Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 11 Sep 2020 10:32:23 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxDigitala designexperiment utvecklar nästa generations flygmotorer<p><b>​Open rotor är en ny typ av flygmotorer med upp till 20 procents lägre bränsleförbrukning än dagens turbofläktmotorer. Chalmers leder, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som tar fram digitala konstruktionsmodeller för tillverkningsanpassning redan i konceptfasen.</b></p><p></p> <div>Nästa generations flygmotorer utvecklas i det stora europeiska gemensamma åtagandet <a href="https://www.cleansky.eu/">Clean Sky 2</a>. Open rotor är ett av koncepten man hoppas mycket på då det har visat lovande resultat när det gäller att reducera både CO<sub>2</sub>-utsläpp och buller. Open rotor är en ny motortyp med dubbla motroterande propellrar vilket radikalt förbättrar effektivitet i framdrivning. Denna typ av teknologi innebär stora förändringar på hur motorerna konstrueras och integreras i flygplanen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Open%20Rotor%203%20-®%20Eric%20Drouin%20Safran_400px.jpg" alt="Open Rotor 3 -® Eric Drouin Safran" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:155px;height:235px" />Inom Clean Sky 2 så leder nu Chalmers, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som heter Development of Interdisciplinary Assessment for manufacturing and deSign (DIAS). </div> <div><br /></div> <div>DIAS är ett riktat stödprojekt, där målet är att utveckla stöd för att integrera tillverkbarhetsaspekter redan i konstruktionsfasen, där avancerade beslutsstödsmodeller tas fram. Till exempel så är det kritiskt att robotar kommer åt att svetsa i komponenterna på rätt sätt. I DIAS-projektet så nyttjas Chalmers senaste forskningsresultat i att modellera alternativa koncept med Fraunhofers expertis att simulera robotbanor, och Cambridges expertis av interaktivt beslutsfattande och modelleringsbaserad riskanalys. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi har en unik möjlighet att kombinera de senaste landvinningarna från Chalmers, Fraunhofer FCC och Cambridge, till ett nytt och kraftfullt sätt att stödja GKN’s integration av nästa generations teknologier redan i konceptfasen, säger Ola Isaksson, forskare vid Chalmers som leder konsortiet.</em></div> <div> </div> <div>Det är GKN Aerospace i Trollhättan som ansvarar för kritiska motorkomponenter till Open rotor motorerna. Ytterst är målet att metoderna som tas fram i DIAS-projektet ska kunna möjliggöra att GKN Aerospace kan erbjuda teknologierna som demonstreras i Clean Sky 2 i kommande affärer. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi är väldigt nöjda att Chalmers leder det konsortium som vann denna utlysning. Konkurrensen var tuff vilket visar att Chalmers är ett ledande universitet i detta för Europa viktiga område, säger Robert Lundberg, Director EU Programmes vid GKN Aerospace. </em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information om DIAS</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/887174" title="Länk till DIAS projektet">https://cordis.europa.eu/project/id/887174<br /></a></div> <div><div>This project has received funding from the Clean Sky 2 Joint Undertaking (JU) under grant agreement No 887174. The JU receives support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme and the Clean Sky 2 JU members other than the Union. <span><span>The information on this web page reflects only the author's view and that the JU is not responsible for any use that may be made of the information it contains.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/EU_logo.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 20px;width:258px;height:179px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/JU_logo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 25px;width:330px;height:186px" /><span style="display:inline-block"></span> </div> <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a>, professor Institutionen för industri- och materialvetenskap Chalmers<br /></div> <div>ola.isaksson@chalmers.se</div> <div><span style="float:none;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;letter-spacing:normal;text-align:center;text-decoration:none;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;display:inline !important">+46 31 7728202</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Robert Lundberg<em>, </em><span>Director EU Programmes GKN Aerospace</span></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"></span>+46 700 872371</div></div>Wed, 01 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/FAD-covid-19.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/FAD-covid-19.aspxFAD – Facilitera användarstudier på distans<p><b>Med anledning av Covid-19 pandemins inverkan på produktionsområdet, finansierar styrkeområde Produktion ett par projekt som syftar till att vi ska stå bättre rustade inför liknande omställningar. I höst kommer vi att få ta del av en studie om resiliens inom produktion. Först ut är ett studentprojekt om användarstudier.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/Pontus_Wallgren_350x305.jpg" alt="Porträtt Pontus Wallgren" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:300px;height:265px" /><span style="background-color:initial">I produktutvecklingens tidiga faser är det viktigt att med olika metoder undersöka och förstå framtida kunders behov och krav. Oftast sker arbetet genom fysiska möten med kunder, något som inte är möjligt i tider av social isolering. <a href="/sv/personal/Sidor/pontus-engelbrektsson.aspx">Pontus Wallgren</a>, universitetslektor på avdelningen för Design &amp; Human Factors, vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, leder projektet och ger bakgrunden:</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Vi vill undersöka vilka möjligheter man har om man vill göra avancerade användarstudier på distans. Vilka metoder fungerar att flytta över till digitala plattformar? Kan man utveckla helt nya metoder? Kan avancerade användarstudier överhuvudtaget genomföras på distans och kan det till och med finnas fördelar som man kan tillgodogöra sig även efter pandemin har klingat ut?</div> <div><br /></div> <div>En grupp av 40 studenter har genomfört en serie av experiment där de i grupper om fyra genomfört olika typer av avancerade användarstudier. Metoderna de använt är t.ex. Co-creation, Enactment, Wizard of Oz, Cultural probes, etc., kombinerat med traditionella metoder som intervjuer, fokusgrupper och observationer. Det är metoder som i normala fall kräver att man träffar deltagarna i studien, men som nu genomförs på distans. Varje delstudie avslutas med seminarier och skriftlig dokumentation. </div> <div><br /></div> <div>– Totalt har vi 25 timmar inspelade diskussioner från seminarier. Till det kommer skriftlig dokumentation från ett antal delstudier som vi analyserar och sammanställer. Vi kommer sedan att dela med oss av lärdomarna om hur man kan göra användarstudier utan fysiska möten.