Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 19 Oct 2021 06:54:07 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-kan-ge-mer-effektiv-industrijast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-kan-ge-mer-effektiv-industrijast.aspxNy upptäckt kan ge mer effektiv industrijäst<p><b>​Bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, används industriellt för att producera en mängd olika biokemikalier. Dessa kemikalier skulle kunna tillverkas från rester jordbruks- eller skogsindustrin, så kallad andra generationens biomassa. Under mekanisk och enzymatisk nedbrytning av biomassa frigörs ättiksyra. Syran hämmar jästens tillväxt och därmed produktionshastigheten. Nu har forskare på Chalmers använt CRISPRi-screening för att undersöka jästens stressreglering − och de hittade nya gener som är intressanta för att utveckla nya jäststammar för industriell produktion. ​</b></p><p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span>Vi presenterar en ofantlig mängd data med extraordinär upplösning som visar på hur essentiella gener bidrar till hur jästen reagerar när den utsättas för ättiksyra. Detta har aldrig gjorts förut, säger Vaskar Mukherjee, forskare vid avdelningen för industriell bioteknik på Chalmers, som är förstaförfattare till studien. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Yvonne Nygård, är docent på samma avdelning och är sistaförfattare till <a href="https://doi.org/10.1128/msystems.00418-21">studien</a>.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">I stambiblioteket vi screenade förändrades uttrycket för alla essentiella gener, något som var mycket svårt att göra innan upptäckten av CRISPR-Cas9-tekniken, tillägger hon. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>CRISPRi användes för att styra reglering av gener</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">CRISPR -interferens (CRISPRi) är ett kraftfullt verktyg för att studera cellulär fysiologi vid olika tillväxtförhållanden. Denna variant av den nobelprisvinnande CRISPR-Cas9-tekniken används inte för att infoga eller ta bort gener, men för att styra reglering av gener. Forskarna använde CRISPRi -tekniken till att minska uttrycket av essentiella g</span><span style="background-color:initial">ener (dvs gener som är livsnödvändiga för organismen) och därmed minska koncentrationen av proteinet som genen kodar för. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Jästcellerna hölls på så sätt fortfarande vid liv, men vi kunde följa hur olika uttrycksnivåer hos de essentiella generna påverkade cellerna under olika närings- eller miljöförhållanden, i detta fall ättiksyrastress, säger Vaskar Mukherjee.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Proteosomala gener inbla​ndade i ättiksyrestress</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I studien användes ett CRISPRi-bibliotek bestående av mer än 9000 jäststammar och över 98 procent av alla essentiella gener ingick i screeningen. Resultaten visade att finjustering av proteosomala geners uttryck leder till ökad tolerans mot ättiksyra. Proteosomen är ett proteinkomplex som bryter ned överflödiga eller skadade proteiner med hjälp av ATP. ATP är en organisk förening som ger energi till många av cellens processer och behövs i stora mängder för att jästceller ska klara av ättiksyrastress. </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Forskarna tror att anpassning av proteasomal nedbrytning av oxiderade proteiner sparar in på ATP. Därigenom ökar tolerans mot ättiksyra. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Resultaten tyder på att gener som kodar för protein i proteosomen kan vara viktiga vid bioteknisk modifiering av industriella jäststammar, vilket är av stort intresse.</span><span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Baserat på våra resultat kan vi nu bygga rationella mekanistiska modeller för ökad   förståelse för de molekylära processer som sker under ättiksyrastress. Jag är övertygad om att många forskare kommer att gå i våra fotspår och screena essentiella gener under många andra tillväxtförhållanden. Jag tror att våra data också kommer att användas av akademin eller industrier för att identifiera nya gener som kan modifieras för att skapa robusta jäststammar som är motståndskraftiga mot ättiksyra, säger Vaskar Mukherjee.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler projekt kring jäst och andra generationens biomassa​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">För närvarande arbetar Chalmersforskarna på tre olika projekt där de använder liknande teknik. Bland annat ett projekt där CRISPRi-tekniken används för att identifiera gener som är lämpliga att modifiera för att förbättra hur jästcellerna använder glukos och xylos under biokemisk jäsning av andra generationens biomassa. </p> <p class="chalmersElement-P">Vilda <em>S. cerevisiae</em>-stammar kan inte använda xylos och en stam som modifierats för att bryta ner xylos föredrar glukos som primär kolkälla. Det innebär att xylos inte bryts ned fullständigt vid industriell jäsning av biomassan, vilket just nu är en av de riktiga flaskhalsarna för kommersiell produktion av andra generationens biokemikalier.</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Lär artikeln i mSystems:</strong><a href="https://doi.org/10.1128/msystems.00418-21"><strong> </strong>A CRISPR Interference Screen of Essential Genes Reveals that Proteasome Regulation Dictates Acetic Acid Tolerance in Saccharomyces cerevisiae</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh<br /><span style="background-color:initial"><strong>Foto: </strong>Martina Butrorac</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 18 Oct 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Sonia-Yeh-vice-styrkeomradesledare-för-Energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Sonia-Yeh-vice-styrkeomradesledare-f%C3%B6r-Energi.aspxSonia Yeh vice styrkeområdesledare för Energi<p><b>​– Jag är tacksam att Sonia Yeh åtagit sig att delta i ledningen av styrkeområdet. Som styrkeområdesledare kommer vi också ha stöd av Anders Hellman och Cecilia Geijer som kompletterar våra kompetenser, säger Tomas Kåberger, ledare för Chalmers styrkeområde Energi.Sonia Yeh, professor i energi- och transportsystem på Chalmers, ersätter Anders Ådahl, på styrkeområde Energi, då han gått vidare till nya uppdrag för bland annat Chalmers stiftelse.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sonia Yeh har sin tjänst vid institutionen för rymd- geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hennes forskningsområden innefattar alternativa transportbränslen, konsumentbeteende och rörlighet i städerna samt arbete med hållbarhetsstandarder. Hennes forskning har gjort henne till en internationellt erkänd expert inom energiekonomi och modellering av energisystem.</span><div>Bland annat ledde hon ett stort samarbetsprojekt med universitet i Kalifornien för att ta fram råd till de amerikanska staterna Kalifornien och Oregon, samt British Columbia i Kanada, kring design och genomförande av marknadsbaserade policys med målet att minska utsläpp av växthusgaser från transportsektorn.</div> <div>Sonia Yeh kom hon till Chalmers som Adlebertskas gästprofessor 2015, hon har också tilldelats US Fulbright ämnesföreträdarprofessur i Alternativ energiteknik, där hon har en viktig roll i att underhålla och utveckla utbytet av forskning kring transport mellan USA och Sverige, samt övriga Europa.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/cecilia5q_340x400.jpg" alt="Cecilia Geijer" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:300px;height:347px" /><b>Cecilia Geijer </b>är forskarassistent på avdelningen för Industriell Bioteknik vid institutionen Biologi och Bioteknik.</div> <div>Hennes forskningsfokus är att utveckla jäststammar som effektivt kan jäsa allt socker i lignocellulosa till hållbara biobränslen och biokemikalier i ett framtida bioraffinaderi. För att förstå hur jäst bäst tar upp och metaboliserar olika sockerarter arbetar hon både med industriella stammar av modellorganismen S. cerevisiae liksom icke-konventionella jästarter med intressanta bioteknologiska egenskaper. <br />Cecilia Geijer och hennes forskargrupp använder den nobelprisbelönade CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästens användningsområden.</div>Fri, 15 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Vad-hände-med-boendeperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Vad-h%C3%A4nde-med-boendeperspektivet.aspxVad hände med boendeperspektivet?