Nyheter: CSI Labhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 29 Nov 2021 15:34:34 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxFörståelse för variation – ny nationell utbildningsmöjlighet<p><b>Behovet av att använda verksamhetsdata på ett sätt som driver förbättring växer kontinuerlig – i takt med nya digitala lösningar och med ökad förbättringskunskap i verksamheterna. För att ytterligare accelerera denna utveckling bjuder Chalmers/CHI in till en ny utbildning för individer som ska se till att data blir tillgänglig och användbar för just praktisk och lokal förbättring. </b></p>​<span><a href="/sv/centrum/chi/utbildning/utbildning-for-yrkesverksamma/Documents/CHI_Faktadriven_Verksamhetsutv.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Läs mer om kursen Faktadriven verksamhetsutveckling i sjukvård </a><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Events/cc1c1d4e-78a3-4aac-b635-bfe8fda8734b" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig här</a><br /><br />Frågor? Välkommen att kontakta <a href="mailto:patrik.alexandersson@chalmers.se">patrik.alexandersson@chalmers.se</a> </span>Mon, 29 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Teknisk-design-studenter-vinnare-av-Promisepriset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Teknisk-design-studenter-vinnare-av-Promisepriset.aspxStudenter vid Teknisk design vinnare av Promisepriset<p><b>​​Vi gratulerar Moa Hansson och Thea Widdgård, studenter vid Teknisk Design, som utsett till årets pristagare av Promisepriset 2021. </b></p><div>Stipendiumet är instiftat av Branschföreningen Promise, för bästa examensarbete inom kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. De uppmärksammas för deras examensarbete “Enhancing the experience of remote lectures Development of a new digital software to meet the needs of educators and students in higher education”. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Motiveringen lyder:</h3> <div><em>När pandemin slog till var det många som tvingades in ett nytt arbetssätt utan rätt förutsättningar och redskap. Uppsatsen Enhancing the experience of remote lectures belyser utmaningar, behov och användarperspektiv vid utveckling av en ny mjukvara.</em></div> <div><em> </em></div> <div><em>Promise imponeras av uppsatsförfattarnas vetenskapligt underbyggda tillvägagångssätt. Det är en välskriven uppsats som tillför en fördjupad kunskap till den process som vi använder i vår bransch. Innehållet i uppsatsen skulle gärna spridas och kunna användas som kravspecifikation i upphandlingar. En väl genomförd studie från början till slut!</em></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Förstå uppelvelsen av distansundervisning</h3></div> <div> – Målet med vår studie var att undersöka och förstå upplevelsen av distansundervisning på högskolenivå. Med grund i teorierna kognitiv ergonomi och ux-design utfördes användarstudier där både studenters och föreläsares utmaningar, behov och känslor utförligt undersöktes. Baserat på användarnas krav presenterar studien en ny design av ett digitalt undervisningsverktyg som förhöjer användarupplevelsen genom flertal nya och förbättrade funktioner. Det är jätteroligt att uppsatsen uppmärksammas på det här sättet, säger Thea och Moa.</div> <div> </div> <div><a href="https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/303982">Ta del av uppsatsen här!</a></div> <div> </div>Fri, 26 Nov 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wise-Equality-Award-till-matematiker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wise-Equality-Award-till-matematiker.aspxWise Equality Award till matematiker<p><b>​Julie Rowlett, docent på Institutionen för matematiska vetenskaper, har mottagit det nyinstiftade priset efter nominering av sina studenter. Priset är ett erkännande av excellens inom främjande av jämställdhet och mångfald på Chalmers. </b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Julie Rowlett" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JulieRowlettNyhet.jpg" style="margin:5px" /><a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx">Wise, Workforce for Inclusive SciencE</a>, firar sitt tioårsjubileum med att instifta Wise Equality Award för att premiera goda insatser. Wise är ett nätverk med målet att stödja, inspirera och uppmuntra en könsneutral akademi med visionen att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att meritera sig för nya tjänster och lyckas i sina akademiska karriärer. De anordnar bland annat seminarier, workshops och mentorskapsprogram. Nätverket initierades av personer på Institutionen för elektroteknik, som är värd för nätverket, och öppet för både kvinnor och män.</p> <p>De nominerade till priset skulle vara studenter eller anställda på Chalmers eller integrerade institutioner med Göteborgs universitet. Kriterierna var bland annat att de ska främja inkludering och jämställdhet på arbetsplatsen och agera som förebild, visa engagemang för en förbättrad och inkluderande arbetsmiljö på campus, och visa engagemang för kvinno- och jämställdhetsfrågor.</p> <p>Julie Rowlett får priset för sin dagliga gärning och för att visa att även små saker i vardagen kan ha stor betydelse. Nomineringen från studenterna lyder i sin helhet:</p> <p><em>Julie has inspired many students with her teaching style by being funny, kind and motivational, while transferring knowledge effectively. She broke stereotypes always dressed in pink and talking about her cats, showing that women in maths can be however they want. As director of the engineering mathematics programme, she showed true engagement in her role by demonstrating that she genuinely cares about the students. Through her engagement with the women association for engineering physics and engineering mathematics students Julie has kept on the agenda the importance of considering the students’ situation and of supporting female and nonbinary students. She understands the importance of inspiring through good role models, and she is active in organising events with this aim. For example, she once invited a great female mathematician to speak about the role of women in mathematics. In her research, Julie tries to publish with other female mathematicians as much as possible. </em></p> <p><em>All in all, Julie has already inspired so many students in engineering physics and engineering mathematics and she is always bringing new ideas on how to improve things to the table. Julie deserves this award since she is a role model, shows commitment to gender equity issues and has organised several activities as well as mentored and promoted women.</em><br /><br /><strong>Foto</strong>: Setta Aspström</p>Fri, 26 Nov 2021 11:25:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/46-miljoner-till-ACE-i-Formas-beslut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/46-miljoner-till-ACE-i-Formas-beslut.aspx46 miljoner till forskning inom samhällsbyggnadsområdet<p><b>​​I Formas nyligen beslutade utlysningar inom samhällsbyggnadsområdet blir ACE del av kakan närmre 46,5 miljoner kronor. Projekten som beviljats finansiering spänner över flera olika forskningsområden, avdelningar och forskargrupper vilket belyser mångsidigheten och bredden inom institutionen.  </b></p><div> </div> <div><p class="chalmersElement-P">De beviljade ansökningarna som syftar till att förstå och möta behovet av hållbara och motståndskraftiga strukturer och system i samhället, kom till trots att vårterminen präglades av pandemi och hemarbete, och efter att åtgärder inom Chalmers övergripande åtgärdspaket trätt i kraft.