Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 19 Oct 2021 11:28:37 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxEnergipodden - I en värld som ställer om<p><b>​​I början av sommaren presenterades den så kallade Utfasningsutredningen, I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040, för miljö- och klimatminister Per Bolund. Utredningen handlar om hur utfasningen av fossila bränslen bränslen ska gå till. Förslagen i utredningen har diskuterats flitigt.Vi fick en pratstund med Maria Grahn, Docent på Mekanik och maritima vetenskaper, och Daniel Johansson, Docent på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, som båda medverkade som experter i utredningen.​</b></p><a href="https://www.podbean.com/ew/pb-9aeca-1104562"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​<span style="font-weight:700">Lyssna på Energipodden avsnitt 6 </span></a><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span></span><span></span><div><b><span style="background-color:initial">Utfasningsutredningen</span></b><span style="background-color:initial"><b> innehåller följande förslag:</b></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"> <div>● Fossila drivmedel utfasade i Sverige 2040.</div> <div>● Verka för nollutsläppskrav på nya fordon i EU, för nya personbilar från 2030.</div> <div>● Riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen 2030.</div> <div>● Snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen.</div> <div>● Förnybara drivmedel genom en förändrad reduktionsplikt med sikte på ett handelssystem, i samspel med EU.</div> <div><b>​</b></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Läs mer om utredningen:</b><br /><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/06/sou-202148/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Tomas Kåberger.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/" style="outline:0px">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt</a></div></div> ​Thu, 14 Oct 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vattenkraftens-roll-i-ett-framtida-energisystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vattenkraftens-roll-i-ett-framtida-energisystem.aspxVattenkraftens roll i ett framtida energisystem<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Vattenkraftens roll i ett framtida energisystem Webbinariet hölls den en 14 september, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Energi. I panelen medverkade forskare och aktörer inom energibranschen. ​Webbinariet är 1 timma och 45 minuter långt. </b></p>​<span style="background-color:initial">Det är uppdelat i två delar. Ta del av det på play.chalmers.se.  <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Del 1</a> och <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />del 2.</a></span><div><br /></div> <div><b>Info om webbinariet:</b></div> <div><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">attenkraften har funnits i dryga hundra år, och gör idag närmare halva jobbet för att vi i Sverige ska ha konstant tillgång på el. Men med vind- och solenergins framsteg utsätts vattenkraften för nya prövningar, och hur ser utvecklingen för vattenkraften ut framöver kopplat till EUs nya direktiv och miljölagstiftning? </span><br /></div> <div>På webbinariet medverkar forskare och aktörer inom energibranschen och ger olika perspektiv på vattenkraftens roll , och vad som krävs för att den ska vara den reglerande tekniken för sol- och vindkraft i ett framtida energisystem.</div> <div><br /></div> <div>Program och talare:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Del 1​</a> <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k"></a><br /></div> <div><ul><li>Moderator Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde energi.</li> <li>”H<span style="background-color:initial">ur länge håller en damm och andra utmaningar för Vattenkraften”, Fredrik Engström, finanschef och forsknings- och utvecklingsansvarig för vattenkraft, Vattenfall.</span></li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">Vattenkraftens framtida roll i ett förnyelsebart energisystem&quot;, Lisa Göransson, Forskarassistent, Rymd-, geo- och miljövetenskap, energiteknik, Chalmers.​</span></li> <li>”<span style="background-color:initial">Vattenkraftens flexibilitet ur ett systemperspektiv&quot;,  Hanna EK Fäldt, Doktorand, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, Chalmers.</span></li></ul></div> <div><br /></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k">Del 2</a><br /></div> <div><ul><li>&quot;Hur påverkas vattenturbiner i rollen som reglerkraft&quot;, Håkan Nilsson, Professor, Mekanik och maritima vetenskaper, Strömningslära, Chalmers.</li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">Branschens utmaningar för hållbar energiproduktion&quot;, Anna Jivén, VD/CEO Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB.</span></li> <li>Frågestund och paneldiskussion</li></ul></div> <div>Språk: Svenska</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">RELATERAT</span></div> <div><a href="https://vattenkraftensmiljofond.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenkraftens Miljöfond​</a><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><a href="https://www.vattenfall.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a></div> <div><a href="https://www.havochvatten.se/vattenkraft-och-arbete-i-vatten/vattenkraftverk-och-dammar/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Havsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott​​</a></div></div>Tue, 28 Sep 2021 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/DigiQ---digital-kvalitetssakring-for-en-effektiv-och-hallbar-industri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/DigiQ---digital-kvalitetssakring-for-en-effektiv-och-hallbar-industri.aspxDigiQ - digital kvalitetssäkring för en effektiv och hållbar industri<p><b>​När en slutprodukt sätts samman av delar från olika leverantörer så kan upp till 40 procent av kostnaden härledas till effekter från geometrivariationer. Det handlar om kassationer, ombearbetningar, förseningar och inte minst missnöjda kunder. Forskningsprojektet DigiQ handlar om att ta fram en digital kvalitetssäkringsprocess för geometriska variationer, vilket möjliggör stora effektivitetsvinster.</b></p><div>​</div> <div> </div> <div>I all tillverkning förekommer det geometriska variationer som påverkar en sammansatt produkts funktion, säkerhet och estetik. För att minimera effekterna av variationer så krävs en geometrisäkrad produktion. Specificering och kommunikation av geometrikrav är en komplex process baserat på ett stort antal aktiviteter mellan många olika aktörer i flera led. Ett stort problem inom dagens industri är att geometrisäkring i stort fortfarande präglas av manuellt arbete utan standardiserade och digitala verktyg.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> DigiQ, ett i sitt slag unikt forskningsprojekt, kommer realisera en sammanhållen effektiv process där den digitala kommunikationen sker sömlöst mellan både system och aktörer. Som ett exempel så förväntas behovet av fysisk dokumentation minska med upp till 90 procent. Behovet av fysiska provserier kommer reduceras vilket i sin tur också leder till färre transporter. Man kommer överlag få ett bättre utnyttjande av material, resurseffektiva värdekedjor och högre kvalitet på slutprodukten. Det kommer också att få en positiv inverkan på arbetsmiljön när mycket av det monotona arbetet automatiseras och digitaliseras.