Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 04 Jul 2020 11:46:49 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxDigitala designexperiment utvecklar nästa generations flygmotorer<p><b>​Open rotor är en ny typ av flygmotorer med upp till 20 procents lägre bränsleförbrukning än dagens turbofläktmotorer. Chalmers leder, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som tar fram digitala konstruktionsmodeller för tillverkningsanpassning redan i konceptfasen.</b></p><p></p> <div>Nästa generations flygmotorer utvecklas i det stora europeiska gemensamma åtagandet <a href="https://www.cleansky.eu/">Clean Sky 2</a>. Open rotor är ett av koncepten man hoppas mycket på då det har visat lovande resultat när det gäller att reducera både CO<sub>2</sub>-utsläpp och buller. Open rotor är en ny motortyp med dubbla motroterande propellrar vilket radikalt förbättrar effektivitet i framdrivning. Denna typ av teknologi innebär stora förändringar på hur motorerna konstrueras och integreras i flygplanen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Open%20Rotor%203%20-®%20Eric%20Drouin%20Safran_400px.jpg" alt="Open Rotor 3 -® Eric Drouin Safran" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:155px;height:235px" />Inom Clean Sky 2 så leder nu Chalmers, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som heter Development of Interdisciplinary Assessment for manufacturing and deSign (DIAS). </div> <div><br /></div> <div>DIAS är ett riktat stödprojekt, där målet är att utveckla stöd för att integrera tillverkbarhetsaspekter redan i konstruktionsfasen, där avancerade beslutsstödsmodeller tas fram. Till exempel så är det kritiskt att robotar kommer åt att svetsa i komponenterna på rätt sätt. I DIAS-projektet så nyttjas Chalmers senaste forskningsresultat i att modellera alternativa koncept med Fraunhofers expertis att simulera robotbanor, och Cambridges expertis av interaktivt beslutsfattande och modelleringsbaserad riskanalys. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi har en unik möjlighet att kombinera de senaste landvinningarna från Chalmers, Fraunhofer FCC och Cambridge, till ett nytt och kraftfullt sätt att stödja GKN’s integration av nästa generations teknologier redan i konceptfasen, säger Ola Isaksson, forskare vid Chalmers som leder konsortiet.</em></div> <div> </div> <div>Det är GKN Aerospace i Trollhättan som ansvarar för kritiska motorkomponenter till Open rotor motorerna. Ytterst är målet att metoderna som tas fram i DIAS-projektet ska kunna möjliggöra att GKN Aerospace kan erbjuda teknologierna som demonstreras i Clean Sky 2 i kommande affärer. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi är väldigt nöjda att Chalmers leder det konsortium som vann denna utlysning. Konkurrensen var tuff vilket visar att Chalmers är ett ledande universitet i detta för Europa viktiga område, säger Robert Lundberg, Director EU Programmes vid GKN Aerospace. </em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information om DIAS</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/887174" title="Länk till DIAS projektet">https://cordis.europa.eu/project/id/887174<br /></a></div> <div><div>This project has received funding from the Clean Sky 2 Joint Undertaking (JU) under grant agreement No 887174. The JU receives support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme and the Clean Sky 2 JU members other than the Union. <span><span>The information on this web page reflects only the author's view and that the JU is not responsible for any use that may be made of the information it contains.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/EU_logo.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 20px;width:258px;height:179px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/JU_logo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 25px;width:330px;height:186px" /><span style="display:inline-block"></span> </div> <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a>, professor Institutionen för industri- och materialvetenskap Chalmers<br /></div> <div>ola.isaksson@chalmers.se</div> <div><span style="float:none;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;letter-spacing:normal;text-align:center;text-decoration:none;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;display:inline !important">+46 31 7728202</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Robert Lundberg<em>, </em><span>Director EU Programmes GKN Aerospace</span></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"></span>+46 700 872371</div></div>Wed, 01 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxAutomatiserade fordons beteende påverkar vår tillit<p><b>​​Om vi ska våga färdas med automatiserade fordon så måste dessa inte bara vara säkra rent tekniskt, utan vi som passagerare måste också känna oss trygga med fordonets beteende. Fredrick Ekman presenterar i sin licentiatavhandling hur design påverkar tilliten till automatiserade fordon.</b></p><div>För att vi ska känna oss trygga i ett automatiserat fordon så behöver vi inte bara veta att det är säkert rent statistiskt. ​När man designar fordonets beteende behöver man också skapa en tillräckligt hög grad av tillit i specifika trafiksituationer. Självklart måste automatiserade fordon vara faktiskt säkra och visa på låga olyckstal. ​Men om vi känner oss osäkra på fordonets beteende så kommer vi ändå vara motvilliga till att använda det. Eller om vi är för säkra på beteendet i relation till det automatiserade fordonets egentliga förmåga så kan det leda till olyckor.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Beteende​t måste designas utifrån olika trafikhändelser</h2></div> <div>​<span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;display:inline !important">Tilliten till det automatiserade fordonet börjar redan innan färden när vi lär oss förstå hur fordonet fungerar. </span>Vi påverkas också av hur vi lär oss nya saker om fordonet under själva färden. Utifrån dessa situationer så är det viktigt att mängden information som kommer från och om det automatiserade fordonet är adekvat.</div> <br /><div>Under själva färden så måste intentionerna vara klara och tydliga för passagerarna. Vid till exempel en korsning eller ett stopp så är det viktigt att fordonet saktar ner eller bromsar in mjukt, men samtidigt tydligt så användaren uppfattar att fordonet har kontroll på situationen. Ju mer komplex trafiksituation, och upplevd risk för sig själv och andra, desto tydligare behöver intentionerna vara för att vi ska känna oss trygga. Det handlar alltså om att designa fordonets beteende utifrån olika typer av händelser.</div> <br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Respekt och helhetsupplevelsen är viktigt för tilliten</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Automatiseradefordon_beteende_590px.jpg" alt="Automatiserade fordon" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px 15px;width:331px;height:183px" />Trygghet är också kopplad till vårt behov av att känna oss respekterade och bli välvilligt bemötta, vilket även verkar gälla i vår kontakt med maskiner. Studier visar tydligt att tilliten påverkades av det automatiserade fordonets bemötande av andra trafikanter, vilket i sin tur påverkade användarens tillit till fordonet.  Det som framförallt påverkade användarens tillit var den upplevda välviljan och respekt det automatiserade fordonet gav gentemot andra trafikanter, då framförallt gångtrafikanter och cyklister. </div> <div><br /> </div> <div><em><strong>Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills Fredrik?</strong><br /></em></div> <div>– Som utvecklare av automatiserade fordon är det viktigt att förstå att tilliten är kopplad till en helhetsupplevelse. Det går alltså inte att enbart se till enskilda signaler som sänds ut från fordonet, utan man måste hela tiden se till kombinationen av alla signaler. Signaler som är kommunicerade från displayer i bilen, men också från den automatiserade bilens körbeteende och att dessa är koherenta och skapar en ’gestalt’ som är upplevd som tillitsfull i relation till det automatiserade fordonets faktiska prestanda. <br /> </div> <div><div><em><strong>Vågar du åka med automatiserade fordon? </strong></em></div> –<span style="display:inline-block">  </span>Ja, det gör jag absolut, men jag ser också till att medvetet utvärdera det automatiserade systemet medans jag använder det för att så gott som möjligt förstå när och när inte systemet bör användas. Jag tror på tekniken men det viktiga här är inte när eller om det kommer att fungera, utan det handlar om att utvecklare måste vara mycket tydliga och transparenta med hur systemen fungerar och mycket tydligt kommunicera när det kan eller inte kan användas. <span style="display:inline-block"></span><br /></div> <br /><em><strong>Vad kommer du forska vidare på?</strong></em><br /><div>–<span style="display:inline-block">  </span>Jag kommer att försöka utvärdera och vidareutveckla, den i dagsläget, tentativa modellen över hur tillit kommuniceras från utvecklare till användare genom automatiserade system. Detta kommer att göras genom att titta vidare på andra typer av automatiserade artefakter såsom last-mile robotar. Last mile delivery (LMD) robots är små robotar med hjul som kör helt själva med små paket från en hub vidare till andra mottagare som till exempel privatpersoner.