Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 18 Oct 2018 14:01:42 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspxAirbus i samarbete kring multifunktionella material<p><b>​Chalmers har fått en ordentlig förstärkning när det gäller multifunktionella material och teknologier med fokus på flygindustri. Dr. Peter Linde, forskningsingenjör hos en av världens största flygplanstillverkare, Airbus, tillträder som adjungerad professor. Ett samarbete som började med en lång promenad till ett avsides hotell.</b></p><p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Peter-Linde_02_500x750_foto%20Carina%20Schultz.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:15px 10px;width:220px;height:330px" /><br />Under den långa promenaden till deras hotell insåg Peter Linde och <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/leifas.aspx">Leif Asp</a> att de delade många gemensamma frågor kring forskningen inom lätta material. Sedan detta första möte under ett EU-projektmöte 2008 i Toulouse har de hållit kontakten. Leif Asp, professor i <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-berakningsmekanik/Sidor/Lättviktsmaterial-och-strukturer.aspx">Lättviktsmaterial och strukturer</a>, såg att det fanns mycket att vinna på ett utökat samarbete och påbörjade arbetet för den adjungerade professuren. <br /><span style="background-color:initial">Lindes långa verksamhet inom långfristig material- och komposit-forskning innebär att han är väl förtrogen med Airbuskoncernens många utmaningar inom området, något som blir en stor tillgång för Chalmers. </span><br /></p> <p>I början av september i år installerades Peter Linde, <a href="http://company.airbus.com/careers/Our-locations/Hamburg.html">Airbus Operations Hamburg</a>, där han är ”Airframe Architecture and Integration Research Engineer. Tjänsten som adjun<span style="display:inline-block"></span>gerad professor är på 20% och placerad hos avdelningen för Material- och beräkningsmekanik, som leds av Leif Asp.</p> <p><em>Bild ovan: Peter Linde, nytillträdd adjungerad professor på Institutionen för industri- och materialvetenskap. I hans imponerande CV finns studier vid ETH Zürich, Stanford, University of California Los Angeles (spets mot industrisamverkan inom flyg) och University of California Berkeley (pionjärer inom finita element-metoder). </em><em style="background-color:initial">Foto: Carina Schultz</em></p> <p><br /><strong>Världsledande forskning om strukturella batterier </strong><br />Avtalet har tagit tid att utforma eftersom professuren måste vara relevant för Chalmers och samtidigt bidra till ett mervärde för Airbus. Ett skäl för samarbetet, som Peter Linde säger är absolut avgörande, är spjutspetsforskningen som Leif Asps forskargrupp tillsammans med kollegor vid KTH bedriver inom området multifunktionella kompositer för energilagring.<br />–  Ja, det stämmer att vi är världsledande inom området strukturella batterier. Inför avtalet gjorde Airbus en så kallad Technology watch där man identifierade potentialen i vår forskning. Den sammanfaller med ett av Airbus egna strategiska forskningsområden; integrerad energilagring. Airbus såg potentialen och har därför valt att ingå avtal med oss, säger Leif Asp.</p> <p><br /><strong>Önskan om bredare samarbete på Chalmers</strong><br />Med avtalet i hamn hoppas Leif Asp att Chalmers ska få ett mycket bredare gränssnitt mot Airbus. Asp tror att det blir fler gemensamma projekt på kompositer, men han önskar också att forskningssamarbetet breddas. Det finns många forskningsområden inom Chalmers som är intressanta för Airbus. <br />–  En av viktig talang hos Peter Linde är hans förmåga att se möjliga samarbeten och skapa nätverk som driver innovation i industrin. Han är helt enkelt bra på teknik, politik och att få saker att hända, säger Leif Asp.<br /><br /><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/EFANX_viewpoint-2-HD_BSJ_20180201.jpeg" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:476px" /></b><em></em></p> <p><em><br /></em></p> <p><em>Installationsföreläsningens titel var ”Emerging Materials and Technologies for Multifunctional Application in Environmentally Friendly Aircraft”. E-Fan-X (bilden) är den andra generationens forskningsflygplan inom Airbuskoncernen, där man testar elektrisk framdrivining. E-Fan-X är ett modifierat BAE 146 med fyra motorer, varav en elektrisk. Energin för framdrivningen är hybridbaserad; gasturbin samt batteri. Den första flygningen är planerad 2019. Föregångaren E-Fan var tvåsitsig med 2 elmotorer och energilagring i batterier. Dess premiärtur ägde rum 2014. Foto: Airbus</em></p> <p><em></em><i><br /></i><strong>Lättare plan ger miljövinster</strong><br />Huvuddelen av Peter Lindes tid läggs på arbetet som Topic Manager för EU projektet <a href="/en/projects/Pages/Structural-pOweR-CompositEs-foR-futurE-civil-aiRcraft-QSORCERERQ.aspx">SORCERER</a>, där Chalmers är en av fyra partners.<br />–  I projektet vill man utveckla en lättviktskomposit med inbyggd elektrisk energilagring, tänkt för framtida elektriska och hybrid-elektriska flygplan. Bakgrunden är behovet av mer miljövänliga lätta flygplan där vikten kan reduceras genom integrerade batterier i struktur, hytt och system.<br />–  Jag kommer dessutom att via Airbus engagemang i projektet <a href="http://www.cleansky.eu/">Clean Sky​</a> få tillfälle att träffa möjliga nya samarbetspartners till Chalmers och Airbus, säger Peter Linde som hoppas han hinner med det under de 3-4 gånger per år han är på plats i Göteborg.<br /><br /><strong>Examensarbeten med fokus på tunna skikt</strong></p> <p>Andra intressanta och närbesläktade forskningsområden som Linde nämner är additiv tillverkning för viktreducering och multifunktionalitet i delar och grafen. Men till en början vill han fördjupa området kompositer byggda av tunna skikt. Peter Linde fortsätter:  <br />–  Tillsammans med Leif Asp och <a href="/sv/Personal/Sidor/martin-fagerstrom.aspx">Martin Fagerström</a>, kommer jag att förbereda en del examensarbeten. Vi har också börjat handleda en doktorand tillsammans och det kan bli aktuellt att föreläsa för masterstudenterna under senare delen av deras utbildning.<br /><br /><strong>En ständigt lärande student</strong><br />När nyheten om professuren kom ut hörde många i Peter Lindes stora kontaktnät av sig. En som redan gratulerat är professor <a href="https://web.stanford.edu/group/sacl/people/tsai.html">Stephen W. Tsai</a> vid Stanford, nestor inom kompositmaterial, med vilken Peter har haft ett innovativt utbyte under senare år.<br />–  Jag har också fått hälsningar från min gamla professor <a href="https://www.ethz.ch/en/the-eth-zurich/organisation/who-is-who/retired-professors/details.html?persid=77106">Hugo Bachmann</a> vid ETH Zürich (Eidgenössische Technische Hochschule), som lyckönskar mig till att ha fått en sådan fin tjänst vid ett så välrenommerat lärosäte, säger Peter Lind skrattande och fortsätter: <br />–  Det här känns mycket bra! Framförallt kommer jag som adjungerad professor att få ägna mig åt mina stora intressen – att bygga nätverk och stilla min nyfikenhet. Jag ser mig själv som en ständig student, avslutar Peter Linde.</p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Installation-adj-prof-Peter-Linde_20180904_13_750x477.png" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:435px" /><br /><em><br /></em></p> <p><em>Dr. Peter Linde gav under sin installationsföreläsning en liten återblick på Airbus historia och teknologiska framgångar. Ett exempel var försäljningssuccén Airbus A320 där målet på runt 300 sålda plan vida överträffades och landade på  8000. Avslutningsvis presenterade han sina tankar om framtida utveckling av nya material som till exempel multifunktionella kompositer för energilagring. Foto: Carina Schultz</em><br /><br /><a href="https://flic.kr/s/aHsmox113f" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se mer bilder från installationen</a> </p> <p><a href="/sv/institutioner/ims/kalendarium/Sidor/Peter-Linde.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om installationsföreläsningen och Lindes biografi​</a><br /><br /><em>Text: Carina Schultz</em>​<br /></p>Fri, 05 Oct 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/battre-svetsmetoder-minskar-flygets-koldioxidutslapp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/battre-svetsmetoder-minskar-flygets-koldioxidutslapp.aspxBättre svetsmetoder minskar flygets koldioxidutsläpp<p><b>​Flyget står idag för runt 2 % av världens totala koldioxidutsläpp men andelen väntas stiga. I jakten på att minska utsläppen samarbetar forskare från Chalmers med GKN Aerospace och Högskolan Väst för att hitta nya tillverkningslösningar för motorer. I en ny doktorsavhandling presenteras resultat från studier av titanlegeringar och mekaniska egenskaper hos olika svetsprocesser.</b></p>​<span style="background-color:initial">Flygindustrin är på jakt efter lösningar som minskar utsläppen av koldioxid och att minska flygplanets vikt är grundläggande för att lyckas. En flygmotor väger mycket men genom nya tillverkningsmetoder kan den minska.