Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 22 Jan 2021 09:35:11 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxRevere firar fem år av fordonsforskning<p><b>​Sedan starten hösten 2015 har Chalmers fordonslaboratorium Revere etablerat sig som en fullfjädrad forskningsinfrastruktur för akademi och fordonsindustri i Västsverige. Från vägtrafik har steget tagits till att även omfatta marina farkoster, och siktet är också inställt på elektrifierade fordon.</b></p>​<span style="background-color:initial">Självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik är de tre områden som står i centrum för Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/fredrik_von_corswant_230px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik von Corswant" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />– Till oss kan fordonsforskare och företag i transportbranschen komma med sina idéer och projekt för att få hjälp att ta dem från teori till verklighet, säger föreståndaren Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Revere kan teknologier, teoretiska modeller och algoritmer utvecklas och testas på riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer eller på <a href="https://www.astazero.com/" target="_blank">testbanan AstaZero</a>.</div> <div><br /></div> <div>– Vi skriver gärna forskningsansökningar tillsammans med forskare och industripartners och kan då skräddarsy testfasen för att få ut mesta möjliga resultat, framhåller han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fullskaliga fordon och modeller</strong></div> <div>I labbet på Lindholmen i Göteborg har Revere flera olika fordon som används i forskningen, både lastbilar och personbilar i full skala och mindre radiostyrda modellfordon. De mindre fordonen används oftast i undervisningen av studenter. </div> <div><br /></div> <div>Genom att anpassa fordonen för de aktuella projekten och förse dem med olika typer av sensorer och utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera kan data samlas in och teorier finslipas och verifieras.</div> <div><br /></div> <div>– Vår egenutvecklade och flexibla mjukvaruplattform OpenDLV är vår största tillgång, säger Fredrik von Corswant. Jag vill påstå att bara fantasin sätter gränser för vad den kan användas till inom fordonsforskningen. Det är exempelvis möjligt att koppla upp sig mot fordon som är ute och testkör, när det är någonting som man omedelbart vill kunna justera i mjukvaran. Andra fördelar är att plattformen kan hantera stora mängder data och komprimera video utan att nödvändiga data går förlorade för algoritmerna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Verkliga tester ger tillförlitligare resultat</strong></div> <div>Revere arbetar en hel del med långa fordon och fordonskombinationer, exempelvis en dragbil som kopplas ihop med två trailers och en boggikärra (dolly) till ett HCT-fordon, High Capacity Transport. Sådana ekipage är längre än vad som är tillåtet att köra på allmänna vägar i Sverige idag. Fordonslabbet forskar och testar exempelvis hur långa fordonskombinationer kan stabiliseras så att de inte välter.</div> <div><br /></div> <div>– Vi jobbar också med att utveckla protokoll för hur fordonsenheter kommunicerar med varandra, fortsätter Fredrik. Om dragbilen bromsar ska ju exempelvis en eldriven dolly inte fortsätta driva framåt.</div> <div><br /></div> <div>Att göra tester i verkligheten ger mer och tillförlitligare information än vad enbart datorsimuleringar kan ge. </div> <div><br /></div> <div>– Det är först vid fullskaletester som man kan fånga upp alla faktorer som påverkar fordonet. Exempelvis kan det handla om störningar som påverkar signaler från sensorer, tröghet på grund av fordonets vikt men även påverkan i form av fördröjningar i systemet, begränsningar i datorkapacitet med mera. Tester kan ge svar på frågor om hur sensorer beter sig vid dåligt väder eller hur däckens grepp mot vägbanan påverkas vid olika väglag. Sådant är ofta väldigt svårt att få fram enbart med teoretiska modeller.</div> <div><br /></div> <div>Reveres mjukvaruplattform kan också användas för att göra simuleringar. Verkliga trafikdata kan mixas med simulerade data. Hur skulle exempelvis en självkörande bil bete sig om det oväntat står en soptunna eller ett annat hinder på vägbanan? </div> <div><br /></div> <div>– Vi sätter också samman dataset, exempelvis film, som skapas av våra sensorer i trafiksituationer av olika slag och delar med oss som öppen källkod till andra som vill testa sina algoritmer.</div> <div><br /></div> <div>Data som skapas i testfordonen laddas automatiskt upp till Reveres molnserver. Det senaste tillskottet är data från en buss, som i början av 2021 körs i reguljär trafik mellan två städer i Indien. I anslutning till molnservern erbjuder Revere även möjligheter att analysera data i ett beräkningskluster, som möjliggör exempelvis träning av system för maskininlärning.</div> <div><br /></div> <div>I labbets regi studeras även mer humanistiska aspekter med koppling till fordonsforskning, exempelvis förarbeteenden och hur omgivande trafikanter uppfattar samspelet med självkörande fordon där man ju inte kan få ögonkontakt med någon förare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskning även i marin miljö</strong></div> <div>Sedan ett par år tillbaka har Revere även tagit steget mot marina farkoster, främst i samarbete med RISE. En lotsbåt i Göteborgs hamn finns att tillgå för forskningsprojekt och därutöver bland annat en katamaranplattform.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken för sensorer och liknande skiljer sig inte särskilt mycket från land till hav, frånsett radarsystemen. Vi har kunnat föra över mycket av det vi hittills gjort till marina tillämpningar, säger Fredrik. Jag upplever att det finns ett stort behov och intresse från både akademin och industrin för forskning på automation i marin miljö.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mötesplats att vara stolt över</strong></div> <div>Vad är han som föreståndare då mest stolt över under fordonslabbets första fem år?</div> <div><br /></div> <div>– Vi har framgångsrikt genomfört ett antal demonstrationer av forskning i framkant och vår egenutvecklade mjukvaruplattform står sig väl i jämförelse med vad fordonsföretagen utvecklar, säger Fredrik von Corswant. Revere är idag en mötesplats för forskare och utvecklare från olika organisationer och discipliner. Det ger spännande möten över gränserna och skapar idéer till nya innovationer.</div> <div><br /></div> <div>Behovet av infrastruktur för fordonsforskning bedöms vara fortsatt stort under överskådlig tid. Troligen har vi bara sett början på den samhällsutveckling som såväl självkörande som elektrifierade fordon av olika slag står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Min förhoppning är att vi framöver kan knyta fler aktiva forskare och företag till Revere. Målet är att fortsätta bygga upp kompetens om automatisering och aktiv säkerhet i regionen för att säkerställa en bra rekryteringsbas för industri och forskningsinstitut, avslutar Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/RevereTestfordon_Lindholmen_201016_05_750x422px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Exempel på forskningsprojekt</span><br /></div> <div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/project/8349" target="_blank">I-dolly, självkörande lastbilssläp utan vare sig förare eller bil </a></span><br /></div> <div> </div> <div>Revere testar, i samarbete med bland andra Volvo Lastvagnar och forskare från Chalmers, en intelligent dolly, en liten boggikärra elektrisk. Dollyn transporterar autonomt och förarlöst trailers med containrar de sista kilometerna från en distributionscentral till slutkunden för urlastning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/COPPLAR-CampusShuttle-cooperative-perception-Q-planning-platform.aspx" target="_blank">COPPLAR, en prototypbil för säker navigation i komplexa innerstadsmiljöer</a></div> <div> </div> <div>I samarbete med flera företag och chalmersforskare utvecklade Revere ett testfordon för forskning på olika självkörandefunktioner, med särskilt fokus på stadsmiljöer och olika väderförhållanden. Genom samverkan mellan flera fordon kan man navigera mer säkert i komplexa innerstadsmiljöer.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Ericsson gjorde Revere även <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fzkv5beS4uk&amp;feature=emb_logo" target="_blank">en demo på testbanan AstaZero​</a> som visar hur fordon kan kommunicera med varandra för säkra möten i en korsning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8213" target="_blank">AutoFreight, extra långa självkörande lastbilar för smartare logistik</a></div> <div> </div> <div>Revere, tillsammans med ett tiotal partners, arbetar för att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar på sträckan mellan Göteborgs hamn och handelsområdet Viared utanför Borås. Fältprov genomförs på riksväg 40 med ett extra långt lastbilsekipage (HCT) på nästan 32 meter, vilket möjliggör två containrar per lastbil mot normalt en.<br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Fakta om Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Revere är en del av Chalmers forskningsinfrastruktur och har nära koppling till trafikforskningscentret </span><a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER</a><span style="background-color:initial">. Andra partners är Volvo Lastvagnar och Volvo Cars. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.