Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 04 Dec 2022 23:43:02 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Första-WISE-projekten-beviljas-260-miljoner-kronor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/F%C3%B6rsta-WISE-projekten-beviljas-260-miljoner-kronor.aspxFörsta WISE-projekten beviljas 260 miljoner kronor<p><b>​193 forskare sökte forskningsanslag i den första utlysningen för doktorand- och postdoktorprojekt inom WISE – The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability – den största satsningen någonsin på materialvetenskap i Sverige. Nu har 90 projekt, varav 14 till Chalmers, beviljats stöd om totalt 260 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. </b></p>​<img src="https://www.su.se/polopoly_fs/1.637451%21/image/image.jpg_gen/derivatives/landscape_690/image.jpg" alt="Första anslagen från Wise" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:393px;height:275px" /><span style="background-color:initial">– De beviljade projektbidragen håller mycket hög kvalitet och relevans för hållbarhet, och kommer att ledas av mycket framstående forskare, säger Magnus Berggren, Föreståndare för WISE.</span><div><br /></div> <div>Forskningen inom WISE avser materialvetenskap för hållbarhet och kommer att bedrivas vid sju universitet, Chalmers tekniska högskola, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Luleå tekniska högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet, samt inom partnergrupper vid Umeå universitet och Karlstads universitet. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsprojekten, som löper med två respektive fyra års tid, är fördelade över hela spektrumet inom WISE:s vetenskapliga och tematiska områden. Könsfördelningen för beviljade projekt är 31 procent kvinnor och 69 procent män med en beviljandegrad som når 54 procent för kvinnor och 44 procent för män. Vidare, 61 procent av forskarna som beviljats medel i denna utlysning erlade doktorsexamen för mindre än 20 år sedan.  </div> <div><br /></div> <div>– Eftersom män är överrepresenterade inom materialforskning så är vi förstås glada att kvinnor har en relativt något högre beviljandegrad, säger Olle Eriksson, vice Föreståndare för WISE. </div> <div><br /></div> <div>– Dessutom så kan vi konstatera att återväxten generellt är mycket god inom området, fortsätter Magnus Berggren.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://wise-materials.org/research/projects/">Här hittar du hela listan med projekt som får medel </a></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Mer information om KAW</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 01 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/I-framtidens-fabrik-samarbetar-manniskor-och-robotar-på-lika-villkor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/I-framtidens-fabrik-samarbetar-manniskor-och-robotar-p%C3%A5-lika-villkor.aspxI framtidens fabrik samarbetar människor och robotar på lika villkor<p><b>​I en nära framtid kommer människor och självkörande transportrobotar (Autonomous Transport Robot, ATR) arbeta tillsammans. Robotarna kommer att ges samma möjligheter som människorna att känna och se helheten och därmed kunna ta ett större ansvar för vad de gör. </b></p><div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/ATR.jpg" alt="ATR.jpg" style="margin:5px;width:675px;height:449px" /><br /><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">Anthony Cavin tillsammans med Per-Lage Götvall på Volvo.  Foto: Volvo Group Truck Operations</span><br /></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"><br /></span></div> <div>Detta kan bli möjligt genom att forskare på Chalmers och Volvo utvecklar system av artificiell intelligens med kameror, i Volvos fabriker, där information från kamerorna är robotarnas huvudsakliga informationskälla. Forskare från Chalmers har under en längre tid arbetat tillsammamans med Volvo Group Truck Operations (GTO) och nu börjar visionen bli verklighet.​<b><br /></b></div> <div><br /></div> <b>​​</b><span style="background-color:initial"><b>Flexibel och avancerad teknik</b></span><div>Visserligen är självkörande truckar ingen nyhet inom fordonsindustrin, men än så länge använder de i regel rätt simpel teknik – som att följa en magnetslinga eller en tejpremsa i golvet. Den styrning och övervakning av fabrikens materialflöden som Volvo Lastvagnar nu skissar på blir betydligt mer flexibel och avancerad. </div> <div><br /></div> <img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Knut_Akesson_220608_5906.jpg" alt="Knut_Akesson_220608_5906.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;height:164px;width:245px" /><div>– I grunden är det behovet av mer miljövänliga transporter som driver utvecklingen, berättar Knut Åkesson, biträdande professor i automation på institutionen för elektroteknik på Chalmers tekniska universitet och den som leder arbetet från Chalmers sida. </div> <div><br /></div> <div>Det är idag inte givet vilken teknik som skall ersätta dieselmotorn och inom Volvo Group jobbar man parallellt med att utveckla flera alternativ. Att tillverka lastbilar med flera olika drivlinor i samma fabrik innebär att mängden komponenter som krävs för att tillverka dessa ökar kraftigt. Detta i sin tur medför att</div> <img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/P-L%20foto%202020-01-16_high.jpg" alt="P-L foto 2020-01-16_high.