Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 02 Aug 2021 22:57:16 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi.aspxKunskap om korn i nanoskala kan bidra till grön energi<p><b>Christoph Langhammer utforskar gränser. Men det är inte yttre gränser, utan inre – inuti de nanopartiklar som han bygger för att skapa snabba och känsliga vätgassensorer. I gränsområdena beter sig materialen annorlunda. Det vill han utnyttja för att förbättra partiklarna.</b></p>​– Det sista året har intresset för vätgas accelererat lavinartat inte minst inom EU, och allt fler börjar förstå att dagens vätgassensorer inte är bra nog – och att de kommer att behövas överallt, säger Christoph Langhammer, professor i kemisk fysik vid Chalmers och Wallenberg Academy Fellow 2016.<br /><br /><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den intressanta intervjun med Christoff Langhammer på kaw.wallenberg.org</a><br /><br />Fri, 23 Jul 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Avslojar-proteiners-struktur-ner-på-atomniva.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Avslojar-proteiners-struktur-ner-p%C3%A5-atomniva.aspxAvslöjar proteiners struktur ner på atomnivå<p><b>​​Under sin första period som Wallenberg Academy Fellow blev  Martin Anderssons forskargrupp först i världen med att analysera vävnadsmaterial med en så kallad atomsond. Nu utvecklar han en metod för att bestämma proteiners exakta struktur med samma verktyg – något som kan öppna nya dörrar inom läkemedelsutvecklingen.</b></p><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/avslojar-proteiners-struktur-ner-pa-atomniva"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Läs Ingela Roos intervju med Martin Andersson på kwa.wallenberg.org​​​</a>Mon, 19 Jul 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxDigitala Almedalen – Klimat- och energifrågan<p><b>​Årets Almedalsvecka är hölls som vanligt den första veckan i juli, men i år var den helt digital. Det betyder att de flesta seminarier är tillgängliga i efterhand. Här är några med koppling till Chalmers. </b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62019">Omställningen för vägtransporter - hur ser den ut och vad innebär den? </a></span><div>Transporter bidrar med omkring 5 procent av EU:s BNP och sysselsätter mer än 10 miljoner i Europa. Men transporter kommer till ett högt pris, då de står för en fjärdedel av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Hur ställer vi om för att nå klimatmålen? Hur kan vätgas bidra till att minska utsläppen? På seminariet medverkar <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/61349"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kan kärnkraften rädda klimatet? </a></div> <div>Det finns de som tror på kärnkraften som räddare av klimatet och elförsörjningen. På seminariet medverkar <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%C3%A5berger">Tomas Kåberger</a> som är först ut bland talarna. Åtta minuter intressant lyssning med internationell utblick.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62142">Byggsektorn och hotet om elbrist</a></div> <div>Prognoser talar om en kommande kraftigt ökad efterfrågan på el. Men det är inte bristen på elenergi som ser ut att blir ett problem utan efterfrågan på eleffekt under vissa tider. Vad kan göras på lokal nivå ända ner till fastighetsägares och elkonsumenters möjligheter? På Seminariet medverkar <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/">Mats Bergh, Johanneberg Science Park. </a></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62619"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hur säkrar vi en robust energiförsörjning till industri och samhälle?</a></div> <div>Vårt samhälle är idag helt beroende av el. Med en ökande elanvändning krävs robusta energiförsörjningssystem. Hur väl förberett är Sverige att förse industri och privatpersoner med el när efterfrågan ökar? Kan vi bunkra förnybar energi och stärka den regionala och lokala elförsörjningen?  Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62406">Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar? </a></div> <div>Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar? Medverkar på seminariet gör <a href="/sv/personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Malmö vill gå i täten för CCS-utvecklingen. Vad krävs för att detta ska bli möjligt? </a></div> <div>Malmö stad vill vara ledande i omställningen till ett hållbart energisystem och har som mål att Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi till 2030. Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745" target="_blank"><br /></a></div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62073"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hållbara batterier – varför är det så viktigt? ​</a></div> <div>Hållbara batterier stödjer utvecklingen av elfordon och möjliggör utbyggnad av förnybar energi eftersom batterierna kan lagra energi och stabilisera elnäten. Hur kan Sverige och EU vara i framkant vad gäller hållbara batterier? </div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/63075"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan? </a></div> <div>Den svenska skogspolitiken är föremål för diskussion igen. Men finns det förutsättningar att nå bred politisk enighet om skogens oförenliga mål? Det är kanske inte i riksdagen som framtiden för den svenska skogen avgörs, utan i EU? Vem sitter i förarsätet? </div> <div><br /></div> <div><b>Almedalsveckan 2021 hölls mitt i regeringskrisen. I åtta digitala intervjuer gav politikernas sin syn på Sveriges energiförsörjning.</b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://www.energiforetagen.se/almedalen-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Politikernas syn på Sveriges energiförsörjning </a></div> <div><br /></div>Fri, 16 Jul 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Generositet-respekt-och-samarbeten-sa-maxar-du-din-studietid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Generositet-respekt-och-samarbeten-sa-maxar-du-din-studietid.aspxGenerositet, respekt och samarbete – så maxar du studietiden<p><b>​Efter mer än ett år av studier på distans är Chalmers vicerektor och nya kårordförande glada att kunna välkomna alla studenter tillbaka till campus.– Det här ser vi verkligen fram emot! säger vicerektor Anna Karlsson-Bengtsson.</b></p>​<span style="background-color:initial">Catrin Lindberg är ny ordförande i Chalmers studentkår och har just avslutat fem års studier i kemiteknik. Anna Karlsson-Bengtsson är Chalmers vicerektor för utbildning och livslångt lärande, också med en bakgrund inom kemi. Båda är eniga om att det bästa med Chalmers är gemenskapen och det fantastiska samarbetet mellan högskolan och kåren. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial"></span><div>– Det är unikt och något som vi ska värna om, säger Catrin Lindberg. </div> <div><br /></div> <div>– Chalmers är ett lärosäte med hög ambition både hos medarbetare och studenter och det finns en framåtkraft som är väldigt inspirerande, säger Anna Karlsson-Bengtsson. </div> <div><br /></div> <div>När Catrin Lindberg själv började sin utbildning på Chalmers fick hon ett visdomsord ”man klarar inte Chalmers ensam”, hon poängterar vikten av att våga be om hjälp. Vidare säger hon att det är bra att plugga ihop med äldre studenter som har erfarenhet av kursen du läser och kan hjälpa dig att förstå, men också att fråga lärare och klasskamrater.</div> <div><br /></div> <div>– För att få en så bra start på studentlivet som möjligt är det bra att vara med på mottagningen redan från början, säger Catrin Lindberg.</div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Anna%20och%20Catrin_I0A6226_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px" /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Å</span><span>rets mottagning – en hybrid av digitala och fysiska aktiviteter</span></h2></div> <div>Precis som förra året kommer årets mottagning till stor del ske digitalt och det blir ingen samling vid Götaplatsen som traditionen påbjuder. Däremot kommer alla nya studenter redan första dagen att få samlas tillsammans med sina sektioner och träffa sina faddrar – eller ”phaddrar”, som de kallas på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Efter ett år av mestadels distansundervisning menar Anna Karlsson-Bengtsson att Chalmers har en helt annan kunskapsnivå om hur anpassningen till rådande omständigheter ska se ut.