</span></div> <div> </div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Revere</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Fredrik von Corswant, föreståndare för Revere</div> <div> </div> <div><a href="mailto:%20fredrik.von.corswant@chalmers.se%E2%80%8B">fredrik.von.corswant@chalmers.se​​</a></div></div> <div><br /></div>Wed, 20 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-buss-i-linjetrafik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-buss-i-linjetrafik.aspxSjälvkörande buss nu i linjetrafik<p><b>​Nu testkör två självkörande minibussar i kollektivtrafiken i Göteborg. Testet, som pågår från januari till slutet av maj 2021, är det första i sitt slag i Göteborg. Bussarna är avgiftsfria att åka med och resorna går att söka i apparna Västtrafik To Go och Parkering Göteborg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Projektet kallas S3, Shared Shuttle Services, är en del av regeringens samverkansprogram ”Nästa generations resor och transporter”. Testet som nu startar är den tredje fasen i projektet. De tidigare faserna genomfördes på Chalmers i Johanneberg och vid Lindholmen Science Park i Göteborg. ​​</span><div><br /></div> <div>Även projektets tredje del kommer att gå ute på Lindholmen. Rutten startar vid parkeringen Hugo Hammars Kaj och går till slutstationen på Regnbågsgatan som är en knutpunkt för kollektivtrafiken.</div> <div><br /></div> <div>– Utvecklingen av självkörande kollektivtrafik kan vara en viktig nyckel för att skapa både hållbara stadsdelar och en levande landsbygd. Faktiska försök som dessa är bidrar till både till kunskaps- och marknadsutvecklingen, säger Birger Löfgren, fokusområdesledare för tjänstefiering på RISE, vilka leder projektet.  </div> <div><br /></div> <div>Läs om de tidigare delarna i projektet:</div> <a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspx"><div><div>Första självkörande bussen rullar på Chalmers</div></div></a><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Självkörande-bussen-tillbaka-på-campus.aspx">Självkörande bussen tillbaka på campus</a><div><div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Prova-aka-forarlost-Lindholmen.aspx">Prova att åka förarlöst på Lindholmen</a></div></div> Tue, 19 Jan 2021 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxDe utvecklar AI-drivet fartygsstödsystem<p><b>​En grupp svenska teknikentreprenörer och forskare från Chalmers har gått samman för att utveckla ett AI-baserat stödsystem som ska skapa de mest energieffektiva sjöresorna.</b></p>​Lean Marine AB, med expertis inom optimering av fartygsframdrivning och Molflow, applikationsutvecklare inom AI arbetar sedan augusti 2020  i ett projekt tillsammans med forskare från Chalmers för att utveckla ett AI-drivet, semi-autonomt system som ger stöd till att planera och utföra mer energieffektiva sjöresor. Projektet går under namnet Via Kaizen och finansieras av Trafikverket <h3 class="chalmersElement-H3">AI-system ger kaptenen råd om hur sjöresan ska genomföras </h3> <div>Teknologin som finns i företagen möjliggör en hög grad av digitalisering och automatisering av fartygs framdrift. Där finns system som optimerar framdrivningsmaskineriet i realtid baserat på kommandon från det AI-system som utvecklats. Data som samlas in från AI-systemet och andra system ombord matas sedan in i molnbaserade analys- och rapporteringsverktyg. Med AI-tekniken &quot;Deep Learning&quot; kan systemen förutspå hur fartyget kommer att uppföra sig i olika väderförhållanden och systemet kommer att kunna beräkna den mest energieffektiva resan utifrån planerad rutt, väderlek samt fartygets begränsningar. Baserat på detta kommer instruktioner kunna ges om hur sjöresan faktiskt skall genomföras. </div> <div><br /></div> <div>Linus Ideskog, utvecklingschef på Lean Marine, berättar att när den perfekta simulerade resan är bestämd kliver deras system in och skapar ett gränssnitt mellan kaptenen och den AI-baserade lösningen för reseplanering. </div> <div><br /></div> <div>– Detta ger människa och maskin möjlighet att samarbeta och utföra resan på ett optimalt sätt. Systemet kan automatiskt och direkt optimera framdrivningsmaskineriet baserat på kommandon givna av kaptenen eller mottagna direkt från AI-reseoptimeringslösningen, säger Linus Ideskog. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bidrar till att minska utsläpp från sjöfart </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Forskare vid Chalmers arbetar i nära samarbete med Lean Marine och Molflow med att utveckla nya metoder, modeller och algoritmer från ett akademiskt perspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I projektet kommer vi på Chalmers att utveckla dynamiska modeller för fartygshastighet genom att kombinera teoretisk skeppsteknik med AI för att förutsäga hur fartygets framdrivningskraft påverkas när fartyget stöter på olika vind- och vågförhållanden, säger Wengang Mao som är biträdande professor på avdelningen Marin teknik på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare inom socialantropologi och beteendevetenskap vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet forskar kring hur processer och beteenden utvecklas ombord och i land när den nya tekniken införs. Svensk Sjöfart deltar också i projektet med viktiga insikter och input från sjöfartsnäringen och bidrar till spridning av forskningsresultat och utvecklingspotential till den svenska sjöfartsindustrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver projektparterna är tankerrederiet Stenersen, PCTC rederiet UECC och ytterligare ett rederi involverade i projektet. Genom att erbjuda sina fartyg för teknik- och produktvalidering möjliggör de test ombord. Resultaten kommer att utvärderas inom ramen för projektet. Mikael Laurin, VD för Lean Marine, säger att han tror att projektet kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen från både internationell och nationell sjöfart, vilket är viktigt för att göra den svenska sjöfarten mer hållbar och konkurrenskraftig på lång sikt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><span><a href="https://leanmarine.com/2020/12/09/ai-powered-ship-operation-support-system-developed-by-swedish-consortium/">Pressmeddelande från Lean Marine AB</a></span></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/wengang-mao.aspx">Wengang Mao</a></div> <div><span><br /></span></div> <div></div>Fri, 11 Dec 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Laddhybrider-viktiga-for-elektrifieringen-av-persontransporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Laddhybrider-viktiga-for-elektrifieringen-av-persontransporter.aspxLaddhybrider viktiga för elektrifieringen av persontransporter<p><b>​Laddhybridfordon kan köras på både el och fossilt bränsle. Så hur bra är de för miljön och för omställningen till en fossilfri fordonssektor? En unik studie från Chalmers visar att laddhybriderna kan köras lika mycket på el som ”rena” elbilar med en räckvidd på ca 13 mil.</b></p><div><span style="background-color:initial">– Vi har jämfört ett stort antal hushåll med flera bilar och kan visa att hushåll med ett fossilfordon och en laddhybrid kan köra lika många kilometer på ren eldrift som ett hushåll med ett fossilfordon och en elbil, säger Ahmet Mandev, doktorand på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Efter att ha bearbetat data från fyra miljoner kördagar med laddhybrider kan Ahmet Mandev också säga hur laddning bör ske för att maximera eldriften, samtidigt som bränsleåtgång och utsläpp minimeras.</div> <div><br /></div> ​​<span style="background-color:initial">Trots att det är över 20 år sedan den första massproducerade elhybridbilen dök upp på marknaden finns det fortfarande många frågor kvar att besvara kring hur sådana fordon bäst ska användas. Det är frågor som Ahmet Mandev, doktorand på institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers siktat på att besvara i sina doktorandstudier, handledd av docent Frances Sprei. </span><div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Ahmet_Mandev_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Anledningen till att vi vill titta närmare på laddhybrider är att det finns olika syn på deras roll för elektrifiering av persontransporter. Deras elektriska potential är viktig att lära sig mer om, för att bestämma vilka policyinstrument – lagar, regler och subventioner – som bäst tillämpas på sådana fordon, säger Ahmet Mandev. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I den första av studierna som ingår i hans licentiatavhandling The Role of Plug-in Hybrid Electric Vehicles in Electrifying Personal Transport - Analysis of empirical data from North America har han behandlat och analyserat ett års kördata för 71 hushåll i Kalifornien. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det är lätt att se hur många kilometer en laddhybridbil använder elmotorn respektive förbränningsmotorn, men det unika med den här studien är att vi har tittat på hushållsnivå, alltså kartlagt samtliga fordon i olika flerfordonshushåll. Då ser vi hur många kilometer hushållet sammanlagt färdats på el, och har kunnat jämföra hushåll som har en ”ren” elbil eller laddhybridbil bredvid en konventionell bil. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som vanligt när det gäller el- och hybridfordon är räckvidden en viktig faktor. Studien visar att hushåll med en elbil och en konventionell bil kör i genomsnitt 45 procent av sina sammanlagda kilometer på el medan hushåll med en laddhybrid och en konventionell bil når 46 procent eldrift i genomsnitt. Detta trots att räckvidden för fordonen vid full eldrift var 130 km för elbilen (en Nissan Leaf i det här fallet) och knappt hälften för laddhybriden – 56 kilometer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Frances_Sprei_170x220_2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Orsaken att laddhybriden vinner trots den avsevärt kortare räckvidden, är att man oftare tar den till de längre resorna. Och då går i alla fall en del av de resorna på el. Siffrorna visar också att laddhybriderna oftare används samtidigt som någon annan i familjen använder fossilfordonet. Räckvidden för både elbilar och laddhybrider har ökat sedan studien genomfördes, men resultaten är fortfarande relevanta och visar att laddhybriderna har en viktig roll att spela när det gäller att elektrifiera persontransporter. Nästa steg blir att följa upp hur de längre räckvidderna påverkar andelen körda kilometer på ren eldrift, säger Frances Sprei. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Viktigast att ladda på natten</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><span style="background-color:initial">Ytterligare en fråga Ahmet Mandev undersökt är hur </span>laddhybriden<span style="background-color:initial"> ska ladda för att få ut så många kilometer på el som möjligt, med lägsta möjliga bränsleförbrukning och utsläpp. I två andra studier har han utgått från kördata insamlade under ca 4 miljoner kördagar under en tioårsperiod med laddhybridmodellen Chevrolet Volt. Genom att bearbeta datan har Ahmet Mandev räknat ut hur ofta fordonen laddats och han kan därmed empiriskt belägga flera saker om laddhybriderna. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div>Det som ger mest positiva effekter är att ladda sin bil fullt en gång per dygn, vilket kanske inte är så förvånande. Men Ahmet gjorde en upptäckt som stack ut i materialet. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Om man går från att ladda sin bil varje natt till 90 procent av nätterna tredubblas utsläppen, från 1,7 kg koldioxid till 5,7 kg för 100 kilometers körning. Bränsleförbrukningen går upp på liknande sätt, från 0,7 liter för 100 kilometer till 2,5 liter. Det är fortfarande låga utsläpp och låg förbrukning men det blir ändå stor skillnad för en så pass liten förändring i beteende, säger Ahmet Mandev. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Laddhybriderna i studien kommer som bäst upp i 70 procent eldrift, under förutsättning att de laddas en gång per dygn. Ahmet Mandev och Frances Sprei poängterar att kompletterande laddning under dagen också ger positiva effekter, men för maximal effekt är det en full laddning per dygn som gäller. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I våra studier fokuserade vi på att studera data och dra slutsatser kring laddning och eldrift utifrån det. Men om man skulle översätta resultaten till tips för makthavare, skulle det vara att ge fler möjligheten att ladda på natten. Det är ju långtifrån alla som bor i till exempel flerbostadshus som har den möjligheten idag, säger Ahmet Mandev. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I sina fortsatta doktorandstudier ser han fram emot att göra internationella jämförelser, för att se hur laddningsmönster och eldrift skiljer sig åt mellan länder med olika förutsättningar, lagar och riktlinjer kring laddhybrider. Utifrån detta blir det sedan möjligt att se vilka politiska riktlinjer och rekommendationer som skulle göra störst skillnad.</div> <div><br /></div> <div><i>Text och foto: Christian Löwhagen. </i></div> <div><em style="background-color:initial">Illustration: </em><em><a href="https://thenounproject.com/term/hybrid-car/1962529/">Chaowalit Koetchuea​, the Noun Project</a>.</em><em style="background-color:initial"> Montage: Christian Löwhagen. </em></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Forskningen finansieras av Swedish electromobility Center och utförs i samarbete med UC Davis i Kalifornien och Fraunhofer Institute for Systems and Innovation Research i Tyskland. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div></div>Mon, 07 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-–-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-%E2%80%93-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxMaritim informatik – Ett område på frammarsch<p><b>​Under hösten har Chalmers startat en Tracks-kurs i Transportinformatik. Samtidigt släpptes en av de första böckerna om ämnet med fokus på Maritim informatik. En nyckelperson i framtagandet av boken är Mikael Lind, gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper.</b></p>​Mikael Lind är senior strategisk forskningsrådgivare på Sveriges forskningsinstitut, RISE, med inriktning på digital innovation inom hållbara transporter. Sedan 2018 är han gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper. Han har varit högst delaktig i att sätta ljus på ämnesområdet Maritim informatik. <div><br /></div> <div>Det handlar om att utnyttja digitalisering för att stödja beslutsfattare inom den maritima industrin. Detta framväxande fält förenar utövare och forskare i att bidra till att förbättra sjöfartens effektivitet, säkerhet, hållbarhet och motståndskraft. Digitaliseringen är en möjlighet att skapa marina försörjningskedjor med högre förutsägbarhet och transparens. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett beslutsstöd till ett självorganiserande ekosystem </h3> <div>Den maritima industrin är unik eftersom det är ett självorganiserande ekosystem, utan något operativt samordningsorgan, som består av många autonoma aktörer som agerar i konkurrens. Därför är det viktigt att ta itu med maritim informatik som en självständig del av informatik menar Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>– Genom tillämpningar går både engagerande forskare och utövare samman för att ge insikter, upplevelser och möjligheter för något som är ett stort bekymmer för alla, att säkerställa mervärdestjänster till kunderna i sektorn, säger Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>Tillämpningarna av forskning inom maritim informatik är många. Mikael Lind exemplifierar några av dem genom förbättrad synlighet i försörjningskedjan för kunderna inom sjötransportkedjor, förbättrad resursoptimering för aktörer i leveranskedjan, genomförande av sjötransporter med hög kapitalproduktivitet och energieffektivitet, till stöd för en hållbar framtid och för pålitliga humanitära leveranser som mat och läkemedel. Det innebär också nya marknader och öppen innovation samt initiativ från tredje part i samband med att stödja ovanstående. </div> <div><br /></div> <div>Med boken Maritime Informatics som nyligen släppts vill Mikael Lind som agerar redaktör och är medförfattare till 12 av bokens 23 kapitel erbjuda maritima industriledare en förståelse för potentialen i maritim informatik så att de kan förbättra sin kapitalproduktivitet och energieffektivitet. Boken kan också vara ett stöd för att förbättra beslutsfattandet och ger dataanalyspersonal inom maritim industri verktyg för att lära sig hantera, rapportera och analysera rumslig tidsdata. Det kommer även vara en lämplig lärobok för studenter som är läser maritim informatik. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Boken är samförfattad av 81 unika författare, varav 47 praktiker och 34 tillämpade forskare, från 20 länder. Från Chalmers medverkar Fredrik Olindersson från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och Carl Sjöberger från institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Tracks-kurs i Transportinformatik </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Samtidigt som boken släpptes startade Chalmers en ny tracks-kurs i Transportinformatik. Ett initiativ som Mikael Lind applåderar. – Jag tycker att det är fantastiskt att Chalmers har tagit ett steg i att leverera kunskap inom digitalisering till morgondagens kompetens inom transporter och maritim informatik. Detta är något som kommer att krävas av människor som arbetar inom eller förbättrar sjötransportverksamheten. Hela 90 procent av de produkter som vi ser har någon gång under sin resa befunnit sig till havs, varför förbättrad sjöfart är något som ligger i allas intresse runt om i världen. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer: </span></h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://bit.ly/2KFcj5X">Boken – Maritime Informatics </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Transport%20informatics_poster.pdf">Tracks-kursen – Transportinformatik </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://maritimeinformatics.org/">www.maritimeinformatics.org</a></span></div> <div></div>Fri, 04 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxNy materialtyp gör elbilsmotorer tillförlitligare<p><b>​Ett nytt isoleringsmaterial för elektriska ledare kan förlänga den genomsnittliga livslängden för motorisolering i elfordon uppemot åtta gånger. Materialet består av en tunn polyimidfilm som är motståndskraftig mot kemisk nedbrytning från elektroner.</b></p>​<span style="background-color:initial">I ett samarbetsprojekt med ABB Sverige och DuPont har forskare vid Chalmers utvärderat nya material för motorisolering som utsatts för de förhållanden som råder i kraftelektronikomvandlare, särskilt med användning i dagens elektriska fordon.</span><div><br /></div> <div>I studien utvärderades effekterna på isoleringsmaterial när det utsätts för ökade elektriska påfrestningar orsakade av frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Dessa omvandlare består vanligtvis av kiselkarbid och används i dagens avancerade traktionsmotorer, där de ger en snabbare spänningsökning i isoleringsmaterialet för elektriska ledare. I testerna utsattes isoleringsmaterialet även för höga temperaturer (150 till 180 ° C) och höga spänningar (3,0 och 3,5 kV).</div> <div><br /></div> <div>En slutsats är att polyimidfilmer av typen Kapton ECRC är lämpliga att använda i traktionsmotorer för elektrifierade fordon, som har frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Materialet är koronabeständigt, vilket innebär att det är motståndskraftigt mot kemisk nedbrytning när det träffas av elektroner. Vid jämförelse med icke-koronabeständigt Kapton FN framkom att Kapton ECRC-material, som är 25 procent tunnare, ökar den genomsnittliga livslängden för isoleringen med omkring åtta gånger.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/e2/news/Pages/New-insulation-material-increases-reliability-of-electric-car-motors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om projektet finns i en nyhetsartikel på Chalmers engelska webbplats</a> </div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu</a>, professor i elkraftteknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dupont.com/electronic-materials/news/2020/press-releases/20201112-kapton-film-addresses-faster-voltage-rise.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs ett pressmeddelande om projektet från DuPont</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Nov 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxWatch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?