Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 19 May 2022 10:17:03 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte generationens labb oppnar for artificiell intelligens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte%20generationens%20labb%20oppnar%20for%20artificiell%20intelligens.aspxNytt 5G-labb öppnar för artificiell intelligens<p><b>​​Chalmers och Ericsson inviger ett nytt laboratorium med tillgång till femte generationens (5G) nät som blir en viktig resurs och infrastruktur för forskare, studenter och startup-företag på Chalmers. Genom att introducera tekniken i det nuvarande CASE-labbet, gör Chalmers det enkelt för studenter och forskare att experimentera med 5G-lösningar.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Erik_Strom_0016,1B.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;height:180px;width:129px" /><div>− Det öppnar för forskning och utbildning inom industriella tillämpningar där snabb dataöverföring och svarstider ibland så korta som 1 millisekund krävs, exempelvis för artificiell intelligens (AI) som självstyrande robotar, självkörande fordon och ”sakernas internet”, säger Erik Ström som är professor i kommunikationssystem vid Chalmers.  </div> <div><br /></div> <div>Konnektivitet är en förutsättning för att kunna jobba med artificiell intelligens men idag finns det ganska få universitet i Sverige och i världen som har tillgång till egna 5G-nät som de kan experimentera med.</div> <div><br /></div> <div>− Kommersiellt är 5G redan här och finns tillgängligt i många länder. Däremot kan man säga att tillämpningen av 5G är i sin linda och vi kommer att se en mycket stor utveckling under de kommande åren. Både med 5G teknologin som sådan men också med tillämpningar, säger Karl-Johan Killius som är kontorschef på Ericsson i Göteborg.  </div> <div><br /></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Petter_Falkman-1_5x7.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:133px;height:187px" /><br />− 5G-teknik möjliggör i första hand tillämpningar som är resurssnåla och som främjar hållbar användning och utveckling i samhället, till exempel digitalisering av ohållbar teknik, effektivisering och förbättring av transportsystem, hälsovård, matproduktion och system för att generera och distribuera elenergi. Vårt gemensamma samarbete med Ericsson möjliggör att vår forskning kan testas och förhoppningsvis komma till nytta snabbare, säger Petter Falkman som är biträdande professor i automation vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>− 4G skapades för att kunna erbjuda en trådlös bredbandsuppkoppling t.ex. till mobiler eller laptops. 5G är skapat för att erbjuda trådlös uppkoppling till ett mycket större spektrum av applikationer vilka sinsemellan kan ha helt olika krav. Till exempel har enkla sensorer i en gruva helt andra krav på tillgänglighet, responstid och kapacitet medan självkörande bilar, tåg och industrirobotar ställer mycket höga krav på tillförlitlighet och responstid, säger Magnus Castell som är manager för Expericom på Ericsson i Göteborg. </div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Tommy_Svensson_I0A5568[1].jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:145px;height:170px" />−  6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, integration av sensornätsfunktionalitet, nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div><div></div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b><br /><a href="/sv/personal/Sidor/petter-falkman.aspx">Petter Falkman</a>,<b> </b><span style="background-color:initial">biträdande professor i automation, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br />petter.falkman@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>,<b> </b></span><span></span><span style="background-color:initial">professor i kommunikationssystem</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">erik.strom@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Fakta om 5G</div> <div style="font-size:20px"><br /></div> <div><ul><li>Förbättrar maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>Kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>Högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>Mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>Lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. </li> <li>Högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med många antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div>Fri, 01 Apr 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Snabb-omvandling-av-transportsektorn-forandrar-forskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Snabb-omvandling-av-transportsektorn-forandrar-forskningen.aspxSnabb omvandling av transportsektorn förändrar forskningen<p><b>​Transportsektorn har det gångna decenniet genomgått omvälvande förändringar och förändringstakten fortsätter alltjämt att öka. Det har inneburit en omställning från traditionell fordonsforskning till helt nya forskningsområden som spänner över flera discipliner. Sinisa Krajnovic, som den 31 mars lämnar uppdraget som styrkeområdesledare för Transport efter totalt sex år, har stor erfarenhet av dessa förändringar. </b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Vilka förändringar har du sett under den här perioden? <br /></strong></span><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/Sinisa_Krajnovic_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />​​​– Det har hänt extremt mycket under de senaste åren och den stora omställningen i transportsystemet har skapat behov av helt ny forskning och utbildning inom nya discipliner, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div>– Det första stora skiftet hänger samman med nya fordonsteknologier som elektrifiering och automation, som har drivit utvecklingen framåt i väldigt snabb takt. Men även ny teknologi som AI (Artificiell Intelligens). Ett konkret exempel är att vi idag har elektrifierade lastbilar. Vem trodde att utvecklingen skulle gå så snabbt?  </div> <div><br /></div> <div>– Det andra stora skiftet i transportindustrin handlar om utvecklingen från produkt- till tjänsteorientering. Det har förändrat industrin i grunden. Idag talar fordonsbranschen allt mindre om tillverkning av bilar och alltmer om de tjänster man erbjuder. </div> <div><br /></div> <div>– Våra partners i transportindustrin säger att utvecklingen innebär att de måste springa fortare och fortare för att hänga med. Det innebär att vi på Chalmers måste springa ännu fortare för att se till att vi kan möta omvärldens behov av forskning, utbildning och kompetensförsörjning, såväl nästa år, som om fem och tio år. </div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt med förändringarna i transportsystemet pågår också en omställning i energisystemet. Det gör att gränser mellan olika forskningsområden suddas ut. Transportfrågor integreras med såväl energifrågor och samhällsbyggnadsfrågor, som digitaliseringsfrågor. </div> <div><br /></div> <div>– Vårt sätt att arbeta i styrkeområden är en enorm fördel som gör det enkelt för oss att snabbt anpassa oss till förändringar i omvärlden. Vi kan skapa nya forskningsområden och anpassa våra utbildningar. <br /><br /></div> <div><strong>Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit? <br /><br /></strong></div> <div>– För att rusta våra forskare för de stora samhällsutmaningarna har vi inom styrkeområde Transport skapat ett arbetssätt som bygger på nära samverkan mellan olika institutioner, avdelningar och forskningsgrupper. Men också med Göteborgs universitet, som kompletterar våra kompetenser, och med myndigheter i transportsektorn. Det har varit en nyckel till framgång och jag är väldigt stolt över att vi tillsammans har utvecklat en effektiv organisation för utbildning, forskning, kompetensförsörjning, infrastrukturfrågor och nyttiggörande.  <br /><br /></div> <div>– Vi har ett mycket gott nätverk på Chalmers men vi har även skapat ett stort förtroende i omvärlden. Vi har utvecklat tydliga strategier för vårt samarbete med Chalmers strategiska partners: Volvo Group, Volvo Cars, CEVT och norska trafikmyndigheten Statens Vegvesende. Tillsammans med industrin har vi byggt upp starka infrastrukturmiljöer som exempelvis Asta Zero (världens första fullskaliga testmiljö för trafiksäkerhet), Revere (ett 400 kvadratmeter stort labb för testfordon, miljösensorer och simulatorer) och vi bygger nu Seel (en nationell testbädd för elektromobilitet).</div> <div><br /></div> <div>– Jag är också stolt över att vi har skapat helt nya samarbetsformer. Exempelvis genom projekt med utadjungerade transportforskare till industrin. Att forskare kan dela sin arbetstid mellan akademin och industrin och få direkt inblick i industrins behov är väldigt värdefullt. Så kallade capstone-projekt på kandidatnivå som bygger på samverkan mellan industri, Chalmers och utländska universitet är andra satsningar som vi har stöttat och som syftar till att rusta våra studenter för framtiden. <br /><br /></div> <div>– Styrkeområde Transports bildande av en EU-grupp för att på ett effektivt sätt organisera oss kring finansiering från EU är också värt att nämna.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka har varit de största utmaningarna? </strong></div> <div><br /></div> <div>– Internt har utvecklingen i omvärlden ställt stora krav på våra forskare att ställa om från att vara specialister inom ett område till ökad samverkan över disciplingränserna för att ta sig an gemensamma utmaningar. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har behövt skapa nya mötesplatser och forum som ger möjlighet till ökad dialog. Vi har också skapat tematiska utlysningar som ett svar på behov hos industrin, myndigheter och forskningsfinansiärer. </div> <div><br /></div> <div>– I takt med att utvecklingen går fortare och fortare har vi sett en tendens att transportforskningen präglas av kortsiktiga projekt. Kortsiktigheten innebär en risk att vi stressar fram forskning och utveckling och inte hinner arbeta med grundläggande forskning inom de nya forskningsområdena. Den nya forskningen måste hinna mogna och det är viktigt att arbeta aktivt för en långsiktighet i utbildningen av ingenjörer och doktorer. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad blir ditt fokus framöver? </strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag har haft oerhört roligt i min roll som styrkeområdesledare för Transport under dessa sex år men jag tycker att det är nyttigt att byta perspektiv och uppdrag emellanåt. </div> <div><br /></div> <div>– I tillägg till min ordinarie tjänst som professor i strömningslära har jag redan fått ett antal nya uppdrag. Sedan i höstas är jag vice prefekt för nyttiggörande på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper. Där kommer mina erfarenheter och nätverket från uppdraget som styrkeområdesledare inom Transport att vara till stor nytta. I samverkan med industrin kommer jag också fortsätta att arbeta med långsiktig finansiering för fordonsforskning.</div> <div><br /></div> <div>– Jag kommer även fortsatt att arbeta med jämställdhet, bland annat i Chalmers Genie-satsning (Gender Initiative for Excellence), efter det mentorsprogram för seniora kvinnliga forskare på Chalmers som jag har varit med och initierat, säger Sinisa Krajnovic. </div> <div><br /></div> <div><em>Den 1 april 2022 efterträds Sinisa Krajnovic av Balázs Kulcsár i uppdraget som styrkeområdesledare för Transport. </em><br /><br />Text: Linda Wallgren Jirvén<br /><br /></div>Wed, 23 Mar 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-samarbete-accelererar-Sveriges-grona-omstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-samarbete-accelererar-Sveriges-grona-omstallning.aspxSamarbete ska accelerera Sveriges gröna omställning<p><b>​Sverige ska bli världsledande inom batteriforskning och elektrifiering av transportsektorn. Ett nytt samarbete mellan Chalmers, Lunds universitet och Uppsala universitet ska bidra med mer forskning, fler ingenjörer och fortlöpande kompetensutveckling inom batteriteknik och kraftelektronik.</b></p><div>​Transportsektorn världen över ställer just nu om till fossilfri drift, och elektrifiering är den strategi som dominerar. Det har lett till en allt större efterfrågan på forskning och kompetens inom batteriutveckling. </div> <div> </div> <div>Den svenska transportsektorn står mitt i denna gröna omvandling med målet att fordonsflottan ska vara helt fossilfri år 2045, med en reducering av koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030. För att industrin ska kunna ta en ledande roll i omställningen till ett elektrifierat samhälle behövs ny kunskap och kompetens – tillämpad forskning, utbildning av ingenjörer och vidareutbildning av redan yrkesverksamma. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete för ny kunskap och kompetensförsörjning </h2> <div>Idag bedrivs världsledande forskning och utbildning inriktad mot hållbar mobilitet på Chalmers och universiteten i Lund och Uppsala. Nu etableras också en gemensam plattform där de tre lärosätena och industrin ska samverka tätare för att ta fram ny kunskap, utbilda, driva gemensamma forskningsprojekt och koordinera deltagandet i internationella projekt inom elektrifiering.</div> <div> </div> <div>Lärosätenas långsiktiga ambition är också att examinera fler ingenjörer med inriktning mot batteriteknik och kraftelektronik, att inrätta fler doktorandtjänster och att stärka sitt erbjudande om vidareutbildning.</div> <div> </div> <div>– Samarbetet ger oss stärkta förutsättningar att förflytta Sveriges position i elektrifieringen av transportsektorn genom ökad forskning och kompetensförsörjning. Det är ett viktigt steg för att nå klimatmålen och för att bidra till Sveriges konkurrenskraft, säger Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson.</div> <div> </div> <div>– ESS och MAX IV är unika forskningsinfrastrukturer i Sverige som kan bidra till ny teknik- och materialkompetens. När vi tre lärosäten nu gemensamt stärker vårt forsknings-och industrisamarbete blir vi en nod som attraherar världsledande kompetens. Vi vill och kan gå i täten för hållbara mobilitetslösningar och elektrifiering, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.  </div> <div> </div> <div>– Våra tre lärosäten kompletterar och stärker varandras kompetenser, Uppsalas internationellt starka profil inom batteriteknik och den nya masterutbildningen inom detta område kommer in i helt rätt sammanhang i detta samarbete. Tillsammans kommer vi att kunna bidra till att den nödvändiga omställningen går snabbare, säger Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet.</div> <div><br /></div>Wed, 16 Mar 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-styrkeomradesledare-for-Transport-utsedd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-styrkeomradesledare-for-Transport-utsedd.aspxNy styrkeområdesledare för Transport utsedd<p><b>​Balázs Kulcsár, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers, har utsetts till ny styrkeområdesledare för Transport med start den 1 april 2022. Han efterträder Sinisa Krajnovic vars förordnande löper ut efter sammanlagt sex år.</b></p><div><span style="background-color:initial">Balázs Kulcsár rekryterades till Chalmers som forskarassistent inom styrkeområde Transport 2011.<br /></span><br /></div> <div>– Han har sedan dess varit aktiv i styrkeområdet och engagerad i dess utveckling, och har en tydlig</div> <div>bild av akademins roll och utmaningar för att stödja framtida transportlösningar. Beslutet innebär att</div> <div>styrkeområde Transport får en ny styrkeområdesledare med stark förankring i fakulteten, internationell erfarenhet och en holistisk syn på transportsystem, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och Chalmers styrkeområden.</div> <div><br /></div> <div><b>Framtidens intelligenta transportsystem<br /></b><span style="background-color:initial"><b><br /></b><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Balazs_Kulcsar.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Balázs Kulcsár ingår i forskargruppen Reglerteknik på institutionen för elektroteknik. Hans forskning handlar framför allt om design av intelligenta transportsystem, modellering av trafikflöden för styrning, linjära parametervarierande system och feldiagnostik. De projekt han är involverad i bidrar till, att med en helhetssyn, utveckla framtida transportsystem. Han har internationell erfarenhet från postdok-vistelser i USA och i Nederländerna.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är bakgrunden till att du sökte du uppdraget?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Att söka uppdraget var ett naturligt sätt att återgälda det jag har fått med mig från styrkeområde Transport och jag tar mig an det med en stark ansvarskänsla. Jag var den första forskarassistenten att rekryteras från utlandet till Chalmers styrkeområde Transport. Under dessa mer än tio år har jag verkligen uppskattat att växa upp i, och bidra till, styrkeområdet. Mentorskapet, de interna och externa nätverken och ledarskapet har alla varit väldigt värdefulla, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka erfarenheter tar du med dig?<br /><br /></strong></div> <div>– För det första vet jag av egen erfarenhet hur det är att vara forskare inom styrkeområde Transport och vad forskningsstöd innebär. För det andra har jag upplevt hur avgörande det är att tillhöra den här typen av starkt nätverk som samlar forskare med liknande intressen. Det är ett budskap som jag har lyft i både nationella och internationella forum och via forskning, undervisning och utvärdering. Med mina erfarenheter ser jag att jag kan fortsätta att bidra till styrkeområdet – men på ett annat plan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka möjligheter och prioriteringar ser du framför dig?</strong><br /><br /></div> <div>– Jag har många idéer om hur vi kan fortsätta att utveckla styrkeområdet. En viktig sak att förhålla sig till är att transportforskningen just nu genomgår ett paradigmskifte. Transport går till att bli en hållbar mobilitetstjänst som kräver synergier inom komplexa forskningsområden. Betydelsen av ett starkt forskarnätverk som samarbetar blir därmed allt större, säger Balázs.</div> <div><br /></div> <div>– I ett bredare perspektiv bidrar forskningsprojekt inom transport till Chalmers ställning i Sverige och internationellt. Min ambition är att inspirera våra forskare att nå högre och högre med finansiering från styrkeområde Transport och samtidigt introducera dem till synsättet på mobilitetstjänster. Förhoppningsvis kan min egen resa inspirera andra forskare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ser du på samarbete med andra styrkeområden?