</div> <div>– I en tid av mer globalisering och oförutsedda händelser kommer de här kunskaperna att vara viktiga, inte minst med tanke på att man kanske undviker att göra studier på främmande ort och därför missar viktiga behov och krav, avslutar Pontus Wallgren.</div> <div><br /></div> <div>Vill du veta mer om projektet? Ta kontakt med <a href="mailto:pontus.wallgren@chalmers.se">Pontus Wallgren</a>.</div> <div><br /></div></div>Thu, 25 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kvaliteten-pa-atervunnen-plast-behover-forbattras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kvaliteten-pa-atervunnen-plast-behover-forbattras.aspxKvaliteten på återvunnen plast behöver förbättras<p><b>​​Plast är en resurs som det finns både miljömässiga och ekonomiska skäl att återvinna, men dagens återvinningssystem är i vissa stycken mindre utvecklat. Ett stort problem är att återvunnen plast kan vara av oförutsägbar och skiftande kvalitet. Forskare vid Chalmers ska därför studera hur man skapa en mer tillförlitlig och kvalitativ råvara av den återvunna plasten.</b></p><div>Det grundläggande och första steget i plaståtervinning är den inledande sorteringen. Ju mer föroreningar och osmältbart material som går vidare till nästa steg desto dyrare och mer komplicerat blir det att framställa en råvara som kan användas till nya produkter. Man behöver då i högre grad använda sig av reningsåtgärder såväl som av nya tillsatser.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersprojektet Återvinning av insamlad plast från förpackningar kommer att studera både hur man kan utveckla sorteringssteget och hur plasten kan uppgraderas genom modifieringar i senare skeden av återvinningsprocessen. Utifrån resultaten hoppas man att kunna ta fram riktlinjer för formning av nya produkter, exempelvis anpassade processparametrar vid extrudering och formsprutning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknisk duglighet ger industrin förtroende för användning av återvunnen plast</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/plastatervinning_2_340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 30px;width:270px;height:245px" />När det gäller sorteringsprocessen så är man intresserad av att studera plastens renhet. Fokus kommer inledningsvis att ligga på så kallad NIR-teknik (near-infra-red), som är en teknik där man kan läsa av vilka polymerer som insamlade produkter består av. I plan ligger samverkan med Svensk Plaståtervinning i Motala, som är en av Europas största och modernaste sorteringsanläggningar. Andra kompletterande sorteringstekniker, förutom NIR-teknik, kan också komma att ingå i studien.</div> <div><br /></div> <div>Efter att plasten är sorterad så kommer man också att studera den fortsatta behandlingen för att kunna höja kvaliteten och förutsägbarheten ytterligare. Utifrån detaljerade studier så kommer man att utarbeta riktlinjer för lämpliga processer och processparametrar för tillverkning av lämpliga granulat som kan användas som råvara av industrin. </div> <div> </div> <div><em>– </em><em>Genom att minska osäkerheten om återvinningsbara materials tekniska duglighet är vår förhoppning att det här projektet kommer att leda till ett större förtroende för återvunna plastmaterial, säger projektledare professor Antal Boldizar.</em></div> <div><br /></div> <div>I projektet ingår också att låta tillverka några valda produkter, såsom så kallade demonstratorer. Arbetet med demonstratorer kommer att innefatta detaljerade processtudier, främst av fördelaktiga processparametrar vid både extrudering och formsprutning med avseende på mikrostruktur och produkters funktionella egenskaper. Exempel på intressanta funktionella egenskaper är mekaniska och termiska egenskaper, formriktighet, toleranser, ytors karaktär och beständighet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Materiallabbet_AntalBoldizar_EzgiNoyan_750x340px.jpg" alt="Antal Boldizar och Ezgi Ceren " style="margin:5px" /><br /><em>Antal Boldizar och Ezgi Ceren i </em><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/innovationslabb/mbl/Sidor/default.aspx"><em>Material- och bearbetningslabbet</em></a><em> vid Chalmers</em><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">2030 ska alla plastförpackningar bestå av förnybart eller återvunnet material</h2> <div>I takt med att insamlingen och sorteringen av plastförpackningar ökar i samhället blir det alltmer viktigt att utveckla marknaden för återvunnen plast. Svensk Dagligvaruhandel presenterade nyligen en färdplan där plastförpackningar 2030 ska vara producerade av förnybar eller återvunnen råvara. Att sätta standarder och kvalitetsnormer för både sorterat plastavfall och återvunnen plast är därför viktiga industriella angelägenheter.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-sätter-standard-för-plaståtervinning.aspx">Antal sätter standard för plaståtervinning</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projektmedlemmar</h2> <div>Projektledare professor <a href="/sv/personal/Sidor/antal-boldizar.aspx">Antal Boldizar</a></div> <div>Doktorand <a href="/sv/Personal/Sidor/ezgic.aspx">Ezgi Ceren</a></div> <div>Docent <a href="/sv/personal/Sidor/giadal.aspx">Giada Lo Re</a></div> <div>Professor <a href="/sv/personal/Sidor/christer-persson.aspx">Christer Persson</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiär</h2> <div>Plastkretsen AB:s Stiftelse för forskning</div>Tue, 02 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Gyllene-pekpinnen-till-Magnus-Evertsson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Gyllene-pekpinnen-till-Magnus-Evertsson.aspxGyllene pekpinnen till Magnus Evertsson<p><b>​Maskins Utbildningsutskott tilldelar Magnus Evertsson på Institutionen för industri- och materialvetenskap priset för bästa föreläsare för andra årskursen (M2:or) på Maskinteknik civilingenjör.</b></p>​Priset är med avseende på Magnus Evertssons undervisning i kursen PPU210 Maskinelement. Det är studenterna själva som röstar fram vem som får den Gyllene pekpinnen.<br /><br /><div>Nedan är några utvalda motiveringar till varför studenter valde att rösta på just honom:</div> <div><br /></div> <ul><li>Allt med honom är underbart. Intressanta, roliga föreläsningar som höll en engagerad hela vägen. Väldigt tydliga exempel och väldigt bra innehåll.