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;height:210px;width:160px" /><div><span style="background-color:initial">b</span><span style="background-color:initial">ehovet av effektivisering av interna transporter ökar. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Här s</span><span style="background-color:initial">er vi att en typ av självkörande transportrobotar kan ge oss den flexibilitet i att nyttja golvytan i fabriken </span><span style="background-color:initial">på bästa sätt och samtidigt också ge oss den effektivitet vi måste ha i våra interna transporter säger Per-Lage Götvall, senior forskningsledare på Volvo GTO och den som leder arbetet inom Volvogruppen. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Under flera år har Knut Åkesson och hans team jobbat nära Volvo GTO för att ta fram systemet GPSS (Generic Photogrammetry based Sensor System), bildanalys med hjälp av maskininlärning. Ett samarbete som har varit mycket värdefullt och roligt.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Om arbetet med att ta fram systemet GPSS och dess transportrobotar blir så lyckosamt som Volvo tror kommer det att innebära en markant förändring av fabrikernas interna transportflöden, från den traditionella ”fiskbenslayouten” till mer ”Just-in-time”. <span style="background-color:initial">Systemet förväntas sedan implementeras i de flesta av Volvos mer än 30 fabriker världen över.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Effektivitet och säkerhet</b></div> <div>Men det är ingen trivial uppgift att skapa ett trafiksystem där i slutändan hundratals självkörande transportrobotar ska kunna fungera effektivt, säkert och friktionsfritt i en miljö där människor och material ständigt befinner sig i rörelse.</div> <div><br /></div> <div>– Jämfört med den vanliga vägtrafiken så utgör fabriksgolvet ändå en begränsad och kontrollerad miljö och liksom i trafiken, där gemensamma regler gör att allt fungerar kan liknande principer fungera även i fabrik. Det innebär att alla transportrobotar kan styras och koordineras av ett &quot;allvetande&quot; system, förklarar Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div>Att planera alla materialtransporter i tid och rum, utifrån vad produktionen kräver, är en viktig del av systemet. Därtill kommer att förhindra att transportrobotar kör i vägen för varandra. </div> <div><br /></div> <div>– Men sedan tillkommer alla de dynamiska hindren, i form av människor och traditionella gaffeltruckar, som systemet inte kan styra över, tillägger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div><b>Trafikövervakningssystem och maskininlärning</b></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/GPSS_pricipls.png" alt="GPSS_pricipls.png" style="margin:15px 20px" /><br /></b><span style="background-color:initial">Det </span><span style="background-color:initial">är här GPSS-tekniken kommer in. Tanken är att kamerorna i taket ska detektera och klassificera alla statiska och rörliga hinder på fabriksgolvet och därmed guida transportrobotarna till deras destination utan att kollisioner och olyckor sker. Kamerorna blir robotflottans gemensamma &quot;ögon&quot;.</span><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>– Om en människa gör något oväntat, som att plötsligt gå åt sidan, så ska trafikövervakningssystemet omedelbart upptäcka detta och se till att den transportrobot som befinner sig intill agerar så att en olycka undviks, säger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div><b>Maskininlärning</b></div> <div>Det som överhuvud taget gör ett sådant här trafikövervakningssystem möjligt idag är de senaste årens snabba utveckling av datorers förmåga att tolka bilder. Det sker med hjälp av maskininlärning och så kallade artificiella neuronnät – det vill säga självlärande algoritmer som successivt tränas för att klara av sina uppgifter. Lite på samma sätt som den mänskliga hjärnan fungerar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi försöker också lära systemet att förutsäga hur människor kommer att röra sig de närmaste sekunderna. Det gör att vi i realtid kan optimera hur robottruckarna ska röra sig i varje unik situation som uppstår, allt baserat på informationen från kamerorna, säger Knut Åkesson. </div> <div><br /></div> <div><b>Förbättrad arbetsmiljö och hållbarhet</b></div> <div>Men hur kommer det då att kännas att vistas i en arbetsmiljö där människor och robotar arbetar så nära varandra, och är det faktum att Volvo använder sig av kameror något som kan bli ett problem? </div> <div><br /></div> <div>– Eftersom de bilder och filmer som genereras av kamerorna endast kommer att analyseras av datorer och inte alls ses av ett mänskligt öga ser vi kamerorna mer som ”optiska sensorer” snarare än kameror, men visst, i grunden är det digitala kameror vi använder, säger Per-Lage Götvall. </div> <div><br /></div> <div>– I de diskussioner vi har haft med fackliga företrädare på Volvo har alla varit positiva till att Volvo driver utvecklingen. I projektet är vi också måna med att berörda personalkategorier får vara med i utformningen av GPSS, och de som är med är alla väldigt positiva till det vi gör, fortsätter Per-Lage Götvall.