<br />​<br /></strong></div> <div>– Nuvarande forskningstrender kräver mer och mer tvärdisciplinära angreppssätt. Det gäller även transportvetenskap där fordonet har setts som den centrala delen av mobilitetstjänster. Men den är inte den enda delen av tjänsten. Därför hoppas jag på samarbete med andra styrkeområden för att skapa kvalitetsdriven forskning inom styrkeområdets temaområden och därigenom tillföra värde till varandra.</div> <div><br /></div> <div>– Därutöver är det av stor betydelse att fortsätta att bygga starka strategiska partnerskap utanför Chalmers för att nå våra mål, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div>Thu, 03 Mar 2022 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Genombrott-for-metod-som-kan-oka-batteriers-livslangd-och-laddningsformaga.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Genombrott-for-metod-som-kan-oka-batteriers-livslangd-och-laddningsformaga.aspxGenombrott för metod som kan öka batteriers livslängd och laddningsförmåga<p><b>​Små superkondensatorer kan revolutionera sättet vi använder batterier på genom att öka deras livslängd och möjliggöra sekundsnabb laddning. Tillverkare av allt från smartphones till elbilar satsar därför stort på de nya elektroniska komponenterna. Nu har forskare på Chalmers utvecklat en metod som innebär ett genombrott för hur sådana superkondensatorer kan produceras.</b></p><div>​– När man pratar om nya teknologier är det lätt att glömma bort hur viktig tillverkningsmetoden är för att de ska kunna produceras industriellt och komma samhället till nytta. Vi har utvecklat metoder som med säkerhet fungerar i verklig produktion, säger artikelns huvudförfattare Agin Vyas, doktorand vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Superkondensatorer består av två elektriska ledare som skiljs åt av ett isolerande skikt. De kan lagra elektrisk energi och har många positiva egenskaper jämfört med ett vanligt batteri; de kan laddas mycket snabbare, distribuera sin lagrade energi på ett effektivare sätt, och kan laddas och laddas ur tusentals gånger utan att prestandan försämras. När en superkondensator kombineras med ett batteri i en eldriven produkt, kan batteriets livslängd förlängas många gånger. Till exempel kan livslängden på batteriet i ett elfordon bli upp till fyra gånger längre.  Och vinsterna för slutkonsumenten blir stora, vare sig det handlar om privatkonsumtion eller tillämpningar i industriapplikationer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–Dels är det praktiskt att kunna snabbladda exempelvis en elbil eller att inte behöva ladda eller byta batterier lika ofta i sin smartphone, dels innebär det stora vinster för miljö och hållbarhet när batterier inte behöver återvinnas i samma omfattning i komplicerade processer, säger Agin Vyas.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkning en stor utmaning</h2> <div> </div> <div>Men i praktiken är dagens superkondensatorer för stora för många användningsområden där de skulle kunna göra nytta.  De behöver ha ungefär samma storlek som batteriet de är kopplade till, vilket är ett hinder för att integrera dem på mobiltelefoner eller elbilar. Därför handlar en stor del av dagens forskning och utveckling av superkondensatorer om att göra dem mindre. Betydligt mindre. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Målet för Agin Vyas och hans kollegor är att utveckla mikrosuperkondensatorer. De är så små att de kan få plats på de systemkretsar, även kallade system-on-a-chip, som innehåller styrningen till flera olika sorters funktioner i mobiltelefoner, datorer, elmotorer och nästan all elektronik vi använder idag. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En av de viktigaste utmaningarna på vägen mot att utveckla mikrosuperkondensatorer är att hitta praktiska metoder för tillverkning. De minimala enheterna behöver tillverkas på ett sådant sätt att de dels blir kompatibla med övriga komponenter i en systemkrets, dels enkelt kan skräddarsys för olika användningsområden. I den vetenskapliga artikeln demonstrerar forskarna en tillverkningsprocess där mikrosuperkondensatorer integreras med det vanligaste sättet att tillverka systemkretsar (så kallad CMOS). Man har också utvecklat en metod för att producera mikrosuperkondensatorer i upp till tio olika material i en och samma tillverkningsprocess, vilket i sin tur innebär att egenskaper enkelt kan skräddarsys för att passa flera olika slutapplikationer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>–Genom att använda så kallad spinnbeläggning, som är en hörnsten i många tillverkningsprocesser, kan vi välja elektrodmaterial. Vi visar också att användning av alkylaminokedjor i reducerad grafenoxid leder till en högre laddnings- och lagringskapacitet, säger Agin Vyas. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–Vår metod går att skala upp och innebär reducerade kostnader för tillverkningsprocessen. Det är en stor produktionsteknisk framgång och ett viktigt steg mot praktisk användning av mikrosuperkondensatorer i både vardagselektronik och industriapplikationer.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs hela studien</h2> <div> </div> <div><div>Alkyl-Amino Functionalized Reduced-Graphene-Oxide–heptadecan-9-amine-Based Spin-Coated Microsupercapacitors for On-Chip Low Power Electronics i tidskriften Physica Status Solidi B.</div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/pssb.202100304">https://doi.org/10.1002/pssb.202100304</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskningen har finansierats av:</h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>EU:s Horizon 2020 (GreEnergy), Vinnova, SAAB.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, vänligen kontakta:</h2> <div>Agin Vyas, doktorand, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, <a href="mailto:agin@chalmers.se">agin@chalmers.se<br /></a></div> <div><br /></div> <div>Text: Karin WIk</div> <div>Illustration: Yen Strandqvist<br /> </div> <div> </div></div> <div> </div>Mon, 28 Feb 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Ny-plan-för-plast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Ny-plan-f%C3%B6r-plast.aspxNy plan för plast<p><b>​Den 21 februari presenterade regeringen en handlingsplan för plast med 55 åtgärder för att snabba på arbetet för att nå klimatmålen. Hur bidrar Chalmers till detta? ​</b></p><br /><div><br /></div> <div><ul><li>Upp till 99 procent av plast produceras av fossil olja </li> <li>Det årliga plastavfallet i Sverige uppskattas till 1,7 miljoner ton </li> <li>Varje svensk ökar sin plastanvändning med ca 30 kg per år </li> <li>Den globala plastproduktionen har fyrdubblats på 40 år </li> <li>Mindre än 10 procent materialåtervinns </li></ul></div> <div><br /></div> <div>Siffrorna är hämtade ur <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/02/sveriges-forsta-handlingsplan-for-plast--ett-stort-steg-for-att-ligga-langst-fram-i-klimatomstallningen/">regeringens nya handlingsplan​</a> för plast. Bilden som målas upp är allt annat än munter. <span style="background-color:initial">Så här säger några av Chalmers forskare som dagligen tar sig an plastutmaningen:</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><br /></div> <div>– Plast har hamnat i skamvrån. Men man ska komma ihåg att plast är ett väldigt bra förpackningsmaterial, som till exempel förlänger hållbarhet på livsmedel. Vi forskare kan bidra till bättre återvinning och nya alternativ i stället för den fossila råvaran, säger professor <a href="/sv/personal/Sidor/antal-boldizar.aspx">Antal Boldizar</a> och fortsätter:</div> <div>– Jag tycker regeringens handlingsplan ger uttryck för en stark ambition.</div> <div><br /></div> <div>Antal Boldizar har under många år forskat på polymerer, det vi dagligt tal kallar plast. Dessutom är han en av experterna i SIS standardisering och arbetar bland annat med terminologin och standardiseringen av återvunnen plast.</div> <div>– Enkelt uttryck kan man säga att standardisering utgör en stomme i det industriella språket, säger Antal Boldizar och fortsätter: En tydlig terminologi hjälper industrin att utveckla bättre cirkulära flöden och processer.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/340X305_plastflakes.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="hand med plastflingor" style="margin:5px 20px;width:315px;height:284px" />Just nu är Antal Boldizar och hans doktorand <a href="/en/staff/Pages/ezgic.aspx">Ezgi Ceren Boz Noyan</a> i färd med att sammanställa resultat från projektet ”Återvinning av insamlad plast från förpackningar”. I projektet studeras plastfraktioner från storskaliga sorteringsanläggningar i Sverige och Norge. Syftet är att bättre förstå hur tillverkningsprocesser påverkar materialegenskaper, därmed få fram bra riktlinjer för näringsliv och standardiseringsorgan.</div> <div><br /></div> <div>Ett stort problem är att egenskaperna hos återinsamlat plastavfall är både okänt och föränderligt i hanteringsprocesserna, vilket Ezgi har fokus på i sin forskning. </div> <div>– Mitt fokus ligger på hur vi kan förbättra kvaliteten på återvunnen plast. Vi tittar på återvinningsprocessen, vilka parametrar som är fördelaktiga vid både förberedande blandning och vid formning av produkt, exempelvis med formsprutning. Den nya plasten behöver få användbara funktionella och termiska egenskaper samt lämplig ytkaraktär och beständighet.