<br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Rikard%20Söderberg_S8A5720-3%20(1).jpg" alt="Rikard Söderberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:20px 65px;width:216px;height:267px" /><br /><div><br />–   Det här projektet har många tekniska utmaningar men också en enorm industriell potential för många olika branscher. Med resultaten från det här projektet kan svensk industri bli ännu effektivare, säger Rikard Söderberg, professor vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, och forskningsledare för DigiQ. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Specificering är basen i den digitala kvalitetssäkringen</h2> <div>För att kunna förmedla specificerade geometrikrav mellan aktiviteter och aktörer så behöver man en digital representation av en produkt. I projektet kommer man därför att testa och implementera nya digitala standarder så som ISO-STEP och ISO-QIF. Specificeringen fungerar sedan som en ”digital tråd” i den sömlösa kommunikationen och följer med i hela den digitala värdekedjan.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nytt fixturoberoende koncept och automatiserad mätning</h2> <div>Ett hinder i den digitala värdekedjan är att mätning oftast sker lokalt och med olika typer av fasta, och ofta dyra, fixturer. DigiQ kommer därför vidareutveckla ett helt nytt koncept för fixturoberoende utvärdering av icke-stela detaljer, som har potential att drastiskt förenkla och effektivisera mätprocessen. Konceptet bygger på fritt upplagda detaljer där effekten av egentyngd kompenseras i den digitala utvärderingsprocessen. Metoden går att automatisera, eliminerar behovet av avancerade fixturer och ger korrekt input till simulering och virtuell utvärdering. Man kommer i projektet också att utveckla en mätstation så att den automatiskt ska kunna konfigureras och optimeras direkt utifrån ett digitalt specificerat geometrikrav.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Komponenten i sitt sammanhang</h2> <div>Genom utveckling av simuleringsmetoder, som använder sig av data från den digitala kravspecifikationen och mätprocessen, kommer man att kunna analysera komponenterna. Analysen kan göras både på individnivå och, genom mer avancerad simulering, om detaljens avvikelse är acceptabel utifrån ett helhetsperspektiv.</div> <div><br /></div> <div>–    I projektet kommer vi också att genom demonstratorer, en för fordons- och en för flygindustrin, visa att vi får hela den här digitala värdekedjan att fungera. För distribution av resultaten kommer vi också att utveckla olika affärsmodeller utifrån varierande på behov hos leverantörerna, säger Rikard Söderberg.</div> <div> </div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/40procent.jpg" alt="Upp till 40 procent av en sammansatt produkts kostnader kan kopplas till variationer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 25px;width:255px;height:255px" /><br />Projektet har som ambition att:</strong></div> <div> </div> <div><ul><li>Reducera variation med upp till 25 %</li> <li>Reducera behovet av fasta fixturer med 80 %</li> <li>Reducera offline-programmeringstid med 90 %</li> <li>Reducera fysisk dokumentation med 90 %</li></ul></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om projektet DigiQ</h2> <div>DigiQ bygger på tidigare mer grundläggandet forskning som bedrivits inom ramen för Vinnova Vinn Excellence Centre 2007-2017 och Wingquist Laboratory. Projektet är finansierat av Vinnova.</div> <div><br /></div> <div>För mer information kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">Rikard Söderberg.</a></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Partners</h3> <div>Chalmers tekniska högskola</div> <div>Volvo Cars Corporation</div> <div>Saab Aeronautics</div> <div>Fraunhofer-Chalmers Centre</div> <div>Industrial Path Solutions Sweden </div> <div>Polyworks Scandinavia </div> <div>RD&amp;T Technology </div> <div>LK Scandinavia</div> <div> </div> <div>Foto på Rikard Söderberg: Anna-Lena Lundqvist<br /></div>Thu, 23 Sep 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxPrisade för metod som möjliggör full utveckling av RNA-läkemedel<p><b>​RNA-baserade medicinska terapier fick sitt stora genombrott som Covidvaccin. Men för att också kunna bota cancer och andra sjukdomar behövs en förfinad teknik som ökar upptaget av RNA i målcellen. Elin Esbjörner och Marcus Wilhelmsson har lett ett forskarlag som utvecklat en metod som gör tekniken möjlig. För det får de nu Styrkeområdenas pris.</b></p><b>​</b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A_A_Elin-Esbjorner_2.jpg" alt="Elin Esbjörner " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" /><span style="background-color:initial"><b>De kommer från olika håll</b>, men har delat lunch- och fikarum i många år.</span><div>– Vi har pratat länge om att samarbeta för att undersöka om Marcus självlysande små RNA molekyler kunde användas i levande celler, men har aldrig haft någon gemensam plattform för det. 2017 fick vi, tillsammans med fler forskare på Chalmers och andra svenska universitet, ett stort forskningsanslag som gjorde det möjligt, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik.</div> <div><br /></div> <div><b>Forskningscentret FoRmulaEx</b> bildades och ett mål sattes upp – om allt flöt på riktigt bra skulle de ha utvecklat en metod för att tillverka självlysande mRNA inom sex år.</div> <div>Det tog tre.  </div> <div>– mRNA är den molekyl som cellen använder för att avläsa genetisk kod och översätta dem till protein. Det används i Covidvaccinet, men man hoppas också kunna utveckla mRNA-baserad cancervaccin och behandlingar för tex olika typer av genetiska sjukdomar. Potentialen är enorm. Men för att det ska fungera måste dessa stora och ömtåliga molekyler bli bättre på att ta sig in i cellerna och därefter nå sitt mål. Det funktionella upptaget i cellerna är idag i bästa fall ett par procent.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A-A_Marcus-Wilhelmsson_I0A4104.jpg" alt="Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />Det är här det självlysande</b> mRNA:t kommer in. Marcus Wilhelmsson, som är professor på institutionen för kemi och kemiteknik, förklarar att det uppför sig som ett naturligt mRNA, trots att en av RNAs egna byggstenar här bytts ut med en motsvarande självlysande byggsten som utvecklats av teamet.</div> <div><br /></div> <div>– På så sätt kan man följa mRNA molekyler in i cellen och se hur de tas upp. Metoden gör det lättare för läkemedelsindustrin och akademiska forskargrupper att påskynda utvecklingen av mediciner.</div> <div><br /></div> <div><b>För att säkra att metoden </b>kommer till nytta har forskarna skickat in ett par patentansökningar och med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor håller ett företag på att startas upp.</div> <div>– Vi anställer just nu en affärsutvecklare och om några veckor är företaget igång.</div> <div><br /></div> <div><br /><br /><b>Så hur lång tid</b> kan det ta innan den nya teknologin kan finnas på marknaden?