Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 30 Mar 2020 16:13:04 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Lanka-till-hallbarhetsmalen-med-nytt-webbverktyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Lanka-till-hallbarhetsmalen-med-nytt-webbverktyg.aspxLänka till hållbarhetsmålen med nytt webbverktyg<p><b>​Hur kopplar din forskning mot FN:s hållbarhetsmål? På ett positivt sätt, inte alls – eller till och med negativt? Ett nytt webbverktyg gör det lättare att reflektera och hitta förbättringsområden för forskning såväl som utbildningsinsatser.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att förhålla sig till FN:s hållbarhetsmål blir allt viktigare för Chalmers, liksom för andra lärosäten. Allt fler finansiärer ställer också krav på att kopplingar till målen redovisas redan i ansökningarna, och även samarbetspartners lägger tyngdpunkt vid hållbarhetsarbetet.<br /><br /></span><div>Men det är inte alltid helt enkelt att kartlägga hur, och på vilket sätt, det egna arbetet relaterar till de 17 målen. Därför har GMV, Göteborgs centrum för hållbar utveckling, nu utvecklat ett verktyg med namnet SDG Impact assessment tool.</div> <div>– <span style="background-color:initial">Genom verktyget vägleds man att reflektera över hur man kopplar till målen. Det ligger öppet för alla, och det går bra att använda det på egen hand, berättar Maria Djupström, Chalmers hållbarhetsstrateg, som funnits med i framtagandet.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Maria%20Djupström_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></span></div> <div>I verktyget utgår man från sin egen situation – sitt forskningsprojekt eller exempelvis sin utbildningsinsats – och får hjälp att kartlägga behov och potential. Vilka mål stärker projektet, och finns det mål som faktiskt motarbetas?</div> <div>– På så sätt får man också en bild av samtiden, lagstiftning till exempel, och kan se vad man behöver förbättra. Det kan också ge en bild av möjliga framtida forskningsområden – var behöver vi forska vidare för att möta hållbarhetsmålen? säger Maria Djupström.</div> <div>– Verktyget är självinstruerande, men det finns också hjälp att få via till exempel GMV. En av avsikterna är att kunna bättre komplettera forskningsansökningarna med information om kopplingar till de globala målen.<br /><br /></div> <div><em>Styrkeområde Transport planerade att arrangera ett lunchseminarium med Maria Djupström och innovationsrådgivare Pip Dragonetti den 17 mars. Under seminariet skulle verktyget presenteras, både till innehåll och praktisk användning, och deltagarna få möjlighet att ställa egna frågor samt diskutera frågeställningar. Detta seminarium ställdes in på grund av Coronautbrottet. Nytt datum kommer senare!</em><br /></div> <div><br /></div> <div>Fotnot: Arbetet på GMV sker i samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet.<br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Anna-Lena Lundqvist</div> Mon, 24 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-svensk-indiskt-samarbete-om-trafiksakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-svensk-indiskt-samarbete-om-trafiksakerhet.aspxNytt svensk-indiskt samarbete om trafiksäkerhet<p><b>​Varje år sker mer än 150 000 trafikrelaterade dödsolyckor i Indien. Nu går Chalmers, som enda svenska akademiska part, in i ett nytt samarbete mellan företag och institut i Sverige och Indien. Samarbetet ska öka trafiksäkerheten och ge grund för nya innovationer och kunskapsutbyte.</b></p>​<span style="background-color:initial">Torsdagen den 20 februari signerades det samarbetsavtal som markerar starten för Sitis, Svensk-indiska transportinnovations- och säkerhetspartnerskapet. Genom avtalet samlas ledande svenska och indiska företag och institutioner kring ett långsiktigt och globalt samarbete.<br /><br /></span><div>– Avsikten med detta samarbete är att skapa en framstående plattform för tillämpad forskning och innovation inom området säkra och hållbara transporter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och fortsätter:</div> <div>– Trafiksäkerhet är en brådskande och omedelbar fråga i alla delar av vår värld, och också en kritisk sådan när det gäller uppbyggnaden av välstånd i en nation. Vi är väldigt glada över att kunna ingå i detta bilaterala partnerskap som kommer att ta itu med viktiga utmaningar, såväl i Indien som i Sverige.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/rickshaw_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><div>Planerna för samarbetet har arbetats fram under det gångna året, och Chalmers har funnits med i från start. Såväl övergripande innehåll som potentiella enskilda projekt har diskuterats under resans gång. För Chalmers del liknar det nu ingångna samarbetet ett avtal för trafiksäkerhetssamarbete med Kina, China-Sweden Research Centre for Traffic Safety, som skrevs under 2012.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Styrkor på olika områden</h2></div> <div>Genom Chalmers fordons- och trafiksäkerhetscentrum Safer, som samlar 35 parter från akademi, industri och samhälle, har Chalmers stor erfarenhet av samarbeten just inom trafiksäkerhetsområdet. Magnus Granström, föreståndare för Safer, poängterar att såväl Sverige som Indien har hög kapacitet för att utveckla teknologi, koncept och lösningar. Men kompetensen ligger delvis inom olika områden; Sverige är globalt ansett för sitt trafiksäkerhetsarbete, medan Indien har en stark it- och datavetenskapssektor.<br /><br /></div> <div>– Chalmers kan bidra med exempelvis kunskap om intelligenta transportsystem, artificiell intelligens och cybersäkerhet, trafikssäkerhetsforskning och kunskap om hur man etablerar testbäddar. Här är vi mycket starka, säger Magnus Granström.</div> <div><div>– Vi ser fördelen i att ha en plattform för samarbeten med svenska företag och institut kring utmaningar i Indien. Flera av de ingående parterna har Chalmers redan idag samarbeten med genom kompetenscentrumet Safer, och med Sitis på plats kan vi nu vidareutveckla dessa. Avtalet ger oss dessutom möjlighet att hitta nya samarbeten med indiska parter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Annorlunda utmaningar</h2></div> <div>Indien är ett enormt och snabbt växande land, med ansenliga klyftorna mellan hög- och lågutbildade och stora utmaningarna inom transportsektorn. Sitis-partnerskapet kommer att bygga en djupare förståelse för trafiksäkerheten i landet. Därmed ges också insikt i kärnutmaningarna för andra snabbväxande ekonomier med liknande problem, och potentiella lösningar kan tas fram.</div> <div>– Vi kommer att kunna dra nytta av att lära oss hur behoven ser ut i ett land som är annorlunda jämfört med vårt, när det gäller såväl kultur som infrastruktur. Hur utvecklar man ett transportsystem i ett sådant land? Hur servar man befolkningen med gods- och persontransporter? Dessa frågor behöver besvaras för att man ska kunna bygga ett hållbart och välmående samhälle, säger Magnus Granström.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/SITIS_Sinisa_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div><strong>FAKTA: Sitis, Svensk-indiska transportinnovations- och säkerhetspartnerskapet</strong></div> <div>Avtalet för Sitis undertecknades i Stockholm, i samband med FN-konferensen om trafiksäkerhet. På plats fanns infrastrukturminister Tomas Eneroth och den indiska ministern för transport och motorvägar, Nitin Gadkari, samt ledningsrepresentanter från ett stort antal svenska och indiska företag och institut. Sinisa Krajnovic, ledare för Chalmers styrkeområde Transport, signerade för Chalmers.<br /><br /></div> <div>Medlemmarna i Sitis är alla ledande inom trafiksäkerhetsområdet. De är:</div> <div>• Volvokoncernen (som också varit initiativtagare)</div> <div>• Autoliv</div> <div>• Ericsson</div> <div>• Manipal Hospital</div> <div>• Altair</div> <div>• Saab</div> <div>• Tech Mahindra</div> <div>• India Institute of Science (IISc)</div> <div>• Transport Research and Injury Prevention Program</div> <div>• Indian Institute of Technology Delhi (TRIPP, IITD)</div> <div>• Chalmers</div> <div>• Rise</div> <div>• ARAI</div> <div>• Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)<br /><br /></div> <div>Sitis kommer också att samarbeta med Vision Zero Academy vid Trafikverket samt Niti Aayog, National Institution of Transforming India.<br /><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Magnus Granström, Rana Prathap, Pixabay</div> Thu, 20 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Så-ska-trafikdödlighet-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/S%C3%A5-ska-trafikd%C3%B6dlighet-halveras.aspxGlobalt samarbete ska halvera dödsfallen i trafiken<p><b>​Varje år dör över 1,3 miljoner människor i trafikolyckor. Därmed är också trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Nu samlas världens experter i Stockholm för att diskutera nya FN-mål för trafiksäkerhet, som tagits fram under ledning av Chalmersprofessorn Claes Tingvall.</b></p>​<span style="background-color:initial">Transporter och trafik är en grundläggande del av livet för de flesta av oss. Från våra hem går vi ut i ett trafiksystem som tar oss till jobbet, skolan, affären, sjukhuset eller till nära och kära.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">Samtidigt dör 1,3 miljoner människor i trafikolyckor och 50 miljoner människor skadas – varje år. Den största andelen olyckor, hela 93 procent, sker i låg- och medelinkomstländer där resurser och tekniska lösningar för trafiksäkerhet saknas i stor utsträckning.<br /> </p> <p class="MsoNormal">– Problemet med trafikolyckor har inte minskat i den omfattning som vi önskat. Det vi i expertgruppen nu pekar på är rekommendationer på insatser som verkligen är effektiva – så nu handlar det om det blir gjort eller inte, säger Claes Tingvall, adjungerad professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers och ordförande i den akademiska expertgruppen som tagit fram nya FN-mål för trafiksäkerhet i världen.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Claes%20Tingvall_300.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">Målsättningen är att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador till följd av trafikolyckor till år 2030. För att lyckas nå målet på tio år ger Claes Tingvall en tydlig riktlinje: </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Vi måste hela tiden peka på vetenskapen som lösning på samhällsproblemen. Och sen hålla oss till det och agera därefter!