</div> <div><br /></div> <div>– Till första läsperioden i höst är vår ambition att alla studenter ska kunna ha halva sin schemalagda tid på campus, säger Anna Karlsson-Bengtsson. Det har vi längtat efter!</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Anna%20och%20Catrin_I0A6197_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:15px" />Var </span><span>generös och dela med dig</span></h2></div> <div>Både Catrin Lindberg och Anna Karlsson-Bengtsson framhåller att det i dessa tider är extra viktigt att vi tar hand om och visar respekt för varandra. Och att vi hjälps åt och delar med oss. </div> <div><br /></div> <div>– Behöver du stöd, oavsett om det handlar om studiehjälp eller känner att du behöver någon att prata med så kan du alltid vända dig till din phadder, programansvarig eller din studievägledare och be om att få hjälp att hitta rätt, säger Catrin Lindberg.</div> <div><br /></div> <div>Och Anna Karlsson-Bengtsson håller med.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Ta en titt runt omkring dig och ta med den som står vid sidan om, särskilt de första veckorna, säger hon. </span><br /></div> <div>Hon betonar också hur viktigt det är att alla, både studenter och anställda, stannar hemma vid minsta lilla sjukdomssymtom eftersom pandemin ännu inte är över. </div> <div><br /></div> <div>– Det är det enda och allra bästa sättet att skydda oss från smittspridning, säger hon. Och för att det ska fungera är det viktigt att studenterna håller kontakt med varandra och delar med sig av sina anteckningar och annat som händer när någon är hemma med symtom så att de inte missar något viktigt. </div> <div>– Vet man att andra tänker på en när man är krasslig är det lättare att stanna hemma, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Annas och Catrins fem bästa tips inför studiestarten</h2> <p class="chalmersElement-P"><strong>1.</strong><span><strong> </strong></span><strong>Delta i mottagningen.</strong> Var med så mycket du kan redan i början, välj ut de arrangemang du känner dig intresserad av och trygg att vara med på och respektera att andra kanske inte vill vara med. Sträck ut handen och träffa nya människor. Var beredd på att det kommer vara intensivt.</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div><strong>2. Ta alla chanser att repetera</strong>. Delta i alla studieförberedande övningar under introduktionsveckorna. Och våga fråga! Tro inte att alla andra förstår, tänk istället: ”jag frågar åt de andra” för förstår inte du så förstår nog inte de heller.</div> <div><br /></div> <div><strong>3. Se dig omkring i Göteborg.</strong> Cykla, åk spårvagn eller hyr en elsparkcykel och lär känna stan. Häng vid Röda sten och titta på den fantastiska utsikten. Åk båten över till Lindholmen, bada i Delsjön eller i havet. Göteborg har också en av Europas vackraste botaniska trädgårdar, där du kan njuta av en picknick. Så småningom hittar du ditt eget favoritställe!</div> <div><br /></div> <div><strong>4. Bekanta dig med campus.</strong> Ta tag i en fadder och be hen visa dig bästa pluggplatsen. Tänk på att du inte måste sitta där du vanligtvis har föreläsningar. På Chalmers finns det någonting för alla, titta på kårens hemsida och på Studentportalen och upptäck föreningar, experiment och allt du har möjlighet att ta del av. </div> <div><br /></div> <div><strong>5. Lär känna en internationell student.</strong> Det finns många spännande människor mitt där vi befinner oss, som har många andra erfarenheter än vad vi själva har. Engagera dig i Chalmers International Reception Committee (CIRC) och lär känna några av våra internationella studenter – särskilt du som börjar ett masterprogram!</div> <div><br /></div> <div>Sist men inte minst, ha kul och hjärtligt välkommen till Chalmers! </div> <div><br /></div> <div>Text: Johanna Fasth</div> <div>Foto: Anna-Lena Lundqvist</div> <div><br /></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/nystudent/Sidor/Ny_student.aspx" target="_blank" title="länk till studentportalen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Länk till mer information för nya studenter på Studentportalen</a></div> <div><a href="https://chalmersstudentkar.se/" target="_blank" title="länk till chalmers studentkår"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till Chalmers Studentkår</a></div> <div><a href="https://www.mk.chs.chalmers.se/" target="_blank" title="länk till mottagningskommittens sida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till Chalmers Studentkårs mottagningskommitté​</a></div> <div><a href="https://chalmersstudentkar.se/" target="_blank" title="länk till chalmers studentkår"></a></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div></div></div>Tue, 13 Jul 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxChalmersforskare med på polarexpedition till Arktis<p><b>​I slutet av juli avgår en polarexpedition med isbrytaren Oden från Helsingborg. Ombord finns Chalmersforskarna Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som ska kartlägga förändringar i det marina arktiska systemet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som till vardags forskar vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers kliver ombord på Oden för att studera det arktiska ekosystemets status i expeditionen Synoptic Arctic Survey. I den svenska delen av färden deltar 39 forskare från 14 institutioner, varav sex av dessa är svenska lärosäten. Färden är del av en internationell expedition där Oden är ett av ett tiotal forskningsfartyg som ska undersöka den Arktiska oceanen fram till 2022.</span><div>Eftersom Arktis är den del av planeten som för närvarande påverkas mest av den globala uppvärmningen är det en viktig region att kartlägga. Expeditionen kommer att färdas till ett relativt outforskat område i Norra ishavet. Förhoppningen är att mätningarna ska leda till en bättre förståelse för hur variationer i oceanen är sammankopplade, hur kol- och ekosystemet reagerar på klimatförändringar, och hur kemiska och biologiska störningar i en region kan spridas till en annan. </div> <div>Innan avgången den 26 juli väntar först en veckas karantän för alla ombord på grund av pandemin. I början av augusti börjar observationerna i Norra ishavet. Beräknad återkomst till Helsingborg är i slutet av september. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kommer ni att fokusera på i den här expeditionen?  </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi ska titta på de kemiska mätningar som rör kol- och karbonatsystemet.</div> <div><strong>Anna:</strong> Vi arbetar i ett team där jag och Amanda ansvarar för tre av mätningarna och kommer att tillbringa mest tid i labbet. Det blir många prover som ska göras så vi kommer att jobba tillsammans, men i skift för att hinna få analyserna gjorda. </div> <div><strong>Amanda:</strong> Historiskt har det gjorts fler fysiska och kemiska mätningar än biologiska och nu finns en stor ansats att göra allt det här arbetet parallellt. Eftersom alla dessa bitar hänger ihop med varandra känns det väldigt positivt. Våra mätningar kommer att bli en del av en större helhet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur känns det att åka till Arktis? </strong></div> <div><strong>Anna:</strong> Vi drivs av nyfikenhet och därför känns det lyxigt att få nörda ner sig totalt i det här ämnet på en isolerad plats med likasinnade. Vår expedition tar oss till ett område där man knappt har varit med en forskningsexpedition tidigare vilket också känns helt fantastiskt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Jag har alltid velat åka till Arktis eller Antarktis. Jag har tidigare varit på Svalbard på kurs, men det var inte så mycket till havs då utan vi höll oss mest på land. Det här är en otrolig möjlighet för vilken forskare som helst. Expeditionen är så välorganiserad och omfattande. Vi kommer verkligen att mäta allt när vi är där ute. För mig är det här drömmen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Kommer ni stöta på några isbjörnar?</strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi hoppas att få komma ut på isen även om det inte är huvudfokus för den här expeditionen. Jag skulle gärna vilja se isbjörnar, men också valar och fåglar. </div> <div><strong>Anna: </strong>Det kommer inte att finnas en egen forskningsgrupp ombord som tittar på marina fåglar och däggdjur, men vi uppmuntras till att hålla utkik och föra protokoll över våra observationer om det hinns med, lite i stil med medborgarforskning. Vi kan också hjälpa till med att fiska och se vilka fiskar som går att få tag i där. Vi får se om vi får någon sömn överhuvudtaget. Kanske blir det så att vi bara jobbar med mätningarna och spanar efter olika slags djur under tiden som vi är där. En kikare kommer definitivt att packas med. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur har era förberedelser sett ut innan avfärd? </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi vet redan exakt vad vi ska göra för analyser och mätningar och har en bra arbetsledare, vilket gör att det känns otroligt tryggt att åka iväg. Läkare kommer att finnas ombord och vi får mycket information innan vi åker, så det underlättar när man gör det för första gången. </div> <div><strong>Anna:</strong> Jag har mest förberett praktiska saker, som att fixa en extern hårddisk eftersom vi inte kommer att ha tillgång till internet när vi är där. Samt att kolla upp vad som gäller för olika försäkringar. Det jag bävar mest för är att vi alla ska sitta isolerade i varsitt hotellrum i en vecka innan vi åker. Den utmaningen känns mycket större på något sätt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ser ni mest fram emot?</strong></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag ser fram emot att gå in i en forskningsbubbla och den dagliga interaktionen med andra forskare. För den har man saknat under pandemin även om man har hållit kontakten digitalt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Ja, att upptäcka nya saker tillsammans och undra vad dessa kan betyda är så spännande. Jag ser fram emot att bara se hur det ser ut där. I sådana här områden känner man sig liten som människa och kan verkligen förundras över naturen. Det är väldigt långt bort från allting och vi kommer att vara isolerade från omvärlden. Det bäddar för nya perspektiv.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad hoppas ni att ert arbete ska leda till? </strong></span><br /></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag hoppas att vi kan bidra till förståelsen kring hur Arktis förändras, men också hur den arktiska miljön kan komma att påverka och påverkas av klimatförändringar. För faktum är att man inte riktigt vet det nu och det är just därför den här kartläggningen behövs. Vi behöver kunskap om hur vi kan bevara området. Nu när isarna smälter kan sjöfarten komma att öka och det är då viktigt att vi inte bara släpper på utan att det finns en plan för det som vilar på ett gediget forskningsunderlag. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Det finns väldigt många vita fläckar på kartan när det kommer till mätpunkter på Arktis. Därför kan nya mätpunkter betyda väldigt mycket för vår förståelse av platsen. Det är ett otroligt viktigt område som vi vet väldigt lite om. Det vi lär oss på expeditionen kan ge oss en fingervisning om vad som kan hända i framtiden.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Vedrana Sivac</div> <div><strong>Foto:</strong> Privat</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.polar.se/expeditioner/synoptic-arctic-survey-2021/" title="Extern länk till polar.se" target="_blank">Läs mer om expeditionen</a></div> <div><a href="https://www.polar.se/media/hc5n1wfx/rutt-sas-2021.jpg" title="extern länk till polar.se" target="_blank">Se en karta över det planerade undersökningsområdet</a></div> <div><br /></div>Tue, 13 Jul 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Ny-design-ger-elektroniska-papper-optimala-farger-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Ny-design-ger-elektroniska-papper-optimala-farger-.aspxNy design ger elektroniska papper optimala färger<p><b>​Tänk dig att kunna sitta i solen och läsa på en digital skärm, tunn som papper med samma bildkvalitet som om du hade suttit inomhus. Visionen behöver inte ligga så långt bort. På Chalmers utvecklar forskare en ny sorts skärmar – även kallade elektroniska papper – där omgivningens ljus används och energiförbrukningen blir minimal. Nu har de tagit fram en ny design som kan optimera färgkvaliteten och ta tekniken ännu närmare vår vardag. ​</b></p><div>​Traditionella digitala skärmar använder bakomliggande ljus för att lysa upp texter eller bilder. Det fungerar bra inomhus, men de flesta av oss har nog upplevt hur svårt det är att titta på dem i en starkt upplyst omgivning som till exempel ute i solen. Reflektiva skärmar använder däremot det naturliga ljuset runt om oss och härmar sättet som våra ögon reagerar när vi tittar på ett vanligt papper. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/elektroniska%20papper%20Anderas%20Dahlin/Marika_Gugole_220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträttbild Marika Gogole " style="margin:5px" /><br /><div>– För att reflektiva skärmar ska kunna få ett ordentligt genombrott och kunna konkurrera med de energikrävande digitala skärmar som vi använder i dag, måste bilder och färger återges med samma höga kvalitet. Vi vill visa hur tekniken kan användas och göra den intressant för marknaden, säger Marika Gugole, doktorand vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. ​​<br /><br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/bojbart-elektroniskt-papper-visar-hela-fargskalan%2cc3179469" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">Tidigare har forskarna lyckats ta fram ett ultratunt, böjbart material som återger alla färger som en led-skärm kan visa, och som bara kräver en tiondel av energin som en vanlig läsplatta förbrukar</a>. I en nyligen publicerad studie har forskarna tagit tekniken ytterligare ett steg framåt. Den här gången har de utgått från ett redan utforskat poröst ämne – en nanostruktur där volframtrioxid tillsammans med guld och platina gör så att e-pappret ändrar färg​. Utifrån detta har chalmersforskarna tagit konceptet vidare och skapat en omvänd design, som gör att färgerna kan visas mycket bättre på skärmen. <a href="https://doi.org/10.1021/acs.nanolett.1c00904" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Resultaten presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nano Letters. </a></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Omvänd design för bästa möjliga färgkvalitet</h2></div> <div><span style="background-color:initial">Den stora skillnaden med den nya designen är att forskarna har placerat det som gör materialet elektriskt ledande under den pixlade nanostrukturen som återger färgerna. Tidigare låg dessa ovanpå strukturen, vilket ledde till att färgerna på den reflektiva skärmen inte fick optimal kvalitet. Med den nya designen tittar man direkt på den pixlade ytan och ser därför färgerna mycket klarare.​</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div>Utöver den minimala energiåtgången finns även andra fördelar med reflektiva skärmar. Till exempel blir ögonen inte lika trötta som när man tittar på en vanlig skärm.