Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 27 Jul 2021 11:26:58 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-nå-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-n%C3%A5-klimatmal.aspxEnergisystemet i Europa behöver förändras i grunden <p><b>​Det finns flera framkomliga vägar mot en koldioxidneutral framtid, och det är möjligt att uppnå den till 2050. Men det kräver omedelbara insatser. Det är budskapet från europeiska vetenskapsakademier, däribland Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som fått i uppdrag av EU-kommissionen att ge råd om energiomställningen i Europa.</b></p>​<span style="background-color:initial">–<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" /> Vår rapport visar på stora utmaningar men också betydande möjligheter i omställningen av energisystemet, säger IVA-ledamoten Filip Johnsson, professor i Energisystem på Chalmers, som är en av experterna bakom de underlag med råd som tagits fram till EU-kommissionen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">I råden understryker expertgruppen att övergång till hållbar energi inte bara är en teknisk utmaning. För att möjliggöra övergången måste ett enormt systemproblem lösas genom samordning av investeringar, konsumtion och beteenden i hela Europa. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Detta innebär att hela det europeiska energisystemet måste förändras – en förändring som kommer att påverka alla delar av vårt samhälle och kräver enorma investeringar under övergången. Arbetet måste också påskyndas om vi ska kunna uppnå EU:s mål om klimatneutrala utsläpp senast 2050.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div>– Vi är stolta över detta samarbete med toppexperter från akademier över hela Europa, som resulterat i att vi kan lämna över denna omfattande rapport till EU-kommissionen. Rapporten blir ett viktigt underlag till EU:s strategi för en koldioxidfri framtid, säger Tuula Teeri, vd på IVA. </div> <div><br /></div> <div><div>I arbetet med <b>Evidence Review Report</b> valde SAPEA ut experter från olika discipliner. Gruppen leddes av professor Peter Lund. <br /><span style="background-color:initial">Hela rapporten och en fullständig​ lista över </span><span style="background-color:initial">arbetsgruppen finns på </span><a href="http://www.sapea.info/energy"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />www.sapea.info/energy​</a><br /><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/energisystemet-i-europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-na-klimatmal/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer info på IVA.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><b>Fakta Euro-CASE</b></div> <div>För fem år sedan inrättade EU-kommissionen SAM, <a href="https://www.sapea.info/">The Scientific Advice Mechanism</a>. Via den samarbetar europeiska nätverk av vetenskapsakademier för att bistå med vetenskapligt underlag för framtida politiska beslut. Ett av nätverken är Euro-CASE (European Council of Academies of Applied Sciences, Technologies and Engineering) som samlar europeiska akademier, däribland IVA, med ingenjörsvetenskap och teknik i fokus. </div></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div></div> ​​Tue, 29 Jun 2021 18:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maral-Babapour-Levi-priset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maral-Babapour-Levi-priset.aspxChalmersforskare får ingenjörernas arbetsmiljöpris 2021<p><b>​Maral Babapour är årets mottagare av Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris – Levipriset. Hon prisas för sin forskning om hur aktivitetsbaserade kontor påverkar individer och grupper ur ett verksamhetsperspektiv.</b></p><div>​Maral Babapours forskning om aktivitetsbaserade kontor har tidigare blivit mycket uppmärksammad, och hennes doktorsavhandling är en av Chalmers mest nedladdade. Maral tilldelas nu också Levi-priset som är Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris till minne av professor emeritus Lennart Levi. </div> <div><br /></div> <div>– Jag är otrolig glad och tacksam för att ha fått det ärofyllda Levipriset. Just nu forskar jag om konsekvenserna av pandemi-året för arbetsmiljö, teknikanvändning, arbetsplatsutformning, och hållbar utveckling kopplat till kontorsarbete, säger Maral Babapour.<br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Juryns motivering</h2></div> <div>&quot;I sin avhandling visar Maral varför vissa aktivitetsbaserade kontor fungerar och andra inte. Resultatet påvisar framgångsfaktorer och brister kopplat till design av arbetsplatser, samt designprocessen, det vill säga framtagningen av kontorskoncept. Marals forskning omfattar ett område som är synnerligen aktuellt och hennes kompetens och slutsatser efterfrågas av arbetsgivare, fackförbund och intresse-organisationer. Marals avhandling är en av de mest nedladdade publikationerna på Chalmers.&quot;</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt och mer info</h2> <div>Maral Babapours avhandling: <a href="https://research.chalmers.se/publication/509482" title="Marals avhandling">The Quest for the Room of Requirement - Why Some Activity-based Flexible Offices Work While Others Do Not<br /></a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/509482"><br /></a></div> <div>Läs mer från Sveriges ingenjörer: <a href="https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210611-levipriset-2021/" title="Artikel Sveriges ingenjörer">https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210611-levipriset-2021/</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/maral.aspx" title="Kontakt Maral">Maral Babapour</a><br /></div></div>Mon, 14 Jun 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maskinstudenter-utvecklar-produkter-mot-demens-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maskinstudenter-utvecklar-produkter-mot-demens-.aspxMaskinstudenter utvecklar produkter mot demens<p><b>​Under andra året på civilingenjörsprogrammet Maskinteknik ges kursen Integrerad konstruktion och tillverkning. Där arbetar studenter i grupp med att ta fram konceptförslag för att utveckla en befintlig produkt, eller hitta en helt ny lösning utifrån ett behov. Man utgår från riktiga produkter och verkliga behov hämtade från näringslivet och samhället för att det ska bli så realistiskt som möjligt. I år handlade en av problemformuleringar om något som kanske inte vanligtvis förknippas med maskinteknik, nämligen att motverka demens.</b></p><div>​Erney Mattsson är överläkare och ledare för en kurs, som kallas ”Experts in Teams” inom Innovation in Healthcare, vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU) i Trondheim. Innovation in Healthcare är ett temaområde där studenter från olika discipliner blandas slumpmässigt och som tillsammans får lösa problem oavsett medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>– Den här mångfalden av olika kunskaper och ingångar har gjort att vi fått fram helt unika produkter. På samma sätt är jag övertygad om att maskinstudenterna på Chalmers är väl lämpade för medicinsk utveckling eftersom de har helt öppna ögon och kunskaper för att ta fram prototyper och potentiella lösningar, säger Erney Mattsson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/ErneyMattsson_image.jpg" alt="Erney Mattsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:170px;height:215px" />Erney är en av projektställarna i kursen och han tar fram olika medicinska problemformuleringar. Tidigare projekt har bland annat resulterat i ljudisolerade vikväggar och värmefiltar. Produktkoncepten som togs fram var lösningar på reella behov inom sjukvården där man haft integritetsproblem, och svårigheter med att hålla patienterna rätt tempererade. Några av projekten har varit så framgångsrika att de har resulterat i examensarbeten. Erney har själv god praktisk erfarenhet att tillsammans med ingenjörer utveckla medicintekniska produkter. Bland annat ett samarbete med matematikprofessorn Torbjörn Lundh som resulterat i ett patent på ett konstgjort blodkärl, en så kallad kärlprotes. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För mig är skillnader en stor styrka och det var något jag verkligen upptäckt när jag arbetat tillsammans med ingenjörer. Jag tror att det här arbetssättet kommer bli allt vanligare, menar Erney. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Olika problem kan lösas med samma process</h2></div> <div>Projektuppgifterna i kursen varierar från år till år då de alla är hämtade från verkligheten. Det kan handla både om att förbättra en befintlig produkt eller ha en mer öppen lösning på ett aktuellt behov. En av årets projektuppgifter handlar om att utveckla en produkt som motverkar demens. Det här är kanske inte något som man tänker är traditionellt kopplat till Maskinprogrammet, men studenterna har använt samma konstruktionsmetodiska process som vid vilken annan typ av produktutveckling som helst. Det här arbetssättet ger värdefulla erfarenheter och insikter om hur produktutveckling och gruppdynamik går till i verkligheten. Projektgrupperna har arbetat med att ta fram koncept för hur man kan möta behovet av, i det här fallet, kognitiv stimulans. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/funktionellt-diagram.jpg" alt="Funktionellt diagram" style="margin:5px" /><br /><em>Ovan: Ett funktionellt diagram som kan appliceras på all produktutveckling.</em><br /><br /></div> <div>De flesta av grupperna som arbetade med att motverka demens kom fram till någon form av app-lösning där man både kan testa och utveckla sin kognitiva förmåga.  Men några grupper hade också mer fysiska produkter så som en kognitivt utmanande kortlek och en ”hjärnkalender” med uppmaningar och tips på daglig fysisk och kognitiv aktivitet.</div> <div><div><p class="chalmersElement-P"><br /></p></div></div> <div> </div> <div>Elin Skönborg kommer från Stockholm och gick estetiskt program på gymnasiet. Elin kände att hon ville läst något mer tekniskt och det blev till slut civilingenjörsprogrammet Maskinteknik och Chalmers efter ett år på tekniskt basår. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag trivs bra på Maskinteknik och jag har lärt mig väldigt mycket. Det är så mycket arbete bakom produkter som man inte tänker på. En sådan här kurs är utmanande eftersom vi från början inte har så mycket kunskap om demens och lösningen är ganska så öppen. Men vi har använt oss av de verktyg vi fått på kursen och blivit mer bekväma ju mer vi har arbetat med problemet. Det har också varit kul att arbeta i grupp med andra som man inte känner, säger Elin.</div> <div> </div> <div>Johan Brasch kommer från Värnamo och ville läsa något som var brett och ganska konkret och praktiskt vilket ledde till Maskinteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi hade det svårt i början eftersom det här projektet var lite annorlunda jämfört med ett ”vanligt” mekaniskt problem. Men vi skalade ner på ett sätt som passade oss och körde på med de metoder vi fått lära oss och då gav det sig till slut. Jag tyckte det var intressant att se att man kan tackla olika problem med de här metoderna genom att arbeta målmedvetet och systematiskt. Visst var det svårt till en början att lösningen kunde vara så öppen, men att utveckla en befintlig produkt innebär andra typer av svårigheter, säger Johan. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Helhetslösningar kräver samarbete över ämnesgränserna <br /></h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/ErikHultén_400x600px.jpg" alt="Erik Hultén" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px;width:245px;height:371px" />Erik Hulthén, koordinator för civilingenjörsprogrammet Maskinteknik, menar att det är bredare än vad man generellt tror. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Produkter består av så mycket mer än tekniska detaljer. Vi måste kunna utforma helhetslösningar där det ingår att identifiera kunden och dennes behov. I och med det så kommer lösningarna ofta också att gå över ämnesgränserna.  Vi behöver generellt bli bättre på att överbrygga mellan olika discipliner i produktframtagning, menar Erik.</div> <div> </div> <div>Samarbetet med Erney Mattsson kom till efter att Erik besökt NTNU och såg hur tvärvetenskapligt de arbetade med medicintekniska lösningar, och att det också gav goda resultat. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Erney är en intressant projektställare eftersom hans bakgrund på NTNU ger annorlunda ingångar för hur man kan tänka vid sådana här projekt. Jag tror att vi kommer att få se fler typer av sådana här samarbeten i framtiden. Medicinteknik är ett område som det finns all anledning för maskinare att arbeta mer med, säger Erik. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kursen Integrerad konstruktion och tillverkning </h2> <div>Kursen syftar till att ge kursdeltagarna en djupare inblick och erfarenhet av moderna arbetssätt och metoder för projektledning och produktutveckling. I kursen tränas ingenjörsmässig problemlösning och studenterna stimuleras att tillämpa sina analytiska kunskaper i så realistiska sammanhang som möjligt.</div> Thu, 22 Apr 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxÅtervinning av elbilsbatterier ska utforskas <p><b>​Nu ska prestanda och kvalitet på battericeller tillverkade av material från använda elbilsbatterier testas, i ett samarbete mellan Volvo Cars, Northvolt, forskare från Chalmers kemi och kemiteknik och Uppsala universitet. I projektet kommer en hydrometallurgisk metod som Chalmersforskarna har varit med och utvecklat att användas. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur battericellens prestanda påverkas när den tillverkats från återvunna material, är en viktig fråga att utforska, om vi ska lyckas att minska användandet av sällsynta metaller och utveckla en hållbar tillverkning av elbilar. I det nya projektet ska påverkan av icke-metalliska föroreningar på batteriets prestanda studeras, vilket inte har publicerats någon forskning på ännu. Batteriåldring är redan en viktig egenskap för ett batteris livslängd i en bil. Projektet ska undersöka om det är några nya åldringsfenomen som uppkommer hos celler tillverkade från återvunnet material, jämfört med när nytt material har använts.</span><div><br /></div> <div><strong>Martina Petranikova</strong>, docent på institutionen för Kemi och kemiteknik leder projektet från Chalmers sida och kommenterade det nyligen i en intervju i tidningen Ny teknik.  </div> <div><br /></div> <div>– Innan vi börjar använda återvunna metaller behöver vi alltså definiera effekterna genom forskning för att vara säkra på att batteriprestanda och säkerhet inte påverkas negativt, säger Martina Petranikova.</div> <div><div> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om projektet </h3></div> <div><a href="https://www.metalliskamaterial.se/sv/forskning/7-nya-forskningsprojekt-inom-metalliska-material/" title="länk till projektbeskrvning på extern webbplats " target="_blank">Projektbeskrivning på strategiska innovationsprogrammet Metalliska material webbplats, som har gett stöd till det</a><br /><br /></div> <div><a href="https://www.msn.com/sv-se/motor/other/volvo-cars-testar-%c3%a5tervunna-elbilsbatterier/ar-BB1fRbHs" title="länk till nyhetsartikel i Ny teknik " target="_blank">Artikel i tidningen i Ny teknik​</a> <br /><br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">Nyhetsartikel från 2019 om den </a><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">hydrometallurgisk metoden och Chalmers samarbete med Northvolt</a></span><span style="background-color:initial"></span></div> <a href="/sv/Personal/Sidor/marpetr.aspx" title="Länk till Martina Petranikovas profilsida "><div><br /></div> <div>Martina Petranikovas personliga profilsida</div></a><div><br /></div> ​Wed, 21 Apr 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxChalmers fördjupar samarbetet med Hitachi ABB Power Grids<p><b>​Den 7 april undertecknade Chalmers och Hitachi ABB Power Grids, ett partnerskapsavtal som ska fördjupa samarbetet ytterligare. Partnerskapet möjliggör en gemensam kraftsamling för att genom strategiska forskningsprojekt, kompetensutbyte och talangförsörjning bidra till den gröna energiomställningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi nu ytterligare stärker våra band med Hitachi ABB Power Grids. I den elektrifieringsomställning Sverige och världen står inför är det väsentligt för oss i akademin att samverka med framåtblickande företag. Chalmers är starka inom elteknikområdet och angränsande fält. Vi ser Hitachi ABB Power Grids som en nyckelaktör som kommer stärka vår forskning, utbildning och ventureverksamhet. Tillsammans kan vi nu identifiera och jobba för att lösa många huvudutmaningar vi står inför, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. </span><div><br /></div> <div>Gemensamma aktiviter har pågått under en längre tid i olika projekt, i och med det nya samarbetsavtalet tar de båda parterna nu nästa steg. Det handlar om gemensamma forskningsprojekt, att säkerställa kompetensutveckligen och öka andelen rekryteringar av Chalmers-studenter till Hitachi ABB Power Grids. Avtalet baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete kring forskning och utveckling, kompetensförsörjning och talangutveckling där de båda parterna ska verka mot gemensamt uppsatta mål. </div> <div><br /></div> <div>– Vi är riktigt glada över att stärka vårt samarbete med Charlmers tekniska högskola. Vi delar ambitionen om att vara en stark bidragare till den gröna energiomställningen och ser många gemensama och intressanta forskningsområden. Vi ser också stora möjligheter att utöka samarbetet med spin-off bolag och startups som utvecklats inom Chalmers och ge dem en skjuts ut på den globala marknaden, säger Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige.</div> <div> – Vidare är kompetensförsörjning en nyckelfråga och vi ser fram emot att välkomna både studenter och forskare från Chalmers till vår verksamhet, säger Jenny Larsson.</div> <div><br /></div> <div>Samarbete med akademin är ett strategiskt initiativ och fyller flera syften för att främja verksamheten. Stort fokus läggs vid forskning, innovation och teknikutveckling samt kunskapsutbyte. Partnerskapet är även en viktig källa för rekrytering och utveckling av dagens och morgondagens medarbetare. Samarbetet ska även synliggöra de båda parterna och dess bidrag till ett starkare, smartare och grönare elnät. </div> <div><br /></div> <div>Avtalet signerades under en digital ceremoni av Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige och Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med övriga partnerskapsansvariga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>O</b></span><span style="background-color:initial"><b>m Hitachi ABB Power Grids</b></span><br /></div> <div>Hitachi ABB Power Grids är en global teknikledare med en samlad historia på närmare 250 år, <br />har cirka 36 000 medarbetare i 90 länder med huvudkontor i Schweiz. Verksamheten hjälper kunder inom energi, industri och infrastruktur genom hela värdekedjan och inom tillväxtområden som hållbar mobilitet, smarta städer, energilagring och datacenter. Med en gedigen erfarenhet, global närvaro och en enastående installerad bas, balanserar Hitachi ABB Power Grids sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Verksamheten är engagerad i att skapa en hållbar energiframtid, med banbrytande och digital teknik som den valda partnern för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät. <br /><b>Läs mer</b>: <span style="background-color:initial"><a href="https://www.hitachiabb-powergrids.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hitachi ABB Power Grids</a> </span><span style="background-color:initial">   </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Om Chalmers tekniska högskola</b></div> <div>Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. </div> <div><br /></div> <div>Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. </div> <div>Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.</div> <div><div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information:</b></div> <div>Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi,</div> <div><a href="mailto:Anders.Adahl@chalmers.se">Anders.Adahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elin Glimberg</div> <div>Media Relations and Content Manager</div> <div>Hitachi ABB Power Grids Ltd.</div> <div><a href="mailto:elin.glimberg@hitachi-powergrids.com">elin.glimberg@hitachi-powergrids.com</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Apr 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-”viktlos”-energilagring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-%E2%80%9Dviktlos%E2%80%9D-energilagring.aspxStort genombrott för ”viktlös” energilagring<p><b>Forskare på Chalmers har i experimentella studier tillverkat ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare. Det innehåller kolfiber som parallellt fungerar som elektrod, strömledare och bärande material.  Batteriet öppnar dörren för så kallad ”viktlös” energilagring i till exempel fordon och farkoster.</b></p><div> Batterierna i dagens elbilar utgör en stor del av fordonens vikt, och de fyller inte heller någon bärande funktion. Ett strukturellt batteri kan däremot fungera både som batteri och vara en del av strukturen i till exempel en bilkaross. Det kallas för viktlös energilagring eftersom batteriets massa ”försvinner” när batteriet blir en del av den bärande konstruktionen. Beräkningar visar att man med den här typen av multifunktionella batterier kraftigt skulle kunna reducera vikten på en bil.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>Utvecklingen av strukturella batterier bygger på <a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/kolfiber-kan-lagra-energi-i-karossen%2cc3179311" title="tidigare forskning om strukturella batterier">tidigare forskning</a> där man upptäckte att vissa typer av kolfiber, förutom att vara styva och starka, också visat sig ha god förmåga att lagra elektrisk energi kemiskt. Dessa upptäckter utsågs 2018, av ansedda Physics World, till ett av årets tio största genombrott. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Det första försöket att göra ett strukturellt batteri gjordes redan 2007 vid Army Research Laboratory i USA, men det har hittills visat sig svårt att tillverka batterier med både goda elektriska och mekaniska egenskaper. Nu tar dock utvecklingen ett rejält kliv framåt när forskare på Chalmers, i ett samverkansprojekt med KTH, kan visa upp ett strukturellt batteri med kombinerade egenskaper som vida överstiger något som tidigare har tillverkats, vad gäller elektrisk energilagring, styvhet och hållfasthet. Om man ser till den multifunktionella prestandan så är den 10 gånger högre än hos andra strukturella batterier. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/JohannaXu_LeifAsp20210303_05_webb.jpg" alt="Johanna Xu och Leif Asp granskar ett strukturellt batteri" style="margin:5px" /><br /><em>Doktor Johanna Xu med en nytillverkad strukturell battericell i Chalmers kompositlab, som hon visar för Leif Asp. Cellen består av en kolfiberelektrod och en litiumjärnfosfatelektrod separerade med en glasfibertextil, allt impregnerat med en strukturell batterielektrolyt för kombinerad mekanisk och elektrisk funktion. Bild: Marcus Folino</em><br /><br /></div> <div> </div> <div>Batteriet har en energitäthet på 24 Wh/kg, vilket innebär ungefär 20 procents kapacitet jämfört med jämförbara litiumjonbatterier på marknaden idag. Men eftersom vikten på produkterna kan reduceras kraftigt så kommer inte heller lika mycket energi att krävas för att driva till exempel en elbil. Om man kan använda sig av en lägre energitäthet så ökar också säkerheten. Med en styvhet på 25 GPa så kan det strukturella batteriet mäta sig med flera andra konstruktionsmaterial. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Tidigare försök att göra strukturella batterier har resulterat i celler med endera goda mekaniska eller goda elektriska egenskaper. Här lyckas vi, genom att utnyttja kolfibrer, demonstrera ett strukturellt batteri med konkurrenskraftig energilagringsförmåga och styvhet, säger Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Superlätta laptops och elcyklar kan snart vara verklighet</h2> <div>Det nya batteriet har en negativ elektrod av kolfiber, och en motelektrod gjord av en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. De separeras av en glasfiberväv i en elektrolytmatris. Trots att man lyckats skapa ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare så valdes inte materialen för att slå rekord, utan för att ge ökad förståelse för effekterna av materialarkitektur och separatortjocklek. </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/JohannaXu_LeifAsp20210303_webb_3.jpg" alt="Strukturellt batteri" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:20px 5px;width:710px;height:399px" /></span> </div> <div>Nu är man redan i gång med att nytt projekt, finansierat av Rymdstyrelsen, där man ytterligare ska öka det strukturella batteriets prestanda. Aluminiumfolien kommer att ersättas med en kolfiber som lastbärarande material i den positiva elektroden. Det kommer att ge både ökad styvhet och energitäthet. Glasfiberseparatorn kommer att ersättas med en ultratunn variant vilket kommer att ge en mycket större effekt, vilket också innebär snabbare i- och urladdning. Det nya projektet förväntas vara klart inom två år.</div> <div><br /> </div> <div>Leif Asp, som leder även detta projekt, bedömer att ett sådant batteri skulle kunna nå en energitäthet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa. Det innebär att batteriet blir ungefär lika starkt som aluminium fast med en jämförelsevis mycket lägre vikt.