Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 27 Jun 2019 10:33:44 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/H%C3%A4rmar-ultrastrukturen-hos-tr%C3%A4-f%C3%B6r-3D-printade-gr%C3%B6na-produkter-.aspxHärmar ultrastrukturen hos ved med 3D-printing<p><b>​Forskare vid Chalmers tekniska högskola har gjort framsteg inom 3D-printing genom att ta fram ett träbaserat bläck som härmar den unika ultrastrukturen i trä. Deras forskning skulle kunna innebära ett genombrott för tillverkning av gröna produkter. Genom att efterlikna den naturliga cellulära arkitekturen i trä, presenterar de nu möjligheten att skapa gröna produkter, sprungna ur trä, med unika egenskaper. Det handlar om allt från kläder, emballage och möbler till hälso- och sjukvårdsprodukter.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur trä växer styrs av en genetisk kod, vilken ger unika egenskaper i form av porositet och vridstyvhet. Samtidigt är trä ett väldigt begränsat material när det kommer till bearbetning. Till skillnad från metaller och plaster går trä inte att smälta och forma, utan måste sågas, hyvlas och svarvas. Processer som omvandlar trä till papper, kartong och textiler förstör den underliggande ultrastrukturen, träcellens arkitektur. Men den nya teknologin fungerar som om ett träd växte precis på det sätt som vi vill att slutprodukten ska se ut, fast istället sker tillväxten i en 3D-printer.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Chalmersforskare har sedan tidigare lyckats ta fram ett bläck, baserad på nanocellulosa från trämassa, som kan användas i 3D-printing. Nu presenterar de ytterligare ett framsteg – de har lyckats tolka träts genetiska kod och digitaliserat det så att det kan instruera en 3D-printer. </div> <div>Detta innebär att det nu går att kontrollera uppbyggandet av nanofibriler i detalj vid 3D-printning, för att fullt ut efterlikna den önskade ultrastruktur som trä har. Möjligheten att kunna hantera placering och form innebär att träts unika egenskaper nu går att återskapa artificiellt. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Mimicking%20the%20ultrastructure%20of%20wood/Paul%20Gatenholm.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Detta är ett genombrott inom tillverkningsteknologin. Det tar oss bortom vad naturen tidigare tillåtit, för att skapa nya, hållbara gröna produkter. Det innebär att de produkter som idag produceras av skogsmaterial nu, på mycket kortare tid, istället kan bli 3D-printade. Metall och plast som idag används inom 3D-printing kan ersättas med ett förnybart, hållbart alternativ, säger professor Paul Gatenholm, som leder forskningen på Chalmers, genom Wallenberg Wood Science Centre. </div> <div><br /></div> <div>Ytterligare en fördel är att hemicellulosa, som är en naturlig del av växtens cell, tillförts i nanocellulosagelen. Hemicellulosan fungerar som ett klister som ger cellulosan tillräcklig styrka, på ett liknande sätt som växtens naturliga celluppbyggnadsprocess sker. </div> <div><br /></div> <div>Teknologin öppnar helt nya fält av möjligheter. Idag är behandling av trä tidskrävande och innebär bland annat sågning och hyvling för att veden ska utformas till produkter. Denna teknologi innebär att nya träliknande produkter kan designas och ”odlas” nedifrån och upp, på mycket kortare tid än vad som är möjligt med naturligt trä.</div> <div><br /></div> <div>Paul Gatenholms grupp har redan utvecklat en prototyp för ett innovativt förpackningskoncept. Forskarna printade strukturer som ser ut som bikakor, med sina karaktäristiska håligheter. De lyckades sedan kapsla in partiklar inuti håligheterna. Cellulosa har utmärkta syrebarriäregenskaper, vilket innebär att metoden är lovande för att skapa lufttäta emballage för exempelvis livsmedel och medicin. </div> <div><br /></div> <div>– Att tillverka produkter på det här sättet skulle kunna leda till enorma besparingar när det gäller resurser och skadliga utsläpp, säger han. Tänk dig, till exempel, om vi skulle kunna börja printa förpackningar lokalt. Det skulle innebära ett alternativ till dagens industrier, som är högst beroende av plast och CO2-genererande transporter. Paketeringen skulle kunna designas och tillverkas för den specifika varan utan att restprodukter. </div> <div>Även prototyper för hälsovårdsprodukter och kläder har utvecklats och ytterligare ett område där Paul ser stor potential för teknologin är i rymden. Han menar att rymden erbjuder den perfekta testbädden för att vidareutveckla teknologin. </div> <div><br /></div> <div>– Växter ger otroligt återvinningsbara material. Detta innebär att råmaterial kan produceras på plats under längre rymdresor, på månen eller på Mars. Om du odlar mat i rymden, kommer du förmodligen även ha tillgång till både cellulosa och hemicellulosa, säger Paul Gatenholm.</div> <div><br /></div> <div>Forskarna har framgångsrikt presenterat teknologin för den europeiska rymdorganisationen ESA och samarbetar även med universitetet Florida Tech och NASA i andra projekt, bland annat materialtest i mikrogravitation.</div> <div><br /></div> <div>– Rymdresor har alltid inneburit en katalysator för materialutveckling på jorden, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352940718304918?via%3Dihub#fig0025">“Materials from trees assembled by 3D printing – Wood tissue beyond nature limits”​​</a>, publicerad I Applied Materials Today. Artikeln blev först publicerad online första mars 2019, och i tidningsformat i juni 2019.</div> <div><br /></div> </div>Thu, 27 Jun 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-expertgrupp-for-cirkular-ekonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-expertgrupp-for-cirkular-ekonomi.aspxChalmersforskare i expertgrupp för cirkulär ekonomi<p><b>​Anneli Selvefors, forskare vid avdelningen Design &amp; Human Factors, har utsetts av Delegationen för cirkulär ekonomi till expert i referensgruppen design för cirkularitet. Expertgruppen ska stödja delegationen i omställningen till cirkulär ekonomi.</b></p><div> <span>​Delegationen för cirkulär ekonomi är ett rådgivande organ till regeringen som är placerat hos Tillväxtverket och verkar för att skapa en kontaktpunkt mellan centrala aktörer som stat, näringsliv, akademi, regioner och civilsamhället.<span style="display:inline-block"> </span></span> </div> <div><br /></div> <div>Delegationen ska utgöra ett kunskapscentrum och fungera som en samordnande kraft för omställningen till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Målet är att minska miljö- och klimatpåverkan och samtidigt driva svenskt näringsliv mot nya möjligheter på framtida globala marknader. </div> <br />I sitt arbete har delegationen nu utsett referensgrupper till tre prioriterade områden; plast, offentlig upphandling, och design för cirkularitet. I referensgrupperna samlas experter som med sin sakkunskap och erfarenhet ska stödja delegationens arbete. Referensgrupperna träffades för första gången 14 juni och kommer sammanträda vid ett antal tillfällen för att bistå delegationen med expertråd samt ge förslag på styrmedel och åtgärder. <br /><br /><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Anneli_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:286px" />Anneli Selvefors, som leder forskningstemat ”Cirkuläritet och hållbar produktanvändning” på <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/design-human-factors/Sidor/default.aspx">avdelningen Design &amp; Human Factors</a>, har under många år forskat på hur design kan möjliggöra ett mer hållbart vardagsliv, både med fokus på resursanvändning och cirkuläritet. Framförallt har hon under senare år studerat konsumentens roll i den cirkulära ekonomin och utforskat möjligheter för att utveckla nya produkter och tjänster för cirkulär konsumtion. </div> <br /><div>—    Om vi kan förstå mer om vad cirkulär ekonomi innebär eller kan komma att innebära för människor i vardagen kan vi identifiera viktiga hinder och svårigheter. Genom denna kunskap kan vi sedan identifiera nya designstrategier och testa nya sätt att stödja en omställning från linjär till cirkulär konsumtion, säger Anneli Selvefors. </div> <div><br /></div> <div>Hennes forskning visar att diskussionen kring designmöjligheter för att stödja cirkularitet inte bara bör fokusera på hur företags affärsmodeller och produktionsprocesser kan göras mer cirkulära. Det är av stor vikt att också diskutera möjligheter från ett användarperspektiv och utforska hur cirkulära konsumtionsprocesser kan stödjas så att människor ser cirkulära alternativ som mer attraktiva än linjära. <br /></div> <div><br /></div> <div>Med ett sådant perspektiv blir det tydligt hur viktigt det är med lösningar som gör att produkter kan nyttjas av flera användare under lång tid. Det handlar inte bara om att produkter ska hålla länge, det måste också, till exempel, vara lätt att modifiera produkter så de kan tillfredsställa nya behov som uppstår över tid, inspektera produkters skick och prestanda så deras värde kan bedömas, samt radera eller medvetet bidra till produkters användarhistorik. För att fler människor ska återanvända produkter i större utsträckning behöver produkter och tjänster designas på ett sätt som gör cirkuläritet till en självklar del av vardagen. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anneli-selvefors.aspx">Anneli Selvefors<br /></a></div> <div><a href="https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/delegation-cirkular-ekonomi.html">Delegationen för cirkulär ekonomi<br /></a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">Institutionen för industri- och materialvetenskap</a><br /></div> <div><br /></div> Thu, 20 Jun 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Framtidens-robotar-samspelar-med-manniskor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Framtidens-robotar-samspelar-med-manniskor.aspxFramtidens robotar samspelar med människor<p><b>​Utmaningen för framtidens robotar är inte att ersätta människor utan att samspela med dem. Det säger Martin Fabian, professor i automation på Chalmers, i intervjuserien ”Inspirerande människor”. Samtalet spänner från artificiell intelligens och självkörande bilar till hur robottekniken, om den då hade funnits, hade kunnat förbättra arbetsmiljön inom varvsindustrin för hans egen far.​</b></p>​​​<span style="background-color:initial">Automation och robotisering är inte bara en fråga om tekniska lösningar. Forskningen idag handlar till stor del även om sociala strukturer och att skapa ett fungerande samspel mellan robot och människa – på människans villkor. Filmvärldens ondskefulla robotar som vill styra världen är avlägsna.</span><div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Framtidens%20robotar%20samspelar%20med%20människor/MartinFabian_250px.jpg" alt="Martin Fabian" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Martin Fabian, hur ser du på människans roll i förhållande till robotar inom arbetslivet framöver?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Vissa arbetsuppgifter både vill och kan vi helt överlåta till robotar idag, inte minst tunga och monotona arbeten inom industrin. Roboten ersätter den mänskliga muskelkraften i produktionen, är uthållig, tålig och precisionssäker. Människan sköter utveckling och planering, designar systemen och håller koll så att processen löper på.</div> <div><br /></div> <div>– Andra arbetsuppgifter vill vi inte, åtminstone inte i dagsläget, överlåta till robotar, fortsätter Martin Fabian. Det handlar om interaktioner där människan som fysisk person tillför värde. Hemrobotar och olika slag av vårdande robotar håller emellertid på att bli allt vanligare hjälpmedel, exempelvis i Japan. En hel del forskning pågår om hur robotar kan vara ett stöd för människor. Såväl inom vården som i tillverkningsindustrin är dessa så kallade kollaborativa robotar tänkbara.  </div> <div><br /></div> <div>Inom industrin finns vissa områden som är svåra att helt automatisera, exempelvis slutmonteringen inom bilindustrin där varierande moment ingår och kvalitetsaspekter påverkar slutresultatet. Där kan samarbete mellan människa och robot vara en möjlig lösning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi på Chalmers forskar en hel del om hur robotars beteenden kan anpassas så att samspelet med människor fungerar på ett bra sätt. För att de ska kunna vara medhjälpare måste människor trivas med att jobba tillsammans med dem. Det är exempelvis viktigt att roboten är tydlig och visar sina intentioner för att inte överraska sin omgivning, säger Martin Fabian, vars forskning till stor del sker mot bilindustrin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Inspirerande människor</strong></div> <div>Lyssna på samtalet i videon för att få svar på frågor som ”Hur kommer artificiell intelligens in i robotvärlden?” och ”Hur lyckas man som forskare?”.</div> <div><span style="background-color:initial">Intervjun ingår i serien <a href="https://sword.se/film" target="_blank">”Inspirerande människor” </a>där författaren och entreprenören Daniel Swärd samtalar med människor som har något intressant att berätta, från Nobelpristagare och OS-guldmedaljörer till forskare, entreprenörer, läkare, artister och vardagshjältar.</span><br /></div> <div>Syftet med samtalsserien är att dela med sig av erfarenheter, råd och historier som inspirerar och motiverar nästa generation till att hitta målsättningar och drömmar i livet.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/martin-fabian.aspx">Martin Fabian​</a>, professor i automation vid institutionen för elektroteknik på Chalmers,</div> <div><a href="mailto:%20fabian@chalmers.se">fabian@chalmers.se</a></div></div>Tue, 04 Jun 2019 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspxStyrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur<p><b>​Årets vinnare av Styrkeområdenas pris utvecklar en unik metod för att analysera strukturen och den kemiska sammansättningen hos proteiner. Ökade kunskaper om proteiner möjliggör bland annat utveckling av nya och effektivare läkemedel.</b></p>​Styrkeområdenas pris går i år till Martin Andersson, Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök, som med tydligt mångvetenskapligt nytänkande kombinerar materialanalys med biologi. <br /><span style="background-color:initial">–</span> Det är väldigt uppmuntrande att vårt arbete uppmärksammas på det här sättet, säger Martin Andersson, initiativtagare till forskningsprojektet.<br /><br />Han kontaktade Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök för att kombinera forskningsexpertis från de tre institutionerna Kemi och kemiteknik, Biologi och bioteknik samt Fysik. Målet med projektet är att utveckla en unik metod för att studera proteiner och på så sätt öppna för nya kunskaper och större förståelse för dess funktion.<br /><br /><strong>Analys med hög upplösning</strong><br />En viktig grupp av proteiner, speciellt när det gäller läkemedelsutveckling, är de som finns i cellernas membran. Att cirka 60 procent av alla läkemedel är riktade mot just membranbundna proteiner, direkt eller indirekt, visar dess stora betydelse. På grund av dessa proteiners behov av miljön i cellmembranet är det dock svårt att analysera dess struktur med etablerade metoder, som till exempel röntgenkristallografi, magnetsresonanstomografi eller kryoelektronmikroskopi. <br /><br />I det aktuella projektet används istället en tomografisk atomsond, med vilken man erhåller både proteiners struktur och kemiska sammansättning. Tekniken erbjuder en enorm precision, i dagsläget har forskarna visat att det är möjligt att bestämma individuella proteiners struktur med cirka 1 nm upplösning. Utmaningen ligger dock i att utforma en provberedningsmetod som gör processen snabbare och möjlig att fokusera på enskilda proteiner, vilket är fokus för samarbetet. <br /><br /><span style="background-color:initial">–</span> Vi har fortfarande mycket att lära om proteiner, till exempel de som bidrar till så kallade felveckningssjukdomar som Parkinson och Alzheimer. De inblandade proteinerna här är mycket flexibla och börjar klumpa ihop sig vid sjukdom, men vi vet inte varför och hur eftersom de är svåra studera med andra metoder, säger Pernilla Wittung Stafshede.<br /><br /><strong>Ny användning av etablerad metod</strong><br />Tomografisk atomsond är en väletablerad metod men har främst använts för att karakterisera metaller och andra hårda material. Att applicera metoden på biologiska material, speciellt proteiner, visar på ett innovativt nytänkande. Forskarna har fortsatt arbete att göra för att utveckla och anpassa provberedningsprocessen.<br /><br /><span style="background-color:initial">–</span> Vårt projekt kan beskrivas som ett högriskprojekt – vi vet ännu inte om det kommer att vara framgångsrikt. Om vi lyckas så kommer resultatet generera en potentiellt enorm nytta. Att få styrkeområdenas pris är en stark uppmuntran att fortsätta, säger Fredrik Höök, professor i Fysik.<br /><br />Det aktuella projektet har finansierats av styrkeområde Materialvetenskap.