</div> <div><br /></div> <div>Knut Åkesson tillägger att det yttersta syftet med &quot;att ge ögon åt fabriken&quot; är att kunna styra den bättre och därmed också att få den att samarbeta bättre mellan de människor och robotar som arbetar där.</div> <div><br /></div> <div>– Man skulle kunna se det som en fråga om förbättrad arbetsmiljö och därmed även som en hållbarhetsfråga, säger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div>– Optimering av logistiken är också viktig ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet är att förbruka så lite resurser som möjligt. Exempelvis ska transportrobotarna köra kortast möjliga väg och därmed minimera energiåtgången, fortsätter Knut Åkesson. </div> <div><br /></div> <div><b>Testmiljö</b></div> <div>Mycket av den algoritmutveckling som forskarna arbetar med äger rum i en del av Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve på Hisingen som kallas Pilot plant - ett slags experimentfabrik i fabriken där nya produkter och tillverkningsmetoder testas och utvecklas.</div> <div><br /></div> <div>Där kan forskarna testa att transportrobotarna verkligen uppför sig på det sätt som de alltmer finslipade algoritmerna syftar till i en realistisk miljö.</div> <div><br /></div> <div>Knut Åkesson tror att det dröjer några år innan Volvo Lastvagnar är redo att införa det nya logistiksystemet i produktionen.</div> <div><br /></div> <div>– Tanken är att det ska kunna införas i små steg. Först i pilot plant, sedan i en mindre del av fabriken och slutligen i hela lastvagnsfabriken.</div> <div><br /></div> <div>Per-Lage Götvall tillägger:</div> <div><br /></div> <div>– Eftersom det är en helt ny teknik och ett nytt sätt att ”umgås” med autonoma robotar så kräver ”försiktighetsprincipen” att vi tar små steg och löpande utvärderar vad som sker. Som en del i detta har vi industridoktoranden Atieh Hanna. Hennes forskningsområde är att se hur vi kan utveckla säkra men effektiva system och metoder för arbetsgrupper där autonoma robotar ingår som en naturlig del.</div> <div><br /></div> <div><b>Om samarbetet</b></div> <div>Samarbetet mellan Chalmers och Volvo Lastvagnar har pågått under olika projektfaser sedan hösten 2019 och har involverat en handfull seniora forskare, tre doktorander samt ett stort antal studenter på master- och kandidatnivå.</div> <div><br /></div> <div>För Chalmers del löper den nuvarande projekttiden fram till sommaren 2023, men en fortsättning kan inte uteslutas.</div> <div><br /></div> <div><b>Fakta</b></div> <div><ul><li>Samarbetet mellan Chalmers och Volvo AB kring framtidens lastbilsfabrik ingår i det långvariga partnerskap som senast i februari 2022 förnyades med ytterligare tre år.</li> <li>Projektet löper nu vidare hos Chalmers under namnet AIMCor (AI-enhanced Mobile Manipulation Robot for Core Industrial Applications).</li> <li>Initiativtagare och huvudansvarig på Volvo Lastvagnar är Per-Lage Götvall, senior forskningsledare på företaget.</li> <li>Forskare och ingenjörer på Volvo som är delaktiga i utvecklingen av GPSS är docent Kristoffer Bengtsson, Adamya Shukla, industridoktoranderna Erik Brorsson och Atieh Hanna.</li> <li>Chalmersforskare som är eller har varit involverade är förutom Knut Åkesson bland andra Yiannis Karayiannidis och Emmanuel Dean samt de tre doktoranderna Sabino Francesco Roselli, Ze Zhang, Endre Eres samt nyligen disputerade Martin Dahl.</li></ul> <div><br /></div></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli och Björn Forsman</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta:</b></div> <div><b>Knut Åkesson</b>, biträdande <span style="background-color:initial">professor i automation på institutionen för elektroteknik, Chalmers</span></div> <div><span style="background-color:initial">knut.akesson@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Per-Lage Götvall</b>, </span><span style="background-color:initial">senior forskningsledare, Volvo Lastvagnar<br />per-lage.gotvall@volvo.com<br /></span></div> ​​​Mon, 28 Nov 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotcykel-gör-trafiken-säkrare-för-cyklister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotcykel-g%C3%B6r-trafiken-s%C3%A4krare-f%C3%B6r-cyklister.aspxRobotcykel gör trafiken säkrare för cyklister<p><b>En självkörande cykel, utvecklad av studenter och forskare på Chalmers, kan göra trafikmiljön säkrare för framtidens cyklister. </b></p><div><span style="background-color:initial">Nej,</span><span style="background-color:initial"> det handlar inte om att vi ska släppa styret för att kunna ägna cykelturen åt att läsa en bok eller studera fågellivet. Syftet med den autonoma cykeln är att göra framtidens fordon mer intelligent.