</li></ul> <ul><li>Med vettig humor kring läromålen och övriga delar av livet lyftes stämningen på föreläsningarna till en egen nivå. Med många exempel från verkligheten och tidigare erfarenheter gavs tips och knep som gjorde kunskapen mycket omfattande.</li></ul> <ul><li>En mycket härlig föreläsare som är intressant att lyssna på. Mycket bra kunskap och ett genuint trevligt sätt.</li></ul> Maskins Utbildningsutskott tackar för Magnus för hans insatser och hoppas att återse honom som undervisare även nästa läsår.<br />Thu, 28 May 2020 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Grafen-mojliggor-ett-mer-robust-elsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Grafen-mojliggor-ett-mer-robust-elsystem.aspxGrafen möjliggör ett mer robust elsystem<p><b>​​Den ökande användningen av förnybara energikällor i Europa kräver smarta elnät, som på ett säkert sätt kan distribuera och lagra energi utifrån efterfrågan och produktion. Säkringar är säkerhetskritiska komponenter i elnätet, och dessa är förknippade med mycket höga och återkommande underhållskostnader. Genom att använda grafen i säkringarna så blir systemet mer robust och minskar kostnaderna för underhåll drastiskt.</b></p><div>Lågspänningssäkringar, vanliga i hushåll och inom industrin, behöver en typ av smörjmedel för att fungera korrekt vilket appliceras på alla säkringar under tillverkningen. Problemet är att efter en tid stelnar och torkar smörjmedlet och detta behöver då åtgärdas vilket är mycket resurskrävande. Smörjmedlet är dessutom temperaturkänsligt och fungerar bara optimalt inom ett visst spann. Om inte problemet åtgärdas så kommer till slut metall att nöta mot metall vilket innebär en stor säkerhetsrisk. Servicetekniker uppger att brist på tillräcklig smörjning är ett av de största problemen inom elnätet. För att undvika dessa utnötningar så utför man idag kontinuerlig service till mycket höga kostnader. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Självsmörjande egenskaper möjliggör underhållsfri drift<br /></h2></div> <div> Grafen är ett material med självsmörjande egenskaper. Det svenska företaget ABB, partner i forskningsprogrammet Grafenflaggskeppet, har nyligen visat att multifunktionella grafen-metallkompositbeläggningar kan förbättra den tribologiska (ytor i glidande kontakt) prestandan för metallkontakter. ABB kommer därför att leda ett nytt projekt med målet att ta fram grafenbaserade kompositer till säkringar för kommersiellt bruk.</div> <div> </div> <div>Projektet kallas för ”Circuitbreakers” och är ett av elva utvalda så kallade spjutspetsprojekt (Spearhead-projects) som finansieras av Grafenflaggskeppet, Europas största initiativ för grafenforskning, med mer än 150 universitet och företag i 22 länder, och där Chalmers står som koordinator. Spjutspetsprojekten startar i april 2020 och baseras på tidigare vetenskapliga upptäckter. Syftet är att bygga vidare på forskningsresultat och ta fram prototyper som ska kunna tillämpas kommersiellt inom tre år. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Prototyp för användning på industriell skala</h3></div> <div> </div> <div>Circuitbreakers-projektet kommer att utveckla en fullt funktionell och testad prototyp som ska kunna användas på industriell skala. Denna nya generation av säkringar kommer att ha självsmörjande egenskaper, och dessutom klara av ett större spann av temperaturskiftningar än de existerande säkringar som finns på marknaden idag. Detta möjliggör en underhållsfri drift vilket sparar stora kostnader för företagen, och minskar risken för oönskade strömavbrott i elsystemet på grund av defekta säkringar.</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stor erfaranhet av grafen- och grafenbaserade kompositer</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/VincenzoPalermo.png" alt="Vincezo Palermo" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 25px;width:136px;height:152px" /></div> <div>Professor Vincenzo Palermo och Dr. Jinhua Sun från Institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, kommer att stödja ABB i spjutspetsprojektet genom att tillhandahålla nya lösningar när det gäller bearbetning av grafen i beläggningar, och i tillverkningen av grafenförbättrade prototyper. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/JinhuaSunChalmers.jpg" alt="Jinhua Sun" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px 10px;width:255px;height:192px" />Forskningsgruppen har mer än tio års erfarenhet av grafen- och grafenbaserade kompositer. Deras kunskap om karaktärisering och bearbetning av grafenbaserade material kommer att hjälpa industriella partners i valet av lämpliga grafenråvaror. Vincenzo Palermo och Jinhua Sun kommer också att delta i arbetet med att utveckla nya kemiska procedurer och industriellt lämpade processer för att kunna belägga grafen på fram för allt komponenter i säkringar. Dessutom kommer de avancerade karaktäriseringsteknikerna som finns tillgängliga vid Chalmers materials analyslaboratorium (CMAL) att vara viktiga för att utvärdera det mervärde som grafenet ger säkringarna.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information:</h2> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/project/spearhead</a></div> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/news/Pages/European-industries-lead-new-Graphene-Flagship-projects-to-shape-EU%E2%80%99s-environmental-future.aspx</a></div> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/project/spearhead/Pages/CircuitBreakers.aspx</a></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Partners</h3> <div>Circuitbreakers Spearhead-projektet är ett tvärvetenskapligt projekt som består av både akademiska och industriella partners. De industriella partnerna är ABB (Sverige), Nanesa (Italien) och Graphmatech AB (Sverige).</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Finansiering</h3> <div>Flaggskeppet Graphene är ett av de största forskningsprojekten som finansieras av Europeiska kommissionen. Med en budget på 1 miljard euro under tio år representerar den en ny form av gemensam, samordnad forskning och bildar Europas största forskningsinitiativ någonsin. Flaggskeppet har till uppgift att föra samman akademiska och industriella forskare för att ta grafen från akademiska laboratorier till det europeiska samhället och därmed skapa ekonomisk tillväxt, nya jobb och nya möjligheter.</div> <div>Chalmers tekniska högskola kommer som huvudpartner att få 481 000 euro för att arbeta i Circuitbreakers Spearhead-projektet, som formellt börjar från april 2020 och pågår över en period om totalt tre år.