Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 14 Jun 2018 21:40:08 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-sätter-standard-för-plaståtervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-s%C3%A4tter-standard-f%C3%B6r-plast%C3%A5tervinning.aspxStandardisering bäddar för bättre plaståtervinning<p><b>I Sverige används ca 900 000 ton plast per år men återvinningen är för låg för att klara de tuffa materialåtervinningkrav som börjar gälla 2020. För att effektivisera det cirkulära flödet behövs ett gemensamt språk, en standard, för återvinning av plast. SIS, Svenska Standardsinstitutet, har antagit utmaningen och professor Antal Boldizar ingår i expertgruppen.</b></p><div><span>Plast är ett komplext och omdiskuterat material sett ur miljöperspektiv. Den används relativt allmänt i tillverkningsindustri eftersom den är ett resurseffektivt, designvänligt och lätt material. Bland nackdelarna är att det är fossilbaserat och har en mycket lång nedbrytningsprocess. Källsortering är här ett viktigt första steg till att få plasten att ingå i det cirkulära systemet och användas igen för nya ändamål. </span></div> <span><div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/300x200-plastskrap.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Plakar, rör och annat skräpstdun" style="margin:5px 15px" />Chalmers har stark kompetens inom området, exempelvis Antal Boldizar, professor vid avdelningen för konstruktionsmaterial som fokuserar på miljöanpassade polymera konstruktionsmaterial. Hans forskargrupp Polymera material och kompositer studerar struktur, bearbetning och funktionella egenskaper hos bland annat polymera kompositer med cellulosafibrer. Återvinning av plast och användning av bioplaster är andra starka områden. </div> <div> </div> <div><strong>Sverige tar täten för ny och gemensam standard</strong></div> <div>När Sverige via SIS tar ett samlat grepp kring framtida hållbar plastanvändning, är Antal en av experterna i gruppen som ska arbeta kring terminologin och standardiseringen av återvunnen plast.</div> <div>-    Det här ser jag fram emot. Det är ett viktigt område både för samhälle och industri. Enkelt uttryck kan man säga att standardisering är det industriella språket, säger Antal och fortsätter:</div> <div>-    Det finns ett stort behov av en tydlig terminologi. Det finns idag många begrepp i branschen och de används lite hur som helst. Inte minst industrin har ett stort behov och de efterfrågar större klarhet när det gäller termer och standarder.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Johan%20Dahlgren%20SIS.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Johan Dahlgren, projektledare vid SIS" style="margin:5px 20px;width:200px;height:198px" />Johan Dahlgren (t h), projektledare på SIS, instämmer:</div> <div>-    Vi arbetar för tydligare definitioner kring plast i en cirkulär ekonomi. Det är viktigt att alla aktörer i värdekedjan använder samma terminologi, bland annat för att kunna jämföra och utvärdera resultat. Man kan se standard som en gemensam lösning på ett återkommande problem. Det ligger ju i allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförstånd och slippa uppfinna hjulet varje gång. </div> <div> </div> <div><strong>Många olika perspektiv behövs</strong></div> <div>Johan Dahlgren berättar vidare att det övergripande målet för arbetsgruppen är att bidra till en framtida hållbar plastanvändning. Ett nyckelområde är plaståtervinning, men också bioplaster ingår i intresseområdet.</div> <div>-    Standardisering är ofta tillämpad forskning och starkt kopplad till akademins verksamhet. Dessvärre har inte alltid universitet och högskolor möjlighet att delta i SIS kommittéer på grund av deltagaravgiften, säger Johan Dahlgren. Samtidigt är det viktigt att så många perspektiv som möjligt finns med för att standarderna ska bli bra. Det är därför värdefullt att Antal Boldizar är med och bidrar med kunskap och åsikter från sitt forskningsperspektiv.  </div> <div> </div> <div><strong>Återvunnen plast från elektronikskrot</strong></div> <div>Normalt tar det mellan 1,5 – 3 år för en standard att utvecklas. Som ett första steg kartlägger man behoven av standardisering inom området och den rapporten förväntas vara tillgänglig i slutet av 2019. Vilka frågeställningar finns nu i starten?</div> <div>-    I nuläget återvinns ca 40 % av plast i Sverige. Huvuddelen av svensk återvinning kommer från produktionsspill, dvs det som blir över efter tillverkning. Det finns en god anledning till det – materialet har inte blivit kontaminerat eller åldrats. Det är så gott som nyvara, med kända egenskaper och lätt att återanvända vid tillverkning. Men hur stor andel återvunnet från uttjänta produkter kan användas? säger Antal och fortsätter:</div> <div>-    För ett par år sedan hade vi <a href="http://www.mdpi.com/2313-4321/1/1/101">ett lyckat projekt</a> där Erik Stenvall, tidigare doktorand hos oss, tittade på återvunnen plast från elektronikskrot. Erik visade att 100 % återvunnet kan användas, men också att processparametrar behöver ändras ganska mycket jämfört med nyvaror.</div> <div>-    Nu hoppas jag hoppas bidra till en klarare bild av återvunna materials tekniska duglighet, t ex lämplig smältbearbetning och de funktionella egenskaper som kan nås.  I det här sammanhanget är vi särskilt intresserade av att samverka med industrin och få bättre möjligheter att arbeta i stor skala, avslutar Antal Boldizar.</div> <div> </div> <div><em></em></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/antal-boldizar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Antal Boldizar</a><span><span></span><strong><br /></strong></span><a href="https://research.chalmers.se/publication/214392"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span><span>Återvunnen plast från elektronikskrot<span></span></span></span></a><span><br /><a href="https://sis.se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/svensk-medverkan-i-standardisering-inom-miljoaspekter-av-plast/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om SIS</a><br /><br /><strong>FAKTA</strong></span><span><strong><strong> - </strong>SIS arbetsgrupp för miljöaspekter av plast </strong></span><strong></strong> </div></span><p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Deltagare: </strong>Avfall Sverige, Borealis, Chalmers, Electrolux, Fortum Waste Solutions, Håll Sverige Rent, IKEM, Mondi, Naturskyddsföreningen, Perstorp, Ragn-Sells, RISE, SIS, SPIF, Swerea IVF, Tetra Pak, och Trioplast</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Gruppen påverkar innehåll för nya standarder som CEN- och ISO samt utvecklar underlag för nya standarder (t ex provningsmetoder, processer, terminologi, klassificeringar)</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><em>Text Carina Schultz</em><span></span></span></span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><em> </em></p> <p class="chalmersElement-P"><span><em>Foto: </em></span><span><em>Sten Jansin</em></span><span><em> (porträtt Johan Dahlgren)</em> <em>samt Carina Schultz</em><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 14 Jun 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-tvillingar-säkrar-kvalitet-och-sänker-kostnader.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-tvillingar-s%C3%A4krar-kvalitet-och-s%C3%A4nker-kostnader.aspxDigitala tvillingar säkrar kvalitet och sänker kostnader<p><b>​Ingen kan ha undgått den digitaliseringvåg som pågår just nu, där förväntningarna är stora på en effektiviserad industri med hjälp av stora mängder data och analys. Även användningen av simuleringar har ökat drastiskt de senaste 20 åren. Modellerna har blivit mer noggranna, algoritmerna snabbare och datorerna kraftfullare.</b></p><div>​<img src="/sv/institutioner/ims/nyheter/PublishingImages/Rikard-Soderberg_170x220.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Professor Rikard Söderberg" style="margin:5px 15px" />-    Vi har haft stort fokus på simulering och optimering under många år och är naturligtvis mycket glada för Vinnovas finansieringen av projektet ”Digital tvilling för geometrisäkrad produktion”. Den gör det möjligt att öka användningen av realtids.simulering för att spegla och styra processer, s k digitala tvillingar, säger <a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">Rikard Söderberg</a>, professor i produkt- och produktionsutveckling och fortsätter:</div> <div>-    Vi hoppas även kunna använda metoden i tidiga utvecklingsskeden för att simulera och visualisera effekten av geometrisk variation.</div> <div><br />En digital tvilling är en uppkopplad virtuell kopia av en verklig produkt eller process. Den kan ha olika syften och matas därför med olika realtidsdata. De digitala tvillingarna kopplas trådlöst upp till databaser samt fysisk utrustning och förutspås bli vanliga i framtidens produktionssystem. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Stora datamängder kräver snabbare algoritmer</h5> <div>Samtidigt har utvecklingen av simuleringsmodeller för geometrisäkring pågått under många år och gått från enklare simulering där detaljer antagits stela, till mer avancerade finita element (FEM)-baserade simuleringar. <br /><br />-    De senaste årens arbete har syftat till att i framtiden kunna köra simuleringsmodeller för icke-stel geometrisäkring som digitala tvillingar. Det innebär att en möjlighet att styra både produktionsprocess som produktutveckling på ett mer effektivt sätt, säger professor Söderberg.