Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 11 Jan 2019 13:45:18 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Europa-satsar-på-Göteborg-för-innovation-inom-tillverkningsindustri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Europa-satsar-p%C3%A5-G%C3%B6teborg-f%C3%B6r-innovation-inom-tillverkningsindustri.aspxEuropa satsar i Göteborg för innovation i industrin<p><b>​Göteborg blir ett av fem europeiska centra i det nya nätverket för innovation och utbildning i framtidens industriföretag. European Institute of Innovation &amp; Technology, EIT, beslutade 5 december att satsa 450 miljoner Euro för att skapa det nya EIT Manufacturing. Pengarna går till konsortiet där Chalmers, AB Volvo, Sandvik och forskningsinstitutet RISE samarbetar med 46 andra EU-partners.</b></p><div><span style="background-color:initial">Målet är att lyfta europeisk industri till en så hög nivå att EU kan möta den stenhårda, globala konkurrensen om kunder och jobb kring tillverkningsindustrin. EIT Manufacturing skall skapa kraftfulla innovationsmiljöer, avancerade utbildningar och massiva fortbildningsinsatser.</span><br /></div> <div>– Det är otroligt viktigt för svensk och europeisk industri att kunna konkurrera på en global marknad. Chalmers är stolta över att vara nordeuropeisk värd för en så kraftfull satsning på industriell innovation, utbildning och fortbildning. EIT Manufacturing kommer att stärka Chalmers förmåga att göra nytta för ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <div>Huvudkontoret för EIT Manufacturing placeras i Paris. Programmets fem innovationscentra skall finnas på Lindholmen i Göteborg samt i Wien, Milano, Bilbao och Darmstadt.</div> <div>– Konkurrensen var tuff. Men vårt konsortium kunde tydligt visa hur industri, akademi och institut kan samarbeta över hela Europa, för att skapa entreprenörskap, nya företag och jobb, säger Johan Stahre, professor vid Chalmers, som har koordinerat den nordeuropeiska gruppen i det vinnande konsortiet.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><a href="mailto:johan.stahre@chalmers.se">
Johan Stahre</a>, professor, Chalmers, och nordeuropeisk koordinator för EIT manufacturing, 031-772 12 88
</div> <div><a href="mailto:klaus.beetz@siemens.com">Klaus Beetz</a>, ordförande för EIT manufacturing</div> <div>
</div> <div><strong>Mer om: EIT Manufacturing
</strong></div> <div>EIT Manufacturing är en sjuårig satsning, med start i januari 2019. Programmet skall vara i full drift 2020. Med parternas medfinansiering omfattar investeringen totalt två miljarder euro. Strategiska mål är att träna upp medarbetare och engagera studenter, bygga effektivare innovationssystem, genomdriva full digitalisering, sätta individuella kunders efterfrågan i fokus och göra industritillverkning och produkter säkrare, mer miljövänliga, mer hälsosamma och hållbara ur alla tänkbara aspekter. Resurser för innovation, utbildning och fortbildning kommer efter hand att göras tillgängliga för alla intresserade företag, universitet och institut.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer på EIT:s hemsida: <a href="https://eit.europa.eu/eit-community/eit-manufacturing">Leading manufacturing innovation is made by Europe</a></div> <div><br /></div> <div>Samt i pressmeddelande: <a href="https://eit.europa.eu/newsroom/eit-announces-two-innovation-communities-manufacturing-urban-mobility">EIT announces two winning innovation communities in manufacturing and urban mobility​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Mer om: EIT, European Institute of Innovation &amp; Technology
</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">EIT är en oberoende organisation inom EU, med huvudkontor i Budapest, som sattes upp 2008 för att stärka innovation och entreprenörskap över hela Europa. EIT har sedan dess successivt finansierat och lanserat nätverk av universitet, forskningslabb och företag i satsningar med fokus på klimat, digitalisering, mat, hälsa, energi, råmaterial, tillverkning och urban mobilitet.</span><br /></div> <div><a href="https://eit.europa.eu/">Läs mer på: EIT:s hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 10 Jan 2019 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Datorsimuleringar-för-att-prediktera-plasticitet,-sprickinitiering-och-fasomvandlingar-vid-bromsning-av-järnvägshjul-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Datorsimuleringar-f%C3%B6r-att-prediktera-plasticitet,-sprickinitiering-och-fasomvandlingar-vid-bromsning-av-j%C3%A4rnv%C3%A4gshjul-.aspxDatorsimuleringar för att prediktera plasticitet, sprickinitiering och fasomvandlingar vid bromsning av järnvägshjul<p><b>​​Ali Esmaeili, doktorand vid avdelningen för material- och beräkningsmekanik IMS, undersöker och föreslår i sin avhandling modeller för beteende hos perlitiska stål i järnvägshjul.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Datorsimuleringar-för-att-prediktera-plasticitet,-sprickinitiering-och-fasomvandlingar-vid-bromsning-av-järnvägshjul-.aspx" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Ali%20Esmaeili%20ny.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /></span>Ali Esmaeili disputerar 10 januari, 10:00 i VDL, Chalmers Tvärgata 4c. <span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Avhandlingens titel: </span><span style="background-color:initial">Modelling of cyclic and viscous behaviour of thermomechanically loaded pearlitic steels; Application to tread braked railway wheel </span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nedan följer den populärvetenskapliga beskrivningen (på engelska). <br />För mer information se länkar nedan.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Datorsimuleringar-för-att-prediktera-plasticitet,-sprickinitiering-och-fasomvandlingar-vid-bromsning-av-järnvägshjul-.aspx" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></span></div> <div><span style="background-color:initial">There are about 1 million </span>kilometers<span style="background-color:initial"> of railway rail lines and about 25-50 million wheels in service in the world. Due to increasing demands (such as axle loads, running speeds of trains, </span>etc.)<span style="background-color:initial"> the maintenance costs have increased in </span>the recent<span style="background-color:initial"> years. Accounting for the enormous size of the railway network and the number of wheels, even 1% cost reductions translate to a huge amount of money for infrastructure managers and train operators. Furthermore, the performance of rails and wheels is important for the safety of railway operation. Hence, a grand challenge for the metallurgists, engineers, and railway managers is to minimize the causes of rail and wheel damage and failures.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div>Due to the geometry of the railway rails and wheels, a typical wheel-rail contact surface is merely the size of a coin. The material in the vicinity of this contact is subjected to very high loads. These loads are generated due to axle loads that can be from 10 tonnes up to 40 tonnes (for heavy duty railways) and also frictional forces in the rail-wheel interface caused by train acceleration, braking, and curving. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Add to that the frictional heat generated between brake block and wheel during braking or between wheel and rail during braking and acceleration which might result in elevated temperatures up to 500℃. In severe cases, such as malfunctioning traction systems, temperatures might even reach 800-1000℃. These complex loading conditions might result in damage and failure of the rail and wheel material causing major maintenance costs in the railway industry.