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P">  – Det är fantastiskt roligt med dessa framgångar! Våra gemensamma ansträngningar de senaste åren ger alltmer effekt och det blir allt tydligare att samhällets utmaningar behöver vår breda kunskap och kompetens. Detta visar styrkan hos ACE som institution och inte minst hos våra forskare, säger Fredrik Nilsson, prefekt vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.<br /><br /> </p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom Formas årliga öppna utlysning har följande projekt beviljats finansiering:  </h3> <div> </div> <div>Mot net-zero infrastruktur: fixa lera med lera </div> <div>Jelke Dijkstra, Geologi och geoteknik </div> <div>3 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <div>Syrebehov och hastighet (ODaR) som en känslig indikator för mikrobiell tillväxtpotential i dricksvatten    </div> <div>Kathleen Murphy, Vatten miljö teknik</div> <div>3 000 000 SEK</div> <div>   </div> <div>Livscykelanalys och cirkulär ekonomi i den byggda miljön – Två sidor av samma mynt?</div> <div><span>Holger Wallbaum, Byggnadsteknologi</span></div> <div>3 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom Formas årliga öppna för forskare tidigt i karriären, har följande projekts beviljats finansiering:</h3> <div> </div> <div>Belysning av inre skador: fiberoptisk styrd tillståndsbedömning av betongkonstruktioner med korroderade armeringsstänger  </div> <div>Ignasi Fernandez, Konstruktionsteknik<br /></div> <div><span></span>4 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <div>Riskhantering och markförbättring med skonsamma saneringsmetoder (GRO)</div> <span><div>Yevheniya Volchko, Geologi och geoteknik </div></span><div><span><span style="display:inline-block"><div> </div></span></span>3 999 000 SEK<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen &quot;Klimatvinster med resurseffektivitet&quot; har följande projekt bevljats finansiering: </h3> <div> </div> <div>Design for Adaption för resurseffektiva träkonstruktioner     </div> <div>Yutaka Goto, Byggnadsteknologi</div> <div>7 980 000    </div> <div> </div> <div>Förbättrad resurseffektivitet i plastens cirkulära värdekedja inom byggandet</div> <div>Holger Wallbaum, Byggnadsteknologi</div> <div>7 228 000   </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen &quot;Klimatanpassning av byggd miljö&quot; har följande projekt beviljats finansiering: </h3> <div>  </div> <div><span>Kvantifiering av klimatförändringarnas påverkan på den byggda miljön på regional skala<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div>Minna Karstunen         </div> <div>7 997 000 SEK, Geologi och geoteknik</div> <div> </div> <div><span>Hållbar dagvattenhantering i ett förändrat klimat – optimering av dagvattenbrunnar<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div>Mia Bondelind, Vatten miljö teknik<br /></div> <div>7 996 762 SEK</div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen för internationellt nätverksbidrag för Agenda 2030 </h3> <div>beviljas <span>Robert  Jockwer vid Konstruktionsteknik, 200 000 SEK<span style="display:inline-block">  för </span></span><span> &quot;Färdplan för anpassningsbarhet för träbyggnader&quot;<span></span></span>. </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Fri, 26 Nov 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spannmal---en-forbisedd-kalla-till-hallbart-protein.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spannmal---en-forbisedd-kalla-till-hallbart-protein.aspxSpannmål − en förbisedd källa till hållbart protein <p><b>​Livsmedel från spannmål spelar redan idag en stor roll över hela världen. Det är den viktigaste källan till energi, kolhydrater, kostfiber och växtbaserat protein. Men mindre än hälften av de spannmål som produceras används till livsmedel. Förändringar i spannmålskonsumtion och nya livsmedelsinnovationer där spannmål används som proteinkälla skulle kunna bli avgörande för övergången till ett mer hållbart livsmedelssystem för hälsosam kost. Det framgår i en gemensam sammanställning från nordiska livsmedelsforskare, som nyligen publicerades i Nutrition Reviews. ​</b></p><p class="chalmersElement-P"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/rikard_200.jpg" alt="Rikard Landberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px" />− Både forskare och allmänheten verkar ha missat den ännu outnyttjade potentialen. Spannmål kan bidra till ett mer hållbart matsystem och en friskare befolkning om det konsumeras som fullkorn. Små förändringar i kostmönster kan göra stor skillnad både för miljö och hälsa- och en av de stora möjligheterna till förändring representeras av spannmål, säger <strong>Rikard Landberg</strong>, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Idag står livsmedelsproduktion för 26 procent av de globala växthusutsläppen. En strategi för att nå uppsatta hållbarhetsmål är att ersätta animaliska livsmedel, som kött och mejeriprodukter, genom att öka användningen av växtbaserade livsmedel. Detta inkluderar även målet att förbättra människors hälsa − särskilt i västvärlden.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Spannmålsprotein kan ersätta stor del köttprotein</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ett gemensamt konsortium av livsmedels-, nutritions-, hållbarhets- och medicinska forskare från nordiska universitet och institut har satt upp ett potentiellt scenario där köttkonsumtionen i Europa ska minskas och istället delvis ersättas med fullkornsbaserade livsmedel. Vilka livsmedel bör användas och vilka är de näringsmässiga konsekven</span><span style="background-color:initial">serna och vad har det för konsekvenser för miljön?</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">I vårt scenario säger vi att om 20 procent av det nuvarande dagliga intaget av animaliska proteiner i Europa skulle ersättas av växtbaserat protein, skulle hälften av dessa kunna komma från spannmål. Det innebär en ökning på mindre än 6 gram spannmålsprotein per dag, säger seniorprofessor Kaisa Poutanen, VTT tekniska forskningscentrum i Finland. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Nuvarande proteinintaget baserat på spannmål skulle behöva ökas med 19 procent. Om spannmål i snitt innehåller 10 procent protein skulle</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial"> scenariot motsvara ett behov av att producera ytterligare 15 miljoner ton spannmål per år, vilket motsvarar 5 procent av den nuvarande årliga europeiska spannmålsproduktionen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial"></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Ökning motsvarar tre skivor fullkornsbröd per dag​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Eftersom endast en tredjedel av den nuvarande spannmålsproduktionen används till mat för människor skulle man − om konsumenterna efterfrågar och accepterar det − kunna ställa om stora delar av spannmålsproduktionen. Från produktion av djurfoder till livsmedel. En sådan övergång skulle motsvara en ökad konsumtion av cirka tre skivor fullkornsrågbröd eller en stor portion havregryn dagligen, säger Anna Kårlund, doktorand vid Östra Finlands universitet.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kräver också ökad konsumtion av baljväxter​</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Studier har visat att konsumtion av fullkorn kan ge hälsoeffekter och ett högt intag har konsekvent förknippats med minskad risk att utveckla typ 2-diabetes, kranskärlssjukdom och tarmcancer i observationsstudier. Fullkorn är rikt på kostfibrer, vitaminer, mineraler och bioaktiva föreningar. Men spannmålsprotein innehåller låga mängder av den essentiella aminosyran lysin som behövs för att bilda proteiner i kroppen. Man säkerställer enkelt intaget av lysin genom att öka intaget av baljväxter, som ett komplement till proteiner från sädesslag. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Industrin måste involveras och stimuleras​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Om industrin dessutom stimuleras till stort fokus på förädling och produktdesign i framtiden, kommer det att gynna både samhället och industrin.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ökad tillgänglighet och användning av nya proteinrika spannmålsmatkoncept, inklusive mejeri- och köttalternativ med välbalanserade näringsprofiler, tillsammans med en förskjutning mot mer traditionell spannmålsmat av fullkorn, skulle kunna hjälpa till i övergången till en hälsosammare och mer hållbar kost.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga publikationen i Nutrition Reviews:</strong> <a href="https://doi.org/10.1093/nutrit/nuab084">Grains – a major source of sustainable protein for health</a><br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Författarna till publikationen: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Kaisa Poutanen, VTT, Finland</li> <li>Anna Kårlund, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Carlos Gómez-Gallego, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Daniel P. Johansson, Sveriges Lantbruksuniversitet</li> <li>Nathalie M. Scheers, Chalmers tekniska högskola</li> <li>Ingela M. Marklinder, Uppsala universitet</li> <li>Anne K. Eriksen, Danska Cancerföreningens forskningscenter, Danmark</li> <li>Pia C. Silventoinen, VTT, Finland</li> <li>Emila Nordlund, VTT, Finland</li> <li>Nesli Sözer, VTT, Finland</li> <li>Kati J. Hanhineva, Åbo universitet, Finland</li> <li>Marjukka Kolehmainen, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Rikard Landberg, Chalmers tekniska högskola<br /><br /></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspx">Råg bättre än vete för den som vill gå ner i vikt</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Blabar-och-havre-i-studie-med-hjartpatienter.aspx">​Blåbär och havre i studie med hjärtpatienter</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hur-ska-vi-ata-hallbart-i-Norden.aspx">Hur ska vi äta hållbart i Norden?</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 25 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EU-policy-avskogning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EU-policy-avskogning.aspxForskning i centrum när EU vill stoppa avskogningen<p><b>​EU-kommissionens nya förslag för att stoppa bidraget till avskogning i tropikerna missar viktiga importvaror. Det anser forskarna bakom den data som kommissionen baserat sitt förslag på. Förslaget ställer krav på den som importerar och säljer nötkött, kaffe, kakao, trä, palmolja eller sojabönor i EU. Men även gummi och majs borde finnas med på listan, enligt Martin Persson och Florence Pendrill på Chalmers.  </b></p>​<span style="background-color:initial">Tidigare forskning från Chalmers har visat på EU:s stora ansvar för tropisk avskogning: EU:s import av skogs- och jordbruksvaror som palmolja och soja är kopplad till 200 00 hektar avskogning i tropikerna årligen. Nu har EU-kommissionen lagt ett ambitiöst lagförslag på lagstiftning som ska stoppa detta bidrag till avskogningen. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Martin-Florence.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– För att kunna avgöra vilka varor som ska omfattas av lagstiftningen har kommissionen använt vår data om hur EU:s import av jordbruksvaror bidrar till avskogning. Problemet är bara att de har använt vår data på ett felaktigt sätt och därför exkluderat majs och gummi, trots att de produkterna också spelar en viktig roll för avskogningen, säger Martin Persson, som tillsammans med kollegan Florence Pendrill forskar vid avdelningen för fysisk resursteori (bilden). </div> <div><br /></div> <div>Kommissionen har dragit slutsatsen att inkludera gummi och majs skulle innebära höga kostnader för en relativt liten effekt på avskogningen, i jämförelse med övriga sex varor på listan. Men denna slutsats bygger på en felaktig jämförelse: medan Chalmers-datan på avskogning enbart gäller EU:s import av oförädlat naturgummi, har kommissionen i sina kostnadsberäkningar även har inkluderat förädlat, återvunnet och syntetiskt gummi, vilket då ger ett missvisande förhållande mellan kostnad och effekt. Dessutom har man använt importdata från tidsperioden 2008–2017, medan datan som gäller avskogning kommer från en betydligt kortare period, 2015–2019. </div> <div><br /></div> <div>– När vi korrigerar beräkningarna och istället jämför värdet av de importflöden som motsvarar de varor som är med i vår analys av avskogningen – under samma tidsperiod – finns det inte längre någon markant skillnad mellan de olika varorna, och därför ser vi ingen anledning att lagstiftningen på dessa grunder skulle exkludera gummi och majs, säger Martin Persson.</div> <div><br /></div> <div>Martin och Florence har tillsammans med kollegan Thomas Kastner vid Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre skrivit <a href="http://www.focali.se/filer/Focali%20brief_2021_02_Flawed%20numbers%20underpin%20recommendations%20to%20exclude%20commodities%20from%20EU%20deforestation%20legislation.pdf">en kort replik där de påpekar felberäkningarna</a>. <br /><a href="https://www.theguardian.com/environment/2021/oct/26/reducing-scope-of-eu-anti-deforestation-law-misguided-say-scientists">Kritiken har sedan uppmärksammats av brittiska The Guardian</a>. Tidningen har också <a href="https://www.theguardian.com/environment/2021/nov/17/eu-deforestation-beef-coffee-import-ban-commodities-endangered-forests">ställt EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius till svars</a> för kritiken.</div> <div><br /></div> <div><div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <em> </em><div><em>Bild: Matt Zimmerman​, Porträtt: Anna Lena Lundqvist / Chalmers </em></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om forskarnas kritik:</h3> <div><a href="http://www.focali.se/en/articles/artikelarkiv/new-focali-policy-brief-flawed-numbers-underpin-recommendations-to-exclude-commodities-from-eu-deforestation-legislation">New Focali policy brief: Flawed numbers underpin recommendations to exclude commodities from EU deforestation legislation</a> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs tidigare artiklar om Martin och Florence forskning p</span><span>å chalmers.se ​</span></h3> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">EU:s stora ansvar för tropisk avskogning visas i nya studier</a> (2019)<br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspx"><span style="background-color:initial">Ny studie: Så </span><span style="background-color:initial">kan EU minska tropisk avskogning</span></a> (2021) <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div>Thu, 25 Nov 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prediktering-av-gnissel-och-gnek-for-robust-produktutveckling-inom-fordonsindustrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prediktering-av-gnissel-och-gnek-for-robust-produktutveckling-inom-fordonsindustrin.aspxPrediktering av gnissel och gnek för robust produktutveckling inom fordonsindustrin<p><b>​​Mohsen Bayani, produktutveckling IMS och forskare vid Personal Driving Experience Center på Volvo Car Corporation försvarar sin doktorsavhandling den 3 december.</b></p><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Mohsen%20Bayani/Mohsen%20Bayani%20500x617%20egen%20bild.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:270px;height:341px" /><br /><br />Mohsens forskningsfokus ligger på att förbättra verktyg och metoder för att förutsäga och simulera gnissel och gnekljud i fordonsindustrin under designstadiet av en bil.