<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/elektroniska%20papper%20Anderas%20Dahlin/Andreas_Dahlin%20220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Anderas Dahlin " style="margin:5px" /><br />För att tillverka dessa reflektiva skärmar krävs vissa sällsynta metaller som guld och platina, men mängderna som behövs i den slutliga strukturen är mycket små eftersom den är så tunn. På sikt har forskarna goda förhoppningar om att det ska gå att avsevärt minska mängderna som behövs till produktionen. <br /><br /></div></div> <div>–Vårt främsta mål när vi utvecklar reflektiva skärmar, eller elektroniskt papper, är att hitta hållbara lösningar och spara energi. Energiförbrukningen blir nästan noll eftersom vi helt enkelt utnyttjar omgivningens ljus, säger forskningsledaren Andreas Dahlin, biträdande professor vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Flexibelt och brett användningsområde ​</h2></div> <div>Reflektiva skärmar finns redan idag i somliga läsplattor, men de visar enbart färgerna svart och vitt bra, vilket begränsar användningen av dem. ​<br /><br /></div> <div>– En stor industriaktör med rätt teknisk kompetens skulle i princip kunna börja utveckla en produkt med den nya tekniken inom ett par månader, säger Anderas Dahlin. </div> <div><br /></div> <div><div>Han ser också ett flertal olika användningsområden framför sig. Förutom smarta telefoner och läsplattor skulle det också kunna vara utomhusreklam och då fungera som energi- och resurssparande alternativ till såväl tryckta affischer som dagens rörliga digitala skärmar.  </div> <div>​<br /></div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> ​Mer om forskningen </h3> <div><ul><li>Forskningen om det nanotunna elektroniska pappret har pågått under ett flertal år på Chalmers och arbetet har belönats med både internationell uppmärksamhet och stora strategiska forskningsanslag. <br /><br /></li> <li>​Tekniken i chalmersforskarnas energisnåla reflektiva skärmar bygger på ett material som kan reglera hur ljus absorberas och reflekteras. I den nanostruktur som utgör materialet bidrar volframtrioxid, guld och platina till färgerna och deras växlingar. Nanostrukturen leder elektroniska signaler genom hela skärmen och kan mönstras för att skapa högupplösta bilder. Med hjälp av en ny design utvecklad på Chalmers visas färgerna mycket tydligare jämfört med tidigare koncept. <br /><br /></li> <li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1021/acs.nanolett.1c00904" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Electrochromic Inorganic Nanostructures with High Chromaticity and Superior Brightness</a> har publicerats i Nano Letters och är skriven av Marika Gugole, Oliver Olsson, Stefano Rossi, Magnus P. Jonsson och Andreas Dahlin. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet.</li></ul></div> <div><div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta: </h3></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Dahlin.aspx" title="länk till Anderas Dahlins personliga profilsida ">Andreas Dahlin</a><br />biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola<br /><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/gugole.aspx" title="länk till Marik Gogoles personliga profilsida ">Marika Gugole</a><br />doktorand, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola</div></div> <div>​<br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">​</h3> ​Mon, 12 Jul 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/varldsunika-radarkomponenter-banar-vag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/varldsunika-radarkomponenter-banar-vag-.aspxUnika radarkomponenter för mer hållbart flyg <p><b>​Beräkningar visar att effektivare flygledning kan minska flygets belastning på klimatet påtagligt. Men då krävs nya och avancerade radarsystem för mer exakt navigering. Nu har ett Chalmerslett forskningsprojekt utvecklat radarkomponenter med unik prestanda som ska bidra till minskad klimatpåverkan.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett europeiskt mål för flygets minskade klimatpåverkan anger att flygplan som sätts i drift efter år 2020 ska ha 50 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med de som sattes i drift år 2000. Av denna förbättring beräknas effektivare lufttrafikledning bidra med cirka 10 procentenheter. Nya effektiva trafikledningssystem, som underlättar flygning vid regn och dimma, är en viktig åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid och att nå målet. När flygplan kan flyga rakare mot destinationen och undvika avbrutna landningsförsök på grund av dåligt väder minskar de onödiga utsläppen.</span><div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Komponenter med rätt egenskaper har saknats</h2> <div>En förutsättning är att flygledningssystemet uppgraderas med radar på flygplanen. Sådan radar arbetar i det tilldelade frekvensområdet 93–100 gigahertz. Problemet är att radarkomponenter inom detta frekvensområde, med egenskaper som tillåter storskalig användning och är tillräckligt kostnadseffektiva, inte har funnits på marknaden. Men nu är alltså ett Chalmerslett europeiskt projekt – efter nära tre års forskning – först i världen med att demonstrera just den här typen av komponenter.  </div> <div>–  Flyget har en stor klimatpåverkan och det är angeläget att jobba med många åtgärder parallellt för att minska påverkan. Det känns jätteroligt att kunna bidra till ett mer hållbart flygande i framtiden, säger Dan Kuylenstierna, docent vid avdelningen för mikrovågselektronik på Chalmers och ledare för projektet.  </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaning att generera hög sändareffekt vid hög frekvens</h2> <div>De radarkomponenter som har utvecklats i projektet liknar dem som sitter i självkörande bilar. Men för att kunna användas i flygplan, särskilt vid regn och dåligt väder, behöver sändareffekten öka betydligt. Det är i sig en svår uppgift, eftersom de frekvenser som används inom flyget är högre än de som används för bilradar – och det blir allt svårare att generera hög sändareffekt ju högre frekvensen är. För att lösa problemet har forskningsprojektet utvecklat nya kretsar och kapslingsmetoder. Det gör att tekniken nu kan integreras i nya flygplans lufttrafikledningssystem på ett sätt som är både kostnadseffektivt och tillförlitligt.<br /><br /></div> <div>Forskningsprojektets vetenskapliga resultat har publicerats vid internationella konferenser: </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9392981" target="_blank" title="Länk till publikation A 24 GHz Sub-Harmonically Pumped Resistive Mixer in GaN HEMT Technology"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A 24 GHz Sub-Harmonically Pumped Resistive Mixer in GaN HEMT Technology</a></span><br /></div> <div><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9331430" target="_blank" title="Länk till publikation A low phase noise W-band MMIC GaN HEMT oscillator"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A low phase noise W-band MMIC GaN HEMT oscillator​</a></div> <div><br /></div> <div>Projektet har också lett till ett inskickat patent.​</div> Thu, 08 Jul 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/Socialdepartementet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/Socialdepartementet.aspxSocialdepartementet<p><b>​​Den 10 juni presenterade CVA sin verksamhet och projekt för medarbetare på Socialdepartementet</b></p>Det var en redovisning där såväl konceptprogram som pågående projekt och utbildningsinsatser presenterades. Det gav deltagarna dels en bild av bredden av frågor som CVA arbetar med, dels information om variationen av frågor som finns kring vårdens miljöer. Vårdmiljöfrågor omfattar ett spektra från detaljutformningsfrågor till strategier och strukturer i de organisationer som kravställer och tar fram vårdmiljöer. CVA ser det som nödvändigt och kul att möta nya organisationer och intressen samt positivt att departementet närmast CVAs verksamhet känner till vad vi gör.Fri, 02 Jul 2021 10:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studenter-lar-sig-om-observatorsingripande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studenter-lar-sig-om-observatorsingripande.aspxStudenter lär sig bidra till god arbetsmiljö<p><b>​​​Hur kan jag ingripa när jag ser att någon i min närhet blir illa behandlad?  Sjökaptensstudenter och blivande sjöingenjörer på Chalmers får lära sig hur man på bästa sätt kan hantera obekväma och diskriminerande situationer. </b></p><div><span style="background-color:initial">En obligatorisk, grundläggande säkerhetsutbildning, med fokus på sjösäkerhet och personlig skyddsutrustning har sedan hösten 2020 även inkluderat ett kursmoment om så kallat observatörsingripande.