</div> <div>– Den självlysande byggstenen skulle kunna vara på marknaden inom ett år. Kunniga labb världen över skulle kunna använda den för att göra egna studier. Ett enkelt kit för hela teknologin, där information kring tillverkningen av den långa mRNA-strängen ingår, kanske tar två år, säger Marcus Wilhelmsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Metoden har redan fått</b> en hel del uppmärksamhet, inte minst sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut projektet och innovationen till sin årliga 100-lista. Styrkeområdenas pris är ytterligare ett erkännande om att resultatet av den gränsöverskridande forskningen som också gjorts i samarbete med AstraZeneca faktiskt gör skillnad.<br /><br /></div> <div><b>– Sverige är inte känt för att ha</b> många priser inom akademin så det är jättekul att få den uppmärksamheten. Det är också ärofyllt, speciellt när man tänker på vilka duktiga personer som fått priset tidigare. Vi är väldigt stolta.<br /><br /><b>Relaterat:</b><br /><a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningscentret FoRmulaEx</a><br /><br />Text: Lars Nicklasson</div> ​​​Wed, 15 Sep 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Maria-Grahn-om-fossilfritt-flyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Maria-Grahn-om-fossilfritt-flyg.aspxHallå där Maria Grahn...<p><b>…senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Den 3 september, under Frihamnsdagarna, var du tillsammans med politiker och Sveriges ledande flygforskare med och diskuterade olika vägarna som kan leda till att vi i framtiden ska att kunna flyga hållbart samt hur svensk flygindustri kan vara en del i denna omställning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Först, du har precis lämnat ditt uppdrag som ledare för Chalmers styrkeområde energi. Vad ska du göra nu?</b></span><div>– Det har varit fem väldigt spännande år på styrkeområde Energi. Nu ska jag ha fokus på mina tre doktorander och min forskning som handlar om omställningen mot en hållbar transportsektor, där jag särskilt tittar på förnybara drivmedel.</div> <div><br /></div> <div><b>Om frihamnsdagarna och seminariet - Så blir flyget fossilfritt. Hur ser förutsättningarna ut för att detta ska bli möjligt?</b></div> <div>– Frågan på seminariet handlar om vad Västsverige kan göra, och här har vi goda förutsättningar med modiga politiker, kemiindustri och raffinaderier, här tänker många enbart fossilt, men här finns förutsättningar för stor produktion av förnybara jetbränsle. Dessutom har vi en stark samverkan mellan akademin, flygindustrin och Johannebergs- och Lindholmens Scienceparks.</div> <div><br /></div> <div><b>Det här låter väldigt spännande. När tror du att flyget kan bli fossilfritt?</b></div> <div>– Helt fossilfritt kanske dröjer, men vi har förnybara bränslen för inblandning som kan produceras idag. Dessutom finns forskning och utveckling för nya alternativa framdrivningskoncept som vätgas och batterielektriska lösningar.</div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://frihamnsdagarna.se/program/sa-blir-flyget-fossilfritt/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Titta på seminariet. Så blir flyget fossilfritt </a></b></div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://frihamnsdagarna.se/program/sa-blir-flyget-fossilfritt/"></a></b>Text: Ann-Christine Nordin<a href="https://www.youtube.com/watch?v=s0TYPCCgt6U&amp;ab_channel=Frihamnsdagarna3-4september2021">​</a><br /></div> <div><br /></div> <div></div>Mon, 13 Sep 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxSamhällsnytta i fokus för styrkeområde Energis nye ledare<p><b>​Chalmers styrkeområde Energis nye ledare är Tomas Kåberger. Han tillträdde den 1 september 2021. – Det känns så bra att lämna över stafettpinnen till Tomas, han har kunnandet, erfarenheten och nätverk inom myndigheter och industri för att driva strategiska hållbarhetsfrågor som gagnar samhällsutvecklingen, säger Maria Grahn som nu lämnar uppdraget. ​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:360px;height:349px" /><span style="background-color:initial"><b>Tomas Kåbergers</b> signum är att driva förändring från olika plattformar. Så hur ser visionen ut när du nu tar dig an det här uppdraget?</span><div>– Världens energiförsörjning utvecklas snabbt och forskningsresultat och ny teknik är värdefulla. Chalmers forskare har mycket att erbjuda och jag vill hjälpa till att få denna kunskap använd, säger Tomas Kåberger, som åter är professor i Industriell energipolicy på Chalmers.</div> <div>För tre år sedan lämnade Tomas sin professur på Chalmers för att arbeta med energitekniska innovationer och industriell utveckling tillsammans med InnoEnergy som är en del av EIT, European Institute of Innovation and Technology. Han har också till nyligen varit ledamot i regeringens Klimatpolitiska råd och fortsätter bland annat som ordförande för Renewable Energy Institute i Tokyo och styrelseledamot i Vattenfall.</div> <div><br /></div> <div><b>– Nyckelordet under mina år</b> som styrkeområdesledare har varit samverkan med spännande strategiska samarbeten tillsammans med akademi, myndigheter och industri, säger Maria Grahn, senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>För forskningen kring komplexa system, används ibland begreppet wicked sustainability problems. Ett exempel är omställningen av energi- och transportsektorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– I arbetet med en sådan utmaning förändras hela problemet. Nu är exempelvis elbilar en del av lösningen, men så fort du introducerar elbilar förändras problemet. Då börjar du tänka på kobolt och litium med allt vad det innebär kring resursbegränsningar och andra risker som barnarbete. Men det finns ingen aktör som på egen hand kan lösa ett wicked problem. Så man måste ta sig an utmaningen utifrån ett större perspektiv så att vi verkligen skapar ett hållbart samhälle och når FNs globala mål, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Under sin tid på styrkeområde Energi introducerade hon ett särskilt spår för samverkansprojekt, där forskarna kan söka pengar för en forskningsfråga där man tar sig an en utmaning utifrån minst två olika aspekter för att hitta så hållbara lösningar som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>IPCCs senaste rapport,</b> Climate Change 2021: The Physical Science Basis, är den skarpaste hittills, med samma budskap som tidigare rapporter men nu med ännu större bokstäver och med ännu mer konsensus bland forskarna. I medierapporteringen hör man att mycket måste förändras, inte bara energisystemet, utan allt från vad vi konsumerar, till hur det produceras. Här måste man vara klok strategisk, och ha långsiktigt fokus.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser du på Chalmers och styrkeområdenas roll i att bidra till den här omställningen?</b></div> <div>– Jo, hotbilderna ser värre ut. Men de tekniska lösningarna har samtidigt blivit bättre och ekonomiskt konkurrenskraftiga. Nu handlar det mer om att snabbt ta den nya tekniken i bruk och utveckla industrin i Sverige och Europa för att möjliggöra globalt ekonomiskt välstånd. Nu är det viktigare och roligare att ägna sig åt energiteknik än det varit på 100 år, säger Tomas Kåberger.</div> <div><br /></div> <div>Tomas rör sig ständigt mellan akademi, myndigheter, miljöorganisationer och företag, och det är också de som samlas på våra seminarier.</div> <div>– Här, poängterar han, att Chalmers styrkeområden har i organiserade samarbeten med företag på öppna seminarier lyckats etablera en arena som attraherar deltagare från Chalmers och samhället. Med dessa omvärldskontakter bidrar Chalmers också till att nya konstellationer av forskare bildas för att hantera forskningsuppgifter som är relevanta för omvärlden. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad vill du själv speciellt lyfta när du tagit dig an det här uppdraget?</b></div> <div>– Efter pandemin hoppas jag att vi ska kunna ha fler kreativa möten både internt och externt, och att kombinationen av verkliga möten och alla de kommunikationssätt vi nu lärt oss ska ge oss ännu mer internationellt utbyte.</div> <div>Tomas Kåberger vill bidra med effektiva interna processer och fokus på att få resultat i bruk. </div> <div>– Det ska bli roligt att tillsammans med duktiga chalmersforskare bidra till Västsveriges, Sveriges och Europas industriella utveckling, avslutar han.<br /><br /><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://www.renewable-ei.org/en/about/leadership_team/profiles/" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Renewable Energy Institute, Japan</a><br /><a href="https://group.vattenfall.com/se/om-oss/bolagsstyrning/styrelsen/tomas-kaberger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a><br /><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Climate Policy Council</a><br /><a href="https://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%c3%a5berger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tomas Kåberger – Wiki​</a><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Photo: Christian Löwhagen<span></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /></div> <div><br /></div> Thu, 09 Sep 2021 10:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-nå-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-n%C3%A5-klimatmal.aspxEnergisystemet i Europa behöver förändras i grunden <p><b>​Det finns flera framkomliga vägar mot en koldioxidneutral framtid, och det är möjligt att uppnå den till 2050. Men det kräver omedelbara insatser. Det är budskapet från europeiska vetenskapsakademier, däribland Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som fått i uppdrag av EU-kommissionen att ge råd om energiomställningen i Europa.</b></p>​<span style="background-color:initial">–<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" /> Vår rapport visar på stora utmaningar men också betydande möjligheter i omställningen av energisystemet, säger IVA-ledamoten Filip Johnsson, professor i Energisystem på Chalmers, som är en av experterna bakom de underlag med råd som tagits fram till EU-kommissionen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">I råden understryker expertgruppen att övergång till hållbar energi inte bara är en teknisk utmaning. För att möjliggöra övergången måste ett enormt systemproblem lösas genom samordning av investeringar, konsumtion och beteenden i hela Europa. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Detta innebär att hela det europeiska energisystemet måste förändras – en förändring som kommer att påverka alla delar av vårt samhälle och kräver enorma investeringar under övergången. Arbetet måste också påskyndas om vi ska kunna uppnå EU:s mål om klimatneutrala utsläpp senast 2050.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div>– Vi är stolta över detta samarbete med toppexperter från akademier över hela Europa, som resulterat i att vi kan lämna över denna omfattande rapport till EU-kommissionen. Rapporten blir ett viktigt underlag till EU:s strategi för en koldioxidfri framtid, säger Tuula Teeri, vd på IVA. </div> <div><br /></div> <div><div>I arbetet med <b>Evidence Review Report</b> valde SAPEA ut experter från olika discipliner. Gruppen leddes av professor Peter Lund. <br /><span style="background-color:initial">Hela rapporten och en fullständig​ lista över </span><span style="background-color:initial">arbetsgruppen finns på </span><a href="http://www.sapea.info/energy"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />www.sapea.info/energy​</a><br /><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/energisystemet-i-europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-na-klimatmal/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer info på IVA.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><b>Fakta Euro-CASE</b></div> <div>För fem år sedan inrättade EU-kommissionen SAM, <a href="https://www.sapea.info/">The Scientific Advice Mechanism</a>. Via den samarbetar europeiska nätverk av vetenskapsakademier för att bistå med vetenskapligt underlag för framtida politiska beslut. Ett av nätverken är Euro-CASE (European Council of Academies of Applied Sciences, Technologies and Engineering) som samlar europeiska akademier, däribland IVA, med ingenjörsvetenskap och teknik i fokus. </div></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div></div> ​​Tue, 29 Jun 2021 18:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maral-Babapour-Levi-priset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maral-Babapour-Levi-priset.aspxChalmersforskare får ingenjörernas arbetsmiljöpris 2021<p><b>​Maral Babapour är årets mottagare av Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris – Levipriset. Hon prisas för sin forskning om hur aktivitetsbaserade kontor påverkar individer och grupper ur ett verksamhetsperspektiv.</b></p><div>​Maral Babapours forskning om aktivitetsbaserade kontor har tidigare blivit mycket uppmärksammad, och hennes doktorsavhandling är en av Chalmers mest nedladdade. Maral tilldelas nu också Levi-priset som är Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris till minne av professor emeritus Lennart Levi. </div> <div><br /></div> <div>– Jag är otrolig glad och tacksam för att ha fått det ärofyllda Levipriset. Just nu forskar jag om konsekvenserna av pandemi-året för arbetsmiljö, teknikanvändning, arbetsplatsutformning, och hållbar utveckling kopplat till kontorsarbete, säger Maral Babapour.<br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Juryns motivering</h2></div> <div>&quot;I sin avhandling visar Maral varför vissa aktivitetsbaserade kontor fungerar och andra inte. Resultatet påvisar framgångsfaktorer och brister kopplat till design av arbetsplatser, samt designprocessen, det vill säga framtagningen av kontorskoncept. Marals forskning omfattar ett område som är synnerligen aktuellt och hennes kompetens och slutsatser efterfrågas av arbetsgivare, fackförbund och intresse-organisationer. Marals avhandling är en av de mest nedladdade publikationerna på Chalmers.&quot;</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt och mer info</h2> <div>Maral Babapours avhandling: <a href="https://research.chalmers.se/publication/509482" title="Marals avhandling">The Quest for the Room of Requirement - Why Some Activity-based Flexible Offices Work While Others Do Not<br /></a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/509482"><br /></a></div> <div>Läs mer från Sveriges ingenjörer: <a href="https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210611-levipriset-2021/" title="Artikel Sveriges ingenjörer">https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210611-levipriset-2021/</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/maral.aspx" title="Kontakt Maral">Maral Babapour</a><br /></div></div>Mon, 14 Jun 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maskinstudenter-utvecklar-produkter-mot-demens-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maskinstudenter-utvecklar-produkter-mot-demens-.aspxMaskinstudenter utvecklar produkter mot demens<p><b>​Under andra året på civilingenjörsprogrammet Maskinteknik ges kursen Integrerad konstruktion och tillverkning. Där arbetar studenter i grupp med att ta fram konceptförslag för att utveckla en befintlig produkt, eller hitta en helt ny lösning utifrån ett behov. Man utgår från riktiga produkter och verkliga behov hämtade från näringslivet och samhället för att det ska bli så realistiskt som möjligt. I år handlade en av problemformuleringar om något som kanske inte vanligtvis förknippas med maskinteknik, nämligen att motverka demens.