Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 02 Dec 2020 15:20:25 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Vad-du-maste-veta-om-ergonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Vad-du-maste-veta-om-ergonomi.aspxVad du måste veta om ergonomi<p><b>​Hur ska kroppen och hjärnan hålla i längden? Se föreläsningen där Cecilia Berlin går igenom grunderna i ergonomi - fysisk, mental, kognitiv och organisatorisk - som vi alla borde ha koll på för att undvika skador.</b></p><div>Föreläsningen finns tillgänglig på UR Play: <a href="https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi" title="Föreläsning om ergonomi">https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi</a><br /></div> <div><h2>Om Cecilia Berlin</h2></div> <div>Cecilia Berlin är docent på avdelningen för Design &amp; Human Factors, där hennes forskning fokuserar på människor i produktion och socialt hållbara arbetsplatser. I detta fokus ingår systemisk ergonomi (som syftar till parallellt ökande av mänskligt välbefinnande och systemprestanda i produktion), globala utmaningar, ergonomins ekonomiska effekter och rollen som olika aktörer spelar i arbetsplatsdesign. Målet är att skapa riktlinjer för hur framtidens socialt hållbara arbetsplatser ska utformas för att ge bästa möjliga förutsättningar för mänskliga förmågor. Cecilia undervisar i ett flertal ergonomi- och forskningsmetodikrelaterade kurser på Chalmers och blir ofta anlitad som talare för industri och allmänhet, samt som föreläsare på andra lärosäten i Sverige. </div> Thu, 19 Nov 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/20-år-som-framgångsrikt-centrum-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/20-%C3%A5r-som-framg%C3%A5ngsrikt-centrum-.aspxFörenar vetenskaplig excellens med industriell nytta<p><b>​​Hur lyckas man driva ett framgångsrikt forskningscentrum under 20 år? Enligt Rikard Söderberg – som är föreståndare för 20-årsjubilerande Wingquistlaboratoriet på Chalmers – är receptet engagemang, affärsmässigt driv, tålamod och att ha slutanvändaren i fokus.</b></p><div><span style="background-color:initial">W</span><span style="background-color:initial">ing</span><span style="background-color:initial">quistlaboratoriet är ett centrum inom området digital produktframtagning. Deras forskning har lett fram till mjukvaror som kan göra alla typer av beräkningar, från hur stor avvikelse man kan acceptera vid massproduktion av en produkt eller hur man konstruerar en komponent, så att den blir lätt att byta rent ergonomiskt, till hur fabriksmiljön där man bygger bilen kan förbättras. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Framgångsfaktorer</b></div> <div>En av framgångsfaktorerna är det nära samarbetet med industrin, som innebär man tillsammans identifierar nya problem och formulerar forskningsfrågor – till nytta för många. Forskningen bedrivs inom fyra områden:</div> <div><ul><li>Systemorienterad konstruktion och produktutveckling (Systems Engineering Design)</li> <li>Geometrisäkring och robust konstruktion (Geometry Assurance &amp; Robust Design)</li> <li>Geometri- och rörelseplanering (Geometry &amp; Motion Planning​) och </li> <li>Automation</li></ul> </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Sedan starten för 20 år sedan vi producerat <b>770 vetenskapliga publikationer</b>​, genomfört <b>150 forskningsprojekt </b>och fått ut forskningen till Sveriges verkstadsgolv, bland annat via de <b>56 doktorander</b> som passerat via oss ut i industrin, berättar Rikard Söderberg, föreståndare för Wingquistlaboratoriet.​ <span style="background-color:initial">Dessutom har </span><strong style="background-color:initial">ca 180 företag</strong><span style="background-color:initial"> anammat vår forskning i sitt dagliga arbete på olika sätt, via våra mjukvaror, metoder och andra resultat.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Jubileet kommer att firas med start</span><span style="background-color:initial"> den </span><b style="background-color:initial">2 december </b><span style="background-color:initial">genom en digital kampanj </span><span style="background-color:initial">med bland annat </span><span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">eknikfilmer, </span><span style="background-color:initial">case</span><span style="background-color:initial">, i</span><span style="background-color:initial">ntervjuer och samtal. </span><span style="background-color:initial">Men först gör vi en tillbakablick – hur och varför startade man Wingquistlaboratoriet?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/company/wingquist-laboratory/?viewAsMember=true"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Följ firandet av WIngquistlaboratoriet​</a></div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/Gerbert-1.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" /></p> <div><b><br /></b></div> <div><b>Globaliseringens utmaningar</b></div> <div>På 90-talet påverkades Sverige starkt av EU-inträdet, globaliseringens nya konkurrensvillkor och att digitaliseringen tog fart. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Det här skakade om svensk industri rejält, särskilt fordonsindustrin. Fords uppköp av Volvo Cars och GM:s uppköp av Saab gav upphov till stor oro för att produktutveckling och produktion skulle försvinna ur landet, säger Rikard.</div> <div>För att möta utmaningarna startade Nutek (Vinnovas föregångare) det tvärvetenskapliga projektet IT i verkstadsindustrin. Målet var att undersöka hur verkstadsindustrin skulle kunna dra nytta av den akademiska forskningen inom IT och produktion. Rikard drev ett av delprojekten:</div> <div>– I mitt projekt ”3D tolerance management” funderade vi mycket på hur vi inom akademin kunde stötta industrin. Vi fokuserade på hur man kunde behålla de områden vi var bra på i Sverige och samtidigt öka IT-användningen i industrin.</div> <div><em>Bilden ovan: </em><span style="background-color:initial"><em>Maskinsektionens dåvarande dekanus, Göran Gerbert, kom med idén att starta ett centrum för produkt- och produktionsutveckling med fokus på datorstödd simulering och initierade en första förberedande styrgrupp med Hans Johannesson, Anders Kinnander och Rikard Söderberg.</em></span><em style="background-color:initial"> </em></div> <div><br /></div> <div><b>Svensk industriman inspirerade </b></div> <div>Rikard Söderberg, som nyss återvänt till Chalmers efter en tid i industrin, blev tillfrågad om han ville leda ett nytt centrum. Syftet var att stötta produktframtagning, produktutveckling och tillverkning. Dessutom skulle man tillgodose industrins behov av produktionssystem med kortare ledtider, snabbare ”time-to-market” och hög beredskap för integrerad utveckling. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Vi var eniga om att fokusera på virtuell utveckling för tillverkande industri, berättar Rikard.</div> <div><span style="background-color:initial">Centrumet fick namnet Wingqvist Laboratory, efter mannen som uppfann det sfäriska rullagret och grundade SKF, Sven Wingqvist. </span></div> <div><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/690x-828_industri-forskningspartners.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logos from allindustrial and research partners" style="margin:5px;width:390px;height:468px" /><br /><br />Nära samarbete med industrin</b></div> <div>Kärnan i Wingquistlaboratoriets forskning är det nära samarbetet med industrin. Idag har laboratoriet nio industriella partners. Volvo Cars, AB Volvo och GKN (tidigare Volvo Aero) har varit med från starten. Övriga industripartners är Scania, Sandvik, Ikea, Saab, IPS och RD&amp;T Technology. Inledningsvis lade Rikard och hans kollegor ner mycket arbete på att samtala med industrin om deras behov.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>De tyckte det var svårt att få grepp om vad Chalmers kunde erbjuda. Man fick lite här och lite där från olika institutioner och det saknades en samlad ingång till Chalmers, säger Rikard. Idag är Wingquistlaboratoriet en arena där svensk industri kan samarbeta med Chalmers inom strategiska områden för produktframtagning.</div> <div><br /></div> <div><b>VINN Excellence center</b></div> <div>Ungefär samtidigt som Wingquistlaboratoriet startade gick ryktet om en kommande utlysning via SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning). Rikard och hans team, Johan S. Carlson, Bengt Lennartson och Hans Johannesson, gjorde ett grundligt förarbete.