</div> <div><br /> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs avhandlingen</h2> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/517220">Designing for Appropriate Trust in Automated Vehicles</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ekmanfr.aspx">Fredrick Ekman</a><br /></div></div>Mon, 29 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-cars-och-Chalmers-fornyar-avtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-cars-och-Chalmers-fornyar-avtalet.aspxVolvo Cars och Chalmers förnyar avtalet<p><b>​Chalmers och Volvo Cars har sedan många år ett välfungerande samarbete, som omfattar såväl utbildning som forskning och utveckling. I juni förnyades samarbetsavtalet för att gälla ytterligare minst tre år.</b></p><div><div>Det nya avtalet – som skrevs under av Chalmers rektor Stefan Bengtsson och Mats Moberg, Volvo Cars vice VD för forskning och utveckling, vid en högtidlig ceremoni – innebär att Volvo Cars fortsätter att vara en av Chalmers så kallade strategiska partners. De strategiska partnerskapen kännetecknas bland annat av omfattande forskningssamarbeten, gemensamma utbildningssatsningar, bredd över Chalmers discipliner och spetsfrågeställningar inom utvalda områden (<a href="/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx">läs mer om de strategiska partnerskapen här​</a>).</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Chalmers intar en särställning&quot;</h2></div> <div>Akademin är central för Volvo Cars och kommer att förbli så framöver, menar Mats Moberg:</div> <div>– För vår kompetensförsörjning genom framstående utbildningsprogram, för vår samtid genom livslångt lärande, och för vår framtida utveckling som kunskapsföretag genom forsknings- och innovationssamarbete. I akademin intar Chalmers en särställning för Volvo Cars, som främsta samarbetspartner inom samtliga dessa områden, säger Mats Moberg, och fortsätter:</div> <div>– Vi samarbetar runt exjobb, i kurser och program. Volvo och Chalmers arbetar tillsammans i internationella projekt, från USA i väster till Kina i öster, och 60 procent av våra industridoktorander i Volvo Cars Industrial PhD Program – VIPP, som etablerades 1999 – är nu inskrivna på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Det goda samarbetet beror inte enbart på att Chalmers ligger nära Volvo Cars huvudkontor – företaget är globalt, poängterar Mats Moberg.</div> <div>– Att samarbetet är gott beror helt enkelt på att Chalmers kan erbjuda både excellens och relevans med samarbetsformer som fungerat på ett utmärkt och uthålligt sätt över åren.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stora förändringar inom transportsystemet</h2> <div>Det första partnerskapsavtalet skrevs med Volvo Cars redan 2013. Företaget är idag en av Chalmers allra största strategiska partners, berättar Sinisa Krajnovic, styrkeområdesledare för Chalmers styrkeområde Transport. Att avtalet förnyas innebär nu en möjlighet att utveckla partnerskapet ytterligare.</div> <div>– Vi är i en tidsperiod med stora och snabba förändringar inom transportsystemet, med nya teknologier och mobilitetsbeteenden. Samarbetet med Volvo Cars ger oss utökade möjlighet att utveckla vår forskning och utbildning, och vårt nyttiggörande inom transportsystemet. På så sätt är vi ännu bättre rustade att bidra till utvecklingen av hållbara, trafiksäkra och effektiva transporter.</div> <div><br /></div> <div>För Chalmers är de strategiska partnerskapen ett verktyg för att uppdatera forskning och utbildningar, så att forskning i framkant bedrivs och de allra bästa framtida ingenjörerna utbildas. Med hjälp av partnerskapen synkas strategier, och parterna får också möjlighet att bygga gemensam infrastruktur och testbäddar som inte varit möjliga utan kontinuerlig dialog.</div> <div>– Här tycker jag att Chalmers styrkeområden som värdar för partnerskapen spelar en mycket viktig roll i koordineringen, säger Sinisa Krajnovic.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektrifiering och automation viktiga områden</h2> <div>Redan idag har Chalmers och Volvo Cars flera gemensamma satsningar inom forskningsinfrastrukturer, kompetenscentrum och gemensamma forskningsprojekt.</div> <div>– Framöver ser vi fram emot att samarbeta kring den nya stora satsningen inom elektromobilitetsforskning SEEL, Swedish Electric Transport Laboratory, där Volvo Cars är en viktig partner. Elektrifiering, såväl som automation, är några områden där Chalmers och Volvo Group har intresse av att samarbeta, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div>Och Mats Moberg håller med:</div> <div>– Förnyelsen av avtalet är en bekräftelse på vår gemensamma ambition att vässa samarbetet ytterligare. Detta för att fortsätta mot ytterligare excellens och arbeta vidare tillsammans mot våra mål om hållbar, säker och personlig mobilitet, men även för att bli ledande inom elektrifiering, autonom körning och digitalisering.</div> <div><br /></div> <div>Det nya avtalet gäller i tre år, med automatisk förlängning i ytterligare två år därefter.</div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Erik Axén, Volvo Cars</div> <div>​</div>Fri, 26 Jun 2020 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Säkerhetssystem-som-förstår-mänskligt-beteende-räddar-cyklister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/S%C3%A4kerhetssystem-som-f%C3%B6rst%C3%A5r-m%C3%A4nskligt-beteende-r%C3%A4ddar-cyklister.aspxSäkerhetssystem som förstår mänskligt beteende räddar cyklister<p><b>​I projektet Mica som är finansierat av FFI har forskare från Chalmers undersökt interaktionen mellan cyklister och fordon. De har utvecklat ett smart säkerhetssystem som skulle kunna minska antalet dödsolyckor i trafiken med cyklister inblandade med upp till 96 procent.</b></p><p>​Det smarta säkerhetssystemet förutspår kontinuerligt vad en förare ska göra för att säkert köra om en cyklist. Systemet agerar när det ser ett missförhållande mellan vad föraren gör och vad hon eller han borde göra. Genom att samla in data från en provbana har forskarna undersökt hur olika faktorer påverkar beteendet vid omkörningsmanövrar med mötande trafik. Baserat på data har forskarna sedan modellerat hur fordon närmar sig cyklister och integrerat modellerna i system för automatisk nödbromsning (AEB) och kollisionsvarningar. Säkerhetsfördelarna från systemet har utvärderats genom virtuell simulering.</p> <p><span style="background-color:initial">– Enbart kollisionsvarningen verkar kunna minska antalet dödsolyckor bland cyklister med 53-96 procent och bidra till en minskning av allvarliga skador med 43-93 procent, säger Marco Dozza som är biträdande professor på avdelning Fordonssäkerhet. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Stödjer svensk bilindustri</span></h2> <p>Forskningsresultaten kommer att kunna stödja den svenska bilindustrin i att upprätthålla sin världsledande roll i utformningen av avancerade lösningar för aktiv säkerhet. Modellerna som togs fram i projektet kan förutsäga förarens avsikt när han eller hon närmar sig en cyklist bakifrån för att utföra en omkörning. Dessa modeller kan integreras med befintliga system och ger input till hur ett automatiserat fordon säkert och bekvämt ska köra om en cyklist. </p> <p><span style="background-color:initial">– Vår</span><span style="background-color:initial"> forskning stödjer utvecklingen av säkerhetssystem som kan hjälpa en förare eller ett automatiserat fordon att interagera med cyklister på ett säkert sätt. Vi har tagit förarmodellen från en TRL-nivå på 1-2 till en TRL-nivå på 5 för detta scenario, säger Marco Dozza. </span></p> <p><span style="background-color:initial">TRL, Technology Readiness Level är en beteckning för en teknologis mognadsgrad och tillhörande teknologisk risk. Inom forskningsintensiva verksamheter används teknikmognadsnivåer för att bekräfta vilka aktiviteter som behövs för att implementera forskningsresultaten i nya produkter/processer. TRL 5 innebär att systemet är valideradat i en relevant miljö. </span></p> <p><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningsresultaten kan också att komma påverka testscenarier för Euro NCAP som ger konsumentinfo om säkerheten hos nya bilar. Målet inom Euro NCAP är säkrare trafikmiljö, liksom färre personskador i samband med olyckor. </span></p> <p><span style="background-color:initial">Ett MICA2-projekt har redan beviljats och kommer att utvidga MICA och utveckla nya aktiva och passiva säkerhetssystem som kan stödja en förare under alla faser av en omkörning. </span></p> <p><span style="background-color:initial"><a href="https://www.saferresearch.com/events/welcome-safer-seminar-mica-1-modelling-interaction-between-cyclists-and-automobile">Den 17 juni presenteras forskningsresultaten på ett seminarium via Zoom.​</a></span></p> <p><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></p> <p><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">S</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">e filmer från experimenten</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/AixQ189hMi4">Flying overtaking with oncoming traffic (inside view)</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/GSVPrXSHLSI">Accelerative overtaking with oncoming traffic (outside view)</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/W1O2E0vYhCY">Flying overtaking with oncoming traffic (outside view)​</a></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs mer</span><br /></p> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/MICA---Modellering-av-Interaktion-mellan-Cyklister-och-Fordon.aspx">MICA - Modellering av interaktion mellan cyklister och fordon</a><br /><br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <p></p> <div><br /></div> <p><br /></p> <p><br /></p>Fri, 12 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Internationellt-studentprojekt-vann-forsta-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Internationellt-studentprojekt-vann-forsta-pris.aspxInternationellt studentprojekt vann första pris<p><b>​Designa ett garage där båtar kan ladda sina elmotorer samtidigt som de skyddas mot väder och vind. Så löd uppdraget från Volvo Penta, som studenter från Chalmers och Penn State University gemensamt tog sig an. Och resultatet blev prisvinnande!