<br /></span><span style="background-color:initial">Han har arbetat som forskare och projektingenjör inom olika discipliner inom fordonsindustrin i cirka 15 år, inklusive buller och vibrationer, styrka, fordonsdynamik och chassikontrollsystem.</span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Kontakt:</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">mohsen.bayani@volvocars.com</span><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</strong></span></div> <div><div class="page-content"><div>The sound quality of a product conveys its operational quality. The customers - consciously or not - connect some quality attributes of a product to its sound quality, such as the powerfulness, robustness and durability. While some operational sounds in these products are designed to indicate their quality, the existence of unexpected irregular sounds in a product might be perceived as annoying if not a failure indicator. In passenger cars, squeak and rattle sounds are the most common annoying sounds of this type that are audible inside the car cabin.</div> <div><br /></div> <div>For decades, customer complaints about squeak and rattle have been among the top sound quality issues in the automotive industry, burdening high warranty costs to the car manufacturers. Today, the quieter in-cabin environment due to improvements in the operational sound quality of the car subsystems, as well as the increasing popularity of electric engines, as green and quiet propulsion solutions, stress the necessity for attenuating annoying sounds like squeak and rattle more than in the past.</div> <div><br /></div> <div>To rectify squeak and rattle problems in a robust, sustainable and economic way, it is needed to address the problems during the design stage of the car, where concept-related changes are economically justifiable.</div> <div><br /></div> <div>This research investigates the development and application of methods and tools in different engaged fields to enable the detection and rectification of squeak and rattle risk during the car design stages.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/525791" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen samt information om disputationen</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/525791" target="_blank"></a></div> <div><br /></div> <div></div></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div></div>Thu, 25 Nov 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Klimatministern-diskuterade-COP26-med-studentföreningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Klimatministern-diskuterade-COP26-med-studentf%C3%B6reningarna.aspxKlimatministern diskuterade COP26 med studentföreningarna<p><b>​Miljö- och klimatminister Per Bolund träffade i måndags studenter från Chalmers och Göteborgs universitet för att prata om klimatet och resultaten av COP26-mötet i Glasgow. Mötet hölls på GMV – Göteborgs centrum för hållbar utveckling, där 15 studenter från sex hållbarhetsföreningar var representerade.</b></p>​När studentföreningarna vid Chalmers och Göteborgs universitet diskuterade klimatfrågor med den ansvarige ministern var det många olika studieinriktningar och nationaliteter som var representerade. Per Bolund, som även har titeln vice statsminister, hade bett om att få träffa klimatengagerade studenter och han kände sig genast hemma i det internationella och tvärvetenskapliga sällskapet och tänkte tillbaka på sin egen studietid vid Stockholms universitet.<br /><br />– När jag studerade biologi kändes det som det bara var biologer som brydde sig om miljöfrågor, sade Per.<br /><br />Per inledde med att berätta om förhandlingarna på klimattoppmötet COP26 i Glasgow som han nyligen deltagit i. Klimatministrarna träffades under mötets andra vecka och Per deltog framför allt i förhandlingar kopplade till frågor om klimatfinansiering. Det var svårt att nå resultat i de polariserade diskussionerna i Glasgow och han vill särskilt framhäva det brittiska ordförandeskapets viktiga roll för att förhandlingarna ledde framåt.<br /><br />– Parisavtalet räddades genom Glasgow-mötet som nu utgör en viktig milstolpe i det internationella klimatsamarbetet, hävdade ministern.<br /><br />Sammanfattningsvis nådde förhandlingarna under COP26 inte så långt som han hade hoppats, men flera viktiga steg på vägen togs: så som att fossila bränslen och subventionerna till dessa nämns specifikt i avtalet.<br /><br />Efter ministerns inledning följde ett samtal som modererades av Karin Bylund, projektledare vid GMV, som arbetar med Student Sustainability Hub och hållbarhetsveckan Act Sustainable. Första frågan var ett medskick från en student som deltog som observatör på årets COP och hade noterat att det var väldigt få unga delegater i ländernas officiella delegationer: Vad gör Sverige för att öka ungas representation i internationella klimatförhandlingar? Per gav exempel från pre-COP-mötet i Milano tidigare i höst som bland annat behandlade ungas representativitet i klimatförhandlingarna. Där var två av de sex svenska delegaterna unga, och Sverige uppmanade då andra länder att inkludera fler ungdomar i processerna. På nästa års stora miljökonferens: Stockholm +50, som hålls till minne av FN:s miljökonferens 1972, hoppas han att fler unga ska vara delaktiga inför och representerade under mötet i juni.<br /><br />Därpå följde en rad frågor som studenterna hade förberett vid en workshop strax före ministermötet. Flera frågor rörde transportsektorn så som miljöpåverkan av elbilar och biobränslen ur ett livscykelperspektiv. Per menar att elbilar inte är hela lösningen utan att vi även behöver effektivisera transporterna och använda renare bränslen för övriga bilar. Järnvägen och kostnader för infrastruktursatsningar i jämförelse med resandeunderlag diskuterades också. Andra frågor rörde energikällor som kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, där Per såg havsbaserade vindkraft som en viktig kommande lösning. Sedan ställdes frågor om kopplingar mellan hållbarhet och klimat i hälsosektorn där ministern lyfte klimatpåverkande utsläpp, till exempel lustgas, samt hälsoeffekter av den ökade mängd värmeböljor och pandemier som klimatförändringarna förväntas bidra till. Per menade att det kommer krävas ökade insatser inom hälso- och sjukvården om vi inte lyckas begränsa klimatförändringarna.<br /><br />Slutligen lyfte Karin Bylund att många studenter i hållbarhetsföreningarna känner frustration över att de inte når ut med sina frågor, att de vill att fler studenter ska ta sig an hållbarhetsfrågor och att lärosätena ska göra betydligt mer. Vad kan Per i egenskap av miljö- och klimatminister ge för medskick till studenterna på vägen?<br /><br />Pers tips var att fortsätta involvera sig i organisationer och engagera sig i politiska processer, antingen i eller utanför partipolitiken. Andra sätt att påverka kan vara att engagera sig i lokalsamhället, besvara remisser och delta i öppna hearingar om olika samhällsfrågor.<br /><br />Klimatministern avslutade med att tacka för mötet och för att studenterna tog sig tid att diskutera klimatfrågor med honom och gratulerade dem till att de hade engagerat sig i en hållbarhetsförening.<br /><br /><div>– Kunskap och engagemang kring hållbar utveckling är bra för er karriär och ert kommande yrkesval. Er kunskap är efterfrågad i arbetslivet, avslutade klimatministern!