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Ett sätt är att svetsa ihop flera smådelar till en större komponent i stället för att gjuta den i ett helt stycke. I en ny doktorsavhandling av Sakari Tolvanen presenteras studier som har jämfört de mekaniska egenskaperna hos svetsar gjorda i olika svetsprocesser för att få en bättre förståelse för hur och varför det ibland uppstår defekter hur defekterna påverkar svetsarnas mekaniska egenskaper.</div> <div><br /></div> <div>Man kan tänka sig att svetsning är en gammal teknik som har lämnat labbstadiet sedan länge men eftersom kraven förändras behöver tillverkningstekniken utvecklas. <span style="background-color:initial">Tillverkningsteknologier av stora flygmotorkomponenter vidareutvecklas nu för att förbättra materialutnyttjandet, minska kostnaderna och tillåta designflexibilitet. Svetsning har en viktig roll i utvecklingen eftersom det medger att man kan sätta ihop flera delkomponenter för att skapa en stor struktur. Detta tillvägagångssätt ger mindre skrotat material och möjliggör konstruktion av lättare och mer funktionella komponenter, vilket i sin tur resulterar i minskad miljöpåverkan både i produktionsfasen och i motorns användningsfas.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Welding-processes-comparison.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></span></div> <div><em>Titanlegeringar är lätta att svetsa ihop med flera vanliga processer, såsom tungsten inertgassvetsning (TIG), plasmabågsvetsning (PAW), elektronstrålesvetsning (EBW) och laserstrålesvetsning (EBW). Svetsningsprocesser karakteriseras generellt av värmekällans intensitet. Denna figur illustrerar de olika egenskaperna hos de ovan nämnda svetsprocesserna och hur de påverkar penetreringen av svetsen.</em><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Sakari Tolvanen har i sin doktorsavhandling undersökt vad som händer när två metallkomponenter gjorda av titanlegeringar svetsas ihop. Titanlegeringar används ofta inom flygindustrin, främst på grund av deras överlägsna kombination av hög hållfasthet och låg vikt. Sakari har bland annat analyserat hur den kemiska kompositionen påverkar resultatet.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten från mina studier hjälper till att förstå de faktorer som påverkar mikrostrukturen och vad som leder till defekter. Det gör det möjligt att välja och optimera inte bara svetsningsprocessen utan också basmaterialet. Vilken kombination av process och material man använt, avgör om resultatet blir bra, säger Sakari Tolvanen. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Fracture%20surface%20of%20a%20fatigue%20specimen_400pxl.jpg" alt="Sprickbildning" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><em>I ett flygplan vill du inte att svetsarna ska spricka. Genom att undersöka toppografin på sprickytan kan information om orsaken till sprickbildningen och dess mekanismer avslöjas. Utmattningsprocessen delas upp i olika steg, dvs sprickbildning, sprickutbredning och slutlig fraktur. Denna figur visar en sprickbildning vid en por (crack initiation), ett relativt platt sprickutbredningsområde kring där sprickan bildades (crack propagation area) och den slutliga sprickytan. Genom att lära sig mer om hur sprickor uppträder, kan de undvikas.</em><br /><br /></div> <div>Titanlegeringar återfinns exempelvis i utrustning för landning, inre komponenter i vingarna och för komponenter i fläkt- och kompressorsektionerna av flygmotorer.</div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div>Läs mer om transportsektorns koldioxidutsläpp i <a href="https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg3/ipcc_wg3_ar5_chapter8.pdf" title="Länk till IPCC" target="_blank">IPCCs klimatutredning från 2014​</a>.</div> <div>Studierna som Sakari Tolvanen har genomfört har skett inom ramen för ett forskningsprojekt lett av GKN Aerospace:</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=6130">Bildande av defekter vid svetsning och deras inverkan på mekaniska egenskaper hos Ti-6Al-4V och Ti-6Al-2Sn-4Zr-2Mo</a></div> <div><br /></div> <div>Läs hela doktorsavhandlingen här: </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/504433">Welding of Ti-6Al-4V: Influence of welding process and alloy composition on microstructure and properties</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Sakaris handledare var <a href="/en/staff/Pages/uta-klement.aspx">professor Uta Klement</a> från Chalmers tekniska högskola och professor Robert Pederson från Högskolan Väst.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Nina Silow</em></div> <em> </em><div><em>Bilder i artikel: från Sakari Tolvanens avhandling</em></div> <div><br /></div></div>Mon, 01 Oct 2018 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Internationell-utmärkelse-till-Johan-Malmqvist,-IMS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Internationell-utm%C3%A4rkelse-till-Johan-Malmqvist,-IMS.aspxInternationell utmärkelse till Johan Malmqvist, IMS<p><b>​Fyra frågor till Johan Malmqvist, professor vid Institutionen för industri- och materialvetenskap som nyligen tagit emot Leonardo da Vinci-medaljen vilken delas ut av SEFI (European Society for Engineering Education)​.</b></p><p class="chalmersElement-P"><strong>​</strong><span><strong>Grattis Johan, en mycket hedrande utmärkelse, du måste vara stolt?</strong></span></p> <div><span style="background-color:initial">– Ja, <a href="https://www.sefi.be/2018/10/02/prof-johan-malmqvist-receives-the-leonardo-da-vinci-medal-from-sefi/">Leonardo da Vinci-medaljen​</a> är den högsta utmärkelsen SEFI delar ut. Den delas ut en gång per år till en nu levande person som på ett utmär</span><span style="background-color:initial">kande sätt bidragit till utvecklingen av ingenjörsutbildning på universitetsnivå och gjort skillnad internationellt. Så självklart är jag mycket stolt!</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Du fick medaljen för dina insatser för utvecklingen av ingenjörsutbildning i stort och ditt arbete inom CDIO?</strong></p> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Min grund ligger i min forskning vilken fokuserar på metodik och IT-stöd för produktutveckling.</span><br /></div> <div> </div> <div>Jag brinner för att utveckla ingenjörsutbildningen, och för att lyfta fram produktutveckling i utbildningen. Som ett led i detta var jag med att starta CDIO-initiativet, Conceive, Design, Implement, Operate (CDIO). CDIO är ett internationellt initiativ som syftar till att utveckla ett ramverk för förbättring och utveckling av ingenjörsutbildningen över hela världen.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag var tillsammans med Ed Crawley (2000-2012) respektive Ron Hugo (2012-2017) en av två &quot;co-directors&quot; från starten år 2000 till år 2017. Under denna period växte CDIO-initiativet från ett projekt med de fyra grundande partnerna till en global organisation med över 140 samverkande institutioner (se till exempel Malmqvist, Hugo &amp; Kjellberg, 2015). Den årliga internationella CDIO konferensen, nu på sitt 14 år, lockar vanligtvis cirka 300 deltagare.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Berätta mer om CDIO</strong></p> <div> </div> <div>– CDIO står för ”Conceive, Design, Implement, Operate” och det är egentligen en beskrivning av produkters livscykel. Från att identifiera behov av en produkt, till att planera vad som ska utvecklas, till att tillverka, marknadsföra, använda, underhålla och så småningom eliminera produkten. De flesta ingenjörer har en specialiserad roll i någon del av den processen. Man arbetar som konstruktör, beredare, programmerare etc. Men för att vara en bra ingenjör måste man kunna samarbeta med personer utmed hela produktlivscykeln. Att ha förståelsen för att de beslut som jag tar kan ha konsekvenser för andra samt hur man bäst kan hjälpa till. Utbildningen ska ske i nära samverkan med företag och samhälle med syftet att förbereda studenterna i sin framtida ingenjörsroll, där de i sin framtida ska kunna verka som drivkraft för en hållbar framtid.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi startade CDIO-initiativet tillsammans med två andra svenska universitet och ett amerikanskt: Chalmers tekniska högskola, KTH Kungliga Tekniska Högskolan och Linköpings universitet samt MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA. Utgångspunkten var att ingenjörsutbildningen hade blivit alltmer distanserad från praktiskt ingenjörsarbete. Visionen för CDIO-initiativet var att utbilda studenter som kombinerar en djup förståelse för de tekniska grunderna med förmågan och att kunna ta en ledande roll vid utformningen, implementering, drift och underhåll av nya produkter och processer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad är ditt fokus framöver?</strong></p> <div> </div> <div>– Jag har precis avgått som utbildningsområdesledare för Chalmers MATS- område  &quot;Maskinteknik, mekatronik och automatisering, design samt sjöfart och marin teknik&quot;. Nu har jag tagit över som Masterprogramansvarig för Product Development och fortsätter naturligtvis att verka inom CDIO initiativet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om:</strong></div> <div><div><a href="/sv/personal/Sidor/johan-malmqvist.