</div>Thu, 23 Apr 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Om-möss-och-människor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Om-m%C3%B6ss-och-m%C3%A4nniskor.aspxOm möss och människor – internationella musarmsdagen<p><b>​Den sista februari firar vi internationella musarmsdagen (International RSI Awareness Day) . Initiativet startade 2000 i Kanada och uppmärksammar belastningsskador av olika typer. Anna-Lisa Osvalder är en av Chalmers nestorer inom ergonomi och ger sina bästa tips om hur du undviker musarm.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial"><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/200x249_AL-foto-CTH.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px 15px" />Varför får man musarm?</strong></span></div> <div>​Musarm (Repetitive Strain Injury, RSI) kan man få om man under en längre tid har ansträngt vissa muskler genom lågbelastande arbetsuppgifter. Som när man använder dator och datormus i sin arbetsvardag.  Musarmen visar sig vanligtvis genom att man känner värk i arm, nacke, handled och fingrar. Smärtan beror på att spänningen i musklerna ökar och att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade. Även stress kan öka risken för musarm eftersom man ofta spänner musklerna. </div> <div>När man arbetar med en datormus håller man handen i ett onaturligt läge, både när man håller i den och när man klickar på den. Handen är böjd bakåt, det blir en onaturligt stor vinkel mellan underarm och hand och musklerna är kontinuerligt spända. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret. Det gör att det blir ett större tryck på vissa nerver samtidigt som man arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kom du fram till i din undersökning av så kallade ergonomiska datormöss?</strong></div> <div>Först vill jag poängtera att en så kallad ergonomisk datormus inte kan ha god ergonomi i sig själv. Det är först i samverkan med användaren som man kan studera hur bra den är på att undvika de felaktiga belastningsmönster som kan ge upphov till musarm. </div> <div>I vår utvärdering tittade vi närmare på fyra stycken ergonomiska datormöss av olika fabrikat. Vi undersökte två aspekter – <em>användningsproblem</em> (usability problems) och <em>felanvändning</em> (use errors) – i interaktionen med mössen. </div> <div>I studien av de fyra mössen fan​​n vi 75 möjliga sätt att hantera mössen fel! Användaren förstod inte från mössens utformning hur det var tänkt att man skulle hålla och greppa eller vilket finger man skulle trycka med. Utifrån det här kunde vi konstatera att det var svårt för användarna att gissa sig till hur en ergonomisk mus skulle används på rätt sätt. Och felanvändningen medför att man belastar handled, hand och fingrar felaktigt vilket på lång sikt kan leda till musarm.</div> <div>Studien visar på vikten av att informera och utbilda användare om hur man ska hantera en ergonomisk mus på rätt sätt. Vi konstaterade också att det är viktigt att utveckla möss där man intuitivt förstår hur den ska användas. Den bästa designen är den där man bara kan använda produkten på ett sätt – det korrekta sättet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka är dina bästa tips för att undvika musarm?</strong></div> <div>Det finns ingen speciell behandling mot musarm. Man får istället hitta åtgärder för att förhindra att man belastar fel. Här finns några enkla tips för att förebygga musarm och minska redan uppkomna besvär: </div> <div><ul><li>Ta pa​us oftare! Hellre korta pauser och ofta än långa och mer sällan.</li> <li>Växla arbetsställning ofta. </li> <li>Sträck på dig och stretcha handleden (se bild ovan). </li> <li>Undvik att använda musen – lär dig istället att använda kortkommandon på tangentbordet.</li> <li>Byt mushand. Det är svårt i början men det går med lite träning. </li> <li>Se till att musen och tangentbordet är på lagom avstånd från kroppen, ju närmare desto bättre. </li> <li>Håll handleden rak, lite vriden mot lillfingret när du använder musen det vill säga försök ha handleden i sin naturliga hållning/sträckning för att minska belastningen.</li> <li>Minska stressen i arbetet.</li></ul> <div><div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div><b><a href="/sv/personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx">Anna-Lisa Osvalder​</a> </b>(bild ovan) har forskat inom ergonomi och biomekanik sedan 1986. Hon är biträdande professor vid avdelningen Design &amp; Human Factors, Chalmers och även professor i Människa-maskinsystem vid Designvetenskaper, Lunds universitet. </div> <div><br /></div> <div>Studien som nämns ovan ingår i doktorsavhandlingen <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/162717/162717.pdf">”Predicting mismatches in user-artefact interaction”</a> av Lars-Ola Bligård <em>(sök efter Appendix A PEEA: Evaluation of ergonomic error in the interaction with computer mice). </em></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b>FLER LÄSTIPS:</b></div> <div><a href="https://www.prevent.se/arbetsliv/tips-och-rad/2018/musarm---sa-kan-du-gora/">Musarm - så kan du göra</a></div> <div><a href="https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/armar-och-hander/musarm/">1177 rådgivning vid musarm</a></div> <div><a href="https://www.doktorn.com/artikel/musarm-symtom-orsak-och-behandling">Musarm – symptom och behandling</a></div> <div><a href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.15822/askungebeteende-ger-utslitna-muskler">Askungebeteende ger utslitna muskler</a></div></div></div> <div><br /></div>Fri, 28 Feb 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/initiativseminarium-produktion-i-rymden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/initiativseminarium-produktion-i-rymden.aspxProduktion i rymden – initiativseminarium<p><b>På grund av COVID-19 coronapandemin skjuts initiativseminariet upp till 4 maj, 2021.</b></p><div class="page-content"><p class="chalmersElement-P"><span><em>​</em></span><span><em>Den nya rymdåldern är här! Det tar vi fasta på i årets initiativseminarium som spinner vidare på 50-årsfirandet av månlandningen.​​  </em></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <div><span><h2 class="chalmersElement-H2">Preliminär agenda</h2> <div></div> <span><b>PLATS: </b>Chalmers konferenscenter, RunAn, Campus Johanneberg</span></span></div> <div><span><b><span>DATUM</span>: 4 maj 2021</b></span><div><ul><li>Forskning om rymden <span>– bakgrund, utmaningar &amp; initiativ</span><br /></li> <li>Produktion för rymden – exempel på satsningar inom rymdteknik och teknologier, innovation etc</li> <li>Produktion i rymden – hur &amp; vad kan man producera i rymden? Vilka svårigheter finns?