</b></p>​<span style="background-color:initial">Eldrivna båtar har blivit allt vanligare, men de flesta marinor saknar tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet av laddning. Med detta problem i åtanke annonserade Volvo Penta i höstas ut ett kandidatarbete för att få förslag på lösningar. Det föreslagna arbetet var ett så kallat Capstone-projekt, vilket innebär att det är en del av Chalmers strategiska partnerskap med Volvo Group, och skulle genomföras av studenter på Chalmers tillsammans med studenter från Penn State University i Pennsylvania, USA.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/AgnesAime_350.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></span><div><div>Fyra studenter från Chalmers och fyra från Penn State har därför arbetat tillsammans i projektet hela våren. Och trots att Corona satt stopp för planerna på resor har det varit ett lyckat samarbete – så lyckat att studenternas ”Solar wharf garage” knep topplaceringen i Lockheed Martin Best Project Award. Detta är andra gången ett Capstone-projekt vunnit första pris under de sex år samarbetet pågått.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Ett projekt av bra kvalitet&quot;</h2></div> <div><span style="background-color:initial">Agnes Tunstad och </span>Aime Vesmes var med i det vinnande teamet. Båda lockades förstås av möjligheten att knyta internationella kontakter, men inte bara.</div> <div>– Det var ett roligt projekt att testa på, och att det var i samarbete med en global verksamhet gör det ju inte mindre intressant, säger Aime Vesmes, och Agnes Tunstad nickar och fyller i:</div> <div>– Jag gillar båtar, och jag gillar förnybar energi! Dessutom verkade det från början vara bra kvalitet på projektet.<br /><br /></div> <div>Aime Vesmes avslutar just tredje året på Maskinteknik – precis som de övriga två medverkade från Chalmers, Gustaf Malmsjö och Johan Kinell – medan Agnes Tunstad läser Automation och mekatronik. Projektet innebar därför inte bara ett samarbete över nationsgränser, utan ett samarbete över Chalmers sektionsgränser.</div> <div>– Mycket är likt mellan utbildningarna, men det är också mycket som skiljer sig åt. Jag är glad för allt jag fått lära mig om produktutvecklingsprocessen, det var helt nytt för mig. Hade jag inte haft med mig projektkollegor från Maskinteknik så hade det här blivit mycket svårare, säger Agnes Tunstad.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Hamn_350.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">Projektet har krävt mycket inlärning och mycket tid till förstudier för dem alla:</span><br /></div> <div><div>– Ja, utmaningen har varit att lära sig allt man behövde kunna. Jag visste till exempel inte hur solceller fungerade, eller vad man behöver tänka på i en marin miljö. Vi har verkligen lärt oss under vägen, säger Aime Vesmes.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tvåbåtsgarage med 18 solpaneler</h2></div> <div>Den slutliga produkten är ett tvåbåtsgarage där båtarna laddas av nio solpaneler vardera. Panelerna har enligt beräkningarna betalat sig på knappa 13 år, och beräknas kunna vara i bruk mer än dubbelt så länge. Garaget är byggt av material som garanterar minsta möjliga risk för rost eller annan skada, och panelerna kan också vikas ner vid hårt väder.<br /><br /></div> <div>Arbetet har utförts via Zoom, ett digitalt verktyg för videokommunikation. De åtta i gruppen var noga med att inte dela upp projektet i mindre bitar utan försöka att – så långt möjligt – samarbeta i alla delar. Det återspeglas i rapporten, menar de; risken är annars att rapporten blir ”hackig” och att det tydligt syns att den är utförd av olika personer i olika delar. Själva tror studenterna att det är en av anledningarna till vinsten. Och som Agnes Tunstad säger:</div> <div>– Vad är det för mening med globala projekt om man inte jobbar ihop?<br /><br /></div> <div>Responsen från Volvo Penta har bara varit positiv. I början hade studenterna tät kontakt med sin kontaktperson, som dock också betonade att han inte ville att de skulle bli för influerade utan tänka fritt.</div> <div><div>– Bara våra idéer kan väcka något hos Volvo så är jag glad. Det var ju det alltihop syftade till; att vi skulle kunna ge idéer, säger Aime Vesmes.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Annorlunda utställning blev till en fördel</h2></div> <div>Planen var att Chalmersstudenterna skulle ha rest till Penn State i april. Resan fick naturligtvis ställas in. Men restriktionerna som Coronapandemin medfört har inte bara varit negativ. För Chalmersstudenterna blev vinsten ännu roligare när de fått möjlighet att medverka i en video i den virtuella utställning utifrån vilken vinnaren korades.</div> <div>– Hade det bara varit en vanlig utställning med postrar, så hade det inte nog inte känts lika kul. Vi hade helt enkelt inte varit lika delaktiga. Men nu, med videon, var vi alla med på lika villkor, avslutar Agnes Tunstad.<br /><br /></div> <div>Fotnot: <a href="https://psu.mediaspace.kaltura.com/media/AB+Volvo+Penta+1/1_icgww547">Se studenternas videopresentation här!​</a><br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Charles Strömblad (foto på Agnes Tunstad och Aime Vesmes) och Gustaf Malmsjö (Solar Wharf Garage och Öckerö hamn)</div> <div><br /> </div>Thu, 28 May 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-visar-vagen-framat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-visar-vagen-framat.aspxElectriCity visar vägen framåt<p><b>​Fullskalig helelektrifierad busstrafik på flera linjer, upphandlingar för ett rekordstort antal elbussar, inomhushållplatser och otaliga tester. Dessutom ett breddat fokus på bland annat elektrifiering av sjötrafik och byggarbetsplatser, luftkvalitetsstudier och samhällsplanering. Det är några av resultaten från ElectriCity-samarbetet.</b></p>​<span style="background-color:initial">På försommaren 2015 började ett antal elektriska bussar trafikera linje 55 mellan Chalmers två campus, Lindholmen och Johanneberg. Elbusslinjen var, och är, en del i ElectriCity – ett samarbete mellan näringsliv, akademi och samhälle. Chalmers roll i samarbetet är att tillföra forskningsdimensionen i ett projekt för god luftkvalitet och låga bullernivåer.</span><div><br /></div> <div>Sedan 2015 har mycket hänt. Det som började i tester av elektrifierad busstrafik i en begränsad skala inom en demoarena har nu svällt till fullt elektrifierade busslinjer och Europas största upphandling av elbussar. Samtidigt har antalet partners blivit fler, med ABB och Transdev som de senaste medlemmarna. Men inte minst har demoarenorna utökats, liksom arbetet med att tillvarata de positiva effekter den renare och tystare elektrifieringen innebär.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktiga resultat och pågående arbeten </h2> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Linje 55: Driften av demoarenan har förlängts och nya bussar testas på linjen. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Linje EL16: Nya helelektriska högkapacitetsbussar för extratrafik på linje 16. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Snabbladdstationer med hög effekt till linjer med hög trafikbelastning. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Nya testhållplatser anpassade till den tystare och renare eldriften, både inom¬hus och utomhus. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Nöjdare resenärer och förare, som ett resultat av att bussarna elektrifierats. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Fungerande geostaket/Zone Management för linje 55 och linje EL16. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>En digital plattform där tidiga idéer till tjänster och produkter har tagits fram. </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>En marin demonstrationsarena för test av eldrift i färjor för pendeltrafik är under framtagande. </div> <div><br /></div> <div>För att läsa mer om projektet, <a href="https://www.electricitygoteborg.se/">gå till ElectriCitys hemsida</a>, där du också hittar <a href="https://www.electricitygoteborg.se/sites/default/files/content/bilder/statusrapport_2019_web_200326.pdf">den nya statusrapport för 2020</a>.</div> Wed, 20 May 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxBredbart sätt att stabilisera lovande batterikoncept<p><b>​Bilindustrin storsatsar på att våra fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart, smörliknande mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Shizhao_Xiong_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av forskaren Shizhao Xiong " style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Mellanlagret gör att battericellen blir betydligt mer stabil och därför klarar hög strömtäthet. Det är också avgörande att det är så enkelt att  breda ut den mjuka massan på litummetallen i batteriet. Det är lika lätt som att bre smör på en smörgås, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Han har under lång tid arbetat tillsammans med Chalmersprofessor Aleksandar Matic och Professor Songs forskargrupp i Xi’an för att få fram ett lämpligt mellanlager till det batterikoncept som tros kunna revolutionera våra transporter. Till skillnad från dagens litiumjonbatterier har solid state-batterier – som även benämns som fastfasbatterier <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  en fast elektrolyt och innehåller därför ingen miljö- eller brandfarlig vätska. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/solidstatebatterilabb750x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild från batterilabbet på Fysik på Chalmers." style="margin:5px 10px;width:350px;height:263px" />Mycket förenklat kan ett solid state-batteri liknas vid en torr macka. Ett lager av metallen litium fungerar som brödskiva och ovanpå läggs ett keramiskt ämne som fungerar som pålägg. Det hårda pålägget är batteriets fasta elektrolyt som ska transportera jonerna mellan batteriets plus och minuspoler. Den torra smörgåsen har inte bara svårt att hålla ihop på ett bra sätt, den bjuder också på allvarliga former av skav mellan bröd och pålägg. Ett stort antal forskare runtom i världen arbetar därför med att ta fram lämpliga mellanlager som kan förbättra egenskaperna, öka strömtätheten och höja säkerheten. </div> <div><br /></div> <div>Den bredbara massa som forskarna i Göteborg och Xi’an nu presenterar fungerar som ett supersmör. Massan består av nanopartiklar av den keramiska elektrolytens material, LAGP, som har blandats med en jonisk vätska som kapslar in nanopartiklarna och gör mellanlagret mjukt och skyddande. Massan har ungefär samma konsistens som kylskåpskallt smör, fyller flera funktioner och breds på med hjälp av ett enkelt verktyg. </div> <div>Även om solid state-batteriernas potential är mycket välkänd, saknas det än så länge ett etablerat sätt att få dem tillräckligt stabila, speciellt vid hög strömtäthet när man tar ut mycket energi snabbt ur en battericell. Chalmersforskarna ser en stor potential i det nya mellanlagret. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/AleksandarMatic_200314_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av professor Aleksandar Matic" style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Det här är ett viktigt steg på vägen mot att storskaligt kunna tillverka kostnadseffektiva, säkra och miljövänliga batterier som levererar hög kapacitet och kan laddas upp och ur i snabb takt, säger Aleksandar Matic, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>Han spår att solid state-batterier kommer att finnas på marknaden inom fem år. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">De nya resultaten har presenterats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials. ​</span>​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/bredbart-mellanlager-kan-stabilisera-framtidens-solid-state-batterier-2999841"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Text och foto: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Bildtext: En stor del av det experimentella arbetet med att ta fram ett multifunktionellt mellanlager till framtidens solid state-batterier har gjorts i batterilabbet på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om den vetenskapliga artikeln </h2> <div>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444">”Design of a Multifunctional Interlayer for NASCION‐Based Solid‐State Li Metal Batteries”</a>  har publicerats i Advanced Functional Materials. Den är <span style="background-color:initial">skriven av Shizhao Xiong, Yangyang Liu, Piotr Jankowski, Qiao Liu, Florian Nitze, Kai Xie, </span><span style="background-color:initial">Jiangxuan Song och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, , Xi'an Jiaotong University, Kina, Danmarks tekniska universitet och National University of Defense Technology, Changsha, Hunan, Kina. </span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a></strong>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 7726284, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se ​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer batteriforskning från Chalmers</h2> <div>Det pågår ett brett och intensivt arbete på Chalmers när det gäller att ta fram mer hållbara alternativ för energilagring. Läs gärna fler artiklar om Chalmersbaserad forskning inom energilagring:</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi i karossen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-–-mer-effektivt-än-någonsin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Flytande solenergi på flaska </a></div>Tue, 19 May 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspx​Utsläpp från vägbyggen kan halveras med dagens teknik<p><b>​Byggsektorn står idag för en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, i Sverige och globalt. För att undersöka möjligheterna till minskade utsläpp från vägbyggen har forskare på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet detaljstuderat bygget av en åtta kilometer lång vägsträcka. De har räknat ut hur mycket utsläppen kan minska, nu och fram till år 2045. Allt är inräknat, från val av material och produktionsteknik till leverantörskedjor och transporter.</b></p><div>– Vi har identifierat ett antal lågt hängande frukter, och om vi ser till att genomföra dem först så blir det både lättare och billigare att sänka utsläppen ännu mer längre fram, säger Ida Karlsson, doktorand på Chalmers och verksam inom projektet Mistra Carbon Exit. <br /></div> <div> </div> <div>Projektet som använts för att utvärdera möjligheterna att minska utsläpp är en 8 kilometer lång sträcka av riksväg 44 mellan Lidköping och Källby, som färdigställdes 2019. Det är en så kallad 2+1-väg och sammanlagt 9 broar ingår på den aktuella sträckan. Det är ett av Trafikverkets första projekt där man gjort en komplett klimatkalkyl, alltså gått igenom alla ingående material och aktiviteter för att räkna ut den totala klimatpåverkan – hur mycket energi och material som gått åt vid bygget och vilka utsläpp dessa bidrar till. <br /></div> <div> </div> <div>– Vi har använt entreprenören Skanskas klimatkalkyl som ingång för bryta ner utsläppen efter material och aktiviteter, och sedan analyserat hur mycket man skulle kunna sänka dem, berättar Ida Karlsson. Vilka material använder man? Hur använder man dem? Hur produceras de? Vilka alternativa material och produktionstekniker finns i dagsläget och hur tror vi att alternativen utvecklas fram till 2045? <br /></div> <div> </div> <div>Klimatkalkylen visade att entreprenören lyckades sänka utsläppen med 20 procent jämfört med Trafikverkets referensvärden. Men forskarna kunde också visa att utsläppen kan halveras med den teknik som finns tillgänglig idag – och helt elimineras till år 2045. <br /></div> <div> </div> <div>Idas forskning ingår i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit, som fokuserar på så kallade transformativa lösningar. Sådana kräver både tid och stora investeringar och inkluderar till exempel  koldioxidfri produktion av stål, betong, cement och asfalt men också fossilfria eller elektrifierade transport- och arbetsfordon. I väntan på att sådana lösningar utvecklas och implementeras, finns redan idag klimatbesparande teknik och vägval tillgängliga. Ida vill lyfta fram fyra sådana:   </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Optimering av transporter</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Återvinning och återanvändning av massor, asfalt och stål</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Materialeffektivisering och design-optimering</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Ersättning av cementklinker som bindemedel i betong<br /></div> <div> </div> <div>– Skulle man optimera transporterna av material, vägmassor och avfall finns stora vinster att göra. Vi är dåliga på logistik i Sverige, det får man nog säga. Förutom att transportera material till och avfall från ett vägbygge sker också många förflyttningar inom projekten. <br /></div> <div> </div> <div>Studien ”Reaching net-zero carbon emissions in construction supply chains – Analysis of a Swedish road construction project” publicerades tidigare i år i tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews, och är skriven av Ida Karlsson tillsammans med kollegan Filip Johnsson på Chalmers, och Johan Rootzén på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. </div> <div><strong><em></em></strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biomassan är en knäckfråga</h2> <div>På både kort och lång sikt spelar biomassan en viktig roll. Det är många branscher som behöver biomassa för att få ner sina utsläpp. Inom anläggning kan den till exempel användas som bränsle för produktion av asfalt, cement och stål, som fordonsbränsle eller för produktion av el. Den kommer troligen inte att räcka till allt, och redan idag importerar dessutom Sverige 95 procent av råmaterialet till biobränsle eftersom det är billigare än att använda inhemskt material. Men det är knappast en hållbar lösning när fler och fler länder drar i biomassan. Ida Karlsson anser att politikerna måste styra användningen av biomassan.  <br /></div> <div> </div> <div>– Där det finns fossilfria alternativ bör man använda sådana alternativ, som exempelvis eldrift istället för biobränslen för transportbranschen. Men då måste politiken tydligt styra mot en sådan utveckling. Annars kommer biomassan helt enkelt gå till den som betalar mest och inte till det som den bäst borde användas till.