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Johan Malmqvist</a></div> <div><a href="https://www.sefi.be/2018/10/02/prof-johan-malmqvist-receives-the-leonardo-da-vinci-medal-from-sefi/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Leonardo Da Vinci medaljen till Johan Malmqvist​</a></div> <div><a href="https://www.sefi.be/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />SEFI, European Society for Engineering Education​</a></div> <div><a href="http://cdio.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />CDIO.org</a></div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Product-Development.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Product Development, Masterprogram</a></div></div> <div><a href="/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Chalmers Masterprogram​</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> ​​​​​​​Fri, 28 Sep 2018 20:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Tuff-race-för-nya-masterstudenter-i-produktutveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Tuff-race-f%C3%B6r-nya-masterstudenter-i-produktutveckling.aspx​Tufft race för årets kull av produktutvecklare<p><b>​Med ett begränsat urval av bland annat frigolit, gummiband, kugghjul och en stor portion uppfinningsrikedom, byggde de nya masterstudenterna racingfordon till den avslutande tävlingen PD Classic Race.</b></p><div>Under en krävande vecka har masterstudenterna vid Product Development byggt små fordon som ska bemästra en svår bana med bland annat asfalt, is, vatten och grus. Årets tävling var jämn men till slut kunde domarna Lars Almefelt, <span>Kanishk Bhadani<span style="display:inline-block"></span></span> och Ali Davoodi kora två vinnare.</div> <div> </div> <div>I klassen ”Design and Innovation” vann Team Purple Pearl (bild 1 nedan), med motiverande plus i kanten för robust konstruktion, skyddande platshuv över elektroniken och dödskallar som designelement.</div> <div> </div> <div>Team Rally Ralf (bild 2 längst ner) tog hem priset i klassen &quot;Performance&quot;, som med en klassisk, nedtonad design vann tack vare jämna snittider i racen. </div> <div> </div> <div>Tävlingsansvarig och handledare under veckan var Luisa Zlatoidska, som går andra året på masterprogrammet Product Development.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://flic.kr/s/aHsmpVtNVD">Bilder från byggnation och tävling <br /></a></div> <div> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left">Text och foto: Carina Schultz<span style="display:inline-block"></span></div> <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/PD-Classic_master_180907_028_750x428.png" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:386px" /><br />Team Purple Pearl</div> <div><br /><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/PD-Classic_master_180907_040_750x476.png" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:434px" /></span></div> <div> Team Rally Ralf</div> <div><br /></div> Wed, 19 Sep 2018 19:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/EU--och-handelsminister-besökte-institutionen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/EU--och-handelsminister-bes%C3%B6kte-institutionen.aspxEU- och handelsminister Ann Linde besökte Chalmers<p><b>​I samband med installationsföreläsningen 4 sep, besökte EU- och handelsminister Ann Linde Institutionen for industri- och materialvetenskap för att få en kort presentation av det nya samarbetet med Airbus och forskarna på avdelningen för Material- och beräkningsmekanik.</b></p>​-    Jag är väldigt stolt över att min kusin, Peter Linde, Airbus, nu blir adjungerad professor på Chalmers. Det finns stora samhällsutmaningar där forskningssamverkan med industrin är viktig. Sverige har ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsland och det kräver utveckling inom många områden. Forskningen på lättviktsmaterial och lägre bränsleförbrukning är ett exempel. <br /><br />Vilka frågor är aktuella nu, med tanke på situationen i omvärlden?<br />-    Det värsta hotet just nu är om vi går in i handelskrig. Sverige är mycket exportberoende och ungefär hälften av vår BNP kommer just från export. Dessutom går 70% av exporten till EU:s inre marknad, så när Storbritannien nu lämnar blir det en oerhört svår utmaning för Sverige. Storbritannien är t ex vårt största exportland för tjänster. Och samarbeten med universitet och industrier kommer att försvåras.<br /><br />-    Det jag har fått höra om idag har varit oerhört spännande. Jag hoppas jag får möjlighet att komma hit igen, avslutar Ann Linde. <br /><br /><em>Text och foto: Carina Schultz</em>Thu, 06 Sep 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/chalmersprofessor-invald-som-fellow-i-internationell-akademi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/chalmersprofessor-invald-som-fellow-i-internationell-akademi-.aspxChalmersprofessor invald som Fellow i internationell akademi<p><b>​Professor Rikard Söderberg har valts in som Fellow i den internationella vetenskapliga akademin för produktionsteknik, CIRP. Urvalet baseras på en lång och rigorös process som garanterar högsta möjliga akademiska standard.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Nyligen samlades medlemmarna i den internationella vetenskapliga akademin för produktionsteknik, CIRP, till ett stormöte i Japan. Vid mötet valdes <a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">professor Rikard Söderberg</a>, prefekt vid <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">institutionen för industri- och materialvetenskap</a> och föreståndare för forskningscentrumet <a href="/en/centres/wingquist/Pages/default.aspx">Wingquist Laboratory​</a>, in som Fellow i organisationen.</span><div><br /><div><span style="background-color:initial">– </span>Det känns oerhört hedrande att bli nominerad och invald som Fellow i CIRP, säger Rikard Söderberg. Det är ett erkännande av den forskning som jag och min forskargrupp bedriver inom geometrisäkring och robust konstruktion.</div> <div><br /></div> <div>Rikard Söderberg är professor i produkt-och produktionsutveckling och med sin forskning fokuserar han på att minimera effekten av geometrisk variation. Det inkluderar områden som industridesign, visualisering, robust konstruktion, statistisk variationssimulering, optimering, montering modellering och analys, mätberedning och analys av mätdata.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.cirp.net/">CIRP - The International Academy For Production Engineering</a> är en världsledande organisation inom produktionsteknisk forskning och ligger i framkant inom design, optimering, styrning och hantering av processer, maskiner och system. Mer och mer av verksamhetens uppmärksamhet riktas mot utmaningar som hållbar produktion, miljöpåverkan av ny teknik och tillverkningsaspekter av globaliseringen. Akademin har ett begränsat medlemskap baserat på demonstrerad excellens inom forskning och har omkring 600 akademiska och industriella medlemmar från 50 industriländer. Fellows är internationellt erkända vetenskapsmän som valts in att vara medlemmar i CIRP på livstid.</div> <div><br /></div> <div>Nomineringen av Rikard Söderberg stöttades av professor Torsten Kjellberg från KTH, professor Hoda ElMaraghy från University of Windsor i Kanada, professor Luc Mathieu från École normale supérieure Paris-Saclay i Frankrike och Professor Eric Lutters från University of Twente i Holland.</div> <div><br /></div> <div><br /></div></div> <div><em>Text: Nina Silow</em></div> <div><em>Foto: Anna-Lena Lundqvist</em></div>Mon, 03 Sep 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-och-Chalmers-anordnar-konferens-om-framtida-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-och-Chalmers-anordnar-konferens-om-framtida-transporter.aspxVolvo och Chalmers anordnar konferens om framtida transporter<p><b>​Hallå där, Åsa Valadi, projektledare för Volvokoncernens partnerskapskonferens som Chalmers är värd för i år, och som går av stapeln den 11-13 september. Framtida transporter är temat, vad händer mer?</b></p><strong>​Vilka är det som samlas?</strong><br />Det är Volvokoncernens akademiska partners, där Chalmers är ett av fem utvalda lärosäten. De övriga är Penn State University i USA, INSA Lyon i Frankrike och Mälardalens och Skövdes högskolor i Sverige. Tillsammans med representanterna för AB Volvo blir vi omkring 50 deltagare.<br /><br /><strong>Vad kommer de här tre dagarna att handla om?</strong><br />Syftet är att samlas för att utveckla gemensamma forskningsidéer på temat &quot;omställning till framtida transporter&quot;. Fokus är bland annat nya bränslen, autonoma transporter och digitaliserad produktion. En session handlar om att utveckla idéer för nya industrinära studentprojekt. Utöver workshops i de parallella sessionerna blir det även studiebesök på AstaZero och på Volvo Bus Experience Center. Tredje dagen samkör vi med Chalmers initiativseminarium om elektromobilitet.<br /><br /><strong>Vad innebär ett sådant här samarbete för Chalmers?