</li> <li>Forskning i rymden – experiment i tyngdlöshet, inverkan på hälsa etc.</li> <li>Filmvisning<span style="background-color:initial"> (rymdtema, filmval inte bestämt ännu). Paus med diskussion med våra rymdexperter.</span></li></ul></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div>Tue, 18 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxKonferens om cirkulära material<p><b>​Competence Centre Recycling vid Chalmers tekniska högskola, RE:Source i samarbete medNordic Publishing, och forskningsinstitut, akademiska institut och organisationer inom plast-, kemiåtervinnings- och textilindustrin, bjuder in till den femte upplagan av Circular Material Conference.</b></p><div><span>UPPDATERAD: Konferensen kommer att fokusera på framtid och det samhälle som definieras genom det sätt vi använder våra material idag. På den cirkulära materialkonferensen samlas ledare från branschen och akademi för att utforska cirkulära ekonomilösningar, nya affärsmodeller och gemensamt sätta visioner om en värld där inga material går förlorade. </span><br /></div> <div><div>Årets fokus är på nya partnerskap och tekniker för en snabb transformation till en mer hållbar ekonomi.</div> <div><br /></div> <div>Programmet tar upp följande: </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><ul><li><p class="chalmersElement-P"><span>Cirkulära material, affärsapplikationer</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>AI, IoT, digitalisering, automatisering som innovationsdrivare för cirkulärt material</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>Forskning och innovation för cirkulärt material som fokuserar på: </span><span>Plast, Textilier, Metaller från sekundära källor/WEEE/batterier, Snabbrörliga konsumentvaror och Byggnad och konstruktion</span></p></li></ul></div></div> <div><div>Forumet välkomnar alla intresserade av banbrytandet av cirkulär innovation. Här deltar <span>VD:s, FoU-chefer, producenter, återvinningsindustri, detaljhandlare, beslutsfattare och företrädare för globala institutioner, organisationer, forskningsinstitut och akademi och clean-tech-investerare med flera.</span></div></div> <div><span><br /></span></div> <div>​Konferensen har flyttats fram och äger rum på Chalmers konferenscenter 22-23 september 2020.​​ Mer info och registrering hittar du på <a href="https://www.circularmaterialsconference.se/">https://www.circularmaterialsconference.se/​</a><span><br /></span></div> <div> </div> <div><br /></div>Fri, 10 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Goran-Wallbergsstipendium-till-Maria-Siiskonen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Goran-Wallbergsstipendium-till-Maria-Siiskonen.aspxGöran Wallbergsstipendium till Maria Siiskonen<p><b>​Vi säger grattis till Maria Siiskonen, som av Chalmers Stiftelse beviljats ett stipendium på 50.000 kr ur Göran Wallbergs minnesfond 2019, som ger henne möjlighet till en fyra månaders vistelse i Köpenhamn för att forska på anpassningsbara produktionssystem för personliga mediciner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fonden, som förvaltas av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, bygger på de 2 miljoner kronor som Chalmersalumnen Göran Wallberg (Väg- och vatten -45) donerade vid sin bortgång med syfte att hjälpa studenter och yngre forskare att få internationell erfarenhet under sin studietid. Stipendiet omfattar områdena IKT (informations- och kommunikationsteknik), Produktionsteknik och Miljöteknik. </span><div>– Det är en jättefin julklapp, säger Maria Siiskonen, doktorand vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, Chalmers tekniska högskola. Jag kommer att använda stipendiet till en forskningsvistelse på Danmarks tekniske högskole, DTU, i fyra månader. DTU ligger i Kongens Lyngby alldeles utanför Köpenhamn. </div> <div><br /></div> <div><b>Hitta lösningar på anpassningbara produktionssystem</b></div> <div>Maria Siiskonens tidigare forskning har fokuserat på produktdesign samt hur olika funktionaliteter kan byggas in i mediciner, till exempel i tabletter. Då finns möjlighet att anpassa medicinen till den enskilda patientens behov och på så sätt optimera patienters behandlingar mot ett antal olika sjukdomar. </div> <div>En konsekvens kring individanpassning av mediciner är att antalet produktvarianter ökar. Tidigare studier visar på att dagens produktionssystem för mediciner inte är tillräckligt flexibla för att producera dessa produktvarianter på ett ekonomiskt hållbart sätt.</div> <div>– Jag vill se närmare på hur produktionssystem för individanpassade mediciner bör designas, så det blir en vinst sett ur både ekonomiskt och hållbart perspektiv. Mitt fokus kommer att ligga på systemens anpassningsbarhet och flexibilitet så att efterfrågan av patientanpassade produktvarianter uppfylls.</div> <div><br /></div> <div><b>Stark forskning vid DTU lockar</b></div> <div>Maria berättar att DTU:s forskargrupp är starka inom forskningsområdet när det gäller produktanpassning och de har intressanta strategiska metoder för att utforma produktportföljer och individanpassa produkter. </div> <div>– Att vara på plats här i fyra månader ger mig utmärkta möjligheter få en förstahandsinblick i deras metoder, få nya verktyg och bättre produktutvecklingsmetoder med mig hem. Jag tror det blir ett utmärkt tillfälle att utvecklas som forskare inom produktutveckling, avslutar Maria.</div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=simaria" target="_blank" title="länk till annan websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Maria Siiskonens forskning​</a></b></div> <div>​​<br /></div> <div><em>Text: Carina Schultz/Maria Siiskonen</em></div> <div><em>Foto: Carina Schultz</em></div> <div><br /></div>Fri, 20 Dec 2019 18:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson-uppmarksammas-som-motesambassador.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson-uppmarksammas-som-motesambassador.aspxUppmärksammas som mötesambassadör<p><b>Björn Johansson är en av de personer som Göteborg &amp; Co ansett varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesstad.</b></p>Björn Johansson mottar priset för sin insats som &quot;general chair&quot; för Winter Simulation Conference. Wintersim är en prestigefylld årlig konferens som samlar forskare och professionella över hela världen inom industri, akademi och myndigheter. Konferensens tema ”Simulation for a Noble Cause” handlade om att använda den kraft och kunskap som kan uppnås genom modellering och simulering, och att ta ansvar för de handlingar som påverkar samhället. <br /><div><span><span></span></span><br /></div> <div><span>Syftet med priset är att uppmärksamma och tacka personer som har ansetts varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesstad. <span><span>Dessa person har fungerat som ambassadörer för staden och har, genom sin expertis och renommé, en avgörande roll i att Göteborg får stå värd för möten.