Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 27 Nov 2020 13:25:12 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxNy materialtyp gör elbilsmotorer tillförlitligare<p><b>​Ett nytt isoleringsmaterial för elektriska ledare kan förlänga den genomsnittliga livslängden för motorisolering i elfordon uppemot åtta gånger. Materialet består av en tunn polyimidfilm som är motståndskraftig mot kemisk nedbrytning från elektroner.</b></p>​<span style="background-color:initial">I ett samarbetsprojekt med ABB Sverige och DuPont har forskare vid Chalmers utvärderat nya material för motorisolering som utsatts för de förhållanden som råder i kraftelektronikomvandlare, särskilt med användning i dagens elektriska fordon.</span><div><br /></div> <div>I studien utvärderades effekterna på isoleringsmaterial när det utsätts för ökade elektriska påfrestningar orsakade av frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Dessa omvandlare består vanligtvis av kiselkarbid och används i dagens avancerade traktionsmotorer, där de ger en snabbare spänningsökning i isoleringsmaterialet för elektriska ledare. I testerna utsattes isoleringsmaterialet även för höga temperaturer (150 till 180 ° C) och höga spänningar (3,0 och 3,5 kV).</div> <div><br /></div> <div>En slutsats är att polyimidfilmer av typen Kapton ECRC är lämpliga att använda i traktionsmotorer för elektrifierade fordon, som har frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Materialet är koronabeständigt, vilket innebär att det är motståndskraftigt mot kemisk nedbrytning när det träffas av elektroner. Vid jämförelse med icke-koronabeständigt Kapton FN framkom att Kapton ECRC-material, som är 25 procent tunnare, ökar den genomsnittliga livslängden för isoleringen med omkring åtta gånger.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/e2/news/Pages/New-insulation-material-increases-reliability-of-electric-car-motors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om projektet finns i en nyhetsartikel på Chalmers engelska webbplats</a> </div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu</a>, professor i elkraftteknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dupont.com/electronic-materials/news/2020/press-releases/20201112-kapton-film-addresses-faster-voltage-rise.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs ett pressmeddelande om projektet från DuPont</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Nov 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxWatch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?<p><b>​Thank all of you who participated in the webinar, 4 November: Hydrogen – A silver bullet in the energy system? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f">​Watch the webinar on Chalmers Play: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?</a><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f"></a><div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Program</span><ul><li>Moderator: Anders Ådahl, Energy Area of Advance Co-Director.</li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=np97magr">Maria Grahn</a>, Senior researcher, department of Mechanics and Maritime Science. Maritime Environmental Science. Director of Energy Area of Advance, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_M.G__overview_4%20Nov%202020_final.pdf">“Main possibilities and challenges for using hydrogen in the energy and transport sector​”​</a>​,</li> <li><a href="https://www.linkedin.com/in/thierry-lepercq-2968a/">Thierry Lepercq​</a>, founder of Soladvent. Former Executive Vice-President in charge of Research &amp; Technology and Innovation, ENGIE. Author of the book &quot;Hydrogen is the new oil&quot;.​<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_TL_Prez%20Chalmers%204%20November%202020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“The view on hydrogen in Europe”, </a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/k01wibj">Björn Wickman​</a>, Associate Professor, Chemical Physics, Department of Physics, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_BW_Fuel%20Cells_4%20Nov_2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“Improved fuels cells to enable a sustainable energy system”.​</a></li></ul> <div><span style="font-weight:700"><br /></span><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Panel: </span><br /><span style="font-weight:700"></span><div><ul><li><a href="/en/Staff/Pages/karin-andersson.aspx">Karin Andersson</a>, Professor in Maritime Environmental Science Expert in sustainable shipping, Chalmers. </li> <li><a href="/en/staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a>, Professor at Fluid Dynamics/Mechanics and Maritime Sciences, Chalmers.</li> <li><a href="https://www.ri.se/sv/anna-karin-jannasch">Anna-Karin Jannasch</a>, Rise, Director of the Swedish testbed for hydrogen electrolysis and industrial application </li> <li>Monica Johansson, Principal Energy &amp; Fuel Analyst, Volvo group. Expert in alternative fuels, with knowledge in hydrogen infrastructure. </li> <li><a href="/en/Staff/Pages/koopmans.aspx">Lucien Koopmans</a>, Professor, head of the division Combustion and Propulsion Systems, Chalmers.</li> <li>Mattias Wondollek, Program Director, <a href="https://energiforsk.se/en/">Energiforsk</a>.​</li></ul></div></div> <br /><br /></div></div>Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxEn robot kommer lastad<p><b>Chalmers campus Johanneberg har just nu besök av en självkörande liten robot vid namn Hugo, vars uppgift är att leverera post mellan Chalmers olika byggnader. Den självgående leveransroboten är en del av projektet Klimatneutral Urban Logistik där flera partners samarbetar för att testa och utvärdera nya, autonoma lösningar för att leverera varor i städer.</b></p><div>- Det finns få liknande projekt i Sverige just nu. En högaktuell funktion med denna typ av transport är möjligheten att minska direkta möten mellan människor och på så sätt begränsa smittspridningen av Covid-19 säger Carl Berge, VD på Hugo Delivery som leder projektet. Utifrån de tester som utförs på Chalmers är det just nu högprioriterat att utveckla Hugo för så kallad ”pick and collect” i affärer så att personal och kunder får leveranser av roboten istället för att behöva mötas.</div> <div><br /></div> <div>Elektriska, uppkopplade och automatiserade leveranser har också stor potential att göra stadslogistiken säkrare, effektivare och mer hållbar. Godstransporter förväntas öka drastiskt de kommande decennierna. Det ställer höga krav på logistikbranschen som behöver förändras i grunden. Framför allt när det gäller den sista sträckan då varorna ska levereras till slutkund, den så kallade “last mile delivery”. Detta är oftast den mest kostsamma och miljöskadliga delen i hela kedjan.</div> <div><br /></div> <div>Förutom att rent praktiskt testa och vidareutveckla ett automatiserat leveranssystem på campus, syftar projektet Klimatneutral Urban Logistik (KUL) till att generera ny kunskap om hur stadslogistik påverkar miljön och hur övergången till autonoma lösningar påverkar samhället och infrastrukturen i stort. Dessutom kommer man genom intervjuer och fokusgrupper med användare och människor som kommer i kontakt med roboten i gatumiljö skaffa sig en uppfattning om vilken grad av social acceptans som finns för dessa nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div>För att få en bred bild ingår både produktutvecklare, forskare, fastighetsägare och stadens trafikkontor i projektet, som också blir en del i Chalmers strävan, genom satsningen Five Star Campus, att skapa en attraktiv och experimenterande campusmiljö som synliggör både forskning och innovation i framkant.</div> <div><br /></div> <div>– De som rör sig på campus är redan vana vid att befinna sig i en innovativ miljö. Här pågår till exempel flera energiprojekt och vi har tidigare haft en självkörande buss som trafikerat området. KUL-projektet ligger helt i linje med den miljö vi vill skapa och roboten är verkligen något som kommer att sticka ut och väcka intresse på campus, säger Per Sunnergren på Johanneberg Science Park, som driver satsningen Five Star Campus tillsammans med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/ca2uw59GYCo"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Leveransroboten HUGO fixar sista sträckan (film)​</a></span><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span>H</span><span>ugo</span></h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P"><font face="open sans, sans-serif">Med hjälp av ett antal sensorer kan Hugo bilda sig en uppfattning om omvärlden. De två viktigaste är en stereokamera och så kallad LIDAR som står för Light Detection And Ranging. Med hjälp av denna teknik kan Hugo planera rutter och undvika hinder genom att data analyseras med hjäp av bland annat AI. Hugo har en hastighet på 15 km/h och klarar i dagsläget av att frakta upp till 80 kg.