kan gå in i vårdens frågeställningar.</div> <div><br /></div> <div>Kandidatarbetena kan handla om att göra en förstudie – kanske kring en klinisk studie eller kring en ny medicinteknisk tjänst eller produkt som skulle kunna testas kliniskt, eller göra omvärldsbevakning kring liknande projekt. Utvärdering och vidareutveckling av nya idéer och tjänster inom digital hälsa är också intressant.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kan vi förvänta oss av studenterna i medicinteknik och deras arbeten?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag tror att vi kan förvänta oss att studenterna med sina arbeten kommer göra signifikanta bidrag till kunskap och utveckling inom sjukvården. Jag hoppas också att det här ska bli årligt återkommande arbeten där vi får till ett bra samarbete som växer med tiden, att det kommer en medvetenhet om att studenterna på medicinteknik kan vara en bra resurs för att testa olika frågeställningar och också är en möjlighet till framtida rekryteringar som kan stärka sjukvårdens digitalisering.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom kommer den här gruppen med studenter om två år att göra sina exjobb och då kan kandidatarbetena vara en grund att stå på för en fördjupning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad har du för intryck av studenternas mål och visioner: vad är det för problem de vill lösa, vad vill de jobba med?</strong></div> <div><br /></div> <div>– De vill framför allt arbeta med något som har klinisk relevans och de vill bidra med att kunna göra något för sjukvården och patienterna. Det är ju därför de har valt utbildningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kan personal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som tar sig an studenter som ska göra ett kandidatarbete eller ett exjobb vänta sig?</strong></div> <div><br /></div> <div>– De kan vänta sig en ambitiös och nyfiken studentgrupp som kommer ta sig an sjukvårdens utmaningar. Jag hoppas att den som är intresserad av att handleda studenter vill följa deras arbete, agera bollplank och vägleda dem för att jobba framåt i sina projekt så att de kan göra mesta möjliga nytta och att vi lär oss så mycket som möjligt av varandra.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad tycker du själv är roligast med exjobbsmässan?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Att olika kompetenser får mötas för att tillsammans ta sig an komplexa och svårlösta problem. Att kompetens inom teknik och sjukvård kan arbeta tillsammans. Det här mötet är spännande att befinna sig i, för där skapas ny kunskap!</div> <div><br /></div> <div>Det är också roligt att se så många som vill arbeta med att göra saker som kan ha direkt nytta för patienter, som vill hjälpa människor nu och i framtiden. Vi står inför otroligt många utmaningar och på Chalmers och Sahlgrenska akademin tror vi mycket på ett ökat samarbete mellan medicin och teknik. När olika kompetenser och discipliner träffas och skapar en nära relation så kan den tekniska utvecklingen lösa relevanta problem för vården. </div> <div><br /></div> <div>Dessutom har det ett stort värde att vi jobbar lokalt. Chalmers, sjukhuset och akademin ligger nära varandra, vi jobbar redan tillsammans men kan göra mycket för att jobba tätare ihop. Exjobbsmässan kan hjälpa till med att öka dessa kontaktytor!</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/kalendarium/Sidor/Exjobbs-och-kandidatarbetesmassa-halsa-och-teknik-.aspx">Mer information om mässan och anmälan</a><span style="background-color:initial">. <br /><br /></span><span style="background-color:initial">Text: Patrik Centerwall</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div></div> <div><br /></div> <div>Publicerad i: Sahlgrenskaliv.se<br /><br />Foto: Emmy Jonsson</div> <div><br /></div>Thu, 22 Sep 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Naturvetenskapliga-fakulteten-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Naturvetenskapliga-fakulteten-2022.aspxPrisade av Naturvetenskapliga fakulteten<p><b>​Ulla Dinger har tilldelats Naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2022, medan Barbara Schnitzer har tilldelats Naturvetenskapliga fakultetens avhandlingspris 2022.</b></p><p><strong>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/ulladinger.jpg" alt="Ulla Dinger" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Mo​tivering till det pedagogiska priset:</strong></p> <p>Ulla Dinger har under sin långa tid på institutionen för matematiska vetenskaper varit djupt engagerad i institutionens grundutbildning. Under flera år var hon både utbildningsansvarig och programansvarig för Matematikprogrammet och därefter för Naturvetenskapligt basår. Ulla har också varit drivande när det gäller kursutveckling. För många år sedan utvecklade hon den inledande kursen på Matematikprogrammet till ett problembaserat format. Kursen lyfts ofta fram av studenterna som en viktig, motiverande och rolig kurs där formatet starkt bidrar till deras tidiga utveckling som matematiker. </p> <p>Hon har också varit examinator i drygt tjugo års tid på en analyskurs på fördjupningsnivå som är en nyckelkurs inför studierna på avancerad nivå. Här har hon byggt vidare på idén om vikten av att studenterna tränas i att kommunicera matematik. Vidare har hon gjort ett stort arbete med att utveckla matematikkurserna på basåret och ett pionjärarbete med att införa delvis digital examination. Sammanfattningsvis så är det ingen som kan mäta sig med Ulla vad gäller engagemang för utveckling av innehåll, form och kvalitet av grundutbildningen på institutionen för matematiska vetenskaper.</p> <p><a href="https://www.gu.se/nyheter/ulla-dinger-tilldelas-naturvetenskapliga-fakultetens-pedagogiska-pris-2022">Läs en intervju med Ulla Dinger med anledning av priset på Göteborgs universitets webb &gt;&gt;</a></p> <p><strong>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/BarbaraSchnitzer170x220.jpg" alt="Barbara Schnitzer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Motivering till avhandlingspriset:</strong></p> <p>Barbara Schnitzers avhandling bidrar till en bättre förståelse av åldrande i encelliga organismer och förflyttar fältet mot storskaliga modeller som kan användas för att undersöka synergistiska effekter av flera olika signaleringsvägar som påverkar livs- och hälsospannet. I sin avhandling utvecklade Barbara den mest omfattande tillgängliga matematiska modellen för jästreplikativt åldrande som binder samman tre stora åldringsprocesser: ansamling av skador, näringssignalering och metabolism. </p> <p>Modellen är också validerad för många protein knockouts och pekar mot interventionsstrategier som leder till förlängt hälsospann, vilket lägger grunden för en av de viktigaste prioriteringarna i FN: s hållbarhetsmål - att hitta rättvisa lösningar för att säkerställa att vi inte bara lever längre utan att vi håller oss friskare längre upp i åldrarna. Barbara har arbetat tillsammans med molekylärbiologer och visat mycket god samordnings- och planeringsförmåga. Hon har också visat på en stark vilja att ta en ledande roll och mognad att driva arbetet framåt i det tvärvetenskapliga teamet.</p> <p><a href="https://www.gu.se/nyheter/barbara-schnitzer-tilldelas-arets-avhandlingspris">Läs en intervju med Barbara Schnitzer med anledning av priset på Göteborgs universitets webb &gt;&gt;</a></p>Thu, 22 Sep 2022 08:25:00 +0200