Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 30 Sep 2020 09:24:52 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Arbetar-för-en-hallbar-framtid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Arbetar-f%C3%B6r-en-hallbar-framtid.aspxArbetar för en hållbar framtid<p><b>​På styrkeområde Transport pågår aktivt arbete för att koppla forskningen till FN:s hållbarhetsmål. I november står styrkeområdet värd till ett event under veckan Act Sustainable, och nyligen hölls ett välbesökt lunchseminarium.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att arbeta för global hållbarhet blir allt viktigare. Styrkeområde Transport satsar därför på att utbilda forskare i hur deras arbete kan kopplas till Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling.<br /><br /></span><div>Som ett led i detta representerade Transport Chalmers i Vinnovas K3-projekt Agera. Projektet syftade till att använda hållbarhetsmålen som ramverk för att utveckla nya sätt för universiteten att utvärdera och följa upp samarbeten med samhället, och därigenom stärka utvecklingen av ett hållbart samhälle.<br /><br /></div> <div>– Maria Djupström, som är Chalmers hållbarhetsstrateg, guidade vår ledningsgrupp genom ett antal workshops där vi fick lära oss hur vi ska arbeta med hållbarhetsmålen. Att implementera målen i vår forskning är inte helt enkelt. Vi fick utveckla vårt sätt att se på forskningen, och de aktiviteter vi gör inom styrkeområde Transport, med ”hållbarhetsglasögonen” på oss, säger Sinisa Krajnovic, styrkeområdesledare.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Sinisa_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– Ett va</span><span style="background-color:initial">nligt fel är att vi gärna relaterar vår forskning till ett eller två hållbarhetsmål, men glömmer att kontrollera om forskningen faktiskt kan vara skadlig i relation till andra mål. Vi måste lära oss att ta med alla hållbarhetsmålen i beräkningen, på samma gång. För oss var det nyttigt att lära oss nya sätt att identifiera hållbarhetsmål – men dessutom såg vi att arbetet med målen också kan vara ett sätt att upptäcka var det saknas forskning.</span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Leder event under Act Sustainable</h2></div> <div>Den 16 november står Transport värd för ett event under hållbarhetsveckan Act Sustainable. Utmaningar och lösningar för ett hållbart transportsystem kommer då att diskuteras, under ledning av Chalmersdocenten Frances Sprei. Det blir också djupdykningar i två pågående forskningsprojekt; ett om minskade utsläpp vid vägbyggen, och ett om produktion av nya, miljövänliga batterier för eldrivna fordon. <a href="/en/areas-of-advance/Transport/calendar/Pages/Act-Sustainable.aspx">Läs mer om eventet här.​</a><br /><br /></div> <div>Att tänka hållbart, och inte minst att aktivt arbeta med de globala hållbarhetsmålen, får allt större betydelse.</div> <div>– Vi ser att allt fler forskningsfinansiärer, till exempel Vinnova och EU, kräver att forskarna reflekterar över hållbarhetsmålen. På styrkeområde Transport har vi därför redan nu börjat kräva att forskare som söker medel från oss inkluderar en beskrivning av hur forskningen relaterar till målen, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><div>– Genom detta, och genom den utbildning vi erbjuder i form av lunchseminarier och workshops, hoppas vi att våra forskare blir väl förberedda att söka framtida extern finansiering – och naturligtvis också att de kan använda sin forskning för att stötta en hållbar utveckling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Välbesökt lunchseminarium om IT-verktyg</h2></div> <div>Den 7 september anordnade SO Transport ett lunchseminarium med Maria Djupström. Där presenterades det nya verktyget SDG Impact Assessment tool, ett allmänt tillgängligt IT-verktyg som kan användas för att kartlägga hur exempelvis verksamheter, forskning och utbildning förhåller sig till de globala hållbarhetsmålen. Verktyget har tagits fram av Göteborgs centrum för hållbar utveckling, i samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Med hjälp av detta kan användaren själv skatta hur hållbarhetsmålen påverkas av verksamheten eller aktiviteterna. Verktyget kan också användas exempelvis för att ta fram kompletterande information i samband med forskningsansökningar. <a href="https://sdgimpactassessmenttool.org/">Läs mer om SDG Impact Assessment tool här</a>.</div> <div>Vid frågor om verktyget, kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/maria-djupstrom.aspx">Maria Djupström</a> eller innovationsrådgivare <a href="/sv/sok/Sidor/people.aspx?q=pip+dragonetti">Pip Dragonetti</a>.<br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Pixabay, Mia Malmstedt</div> <div><br /></div>Sun, 27 Sep 2020 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Skrubbervatten-–-En-giftig-cocktail.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Skrubbervatten-%E2%80%93-En-giftig-cocktail.aspxSkrubbervatten – en giftig cocktail<p><b>​Det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar att fartyg inte ska släppa ut skrubbervatten i havet. Detta baserat på en bakgrundsrapport framtagen under ledning av chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv.</b></p>​Den 24 september offentliggjorde det internationella havsforskningsrådet International Council for the Exploration of the Sea (ICES) en så kallad Viewpoint. En rapport som syftar till att tillhandahålla opartiska, evidensbaserade analyser av områden relaterade till stater och en hållbar användning av haven. Årets Viewpoint handlar om effekter på havsmiljön till följd av storskalig scrubberanvändning. Rekommendationen är tydlig: släpp inte ut skrubbervatten. <div><br /></div> <div>En skrubber används för att rena fartygsavgaser, framför allt med avseende på svaveloxider. Genom att tvätta avgaserna i en fin spray av havsvatten minskar utsläppet av försurande svaveloxider till atmosfären. Tvättvattnet är dock mycket surt och kan innehålla andra föroreningar såsom tungmetaller och organiska miljögifter. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En inlåsning i användningen av fossila bränslen </h2> <div>Chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor inom maritim miljövetenskap har under året lett arbetet med att koordinera en grupp om 17 forskare från olika länder för at ta fram en bakgrundsrapport om scrubberanvändningens effekter på havsmiljön. Hon beskriver utsläppsvattnet från skrubbrar som en giftig cocktail av olika ämnen. Utsläppen från scrubberanvändning är dessutom väldigt omfattande med avseende på metaller och organiska ämnen, jämfört med innehållet i andra typer av avloppsvatten som genereras ombord på fartyg. Av de drygt 8000 fartyg som opererade i Östersjön 2018 var färre än 2% utrustade med scrubbrar. Trots det visar beräkningar att skrubbervattnet från fartygen släppte ut tio till hundra gånger mer metaller och organiska ämnen till havsmiljön, jämfört med vad som släpptes ut totalt från alla andra avloppsvatten som genereras ombord på alla 8000 fartyg. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/idamajahassellov2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ida-Maja Hassellöv" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Det är verkligen inte bra för havsmiljön, utöver föroreningarna är utsläppen ofta kraftigt försurade och innehåller ibland höga halter av näringsämnen. Användningen av skrubbrar innebär också en fortsatt möjlighet för fartyg att bränna tjockolja, vilket innebär en inlåsning i användningen av fossila bränslen. Dessutom finns det indikationer på att sjöfartens användning av tjockolja också kan utnyttjas för att göra sig av med giftigt avfall, säger Ida-Maja Hassellöv. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Konsekvenserna svåra att överblicka </h2> <div>Det finns stora kommersiella intressen inom skrubbrar, både från tillverkare och oljeindustri. Ida-Maja Hassellöv hoppas att ICES vetenskapliga analys och rekommendation kring utsläpp av skrubbervatten ur ett havsmiljöperspektiv blir en viktig signal till exempelvis FN:s internationella sjöfartsmyndighet IMO och regeringar runt om i världen att detta är något som måste regleras bättre. Konsekvenserna av utsläppen är idag svåra att överblicka. De omfattar både försurningseffekter, ekotoxikologiska effekter och ibland övergödande effekter. </div> <div><br /></div> <div>– Just effekter av kemiska blandningar är något som man vet väldigt lite om. Förra året föreslog Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet i en statlig utredning att alla gränsvärden för giftiga kemikalier borde sänkas till en tiondel av dagens nivåer på grund av att vi inte vet tillräckligt om vad som är säkra halter när det gäller kemiska blandningar, säger Ida-Maja Hassellöv. </div> <div><br /></div> <div>I flera hamnar världen över har man förbjudit utsläpp av skrubbervatten och i Sverige har två hamnar valt att förbjuda utsläppen men någon egentlig reglering finns det inte. Frågan är dock under utredning och tillsammans med chalmerskollegorna Erik Ytreberg och Anna Lunde Hermansson har Ida-Maja Hassellöv levererat en underlagsrapport till Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen som skall föreslå en nationell strategi för Regeringskansliet i höst.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="http://ices.dk/news-and-events/news-archive/news/Pages/ViewpointSSDW.aspx">Viewpoint - ICES highlights risks associated with ships' scrubber discharge water​​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Orosmolnen-forpassas-under-ytan.aspx">Orosmolnen förpassas under ytan</a><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/idamaja.aspx">Ida-Maja Hassellöv​</a></div> <div><br /></div>Thu, 24 Sep 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxDigitala designexperiment utvecklar nästa generations flygmotorer<p><b>​Open rotor är en ny typ av flygmotorer med upp till 20 procents lägre bränsleförbrukning än dagens turbofläktmotorer. Chalmers leder, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som tar fram digitala konstruktionsmodeller för tillverkningsanpassning redan i konceptfasen.</b></p><p></p> <div>Nästa generations flygmotorer utvecklas i det stora europeiska gemensamma åtagandet <a href="https://www.cleansky.eu/">Clean Sky 2</a>. Open rotor är ett av koncepten man hoppas mycket på då det har visat lovande resultat när det gäller att reducera både CO<sub>2</sub>-utsläpp och buller. Open rotor är en ny motortyp med dubbla motroterande propellrar vilket radikalt förbättrar effektivitet i framdrivning. Denna typ av teknologi innebär stora förändringar på hur motorerna konstrueras och integreras i flygplanen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Open%20Rotor%203%20-®%20Eric%20Drouin%20Safran_400px.jpg" alt="Open Rotor 3 -® Eric Drouin Safran" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:155px;height:235px" />Inom Clean Sky 2 så leder nu Chalmers, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som heter Development of Interdisciplinary Assessment for manufacturing and deSign (DIAS). </div> <div><br /></div> <div>DIAS är ett riktat stödprojekt, där målet är att utveckla stöd för att integrera tillverkbarhetsaspekter redan i konstruktionsfasen, där avancerade beslutsstödsmodeller tas fram. Till exempel så är det kritiskt att robotar kommer åt att svetsa i komponenterna på rätt sätt. I DIAS-projektet så nyttjas Chalmers senaste forskningsresultat i att modellera alternativa koncept med Fraunhofers expertis att simulera robotbanor, och Cambridges expertis av interaktivt beslutsfattande och modelleringsbaserad riskanalys. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi har en unik möjlighet att kombinera de senaste landvinningarna från Chalmers, Fraunhofer FCC och Cambridge, till ett nytt och kraftfullt sätt att stödja GKN’s integration av nästa generations teknologier redan i konceptfasen, säger Ola Isaksson, forskare vid Chalmers som leder konsortiet.</em></div> <div> </div> <div>Det är GKN Aerospace i Trollhättan som ansvarar för kritiska motorkomponenter till Open rotor motorerna. Ytterst är målet att metoderna som tas fram i DIAS-projektet ska kunna möjliggöra att GKN Aerospace kan erbjuda teknologierna som demonstreras i Clean Sky 2 i kommande affärer. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi är väldigt nöjda att Chalmers leder det konsortium som vann denna utlysning. Konkurrensen var tuff vilket visar att Chalmers är ett ledande universitet i detta för Europa viktiga område, säger Robert Lundberg, Director EU Programmes vid GKN Aerospace. </em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information om DIAS</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/887174" title="Länk till DIAS projektet">https://cordis.europa.eu/project/id/887174<br /></a></div> <div><div>This project has received funding from the Clean Sky 2 Joint Undertaking (JU) under grant agreement No 887174. The JU receives support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme and the Clean Sky 2 JU members other than the Union. <span><span>The information on this web page reflects only the author's view and that the JU is not responsible for any use that may be made of the information it contains.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/EU_logo.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 20px;width:258px;height:179px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/JU_logo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 25px;width:330px;height:186px" /><span style="display:inline-block"></span> </div> <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a>, professor Institutionen för industri- och materialvetenskap Chalmers<br /></div> <div>ola.isaksson@chalmers.se</div> <div><span style="float:none;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;letter-spacing:normal;text-align:center;text-decoration:none;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;display:inline !important">+46 31 7728202</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Robert Lundberg<em>, </em><span>Director EU Programmes GKN Aerospace</span></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"></span>+46 700 872371</div></div>Wed, 01 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxAutomatiserade fordons beteende påverkar vår tillit<p><b>​​Om vi ska våga färdas med automatiserade fordon så måste dessa inte bara vara säkra rent tekniskt, utan vi som passagerare måste också känna oss trygga med fordonets beteende. Fredrick Ekman presenterar i sin licentiatavhandling hur design påverkar tilliten till automatiserade fordon.</b></p><div>För att vi ska känna oss trygga i ett automatiserat fordon så behöver vi inte bara veta att det är säkert rent statistiskt. ​När man designar fordonets beteende behöver man också skapa en tillräckligt hög grad av tillit i specifika trafiksituationer. Självklart måste automatiserade fordon vara faktiskt säkra och visa på låga olyckstal. ​Men om vi känner oss osäkra på fordonets beteende så kommer vi ändå vara motvilliga till att använda det. Eller om vi är för säkra på beteendet i relation till det automatiserade fordonets egentliga förmåga så kan det leda till olyckor.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Beteende​t måste designas utifrån olika trafikhändelser</h2></div> <div>​<span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;display:inline !important">Tilliten till det automatiserade fordonet börjar redan innan färden när vi lär oss förstå hur fordonet fungerar. </span>Vi påverkas också av hur vi lär oss nya saker om fordonet under själva färden. Utifrån dessa situationer så är det viktigt att mängden information som kommer från och om det automatiserade fordonet är adekvat.</div> <br /><div>Under själva färden så måste intentionerna vara klara och tydliga för passagerarna. Vid till exempel en korsning eller ett stopp så är det viktigt att fordonet saktar ner eller bromsar in mjukt, men samtidigt tydligt så användaren uppfattar att fordonet har kontroll på situationen. Ju mer komplex trafiksituation, och upplevd risk för sig själv och andra, desto tydligare behöver intentionerna vara för att vi ska känna oss trygga. Det handlar alltså om att designa fordonets beteende utifrån olika typer av händelser.