</div> <div> </div> <div>Men för att fullt ut kunna utnyttja simuleringsmodellerna för geometrisäkring som digitala tvillingar - både i produktion och i tidiga utvecklingsfaser – är det nödvändigt att de vidareutvecklas. Projektet är därför indelat i tre delar: </div> <div> </div> <div>I första delprojektet fokuserar man på att hitta bättre materialmodeller och snabbare algoritmer för användning i realtid. Det innebär en förfining av den digitala tvillingen för att kunna hantera mer avancerade materialegenskaper som multimateriallösningar, dvs lösningar där olika material används i samma delsammansättning eller komponent. Restspänningar, beroende på t ex svetsning av detaljer, inverkar också på geometrisk avvikelse samt variation och måste därför inkluderas i simuleringarna. <br /></div> <div>-    Det innebär att det blir komplexa och krävande beräkningar. Vi behöver därför utveckla snabbare algoritmer för realtidsanvändning, säger Söderberg.</div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Visualisering underlättar beslutsstöd</h5></div> <div>För att använda den digitala tvillingen som beslutsstöd, behöver man visualisera variationen på ett så realistiskt sätt som möjligt. I den andra delen av projektet kompletterar man därför simuleringsmodellerna med Raytracing, 3D-scanning/punktmoln och digitala miljöer. </div> <div>Raytracing innebär ökad realism vid visualisering av tillverkningsvariation och kan användas för stötta beslutsfattandet i tidiga utvecklingsfaser. Scanning resulterar i punktmoln och används idag för att mäta och verifiera komponenter och produkter med stor noggrannhet. Punktmoln kan användas för att jämföra variation i en batch detaljer, men metoden kräver också snabbare och mer effektiva algoritmer på grund av den stora datamängden.<br /></div> <div>Slutligen vill man komplettera med modeller för digital miljö som visualiserar tillverkningsvariationens inverkan på upplevd kvalitet.<br /></div> <div>-    Att effektivt visualisera geometrisk variation kräver ofta att modeller, vyer och data sätts samman till scenarios som sedan utvärderas. Om vi lyckas att automatiskt generera de modellerna skulle vi effektivisera geometrisäkringsprocessen avsevärt. Här har vi stor nytta av den forskning om visuell utvärdering som institutionen bedriver inom Percieved Quality, säger Rikard Söderberg.</div> <div> </div> <div>I det tredje och avslutande delprojektet planeras en förstudie av ett digitalt informationsflöde, en så kallad ”Digital Thread”, för hur framtidens digitala geometrisäkringsprocess skulle kunna se ut. </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Industriellt samarbete och avancerad matematik</h5> <div>DigiGeo-projektet, som startade i början av året, sträcker sig över två år och samlar akademiker, forskningscentrum och industri.</div></div> <div> </div> <div>-    Vi genomför det här projektet i samarbete med Fraunhofer Chalmers Centre som den kompetens inom industriell matematik som krävs avancerade beräkningar och utveckling av algoritmer, säger Söderberg och fortsätter:</div> <div>-    Projektet skulle inte heller vara möjligt utan samarbete med industripartners som Volvo Cars, IKEA, GKN, VA Automotive och RD&amp;T Technology.<br /><br /><em>Text: Carina Schultz</em><br /><em>Foto: Shutterstock (stor bild) och Ann-Lena Lundqvist</em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <div><strong><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=8173" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Digital tvilling för geometrisäkrad produktion</a></strong></div> <div><strong>Projektledare: </strong>Professor Rikard Söderberg, Institutionen för industri- och materialvetenskap</div> <div><strong>Projekttid: </strong>2018-2019</div> <div><strong>Finansiär: </strong>Vinnova / 5 MSEK<br /><br /><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Avdelningen för produktutveckling</a><br /><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/default.aspx"></a></div>Mon, 21 May 2018 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/big-data-forbattrar-analyser-av-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/big-data-forbattrar-analyser-av-material.aspxBig Data förbättrar analyser av material<p><b>​Genom att undersöka en metall eller ett keramiskt materials struktur ända ner på atomnivå är det lättare att förstå och påverka olika materials egenskaper. Men vad ska man leta efter och var? I ett nytt projekt kombinerar professor Uta Klement analyser av Big Data med sitt expertområde materialkaraktärisering. I stället för att leta efter en nål i en höstack tar hon hjälp av datan och hittar avvikelserna, det som behöver undersökas i detalj.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor <a href="/sv/personal/Sidor/uta-klement.aspx" target="_blank">Uta Klement</a> leder en forskargrupp som kallas <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/ytmikro/Sidor/default.aspx">yt- och mikrostrukturteknik</a>. Hon undersöker metaller och olika keramiska materials egenskaper. Det kan röra sig om nano-material, olika typer av beläggningar eller avancerade stål och superlegeringar. Genom att förstå materialens struktur och uppbyggnad går det att uppnå mer hållbara produktionsprocesser och mer hållbara produkter. Dels går det att använda mindre material, dels att använda materialet mer effektivt och längre. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Ett exempel är nya termiska barriärbeläggningar som gör det möjligt att ha högre förbränningstemperaturer i gasturbiner i till exempel flygmotorer, vilket skulle förbättra effektiviteten och resultera i lägre utsläpp.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Profilbilder/Uta%20Klement_170x220.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><strong style="background-color:initial">I ett nytt projekt</strong><span style="background-color:initial">, som handlar om att förbättra slipbarheten av återvunnet stål, samarbetar Uta Klement med en grupp forskare och kombinerar för första gången analyser av big data med materialkarakterisering. Hon berättar vilka fördelar det medför.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span>Våra materialanalyser är ofta inte baserade på en teori utan på ett antagande. I industrin samlar man dock in mycket data vid materialbearbetning. Genom att analysera dessa data kan vi få tips om vad vi ska leta efter i mikrostrukturen. Våra materialvetenskapliga kunskaper hjälper till att tolka datan och därefter kan vi utföra exakta undersökningar istället för att leta efter &quot;nålen i höstacken&quot;.</div> <div><br /></div> <div><strong>Att veta vad man letar efter</strong> är särskilt viktigt i forskningsområden som likt Uta Klement zoomar in på en liten bit av ett material med hjälp av elektronmikroskopi och andra kompletterande tekniker. Att ta hjälp av data kan bli ett genombrott. Det kan bli ett generiskt tillvägagångssätt, säger Uta Klement. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span>Ny och förbättrad karaktäriseringsteknik och möjligheten att tolka resultaten gör att vi kan öka vår kunskap och producera nya och bättre produkter med bättre egenskaper och med bättre utnyttjande av våra resurser. Indirekt är detta viktigt för oss alla.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/uta-klement.aspx" target="_blank">Uta Klement </a>är professor i materialvetenskap med inriktning på elektronmikroskopi. Hon är avdelningschef för <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/Sidor/default.aspx">Material och tillverkning</a> på Chalmers <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">institution för industri- och materialvetenskap</a> och leder dessutom forskargruppen <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/ytmikro/Sidor/default.aspx">Yt- och mikrostrukturteknik</a>. Hon sitter också i styrelsen för Chalmers Venture. </div> <div>Läs mer om projektet ”<a href="file:///groups/ims-kommunikation/03.%20TEXTMATERIAL/02.%20NYHETER/Slipbarhet%20av%20återvunnet%20stål:%20vevaxlar" target="_blank">Slipbarhet av återvunnet stål: vevaxlar</a>” i Chalmers forskningsdatabas. Projektet leds av <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Krajnik.aspx" target="_blank">Peter Krajnik​</a> som är professor i tillverkningsteknik. I projektet medverkar även <a href="/sv/personal/Sidor/Philipp-Hoier-.aspx" target="_blank">Philipp Hoier</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/amir-malakizadi.aspx" target="_blank">Amir Malakizadi</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text och foto: Nina Silow</em></div> <div><br /></div></div>Thu, 17 May 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-topplabb-for-de-nya-smarta-industrijobben-har-oppnat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-topplabb-for-de-nya-smarta-industrijobben-har-oppnat.aspxSveriges topplabb för de nya smarta industrijobben har öppnat<p><b>​Den 8 maj öppnades portarna till Stena Industry Innovation Laboratory på Chalmers campus Lindholmen – ett 1000 kvadratmeter stort testlabb för digitalisering och framtidens jobb inom industrin. Produktionsforskarna Johan Stahre och Åsa Fast-Berglund välkomnar alla hit – ungdomar, studenter, forskare och företag!