<p><b>​Thank all of you who participated in the webinar, 4 November: Hydrogen – A silver bullet in the energy system? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f">​Watch the webinar on Chalmers Play: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?</a><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f"></a><div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Program</span><ul><li>Moderator: Anders Ådahl, Energy Area of Advance Co-Director.</li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=np97magr">Maria Grahn</a>, Senior researcher, department of Mechanics and Maritime Science. Maritime Environmental Science. Director of Energy Area of Advance, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_M.G__overview_4%20Nov%202020_final.pdf">“Main possibilities and challenges for using hydrogen in the energy and transport sector​”​</a>​,</li> <li><a href="https://www.linkedin.com/in/thierry-lepercq-2968a/">Thierry Lepercq​</a>, founder of Soladvent. Former Executive Vice-President in charge of Research &amp; Technology and Innovation, ENGIE. Author of the book &quot;Hydrogen is the new oil&quot;.​<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_TL_Prez%20Chalmers%204%20November%202020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“The view on hydrogen in Europe”, </a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/k01wibj">Björn Wickman​</a>, Associate Professor, Chemical Physics, Department of Physics, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_BW_Fuel%20Cells_4%20Nov_2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“Improved fuels cells to enable a sustainable energy system”.​</a></li></ul> <div><span style="font-weight:700"><br /></span><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Panel: </span><br /><span style="font-weight:700"></span><div><ul><li><a href="/en/Staff/Pages/karin-andersson.aspx">Karin Andersson</a>, Professor in Maritime Environmental Science Expert in sustainable shipping, Chalmers. </li> <li><a href="/en/staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a>, Professor at Fluid Dynamics/Mechanics and Maritime Sciences, Chalmers.</li> <li><a href="https://www.ri.se/sv/anna-karin-jannasch">Anna-Karin Jannasch</a>, Rise, Director of the Swedish testbed for hydrogen electrolysis and industrial application </li> <li>Monica Johansson, Principal Energy &amp; Fuel Analyst, Volvo group. Expert in alternative fuels, with knowledge in hydrogen infrastructure. </li> <li><a href="/en/Staff/Pages/koopmans.aspx">Lucien Koopmans</a>, Professor, head of the division Combustion and Propulsion Systems, Chalmers.</li> <li>Mattias Wondollek, Program Director, <a href="https://energiforsk.se/en/">Energiforsk</a>.​</li></ul></div></div> <br /><br /></div></div>Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxEn robot kommer lastad<p><b>Chalmers campus Johanneberg har just nu besök av en självkörande liten robot vid namn Hugo, vars uppgift är att leverera post mellan Chalmers olika byggnader. Den självgående leveransroboten är en del av projektet Klimatneutral Urban Logistik där flera partners samarbetar för att testa och utvärdera nya, autonoma lösningar för att leverera varor i städer.</b></p><div>- Det finns få liknande projekt i Sverige just nu. En högaktuell funktion med denna typ av transport är möjligheten att minska direkta möten mellan människor och på så sätt begränsa smittspridningen av Covid-19 säger Carl Berge, VD på Hugo Delivery som leder projektet. Utifrån de tester som utförs på Chalmers är det just nu högprioriterat att utveckla Hugo för så kallad ”pick and collect” i affärer så att personal och kunder får leveranser av roboten istället för att behöva mötas.</div> <div><br /></div> <div>Elektriska, uppkopplade och automatiserade leveranser har också stor potential att göra stadslogistiken säkrare, effektivare och mer hållbar. Godstransporter förväntas öka drastiskt de kommande decennierna. Det ställer höga krav på logistikbranschen som behöver förändras i grunden. Framför allt när det gäller den sista sträckan då varorna ska levereras till slutkund, den så kallade “last mile delivery”. Detta är oftast den mest kostsamma och miljöskadliga delen i hela kedjan.</div> <div><br /></div> <div>Förutom att rent praktiskt testa och vidareutveckla ett automatiserat leveranssystem på campus, syftar projektet Klimatneutral Urban Logistik (KUL) till att generera ny kunskap om hur stadslogistik påverkar miljön och hur övergången till autonoma lösningar påverkar samhället och infrastrukturen i stort. Dessutom kommer man genom intervjuer och fokusgrupper med användare och människor som kommer i kontakt med roboten i gatumiljö skaffa sig en uppfattning om vilken grad av social acceptans som finns för dessa nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div>För att få en bred bild ingår både produktutvecklare, forskare, fastighetsägare och stadens trafikkontor i projektet, som också blir en del i Chalmers strävan, genom satsningen Five Star Campus, att skapa en attraktiv och experimenterande campusmiljö som synliggör både forskning och innovation i framkant.</div> <div><br /></div> <div>– De som rör sig på campus är redan vana vid att befinna sig i en innovativ miljö. Här pågår till exempel flera energiprojekt och vi har tidigare haft en självkörande buss som trafikerat området. KUL-projektet ligger helt i linje med den miljö vi vill skapa och roboten är verkligen något som kommer att sticka ut och väcka intresse på campus, säger Per Sunnergren på Johanneberg Science Park, som driver satsningen Five Star Campus tillsammans med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/ca2uw59GYCo"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Leveransroboten HUGO fixar sista sträckan (film)​</a></span><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span>H</span><span>ugo</span></h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P"><font face="open sans, sans-serif">Med hjälp av ett antal sensorer kan Hugo bilda sig en uppfattning om omvärlden. De två viktigaste är en stereokamera och så kallad LIDAR som står för Light Detection And Ranging. Med hjälp av denna teknik kan Hugo planera rutter och undvika hinder genom att data analyseras med hjäp av bland annat AI. Hugo har en hastighet på 15 km/h och klarar i dagsläget av att frakta upp till 80 kg.​ </font></p></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><div></div> <div><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Klimat</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">neut</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">ral Urban Logistik</span></div></h2> <div><span style="background-color:initial">Leverantör av robotarna är startupbolaget HUGO som också leder projektet. Övriga partners är Chalmers, Chalmersfastigheter, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Johanneberg Science Park, Ernst Rosén, HSB Göteborg, Akademiska Hus och Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det har en total kostnad på 5,5 miljoner och pågår från november 2019 till och med maj 2021.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Five Star Campus</h2> <div>Five Star Campus är ett initiativ för att använda Chalmers campus som testarenor för innovativa forskningsprojekt som utforskar framtidens hållbara lösningar. Visionen är ett experimenterande, attraktivt och hållbart campus som väcker nyfikenhet och sprider kunskap om spännande forskning och hållbar utveckling till studenter, besökare och anställda. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.hugodelivery.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om HUGO Delivery</a></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/campus-och-lokaler/fivestarcampus/Sidor/fivestarcampus.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om Five Star Campus​</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Cecilia Kertes, Chalmers och Karin Weijdegård, Johanneberg Science Park</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: HUGO Delivery</span></div> ​​​​​​​​​Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-nar-vi-transporthimlen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-nar-vi-transporthimlen.aspxHur når vi transporthimlen?<p><b>​Delade transporter, i självkörande och eldrivna fordon, är för många en framtidsdröm. Men hur når vi den? Med sin forskning om detta vann Sigma Dolins tredje pris i Earpas pitch-tävling för unga forskare.</b></p><span style="background-color:initial">Sigma Dolins jobbar på RISE och är doktorand på Chalmers i ett forskningsprojekt som till stor del finansieras av Keolis. I sitt arbete tittar hon på faktorer i kulturer och samhällen som kan underlätta, eller motverka, utvecklingen av en delad mobilitet.<br /></span><div><div>– Nya former av transporter, som eldrivna och självkörande fordon, kan slås ihop med samåkningstjänster för att bilda en helt ny form av mobilitet. En dag kommer vi att ha elektriska, autonoma, uppkopplade fordon som kommer när vi behöver dem, och de tar oss till en magisk plats; transporthimlen! säger hon.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Sigma-Dolins_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bäst av allt: sammanhållning</h2></div> <div>I ”transporthimlen” har vi lägre utsläpp, färre olyckor och färre fordon på vägarna. Vi kan boka vilken typ av fordon som helst från en och samma app, och lägga mindre tid och pengar på resor. Men Sigma Dolins tycker ändå att det allra bästa med framtidsscenariot är den sociala sammanhållning som kan skapas.</div> <div>– Om alla hade tillgång till bra och säkra transporter, ifall bilägande inte speglade den personliga identiteten eller ens tillgångar… om vi delade tio-femton minuter långa resor med människor som inte ser ut exakt som vi men ändå bor i samma grannskap… Jag tror att det skulle skapa intressanta och positiva förändringar i samhället, säger hon.<br /></div> <div>Men det är inte helt enkelt att uppnå.