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>To be able to understand load limits (e.g. the maximum allowed train axle loads), to plan an efficient maintenance schedule and also to improve the components’ design for obtaining sufficiently long life of the components, we need to have a good understanding of the material behaviour in the components under operational conditions.</div> <div><br /></div> <div>Due to high strength, high wear resistance and relatively low cost, pearlitic steels are widely used for railway rails and wheels. In this thesis, an effort has been made to develop material models that are able to numerically simulate the behaviour of the pearlitic steel in railway wheels when subjected to mechanical and thermal loads. These models are used to simulate different scenarios of railway operational conditions and for study of possible damage mechanisms that might result in failure of the wheel material.</div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>More about Ali:</div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/ali-esmaeili-8a249138/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Linkedin </a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ali-esmaeili.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers profile </a></div> <div><br /></div> ​​Wed, 19 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/responsible-consumption-and.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/responsible-consumption-and.aspxHållbar konsumtion och produktion<p><b>​​Göteborgs miljövetenskapliga centrum presenterar i en julkalender de 17 globala hållbarhetsmålen. Den 12:e luckan öppnas av Anneli Selvefors vid Design &amp; Human Factors.</b></p><div>Anneli Selvefors forskning handlar om hur de produkter vi använder oss av i vardagslivet kan designas så att de bidrar till minskad resursanvändning samt är attraktiva att återanvända.<br /></div> <div><br /></div> <div>Se intervjun med Anneli: <a href="https://gmv.chalmers.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018">https://gmv.chalmers.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 12 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/I-en-nära-framtid-kan-en-mängd-olika-produkter-utformas-och-förberedas-för-produktion-mer-effektivt-än-idag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/I-en-n%C3%A4ra-framtid-kan-en-m%C3%A4ngd-olika-produkter-utformas-och-f%C3%B6rberedas-f%C3%B6r-produktion-mer-effektivt-%C3%A4n-idag.aspxI en nära framtid kan en mängd olika produkter utformas och förberedas för produktion mer effektivt än idag<p><b>​Jonas Landahl, doktorand vid avdelningen för produktutveckling IMS, har studerat samspelet mellan produkter och produktionssystem för att förbättra möjligheten att snabbt bedöma producerbarhet av nya produktkoncept. Jonas disputerar 11 december och nedan följer den populärvetenskapliga beskrivningen (på engelska). För mer information se länkar nedan.</b></p>​​<span style="background-color:initial"><strong>Platform Design for Producibility</strong></span><div><strong>Early-Stage Modeling and Assessment Support</strong></div> <div><br /></div> <div>In the near future, a variety* of products can be designed and prepared for production more efficiently than today. Such a future state is possible by creating a backup structure of neatly packaged design and production information in which future product ideas can be included to be quickly compared for their value. Perhaps you’ve once identified a problem that you’ve used your imagination to solve by outlining a design solution? It’s quite demanding to go from idea to physical solution. Even professional engineers struggle to include every imaginable aspect of a design. Luckily, design engineers have plenty of tools that can help them detail the ideal performance of a product. The problem is that designing the performance of a product is not enough to make the physical product behave as intended. Good performance on paper is quite often achieved at the expense of bad production, poor product quality and dissatisfied customers. So the design must be modified when the product is near its final completion, which often results in mediocre performance, mediocre production and mediocre product quality, as well as a broken budget. Shouldn’t engineers know better and include production aspects earlier so that they can carry out both good design and production? Well, to be fair, engineers today don’t have the supportive tools necessary to include production aspects early on while simultaneously designing a variety of product concepts. This research has therefore focused on the interplay of products and production systems to present new knowledge in the form of theoretical models, engineering methods and a practical tool that enables the creation of a backup structure of neatly packaged design and production information to be reused in and adapted for new design problems. Some future challenges are identified and need to be addressed before a variety of products can be designed and prepared for production more efficiently than in current industrial practice. To know more about this, you are more than welcome to acquaint yourself with the content of this thesis.</div> <div> </div> <div>* Why variety? Well, because the likelihood that a product variant among a variety can meet the needs of any given customer is higher than for a single product, manufacturers can increase market share and become more profitable by offering variety.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/506087"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="/en/staff/Pages/jonas-landahl.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Jonas Landahl​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Public defence</strong></span><br /></div> <div>2018-12-11 10:00</div> <div>Virtual Development Laboratory</div> <div>Opponent: Prof. Niels Henrik Mortensen, Department of Mechanical Engineering, Technical University of Denmark, Lyngby, Denmark​</div> <div><br /></div> Fri, 30 Nov 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Materialkarakterisering-av-kolfiberkomposit-för-krockmodellering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Materialkarakterisering-av-kolfiberkomposit-f%C3%B6r-krockmodellering.aspxMaterialkarakterisering av kolfiberkomposit för krockmodellering<p><b>​Thomas Bru, industridoktorand (RISE SICOMP) vid avdelningen för material- och beräkningsmekanik IMS, disputerar 30 november. Nedan följer den populärvetenskapliga beskrivningen (på engelska). För mer information se länkar nedan.</b></p><strong> </strong><span style="background-color:initial"><strong>Popular science description</strong></span><div><br /></div> <div>In 2015, the transport sector contributed to nearly 30% of the total EU-28 greenhouse gas emissions. The figure decreases to 21% if international aviation and maritime emissions are excluded. The transport industry must therefore find solutions to reduce its impact on climate change.</div> <div><br /></div> <div>A promising method to reduce the weight of vehicles and therefore to their CO2 emissions is to introduce components made of lightweight composite materials, in particular carbon fibre reinforced plastics. On medium size cars, weight savings as high as 35% can be achieved by replacing steel structures with structures made of composite materials, and so without any loss in mechanical performances (strength and stiffness). In addition, it has been shown that composites structures can potentially absorb more energy than metallic structures in crash situations. Higher energy absorption in crash yields higher safety of the occupants thanks to reduced deceleration loads.</div> <div><br /></div> <div>Unfortunately, reliable simulation of the crash behaviour of composite structure has been identified as one the bottle necks for the introduction of composite materials in cars. With the aim of increasing the level of confidence in crash simulations, physical tests must be carried out in order to 1) extract relevant material properties to input to the simulation tools and to 2) validate the predictions of the numerical crash simulations.