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler områden för förbättringar</h2> <div>Alla massor som grävs upp klassas som avfall, och nuvarande lagstiftning gör det komplicerat att återanvända vägmassor från projekt till projekt. En översyn av lagstiftningen är på gång, men sådant tar tid. <br /></div> <div> </div> <div>– Återvinning av asfalt skulle vi också kunna bli bättre på, säger Ida Karlsson. Här har däremot lagstiftningen ändrats, men nya arbetssätt är inte helt implementerade ännu. Det finns också olika tekniker att välja mellan beroende på vilken kvalitet asfalten behöver ha, hur tunga fordon som ska trafikera sträckan och så vidare. Återvinningen kräver energi, men kan ändå sänka utsläppen rejält eftersom asfalt till stor del består av bitumen, en variant av råolja. <br /></div> <div> </div> <div>Betongen är en annan stor källa till utsläpp. I Sverige används cementklinker som bindemedel i betong, men i andra länder använder man delvis andra alternativ, till exempel slagg från stålproduktion eller flygaska från kolkraftverk, vilket sänker utsläppen rejält. <br /></div> <div> </div> <div>– Här måste vi våga ta steget och prova tekniker som inte används sedan tidigare i Sverige, men som man har lång positiv erfarenhet av utomlands. Vi har god tillgång till kalksten, råmaterialet till cementklinker, vilket är en av anledningarna till att det används så flitigt i jämförelse med andra länder som blivit tvungna att tänka utanför boxen vad gäller cement och betong.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Politikerna måste bestämma sig”</h2> <div>Ida Karlsson efterlyser tydliga planer, först och främst en för tiden fram till 2030, men sedan också en fram till 2045. <br /></div> <div> </div> <div>– Vet man redan vad man vill ha år 2030 kan man ställa krav idag. Och då kan också företagen veta att ”okej, 2030 måste vi kunna uppfylla de här kraven, då har vi möjlighet att satsa på tekniker som uppfyller kraven”. För det är stora investeringar som måste göras för att ställa om produktion eller åkeriverksamhet. Då måste man se till att det finns krav, behov, incitament och inte minst att det finns klimatneutral el att tillgå. <br /></div> <div> </div> <div>– De transformativa lösningarna – elektrifiering, koldioxidinfångning, koldioxidfritt stål och betong – kräver tid och stora investeringar. Men om vi redan har plockat ner de lågt hängande frukterna behöver inte kostnadsökningen för de transformativa lösningarna bli så stora. Därför är de lågt hängande frukterna så viktiga att komma igång med, för då blir det lättare att sänka utsläppen mer framöver, till en lägre kostnad. </div> <div><br /> </div> <div><div><span style="font-weight:700">För mer information, kontakta:</span></div> <div>Ida Karlsson, doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola, 031-772 65 17, <a href="mailto:ida.karlsson@chalmers.se">ida.karlsson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /><strong> Text: </strong>Christian Löwhagen </div>Mon, 18 May 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Onlinekonferens-om-segeldrivna-fartyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Onlinekonferens-om-segeldrivna-fartyg.aspxOnlinekonferens om innovationer för segeldrivna fartyg<p><b>​Den senaste forskningen och tekniken inom segling kommer att presenteras i juni när Chalmers står värd för den internationella konferensen INNOV’SAIL 2020.</b></p>Det har alltid funnits ett stort intresse för att förbättra teknik och prestanda inom elitkappsegling, till exempel i OS, America’s Cup och Volvo Ocean Race. Nu finns det också ett växande intresse från rederier att använda vindkraft på fartyg för att minska bränsleförbrukningen och miljöskadliga utsläpp. Många olika projekt pågår runt om i världen och besparingar från 10 procent till nästan 100 procent rapporteras. <div><br /></div> <div>Under konferensen <span style="background-color:initial">International Conference on Innovation in High Performance Sailing (INNOV’SAIL 2020) den 15-17 juni 2020 </span><span style="background-color:initial">kommer forskare kunna dela kunskap och resultat från de avancerade racingprojekten som kan överföras till kommersiella sjöfartsprojekt. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers och SSPA är exempel på organisationer som bedriver omfattande forskning och bidrar med sina senaste resultat. Konferensen samlar forskare, skeppsbyggare, personer som arbetar till sjöss, fartygsägare och andra som är involverade i detta utmanande område. Totalt kommer 30 föredrag att hållas varav nästan hälften inom fartygsområdet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Konferensen kommer att vara helt online på grund av resebegränsningar orsakade av Corona-viruset. För mer information om </span><span style="background-color:initial">INNOV’SAIL 2020</span><span style="background-color:initial">, se webbplatsen: <a href="https://www.lighthouse.nu/en/node/6112/innovsail-2020">www.chalmers.se/INNOVSAIL​​​</a></span></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Organisatörer</h3> <div><span style="background-color:initial">Chalmers</span><br /><span style="background-color:initial">Ecole Navale</span><br /><span style="background-color:initial">Cité de la Voile - Eric Ta</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">barly</span><br /><span style="background-color:initial">Lighthouse</span><br /><span style="background-color:initial">SSPA Sweden</span><br /><span style="background-color:initial">International Windship Association</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">RISE<br />Bretagne Development and Innovation<br />Enterprise Europe Network<br /></span></div>Tue, 12 May 2020 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxVirtuellt godkännande av lok möjliggör mer gods på järnväg<p><b>​Tack vare erfarenhet och kunskap som byggts upp inom kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics kan numeriska verktyg ersätta dyra geotekniska undersökningar. Det gav Green Cargo klartecken att ta dragstarkare lok i bruk, med några få restriktioner från Trafikverket.</b></p>På kort sikt ger det besparingar i miljonklassen. På längre sikt stärker det tågtransporternas konkurrenskraft och möjliggör överflyttning av transporter från väg till järnväg och därmed minskade koldioxidutsläpp för tyngre transporter. <div><br /></div> <div>Klassificering av järnvägsfordon påverkar vilka sträckor de får trafikera. Godstågsoperatören Green Cargo behövde sätta in lok med större dragkraft för att få en rimlig ekonomi i sina godstransporter. Det innebar att tyngre lok med treaxliga boggier skulle behöva trafikera banor som normalt trafikerades av lättare, tvåaxliga lok. Trafikverket kunde dock inte tillåta de tyngre treaxliga loken att trafikera banorna om säkerheten inte kunde garanteras. Situationen var så kritisk att den blev en stående punkt på mötena mellan Trafikverkets generaldirektör och Green Cargos VD. </div> <div><br /></div> <div>Klassificeringen av Green Cargos treaxliga lok innebar att loket hamnade i en högre klass än vad många banor klassificerats för, vilket skulle kunna innebära låga driftshastigheter. För broar finns beräkningsverktyg för att analysera påverkan av specifika fordon men för geoteknik var situationen mer komplicerad. En analys kan kräva dyra och omständliga markprov och de kvarvarande geotekniska restriktionerna var många. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/andersekberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Anders Ekberg är föreståndare för kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics (Charmec). Han berättar att den största utmaningen för Charmec var att förstå problemet. Men med hjälp av de kontakter och den förståelse som byggts upp mellan Charmecs partners kunde man snart hitta en lösning. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– På några få möten med mellanliggande analyser kunde vi med hjälp av den erfarenhet och den kunskap vi skaffat i tidigare projekt nå en insikt. När väl lösningsmetoden var identifierad kunde vi relativt enkelt nå en lösning med hjälp av de numeriska verktyg vi byggt upp, säger Anders Ekberg. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Analysverktyg från Chalmers gav en lösning</span></h2> <div>Forskarna från Chalmers föreslog en analys av vilken belastning ett tvåaxligt lok medförde jämfört med ett treaxligt lok. Med hjälp av modeller de tagit fram kunde deras analys visa att den marginellt lägre lasten per axel på det treaxliga loket gjorde att den totala påkänningen i marken faktiskt blev lägre för det treaxliga loket. För att ytterligare analysera belastning genomförde Trafikverket en dynamisk analys med hjälp av programvara som tagits fram inom Charmec. </div> <div><br /></div> <div>– Analysen stödde slutsatsen att loken gav en lägre belastning på fyllnadsmaterial och den underliggande marken. Med detta i ryggen kunde vi på Trafikverket reducera antalet restriktioner för Green Cargos treaxliga lok, säger Ibrahim Coric som är chef på Underhåll Järnvägssystem Tillstånd Byggnadsverk på Trafikverket.</div> <div><br /></div> <div>Markus Gardbring är chef för Green Cargos operativa verksamhet och menar att det har mycket stor betydelse för deras verksamhet. </div> <div><br /></div> <div>– Green Cargo kan nu tillföra dragstarkare lok och slopa ett stort antal omlopp för ett antal större kunder vilket leder till effektivare godstransporter och är en förutsättning för att vi ska kunna ha mer gods på järnvägen, säger Markus Gardbring. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bidrar till minskade koldioxidutsläpp</span></h2> <div>En annan vinst är att tyngre lok med mer redundant dragkraft slirar mindre vilket minskar underhållskostnaderna. Markus Gardbring ser även vinster på längre sikt. Det svenska järnvägsnätet byggs om för att möjliggöra längre tåg. Sveriges regering har beslutat om att reducera 70 procent av alla koldioxidutsläpp för tyngre transporter fram till 2030. Det segment som enklast kan föras över till järnväg är intermodalt gods. Längre tåg är kostnadseffektivare och en förutsättning för att möjliggöra konkurrens med lastbil på en extremt konkurrensutsatt marknad. Lokens dragkraft kommer att bli avgörande då vikten snarare än längden blir begränsande för antalet vagnar per tåg.