</div> <div><div>– Vi kan inte prata om självkörande fordon som en åtråvärd produkt för konsumenter. Istället behöver vi förstå hur vi ska omformulera vad allmänna transporter är och kan bli. Det betyder att vi, som samhälle, behöver ändra hur vi agerar och ser på mobilitet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kulturella faktorer påverkar viljan att dela</h2></div> <div>Sigma Dolins, och hennes kollega på Aristotle University i Thessaloniki, tittar nu på delad mobilitet som ett sociotekniskt system. De arbetar med en internationell och longitudinell studie och fokuserar på kulturella faktorer som påverkar vår vilja att dela fordon med andra. Målet är att bygga upp ett index för att förstå samhälleliga attityder till mobilitet, delning och självkörande fordon. Indexet ska vara beskrivande men också kunna ge underlag för åtgärder; vilka riktlinjer, föreskrifter eller vilken service behövs för att få till en beteendeförändring?</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rädsla för främlingar begränsar</h2> <div>Det största hindret för att få folk att dela fordon med andra är, enligt Sigma Dolins, att vi faktiskt är rädda för varandra.</div> <div>– Vi har inte en kultur där vi lär oss hur man ska uppföra sig om man är instängd med främlingar i ett litet utrymme. Det närmaste vi kommer delad mobilitet är att åka hiss – och då är vi oftast tysta under den knappa minut som färden tar. Pris är det enklaste och, just nu, mest effektiva sättet att få människor att prova att dela fordon med andra. Jag tror att pris och tillgänglighet är nyckeln till framgång, säger hon, och fortsätter:</div> <div>– Jag tror att kulturella skillnader definitivt påverkar hur vi ser på privat och allmän yta. Invånare i asiatiska länder tenderar att ha en annorlunda inställning än vi, och pre Corona var trängsel på allmän plats väldigt vanligt där. Att dela med andra var en nödvändighet och därför normalt. Men asiatiska familjer har heller inte alltid en egen bil. En del av min studie blir därför att titta på hur många som har haft tillgång till egen bil under uppväxten, och hur det påverkar individernas beteenden senare i livet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att kunna kommunicera</h2> <div>Att delta i Earpas Young Researchers Competition var en väg till exponering mot industrin, men mer än någonting annat var det ett sätt att få feedback och slipa på presentationstekniken, förklarar Sigma Dolins.</div> <div>– Jag tycker att det är viktigt att doktorander får den här typen av tillfällen. ”Fjärilar i magen-känslan” är förfärlig, så jag förstår att många undviker att presentera. Men att kommunicera vår forskning är 49 procent av arbetet!<br /><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: iStock och Birger Löfgren, Rise</div> <div>​<br /></div>Wed, 28 Oct 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspxTekniken som märker om du dåsar till bakom ratten<p><b>​Forskare från Chalmers och Autoliv håller på att utveckla en IT-plattform som direkt i förarmiljön kan läsa av tecken på trötthet hos den som sitter bakom ratten. I början av nästa år kommer systemet att testas av ett 50-tal förare i Göteborgstrafiken.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Trötthet orsakar många olyckor i trafiken och med ny teknik kan vi hjälpa förare att undvika att köra när de inte är helt alerta, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik på Chalmers.</span><div><br /></div> <div>Syftet är att kunna mäta, analysera och kommunicera fysiologiska signaler i ett fordon. Projektet går under namnet COPE, Connected Occupant Physiological Evaluation, och drivs gemensamt av forskare från Chalmers och Autoliv.</div> <div><br /></div> <div>När en person börjar bli dåsig och sömnig påverkas bland annat hjärtslagen och andningen. Genom att bygga in sensorer i bilinredningen, exempelvis i säkerhetsbälte och ratt, kan variationer i hjärtfrekvens och andning uppmätas i realtid. Även olika typer av smartklockor och armband med inbyggda sensorer kan användas för att registrera fysiologiska signaler hos föraren. </div> <div><br /></div> <div><strong>Främjar trafiksäkerhet och hälsa</strong></div> <div>– Trafiksäkerhet står i fokus men också möjligheterna att till exempel hantera plötslig akut sjukdom hos föraren, att följa upp kroniska hälsotillstånd eller behandlingar samt att göra rätt insatser vid trafikolyckor, säger Bengt Arne Sjöqvist, Professor of practice emeritus på Chalmers, och sedan många år verksam inom digital hälsa. </div> <div> </div> <div>– I de digitala uppkopplade säkerhetstjänster som vi på Autoliv håller på att utveckla blir hälsoaspekterna allt mer viktiga, säger Pernilla Arnell som ansvarar för affärsutveckling inom Autoliv. Att kunna uppmärksamma föraren på hälsotillstånd som kan påverka bilkörningen är ett naturligt nästa steg. Våra undersökningar visar att det finns en positiv inställning, <span style="background-color:initial">inte minst bland medelålders kvinnor, </span><span style="background-color:initial">till olika hjälpmedel som främjar säker körning.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Teknikutvecklingen styrs i den riktningen även via lagkrav och poängbedömning av säkerhetsfunktioner på EU-nivå, som reglerar och premierar att sömndetektion ska finnas i nya bilar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fokus flyttas från fordonet till föraren</strong></div> <div>– I takt med att teknik för automatisk styrning och assisterad förarhjälp blir allt vanligare i bilar kommer förare sannolikt bli fortare trötta, speciellt nattetid, då köruppgiften blir mindre stimulerande, säger Johan Karlsson, senior forskningsingenjör på Autoliv Research. Det gör det ännu viktigare med en tillförlitlig detektion av trötthet. </div> <div><br /></div> <div>Redan idag har många bilar någon form av inbyggd trötthetsdetektion som baseras på förarens körprestation genom att mäta hur mycket bilen vinglar på vägbanan. Om förarens ofokuserade körning korrigeras av bilens förarhjälp, förlorar detta emellertid sin betydelse som mått på trötthet. I framtiden kommer det att finnas andra, mer direkta sätt att mäta trötthet, där fokus sätts på förarens fysiologi och inte på att genom bilens beteende avgöra förarens prestationsförmåga.</div> <div><br /></div> <div>En hårdvara har utvecklats av Autoliv, som knyter samman sensorer i bilen med uppkopplade tjänster. Därmed blir det också möjligt att exempelvis använda information från träningsklockor eller andra smarta klockor, att ta med sin förarprofil till fordon i bilpooler och att dra nytta av möjligheter till individanpassning av trötthetsdetektionen.</div> <div><br /></div> <div>– Mätresultaten tolkas av en algoritm tränad med hjälp av artificiell intelligens, som Chalmers, Autoliv och VTI har utvecklat gemensamt, säger Stefan Candefjord. Systemet känner igen tecken på när en person blir dåsig och körförmågan därmed försämras. Data som samlas in under färd kan delas vidare via uppkoppling mot molnet, och förstås också genom system i bilen som ser till att föraren om möjligt skärper sin koncentration igen eller rekommenderar en paus från körningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi håller för närvarande på att utvärdera om diskreta sensorer kan ge lika värdefull information som EKG-sensorer av medicinsk kvalitet, säger Ke Lu, postdoktoral forskare, i projektgruppen på Chalmers.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/COPE_hardware_750px.jpg" alt="Bilförare på landsväg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /></div> <div><em>Testförare kommer att få en liten svart dosa ovanpå instrumentpanelen, som samlar in data om förarens andning och puls. Bilen på bilden är utrustad med en ratt med inbyggda EKG-sensorer. </em><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Tester på väg </strong></div> <div>I början av nästa år kommer forskningen att rulla ut på allmän väg för att tekniken ska kunna testas i större skala och data samlas in under verklig körning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi planerar att ha en testflotta om cirka 50 fordon, säger Johan Karlsson. I ett första skede kommer förarna med jämna mellanrum att få skatta sin egen trötthetsnivå via ett enkelt tryck på en skärm. Parallellt registreras de fysiologiska signalerna genom pulsklockor, och för några förare även med prototypsensorer i ratt och säkerhetsbälten.</div> <div><br /></div> <div>Data som samlas in används för att ytterligare kalibrera algoritmerna. De ska känna av om föraren är sömnig och i viss mån även ska kunna förutsäga hur tröttheten kommer att fortskrida de närmast följande minuterna.</div> <div><br /></div> <div>IT-plattformen som utvecklas inom COPE-projektet bedöms kunna utgöra en central del att bygga vidare på i andra applikationer och forskningsprojekt, exempelvis för att tillföra viktig information till system för smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet inom <a href="https://picta.lindholmen.se/Via_Appia" target="_blank">TEAPaN-projektet​</a>. </div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Autoliv</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/COPE-2772_Johan_Karlsson_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><em>Johan Karlsson, forskare på Autoliv, i simulatorn där nya sensorer som känner av förarens andning och puls kommer att testas, exempelvis integrerade i säkerhetsbältet.