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Fordon ska upptäcka cyklister</b></div> <div>Den ska hjälpa fordonsindustrins ingenjörer att utveckla nya system, som gör att fordonen automatiskt kan upptäcka cyklister och förutsäga deras beteende. Och i förlängningen, att helt på egen hand reagera – exempelvis nödbromsa. Allt för att minska risken för trafikolyckor mellan ett fordon och en cykel.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden är att nya fordon ofta är utrustade med en eller flera kameror, och radar, som hjälper föraren att hålla koll på vad som händer i trafikmiljön runt omkring fordonet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Jonas_Sjöberg.jpg" alt="Jonas_Sjöberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:196px" />Jonas Sjöberg, professor i mekatronik på institutionen för elektroteknik på Chalmers, som leder arbetet med att utveckla den självkörande cykeln, säger:<br /><br /></div> <div>– I regel lanseras sådana här system först i premiumbilar, men efter några år mognar tekniken och de blir mer av standardfunktioner. Då följer ofta myndighetskrav på att funktionen ska finnas ombord.</div> <div><br /></div> <div><b>Docka används i testerna</b></div> <div>Men för att kunna kravsätta en funktion, måste den kunna testas. I jämförelse med att testa säkerhetsfunktioner mellan fordon måste ytterligare en aspekt beaktas när oskyddade trafikanter är inblandade, såsom fotgängare och cyklister. Det är inte acceptabelt med tester som är potentiellt farliga för en testperson och det är därför som en robotcykel med en docka ska användas i testerna.</div> <div><br /></div> <div>– Ett automatiskt system i fordonet kan exempelvis agera olika beroende på om cyklisten vinglar i samband med en omkörning, eftersom vinglandet kan öka olycksrisken. Omkörningen behöver då göras med större marginal. Men för att testa funktionen måste vinglingen kunna upprepas på exakt samma sätt, gång efter gång.</div> <div><br /></div> <div>Detta klarar knappast en människotestcyklist av. Men en robotcykel kan programmeras att röra sig identiskt hur många gånger som helst. Vingla, påbörja en vänstersväng eller köra rakt ut i vägbanan – varje hotfull trafiksituation som fordonet automatiskt ska kunna upptäcka och reagera på.</div> <div><br /></div> <div>– Det som finns idag i form av testutrustning är en cykel som dras på en liten släde. Detta fungerar för enklare tester. Men med en robotcykel skulle manövrarna kunna bli betydligt mer realistiska, säger Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div><b>”Generation 2”</b></div> <div>För närvarande finns två självkörande cyklar i bruk inom det pågående forskningsprojektet. Man skulle, enligt Jonas Sjöberg, kunna säga att de tillhör &quot;generation 2&quot;, även om utvecklingen inte följer några strikta generationsväxlingar. Det handlar snarare om successiva förbättringar av delsystemen.</div> <div><br /></div> <div><b>Användningsområden</b></div> <div>– Ett av slutmålen med projektet är att Asta <strong>​</strong>Zero ska kunna erbjuda en robotcykel för de fordonstillverkare som vill använda en programmerbar cykel i testsituationer, berättar Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div>Men den självkörande cykeln har också andra tänkbara användningsområden, till exempel för faktiska krocktester, det vill säga ett fordon kör på cykeln och så undersöker man hur det gått för testdockan som agerat cyklist.</div> <div><br /></div> <div>– Det är en typ av test som man inte kan göra med levande testcyklister. Men exempelvis företag som Autoliv är intresserade av att utveckla skydd för sådana situationer, säger Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div>Ur ett hållbarhetsperspektiv skulle forskningen kunna ha en positiv inverkan om en säkrare trafikmiljö för cyklister leder till att fler människor vågar cykla i trafiken i stället för att åka bil, enligt Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Studentprojekt</b></div> <div>Arbetet med robotcykeln har redan pågått i ett par år och ytterligare några år återstår innan en fullt användbar prototyp är klar. Utvecklingen sker mestadels i form av mindre studentprojekt där man förbättrar de ingående delsystemen. </div> <div><br /></div> <div>Huvudsakligen är det masterstudenter från Systems, Control and Mechatronics och ingenjörsstudenter från mekatronikprogrammet på Lindholmen som deltar. Även studenter från Mälardalens Universitet i Västerås är inblandade, främst när det gäller bygget av elektroniken.</div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/robotcykel%20masterstudenter.jpg" alt="robotcykel masterstudenter.jpg" style="margin:10px 15px;width:675px;height:467px" /><br />Masterstudenter som jobbar med robotcykeln.  Foto: Chalmers</div> <div><br /></div> <div>Dessutom är en doktorand kopplad till cykelprojektet. I sitt avhandlingsarbete utvecklar Yixiao Wang regleralgoritmen, de matematiska instruktioner som ansvarar för att styra cykeln och reglera hastigheten. Detta sker på basis av sensorvärden som hundra gånger per sekund ger besked om tvåhjulingens hastighet, riktning, position och lutning. Även en gästande doktorand, Guanzheng Wen, från ett universitet i Kina deltar just nu i arbetet.