​ </font></p></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><div></div> <div><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Klimat</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">neut</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">ral Urban Logistik</span></div></h2> <div><span style="background-color:initial">Leverantör av robotarna är startupbolaget HUGO som också leder projektet. Övriga partners är Chalmers, Chalmersfastigheter, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Johanneberg Science Park, Ernst Rosén, HSB Göteborg, Akademiska Hus och Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det har en total kostnad på 5,5 miljoner och pågår från november 2019 till och med maj 2021.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Five Star Campus</h2> <div>Five Star Campus är ett initiativ för att använda Chalmers campus som testarenor för innovativa forskningsprojekt som utforskar framtidens hållbara lösningar. Visionen är ett experimenterande, attraktivt och hållbart campus som väcker nyfikenhet och sprider kunskap om spännande forskning och hållbar utveckling till studenter, besökare och anställda. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.hugodelivery.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om HUGO Delivery</a></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/campus-och-lokaler/fivestarcampus/Sidor/fivestarcampus.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om Five Star Campus​</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Cecilia Kertes, Chalmers och Karin Weijdegård, Johanneberg Science Park</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: HUGO Delivery</span></div> ​​​​​​​​​Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-nar-vi-transporthimlen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-nar-vi-transporthimlen.aspxHur når vi transporthimlen?<p><b>​Delade transporter, i självkörande och eldrivna fordon, är för många en framtidsdröm. Men hur når vi den? Med sin forskning om detta vann Sigma Dolins tredje pris i Earpas pitch-tävling för unga forskare.</b></p><span style="background-color:initial">Sigma Dolins jobbar på RISE och är doktorand på Chalmers i ett forskningsprojekt som till stor del finansieras av Keolis. I sitt arbete tittar hon på faktorer i kulturer och samhällen som kan underlätta, eller motverka, utvecklingen av en delad mobilitet.<br /></span><div><div>– Nya former av transporter, som eldrivna och självkörande fordon, kan slås ihop med samåkningstjänster för att bilda en helt ny form av mobilitet. En dag kommer vi att ha elektriska, autonoma, uppkopplade fordon som kommer när vi behöver dem, och de tar oss till en magisk plats; transporthimlen! säger hon.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Sigma-Dolins_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bäst av allt: sammanhållning</h2></div> <div>I ”transporthimlen” har vi lägre utsläpp, färre olyckor och färre fordon på vägarna. Vi kan boka vilken typ av fordon som helst från en och samma app, och lägga mindre tid och pengar på resor. Men Sigma Dolins tycker ändå att det allra bästa med framtidsscenariot är den sociala sammanhållning som kan skapas.</div> <div>– Om alla hade tillgång till bra och säkra transporter, ifall bilägande inte speglade den personliga identiteten eller ens tillgångar… om vi delade tio-femton minuter långa resor med människor som inte ser ut exakt som vi men ändå bor i samma grannskap… Jag tror att det skulle skapa intressanta och positiva förändringar i samhället, säger hon.<br /></div> <div>Men det är inte helt enkelt att uppnå.</div> <div><div>– Vi kan inte prata om självkörande fordon som en åtråvärd produkt för konsumenter. Istället behöver vi förstå hur vi ska omformulera vad allmänna transporter är och kan bli. Det betyder att vi, som samhälle, behöver ändra hur vi agerar och ser på mobilitet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kulturella faktorer påverkar viljan att dela</h2></div> <div>Sigma Dolins, och hennes kollega på Aristotle University i Thessaloniki, tittar nu på delad mobilitet som ett sociotekniskt system. De arbetar med en internationell och longitudinell studie och fokuserar på kulturella faktorer som påverkar vår vilja att dela fordon med andra. Målet är att bygga upp ett index för att förstå samhälleliga attityder till mobilitet, delning och självkörande fordon. Indexet ska vara beskrivande men också kunna ge underlag för åtgärder; vilka riktlinjer, föreskrifter eller vilken service behövs för att få till en beteendeförändring?</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rädsla för främlingar begränsar</h2> <div>Det största hindret för att få folk att dela fordon med andra är, enligt Sigma Dolins, att vi faktiskt är rädda för varandra.</div> <div>– Vi har inte en kultur där vi lär oss hur man ska uppföra sig om man är instängd med främlingar i ett litet utrymme. Det närmaste vi kommer delad mobilitet är att åka hiss – och då är vi oftast tysta under den knappa minut som färden tar. Pris är det enklaste och, just nu, mest effektiva sättet att få människor att prova att dela fordon med andra. Jag tror att pris och tillgänglighet är nyckeln till framgång, säger hon, och fortsätter:</div> <div>– Jag tror att kulturella skillnader definitivt påverkar hur vi ser på privat och allmän yta. Invånare i asiatiska länder tenderar att ha en annorlunda inställning än vi, och pre Corona var trängsel på allmän plats väldigt vanligt där. Att dela med andra var en nödvändighet och därför normalt. Men asiatiska familjer har heller inte alltid en egen bil. En del av min studie blir därför att titta på hur många som har haft tillgång till egen bil under uppväxten, och hur det påverkar individernas beteenden senare i livet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att kunna kommunicera</h2> <div>Att delta i Earpas Young Researchers Competition var en väg till exponering mot industrin, men mer än någonting annat var det ett sätt att få feedback och slipa på presentationstekniken, förklarar Sigma Dolins.</div> <div>– Jag tycker att det är viktigt att doktorander får den här typen av tillfällen. ”Fjärilar i magen-känslan” är förfärlig, så jag förstår att många undviker att presentera. Men att kommunicera vår forskning är 49 procent av arbetet!<br /><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: iStock och Birger Löfgren, Rise</div> <div>​<br /></div>Wed, 28 Oct 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspxTekniken som märker om du dåsar till bakom ratten<p><b>​Forskare från Chalmers och Autoliv håller på att utveckla en IT-plattform som direkt i förarmiljön kan läsa av tecken på trötthet hos den som sitter bakom ratten. I början av nästa år kommer systemet att testas av ett 50-tal förare i Göteborgstrafiken.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Trötthet orsakar många olyckor i trafiken och med ny teknik kan vi hjälpa förare att undvika att köra när de inte är helt alerta, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik på Chalmers.</span><div><br /></div> <div>Syftet är att kunna mäta, analysera och kommunicera fysiologiska signaler i ett fordon. Projektet går under namnet COPE, Connected Occupant Physiological Evaluation, och drivs gemensamt av forskare från Chalmers och Autoliv.</div> <div><br /></div> <div>När en person börjar bli dåsig och sömnig påverkas bland annat hjärtslagen och andningen. Genom att bygga in sensorer i bilinredningen, exempelvis i säkerhetsbälte och ratt, kan variationer i hjärtfrekvens och andning uppmätas i realtid. Även olika typer av smartklockor och armband med inbyggda sensorer kan användas för att registrera fysiologiska signaler hos föraren. </div> <div><br /></div> <div><strong>Främjar trafiksäkerhet och hälsa</strong></div> <div>– Trafiksäkerhet står i fokus men också möjligheterna att till exempel hantera plötslig akut sjukdom hos föraren, att följa upp kroniska hälsotillstånd eller behandlingar samt att göra rätt insatser vid trafikolyckor, säger Bengt Arne Sjöqvist, Professor of practice emeritus på Chalmers, och sedan många år verksam inom digital hälsa. </div> <div> </div> <div>– I de digitala uppkopplade säkerhetstjänster som vi på Autoliv håller på att utveckla blir hälsoaspekterna allt mer viktiga, säger Pernilla Arnell som ansvarar för affärsutveckling inom Autoliv. Att kunna uppmärksamma föraren på hälsotillstånd som kan påverka bilkörningen är ett naturligt nästa steg. Våra undersökningar visar att det finns en positiv inställning, <span style="background-color:initial">inte minst bland medelålders kvinnor, </span><span style="background-color:initial">till olika hjälpmedel som främjar säker körning.