</div> <div><br /></div> <div>In this work, a simple test method is developed to experimentally characterise the crushing behaviour of composites. The experimental results are compared the simulation results obtained from a project conducted in parallel to this thesis. The aim of the simulations is to pre-emptively predict the crushing behaviour of composite structures in order to optimise their design in terms of energy absorption and to reduce the number of physical tests which are associated with high costs. In addition, experimental methods are developed with the aim of extracting material parameters required as input to material models in simulation codes. It is important to carefully measure the mechanical response of composite materials under shear forces (shear forces are pairs of equal and opposing forces acting on opposite sides of an object, like the forces created when using a pair of scissors). Therefore, a methodology is proposed to characterise the shear response of composite materials and to calibrate crash models for composites from the measured shear response.</div> <div><br /></div> <div><strong>Länkar:</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/505312"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen </a></div> <div><a href="https://se.linkedin.com/in/thomas-bru-01127262"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />LinkedIn Thomas Bru </a></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Disputation</span></div> <div>2018-11-30 10:00</div> <div>VDL, Tvärgata 4C, Chalmers</div> <div>Opponent: Prof. Ivana Partridge, University of Bristol, UK​​</div></div> <div><br /></div> Tue, 20 Nov 2018 01:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Missar-vi-möjligheten-att-återanvända-redan-befintlig-kunskap-och-om-så-är-fallet-–-spelar-det-någon-roll.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Missar-vi-m%C3%B6jligheten-att-%C3%A5teranv%C3%A4nda-redan-befintlig-kunskap-och-om-s%C3%A5-%C3%A4r-fallet-%E2%80%93-spelar-det-n%C3%A5gon-roll.aspxMissar vi möjligheten att återanvända redan befintlig kunskap och om så är fallet – spelar det någon roll<p><b>​Daniel Stenholm, doktorand vid avdelningen för produktutveckling IMS, diskuterar frågan om återanvändande av befintlig kunskap i sin avhandling.</b></p>Daniel disputerar 13 november och nedan följer den populärvetenskapliga beskrivningen (på engelska). För mer information se länkar nedan.<div><div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Reuse of Engineering Knowledge</h2> <div><em>Perspectives on Experience-Based Codified Knowledge in Incremental Product Development</em></div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Do we miss the opportunity to reuse past knowledge and does it really matter?</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div>Do any of the following situations sound familiar? </div> <div><ol><li>You have been hearing about the baby boomer retirement for years and now it is on your doorstep or already going on. Senior managers and experts are retiring and it is challenging to fill their places. A lot of projects will be delayed or cancelled for lack of experienced employees. Some of what they know may perhaps be obsolete. But how much? And what parts? What knowledge can and should be passed along and reused by less experienced colleagues? <br /></li> <li>You have been hiring talented young engineers over the past few years, but they are… different. These Gen-Y individuals, or Millennials, are impatient to move up the organizational ladder and do not expect to spend twenty years in the same organization. They have some great new ideas, such as using social media to interact with colleagues. But how do you integrate them efficiently into the organizational culture while making sure that they apply existing organizational knowledge? <br /></li> <li>Your product development teams are scattered around the globe. It is great that someone in East Asia or the U.S. is working while your team members in Europe are asleep – and your electronic communication systems allow you to get really quick responses to a given specific problem. But how do you advance and promote individuals and teams from competence to expertise given that experts are so dispersed?<br /></li></ol></div> <div><br /></div> <div></div> <div>All these scenarios have a common challenge: How can business-critical, experience-based knowledge of experts become valuable for an organization through efficient reuse of this knowledge over time? </div> <div><br /></div> <div></div> <div>This thesis primarily focuses on dynamically capturing and reusing the knowledge that is the most critical for an organization and presents a practical approach to improve domain-specific knowledge flow over time. </div> <div>Moreover, the focus is about a particular subset of knowledge that has been built up from corporate-specific and mostly undocumented experience normally contained inside the heads of senior workers.  </div> <div><br /></div> <div></div> <div>Not only capturing what you might call Know-what but also what the most valuable practitioners have learned about Know-how, along with the reason behind – Know-why. This expertise includes such skills as the ability to diagnose and anticipate problems and making swift and wise decisions and actions. Such knowledge has a major benefit to an organization and will become invaluable into the future, hence the need to transfer it to the next generation of engineers.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=dansten"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="http://linkedin.com/in/danielstenholmdotcom"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Daniel Stenholm, LinkedIn</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Produktutveckling, IMS </a></div> <div><br /></div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> Text: Daniel Stenholm/Kate Larsson<br /></div> <div>Foto: <a href="http://robinlundin.com/">Robin Lundin​</a><br /><div><br /></div></div></div> ​​Wed, 07 Nov 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/prisad-arbetsmiljöuppsats-i-handergonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/prisad-arbetsmilj%C3%B6uppsats-i-handergonomi.aspxPrisad arbetsmiljöuppsats i handergonomi<p><b>​Examensarbetet ”Hand-ergonomi i tidiga faser av produktionsutveckling” har tilldelats stipendiet Utmärkt arbetsmiljöuppsats. Arbetet belyser att brister i tidiga faser av produktutveckling kan få stora konsekvenser för operatörer i montering.</b></p><div>​<span>​Priset delas gemensamt ut till studenterna Anna Collinder och Erik Ekstrand som får mottaga 15 000kr. Anna och Erik har läst masterprogrammet <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Production-Engineering.aspx" title="Production Engineering">Production Engineering</a> och haft <a href="/sv/sok/Sidor/default.aspx?q=cecilia+berlin">Cecilia Berlin</a> som handledare. Vi på Institutionen för industri- och materialvetenskap gratulerar till den goda insatsen! <br /></span></div> <div><br /></div> <div><em><strong>Juryns motivering:</strong></em> ”Olika typer av handskador är fortfarande ett arbetsmiljöproblem hos operatörer i monteringsarbete vid produktion av bilar. För att komma till rätta med dessa problem behövs verktyg för att kunna förutsäga risker för handskador i tidig produktionsutveckling av anläggningar. Syftet med detta arbete var att hitta förklaringar till varför handskador uppkommer i produktion. Målet var att utforma rekommendationer till produktionsutvecklare så att risken för skador minskas.