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Syftet med att anordna workshoppar i observatörsingripande är att ge studenterna verktyg för att både kunna och våga ingripa i situationer under studietiden, i arbetslivet eller i privatlivet där man upplever någon form av trakasserier. Att det är en del i den obligatoriska säkerhetsutbildningen vid sidan av brandsäkerhet och träning i livflotte är viktigt menar programansvarig för Sjökaptensprogrammet, Johan Hartler:<img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/JohanHartler%20profilfoto.jpg" alt="johan hartler" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:220px;height:147px" /><br /><br /></div> <div>– Det ger ett starkt signalvärde. Vi vill betona att den psykosociala arbetsmiljön är väldigt betydelsefull. Att motverka trakasserier är viktigt för att skapa en hållbar arbetsplats, där människor vill stanna kvar över lång tid. Alla ska känna sig trygga på arbetsplatsen och under sin studietid.</div> <div><br /></div> <div>Utbildningen innehåller övningar kopplade till konkreta situationer som kan uppstå, exempelvis att någon är respektlös mot sina kollegor eller drar nedsättande skämt. Dessutom får studenterna ta del av teoretisk bakgrund innehållande kunskap om vad trakasserier är och vilka olika diskrimineringsgrunder som finns.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">#MeToo visade vägen framåt</h3> <div>Att verka för en studie- och arbetsmiljö fri från trakasserier är ett ständigt pågående arbete på Chalmers. I och med att #MeToo visade att det fanns mer trakasserier under ytan än vad som tidigare kommit fram, startade universitet och studentkåren projektet Chalmers mot sexism. En gemensam satsning som bland annat mynnade ut i en digital anmälningsplattform som heter ”Trygg på Chalmers” där både anställda och studenter kan rapportera upplevda eller bevittnade trakasserier. Dessutom har Chalmers varit djupt involverade i sjöfartsbranschens initiativ ”Vågrätt” som startades som en reaktion efter #MeToo.</div> <div><br /></div> <div>För att utveckla sitt arbetsmiljöarbete ytterligare valde teamet bakom Sjökaptensprogrammet att inkludera fler frågor om jämlikhet, jämställdhet och trakasserier på sina Arbetsmiljödagar 2018. </div> <div><br /></div> <div>Satsningen uppskattades både av studenter och av de branschrepresentanter som fanns på plats och 2019 fick programmet medel från stiftelsen Sveriges sjömanshus för att kunna fortsätta driva på arbetet mot trakasserier tillsammans med Linnéuniversitetet. Detta arbete har nu lett fram till att metoden för aktivt observatörsingripande idag är en obligatorisk del i den grundläggande säkerhetsutbildningen för blivande sjökaptener och sjöingenjörer sedan hösten 2020. Hittills har 200 chalmersstudenter deltagit i workshopparna och 120 studenter från Linnéuniversitet. Johan Hartler har också varit på Öckerö Sjöfartsgymnasium och hållit en utbildning i ämnet och han tycker att gensvaret från studenterna har varit bra.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span>Majoriteten är mycket positiva, men det är klart, vi kan aldrig nå fram till alla. Vissa vill inte ta till sig kursinnehållet. Men genom den här utbildningen visar vi vad Chalmers står för och hur vi vill att våra studenter ska agera när de kommer ut i branschen. Budskapet är tydligt, trakasserier är helt oacceptabelt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stort intresse från branschen</h3> <div>Det fanns ett stort intresse från branschen redan under Arbetsmiljödagarna 2018 och flera företag har hört av sig till Johan Hartler och hans kollegor på Linnéuniversitetet för att få ta del av deras utbildningskoncept i observatörsingripande.</div> <div><br /></div> <div>– Flera branschaktörer, bland annat Skärgårdstrafiken och Gotlandsbolaget vill försöka få in delar av vårt kursinnehåll i sina interna säkerhetsutbildningar, vilket är jättekul! Detta har blivit Chalmers stora bidrag i Vågrätt-satsningen. Att kunna vara med och påverka branschen i rätt riktning känns otroligt bra!</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><br /></div> <div><br /></div>Fri, 02 Jul 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxChalmersstudenternas prototyp testas av läkare<p><b>​När läkare undersöker patienters öron, svalg eller näshåla så använder de en lampa som sitter placerad med ett fäste runt huvudet. Med covid-19 kom ett kraftig ökat behov av skyddsvisir och dessa behövde kombineras med lamporna. Visiren, som togs fram ganska snabbt, har dock inte fungerat helt tillfredsställande. Studenter vid civilingenjörsprogrammet Teknisk design fick därför i uppdrag att komma med förbättringar, och de lyckades så bra att visiren nu testas i vården. </b></p> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20fäste%20vid%20sladd_750px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:290px;height:189px" />Det har tidigare gjorts en del försök att förbättra skyddsvisiren så att de ska passa med lamporna, men resultaten har inte varit helt tillfredsställande Öron-näsa-halsmottagningen på NÄL i Trollhättan gav därför en grupp studenter vid Chalmers i uppdrag att ta fram ett skyddsvisir som kunde uppfylla användarkraven. Projektet gjordes inom ramen för studenternas kandidatarbete och är en del i studenternas utbildning. Kandidatarbetena görs på det tredje året i civilingenjörsutbildningar och är ofta relaterade till verkliga problem i samhället och industrin.</div> <div> </div> <div>– Projektet har utgått från ett aktuellt behov som under året har blivit påtagligt i vården. Det blir väldigt tydligt att ett arbetssätt där behoven ligger i fokus är viktigt för att komma fram till en bra lösning. Vi är väldigt nöjda med sättet studenterna har tagit sig an projektet och ser fram emot att kunna testa konceptet vidare, säger Åsa Lenberg läkare på NÄL i Trollhättan</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En annorlunda lösning gav oväntat bra resultat <br /></h2> <h3 class="chalmersElement-H4">Hur ni arbetat med att ta fram det här skyddsvisiret?</h3> <div>– Först gjorde vi en gedigen användarstudie för att få en tydlig bild av problemet. Sen är det ju ett antal krav som uppdragsgivaren vill ska uppfyllas. Till exempel så måste visiren ge ett bra stänkskydd, men också ha en god komfort och vara lätta att använda. Sen hade vi en process där vi lade fram massor med olika idéer och tog fram prototyper utifrån detta, säger Alvina Ståhl.</div> <div> </div> <div>– Grundidén med vår lösning, till skillnad från de tidigare lösningarna, där visiret antingen sitter innanför eller utanför lampan, är att visiret fästs på lampan. Det eliminerar repor på visiret, och skapar god plats till munskydd och glasögon om det behövs. Det minimerar också uppkomsten av imma, säger Gustav Brogren. </div> <div> </div> <div>– Själva lamporna är väldigt dyra och visiren måste också kunna bytas på ett smidigt sätt av läkarna själva. Vi har tagit fram laserskurna PET-visir med hål som kan träs på den befintliga lampan. Detta hålls sedan samman med en ring av flexibel polymer. Vi har också hårda lister uppe och nere för stabilitet och passform, säger Maja Kristensson.   </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(CUDA)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(Storz)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><br /><br /><br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><em>Visiren sitter här på lampor från två olika fabrikat. Foto: Adam Udén</em> <br /></p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kom ni fram till just den här lösningen?</h3> <div>– Att visiret skulle sitta på lampan var inte självklart från början utan den idén hängde med lite för att den var annorlunda. Den fick heller inte så höga poäng utifrån de utvärderingsmatriser vi ställde upp, men det berodde till viss del på felaktiga antaganden från vår sida. När vi testade att bygga en enkel prototyp genom att borra ett hål i visiret och satte den på lampan så funkade det jättebra, säger Marcus Lidman.