<p><b>Debattartikel i tidskriften PLAN (nr 3-4 2021)</b></p>Årets Kasper Salinpris, som delas ut av Sveriges Arkitekter, gick till somligas både förtret och förvåning till ett ombyggnadsprojekt istället för till nyproduktion. Bland de nominerade kandidaterna fanns, bland andra, Norra Tornen i Stockholm. Utvecklat av Oscar Properties och ritat av OMA utgör det kanske kulmen av en kort epok med extremt påkostade livsstilsprojekt för en begränsad men ytterst köpstark målgrupp av bostadskonsumenter, främst i Stockholm, som under de senaste åren kunnat välja ur en exklusiv katalog av signaturprojekt. Jag är mer förvånad, och bekymrad, över att branschen själv väljer att lyfta fram ett bostadsprojekt med så tveksamma boendekvaliteter, en högrest designdinosaurie formgiven utifrån och in, där vardagslivets praktikaliteter får underordna sig en skulptural volym. Sovrum under fem kvadratmeter, balkonger som bara nås från sovrummen och kök som inte klarar kraven på avskiljbarhet i de dyraste bostadskvadrat som sjösatts på den svenska marknaden i modern tid. Hur blev det så? Och hur kan vi tro att respekten för baskraven kan upprätthållas när de åsidosätts i lyxsegmentet? Varför ska nyproducerade hyresrätter i förorten ha avskiljbara kök med dagsljus när det inte behövs på trettionde våningen i en bostadsrätt i Vasastan? <br /><div>Kanske ställer jag frågan på fel sätt. Och kanske är den snart överspelad. Det svenska byggregelsystemet är för närvarande föremål för flera översyner, både avseende struktur (hur regelsystemet är uppbyggt) och innehåll (vad man faktiskt reglerar). Signalerna är tydliga: det är inte boendeperspektiv och baskrav som är i fokus. Efter avregleringen i början av 90-talet har reglerna gradvis anpassats till en ny verklighet, där marknadens aktörer får en alltmer avgörande roll. Studerande och ungdomar fick ta en rejäl stöt 2014 när kvaliteter som att kunna sova med öppet fönster, att ha direkt solljus i något rum i bostaden och att ha direkt dagsljus i gemensamma sociala rum förvandlades till överkurs. När <em>Kommittén för modernare byggregler</em> presenterade sitt slutförslag 2019 redovisades en problembild där ”tillämparna av regelverket” var missnöjda. Dit hörde främst bostadsutvecklare och byggbolag. Mest nöjda med de befintliga byggreglerna var arkitekter och kommunala tjänstemän. Detta skulle man kunna se som tecken på att regelverket faktiskt fungerar: ju sämre projekt du försöker få igenom, desto mer problem får du. I sitt slutförslag, paketerat under parollen ”förutsägbart, förenklat, flexibelt” vantolkade kommittén en underlagsutredning som beställts från White arkitekter och föreslog att de nya vardagsrummen skulle kunna rymmas på nio kvadratmeter, att drygt fyra kvadratmeter borde räcka för ett sovrum, att dagsljus i kök var onödigt att kravställa och att marknaden kunde tillhandahålla lägenhetsförråd för de som äger mer prylar än vad som ryms i den nya familjelägenhetens fyra garderober. Till slut blev de kanske själva lite förvånade över torftigheten i sina egna förslag, och kompletterade texten med en brasklapp till marknadskrafterna: </div> <br /><blockquote><div><em>“Om inte marknaden anpassar utrymmenas ytor utifrån olika gruppers behov kan de minimimått som föreslås upplevas som snålt tilltagna. Det kan också upplevas som att möblerbarheten minskar genom att utrymmesmåtten krymper.”</em></div></blockquote> <br /><div>Man skulle kunna tro att syftet med ett regelverk är att göra begrepp som funktionsmått och möblerbarhet till definierade storheter, möjliga att hantera i en formaliserad och reglerad byggprocess. Men här gör man ytor till upplevelsevärden, och lämnar till marknaden att säkerställa att bostäderna faktiskt fungerar.</div> <br /><div>Utredningen fick kritik, inte minst av Sveriges Arkitekter, men påfallande många remissinstanser var påfallande positiva, även etablerade arkitektkontor och erfarna bostadsproducenter med högt ställda interna kvalitetskrav. Vad de boende tyckte? Det framgår inte av utredningen. De betraktas väl inte som tillämpare av regelverket.</div> <br /><div>Den skarpaste reaktionen kom från Boverket. I ett sällsynt salt stycke svensk förvaltningsprosa slaktade man förslaget, främst på formella och juridiska grunder. De nya detaljreglerna ville Boverket inte ens kommentera, möjligen för att försvara sitt eget revir i en märklig variant av parallella uppdrag, där staten lagt ut två överlappande utredningsuppdrag samtidigt, till två olika instanser. Kommittén för modernare byggregler hade fått i uppdrag att se över ett antal kapitel i befintligt regelverk, samtidigt som Boverket arbetade med ”Möjligheternas byggregler”: en ny struktur för hela regelverket, kopplat till ny teknik för en mer digitaliserad process. </div> <br /><div>Boverket verkar ha gått segrande ur den här maktkampen, åtminstone i det korta perspektivet. Kommittéförslaget om Modernare byggregler ledde inte till något lagförslag, medan Boverket fått fortsatt uppdrag att se över strukturen i regelverket. Men det innebär inte nödvändigtvis att omsorgen om svensk bostadsarkitektur är tryggad. Boverkets egna förslag till huvudprinciper i ett framtida regelverk har nyss varit ute på remiss. Tjänstemän berättar om att de uppmanas till en uttalat ”företagarvänlig” attityd, och det syns tydligt i dokumentet. Det präglas av en tydlig maktförskjutning, från myndigheten till branschaktörerna, och en bristfällig diskussion om konsekvenserna för det som ändå måste ses som regelverkets huvuduppgift att säkerställa och värna: kvaliteten i de nya bostäder som byggs, ur ett brukarperspektiv. Man föreslår att branschen får ansvar för verifiering och framtagande av verifieringsmetoder, och att byggherren får tolkningsföreträde för vad som är en mindre avvikelse. Som argument för man fram svepande och ogrundade påståenden om att dagens regelverk ”leder till att brukarnas preferenser inte fullt ut tillgodoses”. Men det finns ingen diskussion om exakt vilka dessa regler är, eller vilka önskemål de omöjliggör.</div> <br /><div>I en annan, nyss avslutad utredning om att ”Bygga och bo till lägre kostnad” föreslår man regelförändringar för att stimulera till industrialiserat byggande och serietillverkning. Man ger en utförlig lista över de problem som möter de serietillverkande bostadsproducenterna: negativa attityder från kommunala tjänstemän, alltför detaljerade detaljplaner, krav på anpassning till omgivande bebyggelse, krav på gestaltning, krav på varierande takhöjd, krav på funktionsblandning, krav på parkering, bullerkrav som gör det svårt att bygga smålägenheter i bullerutsatta miljöer, olika bedömning i olika kommuner, kostnadsdrivande europeiska standardiseringskrav. Standardiserat byggande är därför lättast att åstadkomma i perifera ytterområden utan närliggande bebyggelse, konstaterar man, eftersom detaljplaner i sådana områden sällan innehåller hindrande krav på anpassning. Det finns också vissa kommuner där situationen, ur producentperspektiv, tydligen är bättre:</div> <br /><blockquote><div><em>“I vissa kommuner finns en medvetenhet om att allt inte behöver vara gestaltat medan motsatsen förefaller vara situationen på andra håll.”</em></div></blockquote> <br /><div>Lösningen? Att ge serietillverkade hus ett generellt undantag från detaljplaneregler. Som läsare måste man till slut ställa sig den fråga som aldrig ställs i utredningen: är det verkligen kraven som är problemet? Eller är det kvaliteten på produkten? I utredningsdirektivet fanns ett uttalat uppdrag att man skulle beakta boendemiljö och upplevd boendekvalitet. Av detta finns i utredningen inga spår.</div> <br /><div>Det finns en slentrianmässig, svepande och onyanserad diskussion om att dagens regler förhindrar kreativitet och innovation. En genomgripande översyn av regelverket borde, utöver strukturen i själva lagtexten, främst besvara tre grundläggande frågor:</div> <br />·  Vilka bestämmelser i nuvarande regelverk gör det omöjligt att bygga riktigt dåliga bostäder? Dessa regler borde behållas.<br />·  Vilka bestämmelser i nuvarande regelverk gör det svårt att bygga bra bostäder? De reglerna borde ses över och strykas eller förändras.<br /><div>·  Vad är lägsta godtagbara standard för en nyproducerad svensk bostad? Det har alltid varit tillåtet att bygga bättre än vad lagen kräver. Regelverkets främsta uppgift är att säkerställa en acceptabel nivå på det sämsta som byggs.</div> <br />Idag finns det i Sverige ungefär fem miljoner bostäder. Nyproduktionen utgör omkring 1 % per år. Föreställ er att det lilla vi bygger nytt skulle vara bättre än de bostäder som redan finns. Är det verkligen för mycket begärt?<br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div>Kaj Granath</div> <div><br /></div> <div> Arkitekt, gästforskare, Centrum för Boendets Arkitektur, Chalmers ACE</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/CBA/Nyheter/2021/plan-600w.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Thu, 14 Oct 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxEnergipodden - I en värld som ställer om<p><b>​​I början av sommaren presenterades den så kallade Utfasningsutredningen, I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040, för miljö- och klimatminister Per Bolund. Utredningen handlar om hur utfasningen av fossila bränslen bränslen ska gå till. Förslagen i utredningen har diskuterats flitigt.Vi fick en pratstund med Maria Grahn, Docent på Mekanik och maritima vetenskaper, och Daniel Johansson, Docent på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, som båda medverkade som experter i utredningen.​</b></p><a href="https://www.podbean.com/ew/pb-9aeca-1104562"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​<span style="font-weight:700">Lyssna på Energipodden avsnitt 6 </span></a><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span></span><span></span><div><b><span style="background-color:initial">Utfasningsutredningen</span></b><span style="background-color:initial"><b> innehåller följande förslag:</b></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"> <div>● Fossila drivmedel utfasade i Sverige 2040.</div> <div>● Verka för nollutsläppskrav på nya fordon i EU, för nya personbilar från 2030.</div> <div>● Riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen 2030.</div> <div>● Snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen.</div> <div>● Förnybara drivmedel genom en förändrad reduktionsplikt med sikte på ett handelssystem, i samspel med EU.</div> <div><b>​</b></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Läs mer om utredningen:</b><br /><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/06/sou-202148/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Tomas Kåberger.