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En folkhälsofråga</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den 19 till 20 februari 2020 samlas världens ledande experter inom trafiksäkerhet tillsammans med beslutsfattare i Stockholm för den tredje globala konferensen om trafiksäkerhet inom FN. Där kommer expertgruppens utlåtande vara vägledande i det globala samarbetet för en säkrare trafik.</p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen, där Claes Tingvall är ordförande, är en sammansättning av 13 experter från hela världen och har haft uppdraget att ta fram kompletterande metoder, processer och verktyg för det nya decenniets globala trafiksäkerhet. Utgångspunkten har varit de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Bristen på trafiksäkerhet är en folkhälsofråga. Mer än 100 000 barn omkommer varje år i trafikolyckor, vilket gör det till den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Men det är möjligt att komma till rätta med problemet, förutsatt att man använder vetenskapligt utvecklade metoder, säger Claes Tingvall.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete är nyckeln</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">På Chalmers bedrivs idag bred forskning inom fordons- och trafiksäkerhet. Fokus ligger bland annat på att förstå varför olyckor sker och hur de kan förebyggas samt minimering av skador på människokroppen när den utsätts för de extrema belastningar som ofta förekommer i trafikolyckor. Även historiskt sett har fordons- och trafiksäkerhet varit ett starkt forskningsområde på Chalmers och utveckling av moderna säkerhetsbälten, bilbarnstolar och krockkuddar har sitt ursprung på högskolan. </p> <p class="MsoNormal">Forskningens roll kommer att bli än mer betydelsefull i framtiden då mängden trafik hela tiden ökar. Enligt FN:s prognoser kommer världens städer att växa med över 50 procent de närmsta 30 åren. När vägar och infrastruktur byggs ut är det viktigt att kunskap om hur det görs på bästa sätt finns, samtidigt som vetenskap tillämpas och utvecklas i befintliga trafiksystem.</p> <p class="MsoNormal">Magnus Granström är föreståndare för kompetenscentret Safer på Chalmers där man bedriver tvärvetenskaplig forskning inom trafiksäkerhet. På Safer kopplar olika forskningsområden – som till exempel system för att undvika olyckor, förarbeteende, krockskydd och säkerhetsutvärderingar – in i varandra. Magnus Granström menar att det finns många delområden att satsa på inom trafiksäkerhet, och oskyddade trafikanter blir en speciell utmaning eftersom vi ser ett ökande antal cyklister, elsparkcyklar och gångtrafikanter.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Magnus_Granstrom_350_cropped.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">– Universiteten behöver fortsätta att satsa på en bredd i sin forskning eftersom det inte finns ett enskilt svar på frågan om hur trafiken ska fortsätta att bli säkrare. Framförallt behöver man förstå komplexiteten i framtida trafiksystem med olika typer av trafikanter, säger Magnus Granström.</p> <p class="MsoNormal">För att lyckas nå målet om en halvering av antalet dödsfall och skador tror Magnus Granström att forskningsvärlden behöver få insikt om de hinder som finns. Han pekar på exempelvis en övertro på automatiserade fordon och deras bidrag till ökad säkerhet samt brist på systemtänk hos forskare och finansiärer vilket leder till för mycket fokus på enskilda områden och individer.</p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Huvudnyckeln för att nå målet är samverkan mellan de olika aktörerna – industri, akademi och samhällsaktörer, säger Magnus Granström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rekommendationer med tydlig vision</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen har kommit fram till totalt nio vetenskapligt baserade rekommendationer. Om rekommendationerna följs menar expertgruppen att målet om en halvering av dödsfall troligen kommer att nås år 2030. Rekommendationerna är tydligt sammankopplade och kommer vara styrande för arbetet med trafiksäkert som en del av de globala målen. Och för första gången är trafiksäkerhet nu inkluderat i internationella målsättningar genom agenda 2030. Enligt Claes Tingvall är det en styrka:</p> <p class="MsoNormal">– Genom de globala målen, som pekar ut vem som ska göra vad, får vi tillgång till både den privata och offentliga världen, och kan på så vis få draghjälp av de synergier som finns mellan klimat, hälsa och rättvisa. Till exempel kopplar hastigheter till ren luft, klimat och trygghet.</p> <p class="MsoNormal">Samtidigt påpekar han att det är de stora verktygen som också kommer ge de största framstegen. Då handlar det främst om hållbarhetsrapportering och offentlig upphandling. Om arbetet med trafiksäkerhet integreras med de verktygen kan extremt stora effekter nås. I den rapport som expertgruppen nyligen släppt poängteras samarbeten mellan politik, akademi, näringsliv och andra organisationer på en global skala.</p> <p class="MsoNormal">– För att lösa problemen i låginkomstländer, där problemen är störst, behöver man tillämpa de enkla och billiga lösningar som redan finns. I höginkomstländer måste alla kända metoder tillämpas – det är inte konstigare än så, säger Claes Tingvall.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal">Text: Anders Ryttarson Törneholm och Mia Malmstedt<br /><span style="background-color:initial">Foto</span><span style="background-color:initial">: Rune Borgström, Emmy Jonsson och Pixabay</span></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Globala målen</h3> <p class="MsoNormal">Globala målen är en agenda för hållbar utveckling som världens länder antagit. Den finns till för att uppnå fyra saker till år 2030:</p> <p class="MsoNormal">• Att avskaffa extrem fattigdom<br /><span style="background-color:initial">•</span><span style="background-color:initial"> Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen<br /></span><span style="background-color:initial">• Att främja fred och rättvisa<br /></span><span style="background-color:initial">• Att lösa klimatkrisen<br /></span><span style="background-color:initial"><br />För att lyckas med det har 17 globala mål tagits fram. Trafiksäkerhet är direkt kopplat till två av dem:</span><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Mål 3: God hälsa och välbefinnande<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 3.6:  Minska antalet dödsfall och skador i vägtrafiken<br /></span><span style="background-color:initial">Mål 11: Hållbara städer och samhällen<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 11.2: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Trafiksäkerhet påverkar också många fler av målen indirekt.<br /></span><a href="https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/">Läs mer om de globala målen här.​</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Nio rekommendationer för säkrare trafik</h3> <p class="MsoNormal">De nio rekommendationer som expertgruppen tagit fram delas upp i:<br /></p> <p class="MsoNormal">1. Modal Shift<br /><span style="background-color:initial">2</span><span style="background-color:initial">. Sustainable Practices and Reporting<br /></span><span style="background-color:initial">3. Safe Vehicles across the Globe<br /></span><span style="background-color:initial">4. Childrens Health<br /></span><span style="background-color:initial">5. Public Procurement<br /></span><span style="background-color:initial">6. Speed limit of 30 kph<br /></span><span style="background-color:initial">7. Upgrade Infrastructure<br /></span><span style="background-color:initial">8. Zero Speeding<br /></span><span style="background-color:initial">9. Technology</span></p> <p class="MsoNormal"><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/about-the-conference/recommendations-from-academic-expert-group/">Här kan du titta på filmklipp där Claes Tingvall förklarar rekommendationerna!</a><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/contentassets/c65bb9192abb44d5b26b633e70e0be2c/200113_final-report-single.pdf">Läs expertgruppens rapport här.</a></p> <p class="MsoNormal"></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Safer</h3> <div>Safer är ett kompetenscentrum för fordons- och trafiksäkerhet som bedriver samverkande, gränsöverskridande forskning och kunskapsutbyte för att eliminera dödsolyckor och allvarliga skador i trafiken. Chalmers är värd för centrumet som samlar totalt 35 partners från akademi, industri och samhälle.</div> <p></p> <p class="MsoNormal"><a href="https://www.saferresearch.com/">Läs mer om Safer.</a><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Kvällsevent före FN-konferensen anordnas av Safer<br /></h3> <span></span><p class="MsoNormal">På kvällen den 18 februari, dagen före FN-konferensen, anordnar Safer ett kvällsevent i Stockholm. Temat för kvällen är framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete genom samverkan, och en utställning på plats kommer att ge en mängd exempel på detta. Medverkar som inspirationstalare gör bland annat Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, samt talare från EU-kommissionen, VTI och Volvo Group. Cirka 200 gäster väntas, däribland EU-kommissionärer, beslutsfattare, svenska riksdagspolitiker och representanter från olika organisationer som arbetar med trafiksäkerhet. Flertalet av gästerna kommer från länder med många trafikolyckor med dödlig utgång, däribland Uganda, Liberia, Indien och Nigeria.</p> <p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Vi hoppas att vi dels kan sprida budskapet om vårt sätt att samverka till de internationella parter som är där, och att vi samtidigt skapar ännu bättre överhörning mellan både partners och forskningsområden, säger Magnus Granström, föreståndare för Safer.<br /><br /><a href="https://www.saferresearch.com/events/borderless-research-save-lives-dinner-event-how-vision-zero-can-be-addressed-collaboration">Läs mer om eventet här!