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/LeifAsp20210303_06_webb6.jpg" alt="Leif Asp" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 45px;width:193px;height:242px" />– Nästa generations strukturella batteri har mycket stor potential. Om man ser till konsumentteknik så kommer det vara fullt möjligt att inom några år kunna tillverka bärbara datorer, smarta telefoner eller elcyklar som väger hälften så mycket som idag, och är mycket mer kompakta. En smartphone skulle till exempel kunna byggas mycket tunn, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div>På längre sikt kan man definitivt tänka sig att elbilar, elflygplan och satelliter konstrueras och energiförsörjs av strukturella batterier. <br /><br />– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet från många olika typer av företag i samband med att vi publicerar våra vetenskapliga artiklar inom området. Så det märks att det finns ett stort intresse för lättviktsmaterial med multifunktionella egenskaper, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften Advanced Energy &amp; Sustainability Research: </div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/aesr.202000093" title="A Structural Battery and its Multifunctional Performance">A Structural Battery and its Multifunctional Performance</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen kring strukturella batterier</h2> <div>Det strukturella batteriet använder kolfiber som negativ elektrod. Som motelektrod används en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. Kolfibern agerar värd för litiumet och lagrar på så sätt energin. Eftersom kolfibern även leder elektronerna minskar behovet av strömtilledare av till exempel koppar eller silver, vilket reducerar vikten ytterligare. Både kolfibern och aluminiumfolien bidrar till det strukturella batteriets mekaniska egenskaper. De två elektrodmaterialen hålls separerade av en glasfiberväv i en strukturell elektrolytmatris. Elektrolytens uppgift är att transportera litiumjonerna mellan batteriets båda elektroder, men att också överföra mekaniska laster mellan kolfiber och övriga delar. </div> <div><br /></div> <div>Projektet drivs i samverkan mellan Chalmers och KTH, Sveriges två största tekniska universitet. Batterielektrolyten har utvecklats på KTH.</div> <div><br /></div> <div>Projektet involverar forskare från fem olika discipliner; materialmekanik, materialteknik, farkostteknik, tillämpad elektrokemi och fiber- och polymerteknik. Finansiering har kommit från EU-kommissionens forskningsprogram Clean Sky II, och US Airforce. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div>Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, <a href="mailto:leif.asp@chalmers.se">leif.asp@chalmers.se</a></div>Mon, 22 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Produktionsindividualisering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Produktionsindividualisering.aspxProduktionsindividualisering: Framtidens produktion för en högre kvalitetsnivå.<p><b>​Abolfazl Rezaei Aderiani, Doktorand vid forskningsgruppen Geometrisäkring och robust konstruktion,  Produktutveckling​ IMS. Hans forskning fokuserar på geometrisäkring av icke-stel och komplexa monteringar och automatisk matchning av delar. Online presentation. </b></p><strong>​Populärvetenskaplig beskrivning (engelska)</strong><div><div>A principle challenge in production is geometrical deviations of the produced products from the designed product. The functionality and aesthetic qualities of the product can be affected by these deviations besides the additional costs that they impose on the production. These deviations can be reduced by employing higher quality production machines and tools, but this solution increases the production cost and may not be reasonable. </div> <div>Traditionally the deviations of production have been treated as uncertainties and noises. Therefore, most of the solutions have focused on minimizing the sensitivity of produced products to these noises. However, thanks to robotized production lines, scanning technologies, and machine learning techniques, a new opportunity has arisen to identify and treat these deviations for every product individually. </div> <div>The geometrical deviation of each part can be scanned by taking several pictures of the parts. This thesis evaluates the means of utilizing the scanned forms to achieve the highest geometrical quality in non-rigid assemblies. These assemblies are ubiquitous in the automotive and aerospace industries. Predicting behaviors of non-rigid assemblies is far more complicated than rigid assemblies due to the variety of factors involved. </div> <div>Two techniques of selective assembly and individualized locator adjustments are developed and evaluated to be used in individualizing the assembly process of sheet metal assemblies. The results manifest the techniques developed are promising in achieving a significant geometrical quality improvement. </div> <div>The effects of other production factors including the assembly fixtures are evaluated on the potential improvements. Thus, the improvements can further increase by the specific design of fixtures for individualized assembly processes. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/522298" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Disputation</strong></div> <div><div>2021-03-12 14:00 -- 17:00</div> <div>Examinator: Rikard Söderberg, IMS</div> <div>Opponent: Professor Darek Ceglarek, University of Warwick, United Kingdom.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/aderiani.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​<span style="background-color:initial">Abolfazl Rezaei Aderiani, Chalmers</span></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.linkedin.com/in/abolfazl-rezaei-aderiani-160576a9/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />LinkedIn</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Fri, 12 Feb 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Skraddarsydda-processgaser-for-lasersmaltning-av-pulverbadd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Skraddarsydda-processgaser-for-lasersmaltning-av-pulverbadd.aspxSkräddarsydda processgaser för lasersmältning av pulverbädd<p><b>​Camille Pauzon, Material och tillverkning​ IMS, försvarade förtjänstfullt sin doktorsavhandling den 25 mars. I sin forskning fokuserar hon på additiv tillverkning (AM). ​</b></p><strong>​Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</strong><div>Significant growth of additive manufacturing, also called 3D printing, during the last decade, caught the attention of various industrial segments and disrupted traditional manufacturing approaches. Complex-shape high-performance components can be produced with geometries not feasible using conventional manufacturing technologies, with high material utilization and short time-to-market. Several technological solutions under the additive manufacturing umbrella allow for the processing of many different materials, from metals to polymers and composites.</div> <div>In metal additive manufacturing, laser powder bed fusion (L-PBF) represented the largest share of the market, approaching 10000 systems installed worldwide. The most popular materials are Ti-6Al-4V, stainless steels, and nickel-based alloys, followed closely by aluminium alloys. This process uses the energy from a laser to selectively melt a bed of powder particles of tens of microns in size, slightly smaller than a human hair. This step is repeated in a layer-wise manner to build a 3D component. Great effort is devoted to developing robust L-PBF process and the material portfolio to address a wide range of applications. Integration of additive manufacturing within industrial production schemes, making it an economically interesting manufacturing alternative, is another important challenge nowadays. This demand is also associated with the need for productivity increases and material properties’ control. In this context, gaining a better understanding of the physical phenomena involved during L-PBF and optimizing the process is necessary. </div> <div>This thesis focuses on the effect of the process atmosphere on the interaction between laser and powder bed and the resulting microstructure, process stability and productivity, as well as, spatter formation and their characteristics. Typically argon or nitrogen are used as processing gases, filling the process chamber where the laser scans the powder bed. This variable, the process gas, has been largely neglected in favour of first order parameters, such as the laser power or speed. This work demonstrates a strong influence of both the type of gas and the purity achieved in the process chamber on the microstructure and properties of the produced material, as well as, the powder exposed to the processing conditions. In addition, the results highlight that guidelines associated with the process atmosphere have to be formulated considering the sensitivity of the alloy produced. Furthermore, helium and argon-helium mixtures were investigated as an approach to stabilize the process and showed potential toward increasing process stability, allowing to increase build rates and thus productivity.