collage with picture of plastic frame made of recycled material and two female PhD students at a table
​Doktoranderna Angelica Avella (tv) och Ezgi Ceren Boz Noyan (th), vid institutionen för Industri- och materialvetenskap. Till vänster en formsprutat prov i återvunnen plast. 

Ny plan för plast

Den 21 februari presenterade regeringen en handlingsplan för plast med 55 åtgärder för att snabba på arbetet för att nå klimatmålen. Hur bidrar Chalmers till detta?


  • Upp till 99 procent av plast produceras av fossil olja 
  • Det årliga plastavfallet i Sverige uppskattas till 1,7 miljoner ton 
  • Varje svensk ökar sin plastanvändning med ca 30 kg per år 
  • Den globala plastproduktionen har fyrdubblats på 40 år 
  • Mindre än 10 procent materialåtervinns 

Siffrorna är hämtade ur regeringens nya handlingsplan​ för plast. Bilden som målas upp är allt annat än munter. Så här säger några av Chalmers forskare som dagligen tar sig an plastutmaningen:

– Plast har hamnat i skamvrån. Men man ska komma ihåg att plast är ett väldigt bra förpackningsmaterial, som till exempel förlänger hållbarhet på livsmedel. Vi forskare kan bidra till bättre återvinning och nya alternativ i stället för den fossila råvaran, säger professor Antal Boldizar och fortsätter:
– Jag tycker regeringens handlingsplan ger uttryck för en stark ambition.

Antal Boldizar har under många år forskat på polymerer, det vi dagligt tal kallar plast. Dessutom är han en av experterna i SIS standardisering och arbetar bland annat med terminologin och standardiseringen av återvunnen plast.
– Enkelt uttryck kan man säga att standardisering utgör en stomme i det industriella språket, säger Antal Boldizar och fortsätter: En tydlig terminologi hjälper industrin att utveckla bättre cirkulära flöden och processer.

hand med plastflingorJust nu är Antal Boldizar och hans doktorand Ezgi Ceren Boz Noyan i färd med att sammanställa resultat från projektet ”Återvinning av insamlad plast från förpackningar”. I projektet studeras plastfraktioner från storskaliga sorteringsanläggningar i Sverige och Norge. Syftet är att bättre förstå hur tillverkningsprocesser påverkar materialegenskaper, därmed få fram bra riktlinjer för näringsliv och standardiseringsorgan.

Ett stort problem är att egenskaperna hos återinsamlat plastavfall är både okänt och föränderligt i hanteringsprocesserna, vilket Ezgi har fokus på i sin forskning. 
– Mitt fokus ligger på hur vi kan förbättra kvaliteten på återvunnen plast. Vi tittar på återvinningsprocessen, vilka parametrar som är fördelaktiga vid både förberedande blandning och vid formning av produkt, exempelvis med formsprutning. Den nya plasten behöver få användbara funktionella och termiska egenskaper samt lämplig ytkaraktär och beständighet.

– Det är viktigt att hitta faktorer som leder till ökad prestanda hos produkter gjorda av återvunnen plast och att processen är skalbar och fungerar ute hos företagen.
Hennes kollega Angelica Avella fokuserar på annat viktigt område, nämligen ersättning av fossilbaserad plast, som polymera biokompositer baserade på lignocellulosa (t ex skog/ved/gräs) och biologiskt nedbrytbar plast.

– Under året kommer vi att publicera ett par vetenskapliga artiklar. Det känns bra att vara med och bidra med ett par pusselbitar i regeringens handlingsplan, avslutar Ezgi.


Urval av Chalmers forskning inom plast​ och återvinning:

Annat läs- och lyssningsvärt om plast:
Plastdagen 2021 (debatt om standarders betydelse)




Från sorterat och tvättat plastavfall, via extruderade pellets till formsprutade prover för utvärdering av egenskaper.


Professor Antal Boldizar med ett par prover av biologiskt nedbrytbar plast.


Text och foto: Carina Schultz



​​

Sidansvarig Publicerad: to 24 feb 2022.