</b></p><div>​Erney Mattsson är överläkare och ledare för en kurs, som kallas ”Experts in Teams” inom Innovation in Healthcare, vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU) i Trondheim. Innovation in Healthcare är ett temaområde där studenter från olika discipliner blandas slumpmässigt och som tillsammans får lösa problem oavsett medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>– Den här mångfalden av olika kunskaper och ingångar har gjort att vi fått fram helt unika produkter. På samma sätt är jag övertygad om att maskinstudenterna på Chalmers är väl lämpade för medicinsk utveckling eftersom de har helt öppna ögon och kunskaper för att ta fram prototyper och potentiella lösningar, säger Erney Mattsson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/ErneyMattsson_image.jpg" alt="Erney Mattsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:170px;height:215px" />Erney är en av projektställarna i kursen och han tar fram olika medicinska problemformuleringar. Tidigare projekt har bland annat resulterat i ljudisolerade vikväggar och värmefiltar. Produktkoncepten som togs fram var lösningar på reella behov inom sjukvården där man haft integritetsproblem, och svårigheter med att hålla patienterna rätt tempererade. Några av projekten har varit så framgångsrika att de har resulterat i examensarbeten. Erney har själv god praktisk erfarenhet att tillsammans med ingenjörer utveckla medicintekniska produkter. Bland annat ett samarbete med matematikprofessorn Torbjörn Lundh som resulterat i ett patent på ett konstgjort blodkärl, en så kallad kärlprotes. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För mig är skillnader en stor styrka och det var något jag verkligen upptäckt när jag arbetat tillsammans med ingenjörer. Jag tror att det här arbetssättet kommer bli allt vanligare, menar Erney. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Olika problem kan lösas med samma process</h2></div> <div>Projektuppgifterna i kursen varierar från år till år då de alla är hämtade från verkligheten. Det kan handla både om att förbättra en befintlig produkt eller ha en mer öppen lösning på ett aktuellt behov. En av årets projektuppgifter handlar om att utveckla en produkt som motverkar demens. Det här är kanske inte något som man tänker är traditionellt kopplat till Maskinprogrammet, men studenterna har använt samma konstruktionsmetodiska process som vid vilken annan typ av produktutveckling som helst. Det här arbetssättet ger värdefulla erfarenheter och insikter om hur produktutveckling och gruppdynamik går till i verkligheten. Projektgrupperna har arbetat med att ta fram koncept för hur man kan möta behovet av, i det här fallet, kognitiv stimulans. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/funktionellt-diagram.jpg" alt="Funktionellt diagram" style="margin:5px" /><br /><em>Ovan: Ett funktionellt diagram som kan appliceras på all produktutveckling.</em><br /><br /></div> <div>De flesta av grupperna som arbetade med att motverka demens kom fram till någon form av app-lösning där man både kan testa och utveckla sin kognitiva förmåga.  Men några grupper hade också mer fysiska produkter så som en kognitivt utmanande kortlek och en ”hjärnkalender” med uppmaningar och tips på daglig fysisk och kognitiv aktivitet.</div> <div><div><p class="chalmersElement-P"><br /></p></div></div> <div> </div> <div>Elin Skönborg kommer från Stockholm och gick estetiskt program på gymnasiet. Elin kände att hon ville läst något mer tekniskt och det blev till slut civilingenjörsprogrammet Maskinteknik och Chalmers efter ett år på tekniskt basår. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag trivs bra på Maskinteknik och jag har lärt mig väldigt mycket. Det är så mycket arbete bakom produkter som man inte tänker på. En sådan här kurs är utmanande eftersom vi från början inte har så mycket kunskap om demens och lösningen är ganska så öppen. Men vi har använt oss av de verktyg vi fått på kursen och blivit mer bekväma ju mer vi har arbetat med problemet. Det har också varit kul att arbeta i grupp med andra som man inte känner, säger Elin.</div> <div> </div> <div>Johan Brasch kommer från Värnamo och ville läsa något som var brett och ganska konkret och praktiskt vilket ledde till Maskinteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi hade det svårt i början eftersom det här projektet var lite annorlunda jämfört med ett ”vanligt” mekaniskt problem. Men vi skalade ner på ett sätt som passade oss och körde på med de metoder vi fått lära oss och då gav det sig till slut. Jag tyckte det var intressant att se att man kan tackla olika problem med de här metoderna genom att arbeta målmedvetet och systematiskt. Visst var det svårt till en början att lösningen kunde vara så öppen, men att utveckla en befintlig produkt innebär andra typer av svårigheter, säger Johan. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Helhetslösningar kräver samarbete över ämnesgränserna <br /></h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/ErikHultén_400x600px.jpg" alt="Erik Hultén" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px;width:245px;height:371px" />Erik Hulthén, koordinator för civilingenjörsprogrammet Maskinteknik, menar att det är bredare än vad man generellt tror. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Produkter består av så mycket mer än tekniska detaljer. Vi måste kunna utforma helhetslösningar där det ingår att identifiera kunden och dennes behov. I och med det så kommer lösningarna ofta också att gå över ämnesgränserna.  Vi behöver generellt bli bättre på att överbrygga mellan olika discipliner i produktframtagning, menar Erik.</div> <div> </div> <div>Samarbetet med Erney Mattsson kom till efter att Erik besökt NTNU och såg hur tvärvetenskapligt de arbetade med medicintekniska lösningar, och att det också gav goda resultat. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Erney är en intressant projektställare eftersom hans bakgrund på NTNU ger annorlunda ingångar för hur man kan tänka vid sådana här projekt. Jag tror att vi kommer att få se fler typer av sådana här samarbeten i framtiden. Medicinteknik är ett område som det finns all anledning för maskinare att arbeta mer med, säger Erik. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kursen Integrerad konstruktion och tillverkning </h2> <div>Kursen syftar till att ge kursdeltagarna en djupare inblick och erfarenhet av moderna arbetssätt och metoder för projektledning och produktutveckling. I kursen tränas ingenjörsmässig problemlösning och studenterna stimuleras att tillämpa sina analytiska kunskaper i så realistiska sammanhang som möjligt.