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Läs mer om Charmec</span></h2></div> <div><span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspx">Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället​</a><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspx">Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/CHARMEC-–-En-förutsättning-för-en-fungerande-järnväg.aspx">CHARMEC – En förutsättning för en fungerande järnväg​​</a><br /></div>Wed, 06 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxCenter för el- och laddfordon får 575 miljoner<p><b>​Ett av Europas främsta testcenter för el- och laddfordon tar ett steg närmare verklighet. Energimyndigheten beviljar nu 575 miljoner kronor i stöd till elektromobilitetscentret Seel, Swedish Electric Transport Laboratory.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den viktiga utvecklingen av elektrifierade fordon, fartyg och luftfartyg pågår för fullt. Men det finns kunskapsluckor inom området för el- och laddfordon, på både industri- och samhällsnivå. Ny erfarenhet behövs, och innovativa koncept testas och utvärderas.<br /></span><div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en omfattande satsning på ett testcenter för el- och laddfordon. Bolaget Swedish Electric Transport Laboratory AB är bildat av Chalmers och Rise, och inom testcentret kommer en stor bredd av aktörer verka.</div> <div><div>– Mycket positivt att ytterligare en pusselbit är på plats. För att kunna leverera världsledande kompetens inom elektrifierade transporter behöver vi nu också säkra förutsättningarna för akademisk forskning och utbildning av högsta internationell klass. Det kräver nya offentliga forskningsresurser inom Seels verksamhetsområde, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett steg mot ett hållbart samhälle</h2></div> <div>Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén räknar med att projektet kommer att ge en rejäl skjuts till klimatomställningen genom sitt fokus på batterier och elektromobilitet.</div> <div>– Det är dessutom ett stort steg mot ett hållbarare samhälle och fler gröna jobb. I dessa tider av corona är det särskilt viktigt att vi stödjer denna typ av framåtsyftande insatser som kan bidra till en klimatsmart omstart av samhället, säger han.</div> <div>Det krävs en avancerad kunskapsutveckling inom elektromobilitetområdet och förutsättningarna för att omsätta nya insikter till innovativa lösningar. För att kunna uppnå det krävs ett tätt samarbete mellan akademi, forskningsinstitut och industri.</div> <div>– Seel har goda förutsättningar att bli en världsledande testanläggning för elektromobilitet och därmed mycket viktig för fordonsindustrins omställningsarbete.  Seel kommer att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller innovationer inom transportsektorn, säger Pia Sandvik, VD på Rise.<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Seel</h2></div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är ett elektromobilitetstestcenter för el- och laddfordon. Syftet med satsningen är att stärka förutsättningarna för samarbete inom elektromobilitet. Aktörer inom små och medelstora företag i fordonsindustrin, flygindustrin och maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden ska genom Seel få en gemensam plattform att mötas på. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut kommer också få tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur. Seel beräknas vara i drift år 2023.</div> <div>Sommaren 2018 fick Energimyndigheten i uppdrag från regeringen att lämna stöd med 575 miljoner kronor till uppbyggnaden av ett testcenter för elektromobilitet. EU-kommissionen godkände i december 2019 att det statliga stödet till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier.<br /><br /></div> <div><a href="http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/575-miljoner-kronor-till-testcenter-for-el--och-laddfordon/">Läs hela texten hos Energimyndigheten här.​</a><br /></div>Wed, 29 Apr 2020 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ensamma-forare-anvander-mest-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ensamma-forare-anvander-mest-energi.aspxEnsamma förare använder mest energi<p><b>​Antalet personer per fordon är den enskilt mest avgörande faktorn när det handlar om hur mycket energi det går åt för att transportera en person från a till b. Det visar forskare från Chalmers och University College London i en ny studie, som också varnar för att självkörande fordon skulle kunna öka både energiåtgång och utsläpp från persontransporter. – Idag åker det i snitt 1,5 personer i varje bil i industriländer. Skulle vi kunna öka den siffran finns stora vinster att hämta för klimatet, men risken är snarare att den fortsätter att minska när självkörande fordon kommer in på marknaden, säger Sonia Yeh, en av författarna bakom studien, som också visar att energiåtgången kan tredubblas för varje personkilometer. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Beläggningsgrad, eller occupancy på engelska, är ett centralt begrepp när det gäller att räkna ut energiåtgång och utsläpp för persontransporter. Om man åker ensam i sin bil är beläggningen 1 personkilometer per kilometer som fordonet färdas. Med två personer i bilen stiger beläggningsgraden till två personkilometer per fordonskilometer. Men det finns också resor som har färre än en person i bilen. Sonia Yeh, professor på avdelningen för fysisk resursteori förklarar: </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Sonia_Yeh_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– När det gäller taxiresor räknar man bara passageraren. Så om en taxi kör 15 km för att hämta upp en passagerare, kör 20 km till målet och sedan 5 km för att återvända till centralen blir alltså beläggningsgraden 0,5 – eller 20 personkilometer på 40 fordonskilometer. ”Tomma” fordonskilometer uppkommer inte bara vid taxiresor utan också vid vissa typer av fordonsdelning och självkörande fordon som kör tomma på väg till eller från upphämtning, avlämning och parkering. När vi har räknat på det ser vi att självkörande fordon kan tredubbla energiförbrukningen för persontransporter, en ökning som blir svår att kompensera med bränslesparande teknik. </div> <div><br /></div> <div>En ökad beläggningsgrad i bilarna skulle minska både utsläpp och energiförbrukning per personkilometer, men trenden har gått i motsatt riktning under de senaste decennierna, mycket på grund av att många hushåll nu har två bilar. Idag finns det egentligen inga exempel där man har lyckats genomföra en förändring. </div> <div><br /></div> <div>– Man kan införa kostnadsbaserade åtgärder som gör ensamresande dyrare eller samåkande billigare, men erfarenheten visar att människor i så fall hellre betalar än gör längre eller mer tidskrävande resor, säger Sonia. </div> <div><br /></div> <div>– Kollektivtrafik i Sverige har i allmänhet låga utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläpp från transporter ytterligare är de mest effektiva sätten att minska reslängder, fossilfria bränslen samt att öka beläggningsgraden. Den nuvarande situationen med coronapandemin gör situationen mer komplicerad eftersom människor undviker kollektivtrafiken och att dela fordon. Återstår då att sätta hoppet till elfordon som drivs med fossilfri elektricitet, för att minska utsläppen av växthusgaser från persontransporter.  </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41893-020-0514-9">Sonia Yeh och hennes kollega Andreas W Schäfers, University College Londons artikel “A holistic analysis of passenger travel energy and greenhouse gas intensities​</a>” publicerades nyligen i Nature Sustainability. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> </div>Fri, 24 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Lanka-till-hallbarhetsmalen-med-nytt-webbverktyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Lanka-till-hallbarhetsmalen-med-nytt-webbverktyg.aspxLänka till hållbarhetsmålen med nytt webbverktyg<p><b>​Hur kopplar din forskning mot FN:s hållbarhetsmål? På ett positivt sätt, inte alls – eller till och med negativt? Ett nytt webbverktyg gör det lättare att reflektera och hitta förbättringsområden för forskning såväl som utbildningsinsatser.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att förhålla sig till FN:s hållbarhetsmål blir allt viktigare för Chalmers, liksom för andra lärosäten. Allt fler finansiärer ställer också krav på att kopplingar till målen redovisas redan i ansökningarna, och även samarbetspartners lägger tyngdpunkt vid hållbarhetsarbetet.<br /><br /></span><div>Men det är inte alltid helt enkelt att kartlägga hur, och på vilket sätt, det egna arbetet relaterar till de 17 målen. Därför har GMV, Göteborgs centrum för hållbar utveckling, nu utvecklat ett verktyg med namnet SDG Impact assessment tool.</div> <div>– <span style="background-color:initial">Genom verktyget vägleds man att reflektera över hur man kopplar till målen. Det ligger öppet för alla, och det går bra att använda det på egen hand, berättar Maria Djupström, Chalmers hållbarhetsstrateg, som funnits med i framtagandet.