</a><br /><span style="background-color:initial"><br />Läs tidigare nyhet om Claes Tingvall: </span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspx">Ska ta fram fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN​</a><br /></p>Wed, 12 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mobilitet-som-tjänst-testas-på-Campus-Johanneberg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mobilitet-som-tj%C3%A4nst-testas-p%C3%A5-Campus-Johanneberg.aspxMobilitet som tjänst testas på Campus Johanneberg<p><b>Nu kan anställda på Chalmers och andra företag etablerade på campus Johanneberg i Göteborg få testa ett nytt mobilitetskoncept. Tjänsten EC2B, som genom en app tillgängliggör såväl kollektivtrafikresor som bokning av lånecyklar och hyrbilar ska nu vidareutvecklas för att gälla även tjänsteresor.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att samnyttja fordon i syfte att minska klimatpåverkan och bättre utnyttja centralt belägen mark som idag används som parkeringsplatser är en växande trend som stadsplanerare i hela Europa jobbar med att utveckla. I Göteborg testas bland annat konceptet EC2B som framgångsrikt etablerats i nybyggda <a href="https://www.riksbyggen.se/ny-bostad/aktuella-projekt/vastra-gotaland/brf-viva/">bostadsrättsföreningen Viva på Guldheden</a>, inom ramen för <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/iris">EU-projektet IRIS Smart Cities</a>. Med projektet MoJo ska tjänsten utvecklas ytterligare.<br /></span><div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Erfarenheterna från Brf Viva visar på nöjda användare, ett kraftigt reducerat bilägande och en stor användning av de gemensamma fordonen. Vi hoppas att vårt koncept ska upplevas som ett smidigt sätt för de anställda att slippa använda sina privata fossil-drivna bilar i tjänsten. Vi planerar också att bygga in administrativa funktioner som hanterar till exempel reseräkningar direkt i appen, säger Björn Wendle, VD för EC2B Mobility. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b>&quot;Mobilitetshubbar&quot; på campus</b></div> <div>Målet är att under ett och ett halvt års tid demonstrera konceptet i nära samarbete med tjänsteleverantörer, fastighetsägare och arbetsgivare. I en första fas ska mellan 300 och 500 användare få tillgång till tjänsten som kommer att innefatta fysiska resurser som elbilar och elcyklar samlade på ett antal så kallade mobilitetshubbar runt om på campus. I projektet ingår också att förbereda för en möjlig kommersiell upphandling av en gemensam mobilitetstjänst i området efter projektettidens slut.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har genom IRIS-projektet och implementeringen i Brf Viva i närheten av campus Johanneberg både erfarenheter och ett upparbetat nätverk som kommer väl till pass i MoJo-projektet och gör att vi kan utnyttja den relativt korta projekttiden effektivt, säger Per Sunnergren, projektledare på Johanneberg Science Park.</div> <div><br /></div> <div><b>Behov av testpiloter</b></div> <div>Trots att digitaliseringen gör det relativt enkelt att sammanföra olika mobilitetstjänster i en app så finns många andra nötter att knäcka när det gäller att etablera nya koncept inom vad som brukar kallas Mobilitet som Tjänst. Därför finns ett behov av piloter, tester och demonstrationer för att kunna utveckla bärkraftiga affärsmodeller och kundnära erbjudanden.</div> <div><br /></div> <div>– Det handlar om att få till fungerande affärsmodeller och nära samverkan mellan aktörer som är vana vid att konkurrera om resenärerna. Här kommer dessutom beställarna från en rad olika organisationer, som Chalmers, fastighetsägare och företag som verkar på området, och de behöver också samordnas för att möjliggöra en framtida lösning som gagnar alla, säger Hasse Alfredson, vice chef Chalmers verksamhetsstöd.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta/Mojo</strong></div> <div>Projektet MoJo är ett samarbete mellan <a href="https://ec2b.se/">EC2B</a>, <a href="http://www.chalmers.se/">Chalmers</a>, <a href="https://chalmersfastigheter.se/">Chalmersfastigheter</a>, <a href="https://www.akademiskahus.se/">Akademiska Hus</a>, <a href="https://www.hsb.se/goteborg/om-hsb/in-english/">HSB</a>, <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/">Johanneberg Science Park</a> och <a href="https://www.smartresenar.se/">Smart Resenär i Sverige</a>. Projektet koordineras av EC2B och pågår från november 2019 till juni 2021. <a href="https://www.energimyndigheten.se/">Energimyndigheten​</a> finansierar med drygt 1,6 miljoner kronor. Mer information om tidplan och tillvägagångssätt för deltagande kommer i februari 2020.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Karin Weijdegård</div>Fri, 24 Jan 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Framtidens-transporter-på-Universeum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Framtidens-transporter-p%C3%A5-Universeum.aspxFramtidens transporter på Universeum<p><b>​Den 4 december är det Framtidsdagen på Universeum. Närmare 400 högstadieelever besöker Universeum för final i projektet Framtida transporter, samtidigt som det också blir mässa där bland annat Chalmers deltar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Framtida transporter är ett återkommande skolprojekt – och en tävling – där elever från årskurs 7 och 8 arbetar fram hållbara lösningar för transporter av människor och varor. Höstens projekt inleddes i september och avslutas med en mässa på Framtidsdagen, onsdag den 4 december. Då tilldelas varje klass en monter där de presenterar sin lösning. En jury bestående av representanter från medverkande partners besöker montrarna och bedömer tävlingsbidragen. Vinnarklassen belönas med 10 000 kronor till klasskassan.<br /><br /></span><div>Under Framtidsdagen möter eleverna forskare, företagsledare, experter, politiker och tjänstemän på mässan. På plats finns bland annat Chalmers styrkeområde Transport, representerat av Chalmers Formula Student som visar upp den formelbil de byggt och tävlat med under året.<br /><br /></div> <div>– Vi vill inspirera framtida ingenjörer genom att visa att elektriska racingbilar är snabbare och precis lika imponerande som bensindrivna. Mottot för Chalmers Formula Student är We Deliver the Engineers of Tomorrow, så det passar fint för Framtidsdagen, säger Adam Olsson, en av fem studenter från teamet som bemannar montern under dagen.</div> <div><br /></div> <div>Skolprojektet Framtida transporter föddes 2012 för att skapa intresse för transporter, transportsystem och teknikutveckling. Syftet är att engagera och intressera elever för teknik och hållbar utveckling och visa på mängden yrkesroller inom transportsektorn, samtidigt som man öppnar upp för dialog mellan unga och vuxna och synliggör samspelet mellan människa, natur och teknik.<br /><br /></div> <div>Fotnot: <a href="http://www.chalmersformulastudent.se/">Läs mer om Chalmers Formula Student här</a>.<br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Universeum</div> <div><br /></div>Thu, 28 Nov 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kan-elvagar-bidra-till-klimatmalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kan-elvagar-bidra-till-klimatmalen.aspxKan elvägar bidra till klimatmålen?<p><b>​I Sverige finns flera projekt där man testar elvägar i skarpt läge. Tekniken, när man läser om den, låter busenkel. Men den ekonomiska insatsen är stor.Maria Taljegårds forskning handlar om elektrifiering av transportsektorn. Jämförelser mellan direkt elektrifiering, elfordon och elvägar, och indirekt elektrifiering som vätgas och elektrobränslen.</b></p><div><span style="background-color:initial">–</span> Nu fokuserar Europa på elektrifierade fordon. Men det är inte enda lösningen. På en<span style="background-color:initial"> elbilskonferens i Japan för ett par år sedan handlade allt om vätgas, både för skotrar som för tunga transporter, men även bioenergi behövs för att nå klimatmålen. Flyget och sjöfart är inne på att man ska blanda in och gå över till biobränsle. Det är många sektorer som efterfrågar detta. Men biomassa är en begränsad resurs. Här kan elvägar vara ett alternativ tillsammans med vätgas och biobränsle, säger Maria Taljegård, forskare vid Avdelningen för energiteknik vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </span><span style="background-color:initial">Hennes</span><span style="background-color:initial"> forskning handlar</span><span style="background-color:initial"> om energidistribution till </span><span style="background-color:initial">lastbilar och personbilar. </span></div> <div><div> <div><span></span><span style="background-color:initial"><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/MariaTaljegard.jpg" alt="Maria Taljegård" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></span><span style="background-color:initial">– Maria har varit en makalöst effektiv doktorand. Hon har material som skulle räcka till minst två doktorsavhandlingar. De mest intressanta resultaten är nog de som berör elfordon och elvägar, säger Maria Grahn, ledare för Chalmers styrkeområde Energi  som varit Maria Taljegårds <span style="font-size:14px"><span></span>exjobbshandledare och följt hennes arbete sedan dess</span>. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Energisystemet måste inom ett par decennier bli klimatneutralt. Som ett led har regeringen antagit ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Utvecklingen i transportsektorn mot förnyelsebara alternativ är fortfarande en öppen fråga med många olika lösningar på bordet som biobränslen, vätgas, elektrobränslen, elbilar och elvägar.</div></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="font-size:14px"> Det jag fokuserar på är hur elsystemet kan påverkas av elektrifieringen av fordon. När behöver vägtransporter el, och hur mycket behöver de. Hur kan vi försörja elektrifieringen av transportsektorn. Kan vi kanske till och med dra nytta av elsystemet med elbilar, och via batteriet balansera det nationella elnätet genom att ta ström från batteriet vid behov, säger hon.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elvägar seglade upp i början av Maria Taljegårds avhandling då hon funderade på laddning av fordon under färd. Fördelen för tunga lastbilar är att de skulle slippa ett stort batteri, eftersom fordonet förses konstant med el under körning.