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Utlysningen var på totalt 70 miljoner, berättar Rikard. Vi lyckades få alla tre projekten godkända och kammade hem 28 miljoner, trots stor konkurrens.</div> <div>När sedan den första utlysningen för Vinnovas kompetenscentrum kom, 2004, kunde Wingquistlaboratoriet visa på den lyckade strategin med projekten och nyttan som centrumet bidrog med. Av 160 sökande valdes Wingquistlaboratoriet ut som ett av 15 VINN Excellenscentra och en viktig milstolpe var nådd.</div> <div>Wingquistlaboratoriets tid i VINN Excellence (Vinnovas forskningsprogram) sträckte sig över en tioårsperiod med fast finansiering och återkommande utvärderingar. Forskningen bedrevs inom tre teman: Platform-based Development, Smart Assembly och Perceived Quality. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Utvärderingarna var ganska tuffa, men det stärkte oss både vetenskapligt och industriellt, menar Rikard. </div> <div><br /><b style="background-color:initial">Kugghjulsmetoden</b><br /></div> <div>Sedan starten har man använt en lyckad modell, som bygger på några viktiga kuggar:</div> <div>För att få starta ett projekt i Wingquist måste det finnas en <b>vetenskaplig utmaning</b> och ett <b>industriellt behov</b>. Om de matchar varandra startar vi ett projekt, berättar Rikard. Normalt avslutas projekt med en <b>”demonstrator</b><b>”</b>, det vill säga någon form av prototyp, ändrat arbetssätt eller industriell utvärdering. I ”<b>Product &amp; Use”</b>-fasen implementeras resultaten i industrin till exempel via kundspecifika lösningar och utbildningar.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Att vi som forskare ser industrins behov och utvecklar konstruktiva lösningar tillsammans med företagen är bara en av de styrkor vi kan uppvisa. Men vi lär oss mycket genom samarbetet och ser till att vår kompetens och industrins behov matchar varann. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/690x390_Research%20implementation%20model.jpg" alt="Model of the research and implementation showing cogwheels and text" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><b>Konkurrerande företag delar kunskap</b></div> <div>Att man konkurrerar till vardags är inget som hindrat Scania och AB Volvo att delta i centrumet.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>AB Volvo har sitt huvudkontor i Göteborg och är rätt självklara partners. Att senare få inkludera Scania är vi stolta över. Vi ser det som ett bevis på att vi utvecklar saker som bägge har stor nytta av. Bägge företagen använder idag programvarorna RD&amp;T och IPS som vi kommersialiserat. </div> <div>Främst har forskningen kommit fordonsindustrin till nytta, men på senare tid har sig fler anslutit sig till centrat, bland annat IKEA. Rikard förklarar: </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Vi har ett projekt tillsammans om geometrisäkring, dvs att få alla bitarna att passa. Oavsett om det är en flygplansmotor eller en Billyhylla som ska monteras, så måste bitarna passa ihop.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>De här problemen finns överallt och tekniken går att applicera på många olika typer av produkter. Eftersom fordonsindustrin är hårt konkurrensutsatt har de varit snabbare på att visa intresse för forskningsområdet. Men vi ser en ökad uppmärksamhet från fler områden nu, säger Rikard.</div> <div><br /></div> <div><b>Globalt genomslag</b></div> <div>Under åren har flera programvaror vidareutvecklats i Wingquistlaboratoriet. Två av dem har kommersialiserats. Eftersom Chalmers inte utvecklar och säljer kommersiell programvara så startades ett företag, RD&amp;T Technology (simulering för geometrisäkring), som sålde sin första licens till Volvo Cars redan 1998. En annan programvara är IPS (Industrial Path Solutions) som blev kommersiell 2004.</div> <div>– Arbetet i spinoff-bolagen ligger utanför Wingquistlaboratoriet och inte direkt vetenskapligt värdeskapande. Däremot tar mjukvaran forskningen ut till fabriksgolvet där den gör nytta och används av tusentals användare globalt i stora företag. Detta är även en viktig mekanism för att se vad som fungerar och vad som behövs härnäst.​  </div> <div><br /></div> <div><b>Glädjen i att driva ett centrum</b></div> <div>Wingquistlaboratoriet har levererat forskning av erkänt hög kvalitet och har sedan starten producerat 770 vetenskapliga publikationer. Men mest stolt är Rikard över att forskningen kommer till användning i industrin. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Jag drivs av att utveckla någonting som blir ”på riktigt” och används industriellt – att få konkretisera en idé! Min personliga målbild har alltid varit att det i slutänden finns en kund som vill ha våra saker. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Jag har velat skapa en mångfald när jag byggt vårt team: att hitta folk som kompletterar varandra och fungerar tillsammans. I botten måste man ha liknande grundvärderingar. Men man måste ge alla möjlighet att glänsa inom sitt område, samtidigt som det bidrar till helheten, säger Rikard.  </div> <div><br /></div> <div><b>Industribehov som förändras</b></div> <div>Plattformsteknologi, system, produktutveckling, geometrisäkring, rörelseplanering för robotar och automation är så centralt för industrin att de är fortfarande relevanta forskningsområden. Men idag efterlyser företagen allt mer automation och stöttning av digitala verktyg för olika typer av optimering, analys och visualisering. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Man efterfrågar också digitala informationsflöden som följer med från tidiga utvecklingsfaser genom hela kedjan, förklarar Rikard. Önskemålen är att de även ska ta hand om eftermarknad, underhåll och sådant i framtiden. <span style="background-color:initial">Han fortsätter:</span></div> <div><span style="background-color:initial">– M</span><span style="background-color:initial">ånga vill också kunna justera och optimera produktionen i realtid. Det kan liknas vid ett reglersystem, där digitala tvillingar hanterar de olika mekaniska och fysikaliska fenomen samt variationer som verkligheten innehåller. </span></div> <div><br /></div> <div><b>Smarta och miljömässigt hållbara fabriker</b></div> <div>Ett exempel finns i SSF-projektet Smart Assembly 4.0 som har som vision den självkompenserande fabriken.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Det kan handla om att matcha rätt bitar mot varandra, att justera fixturer och utrustning och att välja rätt sekvens vid exempelvis punktsvetsning, förklarar Rikard. Redan nu kan våra metoder få ner variationen ytterligare 50 procent. Förutom en ekonomisk vinst, är det också miljömässigt hållbarare, eftersom det reducerar både spill och materialanvändning.</div> <div><br /></div> <div><b>Fortsätter bidra till digitaliseringen​</b></div> <div>Rikard Söderberg menar att detta bara är början och att Wingquistlaboratoriet kommer att fortsätta att bidra till industrins digitalisering, både vad gäller informationsflödet och de respektive ingenjörsaktiviteterna, mot en mer eller mindre automatiserad process.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Under våra 20 år har vi ständigt utvärderat oss själva för att garantera att vår forskning är relevant och ligger i framkant. Det är avgörande för att kunna leverera på topp akademiskt samtidigt som vi fortsätter vara intressanta för industrin, säger Rikard. Och det hoppas vi kunna fortsätt med i minst 20 år till, avslutar Rikard Söderberg och ler.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/wingquist/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till Wingquist web"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om WIngquistlaboratoriet (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Tue, 10 Nov 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Investerare-satsar-pa-Chalmers-spinn-off-Yolean-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Investerare-satsar-pa-Chalmers-spinn-off-Yolean-.aspxInvesterare satsar på Chalmers startup Yolean<p><b>​​Yolean är ett startup-bolag från Chalmers som utvecklar mjukvaruverktyg för visuell planering och styrning av komplexa projekt. Varje miss i synkroniseringen inom ett utvecklings- eller byggprojekt riskerar förseningar och stora kostnadsökningar. Yolean har visat att man kan korta ledtiderna från 6 till 2 månader vid avancerade byggnadskonstruktioner.