​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sverige har fått en unik miljö som visar hur framtidens smarta fabriker kan se ut. Labbet kan bli betydelsefullt för utvecklingen av morgondagens digitaliserade industriarbete och påskynda industrins och samhällets digitala transformation. </span><div><br /></div> <div>– Allt fler företag flyttar hem tillverkning till Sverige och Stena Industry Innovation Lab gör nu det steget ännu lättare att ta.  Satsningen går helt i linje med vad regeringen vill åstadkomma med vårt att arbete för att stärka förutsättningarna för svensk industri att utveckla, tillverka och konkurrera på världsmarknaden med bas i Sverige, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.</div> <div><br /></div> <div>Med hjälp av medel från Stenastiftelsen har det som tidigare var ett bibliotek på Chalmers campus Lindholmen förvandlats till ett mångfacetterat laboratorium – Stena Industry Innovation Laboratory, SII-Lab – som rymmer det mesta av det som krävs i den nya industrin, den som brukar kallas industri 4.0. </div> <div><br /></div> <div>– Digitaliseringen förändrar industrin snabbt, men jobben kommer inte att försvinna. I centrum finns fortfarande människor – med alla förväntningar vi har på moderna arbetsplatser, säger professor Johan Stahre, ansvarig för Chalmers nya satsning på industriell digitalisering tillsammans med Åsa Fast-Berglund. </div> <div><br /></div> <div>I smart industriell produktion anpassar sig teknik och verktyg efter medarbetaren. Montörer, operatörer och produktionsutvecklare kan utnyttja sin kreativitet och utföra sitt arbete bättre med hjälp av till exempel VR, 5G och samarbetande robotar. </div> <div><br /></div> <div>– Framtidens digitaliserade arbetsplats har mycket gemensamt med den digitala spelvärlden, säger docent Åsa Fast-Berglund.</div> <div><br /></div> <div>Redan nu prövar både stora och små företag framtidens idéer och teknik tillsammans med Chalmers forskare och studenter på den unika, öppna mötesplatsen SII-Lab. Innovationer och nya affärsmodeller kommer att se dagens ljus i miljön, som är viktig för utbildningen av framtidens ingenjörer och digitaliserings¬experter. Ett stort antal exjobb pågår.</div> <div><br /></div> <div>– Sveriges industri står inför mycket stora produktionsutmaningar. Vi tror att många kan bli inspirerade i den här miljön och därigenom bidra till den digitala transformation som behöver ske, säger Madeleine Olsson Eriksson, styrelseordförande för Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, som har finansierat den kraftigt utökade verksamheten.</div> <div><br /></div> <div>För industrin är testbädden efterlängtad. Effektivitetsförbättringar inom tillverkning sker idag genom innovationer inom digitalisering och automation – och de handlar om ökad flexibilitet, förbättrad kvalitet, sänkta kostnader, miljö- och energivinster, allt som är relevant för att vara konkurrenskraftig, menar SKF:s Alrik Danielson.</div> <div> </div> <div>– Allt detta kan man göra var som helst i världen. Så den här typen av labbverksamhet gör att Sverige får möjligheter att ta tillbaka ett ledarskap på områden där vi har förlorat det, bibehålla och ytterligare förstärka det där vi redan är ledande. Det här är vår chans som industrination, säger Alrik Danielson, vd för SKF.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers rektor Stefan Bengtsson är glad att Stenastiftelsen har velat göra en så stor satsning på det viktiga produktionsområdet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har ett nära samarbete med svensk industri och här öppnas stora möjligheter både för forskning, innovation och utbildning. En viktig pusselbit för att Chalmers fortsatt ska vara en internationellt ledande miljö inom produktionsområdet. Nu kan vi bidra ännu kraftigare till att öka hastigheten i den svenska industrins digitalisering, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">För mer information, kontakta:</h5> <div>Professor Johan Stahre</div> <div>E-post: johan.stahre@chalmers.se</div> <div>Tel: 031-772 1288</div> <div><br />Docent Åsa Fast-Berglund</div> <div>E-post: asa.fasth@chalmers.se</div> <div>Tel: 031-772 3686</div> <div><br /></div> Tue, 08 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxStyrkeområdenas pris till forskning på framtidens energitjänster<p><b>​Hållbarhet, digitalisering och tjänsteinnovation inom energisektorn är ingredienserna i det samverkansprojekt som belönas med styrkeområdenas pris 2018. Chalmersforskarna Árni Halldórsson, Holger Wallbaum, Ida Gremyr och Sofia Börjesson får priset för sitt tvärvetenskapliga samarbete.</b></p>​ <br />Digitaliseringen bidrar till omvälvande förändringar inom nästan alla samhällsområden, som innebär både att vi kan göra saker på nya sätt och att vi kan göra helt nya saker. Samtidigt står vi inför utmaningen att svara på frågan – hur?<br /><br />Inom projektet Energy services: Processes for Innovation, Provision, and Use of Customer Feedback samarbetar forskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /><br />– För energibranschen finns en utmaning att å ena sidan få god omsättning på sin försäljning av förnybar energi, men även sin kompetens och teknik, och samtidigt bidra till kundens energieffektivisering. Därför tittar man på nya sätt att utforma tjänster som ska ge mervärde för kunderna, främja omställningen till hållbar energiförbrukning och garantera fortsatta intäkter, säger projektledare Árni Halldórsson.<br /><br /><strong>Kunder blir nyckelaktörer</strong><br />Genom digital teknik kan kunder och användare bli nyckelaktörer i energibolagens ekosystem, och bidra till fortsatt energieffektivisering. <br /><br />– Ny digital teknik gör att vi i större utsträckning än tidigare kan mäta, till exempel med hjälp av sensorer, samla in data och analysera företeelser. Det ger oss möjligheter att utforma nya innovativa tjänster, säger Ida Gremyr.<br /><br />I projektet har forskarna påbörjat en kartläggning av processer och behov genom hela kedjan från energileverantör, fastighetsägare/förvaltare till kund, för att dra viktiga erfarenhet till grund för framtidens energitjänster.<br /><br />– Tanken är att tjänsternas utformning kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att påverka kundernas beteenden. Det är även intressant att analysera vilka förutsättningar som krävs för att nya typer av tjänster ska kunna etableras, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>En efterfrågad pilotstudie</strong><br />Projektet är en pilotstudie som möjliggjorts genom såddfinansiering från styrkeområde Energi, och arbetet bedrivs i nära samarbete med Göteborg Energi. <br /><br />– Här har vi en chans att kliva rakt in hos Göteborg Energi och försöka förstå deras perspektiv, likaså kund- och användarsidan, och utifrån det försöker vi konceptualisera. Vi vet ännu inte var det tar vägen, det finns ingen färdig mall, vi navigerar med våra respektive perspektiv, säger Sofia Börjesson.<br /><br />– Det som tydligt framträder är att frågan är mycket angelägen. Alla vet att det här arbetet måste göras men exakt vad som behövs är komplext, det berör olika kompetenser, system, människor, affärsmodeller och teknik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><strong>Forskningen uppmärksammas i utbildningen</strong><br />Framtidens tjänster skapar förstås också komplexitet vid inköp och upphandling, något som Árni Halldórsson har föreläst om genom Chalmers Professional Education. I övrigt ser de att området tjänsteutveckling ännu inte har så stort genomslag i utbildningen på Chalmers.<br /><br />– Det är många nya ämnesområden som uppstår och som ännu inte ingår i Chalmers kurser. Men det finns redan idag utbildningsmoment där det kan ingå, till exempel genom exjobb, eller helt enkelt genom att vår forskning uppmärksammas i undervisningen, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><strong>Intressant för alla branscher</strong><br />Forskarna ser redan nu att det finns möjligheter till fortsatt samarbete efter att deras pilotstudie är avslutad. <br />– Det projekt vi bedriver inom hållbarhet och digitalisering kan gå att tillämpa på andra kontexter. Då öppnas många dörrar – inom många olika branscher, säger Árni Halldórsson.<br /><br />De är alla överens om att styrkeområdena har en viktig roll att spela genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten på Chalmers. Det ger förutsättningar till kunskapsutbyte och förnyelse.<br />– Nya kontakter kan dessutom minska trösklarna för samarbete i våra infrastrukturer, där man själv kanske inte alltid ser att man är efterfrågad, säger Holger Wallbaum.