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/" style="outline:0px">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt</a></div></div> ​Thu, 14 Oct 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/European-Healthcare-Design-konferens-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/European-Healthcare-Design-konferens-2022.aspxEuropean Healthcare Design konferens<p><b>London 13-15 juni 2022</b></p>​Den åttonde European Healthcare Design konferensen kommer att genomföras i London den 13–15 juni 2022. Denna gång återvänder konferensen till the Royal College of Physicians. Konferensen kommer också att finnas tillgänglig via webb och därmed göra det möjligt att välja deltagande fysiskt eller via webb.<br /><br />Konferensen tema är Återhämtning, förnyelse och återupptäckt: Planering av ett klimatsmart hälso- och sjukvårds system. Mer information på <a href="https://europeanhealthcaredesign.salus.global/conference-show/european-healthcare-design-2021">konferensens hemsida</a>.Thu, 14 Oct 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Passformen-viktig-for-handeln-och-miljon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Passformen-viktig-for-handeln-och-miljon.aspxPassformen viktig för handeln och miljön<p><b>​Att förse kunder med varor som kräver att de först utprovas, som till exempel kläder och skor, är ett dilemma för försörjningskedjor i detaljhandeln. Detta gäller speciellt för e-handeln då försörjningskedjorna behöver hantera onödigt mycket varor, överlager och extra kostnader som uppstår då kunden inte kan testa, känna och klämma på en vara för att försäkra sig om varans passform. I sin doktorsavhandling undersöker Emmelie Gustafsson effekter av och teknologier för att minska &quot;passformsosäkerhet&quot;.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Att effektivt förse kunder med varor som passar är en dyr process som kräver effektiv lagerhantering och kundservice. Försörjningskedjor ställs inför avvägningar mellan kostnadseffektivitet och snabbhet i termer av kunders villighet att vänta på leverans (en leveransledtidsbegränsning), återförsäljares förmåga att lagerhålla många varor (en lagerhållningsbegränsning) och tillverkares förmåga att snabbt kunna leverera produktvariation (en produktionkapacitetsbegränsning).</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– För att lösa, eller förbigå, dessa avvägningar, så har jag undersökt teknologier för att minska passformsosäkerhet: genom varuutprovningsapplikationer och varurekommendationssystem. Dessa teknologier syftar till att kommunicera passform till kunden och därigenom fungera som beslutsunderlag i köpprocessen.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– De viktigaste resultaten är kvantifieringen av olika kundorder- och returbeteenden som direkta effekter av passformsosäkerhet. Dessa beteenden leder till negativa konsekvenser i försörjningskedjor och medför ökade kostnader i termer av: returhantering, bundet kapital, lagerhållning, transporter och orderplockning. Teknologierna som studeras kan användas till att kommunicera passformsinformation från återförsäljare till uppströms aktörer. Sådan information kan vara hur försäljning görs eller går förlorad på butiksnivå, vilket möjliggör bättre lagerhantering och sortimentplanering.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Jag hoppas att mina forskningsresultat kommer att leda till effektivare och mer hållbara försörjningskedjor som gagnar både slutkunder och företagen i försörjningskedjorna. Detta framförallt genom förbättrad försäljning, mindre inkurans (som att en produkt aldrig blir såld) och färre returer. Forskningsresultaten är viktiga för återförsäljares och tillverkares förståelse av slutkundsbeteenden, och för att förbättra varuutveckling och sortimentplanering för att kunna säkerställa tillgängligt av varor som passar kunden.<br /><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=526102" target="_blank">&quot;On fit uncertainty-reducing interventions in retail supply chains&quot;</a></div> <div><br />Disputationen genomförs den 18 oktober 2021 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=526102" target="_blank">avhandlingens sida</a> (lösenord: 552016) </div> <div><br />Mer om <a href="/sv/Personal/Sidor/emmgust.aspx">Emmelie Gustafsson</a></div> <div> </div>Thu, 14 Oct 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Molekylmixning-skapar-superstabilt-glas-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Molekylmixning-skapar-superstabilt-glas-.aspxMolekylmixning skapar superstabilt glas<p><b>​Med hjälp av en ny metod går det att framställa glas som både är superstabilt och har lång livslängd. Sådant glas kan bidra till att förbättra alltifrån läkemedel till avancerade bildskärmar och solceller. En Chalmersledd studie visar nu hur en mix av många och upp till åtta olika molekyler på samma gång kan skapa glas med efterlängtade egenskaper.  ​</b></p><div>​Glas är ett så kallat amorft ämne och saknar en vidsträckt ordnad struktur. Det gör att det inte bildar kristaller. Just det faktum att glas inte bildar kristaller gör det mycket användbart. Det vi vanligen kallar glas, exempelvis fönsterglas, är främst kiseldioxidbaserade, men glas kan formas av många olika ämnen. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_christian_muller_320x305px.jpg" alt="Porträttbild Christian Müller " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><div>Vetenskapen söker ständigt efter nya glasartade material med bättre egenskaper och nya möjliga tillämpningar. Den aktuella Chalmers studien <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi4659" title="Länk till vetenskaplig artikel ">publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science Advances </a>och innebär ett viktigt kliv framåt på det här området.  <br /><br /></div> <div>– Genom att blanda många molekyler har vi nu plötsligt öppnat upp möjligheten att skapa nya och mycket bättre glasformande material. Alla som arbetar med organiska molekyler vet att en blandning av två molekyler kan göra det lättare att forma ett glas, men ingen hade nog förväntat sig att fler, och så här många, skulle kunna ge ett så mycket bättre resultat, säger forskningsledaren Christian Müller, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stabilare än fönsterglas   </h2></div> <div>Glas bildas när en vätska kyls ner utan att den kristalliseras, en process som kallas vitrifikation. Metoden att använda två eller tre molekyler för att bilda ett glas är ett väletablerat koncept. Däremot har frågan om vad som händer när man blandar fler molekyler hittills fått liten uppmärksamhet.  ​​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Christian%20Müller%20Molekylmixning%20skapar%20superstabilt%20glas/Sandra%20Hultmark%20320x340.jpg" alt="Porträttbild Sandra Hultmark " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br />I det här fallet har Chalmersforskarna experimenterat med att blanda upp till åtta olika perylen-molekyler, som var och en har en hög fragilitet. Fragilitet är ett värde som är relaterat till hur lätt materialet kan bilda glas och låga siffror betyder en god förmåga. Mixen av många molekyler gjorde att fragiliteten sänktes avsevärt och forskarna kunde få fram en mycket stabil glasbildare med rekordlåg fragilitet. </div> <br /></div> <div> </div> <div>– Fragiliteten i glaset i studien är mycket låg och motsvarar de bästa resultaten för något organiskt material, men också jämfört med polymerer och oorganiska material som metalliska glas. Resultaten är jämförbara och till och med bättre än fragiliteten i vanligt fönsterglas, som är det vi hittills känt till som ett av de bästa på att bilda ett glas, säger Sandra Hultmark, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Förlänger produkters livslängd och sparar resurser </h2> <div> </div> <div>Viktiga användningsområden för stabila organiska glasmaterial är avancerad teknik i bildskärmar som OLED-skärmar och i förnybara energikällor som organiska solceller.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– OLED-skärmar är konstruerade med glasartade lager av organiska molekyler som kan utstråla ljus. Om de blir mer stabila kan vi öka hållbarheten för en OLED och därmed även skärmen, förklarar Sandra Hultmark. </div> <div> </div> <div>Ytterligare ett användningsområde för stabila glas är läkemedel. Amorfa läkemedel löses upp snabbare och hjälper kroppen att ta upp den aktiva substansen. Därför utformas många läkemedel i glasartade format. För dessa läkemedel är det avgörande att glaset inte kristalliseras över tid. Ju stabilare glas, desto längre tid kan läkemedlen användas.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– Med stabilare glas eller glasbildade material, kan vi förlänga livslängden på ett stort antal produkter, vilket i sin tur sparar på både jordens resurser och ekonomi, säger Christian Müller.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen </h3> <div> </div> <div><div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi4659" title="Länk till vetenskaplig artikel ">“Vitrification of octonary perylene mixtures with ultralow fragility</a>” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och är skriven av Sandra Hultmark, Alex Cravcenco, Khuschbu Khushwaha, Suman Mallick, Paul Erhardt, Karl Börjesson och Christian Müller. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. <br /><br /></li> <li>Forskarna valde att arbeta med en serie av små, konjungerade molekyler som består av en kärna av perylen med olika påhängande alkylgrupper. Alla åtta perylenderivaterna kristalliserades lätt när de var separerade från blandningen och visade på en fragilitet på över 70.   <br /><br /></li> <li>Mixen av de åtta perylenderivaterna resulterade i ett material som uppvisar en fragilitet på endast 13. Det är ett rekordlågt värde för något glasformande material som hittills utforskats, vilket även inkluderar polymerer och oorganiska material som metalliska glas och kiseldioxid.  <br /><br /></li> <li>Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (European Research Council) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom projektet Mastering Morphology for Solution-borne Electronics. </li></ul></div></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta: </h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx" title="Länk till profilsiida ">​<span style="background-color:initial">Christian Müller</span></a><span style="background-color:initial">, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Sandra-Hultmark.aspx" title="Länk till profilsida ">Sandra Hultmark</a>, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Jenny Holmstrand och Joshua Worth <br />Bild: Chalmers/Joshua Worth/Yen Stranqvist </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> ​</div> ​Thu, 14 Oct 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-deltar-i-unikt-pilottest-av-automatiserade-bilar-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-deltar-i-unikt-pilottest-av-automatiserade-bilar-.aspxChalmers del av unikt test av automatiserade bilar<p><b>​Hur säkerställer vi att människan är en pålitlig back-up som snabbt, säkert och effektivt kan ta tillbaka köruppgiften från autonom körning? Det är nyckelfrågan då Chalmers, tillsammans med över 30 intressenter från akademin och industrin, nu presenterar sina resultat från Europas första omfattande pilottest av automatiserad körning på allmän väg. Resultatet tros hjälpa till att påskynda och harmonisera utvecklingen av automatiserade körsystem i framtiden.</b></p><div>​​<span style="background-color:initial">Det europeiska forskningsprojektet L3Pilot, som leds av Volkswagen och samfinansieras av EU-kommissionen, har pågått från 2017 till 2021 med intressenter från hela kedjan: biltillverkare, leverantörer, akademin, forskningsinstitut, infrastruktur och statliga myndigheter, användargrupper och försäkringssektorn. Det fyraåriga projektet kommer att nå sitt klimax när det nu presenteras på ITS världskongress i Hamburg 2021 under den 11-15 oktober.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><div> </div></span></div> <div>Med på ITS världskongress är Chalmersforskare från fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier - <strong>Marco Dozza, Linda Pipkorn, Pierluigi Olleja</strong>, tillsammans med SAFER-representanten <strong>Erik Svanberg</strong> - för att visa sina forskningsresultat, som en gång tog avstamp i frågeställningen hur man bäst optimerar säkerheten vid automatisk körning:<br /><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>–​</strong></span><strong>Vi vill alla ha full automatisering, det vill säga ett fordon</strong> som hämtar oss och förflyttar oss utan att vi<img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Marco%20Dozza.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" /><br />behöver tänka på att köra. Men tekniken är inte riktigt där än och vi kommer att behöva gå igenom en övergångsfas med delvis automatisering. Det betyder att människor och fordon behöver hjälpas åt att turas om i köruppgiften. Det mest relevanta scenariot är när ett fordon behöver hjälp från människan för att hantera en kritisk situation som kan leda till en krasch. I sådana fall är forskningsfrågan &quot;hur kan vi se till att människan är en pålitlig back-up som snabbt, säkert och effektivt kan ta tillbaka köruppgiften?&quot; I vår forskning hanterade vi denna fråga genom att utsätta förare för kritiska situationer där de behöver ta över kontrollen medan vi tittar på hur de går till väga. På det här sättet kan vi designa fordon som hjälper föraren att effektivt komma tillbaka till köruppgiften snarare än att ställa orimliga förväntningar på människor, säger Marco Dozza, professor vid fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier vid Chalmers.<br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Europas första omfattande pilott</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">est på allmänna vägar</span><br /></div> <div> </div> <div>Projektet är det första omfattande pilottestet för automatiserad körning på allmänna vägar i Europa, vilket gör det unikt i sitt slag. Fjorton partners fokuserade på att testa automatiserade körfunktioner vid normal motorvägskörning, trafikstockningar, stadskörning och parkering. Pilottesterna, som pågick från april 2019 till februari 2021, involverade sex länder förutom Sverige: Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Storbritannien och inkluderade två gränsöverskridande aktiviteter mellan Tyskland och Luxemburg samt Tyskland, Belgien och Storbritannien.<br /><br /></div> <div> </div> <div><b>I projektet utrustades hela 70 fordon</b> i en testflotta som omfattade 13 olika bilmärken, från en personbil till en SUV. Över 400 000 kilometer kördes på motorvägar, inklusive 200 000 kilometer i automatiserat läge och 200 000 kilometer i manuellt läge, som en baslinje för jämförelse av användarupplevelsen och utvärdering av effekterna. Mer än 24 000 kilometer kördes i automatiserat läge i stadstrafik. Över 1000 personer deltog i testpiloten och i kompletterande virtuella tester i syfte att sätta fokus på användarupplevelsen av automatiska körfunktioner.<br /><br /></div> <div> </div> <div>–Vi är stolta över det stora antalet avancerade studier, med ett riktigt fordon på testbana och på allmänna vägar, som vi lyckades utföra inom detta projekt, speciellt med tanke på pandemin.</div> <div> </div> <div>Alla dessa studier förbättrade vår förståelse för hur förare beter sig - hur de agerar och var de tittar - när de går från automatisk körning till manuell som svar på förfrågningar om övertagande, säger Linda Pipkorn, doktorand vid fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier vid Chalmers.<br /></div> <div> <span></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Unik datainsamling för att öka säkerheten vid automatisk körning</span></h3> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>En av de största framgångarna med L3Pilot är upprättandet av en <strong>&quot;Code of Practice&quot;</strong> för utveckling av automatiserade körfunktioner (CoP-ADF) som ger omfattande riktlinjer för att stödja design, utveckling, verifiering och validering av automatiserad körteknik.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Det fyraåriga projektet har också möjliggjort en omfattande insamling av värdefull data, baserat på forskningsresultaten om hur pilotdeltagare reagerade när de gick från automatiserad till manuell körning i verkliga trafikscenarier. Datan kommer i nästa steg att möjliggöra virtuella tester för att ytterligare öka säkerheten vid automatiserad körning.<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong><br /><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/lindapipkorn.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:187px;height:187px" />–Vi kunde se att förare i verklig trafik</strong> kan gå från automatisering till manuell körning som svar på en förfrågan om övertagande. Övergången bör betraktas som en process av handlingar – man tittar på instrumentbrädan, sätter händerna på ratten, blickar framåt, inaktiverar automatisering - som kräver en viss tid: upp till 10 sekunder i verklig trafik. Vår forskning visade också att, i verklig trafik, återgår förarnas visuella uppmärksamhet mot vägen till liknande nivåer som vid manuell körning 15 sekunder efter en övertagningsbegäran. Som svar på förfrågningar om övertagande kunde vi också se att förare kollar bort från vägen mot instrumentpanelen istället för att titta på vägen. Detta innebär att när man designar säkra automatiserade körfunktioner krävs det att övertagandeförfrågningar skickas ut i alla situationer som kräver förarinmatning. Dessutom är det viktigt att den automatiska körfunktionen ansvarar för säker körning åtminstone fram till att man stänger av det automatiserade läget men helst också en tid efter, förklarar Linda Pipkorn.<br /><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Som en del av L3Pilot-projektet genomförde doktoranden Linda Pipkorn en studie på en allmän väg i Göteborg (E6) tillsammans med Volvo Cars för att ta reda på hur förarnas blickbeteende förändrades när man gick från att köra med automation till att på nytt köra manuellt. <br /><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-size:16px"></span><span style="background-color:initial">–</span><span>Det visade sig paradoxalt nog att en förfrågan om övertagande, det vill säga signalen från bilen som säger att föraren behöver ta kontrollen, bidrar till att föraren tittar bort från vägen snarare än att titta på vägen, vilket från ett trafiksäkerhetsperspektiv inte är optimalt, säger Linda Pipkorn.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Hennes a</span><span style="background-color:initial">rbete fick </span><strong style="background-color:initial">Honda Outstanding Student Paper Award</strong><span style="background-color:initial"> vid 2021 Driving Assessment Conference, en prestation som Linda själv tror kan förklaras av projektets unika design:</span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>–Jag tror att en viktig faktor</strong> är att våra resultat baseras på data som samlats in på allmänna vägar, med en riktig bil och ett realistiskt gränssnitt mellan människa och maskin, vilket är relativt sällsynt inom vårt forskningsområde eftersom det är vanligare med tester i en simulerad miljö. Data som samlas in i en realistisk miljö är viktigt för att kunna dra slutsatser som är i linje med hur systemen kommer att användas i verkliga scenarier i framtiden, säger Linda.