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Maria%20Djupström_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></span></div> <div>I verktyget utgår man från sin egen situation – sitt forskningsprojekt eller exempelvis sin utbildningsinsats – och får hjälp att kartlägga behov och potential. Vilka mål stärker projektet, och finns det mål som faktiskt motarbetas?</div> <div>– På så sätt får man också en bild av samtiden, lagstiftning till exempel, och kan se vad man behöver förbättra. Det kan också ge en bild av möjliga framtida forskningsområden – var behöver vi forska vidare för att möta hållbarhetsmålen? säger Maria Djupström.</div> <div>– Verktyget är självinstruerande, men det finns också hjälp att få via till exempel GMV. En av avsikterna är att kunna bättre komplettera forskningsansökningarna med information om kopplingar till de globala målen.<br /><br /></div> <div><em>Styrkeområde Transport planerade att arrangera ett lunchseminarium med Maria Djupström och innovationsrådgivare Pip Dragonetti den 17 mars. Under seminariet skulle verktyget presenteras, både till innehåll och praktisk användning, och deltagarna få möjlighet att ställa egna frågor samt diskutera frågeställningar. Detta seminarium ställdes in på grund av Coronautbrottet. Nytt datum kommer senare!</em><br /></div> <div><br /></div> <div>Fotnot: Arbetet på GMV sker i samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet.<br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Anna-Lena Lundqvist</div> Mon, 24 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-svensk-indiskt-samarbete-om-trafiksakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-svensk-indiskt-samarbete-om-trafiksakerhet.aspxNytt svensk-indiskt samarbete om trafiksäkerhet<p><b>​Varje år sker mer än 150 000 trafikrelaterade dödsolyckor i Indien. Nu går Chalmers, som enda svenska akademiska part, in i ett nytt samarbete mellan företag och institut i Sverige och Indien. Samarbetet ska öka trafiksäkerheten och ge grund för nya innovationer och kunskapsutbyte.</b></p>​<span style="background-color:initial">Torsdagen den 20 februari signerades det samarbetsavtal som markerar starten för Sitis, Svensk-indiska transportinnovations- och säkerhetspartnerskapet. Genom avtalet samlas ledande svenska och indiska företag och institutioner kring ett långsiktigt och globalt samarbete.<br /><br /></span><div>– Avsikten med detta samarbete är att skapa en framstående plattform för tillämpad forskning och innovation inom området säkra och hållbara transporter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och fortsätter:</div> <div>– Trafiksäkerhet är en brådskande och omedelbar fråga i alla delar av vår värld, och också en kritisk sådan när det gäller uppbyggnaden av välstånd i en nation. Vi är väldigt glada över att kunna ingå i detta bilaterala partnerskap som kommer att ta itu med viktiga utmaningar, såväl i Indien som i Sverige.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/rickshaw_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><div>Planerna för samarbetet har arbetats fram under det gångna året, och Chalmers har funnits med i från start. Såväl övergripande innehåll som potentiella enskilda projekt har diskuterats under resans gång. För Chalmers del liknar det nu ingångna samarbetet ett avtal för trafiksäkerhetssamarbete med Kina, China-Sweden Research Centre for Traffic Safety, som skrevs under 2012.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Styrkor på olika områden</h2></div> <div>Genom Chalmers fordons- och trafiksäkerhetscentrum Safer, som samlar 35 parter från akademi, industri och samhälle, har Chalmers stor erfarenhet av samarbeten just inom trafiksäkerhetsområdet. Magnus Granström, föreståndare för Safer, poängterar att såväl Sverige som Indien har hög kapacitet för att utveckla teknologi, koncept och lösningar. Men kompetensen ligger delvis inom olika områden; Sverige är globalt ansett för sitt trafiksäkerhetsarbete, medan Indien har en stark it- och datavetenskapssektor.<br /><br /></div> <div>– Chalmers kan bidra med exempelvis kunskap om intelligenta transportsystem, artificiell intelligens och cybersäkerhet, trafikssäkerhetsforskning och kunskap om hur man etablerar testbäddar. Här är vi mycket starka, säger Magnus Granström.</div> <div><div>– Vi ser fördelen i att ha en plattform för samarbeten med svenska företag och institut kring utmaningar i Indien. Flera av de ingående parterna har Chalmers redan idag samarbeten med genom kompetenscentrumet Safer, och med Sitis på plats kan vi nu vidareutveckla dessa. Avtalet ger oss dessutom möjlighet att hitta nya samarbeten med indiska parter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Annorlunda utmaningar</h2></div> <div>Indien är ett enormt och snabbt växande land, med ansenliga klyftorna mellan hög- och lågutbildade och stora utmaningarna inom transportsektorn. Sitis-partnerskapet kommer att bygga en djupare förståelse för trafiksäkerheten i landet. Därmed ges också insikt i kärnutmaningarna för andra snabbväxande ekonomier med liknande problem, och potentiella lösningar kan tas fram.</div> <div>– Vi kommer att kunna dra nytta av att lära oss hur behoven ser ut i ett land som är annorlunda jämfört med vårt, när det gäller såväl kultur som infrastruktur. Hur utvecklar man ett transportsystem i ett sådant land? Hur servar man befolkningen med gods- och persontransporter? Dessa frågor behöver besvaras för att man ska kunna bygga ett hållbart och välmående samhälle, säger Magnus Granström.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/SITIS_Sinisa_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div><strong>FAKTA: Sitis, Svensk-indiska transportinnovations- och säkerhetspartnerskapet</strong></div> <div>Avtalet för Sitis undertecknades i Stockholm, i samband med FN-konferensen om trafiksäkerhet. På plats fanns infrastrukturminister Tomas Eneroth och den indiska ministern för transport och motorvägar, Nitin Gadkari, samt ledningsrepresentanter från ett stort antal svenska och indiska företag och institut. Sinisa Krajnovic, ledare för Chalmers styrkeområde Transport, signerade för Chalmers.<br /><br /></div> <div>Medlemmarna i Sitis är alla ledande inom trafiksäkerhetsområdet. De är:</div> <div>• Volvokoncernen (som också varit initiativtagare)</div> <div>• Autoliv</div> <div>• Ericsson</div> <div>• Manipal Hospital</div> <div>• Altair</div> <div>• Saab</div> <div>• Tech Mahindra</div> <div>• India Institute of Science (IISc)</div> <div>• Transport Research and Injury Prevention Program</div> <div>• Indian Institute of Technology Delhi (TRIPP, IITD)</div> <div>• Chalmers</div> <div>• Rise</div> <div>• ARAI</div> <div>• Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)<br /><br /></div> <div>Sitis kommer också att samarbeta med Vision Zero Academy vid Trafikverket samt Niti Aayog, National Institution of Transforming India.<br /><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Magnus Granström, Rana Prathap, Pixabay</div> Thu, 20 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Så-ska-trafikdödlighet-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/S%C3%A5-ska-trafikd%C3%B6dlighet-halveras.aspxGlobalt samarbete ska halvera dödsfallen i trafiken<p><b>​Varje år dör över 1,3 miljoner människor i trafikolyckor. Därmed är också trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Nu samlas världens experter i Stockholm för att diskutera nya FN-mål för trafiksäkerhet, som tagits fram under ledning av Chalmersprofessorn Claes Tingvall.</b></p>​<span style="background-color:initial">Transporter och trafik är en grundläggande del av livet för de flesta av oss. Från våra hem går vi ut i ett trafiksystem som tar oss till jobbet, skolan, affären, sjukhuset eller till nära och kära.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">Samtidigt dör 1,3 miljoner människor i trafikolyckor och 50 miljoner människor skadas – varje år. Den största andelen olyckor, hela 93 procent, sker i låg- och medelinkomstländer där resurser och tekniska lösningar för trafiksäkerhet saknas i stor utsträckning.<br /> </p> <p class="MsoNormal">– Problemet med trafikolyckor har inte minskat i den omfattning som vi önskat. Det vi i expertgruppen nu pekar på är rekommendationer på insatser som verkligen är effektiva – så nu handlar det om det blir gjort eller inte, säger Claes Tingvall, adjungerad professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers och ordförande i den akademiska expertgruppen som tagit fram nya FN-mål för trafiksäkerhet i världen.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Claes%20Tingvall_300.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">Målsättningen är att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador till följd av trafikolyckor till år 2030. För att lyckas nå målet på tio år ger Claes Tingvall en tydlig riktlinje: </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Vi måste hela tiden peka på vetenskapen som lösning på samhällsproblemen. Och sen hålla oss till det och agera därefter!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En folkhälsofråga</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den 19 till 20 februari 2020 samlas världens ledande experter inom trafiksäkerhet tillsammans med beslutsfattare i Stockholm för den tredje globala konferensen om trafiksäkerhet inom FN. Där kommer expertgruppens utlåtande vara vägledande i det globala samarbetet för en säkrare trafik.