Snabb omvandling av transportsektorn förändrar forskningen

​Transportsektorn har det gångna decenniet genomgått omvälvande förändringar och förändringstakten fortsätter alltjämt att öka. Det har inneburit en omställning från traditionell fordonsforskning till helt nya forskningsområden som spänner över flera discipliner. Sinisa Krajnovic, som den 31 mars lämnar uppdraget som styrkeområdesledare för Transport efter totalt sex år, har stor erfarenhet av dessa förändringar. 
Vilka förändringar har du sett under den här perioden? 

​​​– Det har hänt extremt mycket under de senaste åren och den stora omställningen i transportsystemet har skapat behov av helt ny forskning och utbildning inom nya discipliner, säger Sinisa Krajnovic.

– Det första stora skiftet hänger samman med nya fordonsteknologier som elektrifiering och automation, som har drivit utvecklingen framåt i väldigt snabb takt. Men även ny teknologi som AI (Artificiell Intelligens). Ett konkret exempel är att vi idag har elektrifierade lastbilar. Vem trodde att utvecklingen skulle gå så snabbt?  

– Det andra stora skiftet i transportindustrin handlar om utvecklingen från produkt- till tjänsteorientering. Det har förändrat industrin i grunden. Idag talar fordonsbranschen allt mindre om tillverkning av bilar och alltmer om de tjänster man erbjuder. 

– Våra partners i transportindustrin säger att utvecklingen innebär att de måste springa fortare och fortare för att hänga med. Det innebär att vi på Chalmers måste springa ännu fortare för att se till att vi kan möta omvärldens behov av forskning, utbildning och kompetensförsörjning, såväl nästa år, som om fem och tio år. 

– Samtidigt med förändringarna i transportsystemet pågår också en omställning i energisystemet. Det gör att gränser mellan olika forskningsområden suddas ut. Transportfrågor integreras med såväl energifrågor och samhällsbyggnadsfrågor, som digitaliseringsfrågor. 

– Vårt sätt att arbeta i styrkeområden är en enorm fördel som gör det enkelt för oss att snabbt anpassa oss till förändringar i omvärlden. Vi kan skapa nya forskningsområden och anpassa våra utbildningar. 

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit? 

– För att rusta våra forskare för de stora samhällsutmaningarna har vi inom styrkeområde Transport skapat ett arbetssätt som bygger på nära samverkan mellan olika institutioner, avdelningar och forskningsgrupper. Men också med Göteborgs universitet, som kompletterar våra kompetenser, och med myndigheter i transportsektorn. Det har varit en nyckel till framgång och jag är väldigt stolt över att vi tillsammans har utvecklat en effektiv organisation för utbildning, forskning, kompetensförsörjning, infrastrukturfrågor och nyttiggörande.  

– Vi har ett mycket gott nätverk på Chalmers men vi har även skapat ett stort förtroende i omvärlden. Vi har utvecklat tydliga strategier för vårt samarbete med Chalmers strategiska partners: Volvo Group, Volvo Cars, CEVT och norska trafikmyndigheten Statens Vegvesende. Tillsammans med industrin har vi byggt upp starka infrastrukturmiljöer som exempelvis Asta Zero (världens första fullskaliga testmiljö för trafiksäkerhet), Revere (ett 400 kvadratmeter stort labb för testfordon, miljösensorer och simulatorer) och vi bygger nu Seel (en nationell testbädd för elektromobilitet).

– Jag är också stolt över att vi har skapat helt nya samarbetsformer. Exempelvis genom projekt med utadjungerade transportforskare till industrin. Att forskare kan dela sin arbetstid mellan akademin och industrin och få direkt inblick i industrins behov är väldigt värdefullt. Så kallade capstone-projekt på kandidatnivå som bygger på samverkan mellan industri, Chalmers och utländska universitet är andra satsningar som vi har stöttat och som syftar till att rusta våra studenter för framtiden. 

– Styrkeområde Transports bildande av en EU-grupp för att på ett effektivt sätt organisera oss kring finansiering från EU är också värt att nämna.  

Vilka har varit de största utmaningarna? 

– Internt har utvecklingen i omvärlden ställt stora krav på våra forskare att ställa om från att vara specialister inom ett område till ökad samverkan över disciplingränserna för att ta sig an gemensamma utmaningar. 

– Vi har behövt skapa nya mötesplatser och forum som ger möjlighet till ökad dialog. Vi har också skapat tematiska utlysningar som ett svar på behov hos industrin, myndigheter och forskningsfinansiärer. 

– I takt med att utvecklingen går fortare och fortare har vi sett en tendens att transportforskningen präglas av kortsiktiga projekt. Kortsiktigheten innebär en risk att vi stressar fram forskning och utveckling och inte hinner arbeta med grundläggande forskning inom de nya forskningsområdena. Den nya forskningen måste hinna mogna och det är viktigt att arbeta aktivt för en långsiktighet i utbildningen av ingenjörer och doktorer. 

Vad blir ditt fokus framöver? 

– Jag har haft oerhört roligt i min roll som styrkeområdesledare för Transport under dessa sex år men jag tycker att det är nyttigt att byta perspektiv och uppdrag emellanåt. 

– I tillägg till min ordinarie tjänst som professor i strömningslära har jag redan fått ett antal nya uppdrag. Sedan i höstas är jag vice prefekt för nyttiggörande på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper. Där kommer mina erfarenheter och nätverket från uppdraget som styrkeområdesledare inom Transport att vara till stor nytta. I samverkan med industrin kommer jag också fortsätta att arbeta med långsiktig finansiering för fordonsforskning.

– Jag kommer även fortsatt att arbeta med jämställdhet, bland annat i Chalmers Genie-satsning (Gender Initiative for Excellence), efter det mentorsprogram för seniora kvinnliga forskare på Chalmers som jag har varit med och initierat, säger Sinisa Krajnovic. 

Den 1 april 2022 efterträds Sinisa Krajnovic av Balázs Kulcsár i uppdraget som styrkeområdesledare för Transport. 

Text: Linda Wallgren Jirvén


Sidansvarig Publicerad: on 23 mar 2022.