</div> <div><br />– Om vårt arbete på något sätt kan bidra till att minska den kraftutövning som operatörers händer utsätts för dagligen så har vi verkligen nått vårt mål. Att vinna detta pris är fantastiskt roligt och känns som ett bra steg på vägen och vi är jätteglada för att detta område nu uppmärksammas, säger Anna Collinder.</div> <div><br /></div> <div>– Avdelningarna på företaget vi tittade på var medvetna om de ergonomiska riskerna som vi även påvisade, men aldrig tidigare hade någon tagit ett helhetsgrepp och kombinerat forskning med skadestatistik, studiebesök och intervjuer på det sätt vi gjorde, säger Erik Ekstrand.<br /></div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Höga tryckkrafter med händerna<br /></h4></div> <div>Resultatet visade att merparten av problemen orsakades av att monteringsarbetet innebär att montörerna måste utveckla höga tryckkrafter med händerna. Lösningsförslag var bland annat att utbilda om handergonomi och dela kompetens mellan alla berörda parter, samt starta utveckling kring hur man kan simulera uppkomna tryckkrafter. Också att testa ny teknologi som smarta handskar till operatörerna föreslås.</div> <div><br /></div> <div>Arbetet är av stort allmänintresse och blev en ögonöppnare både för studenter och företag vad gäller området. Det har en tydlig koppling till arbetsmiljö och bidrar till kunskapsläget vad gäller handergonomi och produktionsutformning, speciellt inom bilindustrin. </div> <div><br /></div> <div>Arbetet visar på tydligt formulerade frågeställningar med grundläggande teorianknytning till ergonomi, väl beskrivna metoder, omfattande empiri och en trovärdig resultatpresentation. Studenterna förevisar också en kritisk och reflekterande diskussion kring uppnått resultat och slutsatser. </div> <div><br /></div> <div>Lösningsförslaget visar på att ett systemperspektiv har beaktats, där aspekter kopplade till både människa, teknik och organisation (MTO) behandlas.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/255244-hand-ergonomics-in-early-phases-of-production-development">Ladda ner uppsatsen</a><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Om priset</h3> <div>Prevent och AFA Försäkring delar varje år ut stipendiet Utmärkt arbetsmiljöuppsats på 15 000 kronor till studenter på ingenjörsutbildningar och samhällsvetenskapliga utbildningar. </div> <div><br />Syftet med stipendiet är att uppmärksamma arbetsmiljöfrågorna på högskolor och universitet i landet. Handledare och examinatorer har möjlighet att nominera en studentuppsats om arbetsmiljö skrivna av studenter på ingenjörsutbildningar och samhällvetenskapliga utbildningar. Varje examinator/handledare får skicka in max ett bidrag. </div> <div><br />Examensarbetet ska omfatta minst 15 högskolepoäng och vara skrivet av en till två personer. Det ska ha genomförts under det senaste läsåret och blivit godkänt senast i juni samma läsår. <br /></div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.prevent.se/om-prevent/arrangemang/utmarkt-arbetsmiljouppsats/">https://www.prevent.se/om-prevent/arrangemang/utmarkt-arbetsmiljouppsats/</a></div> <div><br /><span><span style="display:inline-block"></span></span></div>Fri, 19 Oct 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspxAirbus i samarbete kring multifunktionella material<p><b>Chalmers har fått en ordentlig förstärkning när det gäller multifunktionella material och teknologier med fokus på flygindustri. Dr. Peter Linde, forskningsingenjör hos en av världens största flygplanstillverkare, Airbus, har tillträtt som adjungerad professor på Institutionen för industri och materialvetenskap. Ett samarbete som började med en lång promenad till ett avsides hotell.</b></p><p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Peter-Linde_02_500x750_foto%20Carina%20Schultz.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:15px 10px;width:220px;height:330px" /><br />Under den långa promenaden till hotellet insåg Peter Linde och <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/leifas.aspx">Leif Asp</a> att de delade många frågor kring forskningen inom lätta material och sedan detta första möte 2008 i Toulouse har de hållit kontakten.  Leif Asp, professor i <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-berakningsmekanik/Sidor/Lättviktsmaterial-och-strukturer.aspx">Lättviktsmaterial och strukturer</a>, <span style="background-color:initial">såg att det fanns mycket att vinna på ett utökat samarbete med Airbus och påbörjade arbetet för den adjungerade professuren. </span><br /></p> <p>Lindes långa verksamhet inom material- och kompositforskning innebär att han är väl förtrogen med Airbuskoncernens många utmaningar inom området, något som blir en stor tillgång för Chalmers. </p> <p>I början av september 2018 installerades Peter Linde, <a href="http://company.airbus.com/careers/Our-locations/Hamburg.html">Airbus Operations Hamburg</a>, <span style="background-color:initial">där han är ”Airframe Architecture and Integration Research Engineer. Tjänsten som adjungerad professor är på 20% och placerad hos avdelningen för Material- och beräkningsmekanik, som leds av Leif Asp.</span></p> <p><em>Bild: Peter Linde, nytillträdd adjungerad professor på Institutionen för industri- och materialvetenskap. I hans imponerande CV finns studier vid ETH Zürich, Stanford, University of California Los Angeles (spets mot industrisamverkan inom flyg) och University of California Berkeley (pionjärer inom finita element-metoder). </em><em style="background-color:initial">Foto: Carina Schultz</em></p> <p><br /><strong>Världsledande forskning om strukturella batterier </strong><br /></p> <p>Avtalet har tagit tid att utforma eftersom professuren måste vara relevant för Chalmers och samtidigt bidra till ett mervärde för Airbus. Ett skäl för samarbetet, som Peter Linde säger är absolut avgörande, är spjutspetsforskningen som Leif Asps forskargrupp tillsammans med kollegor vid KTH bedriver inom området multifunktionella kompositer för energilagring.</p> <p></p> <p>–  Ja, det stämmer att vi är världsledande inom området <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx">strukturella batterier</a>. Inför avtalet gjorde Airbus en så kallad Technology watch där man identifierade potentialen i vår forskning. Den sammanfaller med ett av Airbus egna strategiska forskningsområden; integrerad energilagring. Airbus såg potentialen och har därför valt att ingå avtal med oss, säger Leif Asp.</p> <p><br /><strong>Önskan om bredare samarbete med Chalmers</strong><br /></p> <p>Med avtalet i hamn hoppas Leif Asp att Chalmers ska få ett mycket bredare gränssnitt mot Airbus. Asp tror att det blir fler gemensamma projekt på kompositer, men han önskar också att forskningssamarbetet breddas. Det finns många forskningsområden inom Chalmers som är intressanta för Airbus. </p> <p>–  En av viktig talang hos Peter Linde är hans förmåga att se möjliga samarbeten och skapa nätverk som driver innovation i industrin. Han är helt enkelt bra på teknik, politik och att få saker att hända, säger Leif Asp.</p> <p><br /><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/EFANX_viewpoint-2-HD_BSJ_20180201.jpeg" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:476px" /></b><em></em></p> <p><em><br /></em></p> <p><em>Installationsföreläsningens titel var ”Emerging Materials and Technologies for Multifunctional Application in Environmentally Friendly Aircraft”. E-Fan-X (bilden) är den andra generationens forskningsflygplan inom Airbuskoncernen, där man testar elektrisk framdrivining. E-Fan-X är ett modifierat BAE 146 med fyra motorer, varav en elektrisk. Energin för framdrivningen är hybridbaserad; gasturbin samt batteri. Den första flygningen är planerad 2019. Föregångaren E-Fan var tvåsitsig med 2 elmotorer och energilagring i batterier. Dess premiärtur ägde rum 2014. Foto: Airbus</em></p> <p><em></em><i><br /></i><strong>Lättare plan ger miljövinster</strong><br />Huvuddelen av Peter Lindes tid läggs på arbetet som Topic Manager för EU projektet <a href="/en/projects/Pages/Structural-pOweR-CompositEs-foR-futurE-civil-aiRcraft-QSORCERERQ.aspx">SORCERER</a>, där Chalmers är en av fyra partners.