</div> <div> </div> <div>– Ja, vi kände nog alla nästan direkt att vi hade hittat en bra lösning då. Vi gjorde också användartester som bekräftade att vi var rätt ute. Alla läkare som vi har varit i kontakt med tyckte att vårt visir har känts bättre, stabilare och säkrare än samtliga lösningar som testats tidigare, säger Jens Junkers. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur var det att jobba med ett riktigt problem?</h3> <div>– Superkul! Det har märkts att det har varit på riktigt för läkarna har varit väldigt engagerade. Det är ju också väldigt roligt att få bidra med något som hjälper dem i deras arbete. Västra Götalandsregionen verkar också ha varit mycket nöjda med resultatet och det har varit roligt att jobba med dem. Vi tror att skyddsvisir kommer att fortsätta användas även efter pandemin . Det verkar som att synen på skyddsutrustning har ändrats en del under den här tiden. Det känns jättekul att få vara med och ta fram en riktigt produkt som blir så omtyckt att den tas in i verksamheten på det här sättet, säger Adam Udèn.</div> <div> </div> <div>Alla i gruppen menar att det har fungerat bra att jobba tillsammans trots de inte har kunnat träffa varandra på samma sätt som tidigare. Vilket de alla menar till stor del beror på en bra gemenskap i klassen och att de känner varandra mycket väl.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kandidatarbetet</h2> <div><a href="https://hdl.handle.net/20.500.12380/302842">Länk till hela arbetet: Produktutveckling av visir anpassat till pannlampa​ ​</a></div> <div><br /></div> <div>Konceptet studenterna på <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx" title="Länk till programmet Teknisk design på Chalmers">Teknisk design​</a> har tagit fram kallas för PÅL (Pannlampa och visir med hål), och bygger på att ett visir med hål <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx"></a>träs på den befintliga lampan. Lösningen består av fyra delar. Ett visir, en flexibel ring och två hårda böjda lister. Lösningen påverkar inte befintlig utrustning och visiret kan monteras på under 30 sekunder. Konceptet kan enkelt anpassas till olika typer av pannlampor genom att förändra formen på den flexibla ringen. De böjda listerna är universella och fungerar i kombination med flera modeller av pannlampor.</div> <div><br /></div> <div>De primära användarna av produkten har varit öron-näsa-hals-läkare, men produkten skulle kunna appliceras även inom till exempel kirurgi som använder liknande utrustning. Behovsstudien genomfördes på NÄL sjukhus i Trollhättan.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andreas-dagman.aspx">Andreas Dagman</a>, programansvarig Teknisk Design</div> <div>Elin Ståhl, Innovationsplattformen, Västra Götalandsregionen</div></div> Thu, 01 Jul 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pandemin-slog-hardast-mot-varldens-och-Goteborgs-mest-utsatta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pandemin-slog-hardast-mot-varldens-och-Goteborgs-mest-utsatta.aspxPandemin slog hårdast mot världens mest utsatta<p><b>​​Nu jämför chalmersforskare Göteborg stads hantering av pandemin med andra städer runtom i världen.  I en vetenskaplig artikel, där även Buenos Aires, Kapstaden, Manchester, Shimla i Indien och Kisumu i Kenya har utvärderats, framgår det att de mest utsatta grupperna drabbats hårdast av covid-19. </b></p><div><span style="background-color:initial">​I studien jäm</span><span style="background-color:initial">fördes städernas insatser och styrning. Utöver nationella rekommendationer och förbud har städerna infört både egna restriktioner och lättnader för att mildra effekterna av pandemin. </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I Göteborg handlar det bland annat om hur gymnasieskolorna arbetat med distansundervisning och förbudet mot besök på äldreboenden, men också tillfälliga möjligheter att hålla uteserveringarna öppna, bredare cykel- och gångbanor och lägre parkeringsavgifter.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sveriges hantering av pandemin har fått stor internationell uppmärksamhet för ansträngningarna att hålla samhället så öppet som möjligt. Restriktionerna i Sverige har varit mindre omfattande än i många andra länder och staten har kraftigt ökat de generella statsbidragen till landets kommuner för att mildra effekterna av pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Men det finns också uppgifter om att allt fler människor sökt sig till Stadsmissionen och liknande organisationer och polisen rapporterar ett kraftigt ökat antal fall med våld i nära relationer, säger projektmedarbetaren Jan Riise. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Han har ingått i forskningsprogrammet Mistra Urban Futures och är en av författarna till en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften City. Medförfattare är bland andra chalmerskollegan Sandra Valencia och Sara Pettersson på Stadsledningskontoret i Göteborg. Professor David Simon, tidigare föreståndare för Mistra Urban Futures var artikelns huvudförfattare och redaktör. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Städer och utsatta grupper mest drabbade </h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den viktigaste slutsatsen av forskningen är att pandemin har återspeglat och förstärkt befintliga ojämlikheter i samhället. De mest utsatta grupperna drabbades genomgående hårdast. Personer i dessa grupper har varit mer utsatta för smitta än andra, blivit mer allvarligt sjuka och löpt en större risk att dö. Mönstret är genomgående i städer och i ytterkantsområden i alla de granskade länderna.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /></div> <div> </div> <div>Virusets effekter var varken enhetliga eller slumpartade, utan berodde på miljömässiga och sociala förutsättningar som varit gemensamma för många utsatta grupper. Sjukvårdspersonal och andra yrkesgrupper i nära kontakt med allmänheten, trångbodda och grupper med sämre tillgång till öppna ytor och rekreation har varit överrepresenterade.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I Göteborg finns skillnader mellan olika stadsdelar, även om de tycks ha jämnats ut något under senare delen av 2020. Erfarenheterna från Göteborg kan närmast jämföras med utvecklingen i Greater Manchester som är en storstadsregion med ett visst mått av självständighet i förhållande till det annars ganska centraliserade Storbritannien. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Liksom på andra håll har det varit utsatta grupper som drabbats hårdast och tilltagande ojämlikheter har förvärrat situationen för de sämst ställda. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Författarna betonar vikten av att också se pandemin som en katalysator för att arbeta med existerande ojämlikheter, snarare än att tillåta att de ökar än mer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Många av de åtgärder som vidtagits har lyft fram gång, cykling och en minskad biltrafik, vilket har lett till mindre luftföroreningar. Det ökade distansarbetet har också öppnat upp för möjligheter att omvandla kommersiella ytor i innerstäder till bostäder.   </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den stora utmaningen nu är att på allvar ta itu med de ökande klyftorna och att arbeta och planera för jämställdhet och hållbarhet, säger professor David Simon, som har också skrivit ett<a href="https://campaignforsocialscience.org.uk/news/cities-coping-with-covid-19/" target="_blank"> blogginlägg för brittiska Campaign for Social Science.