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Men det är inte antingen eller. </b></span></div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="font-size:14px">Elvägar behöver man inte ha överallt, men vissa stråk mellan städer och sträckor som exempelvis Arlanda och Stockholm skulle klimatvinsten vara stor med elväg, men en lastbil behöver ändå gå över till batteri, biobränsle eller vätgas för att ta sig till slutdestinationen, säger Maria Taljegård.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Idag har flera städer runt om i världen trådbussar. Elförsörjningen där fungerar ungefär på samma sätt som med en spårvagn. Man kopplar av och på bussen under färd, men i en stad rör sig trafiken i helt andra hastigheter.  På en elväg ska du sömlöst kunna byta mellan energisystem och koppla på fordonet i en hastighet av 80–90 km i timman.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tekniken utvecklas hela tiden, bland annat induktiv överföring av el. Det handlar om trådlös elöverföring från vägbanan till fordonet. Vägen elektrifieras via kopparspolar nedgrävda i en skena i själva vägbanan. En utmaning är avståndet mellan bilen och vägbanan.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Taljegårds fokusområde handlar om elöverföring i ett större system. Hon har bland annat undersökt hur stor elförbrukningen kopplat till trafiken på ett antal byggda trafikerade elvägar i Sverige. Hon arbetar också med det norska infrastrukturprojektet Ferjefri E39. Det hon studerar där är hur kan man få fler transporter på vägen som är hållbara och samtidigt minska klimatklimatavtrycket.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Norska västkusten, Europaväg 39</b>, är ett viktigt vägstråk för industrin. Idag har den sju färjor och tar lång tid att resa på. Planen är att avlägsna alla de existerande färjesträckningarna på E39, d</span><span style="background-color:initial">ärav namnet Ferjefri E39, </span><span style="background-color:initial">mellan Trondheim och Kristiansand, och därmed göra det möjligt att köra hela sträckan. </span><span style="background-color:initial">Detta kan reducera restiden från runt 20 till 15 timmar, och en utbyggnad av hela E39 till fartgränser på 90-110 km kan korta av restiden ytterligare.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Syftet är att öka både rörligheten och transporter i Norge, men det strider mot Norges klimatmål. Min roll i projektet är att undersöka hur vi kan öka mobiliteten i området, samtidigt som vi minskar utsläppen från transporter. Ökningen måste ske på ett hållbart sätt, därför har vi tittat på de olika alternativen med elektrifiering.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Är norrmännen intresserade av att bygga elvägar?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– De har undersökt detta, men är osäkra på hur elvägar kompletterar annan teknik som batteriutveckling. I Norge funderar de också på om det går att lösa tunga transporter på något annat sätt än med elväg. Eventuellt ska det komma ett testprojekt, säger Maria Taljegård.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sverige har satsat på att demonstrera olika tekniker. Bland annat via ett svensk-tyskt samarbete. I det ser man att elvägar är en teknik vi kan behöva satsa på tillsammans i Europa. Eftersom det finns så mycket transporter som rör sig över hela kontinenten krävs en gemensam standard. Detta kan ta tid att få fram.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">När Maria Taljegård svarar på frågan om vad hon tycker om en eventuell satsning på elvägar så säger hon att hon som forskare har svårt att säga att man ska bygga, utan det är upp till politikerna</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Men vi har kommit fram till att man skulle kunna bygga samman städer med elväg. Fördelen är att du får en infrastruktur där lastbilar och personbilar kan undvika tunga batterier. Så det finns en ekonomisk vinning med elvägar. Den vardagliga körningen där du bor klarar du på ett 15 kilowatts batteri. Du kan därmed undvika de gigantiska batterierna på 85 kilowatt, som man enbart behöver för ett par resor per år. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Nackdelen är att du behöver en affärsmodell för att få till det. Vem ska ta risken?  Det här en stor investeringskostnad precis som med andra infrastrukturskiften som järnväg, elnät och kärnkraft. </span></div> <div><span style="font-size:14px">De betalar tillbaka sig på 30–40 år. Det här kräver affärsmodeller som kan skapa möjligheter.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Samtidigt så pågår en utveckling där energitätheten ökar i batterierna. Så det kanske enbart är den tyngsta kategorin fordon som kan komma att behöva elvägar.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Idag finns det testväga</b><b>r</b> i bland annat Gävle, Visby och på Arlanda utanför Stockholm. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Men Maria Taljegård tycker att det är svårt att sia om elvägarnas framtid:</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det här är en politisk fråga. Det kan hända att man börjar bygga elvägar men det finns flera möjligheter som bland annat vätgas. Där är elvägar ett alternativ. </span> Alla sektorer inom transportsektorn måste lösas och bli mer klimatmässigt hållbara<span style="background-color:initial">. Jag säger inte att staten sk​a göra detta. Samtidigt så har vi ont om tid. Vi har flera lösningar på bordet, vi måste bestämma oss om vi ska vi nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Vi måste satsa på något till slut, avslutar hon.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Av: Ann-Christine Nordin, foto: Christian Löwhagen.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>RELATERAT:</b><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://research.chalmers.se/person/taljegar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Maria Taljegård - Chalmers Research</a></span><br /></span></div> <div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Miljöstipendium till forskning om koldioxidåtervinning ​</a><br /></div></div> ​</div>Thu, 28 Nov 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-del-av-Fulbrightseminariet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-del-av-Fulbrightseminariet.aspxTa del av seminariet med David Blekhman<p><b>​Den 8 november höll  forskare från Chalmers och California State university ett seminarium med anledning av  professor David Blekhmans installationsföreläsning som Fulbright Distinguished chair om framtidens hållbara bränsle. Seminariet, som hölls på Chalmers Hållbarhetsdag, filmades. Ta del av det här:​ ​</b></p><div><span style="font-size:14px"><span></span><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Blekhman21.jpg" alt="David Blekhman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Ta del av videon med Fulbrightseminariet:<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=dGuQKQlliYc&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fulbright inaugural lecture with Professor David Blekhman </a><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Intervju med David Blekhman: </span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan vätgas bli framtidens bränsle?​</a></span><br /><br /><a href="http://www.calstatela.edu/univ/ppa/publicat/cal-state-la-technology-professor-named-fulbright-distinguished-chair-alternative" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cal State LA technology professor named a Fulbright Distinguished Chair in Alternative Energy Technology</a></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>​<a href="http://engineering.buffalo.edu/mechanical-aerospace/news-and-events.host.html/content/shared/engineering/home/articles/news-articles/2019/ub-alum-david-blekhman-inspires-students-to-develop-a-passion-for-clean-energy.detail.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />UB alum David Blekhman inspires students to develop a passion for clean energy</a></span><br /></div> <div><div><a><br /></a></div> <div><a><br /></a></div></div>Fri, 15 Nov 2019 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspxHur kan vätgas bli framtidens bränsle?<p><b>Vi står på tröskeln till en transportrevolution med utvecklingen av elektrifierade och autonoma fordon. Men hur är det egentligen med vätgas? Tekniken som har varit en bubblare i mer än 30 år. Är det ett framtidsbränsle för våra transporter? David Blekhman, expert på alternativ och förnybar energi, är kanske den som besvarar dessa frågor bäst. På Chalmers Hållbarhetsdag, fredag 8 november, håller han sin installationsföreläsning som Fulbright Distinguished chair om framtidens hållbara bränsle.​</b></p><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><span></span><div><b><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/David%20Blekhman.jpeg" alt="David Blekhman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Precis som Greta är min äldste son 16 år. </b>I den åldern är barn gamla nog för att säga till oss att lämna över jorden i ett oförstört skick. Snabba klimatförändringar, ökat markanvändande och kraftigt utnyttjande av jordens resurser är drivkrafter för att hitta mer humana lösningar. Ett av alternativen vi undersöker för att möta dessa är vätgas, säger David Blekhman, professor vid California State University, Los Angeles. I år har han tilldelats den prestigefyllda utmärkelsen Fulbright Distinguished Chair i alternativ energiteknik. Hans tid på Chalmers finansieras av Fulbright Scholar Program, en organisation som främjar utbyte mellan USA och Sverige.<br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Grahn, docent och ledare för styrkeområde energi, är värd för David Blekhman och belyser särskilt hans breda nätverk inom akademi och industri och uppskattar hans naturliga förmåga att förklara på ett pedagogiskt sätt:</span><br /></div> <div>– Det betyder mycket för Chalmers att ha David här i ett år för att medverka till utbildning och i forskningssamarbeten. Och hans forskning kuggar in i vad många forskare redan gör på Chalmers. Han är en verklig inspiration för mig och för de forskare han har träffat. Jag uppmuntrar alla att delta i installationsföreläsningen på fredag och ta chansen att träffa David, säger hon.</div> <div>Under sin tid på Chalmers som Fulbright Distinguished chair inom alternativ energiteknik är David Blekhmans förhoppning att etablera nya samarbeten och forskningsprojekt som kan fortsätta även i framtiden.