</p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen, där Claes Tingvall är ordförande, är en sammansättning av 13 experter från hela världen och har haft uppdraget att ta fram kompletterande metoder, processer och verktyg för det nya decenniets globala trafiksäkerhet. Utgångspunkten har varit de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Bristen på trafiksäkerhet är en folkhälsofråga. Mer än 100 000 barn omkommer varje år i trafikolyckor, vilket gör det till den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Men det är möjligt att komma till rätta med problemet, förutsatt att man använder vetenskapligt utvecklade metoder, säger Claes Tingvall.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete är nyckeln</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">På Chalmers bedrivs idag bred forskning inom fordons- och trafiksäkerhet. Fokus ligger bland annat på att förstå varför olyckor sker och hur de kan förebyggas samt minimering av skador på människokroppen när den utsätts för de extrema belastningar som ofta förekommer i trafikolyckor. Även historiskt sett har fordons- och trafiksäkerhet varit ett starkt forskningsområde på Chalmers och utveckling av moderna säkerhetsbälten, bilbarnstolar och krockkuddar har sitt ursprung på högskolan. </p> <p class="MsoNormal">Forskningens roll kommer att bli än mer betydelsefull i framtiden då mängden trafik hela tiden ökar. Enligt FN:s prognoser kommer världens städer att växa med över 50 procent de närmsta 30 åren. När vägar och infrastruktur byggs ut är det viktigt att kunskap om hur det görs på bästa sätt finns, samtidigt som vetenskap tillämpas och utvecklas i befintliga trafiksystem.</p> <p class="MsoNormal">Magnus Granström är föreståndare för kompetenscentret Safer på Chalmers där man bedriver tvärvetenskaplig forskning inom trafiksäkerhet. På Safer kopplar olika forskningsområden – som till exempel system för att undvika olyckor, förarbeteende, krockskydd och säkerhetsutvärderingar – in i varandra. Magnus Granström menar att det finns många delområden att satsa på inom trafiksäkerhet, och oskyddade trafikanter blir en speciell utmaning eftersom vi ser ett ökande antal cyklister, elsparkcyklar och gångtrafikanter.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Magnus_Granstrom_350_cropped.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">– Universiteten behöver fortsätta att satsa på en bredd i sin forskning eftersom det inte finns ett enskilt svar på frågan om hur trafiken ska fortsätta att bli säkrare. Framförallt behöver man förstå komplexiteten i framtida trafiksystem med olika typer av trafikanter, säger Magnus Granström.</p> <p class="MsoNormal">För att lyckas nå målet om en halvering av antalet dödsfall och skador tror Magnus Granström att forskningsvärlden behöver få insikt om de hinder som finns. Han pekar på exempelvis en övertro på automatiserade fordon och deras bidrag till ökad säkerhet samt brist på systemtänk hos forskare och finansiärer vilket leder till för mycket fokus på enskilda områden och individer.</p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Huvudnyckeln för att nå målet är samverkan mellan de olika aktörerna – industri, akademi och samhällsaktörer, säger Magnus Granström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rekommendationer med tydlig vision</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen har kommit fram till totalt nio vetenskapligt baserade rekommendationer. Om rekommendationerna följs menar expertgruppen att målet om en halvering av dödsfall troligen kommer att nås år 2030. Rekommendationerna är tydligt sammankopplade och kommer vara styrande för arbetet med trafiksäkert som en del av de globala målen. Och för första gången är trafiksäkerhet nu inkluderat i internationella målsättningar genom agenda 2030. Enligt Claes Tingvall är det en styrka:</p> <p class="MsoNormal">– Genom de globala målen, som pekar ut vem som ska göra vad, får vi tillgång till både den privata och offentliga världen, och kan på så vis få draghjälp av de synergier som finns mellan klimat, hälsa och rättvisa. Till exempel kopplar hastigheter till ren luft, klimat och trygghet.</p> <p class="MsoNormal">Samtidigt påpekar han att det är de stora verktygen som också kommer ge de största framstegen. Då handlar det främst om hållbarhetsrapportering och offentlig upphandling. Om arbetet med trafiksäkerhet integreras med de verktygen kan extremt stora effekter nås. I den rapport som expertgruppen nyligen släppt poängteras samarbeten mellan politik, akademi, näringsliv och andra organisationer på en global skala.</p> <p class="MsoNormal">– För att lösa problemen i låginkomstländer, där problemen är störst, behöver man tillämpa de enkla och billiga lösningar som redan finns. I höginkomstländer måste alla kända metoder tillämpas – det är inte konstigare än så, säger Claes Tingvall.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal">Text: Anders Ryttarson Törneholm och Mia Malmstedt<br /><span style="background-color:initial">Foto</span><span style="background-color:initial">: Rune Borgström, Emmy Jonsson och Pixabay</span></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Globala målen</h3> <p class="MsoNormal">Globala målen är en agenda för hållbar utveckling som världens länder antagit. Den finns till för att uppnå fyra saker till år 2030:</p> <p class="MsoNormal">• Att avskaffa extrem fattigdom<br /><span style="background-color:initial">•</span><span style="background-color:initial"> Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen<br /></span><span style="background-color:initial">• Att främja fred och rättvisa<br /></span><span style="background-color:initial">• Att lösa klimatkrisen<br /></span><span style="background-color:initial"><br />För att lyckas med det har 17 globala mål tagits fram. Trafiksäkerhet är direkt kopplat till två av dem:</span><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Mål 3: God hälsa och välbefinnande<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 3.6:  Minska antalet dödsfall och skador i vägtrafiken<br /></span><span style="background-color:initial">Mål 11: Hållbara städer och samhällen<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 11.2: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Trafiksäkerhet påverkar också många fler av målen indirekt.<br /></span><a href="https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/">Läs mer om de globala målen här.​</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Nio rekommendationer för säkrare trafik</h3> <p class="MsoNormal">De nio rekommendationer som expertgruppen tagit fram delas upp i:<br /></p> <p class="MsoNormal">1. Modal Shift<br /><span style="background-color:initial">2</span><span style="background-color:initial">. Sustainable Practices and Reporting<br /></span><span style="background-color:initial">3. Safe Vehicles across the Globe<br /></span><span style="background-color:initial">4. Childrens Health<br /></span><span style="background-color:initial">5. Public Procurement<br /></span><span style="background-color:initial">6. Speed limit of 30 kph<br /></span><span style="background-color:initial">7. Upgrade Infrastructure<br /></span><span style="background-color:initial">8. Zero Speeding<br /></span><span style="background-color:initial">9. Technology</span></p> <p class="MsoNormal"><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/about-the-conference/recommendations-from-academic-expert-group/">Här kan du titta på filmklipp där Claes Tingvall förklarar rekommendationerna!</a><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/contentassets/c65bb9192abb44d5b26b633e70e0be2c/200113_final-report-single.pdf">Läs expertgruppens rapport här.</a></p> <p class="MsoNormal"></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Safer</h3> <div>Safer är ett kompetenscentrum för fordons- och trafiksäkerhet som bedriver samverkande, gränsöverskridande forskning och kunskapsutbyte för att eliminera dödsolyckor och allvarliga skador i trafiken. Chalmers är värd för centrumet som samlar totalt 35 partners från akademi, industri och samhälle.</div> <p></p> <p class="MsoNormal"><a href="https://www.saferresearch.com/">Läs mer om Safer.</a><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Kvällsevent före FN-konferensen anordnas av Safer<br /></h3> <span></span><p class="MsoNormal">På kvällen den 18 februari, dagen före FN-konferensen, anordnar Safer ett kvällsevent i Stockholm. Temat för kvällen är framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete genom samverkan, och en utställning på plats kommer att ge en mängd exempel på detta. Medverkar som inspirationstalare gör bland annat Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, samt talare från EU-kommissionen, VTI och Volvo Group. Cirka 200 gäster väntas, däribland EU-kommissionärer, beslutsfattare, svenska riksdagspolitiker och representanter från olika organisationer som arbetar med trafiksäkerhet. Flertalet av gästerna kommer från länder med många trafikolyckor med dödlig utgång, däribland Uganda, Liberia, Indien och Nigeria.</p> <p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Vi hoppas att vi dels kan sprida budskapet om vårt sätt att samverka till de internationella parter som är där, och att vi samtidigt skapar ännu bättre överhörning mellan både partners och forskningsområden, säger Magnus Granström, föreståndare för Safer.<br /><br /><a href="https://www.saferresearch.com/events/borderless-research-save-lives-dinner-event-how-vision-zero-can-be-addressed-collaboration">Läs mer om eventet här!</a><br /><span style="background-color:initial"><br />Läs tidigare nyhet om Claes Tingvall: </span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspx">Ska ta fram fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN​</a><br /></p>Wed, 12 Feb 2020 16:00:00 +0100