</b></p><div>Yuncture Invest, Almi Invest och Chalmers venture väljer att satsa 4,6 miljoner kronor på Yoleans verksamhet. Investerarna uttrycker stora förhoppningar på Yoleans affärsmodell och menar att den ligger rätt i tiden. <br /></div> <div><br /></div> – Yolean adresserar ett tydligt kundproblem och erbjuder ett tydligt kundvärde, i synnerhet inom byggindustrin. Därför bedömer vi att de har goda möjligheter att lyckas på en stor, internationell marknad, säger Björn Westman, Investment Manager på Almi Invest.<br /><br /><div>Amer Catic och Dag Bergsjö, forskare på avdelningen för Produktutveckling, är två av grundarna till Yolean som startades upp 2014. Det finns nu tio anställda och över 50 olika kunder som använder Yoleans mjukvara för visuell planering och styrning. Det hittills största projektet är utbyggnaden av Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Amer Catic, som är VD för Yolean, är mycket glad över investeringarna.</div> <br />–    Med investerare ombord, kan vi nu ta nästa steg och skala upp verksamheten för att hjälpa ännu fler kunder att få bättre projekt, säger Amer.<br /><br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Konkret mjukvara istället för PowerPoints och punktlistor</h2></div> <div>Yolean är, tillsammans med Volvo Group och Flexlink AB, också involverade i forskningsprojektet Kidsam som syftar till att skapa en ökad förståelse för den uppkopplade industrins behov för att driva samverkansprojekt i leverantörskedjor. Projektet är till viss del inspirerat av en metodik som används inom byggindustrin för att hantera flera olika leverantörer samtidigt och på så sätt minska behov av styrning och administration. </div> <br />–    Kidsam är ett typexempel på hur vi i Sverige kan samarbeta mellan olika branscher, mellan universitet, företag och startupbolag för att snabbt få fram nya innovationer. Kombinationen är oerhört värdefull för Chalmers genom den direktkontakt vi får med behovsägarna och möjligheten för en forskare att kunna utvärdera och påverka lösningarna direkt. Det är inte längre PowerPoints eller punktlistor som tas fram i forskningsprojektet utan konkret mjukvara som kommer många framtida kunder till nytta genom Yolean, säger Dag Bergsjö.<br /><br />Yolean har sedan starten i forskningsprojektet Vis-IT utvecklat prototyper och mjukvara som fokuserar på slutanvändarens behov. Många iterationer och experiment senare är Yolean idag något så ovanligt som ett startupbolag med både hög tillväxt och positivt resultat. Investeringen kommer bland annat användas till rekrytering, marknadsföring och ökad etablering i de skandinaviska länderna samt Tyskland.<br /><br /><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <a href="/sv/personal/Sidor/amer-catic.aspx">Amer Catic</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/dagb.aspx">Dag Bergsjö</a><br />Thu, 22 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jon-Bokrantz-avhandling-“Smart-Maintenance---maintenance-in-digitalised-manufacturing”-anses-highly-commended-pa-global-niv.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jon-Bokrantz-avhandling-%E2%80%9CSmart-Maintenance---maintenance-in-digitalised-manufacturing%E2%80%9D-anses-highly-commended-pa-global-niv.aspxJon Bokrantz avhandling om Smart Maintenance är highly commended<p><b>Jon Bokrantz doktorsavhandling ”Smart Maintenance - maintenance in digitalised manufacturing” har tilldelats utmärkelsen Highly commended i tävlingen Emerald/EFMD Outstanding Doctoral Research Award 2020.</b></p><div>Tävlingen granskar vetenskapliga avhandlingar på global nivå under det senaste året och belönar de som utmärkt sig i att uppnå både hög akademisk excellens och stort praktiskt nyttogörande. Jons avhandling <a href="https://research.chalmers.se/publication/512579">”Smart Maintenance - maintenance in digitalised manufacturing”</a> tävlade i kategorin Operations &amp; Production Management, där bedömningen gjordes av editorial board för den ledande vetenskapliga tidskriften International Journal of Operations and Production Management. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Smart Maintenance är en möjliggörare för framtidens digitaliserade industri</h2> <div>Syftet med avhandlingen är att säkerställa effektiv och hållbar produktion genom implementeringen av Smart Maintenance – framtidens underhåll i en digitaliserad industri. För att stödja industrin i denna utveckling krävs en holistisk förståelse för modernt och effektiv underhåll, samt att tydligt beskriva och empiriskt mäta hur fabriker arbetar med Smart Maintenance. Avhandlingen utforskar framtida scenarier för underhåll i digitaliserad industri, beskriver konceptet Smart Maintenance, samt utvecklar och validerar ett mätinstrument för att utvärdera hur långt fabriker kommit i sin implementering av Smart Maintenance. Forskningen har genomsyrats av ett starkt samarbete med svensk industri och involverat hundratals industriella experter, vilket banat väg för att resultaten nu flitigt används för att stötta den strategiska utvecklingen av industriföretag runt om i landet. </div> <div> </div> <div>—    Jag är väldigt tacksam att få denna utmärkelse och ser det som ett kvitto på det jag lyckades åstadkomma under mina fem intensiva år som doktorand. Min drivkraft har varit att bedriva forskning av högsta akademiska kvalitet som får stort genomslag i industrin, och denna utmärkelse kommer motivera mig att fortsätta på samma spår i min vidare forskning och undervisning. Jag vill samtidigt också passa på att återigen tacka Anders Skoogh för hans enorma förtroende och inspiration i sin roll som handledare, samt Cecilia Berlin och Johan Stahre som stöttat och engagerat mig under min tid som doktorand.<br /></div> <div><br /></div> <div><p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/personal/Sidor/jon-bokrantz.aspx">Läs mer om Jon Bokrantz</a>, forskare på avdelningen för Produktionssystem, Institutionen för industri- och materialvetenskap </p> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="https://research.chalmers.se/publication/512579">Läs avhandlingen: ”Smart Maintenance - maintenance in digitalised manufacturing”</a><span style="display:inline-block"></span></span><br /><a href="/sv/personal/Sidor/jon-bokrantz.aspx"></a></p></div> <div> </div> Wed, 21 Oct 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maja-Barring-blir-Fellow-i-Varldsekonomiskt-forums-Global-Future-Council.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maja-Barring-blir-Fellow-i-Varldsekonomiskt-forums-Global-Future-Council.aspxMaja Bärring blir Fellow i World Economic Forums framtidsråd<p><b>​Maja Bärring har utsetts till Fellow i World Economic Forums framtidsråd Global Future Council. Global Future Council består av ledare från akademin, internationella organisationer såsom Siemens, Apple, Ralph Lauren med flera, och myndigheter med syftet att stärka innovativt tänkande och skapa en mer resilient, inkluderande och hållbar framtid. Fellowshipet ges till en ung forskare inom området.</b></p><div>​Global Future Council har olika temaområden och Maja Bärring kommer under ett år delta i det råd som handlar om framtidens avancerade tillverkning och produktion. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Gratulerar Maja! Vad hoppas du kunna uppnå under detta år som Fellow i Global Future Council? </h2> <div>— Tack! Den här rollen kommer att ge mig en unik inblick i vad de utvalda representanter från akademi, industri och myndigheter ser som de rådande utmaningarna och möjligheterna inom tillverkning och produktion i världen. Jag hoppas få lära mig mer om hur man skapar en agenda och sammarbetar mellan det privata och publika för att driva det här området framåt på en global nivå. Jag vill också få in de små och medelstora företagen på agendan eftersom det är minst lika viktigt att få med deras perspektiv i den digitala transformationen som sker inom tillverkningssektorn. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vad handlar din forskning om?</h2> <div>— Tillverkningsindustri gör ibland felaktiga och onödiga investeringar, eftersom de inte har full insyn i hur deras tillverkningsprocess fungerar och använder inte maskinparkens kapacitet fullt ut. Med den metod som jag har utvecklat kan data beskriva en maskins kapacitet. Med sensorer och andra tekniska hjälpmedel ger jag maskinen en röst för att kommunicera med andra maskiner och människor. Denna data och information hjälper ledningen och de som arbetar i fabriken att ta beslut baserad på fakta och inte som idag på gissningar och antaganden.