</div> <div>– Chalmers är en ledande europeisk akademi med ledande forskare inom området. Jag hoppas att mina bidrag kommer att utvidga projekt som redan är under utveckling här. Jag letar efter projekt som resulterar i verklig testning inom området alternativa bränslen, avancerad transport och olika ämnen inom förnybar energi, säger han. <br /><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><b>Vätgas – del av en hållbar framtid</b></p> <div>De senaste tio åren har David Blekhmans huvudsakliga fokusområde varit byggandet och driften av California State University, Los Angeles, Hydrogen Research and Fueling Facility. För några år sedan var California State University värd för en liten konferens om Scandinavian Hydrogen Highway. Ända sedan dess ville David Blekhman se det med egna ögon:</div> <div>– Som en del av mitt projekt på Chalmers planerar jag att besöka och utvärdera prestandan på vätgasstationer i Sverige, Norge och Danmark. Jag ser också fram emot att skapa samarbeten med lokala forskare och industri.<br /><br /></div> <div>Vätgasforskningen har tidigare främst varit riktad mot lätta transporter som personbilar. Men de elektriska fordonen är mycket konkurrenskraftiga för kort- och medeldistanstransporter och därför utvecklas vätgasdrift nu för tyngre användningsområden, som exempelvis sjöfart och tunga lastbilar, där vätgas ger längre räckvidd och lättare fordon jämfört med batterier.</div> <div>– Min allmänna uppfattning och förhoppning är att vätgas och elektricitet kommer att samexistera för att driva fordon, ungefär på samma sätt som förhållandet mellan bensin och diesel är idag. Jag tror också att vissa tillämpningar kommer att vara bättre anpassade för vätgas och andra för el.</div> <div>– Det storskaliga användandet av vätgas är runt hörnet. De senaste tjugo åren har Kalifornien varit pionjärer på området och nu har Japan, Korea, Tyskland och andra snabbt utvecklat sin vätgasinfrastruktur. Flera stationer finns också i Danmark och Norge. Jag hoppas att det inom kort kommer att finnas fler i Sverige, säger David Blekhman.<br /><br /></div> <div><b>David Blekhman</b> kommer att bedriva forskning och undervisa vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper läsåret 2019/2020. Han vill tacka sin värd docent Maria Grahn och professor Sonia Yeh för ett varmt mottagande.</div></span><span style="background-color:initial">– Min erfarenhet på Chalmers är inget mindre än fantastisk. Människor är varma och verkligen intresserade av mitt arbete och delar intressanta möjligheter som jag kan engagera mig i, avslutar han.</span></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"></span></span><span style="background-color:initial">Text:  Anders Ryttarson Törneholm, och </span>Ann-Christine Nordin<p style="margin-bottom:10px"><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Föreläsningen är en del i Chalmers Hållbarhetsdag</a><br /><a title="link to registration" href="https://ui.ungpd.com/Surveys/59a1c80e-b4ba-42d8-9419-0291efe60eb8" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" style="background-attachment:scroll;background-origin:border-box;background-clip:border-box" />REGISTRATION (Masterclasses, workshops and Fulbright inaugural lecture) ​​</a><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">Program:</span></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">​14:30-14:45</span> Opening, moderator Maria Grahn, Director of Energy Area of Advance<br /></p> <p style="margin-bottom:10px">Welcome speech, Stefan Bengtsson, president and CEO</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">14:45-15:00</span> Sonia Yeh to speak about the Fulbright Distinguished Chair program and value it has had in her case, her research at Chalmers</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">15:00-16:00</span> David Blekhman, Inaugural Lecture, “If you build it, he will come” – Hydrogen Infrastructure</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">16:00-16:30</span> Bill Elrick, Director of California Fuel Cell Partnership to speak remotely on Hydrogen Developments in California perspective</p> <p style="margin-bottom:10px"></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">16:30</span> Reception​​</p></div>Tue, 05 Nov 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspxJärnvägsforskning prisas för genomslag i samhället<p><b>​Deras forskning har underlättat för godstransporter genom Europa, och dessutom gjort det lättare att planera underhåll. För detta får nu forskargruppen Chalmers pris för genomslag i samhället.</b></p><p>– Roligt och överraskande, kommenterar Anders Ekberg, biträdande professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och föreståndare för Charmec.</p> <p>Kompetenscentrumet Charmec är ett nationellt centrum som samlar tunga aktörer inom järnvägsområdet – Trafikverket, SJ och Bombardier är bara några. Nu prisas forskarna i Charmec dels för att ha bidragit till nya europeiska regler som förenklar för tåg som färdas över gränserna, dels för nya sätt att prognosticera sprickbildning i räls och hjul.</p> <p>– Det är inte alltid så lätt att arbeta i gränslandet mellan forskning och industri. När vi talar mot industrin så anser vissa att forskning är för teoretiserande. När vi istället talar mot akademin så ser vissa oss som konsulter. Därför är det värdefullt att någon annan nu markerar att vi arbetar helt rätt, säger Anders Ekberg.</p> <p>– Om man verkligen hittar rätt balans mellan industri och akademi kan de stora genomslagen ske. Det här priset är ett kvitto på just det.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Underlättar för tågtransporter</h2> <p>Forskningsgenomslaget, som gruppen nu prisas för, har tydligt gagnat både tågoperatörer och infrastruktur. Den tidigare europeiska oenigheten om gränsvärden för belastning av räls har gjort det svårt att transportera gods genom Europa – det har till och med hänt att tåg har fått avbryta resan och vända tillbaka. De nya harmoniserande reglerna, som baserats på forskargruppens beräkningar, underlättar för en utökning av godstransporterna, till förmån för klimatet.</p> <p>Samma sak kan konstateras om sprickbildningsprognoserna. Med de nya beräkningsmodellerna går det bättre att förutsäga när ett hjul eller en räls behöver underhållas; planerat underhåll kan utföras istället för att man drabbas av oväntade stopp när något gått sönder.</p> <p>– En av utmaningarna för kommande årtiondena är att öka tågtrafikens punktlighet samtidigt som allt fler tåg ska trafikera järnvägarna. Det kräver bättre precision i underhåll av både tåg och bana, säger Anders Ekberg.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Charmec en förutsättning för framgång</h2> <p>Charmecs bredd och tyngd är en förutsättning för vetenskapens genomslag i samhället, menar forskningsprofessorn Elena Kabo.</p> <p>– Där skapas långsiktighet – vårt genomslag bygger på decennier av forskning – och en synergi mellan industri och akademi, som gör att vi kan lösa relevanta problemställningar samtidigt som vi har en stark vetenskaplig bas. Charmec ger också bättre möjlighet till samverkan mellan olika forskningsdiscipliner, vilket gör det möjligt att komma mycket långt, säger hon, och tillägger:</p> <p>– Att vi nu vinner det här priset tror jag kan vidga synen på nyttan av tillämpad forskning, och förståelsen för att den bygger på mer grundläggande forskning. Både grundläggande och tillämpad forskning är viktig. Men det är ofta när de kombineras som stort genomslag i samhället kan ske.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Diplom, blommor och tal vid ceremonin</h2> <p>Chalmers pris för genomslag i samhället delades ut av Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande, vid en ceremoni på Veras gräsmatta.</p> <p>– För oss är det naturligt att bygga kunskap som kommer ut i samhället. Oftast gör vi det via våra studenter som går ut i samhället med sina nya färdigheter. Men vi jobbar också med så många andra ansatser för att sprida nytta – exempelvis som rådgivare, nära våra uppdragsgivare eller tillsammans med forskningsinstitut, sade Fredrik Hörstedt, och fortsatte:</p> <p>– Det här priset sätter spotlighten på de som lyckats väl med att skapa stora värden för samhället. Forskarna på Charmec har verkligen visat potentialen; hur vi på Chalmers kan bidra till att lösa samhällsutmaningar och samtidigt bygga en stark industri.</p> <p><strong><br /></strong></p> <p><strong>Text:</strong> Mia Malmstedt<br /><strong style="background-color:initial">Foto:</strong><span style="background-color:initial"> Charlotte Emlind Vahul</span></p> <p><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>FAKTA Chalmers pris för genomslag i samhället</span></h3> <p>Chalmers pris för genomslag i samhället delas 2019 ut för andra gången. Motiveringen lyder:</p> <p><em>Årets pristagare består av forskare som med hjälp av ett målmedvetet, aktivt och brett arbetssätt åstadkommit stora samhälleliga värden. Med utgångspunkt i en gedigen, vetenskapligt underbyggd grund inom järnvägsmekanik har forskarna bidragit till nya metoder såväl som harmoniserade europeiska regler för tillåtna hjulkrafter inom tågtrafik. Genom samverkan med flera parter från många länder har man skapat genomslag inom såväl praktik som styrning och därmed även lagt grunden för ett genomslag som bedöms bidra till att godstransporter på järnväg står sig bättre i jämförelse med vägtransporter.</em></p> <p>Nominerade var även forskarlag från institutionerna för Kemi och kemiteknik samt Teknikens ekonomi och organisation.</p> <p>Förra året, 2018, vann Johan Mellqvist och hans forskarlag vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. <span style="background-color:initial">Läs mer här: </span><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/arets-basta-genomslag-2018.aspx">Nyinstiftat pris till mätmetod för fartygsutsläpp</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA Forskargruppen och forskningen</h3> <p>Ett flertal Chalmersforskare har bidragit till forskningen som nu prisas för sitt genomslag. Förutom Anders Ekberg och Elena Kabo nämns även Hans Andersson, Jens Nielsen, Björn Paulsson, Bengt Åkesson, Roger Lundén, Johan Ahlström och Björn Pålsson.