Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 27 Nov 2022 15:46:39 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/cva-presenterar-och-delar-kunskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/cva-presenterar-och-delar-kunskap.aspxCVA presenterar och delar kunskap<p><b>​​CVA är med och driver utvecklingsarbete! Aktuella presentationer och kunskapsdelning där vi deltagit i våra roller som Chalmers- och CVA-anknutna;</b></p>Den 15 november möttes representanter från CVA, vårdvetenskap vid Göteborgs Universitet och Södra Älvsborgs Sjukhus för att prata om hur arbetet med en ny Nära Äldrevårdsavdelning ska utvecklas och utvärderas, inom samarbetsprojektet <a href="https://www.gu.se/shipproject">SHIP</a>.<br /> <div><br /></div> <div>Den 16 november genomfördes en workshop kring temat välfärd inom ramen för samverkansavtalet mellan Göteborgs Stad, Chalmers och Göteborgs universitet. Fokus var att identifiera arenor för kunskapsutbyte direkt kopplat stadens verksamhet, och målet var att initiera faktiska projekt. <br /></div> <div><br /> </div> <div>Samtidig deltog några av oss den 16 och 17 november vid <a href="https://www.forumvardbyggnad.se/kurs_konferens/">Forum Vårdbyggnads höstkonferens  i Stockholm</a> där vi ledde reflektioner om processerna bakom beslut om att bygga nytt eller bygga om, samt delgav perspektiv och frågeställningar kring standarder och dess tillämpning och historik. </div> <br />Den 17 november var vi med vid ett av SKR arrangerat digitalt samordningsmöte med temat &quot;Genomtänkt vårdmiljö och dagliga aktiviteter&quot; inom psykiatrin. Vi berättade om processer, evidens och best practice kring utformning av psykiatriska vårdmiljöer med Psykiatrins kvarter på SÄS som exempel.  <br /><br />Den 18 november deltog vi vid ett seminarium anordnat av Trollhättans kommun om Fysiska inne- och utomhusmiljöer för vård, omsorg och rehabilitering.Thu, 24 Nov 2022 11:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-skraddarsyr-DNA-for-framtida-lakemedelsutveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-skraddarsyr-DNA-for-framtida-lakemedelsutveckling.aspxAI skräddarsyr DNA för framtida läkemedelsutveckling<p><b>​Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid Chalmers lyckats designa konstgjort DNA som kontrollerar cellernas proteintillverkning. Tekniken kan bidra till att vaccin, läkemedel mot svåra sjukdomar samt alternativa livsmedel utvecklas och produceras mycket snabbare och till väsentligt lägre kostnad än idag. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Den genetiska koden i vårt DNA transkriberas till molekylen mRNA, som fungerar som en budbärare som talar om för cellens fabrik vilket protein den ska producera, samt i vilka mängder. Processen är grundläggande för cellernas funktionalitet i alla levande organismer.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Forskare har lagt stor kraft på att försöka kontrollera genuttrycket eftersom det bland annat kan bidra till utveckling av proteinbaserade läkemedel. Ett aktuellt exempel är mRNA-vaccin mot covid19, som talar om för kroppens celler att de ska producera samma protein som finns på coronavirusets yta. Kroppens immunförsvar kan då lära sig att bilda antikroppar mot viruset. På samma sätt är det möjligt att lära kroppens immunförsvar att besegra cancerceller eller andra komplexa sjukdomar, om man vet förstår den genetiska kod som ligger bakom produktionen av specifika proteiner. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;DNAt kontrollerar mängden protein&quot;​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Aleksej%20Zelezniak.jpg" alt="Aleksej Zeleznial" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />En majoritet av dagens nya läkemedel är just proteinbaserade, men teknikerna för att framställa dem är både dyra och långsamma, eftersom det är svårt att kontrollera hur DNA uttrycks. En forskargrupp på Chalmers, som leds av <strong>Aleksej Zelezniak,</strong> docent i systembiologi, tog förra året ett viktigt steg i förståelsen för hur mycket av ett protein som tillverkas av en viss DNA-sekvens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Först handlade det om att fullt ut kunna ”läsa” DNA-molekylens instruktioner. Nu har vi lyckats designa eget DNA som innehåller precis de instruktioner som behövs för att kontrollera vilken mängd av ett specifikt protein som tillverkas, säger Aleksej Zelezniak om forskargruppens senaste viktiga genombrott. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Printar DNA på beställning</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Principen bakom den nya metoden liknar den som används när en AI genererar ansikten som ser ut som verkliga människor. Genom att AI:n lär sig hur en stor mängd ansikten ser ut kan den sedan skapa helt nya verklighetstrogna ansikten. Det är sedan lätt att modifiera ansiktet genom att exempelvis säga att det ska bli äldre, eller ha en annan frisyr. Men att däremot från noll programmera ett trovärdigt ansikte utan AI hade varit mycket svårare och mer tidskrävande. På samma sätt har forskarnas AI fått lära sig strukturen och den mängdreglerande koden i DNA. AI:n designar sedan syntetiskt DNA, som är lätt att modifiera i önskvärd riktning. </p> <p class="chalmersElement-P">Enkelt uttryck får AI en beställning på hur mycket av en gen som behöver uttryckas, och ”printar” sedan rätt DNA-sekvens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jan%20Zrimec_200%20px.jpg" alt="Jan Zrimec" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" />− DNA är en otroligt lång och komplex molekyl. Det är därför mycket utmanande att på experimentell väg göra förändringar i den genom att läsa, ändra, läsa och ändra igen. Det tar åratal av forskning för att hitta något som fungerar. Då är det i stället mycket mer effektivt att låta en AI lära sig hur principerna för att navigera DNA fungerar. Det som annars tar år kan kortas till veckor eller månader, säger studiens försteförfattare <strong>Jan Zrimec</strong>, tidigare forskare i Aleksej Zelezniaks grupp och numera verksam vid National Institute of Biology i Slovenien.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Effektivare proteintillverkning</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarna har utvecklat sin metod på jästsvampen <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, vars celler liknar däggdjursceller. Nästa steg är att använda människoceller. Forskarna har förhoppningar om att deras framsteg ska få betydelse för utvecklingen av nya såväl som befintliga läkemedel. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Proteinbaserade läkemedel mot komplexa sjukdomar, eller alternativa livsmedelsproteiner, kan ta många år och vara extremt dyra att tillverka. En del blir så dyra att det inte går att få en ekonomisk avkastning på investerade pengar. Med vår teknik är det möjligt att utveckla och tillverka proteiner på ett effektivare sätt så att de kan kommersialiseras, säger Aleksej Zelezniak.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Karin Wik<br /><strong>Illustration: </strong>Unsplash &amp; Pixabay</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien:</strong> <span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-022-32818-8">Controlling gene expression with deep generative design of regulatory DNA</a></span></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><span style="background-color:initial">S</span><span style="background-color:initial">tudiens författare är Jan Zrimec, Xiaozhi Fu, Azam Sheikh Muhammad, Christos Skrekas, Vykintas Jauniskis, Nora K. Speicher, Christoph S. Börlin, Vilhelm Verendel, </span><span style="background-color:initial">Mo</span><span style="background-color:initial">rteza</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Haghir Chehreghani, Devdatt Dubhashi, Verena Siewers, Florian David, Jens Nielsen och Aleksej Zelezniak.</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">orskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, National Institute of Biology, Slovenien; Biomatter Designs, Litauen; Institute of Biotechnology, Litauen; BioInnovation Institute, Danmark; King’s College London, Storbritannien.</span></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information, kontakta:  <br /></strong><a href="/sv/personal/Sidor/alezel.aspx">Aleksej Zelezniak​</a>, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031-772 81 71, aleksej.zelezniak@chalmers.se</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 24 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-Horizon-2020-eventet-Auto-BARGE-i-hamn-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-Horizon-2020-eventet-Auto-BARGE-i-hamn-.aspxEU Horizon 2020-eventet Auto-BARGE i hamn <p><b>​Stort kunskapsutbyte och värdefullt relationsbyggande. Så sammanfattas det event som marin teknik och maritima studier stod värdar för inom ramarna för EU Horizon 2020-projektet AutoBARGE som gick av stapeln på Chalmers förra veckan. Under fyra dagar samlades representanter från akademi och näringsliv från hela Europa för att tillsammans bana väg för en autonom fartygstransport för inre vattenvägar. </b></p>​<span style="background-color:initial">Mellan 14 – 17 november stod avdelningarna för marin teknik och maritima studier värd för ett event inom ramarna för EU Horizon 2020-projektet AutoBARGE, ett europeiskt utbildnings- och forskningsnätverk vars övergripande syfte är att bana väg för en autonom fartygstransport för inre vattenvägar. Mer specifikt handlar projektet om att både bygga högkvalificerad kompetens för den autonoma sjöfarten och vidareutveckla modeller för att autonoma fartyg ska kunna ”ta över” besättningens roll ombord, såväl som att tillgodose sociotekniska, logistiska, ekonomiska och regulatoriska villkor för en framgångsrik och säker implementering av autonoma fartyg. </span><div><br /></div> <div>Eventet pågick under fyra dagar och utgjordes bland annat av två dagars seminarier som hölls av ledande forskare på området från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers och från RISE. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">För kunskapsutbyte och relationsbyggande </h2> <div>Med på plats för att ta delta i eventet var projektets doktorander och forskare såväl som representanter från industrin och EU Horizon-kommissionen. Och för många deltagare innebar eventet inte bara kunskapsutbyte och utbildning, utan också en chans att ses IRL för första gången. </div> <div><br /></div> <div>– Evenemanget gick väldigt bra. Det här var första gången som en majoritet av forskarna, handledarna och branschrepresentanter fick träffas ansikte mot ansikte för att bygga kärnan i det tvärvetenskapliga arbete och samarbete som bör uppstå från konsortiet, säger Scott MacKinnon, professor vid maritima studier, som höll en föreläsning om &quot;Human factors of maritime automation&quot; under eventet. <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/autobarge%20studenter%20750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:675px;height:310px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">– Alla juniora forskare knutna till AutoBARGE fick både teknisk utbildning och ”mjuka” färdigheter under </span><span style="background-color:initial">eventet. Jag tror att de kunde förstå projektets hela omfattning som ju främjar idéutbyte och projektsamarbete mellan olika forskningsämnen inom den autonoma inlandssjöfarten, såsom fartygssystem, navigationssystem, ekonomi och juridik, och mänskliga faktorer, säger Wengang Mao, professor i fartygsmekanik, som tillsammans med Jonas Ringsberg, professor i marina strukturer vid marin teknik, höll en presentation på temat &quot;Ship resistance and energy consumption&quot; under eventet. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Och Jonas Ringsberg vill speciellt lyfta vikten av de relationsbyggande värdena som kommer med eventet. </div> <div>– De fjorton juniora forskarna och doktoranderna fick möjlighet att sinsemellan diskutera gemensamma forskningsområden och lära känna varandra på det sociala och privata planet. Vi kunde se att de etablerade värdefulla och vänskapliga relationer, vilket är viktigt och lovande för deras framtida forskningssamarbeten och personliga utveckling, säger Jonas Ringsberg. </div> <div><br /></div> <div>Under eventet avhandlades en rad forskningsområden genom föreläsningar av flera forskare verksamma vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, däribland Monica Lundh, lektor vid maritima studier, som föreläste om &quot;Handling thick and rich data, Henrik Ringsberg, instruktör vid teknisk och maritim ledning, som höll en presentation om ”Maritime analytic framework&quot; samt Mikael Lind, adjungerad professor vid maritima studier, som föreläste om &quot;Port collaborative decision making&quot;.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En europeisk angelägenhet </h2> <div>AutoBARGE-projektets syfte att utveckla en autonom fartygstransport för inre vattenvägar är en angelägenhet för stora delar av Europa. Mer än 37 000 kilometer vattenvägar förbinder hundratals städer och industriregioner på den europeiska kontinenten och inom EU delar 13 länder ett sammanlänkat vattenvägsnät. AutoBARGE-projektet förenar europeisk industri och akademi med samarbetspartners från sju universitet, två high tech-bolag och ett institut. Och bland representanterna från projektets EU-kommission verkar eventet ses som framgångsrikt. </div> <div><br /></div> <div>– Projektstarten mottog mycket positiva recensioner från Project Manage från EU Horizon-kommissionen och från de juniora forskarna som deltog. <a href="https://marie-sklodowska-curie-actions.ec.europa.eu/">Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna​</a> skiljer sig från traditionella forskningskonsortium där formella arbetsplaner och samarbetsuppgifter är väl definierade och integrerade. I det här programmet krävs mycket självorganisering och det var tydligt att det här eventet utlöste denna process, förklarar Scott MacKinnon. <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/autobarge%20sal%20750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:675px;height:310px" /><br /><br /></div> <div>Med första eventet i hamn ser framtiden ljus ut för AutoBARGE, inte minst för projektets juniora forskare och doktorander som nu kan växla upp samarbetet mellan parterna. </div> <div><br /></div> <div>– Den kommande perioden kommer att se spännande ut för dem, eftersom de aktivt kommer att söka samarbete utanför sina värdinstitut och planera sin utstationering för forskningsutbyte och samarbete. Vi ser också fram emot att välkomna minst tre doktorander från andra institut till Chalmers för att utnyttja våra nuvarande forskningsresultat som bidrar till faktiska fördelar med autonom inlandssjöfart, säger Wengang Mao. </div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson​</div>Thu, 24 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-ger-hopp-om-att-bekampa-spridd-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-ger-hopp-om-att-bekampa-spridd-cancer.aspxNy upptäckt ger hopp om att bekämpa spridd cancer<p><b>​Cancer som sprids och utvecklar metastaser i nya organ blir betydligt svårare att bekämpa. Nu har forskare vid Chalmers visat att de spridda tumörerna anpassar sin ämnesomsättning efter den vävnad där de växer. Upptäckten innebär ett genombrott för förståelsen av metastaserande cancer och är en viktig pusselbit i jakten på mer effektiva behandlingar. ​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas framfart.</span></p> <p class="chalmersElement-P">I en <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2205456119">studie​</a> som nyligen presenterades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har forskare inom systembiologi på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ. Studien gav forskarna nya insikter om hur metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/FaribaRoshanzamir_350x305.jpg" alt="Fariba Roshanzamir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:250px;height:218px" />– Uppenbarligen dominerar den lokala miljön mer än vad som tidigare varit känt. De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger <span style="background-color:initial"><strong>Fa</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>riba</strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><span style="background-color:initial"><strong>Roshanzami</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>r</strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong>, </span><span style="background-color:initial">doktor i systembiologi vid Chalmers och studiens huvudförfattare.</span></p> <span></span><p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Verktyg för att hämma​ cancerns metabolism</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span></span><span style="background-color:initial">Fariba Roshanzamir </span><span style="background-color:initial">arbetar i professor Jens Nielsens forskargrupp vid Chalmers och har tillsam</span><span style="background-color:initial">mans med svenska och internationella kollegor kunnat slå fast de oväntade resultaten. Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer – en allvarlig bröstcancerform som är svår att behandla med läkemedel – men slutsatserna kan enligt forskarna appliceras på alla typer av metastaserande cancer. Därmed öppnas nya dörrar för att utveckla mer effektiva behandlingar. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på. Att välja ut metaboliska hämmare som specifikt riktar in sig på metastaserna i de organ som tumören har spritt sig till, snarare än att behandla dem som deras ursprungstumörer, har stor betydelse för att kunna hitta bra strategier för behandlingar i framtiden, säger hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny syn på metastasers egenskaper</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jens%20Nielsen3-3110-350.jpg" alt="Jens Nielsen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><span style="background-color:initial">Idag är sprid</span><span style="background-color:initial">ning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter.<strong> Jens Nielsen</strong>, professor i systembiologi vid Chalmers och en av studiens författare, hoppas att den kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Ulrika Ernström</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs artikeln</strong> <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2205456119">“Metastatic triple negative breast cancer adapts its metabolism to destination tissues while retaining key metabolic signatures”</a> som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Författarna är Fariba Roshanzamir, Chalmers och University of Tehran, Jonathan L. Robinson, Chalmers, Daniel Cook, Chalmers, Mohammad Hossein Karimi-Jafari, University of Tehran och Jens Nielsen, Chalmers.</li> <li>Forskningen har genomförts med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong><br />Mer om forskningen</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Studien granskade metastaserande tumörer (även kallade dottertumörer) i främst lungor, hjärna och lever från trippelnegativ bröstcancer samt hudcancer (en mindre del). </li> <li>Forskarna fann att de metastaserande cancercellernas ämnesomsättning till stor del anpassade sig till vävnaden i det organ där de växte. </li> <li>Anpassningen varierade i omfattning mellan olika organ och de metastaserande tumörerna behöll vissa metaboliska egenskaper förknippade med deras ursprungstumörer.