<br /></p> <p>–  I projektet vill man utveckla en lättviktskomposit med inbyggd elektrisk energilagring, tänkt för framtida elektriska och hybrid-elektriska flygplan. Bakgrunden är behovet av mer miljövänliga lätta flygplan där vikten kan reduceras genom integrerade batterier i struktur, hytt och system.</p> <p><span style="background-color:initial">–  Jag kommer dessutom att via Airbus engagemang i projektet</span> <a href="http://www.cleansky.eu/">Clean Sky​</a> få tillfälle att träffa möjliga nya samarbetspartners till Chalmers och Airbus, säger Peter Linde.<br /><br /><strong>Examensarbeten med fokus på tunna skikt</strong></p> <p>Andra intressanta och närbesläktade forskningsområden som Linde nämner är grafen samt additiv tillverkning för viktreducering och multifunktionalitet för delar. Men till en början vill han fördjupa området kompositer byggda av tunna skikt. Peter Linde fortsätter: ​ <br />–  Tillsammans med Leif Asp och <a href="/sv/Personal/Sidor/martin-fagerstrom.aspx">Martin Fagerström</a>, kommer jag att förbereda en del examensarbeten. Vi har också börjat handleda en doktorand tillsammans och det kan bli aktuellt att föreläsa för masterstudenterna under senare delen av deras utbildning.<br /><br /><strong>En ständigt lärande student</strong><br />När nyheten om professuren kom ut hörde många i Peter Lindes stora kontaktnät av sig. En som redan gratulerat är professor <a href="https://web.stanford.edu/group/sacl/people/tsai.html">Stephen W. Tsai</a> vid Stanford, nestor inom kompositmaterial, med vilken Peter har haft ett innovativt utbyte under senare år.<br />–  Jag har också fått hälsningar från min gamla professor <a href="https://www.ethz.ch/en/the-eth-zurich/organisation/who-is-who/retired-professors/details.html?persid=77106">Hugo Bachmann</a> vid ETH Zürich (Eidgenössische Technische Hochschule), som lyckönskar mig till att ha fått en sådan fin tjänst vid ett så välrenommerat lärosäte, säger Peter Linde skrattande och fortsätter: <br />–  Det här känns mycket bra! Framförallt kommer jag som adjungerad professor att få ägna mig åt mina stora intressen – att bygga nätverk och stilla min nyfikenhet. Jag ser mig själv som en ständig student, avslutar Peter Linde.</p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Installation-adj-prof-Peter-Linde_20180904_13_750x477.png" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:435px" /><br /><em><br /></em></p> <p><em>Dr. Peter Linde gav under sin installationsföreläsning en liten återblick på Airbus historia och teknologiska framgångar. Ett exempel var försäljningssuccén Airbus A320 där målet på runt 300 sålda plan vida överträffades och landade på  8000. Avslutningsvis presenterade han sina tankar om framtida utveckling av nya material som till exempel multifunktionella kompositer för energilagring. Foto: Carina Schultz</em><br /><br /><a href="https://flic.kr/s/aHsmox113f" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se mer bilder från installationen</a> </p> <p><a href="/sv/institutioner/ims/kalendarium/Sidor/Peter-Linde.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om installationsföreläsningen</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi​​</a></p> <p><br /><em>Text: Carina Schultz</em>​<br /></p>Fri, 05 Oct 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/battre-svetsmetoder-minskar-flygets-koldioxidutslapp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/battre-svetsmetoder-minskar-flygets-koldioxidutslapp.aspxBättre svetsmetoder minskar flygets koldioxidutsläpp<p><b>​Flyget står idag för runt 2 % av världens totala koldioxidutsläpp men andelen väntas stiga. I jakten på att minska utsläppen samarbetar forskare från Chalmers med GKN Aerospace och Högskolan Väst för att hitta nya tillverkningslösningar för motorer. I en ny doktorsavhandling presenteras resultat från studier av titanlegeringar och mekaniska egenskaper hos olika svetsprocesser.</b></p>​<span style="background-color:initial">Flygindustrin är på jakt efter lösningar som minskar utsläppen av koldioxid och att minska flygplanets vikt är grundläggande för att lyckas. En flygmotor väger mycket men genom nya tillverkningsmetoder kan den minska.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Ett sätt är att svetsa ihop flera smådelar till en större komponent i stället för att gjuta den i ett helt stycke. I en ny doktorsavhandling av Sakari Tolvanen presenteras studier som har jämfört de mekaniska egenskaperna hos svetsar gjorda i olika svetsprocesser för att få en bättre förståelse för hur och varför det ibland uppstår defekter hur defekterna påverkar svetsarnas mekaniska egenskaper.</div> <div><br /></div> <div>Man kan tänka sig att svetsning är en gammal teknik som har lämnat labbstadiet sedan länge men eftersom kraven förändras behöver tillverkningstekniken utvecklas. <span style="background-color:initial">Tillverkningsteknologier av stora flygmotorkomponenter vidareutvecklas nu för att förbättra materialutnyttjandet, minska kostnaderna och tillåta designflexibilitet. Svetsning har en viktig roll i utvecklingen eftersom det medger att man kan sätta ihop flera delkomponenter för att skapa en stor struktur. Detta tillvägagångssätt ger mindre skrotat material och möjliggör konstruktion av lättare och mer funktionella komponenter, vilket i sin tur resulterar i minskad miljöpåverkan både i produktionsfasen och i motorns användningsfas.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Welding-processes-comparison.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></span></div> <div><em>Titanlegeringar är lätta att svetsa ihop med flera vanliga processer, såsom tungsten inertgassvetsning (TIG), plasmabågsvetsning (PAW), elektronstrålesvetsning (EBW) och laserstrålesvetsning (EBW). Svetsningsprocesser karakteriseras generellt av värmekällans intensitet. Denna figur illustrerar de olika egenskaperna hos de ovan nämnda svetsprocesserna och hur de påverkar penetreringen av svetsen.</em><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Sakari Tolvanen har i sin doktorsavhandling undersökt vad som händer när två metallkomponenter gjorda av titanlegeringar svetsas ihop. Titanlegeringar används ofta inom flygindustrin, främst på grund av deras överlägsna kombination av hög hållfasthet och låg vikt. Sakari har bland annat analyserat hur den kemiska kompositionen påverkar resultatet.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten från mina studier hjälper till att förstå de faktorer som påverkar mikrostrukturen och vad som leder till defekter. Det gör det möjligt att välja och optimera inte bara svetsningsprocessen utan också basmaterialet. Vilken kombination av process och material man använt, avgör om resultatet blir bra, säger Sakari Tolvanen. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Fracture%20surface%20of%20a%20fatigue%20specimen_400pxl.jpg" alt="Sprickbildning" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><em>I ett flygplan vill du inte att svetsarna ska spricka. Genom att undersöka toppografin på sprickytan kan information om orsaken till sprickbildningen och dess mekanismer avslöjas. Utmattningsprocessen delas upp i olika steg, dvs sprickbildning, sprickutbredning och slutlig fraktur. Denna figur visar en sprickbildning vid en por (crack initiation), ett relativt platt sprickutbredningsområde kring där sprickan bildades (crack propagation area) och den slutliga sprickytan. Genom att lära sig mer om hur sprickor uppträder, kan de undvikas.</em><br /><br /></div> <div>Titanlegeringar återfinns exempelvis i utrustning för landning, inre komponenter i vingarna och för komponenter i fläkt- och kompressorsektionerna av flygmotorer.