</div> Thu, 22 Apr 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxÅtervinning av elbilsbatterier ska utforskas <p><b>​Nu ska prestanda och kvalitet på battericeller tillverkade av material från använda elbilsbatterier testas, i ett samarbete mellan Volvo Cars, Northvolt, forskare från Chalmers kemi och kemiteknik och Uppsala universitet. I projektet kommer en hydrometallurgisk metod som Chalmersforskarna har varit med och utvecklat att användas. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur battericellens prestanda påverkas när den tillverkats från återvunna material, är en viktig fråga att utforska, om vi ska lyckas att minska användandet av sällsynta metaller och utveckla en hållbar tillverkning av elbilar. I det nya projektet ska påverkan av icke-metalliska föroreningar på batteriets prestanda studeras, vilket inte har publicerats någon forskning på ännu. Batteriåldring är redan en viktig egenskap för ett batteris livslängd i en bil. Projektet ska undersöka om det är några nya åldringsfenomen som uppkommer hos celler tillverkade från återvunnet material, jämfört med när nytt material har använts.</span><div><br /></div> <div><strong>Martina Petranikova</strong>, docent på institutionen för Kemi och kemiteknik leder projektet från Chalmers sida och kommenterade det nyligen i en intervju i tidningen Ny teknik.  </div> <div><br /></div> <div>– Innan vi börjar använda återvunna metaller behöver vi alltså definiera effekterna genom forskning för att vara säkra på att batteriprestanda och säkerhet inte påverkas negativt, säger Martina Petranikova.</div> <div><div> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om projektet </h3></div> <div><a href="https://www.metalliskamaterial.se/sv/forskning/7-nya-forskningsprojekt-inom-metalliska-material/" title="länk till projektbeskrvning på extern webbplats " target="_blank">Projektbeskrivning på strategiska innovationsprogrammet Metalliska material webbplats, som har gett stöd till det</a><br /><br /></div> <div><a href="https://www.msn.com/sv-se/motor/other/volvo-cars-testar-%c3%a5tervunna-elbilsbatterier/ar-BB1fRbHs" title="länk till nyhetsartikel i Ny teknik " target="_blank">Artikel i tidningen i Ny teknik​</a> <br /><br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">Nyhetsartikel från 2019 om den </a><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">hydrometallurgisk metoden och Chalmers samarbete med Northvolt</a></span><span style="background-color:initial"></span></div> <a href="/sv/Personal/Sidor/marpetr.aspx" title="Länk till Martina Petranikovas profilsida "><div><br /></div> <div>Martina Petranikovas personliga profilsida</div></a><div><br /></div> ​Wed, 21 Apr 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxChalmers fördjupar samarbetet med Hitachi ABB Power Grids<p><b>​Den 7 april undertecknade Chalmers och Hitachi ABB Power Grids, ett partnerskapsavtal som ska fördjupa samarbetet ytterligare. Partnerskapet möjliggör en gemensam kraftsamling för att genom strategiska forskningsprojekt, kompetensutbyte och talangförsörjning bidra till den gröna energiomställningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi nu ytterligare stärker våra band med Hitachi ABB Power Grids. I den elektrifieringsomställning Sverige och världen står inför är det väsentligt för oss i akademin att samverka med framåtblickande företag. Chalmers är starka inom elteknikområdet och angränsande fält. Vi ser Hitachi ABB Power Grids som en nyckelaktör som kommer stärka vår forskning, utbildning och ventureverksamhet. Tillsammans kan vi nu identifiera och jobba för att lösa många huvudutmaningar vi står inför, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. </span><div><br /></div> <div>Gemensamma aktiviter har pågått under en längre tid i olika projekt, i och med det nya samarbetsavtalet tar de båda parterna nu nästa steg. Det handlar om gemensamma forskningsprojekt, att säkerställa kompetensutveckligen och öka andelen rekryteringar av Chalmers-studenter till Hitachi ABB Power Grids. Avtalet baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete kring forskning och utveckling, kompetensförsörjning och talangutveckling där de båda parterna ska verka mot gemensamt uppsatta mål. </div> <div><br /></div> <div>– Vi är riktigt glada över att stärka vårt samarbete med Charlmers tekniska högskola. Vi delar ambitionen om att vara en stark bidragare till den gröna energiomställningen och ser många gemensama och intressanta forskningsområden. Vi ser också stora möjligheter att utöka samarbetet med spin-off bolag och startups som utvecklats inom Chalmers och ge dem en skjuts ut på den globala marknaden, säger Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige.</div> <div> – Vidare är kompetensförsörjning en nyckelfråga och vi ser fram emot att välkomna både studenter och forskare från Chalmers till vår verksamhet, säger Jenny Larsson.</div> <div><br /></div> <div>Samarbete med akademin är ett strategiskt initiativ och fyller flera syften för att främja verksamheten. Stort fokus läggs vid forskning, innovation och teknikutveckling samt kunskapsutbyte. Partnerskapet är även en viktig källa för rekrytering och utveckling av dagens och morgondagens medarbetare. Samarbetet ska även synliggöra de båda parterna och dess bidrag till ett starkare, smartare och grönare elnät. </div> <div><br /></div> <div>Avtalet signerades under en digital ceremoni av Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige och Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med övriga partnerskapsansvariga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>O</b></span><span style="background-color:initial"><b>m Hitachi ABB Power Grids</b></span><br /></div> <div>Hitachi ABB Power Grids är en global teknikledare med en samlad historia på närmare 250 år, <br />har cirka 36 000 medarbetare i 90 länder med huvudkontor i Schweiz. Verksamheten hjälper kunder inom energi, industri och infrastruktur genom hela värdekedjan och inom tillväxtområden som hållbar mobilitet, smarta städer, energilagring och datacenter. Med en gedigen erfarenhet, global närvaro och en enastående installerad bas, balanserar Hitachi ABB Power Grids sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Verksamheten är engagerad i att skapa en hållbar energiframtid, med banbrytande och digital teknik som den valda partnern för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät. <br /><b>Läs mer</b>: <span style="background-color:initial"><a href="https://www.hitachiabb-powergrids.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hitachi ABB Power Grids</a> </span><span style="background-color:initial">   </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Om Chalmers tekniska högskola</b></div> <div>Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. </div> <div><br /></div> <div>Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. </div> <div>Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.</div> <div><div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information:</b></div> <div>Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi,</div> <div><a href="mailto:Anders.Adahl@chalmers.se">Anders.Adahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elin Glimberg</div> <div>Media Relations and Content Manager</div> <div>Hitachi ABB Power Grids Ltd.