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Teknikutvecklingen styrs i den riktningen även via lagkrav och poängbedömning av säkerhetsfunktioner på EU-nivå, som reglerar och premierar att sömndetektion ska finnas i nya bilar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fokus flyttas från fordonet till föraren</strong></div> <div>– I takt med att teknik för automatisk styrning och assisterad förarhjälp blir allt vanligare i bilar kommer förare sannolikt bli fortare trötta, speciellt nattetid, då köruppgiften blir mindre stimulerande, säger Johan Karlsson, senior forskningsingenjör på Autoliv Research. Det gör det ännu viktigare med en tillförlitlig detektion av trötthet. </div> <div><br /></div> <div>Redan idag har många bilar någon form av inbyggd trötthetsdetektion som baseras på förarens körprestation genom att mäta hur mycket bilen vinglar på vägbanan. Om förarens ofokuserade körning korrigeras av bilens förarhjälp, förlorar detta emellertid sin betydelse som mått på trötthet. I framtiden kommer det att finnas andra, mer direkta sätt att mäta trötthet, där fokus sätts på förarens fysiologi och inte på att genom bilens beteende avgöra förarens prestationsförmåga.</div> <div><br /></div> <div>En hårdvara har utvecklats av Autoliv, som knyter samman sensorer i bilen med uppkopplade tjänster. Därmed blir det också möjligt att exempelvis använda information från träningsklockor eller andra smarta klockor, att ta med sin förarprofil till fordon i bilpooler och att dra nytta av möjligheter till individanpassning av trötthetsdetektionen.</div> <div><br /></div> <div>– Mätresultaten tolkas av en algoritm tränad med hjälp av artificiell intelligens, som Chalmers, Autoliv och VTI har utvecklat gemensamt, säger Stefan Candefjord. Systemet känner igen tecken på när en person blir dåsig och körförmågan därmed försämras. Data som samlas in under färd kan delas vidare via uppkoppling mot molnet, och förstås också genom system i bilen som ser till att föraren om möjligt skärper sin koncentration igen eller rekommenderar en paus från körningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi håller för närvarande på att utvärdera om diskreta sensorer kan ge lika värdefull information som EKG-sensorer av medicinsk kvalitet, säger Ke Lu, postdoktoral forskare, i projektgruppen på Chalmers.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/COPE_hardware_750px.jpg" alt="Bilförare på landsväg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /></div> <div><em>Testförare kommer att få en liten svart dosa ovanpå instrumentpanelen, som samlar in data om förarens andning och puls. Bilen på bilden är utrustad med en ratt med inbyggda EKG-sensorer. </em><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Tester på väg </strong></div> <div>I början av nästa år kommer forskningen att rulla ut på allmän väg för att tekniken ska kunna testas i större skala och data samlas in under verklig körning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi planerar att ha en testflotta om cirka 50 fordon, säger Johan Karlsson. I ett första skede kommer förarna med jämna mellanrum att få skatta sin egen trötthetsnivå via ett enkelt tryck på en skärm. Parallellt registreras de fysiologiska signalerna genom pulsklockor, och för några förare även med prototypsensorer i ratt och säkerhetsbälten.</div> <div><br /></div> <div>Data som samlas in används för att ytterligare kalibrera algoritmerna. De ska känna av om föraren är sömnig och i viss mån även ska kunna förutsäga hur tröttheten kommer att fortskrida de närmast följande minuterna.</div> <div><br /></div> <div>IT-plattformen som utvecklas inom COPE-projektet bedöms kunna utgöra en central del att bygga vidare på i andra applikationer och forskningsprojekt, exempelvis för att tillföra viktig information till system för smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet inom <a href="https://picta.lindholmen.se/Via_Appia" target="_blank">TEAPaN-projektet​</a>. </div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Autoliv</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/COPE-2772_Johan_Karlsson_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><em>Johan Karlsson, forskare på Autoliv, i simulatorn där nya sensorer som känner av förarens andning och puls kommer att testas, exempelvis integrerade i säkerhetsbältet.</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer om COPE-projektet </strong><br /></div> <div>Connected Occupant Physiological Evaluation, COPE, är ett tvåårigt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa smart monitorering av hälsodata i realtid med fokus på sömndetektion hos förare. Finansiering sker via <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport</a> samt <a href="https://www.autoliv.com/" target="_blank">Autoliv</a>. Forskningen har koppling till trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER </a>vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Söker du exjobb och vill bidra i den här forskningen? </strong></div> <div>Gör ditt examensarbete om smarta säkerhetsbälten, ett samarbete mellan Chalmers och Autoliv: <a href="/en/departments/e2/education/masters-programmes/Documents/Monitoring%20drivers%20respiration%20and%20drowsiness%20using%20smart%20seatbelt_.pdf" target="_blank">Monitoring driver’s respiration and drowsiness using smart seatbelt</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om hur Chalmers arbetar med digital hälsa</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om Chalmers forskning inom området digital hälsa, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, professor of practice emeritus i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, samt strategi- och affärsansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/annasjor.aspx">Anna Sjörs Dahlman​</a>, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik samt forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, <a href="mailto:%20anna.dahlman@vti.se">anna.dahlman@vti.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ke-Lu.aspx">Ke Lu</a>, postdoc i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20ke.lu@chalmers.se">ke.lu@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bakidou.aspx">Anna Bakidou</a>, doktorand i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Högskolan i Borås, </div> <a href="mailto:%20bakidou@chalmers.se"><div>bakidou@chalmers.se</div></a><div><br /></div> <div><strong>För mer information om Autolivs forskning, kontakta:</strong></div> <div>Johan Karlsson, Senior forskningsingenjör, Human Factors, Autoliv Research, <a href="mailto:%20johan.g.karlsson@autoliv.com">johan.g.karlsson@autoliv.com</a></div> <div>Pernilla Arnell, Director Business Development Sales, <a href="mailto:%20pernilla.arnell@autoliv.com">pernilla.arnell@autoliv.com</a></div> <div>Per Gustafsson, Gruppchef Innovation och Testning, <a href="mailto:%20per.gustafsson@autoliv.com">per.gustafsson@autoliv.com</a></div>Wed, 28 Oct 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspxDigital hälsa möter fordonsindustrin<p><b>​Högre trafiksäkerhet, bättre koll på hälsoläget hos den som sitter bakom ratten samt ökad kunskap om hur uppkopplade hjälpmedel och smarta tjänster kan användas i rullande fordon. Det är några av vinsterna när forskare inom digital hälsa och fordonsindustri nu gör gemensam sak.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det finns många viktiga beröringspunkter mellan digital hälsa och fordonsindustri som ännu inte ägnats så mycket forskning och utveckling. Ur ett västsvenskt perspektiv känner vi att tiden är mogen för en gemensam satsning, säger Bengt Arne Sjöqvist, Professor of practice emeritus vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, och sedan många år verksam inom digital hälsa. Att det finns en ömsesidig utvecklingspotential har gjorts tydligt inom trafiksäkerhetscentrat SAFER, där båda områdena möts.</span><div>​<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/Bengt_Arne_Sjöqvist_191122_DSC_8857_200x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det gemensamma intresset kretsar i det här fallet kring att kunna mäta, analysera och kommunicera fysiologiska signaler i ett fordon. Trafiksäkerhet står i fokus men också möjligheterna att hantera plötslig akut sjukdom hos föraren, att följa upp kroniska hälsotillstånd eller behandlingar samt att göra rätt insatser vid trafikolyckor. </div> <div><br /></div> <div>I ett framtidsscenario, om en förare exempelvis drabbas av akut hjärtflimmer, ska sensorer och intelligent teknik inbyggd i bilen kunna läsa av och tolka de fysiologiska signalerna och se till att fordonet automatiskt kör in och stannar vid sidan av vägen samtidigt som ett larm går till sjukvården.</div> <div><br /></div> <div>Den europeiska trafiksäkerhetsorganisationen Euro NCAP har i sin färdplan till 2025 dessutom pekat ut förarövervakningssystem som ett prioriterat område, vilket gör sådan teknik extra intressant för fordonsindustrin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Profilering inom digital hälsa</strong></div> <div>För att kunna möta dessa forskningsutmaningar, men också den ökande digitaliseringen inom sjukvården generellt sett, profilerar sig institutionen för elektroteknik på Chalmers successivt inom området digital hälsa. Nya projekt och ny kompetens knyts till området. Ett exempel är Anna Sjörs Dahlman, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som nyligen utsågs till adjungerad docent och vars kunskaper inom mätning av vitaldata i svåra miljöer nu kommer väl till pass.