<br /><span style="background-color:initial">–</span> Det är mycket värdefullt med Chalmers styrkeområden som erbjuder stöd för att testa en tidig idé. Vi behöver kunna visa preliminära resultat för att framgångsrikt söka medel från externa anslagsgivare, säger Martin Andersson.<br /><br />Nu har den första artikeln blivit accepterad och de tre forskarna hoppas kunna utöka projektet framöver. En första ansökan gjordes för ett par år sedan men fick avslag.<br /><span style="background-color:initial">–</span> Nu har vi visat att metoden fungerar! Ibland måste man bortse en aning från vedertagen expertis och gå på intuition. Och så måste man få möjlighet att testa, säger Martin Andersson.<br /><br /><div><br /> </div> <div><em>Text: Malin Ulfvarson</em></div> <div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /></div> <br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 18 maj 2019.<br /><br /><strong>Pristagarna</strong><br />Projektet leds av Martin Andersson, professor på institutionen för Kemi och kemiteknik, i samarbete med professor Pernilla Wittung Stafshede, Biologi och bioteknik samt professor Fredrik Höök, Fysik. <br /><br /><strong>Not</strong><br />Chalmers var internationella pionjärer inom utveckling av atomsondsanalys för hårda material, ett arbete som inleddes av professor Hans-Olof Andrén under 70-talet. Tillämpningen av atomsondstomografi för att studera proteiner initierades för ett par år sedan på institutionen för kemi och kemiteknik, av en projektgrupp bestående av Dr. Gustav Sundell, Dr. Mats Hulander och doktoranden Astrid Pihl under ledning av professor Martin Andersson.<br /><br /><br /><br /><strong>Tidigare publicerade nyhetsartiklar om de tre pristagarna:</strong><br /><br />Martin Andersson: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Skelettimitation.aspx">Skelettimitation visar hur ben bildas atom för atom</a> (nov 2018)<br /><br />Pernilla Wittung Stafshede: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fisk-skulle-kunna-förhindra-Parkinsons-sjukdom-.aspx">Fisk skulle kunna förhindra Parkinsons sjukdom</a> (maj 2018)<br /><br /><div>Fredrik Höök: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx">Utvecklar målsökande biologiska läkemedel</a> (feb 2017)</div> <br />Wed, 24 Apr 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskarskolan-produkt--och-produktionsutveckling-håller-hög-kvalitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskarskolan-produkt--och-produktionsutveckling-h%C3%A5ller-h%C3%B6g-kvalitet.aspxHög kvalitet på forskarskolan produkt- och produktionsutveckling<p><b>Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att granska Sveriges högre utbildningar. De ger Chalmers forskarskola produkt- och produktionsutveckling goda omdömen både vad det gäller den höga vetenskapliga kvaliteteten, och kopplingen till arbetslivet utanför akademin.</b></p><div>Bedömargruppen, <span>bestående av ämnessakkunniga, doktorandrepresentanter och arbetslivsföreträdare, <span style="display:inline-block"></span></span> anser att det finns goda förutsättningar att hålla en hög kvalitet på forskarutbildningen produkt- och produktionsutveckling. De skriver bland annat i rapporten att handledarna ”sammantaget redovisar en imponerande vetenskaplig publicering”, och att ”forskningen i den aktuella miljön har sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar”.</div> <div> </div> <div>Man anser också att utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att doktoranderna<em> </em>”visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar&quot;.</div> <div>  </div> <div>Forskningsämnet är tillämpat och bedömargruppen nämner den goda kopplingen till arbetslivet utanför akademin, och att de flesta disputerade fortsätter sin karriär i näringslivet efter avslutad examen. Professionella färdigheter integreras i forskarutbildningen, till exempel genom en karriärplaneringskurs. </div> <div> </div> <div>Alla doktorander vid Chalmers läser så kallade GTS-kurser (Generic and Transferable Skills). Dessa kurser får också ett särskilt omnämnande när det gäller doktorandens fortsatta karriärmöjligheter både inom och utanför akademin.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Doktorandperspektivet</h2> <div>Rapporten granskar också utbildningen ur doktorandens perspektiv. Rapporten beskriver att det finns ett doktorandråd och en doktorandombudsman och att det förekommer sociala aktiviteter för doktorander. </div> <div><br /></div> <div>Det finns företagshälsovård, medarbetarsamtal, medarbetarenkät och skyddsronder för de Chalmersanställda doktoranderna, och uppföljningssamtal om forskarstudierna för alla doktorander. Enkäter visar att doktoranderna generellt upplever en god arbetsmiljö, men det finns också indikationer på att en del upplever höga stressnivåer.  </div> <div> </div> <div>Bedömargruppen skriver också i sin rapport att ett ”jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande”. Men att man hade varit behjälpt av mer konkreta åtgärder och jämställdhetsaspekter kopplade till forskningsuppgifter och val av forskningspersoner.</div> <div> </div> <div>Sammantaget anser man att doktorander ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande, och att utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. <br /></div> <div> </div> <div>Göran Gustafsson är studierektor för forskarskolan produkt- och produktionsutveckling och kommenterar utvärderingen:</div> <div> </div> <div>– Vi är förstås mycket glada över att ha fått omdömet hög kvalitet av Universitetskanslersämbetet. Men vi ser också att det finns saker där vi kan förbättra oss och de områdena ska vi naturligtvis jobba hårdare med.</div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/resultat-fran-granskningarna-hogskolekollen/hogskolekollen.html?url=427238778//utvardering/1893314&amp;sv.url=12.794d1f901621e65b329c27f"> Hela utvärderingen finns på Universitetskanslerämbetets webbplats</a><br /></div> <div> </div> <div> </div>Mon, 15 Apr 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prinsen-testar-virtuell-svetsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prinsen-testar-virtuell-svetsning.aspxPrinsen testar virtuell svetsning<p><b>​I Hannover pågår världens största industrimässa, med Sverige som partnerland och med Chalmers som en central aktör i den svenska paviljongen. Heta teman på mässan är digitala tvillingar, 5G och robotar som samarbetar med människor.</b></p><div>​Sveriges satsar stort på att visa upp företag och forskning i Hannover. Detta är den största internationella satsningen från Regeringen och Business Sweden under 2019. Chalmers team på plats kommer från avdelningen produktionssystem vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div> </div> <div>– Det är viktigt för Chalmers att synas på Hannovermässan, här visar de allra största aktörerna upp sina senaste idéer, säger <a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-johansson.aspx">Björn Johansson</a>, biträdande professor. </div> <div> </div> <div>Intresset för Chalmers forskning har varit stort både från media och mässans besökare. Chalmersteamet har också genomfört speciella demonstrationer av digitala tvillingar för förbundskansler Angela Merkel, statsminister Stefan Löfven, utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans, och Prins Carl-Philip. Prinsen lärde sig snabbt att punktsvetsa genom virtuell träning i en digital bilfabrik.  <br /></div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/CarlPhilip2.JPG" alt="" style="margin:20px;width:305px;height:305px" /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/digital%20fabrik.JPG" alt="" style="margin:20px;width:305px;height:305px" /></div> <div><em>Prins Carl-Philip kliver in i den virtuella världen, som här är en testbädd för digitala tvillingar inom SUMMIT projektet.</em></div> <div><br /> </div> <div>Med hjälp av digitala miljöer, visualiseringar och virtuella verktyg kan man öka den industriella nyttan på många sätt. Det kan gälla allt från hur man planerar fabriker till hur operatörernas dagliga arbete kan effektiviseras. Ett annat aktuellt exempel är hur SAAB, i ett samarbete med Chalmers inom Produktion 2030 projektet SUMMIT, använt sig av <a href="https://saabgroup.com/media/stories/stories-listing/2019-02/3d-scanning-helps-saab-plan-for-their-brasilian-plant2/">3D-skanning när de planerat sin nya fabrik i Brasilien</a>.<br /></div> <div> </div> <div>– Att Chalmers resultat lyfts fram i den svenska paviljongen är en ära. Det är ett kvitto på att våra målmedvetna satsningar på produktion, industriell digitalisering och nyttiggörande ligger i framkant, säger <a href="/sv/personal/Sidor/johan-stahre.aspx">Johan Stahre</a>, professor i produktionssystem.