</div> <div><br /></div> <div>– Det är viktigt att hitta faktorer som leder till ökad prestanda hos produkter gjorda av återvunnen plast och att processen är skalbar och fungerar ute hos företagen.</div> <div>Hennes kollega <a href="/en/staff/Pages/avell.aspx">Angelica Avella</a> fokuserar på annat viktigt område, nämligen ersättning av fossilbaserad plast, som polymera biokompositer baserade på lignocellulosa (t ex skog/ved/gräs) och biologiskt nedbrytbar plast.</div> <div><br /></div> <div>– Under året kommer vi att publicera ett par vetenskapliga artiklar. Det känns bra att vara med och bidra med ett par pusselbitar i regeringens handlingsplan, avslutar Ezgi.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Urval av Chalmers forskning inom plast​ och återvinning:<br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-sätter-standard-för-plaståtervinning.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Standardisering bäddar för bättre plaståtervinning</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Biologiskt-nedbrytbar-plast-i-naturen.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om biologiskt nedbrytbar plast</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kvaliteten-pa-atervunnen-plast-behover-forbattras.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kvalitet på återvunnen plast</a></div> <div><a href="https://fb.watch/bm5stKp53L/" target="_blank" style="background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://fb.watch/bm5stKp53L/" target="_blank" style="background-color:rgb(255, 255, 255)"><div style="display:inline !important">Se en explainer om återvinning via ångkrackning</div></a><div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Allt-plastskrap-kan-atervinnas-till-forstklassig-plast-genom-utvecklad-angkrackning.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om tekniken ångkrackning</a></div></div> <div><div><a href="https://research.chalmers.se/project/10415" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Incitament för energiutvinning i livscykelanalys av plas</a>t</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/526387" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A life cycle assessment framework for large-scale changes in material circularity</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/527837" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Incentives for recycling and incineration in LCA: Polymers in Product Environmental Footprints</a></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div>Annat läs- och lyssningsvärt om plast:</div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=jCN4Xc_PIpk" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Plastdagen 2021</a> (debatt om standarders betydelse)</div> <div><a href="https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk100199/sistk156/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om plast och standardiseringsarbete</a> (SIS)</div> <div><a href="https://plasticseurope.org/wp-content/uploads/2021/12/Plastics-the-Facts-2021-web-final.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Europeiska fakta om plast 2021</a></div> <div><a href="https://poddtoppen.se/podcast/1185417605/kemikaliepodden/avsnitt-3-plast" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kemikaliepodden - avsnitt 3 om plast</a> </div> <div><a href="https://poddtoppen.se/podcast/302362973/vetenskapsradion-klotet/svart-fa-gammal-plast-att-bli-till-ny-plast" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vetenskapsradion Klotet: <div style="display:inline !important">Svårt få gammal plast att bli till ny plast</div> ​</a></div> <a href="https://poddtoppen.se/podcast/302362973/vetenskapsradion-klotet/svart-fa-gammal-plast-att-bli-till-ny-plast"></a><div><a href="https://poddtoppen.se/podcast/1185417605/kemikaliepodden/avsnitt-3-plast" target="_blank"></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/700x223_tre-steg.png" alt="" style="margin:5px;width:690px;height:229px" /><br /><span><em>Från sorterat och tvättat plastavfall, via extruderade pellets till formsprutade prover för utvärdering av egenskaper.</em></span></div> <div><i><br /></i></div> <div><span><em></em></span><i><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340-Antal-Boldizar.jpeg" alt="" style="margin:5px;width:690px;height:316px" /><br />Professor Antal Boldizar med ett par prover av biologiskt nedbrytbar plast.<br /><br /></i><br /></div> <div><em>Text och foto: Carina Schultz</em></div> <br /> <div><br /></div> <div><br /></div> ​​Wed, 23 Feb 2022 21:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Optimal-batteriatervinning-med-ny-metod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Optimal-batteriatervinning-med-ny-metod.aspxOptimal batteriåtervinning med ny metod<p><b>​Optimerade processer kan göra återvinning av elbilsbatterier enklare, billigare och mer miljövänlig. Det visar forskare på Chalmers som granskat en allt vanligare återvinningsmetod. I den vetenskapliga artikeln fastställs hur metoden kan bli så effektiv som möjligt och ge bäst resultat, ett viktigt steg mot en hållbar elektrifiering av bilar och andra fordon. </b></p>​Elbilarnas andel av fordonsparken ökar. Det har satt batteriåtervinning och att utveckla tekniska processer för att ta vara på de ofta sällsynta metallerna i batterierna, högt upp på dagordningen. En återvinningsmetod som väcker allt större intresse inom branschen, är en kombination av så kallad termisk förbehandling och hydrometallurgi. Det är en vätskebaserad kemisk process där man stegvis separerar och återvinner metallerna. Flera företag utvecklar nu system anpassade för den här typen av batteriåtervinning, men tiden och energin i form av temperaturer som de använder i sina processer, har visat sig skilja sig avsevärt åt. Men nu har forskarna på Chalmers gjort en jämförande studien som visar på hur den här metoden ska utföras för att ge ett optimalt resultat och även förbättra batteriåtervinningens ekonomiska och miljömässiga påverkan.<div><h2 class="chalmersElement-H2">30 minuter och rumstemperatur kan räcka</h2> <div>En viktig upptäckt som gjordes i studien är att den hydrometallurgiska processen kan göras i rumstemperatur. Det är ett tillvägagångssätt som inte har prövats tidigare, men som kan leda till stora vinster i form av minskad miljöpåverkan och lägre kostnader för att återvinna batterierna. Processen kan också göras betydligt snabbare än man tidigare trott.</div> <div><div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Optimal%20batteriåtervinning_Martina%20P/Burcak%20Ebin%20200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Burcak Ebin " style="margin:5px" /><br /></span><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–​ </span> Vår forskning kan göra stor skillnad för utvecklarna inom det här fältet. I vissa fall kan det bli så stora förändringar som att gå från 60 - 80°C till rumstemperatur, och från flera timmar till endast 30 minuter, säger Burcak Ebin, forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.  </div> <div><br /></div> <div>Forskarna undersökte hur de olika stegen i återvinningen – den termiska förbehandlingen och hydrometallurgin – påverkas av varandra. De jämförde <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Optimal%20batteriåtervinning_Martina%20P/Martina%20Petranikova%20200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="porträttbild Martina Petranikova " style="margin:5px" /><br />också två olika metoder för termisk förbehandling – förbränning och pyrolys.</div> <div>I den sistnämnda används inte syre och den anses därför vara mer miljövänlig. <span style="background-color:initial">Nu kunde man även konstatera att pyrolys ger ett bättre resultat.<br /><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span> Den här studien bidrar med ny, värdefull kunskap till alla som använder och utvecklar den här tekniken. Metoden som vi presenterar kan användas för att optimera återvinningen av alla slags lithiumjonbatterier, säger Martina Petranikova, docent på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, ledare för forskargruppen och som tidigare har hjälpt elbilsbatteriföretaget Northvolt att utveckla och implementera sin återvinningsprocess.</div></div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2">Fortsatt optimering – avgörande för utvecklingen </h2> <div> </div> <div>Om återvinningen av elbilsbatterier ska hålla jämna steg med nyproduktionen måste kostnaderna reduceras radikalt. Här spelar optimerade processer en avgörande roll. </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt"> </span><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt">– </span>Vi behöver minska antalet steg som krävs i återvinningen för att få ner kostnaderna.</div> <div>Just nu arbetar vi med flera projekt med det målet. Ett nära samarbete och en god kommunikation mellan oss forskare och företagen som utvecklar tekniken kommer också vara mycket viktig om vi ska lyckas med utmaningarna som vi står inför på det här området, säger Martina Petranikova.</div> <div><br /></div> <div>Ett aktuellt exempel gäller utvecklingen av  ”solid state batteries”. De batterierna innehåller betydligt fler olika metaller, vilket gör återvinningen mycket svårare. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt"> </span><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt">– ​</span>Som forskare ser vi ett stort behov av att komma överens om en global standard för ett maxantal metaller i de här batterierna, säger Martina Petranikova. </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer informationa, kontakta</h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/marpetr.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Martina Petranikova</a><br />docent, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Burcak Ebin</a><br />forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen </h3> <div> </div> <div>Forskningen, som har publicerats i tidskriften Waste Management, har gjorts av några av världens främsta experter på området.<br /><br /></div> <div> </div> <div><div>Den vetenskapliga artikeln<a href="https://doi.org/10.1016/j.wasman.2021.11.030" title="Länk till vetenskaplig artikel "> “Recovery of critical metals from EV batteries via thermal treatment and leaching with sulphuric acid at ambient temperature” ​</a>är skriven av Martina Petranikova, Pol Llorach Naharro, Nathália Vieceli, Gabriele Lombardo and Burçak Ebin på Chalmers tekniska högskola. Den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Waste Management. </div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer: Forskargrupp med unik expertis som är hett efterfrågade</h3> <div> </div> <div>Martina Petranikova och hennes forskargrupp har forskat på återvinning av metallerna som finns i lithiumjonbatterier under många år. Gruppen har särskild expertis inom hydrometallurgi och lösningsmedelsextraktion och har en unik position inom det fältet. Den återvinningsmetoden ger en högre grad av renhet i de återvinna metallerna jämfört med pyrometallurgi som är en annan känd metod. Eftersom värmen som krävs är avsevärt lägre blir metoden mycket mer energieffektiv. Intresset för forskning och utveckling inom hydrometallurgi är väldigt stort just nu, delvis på grund av nya striktare EU-regler för batteriåtervinning. Bara under förra året publicerade gruppen från Chalmers ett dussin vetenskapliga artiklar. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Martina Petranikova var en av forskarna från Chalmers som var med och utvecklade återvinningsprocessen för företaget Northvolt. Gruppen är involverad i flera olika samarbeten med företag som utvecklar återvinning av elbilsbatterier och partner i stora forsknings- och utvecklingsprojekt som pågår i Sverige och utomlands, som Volvo och Northvolts projekt Nybat. </div></div> <div><br /></div> <div>Text: Jenny Holmstrand </div> <div>Foton: Joshua Worth </div> <div><br /></div></div></div> ​Tue, 22 Feb 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxFå ut mer av skogen med bättre processer<p><b>​Människan har alltid levt på och av skogen. Idag tillhör Sverige en av världens viktigaste producenter av produkter från skogsråvara. Nu får Wallenberg Wood Science Center ytterligare 380 miljoner kronor till träforskning med målet att skapa nya material och att göra processerna mer hållbara och energieffektiva.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemiteknik/Hans%20Theliander.jpg" alt="Hans Theliander" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Anslaget är en fantastisk sak och väldigt kul. Vi har hållit på i snart 15 år med centret. Det här betyder att man får ytterligare ett antal år att arbeta med det här sakerna och utöka portföljen, säger Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers, och en av forskarna som varit med i Wallenberg Wood Science Center sedan starten 2009. </span><div><br /></div> <div><b>Hans Theliander har en sekvens i huvudet </b>för hur skogens vedmaterial kan nyttjas bättre. Tänk att återanvända varje kolmolekyl 40 till 50 gånger innan den förvandlas till koldioxid. I framtiden kommer skogsindustrin vara långt mer än plankor och papper.</div> <div><br /></div> <div>– I ett första steg kan olika sågade produkter framställas och användas för olika ändamål i ett antal år. Det kan vara exempelvis i byggnationer eller möbler. Sedan kan man använda vedmaterialet i dessa produkter för att framställa massafibrer, som exempel kan användas för att göra pappersförpackningar eller skrivmaterial – när man cirkulerat fibermaterialet ytterligare ett antal gånger och fibrernas kvalité inte längre är lika bra så skulle man kunna plocka ut nanokomponenter och göra olika material av nanocellulosan som i många fall kan ersätta dagens plastmaterial, cirkulera dessa ett antal gånger för att därefter utvinna cellulosapolymerer och göra olika textila material, exempelvis viskos.<br /><br /></div> <div><b>– Jag är inte färdig med det,</b> säger Hans, efter detta kan man plocka ut sockermolekylerna som finns i de textila cellulosabaserade materialen, och jäsa till etanol, ett råmaterial till flera olika kemikalier inte minst bränsle. Jag kan ta flera andra exempel. Vi får börja tänka på det sättet för att få skogen att räcka till i framtiden. Men då gäller att anpassa processerna och materialtyperna. Här har framtida forskare något att pyssla med, säger Hans Theliander.</div> <div>– Det framkommer väldigt sällan att skogsindustrin med sina sågverk och massabruk har en bra början till en sekventiell ordning. I sågverken, som är det viktiga, sågas det upp som ska bli plankor. Spillet från detta, så kallad sågverksflis och gallringsved, man får när man röjt i skogen, kan gå till massabruken. Lägg till detta den omfattande pappersåtervinningen, så har vi redan de första stegen. Men det gäller givetvis att expandera detta.<br /><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Profilbilder/Lisbeth_Olsson_2017.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Wallenberg Wood Science Center </b>startades 2009. Fokus ligger på grundläggande forskning som syftar till att ta fram kunskap som bas för en ny generation av innovativa material från träd. </div> <div>– Någon gång 2008 höll Wallenbergstiftelsen en stor workshop med forskare från en mängd ämnesområden om förnyelse av skog. Efter den gjordes en utlysning inom området riktad till universiteten. Resultatet blev ett centrum mellan KTH och Chalmers. Senare skulle Linköpings Universitet komma med. Det var en tio-årig satsning. Så startades Wallenberg Wood Science Center, berättar Lisbeth Olsson, professor i Industriell bioteknik, som tillsammans med Hans Theliander och Paul Gatenholm, professor i Biopolymerteknologi, är initiativtagare till centret på Chalmers.<br /><br /></div> <div>– Filosofin hos Wallenberg Wood Science Center är att man ska ta fram mildare processmetoder så att man kan behålla mer av strukturen hos lignin- och hemicellulosa, baserat på det bygga nya material där de inneboende egenskaperna hos träet tas tillvara. Målet är att hela tillverkningsprocessen blir energieffektivare. Ett exempel på detta är avvattning. När man ska få ut fibern – det är ett fast material man ska ha i slutändan. Den processen är enormt energikrävande, det här arbetar Hans Theliander med, säger Lisbeth Ohlsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Hans Thelianders meritlista </b>som forskare och innovatör inom sulfatfabrikens återvinningsprocesser är lång. De senaste åren har han arbetat med filtrering och uttag av lignin. Processen - LignoBoost - är idag kommersialiserad och finns i drift vid två massabruk i världen. Den har en potential att vara en central teknologi i framtidens massabruk. Hans har även varit verksam inom massateknikforskningen med betydande insatser rörande bland annat värme- och masstransport under kokning samt inom bioraffinaderirelaterade studier där matematisk modellering varit centralt.</div> <div><span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">et behövs kunskap från olika områden för att i slutändan kunna framställa nya spännande material från skogsråvaran, här är det flera olika inriktningar inom material- och processteknik är viktiga. När det gäller de mer ”kemiska” aspekterna behövs hela spektret från grundläggande kemi, via tillämpad kemi till kemiteknik.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/en/areas-of-advance/energy/PublishingImages/Making%20science%20useful/HansT_220x180px.jpg" alt="Hans Thelliander" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Mitt forskningsområde handlar om de processer som behövs för att producera olika typer av material från vedråvara. Det är kanske inte är riktigt lika sexigt som materialet i sig, men är givetvis en av förutsättningarna för att kunna </span><span style="background-color:initial">ta fram olika produkter från vedmaterial. För 20 år sedan var balansen god mellan kemi, tillämpad kemi och kemi-/processteknik. I dagsläget är det stor obalans, säger Hans Theliander.</span></div> <div>Idag är det framförallt materialteknik som ökat. Medan Kemitekniken har minskat, vilket är ett problem, menar Hans Theliander, inte bara på Chalmers, utan även internationellt eftersom det behövs ingenjörer med den kompetensen. </div> <div><br /></div> <div>– Det har varit ett stort tapp inom området kemiteknik eller processteknik som det också kan kallas. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts, säger Hans Theliander.  <br /><br /></div> <div><b>Utmaningen har också observerats</b> inom industrin, som har varit med och initierat ett nytt bioinnovationsprogram kallat ”Resurssmarta industriella processer”. Målet är att förstärka process-/kemitekniken i Sverige. Programmet är anledningen till att Hans Theliander fortfarande arbetar 40 procent. <br />– ​Tanken är nu att Merima Hasani, forskare och docent inom området Skogsindustriell kemiteknik tar över efter mig. Det är ett nationellt program på Chalmers med elva doktorander och postdocs och finansierat av Vinnova, industrin och akademien. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad betyder utvecklingen av processtekniken för skogsindustrin?</b></div> <div>– Det här handlar om väldigt mycket. Energin har varit så jäkla billig att man från början har ”slösat” med den, vilket gjorde att man inte alltid hade de smartaste processlösningar. Men med kemitekniska och processtekniska kunskaper går det att optimera processerna, göra dessa mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Tittar man på en sulfatmassafabrik idag – så eldar man upp hälften – och hälften blir massafibrer. Det är ett dåligt materialutbyte. Man måste öka det. Vilket varit ett av mina mantran senaste 15–20 åren, skrattar Hans.</div> <div>– Folk börjar få upp ögonen för detta, trots allt är veden den mesta kostsamma delen när man producerar pappersmassa. Man vill ha ut så mycket som möjligt, säger han. </div> <div>Hans Thelianders forskargrupp har arbetat med ett antal förslag om hur man exempelvis kan utnyttja även grenar och toppar på ett smartare sätt. Idag används prima massaved som utgångsmaterial för att göra viskos. </div> <div>– Man kan göra på annat sätt. När man gör viskos behöver man polymerer, inte en massa fina fibrer, det räcker att polymeren är okey – det kan man ta från grenar och toppar.</div> <div>Det är sådana tankar man måste ha i framtiden för att få biomaterialet att räcka till.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur gör man processerna mer hållbara och energieffektivare?</b></div> <div>– Jag brukar säga så här. Vi har ett unikt medium och det är vatten, vilket också är en bra och miljövänlig kemikalie. Den ska vi fortsätta att arbeta med. Det finns två problem med vatten, jag brukar skämtsamt säga att det ena är 4,18 (kJ/kg K) – alltså värmekapaciteten – det vill säga hur mycket energi man behöver använda per grad och kilo vatten.</div> <div>Det andra är 2300 (kJ/kg) – det är så mycket energi man behöver för att förånga ett kilo vatten. Det är ett högt ångbildningsvärde. Ett exempel är: När vi kokat veden är massafibrerna suspenderade i kokluten. Vi tvättar ren massafibern med vatten och ju mer vatten vi använder desto större energibehov har vi senare i processen. Här gäller det att effektivisera tvätten av massafibern, använda så lite vatten som möjligt, för att minimera värmebehovet i efterföljande indunstningssteg. <br /><br /></div> <div><b>Är vatten en bristvara här?</b></div> <div>– Nja, det är nog inte bristen på vatten utan kostsamt energimässigt att få bort vattnet. Här handlar det om jättestora mängder energi. Bara för att ge någon slags proportion – ett delsteg i massaprocessen är man indunstar, och koncentrerar svartluten. Varje sekund i Sverige kokas det bort mer än en kubikmeter vatten. Enorma mängder. Det görs på ett smart sätt idag, men här finns det så mycket mer att göra. <br /><br /></div> <div><b>Om man lyckas göra alla dessa effektiviseringar, skulle det då gå åt mindre skog?</b></div> <div>– Man kan uttrycka det så, men kan också säga att man behöver få ut mer av samma mängd skog. Ska vi ersätta petroleumbaserade produkter – så är det så enormt mycket vi behöver. Vi använder så otroligt mycket petroleumbaserade produkter i dagsläget. För att få skogen att räcka måste vi verkligen vara effektiva.</div> <div>– Det som är så himla intressant – som inte så många tänker på är att för mer än 100 år sedan insåg man att man behövde plantera skog. Det stiftades olika lagar om hur man borde förvalta skog. Därför har vi så gott om skogsråvara idag.</div> <div>Hade man inte gjort det – så hade väl Halland sett ut som vissa delar av England. Grönt. Med mycket hedmarker, säger Hans Theliander.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur skogens bäst bör nyttjas diskuteras flitigt av samhällets olika aktörer så vilka möjligheter ser du framöver?</b></div> <div>– Allting är sammankopplat och komplext. Det är mycket politik i det hela. Jag hoppas verkligen att man får rätsida på diskussionen om skogen. I stort kan man nog säga att det finns mycket välskött skog i Sverige – och på något sätt bör vi kunna nyttja den på ett hållbart sätt, men inte överutnyttja någonting. Med smartare processteknik kan vi bidra till att man kan får ut högre verkningsgrad på det man plockar ut ur skogen. Man får då ut mer per ton uttagen skog.</div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det är ett viktigt budskap om varför man ska förfina processteknik. <span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">ersonligen tycker jag inte att det är effektivt när man eldar upp veden direkt, utan i stället skall vi tillverka olika material och kemikalier. Att vi sedan efter flera användningscykler använder det som energikälla måste vara OK.</span></div> <div>– En annan viktig sak – är att vi ska kunna återanvända och cirkulera material på ett bra sätt. Här har skogsindustrin gått i bräschen när det gäller pappersinsamling och hur man använder fibrerna flera gånger. Det måste vi bli ännu bättre på än var vi är i dagsläget, avslutar Hans Theliander.<br /><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>elaterat </b><br /><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Han får skogsindustrins främsta utmärkelse</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><span></span><a href="https://treesearch.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Treesearch</a></b></font></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><a href="https://treesearch.se/"></a></b></font><a href="/sv/Personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lisbeth Olsson</a><br /><a href="/en/Staff/Pages/paul-gatenholm.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Paul Gatenholm</a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><br /><br /></a></span></div> ​​​​​Tue, 08 Feb 2022 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Valkommen-batterisatsning-kraver-spetskompetens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Valkommen-batterisatsning-kraver-spetskompetens.aspx"Välkommen batterisatsning kräver spetskompetens"<p><b>​Northvolts och Volvo Cars etablering av en ny batterifabrik i Göteborg är mycket goda nyheter – på flera plan. Fabriken bidrar med arbetstillfällen i Västsverige och den stärker såväl samhällets som Volvo Cars och den övriga fordonsindustrins elektrifiering. Etableringen visar också att Göteborg är konkurrenskraftigt som geografisk plats och har förutsättningar i världsklass med ett nära samarbete mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor.</b></p>​<span style="background-color:initial">En avgörande förutsättning för industriell utveckling och produktion är kompetensförsörjning. En stor del av de medarbetare som på sikt beräknas arbeta i batterifabriken och den närliggande forsknings- och utvecklingsenheten kommer att vara ingenjörer och forskare med spetskompetens. Här har Chalmers en nyckelroll i att utbilda och fortbilda. Det gäller nya blivande ingenjörer, genom vårt starka utbud av grundutbildning, men också alumner och andra redan yrkesverksamma som vill vässa sin kompetens. Här är vi redo och kommer att ta ytterligare steg i närtid – både på egen hand och tillsammans med andra lärosäten.</span><div><br /></div> <div>Chalmers bedriver redan idag batteriforskning i världsklass och vi ser fram emot ett fördjupat forskningssamarbete med Northvolt och Volvo Cars.</div> <div><br /></div> <div>Göteborg är kanske Europas starkaste region för elektrifiering av fordon: i bilar, båtar, lastbilar, bussar, arbetsmaskiner, färjor och flygplan ersätts förbränningsmotorer av elmotorer. Framgångsrik elektrifiering innebär att klimatomställningen accelereras. Samhället blir helt enkelt mer hållbart. Chalmers roll är att vara motor och möjliggörare i den omställningen. Och därmed bidra till en mer hållbar framtid.</div> <div><br /></div> <div><strong>Stefan Bengtsson, rektor och VD för Chalmers tekniska högskola​<br /><br /></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div>Publicerad: 2022-02-08</div> <div><em><br /></em></div> <div><div><em>Under vinjetten ”Rektor kommenterar” delar Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson sina reflektioner kring aktualiteter som berör utbildning, forskning och nyttiggörande.</em></div> <div><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs tidigare inlägg från rektor Stefan Bengtsson ​ ​</a></div></div>Tue, 08 Feb 2022 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson,-utsedd-till-2021-AAAS-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson,-utsedd-till-2021-AAAS-Fellow.aspxForskare inom hållbar produktion utsedd till AAAS Fellow<p><b>​Björn Johansson, professor vid institutionen för industri- och materialvetenskap, blev hedersamt utsedd till Fellow av American Association for the Advancement of Science (AAAS) 2021. Att bli vald till AAAS Fellow är en av de mest ärofyllda utmärkelserna inom det vetenskapliga samfundet.