</strong><br />Chalmers har en stark tradition av att samarbeta med industrin. I analyser som mäter forskningssamverkan med industrin t ex CWTS Leiden ranking hamnar Chalmers återkommande bland de tio bästa i världen. Denna konferens är ytterligare ett konkret bevis för hur vi knyter samman forskare och studenter med industrins behov för att möta samhällsutmaningar. Projekten handlar till exempel om hållbara transportsystem och om trafiksäkerhet.<br /><br /><strong>Vad hoppas ni att det ska ge deltagarna?</strong><br />Vi hoppas att konferensen kommer att stärka det redan goda samarbetet som finns mellan Volvokoncernen och deras akademiska partners samt inspirera till nya forskningsprojekt och studentsamarbeten som kan bidra till hållbara transporter framöver.<br /><br /><strong>Chalmers har sedan många år tillbaka ett samarbete om studentprojekt med Penn State University. Kan du berätta lite mer om det?</strong><br />Projekten är samarbeten på BSc-nivå mellan Chalmers, Volvokoncernen och Penn State University. Volvo bidrar med projektförslag med frågeställningar de vill ha hjälp med, varefter studentgrupper bestående av tre studenter från varje lärosäte och en handledare på varje lärosäte samarbetar under vårterminen via Skype för att hantera frågeställningarna och föreslå lösningar. Mot slutet av terminen skriver studenterna en gemensam projektrapport. Volvokoncernen har hittills bidragit med finansiering så att de båda studentgrupperna kunnat besöka varandra och lyssna på projektpresentationerna i slutet av våren. Det är mycket uppskattat.<br /><br /><br /><br /><em>Intervju: Nina Silow</em><br /><em>Foto: Carina Schultz</em>Thu, 30 Aug 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-sätter-standard-för-plaståtervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-s%C3%A4tter-standard-f%C3%B6r-plast%C3%A5tervinning.aspxStandardisering bäddar för bättre plaståtervinning<p><b>I Sverige används  knappt 1 miljon ton plast per år. Andelen återvunnen plast är relativt hög jämfört med andra EU-länder. Men ambitionerna är högre, inte minst mot bakgrund av de tuffa materialåtervinningkrav som börjar gälla 2020. För att effektivisera det cirkulära flödet behövs ett gemensamt språk, en standard, för återvinning av plast. SIS, Svenska Standardsinstitutet, har antagit utmaningen och professor Antal Boldizar ingår i expertgruppen.</b></p><div><span>Plast är ett komplext och omdiskuterat material sett ur miljöperspektiv. Ett brett spektrum av plastmaterial används allmänt i tillverkningsindustri eftersom det är relativt resurseffektivt, designvänligt och lätt. Bland nackdelarna finns det fossilbaserade och den mycket långa nedbrytningsprocessen. Källsortering är här ett viktigt första steg till att få plasten att ingå i det cirkulära systemet och användas igen för nya ändamål.</span></div> <span><div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/300x200-plastskrap.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Plakar, rör och annat skräpstdun" style="margin:5px 15px" />Chalmers har stark kompetens inom området, exempelvis Antal Boldizar, professor vid avdelningen för konstruktionsmaterial som fokuserar på miljöanpassade polymera konstruktionsmaterial. Han leder forskargruppen Polymera material och kompositer inriktad på studier av sambandet mellan struktur, bearbetning och funktionella egenskaper hos polymera material, exempelvis polymera kompositer förstärkta med cellulosafibrer. Återvinning av plast och användning av bioplaster är andra starka områden.</div> <div> </div> <div><strong>Sverige tar täten för ny och gemensam standard</strong></div> <div>När Sverige via SIS tar ett samlat grepp kring framtida hållbar plastanvändning, är Antal en av experterna i gruppen som ska arbeta kring terminologin och standardiseringen av återvunnen plast.</div> <div>-    Det här ser jag fram emot. Det är ett angeläget område både för samhälle och industri. Enkelt uttryck kan man säga att standardisering är det industriella språket, säger Antal och fortsätter:</div> <div>-    Det finns ett stort behov av en tydlig terminologi. Många nya begrepp används lite hur som helst. Inte minst industrin har ett stort behov av större klarhet när det gäller termer och standarder.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Johan%20Dahlgren%20SIS.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Johan Dahlgren, projektledare vid SIS" style="margin:5px 20px;width:200px;height:198px" />Johan Dahlgren (t h), projektledare på SIS, instämmer:</div> <div>-    Vi arbetar för tydligare definitioner kring plast i en cirkulär ekonomi. Det är viktigt att alla aktörer i värdekedjan använder samma terminologi, bland annat för att kunna jämföra och utvärdera resultat. Man kan se standard som en gemensam lösning på ett återkommande problem. Det ligger ju i allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförstånd och slippa uppfinna hjulet varje gång. </div> <div> </div> <div><strong>Många olika perspektiv behövs</strong></div> <div>Johan Dahlgren berättar vidare att det övergripande målet för arbetsgruppen är att bidra till en framtida hållbar plastanvändning. Ett nyckelområde är plaståtervinning, men också bioplaster ingår i intresseområdet.</div> <div>-    Standardisering är ofta tillämpad forskning och starkt kopplad till akademins verksamhet. Dessvärre har inte alltid universitet och högskolor möjlighet att delta i SIS kommittéer på grund av deltagaravgiften, säger Johan Dahlgren. Samtidigt är det viktigt att så många perspektiv som möjligt finns med för att standarderna ska bli bra. Det är därför värdefullt att Antal Boldizar är med och bidrar med kunskap och åsikter från sitt forskningsperspektiv.  </div> <div> </div> <div><strong>Återvunnen plast från elektronikskrot</strong></div> <div>Normalt tar det mellan 1,5 – 3 år för en standard att utvecklas. Som ett första steg kartlägger man behoven av standardisering inom området och den rapporten förväntas vara tillgänglig i slutet av 2019. Vilka frågeställningar finns nu i starten?</div> <div>-    I nuläget återvinns ca 40 % av plast i Sverige. En stor och lättillgänglig del av svensk återvinning kommer från produktionsspill, dvs det som blir över efter tillverkning. Det finns en god anledning till det – materialet har inte blivit kontaminerat eller åldrats. Det är så gott som nyvara, med kända egenskaper och lätt att använda vid tillverkning. Men hur stor andel återvunnet från uttjänta produkter kan användas? säger Antal och fortsätter:</div> <div>-    För ett par år sedan hade vi <a href="http://www.mdpi.com/2313-4321/1/1/101">ett lyckat projekt</a> där Erik Stenvall, tidigare doktorand hos oss, tittade på återvunnen plast från elektronikskrot. Erik visade att 100 % återvunnet kan användas, men också att processparametrar behöver ändras ganska mycket jämfört med processer för nyvaror.</div> <div>-    Nu hoppas jag hoppas bidra till en klarare bild av återvunna materials tekniska duglighet, t ex lämplig smältbearbetning och de funktionella egenskaper som kan nås.  I det här sammanhanget är vi särskilt intresserade av att samverka med industrin och få bättre möjligheter att arbeta med processer i stor skala, avslutar Antal Boldizar.</div> <div> </div> <div><em></em></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/antal-boldizar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Antal Boldizar</a><span><span></span><strong><br /></strong></span><a href="https://research.chalmers.se/publication/214392"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span><span>Återvunnen plast från elektronikskrot<span></span></span></span></a><span><br /><a href="https://sis.se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/svensk-medverkan-i-standardisering-inom-miljoaspekter-av-plast/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om SIS</a><br /><br /><strong>FAKTA</strong></span><span><strong><strong> - </strong>SIS arbetsgrupp för miljöaspekter av plast </strong></span><strong></strong> </div></span><p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Deltagare: </strong>Avfall Sverige, Borealis, Chalmers, Electrolux, Fortum Waste Solutions, Håll Sverige Rent, IKEM, Mondi, Naturskyddsföreningen, Perstorp, Ragn-Sells, RISE, SIS, SPIF, Swerea IVF, Tetra Pak, och Trioplast</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Gruppen påverkar innehåll för nya standarder som CEN- och ISO samt utvecklar underlag för nya standarder (t ex provningsmetoder, processer, terminologi, klassificeringar)</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><em>Text Carina Schultz</em><span></span></span></span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><em> </em></p> <p class="chalmersElement-P"><span><em>Foto: </em></span><span><em>Sten Jansin</em></span><span><em> (porträtt Johan Dahlgren)</em> <em>samt Carina Schultz</em><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 14 Aug 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-tvillingar-säkrar-kvalitet-och-sänker-kostnader.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-tvillingar-s%C3%A4krar-kvalitet-och-s%C3%A4nker-kostnader.aspxDigitala tvillingar säkrar kvalitet och sänker kostnader<p><b>​Ingen kan ha undgått den digitaliseringvåg som pågår just nu, där förväntningarna är stora på en effektiviserad industri med hjälp av stora mängder data och analys. Även användningen av simuleringar har ökat drastiskt de senaste 20 åren. Modellerna har blivit mer noggranna, algoritmerna snabbare och datorerna kraftfullare.