</div> <div><br /></div> <div><b>Fordonstestning</b></div> <div>Mycket av de praktiska testerna äger rum på Chalmers stora parkeringsplats på campus Johanneberg, men ibland blir det en utflykt till testbanan Asta Zero, utanför Borås, där man utför aktiv säkerhet för mer verklighetsnära fordonstestning.</div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial">Fakta:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">​Den självkörande cykeln drivs av en elmotor på framhjulets nav och den har dessutom en liten elmotor ovanpå framgaffeln som sköter styrningen. Flera sensorer runt om på cykeln ger besked om hastighet, lutning, GPS-data med mera. Allt samlas i centralenheten, placerad på stången mellan sadel och styre.</span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>På sadeln sitter en docka, fylld av frigolit. Dess enda funktion är att vara så lik en cyklist som möjligt. Utan en sådan likhet finns det risk för att den automatiska säkerhetsfunktionen i fordonet tror att objektet är något annat och att ingen åtgärd krävs.</li> <li>Utvecklingen av den självkörande cykeln sker i en serie forskningsprojekt.</li> <li>Partners som för närvarande deltar är, utöver provningsanläggningen Asta Zero och Mälardalens universitet, Volvo Cars, Cycleurope samt Autoliv och Veoneer.</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli och Björn Forsman</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Jonas Sjöberg, professor i mekatronik och ledare för forskargruppen mekatronik <span style="background-color:initial">på institutionen för elektroteknik, Chalmers​</span></div> <div><span style="background-color:initial">jonas.sjoberg@chalmers.se</span></div> <div><br /></div> <div></div> ​Tue, 15 Nov 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-på-schemat-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-p%C3%A5-schemat-.aspxTeori och praktik på schemat – ny kurs i innovationspolitik<p><b>​Vill du ha nya verktyg för att nå framsteg i omställningsarbetet? Den 8 februari 2023 startar Chalmers en kurs om hur man skapar framgång nätverksbyggande kompetensutveckling för att leda hållbar omställning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målgruppen är personer</b> vid nationella myndigheter, departement och regioner med ansvar för strategisk samverkan, program- och verksamhetsutveckling samt utvärdering. <br />Sista ansökningsdag till kursen är den 1 december 2022.</span><div><br /></div> <div>Innovationspolitiken håller på att förändras i grunden, från att främst fokusera på att stimulera innovation och ekonomisk tillväxt till att adressera stora och komplexa samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/HansHellsmark.jpg" alt="Hans Hellsmark" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det låter kanske inte så annorlunda,</b> men i grunden är det ett fundamentalt förändrat tankesätt som behövs hos både tjänstemän och politiker på myndigheter, departement, regioner och på kommunal nivå. Det nya är att man behöver jobba mycket mer kring att skapa efterfrågan, markandsregler, koordinera och använda sig av nya innovationspolitiska instrument för att både utforma och utvärdera insatser, säger Hans Hellsmark, specialist inom området Innovation and Transition studies vid Teknikens ekonomi och organisation. <span style="background-color:initial">Han </span><span style="background-color:initial">betonar att det inte krävs inga särskilda förkunskaper för att gå kursen. Det viktigaste är att man har ett relevant uppdrag och kan avsätta den tid som krävs.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser efterfrågan ut?</b></div> <div>– Vi hade absolut inga problem att fylla platserna förra året, och inför nästa omgång har många redan anmält sig. Vi har dock några platser kvar det finns de som är intresserade. </div> <div>– Eftersom vi riktar oss till personer med ett tydligt omställningsuppdrag, och det börjar bli uppenbart att offentliga aktörer på alla nivåer behöver jobba med innovation och omställning från ett systemperspektiv, så är det många som kan bli aktuella för att gå kursen, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad kommer kursdeltagarna att mötas av på kursen?</b></div> <div>– Vi har jobbat hårt på att få till en mötesplats mellan akademi och praktik. Så det handlar om att dela med sig av sina erfarenheter av att driva omställningsprocesser. Stöta och blöta erfarenheterna med andra kursdeltagare och de teorier och modeller som vi forskare presenterar för att förstå och analysera den här typen av processer.</div> <div>– Nu när Corona är ”över” så satsar vi på att ses vid tre separata tillfällen, en och en halv dag vardera. Det kommer också finnas kortare inslag med digitala seminarier där man kan bjuda in intresserade kollegor. Här är ambitionen att även få med internationella utblickar.</div> <div><br /></div> <div><b> <span style="background-color:initial">G</span></b><span style="background-color:initial"><b>er en sådan här kurs även input till er forskare?