</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer om COPE-projektet </strong><br /></div> <div>Connected Occupant Physiological Evaluation, COPE, är ett tvåårigt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa smart monitorering av hälsodata i realtid med fokus på sömndetektion hos förare. Finansiering sker via <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport</a> samt <a href="https://www.autoliv.com/" target="_blank">Autoliv</a>. Forskningen har koppling till trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER </a>vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Söker du exjobb och vill bidra i den här forskningen? </strong></div> <div>Gör ditt examensarbete om smarta säkerhetsbälten, ett samarbete mellan Chalmers och Autoliv: <a href="/en/departments/e2/education/masters-programmes/Documents/Monitoring%20drivers%20respiration%20and%20drowsiness%20using%20smart%20seatbelt_.pdf" target="_blank">Monitoring driver’s respiration and drowsiness using smart seatbelt</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om hur Chalmers arbetar med digital hälsa</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om Chalmers forskning inom området digital hälsa, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, professor of practice emeritus i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, samt strategi- och affärsansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/annasjor.aspx">Anna Sjörs Dahlman​</a>, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik samt forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, <a href="mailto:%20anna.dahlman@vti.se">anna.dahlman@vti.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ke-Lu.aspx">Ke Lu</a>, postdoc i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20ke.lu@chalmers.se">ke.lu@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bakidou.aspx">Anna Bakidou</a>, doktorand i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Högskolan i Borås, </div> <a href="mailto:%20bakidou@chalmers.se"><div>bakidou@chalmers.se</div></a><div><br /></div> <div><strong>För mer information om Autolivs forskning, kontakta:</strong></div> <div>Johan Karlsson, Senior forskningsingenjör, Human Factors, Autoliv Research, <a href="mailto:%20johan.g.karlsson@autoliv.com">johan.g.karlsson@autoliv.com</a></div> <div>Pernilla Arnell, Director Business Development Sales, <a href="mailto:%20pernilla.arnell@autoliv.com">pernilla.arnell@autoliv.com</a></div> <div>Per Gustafsson, Gruppchef Innovation och Testning, <a href="mailto:%20per.gustafsson@autoliv.com">per.gustafsson@autoliv.com</a></div>Wed, 28 Oct 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspxDigital hälsa möter fordonsindustrin<p><b>​Högre trafiksäkerhet, bättre koll på hälsoläget hos den som sitter bakom ratten samt ökad kunskap om hur uppkopplade hjälpmedel och smarta tjänster kan användas i rullande fordon. Det är några av vinsterna när forskare inom digital hälsa och fordonsindustri nu gör gemensam sak.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det finns många viktiga beröringspunkter mellan digital hälsa och fordonsindustri som ännu inte ägnats så mycket forskning och utveckling. Ur ett västsvenskt perspektiv känner vi att tiden är mogen för en gemensam satsning, säger Bengt Arne Sjöqvist, Professor of practice emeritus vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, och sedan många år verksam inom digital hälsa. Att det finns en ömsesidig utvecklingspotential har gjorts tydligt inom trafiksäkerhetscentrat SAFER, där båda områdena möts.</span><div>​<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/Bengt_Arne_Sjöqvist_191122_DSC_8857_200x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det gemensamma intresset kretsar i det här fallet kring att kunna mäta, analysera och kommunicera fysiologiska signaler i ett fordon. Trafiksäkerhet står i fokus men också möjligheterna att hantera plötslig akut sjukdom hos föraren, att följa upp kroniska hälsotillstånd eller behandlingar samt att göra rätt insatser vid trafikolyckor. </div> <div><br /></div> <div>I ett framtidsscenario, om en förare exempelvis drabbas av akut hjärtflimmer, ska sensorer och intelligent teknik inbyggd i bilen kunna läsa av och tolka de fysiologiska signalerna och se till att fordonet automatiskt kör in och stannar vid sidan av vägen samtidigt som ett larm går till sjukvården.</div> <div><br /></div> <div>Den europeiska trafiksäkerhetsorganisationen Euro NCAP har i sin färdplan till 2025 dessutom pekat ut förarövervakningssystem som ett prioriterat område, vilket gör sådan teknik extra intressant för fordonsindustrin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Profilering inom digital hälsa</strong></div> <div>För att kunna möta dessa forskningsutmaningar, men också den ökande digitaliseringen inom sjukvården generellt sett, profilerar sig institutionen för elektroteknik på Chalmers successivt inom området digital hälsa. Nya projekt och ny kompetens knyts till området. Ett exempel är Anna Sjörs Dahlman, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som nyligen utsågs till adjungerad docent och vars kunskaper inom mätning av vitaldata i svåra miljöer nu kommer väl till pass.</div> <div><br /></div> <div>– Idag arbetar vi främst med systemlösningar där IT, kommunikationsteknik och medicinteknik stöder och förbättrar kliniska vårdprocesser. Genom att få tillgång till relevant information, från många olika källor, vill vi öka precisionen i varje beslut som tas i en vårdprocess. Det handlar bland annat om att utveckla kliniska beslutsstöd baserade på artificiell intelligens och maskininlärning, men även video- och telemedicin i olika former. Prehospital och mobil sjukvård är de primära tillämpningsområdena i nuläget, säger Bengt Arne Sjöqvist. </div> <div><br /></div> <div><strong>Samarbete kring sömndetektion i fordon</strong></div> <div>Med detta i bagaget tas nu steget vidare, genom ett samarbete mellan Autoliv och Chalmers, för att kunna utveckla lösningar inom digital hälsa i fordonsmiljön. En IT-plattform med föraren som utgångspunkt och bilen som mätplats håller på att designas inom ramen för COPE-projektet, Connected Occupant Physiological Evaluation (se fakta om projektet nedan).</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/20200122_StefanCandefjord_portrait_WebbRes_(C)_Emmy_Jonsson_300x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Stefan Candefjord" style="margin:5px" />– Att detektera trötthet är den första tillämpningen vi jobbar med, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik. Trötthet orsakar många olyckor i trafiken och med ny teknik kan vi hjälpa förare att undvika att köra när de inte är helt alerta. Vi är nu på god väg att kunna testa tekniken tillsammans med Autoliv.</div> <div><br /></div> <div>När en person börjar bli dåsig och sömnig påverkas bland annat hjärtslagen och andningen. Genom att bygga in sensorer i bilinredningen, exempelvis i säkerhetsbälte och ratt, kan variationer i hjärtfrekvens och andning uppmätas i realtid. Även olika typer av smartklockor och armband med inbyggda sensorer kan användas för att registrera fysiologiska signaler hos föraren. </div> <div><br /></div> <div>– Mätresultaten tolkas av en algoritm tränad med hjälp av artificiell intelligens, som vi på Chalmers har utvecklat tillsammans med Autoliv och VTI, säger Stefan Candefjord. Systemet känner igen tecken på när en person blir dåsig och körförmågan därmed försämras. Data som samlas in under färd kan delas vidare via uppkoppling mot molnet, och förstås också genom system i bilen som ser till att föraren om möjligt skärper sin koncentration igen eller får rekommendationen att ta en paus från körningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Smart larmhantering nästa steg</strong></div> <div>Ett annat forskningsprojekt där digital hälsa och fordonsindustri möts är TEAPaN, Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification (se fakta om projektet nedan). På sikt kommer den IT-miljö som nu utvecklas och testas i COPE-projektet kunna utgöra en central del i ett sådant system.</div> <div><br /></div> <div>– Detta är verkligen spännande projekt där vi hela tiden bygger vidare på våra kunskaper i nya tillämpningar, säger Stefan Candefjord. En framgångsfaktor är samarbetet där vi korskopplar våra kompetensområden.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Johan Karlsson, Autoliv (toppbild), Yvonne Jonsson (porträttbild på Bengt Arne Sjöqvist), Emmy Jonsson (porträttbild på Stefan Candefjord)</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Vad är digital hälsa?</strong></div> <div>Digital hälsa innefattar såväl digitaliseringen av hälso- och sjukvårdens tjänster och arbetssätt som framväxten av intelligenta sensorer, beslutsstödsystem, analys- och diagnosverktyg, appar etc. IT i vid mening, inklusive AI och maskininlärning, är en grundläggande del. Området kombinerar därmed medicinsk teknik, telekommunikation och IT, och kräver ofta ett nära samspel mellan akademi, vårdgivare och industri.</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om COPE-projektet  </strong></div> <div>Connected Occupant Physiological Evaluation, COPE, är ett tvåårigt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa smart monitorering av hälsodata i realtid med fokus på sömndetektion hos förare. Finansiering sker via <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport</a> samt <a href="https://www.autoliv.com/" target="_blank">Autoliv</a>. Forskningen har koppling till trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER ​</a>vid Chalmers. </div> <div>Chalmers och Autoliv forskar på algoritmer och dataanalys, medan Autoliv har utvecklat hårdvaran som knyter samman sensorer och annan teknik samt testflottan av bilar där tekniken kan provas.</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs en artikel om COPE-projektet: Tekniken som märker om du dåsar till bakom ratten​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="https://picta.lindholmen.se/Via_Appia" target="_blank">Mer om TEAPaN-projektet </a><br /></strong><span style="background-color:initial">Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification, TEAPaN, utvecklar smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet. Projektet fokuserar på tidig olycksdetektion samt smart och rikare informationshantering för effektivare resursprioritering inom blåljusverksamheterna och i förlängningen att skadade kan tas om hand på ett bättre sätt. TEAPaN leds av <a href="https://picta.lindholmen.se/" target="_blank">PICTA </a>och genomförs i samverkan med trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/">SAFER</a> vid Chalmers. Följande parter ingår: Volvo Cars, Consat, Detecht, SOS International, PreHospe​n/HB, Chalmers, SvLC/Sjukvårdens Larmcentral, Ambulansen SU, VTI.