</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Studentföreningar som deltog i samtalet med Klimatministern:</h2> <ul><li><a href="http://www.facebook.com/ChalmersStudentsforSustainability">Chalmers Students for Sustainability</a></li> <li><a href="https://www.facebook.com/ewbchalmers">Engineers without Boarders Student group Chalmers</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/HandelsStudentsForSustainability">Handels Students for Sustainability</a></li> <li><a href="https://www.facebook.com/nfglgothenburg/">Network for Future Global Leaders NFGL Gothenburg - Sustainability Board</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/sass.gu/">Sahlgrenska Academy Students for Sustainability</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/SSESAgbg/">Social Science Environmental Student Association</a></li></ul> <div><br /></div> <div>Läs mer om GMV - Göteborgs centrum för hållbar utveckling: <a href="https://gmv.chalmers.gu.se/">www.gmv.chalmers.gu.se</a> <br /><br />Av: Mikael Östblom<br /></div></div>Wed, 24 Nov 2021 15:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/nordic-center-for-sustainable-healthcare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/nordic-center-for-sustainable-healthcare.aspxNordic Center for Sustainable Healthcare<p><b>Firade ​5-årsjubileum den 18 november.</b></p><div>​Organisationen Nordic Center for Sustainable Healthcare firade 5-årsjubileum den 18 november. CVA passade på att träffa dem och gratulera när vi var i Malmö på Forum Vårdbyggnads konferens. Vi ser fram emot att undersöka vilka möjligheter vi har att samarbeta. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://nordicshc.org/">https://nordicshc.org</a><br /></div>Wed, 24 Nov 2021 11:05:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Författare-till-bästsäljare-om-klimatet-besökte-Chalmers-bokcirkel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/F%C3%B6rfattare-till-b%C3%A4sts%C3%A4ljare-om-klimatet-bes%C3%B6kte-Chalmers-bokcirkel.aspxFörfattare till bästsäljare om klimatet besökte Chalmers bokcirkel<p><b>​Maja Lunde, författaren som skrivit världssuccéerna &quot;Binas historia&quot; och &quot;Blå&quot;, samtalade om klimat och skönlitteratur med en forskare och en student från Chalmers under årets hållbarhetsvecka Act Sustainable. Författarbesöket arrangerades av bland andra Chalmers bibliotek som i sin bokcirkel – One Book One Chalmers – läste Lundes bok Blå förra året. </b></p><span>–</span>   Historien i Blå valde mig! När jag skrev Binas historia, dök det plötsligt upp en bild av en ensam man i Sydeuropa som hittar en båt. Och en andra bild av en kvinna vid ett vattenfall, berättar Maja Lunde.<br /> <br />Författaren förklarar att Binas historia var tänkt som en enskild och fristående bok, men under skrivprocessen dök det upp flera berättelser som växte samman till fyra sammankopplade böcker om klimatet och mänsklighetens framtid. Gemensamt för alla böckerna är att relationerna mellan föräldrar och barn är i centrum.<br /> <br />Den norska författaren Maja Lundes böcker har översatts till över 40 språk och sålts i mer än 2,5 miljoner exemplar. Boken Blå är den andra i en rad av fyra planerade böcker i en &quot;klimattetralogi&quot;. Binas historia är den första i serien och den tredje boken heter Przewalskis häst&quot;. Maja håller nu på att skriva den fjärde boken som planeras att ges ut nästa höst. Den kommer att handla om en pandemi - ett tema som hon valde långt före Corona drabbade samhället. <br /> <br />Klimatfiktion eller cli-fi är en genre som har blivit allt vanligare de senaste åren, det vill säga skönlitterära berättelser om en ofta dystopisk framtid påverkad av klimatförändringar. Maja Lunde vill dock inte använda klimatfiktion eller andra etiketter på sina böcker, eftersom hon tycker att etiketter begränsar. Hon utgår inte heller från förutbestämda klimatbudskap i det hon skriver.<br /> <br /><span>–</span>    Jag tänker inte på budskap medan jag skriver; jag är inte politiker. Mina berättelser börjar alltid i känslor, förklarar Maja. <br /> <br /><img src="/sv/centrum/gmv/nyheter/PublishingImages/Maja%20Lunde%20webb_1_fullbredd.jpg" alt="Maja Lunde webb_1_fullbredd.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Panelsamtalet med författaren handlade om hur skönlitteratur kan hjälpa till att utmana vårt tänkande kring komplexa frågor och leddes av Kathryn Strong Hansen som undervisar på Chalmers och forskar om hur skönlitteratur kan främja lärandet i ingenjörsutbildningar.  I panelsamtalet deltog även Andreas Lindhe från avdelningen för geologi och geoteknik och Dricks, som forskar om dricksvatten och dess värde för samhället. Han berättade om vattenstress, det vill säga när mängden tillgängligt vatten inte räcker till för att täcka samhällets behov, och hur det kan mätas.  Ett tema som är påtagligt i en av berättelserna i Blå som utspelar sig i södra Frankrike år 2041, där bränder och torka slagit ut samhället. Andreas jämförde hur både forskningen och skönlitteraturen arbetar med framtidsscenarier. Majas framtidsberättelser är en tolkning av hur det skulle kunna bli inom en snar framtid. Hon baserar sina berättelser på fakta och i sitt researcharbete läser hon massa rapporter och intervjuar experter. Till exempel har en hydrolog faktagranskat Blå.<br /> <br />Den andra paneldeltagaren var studenten Emilia Sandolf som läst industriell ekologi på Chalmers och som reflekterade över kopplingen mellan skönlitteratur och ingenjörsutbildningar. Hur hänger årets tema på Act Sustainable - faktivism, det vill säga aktivism baserat på fakta – ihop med hur vi bör agera på den kunskap vi har som individer?<br /> <br /><span>–</span>    Signe, en av huvudpersonerna i Blå, är ju aktivist, men vilket ansvar har jag då med min kunskap om hållbarhetsfrågor, undrar Emilia?<br /> <br />Maja känner inte till att Blå använts i ingenjörsutbildningar, men däremot läses hennes böcker i flera universitetsutbildningar om hållbar utveckling i Norge. Hon tycker att det är få norska skönlitterära böcker som berör klimatfrågan. Även om klimatfrågan debatterades mycket inför höstens val till Stortinget så är det fortfarande en betydande majoritet som vill fortsätta med norsk oljeutvinning.<br /> <br />Lundes Blå var den bok både studenter och anställda läste 2020 i bokcirkeln One Book One Chalmers (OBOC). Bokcirkeln arrangeras av Chalmers bibliotek och syftet är att samla hela Chalmers i att läsa en och samma bok, för att sedan delta i olika aktiviteter som anknyter till boken.<br /> <br />En av dem som deltog i Chalmers bokcirkel var projektledaren Jan Riise, som var med i den lokala bokcirkeln på GMV - Göteborgs centrum för hållbar utveckling. Jan läste boken på originalspråket norska och fick den signerad efter samtalet på Act Sustainable. Han tyckte att boken var tankeväckande och nämner särskilt framtidsscenarierna i Sydeuropa som utspelar sig om 20 år.<br /><br /><span>–</span>    Davids och Lous flykt kändes först så avlägsen, men kröp efter hand allt närmare, in under huden. Det kanske inte kan hända under min tid, men min dotter kan få uppleva det – om vi inte gör något, säger Jan.<br />  <br />Årets bok i Chalmers bokcirkel är &quot;Queenie&quot; av Candice Carty-Williams som biblioteket har valt tillsammans med Studenternas jämlikhetskommitté. Boken behandlar frågor om sexism och rasism i Storbritannien och skildrar med humor upplevelsen av att leva på 2000-talet.