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hur du ser på framtidens produktion? </h2> <div>— Ett viktigt fokus nu i WEF är hur leverantörskedjor ska kunna starta om efter den störning som COVID-19 har orskat på global nivå. Att använda digitala tekniker i tillverkninsgindustrin för att skapa mer data-drivna beslut ser jag som viktiga förutsättningar för att förbereda tillverknings industrin att kunna hantera de här störningarna utan att behöva stanna produktionen. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <div><span><a href="/sv/personal/Sidor/maja-barring.aspx">Maja Bärring</a><a href="/sv/personal/Sidor/maja-barring.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span> är verksam vid avdelningen Produktionssystem, Institutionen för industri- och materialvetenskap<a href="/sv/personal/Sidor/maja-barring.aspx">.<br /></a></div> <div>Läs mer om <a href="https://www.weforum.org/communities/gfc-on-advanced-manufacturing-and-production">Advanced Manufacturing and Production på Världsekonomiskt forums webbplats</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/maja-barring.aspx"></a></div> <div><br /></div></div></div> <div><br /></div>Thu, 08 Oct 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Effektivare-produktion-nar-tekniken-talar-samma-sprak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Effektivare-produktion-nar-tekniken-talar-samma-sprak.aspxEffektivare produktion när tekniken talar samma språk<p><b>​Om alla led i en produktionsprocess talar samma tekniska språk kan tiden från design till marknad kortas betydligt. Det har forskare från Chalmers visat inom ramen av ett EU-projekt, som nyligen belönats med priset ITEA Award of Excellence för sitt innovationsarbete inom digitala ingenjörsverktyg.</b></p>​<div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Effektivare%20produktion%20när%20tekniken%20talar%20samma%20språk/Petter_Falkman_200px.jpg" alt="Petter Falkman" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;height:218px;width:155px" /><span style="background-color:initial">Projektet har omfattat elva parter i Sverige och Tyskland – från storföretagen Volvo och Daimler till </span><span style="background-color:initial">spjutspetsföretag som Algoryx samt forskare från akademin.</span><div><br /><span style="background-color:initial">– Vårt övergripande syfte har varit att ta fram ett koncept för hur fordonsindustrins ledtider inom produktionen kan kortas från design till marknad. Det handlar om att gå från manuellt och pappersbaserat ingenjörsarbete till ett automationsdrivet digitalt system, säger Petter Falkman, docent på institution för elektroteknik, som lett arbetet från Chalmers sida. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Digitala informationsflöden</strong></div> <div>Projektet har analyserat hur informationsflödet genom produktionsprocessen kan digitaliseras och arbetat fram digitala verktyg för utveckling av sådana system. Dessutom har en prototyp tagits fram för hur den fysiska fabriken och den simulerade modellen av fabriken ska kunna hållas uppdaterade och synkroniserade under produktionens hela livscykel.</div> <div><br /></div> <div>Målet var att uppnå en standardiseringsgrad på 30 procent för att minska ledtiderna i produktionsprocessen. När projektet nu summerats kan de inblandade nöjt konstatera att den föresatsen är nådd. En ökad standardisering innebär att arbetsinsatsen som krävs för manuell dokumentation kan minska i samma storleksordning. Exempelvis kan information kopplad till komponenter enkelt överföras mellan olika företag och användas direkt i produktionssystemen utan att omarbetning behövs. Därmed får ingenjörerna i fordonsfabrikerna bättre och effektivare beslutsunderlag i sitt utvecklingsarbete och kan ägna omkring 10 procent mindre tid åt att lösa uppgiften.</div> <div><br /></div> <div>– Vi på Chalmers har huvudsakligen arbetat med att formalisera specifikationsarbetet i tidiga beredningsfaser, modellerat utrustning och komponenter för att bygga upp den digitala tvillingen samt utvecklat metoder för att automatiskt hålla tvillingen uppdaterad, säger Petter Falkman.</div> <div><em></em></div> <div><br /></div> <div><strong>Byggt kopia av verkligheten</strong></div> <div>Volvos hyttfabrik i Umeå har varit platsen där utvecklingsarbetet har demonstrerats och testats i verkligheten. En portalmaskin för nitning av plåtar har modellerats till en komplett simuleringsmodell för den aktuella robotcellen – en digital tvilling.</div> <div><br /></div> <div>I den virtuella tvillingmiljön kan produktionsförändringar förberedas med stor exakthet och inkörningstider minskas. Detta kräver att den digitala kopian stämmer överens med och beter sig som verkligheten.</div> <div><br /></div> <div>Tid och pengar kan också sparas genom att tester och justeringar utförs i simuleringsmodellen redan innan en anläggning byggs upp i verkligheten, så kallad virtual commissioning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Prisas för innovationen</strong></div> <div>ENTOC-projektet uppmärksammades nyligen för sitt innovationsarbete av ITEA, en organisation som arbetar för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft genom forskning och utveckling. Projektet tilldelades ITEA Award of Excellence, ett årligt innovationspris som går till framgångsrika projektsamarbeten i EU-länderna.</div> <div><br /></div> <div>– Det är jätteroligt att vårt arbete uppmärksammas. Framgångsreceptet har varit att vi hela tiden haft tydliga mål att jobba mot och ett väldigt bra samarbete oss parter emellan, även över nationsgränserna, säger Petter Falkman, som nu hoppas att projektet kommer att få en fortsättning inom ramen för ITEA.</div> <div><br /></div> <div>Resultaten är än så länge lovande på konceptuell nivå, men kräver fortsatt arbete för att få komplett funktionalitet som kan skalas upp för industriell användning.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill gärna jobba vidare och har ansökt om finansiering för ett nytt projekt, AITOC. Inte minst vore det intressant att vidareutveckla automationslösningen för att uppdatera den digitala tvillingen via artificiell intelligens, så att den alltid är samstämmig med den fysiska fabriken.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Volvo Trucks och Oscar Mattsson (porträttbild)</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://itea3.org/press-release/press-release-the-next-stage-in-virtual-engineering-and-commissioning.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet om innovationspriset</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Effektivare%20produktion%20när%20tekniken%20talar%20samma%20språk/entoc2020_2-750x340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Digital tvillingfabrik" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><em> En portalmaskin för nitning av plåtar har modellerats till en komplett simuleringsmodell – en digital tvilling. I den virtuella tvillingmiljön kan produktionsförändringar förberedas med stor exakthet och inkörningstider minskas. Detta kräver att den digitala kopian stämmer överens med och beter sig som verkligheten.</em><br /></div> <div><em><br /></em></div> <div><strong>Fakta om ENTOC</strong></div> <div>Projektet ENTOC, Engineering Tool Chain for Efficient and Iterative Development of Smart Factories, är ett treårigt projekt (2016-2019) som ingår i EU:s ITEA3-program.</div> <div>Från Sverige deltog, förutom Chalmers och Volvo Trucks, företagen Algoryx och Schneider Electric AB. Projektet leddes på övergripande nivå av tyska Daimler och inkluderade även EDAG, IFAK, Festo, Tarakos, EKS InTec och TWT.</div> <div>Projektets svenska del finansierades av industriparterna och Vinnova.</div> <div><a href="http://entoc.eu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på ENTOC-projektets webbplats</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/petter-falkman.aspx">Petter Falkman</a>, docent på institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20petter.falkman@chalmers.se">petter.falkman@chalmers.se​​</a></div> <div><br /></div></div></div> ​Thu, 08 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Hur-kommer-produktutveckling-att-se-ut-2040.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Hur-kommer-produktutveckling-att-se-ut-2040.aspxHur kommer produktutveckling att se ut 2040?<p><b>​​Hur kommer produktutveckling att se ut 2040 och vad blir ingenjörens roll?  I en rapport, författad av professor Ola Isakson från Chalmers och professor Claudia Eckert från Open University, så ger över tjugo representanter från ledande företag och akademi sin syn på framtidens produktutveckling.