</div> <div><br /> </div> <div>  </div> <div><a title="Länk till avdelningen för produktionssystem" href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktionssystem/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Avdelningen för Produktionssystem</a> </div> <div><a href="https://produktion2030.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Produktion 2030 - strategiskt innovationsprogram<br /></a></div> <div><br />  ​</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Hannovermässan</h3> <div>Hannovermässan pågår första veckan i april och har ungefär 250 000 besökare. Den har cirka 6500 utställare från över 70 länder och täcks medialt av över 2500 journalister från hela världen. Mässan har globalt fokus och cirka en tredjedel av besökarna kommer från andra länder än Tyskland. Inriktningen är högteknologisk automatisering, robotisering och digitalisering.</div> Tue, 02 Apr 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Framgång-för-internationellt-studentsamarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Framg%C3%A5ng-f%C3%B6r-internationellt-studentsamarbete.aspxFramgång för internationellt studentsamarbete<p><b>​​Jason Moore, professor vid institutionen för maskinteknik, Pennsylvania State University (Penn State), besöker för närvarande institutionen för industri- och materialvetenskap för ett fem månader långt sabbatical (gästforskarvistelse) i syfte att ytterligare förbättra Penn States samarbete med Chalmers vad gäller undervisning.</b></p><div><span style="background-color:initial">Allt började med de gemensamma kandidatprojekten mellan Chalmers och Penn State för fyra år sedan. Visionen var att öka studenternas globala medvetenhet och fokusera på fördelarna och utmaningarna vid internationella samarbeten.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Inklusive den nuvarande femte omgången av gemensamma projekt har vi haft 18 gemensamma projektgrupper med totalt 53 chalmersstudenter och 57 Penn Statestudenter, säger Mikael Enelund</div> <div><br /></div> <div>Mikael Enelund är utbildningsområdesledare maskinteknik, mekatronik och automatisering, design samt sjöfart och marin teknik – MATS Chalmers.  Han startade detta gemensamma program tillsammans med professor Martin Trethewey och Jason Moore från Penn State i hösten 2014. De första projekteten kördes igång under vårterminen 2015.</div> <div><br /></div> <div><div></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/PennState_190228_02_lowres.jpg" alt="" style="margin:5px" /><em>Videokonferens mellan studenter på Chalmers och Penn State. </em></div> <div><br /></div> <div><div>Institutionen för maskinteknik vid Penn State har sedan tidigare liknande partnerskap med universitet i andra länder med syftet att erbjuda studenter en internationell upplevelse utan extra kostnader eller tid avsatt för resor. För institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers är detta det första industri-inducerade kandidatprojektet där Chalmers studenter samarbetar med studenter på utländska universitet. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Våra studenter har sedan länge arbetat med verkliga problem från industrin vilket varit ett mycket lyckosamt koncept. Samarbetet med Penn State adderar ytterligare en dimension, den globala, och gör dem redo för att arbeta i ett internationellt sammanhang, säger Rikard Söderberg, prefekt på institutionen för industri- och materialvetenskap. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Studenterna lär sig att arbeta i en global miljö där kommunikation och organisation är kritiska faktorer för framgång. Dessutom lär sig studenterna hur man löser en tekniskt utmanande industriell frågeställning i globalt utvecklingsprojekt vilket i stort speglar den typ av arbete som utförs inom industrin.</div> <div><br /></div> <div>– Faktum är att studenter som väljer dessa projekt kommer att möta mer utmaningar när de gör sina kandidatprojekt än andra, men de kommer att lära sig för livet, säger Lars Almefelt, vice prefekt med ansvar för utbildning på grundnivå och masternivå vid institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div> </div> <div>Efter att ha utvecklat läroplanen för dessa kandidatprojekt tillsammans med Mikael Enelund fick Jason Moore möjlighet att förlägga sin vistelse på Chalmers för att ytterligare stärka samarbetet. Jason Moore arbetar med att ytterligare förfina läroplanen och undervisningsmaterialen för att maximera lärandemålen för den globala samarbetskursen. Dessutom arbetar han som handledare i masterprogrammet Product development, dels för att ta lärdom från det, dels för att stärka Chalmers utbildningsprogram för produktdesign.</div> <div> </div> <div>Ola Isaksson, professor vid avdelningen för Produktutveckling IMS, tillägger:</div> <div>– Att utbyta erfarenheter, genom ett verkligt samarbete, via dessa projekt ger även en bättre förståelse för ens egna arbetssätt. Möjligheten att utbyta erfarenheter är inspirerande för både studenter, handledare och examinatorer. Jasons besök ger oss alla ett utmärkt tillfälle att vidareutveckla detta initiativ.</div></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/Jason_lowres.jpg" alt="" style="margin:5px" /><em>Jason Moore, professor vid Institutionen för maskinteknik, Pennsylvania State University.</em></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Jason, du har också varit med i andra samarbeten, dina studenter har gjort projekt med andra samarbetsuniversitet - vad är fördelarna med det?</strong></div> <div>– Genom etableringen av kommunikationstekniksföretag över hela världen har globala samarbeten ökat och fått en allt viktigare roll. Detta har givit allt bättre resultat men det innebär även rejäla utmaningar. Dessa kandidatprojekt lär studenterna hur man adresserar dessa utmaningar. Specifikt tränas studenternas kompetens vad gäller organisation och kommunikation som verktyg för att övervinna de utmaningar som finns när man arbetar med partners på global nivå. Dessutom får studenterna lära sig hur man på ett lämpligt sätt interagerar med människor från olika bakgrund och olika kulturer, vilket kommer att göra dem lämpliga som del av den globala arbetskraften. </div> <div><b> </b></div> <div><b>Projekten har huvudsakligen levererats av tillverkningsföretag som Volvo Group – planerar du att samarbeta med MedTech-företag för att på så sätt integrera din forskning (läs nedan om Jason Moores forskning)?</b></div> <div>– Vi är alltid angelägna om och tacksamma för att hitta industripartners. Branschpartnerna gör de här projekten till en framgång genom att tillhandahålla verkliga tekniska utmaningar till studenterna och medverka till handledning av studentgrupperna. Detta gör att projekten återspeglar den typ av arbete och utmaningar studenter kommer att möta när de i framtiden ska arbeta i branschen, säger Jason Moore.</div> <div><b> </b></div> <div><b>Ditt engagemang i olika undervisningsaktiviteter måste ha medfört att du funderat en hel del kring begreppet ”undervisning”? Vad är din vision?</b></div> <div>– Visionen är att fortsätta att förbättra samarbetet mellan Penn State och Chalmers och att arbeta för att öka både antalet projekt och antalet globala partneruniversitet. Genom ytterligare förbättrat samarbete ökas effekterna av dessa projekt specifikt hos Penn State och Chalmers. Vi kommer även att arbeta för att sprida konceptet till andra universitet genom publikationer och konferenspresentationer, härigenom påverkar vi undervisningen och hjälper ännu fler studenter framöver.</div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Chalmers strävar efter att leverera utbildning i världsklass. Studenten ska få värdefulla och eftertraktade färdigheter med potential att arbeta nationellt och internationellt. Hur står sig Chalmers utbildning internationellt tycker du?</b></div> <div>– Chalmers har ett utomordentligt starkt fokus på att ge studenterna en högkvalitativ utbildning: att ge studenterna de designkunskaper de behöver genom att engagera sig i verkliga problem inom produktdesign.</div> <div><b> </b></div> <div><b>Du forskar ju också?</b></div> <div>– Jag leder Precision Medical Instrument Design (PMID) Laboratory vid Penn State University. Laboratoriet fokuserar på två viktiga områden: att förstå medicinsk utrustning för kroppsinteraktion och att effektivt tillämpa robotteknik för att förbättra medicinområdet.