<br /><br />– Och såddfinansiering från styrkeområdet utgör den lilla knuff som får samarbetet att hända, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><br /><strong>Pristagarna </strong><br /><a href="/en/staff/Pages/sofia-borjesson.aspx" target="_blank">Sofia Börjesson</a>, professor, vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på organisering och ledning av innovation i etablerade strukturer och förutsättningar för innovation. <br /><br /><a href="/en/staff/Pages/ida-gremyr.aspx">Ida Gremyr</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på kvalitets- och tjänsteutveckling, tjänsteinnovation och processer för ökad kundinteraktion.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/arni-halldorsson.aspx">Árni Halldórsson</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Han forskar på service supply chains, kund-leverantörrelationer och energieffektivisering.<br /><br /><a href="/en/staff/Pages/holger-wallbaum.aspx">Holger Wallbaum</a>, professor i hållbart byggande vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han forskar på hållbara strategier för byggnadsbeståndet samt energieffektiva och smarta infrastrukturer.<br /><br /><br /><br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 2 juni 2018.<br /> <br />Text: Malin Ulfvarson<br />Foto: Johan Bodell<br />Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-nya-topplabb-for-smarta-industrijobb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-nya-topplabb-for-smarta-industrijobb.aspxSveriges nya topplabb för smarta industrijobb invigs<p><b>​Den 8 maj öppnas portarna till Stena Industry Innovation Laboratory, SII-Lab, en 1 000 kvadratmeter stor nationell testbädd för industrins digitalisering och framtidens jobb – mitt i hjärtat av det nyindustriella Sverige. Näringsminister Mikael Damberg inviger på Chalmers campus Lindholmen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sverige har fått en unik miljö som blir betydelsefull för utvecklingen av morgondagens digitaliserade industriarbete och som påskyndar industrins och samhällets digitala transformation. </span><div><br /></div> <div>Med hjälp av medel från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur har det som tidigare var ett bibliotek på Chalmers campus Lindholmen förvandlats till ett mångfacetterat laboratorium – Stena Industry Innovation Laboratory – som rymmer det mesta av det som krävs i den nya industrin, den som brukar kallas industri 4.0.</div> <div><br /></div> <div>Digitaliseringen förändrar snabbt industrin men jobben kommer inte att försvinna. I centrum finns fortfarande människor – med alla förväntningar vi har på moderna arbetsplatser. I smart industriell produktion anpassar sig teknik och verktyg efter medarbetaren. Montörer, operatörer och produktionsutvecklare kan utnyttja sin kreativitet och utföra sitt arbete bättre med hjälp av till exempel VR, 5G och samarbetande robotar.</div> <div><br /></div> <div>– Ungdomar, studenter, forskare och företag – alla kommer att kunna dra nytta av labbet. Både stora och små företag har möjlighet att pröva nya idéer och teknik tillsammans med forskare på den här unika, öppna mötesplats som Chalmers nu erbjuder. Här skapas innovationer och nya affärsmodeller, säger professor Johan Stahre.</div> <div><br /></div> <div>Han är ansvarig för Chalmers nya satsning på industriell digitalisering tillsammans med docent Åsa <span style="background-color:initial">Fast-Berglund.</span></div> <div><br /></div> <div>– Här utbildar vi även framtidens ingenjörer och digitaliseringsexperter. Vi räknar med att labbet kommer att öka hastigheten i den svenska industrins digitalisering, säger docent Åsa Fast-Berglund.</div> <div><br /></div> <div>Under invigningen kommer man att demonstrera fyra delar av digitaliserad produktion, alla exempel på aktuella projekt med ett stort antal företag.</div> <div><br /></div> <div><em>Samarbeta med robotar
.</em> ”Kollaborativa” robotar hjälper montörer att utföra arbetet. Robotarna tar över enkla och monotona uppgifter, anpassar sig efter situationen och kan flyttas runt i produktionsmiljön.</div> <div><br /></div> <div><em>Träna arbete och simulera arbetsplatser med hjälp av ”mixed reality”</em>. 
Virtual Reality och Augmented Reality (VR &amp; AR) kan användas till mycket i modern industri, bland annat simuleringar, ombyggen och träning av montering och svetsning. Flera exempel.</div> <div><br /></div> <div><em>Styra robotar och fabriker med 5G-teknik och molntjänster</em>. 
Kameror och sensorer samlar in data som blixtsnabbt skickas med nästa generations datorkommunikation (5G-teknik) och analyseras i datamoln långt bort från produktionen. Det kallas ”cloud computing” och resultatet styr robotens rörelser från distans.</div> <div><br /></div> <div><em>Testa en digital fabrik.</em> 
En digitaliserad minifabrik styrs genom att affärssystem kopplas ihop med IT-verktyg för planering, order, lagerhållning och arbetsinstruktioner. Sensorer samlar in information från verkligheten via Internet-of-Things.</div> <div><br /></div> Fri, 04 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/work-and-technology-on-human-terms.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/work-and-technology-on-human-terms.aspxArbete och teknik på människans villkor<p><b>​Chalmers har i samarbete med lärarrepresentanter från Lunds universitet, Luleå universitet, Mittuniversitetet och KTH varit med och utvecklat en onlinekurs som heter ”Work and technology on human terms”. Kursen har nu använts i Chalmers undervisning med mycket positiva kommenterar från studenterna.</b></p><div>​Kursen behandlar allt från fysisk och kognitiv ergonomi till hur psykosociala och organisatoriska faktorer påverkar arbetsmiljön. Man tar också upp risker med buller, vibrationer, dålig ljusmiljö, klimatfaktorer och handhavande av kemikalier samt lagar och regler som finns gällande arbetsmiljö.</div> <div> </div> <div> </div> <div> <em><strong>Anna-Lisa Osvalder, biträdande professor i människa-maskinsystem och universitetslektor i ergonomi</strong></em> </div> <div>– Detta är ett stort projekt som vi har utvecklat under några års tid. Till en början fanns det en del farhågor om att en sådan här kurs skulle bli för ytlig, men så har det inte blivit. Det har visserligen krävts en hel del kommunikation och förklarande i framtagningen av videomaterialet i samarbetet med produktionsbolaget Cleaver learning, men slutresultatet känner vi har ett bra vetenskapligt djup. Formatet har också gjort att vi använt oss mycket av olika typer av animeringar, vilket har fått mycket positiv respons. Vi känner nu också att studenterna är bättre förberedda med grundläggande teori och vi lärare kan ägna mer tid åt handledning och djupare diskussioner.</div> <div> </div> <div><em><strong>Mattias Hallin, läser andra året på Teknisk Design</strong></em>  </div> <div>– Jag tycker att kursen har en väldigt bra struktur. Frågorna som ställdes gjorde att man inte kunde gå vidare utan att förstå vilket gav bra feedback. Den innehåller också mycket pedagogiska filmer, animeringar och intervjuer med experter inom området, vilket har underlättat inlärningen. Jag tror att den här kursen är tillämpbar på de flesta ingenjörsutbildningar och även andra utbildningar.<br /><br /><span><br />Kursen introducerades på nätet i augusti 2017 och presenterades samtidigt på Nordiska Ergonomi &amp; Human Factorssällskapets (NES) årliga konferens. I augusti åker Anna-Lisa till den internationella Ergonomi &amp; Human Factors konferensen i Florens (IEA) för att presentera hur kursen kan användas i utbildning samt resultat från utvärderingar som genomförts på Chalmers och Linköpings universitet.</span> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">E-learning om hållbart arbetsliv  </h4> <div>På Chalmers ser man nu över möjligheterna att använda delar av kursen i sitt eget arbetsmiljöarbete. Magnus Åkerström, central arbetsmiljösamordnare, tycker att <em>Wo</em><em>rk and technology on human terms</em> passar bra in i den e-learning om hållbart arbetsliv som nu håller på att tas fram vid Chalmers. </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta:</h4> <div><span>Wo</span><span>rk and technology on human terms </span><a href="https://www.prevent.se/onhumanterms/"><span>ht</span><span>tps://www.prevent.se/onhumanterms/</span>​</a> <span>ges på engelska, är avgiftsfri och öppen för alla. </span></div> <div><span></span>   Kursen är framtagen på uppdrag av Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, som förmedlar kunskap och hjälper företag att förbättra sin arbetsmiljö. <span>Sedan augusti 2017 så har hittills över 1000 personer påbörjat någon del av kursen.</span></div> <div> </div> <div><br /><a href="https://www.prevent.se/onhumanterms/usage-examples/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Videointervjuer med Mattias Hallin och Anna-Lisa Osvalder</a><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kontakt Anna-Lisa Osvalder</a><br /></div>Mon, 23 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/virtuell-layoutplanering-i-3D-industrialiseras-i-nytt-avknoppningsforetag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/virtuell-layoutplanering-i-3D-industrialiseras-i-nytt-avknoppningsforetag.aspxVirtuell layoutplanering i 3D blir nytt avknoppningsföretag<p><b>​Forskning inom Institutionen för industri- och materialvetenskap har vid flertalet tillfällen drivits hela vägen från idé till färdig produkt eller tjänst. Nu startar fyra forskarstudenter ytterligare ett avknoppningsföretag som ska ta fram tjänster för verklighetstrogen visualisering av ett framtida produktionssystem i 3D.