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /><b>För mer information, kontakta:<br /></b><a href="/sv/personal/Sidor/faribar.aspx">Fariba Roshanzamir</a><span style="background-color:initial">, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <br /></span><span style="background-color:initial">076 054 7653, </span><a href="mailto:faribar@chalmers.se">faribar@chalmers.se</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/personal/Sidor/Jens-B-Nielsen.aspx">​Jens Nielsen</a><span style="background-color:initial">, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <br /></span><span style="background-color:initial">031 772 38 04, </span><a href="mailto:nielsenj@chalmers.se">nielsenj@chalmers.se</a></p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 17 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nationellt-prisad-uppsats-ser-bortom-fasaden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nationellt-prisad-uppsats-ser-bortom-fasaden.aspxNationellt prisad uppsats ser bortom fasaden<p><b>​För första gången har ett nationellt pris för bästa examensarbete inom bostadsarkitektur-området delats ut, och vinnare är Chalmersstudenten Elin Holm för sitt arbete som belyser fasadernas betydelse och bidrag till hemmet och för stadsrummet.</b></p><div>​CBA:s bostadspris för bästa studentarbete syftar till att stimulera och öka kännedomen om gott svenskt bostadsbyggande. Priset delades ut för första gången i november 2022 och pristagare är arkitektstudenten Elin Holm, som tog examen från Chalmers i juni 2022, för sin mastersuppsats: &quot;<em>Facades: more than a wall: investigating how to reach architectural qualities using different facade design principles</em>&quot;. I sitt arbete undersöker hon den enskilda fasadens betydelse och bidrag till stadsrummet. och dess samtidiga betydelse för hemmiljön.     </div> <div> </div> <div>Att Elin Holm tilldelas priset motiverar juryn med att arbetet utgör “ett viktigt bidrag till den pågående diskussionen om fasader och stil”, samt “tydligt visar att fasaden är mer än en stilövning.” I övrigt menar juryn att Elin Holm i sitt arbete “lyfter fram kunskapen om fasadarkitekturens uppgift, dess komplexitet och roll i stadsbilden.”     </div> <div> </div> <div><div> – Elin Holms arbete har redan uppmärksammats. Flera arkitektkontor och beställare har hört av sig och vill veta mer. Spännande att följa utvecklingen här”, säger Ola Nylander, föreståndare vid CBA (Centrum för boendets arkitektur) vid Chalmers.   <br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nationellt samarbete bakom priset</h2></div> <div> </div> <div> Priset delas ut av CBA och bygger på ett samarbete mellan lärare och forskare vid de fyra svenska arkitektskolorna på Chalmers, KTH, Lunds universitet och Umeå universitet, som också ingått i juryn. Respektive lärosäte har nominerat ett examensarbete, och bland de fyra som valts ut har juryn sedan samfälligt korat en vinnare som belönats med ett diplom och en prissumma om 15 000 kronor. De övriga tre nominerade förslagen utsågs till andrapristagare och belönades med 3000kr vardera.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Föredömliga exempel</h2></div> <div> Studentpriset kommer att delas ut årligen vid CBA’s bostadsdag, och nästa gång det delas ut, hösten 2023, kommer även CBA’s stora bostadspris till branschen satt delas ut för första gången. Ola Nylander kommenterar vad man hoppas få se bland nomineringarna från branschen under det kommande året:      </div> <div> </div> <div> – Vi vill se innovativa projekt med hållbarhet i fokus och hög kvalitet i planlösningar, materialbearbetningar och detaljer. Det behövs verkligen föredömliga exempel i dagens bostadsbyggande, projekt som visar vägen och som visar att det är möjligt att bygga bra, säger Ola Nylander. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Om priset:</h3> <div><a href="https://odr.chalmers.se/items/03895b8f-54f5-4be7-b83e-b6f48929457b">Ta del av Elin Holms masteruppsats i helhet<br /></a></div> <div> </div> <div><a href="https://odr.chalmers.se/items/03895b8f-54f5-4be7-b83e-b6f48929457b"><br /></a></div> <div> </div> <div>Övriga nominerade: <br /><ul><li><span><strong>Linnea Johansson, </strong></span><strong>UMA Arkitektskolan</strong><span><span><br />&quot;</span>SuperLine, a Framework for Domestic Urbanism&quot;     </span></li> <li><span><strong>Aloys Victor Heitz, Lunds universitet</strong><span><br />AI : Architects’ Inferiority? <span style="display:inline-block"></span></span></span><span></span></li> <li><span><strong>Mark Gavigan, KTH Arkitektskolan</strong><span><br />&quot;Caring about a Legacy of Care: Hökarängen&quot;   <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /></span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div>Mer om de nominerade bidragen och motiveringarna i helhet <a href="/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Bostadsprisstudenter2022.aspx" title="chalmers/CBA" target="_blank">finns på CBA:s webb<br /></a></div> <div> </div> <div><br /><br /><a href="/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Bostadsprisstudenter2022.aspx" title="chalmers/CBA" target="_blank"></a></div> <div> </div> <div><em>Text: Catharina Björk</em><br /></div> <div> </div> <div><br /><a href="https://odr.chalmers.se/items/03895b8f-54f5-4be7-b83e-b6f48929457b"></a></div>Wed, 16 Nov 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Flyktig-tetraneutron-kan-ha-fangats-for-första-gangen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Flyktig-tetraneutron-kan-ha-fangats-for-f%C3%B6rsta-gangen.aspxFlyktig tetraneutron kan ha fångats för första gången<p><b>​I över femtio år har forskarna sökt den flyktiga tetraneutronen – fyra neutroner som bildar ett system. Nu har man för första gången uppmätt en signal som tros vara just detta fenomen. Thomas Nilsson, professor vid institutionen för fysik på Chalmers, har deltagit i experimentet och berättar här mer om upptäckten.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vår värld är uppbyggd av atomer, vars kärnor består av protoner och neutroner. Huruvida det kan existera ett system enbart uppbyggt av neutroner har länge gäckat fysikvärlden och mer än ett halvt sekel har förflutit sedan man började leta efter det. För tjugo år sedan fann forskare tecken på tetraneutronen efter ett experiment där neutronrika berylliumisotoper kolliderade med kolatomer, men resultatet hade stora felmarginaler och var svårtolkat.</span><div><br /></div> <div>Under ett storskaligt experiment utfört av ett stort internationellt forskarlag på Radioactive Ion Beam Factory vid RIKEN i Japan har man nu för första gången kunnat uppvisa vad man tror är en observation av tetraneutronen; fyra neutroner som flyktigt hänger ihop. Experimentet utfördes 2016, men det har tagit fram till nu att analysera de komplexa mätningarna <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-022-04827-6">vars resultat presenterats i Nature</a>. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Bättre kunna förstå atomkärnan</div> <span style="font-size:16px"> </span><div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Thomas%20Nilsson_400x415.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Thomas Nilsson" style="margin:5px 0px;width:180px;height:187px" />Thomas Nilsson</strong>, professor i experimentell subatomär fysik och prefekt vid institutionen för fysik på Chalmers, ingår i forskarlaget. Drivkraften bakom denna typ av forskning är kort och gott nyfikenheten att förstå världen, menar han.</div> <div><br /></div> <div>– Tetraneutronen kan hjälpa oss att förstå mikrokosmos och hur atomkärnan är uppbyggd ända ner på kvarknivå – materiens allra minsta påvisade byggstenar. Det är ett extremt system att studera och kan ge oss insikter om den starka växelverkan mellan neutroner och protoner i en atomkärna, en av de fyra växelverkanstyperna som finns i naturen och som är den mest komplicerade att studera, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div>– Tetraneutronen kan också ge oss insikter i de processer som sker i universums neutronstjärnor. De är till stora delar uppbyggda enbart av neutroner, och man tror att tunga grundämnen skapas när neutronstjärnor kolliderar. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Neutronstjärna i ett labb</div> <span style="font-size:16px"> </span><div><br /></div> <div>Experimentella studier av neutronsystem är utmanande eftersom fria neutroner sönderfaller inom några minuter. Därför kan inte forskarna utgå från dem. För att skapa ett system där neutronerna kunde interagera enbart med varandra under experimentet, använde forskarna sig av kärnreaktioner med atomkärnor som redan har ett stort överskott av neutroner. Forskarna övervann utmaningen genom att skapa en stråle av isotopen helium-8 (med två protoner och sex neutroner) och skjuta den i halva ljusets hastighet mot ett mål av väte. Således skapades en kollision där ibland bara fyra neutroner återstod. I sin tur formerades de i ett system om fyra – om än så flyktigt som under 10<sup>-</sup><sup>22</sup> sekunder (0,0000000000000000000001 sekunder).</div> <div><br /></div> <div>Genom att man mätte massan och energin från partiklarna före och efter kollisionen, kunde man påvisa tetraneutronen genom den energi som saknades i mätningen efter kollisionen.</div> <div><br /></div> <div>– Tidigare har det funnits indikationer på tetraneutronen, men de har inte varit statistiskt signifikanta. Nu har vi fått en väldigt tydlig signal och man kan säga att vi möjligen har skapat en minimal neutronstjärna i labbet, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div>Fortsatta studier kommer att krävas för att styrka detta resultat. Om några år väntas den tyska acceleratoranläggningen FAIR, Facility for Antiproton and Ion Research, stå färdigbyggd. Där kommer forskarna bland annat kunna producera materia som vanligtvis bara finns i rymden.