</div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div>Läs mer om transportsektorns koldioxidutsläpp i <a href="https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg3/ipcc_wg3_ar5_chapter8.pdf" title="Länk till IPCC" target="_blank">IPCCs klimatutredning från 2014​</a>.</div> <div>Studierna som Sakari Tolvanen har genomfört har skett inom ramen för ett forskningsprojekt lett av GKN Aerospace:</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=6130">Bildande av defekter vid svetsning och deras inverkan på mekaniska egenskaper hos Ti-6Al-4V och Ti-6Al-2Sn-4Zr-2Mo</a></div> <div><br /></div> <div>Läs hela doktorsavhandlingen här: </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/504433">Welding of Ti-6Al-4V: Influence of welding process and alloy composition on microstructure and properties</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Sakaris handledare var <a href="/en/staff/Pages/uta-klement.aspx">professor Uta Klement</a> från Chalmers tekniska högskola och professor Robert Pederson från Högskolan Väst.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Nina Silow</em></div> <em> </em><div><em>Bilder i artikel: från Sakari Tolvanens avhandling</em></div> <div><br /></div></div>Mon, 01 Oct 2018 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Internationell-utmärkelse-till-Johan-Malmqvist,-IMS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Internationell-utm%C3%A4rkelse-till-Johan-Malmqvist,-IMS.aspxInternationell utmärkelse till Johan Malmqvist, IMS<p><b>​Fyra frågor till Johan Malmqvist, professor vid Institutionen för industri- och materialvetenskap som nyligen tagit emot Leonardo da Vinci-medaljen vilken delas ut av SEFI (European Society for Engineering Education)​.</b></p><p class="chalmersElement-P"><strong>​</strong><span><strong>Grattis Johan, en mycket hedrande utmärkelse, du måste vara stolt?</strong></span></p> <div><span style="background-color:initial">– Ja, <a href="https://www.sefi.be/2018/10/02/prof-johan-malmqvist-receives-the-leonardo-da-vinci-medal-from-sefi/">Leonardo da Vinci-medaljen​</a> är den högsta utmärkelsen SEFI delar ut. Den delas ut en gång per år till en nu levande person som på ett utmär</span><span style="background-color:initial">kande sätt bidragit till utvecklingen av ingenjörsutbildning på universitetsnivå och gjort skillnad internationellt. Så självklart är jag mycket stolt!</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Du fick medaljen för dina insatser för utvecklingen av ingenjörsutbildning i stort och ditt arbete inom CDIO?</strong></p> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Min grund ligger i min forskning vilken fokuserar på metodik och IT-stöd för produktutveckling.</span><br /></div> <div> </div> <div>Jag brinner för att utveckla ingenjörsutbildningen, och för att lyfta fram produktutveckling i utbildningen. Som ett led i detta var jag med att starta CDIO-initiativet, Conceive, Design, Implement, Operate (CDIO). CDIO är ett internationellt initiativ som syftar till att utveckla ett ramverk för förbättring och utveckling av ingenjörsutbildningen över hela världen.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag var tillsammans med Ed Crawley (2000-2012) respektive Ron Hugo (2012-2017) en av två &quot;co-directors&quot; från starten år 2000 till år 2017. Under denna period växte CDIO-initiativet från ett projekt med de fyra grundande partnerna till en global organisation med över 140 samverkande institutioner (se till exempel Malmqvist, Hugo &amp; Kjellberg, 2015). Den årliga internationella CDIO konferensen, nu på sitt 14 år, lockar vanligtvis cirka 300 deltagare.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Berätta mer om CDIO</strong></p> <div> </div> <div>– CDIO står för ”Conceive, Design, Implement, Operate” och det är egentligen en beskrivning av produkters livscykel. Från att identifiera behov av en produkt, till att planera vad som ska utvecklas, till att tillverka, marknadsföra, använda, underhålla och så småningom eliminera produkten. De flesta ingenjörer har en specialiserad roll i någon del av den processen. Man arbetar som konstruktör, beredare, programmerare etc. Men för att vara en bra ingenjör måste man kunna samarbeta med personer utmed hela produktlivscykeln. Att ha förståelsen för att de beslut som jag tar kan ha konsekvenser för andra samt hur man bäst kan hjälpa till. Utbildningen ska ske i nära samverkan med företag och samhälle med syftet att förbereda studenterna i sin framtida ingenjörsroll, där de i sin framtida ska kunna verka som drivkraft för en hållbar framtid.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi startade CDIO-initiativet tillsammans med två andra svenska universitet och ett amerikanskt: Chalmers tekniska högskola, KTH Kungliga Tekniska Högskolan och Linköpings universitet samt MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA. Utgångspunkten var att ingenjörsutbildningen hade blivit alltmer distanserad från praktiskt ingenjörsarbete. Visionen för CDIO-initiativet var att utbilda studenter som kombinerar en djup förståelse för de tekniska grunderna med förmågan och att kunna ta en ledande roll vid utformningen, implementering, drift och underhåll av nya produkter och processer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad är ditt fokus framöver?</strong></p> <div> </div> <div>– Jag har precis avgått som utbildningsområdesledare för Chalmers MATS- område  &quot;Maskinteknik, mekatronik och automatisering, design samt sjöfart och marin teknik&quot;. Nu har jag tagit över som Masterprogramansvarig för Product Development och fortsätter naturligtvis att verka inom CDIO initiativet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om:</strong></div> <div><div><a href="/sv/personal/Sidor/johan-malmqvist.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Johan Malmqvist</a></div> <div><a href="https://www.sefi.be/2018/10/02/prof-johan-malmqvist-receives-the-leonardo-da-vinci-medal-from-sefi/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Leonardo Da Vinci medaljen till Johan Malmqvist​</a></div> <div><a href="https://www.sefi.be/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />SEFI, European Society for Engineering Education​</a></div> <div><a href="http://cdio.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />CDIO.org</a></div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Product-Development.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Product Development, Masterprogram</a></div></div> <div><a href="/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Chalmers Masterprogram​</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> ​​​​​​​Fri, 28 Sep 2018 20:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Tuff-race-för-nya-masterstudenter-i-produktutveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Tuff-race-f%C3%B6r-nya-masterstudenter-i-produktutveckling.aspx​Tufft race för årets kull av produktutvecklare<p><b>​Med ett begränsat urval av bland annat frigolit, gummiband, kugghjul och en stor portion uppfinningsrikedom, byggde de nya masterstudenterna racingfordon till den avslutande tävlingen PD Classic Race.</b></p><div>Under en krävande vecka har masterstudenterna vid Product Development byggt små fordon som ska bemästra en svår bana med bland annat asfalt, is, vatten och grus. Årets tävling var jämn men till slut kunde domarna Lars Almefelt, <span>Kanishk Bhadani<span style="display:inline-block"></span></span> och Ali Davoodi kora två vinnare.</div> <div> </div> <div>I klassen ”Design and Innovation” vann Team Purple Pearl (bild 1 nedan), med motiverande plus i kanten för robust konstruktion, skyddande platshuv över elektroniken och dödskallar som designelement.</div> <div> </div> <div>Team Rally Ralf (bild 2 längst ner) tog hem priset i klassen &quot;Performance&quot;, som med en klassisk, nedtonad design vann tack vare jämna snittider i racen. </div> <div> </div> <div>Tävlingsansvarig och handledare under veckan var Luisa Zlatoidska, som går andra året på masterprogrammet Product Development.