​</b></p>​<span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/erik-lindskog.aspx" target="_blank">Erik Lindskogs</a> resa på Chalmers är en framgångssaga. Han </span><span style="background-color:initial">började läsa </span><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Automation-och-mekatronik.aspx">Automation och mekatronik</a><span style="background-color:initial">, fortsatte därefter med mastersinriktningen </span><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Production-Engineering.aspx">Production Engineering</a><span style="background-color:initial"> och sökte slutligen en doktorandtjänst på avdelningen </span><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktionssystem/Sidor/default.aspx">Produktionssystem ​</a><span style="background-color:initial">s</span><span style="background-color:initial">om hör till <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">institutionen för industri- och materialvetenskap</a></span><span style="background-color:initial">. </span><span style="background-color:initial">I samband med att nyligen framgångsrikt ha försvarat sin doktorsavhandling, startar han tillsammans med tre andra forskarstudenter nu företag med målet att omvandla sina forskningsresultat till kommersiella tjänster.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div> <div>‒ I min forskning har jag utvecklat ett ramverk för virtuell layoutplanering av produktionssystem. Det sker med hjälp av realistisk visualisering och bygger på verklighetstrogna virtuella 3D modeller med hög noggrannhet. </div> <div><br /></div> <div>En nyckelfaktor i Eriks forskning är att kombinera verkliga förutsättningar med ritningar, allt i 3D. Fokuset är inom produktionssystemet, alltså miljön där ett företag tillverkar sina produkter. Han skapar en realistisk tredimensionell visualisering utifrån en kombination av laserskannad data av den befintliga fabrikslokalen och CAD-modeller på nya maskiner och utrustningar. Resultatet blir en verklighetstrogen visualisering av ett framtida produktionssystem. Genom ett enkelt men noggrant underlag kan fler personer med olika roller inom företaget bli delaktiga i förändringsarbetet. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/GKN,%20punktmoln%203d-skanning_690x340.png" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Här är en visualisering av en tänkt ny layout i en befintlig fabrik. Fabriksmiljön har avbildats med hjälp av 3D-skanning och sedan redigerats digitalt för att matcha det framtida scenariot. CAD-modeller på nya maskiner och ny utrustning är representerade i modellen tillsammans med inskannad befintlig utrustning för att ge ett verklighetstroget intryck. Eftersom bildpunkterna också är mätpunkter går det att se och uppleva den nya layouten i förväg utan att påverka den befintliga miljön.</em><br /><br /></div> <div><br /></div> <div>‒ Tanken är att det, oberoende av tidigare erfarenheter, ska vara enkelt att få en förståelse för det nya produktionssystemet. När en ny layout ska analyseras och utvärderas, kan visualiseringarna användas som diskussions- och beslutsunderlag. Genom att engagera fler roller i förändringsarbetet skapas även en bättre acceptans och eventuella problem kan undvikas redan i ett tidigt skede. </div> <div><br /></div> <div>Som doktorand har Erik Lindskog haft ett tätt samarbete med industrin för att utvärdera och kartlägga behovet av virtuella verktyg under utvecklingsfasen av produktionssystem. Resultaten visade att behovet var mycket stort och det är därför han nu vågar ta steget att starta ett företag.</div> <div><br /></div> <div>‒ Vi har sett en efterfrågan under längre tid. Under hösten medverkade vi på ett flertal mässor och resultatdagar för att sprida våra forskningsresultat. Där var det flera företag som frågade vem man går till för att köpa det vi visade upp, vilket visade att det fanns konkreta kunder. Första kunden var redan klar innan vi hade registrerat bolaget.</div> <div><br /></div> <div>Erik startar alltså inte företaget ensam. Hans tre forskarkollegor<a href="/sv/personal/Sidor/jonatan-berglund.aspx" target="_blank"> Jonatan Berglund</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/daniel-nafors.aspx">Daniel Nåfors</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/liang-gong.aspx" target="_blank">Liang Gong​</a> går också in i företaget.</div> <div><br /></div> <div>‒ Ja, vi är fyra som tillsammans har startat spinoff-företaget Visinator. Företagsidén bygger till stor del på den forskning som ligger till grund för min avhandling och som de andra tre också forskar inom. Nu efter min disputation kommer jag fortsätta arbetet med att utveckla företaget och industrialisera resultat från avhandlingen.</div> <div><br /></div> <div>De tre övriga kollegorna fortsätter sina doktorandstudier parallellt med uppbyggnaden av företaget. Det ser Erik Lindskog som en klar fördel.</div> <div><br /></div> <div>‒ Genom att de är kvar på Chalmers skapas en naturlig kunskapslänk mellan universitetet till det nya företaget. </div> <div><br /></div> <div>Eriks resa är ett fint exempel på hur utbildning och forskning på Chalmers kan skapa tillväxt och affärsmöjligheter i Sverige. </div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/erik-lindskog.aspx">Erik Lindskog</a> försvarade framgångsrikt sin avhandling den 9 mars. Titeln på avhandlingen är: <em><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/500608" target="_blank">A Framework for Systematic use of Realistic Visualisation to Support Layout Planning of Production Systems​</a></em></div> <div>Företaget Visinator registrerades hos Bolagsverket i januari i år. </div> <div><br /></div> <div><strong>Relaterade artiklar:</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/3-D-scanning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />3-D scanning på agendan i Washington</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stenastiftelsen-satsar-på-Chalmers-labb-för-industriell-digitalisering.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Stenastiftelsen satsar på Chalmers labb för industriell digitalisering​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Nina Silow</div> </div></div> ​Mon, 16 Apr 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Elektriska-flygplan-ska-möta-klimatutmaningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Elektriska-flygplan-ska-m%C3%B6ta-klimatutmaningen.aspxElektriska flygplan ska möta klimatutmaningen<p><b>Nu startar planeringen för utveckling av elektriska flygplan i Sverige. Anders Forslund från Chalmers är drivkraften bakom satsningen, som finansieras av Vinnova.</b></p>​<span style="background-color:initial">Flyget står för en växande andel av de globala utsläppen av koldioxid. Chalmers tekniska högskola, Luftfartsverket och forskningsinstitutet RISE Viktoria ska nu tillsammans med flygindustrin och andra aktörer samarbeta i ett projekt för att ta fram en plan för utveckling av elektriska flygplan i Sverige.</span><div><br /></div> <div>Tanken är att elektriskt flyg i framtiden ska kunna användas på kortare distanser och bidra till minskade koldioxidutsläpp, men också till minskat buller.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Anders%20Forslund%20leder%20projekt%20om%20elflyg_350x305.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:218px" />Projektledare för satsningen på elflyg blir Anders Forslund som är forskare inom produktutveckling på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>&quot;Det finns mycket kunskap på Chalmers som kan appliceras för att bygga elektriskt flyg, och vi har alla möjligheter att bidra till den här utvecklingen&quot;. </div> <div><br /></div> <div>Anders uppmanar forskare och studenter att kontakta honom. </div> <div>&quot;Har ni någon idé för hur er forskning kan bidra till elektriskt flyg, så kontakta gärna mig.​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information: </strong></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/anders-forslund.aspx" target="_blank">Anders Forslund​​</a>, projektledare för ELISE - Elektrisk Lufttransport i Sverige, Chalmers, 072-981 98 60, anders.forslund@chalmers.se</span><span style="background-color:initial">​<br /><a href="/en/departments/ims/centres-collaborations/electric%20aviation%20in%20Sweden/Pages/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ELISE projektwebb</a></span></div></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/vinnova/pressreleases/elektriska-flygplan-ska-moeta-klimatutmaningen-2462128" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer: Vinnovas pressmeddelande i sin helhet</a></div>Tue, 03 Apr 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Fran-dammsamlande-produkt-till-cirkular-resurs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Fran-dammsamlande-produkt-till-cirkular-resurs.aspxFrån dammsamlande produkt till cirkulär resurs<p><b>​Idag hamnar många fullt fungerande produkter i garderober, förråd och garage där de samlar damm istället för att vara en resurs för andra. Nu vill en grupp forskare från Chalmers göra det lättare för konsumenter att cirkulera produkter från användning till användning. De utvecklar verktyg som kommer att förändra hur vi designar cirkulära produkter och tjänster. Snart kan alla designa för Use2Use!