</div> <div><br /></div> <div>–  På FAIR kommer man att kunna mäta alla fyra neutroner var för sig, och då kommer vi verkligen kunna säga om det är ett fyrneutronsystem som vi har hittat, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px"><strong>Mer om den vetenskapliga artikeln och forskningen:</strong></div> <div><ul><li>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-022-04827-6">“Observation of a correlated free four-neutron system“​</a>, M. Duer, T. Aumann et al.: publicerades i Nature, 22 juni 2022. Forskningsresultatet har involverat forskare från bland annat Darmstadts tekniska universitet, Münchens tekniska universitet, Riken Nishina Center, GSI Helmholtz Center for Heavy-ion Research och Chalmers tekniska högskola. </li> <li>Från institutionen för fysik vid Chalmers har Mikhail Zhukov, professor emeritus, Thomas Nilsson, professor, och Simon Lindberg, tidigare doktorand, varit involverade i planeringen och genomförandet av experimentet och skrivandet av artikeln liksom två ytterligare medarbetare, Dr. Hans Törnqvist och Dr. Mattias Holl, som deltog under sin tid vid TU Darmstadt. Ytterligare forskare vid institutionen som bidragit till instrumenteringen som ligger till grund för experimentet är docent Andreas Heinz och forskningsingenjör Håkan Johansson. Generationer av studenter har även arbetat med ämnet i kandidat- och mastersarbeten.</li> <li>Chalmers bidrag till den vetenskapliga artikeln har finansierats av Vetenskapsrådet, som nyligen beviljade fortsatt finansiering av projektet till 2026.</li> <li><a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/956785">Läs mer i pressmeddelandet från Darmstadts tekniska universitet</a>.</li></ul></div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px"><strong>Kontakt:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Thomas-Nilsson.aspx">Thomas Nilsson</a>, professor vid avdelningen för Subatomär, högenergi- och plasmafysik och prefekt vid institutionen för fysik, <a href="mailto:thomas.nilsson@chalmers.se">thomas.nilsson@chalmers.se​</a>, <span style="background-color:initial">031-772 32 58 </span></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div> <div>Illustration: Yen Strandqvist</div> <div>Porträttbild: <span style="background-color:initial">Anna-Lena Lundqvist​</span></div> <div><br /></div> Wed, 16 Nov 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/CSE-satsar-på-jämn-könsfördelning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/CSE-satsar-p%C3%A5-j%C3%A4mn-k%C3%B6nsf%C3%B6rdelning.aspxCSE satsar på jämn könsfördelning<p><b>​Data och informationsteknik, CSE, är den institution på Chalmers som tagit emot flest kvinnliga forskningsassistenter år 2022 enligt siffror från lärosätet. Ambitionen är att få en jämnare könsfördelning med målet att forskningen ska bli ännu bättre.</b></p><div><br /></div> <div>- När jag började för ett år sedan stod det på min att göra-lista, att aggressivt öka antalet kvinnliga forskare och vara väldigt aktiv i rekryteringarna för att se till att detta hände, säger prefekten på CSE, Richard Torkar.</div> <div><br /></div> <div>Att just CSE tagit emot flest kvinnliga forskarassistenter beror på, förutom Richard Torkars satsning, på stödet från Chalmers ledning.</div> <div><br /></div> <div>- Vi hade tur då många duktiga kvinnliga kandidater själva sökte till våra utannonserade tjänster. Vi rekryterade även på institutionen ett antal kandidater med stöd av både rektorn och jämställdhetssatsningen Genie. Det var det som gjorde det möjligt för oss att kunna anställa dessa kandidater, säger Richard Torkar. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Könsbalanserade forskarteam genererar bättre forskning</h3> <div>Enligt Richard Torkar är det viktigt med en mångkulturell miljö och en jämn könsfördelning på institutionen.  Richard hänvisar till studier som visar att fördelarna med mångfald och jämställdhet på arbetsplatsen är många. </div> <div><br /></div> <div>- Om du har en mångkulturell miljö och blandade forskningsteam med både män och kvinnor, är det mer sannolikt att lyckas som ett lag. Så om våra forskarteam är framgångsrika och om våra forskare är framgångsrika, då är blir även vår institution framgångsrik, menar Richard.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">”Datavetenskapoch relaterade områden är mestadels mandominerade”</h3> <div>En som påbörjar sin tjänst på CSE inom kort är forskningsassistenten Rocío Mercado, som just nu håller på att avsluta sin doktorandtjänst på Massachusetts Institute of Technology, också känt som MIT.  </div> <div><br /></div> <div>- En sak som drev mig till den här institutionen är att CSE genom olika initiativ försöker diversifiera avdelningarna, särskilt när det gäller könsbalansen. Detta är väldigt viktigt för mig, säger <span style="background-color:initial">Rocío</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>- När det kommer till datavetenskap och relaterade områden finns det inte en bra könsbalans, det är mestadels mansdominerat, fortsätter hon. Det är viktigt att vi tänker på dessa saker och bygger fler olika team, särskilt eftersom det också är vetenskapligt bevisat att olika team är bättre på problemlösning och mer kreativa.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lovande framtid för kommande forskare</h3> <div>Prefekt Richard Torkar tror att genusfokuset och de förändringar som gjorts på institutionen under 2022 kommer att påverka alla på ett positivt sätt. Han är övertygad att om man kommer till CSE som, i synnerhet, ung forskare så väntar en lovande framtid.</div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial">- De forskningsassistenterna som vi anställer, de är de framtida professorerna och framtidens starka röster på institutionen.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Av Camilla Jara</span></div>Wed, 16 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotcykel-gör-trafiken-säkrare-för-cyklister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotcykel-g%C3%B6r-trafiken-s%C3%A4krare-f%C3%B6r-cyklister.aspxRobotcykel gör trafiken säkrare för cyklister<p><b>En självkörande cykel, utvecklad av studenter och forskare på Chalmers, kan göra trafikmiljön säkrare för framtidens cyklister. </b></p><div><span style="background-color:initial">Nej,</span><span style="background-color:initial"> det handlar inte om att vi ska släppa styret för att kunna ägna cykelturen åt att läsa en bok eller studera fågellivet. Syftet med den autonoma cykeln är att göra framtidens fordon mer intelligent.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Fordon ska upptäcka cyklister</b></div> <div>Den ska hjälpa fordonsindustrins ingenjörer att utveckla nya system, som gör att fordonen automatiskt kan upptäcka cyklister och förutsäga deras beteende. Och i förlängningen, att helt på egen hand reagera – exempelvis nödbromsa. Allt för att minska risken för trafikolyckor mellan ett fordon och en cykel.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden är att nya fordon ofta är utrustade med en eller flera kameror, och radar, som hjälper föraren att hålla koll på vad som händer i trafikmiljön runt omkring fordonet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Jonas_Sjöberg.jpg" alt="Jonas_Sjöberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:196px" />Jonas Sjöberg, professor i mekatronik på institutionen för elektroteknik på Chalmers, som leder arbetet med att utveckla den självkörande cykeln, säger:<br /><br /></div> <div>– I regel lanseras sådana här system först i premiumbilar, men efter några år mognar tekniken och de blir mer av standardfunktioner. Då följer ofta myndighetskrav på att funktionen ska finnas ombord.</div> <div><br /></div> <div><b>Docka används i testerna</b></div> <div>Men för att kunna kravsätta en funktion, måste den kunna testas. I jämförelse med att testa säkerhetsfunktioner mellan fordon måste ytterligare en aspekt beaktas när oskyddade trafikanter är inblandade, såsom fotgängare och cyklister. Det är inte acceptabelt med tester som är potentiellt farliga för en testperson och det är därför som en robotcykel med en docka ska användas i testerna.</div> <div><br /></div> <div>– Ett automatiskt system i fordonet kan exempelvis agera olika beroende på om cyklisten vinglar i samband med en omkörning, eftersom vinglandet kan öka olycksrisken. Omkörningen behöver då göras med större marginal. Men för att testa funktionen måste vinglingen kunna upprepas på exakt samma sätt, gång efter gång.</div> <div><br /></div> <div>Detta klarar knappast en människotestcyklist av. Men en robotcykel kan programmeras att röra sig identiskt hur många gånger som helst. Vingla, påbörja en vänstersväng eller köra rakt ut i vägbanan – varje hotfull trafiksituation som fordonet automatiskt ska kunna upptäcka och reagera på.</div> <div><br /></div> <div>– Det som finns idag i form av testutrustning är en cykel som dras på en liten släde. Detta fungerar för enklare tester. Men med en robotcykel skulle manövrarna kunna bli betydligt mer realistiska, säger Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div><b>”Generation 2”</b></div> <div>För närvarande finns två självkörande cyklar i bruk inom det pågående forskningsprojektet. Man skulle, enligt Jonas Sjöberg, kunna säga att de tillhör &quot;generation 2&quot;, även om utvecklingen inte följer några strikta generationsväxlingar. Det handlar snarare om successiva förbättringar av delsystemen.