</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div><strong>För mer information, kontakta Chalmers forskare inom området digital hälsa:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, professor of practice emeritus i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, samt strategi- och affärsansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div>Anna Sjörs Dahlman, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik samt forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, <a href="mailto:%20anna.dahlman@vti.se">anna.dahlman@vti.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ke-Lu.aspx">Ke Lu</a>, postdoc i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20ke.lu@chalmers.se">ke.lu@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bakidou.aspx">Anna Bakidou</a>, doktorand i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Högskolan i Borås, <a href="mailto:%20bakidou@chalmers.se">bakidou@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om Autolivs forskning, kontakta:</strong></div> <div>Johan Karlsson, Senior forskningsingenjör, Human Factors, Autoliv Research, <a href="mailto:%20johan.g.karlsson@autoliv.com">johan.g.karlsson@autoliv.com</a></div></span></div> <br />Tue, 27 Oct 2020 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Bilspel-ska-locka-unga-till-ingenjorsyrket.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Bilspel-ska-locka-unga-till-ingenjorsyrket.aspxBilspel ska locka unga till ingenjörsyrket<p><b>​Formula Infinity är ett lärosätesövergripande, tvärvetenskapligt projekt med koppling till e-sport och ungdomskultur. Projektets vision är att skapa ett pedagogiskt bilspel där ungdomar virtuellt bygger och tävlar med egna racerbilar, samtidigt som de lär sig teknik.</b></p>​Formula Infinity är en racingsimulator där byggandet av bilen ligger i lika stort fokus som körandet och tävlandet. Med välbyggda spelmotorer och pedagogiska stödsystem ska spelarna lära sig att modifiera och virtuellt bygga sina egna bilar, för att sedan köra och tävla med dem på realistiska eller fantasirika banor. Den kompletta projektidén är framtagen av 11 svenska lärosäten och Svenska Bilsportförbundet. <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ett verktyg för underv</span><span>isning</span></h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/FormulaDriverless_OlaBenderius_180523_03.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:374px" />En som engagerat sig för projektet är Chalmersforskaren Ola Benderius. Han är docent på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och arbetar med autonoma fordon. Om finansieringen säkerställs hoppas han att det kan leda till en gemensam och givande aktivitet mellan svenska lärosäten. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det skulle göra oss alla starkare. Att få ut ett spel på internationell nivå som kan locka studenter till svenska ingenjörsutbildningar vore mycket bra. Tycker även att e-sportaspekten och att spelet är tänkt som ett verktyg i undervisning är spännande, säger Ola Benderius. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>CDIO-projekt i spelformat</span></h2> <div>Spelet ska ta till vara på lek och nyfikenhet och ge möjlighet för den intresserade att fördjupa sina kunskaper genom att experimentera med realistisk teknik. I Formula Infinity ska kunskap, information och pedagogiska hjälpverktyg alltid finnas till hands, interaktivt och enkelt, när spelaren själv vill använda dem. Ett slags CDIO-projekt i spelformat​. CDIO är en förkortning av Conceive, Design, Implement and Operate och innebär att studenterna i ett CDIO-projekt får planera, utveckla, tillverka och driva komplexa tekniska produkter och system, i team med moderna IT-verktyg som hjälp.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/bilspel%20grafiskt%20exempel.jpg" alt="Grafiskt exempel på hur spelet skulle kunna se ut" style="margin:5px" /><br /><span style="font-size:12px"><span><em>Bilden visar ett grafiskt exempel på hur interaktion på den första nivån skulle kunna ske i spelet - ett enkelt utbyte av bildelar. Spelaren har sedan möjligheten att djupdyka i varje enskilt element och interagera mer djupgående med detta. För den oinsatte spelaren finns i exemplet vägledning i form av en ingenjörsavatar och hjälpinformation ett knapptryck bort (representerat i bilden av informationsikoner). Samma gäller på varje nivå, men desto djupare du dyker i enskilda element, desto mer avancerad blir informationen och interaktionen.</em></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div>Det är ovanligt att så många universitet går samman kring teknisk utveckling. Det ser Ola Benderius som en styrka. </div> <div><br /></div> <div>– Det pekar på en stark gemensam vilja att förbättra synen på ingenjörsyrket och locka studenter från grupper som normalt inte söker sig till ingenjörsyrket. Solidariteten i projektet är dessutom hög då det inte handlar om att lyfta det egna universitetet utan snarare professionen i stort, säger Ola Benderius. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Workshop tillsammans med bilindustrin</h2> <div><span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">början av oktober deltog Ola Benderius tillsammans med Mattias Bergman, VD för Bil Sweden och Martin Andersson, business unit manager på Afry i ett panelsamtal arrangerat av Formula Infinity för att tala om de utmaningar universiteten och industrin står inför. Se diskussionen nedan.​</span><br /></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="https://www.formulainfinity.se/sv/">Formula Infinity</a></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/ola-benderius.aspx">Ola Benderius​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div class="ms-rtestate-read ms-rte-wpbox"><div class="ms-rtestate-notify ms-rtestate-read 81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" id="div_81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" unselectable="on"></div> <div id="vid_81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" unselectable="on" style="display:none"></div></div> ​​<br /></div>Tue, 20 Oct 2020 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspxBidrar till EU:s arbete för elektrifiering av transportsektorn<p><b>Klimatfrågan har länge varit en drivkraft för elektrifieringen av transportsektorn men nyttan för miljön har ibland varit ifrågasatt.  – Den nya EU-rapporten visar att elbilen är mindre belastande för miljön än fossilt drivna fordon, men det finns utmaningar bland annat när det gäller råvaror för batteritillverkningen, säger Anders Nordelöf, forskare vid avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.​​</b></p><p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>EU-kommissionen har tagit ett helhetsgrepp</b> och beställt en livscykelanalys, LCA, för att få svar på vilken miljöpåverkan olika fordonstyper har. Syftet är att sammanfatta forskningsläget för miljöbedömning av fordon för att ge kommissionen bättre beslutsunderlag i sitt arbete med att driva på elektrifieringen av transportsektorn för att minska klimat- och miljöpåverkan. Sammanställningen som omfattar lätta och tunga fordon som drivs med el-, hybrid- och förbränningsmotorer, är en av de största sammanställningarna av forskningslitteraturen som gjorts.<br /><br /></span></p> <p>– När man nu gått igenom forskningsfältet och tittat på vilka viktiga budskap som finns från området, så är det roligt att se att det arbete jag gjorde för flera år sedan under min doktorandtid, är citerat flera gånger, säger Anders Nordelöf. <br /><span style="background-color:initial">Fr</span><span style="background-color:initial">amförallt avser han en artikel publicerad 2014 som var en litteraturgenomgång av forskningsfältet fram till år 2013. Anders Nordelöf studerade då helt elektriska fordon, men också laddningsbara hybrider. Men få tunga fordon eftersom det inte fanns så många studier. <br /></span><span style="background-color:initial"><br /><b>– Mitt arbete var en av de större</b></span><span style="background-color:initial"> genomgångarna av forskningsområdet. Det är samma huvudlinjer man kommer tillbaka till här. Jag sammanställde och analyserade den forskningslitteratur som fanns utifrån metodval och systemgränser, och benade ut vilka typer av LCA studier som svarar på vissa typer av frågor.</span></p> <p>– I EU:s stora rapport så har man även gjort egna beräkningar och livscykelanalyser för olika typfordon. Det är en bred sammanställning med över 300 olika litteraturkällor och en mängd olika aktörer som Scania, Volvo Cars, IVL och Northvolt har bidragit med synpunkter, säger Anders Nordelöf.<br /><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">EU-studien har också använt de datamodeller som Anders Nordlöf utvecklade för drivlinekomponenter och tillverkningsprocesser inom ramen för sin avhandling. <br /></span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Man hoppas ju att det man gör ska bidra till kunskapsuppbyggnad. Så det känns jätteroligt när arbetet används i en sådan här betydelsefull sammanställning som förmedlas vidare till beslutsfattare i EU.</span></p> <p><br /><b>Anders Nordelöf beskriver</b> sina studier som fotarbete för förbättrad datakvalité inom livscykelanalys på elfordon, som andra kan bygga vidare på för att göra bättre analyser. <br /><span style="background-color:initial"><strong></strong>– </span><span style="background-color:initial">Det är verkligen så man ska se på de här inventeringsdatamodellerna som jag har tagit fram. De är verktyg för LCA-analytiker, som sedan förmedlar sin kunskap till beslutsfattare. Mitt arbete i detta fall är en delmängd av botten av pyramiden. Jag har bidrag med några viktiga stenar till grunden. Sedan har jag glädje av dessa modeller själv också, såklart, avslutar han.</span></p> <p><br /></p> <p><b>Läs mer: </b></p> <p><a href="https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/transport/vehicles/docs/2020_study_main_report_en.