</b></span></div> <div>– Forskningsfältet kring innovationspolitik för omställning är fortfarande ungt och behöver utvecklas. Att få till en nära kontakt och dialog med de som jobbar med att få till en nödvändig omställning i praktiken är fantastiskt givande. Det som jag tog med mig från förra året var alla de målkonflikter och den komplexitet som finns inneboende i att driva den här typen av omställningsarbete. Mycket tack vare kursdeltagarna kommer min nästa artikel handla om just den typen av målkonflikter, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Läs mer om kursen:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Innovationspolitik-for-hallbar-omstallning-Teori-moter-praktik.aspx">Innovationspolitik för hållbar omställning – Teori möter praktik</a></div> <div>Kursen är framtagen av <a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions (CIIST)​</a> – en kunskapsnod som sammanför forskare från olika discipliner för att förstå de komplexa förändringsprocesser som krävs för att nå ett hållbart samhälle.</div> <div><br /></div> <div><b>INFORMATION OCH ANMÄLAN</b></div> <div><ul><li>Kursen subventioneras av VGR, Vinnova och Chalmers. En avgift för kost och lokaler faktureras på totalt 2500 SEK per deltagare (ej VGR och Vinnova).</li> <li>L<span style="background-color:initial">ogi och kost utanför schemalagd tid tillkommer.</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ista dag för anmälan är 1 december 2022.</span></li></ul></div> <div><b><span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">ontakt och anmälan: </span></b><br /></div> <div><a href="mailto:hans.hellsmark@chalmers.se">hans.hellsmark@chalmers.se</a></div> <div>Telefon: 031-772 8160</div></div> <div><br /></div> Mon, 24 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationspolitiken-har-nyckelroll-i-den-industriella-omstallningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationspolitiken-har-nyckelroll-i-den-industriella-omstallningen.aspxInnovationspolitiken har nyckelroll i den industriella omställningen<p><b>​Industrins omställning mot grönare teknik är absolut nödvändig för att minska våra koldioxidutsläpp. Och det är bråttom, samtidigt som omställningen är både komplicerad och tidskrävande. Barbara Hedeler på Chalmers visar hur nationell innovationspolitik kan snabba på utvecklingen, med tre nordiska exempel som utgångspunkt.</b></p><div>​Parisavtalet är kristallklart i sitt budskap: de närmaste åren måste vi minska våra koldioxidutsläpp kraftigt om vi ska ha en chans att bromsa klimatförändringarna. Det kräver grundläggande förändringar i alla delar av samhället, inklusive industrin.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Beslutsfattare har stora möjligheter att accelerera industrins omställning mot nya tekniker som biobränslen, vätgas och elektrifiering. Men samtidigt saknas fortfarande mycket kunskap om politikens roll för den industriella omställningen, och de nya värdekedjor som skapas. Det här är just vad doktoranden Barbara Hedeler har tagit sig an i sin forskning, som hon nu presenterar i en licentiatuppsats. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det behövs bättre kunskap om innovationspolitikens potential att påverka industrins omställning. Jag hoppas att den här forskningen kan bidra till en större förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som beslutsfattare står inför, när det gäller att påskynda den industriella omställningen i ett globalt sammanhang, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Granskar innovationspolitik i Sverige och Finland</h3> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P"><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/BarbaraHedeler.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Enligt Barbara Hedeler försöker många av världens regeringar kombinera inhemska industrialiseringsmål med storskaliga systemförändringar för att minska industrins koldioxidavtryck. Men detta är något som varken är lätt eller snabbt ordnat.<br /><br />– När vi tittar på den globala teknikutvecklingen historiskt ser vi att det är svårt att ändra befintliga socio-tekniska system. Dessutom tar det lång tid, vanligtvis många decennier, säger hon.<br /><br />I sin licentiatuppsats har Barbara Hedeler studerat tre exempel på tidigare industriella omställningar i Finland och Sverige. Resultatet är ny kunskap om hur innovationspolitiska styrmedel kan påverka förändringsprocesser i industrin.<br /><br />– Hur politiken utformas och förändras över tid har stor betydelse för hur olika aktörer motiveras att delta i omställningen. I studien identifierades fem typer av värdekedjor som beskriver hur nationella aktörer vanligtvis integreras i globala värdekedjor – från importörer av förnybar energi till inhemska teknikutvecklare och producenter. Vi förklarar också vilken roll den nationella politiken har i utvecklingen av dessa olika typer, säger hon. <br /></p></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En stöttande miljö för doktorander</h3> <div> </div> <div>Framöver vill Barbara fortsätta att forska om kopplingen mellan innovationspolitik och den industriella omställningen. Hon trivs som doktorand på Chalmers och avdelningen miljösystemanalys, och tycker om att få möjlighet att både forska och undervisa.