</div> <div><br /></div> <div>– Idag arbetar vi främst med systemlösningar där IT, kommunikationsteknik och medicinteknik stöder och förbättrar kliniska vårdprocesser. Genom att få tillgång till relevant information, från många olika källor, vill vi öka precisionen i varje beslut som tas i en vårdprocess. Det handlar bland annat om att utveckla kliniska beslutsstöd baserade på artificiell intelligens och maskininlärning, men även video- och telemedicin i olika former. Prehospital och mobil sjukvård är de primära tillämpningsområdena i nuläget, säger Bengt Arne Sjöqvist. </div> <div><br /></div> <div><strong>Samarbete kring sömndetektion i fordon</strong></div> <div>Med detta i bagaget tas nu steget vidare, genom ett samarbete mellan Autoliv och Chalmers, för att kunna utveckla lösningar inom digital hälsa i fordonsmiljön. En IT-plattform med föraren som utgångspunkt och bilen som mätplats håller på att designas inom ramen för COPE-projektet, Connected Occupant Physiological Evaluation (se fakta om projektet nedan).</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/20200122_StefanCandefjord_portrait_WebbRes_(C)_Emmy_Jonsson_300x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Stefan Candefjord" style="margin:5px" />– Att detektera trötthet är den första tillämpningen vi jobbar med, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik. Trötthet orsakar många olyckor i trafiken och med ny teknik kan vi hjälpa förare att undvika att köra när de inte är helt alerta. Vi är nu på god väg att kunna testa tekniken tillsammans med Autoliv.</div> <div><br /></div> <div>När en person börjar bli dåsig och sömnig påverkas bland annat hjärtslagen och andningen. Genom att bygga in sensorer i bilinredningen, exempelvis i säkerhetsbälte och ratt, kan variationer i hjärtfrekvens och andning uppmätas i realtid. Även olika typer av smartklockor och armband med inbyggda sensorer kan användas för att registrera fysiologiska signaler hos föraren. </div> <div><br /></div> <div>– Mätresultaten tolkas av en algoritm tränad med hjälp av artificiell intelligens, som vi på Chalmers har utvecklat tillsammans med Autoliv och VTI, säger Stefan Candefjord. Systemet känner igen tecken på när en person blir dåsig och körförmågan därmed försämras. Data som samlas in under färd kan delas vidare via uppkoppling mot molnet, och förstås också genom system i bilen som ser till att föraren om möjligt skärper sin koncentration igen eller får rekommendationen att ta en paus från körningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Smart larmhantering nästa steg</strong></div> <div>Ett annat forskningsprojekt där digital hälsa och fordonsindustri möts är TEAPaN, Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification (se fakta om projektet nedan). På sikt kommer den IT-miljö som nu utvecklas och testas i COPE-projektet kunna utgöra en central del i ett sådant system.</div> <div><br /></div> <div>– Detta är verkligen spännande projekt där vi hela tiden bygger vidare på våra kunskaper i nya tillämpningar, säger Stefan Candefjord. En framgångsfaktor är samarbetet där vi korskopplar våra kompetensområden.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Johan Karlsson, Autoliv (toppbild), Yvonne Jonsson (porträttbild på Bengt Arne Sjöqvist), Emmy Jonsson (porträttbild på Stefan Candefjord)</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Vad är digital hälsa?</strong></div> <div>Digital hälsa innefattar såväl digitaliseringen av hälso- och sjukvårdens tjänster och arbetssätt som framväxten av intelligenta sensorer, beslutsstödsystem, analys- och diagnosverktyg, appar etc. IT i vid mening, inklusive AI och maskininlärning, är en grundläggande del. Området kombinerar därmed medicinsk teknik, telekommunikation och IT, och kräver ofta ett nära samspel mellan akademi, vårdgivare och industri.</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om COPE-projektet  </strong></div> <div>Connected Occupant Physiological Evaluation, COPE, är ett tvåårigt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa smart monitorering av hälsodata i realtid med fokus på sömndetektion hos förare. Finansiering sker via <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport</a> samt <a href="https://www.autoliv.com/" target="_blank">Autoliv</a>. Forskningen har koppling till trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER ​</a>vid Chalmers. </div> <div>Chalmers och Autoliv forskar på algoritmer och dataanalys, medan Autoliv har utvecklat hårdvaran som knyter samman sensorer och annan teknik samt testflottan av bilar där tekniken kan provas.</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs en artikel om COPE-projektet: Tekniken som märker om du dåsar till bakom ratten​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="https://picta.lindholmen.se/Via_Appia" target="_blank">Mer om TEAPaN-projektet </a><br /></strong><span style="background-color:initial">Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification, TEAPaN, utvecklar smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet. Projektet fokuserar på tidig olycksdetektion samt smart och rikare informationshantering för effektivare resursprioritering inom blåljusverksamheterna och i förlängningen att skadade kan tas om hand på ett bättre sätt. TEAPaN leds av <a href="https://picta.lindholmen.se/" target="_blank">PICTA </a>och genomförs i samverkan med trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/">SAFER</a> vid Chalmers. Följande parter ingår: Volvo Cars, Consat, Detecht, SOS International, PreHospe​n/HB, Chalmers, SvLC/Sjukvårdens Larmcentral, Ambulansen SU, VTI.</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div><strong>För mer information, kontakta Chalmers forskare inom området digital hälsa:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, professor of practice emeritus i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, samt strategi- och affärsansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div>Anna Sjörs Dahlman, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik samt forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, <a href="mailto:%20anna.dahlman@vti.se">anna.dahlman@vti.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ke-Lu.aspx">Ke Lu</a>, postdoc i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20ke.lu@chalmers.se">ke.lu@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bakidou.aspx">Anna Bakidou</a>, doktorand i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Högskolan i Borås, <a href="mailto:%20bakidou@chalmers.se">bakidou@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om Autolivs forskning, kontakta:</strong></div> <div>Johan Karlsson, Senior forskningsingenjör, Human Factors, Autoliv Research, <a href="mailto:%20johan.g.karlsson@autoliv.com">johan.g.karlsson@autoliv.com</a></div></span></div> <br />Tue, 27 Oct 2020 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Bilspel-ska-locka-unga-till-ingenjorsyrket.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Bilspel-ska-locka-unga-till-ingenjorsyrket.aspxBilspel ska locka unga till ingenjörsyrket<p><b>​Formula Infinity är ett lärosätesövergripande, tvärvetenskapligt projekt med koppling till e-sport och ungdomskultur. Projektets vision är att skapa ett pedagogiskt bilspel där ungdomar virtuellt bygger och tävlar med egna racerbilar, samtidigt som de lär sig teknik.</b></p>​Formula Infinity är en racingsimulator där byggandet av bilen ligger i lika stort fokus som körandet och tävlandet. Med välbyggda spelmotorer och pedagogiska stödsystem ska spelarna lära sig att modifiera och virtuellt bygga sina egna bilar, för att sedan köra och tävla med dem på realistiska eller fantasirika banor. Den kompletta projektidén är framtagen av 11 svenska lärosäten och Svenska Bilsportförbundet. <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ett verktyg för underv</span><span>isning</span></h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/FormulaDriverless_OlaBenderius_180523_03.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:374px" />En som engagerat sig för projektet är Chalmersforskaren Ola Benderius. Han är docent på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och arbetar med autonoma fordon. Om finansieringen säkerställs hoppas han att det kan leda till en gemensam och givande aktivitet mellan svenska lärosäten. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det skulle göra oss alla starkare. Att få ut ett spel på internationell nivå som kan locka studenter till svenska ingenjörsutbildningar vore mycket bra. Tycker även att e-sportaspekten och att spelet är tänkt som ett verktyg i undervisning är spännande, säger Ola Benderius. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>CDIO-projekt i spelformat</span></h2> <div>Spelet ska ta till vara på lek och nyfikenhet och ge möjlighet för den intresserade att fördjupa sina kunskaper genom att experimentera med realistisk teknik. I Formula Infinity ska kunskap, information och pedagogiska hjälpverktyg alltid finnas till hands, interaktivt och enkelt, när spelaren själv vill använda dem. Ett slags CDIO-projekt i spelformat​. CDIO är en förkortning av Conceive, Design, Implement and Operate och innebär att studenterna i ett CDIO-projekt får planera, utveckla, tillverka och driva komplexa tekniska produkter och system, i team med moderna IT-verktyg som hjälp.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/bilspel%20grafiskt%20exempel.jpg" alt="Grafiskt exempel på hur spelet skulle kunna se ut" style="margin:5px" /><br /><span style="font-size:12px"><span><em>Bilden visar ett grafiskt exempel på hur interaktion på den första nivån skulle kunna ske i spelet - ett enkelt utbyte av bildelar. Spelaren har sedan möjligheten att djupdyka i varje enskilt element och interagera mer djupgående med detta. För den oinsatte spelaren finns i exemplet vägledning i form av en ingenjörsavatar och hjälpinformation ett knapptryck bort (representerat i bilden av informationsikoner). Samma gäller på varje nivå, men desto djupare du dyker i enskilda element, desto mer avancerad blir informationen och interaktionen.</em></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div>Det är ovanligt att så många universitet går samman kring teknisk utveckling. Det ser Ola Benderius som en styrka. </div> <div><br /></div> <div>– Det pekar på en stark gemensam vilja att förbättra synen på ingenjörsyrket och locka studenter från grupper som normalt inte söker sig till ingenjörsyrket. Solidariteten i projektet är dessutom hög då det inte handlar om att lyfta det egna universitetet utan snarare professionen i stort, säger Ola Benderius. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Workshop tillsammans med bilindustrin</h2> <div><span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">början av oktober deltog Ola Benderius tillsammans med Mattias Bergman, VD för Bil Sweden och Martin Andersson, business unit manager på Afry i ett panelsamtal arrangerat av Formula Infinity för att tala om de utmaningar universiteten och industrin står inför. Se diskussionen nedan.​</span><br /></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="https://www.formulainfinity.se/sv/">Formula Infinity</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ola-benderius.aspx">Ola Benderius​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div class="ms-rtestate-read ms-rte-wpbox"><div class="ms-rtestate-notify ms-rtestate-read 81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" id="div_81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" unselectable="on"></div> <div id="vid_81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" unselectable="on" style="display:none"></div></div> ​​<br /></div>Tue, 20 Oct 2020 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspxBidrar till EU:s arbete för elektrifiering av transportsektorn<p><b>Klimatfrågan har länge varit en drivkraft för elektrifieringen av transportsektorn men nyttan för miljön har ibland varit ifrågasatt.  – Den nya EU-rapporten visar att elbilen är mindre belastande för miljön än fossilt drivna fordon, men det finns utmaningar bland annat när det gäller råvaror för batteritillverkningen, säger Anders Nordelöf, forskare vid avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers. ​</b></p><p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>EU-kommissionen har tagit ett helhetsgrepp</b> och beställt en livscykelanalys, LCA, för att få svar på vilken miljöpåverkan olika fordonstyper har. Syftet är att sammanfatta forskningsläget för miljöbedömning av fordon för att ge kommissionen bättre beslutsunderlag i sitt arbete med att driva på elektrifieringen av transportsektorn för att minska klimat- och miljöpåverkan. Sammanställningen som omfattar lätta och tunga fordon som drivs med el-, hybrid- och förbränningsmotorer, är en av de största sammanställningarna av forskningslitteraturen som gjorts.<br /><br /></span></p> <p>– När man nu gått igenom forskningsfältet och tittat på vilka viktiga budskap som finns från området, så är det roligt att se att det arbete jag gjorde för flera år sedan under min doktorandtid, är citerat flera gånger, säger Anders Nordelöf. <br /><span style="background-color:initial">Fr</span><span style="background-color:initial">amförallt avser han en artikel publicerad 2014 som var en litteraturgenomgång av forskningsfältet fram till år 2013. Anders Nordelöf studerade då helt elektriska fordon, men också laddningsbara hybrider. Men få tunga fordon eftersom det inte fanns så många studier. <br /></span><span style="background-color:initial"><br /><b>– Mitt arbete var en av de större</b></span><span style="background-color:initial"> genomgångarna av forskningsområdet. Det är samma huvudlinjer man kommer tillbaka till här. Jag sammanställde och analyserade den forskningslitteratur som fanns utifrån metodval och systemgränser, och benade ut vilka typer av LCA studier som svarar på vissa typer av frågor.</span></p> <p>– I EU:s stora rapport så har man även gjort egna beräkningar och livscykelanalyser för olika typfordon. Det är en bred sammanställning med över 300 olika litteraturkällor och en mängd olika aktörer som Scania, Volvo Cars, IVL och Northvolt har bidragit med synpunkter, säger Anders Nordelöf.<br /><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">EU-studien har också använt de datamodeller som Anders Nordlöf utvecklade för drivlinekomponenter och tillverkningsprocesser inom ramen för sin avhandling. <br /></span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Man hoppas ju att det man gör ska bidra till kunskapsuppbyggnad. Så det känns jätteroligt när arbetet används i en sådan här betydelsefull sammanställning som förmedlas vidare till beslutsfattare i EU.</span></p> <p><br /><b>Anders Nordelöf beskriver</b> sina studier som fotarbete för förbättrad datakvalité inom livscykelanalys på elfordon, som andra kan bygga vidare på för att göra bättre analyser. <br /><span style="background-color:initial"><strong></strong>– </span><span style="background-color:initial">Det är verkligen så man ska se på de här inventeringsdatamodellerna som jag har tagit fram. De är verktyg för LCA-analytiker, som sedan förmedlar sin kunskap till beslutsfattare. Mitt arbete i detta fall är en delmängd av botten av pyramiden. Jag har bidrag med några viktiga stenar till grunden. Sedan har jag glädje av dessa modeller själv också, såklart, avslutar han.</span></p> <p><br /></p> <p><b>Läs mer: </b></p> <p><a href="https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/transport/vehicles/docs/2020_study_main_report_en.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />EU: rapport Determining the environmental impacts of conventional and alternatively fuelled vehicles through LCA</a></p> <p><br /></p> <p>I EU:s rapport citeras och används forskning som beskrivs i fem artiklar från Anders Nordelöfs avhandling. Doktorandprojektet, som avslutades 2017, genomfördes med finansiering från styrkeområde Energi, och datamodellutvecklingen erhöll även stöd från <a href="http://emobilitycentre.se/">Swedish Electromobility Centre</a>.</p> <p><br /></p> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/anders-nordelof.aspx" style="outline:0px">Läs mer om Anders Nordelöf</a><br /><br />Text: Ann-Christine Nordin<br />Foto: Ulrika Ernström</p> <div><br /></div>Tue, 20 Oct 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-masterprogram-for-framtidens-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-masterprogram-for-framtidens-transporter.aspxNytt masterprogram för framtidens transporter<p><b>​Självkörande, uppkopplade fordon som ständigt kommunicerar med varandra blir snart verklighet. Dessutom ökar behovet av att hitta alternativa bränslekällor och minska utsläpp för att nå klimatmålen. Som ett led i detta startar Chalmers nu ett masterprogram som ska rusta framtidens ingenjörer för transportindustrins kommande omställning.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Det nya masterprogrammet Mobility engineering som​ startar hösten 2021 på Chalmers kommer att bestå av fyra olika profiler där man kan välja vilket fält man vill specialisera sig inom. Det handlar om vägfordonsteknik, järnvägsteknik, flygplansteknik och marin teknik. </span><div>– Många av utmaningarna i de olika branscherna är samma. Det kan handla om allt från självkörande fordon till optimering eller elektrifiering, säger Erik Hulthén som är programansvarig för Maskinteknik och har varit en drivande i arbetet med det nya masterprogrammet. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Ersätter tv</span><span>å tidigare program</span></h3></div> <div>Mobility engineering ges helt på engelska och kommer att ersätta de två tidigare masterprogrammen Automotive engineering och Naval Architecture and Ocean engineering på Chalmers vars profiler vävs in i det nya programmet.  </div> <div>–Vi behöver blicka framåt för att våra nuvarande studenter skall ha med sig relevant kunskap och färdigheter som behövs om tre, tio och 20 års tid. Det nya programmet är självklart utformat efter vad vi vet om framtiden nu, men det blir också mer dynamiskt så att vi kan fortsätta vara relevanta, säger Erik Hulthén.</div> <div><br /></div> <div>Efterfrågan på den nya sortens kompentens som ska utbildas i programmet kommer direkt från transportbranschen. <span style="background-color:initial">Chalmers arbetar kontinuerligt nära industrin för</span><span style="background-color:initial"> att utveckla sina utbildningar och </span><span style="background-color:initial">olika branschföreträdare är inblandade i den processen</span><span style="background-color:initial">. I </span><span style="background-color:initial">just det här fallet har</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Volvo Cars, GKN Aerospace och Trafikverket varit med och tyckt till inför starten av utbildningen. </span></div> <div>– Bilindustrin är nu på väg i en helt ny riktning än tidigare. Digitalisering, elektrifiering, uppkoppling samt nya affärsmodeller är här inom kort. Endast aktörerna som lyckas ställa om snabbt och anpassa sig till denna förändring kommer att lyckas, säger Kristian Abel, chef för Komplettvagnsutveckling på Volvo Cars. </div> <div><br /></div> <div>– Självkörande fordon som inte ägs av de som brukar dem väntas komma starkt inom bildindustrin. Då blir det inte bara självkörning och framdriften som man behöver jobba med utan också fordonet som system, en flotta av fordon helt enkelt. Och även då finns det massor av likheter mellan bilar, fartyg, tåg och flyg, menar Erik Hulthén. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Systemväxling till nya lösningar</h3></div> <div><div><span style="background-color:initial">Sjöfartens stora utmaning är den förväntade tillväxten av transporter med krav på minskade koldioxidutsläpp</span><span style="background-color:initial">. Detta leder oundvikligen till en omställning till nya alternativa bränslen med tillhörande maskinsystem och produktion av bränslen. </span><span style="background-color:initial">När det gäller flygplansteknik måste utsläppen på sikt minska även där. Det kan bli aktuellt med elektriska flyg för kortare sträckor och autonoma flyg tycks också vara på gång.</span></div></div> <div>– Kortsiktigt handlar utvecklingen om att förbättra dagens teknik men på lång sikt är det en systemväxling till helt nya lösningar som krävs för att uppnå klimatmålen, säger Rebecka Karrin, teknisk doktor på GKN Aerospace. </div> <div><br /></div> <div>För att skapa ett hållbart samhälle ökar förväntningarna på järnvägen att kunna bidra med effektivare och ökade transporter. Detta i sin tur kräver fler tåg på spåren samt snabbare, tyngre och längre tåg. </div> <div><span style="background-color:initial">Utvecklingen inom järnvägsteknik går därför bland annat mot bättre kapacitetsutnyttjande, självkörande tåg, automatkoppel för godståg, smartare underhåll och kostnadseffektivare tekniska lösningar.</span><br /></div> <div>– Det sker ett generationsskifte nu och det finns stor efterfrågan på kompetens inom järnvägssektorn. Signalsystem, kommunikationssystem och ökad grad av digitalisering är framtiden för att kunna köra tåg närmare varandra och därmed utnyttja järnvägen mer, men också för att järnvägen ska fungera som en del i hela transportsystemet, säger Ingemar Frej, senior rådgivare på Trafikverket. <br /><br />Text: Vedrana Sivac</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Mobility-Engineering.aspx" title="Mobility engineering" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om masterprogrammet Mobility engineering här  ​</a></div> Fri, 16 Oct 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxOm 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar<p><b>​Han utvecklar teknologi som kan peka ut exakta positioner utan GPS och hindra självkörande bilar från att krocka. Årets William Chalmersföreläsare Erik Ström vill prata om kommunikationsteknologins möjligheter – och stora utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Erik Ström är professor vid institutionen för elektroteknik. Enkelt uttryckt arbetar han med teknik för att flytta information från en plats till en annan. Han är även föreståndare för kompetenscentrumet ChaseOn som forskar om antennsystem för allt ifrån snabba mobilnät och självkörande bilar till säker barnmat och medicinsk diagnostik. Han har även varit engagerad i att ta fram en global standard för 5G, vilket gör att han ofta får frågor från media om utvecklingen av mobilnäten. Då är han mån om att lyfta fram möjligheterna med kommunikationsteknologin. </span><div>– Tänk om vi inte hade haft internet och alla dagens resurser nu – vad hade vi då gjort i den här Covid-pandemin? säger han. Det är fantastiskt hur vi kan samla in, processa och använda data för att till exempel prediktera var smittan dyker upp, kanske kunna hitta vaccin och fungerande behandlingsmetoder. Det finns en otrolig potential i detta! </div> <div><br /></div> <div><strong>Dags för ytterligare ny generation</strong></div> <div>Mobilnätet 5G är snabbare än föregående generationer och har en ökad kapacitet vilket gör att fler enheter kan vara uppkopplade samtidigt och kommunicera med varandra i realtid. Det finns snart i var människas ficka. Och alldeles nyligen togs första steget mot att påbörja nästa generation – 6G. Chalmers deltar tillsammans med ett antal andra akademier och industrier i ett stort EU-projekt som ska sätta ramarna för utvecklingen innan arbetet med det nya 6G-nätet ens kan börja. Om åtta-tio år ska nätet sedan vara tillgängligt för allmänheten. Men ännu är det för tidigt att säga vilka nya tekniska innovationer som 6G kommer att innebära, menar Erik Ström.</div> <div>– Det enda som man säkert vet är att 6G kommer efter 5G, som vi brukar säga. Det finns så klart funderingar och tankar om vilka tjänster vi tror kommer att vara viktiga, men det är svårt att veta på förhand vad som kommer att slå kommersiellt. Men som exempel tror vi att en utveckling av noggrann positionering i sex dimensioner kommer att bli användbar. Då kommer man att kunna avgöra till exempel var och på vilken våning i ett stort höghus som en mobiltelefon befinner sig, och även hur telefonen pekar, alltså väderstreck plus uppåt/nedåt, ungefär som med en kombinerad kompass och vattenpass. </div> <div><br /></div> <div><strong>Oroar sig för samhällsutvecklingen</strong></div> <div>I takt med att mobilnätet byggs ut kommer också rapporterna om 5G-master som sätts i brand. För på internet florerar konspirationsteorier om ett samband mellan 5G och coronaspridningen. Den typen av utveckling oroar Erik Ström och därför vill han ägna en stund av sin föreläsning åt att fundera över begreppet kunskap.</div> <div>– Jag är bekymrad över utvecklingen mot ett samhälle där människor får sin världsbild bekräftad i sina filterbubblor, säger Erik Ström. Det är riktigt farligt!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad känner du inför att hålla årets William Chalmersföreläsning?</strong></div> <div>– Det är mycket hedrande att vara utvald bland alla dessa duktiga människor på Chalmers – det är en ära! Sedan tycker jag om att dela med mig av mina tankar, och att få prata om det som ligger mig varmt om hjärtat i det här forumet, det är spännande. Men det ger även ett stort mått av prestationsångest – det kommer ju med en sådan här sak!</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Helena Österling af Wåhlberg</span><br /></div> <div><div>Foto: Yen Strandqvist​</div></div> <div><br /></div> <div></div> Tue, 13 Oct 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Arbetar-för-en-hallbar-framtid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Arbetar-f%C3%B6r-en-hallbar-framtid.aspxArbetar för en hållbar framtid<p><b>​På styrkeområde Transport pågår aktivt arbete för att koppla forskningen till FN:s hållbarhetsmål. I november står styrkeområdet värd till ett event under veckan Act Sustainable, och nyligen hölls ett välbesökt lunchseminarium.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att arbeta för global hållbarhet blir allt viktigare. Styrkeområde Transport satsar därför på att utbilda forskare i hur deras arbete kan kopplas till Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling.<br /><br /></span><div>Som ett led i detta representerade Transport Chalmers i Vinnovas K3-projekt Agera. Projektet syftade till att använda hållbarhetsmålen som ramverk för att utveckla nya sätt för universiteten att utvärdera och följa upp samarbeten med samhället, och därigenom stärka utvecklingen av ett hållbart samhälle.<br /><br /></div> <div>– Maria Djupström, som är Chalmers hållbarhetsstrateg, guidade vår ledningsgrupp genom ett antal workshops där vi fick lära oss hur vi ska arbeta med hållbarhetsmålen. Att implementera målen i vår forskning är inte helt enkelt. Vi fick utveckla vårt sätt att se på forskningen, och de aktiviteter vi gör inom styrkeområde Transport, med ”hållbarhetsglasögonen” på oss, säger Sinisa Krajnovic, styrkeområdesledare.