</b></p><div>​<img src="/sv/institutioner/ims/nyheter/PublishingImages/Rikard-Soderberg_170x220.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Professor Rikard Söderberg" style="margin:5px 15px" />-    Vi har haft stort fokus på simulering och optimering under många år och är naturligtvis mycket glada för Vinnovas finansieringen av projektet ”Digital tvilling för geometrisäkrad produktion”. Den gör det möjligt att öka användningen av realtids.simulering för att spegla och styra processer, s k digitala tvillingar, säger <a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">Rikard Söderberg</a>, professor i produkt- och produktionsutveckling och fortsätter:</div> <div>-    Vi hoppas även kunna använda metoden i tidiga utvecklingsskeden för att simulera och visualisera effekten av geometrisk variation.</div> <div><br />En digital tvilling är en uppkopplad virtuell kopia av en verklig produkt eller process. Den kan ha olika syften och matas därför med olika realtidsdata. De digitala tvillingarna kopplas trådlöst upp till databaser samt fysisk utrustning och förutspås bli vanliga i framtidens produktionssystem. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Stora datamängder kräver snabbare algoritmer</h5> <div>Samtidigt har utvecklingen av simuleringsmodeller för geometrisäkring pågått under många år och gått från enklare simulering där detaljer antagits stela, till mer avancerade finita element (FEM)-baserade simuleringar. <br /><br />-    De senaste årens arbete har syftat till att i framtiden kunna köra simuleringsmodeller för icke-stel geometrisäkring som digitala tvillingar. Det innebär att en möjlighet att styra både produktionsprocess som produktutveckling på ett mer effektivt sätt, säger professor Söderberg.</div> <div> </div> <div>Men för att fullt ut kunna utnyttja simuleringsmodellerna för geometrisäkring som digitala tvillingar - både i produktion och i tidiga utvecklingsfaser – är det nödvändigt att de vidareutvecklas. Projektet är därför indelat i tre delar: </div> <div> </div> <div>I första delprojektet fokuserar man på att hitta bättre materialmodeller och snabbare algoritmer för användning i realtid. Det innebär en förfining av den digitala tvillingen för att kunna hantera mer avancerade materialegenskaper som multimateriallösningar, dvs lösningar där olika material används i samma delsammansättning eller komponent. Restspänningar, beroende på t ex svetsning av detaljer, inverkar också på geometrisk avvikelse samt variation och måste därför inkluderas i simuleringarna. <br /></div> <div>-    Det innebär att det blir komplexa och krävande beräkningar. Vi behöver därför utveckla snabbare algoritmer för realtidsanvändning, säger Söderberg.</div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Visualisering underlättar beslutsstöd</h5></div> <div>För att använda den digitala tvillingen som beslutsstöd, behöver man visualisera variationen på ett så realistiskt sätt som möjligt. I den andra delen av projektet kompletterar man därför simuleringsmodellerna med Raytracing, 3D-scanning/punktmoln och digitala miljöer. </div> <div>Raytracing innebär ökad realism vid visualisering av tillverkningsvariation och kan användas för stötta beslutsfattandet i tidiga utvecklingsfaser. Scanning resulterar i punktmoln och används idag för att mäta och verifiera komponenter och produkter med stor noggrannhet. Punktmoln kan användas för att jämföra variation i en batch detaljer, men metoden kräver också snabbare och mer effektiva algoritmer på grund av den stora datamängden.<br /></div> <div>Slutligen vill man komplettera med modeller för digital miljö som visualiserar tillverkningsvariationens inverkan på upplevd kvalitet.<br /></div> <div>-    Att effektivt visualisera geometrisk variation kräver ofta att modeller, vyer och data sätts samman till scenarios som sedan utvärderas. Om vi lyckas att automatiskt generera de modellerna skulle vi effektivisera geometrisäkringsprocessen avsevärt. Här har vi stor nytta av den forskning om visuell utvärdering som institutionen bedriver inom Percieved Quality, säger Rikard Söderberg.</div> <div> </div> <div>I det tredje och avslutande delprojektet planeras en förstudie av ett digitalt informationsflöde, en så kallad ”Digital Thread”, för hur framtidens digitala geometrisäkringsprocess skulle kunna se ut. </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Industriellt samarbete och avancerad matematik</h5> <div>DigiGeo-projektet, som startade i början av året, sträcker sig över två år och samlar akademiker, forskningscentrum och industri.</div></div> <div> </div> <div>-    Vi genomför det här projektet i samarbete med Fraunhofer Chalmers Centre som den kompetens inom industriell matematik som krävs avancerade beräkningar och utveckling av algoritmer, säger Söderberg och fortsätter:</div> <div>-    Projektet skulle inte heller vara möjligt utan samarbete med industripartners som Volvo Cars, IKEA, GKN, VA Automotive och RD&amp;T Technology.<br /><br /><em>Text: Carina Schultz</em><br /><em>Foto: Shutterstock (stor bild) och Ann-Lena Lundqvist</em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <div><strong><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=8173" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Digital tvilling för geometrisäkrad produktion</a></strong></div> <div><strong>Projektledare: </strong>Professor Rikard Söderberg, Institutionen för industri- och materialvetenskap</div> <div><strong>Projekttid: </strong>2018-2019</div> <div><strong>Finansiär: </strong>Vinnova / 5 MSEK<br /><br /><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Avdelningen för produktutveckling</a><br /><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/default.aspx"></a></div>Sun, 12 Aug 2018 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/jubileumsprofessorn-som-vill-se-mer-filosofi-hos-foretag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/jubileumsprofessorn-som-vill-se-mer-filosofi-hos-foretag.aspxHon vill se mer filosofi hos företag<p><b>​Professor Claudia Eckert från Open University i Storbritannien är en av Chalmers fyra jubileumsprofessorer under 2018. I tre månader besöker hon institutionen för industri- och materialvetenskap. Med en bakgrund inom matematik och filosofi, vill hon bidra till att stärka Chalmers forskning inom design.</b></p>​<span style="background-color:initial">Claudia Eckert har en kombinerad bakgrund inom matematik och filosofi. Till vardags är hon professor i design vid <a href="http://www.open.ac.uk/" target="_blank" title="Länk till ny sida">Open University</a> i Storbritannien men under 2018 tillbringar hon tre månader i Göteborg som en av Chalmers fyra jubileumsprofessorer. Värd för besöket är<a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx"> institutionen för industri- och materialvetenskap</a>, och mer specifikt, forskargruppen inom <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/systems-engineering-design.aspx">Systems Engineering Design</a>.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Forskargruppen Systems Engineering Design studerar produktutvecklingsprocesser med ett särskilt intresse för plattformsbaserad utveckling. Den här inriktningen stämmer väl överens med Claudia Eckerts forskning. Genom sin forskning vill hon förstå hur designprocesser fungerar och hon tycker om att jämföra olika designområden, från framtagning av stickade plagg i modeindustrin till tillverkning av helikoptrar eller lastbilar. Hur är det möjligt att jämföra så olika produktområden?</div> <div><br /></div> <div>– Om man studerar designprocesser är likheterna större än man kanske tror, säger Claudia Eckert. Här är ni vana vid fordonsutveckling och i modeindustrin börjar man också med en idé, skapar ett koncept, tar fram prototyper och testserier innan man startar en fullskalig produktion. Jag tycker också att modeindustrin har ett plattformstänk där tyger och detaljer i designen används i flera olika plagg för att skapa en igenkänning av varumärket och spara pengar. Men just begreppet plattform används inte i den miljön.</div> <div><br /></div> <div>Den stora skillnaden mellan modeindustrin och produktutvecklingsprocesser i teknikföretag är tidsramarna.</div> <div>– Processen är mycket snabbare. I stället för att det kan ta flera år att ta fram en ny produkt, kan ett nytt plagg tas fram inom en vecka.</div> <div><br /></div> <div>Claudia Eckert tittar på processer som ett system eller som flera system ihopkopplade med varandra. Det här tänket ligger också i linje med forskningen som sker på Chalmers. Hon säger att det är nödvändigt med ett holistiskt synsätt för att kunna utveckla produkter på ett hållbart sätt. Att utföra en livscykelanalys är ett relativt vanligt sätt att få med hållbarhetsaspekter i produktutveckling men Claudia tycker inte att den metoden är tillräcklig.</div> <div><br /></div> <div>– En livscykelanalys är lite för smal. Det kan finnas effekter i omgivningen, på en högre systemnivå, som påverkas.