</b></p><div>​​Även om det är vanligt att det blir en hype kring ny teknik så finns det idag tydliga trender – både samhälleliga och teknologiska – som kommer att förändra hur produkter utvecklas, tillverkas och konsumeras. Rapporten <a href="https://www.designsociety.org/publication/43268/Product+Development+2040" style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:600;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;box-sizing:border-box;background-color:transparent">Product development in 2040</a> bygger på intervjuer och workshops med erfarna ingenjörer från hela Europa.<br /> </div> <div>Framtidens företag kommer att leverera lösningar av behov snarare än att enbart stå som tillverkare. <br /></div> <div>Större fokus kommer att vara på integrerade system där produkter kan tillgodose många behov. Ett bilbatteri kan till exempel användas för energilagring, men har bilen och batteriet designats för att användas på detta sätt? Modularisering kommer att spela en viktig roll när det gäller att möta olika användarbehov och applikationer. Digitaliseringen kommer att genomsyra alla delar av våra liv, och ju mer produkter sammankopplas desto viktigare kommer systemstrategi att bli. Produkter kommer till viss del att vara cyber-fysiska system baserade på en öppen arkitektur, vilket både möjliggör och kräver kontinuerlig produktutveckling. Arbetssätt för konstruktion och utveckling kommer att förändras avsevärt med tanke på hur tekniska hjälpmedel kan användas.</div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vem ska läsa rappo​rten och varför?</h3> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;orphans:2;float:none">—</span> Vi kan se att många av de teknologiska trenderna nu börjar mogna och komma samman. För industrin är det viktigt att vara medveten om hur dessa förändringar ser ut på lång sikt så att de kan utnyttja dess potential, och anpassa rekrytering och affärsmodeller. Som forskare är det viktigt att kunna utveckla relevanta verktyg och metoder, och utbildare måste kunna ge framtidens ingenjörer relevanta färdigheter. Digital kompetens kommer att bli en nyckelfaktor med enorm betydelse, och jag fruktar att det kommer att finnas en kompetensbrist inom detta område, säger Claudia Eckert.</div> <div><br /> </div></div> <div></div> <div> <img alt="Product development 2040" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Figur%209.jpg" style="margin:5px" /><br /><em>Kompletterande dimensioner i framtidens produktutveckling</em><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka blir de ​största förändringarna i produktutveckling?</h3> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;orphans:2;float:none">—</span> Det handlar inte om utveckling av en eller två nya banbrytande tekniker. Det handlar om integrering av många olika tekniker i ett sammanhängande system, och designers kommer att vara i fokus för att få detta att hända, säger Ola Isaksson.</div> <div><br /> </div> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;orphans:2;float:none">—</span> Rapporten täcker många aspekter av produktutveckling, men jag skulle vilja nämna hur additiv tillverkning  troligtvis kommer att förändra hur leveranskedjor fungerar idag. Det kommer också att finnas en blandning av moderna och gamla system som hålls vid liv eftersom vi inte har resurser att ersätta dem av miljöskäl ”, säger Claudia Eckert.</div> <div><br /> </div> <div><div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;orphans:2;float:none">—</span> Det finns både bevis och incitament för en övergång från linjär till cirkulär ekonomi. Regeringar stimulerar den här förändringen och marknadens beteende visar att de förväntar sig dessa förändringar, och försöker anpassa sig till och utnyttja den nya tekniken. Hur fort skiftet går beror på trycket från samhället och företagens förmåga att hitta nya affärsmodeller, säger Ola Isaksson.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> <span></span>Hur kommer ingenjörsyrket att se ut 2040?</h3> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;orphans:2;float:none">—</span> En trend vi kan se är hur gränserna mellan de olika ingenjörsdisciplinerna kommer att luckras upp, och ett ökat behov av matematiska och statistiska färdigheter. Generalister kommer att bli mer benägna att stanna inom samma företag medan specialistkompetensen tas in vid behov, menar Claudia.</div></div> <div><br /><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;orphans:2;float:none">—</span> Det kommer att finnas ett behov av både generalister och specialister, men ingenjörer måste bli bättre systemtänkare. Jag tror att nyckelfrågan är hur vi kan använda djup specialistkunskap för att skapa en övergripande effekt, säger Ola.<br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs hela rapporten</h2> <div> <div>Rapporten kan laddas ner här:<a href="https://www.designsociety.org/publication/43268/Product+Development+2040"> <br /></a></div> <div><a href="https://www.designsociety.org/publication/43268/Product+Development+2040">https://www.designsociety.org/publication/43268/Product+Development+2040</a><br /></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Författarna</h3> <div><a href="/en/Staff/Pages/iola.aspx">Ola Isaksson</a> - professor i Produktutveckling och leder forskargruppen Systems Engineering Design vid Chalmers tekniska högskola.  <br /></div> <div> <br /></div> <div><a href="http://www.open.ac.uk/people/cme8">Claudia Eckert</a> - professor i Design vid Open University sedan 2013.</div> <div><div>  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiering och and support</h2></div> <div> <div>Den här forskningen har stötts av ett projekt finansierat av eSTEeM – The OU centre for STEM pedagogy, Projekteferens 18E-CE-EI-01’ och Chalmers tekniska högskola via Styrkeområde Produktion.​<img alt="Funding and support" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Funding%20and%20support.JPG" style="margin:5px" /><br /></div> <div><br />Published by: The Design Society, Glasgow, United Kingdom<br /></div></div></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Design society" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/designsocietylogo_web.jpg" style="margin:5px;width:265px;height:80px" /><br /><br /><br /> </div> <div> </div> ​Wed, 30 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Oskar-Rexfelt-vinnare-av-Chalmers-pedagogiska-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Oskar-Rexfelt-vinnare-av-Chalmers-pedagogiska-pris.aspxOskar Rexfelt vinnare av Chalmers pedagogiska pris<p><b>​Oskar Rexfelt tilldelas Chalmers pedagogiska pris för kursen ”Användarstudier - Att förstå användaren och dess krav”. Oskar får bland annat priset för att han har använt sin egen forskning inom användarstudier i utvecklingen av det pedagogiska arbetet.</b></p><div>​Oskars forskning handlar om att förstå användares behov inom produktutveckling, men han har också kunnat applicera dessa kunskaper i ett pedagogiskt sammanhang där studenterna är användarna och kursen är själva produkten. Oskar ser till att kontinuerligt lära av studenterna genom att följa deras projektarbeten och övningar för att kunna se vilka metoder som fungerar effektivt i olika situationer.</div> <div> </div> <div>—   Ju mer du vet om användaren och situationen där en produkt ska användas, ju större möjligheter har du att utveckla en produkt som är användbar och uppskattad. Ungefär så kan man snabbt sammanfatta filosofin för användarcentrerad design, säger Oskar Rexfelt.</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Fokus på de centrala färdigheterna</h2></div> <div>Oskar försöker i sin undervisning undvika det han kallar curriculum overload. Det är viktigt att studenterna lär sig för livet och inte bara för att klara tentamen. Det är viktigare att studenterna lär sig behärska ett fåtal metoder så väl så att man kan anpassa de till olika situationer, än att översiktligt känna till en mängd metoder. Detta påverkar också designen av kurserna där fokus är på kärnan av det studenterna behöver behärska. De mest centrala färdigheterna introduceras redan i kortare aktiva läromoment under föreläsningarna, så att de sedan kan användas i större övningar och projektarbeten. Alumnienkäter visar också att studenterna har med sig kunskaperna ut i arbetslivet.</div> <div> </div> <div>—   Denna centrala röda tråd måste tydligt kommuniceras till studenterna, att vara otydlig som lärare är ett av de effektivaste sätten att skapa frustration, menar Oskar.</div> <div> </div> <div>Oskar poängterar också att det ska vara kul att delta på föreläsningarna.