</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div>Läs hela artikeln:<br /><a href="https://doi.org/10.1080/13604813.2021.1894012" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />“Cities coping with Covid-19” i tidskriften CITY​</a></div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>För mer information eller för att intervjua någon av författarna, kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Jan Riise, projektutvecklare på GMV, Göteborgs Centrum för Hållbar Utveckling</div> <div> </div> <div>jan.riise@chalmers.se </div> <div> </div> <div>070-823 3377</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>David Simon, professor Royal Holloway University of London, tidigare föreståndare för Mistra Urban Futures </div> <div> </div> <div>+44 (0)1784 443651</div> <div> </div> <div>d.simon@rhul.ac.uk</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sandra Valencia, forskare på GMV, Göteborgs centrum för hållbar utveckling</div> <div> </div> <div>Sandra.valencia@chalmers.se</div>Thu, 01 Jul 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Juniorer-vill-losa-vaccindistribution-i-Indonesien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Juniorer-vill-losa-vaccindistribution-i-Indonesien.aspxJuniorer vill lösa vaccindistribution i Indonesien<p><b>Ett internationellt lag med studenter och deras mentor från Chalmers har utsetts till vinnare av The Junior Academy Challenge för sitt holistiska koncept för Covid-19-vaccindistribution i Indonesien, världens största önation.</b></p>​Genom <a href="https://www.nyas.org/programs/global-stem-alliance/the-junior-academy/">Junior Academy</a> samlas vetenskapssugna ungdomar från hela världen för tillsammans finna kreativa lösningar på stora samhällsutmaningar. Bland utmaningarna, som utgår från <a href="https://www.globalamalen.se/">FN:s SDG’s</a>, fanns våren 2021 “Global Vaccine Distribution”. Det vinnande laget leddes av mentorn Shashank Bhattarai, civilingenjörsstudent inom samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Hans lag presenterade en lösning för att förbättra och accelerera vaccindistributionen i Indonesien, världens största önation, med världens fjärde största befolkning och en utbredd skepticism mot vaccin. Det vinnande konceptet döptes till Karikó, efter Katalin Karikó, pionjär inom mRNA teknik som används i COVID-19-vaccin.    <br /><br />   – I korthet var det en kombination av hårt arbete, positiv attityd, lagarbete samt en vilja att bidra till samhället som gjorde att laget kunde ta fram det vinnande konceptet, säger Shashank Bhattarai.    <br /><br />Teamets lösning ska svara upp mot nyckelaspekterna: produktion, tilldelning, supply chain och transport, spårning samt acceptans och tillgång, och fokuserar därför på kyl-logistikkedjor, drönarleveranser, rumsdata, lagringsenheter hash graphs &amp; IOT och onlineplattformar. Konceptet är visserligen framtaget utifrån indonesiska förhållanden men kan anpassas för att fungera i annan kontext. Shashank reflekterar över hur han använt det han fått med sig från utbildningen in i projektet.    <br /><br />   – Infrastruktur och miljöteknik är ett interdisciplinärt program som använder PBL, problembaserat lärande, som innebär att man jobbar i olika team för att hitta lösningar bland annat genom att söka igenom stora mängder information. Arbetssättet och erfarenheten av lagarbete hjälpte mig i mitt mentorsskap och i att planera upp delmål, projektkommunikation, tidplaner och uppföljning.    <br /><br />Lagen som deltar i utmaningarna består av skolelever i åldrarna 13-17 år och Team Karikós lagmedlemmar kom från USA, Storbritannien och Argentina. En av nyckelelementen i utmaningen är att kunna samarbeta trots geografiska avstånd och över nationsgränser.    <br /><br /><div>   – Att vara mentor har varit väldigt lärorikt och jag är stolt över att ha fått vara mentor åt det här teamet som tillsammans skapade den vinnande lösningen. Jag fick verkligen pusha mig själv eftersom det är en ny erfarenhet att leda ett team i en internationell plattform. Det här har stärkt mina kunskaper inom forskning, kommunikation, samarbete och att vara en god lyssnare – vilket jag tror är viktigt både i den professionella och den personliga utvecklingen, säger Shashank Bhattarai.   </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.iva.se/publicerat/utmaning-vaccin/">Länk till IVA:s nyhet om vinsten</a><br /></div> <div><br /></div> <em> </em><div><em>Varje är får ca 1000 vetenskapsintresserade studenter i åldrarna 13-17 år möjlighet att delta i </em><span><em><a href="https://www.nyas.org/" target="_blank">The New York Academy of Science</a> initiativ </em><span style="display:inline-block"></span></span><em>The Junior Academy. </em><a href="https://www.iva.se/"><em>IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien</em></a><em>, är NYAS svenska partner och arrangerar och administrerar deltagande för svensk del, och ligger även bakom utmaningen Global Vaccine Distribution. Studenterna samarbetar online i självvalda, internationella team i upp till sex deltagare.Varje team paras ihop med en mentor med bakgrund inom vetenskap, teknik, ingenjörsskap eller matematik, som ska leda teamet under den tioveckors-period som utmaningen pågår. De projekt-baserade utmaningarna fokuserar på FN:s globala mål för hållbarhet. The Academy presents challenges twice per year. Challenges run from September through December and again from January through May. </em><br /></div>Wed, 30 Jun 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxGenombrott för att spåra RNA i celler<p><b>​​Forskare på Chalmers har lyckats ta fram en metod för att märka mRNA molekyler och följa dess väg i cellerna, med blotta ögat i ett mikroskop och i realtid – utan att påverka mRNAts naturliga funktion. Genombrottet har stor betydelse för att underlätta utvecklingen av nya RNA-baserade mediciner. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">RNA-baserade medicinska terapier erbjuder fantastiska möjligheter att förebygga, behandla och potentiellt bota sjukdomar. </span><span></span><span>Men leveransen av RNA-terapier in i cellen är fortfarande ineffektiv och otill​räckligt kartlagd. Leveransmetoderna behöver optimeras för att RNA-teknikens potential ska kunna utnyttjas till fullo.</span><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">En ny metod som presenterades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society, kan bli en viktig pusselbit för att övervinna leveransproblemet. </span><div><h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Marcus%20Wilhelmsson_320x320.jpg" alt="Porträttbild Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatRight" /></span></h3> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><div>– Eftersom vår metod kan bidra till att lösa ett av de största problemen för att upptäcka och utveckla nya läkemedel, ser vi att den här forskningen kan underlätta ett paradigmskifte från traditionella läkemedel till RNA-baserade terapier, säger Marcus Wilhelmsson, Professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.</div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör mRNA självlysande utan att påverka dess naturlig aktivitet  </h2> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial">Forskningen bakom metoden har gjorts i ett samarbete mellan kemister och biologer på Chalmers och AstraZeneca och inom forskningscentret <a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx" title="Länk till extern hemsida ">Formulaex</a>. </span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att byta ut en av RNAs egna byggstenar, baser, till en självlysande variant som har originalbasens naturliga egenskaper. De fluorescerande baserna som gör RNAt självlysande har utvecklats med hjälp av en särskild kemi, och studien visar att den här metoden för att göra RNA självlysande inte påverkar mRNAts biologiska egenskaper. Den stör inte heller cellens förmåga att översätta mRNA till protein. Det är ett viktigt genombrott som aldrig tidigare lyckats, och den självlysande märkningen gör att forskarna kan följa de aktiva mRNA molekyler in i cellen och i realtid se hur de tas upp i den i ett mikroskop. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En svår utmaning när man arbetar med mRNA är att dessa är väldigt stora, men samtidigt ömtåliga molekyler.