</div> <div> </div> <div>PMID-laboratoriet undersöker interaktionen mellan medicintekniska produkter och mjukvävnad och ben i kroppen. Genom att förbättra förståelsen för interaktionen mellan medicinsk utrustning kan förbättrade medicintekniska produkter och processer skapas. Vi har till exempel granskat interaktionskrafterna mellan medicintekniska produkter och kroppen såsom nålar, skalpeller, endoskop, katetrar och benborrar [1].</div> <div>PMID-laboratoriet utforskar också hur robotteknik kan användas för att förbättra medicinsk behandling och medicinsk utbildning. Arbetet har till exempel fokuserat på hur robotteknik kan tillämpas för att förbättra fysisk terapi genom att ge läkare mer detaljerad information om patienternas fysiska kapacitet [2]. Dessutom har mycket arbete fokuserat på hur robotik kan tillämpas för att förbättra medicinsk utbildning: effektivt undervisa de färdigheter som behövs för att säkert utföra specifika medicinska förfaranden [3].</div> <div> </div> <div><strong>Slutligen Jason, begreppet hållbarhet är ju i ropet, &quot;Chalmers för en hållbar framtid&quot;, – vad betyder ordet hållbarhet för dig?</strong></div> <div>– Genom min undervisning spelar hållbarhet en viktig roll i materialdesignval och för att skapa mycket energieffektiva instrument. Specifikt har vi som mål att lära studenterna att ifrågasätta hållbarhet och hur de enheter de designar påverkar helheten.</div> <div>Genom min forskning ser jag hur hållbarhetstänket får en allt större inverkan på medicinska produkter och medicinsk utbildning. Att förstå vikten av kostnadseffektiva medicinska produkter för att minimera påverkan på hälsovårdssystemet och att lära sig hur man hållbart överför medicinsk kunskap till nya läkare utan att riskera patienterna.</div></div></div> <div><br /></div> <div><div><div><span style="font-weight:700">Mer om:</span></div> <div><a href="https://www.mne.psu.edu/department/directory-detail-g.aspx?q=jzm14"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Jason Moore</a></div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mikael Enelund</a></div></div> <div><a href="https://www.psu.edu/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Penn State University​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Industri- och materialvetenskap</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers utbildningar​</a></div> <div><br /> </div> <div><div><span style="font-weight:700">Länkar till några av projekten: </span></div> <div><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/search/index.xsql?start=0&amp;doSearch=true&amp;query=Penn+State&amp;submit01=S%C3%B6k"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk 1</a> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/search/index.xsql?start=0&amp;doSearch=true&amp;query=Pennsylvania+&amp;submit01=S%C3%B6k"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk 2​</a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><br /> </div> <div>​<span style="background-color:initial">-</span><span style="background-color:initial;white-space:pre"> </span><span style="background-color:initial">[1] Barnett AC, Lee YS, Moore JZ. Fracture mechanics model of needle cutting tissue. J Manuf Sci Eng Trans ASME. 2016;138:011005-1 to 011005-8.</span></div></div> <div><div>-<span style="white-space:pre"> </span>[2] Homich AJ, Doerzbacher MA, Tschantz EL, Piazza SJ, Hills EC, Moore JZ. Minimizing human tracking error for robotic rehabilitation device. J Med Devices. 2015;9:041003-1 to 041003-8.</div> <div>-<span style="white-space:pre"> </span>[3] Pepley DF, Gordon AB, Yovanoff MA, Mirkin KA, Miller SR, Han DC, Moore JZ. Training surgical residents with a haptic robotic central venous catheterization simulator. J Surg Educ. 2017;74(6):1066-1073.​</div></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Kate Larsson </div> <div>Foto: Marcus Folino</div> <div><br /></div>Tue, 19 Mar 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Ikea-strategisk-partner-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Ikea-strategisk-partner-till-Chalmers.aspxIkea Range and Supply ny strategisk partner till Chalmers<p><b>​Ett nytt femårigt avtal markerar att Ikea Range and Supply och Chalmers nu inleder ett tätare samarbete inom forskning, kompetensutveckling och innovation. Ökad hållbarhet är ett mål, främst genom att utnyttja möjligheter inom återvinning, nya material och nya tekniker, bland annat genom digitalisering.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/300x384-ikeaflaggor.jpg" alt="ikeaflaggor som vajar i vinden" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:245px;height:318px" /><span style="background-color:initial">Avtalet lägger en grund för ett brett samarbete inom forskning, som nu byggs upp successivt. Parterna får möjlighet att ömsesidigt utnyttja varandras fysiska miljöer för forskning och innovation. Chalmers kommer även att vidareutbilda Ikeas personal och ge Ikea möjligheter till tätare kontakter med studenter från Chalmers.</span><div>– Jag är mycket glad för detta, och ser spännande möjligheter, inte minst genom att vi kan mobilisera forskning från olika ämnesområden kring Ikeas utmaningar. Detta är ett långsiktigt och brett avtal, likt de vi har med ett femtontal andra företag, som tydligt markerar att Ikea ska uppfattas som ett ingenjörsföretag med goda karriärmöjligheter för studenter från många olika program, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd. </div> <div>Från Chalmers sida är styrkeområde Produktion värd för samarbetet, och kontaktyta mot såväl Ikea som övriga Chalmers. Att hushålla med planetens resurser inom produktionen och nyttja resurser så länge och smart som möjligt är ett viktigt fokus för Ikea. </div> <div>– Vi vill koppla loss från en gammal uppfattning att hållbarhet är någonting som fördyrar. Om vi verkligen ska kunna vända samhället i rätt riktning måste vi se till att hållbara lösningar genomförs och produceras till låg kostnad, så att de blir tillgängliga för många människor, säger Jeanette Skjelmose, vice vd på IKEA Range and Supply.</div> <div>Ökat utnyttjande av stora datamängder, maskininlärning och AI är några områden som diskuteras, liksom digitala verktyg inom produktutveckling. Andra områden är biobaserade plaster och återvinning av restmaterial i produktionen.</div> <div>– Jag ser verkligen fram emot samarbetet med Chalmers. Jag tror att vi kan lära av varandra. Vi hoppas kunna exploatera och utveckla nya möjligheter inom nya material och tekniker, men också utveckla våra medarbetare och attrahera nya förmågor genom vårt samarbete, säger Jeanette Skjelmose.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Borg/Carina Schultz</em></div> <div><em>Foton: Carina Schultz</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x440-arbetsgrupp-ikea.jpg" alt="arbetsgrupp med folk från Ikea och Chalmers" style="margin:20px 5px;width:690px;height:404px" /><br /></em><em style="background-color:initial"><br /></em></div> <div><em style="background-color:initial">På plats i Älmhult, fr v: Ruth Woie Svensson, Anders Wennberg, Susanne Waidzunas (Ikea), Malin Cullin (Ikea), Ulrika Lundqvist, Stefan Bengtsson, Jeanette Skjelmose (Ikea), Lars Nyborg, Ulrika Rosling (Ikea) och Na Lin (Ikea).</em><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> ​Tue, 26 Feb 2019 15:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/”Kom,-om-du-bryr-dig-om-jämställdhet-på-Chalmers!”.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/%E2%80%9DKom,-om-du-bryr-dig-om-j%C3%A4mst%C3%A4lldhet-p%C3%A5-Chalmers!%E2%80%9D.aspx”Kom, om du bryr dig om jämställdhet på Chalmers!”<p><b>​Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet, gästföreläser om jämställdhet inom akademin den 27 februari. – Hon kommer utan tvekan att ge oss nya insikter, säger Pernilla Wittung Stafshede.</b></p>​<img src="http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/liisa_husu_W.jpg" alt="Syntolkning: Porträtt av Liisa Husu" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Liisa Husu är en av pionjärerna inom forskning på jämställdhet i akademin. Hon är särskilt inriktad på könsdynamik och jämställdhet när det gäller akademiska karriärmöjligheter, organisation och forskningspolitik. Liisa Husu är professor i genusvetenskap vid Örebro universitet.</span><div><br /></div> <div><strong>Den 27 februari besöker hon Chalmers </strong>med en öppen föreläsning om jämställdhetsutmaningar inom akademin. Målgruppen är i synnerhet doktorander, postdocs och fakultet, men självklart är ämnet relevant för alla anställda.