</div> <br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Respekt och helhetsupplevelsen är viktigt för tilliten</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Automatiseradefordon_beteende_590px.jpg" alt="Automatiserade fordon" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px 15px;width:331px;height:183px" />Trygghet är också kopplad till vårt behov av att känna oss respekterade och bli välvilligt bemötta, vilket även verkar gälla i vår kontakt med maskiner. Studier visar tydligt att tilliten påverkades av det automatiserade fordonets bemötande av andra trafikanter, vilket i sin tur påverkade användarens tillit till fordonet.  Det som framförallt påverkade användarens tillit var den upplevda välviljan och respekt det automatiserade fordonet gav gentemot andra trafikanter, då framförallt gångtrafikanter och cyklister. </div> <div><br /> </div> <div><em><strong>Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills Fredrik?</strong><br /></em></div> <div>– Som utvecklare av automatiserade fordon är det viktigt att förstå att tilliten är kopplad till en helhetsupplevelse. Det går alltså inte att enbart se till enskilda signaler som sänds ut från fordonet, utan man måste hela tiden se till kombinationen av alla signaler. Signaler som är kommunicerade från displayer i bilen, men också från den automatiserade bilens körbeteende och att dessa är koherenta och skapar en ’gestalt’ som är upplevd som tillitsfull i relation till det automatiserade fordonets faktiska prestanda. <br /> </div> <div><div><em><strong>Vågar du åka med automatiserade fordon? </strong></em></div> –<span style="display:inline-block">  </span>Ja, det gör jag absolut, men jag ser också till att medvetet utvärdera det automatiserade systemet medans jag använder det för att så gott som möjligt förstå när och när inte systemet bör användas. Jag tror på tekniken men det viktiga här är inte när eller om det kommer att fungera, utan det handlar om att utvecklare måste vara mycket tydliga och transparenta med hur systemen fungerar och mycket tydligt kommunicera när det kan eller inte kan användas. <span style="display:inline-block"></span><br /></div> <br /><em><strong>Vad kommer du forska vidare på?</strong></em><br /><div>–<span style="display:inline-block">  </span>Jag kommer att försöka utvärdera och vidareutveckla, den i dagsläget, tentativa modellen över hur tillit kommuniceras från utvecklare till användare genom automatiserade system. Detta kommer att göras genom att titta vidare på andra typer av automatiserade artefakter såsom last-mile robotar. Last mile delivery (LMD) robots är små robotar med hjul som kör helt själva med små paket från en hub vidare till andra mottagare som till exempel privatpersoner.</div> <div><br /> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs avhandlingen</h2> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/517220">Designing for Appropriate Trust in Automated Vehicles</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ekmanfr.aspx">Fredrick Ekman</a><br /></div></div>Mon, 29 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-cars-och-Chalmers-fornyar-avtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-cars-och-Chalmers-fornyar-avtalet.aspxVolvo Cars och Chalmers förnyar avtalet<p><b>​Chalmers och Volvo Cars har sedan många år ett välfungerande samarbete, som omfattar såväl utbildning som forskning och utveckling. I juni förnyades samarbetsavtalet för att gälla ytterligare minst tre år.</b></p><div><div>Det nya avtalet – som skrevs under av Chalmers rektor Stefan Bengtsson och Mats Moberg, Volvo Cars vice VD för forskning och utveckling, vid en högtidlig ceremoni – innebär att Volvo Cars fortsätter att vara en av Chalmers så kallade strategiska partners. De strategiska partnerskapen kännetecknas bland annat av omfattande forskningssamarbeten, gemensamma utbildningssatsningar, bredd över Chalmers discipliner och spetsfrågeställningar inom utvalda områden (<a href="/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx">läs mer om de strategiska partnerskapen här​</a>).</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Chalmers intar en särställning&quot;</h2></div> <div>Akademin är central för Volvo Cars och kommer att förbli så framöver, menar Mats Moberg:</div> <div>– För vår kompetensförsörjning genom framstående utbildningsprogram, för vår samtid genom livslångt lärande, och för vår framtida utveckling som kunskapsföretag genom forsknings- och innovationssamarbete. I akademin intar Chalmers en särställning för Volvo Cars, som främsta samarbetspartner inom samtliga dessa områden, säger Mats Moberg, och fortsätter:</div> <div>– Vi samarbetar runt exjobb, i kurser och program. Volvo och Chalmers arbetar tillsammans i internationella projekt, från USA i väster till Kina i öster, och 60 procent av våra industridoktorander i Volvo Cars Industrial PhD Program – VIPP, som etablerades 1999 – är nu inskrivna på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Det goda samarbetet beror inte enbart på att Chalmers ligger nära Volvo Cars huvudkontor – företaget är globalt, poängterar Mats Moberg.</div> <div>– Att samarbetet är gott beror helt enkelt på att Chalmers kan erbjuda både excellens och relevans med samarbetsformer som fungerat på ett utmärkt och uthålligt sätt över åren.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stora förändringar inom transportsystemet</h2> <div>Det första partnerskapsavtalet skrevs med Volvo Cars redan 2013. Företaget är idag en av Chalmers allra största strategiska partners, berättar Sinisa Krajnovic, styrkeområdesledare för Chalmers styrkeområde Transport. Att avtalet förnyas innebär nu en möjlighet att utveckla partnerskapet ytterligare.</div> <div>– Vi är i en tidsperiod med stora och snabba förändringar inom transportsystemet, med nya teknologier och mobilitetsbeteenden. Samarbetet med Volvo Cars ger oss utökade möjlighet att utveckla vår forskning och utbildning, och vårt nyttiggörande inom transportsystemet. På så sätt är vi ännu bättre rustade att bidra till utvecklingen av hållbara, trafiksäkra och effektiva transporter.</div> <div><br /></div> <div>För Chalmers är de strategiska partnerskapen ett verktyg för att uppdatera forskning och utbildningar, så att forskning i framkant bedrivs och de allra bästa framtida ingenjörerna utbildas. Med hjälp av partnerskapen synkas strategier, och parterna får också möjlighet att bygga gemensam infrastruktur och testbäddar som inte varit möjliga utan kontinuerlig dialog.</div> <div>– Här tycker jag att Chalmers styrkeområden som värdar för partnerskapen spelar en mycket viktig roll i koordineringen, säger Sinisa Krajnovic.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektrifiering och automation viktiga områden</h2> <div>Redan idag har Chalmers och Volvo Cars flera gemensamma satsningar inom forskningsinfrastrukturer, kompetenscentrum och gemensamma forskningsprojekt.</div> <div>– Framöver ser vi fram emot att samarbeta kring den nya stora satsningen inom elektromobilitetsforskning SEEL, Swedish Electric Transport Laboratory, där Volvo Cars är en viktig partner. Elektrifiering, såväl som automation, är några områden där Chalmers och Volvo Group har intresse av att samarbeta, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div>Och Mats Moberg håller med:</div> <div>– Förnyelsen av avtalet är en bekräftelse på vår gemensamma ambition att vässa samarbetet ytterligare. Detta för att fortsätta mot ytterligare excellens och arbeta vidare tillsammans mot våra mål om hållbar, säker och personlig mobilitet, men även för att bli ledande inom elektrifiering, autonom körning och digitalisering.</div> <div><br /></div> <div>Det nya avtalet gäller i tre år, med automatisk förlängning i ytterligare två år därefter.</div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Erik Axén, Volvo Cars</div> <div>​</div>Fri, 26 Jun 2020 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Säkerhetssystem-som-förstår-mänskligt-beteende-räddar-cyklister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/S%C3%A4kerhetssystem-som-f%C3%B6rst%C3%A5r-m%C3%A4nskligt-beteende-r%C3%A4ddar-cyklister.aspxSäkerhetssystem som förstår mänskligt beteende räddar cyklister<p><b>​I projektet Mica som är finansierat av FFI har forskare från Chalmers undersökt interaktionen mellan cyklister och fordon. De har utvecklat ett smart säkerhetssystem som skulle kunna minska antalet dödsolyckor i trafiken med cyklister inblandade med upp till 96 procent.