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Valet av Fellows baseras på ”insatser för vetenskaplig utveckling, eller att dess tillämpningar är vetenskapligt eller socialt framstående” och Björn Johannson har genom sitt arbete med fokus på hållbarhet inom området Produktionssystem verkligen levt upp till detta. Björn är en av få svenska forskare som blivit invald som AAAS Fellow.<br /></span><div><br /></div> <div>Motivering till utnämningen lyder: För framstående insatser inom området hållbar produktion, särskilt när det gäller metoder för minskad miljöpåverkan och standarder för cirkulär ekonomi och resiliens.</div> <div><br /></div> <div>Björn Johansson forskar inom hållbarhetsaspekter med avseende på produktion genom att använda virtuella verktyg för att analysera och förbättra produktionssystem. Målet är att skapa och förbättra produktionssystem hos industrier så att en mer hållbar framtid skapas med avseende på miljöpåverkan, sociala aspekter och ekonomi. Resultaten av forskningen har utmynnat i tre standarder, ca 150 produktionssystem förbättrade världen över, samt en lång rad forskningsresultat som till exempel metoder och verktyg som ingenjörer inom industrin kan använda för att analysera, skapa och förbättra produktionssystem på ett hållbarare vis.</div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial">AAAS bildades 1848 och är världens största multidisciplinära vetenskapliga sammanslutning och genom sin Science-familj av tidskrifter en av de ledande utgivarna av spetsforskning. AAAS har över 100 000 medlemmar i 91 länder och miljontals personer tar del av artiklarna årligen.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.aaas.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />American Association for the Advancement of Science (AAAS)</a><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/bjorn-johansson.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Björn Johansson</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktionssystem/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Produktionssystem IMS</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div>Thu, 27 Jan 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspxVårdchefer och ingenjörsstudenter antar vårdens utmaningar<p><b>​Nu får chefer inom vården i Västra Götalandsregionen och ingenjörsstudenter på Chalmers möjlighet att gemensamt hitta lösningar på faktiska utmaningar i sjukvården. Genom att integrera kursinslag från två befintliga utbildningar ges möjlighet till värdefullt kunskapsutbyte mellan yrkesverksamma och studenter, som i nästa steg kan komma patienterna till nytta. </b></p><div><span style="background-color:initial">Det nya samverkansprojektet innebär en integration av Chalmers uppdragsutbildning i kvalitetsdriven utveckling för chefer och utvecklingsansvariga inom hälso- och sjukvård och ett kursinslag i Chalmers masterutbildning med inriktning på kvalitets- och verksamhetsutveckling.<br /></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Samverkan med tydlig verksamhetskoppling</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Syftet med projektet, som sträcker sig till mars år 2024, är att väva samman pågående utvecklingsarbete inom Västra Götalandsregionen med Chalmers utbildningsinsatser. Projektet blir möjligt efter att ett gemensamt projektförslag från Chalmers och Västra Götalandsregionen har tilldelats forskningsmedel från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova inom området utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande. </span><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Jan_Kilhamn_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />– Vi ser oerhört positivt på den här typen av projekt med tydlig verksamhetskoppling. Här är Chalmers, med sitt pragmatiska och lösningsorienterade arbetssätt, en mycket viktig partner till oss. Vi har en gemensam historia av utbildningsinsatser för våra verksamhetsutvecklare och chefer och en samsyn kring vad som behöver utvecklas, säger Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.</div> <div><br />Utbildningen kommer att bedrivas vid institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation och Centre for Healthcare Improvement (CHI), som är en centrumbildning vid Chalmers med forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. Här finns expertis inom exempelvis kvalitetsutveckling, logistik, produktionsplanering, innovation och organisatoriskt lärande. </div> <div>CHI erbjuder utbildning för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, för studenter på Chalmers mastersprogram samt forskarutbildning. Sedan 2004 har CHI bedrivit en rad utbildningar för ledare och utvecklingsansvariga inom hälso- och sjukvård.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ida_Gremyr_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling och tillika programansvarig för mastersprogrammet i kvalitets- och verksamhetsutveckling, kommer att leda projektet.</div> <div><br /></div> <div>– Projektet har som mål att skapa en långsiktig plattform för samverkan inom utvecklings- och förbättringsarbete mellan Västra Götalandsregionen och Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Vi har tillsammans arbetat framgångsrikt med utbildningsinsatser inom livslångt lärande i många år men nu får vi möjlighet att vidareutveckla det ytterligare. Vi planerar också att göra det skalbart så att andra kan hämta inspiration från oss och vårt samarbete, säger Ida Gremyr.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><br /></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Problemlösning av vårdens utmaningar</span></h3></div> <div>Cheferna i hälso- och sjukvården kommer att få presentera faktiska utmaningar från sina verksamheter och tillsammans med ingenjörsstudenterna arbeta för att hitta lösningar på problemställningarna. Undervisningen kommer bland annat att bedrivas i case-format.<br /><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>– Vi som arbetsgivare vill erbjuda våra medarbetare en attraktiv miljö. Inte minst, vill vi ge våra yngre medarbetare bästa möjliga förutsättningar att göra en god insats. Då är den här typen av projekt ett väldigt viktigt och handfast verktyg för att introducera förbättringskunskap och för att utveckla verksamheten och individerna parallellt, fortsätter Jan Kilhamn.</div> <div><br /></div> <div>– Genom att stärka kunskapsutbytet och kontakterna mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen kan vi både öka studenternas arbetslivsanknytning under utbildningen och engagera de yrkesverksamma i livslångt lärande. Vi vill också öppna upp ögonen för offentlig sektor, och specifikt Västra Götalandsregionen, som en potentiell arbetsgivare för många av våra ingenjörer, säger Ida Gremyr. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Patrik_Alexandersson_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Planeringen av den nya utbildningen har redan påbörjats och vår förhoppning är att vi under hösten 2022 ska ha hittat bra sätt skapa integrerade moment för masterskurser och kurser för yrkesverksamma säger Patrik Alexandersson, centrumföreståndare vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Attrahera hjärnkraft till morgondagens sjukvård</h3> <div>Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största arbetsgivare med cirka 55 000 medarbetare och ansvarar för hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och regional utveckling i Västra Götaland.</div> <div><br /></div> <div>– Våra invånare vill inte ha gårdagens sjukvård. De vill ha dagens, och helst morgondagens, hälso- och sjukvård, säger Jan Kilhamn. Därmed handlar den här typen av projekt naturligtvis också om kompetensförsörjning.  Där är den pedagogiska aspekten av livslångt lärande och kontinuerlig förbättring som Chalmers erbjuder viktig för oss att införliva i vår organisation. </div> <div><br /></div> <div>– Dessutom vill vi skapa bästa möjliga förutsättningar för digitala lösningar som underlättar för våra invånare. Där finns ju en klar koppling mellan teknikplattformar och digitala och digifysiska tjänster för patienterna.  Det handlar om att attrahera hjärnkraft som vill arbeta med teknik i sjukvården, avslutar Jan Kilhamn.  </div> <div><br /></div> <div><em>Bildtexter:</em><br /><br /><em>Den övre bilden: Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.</em><em> Foto: Carina Fyrberg</em><i>​.</i><br /><br /><em>Den mellersta bilden: </em><em>Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling och programansvarig för mastersprogrammet i kvalitets- och verksamhetsutveckling på Chalmers. </em><span style="background-color:initial"><em>Foto: Chalmers / CFFC.</em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><em>Den undre bilden: </em><span></span><em>Patrik Alexandersson, centrumföreståndare vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers. </em><span style="background-color:initial"><em>Foto: Chalmers / CFFC.