</b></p>​<span style="background-color:initial">På avdelningen <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/design-human-factors/Sidor/default.aspx" target="_blank">Design &amp; Human Factors</a> på Chalmers arbetar en grupp forskare med ett projekt om hur produkter ska kunna cirkuleras från användning till användning – <strong>Use2Use</strong>. Projektet leds av <a href="/sv/personal/Sidor/oskar-rexfelt.aspx" target="_blank">Oskar Rexfelt</a> som tillsammans med <a href="/sv/personal/Sidor/anneli-selvefors.aspx" target="_blank">Anneli Selvefors</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx" target="_blank">Helena Strömberg</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/sara-renstrom.aspx" target="_blank">Sara Renström</a> vill göra cirkulära konsumtionsvägar mer attraktiva, så att konsumenter i mindre utsträckning köper nyproducerade produkter.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span><div><span style="background-color:initial">– </span>Idag finns ganska många möjligheter att konsumera hållbart. Problemet är att så få väljer att göra det, säger Oskar Rexfelt. Det kan till exempel kännas krångligt att hyra produkter och osäkert att köpa begagnat. Det kan också upplevas lättare att slänga en fungerande produkt, eller låta den samla damm i garaget, istället för att låta den gå vidare till en annan användare. </div> <div><br /></div> <div><strong>Konsumentens perspektiv</strong> är viktigt eftersom konsumenten har en kritisk roll i cirkulära flöden. Om inte konsumenten lämnar produkten vidare när dennes behov har upphört, kan inte produkten nyttjas av en ny användare. Det är också lika viktigt att nästa konsument tycker att produkter som någon annan använt tidigare är attraktiva.</div> <div><br /></div> <div>Som konsumenter har vi vant oss vid att köpa nytt hela tiden, men vad skulle få oss att i större utsträckning nyttja tidigare använda produkter? Forskarna menar att det går att stödja konsumenter att konsumera annorlunda. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Om vi förstår varför människor konsumerar som de gör, och vad som skulle göra cirkulära konsumtionsvägar mer attraktiva, kan vi anpassa produkter och tjänster därefter, säger Anneli Selvefors. Det handlar om att hitta nya sätt att lösa de vardagsutmaningar som cirkulär konsumtion ofta medför.</div> <div><br /></div> <div>Många företag utvecklar idag tjänster baserade på cirkulära affärsmodeller men Sara Renström understryker att det är lika viktigt att adressera de ingående produkterna. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Exempelvis kan produkter behöva vara tåligare eller lätta att justera för många olika användare. Men det kan också handla om att det ska gå att radera spår från tidigare användning, eller kanske till och med bevara spår för känslan av att vara med i en gemenskap.</div> <div><br /></div> <div><strong>För att stötta företag</strong> i att kunna utforma produkter och tjänster som gör cirkulär konsumtion fördelaktig för konsumenten, utvecklar forskarna nya designverktyg. Forskaren Helena Strömberg berättar mer.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Med Use2Use-verktygen vill vi ge stöd åt företag som är intresserade av att utveckla mer cirkulära erbjudanden eller utforska sina möjligheter. Verktygen kommer att innehålla både stöd för strategival och inspiration för att skapa nya idéer. Just nu finns ett första utkast som vi har testat tillsammans med företag i olika branscher med positivt gensvar.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är det som särskiljer era verktyg från andra?</strong> Enligt forskarna belyser verktygen cirkulär konsumtion från ett konsumentperspektiv, vilket saknas i andra verktyg som ofta riktar in sig på resursflöden ur ett produktionsperspektiv. </div> <div><br /></div> <div>Även om det är lite ovant för många företag anser Oskar Rexfelt och de andra forskarna att det lönar sig för företagen att arbeta utifrån konsumentens perspektiv. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Genom att förstå vad cirkulära konsumtionsvägar innebär från ett användarperspektiv går det att identifiera innovativa affärsmöjligheter med potential att både minska samhällets resursutnyttjande och lyckas på marknaden, avslutar Oskar Rexfelt.</div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div>Forskarna Oskar Rexfelt, Anneli Selvefors, Helena Strömberg och Sara Renström arbetar på avdelningen Design &amp; Human Factors som tillhör Institutionen för Industri- och materialvetenskap på Chalmers. </div> <div><span style="background-color:initial">Forskningsprojektet finansieras av <a href="http://familjenkampradsstiftelse.se/">Familjen Kamprads stiftelse</a> och är ett samarbete mellan Chalmers, <a href="https://transformatordesign.se/">Transformator Design</a> och <a href="http://www.hultaforsgroup.se/">Hultafors Group</a>.</span><span style="background-color:initial"> </span>Mer information om projektet finns på <a href="http://www.use2use.se/">www.use2use.se</a>. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna söker just nu fler partners för vidareutveckling av verktyget och för kommande forskningsaktiviteter. Intresserade företag uppmanas att höra av sig!</div> <div><strong>Kontakta</strong> <a href="/sv/personal/Sidor/oskar-rexfelt.aspx" target="_blank">Oskar Rexfelt​</a> <strong>för mer information.</strong></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Nina Silow</em></div> <div><em>Foto: Anneli Selvefors</em></div>Thu, 15 Mar 2018 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/sandra-mattsson-i-granslandet-mellan-manniskor-och-maskiner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/sandra-mattsson-i-granslandet-mellan-manniskor-och-maskiner.aspxI gränslandet mellan människor och maskiner<p><b>​​​​Nyblivne doktorn Sandra Mattsson utforskar välbefinnande och prestation i gränslandet mellan människan och maskinerna.​ I ett flertal studier har hon undersökt hur en montörs arbete kan förbättras ur ett hälsoperspektiv. Vilken data går det att få fram? Och hur den kan användas och visualiseras på bästa sätt?​​</b></p><div>​Vi har tidigare rapporterat om ny forskning om mental belastning i industrin. Det projektet baseras bland annat på mätningar som <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/sandra-mattsson.aspx">Sandra Mattsson</a> nu presenterar i sin doktorsavhandling om gränslandet mellan människor och maskiner. I ett flertal studier har hon undersökt hur en montörs arbete kan förbättras ur ett hälsoperspektiv. Vilken data går det att få fram? Och hur den kan användas och visualiseras på bästa sätt?<br /></div> ​<div><span style="background-color:initial">Idag är montering ofta komplex på grund av att företag tillverkar fler kundspecifika produkter. Det gäller exempelvis bilar, verktyg eller kylskåp. När kunden kan välja att göra produkten mer personlig, ökar antalet möjliga kombinationer av delkomponenter. Höga krav ställs då på att operatören håller ordning på vad som ska monteras när. Med förbättrade arbetsinstruktioner och genom att mäta välbefinnande i real-tid menar nyblivne doktorn Sandra Mattsson att det går att öka både välbefinnande och prestation samtidigt. Många monteringsstationer inte är anpassade till operatörens kognitiva arbete.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Min forskning handlar om att stötta operatören i monteringsarbetet i ett produktionssystem. Målet är att öka både välbefinnande och prestation, på samma gång! I min avhandling presenterar jag två sätt att göra detta: genom att förbättra arbetsinstruktioner eller genom att mäta välbefinnande i real-tid. </div> <div><br /></div> <div>Sandra Mattsson intresserade sig tidigt för människors mentala välbefinnande. Det intresset fick henne att börja läsa psykologi efter gymnasiet – men hon saknade matten. I stället sökte hon sig till Chalmers och valde programmet Automation och Mekatronik. </div> <div><br /></div> <div>– Mitt mål var att antingen förstå hur människans hjärna fungerar eller att arbeta med exempelvis övervakning eller adaptiva system för att stötta människor i komplexa system. När tjänsten som doktorand inom samspelet mellan människa och maskin utlystes var ju det helt perfekt! </div> <div><br /></div> <div>Hon drivs av att lösa problem som andra säger är omöjliga att lösa. Att förenkla och hitta modeller som kan användas för att förstå en komplicerad situation. </div> <div><br /></div> <div>– För mig handlar det om att vara precis i gränslandet mellan människan och komplicerade automatiserade maskiner. Om vi kan förstå det samspelet bättre, kan många fel undvikas och arbetet bli både mer effektivt och tillfredsställande. </div> <div><br /></div> <div>Efter disputationen fortsätter Sandra som forskare på avdelningen <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktionssystem/Sidor/default.aspx">Produktionssystem</a> på <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">Institutionen för industri- och materialvetenskap</a>. Forskargruppen hon medverkar i kallas &quot;<a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktionssystem/Sidor/optimering-av-samverkan-mellan-manniska-och-automation.aspx">Optimering av samverkan mellan människa och automation​</a>&quot;.