</p> <p>Mer om de harmonierande europeiska bestämmelserna för belastning på räls går att läsa här: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspx">Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet​</a></p> <p>Mer om prognoser för sprickbildning går att läsa här: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a></p> ​​​​​Mon, 28 Oct 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Fornyat-avtal-mellan-Volvo-och-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Fornyat-avtal-mellan-Volvo-och-Chalmers.aspxVolvo och Chalmers förnyar avtal<p><b>Chalmers och Volvo Group har förnyat sitt samarbetsavtal. Det nya avtalet löper fram till 2022 och innebär samarbeten både i forskning och utbildning. ”Ett oerhört viktigt partnerskap”, kommenterar Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.</b></p><div><p class="MsoNormal">Det förnyade avtalet, som innebär att Volvo Group även framöver är en av Chalmers så kallade strategiska partners, uppmärksammades med en ceremoni den 9 oktober. Avtalet markerar fortsättningen på ett långvarigt samarbete som påbörjades redan 2009.</p> <p class="MsoNormal">Strategiska partnerskap kännetecknas bland annat av omfattande forskningssamarbeten, större möjligheter för nyutexaminerade att få jobb, bredd över Chalmers olika disciplinområden och även spetsfrågeställningar inom utvalda områden.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal">–​ För oss är partnerskapet med Volvo Group oerhört viktigt. Chalmers driver på ett medvetet sätt högsta möjliga kvalitet i både utbildning och forskning, men det räcker inte – vi måste också samarbeta med näringsliv och samhälle. Samarbeten gör oss bättre och ger oss relevans i verksamheten, säger Stefan Bengtsson.</p> <p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Volvo är en mycket viktig samarbetspartner för oss, kanske den allra viktigaste. Vi har extremt stora samarbeten som vi värnar om.</p> <br /><strong>Långsiktigt samarbete</strong></div> <div><div>Volvo Group startade 2009 programmet VG APP, Volvo Group Academic Partner Program. Inom ramen för detta har företaget idag nio partneruniversitet runt om i världen.</div> <div>– VG APP är ett strategiskt och långsiktigt Volvo Group-initiativ, och består av tre moduler: Forskning, Rekrytering och Fortbildning. Vi fäster stor vikt vid just ordet partner. Det betyder att vi bygger en långsiktig relation som båda vinner på, och där vi båda kan växa tillsammans, säger Lars Stenqvist, verkställande vice vd på Volvo Group, och fortsätter:</div> <div>– Chalmers har en exklusiv sits inom Volvo Group, då det är ett av enbart två universitet med vilka vi har samtliga tre moduler inom VG APP.<br /><br /></div> <div>Samarbetet mellan Chalmers och Volvo Group har under åren som förflutit lett till stort antal nationella och internationella forskningsprojekt som i sin tur resulterat i en mångfald av vetenskapliga publikationer. Partnerskapet har även gett upphov till gemensamma doktorander, gästföreläsningar, kompetensutveckling och studentarbeten; däribland både examensarbeten och internationella studentprojekt. I det nya avtalet har tre samarbetsområden identifierats: Trafiksäkerhet och fordonsautomation, Framtida energieffektivitet, samt Material och tillverkning.</div></div> <div><br /><strong>Med Göteborg som gemensamt nav</strong></div> <div><div>För Volvo Group är rekrytering och fortbildning prioriterade områden, menar Lars Stenqvist.</div> <div>– För oss innebär partnerskapet med Chalmers förenklat att vi får större tillgång till forskare, samtidigt som vi aktivt kan ta del i utformning av utbildningar för att trygga tillförsel av kompetens i form av både nyrekrytering och fortbildning.<br /><br /></div> <div>– Att Chalmers ligger i Göteborg, precis som Volvo Groups huvudkontor, ger samarbetet än större tyngd.</div> <div>Göteborg är ”moderskeppet” inom Volvo Group och Chalmers därmed vår allra viktigaste samarbetspartner, avslutar Lars Stenqvist.</div></div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Johan Bodell</div>Fri, 11 Oct 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Framgångsrikt-initiativseminarium-2019.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Framg%C3%A5ngsrikt-initiativseminarium-2019.aspxLyckat initiativseminarium för styrkeområde Transport<p><b>​Styrkeområde Transports initiativseminarium Transportation in the Age of Digitalisation lockade många och nöjda deltagare. Dagen kom att handla om såväl självkörande fordon som block-chain och anpassningar till en ny marknad.</b></p>​<span style="background-color:initial">Cirka 300 representanter från industri och akademi hade samlats när Sinisa Krajnovic, ledare för styrkeområde Transport, hälsade välkomna.<br /></span><div><span style="background-color:initial">–</span> Vi försöker alltid välja ett tema för vårt initiativseminarium som känns aktuellt. Just nu diskuteras automation och automobilitet, men också delad ekonomi, sade han.</div> <div>Ny teknik gör det möjligt att märka gods, så att man inte bara vet var det är utan även vilken temperatur och luftfuktighet det befinner sig i. Även lastbilar kan skicka data, som berättar om dess status. Så:</div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Hela trafiksystemet blir allt mer automatiserat. Transport handlar inte längre bara om att ha tillräckligt många bussar i stadsnätet, utan vilka appar vi använder.<br /><br /><strong>Omöjligt att förutse utvecklingen</strong></div> <div>Robin Teigland, professor inom Management of Digitalisation, inledde dagen med att tala om hur samhälle och ekonomi förändras. Hon citerade Bill Gates:</div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Vi överskattar alltid den utveckling som kommer att ske de närmaste två åren, men underskattar vad som kommer att hända de närmaste tio. Hur ska vi kunna arbeta när vi inte ens vet vad vi inte vet?</div> <div>Ett sätt att tänka på marknadens behov är att fundera över vad vi behöver, och besvara frågan med ett verb istället för ett substantiv, menade Robin Teigland. För att illustrera visade hon en bild på en kvinna som vinkar efter taxi.</div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Tänk på vad hon vill göra, istället för vad hon vill ha! Vart vill hon åka? Varför? Se tekniken som ett medel, inte som ett svar.<br /><br /><strong>Varierande ämnen under dagen</strong></div> <div>Henrik Sahlin från Ericsson talade om autonoma bilar, tekniken som behövs och de utmaningar som måste lösas. Bilen måste kunna prata med andra bilar, med infrastruktur, fotgängare och nätverk. Hur fungerar det om man plötsligt tappar täckning? Behöver vi invänta 5G?</div> <div>Chalmersprofessorn Maria Ljunggren Söderman berättade om nödvändiga metaller för fordonsindustrin – 25 stycken olika – som idag inte återvinns. MariAnne Karlsson, likaså professor från Chalmers, pratade om MaaS – Mobility as a Service.</div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Vi ser att ett paradigmskifte är på väg. Framöver kan vi se aktörer som paketerar sina erbjudanden tillsammans – det kan få människor att ändra sitt beteende, till exempel genom att inte köpa bil, sade hon, och avlöstes av Hans Arby, vars företag Ubigo erbjuder just en sådan tjänst.</div> <div>Under eftermiddagen talade även Érika Martins Silva Ramos från Göteborgs universitet om användarpreferenser, Klas Hedvall från Volvo GTT om fordonsunderhåll i en uppkopplad framtid, och Jonas Flodén från Göteborgs universitet om block-chain.</div> <div>Sist ut innan den avslutande paneldiskussionen var Ikeas Stefan Holmberg som talade om företagets utmaningar på en ny marknad.</div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Vi grundades i en tid när människor hade mer tid än pengar. Nu är det tvärtom; folk har pengar men inte tid. Våra varuhus ger inspiration men de flesta besökare börjar direkt leta efter genvägarna; de har inte tid och lust att gå runt i flera timmar.<br /><br /><strong>Viktigt att säkra framtidens kompetens</strong></div> <div>Panelen diskuterade hur kompetensförsörjningen ska tryggas framöver och kunde konstatera att industrins behov är svåra att förutse, vilket leder till att kompetensen hos de studenter som utbildas just nu redan efterfrågas i industrin. Detta är bara en av flera faktorer som gör att ett tätare samarbete mellan akademi och industri blir allt viktigare framöver.</div> <div>Styrkeområdesledaren Sinisa Krajnovic avslutade dagen med att berätta om sin vän, den pensionerade lastbilschauffören Peter. Peter arbetade ensam och var ofta ute på långkörningar. Han hade svårt att hitta en ersättare om han blev sjuk, och blev ibland tvungen att vänta länge på reservdelar på plats ute i Europa. Genom åren har han förlorat mycket tid med sin familj. Men framtidens lastbilschaufförer kommer att arbeta helt annorlunda, menade Krajnovic.</div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Lastbilarna kommer att kunna samköras i karavan, så att endast den första chauffören verkligen jobbar. De andra kan passa på att ta skype-samtal med familjen. Eller så kan de rent av sitta hemma och fjärrstyra sin bil.</div> <div>Nöjda deltagare lämnade Chalmers konferenshall Runan. Nästa år är det åter dags för initiativseminarium. Välkomna då!<br /><br /></div> <div>Text och foto: Mia Malmstedt</div> <div><br /></div>Fri, 27 Sep 2019 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smart-bildteknik-bygger-artificiellt-lokalsinne.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smart-bildteknik-bygger-artificiellt-lokalsinne.aspxSmart bildteknik bygger artificiellt lokalsinne<p><b>Var befinner jag mig någonstans? Frågan är relevant inte bara för oss människor utan även för självkörande bilar som måste kunna vara säkra på sin position. Forskare på Chalmers håller på att utveckla smarta a​lgoritmer för så kallad visuell lokalisering som bygger på maskininlärning av stora mängder data i form av fotografier.​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smart%20bildteknik%20bygger%20artificiellt%20lokalsinne/FredrikKahl_250x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik Kahl" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Med visuell lokalisering menar vi att en robot eller bil ska kunna bestämma sin aktuella position med hjälp av kamerabilder som jämförs med en karta av omgivningen, säger Fredrik Kahl, professor i datorseende och bildanalys vid institutionen för elektroteknik på Chalmers. Det gäller att identifiera särskiljande drag och jämföra dem med redan bekanta kännetecken i omgivningen, som finns positionsangivna på en tredimensionell karta.