</b></p><p>​Det smarta säkerhetssystemet förutspår kontinuerligt vad en förare ska göra för att säkert köra om en cyklist. Systemet agerar när det ser ett missförhållande mellan vad föraren gör och vad hon eller han borde göra. Genom att samla in data från en provbana har forskarna undersökt hur olika faktorer påverkar beteendet vid omkörningsmanövrar med mötande trafik. Baserat på data har forskarna sedan modellerat hur fordon närmar sig cyklister och integrerat modellerna i system för automatisk nödbromsning (AEB) och kollisionsvarningar. Säkerhetsfördelarna från systemet har utvärderats genom virtuell simulering.</p> <p><span style="background-color:initial">– Enbart kollisionsvarningen verkar kunna minska antalet dödsolyckor bland cyklister med 53-96 procent och bidra till en minskning av allvarliga skador med 43-93 procent, säger Marco Dozza som är biträdande professor på avdelning Fordonssäkerhet. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Stödjer svensk bilindustri</span></h2> <p>Forskningsresultaten kommer att kunna stödja den svenska bilindustrin i att upprätthålla sin världsledande roll i utformningen av avancerade lösningar för aktiv säkerhet. Modellerna som togs fram i projektet kan förutsäga förarens avsikt när han eller hon närmar sig en cyklist bakifrån för att utföra en omkörning. Dessa modeller kan integreras med befintliga system och ger input till hur ett automatiserat fordon säkert och bekvämt ska köra om en cyklist. </p> <p><span style="background-color:initial">– Vår</span><span style="background-color:initial"> forskning stödjer utvecklingen av säkerhetssystem som kan hjälpa en förare eller ett automatiserat fordon att interagera med cyklister på ett säkert sätt. Vi har tagit förarmodellen från en TRL-nivå på 1-2 till en TRL-nivå på 5 för detta scenario, säger Marco Dozza. </span></p> <p><span style="background-color:initial">TRL, Technology Readiness Level är en beteckning för en teknologis mognadsgrad och tillhörande teknologisk risk. Inom forskningsintensiva verksamheter används teknikmognadsnivåer för att bekräfta vilka aktiviteter som behövs för att implementera forskningsresultaten i nya produkter/processer. TRL 5 innebär att systemet är valideradat i en relevant miljö. </span></p> <p><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningsresultaten kan också att komma påverka testscenarier för Euro NCAP som ger konsumentinfo om säkerheten hos nya bilar. Målet inom Euro NCAP är säkrare trafikmiljö, liksom färre personskador i samband med olyckor. </span></p> <p><span style="background-color:initial">Ett MICA2-projekt har redan beviljats och kommer att utvidga MICA och utveckla nya aktiva och passiva säkerhetssystem som kan stödja en förare under alla faser av en omkörning. </span></p> <p><span style="background-color:initial"><a href="https://www.saferresearch.com/events/welcome-safer-seminar-mica-1-modelling-interaction-between-cyclists-and-automobile">Den 17 juni presenteras forskningsresultaten på ett seminarium via Zoom.​</a></span></p> <p><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></p> <p><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">S</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">e filmer från experimenten</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/AixQ189hMi4">Flying overtaking with oncoming traffic (inside view)</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/GSVPrXSHLSI">Accelerative overtaking with oncoming traffic (outside view)</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/W1O2E0vYhCY">Flying overtaking with oncoming traffic (outside view)​</a></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs mer</span><br /></p> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/MICA---Modellering-av-Interaktion-mellan-Cyklister-och-Fordon.aspx">MICA - Modellering av interaktion mellan cyklister och fordon</a><br /><br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <p></p> <div><br /></div> <p><br /></p> <p><br /></p>Fri, 12 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Internationellt-studentprojekt-vann-forsta-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Internationellt-studentprojekt-vann-forsta-pris.aspxInternationellt studentprojekt vann första pris<p><b>​Designa ett garage där båtar kan ladda sina elmotorer samtidigt som de skyddas mot väder och vind. Så löd uppdraget från Volvo Penta, som studenter från Chalmers och Penn State University gemensamt tog sig an. Och resultatet blev prisvinnande!</b></p>​<span style="background-color:initial">Eldrivna båtar har blivit allt vanligare, men de flesta marinor saknar tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet av laddning. Med detta problem i åtanke annonserade Volvo Penta i höstas ut ett kandidatarbete för att få förslag på lösningar. Det föreslagna arbetet var ett så kallat Capstone-projekt, vilket innebär att det är en del av Chalmers strategiska partnerskap med Volvo Group, och skulle genomföras av studenter på Chalmers tillsammans med studenter från Penn State University i Pennsylvania, USA.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/AgnesAime_350.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></span><div><div>Fyra studenter från Chalmers och fyra från Penn State har därför arbetat tillsammans i projektet hela våren. Och trots att Corona satt stopp för planerna på resor har det varit ett lyckat samarbete – så lyckat att studenternas ”Solar wharf garage” knep topplaceringen i Lockheed Martin Best Project Award. Detta är andra gången ett Capstone-projekt vunnit första pris under de sex år samarbetet pågått.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Ett projekt av bra kvalitet&quot;</h2></div> <div><span style="background-color:initial">Agnes Tunstad och </span>Aime Vesmes var med i det vinnande teamet. Båda lockades förstås av möjligheten att knyta internationella kontakter, men inte bara.</div> <div>– Det var ett roligt projekt att testa på, och att det var i samarbete med en global verksamhet gör det ju inte mindre intressant, säger Aime Vesmes, och Agnes Tunstad nickar och fyller i:</div> <div>– Jag gillar båtar, och jag gillar förnybar energi! Dessutom verkade det från början vara bra kvalitet på projektet.<br /><br /></div> <div>Aime Vesmes avslutar just tredje året på Maskinteknik – precis som de övriga två medverkade från Chalmers, Gustaf Malmsjö och Johan Kinell – medan Agnes Tunstad läser Automation och mekatronik. Projektet innebar därför inte bara ett samarbete över nationsgränser, utan ett samarbete över Chalmers sektionsgränser.</div> <div>– Mycket är likt mellan utbildningarna, men det är också mycket som skiljer sig åt. Jag är glad för allt jag fått lära mig om produktutvecklingsprocessen, det var helt nytt för mig. Hade jag inte haft med mig projektkollegor från Maskinteknik så hade det här blivit mycket svårare, säger Agnes Tunstad.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Hamn_350.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">Projektet har krävt mycket inlärning och mycket tid till förstudier för dem alla:</span><br /></div> <div><div>– Ja, utmaningen har varit att lära sig allt man behövde kunna. Jag visste till exempel inte hur solceller fungerade, eller vad man behöver tänka på i en marin miljö. Vi har verkligen lärt oss under vägen, säger Aime Vesmes.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tvåbåtsgarage med 18 solpaneler</h2></div> <div>Den slutliga produkten är ett tvåbåtsgarage där båtarna laddas av nio solpaneler vardera. Panelerna har enligt beräkningarna betalat sig på knappa 13 år, och beräknas kunna vara i bruk mer än dubbelt så länge. Garaget är byggt av material som garanterar minsta möjliga risk för rost eller annan skada, och panelerna kan också vikas ner vid hårt väder.<br /><br /></div> <div>Arbetet har utförts via Zoom, ett digitalt verktyg för videokommunikation. De åtta i gruppen var noga med att inte dela upp projektet i mindre bitar utan försöka att – så långt möjligt – samarbeta i alla delar. Det återspeglas i rapporten, menar de; risken är annars att rapporten blir ”hackig” och att det tydligt syns att den är utförd av olika personer i olika delar. Själva tror studenterna att det är en av anledningarna till vinsten. Och som Agnes Tunstad säger:</div> <div>– Vad är det för mening med globala projekt om man inte jobbar ihop?