<span style="display:inline-block"></span></span></span><span style="display:inline-block"></span></span><div><br /></div> <div>I år deltog åtta diplommottagare i närvaro av kommunfullmäktiges ordförande och representanter för akademins ledningar vid en högtidlig ceremoni i Residenset.<span style="display:inline-block"></span></div> <span> <br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/Motesambassadorer_credit_MarieUllnert_GoteborgCo.JPG" alt="Mötesambassadörer" style="margin:5px" /><br /><em>Foto: Marie Ullnert Göteborg &amp; Co<br /></em></div> <div><em></em><br /></div> <div><span></span>Andra nyckelpersoner som uppmärksammades är verksamma inom bland annat kommunikation i rymden, luft och klimat, gerontologi, intensivvård och neurovetenskap. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-johansson.aspx">Om Björn Johansson</a><br /></div> <div><br /></div>Wed, 04 Dec 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Smart-Maintenance---maintenance-in-digitalized-manufacturing.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Smart-Maintenance---maintenance-in-digitalized-manufacturing.aspxSmart Maintenance – underhåll i en digitaliserad industri<p><b>Jon Bokrantz, Doktorand på avdelningen för Produktionssystem IMS, försvarar sin doktorsavhandling med titeln &quot;Smart Maintenance - maintenance in digitalized manufacturing&quot; 15 nov 2019. Opponent: Professor Marco Macchi, Politecnico di Milano, Italy, marco.macchi@polimi.it</b></p><em>​</em><span></span><em>Smart Maintenance är en nödvändighet för att lyckas med digitalisering inom tillverkningsindustrin och nå visionen om störningsfri produktion. Men, vad är egentligen Smart Maintenance? Och, går det att mäta hur långt fabriker kommit på sin resa mot Smart Maintenance?</em><div><strong><br /></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Abstract (engelska)</strong><div><div>Maintenance practitioners are faced with the daunting task of figuring out the challenges and opportunities of industrial digitalisation. They are expected to develop realistic yet visionary maintenance strategies to secure the success of highly digitalised production systems. However, this requires answers to many difficult questions. What type of technologies should be employed? What type of skills are needed? How should one collaborate with other parties? What are the benefits? Even with those answers in hand, the means by which the strategies can be realized are not well understood. How can we measure our current status and track our digitalisation progress over time? How should we prioritize our actions in order to reach our strategic targets? How can we learn from others? This thesis brings clarity to such questions. Specifically, this thesis describes future scenarios for maintenance in digitalised manufacturing, conceptualizes “Smart Maintenance”, and develops an instrument to measure Smart Maintenance in manufacturing plants.</div> <div>The scenarios allow practitioners to see the bigger picture of digitalisation, consider changes that they might otherwise ignore, and begin to develop long-term strategies for maintenance organizations. The rich, understandable, and action-inspiring conceptualization of Smart Maintenance brings clarity to practitioners and policy-makers, supporting them in developing implementation strategies and initiatives to elevate the use of Smart Maintenance. Specifically, Smart Maintenance is defined as “an organizational design for managing maintenance of manufacturing plants in environments with pervasive digital technologies” and has four core dimensions: data-driven decision-making, human capital resource, internal integration and external integration. The measurement instrument makes it possible to measure Smart Maintenance in manufacturing plants, and consists of a set of questionnaire items that measure the four dimensions of Smart Maintenance. It can be used by practitioners to assess, benchmark and longitudinally evaluate Smart Maintenance in their organization, which serves to develop evidence-based strategies for successful implementation.</div> <div>Taken together, this thesis provides a holistic understanding of Smart Maintenance that ensures high performance manufacturing in digitalised environments. To know more about what the future of maintenance entails, what Smart Maintenance really is, and how Smart Maintenance can be measured, you are kindly invited to turn this book around, open the first page, and start reading the thesis. I hope you will learn a lot.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/bokrantz"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer om Jon Bokrantz</a></div> <div><a href="/en/departments/ims/research/production-systems/Pages/production-service-maintenance-systems.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Smart Maintenance at Chalmers</a><br /></div></div>Tue, 24 Sep 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Modellering-och-experimentell-karakterisering-av-stora-biaxiella-töjningar-och-inducerad-anisotropi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Modellering-och-experimentell-karakterisering-av-stora-biaxiella-t%C3%B6jningar-och-inducerad-anisotropi-.aspxModellering och experimentell karakterisering av stora biaxiella töjningar och inducerad anisotropi i perlitiska järnvägsstål<p><b>​Knut Andreas Meyer, Doktorand vid Material- och beräkningsmekanik​ IMS, disputerar den 4 oktober 2019.