​</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-size:16px"></span><span><br />L3Pilot tros nu bana väg för uppskalade körtester med automatiserade fordon i verklig trafik. Tillsammans med 40 partners – bilkomponentstillverkare, fordonsleverantörer, forskningsinstitut, universitet, trafikteknik- och distributionsföretag - har Chalmersforskare redan börjat arbeta med projektet <a href="https://www.hi-drive.eu/">Hi-Drive​</a>, vars viktigaste mål att utvidga datainsamlingen över EU:s gränser vid varierande trafik-, väder- och siktförhållanden.<br /><br /></span>Text: Lovisa Håkansson<span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>L3Pilot-fakta: </span></h3> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>L3Pilot är en ”Innovation Action”, medfinansierad av Europeiska unionen inom ramen för Horizon 2020-programmet med kontraktsnummer 723051.<br /></span><span style="background-color:initial">34 organisationer har åta</span><span style="background-color:initial">git sig att vetenskapligt testa och utvärdera effekterna av automatiserade körsystem inom förarkomfort, säkerhet och trafikeffektivitet som en del av projektet.</span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><br />www.l3pilot.eu</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Twitter: </b>_L3Pilot_</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><b>LinkedIn:</b> L3Pilot</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Längd</b>: 50 månader, 1 september 2017 - 31 oktober 2021</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Total kostnad:</b> 68 miljoner euro</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>EU -bidrag</b>: 36 miljoner euro</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Koordinator:</b> Volkswagen AG</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><b>Partners: </b></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Biltillverkare:</strong> Volkswagen AG, AUDI AG, BMW Group, Stellantis | Centro Ricerche Fiat SCPA, Ford, Honda R&amp;D Europe, Jaguar Land Rover, Mercedes-Benz AG, Adam Opel AG, Stellantis, Renault, Toyota Motor Europe, Volvo Car Corporation </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Leverantörer</strong>: Aptiv, FEV GmbH, Veoneer Sweden </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Forskning</strong>: German Aerospace Center DLR; ika RWTH Aachen University; VTT Technical Research Centre of Finland; Chalmers tekniska högskola; SNF – Centre for Applied Research at NHH; University of Leeds; Institute of Communication and Computer Systems ICCS; Würzburg Institute for Traffic Sciences WIVW; University of Genoa; TNO – Netherlands Organisation for Applied Scientific Research; WMG, University of Warwick; European Center for Information and Communication Technologies – EICT GmbH </span></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><span><strong>Myndigheter:</strong> Federal Highway Research Institute BASt; The Netherlands Vehicle Authority RDW User </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Försäkringsbolag:</strong> Federation Internationale de l’Automobile FIA Insurers: AZT Automotive GmbH, Swiss Reinsurance Company SMEs: ADAS Management Consulting.<br /></span></p> <div> </div>Thu, 14 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor-vid-Chalmers-vald-till-hedersledamot-i-American-Physical-Society.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor-vid-Chalmers-vald-till-hedersledamot-i-American-Physical-Society.aspxFysikprofessor vald till hedersledamot i American Physical Society<p><b>​Christian Forssén, professor vid institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola, har utnämnts till hedersledamot av American Physical Society.</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Christian Forssén</strong> har valts till hedersledamot i American Physical Society (APS), för sina exceptionella bidrag till forskning inom fysik. Christian Forssén är professor i teoretisk fysik och avdelningschef för Subatomär, högenergi- och plasmafysik.</span><div><br /></div> <div>Varje år väljs färre än en halv procent av föreningens medlemmar till hedersledamöter i American Physical Society. APS motivering av valet av Christian Forssén lyder:</div> <div><br /></div> <div><strong>&quot;För grundläggande beräkningar av atomkärnors struktur, särskilt nära stabilitetsgränsen, och för utveckling av högprecisionsmodeller för kraften mellan nukleoner genom innovativ användning av statistiska metoder.&quot;</strong></div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Uppmärksammar framsteg inom fysiken</div> <div><br /></div> <div>– Jag är stolt att ha blivit utsedd till hedersledamot i det amerikanska fysiksamfundet. Det betyder extra mycket att utmärkelsen kommer från andra fysikforskare och att jag delar den med flera av mina vetenskapliga förebilder. Jag hoppas att våra band till kollegor i USA kommer att bli ännu starkare, säger Christian Forssén</div> <div><br /></div> <div>APS Fellowship-program skapades för att uppmärksamma medlemmar som har gjort framsteg inom fysiken genom nyskapande forskning och publicering, eller som på ett innovativt sätt bidragit i tillämpningen av fysik till vetenskap och teknik. </div> <div><br /></div> <div>Christian Forssén är den femte forskaren från Chalmers att tilldelas utnämningen.</div> <div><br /></div> <a href="https://www.aps.org/programs/honors/fellowships/index.cfm" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.aps.org/programs/honors/fellowships/index.cfm" target="_blank"><div style="display:inline !important">Läs mer om American Physical Societys utnämningar av hedersledamöter</div></a><div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong></div> <span style="background-color:initial"><a href="/en/Staff/Pages/Christian-Forssen.aspx">Christian Forssén</a>, 031-772 32 61,  <a href="mailto:christian.forssen@chalmers.se">christian.forssen@chalmers.se</a> </span>​Wed, 13 Oct 2021 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspxRåg bättre än vete för den som vill gå ner i vikt<p><b>​Att välja fullkornsbrödet av råg framför formfranskan kan vara en väg mot bättre hälsa. Livsmedelsforskare vid Chalmers presenterar nu en studie som visar att personer som väljer fiberrika produkter av fullkornsråg framför siktade veteprodukter tappar mer i både kroppsfett och vikt.</b></p><p class="chalmersElement-P"><a href="https://doi.org/10.1016/j.clnesp.2021.07.007">​D<span>e nya resultaten</span>​</a><span> har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition. Det är den hittills största studien som har designats för att utvärdera en viss typ av spannmåls effekt på kroppsvikt och kroppsfett. Det är också den första studien som fokuserar specifikt på råg.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den undersökta gruppen – 242 överviktiga män och kvinnor mellan 30 och 70 år – fick en noga anpassad dagsmängd av siktade veteprodukter eller produkter av fullkornsråg med samma energivärde. Slumpen avgjorde vilka deltagare som tilldelades vete- respektive rågkost. Alla deltagare fick också samma generella råd kring hälsosam kost från en dietist. Deltagarna undersöktes vid studiens start, efter halva tiden och vid studiens slut efter tolv veckor. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Kia_N_Iversen_foto_martina%20butorac_chalmers_340x400.jpg" alt="Kia Nøhr Iversen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:240px;height:282px" />– Vi kunde tydligt se att de deltagare som fick råg gick ner i vikt i högre grad och att mängden kroppsfett minskade jämfört med de som fick vete, säger forskaren <strong>Kia Nøhr Iversen</strong> på avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers</span><span style="background-color:initial">. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Större tapp i både vikt och kro​ppsfett</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Även om både råg- och vetegruppen tappade i vikt under studien, gick de som åt rågprodukter ner i genomsnitt ett kilo mer än de som åt veteprodukter. Råggruppen tappade dessutom en halv procent mer i kroppsfett jämfört med vetegruppen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den nya studien om råg och hälsoeffekter ingår i Kia Nøhr Iversens nyligen presenterade doktorsavhandling inom livsmedelsvetenskap. Forskarna har i tidigare studier sett att de som äter fullkornsråg, som har ett mycket högt innehåll av kostfibrer, blev mättare än de som åt motsvarande mängd energi i form av siktat vete.  Ett av syftena med viktminskningsstudien var därför att försöka belägga en koppling mellan ökad mättnad av råg och viktminskning.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Men i den här studien såg vi aldrig någon skillnad i aptit vilket överraskade oss. Vi tror att detta kan bero på att metoden vi använt för att mäta aptit inte är tillräckligt bra. Vi måste nu utvärdera och utveckla metoden, säger Kia Nøhr Iversen.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Öppnar för mer individan​passad kost</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">På avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers pågår forskning om hur kost ska kunna anpassas bättre för individen (precisionsnutrition) för att få större hälsofördelar. Det innebär att olika personliga förutsättningar, till exempel en persons uppsättning av bakterier i tarmen och hur dessa bryter ner kosten, kan påverka hur individen svarar på en viss diet. Genom studien har man nu fått ett unikt material som går att använda i vidare forskning inom det området. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/LandbergRikard_MB-350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Rikard Landberg" style="margin:10px;width:240px;height:209px" />– Trots att vi ser en generell skillnad i viktnedgång mellan råggruppen och vetegruppen finns det också en mycket stor variation inom grupperna. Ökad förståelse för varför olika personer svarar olika på samma mat kan bana väg för mer specifikt designade livsmedel utifrån individernas behov. Vi undersöker just nu om vissa specifika bakterier i tarmen kan förklara varför vissa går ner i vikt mer än andra efter rågdieten, säger <strong>Rikard Landberg,</strong> professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Övervikt och fetma tillhör de största hälsoutmaningarna i världen och kräver många olika åtgärder. En åtgärd kan vara att utveckla livsmedel som bidrar till ökad mättnadskänsla och som har positiva effekter på ämnesomsättningen. För att ett livsmedel ska kunna marknadsföras med specifika hälsopåståenden måste en rad studier genomföras för att bevisa effekten. Dessa studier är dyra att göra och det är en barriär för att få fram de vetenskapliga bevis för effekt som behövs. Det i sin tur gör det mindre attraktivt för livsmedelsproducenterna att utveckla och marknadsföra produkter som skulle kunna bidra till minskad övervikt och fetma.  </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Enkelt råd till konsumenterna</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– En positiv aspekt av vår studie är att produkterna som ingår är sådant som går att köpa i vanliga mataffärer i Sverige och övriga Nordeuropa. Konsumenter kan därför ta till sig de nya resultaten direkt. Det behövs inte specialprodukter för att man ska kunna äta mat som är rik på fullkornsråg, säger Kia Nøhr Iversen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Även om forskarna slår fast att de har en bit kvar innan de i detalj kan visa exakt vilka mekanismer som avgör varför fullkornsråg är bra för vikten på individnivå, har de lyckats visa att råg faktiskt leder till viktminskning genom att man förlorar kroppsfett. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Medan vi fortsätter att besvara varför, är vårt råd att välja rågbrödet istället för det siktade vetebrödet när man står i affären och tittar på brödhyllan, säger ​Kia Nøhr Iversen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Mer om forskningen</strong></span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1016/j.clnesp.2021.07.007">A hypocaloric diet rich in high fiber rye foods causes greater reduction in body weight and body fat than a diet rich in refined wheat: A parallel randomized controlled trial in adults with overweight and obesity (the RyeWeight study)</a> har publicerats i Clinical Nutrition. </li> <li>Artikeln är skriven av Kia Nøhr Iversen, Frida Carlsson, Agneta Andersson, Ulf Risérus, Per M. Hellström och Rikard Landberg. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet. </li> <li>Forskningen har i<span style="background-color:initial"> huvudsak finansierats av Formas. Två företag har bidragit med produkter och medel för vissa analyser. </span></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700"><br /></span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Text: </span>Susanne Nilsson Lindh och Mia Halleröd Palmgren<br /><span style="font-weight:700">Illustration:</span> <span></span></span><span style="background-color:initial">Yen Strandqvist<br /><span style="font-weight:700">Foto: </span>Martina Butorac</span><br /></p> <div> ​</div>Tue, 12 Oct 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Effektiv-informationsdelning-i-tillverkande-industri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Effektiv-informationsdelning-i-tillverkande-industri.aspxÖkad digitalisering möjliggör effektiv informationsdelning i tillverkande företag<p><b>​I sin doktorsavhandling &quot;Digitalization as Facilitator of Effective Information Sharing in Production Systems&quot; berättar Dan Li om hur tillverkande företag kan med ökad digitalisering möjliggöra en effektiv informationsdelning. Detta så att rätt information når rätt person vid rätt tillfälle. Medarbetare som får bättre informationsstöd, får också förutsättningar att kunna göra ett bättre arbete. Därför behöver denna digitala transformation ske på människans villkor.</b></p>​Dan Li har bakgrund inom industriell automation och produktionsutveckling. Under sin doktorandtid har han forskat om hur digitalisering kan underlätta informationsdelning inom tillverkande företag, så att den kommer medarbetarna till nytta. Därför har arbetet fokuserat både på företags digitaliseringsresor och på medarbetarnas informationsbehov.<div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</span></div> <div><span style="background-color:initial">The manufacturing industry is undergoing a paradigm shift, called the Fourth Industrial Revolution or <em>Industry 4.0</em>. This is driving manufacturing companies to exploit recent technological developments and new organisational opportunities to meet the many new demands from customers and society at large.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>These new demands on manufacturing companies and their <em>production systems</em> mean more production-related <em>information</em> to be managed. <em>Effective sharing</em> of this information ensures it gets to the right people at the right time and can be <em>facilitated</em> by recent strides in <em>digitalization</em> technologies. Important stakeholders in sharing such information include shop-floor operators from this new production environment, or <em>Operator 4.0</em>.</div> <div><br /></div> <div>Still, many manufacturing companies find it hard to undergo a digital transformation and develop Industry 4.0 capabilities. There are technological and organizational challenges, plus the matter of how humans will operate and interact.</div> <div><br /></div> <div>Thus, this thesis formulates two strategic approaches to guide manufacturing companies on their digital transformation journey.</div> <div><br /></div> <div>First, by assessing their digital maturity, manufacturing companies can understand their current capabilities. This helps in working out goals and development plans for a digital transformation to Industry 4.0.</div> <div><br /></div> <div>Second, applying digital technologies can enable new ways of presenting information to operators. Understanding situational requirements and selecting suitable cognitive support systems aids the digital transformation to Operator 4.0.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">These two approaches show how digitalization can facilitate effective information-sharing in production systems and for shop-floor operators.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Dan Li försvarar sin avhandling den 22 oktober 2021.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=526224" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om disputationen och avhandlingen</a></span></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/ldan.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kontaktuppgifter Dan Li</a><span style="background-color:initial">​</span><br /></div></div> <div>​</div> ​Mon, 11 Oct 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Facilitating-the-Implementation-of-Smart-Maintenance.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Facilitating-the-Implementation-of-Smart-Maintenance.aspxFacilitating the Implementation of Smart Maintenance<p><b>​Camilla Lundgren, doktorand på divisionen Produktionssystem, IMS, försvarar sin doktorsavhandling “Facilitating the Implementation of Smart Maintenance”. Tillverkningsindustrin genomgår just nu en utveckling som beskrivs som den fjärde industriella revolutionen. Nya teknologier introduceras, och många företag siktar på att utveckla sina produktionssystem till att i stort sett gå av sig själva. Det är nästan självklart att underhållsorganisationen, ansvarig för att produktionssystemen funkar, har en viktig roll i utvecklingen. </b></p>​Hur underhåll arbetar i en digitaliserad industri beskrivs av konceptet Smart Mainenance, och många företag behöver guidning att genomföra en sådan implementering. Med sin forskning bidrar Camilla med stöd till företag att utveckla strategier för Smart Maintenance och en lyckad implementering. <div><br /></div> <div><div><strong>Sammanfattning (engelska)</strong></div> <div>Today’s technological advancements and innovations are developing rapidly, and digital technologies have become for many of us a regular part of our daily lives. Similar technological development takes place in the manufacturing industry, where industrial companies are aiming for highly digitalised production systems. This development impacts the function responsible for keeping production systems working; the maintenance function. However, maintenance has long been a traditional field, and the traditional ways of working often prevail. Thus, there is a need for organisational innovation in maintenance to keep up with the technological innovations in digitalised manufacturing. </div> <div>Maintenance in digitalised manufacturing is called “Smart Maintenance”, and many industrial companies need guidance in pursuing such an implementation. This thesis contributes by looking at Smart Maintenance implementation through the lenses of attributes that impact innovation; relative advantage, compatibility, complexity, trialability and observability. This thesis reviews 24 models and demonstrates one example of how to evaluate new technology, to support investment in Smart Maintenance. Such models may be used to describe the relative advantage of Smart Maintenance, thus helping industry practitioners to prepare investment proposals. Moreover, the role of the maintenance manager is described, i.e. maintenance managers must ensure that Smart Maintenance presents compatibility with the rest of the organisation. This thesis also proposes a work procedure for Smart Maintenance strategy development that supports stepwise implementation with a learning focus. This increases trialability and decreases complexity. Further, this thesis reviews 170 performance indicators that may be used to follow up the work with Smart Maintenance to ensure observability. </div> <div>Taken together, this thesis provides a framework with inspiration and guidance for maintenance managers on strategically approaching the implementation of Smart Maintenance. Ideally, it supports the organisational innovation in maintenance that is needed to realise highly productive production systems in digitalised manufacturing. </div> <div><br /></div> <div><strong>Disputation</strong></div> <div>12 November, 09:00, <a href="https://research.chalmers.se/publication/526467">online Zoom</a> och i Virtual Development Laboratory</div> <div>Opponent: Associate Professor Tomohiko Sakao, Linköping University</div> <div><br /></div> <div>Kontakt epost: <a href="mailto:camilla.lundgren@chalmers.se">Camilla Lundgren​</a></div></div> <div><br /></div>Mon, 11 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/akademisk-kvart.