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://flic.kr/s/aHsmpVtNVD">Bilder från byggnation och tävling <br /></a></div> <div> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left">Text och foto: Carina Schultz<span style="display:inline-block"></span></div> <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/PD-Classic_master_180907_028_750x428.png" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:386px" /><br />Team Purple Pearl</div> <div><br /><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/PD-Classic_master_180907_040_750x476.png" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:434px" /></span></div> <div> Team Rally Ralf</div> <div><br /></div> Wed, 19 Sep 2018 19:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/EU--och-handelsminister-besökte-institutionen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/EU--och-handelsminister-bes%C3%B6kte-institutionen.aspxEU- och handelsminister Ann Linde besökte Chalmers<p><b>​I samband med installationsföreläsningen 4 sep, besökte EU- och handelsminister Ann Linde Institutionen for industri- och materialvetenskap för att få en kort presentation av det nya samarbetet med Airbus och forskarna på avdelningen för Material- och beräkningsmekanik.</b></p>​-    Jag är väldigt stolt över att min kusin, Peter Linde, Airbus, nu blir adjungerad professor på Chalmers. Det finns stora samhällsutmaningar där forskningssamverkan med industrin är viktig. Sverige har ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsland och det kräver utveckling inom många områden. Forskningen på lättviktsmaterial och lägre bränsleförbrukning är ett exempel. <br /><br />Vilka frågor är aktuella nu, med tanke på situationen i omvärlden?<br />-    Det värsta hotet just nu är om vi går in i handelskrig. Sverige är mycket exportberoende och ungefär hälften av vår BNP kommer just från export. Dessutom går 70% av exporten till EU:s inre marknad, så när Storbritannien nu lämnar blir det en oerhört svår utmaning för Sverige. Storbritannien är t ex vårt största exportland för tjänster. Och samarbeten med universitet och industrier kommer att försvåras.<br /><br />-    Det jag har fått höra om idag har varit oerhört spännande. Jag hoppas jag får möjlighet att komma hit igen, avslutar Ann Linde. <br /><br /><em>Text och foto: Carina Schultz</em>Thu, 06 Sep 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/chalmersprofessor-invald-som-fellow-i-internationell-akademi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/chalmersprofessor-invald-som-fellow-i-internationell-akademi-.aspxChalmersprofessor invald som Fellow i internationell akademi<p><b>​Professor Rikard Söderberg har valts in som Fellow i den internationella vetenskapliga akademin för produktionsteknik, CIRP. Urvalet baseras på en lång och rigorös process som garanterar högsta möjliga akademiska standard.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Nyligen samlades medlemmarna i den internationella vetenskapliga akademin för produktionsteknik, CIRP, till ett stormöte i Japan. Vid mötet valdes <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/rikard-soderberg.aspx">professor Rikard Söderberg</a>, prefekt vid <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">institutionen för industri- och materialvetenskap</a> och föreståndare för forskningscentrumet <a href="/en/centres/wingquist/Pages/default.aspx">Wingquist Laboratory​</a>, in som Fellow i organisationen.</span><div><br /><div><span style="background-color:initial">– </span>Det känns oerhört hedrande att bli nominerad och invald som Fellow i CIRP, säger Rikard Söderberg. Det är ett erkännande av den forskning som jag och min forskargrupp bedriver inom geometrisäkring och robust konstruktion.</div> <div><br /></div> <div>Rikard Söderberg är professor i produkt-och produktionsutveckling och med sin forskning fokuserar han på att minimera effekten av geometrisk variation. Det inkluderar områden som industridesign, visualisering, robust konstruktion, statistisk variationssimulering, optimering, montering modellering och analys, mätberedning och analys av mätdata.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.cirp.net/">CIRP - The International Academy For Production Engineering</a> är en världsledande organisation inom produktionsteknisk forskning och ligger i framkant inom design, optimering, styrning och hantering av processer, maskiner och system. Mer och mer av verksamhetens uppmärksamhet riktas mot utmaningar som hållbar produktion, miljöpåverkan av ny teknik och tillverkningsaspekter av globaliseringen. Akademin har ett begränsat medlemskap baserat på demonstrerad excellens inom forskning och har omkring 600 akademiska och industriella medlemmar från 50 industriländer. Fellows är internationellt erkända vetenskapsmän som valts in att vara medlemmar i CIRP på livstid.</div> <div><br /></div> <div>Nomineringen av Rikard Söderberg stöttades av professor Torsten Kjellberg från KTH, professor Hoda ElMaraghy från University of Windsor i Kanada, professor Luc Mathieu från École normale supérieure Paris-Saclay i Frankrike och Professor Eric Lutters från University of Twente i Holland.</div> <div><br /></div> <div><br /></div></div> <div><em>Text: Nina Silow</em></div> <div><em>Foto: Anna-Lena Lundqvist</em></div>Mon, 03 Sep 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-och-Chalmers-anordnar-konferens-om-framtida-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-och-Chalmers-anordnar-konferens-om-framtida-transporter.aspxVolvo och Chalmers anordnar konferens om framtida transporter<p><b>​Hallå där, Åsa Valadi, projektledare för Volvokoncernens partnerskapskonferens som Chalmers är värd för i år, och som går av stapeln den 11-13 september. Framtida transporter är temat, vad händer mer?</b></p><strong>​Vilka är det som samlas?</strong><br />Det är Volvokoncernens akademiska partners, där Chalmers är ett av fem utvalda lärosäten. De övriga är Penn State University i USA, INSA Lyon i Frankrike och Mälardalens och Skövdes högskolor i Sverige. Tillsammans med representanterna för AB Volvo blir vi omkring 50 deltagare.<br /><br /><strong>Vad kommer de här tre dagarna att handla om?</strong><br />Syftet är att samlas för att utveckla gemensamma forskningsidéer på temat &quot;omställning till framtida transporter&quot;. Fokus är bland annat nya bränslen, autonoma transporter och digitaliserad produktion. En session handlar om att utveckla idéer för nya industrinära studentprojekt. Utöver workshops i de parallella sessionerna blir det även studiebesök på AstaZero och på Volvo Bus Experience Center. Tredje dagen samkör vi med Chalmers initiativseminarium om elektromobilitet.<br /><br /><strong>Vad innebär ett sådant här samarbete för Chalmers?</strong><br />Chalmers har en stark tradition av att samarbeta med industrin. I analyser som mäter forskningssamverkan med industrin t ex CWTS Leiden ranking hamnar Chalmers återkommande bland de tio bästa i världen. Denna konferens är ytterligare ett konkret bevis för hur vi knyter samman forskare och studenter med industrins behov för att möta samhällsutmaningar. Projekten handlar till exempel om hållbara transportsystem och om trafiksäkerhet.<br /><br /><strong>Vad hoppas ni att det ska ge deltagarna?</strong><br />Vi hoppas att konferensen kommer att stärka det redan goda samarbetet som finns mellan Volvokoncernen och deras akademiska partners samt inspirera till nya forskningsprojekt och studentsamarbeten som kan bidra till hållbara transporter framöver.<br /><br /><strong>Chalmers har sedan många år tillbaka ett samarbete om studentprojekt med Penn State University. Kan du berätta lite mer om det?