</div> <div><br /></div> <div>Hon ger ett exempel från ett tyskt barnprogram som handlar om en sparrisodling.</div> <div>– Tyskarna älskar sin sparris på våren. På ett sparrisfält valde man att värma upp jorden för att få en tidigare skörd. Det låter förfärligt sett ur ett miljöperspektiv – om man fokuserar enbart på uppvärmningen. Men i det här fallet kom värmen från överblivet varmvatten som en närliggande fabrik behövde bli av med. Det vatten som egentligen skulle gått till spillo, blev till en resurs i stället.</div> <div><br /></div> <div>För att få hjälp att lättare kunna se till helheten och kunna agera mer ansvarsfullt, uppmuntrar Claudia företag att få in mer filosofi i verksamheten.</div> <div><br /></div> <div>– Ja, jag tycker att företag borde anställa filosofer för att få in mer etik i sin verksamhet. Det kanske låter konstigt men jag tror att det kan hjälpa dem att fatta mer noggrant förberedda beslut. Om det skulle finnas ett mer filosofiskt tankesätt, tror jag att vi skulle undvika skandaler som Volkswagens dieselmotorer till exempel.</div> <div><br /></div> <div>Claudia Eckert har delat upp sin vistelse på Chalmers i två besök. Under sin första månad höll hon ett par öppna föreläsningar, deltog i de dagliga forskningsaktiviteterna och gjorde ett antal studiebesök, både på Chalmers och hos samverkande industriföretag. Emellertid har hon framför allt prioriterat att prata med doktoranderna vid institutionen om deras forskning.</div> <div><br /></div> <div>– Jag är förvånad över hur öppet och nära samarbete institutionen har med industriföretag. Ur det perspektivet tycker jag att Chalmers är ett av de ledande universiteten i världen.</div> <div><br /></div> <div>Eftersom området industrisamverkan är så starkt är akademisk positionering det område där det finns utrymme för tillväxt. Genom att erbjuda doktoranderna ett akademiskt utifrånperspektiv, hoppas hon kunna bidra till att stärka kvaliteten i deras forskning. Hon skulle gärna se att forskarna fokuserar på forskningsfrågor som skapar akademisk debatt och på ett tydligare sätt för forskningsfronten framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx" title="Länk till ny sida" target="_blank">Ola Isaksson​</a>, som leder forskargruppen inom Systems Engineering Design, är den som nominerade Claudia Eckert till att bli jubileumsprofessor. Han säger att hon är en välkänd forskare som bidrar med både djup kunskap inom produktutveckling och ett något annorlunda perspektiv. </div> <div><br /></div> <div>– Det är ett positivt bidrag till dialogen med forskare och doktorander här. Vi kan utmana oss själva i hur vi ser på forskningen, inte minst är den filosofiska aspekten viktig. Ett exempel på det är att företag och andra aktörer i samhället nu tittar aktivt på att använda artificiell intelligens i sin produktutveckling, ett område som Claudia också har arbetat med.</div> <div><br /></div> <div>Nu har Claudia lämnat Göteborg och Chalmers efter sitt första besök men i augusti återvänder hon och stannar då i två månader. För den som vill ta tillfället i akt att träffa henne, går det bra att kontakta hennes värd Ola Isaksson.</div> <div><br /></div> <div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Chalmers jubileumsprofessorer</strong></div> <div><div>När Chalmers fyllde 150 år 1979 gav regeringen en jubileumsprofessur till Chalmers i present. Därefter har Chalmers avsatt pengar för att fortsätta. Professorerna utses årligen av rektor; forskaren ska tillföra Chalmers ny kompetens och stärka högskolans internationella kontakter. Professuren brukar delas upp tre–fyra perioder under året och innehas av olika professorer. </div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><strong>Chalmers alla </strong><span style="font-weight:700">jubileumsprofessorer för</span><strong> 2018:</strong></div> <div><ul><li>Claudia Eckert (The Open University, Storbritannien), Industri- och materialvetenskap<br /></li> <li>Hilary Bradbury (Oregon Health Sciences University, USA), <span style="background-color:initial">​Teknikens ekonomi och organisation​</span><br /></li> <li>Paula Caselli (Max-Planck Institute for Extraterrestrial Physics, Tyskland), Rymd-, geo- och miljövetenskap<br /></li> <li>Keith Hampson (Curtin University, Australien), Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br /></li></ul></div> <div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/jubileumsprofessorer.aspx" target="_blank" title="Länk till ny sida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innehavare av Chalmers jubileumsprofessur sedan 1991</a></div> <div><br /></div> ​</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Nina Silow</div></div>Thu, 05 Jul 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/big-data-forbattrar-analyser-av-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/big-data-forbattrar-analyser-av-material.aspxBig Data förbättrar analyser av material<p><b>​Genom att undersöka en metall eller ett keramiskt materials struktur ända ner på atomnivå är det lättare att förstå och påverka olika materials egenskaper. Men vad ska man leta efter och var? I ett nytt projekt kombinerar professor Uta Klement analyser av Big Data med sitt expertområde materialkaraktärisering. I stället för att leta efter en nål i en höstack tar hon hjälp av datan och hittar avvikelserna, det som behöver undersökas i detalj.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor <a href="/sv/personal/Sidor/uta-klement.aspx" target="_blank">Uta Klement</a> leder en forskargrupp som kallas <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/ytmikro/Sidor/default.aspx">yt- och mikrostrukturteknik</a>. Hon undersöker metaller och olika keramiska materials egenskaper. Det kan röra sig om nano-material, olika typer av beläggningar eller avancerade stål och superlegeringar. Genom att förstå materialens struktur och uppbyggnad går det att uppnå mer hållbara produktionsprocesser och mer hållbara produkter. Dels går det att använda mindre material, dels att använda materialet mer effektivt och längre. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Ett exempel är nya termiska barriärbeläggningar som gör det möjligt att ha högre förbränningstemperaturer i gasturbiner i till exempel flygmotorer, vilket skulle förbättra effektiviteten och resultera i lägre utsläpp.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Profilbilder/Uta%20Klement_170x220.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><strong style="background-color:initial">I ett nytt projekt</strong><span style="background-color:initial">, som handlar om att förbättra slipbarheten av återvunnet stål, samarbetar Uta Klement med en grupp forskare och kombinerar för första gången analyser av big data med materialkarakterisering. Hon berättar vilka fördelar det medför.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span>Våra materialanalyser är ofta inte baserade på en teori utan på ett antagande. I industrin samlar man dock in mycket data vid materialbearbetning. Genom att analysera dessa data kan vi få tips om vad vi ska leta efter i mikrostrukturen. Våra materialvetenskapliga kunskaper hjälper till att tolka datan och därefter kan vi utföra exakta undersökningar istället för att leta efter &quot;nålen i höstacken&quot;.</div> <div><br /></div> <div><strong>Att veta vad man letar efter</strong> är särskilt viktigt i forskningsområden som likt Uta Klement zoomar in på en liten bit av ett material med hjälp av elektronmikroskopi och andra kompletterande tekniker. Att ta hjälp av data kan bli ett genombrott. Det kan bli ett generiskt tillvägagångssätt, säger Uta Klement. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span>Ny och förbättrad karaktäriseringsteknik och möjligheten att tolka resultaten gör att vi kan öka vår kunskap och producera nya och bättre produkter med bättre egenskaper och med bättre utnyttjande av våra resurser. Indirekt är detta viktigt för oss alla.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/uta-klement.aspx" target="_blank">Uta Klement </a>är professor i materialvetenskap med inriktning på elektronmikroskopi. Hon är avdelningschef för <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/Sidor/default.aspx">Material och tillverkning</a> på Chalmers <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">institution för industri- och materialvetenskap</a> och leder dessutom forskargruppen <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/ytmikro/Sidor/default.aspx">Yt- och mikrostrukturteknik</a>. Hon sitter också i styrelsen för Chalmers Venture. </div> <div>Läs mer om projektet ”<a href="file:///groups/ims-kommunikation/03.%20TEXTMATERIAL/02.