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> —   Den absolut vanligaste kommentaren jag får i kursvärderingarna är att studenterna uppskattar att jag spelar musik innan föreläsning och i pauserna. Att bara spela musik räcker självklart inte för att utveckla en kurs, men det tycks ha större betydelse än vad jag först trodde när jag började göra det, säger Oskar.</div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/oskar-rexfelt.aspx"> Läs mer om Oskar Rexfelt</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Juryns motivering</h2> <div>&quot;Oskar Rexfelt uppmärksammas för sitt utvecklingsarbete med kursen ”Användarstudier - Att förstå användaren och dess krav”. I detta utvecklingsarbete har han hämtat inspiration från sitt forskningsområde genom att se studenter som ”användare” och försöka möta deras behov. En djup förståelse för detta behov bygger Oskar genom fortlöpande interaktion med studenter och lärarlaget. Oskars arbete har bidragit till att studenterna får en ökad förståelse för relevansen av användarstudier, och väl ute i arbetslivet kommer kunskaper och färdigheter från kursen till god nytta för studenterna.&quot;<br /></div>Wed, 30 Sep 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxDigitala designexperiment utvecklar nästa generations flygmotorer<p><b>​Open rotor är en ny typ av flygmotorer med upp till 20 procents lägre bränsleförbrukning än dagens turbofläktmotorer. Chalmers leder, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som tar fram digitala konstruktionsmodeller för tillverkningsanpassning redan i konceptfasen.</b></p><p></p> <div>Nästa generations flygmotorer utvecklas i det stora europeiska gemensamma åtagandet <a href="https://www.cleansky.eu/">Clean Sky 2</a>. Open rotor är ett av koncepten man hoppas mycket på då det har visat lovande resultat när det gäller att reducera både CO<sub>2</sub>-utsläpp och buller. Open rotor är en ny motortyp med dubbla motroterande propellrar vilket radikalt förbättrar effektivitet i framdrivning. Denna typ av teknologi innebär stora förändringar på hur motorerna konstrueras och integreras i flygplanen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Open%20Rotor%203%20-®%20Eric%20Drouin%20Safran_400px.jpg" alt="Open Rotor 3 -® Eric Drouin Safran" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:155px;height:235px" />Inom Clean Sky 2 så leder nu Chalmers, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som heter Development of Interdisciplinary Assessment for manufacturing and deSign (DIAS). </div> <div><br /></div> <div>DIAS är ett riktat stödprojekt, där målet är att utveckla stöd för att integrera tillverkbarhetsaspekter redan i konstruktionsfasen, där avancerade beslutsstödsmodeller tas fram. Till exempel så är det kritiskt att robotar kommer åt att svetsa i komponenterna på rätt sätt. I DIAS-projektet så nyttjas Chalmers senaste forskningsresultat i att modellera alternativa koncept med Fraunhofers expertis att simulera robotbanor, och Cambridges expertis av interaktivt beslutsfattande och modelleringsbaserad riskanalys. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi har en unik möjlighet att kombinera de senaste landvinningarna från Chalmers, Fraunhofer FCC och Cambridge, till ett nytt och kraftfullt sätt att stödja GKN’s integration av nästa generations teknologier redan i konceptfasen, säger Ola Isaksson, forskare vid Chalmers som leder konsortiet.</em></div> <div> </div> <div>Det är GKN Aerospace i Trollhättan som ansvarar för kritiska motorkomponenter till Open rotor motorerna. Ytterst är målet att metoderna som tas fram i DIAS-projektet ska kunna möjliggöra att GKN Aerospace kan erbjuda teknologierna som demonstreras i Clean Sky 2 i kommande affärer. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi är väldigt nöjda att Chalmers leder det konsortium som vann denna utlysning. Konkurrensen var tuff vilket visar att Chalmers är ett ledande universitet i detta för Europa viktiga område, säger Robert Lundberg, Director EU Programmes vid GKN Aerospace. </em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information om DIAS</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/887174" title="Länk till DIAS projektet">https://cordis.europa.eu/project/id/887174<br /></a></div> <div><div>This project has received funding from the Clean Sky 2 Joint Undertaking (JU) under grant agreement No 887174. The JU receives support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme and the Clean Sky 2 JU members other than the Union. <span><span>The information on this web page reflects only the author's view and that the JU is not responsible for any use that may be made of the information it contains.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/EU_logo.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 20px;width:258px;height:179px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/JU_logo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 25px;width:330px;height:186px" /><span style="display:inline-block"></span> </div> <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a>, professor Institutionen för industri- och materialvetenskap Chalmers<br /></div> <div>ola.isaksson@chalmers.se</div> <div><span style="float:none;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;letter-spacing:normal;text-align:center;text-decoration:none;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;display:inline !important">+46 31 7728202</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Robert Lundberg<em>, </em><span>Director EU Programmes GKN Aerospace</span></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"></span>+46 700 872371</div></div>Wed, 01 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/FAD-covid-19.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/FAD-covid-19.aspxFAD – Facilitera användarstudier på distans<p><b>Med anledning av Covid-19 pandemins inverkan på produktionsområdet, finansierar styrkeområde Produktion ett par projekt som syftar till att vi ska stå bättre rustade inför liknande omställningar. I höst kommer vi att få ta del av en studie om resiliens inom produktion. Först ut är ett studentprojekt om användarstudier.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/Pontus_Wallgren_350x305.jpg" alt="Porträtt Pontus Wallgren" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:300px;height:265px" /><span style="background-color:initial">I produktutvecklingens tidiga faser är det viktigt att med olika metoder undersöka och förstå framtida kunders behov och krav. Oftast sker arbetet genom fysiska möten med kunder, något som inte är möjligt i tider av social isolering. <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/pontus-engelbrektsson.aspx">Pontus Wallgren</a>, universitetslektor på avdelningen för Design &amp; Human Factors, vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, leder projektet och ger bakgrunden:</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Vi vill undersöka vilka möjligheter man har om man vill göra avancerade användarstudier på distans. Vilka metoder fungerar att flytta över till digitala plattformar? Kan man utveckla helt nya metoder? Kan avancerade användarstudier överhuvudtaget genomföras på distans och kan det till och med finnas fördelar som man kan tillgodogöra sig även efter pandemin har klingat ut?</div> <div><br /></div> <div>En grupp av 40 studenter har genomfört en serie av experiment där de i grupper om fyra genomfört olika typer av avancerade användarstudier. Metoderna de använt är t.ex. Co-creation, Enactment, Wizard of Oz, Cultural probes, etc., kombinerat med traditionella metoder som intervjuer, fokusgrupper och observationer. Det är metoder som i normala fall kräver att man träffar deltagarna i studien, men som nu genomförs på distans. Varje delstudie avslutas med seminarier och skriftlig dokumentation. </div> <div><br /></div> <div>– Totalt har vi 25 timmar inspelade diskussioner från seminarier. Till det kommer skriftlig dokumentation från ett antal delstudier som vi analyserar och sammanställer. Vi kommer sedan att dela med oss av lärdomarna om hur man kan göra användarstudier utan fysiska möten.</div> <div>– I en tid av mer globalisering och oförutsedda händelser kommer de här kunskaperna att vara viktiga, inte minst med tanke på att man kanske undviker att göra studier på främmande ort och därför missar viktiga behov och krav, avslutar Pontus Wallgren.</div> <div><br /></div> <div>Vill du veta mer om projektet? Ta kontakt med <a href="mailto:pontus.wallgren@chalmers.se">Pontus Wallgren</a>.