<br /><br /></div> <div>Responsen från Volvo Penta har bara varit positiv. I början hade studenterna tät kontakt med sin kontaktperson, som dock också betonade att han inte ville att de skulle bli för influerade utan tänka fritt.</div> <div><div>– Bara våra idéer kan väcka något hos Volvo så är jag glad. Det var ju det alltihop syftade till; att vi skulle kunna ge idéer, säger Aime Vesmes.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Annorlunda utställning blev till en fördel</h2></div> <div>Planen var att Chalmersstudenterna skulle ha rest till Penn State i april. Resan fick naturligtvis ställas in. Men restriktionerna som Coronapandemin medfört har inte bara varit negativ. För Chalmersstudenterna blev vinsten ännu roligare när de fått möjlighet att medverka i en video i den virtuella utställning utifrån vilken vinnaren korades.</div> <div>– Hade det bara varit en vanlig utställning med postrar, så hade det inte nog inte känts lika kul. Vi hade helt enkelt inte varit lika delaktiga. Men nu, med videon, var vi alla med på lika villkor, avslutar Agnes Tunstad.<br /><br /></div> <div>Fotnot: <a href="https://psu.mediaspace.kaltura.com/media/AB+Volvo+Penta+1/1_icgww547">Se studenternas videopresentation här!​</a><br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Charles Strömblad (foto på Agnes Tunstad och Aime Vesmes) och Gustaf Malmsjö (Solar Wharf Garage och Öckerö hamn)</div> <div><br /> </div>Thu, 28 May 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-visar-vagen-framat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-visar-vagen-framat.aspxElectriCity visar vägen framåt<p><b>​Fullskalig helelektrifierad busstrafik på flera linjer, upphandlingar för ett rekordstort antal elbussar, inomhushållplatser och otaliga tester. Dessutom ett breddat fokus på bland annat elektrifiering av sjötrafik och byggarbetsplatser, luftkvalitetsstudier och samhällsplanering. Det är några av resultaten från ElectriCity-samarbetet.</b></p>​<span style="background-color:initial">På försommaren 2015 började ett antal elektriska bussar trafikera linje 55 mellan Chalmers två campus, Lindholmen och Johanneberg. Elbusslinjen var, och är, en del i ElectriCity – ett samarbete mellan näringsliv, akademi och samhälle. Chalmers roll i samarbetet är att tillföra forskningsdimensionen i ett projekt för god luftkvalitet och låga bullernivåer.</span><div><br /></div> <div>Sedan 2015 har mycket hänt. Det som började i tester av elektrifierad busstrafik i en begränsad skala inom en demoarena har nu svällt till fullt elektrifierade busslinjer och Europas största upphandling av elbussar. Samtidigt har antalet partners blivit fler, med ABB och Transdev som de senaste medlemmarna. Men inte minst har demoarenorna utökats, liksom arbetet med att tillvarata de positiva effekter den renare och tystare elektrifieringen innebär.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktiga resultat och pågående arbeten </h2> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Linje 55: Driften av demoarenan har förlängts och nya bussar testas på linjen. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Linje EL16: Nya helelektriska högkapacitetsbussar för extratrafik på linje 16. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Snabbladdstationer med hög effekt till linjer med hög trafikbelastning. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Nya testhållplatser anpassade till den tystare och renare eldriften, både inom¬hus och utomhus. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Nöjdare resenärer och förare, som ett resultat av att bussarna elektrifierats. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Fungerande geostaket/Zone Management för linje 55 och linje EL16. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>En digital plattform där tidiga idéer till tjänster och produkter har tagits fram. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>En marin demonstrationsarena för test av eldrift i färjor för pendeltrafik är under framtagande. </div> <div><br /></div> <div>För att läsa mer om projektet, <a href="https://www.electricitygoteborg.se/">gå till ElectriCitys hemsida</a>, där du också hittar <a href="https://www.electricitygoteborg.se/sites/default/files/content/bilder/statusrapport_2019_web_200326.pdf">den nya statusrapport för 2020</a>.</div> Wed, 20 May 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxBredbart sätt att stabilisera lovande batterikoncept<p><b>​Bilindustrin storsatsar på att våra fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart, smörliknande mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Shizhao_Xiong_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av forskaren Shizhao Xiong " style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Mellanlagret gör att battericellen blir betydligt mer stabil och därför klarar hög strömtäthet. Det är också avgörande att det är så enkelt att  breda ut den mjuka massan på litummetallen i batteriet. Det är lika lätt som att bre smör på en smörgås, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Han har under lång tid arbetat tillsammans med Chalmersprofessor Aleksandar Matic och Professor Songs forskargrupp i Xi’an för att få fram ett lämpligt mellanlager till det batterikoncept som tros kunna revolutionera våra transporter. Till skillnad från dagens litiumjonbatterier har solid state-batterier – som även benämns som fastfasbatterier <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  en fast elektrolyt och innehåller därför ingen miljö- eller brandfarlig vätska. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/solidstatebatterilabb750x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild från batterilabbet på Fysik på Chalmers." style="margin:5px 10px;width:350px;height:263px" />Mycket förenklat kan ett solid state-batteri liknas vid en torr macka. Ett lager av metallen litium fungerar som brödskiva och ovanpå läggs ett keramiskt ämne som fungerar som pålägg. Det hårda pålägget är batteriets fasta elektrolyt som ska transportera jonerna mellan batteriets plus och minuspoler. Den torra smörgåsen har inte bara svårt att hålla ihop på ett bra sätt, den bjuder också på allvarliga former av skav mellan bröd och pålägg. Ett stort antal forskare runtom i världen arbetar därför med att ta fram lämpliga mellanlager som kan förbättra egenskaperna, öka strömtätheten och höja säkerheten. </div> <div><br /></div> <div>Den bredbara massa som forskarna i Göteborg och Xi’an nu presenterar fungerar som ett supersmör. Massan består av nanopartiklar av den keramiska elektrolytens material, LAGP, som har blandats med en jonisk vätska som kapslar in nanopartiklarna och gör mellanlagret mjukt och skyddande. Massan har ungefär samma konsistens som kylskåpskallt smör, fyller flera funktioner och breds på med hjälp av ett enkelt verktyg. </div> <div>Även om solid state-batteriernas potential är mycket välkänd, saknas det än så länge ett etablerat sätt att få dem tillräckligt stabila, speciellt vid hög strömtäthet när man tar ut mycket energi snabbt ur en battericell. Chalmersforskarna ser en stor potential i det nya mellanlagret. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/AleksandarMatic_200314_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av professor Aleksandar Matic" style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Det här är ett viktigt steg på vägen mot att storskaligt kunna tillverka kostnadseffektiva, säkra och miljövänliga batterier som levererar hög kapacitet och kan laddas upp och ur i snabb takt, säger Aleksandar Matic, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>Han spår att solid state-batterier kommer att finnas på marknaden inom fem år. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">De nya resultaten har presenterats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials. ​</span>​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/bredbart-mellanlager-kan-stabilisera-framtidens-solid-state-batterier-2999841"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Text och foto: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Bildtext: En stor del av det experimentella arbetet med att ta fram ett multifunktionellt mellanlager till framtidens solid state-batterier har gjorts i batterilabbet på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om den vetenskapliga artikeln </h2> <div>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444">”Design of a Multifunctional Interlayer for NASCION‐Based Solid‐State Li Metal Batteries”</a>  har publicerats i Advanced Functional Materials. Den är <span style="background-color:initial">skriven av Shizhao Xiong, Yangyang Liu, Piotr Jankowski, Qiao Liu, Florian Nitze, Kai Xie, </span><span style="background-color:initial">Jiangxuan Song och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, , Xi'an Jiaotong University, Kina, Danmarks tekniska universitet och National University of Defense Technology, Changsha, Hunan, Kina. </span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a></strong>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 7726284, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se ​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer batteriforskning från Chalmers</h2> <div>Det pågår ett brett och intensivt arbete på Chalmers när det gäller att ta fram mer hållbara alternativ för energilagring. Läs gärna fler artiklar om Chalmersbaserad forskning inom energilagring:</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi i karossen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-–-mer-effektivt-än-någonsin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Flytande solenergi på flaska </a></div>Tue, 19 May 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspx​Utsläpp från vägbyggen kan halveras med dagens teknik<p><b>​Byggsektorn står idag för en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, i Sverige och globalt. För att undersöka möjligheterna till minskade utsläpp från vägbyggen har forskare på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet detaljstuderat bygget av en åtta kilometer lång vägsträcka. De har räknat ut hur mycket utsläppen kan minska, nu och fram till år 2045. Allt är inräknat, från val av material och produktionsteknik till leverantörskedjor och transporter.</b></p><div>– Vi har identifierat ett antal lågt hängande frukter, och om vi ser till att genomföra dem först så blir det både lättare och billigare att sänka utsläppen ännu mer längre fram, säger Ida Karlsson, doktorand på Chalmers och verksam inom projektet Mistra Carbon Exit. <br /></div> <div> </div> <div>Projektet som använts för att utvärdera möjligheterna att minska utsläpp är en 8 kilometer lång sträcka av riksväg 44 mellan Lidköping och Källby, som färdigställdes 2019. Det är en så kallad 2+1-väg och sammanlagt 9 broar ingår på den aktuella sträckan. Det är ett av Trafikverkets första projekt där man gjort en komplett klimatkalkyl, alltså gått igenom alla ingående material och aktiviteter för att räkna ut den totala klimatpåverkan – hur mycket energi och material som gått åt vid bygget och vilka utsläpp dessa bidrar till. <br /></div> <div> </div> <div>– Vi har använt entreprenören Skanskas klimatkalkyl som ingång för bryta ner utsläppen efter material och aktiviteter, och sedan analyserat hur mycket man skulle kunna sänka dem, berättar Ida Karlsson. Vilka material använder man? Hur använder man dem? Hur produceras de? Vilka alternativa material och produktionstekniker finns i dagsläget och hur tror vi att alternativen utvecklas fram till 2045? <br /></div> <div> </div> <div>Klimatkalkylen visade att entreprenören lyckades sänka utsläppen med 20 procent jämfört med Trafikverkets referensvärden. Men forskarna kunde också visa att utsläppen kan halveras med den teknik som finns tillgänglig idag – och helt elimineras till år 2045. <br /></div> <div> </div> <div>Idas forskning ingår i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit, som fokuserar på så kallade transformativa lösningar. Sådana kräver både tid och stora investeringar och inkluderar till exempel  koldioxidfri produktion av stål, betong, cement och asfalt men också fossilfria eller elektrifierade transport- och arbetsfordon. I väntan på att sådana lösningar utvecklas och implementeras, finns redan idag klimatbesparande teknik och vägval tillgängliga. Ida vill lyfta fram fyra sådana:   </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Optimering av transporter</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Återvinning och återanvändning av massor, asfalt och stål</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Materialeffektivisering och design-optimering</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Ersättning av cementklinker som bindemedel i betong<br /></div> <div> </div> <div>– Skulle man optimera transporterna av material, vägmassor och avfall finns stora vinster att göra. Vi är dåliga på logistik i Sverige, det får man nog säga. Förutom att transportera material till och avfall från ett vägbygge sker också många förflyttningar inom projekten. <br /></div> <div> </div> <div>Studien ”Reaching net-zero carbon emissions in construction supply chains – Analysis of a Swedish road construction project” publicerades tidigare i år i tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews, och är skriven av Ida Karlsson tillsammans med kollegan Filip Johnsson på Chalmers, och Johan Rootzén på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. </div> <div><strong><em></em></strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biomassan är en knäckfråga</h2> <div>På både kort och lång sikt spelar biomassan en viktig roll. Det är många branscher som behöver biomassa för att få ner sina utsläpp. Inom anläggning kan den till exempel användas som bränsle för produktion av asfalt, cement och stål, som fordonsbränsle eller för produktion av el. Den kommer troligen inte att räcka till allt, och redan idag importerar dessutom Sverige 95 procent av råmaterialet till biobränsle eftersom det är billigare än att använda inhemskt material. Men det är knappast en hållbar lösning när fler och fler länder drar i biomassan. Ida Karlsson anser att politikerna måste styra användningen av biomassan.  <br /></div> <div> </div> <div>– Där det finns fossilfria alternativ bör man använda sådana alternativ, som exempelvis eldrift istället för biobränslen för transportbranschen. Men då måste politiken tydligt styra mot en sådan utveckling. Annars kommer biomassan helt enkelt gå till den som betalar mest och inte till det som den bäst borde användas till.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler områden för förbättringar</h2> <div>Alla massor som grävs upp klassas som avfall, och nuvarande lagstiftning gör det komplicerat att återanvända vägmassor från projekt till projekt. En översyn av lagstiftningen är på gång, men sådant tar tid. <br /></div> <div> </div> <div>– Återvinning av asfalt skulle vi också kunna bli bättre på, säger Ida Karlsson. Här har däremot lagstiftningen ändrats, men nya arbetssätt är inte helt implementerade ännu. Det finns också olika tekniker att välja mellan beroende på vilken kvalitet asfalten behöver ha, hur tunga fordon som ska trafikera sträckan och så vidare. Återvinningen kräver energi, men kan ändå sänka utsläppen rejält eftersom asfalt till stor del består av bitumen, en variant av råolja. <br /></div> <div> </div> <div>Betongen är en annan stor källa till utsläpp. I Sverige används cementklinker som bindemedel i betong, men i andra länder använder man delvis andra alternativ, till exempel slagg från stålproduktion eller flygaska från kolkraftverk, vilket sänker utsläppen rejält. <br /></div> <div> </div> <div>– Här måste vi våga ta steget och prova tekniker som inte används sedan tidigare i Sverige, men som man har lång positiv erfarenhet av utomlands. Vi har god tillgång till kalksten, råmaterialet till cementklinker, vilket är en av anledningarna till att det används så flitigt i jämförelse med andra länder som blivit tvungna att tänka utanför boxen vad gäller cement och betong.