%20NYHETER/Slipbarhet%20av%20återvunnet%20stål:%20vevaxlar" target="_blank">Slipbarhet av återvunnet stål: vevaxlar</a>” i Chalmers forskningsdatabas. Projektet leds av <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Krajnik.aspx" target="_blank">Peter Krajnik​</a> som är professor i tillverkningsteknik. I projektet medverkar även <a href="/sv/personal/Sidor/Philipp-Hoier-.aspx" target="_blank">Philipp Hoier</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/amir-malakizadi.aspx" target="_blank">Amir Malakizadi</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text och foto: Nina Silow</em></div> <div><br /></div></div>Thu, 17 May 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-topplabb-for-de-nya-smarta-industrijobben-har-oppnat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-topplabb-for-de-nya-smarta-industrijobben-har-oppnat.aspxSveriges topplabb för de nya smarta industrijobben har öppnat<p><b>​Den 8 maj öppnades portarna till Stena Industry Innovation Laboratory på Chalmers campus Lindholmen – ett 1000 kvadratmeter stort testlabb för digitalisering och framtidens jobb inom industrin. Produktionsforskarna Johan Stahre och Åsa Fast-Berglund välkomnar alla hit – ungdomar, studenter, forskare och företag!​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sverige har fått en unik miljö som visar hur framtidens smarta fabriker kan se ut. Labbet kan bli betydelsefullt för utvecklingen av morgondagens digitaliserade industriarbete och påskynda industrins och samhällets digitala transformation. </span><div><br /></div> <div>– Allt fler företag flyttar hem tillverkning till Sverige och Stena Industry Innovation Lab gör nu det steget ännu lättare att ta.  Satsningen går helt i linje med vad regeringen vill åstadkomma med vårt att arbete för att stärka förutsättningarna för svensk industri att utveckla, tillverka och konkurrera på världsmarknaden med bas i Sverige, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.</div> <div><br /></div> <div>Med hjälp av medel från Stenastiftelsen har det som tidigare var ett bibliotek på Chalmers campus Lindholmen förvandlats till ett mångfacetterat laboratorium – Stena Industry Innovation Laboratory, SII-Lab – som rymmer det mesta av det som krävs i den nya industrin, den som brukar kallas industri 4.0. </div> <div><br /></div> <div>– Digitaliseringen förändrar industrin snabbt, men jobben kommer inte att försvinna. I centrum finns fortfarande människor – med alla förväntningar vi har på moderna arbetsplatser, säger professor Johan Stahre, ansvarig för Chalmers nya satsning på industriell digitalisering tillsammans med Åsa Fast-Berglund. </div> <div><br /></div> <div>I smart industriell produktion anpassar sig teknik och verktyg efter medarbetaren. Montörer, operatörer och produktionsutvecklare kan utnyttja sin kreativitet och utföra sitt arbete bättre med hjälp av till exempel VR, 5G och samarbetande robotar. </div> <div><br /></div> <div>– Framtidens digitaliserade arbetsplats har mycket gemensamt med den digitala spelvärlden, säger docent Åsa Fast-Berglund.</div> <div><br /></div> <div>Redan nu prövar både stora och små företag framtidens idéer och teknik tillsammans med Chalmers forskare och studenter på den unika, öppna mötesplatsen SII-Lab. Innovationer och nya affärsmodeller kommer att se dagens ljus i miljön, som är viktig för utbildningen av framtidens ingenjörer och digitaliserings¬experter. Ett stort antal exjobb pågår.</div> <div><br /></div> <div>– Sveriges industri står inför mycket stora produktionsutmaningar. Vi tror att många kan bli inspirerade i den här miljön och därigenom bidra till den digitala transformation som behöver ske, säger Madeleine Olsson Eriksson, styrelseordförande för Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, som har finansierat den kraftigt utökade verksamheten.</div> <div><br /></div> <div>För industrin är testbädden efterlängtad. Effektivitetsförbättringar inom tillverkning sker idag genom innovationer inom digitalisering och automation – och de handlar om ökad flexibilitet, förbättrad kvalitet, sänkta kostnader, miljö- och energivinster, allt som är relevant för att vara konkurrenskraftig, menar SKF:s Alrik Danielson.</div> <div> </div> <div>– Allt detta kan man göra var som helst i världen. Så den här typen av labbverksamhet gör att Sverige får möjligheter att ta tillbaka ett ledarskap på områden där vi har förlorat det, bibehålla och ytterligare förstärka det där vi redan är ledande. Det här är vår chans som industrination, säger Alrik Danielson, vd för SKF.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers rektor Stefan Bengtsson är glad att Stenastiftelsen har velat göra en så stor satsning på det viktiga produktionsområdet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har ett nära samarbete med svensk industri och här öppnas stora möjligheter både för forskning, innovation och utbildning. En viktig pusselbit för att Chalmers fortsatt ska vara en internationellt ledande miljö inom produktionsområdet. Nu kan vi bidra ännu kraftigare till att öka hastigheten i den svenska industrins digitalisering, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">För mer information, kontakta:</h5> <div>Professor Johan Stahre</div> <div>E-post: johan.stahre@chalmers.se</div> <div>Tel: 031-772 1288</div> <div><br />Docent Åsa Fast-Berglund</div> <div>E-post: asa.fasth@chalmers.se</div> <div>Tel: 031-772 3686</div> <div><br /></div> Tue, 08 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxStyrkeområdenas pris till forskning på framtidens energitjänster<p><b>​Hållbarhet, digitalisering och tjänsteinnovation inom energisektorn är ingredienserna i det samverkansprojekt som belönas med styrkeområdenas pris 2018. Chalmersforskarna Árni Halldórsson, Holger Wallbaum, Ida Gremyr och Sofia Börjesson får priset för sitt tvärvetenskapliga samarbete.</b></p>​ <br />Digitaliseringen bidrar till omvälvande förändringar inom nästan alla samhällsområden, som innebär både att vi kan göra saker på nya sätt och att vi kan göra helt nya saker. Samtidigt står vi inför utmaningen att svara på frågan – hur?<br /><br />Inom projektet Energy services: Processes for Innovation, Provision, and Use of Customer Feedback samarbetar forskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /><br />– För energibranschen finns en utmaning att å ena sidan få god omsättning på sin försäljning av förnybar energi, men även sin kompetens och teknik, och samtidigt bidra till kundens energieffektivisering. Därför tittar man på nya sätt att utforma tjänster som ska ge mervärde för kunderna, främja omställningen till hållbar energiförbrukning och garantera fortsatta intäkter, säger projektledare Árni Halldórsson.<br /><br /><strong>Kunder blir nyckelaktörer</strong><br />Genom digital teknik kan kunder och användare bli nyckelaktörer i energibolagens ekosystem, och bidra till fortsatt energieffektivisering. <br /><br />– Ny digital teknik gör att vi i större utsträckning än tidigare kan mäta, till exempel med hjälp av sensorer, samla in data och analysera företeelser. Det ger oss möjligheter att utforma nya innovativa tjänster, säger Ida Gremyr.<br /><br />I projektet har forskarna påbörjat en kartläggning av processer och behov genom hela kedjan från energileverantör, fastighetsägare/förvaltare till kund, för att dra viktiga erfarenhet till grund för framtidens energitjänster.<br /><br />– Tanken är att tjänsternas utformning kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att påverka kundernas beteenden. Det är även intressant att analysera vilka förutsättningar som krävs för att nya typer av tjänster ska kunna etableras, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>En efterfrågad pilotstudie</strong><br />Projektet är en pilotstudie som möjliggjorts genom såddfinansiering från styrkeområde Energi, och arbetet bedrivs i nära samarbete med Göteborg Energi. <br /><br />– Här har vi en chans att kliva rakt in hos Göteborg Energi och försöka förstå deras perspektiv, likaså kund- och användarsidan, och utifrån det försöker vi konceptualisera. Vi vet ännu inte var det tar vägen, det finns ingen färdig mall, vi navigerar med våra respektive perspektiv, säger Sofia Börjesson.<br /><br />– Det som tydligt framträder är att frågan är mycket angelägen. Alla vet att det här arbetet måste göras men exakt vad som behövs är komplext, det berör olika kompetenser, system, människor, affärsmodeller och teknik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><strong>Forskningen uppmärksammas i utbildningen</strong><br />Framtidens tjänster skapar förstås också komplexitet vid inköp och upphandling, något som Árni Halldórsson har föreläst om genom Chalmers Professional Education. I övrigt ser de att området tjänsteutveckling ännu inte har så stort genomslag i utbildningen på Chalmers.<br /><br />– Det är många nya ämnesområden som uppstår och som ännu inte ingår i Chalmers kurser. Men det finns redan idag utbildningsmoment där det kan ingå, till exempel genom exjobb, eller helt enkelt genom att vår forskning uppmärksammas i undervisningen, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><strong>Intressant för alla branscher</strong><br />Forskarna ser redan nu att det finns möjligheter till fortsatt samarbete efter att deras pilotstudie är avslutad. <br />– Det projekt vi bedriver inom hållbarhet och digitalisering kan gå att tillämpa på andra kontexter. Då öppnas många dörrar – inom många olika branscher, säger Árni Halldórsson.<br /><br />De är alla överens om att styrkeområdena har en viktig roll att spela genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten på Chalmers. Det ger förutsättningar till kunskapsutbyte och förnyelse.