</div> <div><br /></div> <div><strong>Disputation</strong></div> <div>2021-03-25 09:00</div> <div>Examinator: Lars Nyborg, IMS</div> <div>Opponent: ​Professor Eric Jägle, Institute of Materials Science, University of Bundeswher, Munich , Germany​</div> <div><br /></div> <div><strong><a href="https://research.chalmers.se/person/pauzon" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer</a></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> ​Thu, 04 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Vad-du-maste-veta-om-ergonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Vad-du-maste-veta-om-ergonomi.aspxVad du måste veta om ergonomi<p><b>​Hur ska kroppen och hjärnan hålla i längden? Se föreläsningen där Cecilia Berlin går igenom grunderna i ergonomi - fysisk, mental, kognitiv och organisatorisk - som vi alla borde ha koll på för att undvika skador.</b></p><div>Föreläsningen finns tillgänglig på UR Play: <a href="https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi" title="Föreläsning om ergonomi">https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi</a><br /></div> <div><h2>Om Cecilia Berlin</h2></div> <div>Cecilia Berlin är docent på avdelningen för Design &amp; Human Factors, där hennes forskning fokuserar på människor i produktion och socialt hållbara arbetsplatser. I detta fokus ingår systemisk ergonomi (som syftar till parallellt ökande av mänskligt välbefinnande och systemprestanda i produktion), globala utmaningar, ergonomins ekonomiska effekter och rollen som olika aktörer spelar i arbetsplatsdesign. Målet är att skapa riktlinjer för hur framtidens socialt hållbara arbetsplatser ska utformas för att ge bästa möjliga förutsättningar för mänskliga förmågor. Cecilia undervisar i ett flertal ergonomi- och forskningsmetodikrelaterade kurser på Chalmers och blir ofta anlitad som talare för industri och allmänhet, samt som föreläsare på andra lärosäten i Sverige. </div> Thu, 19 Nov 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/20-år-som-framgångsrikt-centrum-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/20-%C3%A5r-som-framg%C3%A5ngsrikt-centrum-.aspxExcellens och nytta – Wingquistlaboratoriets framgångskoncept firar 20 år<p><b>Hur driver man ett framgångsrikt forskningscentrum och kombinerar ​​vetenskaplig excellens med industriell nytta​? Enligt Rikard Söderberg, föreståndare för 20-årsjubilaren Wingquistlaboratoriet, är receptet engagemang, affärsmässigt driv, tålamod samt fokus på slutanvändaren.</b></p><div><span style="background-color:initial">W</span><span style="background-color:initial">ing</span><span style="background-color:initial">quistlaboratoriet</span><span style="background-color:initial"> är ett centrum vid Chalmers, inom området digital produktframtagning. Deras forskning har lett fram till mjukvaror som kan göra alla typer av beräkningar, från hur stor avvikelse man kan acceptera vid massproduktion av en produkt eller hur man konstruerar en komponent, så att den blir lätt att byta rent ergonomiskt, till hur fabriksmiljön där man bygger bilen kan förbättras. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Framgångsfaktorer</b></div> <div>En av framgångsfaktorerna är det nära samarbetet med industrin, som innebär man tillsammans identifierar nya problem och formulerar forskningsfrågor – till nytta för många. Forskningen bedrivs inom fyra områden:</div> <div><ul><li>Systemorienterad konstruktion och produktutveckling (Systems Engineering Design)</li> <li>Geometrisäkring och robust konstruktion (Geometry Assurance &amp; Robust Design)</li> <li>Geometri- och rörelseplanering (Geometry &amp; Motion Planning​) och </li> <li>Automation</li></ul> </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Sedan starten för 20 år sedan vi producerat <b>770 vetenskapliga publikationer</b>​, genomfört <b>150 forskningsprojekt </b>och fått ut forskningen till Sveriges verkstadsgolv, bland annat via de <b>56 doktorander</b> som passerat via oss ut i industrin, berättar Rikard Söderberg, föreståndare för Wingquistlaboratoriet.​ <span style="background-color:initial">Dessutom har </span><strong style="background-color:initial">ca 180 företag</strong><span style="background-color:initial"> anammat vår forskning i sitt dagliga arbete på olika sätt, via våra mjukvaror, metoder och andra resultat.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Jubileet kommer att firas med start</span><span style="background-color:initial"> den </span><b style="background-color:initial">2 december </b><span style="background-color:initial">genom en digital kampanj </span><span style="background-color:initial">med bland annat </span><span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">eknikfilmer, </span><span style="background-color:initial">case</span><span style="background-color:initial">, i</span><span style="background-color:initial">ntervjuer och samtal. </span><span style="background-color:initial">Men först gör vi en tillbakablick – hur och varför startade man Wingquistlaboratoriet?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/company/wingquist-laboratory/?viewAsMember=true"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Följ firandet av WIngquistlaboratoriet​</a></div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/Gerbert-1.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" /></p> <div><b><br /></b></div> <div><b>Globaliseringens utmaningar</b></div> <div>På 90-talet påverkades Sverige starkt av EU-inträdet, globaliseringens nya konkurrensvillkor och att digitaliseringen tog fart. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Det här skakade om svensk industri rejält, särskilt fordonsindustrin. Fords uppköp av Volvo Cars och GM:s uppköp av Saab gav upphov till stor oro för att produktutveckling och produktion skulle försvinna ur landet, säger Rikard.</div> <div>För att möta utmaningarna startade Nutek (Vinnovas föregångare) det tvärvetenskapliga projektet IT i verkstadsindustrin. Målet var att undersöka hur verkstadsindustrin skulle kunna dra nytta av den akademiska forskningen inom IT och produktion. Rikard drev ett av delprojekten:</div> <div>– I mitt projekt ”3D tolerance management” funderade vi mycket på hur vi inom akademin kunde stötta industrin. Vi fokuserade på hur man kunde behålla de områden vi var bra på i Sverige och samtidigt öka IT-användningen i industrin.</div> <div><em>Bilden ovan: </em><span style="background-color:initial"><em>Maskinsektionens dåvarande dekanus, Göran Gerbert, kom med idén att starta ett centrum för produkt- och produktionsutveckling med fokus på datorstödd simulering och initierade en första förberedande styrgrupp med Hans Johannesson, Anders Kinnander och Rikard Söderberg.</em></span><em style="background-color:initial"> </em></div> <div><br /></div> <div><b>Svensk industriman inspirerade </b></div> <div>Rikard Söderberg, som nyss återvänt till Chalmers efter en tid i industrin, blev tillfrågad om han ville leda ett nytt centrum. Syftet var att stötta produktframtagning, produktutveckling och tillverkning. Dessutom skulle man tillgodose industrins behov av produktionssystem med kortare ledtider, snabbare ”time-to-market” och hög beredskap för integrerad utveckling. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Vi var eniga om att fokusera på virtuell utveckling för tillverkande industri, berättar Rikard.</div> <div><span style="background-color:initial">Centrumet fick namnet Wingqvist Laboratory, efter mannen som uppfann det sfäriska rullagret och grundade SKF, Sven Wingqvist. </span></div> <div><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/690x-828_industri-forskningspartners.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logos from allindustrial and research partners" style="margin:5px;width:390px;height:468px" /><br /><br />Nära samarbete med industrin</b></div> <div>Kärnan i Wingquistlaboratoriets forskning är det nära samarbetet med industrin. Idag har laboratoriet nio industriella partners. Volvo Cars, AB Volvo och GKN (tidigare Volvo Aero) har varit med från starten. Övriga industripartners är Scania, Sandvik, Ikea, Saab, IPS och RD&amp;T Technology. Inledningsvis lade Rikard och hans kollegor ner mycket arbete på att samtala med industrin om deras behov.