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/akademisk-kvart.aspxAkademisk kvart<p><b>Med Helle Wijk och Göran Lindahl</b></p>Helle Wijk och Göran Lindahl från Sahlgrenska Akademin och Chalmers och båda aktiva inom CVA har gjort en presentation av forskningssamverkan. Detta är gjort inom ramen för Göteborgs Universitets presentation av sin verksamhet och samarbeten. Här finns en <a href="https://www.facebook.com/goteborgsuniversitet/videos/680757602902252">länk till presentationen.</a><br />Fri, 08 Oct 2021 11:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/SKAO-Chalmers-avtal-radioteleskop.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/SKAO-Chalmers-avtal-radioteleskop.aspxLeder världens största radioteleskopprojekt<p><b>​Chalmers leder Sveriges deltagande i projektet som ska bygga världens största radioteleskop. Den 30 september tecknades ett samarbetsavtal av Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och Philip Diamond, generaldirektör för nya SKA-observatoriet. Avtalet gäller i två år, vilket ger tid för Sverige att etablera ett formellt medlemskap i SKAO.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den mellanstatliga organisationen SKA-observatoriet (SKAO) bildades tidigare i år. Observatoriets två vidsträckta teleskop, som placeras vid avlägsna platser i Sydafrika och Australien, bildar tillsammans en av seklets viktigaste forskningsanläggningar.</span><div><br /><div>- Med det nya avtalet på plats intar Chalmers en ny, officiell roll och leder svenska intressen i bygget av SKA-observatoriets jättelika teleskop. Finansiering för svenskt deltagande i byggprojektet är sedan tidigare klart med stöd av Vetenskapsrådet och Vinnova, säger Lars Börjesson, professor vid Chalmers och ledamot i styrelsen för SKAO.</div> <div><br /></div> <div>De två SKA-teleskopen består av många enskilda antenner. Antennerna är alla känsliga för osynliga radiovågor från rymden. I Sydafrika placeras 197 parabolantenner som tillsammans bildar ett teleskop för kortare radiovåglängder. I Australien utgör tillsammans fler än 130 000 mindre antenner det andra teleskopet, som blir känsligt för längre våglängder.</div> <div><br /></div> <div>Båda teleskop kommer att kunna kartlägga radiovågor från kosmos med känslighet som inte tidigare kunnat uppnås.  Teleskopen kommer att undersöka gåtor som den om mörk energi, den mörka materian och magnetismen i kosmos. De kommer också att studera galaxerna utveckling, testa Einsteins teorier och söka ledtrådar till livets ursprung.</div> <div><br /></div> <div>– Forskare i Sverige och över hela världen vill använda SKA-teleskopen för att ställa några av våra största frågor om universum. Medlemskap i SKA-observatoriet gör det möjligt för svensk forskning och svensk teknik att delta i bygget av dessa unika teleskop. Det säkrar dessutom tillgång till vetenskapliga data och därmed även möjligheten vara med i spännande upptäckter inom astronomi och fysik, förklarar John Conway.</div> <div><br /></div> <div><b>Möjligheter för teknikindustrin</b></div> <div><br /></div> <div>Det nya avtalet innebär att svenska företag nu får tävla om industrikontrakt på lika villkor som SKAO:s nuvarande medlemsländer. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Det här är ett jättefint tillfälle för Sveriges högteknologiska industri att engagera sig i ett utmanande och extremt spännande projekt, säger John Conway, föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i radioastronomi vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>När teleskopen är i drift kommer de att generera data i mängder som får det som idag räknas som ”big data” att se litet ut.</div> <div><br /></div> <div>Avtalet innebär även ett klartecken för etableringen i Sverige av ett av SKAO:s regionala centrum för databehandling. Dessa centrum ska göra störtfloden av data från SKA-teleskopen hanterbart och leverera analysklara mätningar till forskarna.</div> <div><br /></div> <div><b>Svensk teknik ger nya ögon på universum</b></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing1_bengtsson_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Dokumenten som undertecknades den 30 september 2021 av Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och Philip Diamond, generaldirektör för SKA-observatoriet, tilldelar Chalmers ansvaret att representera Sverige i projektet under de kommande två åren. Samtidigt fortsätter arbetet med förbereda Sveriges formella medlemskap SKAO.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Sverige har varit med sedan starten i SKA-projektet. Det känns fantastiskt att nu på ett officiellt sätt ha med Chalmers och Onsala rymdobservatorium nu när arbetet med att bygga teleskopen kommer igång i Sydafrika och Australien, säger Philip Diamond.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Snart kommer SKA-teleskopen att börja visa upp ett helt nytt universum och ge nya upptäckter och nya utmaningar till forskare i hela världen. Då kommer vi att kunna vara stolta över att ha bidragit med viktig svensk teknik till projektet, teknik med rötterna här på Chalmers och på Onsala rymdobservatorium, säger Stefan Bengtsson.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing2_chalmers_72dpi_340x201.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Sveriges roll i SKA-projektet</b></div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium representerade Sverige under teleskopens konstruktionsfas som medlemsland i SKA-organisationen. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers och svenska företag har tillsammans gjort viktiga bidrag till arbetet med konstruktion och prototyper för SKA-teleskopen, med stöd av Big Science Sweden och i samarbete med kollegor i Frankrike, Kanada, Indien, Spanien och Sydafrika.  </div> <div><br /></div> <div><ul><li>Teleskopens största radiomottagare, som kallas Band 1, har konstruerats och byggts som prototyper hos Onsala rymdobservatorium. Efter en upphandlingsprocess kommer en fullständig uppsättning av mottagare tillverkas och levereras till SKA:s teleskop i Sydafrika. </li> <li>Innovativa lågbrusförstärkare för både Band 1 och två andra frekvensband levereras av göteborgsföretaget Low Noise Factory, då med hjälp av Chalmers renrum, MyFab, som behövs för tillverkning av några av de mest kritiska komponenterna.</li> <li><span style="background-color:initial">Konstruktionen av digitalomvandlare för teleskopet i Sydafrika slutförs dessutom av göteborgsföretaget Qamcom Research &amp; Technology AB. Efter en upphandlingsprocess kommer även digitalomvandlarna tillverkas och levereras av ett svenskt företag.</span><br /></li></ul></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing3_zoom_72dpi_340x193.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div>Sveriges arbete inom SKAO öppnar även upp nya möjligheter inom datalagring, maskininlärning och artificiell intelligens. </div> <div><br /></div> <div>- Vid Onsala rymdobservatorium har vi redan börjat utforska de här möjligheterna, genom att arbeta tillsammans med Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik. Det visades upp nyligen när ett svenskt lag gjorde en utomordentlig prestation inom en internationell datautmaning, där maskininlärning tillämpades på simulerade SKA-mätningar, säger John Conway.</div> <div><br /></div> <div><b>Mer om SKA-observatoriet</b></div> <div><br /></div> <div>SKAO, eller SKA-observatoriet, är ett globalt samarbete mellan medlemsländerna, med syfte att bygga och driva banbrytande radioteleskop för att svara på grundläggande frågor om vårt universum, och för att gynna människor genom globalt samarbete och innovation.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Med huvudkontor i Storbritannien byggs SKAO:s två första teleskop i Australien och Sydafrika, och de blir världens mest avancerade nätverk av radioteleskop. Senare utbyggnader i båda länder, och i andra partnerländer i Afrika, är tilltänkta. Tillsammans med andra toppmoderna forskningsanläggningar kommer SKAO:s teleskop att utforska kunskapens okända gränser och fördjupa vår förståelse för universums viktigaste fysikaliska processerna, som bland annat hur galaxer bildas och utvecklas, fundamentalfysik i extrema miljöer, och livets ursprung. Genom att bland an</span><span style="background-color:initial">nat utveckla innovativ teknik kommer SKAO att bidra till att möta globala samhällsutmaningar. SKAO deltar därmed i strävan att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling, och kommer att innebära betydande påverkan även utanför vetenskapliga sammanhang, både i och bortom medlemsländerna. </span><span style="background-color:initial">SKAO erkänner och tackar </span><span style="background-color:initial">de urs</span><span style="background-color:initial">prungsfolken och ursprungskulturer som traditionsenligt bebott de markerna där </span><span style="background-color:initial">dess </span><span style="background-color:initial">anläggningar ligger. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/SKA-Mid_wide_angle_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><b>Fakta om Onsala rymdobservatorium och Sveriges roll i SKA-projektet hittills</b></div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella forskningsinfrastruktur för radioastronomi. Värd för observatoriet är Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola. Onsala rymdobservatorium förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs fyra radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt annan utrustning för forskning om jorden och atmosfären. SKA-projektet är ett av flera internationella projekt som observatoriet medverkar i. Onsala rymdobservatorium får stöd från Vetenskapsrådet och från Lantmäteriet för aktiviteter inom astronomi respektive geovetenskap.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter</b></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 070 493 3114 eller 031-772 5500, robert.cumming@chalmers.se.</div> <div>John Conway, professor och föreståndare, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, john.conway@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><b><i>Bilder:</i></b></div> <div><i><br /></i></div> <div><i><div>A (top) - <i style="background-color:initial">SKAO-teleskopen kommer att ändra vår bild av universum. I denna bild kombineras SKAO:s teleskop i Sydafrika (t v) och Australien under en natthimmel där också radiovågor syns (från kartläggningsprojektet GLEAM) syns. <br />Bild: SKAO/ICRAR/SARAO</i></div> <div><br /></div> <div>B –  SKAO:s teleskop i Sydafrika som det kan komma att se ut. Av teleskopets 197 antenner finns redan 64 på plats i form av teleskopet MeerKAT. </div> <div>Bild<span style="background-color:initial">: SKAO</span></div> <div><br /></div></i></div> <div><i style="background-color:initial">C - Vid en ceremoni den 30 september 2021 undertecknade Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och Philip Diamond, generaldirektör för SKA-observatoriet (till höger, på skärmen) det nya avtalet mellan SKAO och Chalmers. </i></div> <div><i style="background-color:initial">Foto: Chalmers/R. Cumming</i><br /></div> <div><div><i> </i></div> <div><div><i style="background-color:initial">D - Vid ceremonin deltog gäster vid SKAO:s huvudkontor i Storbritannien, på Chalmers, och på länk. Här syns bland andra Chalmers rektor Stefan Bengtsson (ovan t.h.) och SKAO:s styrelseordförande, astronomen Catherine Cesarsky (nedan). </i></div> <div><i style="background-color:initial">Foto: Chalmers/R. Cumming</i><br /></div> <div><i> </i></div> <i></i></div> <div><i>E - Vid ceremonin den 30 september 2021 i Göteborg deltog John Conway, föreståndare för Onsala rymdobservatorium, Lars Börjesson, styrelseledamot i SKAO, Stefan Bengtsson, Chalmers rektor samt Eva Wirström, avdelningschef för Onsala rymdobservatorium. </i></div> <div><i>Foto: Chalmers/R. Cumming</i></div></div> ​​Thu, 07 Oct 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/arch22-webinar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/arch22-webinar.aspxARCH22 Webinar, Living +<p><b>​​A new look at the living environment of people with a care demand</b></p><div>Curious about the developments in the field of housing for people with intellectual disabilities and elderly </div> <div>people in need of care? And in particular what is the influence of the physical living environment on these people? </div> <div> </div> <div>Then follow the free webinar on<strong> Tuesday 2 November 2021 from 2 p.m. to 5 p.m.! </strong></div> <div>The ARCH 22 committee is organising this webinar together with care organisations Ipse de Bruggen and Habion. In this online session we share knowledge and experiences from practice with two workshops and a lecture.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">About ARCH22 </h3> <div>From 22 to 24 August 2022, the 5th edition of the Architecture Research Care and Health conference 'ARCH 22 Enabling health, care and well-being' <a href="https://arch21erasmusmc.tudelft.nl/">ARCH22 website</a> will be held in Delft and Rotterdam. Because this will take another year, the ARCH 22 committee is organising this webinar together with Ipse de Bruggen and Habion.</div> <div> </div> <div> </div> <div>Register <a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=skdNEtLwtUamd_J9dCfbsvx5xbL_QkJBkbM_ColSZpZUNTdRVU1UQlZPWVdJMDhVQ1FTWUJLQVlRVC4u">here</a> for the webinar. After registration you will receive the link to participate in your mailbox.</div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">What does this webinar include? </h3> <div>What makes a house a home? Can the built environment in this chapter of their lives meet the residents' need for a suitable living environment? Give them a sense of ownership and control? In the workshops we involve you in the process of transforming the living environment of vulnerable people and how this has been successfully put into practice in a new innovative way by Ipse de Bruggen together with Andrea Möhn Architects and at Habion together with their transformation team on several projects.</div> <div>In addition to social developments, changes in the health care system and the financing system for health care have a major impact on the lives and well-being of vulnerable people in our society. Care institutions and housing associations translate these developments into their mission and vision on the provision of care and the values that lie behind it: offering a meaningful environment for clients. These circumstances will increasingly affect the built environment, the living environment, the way of providing care, etc. On the basis of recent projects and designs, we explore the current solutions and new concepts that we are currently seeing in the Netherlands.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Workshop 1 Ipse de Bruggen and Andrea Möhn Architects</h3> <div>In 2020, Ipse de Bruggen launched the initiative “Physical environment, a fixed value in our care”. The positive effect on the behaviour of a client with an intellectual disability and behavioural problems after the transformation of his room provided the impetus for this. Andrea Möhn Architects, in close collaboration with the care team of Ipse de Bruggen and the client's family, created a tailor-made environment that had a very positive effect on the client's behaviour, his immediate environment, the care staff and the organisation. Twelve rooms will be transformed within four years and the effects on the clients will be scientifically investigated.</div> <div>During this workshop we will actively involve you in the steps of such a transformation process based on a study case.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Workshop 2 Habion</h3> <div>In recent years Habion has partly transformed its traditional care homes and realized new construction. This is always an opportunity to reinvent housing for the elderly: a new form of living that has value for the resident and the neighborhood and that is ready for the future. The transformation process begins with resident meetings organised by Habion's transformation team. Everyone is heard. How do you want to grow old? What do you need for this and what do you bring in? With these questions, the new program for the location in question is examined and elaborated.</div> <div>During the workshop we will introduce you to this transformation accompanying process. Habion's transformation team is present. The workshop participants have their say and thus become the seniors of the future.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lecture Best Practice</h3> <div>Gortemaker Algra Feenstra Architects and Wiegerinck will inspire you with their best practice examples during a closing lecture.</div> <div> </div> <div>The entire webinar is organised around ARCH22's central theme of sharing knowledge and connecting with others. There is room for each section to discuss this subject further and to exchange knowledge, experience and questions.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Organisation and presenters</h3> <h3 class="chalmersElement-H3">On behalf of ARCH22:</h3> <div>Dr.-Ing. Birgit Jürgenhake assistant professor Architecture&amp;Dwelling, faculty of Architecture TU Delft</div> <div>Andrea Möhn, architect, owner Andrea Möhn Architects, Rotterdam</div> <div>Femke Feenstra and Roelof Gortemaker, partner architects at Gortemaker Algra Feenstra, Rotterdam</div> <div>Milee Herweijer, Dr. Ir., architect &amp; interior designer at Wiegerinck, Arnhem</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">On behalf of the healthcare providers:</h3> <div>Ipse de Bruggen, Annelies Mulder innovation program manager</div> <div>Habion, mr. Peter Boerenfijn MRE director, Els van Betten and Ank Sneekes transformation manager</div> <div> </div> <div><em>In addition to the chairman of the day and the moderators, there is also a contact person available in the background for technical questions during the online event. By registering, all participants agree that personal information (such as their chat contributions) may be made public. Photo, film and sound recordings of the webinar and their reproduction are only allowed to the organisers.</em></div>Wed, 06 Oct 2021 15:40:00 +0200