</div> <div><a href="mailto:elin.glimberg@hitachi-powergrids.com">elin.glimberg@hitachi-powergrids.com</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Apr 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-”viktlos”-energilagring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-%E2%80%9Dviktlos%E2%80%9D-energilagring.aspxStort genombrott för ”viktlös” energilagring<p><b>Forskare på Chalmers har i experimentella studier tillverkat ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare. Det innehåller kolfiber som parallellt fungerar som elektrod, strömledare och bärande material.  Batteriet öppnar dörren för så kallad ”viktlös” energilagring i till exempel fordon och farkoster.</b></p><div> Batterierna i dagens elbilar utgör en stor del av fordonens vikt, och de fyller inte heller någon bärande funktion. Ett strukturellt batteri kan däremot fungera både som batteri och vara en del av strukturen i till exempel en bilkaross. Det kallas för viktlös energilagring eftersom batteriets massa ”försvinner” när batteriet blir en del av den bärande konstruktionen. Beräkningar visar att man med den här typen av multifunktionella batterier kraftigt skulle kunna reducera vikten på en bil.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>Utvecklingen av strukturella batterier bygger på <a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/kolfiber-kan-lagra-energi-i-karossen%2cc3179311" title="tidigare forskning om strukturella batterier">tidigare forskning</a> där man upptäckte att vissa typer av kolfiber, förutom att vara styva och starka, också visat sig ha god förmåga att lagra elektrisk energi kemiskt. Dessa upptäckter utsågs 2018, av ansedda Physics World, till ett av årets tio största genombrott. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Det första försöket att göra ett strukturellt batteri gjordes redan 2007 vid Army Research Laboratory i USA, men det har hittills visat sig svårt att tillverka batterier med både goda elektriska och mekaniska egenskaper. Nu tar dock utvecklingen ett rejält kliv framåt när forskare på Chalmers, i ett samverkansprojekt med KTH, kan visa upp ett strukturellt batteri med kombinerade egenskaper som vida överstiger något som tidigare har tillverkats, vad gäller elektrisk energilagring, styvhet och hållfasthet. Om man ser till den multifunktionella prestandan så är den 10 gånger högre än hos andra strukturella batterier. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/JohannaXu_LeifAsp20210303_05_webb.jpg" alt="Johanna Xu och Leif Asp granskar ett strukturellt batteri" style="margin:5px" /><br /><em>Doktor Johanna Xu med en nytillverkad strukturell battericell i Chalmers kompositlab, som hon visar för Leif Asp. Cellen består av en kolfiberelektrod och en litiumjärnfosfatelektrod separerade med en glasfibertextil, allt impregnerat med en strukturell batterielektrolyt för kombinerad mekanisk och elektrisk funktion. Bild: Marcus Folino</em><br /><br /></div> <div> </div> <div>Batteriet har en energitäthet på 24 Wh/kg, vilket innebär ungefär 20 procents kapacitet jämfört med jämförbara litiumjonbatterier på marknaden idag. Men eftersom vikten på produkterna kan reduceras kraftigt så kommer inte heller lika mycket energi att krävas för att driva till exempel en elbil. Om man kan använda sig av en lägre energitäthet så ökar också säkerheten. Med en styvhet på 25 GPa så kan det strukturella batteriet mäta sig med flera andra konstruktionsmaterial. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Tidigare försök att göra strukturella batterier har resulterat i celler med endera goda mekaniska eller goda elektriska egenskaper. Här lyckas vi, genom att utnyttja kolfibrer, demonstrera ett strukturellt batteri med konkurrenskraftig energilagringsförmåga och styvhet, säger Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Superlätta laptops och elcyklar kan snart vara verklighet</h2> <div>Det nya batteriet har en negativ elektrod av kolfiber, och en motelektrod gjord av en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. De separeras av en glasfiberväv i en elektrolytmatris. Trots att man lyckats skapa ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare så valdes inte materialen för att slå rekord, utan för att ge ökad förståelse för effekterna av materialarkitektur och separatortjocklek. </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/JohannaXu_LeifAsp20210303_webb_3.jpg" alt="Strukturellt batteri" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:20px 5px;width:710px;height:399px" /></span> </div> <div>Nu är man redan i gång med att nytt projekt, finansierat av Rymdstyrelsen, där man ytterligare ska öka det strukturella batteriets prestanda. Aluminiumfolien kommer att ersättas med en kolfiber som lastbärarande material i den positiva elektroden. Det kommer att ge både ökad styvhet och energitäthet. Glasfiberseparatorn kommer att ersättas med en ultratunn variant vilket kommer att ge en mycket större effekt, vilket också innebär snabbare i- och urladdning. Det nya projektet förväntas vara klart inom två år.</div> <div><br /> </div> <div>Leif Asp, som leder även detta projekt, bedömer att ett sådant batteri skulle kunna nå en energitäthet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa. Det innebär att batteriet blir ungefär lika starkt som aluminium fast med en jämförelsevis mycket lägre vikt.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/LeifAsp20210303_06_webb6.jpg" alt="Leif Asp" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 45px;width:193px;height:242px" />– Nästa generations strukturella batteri har mycket stor potential. Om man ser till konsumentteknik så kommer det vara fullt möjligt att inom några år kunna tillverka bärbara datorer, smarta telefoner eller elcyklar som väger hälften så mycket som idag, och är mycket mer kompakta. En smartphone skulle till exempel kunna byggas mycket tunn, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div>På längre sikt kan man definitivt tänka sig att elbilar, elflygplan och satelliter konstrueras och energiförsörjs av strukturella batterier. <br /><br />– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet från många olika typer av företag i samband med att vi publicerar våra vetenskapliga artiklar inom området. Så det märks att det finns ett stort intresse för lättviktsmaterial med multifunktionella egenskaper, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften Advanced Energy &amp; Sustainability Research: </div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/aesr.202000093" title="A Structural Battery and its Multifunctional Performance">A Structural Battery and its Multifunctional Performance</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen kring strukturella batterier</h2> <div>Det strukturella batteriet använder kolfiber som negativ elektrod. Som motelektrod används en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. Kolfibern agerar värd för litiumet och lagrar på så sätt energin. Eftersom kolfibern även leder elektronerna minskar behovet av strömtilledare av till exempel koppar eller silver, vilket reducerar vikten ytterligare. Både kolfibern och aluminiumfolien bidrar till det strukturella batteriets mekaniska egenskaper. De två elektrodmaterialen hålls separerade av en glasfiberväv i en strukturell elektrolytmatris. Elektrolytens uppgift är att transportera litiumjonerna mellan batteriets båda elektroder, men att också överföra mekaniska laster mellan kolfiber och övriga delar. </div> <div><br /></div> <div>Projektet drivs i samverkan mellan Chalmers och KTH, Sveriges två största tekniska universitet. Batterielektrolyten har utvecklats på KTH.