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Forskarskolan stöttar oss verkligen i vår utveckling mot att bli forskare. Doktorandtiden innebär en fantastisk möjlighet att bli en del av den akademiska miljön här på Chalmers, men också internationellt. Och man träffar många inspirerande människor på vägen, säger hon.<br /><br />Samtidigt konstaterar hon att tillvaron som doktorand ibland kan kännas som något av en berg- och dalbana.<br /><br />– Det är mycket nytt att lära sig och ta in, och du måste erövra en stor mängd kunskap på ganska kort tid.  Men det hjälper verkligen att vara en del av forskningsgruppen här på ESA och på institutionen, och utbyta idéer och lära sig tillsammans med andra doktorander. Dessutom har jag suveräna handledare som alltid ger en hjälpande hand när det behövs, säger hon. <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ulrika Ernström</em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> Foto: porträttbild Carolina Pires Bertuol, genrebild <a href="https://unsplash.com/%40marekpiwnicki" target="_blank">Marek Piwnicki</a> on <a href="https://unsplash.com/s/photos/industry?utm_source=unsplash&amp;utm_medium=referral&amp;utm_content=creditCopyText" target="_blank">Unsplash</a> </em><br /></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li>Barbara Hedeler är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys. Läs mer om <a href="/en/staff/Pages/hedeler.aspx">Barbara Hedeler</a></li> <li>Avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/532030">Policy Mixes for Industrial Transformation: Lessons from Finland and Sweden</a><br /></li> <li><a href="/en/departments/tme/calendar/Pages/Licentiate-seminar---Barbara-Hedeler,-TME.aspx">Licentiatseminariet</a> äger rum den 27 oktober, 2022</li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <br /><div> </div> <div> </div> Wed, 19 Oct 2022 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kan-3D-printad-mat-hjalpa-mot-aldersrelaterad-undernaring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kan-3D-printad-mat-hjalpa-mot-aldersrelaterad-undernaring.aspxKan 3D-printad mat hjälpa mot åldersrelaterad undernäring?<p><b>​Åldersrelaterad undernäring är ett allvarligt problem som framför allt beror på ett för lågt matintag. Efter att vi uppnått en ålder på 70 år så kommer dessutom över 40 procent av befolkningen drabbas av någon typ av sväljproblematik. Forskning visar att en kost med anpassad textur och smak underlättar sväljandet, och att 3D-printad mat kan göra måltider mer aptitliga, allt detta med hjälp av materialteknik.</b></p><div>​Ett lågt matintag kan ha fler orsaker än dysfagi, den medicinska termen för sväljproblem, men det är ett mycket vanligt problem hos äldre. Det riskerar att leda till åldersrelaterad undernäring som gör oss bräckligare och skörare vilket kan leda till ett onödigt begränsat liv. Det orsakar inte bara lidande för den enskilda individen utan innebär också stora kostnader för samhället. Enbart i Sverige uppskattas vårdkostnaden kopplad till åldersrelaterad undernäring ligga på 9 miljarder kronor årligen.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3D-printadmat_MatsStading_02.jpg" alt="Mats Stading" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:367px;height:260px" />Mats Stading forskar på hur materialvetenskap kan användas för att ta fram mat som är lätt att tugga och svälja, men ändå liknar vanlig mat så mycket som möjligt. Det handlar i grunden om att ta fram en trögflytande, så kallad, viskoelastisk pasta med olika konsistenser och smaker som ska kunna anpassas utifrån olika personers behov. 3D-printad mat framställs sedan genom att pastan ”spritsas” ut i former som liknar vanlig mat, och sedan bakas till en fast, men lätt tuggbar konsistens. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Forskningsresultaten visar tydligt att mat kan anpassas till olika konsistenser så att den blir lättare att både tugga och svälja säkert, och som dessutom är god. Kombinerar man detta med 3D-printing så kan vi få fram spännande måltider som till mångt och mycket liknar vanlig mat, säger Mats Stading, adjungerad professor vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">3D-printern kan komma att ses som en vanlig köksmaskin<br /></h2></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3-printad%20broccoli.jpg" alt="broccoli" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 35px;width:244px;height:149px" />Tanken är att man ska kunna servera 3D-printad mat både på vårdhem och i hemmiljö. Tekniken finns och fungerar, vilket har bevisats, men det finns ett antal åtgärder som krävs för att det ska kunna fungera rent praktiskt i sådana miljöer. En viktig del är att matproducenter är med och tar fram produkter i större skala.