</div> <div><br /></div> <div>– Liisa Husu kommer utan tvekan att ge oss nya insikter. Jag hoppas att publiken får bättre förståelse för de utmaningar vi har inom akademin och mer vetenskapliga fakta i ämnet. Kanske blir seminariet också en ögonöppnare för några. Personligen hoppas jag få råd om hur vi praktiskt kan arbeta med frågan på Chalmers, säger Pernilla Wittung Stafshede, ledare för Genie, Chalmers jämställdhetsinitiativ.</div> <div><br /></div> <div><strong>– Liisa Husus kompetens när det gäller</strong> genusstudier inom högre utbildning tillsammans med hennes internationella erfarenhet och kontaktnät, gjorde att vi bjöd in henne till Genies vetenskapliga råd. Genom det här öppna seminariet vill vi göra hennes kunskap tillgänglig för alla på Chalmers, säger Pernilla Wittung Stafshede.</div> <div><br /></div> <div><strong>Med sin stora erfarenhet och omfattande</strong> forskning har Liisa Husu agerat internationell rådgivare till universitet, finansieringsorgan och regeringar. Bland annat har hon arbetat med Finlands statliga jämställdhetsråd och ingått i svenska utbildningsdepartementets rådgivande grupp för jämställdhet inom den europeiska forskningspolitiken. Hon är även moderator i det europeiska nätverket för jämställdhet inom högre utbildning. </div> <div><br /></div> <div>– Kom på seminariet, om du bryr dig om jämställdhet på Chalmers! Jag hoppas att alla prefekter deltar och tar med sig sina fakulteter och studenter, avslutar Pernilla Wittung Stafshede.</div> <div><br /></div> <div><strong>Seminariet äger rum i Palmstedtsalen</strong>, Campus Johanneberg den 27 februari kl 13:15. </div> <div>Det arrangeras av Genie tillsammans med Chalmers styrkeområden Energi och Transport.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Women-Academy.aspx">Läs mer om seminariet och anmäl dig &gt;&gt;​​</a></div> <div><br /></div> <div><div>Text:  Emilia Lundgren och Ann-Christine Nordin</div> <div>Fotot på Liisa Husu: Ulla-Karin Ekblom​</div></div> Thu, 31 Jan 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mjukare-rorelser-kapar-effekttoppar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mjukare-rorelser-kapar-effekttoppar.aspxMjukare rörelser kapar effekttoppar<p><b>​Genom att programmera industrirobotar att röra sig mjukt och smidigt, så att kraftiga accelerationer och inbromsningar undviks, kan såväl energiförbrukning som effekttoppar minskas betydligt. Med dessa resultat i ryggen tar nu forskarna ett steg vidare för att undersöka hur även andra rörliga produktionsutrustningar kan effektiviseras.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Att driva processer optimalt ur energi- och miljöhänseende blir allt mer intressant och angeläget för tillverkningsindustrin. Det ger i förlängningen konkurrensfördelar i form av sänkta produktionskostnader och stärkt hållbarhetsprofil. </span><div><br /></div> <div>På Chalmers har forskargruppen Automation sedan flera år arbetat tillsammans med fordonsindustrin för att minska energiförbrukningen hos robotsystem som används i tillverkningsprocesser. Industrirobotarna är energikrävande. Exempelvis vid tillverkning av fordonskarosser kan robotarnas förbrukning stå för cirka hälften av produktionsutrustningarnas totala elbehov.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Mjukare%20rörelser%20kapar%20effekttoppar/Bengt-Lennartsson_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Oförändrad produktion och lägre energibehov</strong><br /></div> <div>– Våra resultat visar att energiförbrukningen kan minskas med 20-25 procent genom att industrirobotarna rör sig med mjukare rörelser och undviker onödiga start och stopp, säger Bengt Lennartson, professor i automation på institutionen för elektroteknik. Och detta utan att takten i tillverkningen sänks.</div> <div><br /></div> <div>Ännu större är minskningen när det gäller robotarnas effektbehov – effekttopparna kan reduceras med så mycket som 60 procent. Eftersom de kraftiga accelerationerna har tagits bort, till förmån för jämnare körning, uppstår inte heller lika stora momentana effektbehov. Detta har även en positiv inverkan på komponenternas livslängd.</div> <div><br /></div> <div>– Att effektbehovet minskar så pass mycket är en positiv sidoeffekt av den energibesparing vi inledningsvis siktade på att uppnå. Hittills har effektbalansen i det svenska energisystemet varit god men framöver, om landet går mot en situation då effektbrist kan uppstå, kan det bli kostsamt för industrier vars elförbrukning resulterar i höga effekttoppar. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tar metoden vidare</strong></div> <div>– Vår metod att optimera körsättet för robotarna har visat sig vara både enkel och effektiv, konstaterar Bengt Lennartson. Optimeringen ändrar inte robotens körbana, endast operationernas hastighet och sekvensordning. Vi samlar in data från den verkliga roboten och bearbetar den i ett optimeringsprogram. Resultatet blir förbättrade rörelseinstruktioner som direkt matas tillbaka till roboten.</div> <div><br /></div> <div>Forskargruppen har nu börjat fokusera även på andra teknikområden där det finns rörliga och energikrävande system inom industrin. Det kan exempelvis handla om automatiserade truckar, transportörsystem och numeriskt styrda verktygsmaskiner.</div> <div><br /></div> <div><strong>Framtidens produktionssystem</strong></div> <div>Automationsgruppens forskning kring energieffektivisering är ett bra exempel på datadrivna optimeringsmetoder. Denna typ av optimering, i kombination med artificiell intelligens, AI, är på väg att göra sitt intåg i industriell produktion för att forma det som kallas intelligent tillverkning,<em> I</em><em>ntelligent Manufacturing</em>. Det handlar om smarta maskiner och uppkopplade tillverkningssystem som samverkar och kommunicerar med varandra. </div> <div><br /></div> <div>– Inte minst i Kina är intresset stort för intelligenta och hållbara produktionssystem, säger Bengt Lennartson, som nyligen deltagit som inbjuden talare vid flera forskningskonferenser i detta ämne. Ofta framhålls vi i Sverige som ett gott exempel på hur hållbara och energieffektiva tillverkningssystem kan byggas upp, och det ser jag också som vår styrka.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Malin Ulfvarson och Oscar Mattsson</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mjukare-robotrorelser-sparar-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mjukare robotrörelser sparar upp till 40 procent energi</a></div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/AREUS.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Automation and Robotics for EUropean Sustainabile manufacturing, AREUS</a></div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/Sustainable-motions---SmoothIT.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Sustainable motions, SmoothIT</a></div> <a href="/sv/projekt/Sidor/ITEA3Q-Smart-Prognos-av-EnergianvQndning-med-resursfQrdelningQ.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/projekt/Sidor/ITEA3Q-Smart-Prognos-av-EnergianvQndning-med-resursfQrdelningQ.aspx"><div style="display:inline !important">Smart prognos av energianvändning med resursfördelning, SPEAR</div></a><br /> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktinformation</strong></div> <div>Bengt Lennartson, professor i automation, avdelningschef för system- och reglerteknik vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, </div> <div>031-772 37 22, <a href="mailto:%20bengt.lennartson@chalmers.se">bengt.lennartson@chalmers.se​</a></div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Mjukare%20rörelser%20kapar%20effekttoppar/Energy-robot_effektforbrukning_500px.jpg" alt="Effektförbrukning för industrirobot" style="margin:5px" /> </div> <div><span style="background-color:initial">Reducering av effekttoppar genom att minimera robotrörelsens accelerationer.​</span><span style="background-color:initial">​​</span><br /></div>Thu, 24 Jan 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Europa-satsar-på-Göteborg-för-innovation-inom-tillverkningsindustri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Europa-satsar-p%C3%A5-G%C3%B6teborg-f%C3%B6r-innovation-inom-tillverkningsindustri.aspxEuropa satsar i Göteborg för innovation i industrin<p><b>​Göteborg blir ett av fem europeiska centra i det nya nätverket för innovation och utbildning i framtidens industriföretag. European Institute of Innovation &amp; Technology, EIT, beslutade 5 december att satsa 450 miljoner Euro för att skapa det nya EIT Manufacturing. Pengarna går till konsortiet där Chalmers, AB Volvo, Sandvik och forskningsinstitutet RISE samarbetar med 46 andra EU-partners.