</div> <div><br /></div></div>Thu, 25 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kvaliteten-pa-atervunnen-plast-behover-forbattras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kvaliteten-pa-atervunnen-plast-behover-forbattras.aspxKvaliteten på återvunnen plast behöver förbättras<p><b>​​Plast är en resurs som det finns både miljömässiga och ekonomiska skäl att återvinna, men dagens återvinningssystem är i vissa stycken mindre utvecklat. Ett stort problem är att återvunnen plast kan vara av oförutsägbar och skiftande kvalitet. Forskare vid Chalmers ska därför studera hur man skapa en mer tillförlitlig och kvalitativ råvara av den återvunna plasten.</b></p><div>Det grundläggande och första steget i plaståtervinning är den inledande sorteringen. Ju mer föroreningar och osmältbart material som går vidare till nästa steg desto dyrare och mer komplicerat blir det att framställa en råvara som kan användas till nya produkter. Man behöver då i högre grad använda sig av reningsåtgärder såväl som av nya tillsatser.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersprojektet Återvinning av insamlad plast från förpackningar kommer att studera både hur man kan utveckla sorteringssteget och hur plasten kan uppgraderas genom modifieringar i senare skeden av återvinningsprocessen. Utifrån resultaten hoppas man att kunna ta fram riktlinjer för formning av nya produkter, exempelvis anpassade processparametrar vid extrudering och formsprutning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknisk duglighet ger industrin förtroende för användning av återvunnen plast</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/plastatervinning_2_340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 30px;width:270px;height:245px" />När det gäller sorteringsprocessen så är man intresserad av att studera plastens renhet. Fokus kommer inledningsvis att ligga på så kallad NIR-teknik (near-infra-red), som är en teknik där man kan läsa av vilka polymerer som insamlade produkter består av. I plan ligger samverkan med Svensk Plaståtervinning i Motala, som är en av Europas största och modernaste sorteringsanläggningar. Andra kompletterande sorteringstekniker, förutom NIR-teknik, kan också komma att ingå i studien.</div> <div><br /></div> <div>Efter att plasten är sorterad så kommer man också att studera den fortsatta behandlingen för att kunna höja kvaliteten och förutsägbarheten ytterligare. Utifrån detaljerade studier så kommer man att utarbeta riktlinjer för lämpliga processer och processparametrar för tillverkning av lämpliga granulat som kan användas som råvara av industrin. </div> <div> </div> <div><em>– </em><em>Genom att minska osäkerheten om återvinningsbara materials tekniska duglighet är vår förhoppning att det här projektet kommer att leda till ett större förtroende för återvunna plastmaterial, säger projektledare professor Antal Boldizar.</em></div> <div><br /></div> <div>I projektet ingår också att låta tillverka några valda produkter, såsom så kallade demonstratorer. Arbetet med demonstratorer kommer att innefatta detaljerade processtudier, främst av fördelaktiga processparametrar vid både extrudering och formsprutning med avseende på mikrostruktur och produkters funktionella egenskaper. Exempel på intressanta funktionella egenskaper är mekaniska och termiska egenskaper, formriktighet, toleranser, ytors karaktär och beständighet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Materiallabbet_AntalBoldizar_EzgiNoyan_750x340px.jpg" alt="Antal Boldizar och Ezgi Ceren " style="margin:5px" /><br /><em>Antal Boldizar och Ezgi Ceren i </em><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/innovationslabb/mbl/Sidor/default.aspx"><em>Material- och bearbetningslabbet</em></a><em> vid Chalmers</em><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">2030 ska alla plastförpackningar bestå av förnybart eller återvunnet material</h2> <div>I takt med att insamlingen och sorteringen av plastförpackningar ökar i samhället blir det alltmer viktigt att utveckla marknaden för återvunnen plast. Svensk Dagligvaruhandel presenterade nyligen en färdplan där plastförpackningar 2030 ska vara producerade av förnybar eller återvunnen råvara. Att sätta standarder och kvalitetsnormer för både sorterat plastavfall och återvunnen plast är därför viktiga industriella angelägenheter.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-sätter-standard-för-plaståtervinning.aspx">Antal sätter standard för plaståtervinning</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projektmedlemmar</h2> <div>Projektledare professor <a href="/sv/personal/Sidor/antal-boldizar.aspx">Antal Boldizar</a></div> <div>Doktorand <a href="/sv/Personal/Sidor/ezgic.aspx">Ezgi Ceren</a></div> <div>Docent <a href="/sv/personal/Sidor/giadal.aspx">Giada Lo Re</a></div> <div>Professor <a href="/sv/personal/Sidor/christer-persson.aspx">Christer Persson</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiär</h2> <div>Plastkretsen AB:s Stiftelse för forskning</div>Tue, 02 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Gyllene-pekpinnen-till-Magnus-Evertsson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Gyllene-pekpinnen-till-Magnus-Evertsson.aspxGyllene pekpinnen till Magnus Evertsson<p><b>​Maskins Utbildningsutskott tilldelar Magnus Evertsson på Institutionen för industri- och materialvetenskap priset för bästa föreläsare för andra årskursen (M2:or) på Maskinteknik civilingenjör.</b></p>​Priset är med avseende på Magnus Evertssons undervisning i kursen PPU210 Maskinelement. Det är studenterna själva som röstar fram vem som får den Gyllene pekpinnen.<br /><br /><div>Nedan är några utvalda motiveringar till varför studenter valde att rösta på just honom:</div> <div><br /></div> <ul><li>Allt med honom är underbart. Intressanta, roliga föreläsningar som höll en engagerad hela vägen. Väldigt tydliga exempel och väldigt bra innehåll.</li></ul> <ul><li>Med vettig humor kring läromålen och övriga delar av livet lyftes stämningen på föreläsningarna till en egen nivå. Med många exempel från verkligheten och tidigare erfarenheter gavs tips och knep som gjorde kunskapen mycket omfattande.</li></ul> <ul><li>En mycket härlig föreläsare som är intressant att lyssna på. Mycket bra kunskap och ett genuint trevligt sätt.</li></ul> Maskins Utbildningsutskott tackar för Magnus för hans insatser och hoppas att återse honom som undervisare även nästa läsår.<br />Thu, 28 May 2020 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Tummen-upp-i-europeisk-granskning-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Tummen-upp-i-europeisk-granskning-.aspxLyckad granskning av europeiskt projekt om additiv tillverkning i metall<p><b>Efter arton månaders arbete var det dags för den Europeiska kommissionens första granskning av Manuela-projektet om additiv tillverkning i metall. Återkopplingen från utredarna var mycket positiv och visar att projektet är på rätt spår.​</b></p><div>Projektet <span style="background-color:initial">Manuela (Additive Manufacturing with Metal Pilot Line),</span><span style="background-color:initial"> med 20 partners över hela Europa, har som mål att utveckla och driftsätta en öppen europeisk pilotanläggning som täcker hela värdekedjan för industriell additiv tillverkning (AM)</span><span style="background-color:initial"> av metall. </span><span style="background-color:initial">Projektet sta</span><span style="background-color:initial">rtade 2018 med Chalmers som koordinator.</span></div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Under granskningen under våren 2020 blev det tydligt att engagemanget är stort inom hela konsortiet, både vad gäller nya digitala lösningar, nya material, optimerade bearbetningsprocesser, automatiseringskoncept och utveckling av avancerade applikationer. Jag är verkligen imponerad och ser nu fram emot att nå det slutliga målet med en ”one-stop”-anläggning för hela Europa, säger projektkoordinator Lars Nyborg.</div> <div><span style="background-color:initial">I slutskedet kommer pilotanläggningen att valideras genom ett antal industriella fallstudier som täcker ett brett spektrum av </span><span style="background-color:initial">applikationer inom fordon, flyg, energi och medicin.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Första version av projekthandbok</b></div> <div>En av projektets huvudleveranser är en projekthandbok som ska användas i kontakten med framtida kunder. Den första versionen finns nu tillgänglig för nedladdning och kommer att uppdateras regelbundet parallellt med utvecklingen inom projektet. <span style="background-color:initial">Handboken ger bakgrund och information om pilotanläggningen, berättar om vilka tjänster som erbjuds samt om nyttoaspekten ur kundperspektiv.