</div> <div><br /></div> <div><b>Användningsområden</b></div> <div>– Ett av slutmålen med projektet är att Asta <strong>​</strong>Zero ska kunna erbjuda en robotcykel för de fordonstillverkare som vill använda en programmerbar cykel i testsituationer, berättar Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div>Men den självkörande cykeln har också andra tänkbara användningsområden, till exempel för faktiska krocktester, det vill säga ett fordon kör på cykeln och så undersöker man hur det gått för testdockan som agerat cyklist.</div> <div><br /></div> <div>– Det är en typ av test som man inte kan göra med levande testcyklister. Men exempelvis företag som Autoliv är intresserade av att utveckla skydd för sådana situationer, säger Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div>Ur ett hållbarhetsperspektiv skulle forskningen kunna ha en positiv inverkan om en säkrare trafikmiljö för cyklister leder till att fler människor vågar cykla i trafiken i stället för att åka bil, enligt Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Studentprojekt</b></div> <div>Arbetet med robotcykeln har redan pågått i ett par år och ytterligare några år återstår innan en fullt användbar prototyp är klar. Utvecklingen sker mestadels i form av mindre studentprojekt där man förbättrar de ingående delsystemen. </div> <div><br /></div> <div>Huvudsakligen är det masterstudenter från Systems, Control and Mechatronics och ingenjörsstudenter från mekatronikprogrammet på Lindholmen som deltar. Även studenter från Mälardalens Universitet i Västerås är inblandade, främst när det gäller bygget av elektroniken.</div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/robotcykel%20masterstudenter.jpg" alt="robotcykel masterstudenter.jpg" style="margin:10px 15px;width:675px;height:467px" /><br />Masterstudenter som jobbar med robotcykeln.  Foto: Chalmers</div> <div><br /></div> <div>Dessutom är en doktorand kopplad till cykelprojektet. I sitt avhandlingsarbete utvecklar Yixiao Wang regleralgoritmen, de matematiska instruktioner som ansvarar för att styra cykeln och reglera hastigheten. Detta sker på basis av sensorvärden som hundra gånger per sekund ger besked om tvåhjulingens hastighet, riktning, position och lutning. Även en gästande doktorand, Guanzheng Wen, från ett universitet i Kina deltar just nu i arbetet.</div> <div><br /></div> <div><b>Fordonstestning</b></div> <div>Mycket av de praktiska testerna äger rum på Chalmers stora parkeringsplats på campus Johanneberg, men ibland blir det en utflykt till testbanan Asta Zero, utanför Borås, där man utför aktiv säkerhet för mer verklighetsnära fordonstestning.</div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial">Fakta:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">​Den självkörande cykeln drivs av en elmotor på framhjulets nav och den har dessutom en liten elmotor ovanpå framgaffeln som sköter styrningen. Flera sensorer runt om på cykeln ger besked om hastighet, lutning, GPS-data med mera. Allt samlas i centralenheten, placerad på stången mellan sadel och styre.</span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>På sadeln sitter en docka, fylld av frigolit. Dess enda funktion är att vara så lik en cyklist som möjligt. Utan en sådan likhet finns det risk för att den automatiska säkerhetsfunktionen i fordonet tror att objektet är något annat och att ingen åtgärd krävs.</li> <li>Utvecklingen av den självkörande cykeln sker i en serie forskningsprojekt.</li> <li>Partners som för närvarande deltar är, utöver provningsanläggningen Asta Zero och Mälardalens universitet, Volvo Cars, Cycleurope samt Autoliv och Veoneer.</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli och Björn Forsman</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Jonas Sjöberg, professor i mekatronik och ledare för forskargruppen mekatronik <span style="background-color:initial">på institutionen för elektroteknik, Chalmers​</span></div> <div><span style="background-color:initial">jonas.sjoberg@chalmers.se</span></div> <div><br /></div> <div></div> ​Tue, 15 Nov 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Batteriexpertis-samlades-på-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Batteriexpertis-samlades-p%C3%A5-Chalmers.aspxBatteriexpertis samlades på Chalmers<p><b>​Forskning och utveckling stod i fokus när akademi, industri och andra intressenter samlades för batterikonferensen NordBatt 2022 på Chalmers i slutet av oktober. </b></p>​<span style="background-color:initial">Konferensen äger rum vartannat år, med deltagare främst från de nordiska och baltiska länderna, och arrangerades i år på Chalmers av professor <a href="/sv/personal/Sidor/Patrik-Johansson0603-6580.aspx">Patrik Johanssons​</a> team tillsammans med Battery Alliance Sweden (BASE) och Energimyndigheten, med stöd från flera av Chalmers styrkeområden. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Temat för årets NordBatt var ”From moving electrons to electromobility”. Det avspeglades i föredrag om allt från grundläggande materialforskning till nya tillverkningsmetoder, via kortare ”blänkare” från flera batteritillverkare såsom NoVo Energy, Beyonder, och Morrow, till planer och strategier från slutanvändare som Volvo Cars, AB Volvo, Scania och Polestar. Några av de ämnen som avhandlades var nya batterimaterial och koncept, modellering, studier av hur batterier åldras, samt hur batterier kan skalas upp och återvinnas. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter och inspirera. Den syftar också till att skapa och stärka de nordisk-baltiska nätverken för hela batteriekosystemet inklusive utbildning, kompetensförsörjning och jämlikhetsaspekter.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nytt för i år var att innan själva NordBatt 2022 gick av stapeln, vigdes en halvdag åt en förkonferens av och för doktorander och postdocs, för att de ska kunna skapa sina egna nätverk. Parallellt med detta anordnade det europeiska forskningsinitiativet Battery2030+ ett strategiskt nordiskt-baltiskt möte.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/PatrikJohansson_20190823_280x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Patrik Johansson" style="margin:5px;width:190px;height:209px" />– Att få samlas fysiskt igen efter pandemin och se hur batterifältet har vuxit bara de senaste åren var en fantastisk känsla. Från årets konferens märks verkligen skjutsen på batteritillverkningssidan och det är bra nyheter inte minst för Göteborg. Hur andra batteriteknologier flyttar fram sina positioner är också tydligt, liksom hur hela batterivärdekedjan nu är med, säger Patrik Johansson. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– En annan aspekt att lyfta fram är de yngre forskarna, de är mycket mogna och vi behöver verkligen deras excellens framöver – både inom akademin och industrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nästa NordBatt kommer att äga rum 2024 och arrangeras av Alexey Koposov vid Oslos universitet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="http://nordbatt.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om årets konferens på NordBatts hemsida</a></span></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz​<br /><span style="background-color:initial"><a href="http://nordbatt.org/" target="_blank"></a></span><div><br /></div> </div>Mon, 14 Nov 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Bostadsprisstudenter2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Bostadsprisstudenter2022.aspxCBA:s bostadspris för studenter 2022<p><b>​På CBA bostadsdag på Chalmers 10 november delades för första gången CBA bostadspris för studenter ut. Ambitionen med priset är att stimulera och öka kännedomen om gott bostadsbyggande i Sverige. Bostadspriset 2022 tilldelades Elin Holm, Chalmers ACE.</b></p><p class="chalmersElement-P"><span><span>Priset är nationellt och bostadsforskare och lärare från de fyra arkitektskolorna har valt ut ett exjobb från varje skola. Från dessa 4 projekt har en juryn</span><span> bestående av lärare från arkitektskolorna på KTH, CTH, Umeå och LTH valt ut e</span><span>n vinnare-</span><span> </span></span> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span>Priset består av ett diplom och en prissumma på 15000kr för det vinnande förslaget. Juryn ser de övriga nominerade förslagen som andrapristagare och de belönas med 3000kr vardera. Exjobbspriset är årligen återkommande och delas i samband CBA bostadsdag i november. <br /></span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><br /></span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><img src="/sv/centrum/cba/nyheter/PublishingImages/221014prisutdelning.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><span>Foto: Elin Holm, med diplom och med examinator Anna Braide, samt handledare Jan Larsson. </span></span></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span style="font-size:12pt;color:black">Nominated master thesis project: </span></b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span style="color:black"> </span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black">Title: SuperLine, a Framework for Domestic Urbanism</span></b></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Student: <b>Linnea Johansson</b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">UMA<span>  </span>Arkitektskolan, Umeå</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black">Tutors: Tonia Carless, Daniel Movilla Vega, Mette Harder</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination</span></b><span lang="EN-US" style="color:black"></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black">The master thesis proposes a new framework for urbanism and housing architecture to be implemented in northern Sweden. Through a housing proposal and a superstructure alike, the master thesis: a) expands the notion of city as a spatial system in which architects design; b) offers a site-specific mode of dwelling along the coastal territory of Västerbotten; c) proposes a method of design for housing architecture and housing urbanism through replicable spatial, tectonic, and experiential investigations; and d) operates in contemporary forms of Swedish domesticity and displaces them, thus proposing an own intellectual position in the architectural debate on housing that is occurring in contemporary Sweden.