</b></p><div><span style="background-color:initial">Målet är att lyfta europeisk industri till en så hög nivå att EU kan möta den stenhårda, globala konkurrensen om kunder och jobb kring tillverkningsindustrin. EIT Manufacturing skall skapa kraftfulla innovationsmiljöer, avancerade utbildningar och massiva fortbildningsinsatser.</span><br /></div> <div>– Det är otroligt viktigt för svensk och europeisk industri att kunna konkurrera på en global marknad. Chalmers är stolta över att vara nordeuropeisk värd för en så kraftfull satsning på industriell innovation, utbildning och fortbildning. EIT Manufacturing kommer att stärka Chalmers förmåga att göra nytta för ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <div>Huvudkontoret för EIT Manufacturing placeras i Paris. Programmets fem innovationscentra skall finnas på Lindholmen i Göteborg samt i Wien, Milano, Bilbao och Darmstadt.</div> <div>– Konkurrensen var tuff. Men vårt konsortium kunde tydligt visa hur industri, akademi och institut kan samarbeta över hela Europa, för att skapa entreprenörskap, nya företag och jobb, säger Johan Stahre, professor vid Chalmers, som har koordinerat den nordeuropeiska gruppen i det vinnande konsortiet.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><a href="mailto:johan.stahre@chalmers.se">
Johan Stahre</a>, professor, Chalmers, och nordeuropeisk koordinator för EIT manufacturing, 031-772 12 88
</div> <div><a href="mailto:klaus.beetz@siemens.com">Klaus Beetz</a>, ordförande för EIT manufacturing</div> <div>
</div> <div><strong>Mer om: EIT Manufacturing
</strong></div> <div>EIT Manufacturing är en sjuårig satsning, med start i januari 2019. Programmet skall vara i full drift 2020. Med parternas medfinansiering omfattar investeringen totalt två miljarder euro. Strategiska mål är att träna upp medarbetare och engagera studenter, bygga effektivare innovationssystem, genomdriva full digitalisering, sätta individuella kunders efterfrågan i fokus och göra industritillverkning och produkter säkrare, mer miljövänliga, mer hälsosamma och hållbara ur alla tänkbara aspekter. Resurser för innovation, utbildning och fortbildning kommer efter hand att göras tillgängliga för alla intresserade företag, universitet och institut.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer på EIT:s hemsida: <a href="https://eit.europa.eu/eit-community/eit-manufacturing">Leading manufacturing innovation is made by Europe</a></div> <div><br /></div> <div>Pressmeddelande: <a href="https://eit.europa.eu/newsroom/eit-announces-two-innovation-communities-manufacturing-urban-mobility">EIT announces two winning innovation communities in manufacturing and urban mobility​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Mer om: EIT, European Institute of Innovation &amp; Technology
</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">EIT är en oberoende organisation inom EU, med huvudkontor i Budapest, som sattes upp 2008 för att stärka innovation och entreprenörskap över hela Europa. EIT har sedan dess successivt finansierat och lanserat nätverk av universitet, forskningslabb och företag i satsningar med fokus på klimat, digitalisering, mat, hälsa, energi, råmaterial, tillverkning och urban mobilitet.</span><br /></div> <div><a href="https://eit.europa.eu/">Läs mer på: EIT:s hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 10 Jan 2019 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Datorsimuleringar-för-att-prediktera-plasticitet,-sprickinitiering-och-fasomvandlingar-vid-bromsning-av-järnvägshjul-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Datorsimuleringar-f%C3%B6r-att-prediktera-plasticitet,-sprickinitiering-och-fasomvandlingar-vid-bromsning-av-j%C3%A4rnv%C3%A4gshjul-.aspxDatorsimuleringar för att prediktera plasticitet, sprickinitiering och fasomvandlingar vid bromsning av järnvägshjul<p><b>​​Ali Esmaeili, doktorand vid avdelningen för material- och beräkningsmekanik IMS, undersöker och föreslår i sin avhandling modeller för beteende hos perlitiska stål i järnvägshjul.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Datorsimuleringar-för-att-prediktera-plasticitet,-sprickinitiering-och-fasomvandlingar-vid-bromsning-av-järnvägshjul-.aspx" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Ali%20Esmaeili%20ny.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /></span>Ali Esmaeili disputerar 10 januari, 10:00 i VDL, Chalmers Tvärgata 4c. <span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Avhandlingens titel: </span><span style="background-color:initial">Modelling of cyclic and viscous behaviour of thermomechanically loaded pearlitic steels; Application to tread braked railway wheel </span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nedan följer den populärvetenskapliga beskrivningen (på engelska). <br />För mer information se länkar nedan.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Datorsimuleringar-för-att-prediktera-plasticitet,-sprickinitiering-och-fasomvandlingar-vid-bromsning-av-järnvägshjul-.aspx" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></span></div> <div><span style="background-color:initial">There are about 1 million </span>kilometers<span style="background-color:initial"> of railway rail lines and about 25-50 million wheels in service in the world. Due to increasing demands (such as axle loads, running speeds of trains, </span>etc.)<span style="background-color:initial"> the maintenance costs have increased in </span>the recent<span style="background-color:initial"> years. Accounting for the enormous size of the railway network and the number of wheels, even 1% cost reductions translate to a huge amount of money for infrastructure managers and train operators. Furthermore, the performance of rails and wheels is important for the safety of railway operation. Hence, a grand challenge for the metallurgists, engineers, and railway managers is to minimize the causes of rail and wheel damage and failures.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div>Due to the geometry of the railway rails and wheels, a typical wheel-rail contact surface is merely the size of a coin. The material in the vicinity of this contact is subjected to very high loads. These loads are generated due to axle loads that can be from 10 tonnes up to 40 tonnes (for heavy duty railways) and also frictional forces in the rail-wheel interface caused by train acceleration, braking, and curving. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Add to that the frictional heat generated between brake block and wheel during braking or between wheel and rail during braking and acceleration which might result in elevated temperatures up to 500℃. In severe cases, such as malfunctioning traction systems, temperatures might even reach 800-1000℃. These complex loading conditions might result in damage and failure of the rail and wheel material causing major maintenance costs in the railway industry.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>To be able to understand load limits (e.g. the maximum allowed train axle loads), to plan an efficient maintenance schedule and also to improve the components’ design for obtaining sufficiently long life of the components, we need to have a good understanding of the material behaviour in the components under operational conditions.</div> <div><br /></div> <div>Due to high strength, high wear resistance and relatively low cost, pearlitic steels are widely used for railway rails and wheels. In this thesis, an effort has been made to develop material models that are able to numerically simulate the behaviour of the pearlitic steel in railway wheels when subjected to mechanical and thermal loads. These models are used to simulate different scenarios of railway operational conditions and for study of possible damage mechanisms that might result in failure of the wheel material.</div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>More about Ali:</div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/ali-esmaeili-8a249138/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Linkedin </a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ali-esmaeili.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers profile </a></div> <div><br /></div> ​​Wed, 19 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/responsible-consumption-and.