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Sinisa_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– Ett va</span><span style="background-color:initial">nligt fel är att vi gärna relaterar vår forskning till ett eller två hållbarhetsmål, men glömmer att kontrollera om forskningen faktiskt kan vara skadlig i relation till andra mål. Vi måste lära oss att ta med alla hållbarhetsmålen i beräkningen, på samma gång. För oss var det nyttigt att lära oss nya sätt att identifiera hållbarhetsmål – men dessutom såg vi att arbetet med målen också kan vara ett sätt att upptäcka var det saknas forskning.</span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Leder event under Act Sustainable</h2></div> <div>Den 16 november står Transport värd för ett event under hållbarhetsveckan Act Sustainable. Utmaningar och lösningar för ett hållbart transportsystem kommer då att diskuteras, under ledning av Chalmersdocenten Frances Sprei. Det blir också djupdykningar i två pågående forskningsprojekt; ett om minskade utsläpp vid vägbyggen, och ett om produktion av nya, miljövänliga batterier för eldrivna fordon. <a href="/en/areas-of-advance/Transport/calendar/Pages/Act-Sustainable.aspx">Läs mer om eventet här.​</a><br /><br /></div> <div>Att tänka hållbart, och inte minst att aktivt arbeta med de globala hållbarhetsmålen, får allt större betydelse.</div> <div>– Vi ser att allt fler forskningsfinansiärer, till exempel Vinnova och EU, kräver att forskarna reflekterar över hållbarhetsmålen. På styrkeområde Transport har vi därför redan nu börjat kräva att forskare som söker medel från oss inkluderar en beskrivning av hur forskningen relaterar till målen, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><div>– Genom detta, och genom den utbildning vi erbjuder i form av lunchseminarier och workshops, hoppas vi att våra forskare blir väl förberedda att söka framtida extern finansiering – och naturligtvis också att de kan använda sin forskning för att stötta en hållbar utveckling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Välbesökt lunchseminarium om IT-verktyg</h2></div> <div>Den 7 september anordnade SO Transport ett lunchseminarium med Maria Djupström. Där presenterades det nya verktyget SDG Impact Assessment tool, ett allmänt tillgängligt IT-verktyg som kan användas för att kartlägga hur exempelvis verksamheter, forskning och utbildning förhåller sig till de globala hållbarhetsmålen. Verktyget har tagits fram av Göteborgs centrum för hållbar utveckling, i samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Med hjälp av detta kan användaren själv skatta hur hållbarhetsmålen påverkas av verksamheten eller aktiviteterna. Verktyget kan också användas exempelvis för att ta fram kompletterande information i samband med forskningsansökningar. <a href="https://sdgimpactassessmenttool.org/">Läs mer om SDG Impact Assessment tool här</a>.</div> <div>Vid frågor om verktyget, kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/maria-djupstrom.aspx">Maria Djupström</a> eller innovationsrådgivare <a href="/sv/sok/Sidor/people.aspx?q=pip+dragonetti">Pip Dragonetti</a>.<br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Pixabay, Mia Malmstedt</div> <div><br /></div>Sun, 27 Sep 2020 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Skrubbervatten-–-En-giftig-cocktail.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Skrubbervatten-%E2%80%93-En-giftig-cocktail.aspxSkrubbervatten – en giftig cocktail<p><b>​Det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar att fartyg inte ska släppa ut skrubbervatten i havet. Detta baserat på en bakgrundsrapport framtagen under ledning av chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv.</b></p>​Den 24 september offentliggjorde det internationella havsforskningsrådet International Council for the Exploration of the Sea (ICES) en så kallad Viewpoint. En rapport som syftar till att tillhandahålla opartiska, evidensbaserade analyser av områden relaterade till stater och en hållbar användning av haven. Årets Viewpoint handlar om effekter på havsmiljön till följd av storskalig scrubberanvändning. Rekommendationen är tydlig: släpp inte ut skrubbervatten. <div><br /></div> <div>En skrubber används för att rena fartygsavgaser, framför allt med avseende på svaveloxider. Genom att tvätta avgaserna i en fin spray av havsvatten minskar utsläppet av försurande svaveloxider till atmosfären. Tvättvattnet är dock mycket surt och kan innehålla andra föroreningar såsom tungmetaller och organiska miljögifter. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En inlåsning i användningen av fossila bränslen </h2> <div>Chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor inom maritim miljövetenskap har under året lett arbetet med att koordinera en grupp om 17 forskare från olika länder för at ta fram en bakgrundsrapport om scrubberanvändningens effekter på havsmiljön. Hon beskriver utsläppsvattnet från skrubbrar som en giftig cocktail av olika ämnen. Utsläppen från scrubberanvändning är dessutom väldigt omfattande med avseende på metaller och organiska ämnen, jämfört med innehållet i andra typer av avloppsvatten som genereras ombord på fartyg. Av de drygt 8000 fartyg som opererade i Östersjön 2018 var färre än 2% utrustade med scrubbrar. Trots det visar beräkningar att skrubbervattnet från fartygen släppte ut tio till hundra gånger mer metaller och organiska ämnen till havsmiljön, jämfört med vad som släpptes ut totalt från alla andra avloppsvatten som genereras ombord på alla 8000 fartyg. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/idamajahassellov2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ida-Maja Hassellöv" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Det är verkligen inte bra för havsmiljön, utöver föroreningarna är utsläppen ofta kraftigt försurade och innehåller ibland höga halter av näringsämnen. Användningen av skrubbrar innebär också en fortsatt möjlighet för fartyg att bränna tjockolja, vilket innebär en inlåsning i användningen av fossila bränslen. Dessutom finns det indikationer på att sjöfartens användning av tjockolja också kan utnyttjas för att göra sig av med giftigt avfall, säger Ida-Maja Hassellöv. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Konsekvenserna svåra att överblicka </h2> <div>Det finns stora kommersiella intressen inom skrubbrar, både från tillverkare och oljeindustri. Ida-Maja Hassellöv hoppas att ICES vetenskapliga analys och rekommendation kring utsläpp av skrubbervatten ur ett havsmiljöperspektiv blir en viktig signal till exempelvis FN:s internationella sjöfartsmyndighet IMO och regeringar runt om i världen att detta är något som måste regleras bättre. Konsekvenserna av utsläppen är idag svåra att överblicka. De omfattar både försurningseffekter, ekotoxikologiska effekter och ibland övergödande effekter. </div> <div><br /></div> <div>– Just effekter av kemiska blandningar är något som man vet väldigt lite om. Förra året föreslog Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet i en statlig utredning att alla gränsvärden för giftiga kemikalier borde sänkas till en tiondel av dagens nivåer på grund av att vi inte vet tillräckligt om vad som är säkra halter när det gäller kemiska blandningar, säger Ida-Maja Hassellöv. </div> <div><br /></div> <div>I flera hamnar världen över har man förbjudit utsläpp av skrubbervatten och i Sverige har två hamnar valt att förbjuda utsläppen men någon egentlig reglering finns det inte. Frågan är dock under utredning och tillsammans med chalmerskollegorna Erik Ytreberg och Anna Lunde Hermansson har Ida-Maja Hassellöv levererat en underlagsrapport till Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen som skall föreslå en nationell strategi för Regeringskansliet i höst.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="http://ices.dk/news-and-events/news-archive/news/Pages/ViewpointSSDW.aspx">Viewpoint - ICES highlights risks associated with ships' scrubber discharge water​​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Orosmolnen-forpassas-under-ytan.aspx">Orosmolnen förpassas under ytan</a><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/idamaja.aspx">Ida-Maja Hassellöv​</a></div> <div><br /></div>Thu, 24 Sep 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxDigitala designexperiment utvecklar nästa generations flygmotorer<p><b>​Open rotor är en ny typ av flygmotorer med upp till 20 procents lägre bränsleförbrukning än dagens turbofläktmotorer. Chalmers leder, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som tar fram digitala konstruktionsmodeller för tillverkningsanpassning redan i konceptfasen.