Foto av cyklister
​Deltagarna i studien identifierade sig inte med ”sportcyklister”. Men samtidigt hade de upptäckt att vardagscyklingen krävde en hel del inköp av specialutrustning som fick dem själva att se sportigare ut än vad de egentligen hade önskat. Foton: Pixabay. (Personerna på bilden deltog inte i studien.)

Cykelpendling kan hindras av brist på utrustning

​Företag som tillverkar och säljer cykelprodukter kan spela en nyckelroll för att öka andelen människor som använder cykeln för vardagstransporter. En studie från Chalmers visar att tillgång till rätt utrustning kan vara avgörande för att lyckas med åretruntcykling, och att det är svårt att hitta produkter när cykeln är ett fordon snarare än ett sportredskap.
​Styrkeområde Transport har finansierat en grupp ”covid-projekt”, där forskare har undersökt hur olika delar av transportsystemet har påverkats av pandemin (se lista längst ner).
 
Ett av projekten – Vardagscykling i ovanliga tider – är en intervjustudie av tolv personer som gick över till cykeln som dagligt transportmedel i Göteborg för att undvika kollektivtrafiken. Chalmersforskarna Helena Strömberg och Pontus Wallgren, på avdelningen Design & Human Factors, såg möjligheten att kartlägga dessa ”nya” åretruntcyklisters helhetsupplevelser av att använda cykeln för både jobbpendling och andra vardagstransporter.
 
Deltagarnas berättelser innehåller många uppslag för hur olika aktörer kan bidra till klimatomställningen genom att göra cykelresor mer attraktiva även efter pandemin. Ett tema som sticker ut, och som hittills inte har fått mycket uppmärksamhet, är svårigheter med att hitta lämpliga produkter som behövs för att cykeln ska kunna fungera som vardagsfordon. Exempelvis kläder för att hålla sig torr och lagom varm, cykelvagnar eller vattentäta väskor till allt som måste transporteras och säkerhetstillbehör som hjälmar och dubbdäck.
 Foto av Helena Strömberg
– Enligt våra resultat är utrustningen väldigt viktig för att lyckas med åretruntcykling, och den faktorn ingår sällan i dagens diskussioner, säger Helena Strömberg. Deltagarna i studien lyckades ta sig förbli flera olika typer av hinder genom att hitta rätt utrustning. Men det var en onödigt svår och tidskrävande process, och vi tror att det finns mycket att göra inom detta område för att minska barriärerna för cykling.

Motvilligt klädda i neonfärger och lycra

Alla deltagarna i studien hade gått igenom en fas där de köpte, testade och förkastade en mängd olika produkter för att till slut hitta saker som fungerade för deras behov. De hade svårt att hitta saker som passade för cykling för vardagstransport – de flesta produkterna var anpassade för sportcykling. Och det var både ett funktionellt och ett estetiskt problem.
 
Deltagarna ville inte se ut som ”sportcyklister”, och ville inte alls att cyklingen skulle vara en del av deras identitet. De ville hitta utrustning och kläder som ser normala ut, och som är funktionella för helt vanliga människor som bara tar sig fram med cykel i alla väder. Men i många fall hade de fått acceptera neon- och lycraestetiken, eftersom det var vad som fanns och det var tillräckligt svårt att hitta rätt funktionalitet hos produkterna.
 Foto av Pontus Wallgren
– Här ser vi en viktig möjlighet för företag att ta fram kläder och annan utrustning som stödjer cykling lika bra som dagens specialtillbehör, men med mer varierad och inkluderande estetik, säger Pontus Wallgren.
 
Men bara att få veta vilka produkter som finns och var man hittar dem var ett bryderi för deltagarna. De letade sig fram med hjälp av informella nätverk, till exempel kollegor som de träffade vid cykelstället på jobbet. Färjan över älven visade sig vara en god hjälp för dem som pendlade den vägen. Där fick de chansen att spana in vad andra cyklister hade, och även prata med dem för att få tips och råd.

Bättre möjligheter att prova saker kan göra skillnad

Forskarna menar därför att mycket skulle vara vunnet om det blev lättare att prova olika typer av utrustning och få överblick över vad som finns. Till exempel skulle företag kunna erbjuda uthyrning med möjlighet till köp av de produkter som passar, och även lägga mer tid på att ta reda på vilka specifika behov köparen har och rekommendera saker utifrån det. Offentliga aktörer skulle kunna bidra genom exempelvis bibliotek för utrustning, och arenor där oerfarna cykelpendlare kan lära sig om allt ifrån utrustning till den bästa cykelvägen för dem.
Foto av cyklist
– Det behövs en hel del färdigheter för att klara av att använda cykeln som transportmedel året runt i ett nordiskt klimat, säger Helena Strömberg. Alla deltagarna i studien beskrev en inlärningsprocess, där de aktivt sökte upp olika lösningar för få cyklingen att fungera i vardagen.
 
Utmaningarna för cyklister är likartade i många svenska städer. Göteborg är dock dessutom en mycket backig stad, och deltagarna tyckte inte att en traditionell cykel räckte till i längden. De flesta hade köpt en lättviktscykel med många växlar eller en elcykel som en del av anpassningen till vardagens krav.
 
– I stora cyklingsländer som Danmark och Nederländerna sägs det ofta att det inte behövs något annat än en standardcykel med upprätt ställning, säger Pontus Wallgren. Men där har många en platt cykelväg, och det är ett exempel på att det är viktigt att hitta lösningar även för lokala och individuella hinder för cykling.