</b></p><div><strong>Disputation</strong></div> <div>2019-10-04 09:00</div> <div>VDL, Chalmers Tvärgata 4C</div> <span style="background-color:initial">Opponent: Professor Odd Sture Hopperstad, NTNU, Norway</span><strong>​</strong><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Populärvetenskaplig beskrivning (på engelska)</strong><div><div><div>Have you ever noticed how hard it is to bike with soft tires? What about how different it feels after you inflate them? The bike may roll more easily, but the bumps on the road are also more noticeable. The same happens for railway wheels: A steel wheel rolling over a steel rail has a very low rolling resistance. This makes trains very eco-friendly. The drawback, however, is a very high contact loading equivalent to the weight of 100 bikers on an area the size of a coin. This, together with forces from acceleration and braking, cause the surface layer of the rail to deform. As the deformations increase, the properties of the rail material change, and cracks appear. When the cracks become too large they need to be removed by maintenance grinding. This is a costly and slow operation that requires planning well in advance to avoid delayed trains. </div> <div> </div> <div>In this thesis, a new experimental method is presented. It is used to investigate how a material's properties are affected by large deformations. One important property is the yield limit. This is the maximum stress a material can withstand without permanently deforming. It is found that the yield limit is initially the same in all loading directions. After the deformations have accumulated, however, the yield limit depends on the loading direction. This effect is typically not accounted for when modeling the behavior of the rail material. Models that are capable of capturing this effect are therefore evaluated in this thesis. Such models can be used to optimize maintenance planning. Ultimately, our research should lead to smoother railway operations with fewer delayed trains.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/512196"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/?cid=knutan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer om ​Knut Andreas Meyer</a></div> <div><br /></div></div>Tue, 10 Sep 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Varldsledande-konferens-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Varldsledande-konferens-till-Chalmers.aspxVärldsledande produktutvecklingskonferens till Chalmers<p><b>​Chalmers kommer i augusti 2021 stå värd för världens största vetenskapliga konferens inom produktutveckling, the International Conference of Engineering Design (ICED21).</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Den första ICED-konferensen ägde rum 1983 i Rom. Sedan dess har ICED-konferensen arrangerats vartannat år vid ledande tekniska högskolorna runt om i världen. Till konferensen 2021 förväntas man få runt 600 deltagare.</span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/220x285-Ola-Isaksson-portrait.jpg" alt="porträttbild av ola isaksson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />En designprocess i rörelse</strong></div> <div> </div> <div>Temat för ICED21 är ”Design in motion – embracing changes in society”. </div> <div> </div> <div><span></span><span style="background-color:initial">- Hur ska vi </span><span style="background-color:initial">använda</span><span style="background-color:initial"> vi den </span><span style="background-color:initial">energi och information som</span><span style="background-color:initial"> radikalt kommer </span><span style="background-color:initial">att förändra</span><span style="background-color:initial"> våra produkter och hur vi design</span><span style="background-color:initial">processer</span><span style="background-color:initial">,</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">säger</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">professor Ola Isaksson (porträtt),</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">professor i produktutveckling vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span>Några frågeställningar som kommer att diskuteras är: Hur agerar man i en värld där samhällsutmaningar och tekniska framsteg grundligt förändrar förutsättningarna för designers och produktutvecklare? Hur utnyttjar vi bäst den cirkulära ekonomin? Och hur designar vi  produkter för att vara hållbara, anslutna och intelligenta?</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vid konferensen kommer forskare och ingenjörer att diskutera hur tekniska och samhälleliga utmaningar som cirkulär ekonomi, automation och hållbar energiproduktion ställer nya krav och ger nya möjligheter för produktutvecklare. Nya lösningar för transport- och hälsosektorerna kommer vara i fokus.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div dir="ltr"><p class="chalmersElement-P"> </p></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Bevis på excellens</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Professor Ola Isaksson, är också ordförande i konferensens organisationskommitté: </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>- </span><span>Vi är otroliga glada för att <a href="http://designsociety.org/" target="_blank" title="länk till web">Design Society </a>har valt Chalmers som arrangör för ICED21. Det är ett kvitto på att Chalmers forskning inom produktutveckling är internationellt ledande och att Göteborg är välkänt som ett högteknologiskt industriellt kluster. Vi är dessutom kända för en intensiv och god samverkan mellan högskola och industri.</span><span>​</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <div> </div> <div><span style="font-weight:700">Mer information, kontakta</span></div> <div> </div> <div>Professor <a href="mailto:ola.isaksson@chalmers.se">Ola Isaksson</a>, Chair, tel 031-772 82 02 eller</div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px">Dr. <a href="mailto:massimo.panarotto@chalmers.se">Massimo Panarotto</a>, tel 031-772 67 85​</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Datum: </strong>16-20 augusti, 2021</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Plats: </strong>Svenska mässan, Göteborg</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="http://www.iced21.org/" target="_blank" title="link to conference web"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ICED21 web</a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="https://youtu.be/yNZ2zFXz3x0" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ICED21 presentationsfilm​</a>​</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> ​</div>Wed, 04 Sep 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxHållbarhetsdagen: Minimerat avfall och maxad användning – tema cirkulär ekonomi<p><b>Den 8 november är det dags för årets upplaga av Chalmers hållbarhetsdag. Temat Cirkulär ekonomi väcker nyfikenhet så vi ställde några frågor till Lars Nyborg och Anton Grammatikas, ansvariga för årets arrangemang.​ ​</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/masterclasses.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Här hittar du programmet​</a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Hej Anton Grammatikas, projektledare för Chalmers hållbarhetsdag. Berätta lite om upplägget!