</span></p> <div> </div> <div><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black"><br /></span></b></div> <div><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black">Title: Facades, more than a wall</span></b></div> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Student: <b>Elin Holm</b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Chalmers ACE, Arkitektskolan, Göteborg</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black">Tutors: Examiner Anna Braide, supervisor Jan Larsson</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination for 1 price </span></b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 82.75pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US">Elin Holms master thesis project explores the façade as a spatial element -- a design tool that manages and improves the spatial qualities, and the living environments inside the building, that takes the façade as an instrument of fine tuning the criteria that orchestrate the experience of space, such as sightlines through the living environment, influx of different nuances of light and vistas. </span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"></span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 82.75pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Holms master thesis project focusing on the facades of the residential building. From<span>  </span>historical analysis of the development of the façade, from the late 1800s until the 2020s, Holm develop four concepts important for the architecture of the facade.: S<i>patial Extensions, Material and details, Interface</i> and <i>Urban Atmosphere</i>. </span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin-right:82.75pt;background:white"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">The design tool is used by Holm in a design task – a residential building in the district of Kvillebäcken. Partly as a tool in the sketching process and partly as a description and justification of various design decisions. Holms has a strong connection to the architecture of the home. It's clear, very consistent and convincing.</span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin-right:82.75pt;background:white"><span lang="EN"></span><span lang="EN">The jury also sees Holm's work as an important contribution to the ongoing discussion about facades and style. Holm's thesis clearly shows that the façade is more than a style exercise. Holm highlights the knowledge of the task of façade architecture, its complexity and role in the cityscape.</span> </p> <p class="MsoNormal" style="margin-right:82.75pt;background:white"><span lang="EN"><br /></span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"></span></span> </p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black">Title : AI : Architects’ Inferiority?</span></b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Student: <b>Aloys Victor Heitz</b></span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Lund University, Faculty of Engineering</span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Tutors: Examiner Per-Johan Dahl, supervisor Gediminas Kirdeikis</span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination</span></b></span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"></span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US">Aloys Heitz’s thesis ”AI : Architects’ Inferiority? An exploration of the creative potential of machine learning algorithms” draws on a long trajectory – from Palladio to Le Corbusier, Frank Gehry and beyond -- of using the residential house as a tool for innovation within the discipline of architecture. Departuing from a critical approach on the role of artificial intelligence (AI) in architectural design process, Heitz takes the residential house as object of inquiry to explore intersections between human and machine in the design of high-quality and socially robust residential spaces. The project demonstrates that architectural design can both critical and generative, expanding the disciplinary context while, at the same time, producing a housing project with high standards in spatial solutions, craft, and representation. <br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US"><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt">Title: Caring about a Legacy of Care: Hökarängen</span></b></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>Student: <b>Mark Gavigan</b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>KTH, arkitektskolan, Stockholm</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>Supervisors Frida Rosenberg och Erik Stenberg</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US">Nomination</span></b></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US">The thesis proposes a careful method of recharging and densifying a suburban district from the 1940’s in general and, specifically, manages the thorny issue how to add on to the tower block typology without destroying its architectural qualities. The project is a critique of the current practices of promoting and providing housing that only caters to the individual preferences of housing consumers and asks for a return to “democracy, community and social well-being”. The proposed participatory processes leading up to the drawn interventions are described through a series of photographs of exquisitely detailed models where the absence and presence of the inhabitants’ lives plays out. Though Mark is adept at digital modelling, the design of the project takes places in the making of the models, as a way of slowing down the method and filling it with the voices of the current and future inhabitants. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><br /><br /></span></span></p> <div> </div> <div> <span></span> </div>Mon, 14 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-soker-ny-rektor-som-vill-verka-for-en-battre-varld.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-soker-ny-rektor-som-vill-verka-for-en-battre-varld.aspxChalmers söker ny rektor som vill verka för en bättre värld<p><b>​Är du den person som har kapacitet att leda Chalmers tekniska högskola in i framtiden? Eller vet du någon som skulle passa för uppdraget? Fram till den 11 december 2022 är ansökan öppen och det är också möjligt att nominera kandidater.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers söker en ny rektor och vd som med lust och engagemang vill driva och utveckla högskolan och föra pågående förändringsprocesser och verksamhetsutveckling vidare. Det handlar om att flytta fram Chalmers positioner så att högskolan i ännu högre grad bidrar till den omställning som krävs för globalt hållbar förändring. Chalmers utbildning och forskning ska uppnå högsta internationella nivå, samtidigt som den effektivt kommer både människa och natur till gagn.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Viktiga uppgifter för Chalmers nya rektor och vd är bland annat att utveckla verksamheten i riktning mot den fastslagna visionen och att arbeta för ökad jämställdhet och inkludering på alla plan. Kandidater bör ha professorskompetens samt internationell erfarenhet av högskole- och universitetssektorn och ett engagemang för universitetets roll i samhället. </div> <div><br /></div> <div>Förordnandet för Chalmers nuvarande rektor och vd Stefan Bengtsson upphör den 31 juli 2024. Han har valt att inte fortsätta i den rollen, men står till förfogande för att på annat sätt stödja Chalmers utveckling. När en efterträdare finns på plats kommer Stefan Bengtsson istället att ta över uppdraget som styrelseordförande i Chalmers högskolestyrelse efter Torbjörn Holmström.</div> <div>Läs mer i tidigare nyhet: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Nu-borjar-rekryteringen-av-ny-rektor-vd-for-Chalmers.aspx">Nu börjar rekryteringen av ny rektor/vd för Chalmers​​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/Arbeta-pa-Chalmers/lediga-tjanster/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=11136&amp;rmlang=SE" title="REkryteringsannons och kravprofil"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här kan du läsa mer om tjänsten och hur det går till att ansöka och nominera kandidater​</a></div> <div><br /></div> </div> ​Mon, 14 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ekonomiska-intressen-trumfar-riskerna-nar-det-galler-farliga-kemikalier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ekonomiska-intressen-trumfar-riskerna-nar-det-galler-farliga-kemikalier.aspxEkonomiska faktorer trumfar risker med farliga kemikalier<p><b>​Regleringen av farliga kemikalier i Europa formas av ekonomiska intressen. I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola att framför allt kemikalier som inte ens används inom EU förbjuds eller begränsas – vilket ger ett sämre skydd än förväntat.