</strong><br />Projekten är samarbeten på BSc-nivå mellan Chalmers, Volvokoncernen och Penn State University. Volvo bidrar med projektförslag med frågeställningar de vill ha hjälp med, varefter studentgrupper bestående av tre studenter från varje lärosäte och en handledare på varje lärosäte samarbetar under vårterminen via Skype för att hantera frågeställningarna och föreslå lösningar. Mot slutet av terminen skriver studenterna en gemensam projektrapport. Volvokoncernen har hittills bidragit med finansiering så att de båda studentgrupperna kunnat besöka varandra och lyssna på projektpresentationerna i slutet av våren. Det är mycket uppskattat.<br /><br /><br /><br /><em>Intervju: Nina Silow</em><br /><em>Foto: Carina Schultz</em>Thu, 30 Aug 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-sätter-standard-för-plaståtervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-s%C3%A4tter-standard-f%C3%B6r-plast%C3%A5tervinning.aspxStandardisering bäddar för bättre plaståtervinning<p><b>I Sverige används  knappt 1 miljon ton plast per år. Andelen återvunnen plast är relativt hög jämfört med andra EU-länder. Men ambitionerna är högre, inte minst mot bakgrund av de tuffa materialåtervinningkrav som börjar gälla 2020. För att effektivisera det cirkulära flödet behövs ett gemensamt språk, en standard, för återvinning av plast. SIS, Svenska Standardsinstitutet, har antagit utmaningen och professor Antal Boldizar ingår i expertgruppen.</b></p><div><span>Plast är ett komplext och omdiskuterat material sett ur miljöperspektiv. Ett brett spektrum av plastmaterial används allmänt i tillverkningsindustri eftersom det är relativt resurseffektivt, designvänligt och lätt. Bland nackdelarna finns det fossilbaserade och den mycket långa nedbrytningsprocessen. Källsortering är här ett viktigt första steg till att få plasten att ingå i det cirkulära systemet och användas igen för nya ändamål.</span></div> <span><div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/300x200-plastskrap.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Plakar, rör och annat skräpstdun" style="margin:5px 15px" />Chalmers har stark kompetens inom området, exempelvis Antal Boldizar, professor vid avdelningen för konstruktionsmaterial som fokuserar på miljöanpassade polymera konstruktionsmaterial. Han leder forskargruppen Polymera material och kompositer inriktad på studier av sambandet mellan struktur, bearbetning och funktionella egenskaper hos polymera material, exempelvis polymera kompositer förstärkta med cellulosafibrer. Återvinning av plast och användning av bioplaster är andra starka områden.</div> <div> </div> <div><strong>Sverige tar täten för ny och gemensam standard</strong></div> <div>När Sverige via SIS tar ett samlat grepp kring framtida hållbar plastanvändning, är Antal en av experterna i gruppen som ska arbeta kring terminologin och standardiseringen av återvunnen plast.</div> <div>-    Det här ser jag fram emot. Det är ett angeläget område både för samhälle och industri. Enkelt uttryck kan man säga att standardisering är det industriella språket, säger Antal och fortsätter:</div> <div>-    Det finns ett stort behov av en tydlig terminologi. Många nya begrepp används lite hur som helst. Inte minst industrin har ett stort behov av större klarhet när det gäller termer och standarder.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Johan%20Dahlgren%20SIS.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Johan Dahlgren, projektledare vid SIS" style="margin:5px 20px;width:200px;height:198px" />Johan Dahlgren (t h), projektledare på SIS, instämmer:</div> <div>-    Vi arbetar för tydligare definitioner kring plast i en cirkulär ekonomi. Det är viktigt att alla aktörer i värdekedjan använder samma terminologi, bland annat för att kunna jämföra och utvärdera resultat. Man kan se standard som en gemensam lösning på ett återkommande problem. Det ligger ju i allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförstånd och slippa uppfinna hjulet varje gång. </div> <div> </div> <div><strong>Många olika perspektiv behövs</strong></div> <div>Johan Dahlgren berättar vidare att det övergripande målet för arbetsgruppen är att bidra till en framtida hållbar plastanvändning. Ett nyckelområde är plaståtervinning, men också bioplaster ingår i intresseområdet.</div> <div>-    Standardisering är ofta tillämpad forskning och starkt kopplad till akademins verksamhet. Dessvärre har inte alltid universitet och högskolor möjlighet att delta i SIS kommittéer på grund av deltagaravgiften, säger Johan Dahlgren. Samtidigt är det viktigt att så många perspektiv som möjligt finns med för att standarderna ska bli bra. Det är därför värdefullt att Antal Boldizar är med och bidrar med kunskap och åsikter från sitt forskningsperspektiv.  </div> <div> </div> <div><strong>Återvunnen plast från elektronikskrot</strong></div> <div>Normalt tar det mellan 1,5 – 3 år för en standard att utvecklas. Som ett första steg kartlägger man behoven av standardisering inom området och den rapporten förväntas vara tillgänglig i slutet av 2019. Vilka frågeställningar finns nu i starten?</div> <div>-    I nuläget återvinns ca 40 % av plast i Sverige. En stor och lättillgänglig del av svensk återvinning kommer från produktionsspill, dvs det som blir över efter tillverkning. Det finns en god anledning till det – materialet har inte blivit kontaminerat eller åldrats. Det är så gott som nyvara, med kända egenskaper och lätt att använda vid tillverkning. Men hur stor andel återvunnet från uttjänta produkter kan användas? säger Antal och fortsätter:</div> <div>-    För ett par år sedan hade vi <a href="http://www.mdpi.com/2313-4321/1/1/101">ett lyckat projekt</a> där Erik Stenvall, tidigare doktorand hos oss, tittade på återvunnen plast från elektronikskrot. Erik visade att 100 % återvunnet kan användas, men också att processparametrar behöver ändras ganska mycket jämfört med processer för nyvaror.</div> <div>-    Nu hoppas jag hoppas bidra till en klarare bild av återvunna materials tekniska duglighet, t ex lämplig smältbearbetning och de funktionella egenskaper som kan nås.  I det här sammanhanget är vi särskilt intresserade av att samverka med industrin och få bättre möjligheter att arbeta med processer i stor skala, avslutar Antal Boldizar.</div> <div> </div> <div><em></em></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/antal-boldizar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Antal Boldizar</a><span><span></span><strong><br /></strong></span><a href="https://research.chalmers.se/publication/214392"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span><span>Återvunnen plast från elektronikskrot<span></span></span></span></a><span><br /><a href="https://sis.se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/svensk-medverkan-i-standardisering-inom-miljoaspekter-av-plast/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om SIS</a><br /><br /><strong>FAKTA</strong></span><span><strong><strong> - </strong>SIS arbetsgrupp för miljöaspekter av plast </strong></span><strong></strong> </div></span><p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Deltagare: </strong>Avfall Sverige, Borealis, Chalmers, Electrolux, Fortum Waste Solutions, Håll Sverige Rent, IKEM, Mondi, Naturskyddsföreningen, Perstorp, Ragn-Sells, RISE, SIS, SPIF, Swerea IVF, Tetra Pak, och Trioplast</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Gruppen påverkar innehåll för nya standarder som CEN- och ISO samt utvecklar underlag för nya standarder (t ex provningsmetoder, processer, terminologi, klassificeringar)</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><em>Text Carina Schultz</em><span></span></span></span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><em> </em></p> <p class="chalmersElement-P"><span><em>Foto: </em></span><span><em>Sten Jansin</em></span><span><em> (porträtt Johan Dahlgren)</em> <em>samt Carina Schultz</em><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 14 Aug 2018 10:00:00 +0200