</span><span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://manuela-project.eu/wp-content/uploads/2020/05/ManuelaHandBook_v6_FINAL.pdf" title="länk till projekthandbok i pdf" target="_blank"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /></span>Projekthandbok</a> </div> <div><a href="https://manuela-project.eu/" target="_blank" title="link to webpage Manuela"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer info om Manuela </a></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/production/news/Pages/Manuela-creats-a-pilot-line-for-additive-manufacturing-in-Eurpoe.aspx" target="_blank" title="link to old article about the project"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Start for large European test bed project in additive manufacturing​​</a> (article in English)</div></div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA</b></div> <div><ul><li>Additiv tillverkning (3D printing) i metall möjliggör tillverkning av avancerade prototyper och funktionella komponenter med bland annat ökad designfrihet och kortade ledtider. </li> <li>Manuela är ett fyraårigt Horizon2020-projekt (2018-2022) och <span style="background-color:initial">ett av de största projekten inom additiv tillverkning i Europa</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">med en budget på 175 MSEK.</span><span style="background-color:initial"> </span></li> <li><span style="background-color:initial">Pilotanläggningen bygger på två pulverbäddbaserade tekniker för AM: </span><span style="background-color:initial">Laser Powder Bed Fusion (LPBF) och </span><span style="background-color:initial">Electron Beam Melting (EBM).</span></li> <li><span style="background-color:initial">Manuela består av ett konsortium av industriella slutanvändare och leverantörer (material / pulver, AM-hårdvara, kvalitetsövervakningssystem, programvara, automatisering och efterbehandling) samt forskningsinstitut med fokus på metallprint via pulverbädd.</span></li></ul></div> <div><span style="font-weight:700">Kontakt​</span><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><a href="mailto:lars.nyborg@chalmers.se" style="outline:0px">Lars Nyborg,</a> projektkoordinator</div> <div><a href="mailto:terpsithea.ketegeni@chalmers.se">Terpsithea Ketegeni, </a>projektledare</div> <div><a href="mailto:terpsithea.ketegeni@chalmers.se"></a></div>Wed, 20 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Grafen-mojliggor-ett-mer-robust-elsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Grafen-mojliggor-ett-mer-robust-elsystem.aspxGrafen möjliggör ett mer robust elsystem<p><b>​​Den ökande användningen av förnybara energikällor i Europa kräver smarta elnät, som på ett säkert sätt kan distribuera och lagra energi utifrån efterfrågan och produktion. Säkringar är säkerhetskritiska komponenter i elnätet, och dessa är förknippade med mycket höga och återkommande underhållskostnader. Genom att använda grafen i säkringarna så blir systemet mer robust och minskar kostnaderna för underhåll drastiskt.</b></p><div>Lågspänningssäkringar, vanliga i hushåll och inom industrin, behöver en typ av smörjmedel för att fungera korrekt vilket appliceras på alla säkringar under tillverkningen. Problemet är att efter en tid stelnar och torkar smörjmedlet och detta behöver då åtgärdas vilket är mycket resurskrävande. Smörjmedlet är dessutom temperaturkänsligt och fungerar bara optimalt inom ett visst spann. Om inte problemet åtgärdas så kommer till slut metall att nöta mot metall vilket innebär en stor säkerhetsrisk. Servicetekniker uppger att brist på tillräcklig smörjning är ett av de största problemen inom elnätet. För att undvika dessa utnötningar så utför man idag kontinuerlig service till mycket höga kostnader. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Självsmörjande egenskaper möjliggör underhållsfri drift<br /></h2></div> <div> Grafen är ett material med självsmörjande egenskaper. Det svenska företaget ABB, partner i forskningsprogrammet Grafenflaggskeppet, har nyligen visat att multifunktionella grafen-metallkompositbeläggningar kan förbättra den tribologiska (ytor i glidande kontakt) prestandan för metallkontakter. ABB kommer därför att leda ett nytt projekt med målet att ta fram grafenbaserade kompositer till säkringar för kommersiellt bruk.</div> <div> </div> <div>Projektet kallas för ”Circuitbreakers” och är ett av elva utvalda så kallade spjutspetsprojekt (Spearhead-projects) som finansieras av Grafenflaggskeppet, Europas största initiativ för grafenforskning, med mer än 150 universitet och företag i 22 länder, och där Chalmers står som koordinator. Spjutspetsprojekten startar i april 2020 och baseras på tidigare vetenskapliga upptäckter. Syftet är att bygga vidare på forskningsresultat och ta fram prototyper som ska kunna tillämpas kommersiellt inom tre år. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Prototyp för användning på industriell skala</h3></div> <div> </div> <div>Circuitbreakers-projektet kommer att utveckla en fullt funktionell och testad prototyp som ska kunna användas på industriell skala. Denna nya generation av säkringar kommer att ha självsmörjande egenskaper, och dessutom klara av ett större spann av temperaturskiftningar än de existerande säkringar som finns på marknaden idag. Detta möjliggör en underhållsfri drift vilket sparar stora kostnader för företagen, och minskar risken för oönskade strömavbrott i elsystemet på grund av defekta säkringar.</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stor erfaranhet av grafen- och grafenbaserade kompositer</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/VincenzoPalermo.png" alt="Vincezo Palermo" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 25px;width:136px;height:152px" /></div> <div>Professor Vincenzo Palermo och Dr. Jinhua Sun från Institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, kommer att stödja ABB i spjutspetsprojektet genom att tillhandahålla nya lösningar när det gäller bearbetning av grafen i beläggningar, och i tillverkningen av grafenförbättrade prototyper. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/JinhuaSunChalmers.jpg" alt="Jinhua Sun" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px 10px;width:255px;height:192px" />Forskningsgruppen har mer än tio års erfarenhet av grafen- och grafenbaserade kompositer. Deras kunskap om karaktärisering och bearbetning av grafenbaserade material kommer att hjälpa industriella partners i valet av lämpliga grafenråvaror. Vincenzo Palermo och Jinhua Sun kommer också att delta i arbetet med att utveckla nya kemiska procedurer och industriellt lämpade processer för att kunna belägga grafen på fram för allt komponenter i säkringar. Dessutom kommer de avancerade karaktäriseringsteknikerna som finns tillgängliga vid Chalmers materials analyslaboratorium (CMAL) att vara viktiga för att utvärdera det mervärde som grafenet ger säkringarna.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information:</h2> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/project/spearhead</a></div> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/news/Pages/European-industries-lead-new-Graphene-Flagship-projects-to-shape-EU%E2%80%99s-environmental-future.aspx</a></div> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/project/spearhead/Pages/CircuitBreakers.aspx</a></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Partners</h3> <div>Circuitbreakers Spearhead-projektet är ett tvärvetenskapligt projekt som består av både akademiska och industriella partners. De industriella partnerna är ABB (Sverige), Nanesa (Italien) och Graphmatech AB (Sverige).</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Finansiering</h3> <div>Flaggskeppet Graphene är ett av de största forskningsprojekten som finansieras av Europeiska kommissionen. Med en budget på 1 miljard euro under tio år representerar den en ny form av gemensam, samordnad forskning och bildar Europas största forskningsinitiativ någonsin. Flaggskeppet har till uppgift att föra samman akademiska och industriella forskare för att ta grafen från akademiska laboratorier till det europeiska samhället och därmed skapa ekonomisk tillväxt, nya jobb och nya möjligheter.</div> <div>Chalmers tekniska högskola kommer som huvudpartner att få 481 000 euro för att arbeta i Circuitbreakers Spearhead-projektet, som formellt börjar från april 2020 och pågår över en period om totalt tre år.</div>Thu, 23 Apr 2020 09:00:00 +0200