<br /> <br />Författarsamtalet och panelsamtalet under hållbarhetsveckan Act Sustainable arrangerades av Chalmers bibliotek, DRICKS – Centrum för dricksvattenforskning och Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV)<br /> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;line-height:normal"><span lang="EN-US">Bokcirkeln One Book One Chalmers (OBOC):</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;line-height:normal"><a href="https://www.lib.chalmers.se/oboc"><span lang="EN-US">One Book One Chalmers - Chalmers bibliotek</span></a><span lang="EN-US"></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Av: Mikael Östblom<br /></p></div></div>Wed, 24 Nov 2021 09:10:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/se-william-chalmersföreläsningen-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/se-william-chalmersf%C3%B6rel%C3%A4sningen-2021.aspxSe William Chalmersföreläsningen 2021<p><b>​Susanne Aalto, professor i radioastronomi, föreläser under rubriken ”Galaxernas mörka hjärtan - där molekyler mättar monster”.</b></p>​​”Galaxernas mörka hjärtan - där molekyler mättar monster” är titeln, när Susanne Aalto ger årets William Chalmersföreläsning och den är hämtad från studier som hennes forskargrupp gör om vad som återfinns i galaxers mitt. Med hjälp av de 66 synkroniserade antennerna på Alma-teleskopet i Chile upptäckte de något nytt i universum – galaxer vars centrala delar är så inbäddade i stoft och gas att inte ens röntgenstrålning kan passera. I synligt ljus ser de tråkiga ut, utan tecken på intressant aktivitet. Men mätningar i radioområdet avslöjar hittills okänd och mycket snabb tillväxt bakom stoftridåerna.​​Wed, 24 Nov 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-forandras-den-kommunala-fastighetsforvaltningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-forandras-den-kommunala-fastighetsforvaltningen.aspxSå förändras den kommunala fastighetsförvaltningen<p><b>​Många kommunala byggnader är i dåligt skick. Samtidigt ökar befolkningen och det finns behov av nya och ändamålsriktiga lokaler såsom skolor och boenden. Hur skall man organisera sig för att både ta hand om det befintliga beståndet och planera på ett hållbart sätt inför framtiden? Ingrid Svenssons doktorsavhandling fokuserar på införandet av strategiska praktiker hos kommunala fastighetsförvaltare och utvecklingen av strategisk kommunal fastighetsförvaltning.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div> </div> <div>– Trots vikten av god förvaltning av offentliga fastigheter har underhållet av dessa varit nedprioriterat i flera år, vilket skapat behov av omfattande renoveringsinsatser. På flera håll i landet pågår nu arbete med att förhindra liknande scenarion i framtiden och att samtidigt ta hand om det befintliga beståndet på ett långsiktigt och hållbart sätt, både finansiellt, miljömässigt och socialt. Detta arbete benämns ofta strategisk kommunal fastighetsförvaltning. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa utmaningen? </h3> <div> </div> <div>– Forskningsprojektet har studerat hur arbetet med att skapa och införa strategisk fastighetsförvaltning i svenska kommuner har gått till. I vår studie har vi fokuserat på vilket arbete som utförs, och av vem, under förändringsprocessen när man går från ett sätt att arbeta och organisera sig till ett annat. Jag har kunnat se att sättet på vilket man uppfattar och tänker sig kommunal fastighetsförvaltning håller på att ändras. Det kan med ett annat ord kallas för en institutionell förändring som innefattar att den allmänna uppfattningen kring vad kommunal fastighetsförvaltning är, och hur den ska utföras, håller på att ändras. Mitt bidrag är att teoretisera denna förändring och att synliggöra vad, hur och varför det uppstår problem i praktiken, trots att alla säger sig vara för strategisk förvaltning. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div> </div> <div>– Studien visar hur kommunala fastighetsförvaltarorganisationer strävar efter att förändra sin organisatoriska position inom kommunen. De önskar en mer central placering för att få större mandat att arbeta mer övergripande och långsiktigt med renovering och underhåll samt också bättre kunna planera för framtida behov. Studien ger exempel på hur detta arbete går till och vilka organisatoriska konsekvenser det får. Exempelvis har fastighetsförvaltare fått utökade mandat från sina egna chefer, vilket andra organisationer i kommunen inte alltid är beredda på. Ett annat exempel är att de behöver arbeta mer på olika nivåer i organisationen än tidigare. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– För att strategisk fastighetsförvaltning skall kunna bli verklighet krävs resurser, dels personal men även en förändrad typ av organisering av arbetet. Former för samverkan bör ses över; vilka nya roller behövs? Hur kan dessa bättre integreras i verksamheten så att deras kompetens kommer till nytta på bredden? Hur kan de typer av IT-stöd som nu implementeras på bred front gällande inventering av beståndet användas på bättre sätt? </div> <div> </div> <div><br />– Arbetet med strategisk fastighetsförvaltning bör ses som ett kontinuerligt arbete och inte som ett projekt med en tydlig början och slut. Ofta görs det senare vilket innebär svårigheter att få både nya arbetsuppgifter och roller, till exempel strateger, att få fäste över tid.</div> <div> </div> <div><br />– Strateger är samlingsnamnet på en ny typ av roll som växer fram inom kommunala förvaltarorganisationer. Dessa personer skall vara ansvariga för att skapa en helhet, arbeta över organisatoriska gränser och arbeta strategiskt och långsiktigt. Många upplever att detta blir svårt i praktiken eftersom deras organisatoriska sammanhang inte är förberett för den typen av roll.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div> </div> <div>– Jag hoppas att min forskning skall hjälpa till att belysa att strategisk kommunal fastighetsförvaltning handlar mycket om organisatoriska aspekter och att arbetet med att införa och utveckla strategisk kommunal fastighetsförvaltning är ett komplext och långsiktigt arbete. Jag har sett att mycket arbete utförs men i olika riktningar – och olika typer av arbeten är inte alltid anpassade efter varandra. Jag hoppas att min forskning kan bidra till att förstå var man bör fokusera sina resurser. Det kan till exempel handla om att man arbetar för att utveckla och informera om nya koncept, men sedan inte följer upp hur de implementeras operationellt. I slutändan hoppas jag kunna vara med och bidra till hållbara och ändamålsriktiga lokaler för offentliga verksamheter.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– Jag hoppas att min forskning skall bidra till ökad förståelse och kunskap kring det organisatoriska landskapet i vilket kommunal strategisk fastighetsförvaltning utvecklas, och hur enskilda individer upplever det att arbeta med införandet av strategisk kommunal fastighetsförvaltning och hur deras arbetsvardag påverkas. </div> <div> </div> <div> <br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/526935">&quot;Institutional work across multiple levels: The case of strategic public facilities management in the making&quot;</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 26 november 2021 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/526935">avhandlingens sida</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/ingrid-josefsson.aspx">Ingrid Svensson</a></div> <div> </div> <div> </div> Mon, 22 Nov 2021 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-solar-team-tavlade-i-Marocko-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-solar-team-tavlade-i-Marocko-.aspxStudenters solcellsbil tävlade i Marocko<p><b>​Chalmers Solar Team består av ett 20-tal studenter som på egen hand konstruerat bilar som drivs med energi från solceller. Den senaste solcellsbilens egenskaper testades nyligen hårt i tävlingen Solar Challenge Morocco.