</h3> <div> </div> <div>- Vi tänker börja dagen med några master classes, där ett urval av Chalmers egna forskare som är ledande inom sina respektive områden berättar om sin forskning, kopplat till temat cirkulär ekonomi. Vi vill ge ett brett perspektiv på begreppet, allt från affärsmodeller, material, produktutveckling till framtida civilsamhällen. Just nu letar vi efter en riktigt inspirerande inledningstalare som kan ge en bred förståelse och bakgrund till temat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Cirkulär ekonomi – hur skulle du beskriva det?</strong></div> <div> </div> <div>- Oj, det finns många beskrivningar av det. För mig handlar om att kunna och våga ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Får att uppnå genuin hållbarhet så behöver vi inte bara ändra våra tekniska förutsättningar utan även sätten vi konsumerar på. Allt måste hänga ihop, från affärsnytta för de som producerar och levererar produkter och tjänster, till den faktiska kundnyttan för dig som konsument.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Vad hoppas du att Chalmers hållbarhetsdag ska ge besökarna?</strong><br /></div> <div>- Jag önskar att fler blir inspirerade och tar hänsyn till cirkulär ekonomi i sin forskning, i en vidare mening än idag. Chalmers vision och målsättning att göra framtiden mer hållbar, stärks av att uppmärksamma all forskning internt. Förhoppningen är att skapa kännedom om vilka aktiviteter som pågår, så man hitta synergier inom olika forskningsområden kopplade till cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är programmet fullt ännu?</strong></div> <div> </div> <div>- Vi har precis gjort klart förmiddagsprogrammet, men det finns fortfarande möjlighet att medverka på något valfritt sätt under eftermiddagen, bara det har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi. <span style="background-color:initial">Vi hoppas på ett större deltagande av forskare och lärare i år och ser gärna att forskarna tar chansen att visa upp sin forskning, till exempel i posterutställningen. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Nytt för i år är samarbetet med studenternas hållbarhetsvecka Act! Sustainable! Vad gör de?</strong></div> <div> </div> <div>- Framför allt kan de bidra med sitt perspektiv och har anmält en workshop. Studenterna ställer höga krav på att Chalmers som universitet ska arbeta mer med hållbarhet internt men de driver också på för att styra utbildningarna mot det cirkulära perspektivet. Vi hoppas många studenter dyker upp och får ta del av forskning och bli inspirerade till egna cirkulära val i framtiden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340_Lars-Nyborg_SDG12.jpg" alt="Bild på Lars Nyborg, föreståndare för styrkeområde produktion" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></em></span><em>Årets tema är brett och omfamnar mycket av styrkeområdens forskning, säger Lars Nyborg, </em><span style="background-color:initial"><em>styrkeområdesledare för Produktion samt </em></span><span style="background-color:initial"><em>årets arrangör för hållbarhetsdagen.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Foto: Carina Schultz</em></span><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Hej Lars Nyborg, styrkeområdesledare för Produktion och ansvarig för årets hållbarhetsdag på Chalmers. Vad ligger bakom valet av temat cirkulär ekonomi?</h3> <div><span style="background-color:initial">- Vi valde att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom det är ett tema som förenar många av Chalmers styrkeområden. Framtidens lösningar ligger i hur vi implementerar cirkularitet i samhället och här får vi en möjlighet att diskutera det. Temat kan fungera både för stora frågeställningar och i det lilla perspektivet för mig som enskild medborgare. Vi tror att temat kan ge inspirera och ge ny kunskap för alla – studenter, forskare och andra anställda på Chalmers.</span><br /></div> <div>- De globala hållbarhetsmålen fungerar som ramverk för dagen och mest aktuella i år är Mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 om hållbara samhällen samt Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad innebär cirkulär ekonomi för dig?</span></div> <div></div> <div>- Egentligen är det ett svårt begrepp och tema. På den frågan finns inte bara ett svar, utan många. Jag vill likna begreppet cirkulär ekonomi vid ett paraply, som flera olika kontexter och definitioner kan samlas under.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad hoppas du att besökarna får med sig efter dagen?</span></div> <div></div> <div>- Konkret hoppas jag på ett ökat engagemang och en förståelse om vad cirkulär ekonomi är. Jag hoppas att besökarna förstår ”kartbilden” och att hållbar framtid också är en fråga om att skapa lösningar och inkluderande sätt.</div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/SDG-9-11-12.jpg" alt="Bild av logos från de globala hållbarhetsmålen 9, 11 och 12" style="margin:5px" /><br /><br />FAKTA:</h3> <div> </div> <div>Chalmers hållbarhetsdag äger rum <strong>8 november</strong> på <strong>Chalmers Campus Johanneberg</strong>. Eventet är i första hand till Chalmers anställda och studenter.</div> <div> </div> <div>Årets tema är <strong>cirkulär ekonomi </strong>och styrkeområde Produktion arrangerar årets event.</div> <div> </div> <div>Hållbarhetsdagen görs på uppdrag av Chalmers ledning via Anna Dubois, vice rektor med ansvar för Chalmers styrkeområden.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Studenternas hållbarhetsvecka </span><strong style="background-color:initial"><a href="https://www.actsustainable.se/">Act! Sustainable​</a></strong><span style="background-color:initial"> pågår 4–9 november, där fredag 8 november är vikt för Chalmers studenter.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till program på webb"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />HÄR HITTAR DU PROGRAMMET​</a></p> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Kontaktperson:</strong></span></div> <div><div><a href="mailto:carina.schultz@chalmers.se">Carina Schultz​</a>, Communications Officer</div> <div>mob 0733-68 99 96</div> <div><a href="mailto:anton.grammatikas@boid.se" title="link to email">Anton Grammatikas</a>, Project manager</div> <div>mob 0708-88 26 20​</div></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/5f858562-1a50-4f2f-ad49-1ac0c2f82675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till intresseformulär</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/nyheter/artiklar/inbjudan-att-bidra-med9722" target="_blank" title="länk till annan artikel"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här ges en fylligare beskrivning av hur man kan delta</a> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Chalmers-hållbarhetsdag.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kalenderpost</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200