</div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktuppgifter:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/sandra-mattsson.aspx">Sandra Mattsson​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om Sandra Mattssons forskning:</strong></div> <div><a href="http://www.mdpi.com/2227-7080/5/4/61" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Assessing Operator Wellbeing through Physiological Measurements in Real-Time—Towards Industrial Application</a></div> <div><a href="https://www.studentlitteratur.se/#9789144112275/Smart+automation" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Smart automation - kurslitteratur</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Aktuell med:</strong> Nybliven doktor med sin avhandling: Towards increasing operator wellbeing and performance in complex assembly </div> <div><strong>Bor i: </strong>Göteborg i lägenhet </div> <div><strong>Familj: </strong>Sambo, två barn och två katter </div> <div><strong>Intresse:</strong> Musik, psykologi, kampsport och att måla (olja). </div> <div><strong>Kuriosa:</strong> Spelar bas, gitarr, tvärflöjt och sjunger, och har släppt skivor inom progressiv metal, rock, black metal och experimentell pop. </div> <div><br /></div> <div><strong>Relaterade artiklar:</strong></div> <div><a href="file://///sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Ny-bok-for-smart-automation.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny bok om smart automation</a></div> <div><a href="file://///sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskning-om-mental-belastning-i-industrin.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny forskning om mental belastning i industrin</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Nina Silow</div> </div></div>Mon, 26 Feb 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Mistra-Carbon-Exit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Mistra-Carbon-Exit.aspxStakar ut vägen till ett koldioxidneutralt samhälle 2045<p><b>​Sverige ska ha netto nollutsläpp av koldioxid år 2045 – om 27 år. Omställningen brådskar om vi ska nå målen i tid. Det klimatpolitiska forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit har nu lanserat en rapport med nio budskap som stakar ut vägen till en transformativ omställning av olika delar av samhället. Rapporten fokuserar bland annat på basindustri, elsystem, transporter och fordon samt utveckling och implementering av nya affärsmodeller och politiska styrsystem.</b></p><div><span style="background-color:initial">För att minska växthusgasutsläppen i linje med Parisavtalet och nå det svenska klimatmålet om netto nollutsläpp år 2045 krävs en långsiktig omställning av många av samhällets processer och verksamheter - små gradvisa förändringar i rätt riktning kommer inte att vara tillräckliga, skriver forskarna i ”Nio budskap från Mistra Carbon Exit” som släpptes den 5 februari 2018</span><span style="background-color:initial">. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Det är en massiv omställning som måste genomföras, men inte omöjlig. I rapporten målar forskarna upp en positiv bild av de framtida möjligheterna och jämför t ex med den genomgripande förändring som skett inom <span style="background-color:initial">energiområdet, där </span><span style="background-color:initial">vind- och solkraft nu konkurrerar ut kolkraft, ett scenario som var otänkbart för tio år sedan. Inte minst finns också möjligheten för ett land med </span><span style="background-color:initial">Sveriges förutsättningar att gå före och visa vägen – och därmed också vinna stora fördelar på en fossilfri marknad.  </span></div> <div><br /></div> <div><div>– För Sveriges del utgör den energiintensiva industrin en utmaning. Tillverkning av basmaterial som cement och järn- och stål släpper ut stora mängder koldioxid och det krävs stora investeringar i nya tillverkningsprocesser för dessa material för att nå nollutsläpp. Men här finns också en möjlighet för Sverige – Vi har stora naturresurser i form av biomassa, vattenkraft och goda förutsättningar för att integrera stora mängder vindkraft och på därmed få in stora mängder förnybar energi för industrin, säger Filip Johnsson<span style="background-color:initial">, professor i hållbara energisystem på Chalmers tekniska högskola. Filip delar programledarskapet för Mistra Carbon Exit tillsammans med Lars Zetterberg på</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">IVL Svenska Miljöinstitutet, som står som värdar för programmet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div></div> <div><br /></div> <div>– I projektet hoppas vi tillsammans med de deltagande industrierna kunna peka på hur Sverige kan bli först med att erbjuda koldioxidfria basmaterial. Om världen uppfyller Parisavtalet – att begränsa jordens uppvärmning till väl under 2 grader – är det ett faktum att det kommer bli en mycket stor efterfrågan på klimatneutrala produkter och tjänster. Det säger sig självt att detta potentiellt utgör en enorm marknad för svensk industri, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /><div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Carbonexitlogga_250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Mistra Carbon Exit </strong>utgörs av forskare vid sju lärosäten och forskningsinstitut: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, IVL Svenska Miljöinstitutet, Resources for the Future (USA), The German Institute for Economic Research (Tyskland) samt The Centre for European Policy Studies (Belgien). Därtill ingår ett tjugotal företag och andra organisationer.<br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.ivl.se/download/18.2aa2697816097278807f35/1517584494598/Nio%20budskap%20Mistra%20Carbon%20Exit_%202018_webb.pdf">Ladda ner rapporten &quot;<span style="background-color:initial">Nio budskap från Mistra Carbon Exit</span></a>&quot;<span style="background-color:initial">.</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.mistracarbonexit.com/">Besök Mistra Carbon Exits webbplats​</a>. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande---arkiv/2018-02-05-sa-staller-vi-om-svensk-industri-till-netto-nollutslapp-2045.html">Läs pressmeddelandet från IVL Svenska Miljöinstitutet</a>. ​</span></div>Tue, 06 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/vincenzo-palermo-chalmersstiftelsen-nya-supermaterial-i-2D.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/vincenzo-palermo-chalmersstiftelsen-nya-supermaterial-i-2D.aspxChalmersstiftelsen satsar på nya supermaterial i 2D<p><b>​För att säkerställa Chalmers som nyckelaktör för forskning om grafenbaserade tvådimensionella (2D) kompositmaterial, investerar Chalmersstiftelsen 15 miljoner kronor i en ny forskargrupp. 2D-material består av bara ett lager atomer och har potential att bli supermaterial som kan användas för hälsosensorer, vattenfilter, ny cool elektronik eller bättre batterier.</b></p>​<span style="background-color:initial">Upptäckten av grafen gjorde det möjligt för forskare att producera och bearbeta ett brett spektrum av tvådimensionella (2D) material. Nästa steg är att kombinera dessa en atom tjocka och flexibla nanoskikt med polymerer, metaller eller molekyler för att bli nya innovativa nanokompositer, eller supermaterial.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><strong>För att säkerställa Chalmers roll</strong> som nyckelaktör för forskningen om grafenbaserade 2D-kompositer, satsar <a href="/sv/stiftelse/Sidor/default.aspx" target="_blank">Chalmersstiftelsen</a> nu 15 miljoner kronor de närmaste tre åren för att finansiera laboratorieutrustning och för att delfinansiera en forskargrupp under ledning av professor Vincenzo Palermo.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Vincenzo-Palermo.aspx" target="_blank">Vincenzo Palermo</a> har under de senaste fyra åren lett forskningen om nano-kompositer inom <a href="https://graphene-flagship.eu/Pages/default.aspx" target="_blank">flaggskeppet Grafen</a>. Sedan 2017 är han också vice direktör för flaggskeppet och professor vid <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">Institutionen för industri och materialvetenskap</a> på Chalmers. I sin forskning använder Vincenzo Palermo nanoteknik och supramolekylär kemi för att skapa nya material med applikationer inom mekanik, elektronik och energi. I synnerhet arbetar han med produktion av kolbaserade kompositmaterial, som grafen.</div> <div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Graphene_270x200.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Grafen är ett kristallint material</strong> bestående av ett enda lager kolatomer, arrangerade i ett hexagonalt mönster. Materialet är 100 gånger tunnare än ett mänskligt hår men 20 gånger starkare än stål. Samtidigt är grafen lätt och flexibelt, och leder också både el och värme mycket bra.