</b></p><p></p> <div>Nästa generations flygmotorer utvecklas i det stora europeiska gemensamma åtagandet <a href="https://www.cleansky.eu/">Clean Sky 2</a>. Open rotor är ett av koncepten man hoppas mycket på då det har visat lovande resultat när det gäller att reducera både CO<sub>2</sub>-utsläpp och buller. Open rotor är en ny motortyp med dubbla motroterande propellrar vilket radikalt förbättrar effektivitet i framdrivning. Denna typ av teknologi innebär stora förändringar på hur motorerna konstrueras och integreras i flygplanen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Open%20Rotor%203%20-®%20Eric%20Drouin%20Safran_400px.jpg" alt="Open Rotor 3 -® Eric Drouin Safran" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:155px;height:235px" />Inom Clean Sky 2 så leder nu Chalmers, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som heter Development of Interdisciplinary Assessment for manufacturing and deSign (DIAS). </div> <div><br /></div> <div>DIAS är ett riktat stödprojekt, där målet är att utveckla stöd för att integrera tillverkbarhetsaspekter redan i konstruktionsfasen, där avancerade beslutsstödsmodeller tas fram. Till exempel så är det kritiskt att robotar kommer åt att svetsa i komponenterna på rätt sätt. I DIAS-projektet så nyttjas Chalmers senaste forskningsresultat i att modellera alternativa koncept med Fraunhofers expertis att simulera robotbanor, och Cambridges expertis av interaktivt beslutsfattande och modelleringsbaserad riskanalys. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi har en unik möjlighet att kombinera de senaste landvinningarna från Chalmers, Fraunhofer FCC och Cambridge, till ett nytt och kraftfullt sätt att stödja GKN’s integration av nästa generations teknologier redan i konceptfasen, säger Ola Isaksson, forskare vid Chalmers som leder konsortiet.</em></div> <div> </div> <div>Det är GKN Aerospace i Trollhättan som ansvarar för kritiska motorkomponenter till Open rotor motorerna. Ytterst är målet att metoderna som tas fram i DIAS-projektet ska kunna möjliggöra att GKN Aerospace kan erbjuda teknologierna som demonstreras i Clean Sky 2 i kommande affärer. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi är väldigt nöjda att Chalmers leder det konsortium som vann denna utlysning. Konkurrensen var tuff vilket visar att Chalmers är ett ledande universitet i detta för Europa viktiga område, säger Robert Lundberg, Director EU Programmes vid GKN Aerospace. </em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information om DIAS</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/887174" title="Länk till DIAS projektet">https://cordis.europa.eu/project/id/887174<br /></a></div> <div><div>This project has received funding from the Clean Sky 2 Joint Undertaking (JU) under grant agreement No 887174. The JU receives support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme and the Clean Sky 2 JU members other than the Union. <span><span>The information on this web page reflects only the author's view and that the JU is not responsible for any use that may be made of the information it contains.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/EU_logo.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 20px;width:258px;height:179px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/JU_logo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 25px;width:330px;height:186px" /><span style="display:inline-block"></span> </div> <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a>, professor Institutionen för industri- och materialvetenskap Chalmers<br /></div> <div>ola.isaksson@chalmers.se</div> <div><span style="float:none;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;letter-spacing:normal;text-align:center;text-decoration:none;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;display:inline !important">+46 31 7728202</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Robert Lundberg<em>, </em><span>Director EU Programmes GKN Aerospace</span></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"></span>+46 700 872371</div></div>Wed, 01 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxAutomatiserade fordons beteende påverkar vår tillit<p><b>​​Om vi ska våga färdas med automatiserade fordon så måste dessa inte bara vara säkra rent tekniskt, utan vi som passagerare måste också känna oss trygga med fordonets beteende. Fredrick Ekman presenterar i sin licentiatavhandling hur design påverkar tilliten till automatiserade fordon.</b></p><div>För att vi ska känna oss trygga i ett automatiserat fordon så behöver vi inte bara veta att det är säkert rent statistiskt. ​När man designar fordonets beteende behöver man också skapa en tillräckligt hög grad av tillit i specifika trafiksituationer. Självklart måste automatiserade fordon vara faktiskt säkra och visa på låga olyckstal. ​Men om vi känner oss osäkra på fordonets beteende så kommer vi ändå vara motvilliga till att använda det. Eller om vi är för säkra på beteendet i relation till det automatiserade fordonets egentliga förmåga så kan det leda till olyckor.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Beteende​t måste designas utifrån olika trafikhändelser</h2></div> <div>​<span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;display:inline !important">Tilliten till det automatiserade fordonet börjar redan innan färden när vi lär oss förstå hur fordonet fungerar. </span>Vi påverkas också av hur vi lär oss nya saker om fordonet under själva färden. Utifrån dessa situationer så är det viktigt att mängden information som kommer från och om det automatiserade fordonet är adekvat.</div> <br /><div>Under själva färden så måste intentionerna vara klara och tydliga för passagerarna. Vid till exempel en korsning eller ett stopp så är det viktigt att fordonet saktar ner eller bromsar in mjukt, men samtidigt tydligt så användaren uppfattar att fordonet har kontroll på situationen. Ju mer komplex trafiksituation, och upplevd risk för sig själv och andra, desto tydligare behöver intentionerna vara för att vi ska känna oss trygga. Det handlar alltså om att designa fordonets beteende utifrån olika typer av händelser.</div> <br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Respekt och helhetsupplevelsen är viktigt för tilliten</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Automatiseradefordon_beteende_590px.jpg" alt="Automatiserade fordon" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px 15px;width:331px;height:183px" />Trygghet är också kopplad till vårt behov av att känna oss respekterade och bli välvilligt bemötta, vilket även verkar gälla i vår kontakt med maskiner. Studier visar tydligt att tilliten påverkades av det automatiserade fordonets bemötande av andra trafikanter, vilket i sin tur påverkade användarens tillit till fordonet.  Det som framförallt påverkade användarens tillit var den upplevda välviljan och respekt det automatiserade fordonet gav gentemot andra trafikanter, då framförallt gångtrafikanter och cyklister. </div> <div><br /> </div> <div><em><strong>Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills Fredrik?</strong><br /></em></div> <div>– Som utvecklare av automatiserade fordon är det viktigt att förstå att tilliten är kopplad till en helhetsupplevelse. Det går alltså inte att enbart se till enskilda signaler som sänds ut från fordonet, utan man måste hela tiden se till kombinationen av alla signaler. Signaler som är kommunicerade från displayer i bilen, men också från den automatiserade bilens körbeteende och att dessa är koherenta och skapar en ’gestalt’ som är upplevd som tillitsfull i relation till det automatiserade fordonets faktiska prestanda. <br /> </div> <div><div><em><strong>Vågar du åka med automatiserade fordon? </strong></em></div> –<span style="display:inline-block">  </span>Ja, det gör jag absolut, men jag ser också till att medvetet utvärdera det automatiserade systemet medans jag använder det för att så gott som möjligt förstå när och när inte systemet bör användas. Jag tror på tekniken men det viktiga här är inte när eller om det kommer att fungera, utan det handlar om att utvecklare måste vara mycket tydliga och transparenta med hur systemen fungerar och mycket tydligt kommunicera när det kan eller inte kan användas. <span style="display:inline-block"></span><br /></div> <br /><em><strong>Vad kommer du forska vidare på?</strong></em><br /><div>–<span style="display:inline-block">  </span>Jag kommer att försöka utvärdera och vidareutveckla, den i dagsläget, tentativa modellen över hur tillit kommuniceras från utvecklare till användare genom automatiserade system. Detta kommer att göras genom att titta vidare på andra typer av automatiserade artefakter såsom last-mile robotar. Last mile delivery (LMD) robots är små robotar med hjul som kör helt själva med små paket från en hub vidare till andra mottagare som till exempel privatpersoner.</div> <div><br /> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs avhandlingen</h2> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/517220">Designing for Appropriate Trust in Automated Vehicles</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ekmanfr.aspx">Fredrick Ekman</a><br /></div></div>Mon, 29 Jun 2020 10:00:00 +0200