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>De tyckte det var svårt att få grepp om vad Chalmers kunde erbjuda. Man fick lite här och lite där från olika institutioner och det saknades en samlad ingång till Chalmers, säger Rikard. Idag är Wingquistlaboratoriet en arena där svensk industri kan samarbeta med Chalmers inom strategiska områden för produktframtagning.</div> <div><br /></div> <div><b>VINN Excellence center</b></div> <div>Ungefär samtidigt som Wingquistlaboratoriet startade gick ryktet om en kommande utlysning via SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning). Rikard och hans team, Johan S. Carlson, Bengt Lennartson och Hans Johannesson, gjorde ett grundligt förarbete.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Utlysningen var på totalt 70 miljoner, berättar Rikard. Vi lyckades få alla tre projekten godkända och kammade hem 28 miljoner, trots stor konkurrens.</div> <div>När sedan den första utlysningen för Vinnovas kompetenscentrum kom, 2004, kunde Wingquistlaboratoriet visa på den lyckade strategin med projekten och nyttan som centrumet bidrog med. Av 160 sökande valdes Wingquistlaboratoriet ut som ett av 15 VINN Excellenscentra och en viktig milstolpe var nådd.</div> <div>Wingquistlaboratoriets tid i VINN Excellence (Vinnovas forskningsprogram) sträckte sig över en tioårsperiod med fast finansiering och återkommande utvärderingar. Forskningen bedrevs inom tre teman: Platform-based Development, Smart Assembly och Perceived Quality. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Utvärderingarna var ganska tuffa, men det stärkte oss både vetenskapligt och industriellt, menar Rikard. </div> <div><br /><b style="background-color:initial">Kugghjulsmetoden</b><br /></div> <div>Sedan starten har man använt en lyckad modell, som bygger på några viktiga kuggar:</div> <div>För att få starta ett projekt i Wingquist måste det finnas en <b>vetenskaplig utmaning</b> och ett <b>industriellt behov</b>. Om de matchar varandra startar vi ett projekt, berättar Rikard. Normalt avslutas projekt med en <b>”demonstrator</b><b>”</b>, det vill säga någon form av prototyp, ändrat arbetssätt eller industriell utvärdering. I ”<b>Product &amp; Use”</b>-fasen implementeras resultaten i industrin till exempel via kundspecifika lösningar och utbildningar.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Att vi som forskare ser industrins behov och utvecklar konstruktiva lösningar tillsammans med företagen är bara en av de styrkor vi kan uppvisa. Men vi lär oss mycket genom samarbetet och ser till att vår kompetens och industrins behov matchar varann. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/690x390_Research%20implementation%20model.jpg" alt="Model of the research and implementation showing cogwheels and text" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><b>Konkurrerande företag delar kunskap</b></div> <div>Att man konkurrerar till vardags är inget som hindrat Scania och AB Volvo att delta i centrumet.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>AB Volvo har sitt huvudkontor i Göteborg och är rätt självklara partners. Att senare få inkludera Scania är vi stolta över. Vi ser det som ett bevis på att vi utvecklar saker som bägge har stor nytta av. Bägge företagen använder idag programvarorna RD&amp;T och IPS som vi kommersialiserat. </div> <div>Främst har forskningen kommit fordonsindustrin till nytta, men på senare tid har sig fler anslutit sig till centrat, bland annat IKEA. Rikard förklarar: </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Vi har ett projekt tillsammans om geometrisäkring, dvs att få alla bitarna att passa. Oavsett om det är en flygplansmotor eller en Billyhylla som ska monteras, så måste bitarna passa ihop.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>De här problemen finns överallt och tekniken går att applicera på många olika typer av produkter. Eftersom fordonsindustrin är hårt konkurrensutsatt har de varit snabbare på att visa intresse för forskningsområdet. Men vi ser en ökad uppmärksamhet från fler områden nu, säger Rikard.</div> <div><br /></div> <div><b>Globalt genomslag</b></div> <div>Under åren har flera programvaror vidareutvecklats i Wingquistlaboratoriet. Två av dem har kommersialiserats. Eftersom Chalmers inte utvecklar och säljer kommersiell programvara så startades ett företag, RD&amp;T Technology (simulering för geometrisäkring), som sålde sin första licens till Volvo Cars redan 1998. En annan programvara är IPS (Industrial Path Solutions) som blev kommersiell 2004.</div> <div>– Arbetet i spinoff-bolagen ligger utanför Wingquistlaboratoriet och inte direkt vetenskapligt värdeskapande. Däremot tar mjukvaran forskningen ut till fabriksgolvet där den gör nytta och används av tusentals användare globalt i stora företag. Detta är även en viktig mekanism för att se vad som fungerar och vad som behövs härnäst.​  </div> <div><br /></div> <div><b>Glädjen i att driva ett centrum</b></div> <div>Wingquistlaboratoriet har levererat forskning av erkänt hög kvalitet och har sedan starten producerat 770 vetenskapliga publikationer. Men mest stolt är Rikard över att forskningen kommer till användning i industrin. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Jag drivs av att utveckla någonting som blir ”på riktigt” och används industriellt – att få konkretisera en idé! Min personliga målbild har alltid varit att det i slutänden finns en kund som vill ha våra saker. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Jag har velat skapa en mångfald när jag byggt vårt team: att hitta folk som kompletterar varandra och fungerar tillsammans. I botten måste man ha liknande grundvärderingar. Men man måste ge alla möjlighet att glänsa inom sitt område, samtidigt som det bidrar till helheten, säger Rikard.  </div> <div><br /></div> <div><b>Industribehov som förändras</b></div> <div>Plattformsteknologi, system, produktutveckling, geometrisäkring, rörelseplanering för robotar och automation är så centralt för industrin att de är fortfarande relevanta forskningsområden. Men idag efterlyser företagen allt mer automation och stöttning av digitala verktyg för olika typer av optimering, analys och visualisering. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Man efterfrågar också digitala informationsflöden som följer med från tidiga utvecklingsfaser genom hela kedjan, förklarar Rikard. Önskemålen är att de även ska ta hand om eftermarknad, underhåll och sådant i framtiden. <span style="background-color:initial">Han fortsätter:</span></div> <div><span style="background-color:initial">– M</span><span style="background-color:initial">ånga vill också kunna justera och optimera produktionen i realtid. Det kan liknas vid ett reglersystem, där digitala tvillingar hanterar de olika mekaniska och fysikaliska fenomen samt variationer som verkligheten innehåller. </span></div> <div><br /></div> <div><b>Smarta och miljömässigt hållbara fabriker</b></div> <div>Ett exempel finns i SSF-projektet Smart Assembly 4.0 som har som vision den självkompenserande fabriken.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Det kan handla om att matcha rätt bitar mot varandra, att justera fixturer och utrustning och att välja rätt sekvens vid exempelvis punktsvetsning, förklarar Rikard. Redan nu kan våra metoder få ner variationen ytterligare 50 procent. Förutom en ekonomisk vinst, är det också miljömässigt hållbarare, eftersom det reducerar både spill och materialanvändning.</div> <div><br /></div> <div><b>Fortsätter bidra till digitaliseringen​</b></div> <div>Rikard Söderberg menar att detta bara är början och att Wingquistlaboratoriet kommer att fortsätta att bidra till industrins digitalisering, både vad gäller informationsflödet och de respektive ingenjörsaktiviteterna, mot en mer eller mindre automatiserad process.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Under våra 20 år har vi ständigt utvärderat oss själva för att garantera att vår forskning är relevant och ligger i framkant. Det är avgörande för att kunna leverera på topp akademiskt samtidigt som vi fortsätter vara intressanta för industrin, säger Rikard. Och det hoppas vi kunna fortsätt med i minst 20 år till, avslutar Rikard Söderberg och ler.