Lättare och roligare än väntat trots utmaningarna

Trots allt hade deltagarna i studien förväntat sig att det skulle vara ännu svårare att bli åretruntcyklist än vad det faktiskt var. Och deras berättelser innehåller många positiva effekter av cyklingen.
 
Foto av cyklist– En sak som verkligen står ut i resultaten är deltagarnas upplevelser av glädje, frihet och egenmakt när de cyklar, säger Pontus Wallgren. De hade cyklat i ungefär ett år när de intervjuades, och nästan alla sade att de tänkte fortsätta även efter pandemin.
 
Men studien gällde just personer som hade lyckats upprätthålla sin cykling, och alltså hade kommit förbi de olika hinder de hade ställts inför. De berättade också om kollegor som hade försökt gå över till cykel under pandemin, men gett upp för att det var för jobbigt.
 
Det kunde vara små saker som sammantaget gjorde att det negativa övervägde. Dåligt stöd för cykelpendling vid arbetsplatsen eller bostaden var en av dem. Man tröttnade till exempel på att varje dag korsa en gigantisk bilparkering för att komma till en liten cykelparkering där det inte ens gick att låsa fast cykeln – eller på att trycka in blöta ytterkläder i ett skåp, för att sedan ta på sig de fortfarande blöta kläderna vid arbetsdagens slut.
 
– Våra resultat, och även tidigare forskning, visar att också arbetsgivare och bostadsägare kan göra mycket för att minska barriärerna för cykling, säger Helena Strömberg. Till exempel genom att erbjuda uppvärmda och stöldsäkra cykelrum och möjligheter att duscha, torka kläder och ladda batterier.

Brist på prioritet och utrymme kan bara delvis kompenseras

Resultaten stämmer också överens med tidigare forskning när det gäller en tredje viktig faktor för hur många som väljer att cykla – hur mycket prioritet och utrymme cyklingen får i staden. Det handlar alltså om stads- och trafikplanering, men också om hur de befintliga cykelbanorna används och underhålls. Några problematiska exempel från deltagarnas berättelser var farliga vägsträckor där många bilister agerade som om de självklart hade större rätt till vägen, sträckor där det visserligen finns cykelbanor men det krävdes väldigt täta stopp av olika skäl, och cykelbanor med hål i asfalten och bristande snöröjning.
 
Göteborg är en av många städer som har långt kvar för att uppfylla sina mål för cykling, även om det har ökat som transportmedel under pandemin. Och deltagarna i studien upplevde som helhet att cykeln inte är ett prioriterat transportslag i staden. ”Jag tycker att bilarna nästan alltid gynnas när jag är ute, så jag kan inte betrakta Göteborg som en cykelstad”, var ett av omdömena.
 
Foto av cykelklockaÄven konsekvenserna av detta försökte de kompensera för med hjälp av utrustning. Mängder av reflexer. Stötdämpare för gropiga och isknaggliga cykelbanor. Och så den perfekta cykelklockan med precis lagom högt ljud, så att fotgängarna på cykelbanan hör men ändå inte blir rädda eller arga. Den har gett namn åt den vetenskapliga artikeln om studiens resultat som nyligen publicerades: Finding that elusive bell and other issues - experiences from starting to cycle during a pandemic.
 
Men det finns förstås gränser för vad cyklingsprodukter kan åstadkomma.
 
– Även om vår studie tyder på att utrustningen är en faktor som behöver mer uppmärksamhet så innebär det inte att stadsutvecklingsfrågorna blir mindre viktiga, säger Pontus Wallgren. Om fler ska välja cykeln för daglig transport så måste vardagscykling absolut prioriteras i städer. Det behövs för att cykelstråken ska bli säkra och effektiva, men också för att de ska bli fina miljöer som gör resorna mer lustfyllda. Allt detta bidrar till att cyklingen sammantaget upplevs som tillräckligt fördelaktig att välja framför andra transportslag.
 
 
Text: Johanna Wilde
Foto: Chalmers; Helena Strömberg och Pontus Wallgren. Pixabay; övriga – personerna på dessa bilder deltog inte i studien.
 
 
Styrkeområde Transports covid-projekt
  • Exploratory analysis of new data sources to assess the impact of Covid-19 on urban mobility. Jorge Gil, Chalmers, Anders Larsson, Göteborgs universitet.
  • The role of liner shipping for robust supply chains. Kontaktperson Johan Woxenius, Göteborgs universitet.
  • Long-term impacts of Covid-19 on the sustainability of online clothing retailing. Patricia van Loon, Chalmers, Sharon Cullinane, Magnus Jansson, Michael Browne, Göteborgs universitet.
  • The interdependence between freight and passenger transport services. Kontaktperson Jonas Flodén, Göteborgs universitet.
  • Everyday cycling in unusual times. Helena Strömberg, Pontus Wallgren, Chalmers.
  • Urban deliveries pre and during Covid-19. Ivan Sanchez-Diaz, Juan Pablo Castrellon, Chalmers.
  • The psychology behind hoarding during Covid-19. John Magnus Roos, Jonas Flodén, Johan Woxenius, Göteborgs universitet.
  • Western Swedes' travel habits before and during Covid-19. John Magnus Roos, Göteborgs universitet, Frances Sprei, Chalmers.
  • Procurement, firm resilience, and effectiveness of response to disruptions: insights from Covid-19. Ala Arvidsson, Patrik Jonsson, Riikka Kaipia, Chalmers.
 

Sidansvarig Publicerad: må 07 mar 2022.