<br /></em></span><span style="background-color:initial"><br />Text: Linda Wallgren Jirvén</span></div> <div>​<br /></div>Mon, 10 Jan 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxVisar vägen för Sveriges klimatomställning<p><b>​2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp. Tekniken som behövs för att nå dit är känd och kostnaden blir ofta marginell i konsumentledet. Ändå går omställningen alldeles för långsamt. Den 3 januari släppte forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit en rapport med viktiga lärdomar som behöver beaktas om vi ska accelerera klimatarbetet och se till att omställningen når alla delar av samhället.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Filip_Johnsson_170.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</span><div><br /></div> <div>Rapporten Accelerating the Climate Transition – Mistra Carbon Exit Key Messages, beskriver hur Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045, från tekniska möjligheter och utmaningar till hur beteenden, reglering och styrmedel påverkar omställningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi känner till vilken teknik som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Vi ser även att kostnaderna för att ta bortutsläppen kan vara höga i producentledet, men i konsumentledet i de flesta fall marginell. Utmaningen ligger framförallt i att det fortfarande är för billigt att släppa ut koldioxid, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.</div> <div><b><br /></b></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>apporten bemöter också </b>hur klimatomställningen riskerar att påverka andra hållbarhetsmål negativt, som till exempel biodiversitet och arbetsmöjligheter.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Lars-Zetterberg_mistra_00268-(1)_.jpg" alt="Lars Zetterberg IVL" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Vissa jobb kan komma att försvinna och det kan slå olika på glesbygd och tätort. Men omställningen kommer också innebära en rad möjligheter, till exempel förbättrad luftkvalitet och skapandet av nya jobb, vilket märks redan nu i norra Sverige med satsningar på batterifabriker och koldioxidsnålt stål, säger Lars Zetterberg.</span></div> <div><br /></div> <div>Rapporten ger exempel på flera framsteg i klimatarbetet. Kostnaderna för vind- och solkraft har sjunkit dramatiskt, försäljningen av elfordon ökar snabbare än väntat och viljan till delta i omställningen är stor, både bland företag och medborgare.</div> <div><br /></div> <div>– Det saknas inte innovationsvilja och initiativkraft. Men om vi ska kunna minska utsläppen tillräckligt snabbt för att nå klimatmålen måste arbetet accelerera ytterligare, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Lärdomar för en accelererad omställning</b></div> <div><ul><li>Flera sektorer och aktörer, framförallt i bygg- och infrastruktursektorn, måste samverka bättre för att hålla nere utsläppen längs hela värdekedjan.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Utsläppshandeln måste vässas ytterligare. Priset behöver öka och den fria tilldelningen till traditionella företag behöver fasas ut så att koldioxidpriset märks i hela värdekedjan och företag som utvecklar den nya fossilfria tekniken inte får en nackdel.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Samtidigt som omställningen kräver en kraftigt ökad tillförsel av el kommer en allt större del av elproduktionen komma från framförallt vindkraft. Så kallad variationshantering kommer behövas för att på ett effektivt sätt integrera den förnybara elen, till exempel i form av vätgaslagring för stålproduktion, smarta strategier för laddning av elbilar och styrning av värmepumpar. Här har vi nästan inte kommit någonstans, trots att möjligheterna är mycket stora.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>​Negativa utsläpp utgör en viktig del i de utsläppsscenarier som utvecklas globalt och på EU-nivå och Sverige har goda förutsättningar att producera sådana, till exempel genom att avskilja och lagra biogen koldioxid från massa- och pappersindustrin och fjärrvärmeverk. Enligt budgeten för 2022 kommer staten finansiera avskiljning och lagring av biogen koldioxid. Det är en bra start, men på sikt behövs finansieringsmodeller som inte belastar statskassan, till exempel genom att införa en kvotplikt på de verksamheter som har kvarvarande utsläpp.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten sammanfattar fyra års forskning genom 29 artiklar i följande fem kapitel:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">uildings and Transport Infrastructure</span></li> <li>Tr<span style="background-color:initial">ansportation</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span></li> <li>Go<span style="background-color:initial">vernance</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> and Behaviour</span></li> <li>Po<span style="background-color:initial">licy Design</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ustainable</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Climate Transition</span></li></ul></div> <div><a href="https://www.ivl.se/download/18.bd623ec17df7e3707b31e4/1641044446755/MistraCarbonExit_Messages_23nov_small.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda ner rapporten Accelerating the Climate Transition - Key Messages from Mistra Carbon Exit Pdf, 6 MB.</a></div> <div><br /></div> <div>Bakom rapporten står ett 40-tal forskare och experter från universitet, forskningsinstitut, företag och tankesmedjor, bland andra KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Washingtonbaserade Resources for the Future och Brysselbaserade Centre for European Policy Studies</div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.org/">Besök programmets Mistra Carbon Exits webbplats​</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Lars Zetterberg, programchef Mistra Carbon Exit, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57</div> <div>Filip Johnsson, vice programchef Mistra Carbon Exit, filip.johnsson@chalmers.se, tel. 031-772 14 49</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat</b><br /><div><a href="https://www.dn.se/debatt/billigt-for-konsumenterna-att-klimatanpassa-industrin/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">DN</span><span style="background-color:initial"> Debatt. ”Billigt för konsumenterna att klimatanpassa industrin”</span>​</a><br /></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Mon, 03 Jan 2022 23:50:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Ola-Isaksson-motesambassador.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Ola-Isaksson-motesambassador.aspxOla Isaksson uppmärksammas som mötesambassadör<p><b>​Ola Isaksson är en av de personer som Göteborgs stad ansett varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesplats.</b></p>​Ola Isaksson, professor i produktutveckling vid Chalmers, mottar priset för sin insats som &quot;general chair&quot; för International Conference on Engineering Design (ICED21). ICED är en prestigefylld konferens inom teknisk design och produktutveckling som samlar forskare och professionella över hela världen. <br style="box-sizing:border-box" /><div class="page-content" style="box-sizing:border-box;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:300;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px"><br /> <div style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Profilbilder/Ola_Isaksson_porträtt_500x500.jpg" alt="Ola Isaksson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:10px 20px;width:230px;height:230px" /><br /></span></div> <div style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box">Syftet med priset är att uppmärksamma och tacka personer som har ansetts varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesstad.<span> </span><span style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box">Dessa personer har fungerat som ambassadörer för staden och har, genom sin expertis och renommé, en avgörande roll i att Göteborg får stå värd för möten.<br /></span></span></span></div> <div style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box;display:inline-block"></span></span></span><span style="box-sizing:border-box;display:inline-block"></span></span><div style="box-sizing:border-box">– Jag är mycket glad över att vi kunde genomföra en lyckad hybridkonferens, och hedrad över att Göteborgs stad uppmärksammar detta, säger Ola Isaksson.</div> <div style="box-sizing:border-box"><br /></div> <div style="box-sizing:border-box"> <br style="box-sizing:border-box" /></div> <div style="box-sizing:border-box">I år deltog tio diplommottagare i närvaro av kommunfullmäktiges ordförande och representanter för akademins ledningar vid en högtidlig ceremoni i Residenset.<span style="box-sizing:border-box;display:inline-block"></span></div> <div style="box-sizing:border-box"><br /></div> <span style="box-sizing:border-box"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/GruppbilddiplommottagareGöteborg2021-FotoOlleMogenfelt2_webb.jpg" alt="Gruppbild" style="margin:5px" /></span><br style="box-sizing:border-box" /><em style="box-sizing:border-box">Foto:  Olle Mogenfelt<br style="box-sizing:border-box" /></em></div> <div style="box-sizing:border-box"><em style="box-sizing:border-box"></em><br style="box-sizing:border-box" /></div> <div style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"></span>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a><br /></div></div>Thu, 09 Dec 2021 09:00:00 +0100