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/wingquist/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till Wingquist web"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om WIngquistlaboratoriet (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Tue, 10 Nov 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Investerare-satsar-pa-Chalmers-spinn-off-Yolean-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Investerare-satsar-pa-Chalmers-spinn-off-Yolean-.aspxInvesterare satsar på Chalmers startup Yolean<p><b>​​Yolean är ett startup-bolag från Chalmers som utvecklar mjukvaruverktyg för visuell planering och styrning av komplexa projekt. Varje miss i synkroniseringen inom ett utvecklings- eller byggprojekt riskerar förseningar och stora kostnadsökningar. Yolean har visat att man kan korta ledtiderna från 6 till 2 månader vid avancerade byggnadskonstruktioner.</b></p><div>Yuncture Invest, Almi Invest och Chalmers venture väljer att satsa 4,6 miljoner kronor på Yoleans verksamhet. Investerarna uttrycker stora förhoppningar på Yoleans affärsmodell och menar att den ligger rätt i tiden. <br /></div> <div><br /></div> – Yolean adresserar ett tydligt kundproblem och erbjuder ett tydligt kundvärde, i synnerhet inom byggindustrin. Därför bedömer vi att de har goda möjligheter att lyckas på en stor, internationell marknad, säger Björn Westman, Investment Manager på Almi Invest.<br /><br /><div>Amer Catic och Dag Bergsjö, forskare på avdelningen för Produktutveckling, är två av grundarna till Yolean som startades upp 2014. Det finns nu tio anställda och över 50 olika kunder som använder Yoleans mjukvara för visuell planering och styrning. Det hittills största projektet är utbyggnaden av Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Amer Catic, som är VD för Yolean, är mycket glad över investeringarna.</div> <br />–    Med investerare ombord, kan vi nu ta nästa steg och skala upp verksamheten för att hjälpa ännu fler kunder att få bättre projekt, säger Amer.<br /><br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Konkret mjukvara istället för PowerPoints och punktlistor</h2></div> <div>Yolean är, tillsammans med Volvo Group och Flexlink AB, också involverade i forskningsprojektet Kidsam som syftar till att skapa en ökad förståelse för den uppkopplade industrins behov för att driva samverkansprojekt i leverantörskedjor. Projektet är till viss del inspirerat av en metodik som används inom byggindustrin för att hantera flera olika leverantörer samtidigt och på så sätt minska behov av styrning och administration. </div> <br />–    Kidsam är ett typexempel på hur vi i Sverige kan samarbeta mellan olika branscher, mellan universitet, företag och startupbolag för att snabbt få fram nya innovationer. Kombinationen är oerhört värdefull för Chalmers genom den direktkontakt vi får med behovsägarna och möjligheten för en forskare att kunna utvärdera och påverka lösningarna direkt. Det är inte längre PowerPoints eller punktlistor som tas fram i forskningsprojektet utan konkret mjukvara som kommer många framtida kunder till nytta genom Yolean, säger Dag Bergsjö.<br /><br />Yolean har sedan starten i forskningsprojektet Vis-IT utvecklat prototyper och mjukvara som fokuserar på slutanvändarens behov. Många iterationer och experiment senare är Yolean idag något så ovanligt som ett startupbolag med både hög tillväxt och positivt resultat. Investeringen kommer bland annat användas till rekrytering, marknadsföring och ökad etablering i de skandinaviska länderna samt Tyskland.<br /><br /><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <a href="/sv/personal/Sidor/amer-catic.aspx">Amer Catic</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/dagb.aspx">Dag Bergsjö</a><br />Thu, 22 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jon-Bokrantz-avhandling-“Smart-Maintenance---maintenance-in-digitalised-manufacturing”-anses-highly-commended-pa-global-niv.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jon-Bokrantz-avhandling-%E2%80%9CSmart-Maintenance---maintenance-in-digitalised-manufacturing%E2%80%9D-anses-highly-commended-pa-global-niv.aspxJon Bokrantz avhandling om Smart Maintenance är highly commended<p><b>Jon Bokrantz doktorsavhandling ”Smart Maintenance - maintenance in digitalised manufacturing” har tilldelats utmärkelsen Highly commended i tävlingen Emerald/EFMD Outstanding Doctoral Research Award 2020.</b></p><div>Tävlingen granskar vetenskapliga avhandlingar på global nivå under det senaste året och belönar de som utmärkt sig i att uppnå både hög akademisk excellens och stort praktiskt nyttogörande. Jons avhandling <a href="https://research.chalmers.se/publication/512579">”Smart Maintenance - maintenance in digitalised manufacturing”</a> tävlade i kategorin Operations &amp; Production Management, där bedömningen gjordes av editorial board för den ledande vetenskapliga tidskriften International Journal of Operations and Production Management. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Smart Maintenance är en möjliggörare för framtidens digitaliserade industri</h2> <div>Syftet med avhandlingen är att säkerställa effektiv och hållbar produktion genom implementeringen av Smart Maintenance – framtidens underhåll i en digitaliserad industri. För att stödja industrin i denna utveckling krävs en holistisk förståelse för modernt och effektiv underhåll, samt att tydligt beskriva och empiriskt mäta hur fabriker arbetar med Smart Maintenance. Avhandlingen utforskar framtida scenarier för underhåll i digitaliserad industri, beskriver konceptet Smart Maintenance, samt utvecklar och validerar ett mätinstrument för att utvärdera hur långt fabriker kommit i sin implementering av Smart Maintenance. Forskningen har genomsyrats av ett starkt samarbete med svensk industri och involverat hundratals industriella experter, vilket banat väg för att resultaten nu flitigt används för att stötta den strategiska utvecklingen av industriföretag runt om i landet. </div> <div> </div> <div>—    Jag är väldigt tacksam att få denna utmärkelse och ser det som ett kvitto på det jag lyckades åstadkomma under mina fem intensiva år som doktorand. Min drivkraft har varit att bedriva forskning av högsta akademiska kvalitet som får stort genomslag i industrin, och denna utmärkelse kommer motivera mig att fortsätta på samma spår i min vidare forskning och undervisning. Jag vill samtidigt också passa på att återigen tacka Anders Skoogh för hans enorma förtroende och inspiration i sin roll som handledare, samt Cecilia Berlin och Johan Stahre som stöttat och engagerat mig under min tid som doktorand.<br /></div> <div><br /></div> <div><p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/personal/Sidor/jon-bokrantz.aspx">Läs mer om Jon Bokrantz</a>, forskare på avdelningen för Produktionssystem, Institutionen för industri- och materialvetenskap </p> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="https://research.chalmers.se/publication/512579">Läs avhandlingen: ”Smart Maintenance - maintenance in digitalised manufacturing”</a><span style="display:inline-block"></span></span><br /><a href="/sv/personal/Sidor/jon-bokrantz.aspx"></a></p></div> <div> </div> Wed, 21 Oct 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maja-Barring-blir-Fellow-i-Varldsekonomiskt-forums-Global-Future-Council.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maja-Barring-blir-Fellow-i-Varldsekonomiskt-forums-Global-Future-Council.aspxMaja Bärring blir Fellow i World Economic Forums framtidsråd<p><b>​Maja Bärring har utsetts till Fellow i World Economic Forums framtidsråd Global Future Council. Global Future Council består av ledare från akademin, internationella organisationer såsom Siemens, Apple, Ralph Lauren med flera, och myndigheter med syftet att stärka innovativt tänkande och skapa en mer resilient, inkluderande och hållbar framtid. Fellowshipet ges till en ung forskare inom området. </b></p><div>​Global Future Council har olika temaområden och Maja Bärring kommer under ett år delta i det råd som handlar om framtidens avancerade tillverkning och produktion. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Gratulerar Maja! Vad hoppas du kunna uppnå under detta år som Fellow i Global Future Council? </h2> <div>— Tack! Den här rollen kommer att ge mig en unik inblick i vad de utvalda representanter från akademi, industri och myndigheter ser som de rådande utmaningarna och möjligheterna inom tillverkning och produktion i världen. Jag hoppas få lära mig mer om hur man skapar en agenda och sammarbetar mellan det privata och publika för att driva det här området framåt på en global nivå. Jag vill också få in de små och medelstora företagen på agendan eftersom det är minst lika viktigt att få med deras perspektiv i den digitala transformationen som sker inom tillverkningssektorn. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vad handlar din forskning om?