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/Jessica-Coria-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jessica Coria" style="margin:5px;width:150px;height:150px" />​​– Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EU-länderna verkar vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi och en av författarna till studien. <div><br /></div> <div>År 2016 uppskattade Europeiska miljöbyrån att mer än 60 procent av totalvikten av kemikalier som användes i Europa på ett eller annat sätt var skadliga för människors hälsa. Samtidigt finns inom Europeiska unionen lagstiftningen REACH (Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) som har ett uttalat syfte att ge ett starkt skydd för miljö och människors hälsa. Inom det tillståndsprogram som är en del av REACH kan tillverkning och användning av särskilt farliga ämnen bli föremål för olika bindande begränsningar och villkor, inklusive totalförbud. </div> <div><br /></div> <div>Vägen till förbud inleds typiskt med att medlemsstaterna eller den Europeiska kemikaliemyndigheten föreslår att ett specifikt ämnen bör inkluderas i en så kallad kandidatförteckning. Dessa kemikalier genomgår därefter en prioriteringsprocess för att tas upp i den så kallade tillståndsförteckningen. De ämnen som slutligen inkluderats på tillståndsförteckningen kräver ett särskilt godkännande för att fortsätta användas, vilket ibland är nödvändigt för specialiserade användningsområden där det är extra svårt att byta ut kemikalier mot säkrare alternativ.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ekonomiska faktorer har stor påverkan</h2> <div><span style="background-color:initial">I den aktuella studien i Nature Communications undersöker forskarna Jessica Coria, Erik Kristiansson och Mikael Gustavsson, som är verksamma vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, den relativa betydelsen hos olika potentiella drivkrafter för om ett ämne ska hamna på kandidatlistan. Studien visar att riskminimering och den tillgängliga kunskapen om de specifika kemikalierna är viktiga drivkrafter, men också att man framförallt har listat kemikalier av låg ekonomisk betydelse. Detta leder i sin tur till att riskerna minskar mindre än vad som kunnat förväntas av listningen. Antingen för att produktionen och importen av de specifika kemikalierna upphört redan före listningen, eller för att de aldrig producerats eller importerats till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet överhuvudtaget. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/Mikael-Gustavsson-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:150px" /></div> <div>– Vår studie inkluderar alla kemikalier i REACH och visar tydligt att ekonomiska faktorer påverkar vilka kemikalier som finns med på kandidatlistan, säger Mikael Gustavsson. <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/ErikKristiansson-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:150px" /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>– Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras, men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är för att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, säger Erik Kristiansson. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Omarbetning av processen kan krävas</h2> <div><span style="background-color:initial">Studiens resultat tyder på att de lågt hängande frukterna har plockats först, och att det framöver kan bli allt svårare att komma överens om vilka kemikalier som skall tas upp i kandidatförteckningen då listning av kemikalier som produceras lokalt troligtvis kommer att möta ett starkare politiskt motstånd. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Det kan krävas en omarbetning av processen för att riskminimering ska bli den viktigaste drivkraften och att farliga kemikalier som produceras eller importeras till Europa ska listas även om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria. ​</div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-34492-2">Läs hela studien i Nature Communications ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontaktinformation </h2> <div>Jessica Coria, <a href="mailto:jessica.coria@economics.gu.se">jessica.coria@economics.gu.se</a>, docent i nationalekonomi<br />Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.<br /> Telefon: 031-786 48 67</div> <div><br />Mikael Gustavsson, <a href="mailto:mikael.gustavsson@chalmers.se">mikael.gustavsson@chalmers.se</a>, postdoktor<br />Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet och Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet.</div> <div><br />Erik Kristiansson, <a href="mailto:erik.kristiansson@chalmers.se">erik.kristiansson@chalmers.se</a> professor, Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet.<br /> Telefon: 031-772 35 21 </div> ​​​​​Thu, 10 Nov 2022 07:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/En-ledtrad-av-koppar-i-kampen-mot-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/En-ledtrad-av-koppar-i-kampen-mot-cancer.aspxEn ledtråd av koppar i kampen mot cancer<p><b>​För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder metallen koppar till sig. Ny kunskap om hur dessa proteiner tar upp metallen och hur de interagerar med varandra öppnar nu för nya läkemedel och behandlingsmetoder mot cancer. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/PernillaWittung-Stafshede_professor_01_350.jpg" alt="Pernilla WIttung-Stafshede" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:250px;height:218px" />− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger <strong>Pernilla Wittung-Stafshede</strong>, professor i kemisk biologi vid Chalmers. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Memo1 blockerar giftiga redoxreaktioner</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <p class="chalmersElement-P">En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2206905119">I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS</a>, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner som skadar – eller till o​ch med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Memo1 bildar komplex med koppartransportören Atox1</h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening <span style="background-color:initial">–</span><span></span><span style="background-color:initial"> ett komplex </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler</span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men </span><span style="background-color:initial">hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh och Karin Wik</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> <strong> </strong></div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> <strong> </strong></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga publikationen i PNAS: </strong><a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2206905119">Memo1 binds reduced copper ions, interacts with copperchaperone Atox1, and protects against copper-mediatedredox activity in vitro </a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><span style="background-color:initial">Artikeln är skriven av Xiaolu Zhang, Gulshan R. Walke, Istvan Horvath, Ranjeet Kumar, Stéphanie Blockhuys, Stellan Hplgersson, Paul H. Walton och Pernilla Wittung Stafshede.</span></li> <li>Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Universitet och University of York. </li> <li>Studien har finansierats av: Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information kontakta:</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/Personal/Sidor/pernilla-wittung.aspx">Pernilla Wittung-Stafshede</a>, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, pernilla.wittung@chalmers.se, 031772 81 12</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerceller-sprids-med-hjalp-av-kopparbindande-protein.aspx">Cancerceller sprids med hjälp av kopparbindande protein</a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 10 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mattecoach-pa-natet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mattecoach-pa-natet.aspx​Mattecoach på nätet ger fler barn hjälp med läxan <p><b>​Mattecoach på nätet är en verksamhet som erbjuder kostnadsfri läxhjälp i matematik till elever från årskurs 6 och uppåt. Coachningen utförs av universitetsstudenter från bland annat Chalmers.  Med hjälp av ett stiftelseanslag om 8 miljoner kronor ska satsningen nu spridas över landet och mattecoacherna bli fler.​</b></p><div>Under 2021 hade Mattecoacherna 3 713 konversationer med elever runt om i Sverige, totalt närmare 2 400 timmars handledning i matematik.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Verksamheten startade 2009, och är i dagsläget organiserad som ett nätverk mellan Chalmers, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Linköpings universitet. För fyra år sedan startades även en liknande verksamhet vid Aston University i Birmingham, med handledning på engelska. Verksamheten på Chalmers leds av Jonny Lindström, universitetslektor på matematiska vetenskaper, och Dorotea Blank, som ansvarar för skolsamverkan på Chalmers. Studenterna som bemannar tjänsten på Chalmers är både ingenjörsstudenter och blivande ämneslärare i matematik. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fler kan hjälpa fler</h3> <div> </div> <div>Hittills har verksamheten bland annat finansierats av kommunala medel, men nu har de tre ansvariga lärosätena, Linköpings universitet, Chalmers och KTH beviljats ett anslag på 8 miljoner kronor från Erling Perssons stiftelse, som innebär att tjänsten kan utökas och ta emot fler elever från hela Sverige. Visionen är coacher på alla större lärosäten. </div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/20220701-20221231/Dorotea%20Blank.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="dorotea blank" style="margin:5px;height:432px;width:205px" /><div>​<br /> <div> </div> <div>– Tillgängligheten hos Mattecoach på nätet hjälper till att jämna ut skillnaderna mellan elevers olika förutsättningar, eftersom fler kan få tillgång till läxhjälp var de än befinner sig och framför allt utan att bli bedömda – vi hoppas att det i förlängningen ska bidra till att öka intresset för matematik och göra ämnet mer lustfyllt! säger Dorotea Blank.