</div> <div><br /></div> <div>Projektet involverar forskare från fem olika discipliner; materialmekanik, materialteknik, farkostteknik, tillämpad elektrokemi och fiber- och polymerteknik. Finansiering har kommit från EU-kommissionens forskningsprogram Clean Sky II, och US Airforce. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div>Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, <a href="mailto:leif.asp@chalmers.se">leif.asp@chalmers.se</a></div>Mon, 22 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Produktionsindividualisering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Produktionsindividualisering.aspxProduktionsindividualisering: Framtidens produktion för en högre kvalitetsnivå.<p><b>​Abolfazl Rezaei Aderiani, Doktorand vid forskningsgruppen Geometrisäkring och robust konstruktion,  Produktutveckling​ IMS. Hans forskning fokuserar på geometrisäkring av icke-stel och komplexa monteringar och automatisk matchning av delar. Online presentation. </b></p><strong>​Populärvetenskaplig beskrivning (engelska)</strong><div><div>A principle challenge in production is geometrical deviations of the produced products from the designed product. The functionality and aesthetic qualities of the product can be affected by these deviations besides the additional costs that they impose on the production. These deviations can be reduced by employing higher quality production machines and tools, but this solution increases the production cost and may not be reasonable. </div> <div>Traditionally the deviations of production have been treated as uncertainties and noises. Therefore, most of the solutions have focused on minimizing the sensitivity of produced products to these noises. However, thanks to robotized production lines, scanning technologies, and machine learning techniques, a new opportunity has arisen to identify and treat these deviations for every product individually. </div> <div>The geometrical deviation of each part can be scanned by taking several pictures of the parts. This thesis evaluates the means of utilizing the scanned forms to achieve the highest geometrical quality in non-rigid assemblies. These assemblies are ubiquitous in the automotive and aerospace industries. Predicting behaviors of non-rigid assemblies is far more complicated than rigid assemblies due to the variety of factors involved. </div> <div>Two techniques of selective assembly and individualized locator adjustments are developed and evaluated to be used in individualizing the assembly process of sheet metal assemblies. The results manifest the techniques developed are promising in achieving a significant geometrical quality improvement. </div> <div>The effects of other production factors including the assembly fixtures are evaluated on the potential improvements. Thus, the improvements can further increase by the specific design of fixtures for individualized assembly processes. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/522298" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Disputation</strong></div> <div><div>2021-03-12 14:00 -- 17:00</div> <div>Examinator: Rikard Söderberg, IMS</div> <div>Opponent: Professor Darek Ceglarek, University of Warwick, United Kingdom.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/aderiani.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​<span style="background-color:initial">Abolfazl Rezaei Aderiani, Chalmers</span></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.linkedin.com/in/abolfazl-rezaei-aderiani-160576a9/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />LinkedIn</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Fri, 12 Feb 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Skraddarsydda-processgaser-for-lasersmaltning-av-pulverbadd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Skraddarsydda-processgaser-for-lasersmaltning-av-pulverbadd.aspxSkräddarsydda processgaser för lasersmältning av pulverbädd<p><b>​Camille Pauzon, Material och tillverkning​ IMS, försvarade förtjänstfullt sin doktorsavhandling den 25 mars. I sin forskning fokuserar hon på additiv tillverkning (AM). ​</b></p><strong>​Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</strong><div>Significant growth of additive manufacturing, also called 3D printing, during the last decade, caught the attention of various industrial segments and disrupted traditional manufacturing approaches. Complex-shape high-performance components can be produced with geometries not feasible using conventional manufacturing technologies, with high material utilization and short time-to-market. Several technological solutions under the additive manufacturing umbrella allow for the processing of many different materials, from metals to polymers and composites.</div> <div>In metal additive manufacturing, laser powder bed fusion (L-PBF) represented the largest share of the market, approaching 10000 systems installed worldwide. The most popular materials are Ti-6Al-4V, stainless steels, and nickel-based alloys, followed closely by aluminium alloys. This process uses the energy from a laser to selectively melt a bed of powder particles of tens of microns in size, slightly smaller than a human hair. This step is repeated in a layer-wise manner to build a 3D component. Great effort is devoted to developing robust L-PBF process and the material portfolio to address a wide range of applications. Integration of additive manufacturing within industrial production schemes, making it an economically interesting manufacturing alternative, is another important challenge nowadays. This demand is also associated with the need for productivity increases and material properties’ control. In this context, gaining a better understanding of the physical phenomena involved during L-PBF and optimizing the process is necessary. </div> <div>This thesis focuses on the effect of the process atmosphere on the interaction between laser and powder bed and the resulting microstructure, process stability and productivity, as well as, spatter formation and their characteristics. Typically argon or nitrogen are used as processing gases, filling the process chamber where the laser scans the powder bed. This variable, the process gas, has been largely neglected in favour of first order parameters, such as the laser power or speed. This work demonstrates a strong influence of both the type of gas and the purity achieved in the process chamber on the microstructure and properties of the produced material, as well as, the powder exposed to the processing conditions. In addition, the results highlight that guidelines associated with the process atmosphere have to be formulated considering the sensitivity of the alloy produced. Furthermore, helium and argon-helium mixtures were investigated as an approach to stabilize the process and showed potential toward increasing process stability, allowing to increase build rates and thus productivity.</div> <div><br /></div> <div><strong>Disputation</strong></div> <div>2021-03-25 09:00</div> <div>Examinator: Lars Nyborg, IMS</div> <div>Opponent: ​Professor Eric Jägle, Institute of Materials Science, University of Bundeswher, Munich , Germany​</div> <div><br /></div> <div><strong><a href="https://research.chalmers.se/person/pauzon" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer</a></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> ​Thu, 04 Feb 2021 00:00:00 +0100