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Av de metoder som idag finns tillgängliga för att ta reda på var man befinner sig är kamera det mest lovande tekniska hjälpmedlet i det här sammanhanget.</div> <div><br /></div> <div>– Kamerateknik är jämförelsevis billigt och ger tillgång till mycket information, fortsätter Fredrik Kahl. Det finns flera möjliga användningsområden för tekniken, där självkörande bilar och obemannade fordon kanske ligger närmast till hands. Forskning pågår även inom områden som smart kamerateknik i mobiltelefoners navigeringsappar samt inom industriella produktionsprocesser och flexibla system för inspektion i olika miljöer.</div> <div><br /></div> <div>Ett exempel, där tekniken nu håller på att demonstreras i butiksmiljö för att senare kunna överföras även till andra tillämpningar, är forskningsprojektet ”Semantisk kartering och visuell navigering för smarta robotar”, finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Projektet leds av Fredrik Kahl och engagerar bland annat forskare från Chalmers och Lunds tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Semantisk kartering innebär att man tränar upp systemet för att kunna känna igen namngivna fysiska objekt på bilder och koppla dem till en geografisk position, säger Fredrik Kahl. I butiksmiljön får systemet först lära sig hur utvalda produkter i varusortimentet ser ut och benämns, och ska därefter kunna registrera var någonstans i butikshyllorna som dessa produkter finns. För att klara uppgiften behöver olika delsystem inom maskininlärning, datorseende och robotik samverka.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Tekniken ska testas på en stormarknad i Stockholm, där en drönare kommer att flyga längs butikshyllorna för att inventera vilka och hur många varor av varje sort som finns i lager. En svårighet är att varorna kan skymma varandra på hyllorna. </div> <div><br /></div> <div>Betydligt fler svårigheter finns att bemästra när man flyttar motsvarande teknik utomhus och bygger in den i en självkörande bil. Då behöver faktorer som väder, dagsljus och årstid också vägas in.</div> <div><br /></div> <div>– En bild tagen en vacker sommardag skiljer sig ju en hel del från en bild tagen på samma plats en vintrig kväll i januari, säger Fredrik Kahl. Utan lövverk på buskar och träd kan vyn bli helt förändrad och istället framträder andra objekt i bilden. Dimma, snö och regn suddar i sin tur ut igenkänningstecken.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smart%20bildteknik%20bygger%20artificiellt%20lokalsinne/kamerabilder_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Kollage av fotografier från gatumiljö" style="margin:5px" /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>För att bygga upp systemet för den visuella lokaliseringen behöver man därför ha tillgång till många fotografier tagna under skilda yttre omständigheter från en och samma geografiska plats. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna sätter etiketter, annoteringar, för olika typer av företeelser på bilderna som systemet ska lära sig att känna igen, såsom ”väg”, ”trottoar”, ”byggnad” etc. Ofta behöver indelning ske i underkategorier för att annoteringarna ska vara användbara, exempelvis blir ”vegetation” ett alltför omfattande begrepp. Samtidigt som annoteringar behövs är arbetet tidskrävande och det gäller därför att hitta en balanserad nivå för antalet klassificeringar. </div> <div><br /></div> <div>Maskininlärning i artificiella neurala nätverk används för att träna upp systemet, så att igenkänningsförmågan och ”lokalsinnet” hos den självkörande bilen eller roboten undan för undan blir bättre.</div> <div><br /></div> <div>– I takt med att våra algoritmer blir mer träffsäkra och den tredimensionella kartan byggs upp kommer färre bilder att behövas för att systemet ska kunna lokalisera sig, säger Fredrik Kahl. En hel del knepiga problem återstår att lösa, men det är just det som gör det här området så spännande och roligt att jobba med.</div> <div><br /></div> <div><strong>Webbplats för att testa träffsäkerheten i lokaliseringen</strong></div> <div>Chalmersforskarna har lanserat en webbplats som hittills innehåller mer än 100 000 insamlade bilder. Där kan likasinnade forskarteam jämföra och testa träffsäkerheten i sina algoritmer genom att ladda ner bilder, utföra beräkningar och sedan ladda upp sina resultat för att få dem rättade och rankade på en topplista.</div> <div><a href="https://www.visuallocalization.net/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Till webbplatsen Long-term Visual Localisation ​</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto på Fredrik Kahl: Malin Ulfvarson</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Läs mer om forskningen och forskarna</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Forskningsteamet bakom forskningen och filmen &quot;Localization using semantics&quot;: Måns Larsson, Lars Hammarstrand, Erik Stenborg, Carl Toft, Torsten Sattler och Fredrik Kahl</span><br /></div> <div><div>Forskningsteamet bakom projektet <a href="https://research.chalmers.se/project/7658">Semantisk kartering och visuell navigering för smarta robotar</a> samt filmen från stormarknaden: Patrik Persson, Marcus Greiff, Sebastian Hanér, Olof Enqvist och Fredrik Kahl</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">För mer information kontakta</strong><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-kahl.aspx">Fredrik Kahl,​</a> professor i datorseende och bildanalys vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20fredrik.kahl@chalmers.se">fredrik.kahl@chalmers.se</a></div></div></div>Tue, 24 Sep 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-okar-sakerheten-men-kraver-tillit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-okar-sakerheten-men-kraver-tillit.aspxSjälvkörande bilar ökar säkerheten men kräver tillit<p><b>​Om bara tio år kan självkörande bilar göra trafiken både säkrare och mer miljövänlig. Men utvecklingen kan stoppas av långsam lagstiftning och bristande tillit, menar professorn Erik Ström på Chalmers.</b></p>​<span style="background-color:initial">Tät trafik av självkörande fordon som kör mycket nära varandra. Det kan vara svårt att förstå att detta framtidsscenario – som inte är särskilt långt bort – innebär högre trafiksäkerhet och lägre utsläpp. Men det gör det, säger Erik Ström, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers tekniska högskola, som nästa vecka deltar i Chalmers seminarium om framtida transporter.</span><div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Erik-Strom_profile-picture.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Syntolkning: Bild på Erik Ström" style="margin:5px 10px;width:200px;height:264px" /><div><br /></div> <div>– När man delar data med varandra minskar vissa typer av olyckor – ja, tanken är ju faktiskt att det på sikt inte ska vara några olyckar alls. Den effektiva körningen gör också att bränsleförbrukningen och avgaserna minskar. Dessutom kan vi utnyttja de vägar vi har på ett bättre sätt när vi kör närmare varandra och i smalare filer. Det är en jättevinst då nybyggnation av vägar är dyrt och ger en stor miljöpåverkan.</div> <div><br /></div> <div>Tekniken med självkörande bilar är långt kommen. Erik Ström beskriver autonom körning som en stegvis process, där steg ett är helt manuell körning och steg fem är helt självkörande bilar. Redan idag har många bilar exempelvis farthållare, varningar om bilen lämnar filen eller automatisk inbromsning om avståndet till framförvarande bil blir för litet. Men hur lång tid det tar att implementera tekniken fullt ut beror på andra faktorer, som exempelvis kommersiella intressen och lagstiftning.</div> <div><br /></div> <div>– Om det ändå skulle hända en olycka: Vem är ansvarig? Är det du, som sitter i bilen, trots att du inte kör? Eller är det biltillverkaren eller den som tillhandahåller avläsningstekniken? säger Erik Ström.</div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">En annan del är tilliten. Dels måste biltillverkarna lita på varandra, så att de kan dela data med varandra. Dels måste allmänheten känna tillit.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>För att vi ska kunna lita på bilarna krävs bland annat att kommunikation kan ske mellan bil och till exempel gångtrafikanter. Idag tar den som ska korsa gatan ögonkontakt med bilföraren, och en nick eller gest visar att det är fritt fram. Men hur blir det i framtiden? Sannolikt behöver bilarna kunna blinka eller ”le” för att visa att du har blivit registrerad, sedd.</div> <div><br /></div> <div>En annan nöt att knäcka är integritetsfrågan. Hur hanterar man stora mängder data utan att kränka den personliga integriteten? Och hur skyddar man systemet mot hackning?</div> <div><br /></div> <div>– Det finns alltid risk för hackning, men vi kan göra det så svårt att det inte är värt besväret. Sedan är det alltid en avvägning mellan nytta och risk. Det är ju likadant med internet – det innebär en hackningsrisk att vara där men de flesta av oss anser att det är värt risken, menar Erik Ström, och tillägger att det är oklart vem som ska ta kostnaderna för datasäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>Sannolikt komma de självkörande bilarna köra långsammare än vi är vana vid idag. Men det spelar ingen roll. Vi kommer ändå komma fram fortare, eftersom fler bilar kan rulla på vägarna samtidigt. Och:</div> <div><br /></div> <div>– Du behöver inte lägga tid på att parkera. Du kan bara kliva ur när du är framme vid ditt mål, så parkerar bilen själv, säger Erik Ström.</div> <div><br /></div> <div>Fotnot: <a href="/en/areas-of-advance/Transport/calendar/initiative-seminar-2019/Pages/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport anordnar initiativseminariet Transportation in the Age of Digitalisation den 26 september. Läs mer här.