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />EU: rapport Determining the environmental impacts of conventional and alternatively fuelled vehicles through LCA</a></p> <p><br /></p> <p>I EU:s rapport citeras och används forskning som beskrivs i fem artiklar från Anders Nordelöfs avhandling. Doktorandprojektet, som avslutades 2017, genomfördes med finansiering från styrkeområde Energi, och datamodellutvecklingen erhöll även stöd från <a href="http://emobilitycentre.se/">Swedish Electromobility Centre</a>.</p> <p><br /></p> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/anders-nordelof.aspx" style="outline:0px">Läs mer om Anders Nordelöf</a><br /><br />Text: Ann-Christine Nordin<br />Foto: Ulrika Ernström</p> <div><br /></div>Tue, 20 Oct 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-masterprogram-for-framtidens-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-masterprogram-for-framtidens-transporter.aspxNytt masterprogram för framtidens transporter<p><b>​Självkörande, uppkopplade fordon som ständigt kommunicerar med varandra blir snart verklighet. Dessutom ökar behovet av att hitta alternativa bränslekällor och minska utsläpp för att nå klimatmålen. Som ett led i detta startar Chalmers nu ett masterprogram som ska rusta framtidens ingenjörer för transportindustrins kommande omställning.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Det nya masterprogrammet Mobility engineering som​ startar hösten 2021 på Chalmers kommer att bestå av fyra olika profiler där man kan välja vilket fält man vill specialisera sig inom. Det handlar om vägfordonsteknik, järnvägsteknik, flygplansteknik och marin teknik. </span><div>– Många av utmaningarna i de olika branscherna är samma. Det kan handla om allt från självkörande fordon till optimering eller elektrifiering, säger Erik Hulthén som är programansvarig för Maskinteknik och har varit en drivande i arbetet med det nya masterprogrammet. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Ersätter tv</span><span>å tidigare program</span></h3></div> <div>Mobility engineering ges helt på engelska och kommer att ersätta de två tidigare masterprogrammen Automotive engineering och Naval Architecture and Ocean engineering på Chalmers vars profiler vävs in i det nya programmet.  </div> <div>–Vi behöver blicka framåt för att våra nuvarande studenter skall ha med sig relevant kunskap och färdigheter som behövs om tre, tio och 20 års tid. Det nya programmet är självklart utformat efter vad vi vet om framtiden nu, men det blir också mer dynamiskt så att vi kan fortsätta vara relevanta, säger Erik Hulthén.</div> <div><br /></div> <div>Efterfrågan på den nya sortens kompentens som ska utbildas i programmet kommer direkt från transportbranschen. <span style="background-color:initial">Chalmers arbetar kontinuerligt nära industrin för</span><span style="background-color:initial"> att utveckla sina utbildningar och </span><span style="background-color:initial">olika branschföreträdare är inblandade i den processen</span><span style="background-color:initial">. I </span><span style="background-color:initial">just det här fallet har</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Volvo Cars, GKN Aerospace och Trafikverket varit med och tyckt till inför starten av utbildningen. </span></div> <div>– Bilindustrin är nu på väg i en helt ny riktning än tidigare. Digitalisering, elektrifiering, uppkoppling samt nya affärsmodeller är här inom kort. Endast aktörerna som lyckas ställa om snabbt och anpassa sig till denna förändring kommer att lyckas, säger Kristian Abel, chef för Komplettvagnsutveckling på Volvo Cars. </div> <div><br /></div> <div>– Självkörande fordon som inte ägs av de som brukar dem väntas komma starkt inom bildindustrin. Då blir det inte bara självkörning och framdriften som man behöver jobba med utan också fordonet som system, en flotta av fordon helt enkelt. Och även då finns det massor av likheter mellan bilar, fartyg, tåg och flyg, menar Erik Hulthén. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Systemväxling till nya lösningar</h3></div> <div><div><span style="background-color:initial">Sjöfartens stora utmaning är den förväntade tillväxten av transporter med krav på minskade koldioxidutsläpp</span><span style="background-color:initial">. Detta leder oundvikligen till en omställning till nya alternativa bränslen med tillhörande maskinsystem och produktion av bränslen. </span><span style="background-color:initial">När det gäller flygplansteknik måste utsläppen på sikt minska även där. Det kan bli aktuellt med elektriska flyg för kortare sträckor och autonoma flyg tycks också vara på gång.</span></div></div> <div>– Kortsiktigt handlar utvecklingen om att förbättra dagens teknik men på lång sikt är det en systemväxling till helt nya lösningar som krävs för att uppnå klimatmålen, säger Rebecka Karrin, teknisk doktor på GKN Aerospace. </div> <div><br /></div> <div>För att skapa ett hållbart samhälle ökar förväntningarna på järnvägen att kunna bidra med effektivare och ökade transporter. Detta i sin tur kräver fler tåg på spåren samt snabbare, tyngre och längre tåg. </div> <div><span style="background-color:initial">Utvecklingen inom järnvägsteknik går därför bland annat mot bättre kapacitetsutnyttjande, självkörande tåg, automatkoppel för godståg, smartare underhåll och kostnadseffektivare tekniska lösningar.</span><br /></div> <div>– Det sker ett generationsskifte nu och det finns stor efterfrågan på kompetens inom järnvägssektorn. Signalsystem, kommunikationssystem och ökad grad av digitalisering är framtiden för att kunna köra tåg närmare varandra och därmed utnyttja järnvägen mer, men också för att järnvägen ska fungera som en del i hela transportsystemet, säger Ingemar Frej, senior rådgivare på Trafikverket. <br /><br />Text: Vedrana Sivac</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Mobility-Engineering.aspx" title="Mobility engineering" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om masterprogrammet Mobility engineering här  ​</a></div> Fri, 16 Oct 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxOm 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar<p><b>​Han utvecklar teknologi som kan peka ut exakta positioner utan GPS och hindra självkörande bilar från att krocka. Årets William Chalmersföreläsare Erik Ström vill prata om kommunikationsteknologins möjligheter – och stora utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Erik Ström är professor vid institutionen för elektroteknik. Enkelt uttryckt arbetar han med teknik för att flytta information från en plats till en annan. Han är även föreståndare för kompetenscentrumet ChaseOn som forskar om antennsystem för allt ifrån snabba mobilnät och självkörande bilar till säker barnmat och medicinsk diagnostik. Han har även varit engagerad i att ta fram en global standard för 5G, vilket gör att han ofta får frågor från media om utvecklingen av mobilnäten. Då är han mån om att lyfta fram möjligheterna med kommunikationsteknologin. </span><div>– Tänk om vi inte hade haft internet och alla dagens resurser nu – vad hade vi då gjort i den här Covid-pandemin? säger han. Det är fantastiskt hur vi kan samla in, processa och använda data för att till exempel prediktera var smittan dyker upp, kanske kunna hitta vaccin och fungerande behandlingsmetoder. Det finns en otrolig potential i detta! </div> <div><br /></div> <div><strong>Dags för ytterligare ny generation</strong></div> <div>Mobilnätet 5G är snabbare än föregående generationer och har en ökad kapacitet vilket gör att fler enheter kan vara uppkopplade samtidigt och kommunicera med varandra i realtid. Det finns snart i var människas ficka. Och alldeles nyligen togs första steget mot att påbörja nästa generation – 6G. Chalmers deltar tillsammans med ett antal andra akademier och industrier i ett stort EU-projekt som ska sätta ramarna för utvecklingen innan arbetet med det nya 6G-nätet ens kan börja. Om åtta-tio år ska nätet sedan vara tillgängligt för allmänheten. Men ännu är det för tidigt att säga vilka nya tekniska innovationer som 6G kommer att innebära, menar Erik Ström.</div> <div>– Det enda som man säkert vet är att 6G kommer efter 5G, som vi brukar säga. Det finns så klart funderingar och tankar om vilka tjänster vi tror kommer att vara viktiga, men det är svårt att veta på förhand vad som kommer att slå kommersiellt. Men som exempel tror vi att en utveckling av noggrann positionering i sex dimensioner kommer att bli användbar. Då kommer man att kunna avgöra till exempel var och på vilken våning i ett stort höghus som en mobiltelefon befinner sig, och även hur telefonen pekar, alltså väderstreck plus uppåt/nedåt, ungefär som med en kombinerad kompass och vattenpass. </div> <div><br /></div> <div><strong>Oroar sig för samhällsutvecklingen</strong></div> <div>I takt med att mobilnätet byggs ut kommer också rapporterna om 5G-master som sätts i brand. För på internet florerar konspirationsteorier om ett samband mellan 5G och coronaspridningen. Den typen av utveckling oroar Erik Ström och därför vill han ägna en stund av sin föreläsning åt att fundera över begreppet kunskap.</div> <div>– Jag är bekymrad över utvecklingen mot ett samhälle där människor får sin världsbild bekräftad i sina filterbubblor, säger Erik Ström. Det är riktigt farligt!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad känner du inför att hålla årets William Chalmersföreläsning?</strong></div> <div>– Det är mycket hedrande att vara utvald bland alla dessa duktiga människor på Chalmers – det är en ära! Sedan tycker jag om att dela med mig av mina tankar, och att få prata om det som ligger mig varmt om hjärtat i det här forumet, det är spännande. Men det ger även ett stort mått av prestationsångest – det kommer ju med en sådan här sak!</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Helena Österling af Wåhlberg</span><br /></div> <div><div>Foto: Yen Strandqvist​</div></div> <div><br /></div> <div></div> Tue, 13 Oct 2020 13:00:00 +0200