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Politikerna måste bestämma sig”</h2> <div>Ida Karlsson efterlyser tydliga planer, först och främst en för tiden fram till 2030, men sedan också en fram till 2045. <br /></div> <div> </div> <div>– Vet man redan vad man vill ha år 2030 kan man ställa krav idag. Och då kan också företagen veta att ”okej, 2030 måste vi kunna uppfylla de här kraven, då har vi möjlighet att satsa på tekniker som uppfyller kraven”. För det är stora investeringar som måste göras för att ställa om produktion eller åkeriverksamhet. Då måste man se till att det finns krav, behov, incitament och inte minst att det finns klimatneutral el att tillgå. <br /></div> <div> </div> <div>– De transformativa lösningarna – elektrifiering, koldioxidinfångning, koldioxidfritt stål och betong – kräver tid och stora investeringar. Men om vi redan har plockat ner de lågt hängande frukterna behöver inte kostnadsökningen för de transformativa lösningarna bli så stora. Därför är de lågt hängande frukterna så viktiga att komma igång med, för då blir det lättare att sänka utsläppen mer framöver, till en lägre kostnad. </div> <div><br /> </div> <div><div><span style="font-weight:700">För mer information, kontakta:</span></div> <div>Ida Karlsson, doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola, 031-772 65 17, <a href="mailto:ida.karlsson@chalmers.se">ida.karlsson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /><strong> Text: </strong>Christian Löwhagen </div>Mon, 18 May 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Onlinekonferens-om-segeldrivna-fartyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Onlinekonferens-om-segeldrivna-fartyg.aspxOnlinekonferens om innovationer för segeldrivna fartyg<p><b>​Den senaste forskningen och tekniken inom segling kommer att presenteras i juni när Chalmers står värd för den internationella konferensen INNOV’SAIL 2020.</b></p>Det har alltid funnits ett stort intresse för att förbättra teknik och prestanda inom elitkappsegling, till exempel i OS, America’s Cup och Volvo Ocean Race. Nu finns det också ett växande intresse från rederier att använda vindkraft på fartyg för att minska bränsleförbrukningen och miljöskadliga utsläpp. Många olika projekt pågår runt om i världen och besparingar från 10 procent till nästan 100 procent rapporteras. <div><br /></div> <div>Under konferensen <span style="background-color:initial">International Conference on Innovation in High Performance Sailing (INNOV’SAIL 2020) den 15-17 juni 2020 </span><span style="background-color:initial">kommer forskare kunna dela kunskap och resultat från de avancerade racingprojekten som kan överföras till kommersiella sjöfartsprojekt. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers och SSPA är exempel på organisationer som bedriver omfattande forskning och bidrar med sina senaste resultat. Konferensen samlar forskare, skeppsbyggare, personer som arbetar till sjöss, fartygsägare och andra som är involverade i detta utmanande område. Totalt kommer 30 föredrag att hållas varav nästan hälften inom fartygsområdet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Konferensen kommer att vara helt online på grund av resebegränsningar orsakade av Corona-viruset. För mer information om </span><span style="background-color:initial">INNOV’SAIL 2020</span><span style="background-color:initial">, se webbplatsen: <a href="https://www.lighthouse.nu/en/node/6112/innovsail-2020">www.chalmers.se/INNOVSAIL​​​</a></span></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Organisatörer</h3> <div><span style="background-color:initial">Chalmers</span><br /><span style="background-color:initial">Ecole Navale</span><br /><span style="background-color:initial">Cité de la Voile - Eric Ta</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">barly</span><br /><span style="background-color:initial">Lighthouse</span><br /><span style="background-color:initial">SSPA Sweden</span><br /><span style="background-color:initial">International Windship Association</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">RISE<br />Bretagne Development and Innovation<br />Enterprise Europe Network<br /></span></div>Tue, 12 May 2020 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxVirtuellt godkännande av lok möjliggör mer gods på järnväg<p><b>​Tack vare erfarenhet och kunskap som byggts upp inom kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics kan numeriska verktyg ersätta dyra geotekniska undersökningar. Det gav Green Cargo klartecken att ta dragstarkare lok i bruk, med några få restriktioner från Trafikverket.</b></p>På kort sikt ger det besparingar i miljonklassen. På längre sikt stärker det tågtransporternas konkurrenskraft och möjliggör överflyttning av transporter från väg till järnväg och därmed minskade koldioxidutsläpp för tyngre transporter. <div><br /></div> <div>Klassificering av järnvägsfordon påverkar vilka sträckor de får trafikera. Godstågsoperatören Green Cargo behövde sätta in lok med större dragkraft för att få en rimlig ekonomi i sina godstransporter. Det innebar att tyngre lok med treaxliga boggier skulle behöva trafikera banor som normalt trafikerades av lättare, tvåaxliga lok. Trafikverket kunde dock inte tillåta de tyngre treaxliga loken att trafikera banorna om säkerheten inte kunde garanteras. Situationen var så kritisk att den blev en stående punkt på mötena mellan Trafikverkets generaldirektör och Green Cargos VD. </div> <div><br /></div> <div>Klassificeringen av Green Cargos treaxliga lok innebar att loket hamnade i en högre klass än vad många banor klassificerats för, vilket skulle kunna innebära låga driftshastigheter. För broar finns beräkningsverktyg för att analysera påverkan av specifika fordon men för geoteknik var situationen mer komplicerad. En analys kan kräva dyra och omständliga markprov och de kvarvarande geotekniska restriktionerna var många. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/andersekberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Anders Ekberg är föreståndare för kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics (Charmec). Han berättar att den största utmaningen för Charmec var att förstå problemet. Men med hjälp av de kontakter och den förståelse som byggts upp mellan Charmecs partners kunde man snart hitta en lösning. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– På några få möten med mellanliggande analyser kunde vi med hjälp av den erfarenhet och den kunskap vi skaffat i tidigare projekt nå en insikt. När väl lösningsmetoden var identifierad kunde vi relativt enkelt nå en lösning med hjälp av de numeriska verktyg vi byggt upp, säger Anders Ekberg. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Analysverktyg från Chalmers gav en lösning</span></h2> <div>Forskarna från Chalmers föreslog en analys av vilken belastning ett tvåaxligt lok medförde jämfört med ett treaxligt lok. Med hjälp av modeller de tagit fram kunde deras analys visa att den marginellt lägre lasten per axel på det treaxliga loket gjorde att den totala påkänningen i marken faktiskt blev lägre för det treaxliga loket. För att ytterligare analysera belastning genomförde Trafikverket en dynamisk analys med hjälp av programvara som tagits fram inom Charmec. </div> <div><br /></div> <div>– Analysen stödde slutsatsen att loken gav en lägre belastning på fyllnadsmaterial och den underliggande marken. Med detta i ryggen kunde vi på Trafikverket reducera antalet restriktioner för Green Cargos treaxliga lok, säger Ibrahim Coric som är chef på Underhåll Järnvägssystem Tillstånd Byggnadsverk på Trafikverket.</div> <div><br /></div> <div>Markus Gardbring är chef för Green Cargos operativa verksamhet och menar att det har mycket stor betydelse för deras verksamhet. </div> <div><br /></div> <div>– Green Cargo kan nu tillföra dragstarkare lok och slopa ett stort antal omlopp för ett antal större kunder vilket leder till effektivare godstransporter och är en förutsättning för att vi ska kunna ha mer gods på järnvägen, säger Markus Gardbring. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bidrar till minskade koldioxidutsläpp</span></h2> <div>En annan vinst är att tyngre lok med mer redundant dragkraft slirar mindre vilket minskar underhållskostnaderna. Markus Gardbring ser även vinster på längre sikt. Det svenska järnvägsnätet byggs om för att möjliggöra längre tåg. Sveriges regering har beslutat om att reducera 70 procent av alla koldioxidutsläpp för tyngre transporter fram till 2030. Det segment som enklast kan föras över till järnväg är intermodalt gods. Längre tåg är kostnadseffektivare och en förutsättning för att möjliggöra konkurrens med lastbil på en extremt konkurrensutsatt marknad. Lokens dragkraft kommer att bli avgörande då vikten snarare än längden blir begränsande för antalet vagnar per tåg.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Läs mer om Charmec</span></h2></div> <div><span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspx">Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället​</a><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspx">Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/CHARMEC-–-En-förutsättning-för-en-fungerande-järnväg.aspx">CHARMEC – En förutsättning för en fungerande järnväg​​</a><br /></div>Wed, 06 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxCenter för el- och laddfordon får 575 miljoner<p><b>​Ett av Europas främsta testcenter för el- och laddfordon tar ett steg närmare verklighet. Energimyndigheten beviljar nu 575 miljoner kronor i stöd till elektromobilitetscentret Seel, Swedish Electric Transport Laboratory.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den viktiga utvecklingen av elektrifierade fordon, fartyg och luftfartyg pågår för fullt. Men det finns kunskapsluckor inom området för el- och laddfordon, på både industri- och samhällsnivå. Ny erfarenhet behövs, och innovativa koncept testas och utvärderas.<br /></span><div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en omfattande satsning på ett testcenter för el- och laddfordon. Bolaget Swedish Electric Transport Laboratory AB är bildat av Chalmers och Rise, och inom testcentret kommer en stor bredd av aktörer verka.</div> <div><div>– Mycket positivt att ytterligare en pusselbit är på plats. För att kunna leverera världsledande kompetens inom elektrifierade transporter behöver vi nu också säkra förutsättningarna för akademisk forskning och utbildning av högsta internationell klass. Det kräver nya offentliga forskningsresurser inom Seels verksamhetsområde, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett steg mot ett hållbart samhälle</h2></div> <div>Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén räknar med att projektet kommer att ge en rejäl skjuts till klimatomställningen genom sitt fokus på batterier och elektromobilitet.</div> <div>– Det är dessutom ett stort steg mot ett hållbarare samhälle och fler gröna jobb. I dessa tider av corona är det särskilt viktigt att vi stödjer denna typ av framåtsyftande insatser som kan bidra till en klimatsmart omstart av samhället, säger han.</div> <div>Det krävs en avancerad kunskapsutveckling inom elektromobilitetområdet och förutsättningarna för att omsätta nya insikter till innovativa lösningar. För att kunna uppnå det krävs ett tätt samarbete mellan akademi, forskningsinstitut och industri.</div> <div>– Seel har goda förutsättningar att bli en världsledande testanläggning för elektromobilitet och därmed mycket viktig för fordonsindustrins omställningsarbete.  Seel kommer att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller innovationer inom transportsektorn, säger Pia Sandvik, VD på Rise.<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Seel</h2></div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är ett elektromobilitetstestcenter för el- och laddfordon. Syftet med satsningen är att stärka förutsättningarna för samarbete inom elektromobilitet. Aktörer inom små och medelstora företag i fordonsindustrin, flygindustrin och maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden ska genom Seel få en gemensam plattform att mötas på. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut kommer också få tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur. Seel beräknas vara i drift år 2023.</div> <div>Sommaren 2018 fick Energimyndigheten i uppdrag från regeringen att lämna stöd med 575 miljoner kronor till uppbyggnaden av ett testcenter för elektromobilitet. EU-kommissionen godkände i december 2019 att det statliga stödet till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier.<br /><br /></div> <div><a href="http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/575-miljoner-kronor-till-testcenter-for-el--och-laddfordon/">Läs hela texten hos Energimyndigheten här.​</a><br /></div>Wed, 29 Apr 2020 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ensamma-forare-anvander-mest-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ensamma-forare-anvander-mest-energi.aspxEnsamma förare använder mest energi<p><b>​Antalet personer per fordon är den enskilt mest avgörande faktorn när det handlar om hur mycket energi det går åt för att transportera en person från a till b. Det visar forskare från Chalmers och University College London i en ny studie, som också varnar för att självkörande fordon skulle kunna öka både energiåtgång och utsläpp från persontransporter. – Idag åker det i snitt 1,5 personer i varje bil i industriländer. Skulle vi kunna öka den siffran finns stora vinster att hämta för klimatet, men risken är snarare att den fortsätter att minska när självkörande fordon kommer in på marknaden, säger Sonia Yeh, en av författarna bakom studien, som också visar att energiåtgången kan tredubblas för varje personkilometer. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Beläggningsgrad, eller occupancy på engelska, är ett centralt begrepp när det gäller att räkna ut energiåtgång och utsläpp för persontransporter. Om man åker ensam i sin bil är beläggningen 1 personkilometer per kilometer som fordonet färdas. Med två personer i bilen stiger beläggningsgraden till två personkilometer per fordonskilometer. Men det finns också resor som har färre än en person i bilen. Sonia Yeh, professor på avdelningen för fysisk resursteori förklarar: </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Sonia_Yeh_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– När det gäller taxiresor räknar man bara passageraren. Så om en taxi kör 15 km för att hämta upp en passagerare, kör 20 km till målet och sedan 5 km för att återvända till centralen blir alltså beläggningsgraden 0,5 – eller 20 personkilometer på 40 fordonskilometer. ”Tomma” fordonskilometer uppkommer inte bara vid taxiresor utan också vid vissa typer av fordonsdelning och självkörande fordon som kör tomma på väg till eller från upphämtning, avlämning och parkering. När vi har räknat på det ser vi att självkörande fordon kan tredubbla energiförbrukningen för persontransporter, en ökning som blir svår att kompensera med bränslesparande teknik. </div> <div><br /></div> <div>En ökad beläggningsgrad i bilarna skulle minska både utsläpp och energiförbrukning per personkilometer, men trenden har gått i motsatt riktning under de senaste decennierna, mycket på grund av att många hushåll nu har två bilar. Idag finns det egentligen inga exempel där man har lyckats genomföra en förändring. </div> <div><br /></div> <div>– Man kan införa kostnadsbaserade åtgärder som gör ensamresande dyrare eller samåkande billigare, men erfarenheten visar att människor i så fall hellre betalar än gör längre eller mer tidskrävande resor, säger Sonia. </div> <div><br /></div> <div>– Kollektivtrafik i Sverige har i allmänhet låga utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläpp från transporter ytterligare är de mest effektiva sätten att minska reslängder, fossilfria bränslen samt att öka beläggningsgraden. Den nuvarande situationen med coronapandemin gör situationen mer komplicerad eftersom människor undviker kollektivtrafiken och att dela fordon. Återstår då att sätta hoppet till elfordon som drivs med fossilfri elektricitet, för att minska utsläppen av växthusgaser från persontransporter.  </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41893-020-0514-9">Sonia Yeh och hennes kollega Andreas W Schäfers, University College Londons artikel “A holistic analysis of passenger travel energy and greenhouse gas intensities​</a>” publicerades nyligen i Nature Sustainability. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> </div>Fri, 24 Apr 2020 00:00:00 +0200