</b></p><div>​Chalmers Solar Team ställde 2019 för första gången upp i det som kallas för världens största solcellsbilstävling, The Bridgestone World Solar Challenge. Grundtanken med tävlingen är att tänja på de teknologiska gränserna för vad man kan göra med solkraft. World solar challenge, som går av stapeln vartannat år, fick i år ställas in på grund av pandemin. Istället arrangerades ett alternativt lopp kallat Solar Challenge Morocco. Varje lag ska köra 250 mil på allmänna vägar uppdelat på fem dagar. Målet är att ta sig fram så fort som möjligt endast med hjälp av energi från solceller monterade på bilen. Med undantag för ett mindre batteri som användes för att komma iväg vid starten.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Solbil_06.jpg" alt="Solbil" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:295px;height:401px" />Sex lag tävlade mot varandra i samma klass som Chalmers, som i år ställde upp med ny bil. Alla lagen lyckades ta sig i mål vilket var en bedrift i sig då många lag vid tidigare tävlingar tvingats att bryta. Förutom att kunna ta sig fram med endast solenergi så måste bilen också hålla för emellanåt ganska tuffa förhållanden i form av hetta, vind och ofta backiga och dåliga vägar. Chalmers placerade sig sexa i tävlingen, men förutsättningarna för de olika teamen har också varit väldigt varierande. Många av lagen har hållit på i många år och de ekonomiska förutsättningarna har skiljt ganska så markant. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">–</span> Vi har byggt solcellsbilen på Chalmers nästan helt själva med relativt små medel på bara lite drygt ett år. Att vi har designat, konstruerat och skött så mycket på egen hand är en stor skillnad jämfört med de övriga lagen. Så vi är väldigt nöjda med vår insats, säger Alexander Andersson som just nu läser sin master.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Att ta sig fram genom Marockos karga ökenlandskap var ett äventyr i sig. Till exempel så spenderades några av de kalla ökennätterna på filtar utomhus. En av dagarna stannade bilen och det tog några timmar av felsökning innan problemet kunde avhjälpas. Det visade sig att en elkoppling hade lossnat, förmodligen på grund av den bitvis skumpiga vägen. Hela teamet var också involverat i strategiupplägget under körningen eftersom energidata kunde följas kontinuerligt från följebilarna. Till exempel så kunde man meddela föraren att anpassa hastigheten vissa sträckor för att på så vis undvika moln och maximera solenergin. Topphastigheten för Chalmers bil låg på runt 100 kilometer i timmen och för det bästa laget cirka 140 kilometer i timmen. Varje förarteam bestod av tre personer som turades om att köra, plus två reservförare. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Solbil_03.jpg" alt="Solbil" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Även om det var en tävling och alla kämpade för att vinna så var stämningen mellan lagen i grunden familjär och hjälpsam. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Ja, vid problem så hjälptes man ju åt och vi delade en del erfarenheter mellan varandra. Många ville till exempel veta mer om materialet i vår specialbyggda kaross. Men vissa saker hölls mer hemliga som till exempel elsystem och liknande, säger Alexander Andersson.</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Unik kaross i naturfiber </h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Solbil_07.jpg" alt="Solbilen" style="margin:5px" /><br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers solcellsbil är byggd på en stålram med en kaross av linfiber, och väger cirka 200 kg.  Valet av linfiber väckte också en hel del uppmärksamhet då alla konkurrenternas bilar var byggda i kolfiber. Ett material som visserligen har goda egenskaper men som också har en högre miljöbelastning. Chalmers Solar Team hade som målsättning att bygga så miljövänligt som möjligt och valet föll då på lin som är en typ av naturfiber. Visserligen vill man ha en så lätt bil det bara går, men skillnaden i vikt bedömdes inte vara så avgörande att man var tvungna att välja kolfiber. Aerodynamiken och elsystemet bedömdes också ha större betydelse för prestandan, vilket också är något som man hoppas kunna utveckla till nästa tävling. Kapaciteten på solcellerna ligger på 800 watt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Många olika kompetenser som krävs</h2> <div> </div> <div>Chalmers Solar Team består av personer med bakgrund från många olika utbildningsprogram på Chalmers eftersom det är många bitar som ska komma plats. Det är ett heltäckande projekt som inte bara handlar om att bygga solcellsbilen. En stor del går ut på att sköta kontakter med sponsorer och att hantera logistik och media. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span> Det har verkligen varit ett jätteroligt och lärorikt projekt att vara involverad i. Det vi har lärt oss i kurserna på Chalmers har verkligen kommit till användning. Man lär också känna folk på ett helt annat sätt jämfört med vanliga projektarbeten, och allt man gör är på riktigt, säger Caroline Reinisch som just nu läser andra året på Chalmers.</div> <div> </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Solbil_02.png" alt="Solbilen" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div>Laget kommer förmodligen jobba vidare med samma koncept till inför nästa tävling beroende på hur reglerna ser ut. Man hoppas kunna jobba mer med simuleringar och utvidga laget och strukturen kring teamet. Den som är intresserad och vill veta mer kan kontakta Chalmers Solar Team via deras Facebooksida.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Support</h2></div> <div> </div> <div>Chalmers Solar Team är en studentförening som från början startades upp med hjälp av Göran Gustafsson, universitetslektor på Institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers. Institutionen för industri- och materialvetenskap har också bidragit med ekonomisk och administrativ stöttning sedan starten. </div> <br /><div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Chalmers har varit vår största styrka och det som gjort projektet möjligt. Både att vi har kunnat vara på campus för bygget och den support som vi fått. Vi vill också passa på att tacka alla andra sponsorer som hjälpt oss på olika sätt, säger teammedlemmarna Caroline och Alexander.</div> <div><br /></div> <div><span><span><em>Text: Marcus Folino</em></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Sponsorer</h3></div> <div>Chalmers, Acfloby, AvancezChalmers, Bridgestone, DiodeHuset, Docol, Etteplan, Hagmans, Hojstyling, Inet, NEVS, RGNT Motorcycles, SKF, Sundolit, Wiretronic, Invex, BCOMP, Sunbeam, Kinnekulle Ring, Stora Holm, Consat, Havd, Nils Malmgren, Chalmers Formula Student, eXPerimentverkstaden Chalmers<br /><br /></div>Fri, 19 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/AHA-festivalen-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/AHA-festivalen-2021.aspxFärger, fjärilar och fysik på Aha-festivalen 2021<p><b>​Allt från magi och geckoödlor till vithetsnormen, migrerande fjärilar och skön musik, konst och dans, och inte minst en eftermiddag vigd åt hur vi upplever färger och varför. Och hur låter en atom? På Chalmers Aha-festival möts forskare, studenter, musiker och konstnärer för att hitta nya vägar i gränslandet mellan vetenskap och konst  –  tillsammans med publiken. </b></p><div>​Årets festivaltema är &quot;The suspension of disbelief&quot; och festivalen hålls i kårhuset på Chalmers campus Johanneberg den 24–26 november. Programmet bjuder på olika typer av föreläsningar, workshops, utställningar, paneldiskussioner samt scenframträdanden och konserter. Festivalen har nyfikenhet som röd tråd och hyllar både vetenskapen och konsten, allt vävs samman med frågeställningar om vår existens.     </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Idén om en gränsöverskridande och internationell festival föddes under en poesikväll på Chalmers. Med inspiration från den konstnärliga verksamheten på institutionen för arkitektur arrangerades den första Aha-festivalen 2014. Årets festival, som är den sjunde i ordningen, engagerar flera av Chalmers institutioner och bjuder på ett brett spektrum av Chalmersforskning och spännande aktiviteter.      </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det kanske inte är så välkänt, men Chalmers vilar på en både vetenskaplig och konstnärlig grund, och Aha-festivalen är ett sätt att visa det. All kreativitet har sin grund i nyfikenheten och de viktigaste frågorna är de som besökarna har med sig från festivalen, säger Peter Christensson, projektledare på Aha-festivalen som till vardags undervisar på arkitektutbildningen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Några av höjdpunkterna på årets Aha-festival:  </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li><strong>Lessons from ”Queenie” with Lovette Jallow – mitigating Algorithmic bias in AI systems</strong>  Lovette Jallow – skribent, entreprenör och aktivist, om erfarenheter och upplevelser av samhällets vithetsnorm, i ljuset av årets ”One book one Chalmers”-bok, Queenie av Candice Carty-Williams. Med studenter från JämK.  <br />24 november 10.00-11.00  <br />      </li> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <li><strong>Fysikens metaforer </strong>Samtal mellan författaren Helena Granström, med bakgrund inom fysik och matematik, och författaren och fysikern Julia Ravanis, om vilken roll visuella eller språkliga metaforer spelar för teorierna och modellerna de ingår i, och var gränsen går mellan fysikens modeller och verkligheten.  <br />24 november 12.00-13.00    <br /><br /></li> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <li><strong>Morgan Palmquist och Blå tåget </strong>Samtal mellan Tore Berger och Torkel Rasmusson från Blå Tåget och Morgan Palmqvist som skrivit en avhandling om den stilbildande gruppen, följt av ett sällsynt framträdande med musik av och med Tore Berger &amp; Torkel Rasmusson, ackompanjerade av Torgny Sjöstedt.  <br />24 november 17.00-18.30    <br /><br /></li> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <li><p class="chalmersElement-P"><strong>About color perception:</strong> <strong>Do we see with our eyes or brain</strong> samt <strong>How are color experiences represented?</strong> <strong>mfl</strong> Vad är färg, hur uppfattar vi färger och hur påverkar de oss? Färgen på ett ting är relaterad till dess växelverkan med elektromagnetisk strålning, men ändå, en apelsin är väl orange<span>? Ta del av olika infallsvinklar</span>. Dessutom, workshoppa i Color lab och låt dig dras in i färgens värld. <br />25 november 12.45-16.00 (flera presentationer) <br />24 - 26 november Color lab (öppet för besökare hela festivalen)<br /><br /></p></li> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <li><p class="chalmersElement-P"><strong>Lontano – concert with Anja Lechner and François Couturier</strong>  Deras långvariga samarbete har gett dem en unik samstämmighet. Med välbekanta melodier av bl.a. Giya Kancheli och Anouar Brahem bjuder den tyska cellisten och den franske pianisten på stycken som ger utrymme för känslig improvisation och personlig tolkning. <br />25 november 18.30-19.30<br /><br /></p> </li> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <li><p class="chalmersElement-P"><strong>Vetenskapelser – fysik för fjärilar och scenkonstnärer</strong>  Monarkfjärilarna migrerar från Kanada till Mexiko, men inte under en och samma fjärils livstid, utan under flera generationer. Hur är det möjligt? Föreläsning av Fredrik Höök, Chalmers, följt av en föreställning där fem scenkonstnärer bjuder på konstnärliga tolkningar av fjärilarnas migration och metamorfos. <br />26 november 11.00-13.00     <br />   <br /></p></li> <li><strong>Quantum Revolution – The story of a love song</strong> <span class="VIiyi" lang="sv"><span class="JLqJ4b ChMk0b"><span>Dansa till beatet av en atom! Låten Quantum Revolution är unik på flera sätt – bland annat innehåller den ljudet från en atom, baserat på en inspelning av forskare från Chalmers</span></span></span>, <span><span class="VIiyi" lang="sv"><span class="JLqJ4b ChMk0b"><span>och ljudet från pumpar som används för kylning av kvantdatorn. <span style="display:inline-block"> </span></span></span></span></span>Låten är skriven av journalisten och sångerskan Sara Bergqvist och <span>Per Delsing från Chalmers <span style="display:inline-block">tillsammans med </span></span> Emanuel Bagge och Lars Fingal.<br />26 november 16.15-17.15<br /><br /></li></ul> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"><a href="http://www.ahafestival.se/#program">Se hela programmet på Aha-festivalens hemsida</a>    </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Snabbfakta:   </h3> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P">Aha-festivalen på Chalmers pågår 24-26 november. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Välkommen till Chalmers kårhus på campus Johanneberg, Chalmersplatsen 1, Göteborg. Festivalens aktiviteter hålls i Volvofoajén, Runan och Scaniasalen.   </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P">Det är fri entré och alla är välkomna!  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt: <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;font-size:12.0pt;font-family:"Times New Roman",serif;} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue;text-decoration:underline;text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} span.phone {;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style></h3> <div> </div> <div>Peter Christensson, projektledare Aha-festivalen: +46 31 7722361, <a href="mailto:peter@chalmers.se">peter@chalmers.se</a>  Fredrik Höök, projektledare Aha-festivalen: +46 31 7726130, <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se">fredrik.hook@chalmers.se</a>   </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div></div>Fri, 19 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/ST-läkare-i-kurs-om-innovations--och-förändringsarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/ST-l%C3%A4kare-i-kurs-om-innovations--och-f%C3%B6r%C3%A4ndringsarbete.aspxST-läkare i kurs om innovations- och förändringsarbete<p><b>​Innovationer och utvecklingsfrågor inom medicin och vård sitter ihop med den fysiska miljön, dialogprocesser och kvalitets- och organisationsforskning.</b></p><div>​Häromveckan var Centrum för vårdens arkitektur och Johanna Eriksson tillsammans med Andreas Hellström från CHI, Centre for Healthcare Improvement värdar för en kursdag i kursen<a href="https://www.sjukhuslakaren.se/deltagare-i-unikt-st-program-ska-mota-framtidens-stora-utmaningar-med-ny-teknik/"> Innovation och Teknik</a>, som ges inom ST-läkarprogrammet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Kursen är unik genom att erbjuda ST-läkare möjligheter att själva utveckla innovationer bland annat genom att ta del av erfarenheter om teknikutveckling och förändringsimplementering inom andra fält än det medicinska. Just den här dagen gavs tillfälle att lyssna på och diskutera med, förutom Anderas och Johanna, även företrädare från Chalmers Ventures, Chalmers E-village samt Södra Älvsborgs Sjukhus. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/centrum/cva/nyheter/PublishingImages/namnskyltar-600.jpg" alt="namnskyltar-600.jpg" style="margin:5px" /><br /><em>Kursdeltagarna illustrerar sina framtida specialistinriktningar.</em><br /><br /></div> <br /><div><br /></div>Fri, 19 Nov 2021 10:15:00 +0100