</div> <div><br /></div> <div>Eftersom grafen har dessa egenskaper finns det många potentiella användningsområden. Förbättrade batterier och pekskärmar för mobiler och surfplattor är några exempel, men om grafen kombineras med lager av andra material är möjligheterna ännu större.</div> <div><br /></div> <div>- Ja, potentialen är enorm och bara fantasin sätter gränserna. Grafen kan användas för sensorer för mätning av t.ex. kolesterol, glukos eller hemoglobinnivåer i kroppen, nya antibiotika eller botemedel mot cancer, eller kanske för gardiner som tar upp solljus och värmer upp huset. En annan sak är att grafenbaserade material tillåter att vatten passerar genom det medan andra vätskor eller gaser blockeras. Det kan därför användas som ett filter av exempelvis dricksvatten. Eftersom materialet är så starkt och väger så lite kan det också användas för att producera nya kompositer i flygplan eller andra fordon, för att spara vikt och minska energiförbrukningen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tack vare finansieringen från Chalmersstiftelsen</strong> kommer Vincenzo Palermo att kunna utöka sin forskargrupp.</div> <div><br /></div> <div>- Jag är väldigt glad över de möjligheter det ger mig. Finansieringen kommer att leda till utveckling av innovativa kompositer av 2D-material med polymerer och metaller, till skapande av nytt industriellt samarbete med nyckelpartner och, sist men inte minst, till utbildning av en ny grupp unga forskare från Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Vincenzo-Palermo.aspx" target="_blank">Vincenzo Palermo</a> fick sin doktorsexamen i fysisk kemi 2003 vid universitetet i Bologna, efter att ha arbetat vid universitetet i Utrecht (Nederländerna) och vid Steacie Institute, National Research Council (Ottawa, Kanada). Nu har Vincenzo Palermo en ställning som professor vid <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">Institutionen för industri- och materialvetenskap</a> på Chalmers i Göteborg och arbetar också som vice direktör för <a href="https://graphene-flagship.eu/Pages/default.aspx" target="_blank">flaggskeppet Grafen​</a>.</div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">&gt; 130 vetenskapliga artiklar (&gt; 4000 citat, h-index = 35).</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">År 2012 vann han the Lecturer Award for Excellence av Federation of European Materials Societies (FEMS)</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">År 2013 vann han Forskningspriset av the Italian Society of Chemistry (SCI).</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Han har publicerat två böcker, en om Albert Einsteins liv och vetenskap (Hoepli, 2015) och en om Isaac Newton (Hoepli, 2016).</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">I november 2017 vann han ett forskningsprojektbidrag för ingenjörsvetenskap från Vetenskapsrådet.</span><br /></li></ul></div> <div><br /></div> <div>Donationen från <a href="/sv/stiftelse/Sidor/default.aspx" target="_blank">Stiftelsen Chalmers tekniska högskola</a> (Chalmersstiftelsen) omfattar 15 miljoner fördelat över tre år med 5 miljoner kronor per år under perioden 2018-2020. Pengarna är avsedda för att delfinansiera en forskargrupp till professor Vincenzo Palermo samt för att finansiera laboratorieutrustning. Forskargruppen är tänkt att bestå av två forskarassistenter och två post-docs.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Nina Silow</div> <div>Bild: Flaggskeppet Grafen</div> <div><br /></div> </div>Wed, 13 Dec 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Handbok-guidar-till-effektivare-produktions--och-hållbarhetsarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Handbok-guidar-till-effektivare-produktions--och-h%C3%A5llbarhetsarbete.aspxHandbok guidar till effektivare produktions- och hållbarhetsarbete<p><b>​Hur kan företag bli bättre på att nå och mäta sina produktions- och hållbarhetsmål? En ny handbok ger svar, och visar hur både tid och pengar kan sparas på vägen.</b></p>​Chalmersforskarna Peter Almström, Mats Winroth, Martin Kurdve och Anna Landström är fyra av författarna till den nya handboken, som ska hjälpa företag att utforma, implementera, använda och mäta uppsatta hållbarhets- och produktionsmål på ett effektivare sätt. <br /><br />Handboken ger nya insikter om hur man på ett systematiskt sätt och med hjälp av befintliga standarder reviderar ett företags KPIer i BPMS (Business Performance Measurement System) mot bättre beslutsfattande, styrning av operativa förbättringsinsatser, samtidigt som man kan minska kostnaderna för systemet.<br /><br />Förutom att effektivisera arbetet med hur företag mäter och följer upp övergripande företags- och affärsmål, beskriver handboken hur man bryter ner och mäter mål kopplade till hållbarhet – ett perspektiv som ofta prioriterats bort eller upplevs vara svåra mål att mäta.<br /><br /><strong>FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION</strong><br />Handboken “Sustainable and resource efficient business performance measurement systems – The handbook” har tagits fram inom ramen för forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/6542">Sustainable Resource Efficient Business Performance Measurement Systems</a>, finansierat av VINNOVA via Produktion2030.<br /><br />Medförfattare från Chalmers är <a href="/sv/Personal/Sidor/petera.aspx">Peter Almström</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/mats-winroth.aspx">Mats Winroth</a>, <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Martin-Kurdve.aspx">Martin Kurdve</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/annalan.aspx">Anna Landström</a>. Övriga medförfattare kommer från Lunds tekniska högskola, Mälardalens högskola, Swerea IVF och Volvo Construction Equipment AB<br /><br /><a href="https://www.swerea.se/nyheter/handbok-guidar-till-effektivare-produktions-och-hallbarhetsarbete">Läs mer på Swerea IF</a>Mon, 27 Nov 2017 00:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Premiarminister-nyfiken-på-framtidens-industrijobb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Premiarminister-nyfiken-p%C3%A5-framtidens-industrijobb.aspxPremiärminister nyfiken på framtidens industrijobb<p><b>​Inför EU-toppmötet passade Belgiens premiärminister Charles Michel igår på att besöka Chalmers för att få veta mer om smart industri, länken näringsliv-akademi och Chalmers 5G-samarbete med SKF och Ericsson. Han träffade också belgiska studenter.</b></p>​Belgiens ambassadör i Sverige, Hugo Brauwers, mötte upp sin premiärminister Charles Michel på Landvetter och for direkt till Johanneberg, med ett dussin belgiska journalister i släptåg. Strax efter tre på torsdageftermiddagen rullade poliseskorten in på campus. De svepande blåljusen syntes väl i det grådaskiga höstregnet.<br /><br />Rektor Stefan Bengtsson hälsade välkommen och inledde med en snabb presentation av Chalmers. Han berättade om Chalmers styrkeområden, innovationssystem och inkubatorer, och betonade särskilt vikten av att tillsammans med industrin samlas kring olika typer av testbäddar. <br /><br />Temat för träffen var industri 4.0 och särskilt samarbetet mellan Chalmers, SKF och Ericsson kring införandet av 5G inom tillverkningsindustrin. Johan Stahre berättade om hur de i projekten sätter givare på det mesta i SKF:s fabriksmiljö, sänder data till molnet, analyserar och skickar tillbaka information till operatörer som får en helt annan kontroll på processerna i realtid, i sin mobiltelefon – och kan träna upp både sig själva och systemen. Ericsson räknar med att den typen av tjänster kommer att stå för 19 procent av telekomoperatörernas omsättning redan 2026.<br /><br />– Chalmers är en katalysator mellan två olika branscher som inte känner varandra så väl, telekomsektorn och tillverkningsindustrin, sa Johan Stahre, professor i produktionssystem.<br /><br />SKF:s vd Alrik Danielsson tog över på flytande franska. Han berättade om SKF:s logistikcentrum i belgiska Tongeren, och hur central anläggningen är för smartare distribution av lager till hela Europa.<br /><br />Premiärminister Charles Michel undrade hur EU kan stödja framtidens sysselsättning och dra bättre nytta av nära samarbeten mellan akademi och företag.<br /><br />– Vi behöver skörda frukterna av den här 4.0-teknologin. Omfamna den. Stöd våra nya sätt att arbeta inom produktionen, hjälp oss att kompetensutveckla och träna operatörer. Vi lovar att det kommer att gynna sysselsättningen. Belgiens placering mitt i Europa är en utmärkt plats, sa Alrik Danielsson.<br /><br />Behåll den gemensamma marknaden, var ett annat budskap från SKF. Låt Europa vara en konkurrenskraftig plats för näringslivet.<br /><br />– Ramprogrammen måste integrera innovation och forskning på ett bättre sätt än vad Horizon 2020 tillåter, sa Stefan Bengtsson. <br /><br />Charles Michel träffade en grupp belgiska studenter från Chalmers. Flera blev intervjuade av belgisk media om hur det är att studera i Göteborg.<br /><br />Arrangör för besöket var Bjarne Holmqvist, belgisk konsul i Göteborg och alumn från Chalmers.<br /><br /><strong>Text:</strong> Christian Borg<br /><strong>Foto:</strong> Johan Bodell<br />Fri, 17 Nov 2017 16:00:00 +0100