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Elin%20Esbjorner%20320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />De kan inte kan ta sig in i celler själva, och man måste därför paketera dem. Den metod som hittills visat sig vara mest framgångsrik använder sig av lipida nanopartiklar, små droppar. Det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla nya och mer effektiva lipida nanopartiklar, (något som forskare på Chalmers också arbetar med i ett annat projekt) men för att kunna göra det behöver vi förstå hur de tas upp. Att se i realtid hur mRNAt fördelar sig i cellen är därför ett viktigt verktyg. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den stora vinsten med den här metoden är att vi nu lätt kan se vart i cellen som det levererade mRNA tar vägen och i vilka celler som proteinet bildas, utan att vi förlorar RNAts naturliga protein-översättande förmåga, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik och artikelns andra huvudförfattare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ger viktig information för att bidra till upptäckter av nya läkemedel ​</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Forskare som arbetar inom området kan använda metoden för att få större kunskap om hur RNAts<br />upptagsprocess fungerar och därmed kan utvecklingen av nya läkemedel både snabbas på och effektiveras. <br />Till skillnad från befintliga metoder för att studera RNA i mikroskop, ger den nya korrekt och mer detaljerad kunskap om processen.<br /><br /></div> <div>– Hittills har det inte gått att mäta den naturliga hastigheten och effektiviteten med vilken RNAt verkar i cellen. Då får man fel svar på frågorna som man ställer när man vill ta fram ett nytt RNA-läkemedel. Om man med sin metod vill ha svar på vilken hastighet en process har och svaret metoden ger är en femtedel av den hastigheten som sker naturligt i cellen när ett läkemedel tas upp och verkar, blir det svårt att kunna optimera läkemedelsutvecklingen, säger Marcus Wilhelmsson.</div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><h2 class="chalmersElement-H2">På väg mot nyttiggörande - direkt in på IVA:s 100 lista ​</h2></div> <div>När forskarna insåg vilken skillnad metoden skulle kunna göra och hur angelägen den nya kunskapen är för fältet, gjorde de sina resultat tillgängliga så snabbt som möjligt. Nyligen fick de ytterligare bekräftelse på intresset för metoden när Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut forskningsprojektet och innovationen till sin årliga 100- lista. Där lyftes den också fram som särskilt angelägen för att öka samhällets motståndskraft mot kriser. För att säkra att metoden kommer till nytta har forskarna skickat in en patentansökan och planerar för ett avknoppningsbolag, med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://blogs.sciencemag.org/pipeline/archives/2021/04/05/watching-mrna-do-its-thing-in-living-cells" title="Länk till bloggen på extern webbplats ">Forskningen har också presenterats i Science Translational Medicine’s populära ”In The Pipeline”-blogg, som ett särskilt spännande bidrag till forskningsfältet. ​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="Länk till vetensakplig artikel i JACS">Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Journal of the American Chemical Society (JACS)​</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt </h3> <div>Marcus Wilhelmsson, professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 722 3051, marcus.wilhelmsson@chalmers.se <br /><br /></div> <div>Elin Esbjörner, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 021-772 51 20<br />eline@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"></a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"><div style="display:inline !important">​</div></a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div></div> ​​Wed, 30 Jun 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-nå-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-n%C3%A5-klimatmal.aspxEnergisystemet i Europa behöver förändras i grunden <p><b>​Det finns flera framkomliga vägar mot en koldioxidneutral framtid, och det är möjligt att uppnå den till 2050. Men det kräver omedelbara insatser. Det är budskapet från europeiska vetenskapsakademier, däribland Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som fått i uppdrag av EU-kommissionen att ge råd om energiomställningen i Europa.</b></p>​<span style="background-color:initial">–<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" /> Vår rapport visar på stora utmaningar men också betydande möjligheter i omställningen av energisystemet, säger IVA-ledamoten Filip Johnsson, professor i Energisystem på Chalmers, som är en av experterna bakom de underlag med råd som tagits fram till EU-kommissionen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">I råden understryker expertgruppen att övergång till hållbar energi inte bara är en teknisk utmaning. För att möjliggöra övergången måste ett enormt systemproblem lösas genom samordning av investeringar, konsumtion och beteenden i hela Europa. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Detta innebär att hela det europeiska energisystemet måste förändras – en förändring som kommer att påverka alla delar av vårt samhälle och kräver enorma investeringar under övergången. Arbetet måste också påskyndas om vi ska kunna uppnå EU:s mål om klimatneutrala utsläpp senast 2050.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div>– Vi är stolta över detta samarbete med toppexperter från akademier över hela Europa, som resulterat i att vi kan lämna över denna omfattande rapport till EU-kommissionen. Rapporten blir ett viktigt underlag till EU:s strategi för en koldioxidfri framtid, säger Tuula Teeri, vd på IVA. </div> <div><br /></div> <div><div>I arbetet med <b>Evidence Review Report</b> valde SAPEA ut experter från olika discipliner. Gruppen leddes av professor Peter Lund. <br /><span style="background-color:initial">Hela rapporten och en fullständig​ lista över </span><span style="background-color:initial">arbetsgruppen finns på </span><a href="http://www.sapea.info/energy"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />www.sapea.info/energy​</a><br /><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/energisystemet-i-europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-na-klimatmal/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer info på IVA.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><b>Fakta Euro-CASE</b></div> <div>För fem år sedan inrättade EU-kommissionen SAM, <a href="https://www.sapea.info/">The Scientific Advice Mechanism</a>. Via den samarbetar europeiska nätverk av vetenskapsakademier för att bistå med vetenskapligt underlag för framtida politiska beslut. Ett av nätverken är Euro-CASE (European Council of Academies of Applied Sciences, Technologies and Engineering) som samlar europeiska akademier, däribland IVA, med ingenjörsvetenskap och teknik i fokus. </div></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div></div> ​​Tue, 29 Jun 2021 18:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/Webbinarium-om-vardens-administrativa-arbetsplatser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/Webbinarium-om-vardens-administrativa-arbetsplatser.aspx​Webbinarium om vårdens administrativa arbetsplatser<p><b>​CVA bjuder in till ett webbinarium den 8/9 kl 13:00-15:00</b></p>CVA bjuder in till ett webbinarium den 8/9 kl 13:00-15:00 med tema: <br />Vårdens administrativa arbetsplatser.<br />Webbinariet tar utgångspunkt i en uppföljning av vad som hänt sen 2015, då konceptprogrammet Administrativa arbetsplatser inom vårdens och dess förvaltningar, först presenterades.<br />Vi kommer att berätta om uppdateringen av rapporten, med aktuell forskning inom området. Exempel på hur olika organisationer och regioner har arbetat med sina lokaler kommer att presenteras av Södra Älvsborgs Sjukhus, Ersta sjukhus och Region Skåne. Avslutningsvis ges möjlighet till gemensam diskussion.<br /><br />Under vecka 33-34 skickas ett mer detaljerat program på vår maillista.<br /><div>Länk för att ansluta skickas på epost vid anmälan.<br />Webbinariet är kostnadsfritt.</div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/Sidor/administrativa-arbetsplatser-2021.aspx">Till anmälan</a><br /></div>Mon, 28 Jun 2021 16:15:00 +0200