</h2> <div>— Tillverkningsindustri gör ibland felaktiga och onödiga investeringar, eftersom de inte har full insyn i hur deras tillverkningsprocess fungerar och använder inte maskinparkens kapacitet fullt ut. Med den metod som jag har utvecklat kan data beskriva en maskins kapacitet. Med sensorer och andra tekniska hjälpmedel ger jag maskinen en röst för att kommunicera med andra maskiner och människor. Denna data och information hjälper ledningen och de som arbetar i fabriken att ta beslut baserad på fakta och inte som idag på gissningar och antaganden.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hur du ser på framtidens produktion? </h2> <div>— Ett viktigt fokus nu i WEF är hur leverantörskedjor ska kunna starta om efter den störning som COVID-19 har orskat på global nivå. Att använda digitala tekniker i tillverkninsgindustrin för att skapa mer data-drivna beslut ser jag som viktiga förutsättningar för att förbereda tillverknings industrin att kunna hantera de här störningarna utan att behöva stanna produktionen. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <div><span><a href="/sv/personal/Sidor/maja-barring.aspx">Maja Bärring</a><a href="/sv/personal/Sidor/maja-barring.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span> är verksam vid avdelningen Produktionssystem, Institutionen för industri- och materialvetenskap<a href="/sv/personal/Sidor/maja-barring.aspx">.<br /></a></div> <div>Läs mer om <a href="https://www.weforum.org/communities/gfc-on-advanced-manufacturing-and-production">Advanced Manufacturing and Production på Världsekonomiskt forums webbplats</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/maja-barring.aspx"></a></div> <div><br /></div></div></div> <div><br /></div>Thu, 08 Oct 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Effektivare-produktion-nar-tekniken-talar-samma-sprak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Effektivare-produktion-nar-tekniken-talar-samma-sprak.aspxEffektivare produktion när tekniken talar samma språk<p><b>​Om alla led i en produktionsprocess talar samma tekniska språk kan tiden från design till marknad kortas betydligt. Det har forskare från Chalmers visat inom ramen av ett EU-projekt, som nyligen belönats med priset ITEA Award of Excellence för sitt innovationsarbete inom digitala ingenjörsverktyg. </b></p>​<div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Effektivare%20produktion%20när%20tekniken%20talar%20samma%20språk/Petter_Falkman_200px.jpg" alt="Petter Falkman" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;height:218px;width:155px" /><span style="background-color:initial">Projektet har omfattat elva parter i Sverige och Tyskland – från storföretagen Volvo och Daimler till </span><span style="background-color:initial">spjutspetsföretag som Algoryx samt forskare från akademin.</span><div><br /><span style="background-color:initial">– Vårt övergripande syfte har varit att ta fram ett koncept för hur fordonsindustrins ledtider inom produktionen kan kortas från design till marknad. Det handlar om att gå från manuellt och pappersbaserat ingenjörsarbete till ett automationsdrivet digitalt system, säger Petter Falkman, docent på institution för elektroteknik, som lett arbetet från Chalmers sida. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Digitala informationsflöden</strong></div> <div>Projektet har analyserat hur informationsflödet genom produktionsprocessen kan digitaliseras och arbetat fram digitala verktyg för utveckling av sådana system. Dessutom har en prototyp tagits fram för hur den fysiska fabriken och den simulerade modellen av fabriken ska kunna hållas uppdaterade och synkroniserade under produktionens hela livscykel.</div> <div><br /></div> <div>Målet var att uppnå en standardiseringsgrad på 30 procent för att minska ledtiderna i produktionsprocessen. När projektet nu summerats kan de inblandade nöjt konstatera att den föresatsen är nådd. En ökad standardisering innebär att arbetsinsatsen som krävs för manuell dokumentation kan minska i samma storleksordning. Exempelvis kan information kopplad till komponenter enkelt överföras mellan olika företag och användas direkt i produktionssystemen utan att omarbetning behövs. Därmed får ingenjörerna i fordonsfabrikerna bättre och effektivare beslutsunderlag i sitt utvecklingsarbete och kan ägna omkring 10 procent mindre tid åt att lösa uppgiften.</div> <div><br /></div> <div>– Vi på Chalmers har huvudsakligen arbetat med att formalisera specifikationsarbetet i tidiga beredningsfaser, modellerat utrustning och komponenter för att bygga upp den digitala tvillingen samt utvecklat metoder för att automatiskt hålla tvillingen uppdaterad, säger Petter Falkman.</div> <div><em></em></div> <div><br /></div> <div><strong>Byggt kopia av verkligheten</strong></div> <div>Volvos hyttfabrik i Umeå har varit platsen där utvecklingsarbetet har demonstrerats och testats i verkligheten. En portalmaskin för nitning av plåtar har modellerats till en komplett simuleringsmodell för den aktuella robotcellen – en digital tvilling.</div> <div><br /></div> <div>I den virtuella tvillingmiljön kan produktionsförändringar förberedas med stor exakthet och inkörningstider minskas. Detta kräver att den digitala kopian stämmer överens med och beter sig som verkligheten.</div> <div><br /></div> <div>Tid och pengar kan också sparas genom att tester och justeringar utförs i simuleringsmodellen redan innan en anläggning byggs upp i verkligheten, så kallad virtual commissioning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Prisas för innovationen</strong></div> <div>ENTOC-projektet uppmärksammades nyligen för sitt innovationsarbete av ITEA, en organisation som arbetar för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft genom forskning och utveckling. Projektet tilldelades ITEA Award of Excellence, ett årligt innovationspris som går till framgångsrika projektsamarbeten i EU-länderna.</div> <div><br /></div> <div>– Det är jätteroligt att vårt arbete uppmärksammas. Framgångsreceptet har varit att vi hela tiden haft tydliga mål att jobba mot och ett väldigt bra samarbete oss parter emellan, även över nationsgränserna, säger Petter Falkman, som nu hoppas att projektet kommer att få en fortsättning inom ramen för ITEA.</div> <div><br /></div> <div>Resultaten är än så länge lovande på konceptuell nivå, men kräver fortsatt arbete för att få komplett funktionalitet som kan skalas upp för industriell användning.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill gärna jobba vidare och har ansökt om finansiering för ett nytt projekt, AITOC. Inte minst vore det intressant att vidareutveckla automationslösningen för att uppdatera den digitala tvillingen via artificiell intelligens, så att den alltid är samstämmig med den fysiska fabriken.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Volvo Trucks och Oscar Mattsson (porträttbild)</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://itea3.org/press-release/press-release-the-next-stage-in-virtual-engineering-and-commissioning.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet om innovationspriset</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Effektivare%20produktion%20när%20tekniken%20talar%20samma%20språk/entoc2020_2-750x340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Digital tvillingfabrik" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><em> En portalmaskin för nitning av plåtar har modellerats till en komplett simuleringsmodell – en digital tvilling. I den virtuella tvillingmiljön kan produktionsförändringar förberedas med stor exakthet och inkörningstider minskas. Detta kräver att den digitala kopian stämmer överens med och beter sig som verkligheten.</em><br /></div> <div><em><br /></em></div> <div><strong>Fakta om ENTOC</strong></div> <div>Projektet ENTOC, Engineering Tool Chain for Efficient and Iterative Development of Smart Factories, är ett treårigt projekt (2016-2019) som ingår i EU:s ITEA3-program.</div> <div>Från Sverige deltog, förutom Chalmers och Volvo Trucks, företagen Algoryx och Schneider Electric AB. Projektet leddes på övergripande nivå av tyska Daimler och inkluderade även EDAG, IFAK, Festo, Tarakos, EKS InTec och TWT.</div> <div>Projektets svenska del finansierades av industriparterna och Vinnova.</div> <div><a href="http://entoc.eu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på ENTOC-projektets webbplats</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/petter-falkman.aspx">Petter Falkman</a>, docent på institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20petter.falkman@chalmers.se">petter.falkman@chalmers.se​​</a></div> <div><br /></div></div></div> ​Thu, 08 Oct 2020 00:00:00 +0200