</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Oscar Mattsson/iStock</div> <div>​<br /></div> </div>Fri, 20 Sep 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxHållbarhetsdagen: Minimerat avfall och maxad användning – tema cirkulär ekonomi<p><b>Den 8 november är det dags för årets upplaga av Chalmers hållbarhetsdag. Temat Cirkulär ekonomi väcker nyfikenhet så vi ställde några frågor till Lars Nyborg och Anton Grammatikas, ansvariga för årets arrangemang.​ ​</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/masterclasses.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Här hittar du programmet​</a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Hej Anton Grammatikas, projektledare för Chalmers hållbarhetsdag. Berätta lite om upplägget!</h3> <div> </div> <div>- Vi tänker börja dagen med några master classes, där ett urval av Chalmers egna forskare som är ledande inom sina respektive områden berättar om sin forskning, kopplat till temat cirkulär ekonomi. Vi vill ge ett brett perspektiv på begreppet, allt från affärsmodeller, material, produktutveckling till framtida civilsamhällen. Just nu letar vi efter en riktigt inspirerande inledningstalare som kan ge en bred förståelse och bakgrund till temat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Cirkulär ekonomi – hur skulle du beskriva det?</strong></div> <div> </div> <div>- Oj, det finns många beskrivningar av det. För mig handlar om att kunna och våga ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Får att uppnå genuin hållbarhet så behöver vi inte bara ändra våra tekniska förutsättningar utan även sätten vi konsumerar på. Allt måste hänga ihop, från affärsnytta för de som producerar och levererar produkter och tjänster, till den faktiska kundnyttan för dig som konsument.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Vad hoppas du att Chalmers hållbarhetsdag ska ge besökarna?</strong><br /></div> <div>- Jag önskar att fler blir inspirerade och tar hänsyn till cirkulär ekonomi i sin forskning, i en vidare mening än idag. Chalmers vision och målsättning att göra framtiden mer hållbar, stärks av att uppmärksamma all forskning internt. Förhoppningen är att skapa kännedom om vilka aktiviteter som pågår, så man hitta synergier inom olika forskningsområden kopplade till cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är programmet fullt ännu?</strong></div> <div> </div> <div>- Vi har precis gjort klart förmiddagsprogrammet, men det finns fortfarande möjlighet att medverka på något valfritt sätt under eftermiddagen, bara det har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi. <span style="background-color:initial">Vi hoppas på ett större deltagande av forskare och lärare i år och ser gärna att forskarna tar chansen att visa upp sin forskning, till exempel i posterutställningen. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Nytt för i år är samarbetet med studenternas hållbarhetsvecka Act! Sustainable! Vad gör de?</strong></div> <div> </div> <div>- Framför allt kan de bidra med sitt perspektiv och har anmält en workshop. Studenterna ställer höga krav på att Chalmers som universitet ska arbeta mer med hållbarhet internt men de driver också på för att styra utbildningarna mot det cirkulära perspektivet. Vi hoppas många studenter dyker upp och får ta del av forskning och bli inspirerade till egna cirkulära val i framtiden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340_Lars-Nyborg_SDG12.jpg" alt="Bild på Lars Nyborg, föreståndare för styrkeområde produktion" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></em></span><em>Årets tema är brett och omfamnar mycket av styrkeområdens forskning, säger Lars Nyborg, </em><span style="background-color:initial"><em>styrkeområdesledare för Produktion samt </em></span><span style="background-color:initial"><em>årets arrangör för hållbarhetsdagen.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Foto: Carina Schultz</em></span><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Hej Lars Nyborg, styrkeområdesledare för Produktion och ansvarig för årets hållbarhetsdag på Chalmers. Vad ligger bakom valet av temat cirkulär ekonomi?</h3> <div><span style="background-color:initial">- Vi valde att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom det är ett tema som förenar många av Chalmers styrkeområden. Framtidens lösningar ligger i hur vi implementerar cirkularitet i samhället och här får vi en möjlighet att diskutera det. Temat kan fungera både för stora frågeställningar och i det lilla perspektivet för mig som enskild medborgare. Vi tror att temat kan ge inspirera och ge ny kunskap för alla – studenter, forskare och andra anställda på Chalmers.</span><br /></div> <div>- De globala hållbarhetsmålen fungerar som ramverk för dagen och mest aktuella i år är Mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 om hållbara samhällen samt Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad innebär cirkulär ekonomi för dig?</span></div> <div></div> <div>- Egentligen är det ett svårt begrepp och tema. På den frågan finns inte bara ett svar, utan många. Jag vill likna begreppet cirkulär ekonomi vid ett paraply, som flera olika kontexter och definitioner kan samlas under.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad hoppas du att besökarna får med sig efter dagen?</span></div> <div></div> <div>- Konkret hoppas jag på ett ökat engagemang och en förståelse om vad cirkulär ekonomi är. Jag hoppas att besökarna förstår ”kartbilden” och att hållbar framtid också är en fråga om att skapa lösningar och inkluderande sätt.</div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/SDG-9-11-12.jpg" alt="Bild av logos från de globala hållbarhetsmålen 9, 11 och 12" style="margin:5px" /><br /><br />FAKTA:</h3> <div> </div> <div>Chalmers hållbarhetsdag äger rum <strong>8 november</strong> på <strong>Chalmers Campus Johanneberg</strong>. Eventet är i första hand till Chalmers anställda och studenter.</div> <div> </div> <div>Årets tema är <strong>cirkulär ekonomi </strong>och styrkeområde Produktion arrangerar årets event.</div> <div> </div> <div>Hållbarhetsdagen görs på uppdrag av Chalmers ledning via Anna Dubois, vice rektor med ansvar för Chalmers styrkeområden.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Studenternas hållbarhetsvecka </span><strong style="background-color:initial"><a href="https://www.actsustainable.se/">Act! Sustainable​</a></strong><span style="background-color:initial"> pågår 4–9 november, där fredag 8 november är vikt för Chalmers studenter.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till program på webb"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />HÄR HITTAR DU PROGRAMMET​</a></p> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Kontaktperson:</strong></span></div> <div><div><a href="mailto:carina.schultz@chalmers.se">Carina Schultz​</a>, Communications Officer</div> <div>mob 0733-68 99 96</div> <div><a href="mailto:anton.grammatikas@boid.se" title="link to email">Anton Grammatikas</a>, Project manager</div> <div>mob 0708-88 26 20​</div></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/5f858562-1a50-4f2f-ad49-1ac0c2f82675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till intresseformulär</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/nyheter/artiklar/inbjudan-att-bidra-med9722" target="_blank" title="länk till annan artikel"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här ges en fylligare beskrivning av hur man kan delta</a> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Chalmers-hållbarhetsdag.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kalenderpost</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Magnus-Granström-ny-profilledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Magnus-Granstr%C3%B6m-ny-profilledare.aspxMagnus Granström ny profilledare<p><b>​Styrkeområde Transport har fått en ny profilledare. Magnus Granström, föreståndare för SAFER, arbetar en tid parallellt med Mats Svensson och tar sedan över som ledare för profilen Trafiksäkerhet.</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Hej Magnus! Vad jobbar du med till vardags?</strong></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Magnus%20Granström_280.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">SAFER, eller Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers som är det fulla namnet, är ett kompetenscentrum för trafik- och fordonssäkerhet. Som föreståndare handlar mitt dagliga arbete om att skapa en så bra plattform som möjligt för våra partners. Idag har vi 35 partners – däribland exempelvis Autoliv, AB Volvo, Volvo Cars, RISE, VTI och Trafikverket – och i vår plattform kan vi driva gemensamma forskningsprojekt, bygga kompetens och sprida kunskap.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kommer du att tillföra till styrkeområde Transport?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag tillför min breda erfarenhet från både akademi och industri – jag har bland annat arbetat 15 år inom AB Volvo. Dessutom kan jag bidra med ett internationellt nätverk, framförallt kring EU-aktiviteter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Varför tackade du ja till rollen som profilledare, vad lockade dig?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Denna roll har ett stort överlapp med min föreståndarroll på SAFER, så det kändes logiskt att tacka ja. Det är också mycket lärorikt att jobba tillsammans med övriga profilområden eftersom trafiksäkerhet hänger så intimt samman med andra aspekter, som till exempel transporteffektivitet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Du går nu parallellt med Mats Svensson under en tid. Hur länge och vad innebär det?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Ja, Mats och jag går parallellt under 2019. Det passar bra eftersom han gått in i en ny roll på sin avdelning under den gångna våren. Vi försöker dela på arbetsuppgifterna på lämpligt sätt, också baserat på vem av oss som är tillgänglig i olika sammanhang.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ser du fram emot att arbeta med inom styrkeområdet?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag känner att jag har haft en bra inblick redan tidigare via både Mats Svensson och styrkeområdesledaren Sinisa Krajnovic. Nu ser jag fram emot att ännu mer kunna arbeta med gemensamma roadmaps, utlysningar, EU-aktiviteter och annat!</div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div>Thu, 29 Aug 2019 15:00:00 +0200