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Förutom att komma till nytta för eleverna så genererar satsningen kompetens inom digital pedagogik hos de blivande ämneslärarna och ingenjörsstudenterna som bemannar tjänsten. Alla coacher får dessutom gå en KTH-kurs om nätcoachning innan de börjar som mattecoach, vilket ska utveckla och säkerställa deras pedagogiska kompetens. <br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Bidragsgivare är Erling-Perssons Stiftelse, som initierades av Stefan Persson 1999 till minne av hans far som grundade Hennes &amp; Mauritz. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Stiftelsen har tre huvudsakliga ändamål som de vill stödja: entreprenörskap, stöd till forskning och stöd för att främja barn och ungdomars utveckling. Mattecoach involverar ju samtliga tre, säger Dorotea Blank.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Forskning är en del av verksamheten</h3></div> <div> </div> <div>Alla chattkonversationerna sparas i en databas och används i den omfattande forskning som är en del av Mattecoach, och som leds från avdelningen Digitalt lärande vid KTH. Syftet är att utveckla det digitala lärandet och så här långt har forskningen resulterat i sex forskningsartiklar, tio konferensbidrag och en <span style="background-color:initial">doktorsavhandling. Dessutom har ett tiotal examensarbeten tittat närmare på Mattecoach ur olika perspektiv.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div>Uppföljningar som gjorts visar att elever från alla betygsnivåer använder Mattecoach, och oavsett kunskapsnivå får eleverna möjlighet att diskutera uppgifter och lösningar på ett sätt som det inte alltid finns utrymme för i klassrummet.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Styrkan är att det handlar om just coaching, inte om att få facit eller ett svar direkt. Och eftersom det är online går det att hjälpa flera personer samtidigt, säger Jonny Lindström, och betonar att verksamheten inte är avsedd att ersätta annan undervisning.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Traditionell klassrumsundervisning är alltid det bästa. Det har även pandemin bevisat. Men det här är ett komplement, säger han.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span></span><span style="font-weight:700">Text: </span>Anneli Andersson &amp; Julia Jansson​<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em><strong>Vill du veta mer om satsningen eller hur du kan ansöka om att själv bli mattecoach?</strong></em></div> <div> </div> <div><strong>För mer information kontakta: </strong></div> <div> </div> <div>Dorotea Blank, ansvarig för skolsamverkan, Chalmers</div> <div> </div> <div>031 772 25 55, dorotea.blank@chalmers.se</div> <div> </div> <div><br /></div></div>Wed, 09 Nov 2022 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-koordinerar-nytt-europeiskt-kvantdatorprojekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-koordinerar-nytt-europeiskt-kvantdatorprojekt.aspxMC2 koordinerar nya europeiska kvantteknologiprojektet SuperMeQ<p><b>​Witlef Wieczorek, docent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, har tillsammans med kollegor från fyra europeiska lärosäten fått projektet &quot;SuperMeQ&quot; finansierat inom EU Basic Science for Quantum Technologies-utlysningen.– Vi ser förstås fram emot att göra SuperMeQ till en framgång och att tillsammans angripa viktiga problem i den grundläggande vetenskapen som ligger till grund för kvantteknologin, säger Witlef Wieczorek, som kommer att koordinera projektet.</b></p>​Kvantteknologin kommer att förändra den digitala tekniken. Detta har lett till starkt globalt stöd för forsknings- och innovationsåtgärder inom kvantområdet, såsom European Quantum Technology Flagship och, i Sverige, Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT).<br /><div><br /></div> <div>Hittills kan kvantkontroll utövas över bland annat atomer, joner, fotoner och supraledande kretsar. Dessa fysiska system stödjer den nuvarande utvecklingen samt den mer kortsiktiga implementeringen av sofistikerad kvantteknologi.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.supermeq.eu/" target="_blank">SuperMeQ-projektet</a> kommer att inriktas på ett fysiskt system som först nyligen har lagts till kvanthårdvaran: rörelsefrihetsgraden hos mekaniska resonatorer *.</div> <div><br /></div> <div>– Den så kallade masscentrumrörelsen* hos mekaniska resonatorer är känslig för yttre krafter och accelerationer, och därför kan den ge möjlighet för forskare att utforska nya sorts teknologier, säger Witlef Wieczorek. Det kan till exempel handla om att upptäcka den svaga gravitationskraften mellan små föremål, eller potentiella kandidater för mörk materia. Det kan i sin tur leda till utveckling av nya kvantsensorer som skulle överträffa de konventionella avkänningsmetoder som används i dag.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Experimentell idé kan ge nya vetenskapliga upptäckter</h2> <div>Det är vedertaget i forskningen att varje kvantfördel hämmas av dess oönskade, oundvikliga och i hög grad okontrollerbara koppling till den omkringliggande miljön, vilket resulterar i dekoherens * och förlusten av själva kvanttillståndet. Witlef Wieczorek förklarar att SuperMeQ kommer att minimera dekoherensen genom en experimentell idé. </div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer att låta en supraledande mikropartikel sväva i ett vakuum. Detta experimentella arrangemang kommer att minimera de kända källor till dekoherens som finns i dag. Däremot kan SuperMeQ stöta på oväntade eller okonventionella källor till dekoherens som vi inte känner till i dag, vilket skulle vara väldigt värdefulla relevanta vetenskapliga fynd.</div> <div><br /></div> <div>En nyckel i SuperMeQ är kopplingen av masscentrumrörelsen hos de mekaniska resonatorerna till supraledande kvantkretsteknologier. Denna experimentella arkitektur kommer att tillåta Witlef Wieczorek och hans kollegor att utöva kvantkontroll över de mekaniska resonatorerna.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utforska sätt att öka kopplingsstyrkan</h2> <div>– Det är viktigt att denna koppling är tillräckligt stark för att kunna generera kvanttillstånd i de mekaniska resonatorerna, säger han. Ett annat stort fokus för SuperMeQ är därför att utforska sätt att öka denna kopplingsstyrka. Till den här delen av projektet kommer vi att utveckla speciellt konstruerade magnetiska eller supraledande mikromekaniska resonatorer och utnyttja induktiva kopplingsscheman, som kan överträffa de konventionellt använda kopplingsscheman som används i dag, till exempel i supraledande kvantdatorer. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna strävar efter att bidra till att bredda vår förståelse av gränser för kvantkontroll. Som exempel sätter dekoherens och kopplingsstyrka båda gränser för kvantkontroll och kan därför hindra en bred spridning av kvantteknologier.</div> <div><br /></div> <div>– SuperMeQ kommer att bidra till en bättre förståelse av dekoherensmekanismer för mer makroskopiska objekt, vilket är av grundläggande vetenskapligt intresse, säger Witlef Wieczorek. Dessutom strävar vi efter att lägga grunden för utvecklingen av nästa generations kvantsensorer baserade på mekaniska resonatorer, som kan få tillämpningsområden såväl inom grundläggande forskning som inom tekniska tillämpningar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om SuperMeQ</h2> <div>SuperMeQ är ett EU-projekt som omfattar åtta forskningsledare och deras grupper från fem europeiska partners: Chalmers, Österrikes vetenskapsakademi, Walther-Meissner-Institute i Tyskland, Karlsruhe Institute of Technology i Tyskland, samt Universidade Autonoma de Barcelona (Spanien).</div> <div><br /></div> <div>Projektet koordineras av Witlef Wieczorek, <span><a href="mailto:witlef.wieczorek@chalmers.se">witlef.wieczorek@chalmers.se</a><span style="display:inline-block"></span></span>, docent vid Chalmers, startade 1 oktober och pågår i fyra år.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.supermeq.eu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på SuperMeQ:s externa projekthemsida</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ordlista</h2> <strong> Mekanisk resonator:</strong> En anordning som utnyttjar mekaniska vibrationer. Det kan till exempel röra sig om spetsen i ett atomkraftmikroskop. Även en musiktrumma är i grunden en mekanisk resonator.<br /><strong>Masscentrumrörelse:</strong> Masscentrumrörelsen hos en mekanisk resonator kan jämföras med ett barns rörelse på en gunga; gungan rör sig fram och tillbaka runt sitt massacentrum. I SuperMeQ använder kommer forskarna att använda rörelsen i centrum av en svävande partikel, som rör sig fram och tillbaka i en magnetfälla. Även masscentrumrörelsen hos atomkraftmikroskopliknande mekaniska resonatorer kommer att användas.<br /><strong>Dekoherens:</strong> Processen som gör att ett kvanttillstånd, till exempel en superposition eller en kvantsammanflätning sönderfaller och kollapsar. Resultatet är i de flesta fall en förlust av eventuella kvantfördelar.<br /><strong>Kavitet:</strong> Ett hålrum som begränsar mikrovågsfotoner inom ett fast rumsligt område. Det kan ses som att mikrovågsfotonerna studsar fram och tillbaka och på så sätt möjliggör en starkare interaktion mellan fotonerna och, i vårt fall, masscentrumrörelsen hos de mekaniska resonatorerna som används i projektet.<br /><div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Robert Karlsson<br /><strong>Illustration:</strong> Yen Strandqvist<br /></div>Tue, 08 Nov 2022 12:00:00 +0100