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/responsible-consumption-and.aspxHållbar konsumtion och produktion<p><b>​​Göteborgs miljövetenskapliga centrum presenterar i en julkalender de 17 globala hållbarhetsmålen. Den 12:e luckan öppnas av Anneli Selvefors vid Design &amp; Human Factors.</b></p><div>Anneli Selvefors forskning handlar om hur de produkter vi använder oss av i vardagslivet kan designas så att de bidrar till minskad resursanvändning samt är attraktiva att återanvända.<br /></div> <div><br /></div> <div>Se intervjun med Anneli: <a href="https://gmv.chalmers.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018">https://gmv.chalmers.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 12 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/I-en-nära-framtid-kan-en-mängd-olika-produkter-utformas-och-förberedas-för-produktion-mer-effektivt-än-idag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/I-en-n%C3%A4ra-framtid-kan-en-m%C3%A4ngd-olika-produkter-utformas-och-f%C3%B6rberedas-f%C3%B6r-produktion-mer-effektivt-%C3%A4n-idag.aspxI en nära framtid kan en mängd olika produkter utformas och förberedas för produktion mer effektivt än idag<p><b>​Jonas Landahl, doktorand vid avdelningen för produktutveckling IMS, har studerat samspelet mellan produkter och produktionssystem för att förbättra möjligheten att snabbt bedöma producerbarhet av nya produktkoncept. Jonas disputerar 11 december och nedan följer den populärvetenskapliga beskrivningen (på engelska). För mer information se länkar nedan.</b></p>​​<span style="background-color:initial"><strong>Platform Design for Producibility</strong></span><div><strong>Early-Stage Modeling and Assessment Support</strong></div> <div><br /></div> <div>In the near future, a variety* of products can be designed and prepared for production more efficiently than today. Such a future state is possible by creating a backup structure of neatly packaged design and production information in which future product ideas can be included to be quickly compared for their value. Perhaps you’ve once identified a problem that you’ve used your imagination to solve by outlining a design solution? It’s quite demanding to go from idea to physical solution. Even professional engineers struggle to include every imaginable aspect of a design. Luckily, design engineers have plenty of tools that can help them detail the ideal performance of a product. The problem is that designing the performance of a product is not enough to make the physical product behave as intended. Good performance on paper is quite often achieved at the expense of bad production, poor product quality and dissatisfied customers. So the design must be modified when the product is near its final completion, which often results in mediocre performance, mediocre production and mediocre product quality, as well as a broken budget. Shouldn’t engineers know better and include production aspects earlier so that they can carry out both good design and production? Well, to be fair, engineers today don’t have the supportive tools necessary to include production aspects early on while simultaneously designing a variety of product concepts. This research has therefore focused on the interplay of products and production systems to present new knowledge in the form of theoretical models, engineering methods and a practical tool that enables the creation of a backup structure of neatly packaged design and production information to be reused in and adapted for new design problems. Some future challenges are identified and need to be addressed before a variety of products can be designed and prepared for production more efficiently than in current industrial practice. To know more about this, you are more than welcome to acquaint yourself with the content of this thesis.</div> <div> </div> <div>* Why variety? Well, because the likelihood that a product variant among a variety can meet the needs of any given customer is higher than for a single product, manufacturers can increase market share and become more profitable by offering variety.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/506087"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="/en/staff/Pages/jonas-landahl.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Jonas Landahl​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Public defence</strong></span><br /></div> <div>2018-12-11 10:00</div> <div>Virtual Development Laboratory</div> <div>Opponent: Prof. Niels Henrik Mortensen, Department of Mechanical Engineering, Technical University of Denmark, Lyngby, Denmark​</div> <div><br /></div> Fri, 30 Nov 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Materialkarakterisering-av-kolfiberkomposit-för-krockmodellering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Materialkarakterisering-av-kolfiberkomposit-f%C3%B6r-krockmodellering.aspxMaterialkarakterisering av kolfiberkomposit för krockmodellering<p><b>​Thomas Bru, industridoktorand (RISE SICOMP) vid avdelningen för material- och beräkningsmekanik IMS, disputerar 30 november. Nedan följer den populärvetenskapliga beskrivningen (på engelska). För mer information se länkar nedan.</b></p><strong> </strong><span style="background-color:initial"><strong>Popular science description</strong></span><div><br /></div> <div>In 2015, the transport sector contributed to nearly 30% of the total EU-28 greenhouse gas emissions. The figure decreases to 21% if international aviation and maritime emissions are excluded. The transport industry must therefore find solutions to reduce its impact on climate change.</div> <div><br /></div> <div>A promising method to reduce the weight of vehicles and therefore to their CO2 emissions is to introduce components made of lightweight composite materials, in particular carbon fibre reinforced plastics. On medium size cars, weight savings as high as 35% can be achieved by replacing steel structures with structures made of composite materials, and so without any loss in mechanical performances (strength and stiffness). In addition, it has been shown that composites structures can potentially absorb more energy than metallic structures in crash situations. Higher energy absorption in crash yields higher safety of the occupants thanks to reduced deceleration loads.</div> <div><br /></div> <div>Unfortunately, reliable simulation of the crash behaviour of composite structure has been identified as one the bottle necks for the introduction of composite materials in cars. With the aim of increasing the level of confidence in crash simulations, physical tests must be carried out in order to 1) extract relevant material properties to input to the simulation tools and to 2) validate the predictions of the numerical crash simulations.</div> <div><br /></div> <div>In this work, a simple test method is developed to experimentally characterise the crushing behaviour of composites. The experimental results are compared the simulation results obtained from a project conducted in parallel to this thesis. The aim of the simulations is to pre-emptively predict the crushing behaviour of composite structures in order to optimise their design in terms of energy absorption and to reduce the number of physical tests which are associated with high costs. In addition, experimental methods are developed with the aim of extracting material parameters required as input to material models in simulation codes. It is important to carefully measure the mechanical response of composite materials under shear forces (shear forces are pairs of equal and opposing forces acting on opposite sides of an object, like the forces created when using a pair of scissors). Therefore, a methodology is proposed to characterise the shear response of composite materials and to calibrate crash models for composites from the measured shear response.</div> <div><br /></div> <div><strong>Länkar:</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/505312"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen </a></div> <div><a href="https://se.linkedin.com/in/thomas-bru-01127262"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />LinkedIn Thomas Bru </a></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Disputation</span></div> <div>2018-11-30 10:00</div> <div>VDL, Tvärgata 4C, Chalmers</div> <div>Opponent: Prof. Ivana Partridge, University of Bristol, UK​​</div></div> <div><br /></div> Tue, 20 Nov 2018 01:00:00 +0100