<br />– Nya kontakter kan dessutom minska trösklarna för samarbete i våra infrastrukturer, där man själv kanske inte alltid ser att man är efterfrågad, säger Holger Wallbaum.<br /><br />– Och såddfinansiering från styrkeområdet utgör den lilla knuff som får samarbetet att hända, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><br /><strong>Pristagarna </strong><br /><a href="/en/staff/Pages/sofia-borjesson.aspx" target="_blank">Sofia Börjesson</a>, professor, vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på organisering och ledning av innovation i etablerade strukturer och förutsättningar för innovation. <br /><br /><a href="/en/staff/Pages/ida-gremyr.aspx">Ida Gremyr</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på kvalitets- och tjänsteutveckling, tjänsteinnovation och processer för ökad kundinteraktion.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/arni-halldorsson.aspx">Árni Halldórsson</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Han forskar på service supply chains, kund-leverantörrelationer och energieffektivisering.<br /><br /><a href="/en/staff/Pages/holger-wallbaum.aspx">Holger Wallbaum</a>, professor i hållbart byggande vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han forskar på hållbara strategier för byggnadsbeståndet samt energieffektiva och smarta infrastrukturer.<br /><br /><br /><br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 2 juni 2018.<br /> <br />Text: Malin Ulfvarson<br />Foto: Johan Bodell<br />Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-nya-topplabb-for-smarta-industrijobb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-nya-topplabb-for-smarta-industrijobb.aspxSveriges nya topplabb för smarta industrijobb invigs<p><b>​Den 8 maj öppnas portarna till Stena Industry Innovation Laboratory, SII-Lab, en 1 000 kvadratmeter stor nationell testbädd för industrins digitalisering och framtidens jobb – mitt i hjärtat av det nyindustriella Sverige. Näringsminister Mikael Damberg inviger på Chalmers campus Lindholmen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sverige har fått en unik miljö som blir betydelsefull för utvecklingen av morgondagens digitaliserade industriarbete och som påskyndar industrins och samhällets digitala transformation. </span><div><br /></div> <div>Med hjälp av medel från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur har det som tidigare var ett bibliotek på Chalmers campus Lindholmen förvandlats till ett mångfacetterat laboratorium – Stena Industry Innovation Laboratory – som rymmer det mesta av det som krävs i den nya industrin, den som brukar kallas industri 4.0.</div> <div><br /></div> <div>Digitaliseringen förändrar snabbt industrin men jobben kommer inte att försvinna. I centrum finns fortfarande människor – med alla förväntningar vi har på moderna arbetsplatser. I smart industriell produktion anpassar sig teknik och verktyg efter medarbetaren. Montörer, operatörer och produktionsutvecklare kan utnyttja sin kreativitet och utföra sitt arbete bättre med hjälp av till exempel VR, 5G och samarbetande robotar.</div> <div><br /></div> <div>– Ungdomar, studenter, forskare och företag – alla kommer att kunna dra nytta av labbet. Både stora och små företag har möjlighet att pröva nya idéer och teknik tillsammans med forskare på den här unika, öppna mötesplats som Chalmers nu erbjuder. Här skapas innovationer och nya affärsmodeller, säger professor Johan Stahre.</div> <div><br /></div> <div>Han är ansvarig för Chalmers nya satsning på industriell digitalisering tillsammans med docent Åsa <span style="background-color:initial">Fast-Berglund.</span></div> <div><br /></div> <div>– Här utbildar vi även framtidens ingenjörer och digitaliseringsexperter. Vi räknar med att labbet kommer att öka hastigheten i den svenska industrins digitalisering, säger docent Åsa Fast-Berglund.</div> <div><br /></div> <div>Under invigningen kommer man att demonstrera fyra delar av digitaliserad produktion, alla exempel på aktuella projekt med ett stort antal företag.</div> <div><br /></div> <div><em>Samarbeta med robotar
.</em> ”Kollaborativa” robotar hjälper montörer att utföra arbetet. Robotarna tar över enkla och monotona uppgifter, anpassar sig efter situationen och kan flyttas runt i produktionsmiljön.</div> <div><br /></div> <div><em>Träna arbete och simulera arbetsplatser med hjälp av ”mixed reality”</em>. 
Virtual Reality och Augmented Reality (VR &amp; AR) kan användas till mycket i modern industri, bland annat simuleringar, ombyggen och träning av montering och svetsning. Flera exempel.</div> <div><br /></div> <div><em>Styra robotar och fabriker med 5G-teknik och molntjänster</em>. 
Kameror och sensorer samlar in data som blixtsnabbt skickas med nästa generations datorkommunikation (5G-teknik) och analyseras i datamoln långt bort från produktionen. Det kallas ”cloud computing” och resultatet styr robotens rörelser från distans.</div> <div><br /></div> <div><em>Testa en digital fabrik.</em> 
En digitaliserad minifabrik styrs genom att affärssystem kopplas ihop med IT-verktyg för planering, order, lagerhållning och arbetsinstruktioner. Sensorer samlar in information från verkligheten via Internet-of-Things.</div> <div><br /></div> Fri, 04 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/work-and-technology-on-human-terms.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/work-and-technology-on-human-terms.aspxArbete och teknik på människans villkor<p><b>​Chalmers har i samarbete med lärarrepresentanter från Lunds universitet, Luleå universitet, Mittuniversitetet och KTH varit med och utvecklat en onlinekurs som heter ”Work and technology on human terms”. Kursen har nu använts i Chalmers undervisning med mycket positiva kommenterar från studenterna.</b></p><div>​Kursen behandlar allt från fysisk och kognitiv ergonomi till hur psykosociala och organisatoriska faktorer påverkar arbetsmiljön. Man tar också upp risker med buller, vibrationer, dålig ljusmiljö, klimatfaktorer och handhavande av kemikalier samt lagar och regler som finns gällande arbetsmiljö.</div> <div> </div> <div> </div> <div> <em><strong>Anna-Lisa Osvalder, biträdande professor i människa-maskinsystem och universitetslektor i ergonomi</strong></em> </div> <div>– Detta är ett stort projekt som vi har utvecklat under några års tid. Till en början fanns det en del farhågor om att en sådan här kurs skulle bli för ytlig, men så har det inte blivit. Det har visserligen krävts en hel del kommunikation och förklarande i framtagningen av videomaterialet i samarbetet med produktionsbolaget Cleaver learning, men slutresultatet känner vi har ett bra vetenskapligt djup. Formatet har också gjort att vi använt oss mycket av olika typer av animeringar, vilket har fått mycket positiv respons. Vi känner nu också att studenterna är bättre förberedda med grundläggande teori och vi lärare kan ägna mer tid åt handledning och djupare diskussioner.</div> <div> </div> <div><em><strong>Mattias Hallin, läser andra året på Teknisk Design</strong></em>  </div> <div>– Jag tycker att kursen har en väldigt bra struktur. Frågorna som ställdes gjorde att man inte kunde gå vidare utan att förstå vilket gav bra feedback. Den innehåller också mycket pedagogiska filmer, animeringar och intervjuer med experter inom området, vilket har underlättat inlärningen. Jag tror att den här kursen är tillämpbar på de flesta ingenjörsutbildningar och även andra utbildningar.<br /><br /><span><br />Kursen introducerades på nätet i augusti 2017 och presenterades samtidigt på Nordiska Ergonomi &amp; Human Factorssällskapets (NES) årliga konferens. I augusti åker Anna-Lisa till den internationella Ergonomi &amp; Human Factors konferensen i Florens (IEA) för att presentera hur kursen kan användas i utbildning samt resultat från utvärderingar som genomförts på Chalmers och Linköpings universitet.</span> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">E-learning om hållbart arbetsliv  </h4> <div>På Chalmers ser man nu över möjligheterna att använda delar av kursen i sitt eget arbetsmiljöarbete. Magnus Åkerström, central arbetsmiljösamordnare, tycker att <em>Wo</em><em>rk and technology on human terms</em> passar bra in i den e-learning om hållbart arbetsliv som nu håller på att tas fram vid Chalmers. </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta:</h4> <div><span>Wo</span><span>rk and technology on human terms </span><a href="https://www.prevent.se/onhumanterms/"><span>ht</span><span>tps://www.prevent.se/onhumanterms/</span>​</a> <span>ges på engelska, är avgiftsfri och öppen för alla. </span></div> <div><span></span>   Kursen är framtagen på uppdrag av Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, som förmedlar kunskap och hjälper företag att förbättra sin arbetsmiljö. <span>Sedan augusti 2017 så har hittills över 1000 personer påbörjat någon del av kursen.</span></div> <div> </div> <div><br /><a href="https://www.prevent.se/onhumanterms/usage-examples/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Videointervjuer med Mattias Hallin och Anna-Lisa Osvalder</a><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kontakt Anna-Lisa Osvalder</a><br /></div>Mon, 23 Apr 2018 09:00:00 +0200