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div> – I framtiden kommer 3D-printad mat förmodligen vara ett vanligt inslag, men till en början kan det komma att krävas extra support om något går fel. 3D-printerns hastighet och detaljrikedomen är fortfarande något begränsad, men teknikutveckling går fort fram på det här området, säger Astrid Ahlinder, forskare vid RISE.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3D-printadmat_japambassador.jpg" alt="3d-printad mat visas" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><em> Intresset för forskningen är stort i Japan, som har den äldsta befolkningen i världen. Här får Japans ambassadör en demonstration av hur det går till att 3D-printa mat.</em> </div> <div><br /></div> <div>Forskningen är viktig eftersom många länder får en allt högre andel äldre i sin befolkning. I Sverige är idag 20 procent över 65 år och i Japan ligger motsvarande siffra på hela 30 procent. Mats Stading har också samarbetat med bland annat japanska forskare när det gäller 3D-printad mat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> – Det finns ett stort intresse i båda länderna så det har varit ett naturligt samarbete. Sen har vi också haft möjligheten att kombinera forskningen om 3D-printad mat med andra studier där man granskar motion och social samvaro. Det är viktigt att se till en helhet och inte bara enskilda delar, säger Mats.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vill du veta mer om 3D-printad mat? </h2> <div>Kontakta <a href="/sv/Personal/Sidor/mstading.aspx">Mats Stading</a> om du vill veta mer om forskningen kring 3D-printad mat.<br /></div> <div><br /></div> <em>Text och foto: Marcus Folino</em><br />Wed, 12 Oct 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-på-vatgas-och-sensorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-p%C3%A5-vatgas-och-sensorer.aspxMed fokus på vätgas och sensorer<p><b>​Osynlig, luktfri och flyktig. Vätgas driver bränsleceller och kan lagra energi, men är brandfarlig när den blandas med luft. Christoph Langhammer, professor i fysik, fokuserar speciellt på vätgassensorer.  Den 5 oktober berättar han och Lars Bannenberg om nästa generations optiska vätgassensorer på ett Tandem-Webinarium. Anmäl dig till det!​ </b></p><b>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristophLanghammerSV300x450.jpg" alt="Christoph Langhammer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Vilka problem kan vätgasen lösa?<br /></b></span><div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif">–</font></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"> </span>Vätgas är en nyckelingrediens i fossilfri ståltillverkning och kan användas för att lagra energi som genererats med till exempel vindkrafts-el. Eftersom vätgas inte innehåller kol kan den vara energibäraren i ett kolfritt energisystem som även kan komma till nytta som bränsle för tunga transporter eller som flygbränsle, säger Christoph Langhammer.</div> <div><br /></div> <div><b>Du har på ett tidigare</b> seminarium gjort en liknelse mellan kyrkfönsters färgglada spektra med dagens nanoteknik. På vilket sätt kan vi dra nytta av detta när det gäller säkerhet kring vätgas?<br /><font face="arial, sans-serif">– </font><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">kan mät</span><span style="background-color:initial">a vätgas i till exempel luft genom att med hög upplösning detektera färgförändringar i metallnanopartiklar, baserade på palladiumlegeringar, som liknar färgprincipen i gamla kyrkfönster. Sensorerna som bygger på denna detektionsprincip är både snabba och noggranna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>H</b></span><span style="background-color:initial"><b>ur ser intresset ut för din forskning?</b></span><br /></div> <div>– Intresset är stort både vetenskapligt och industriellt där vi nu kommersialiserar dessa sensorer i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion AB.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Vilk</b></span><span style="background-color:initial"><b>a tycker du ska komma på ditt tandemseminarium?</b></span><br /></div> <div>– Alla som har ett intresse i nanomaterial, sensorer, och energirelaterad materialteknik - och alla andra också!</div> <div> </div> <div><span></span><b>Anmäl dig till Tandem Webinariet  med Christoph Langhammer </b><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><div style="display:inline !important">Metallic nanoalloys for next generation optical hydrogen sensors. </div></a><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">wo hot topics will be covered by Christoph Langhammer, Chalmers, and Lars Bannenberg, TU Delft.<br /></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Läs mer om Christoph Langhammers forskning: </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi</a></div> <div><br /></div>Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskare-inom-geometrisakring-och-robust-konstruktion-tilldelas-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskare-inom-geometrisakring-och-robust-konstruktion-tilldelas-styrkeomradenas-pris.aspxSimuleringar och digitala lösningar prisas<p><b>​​Rikard Söderberg, Kristina Wärmefjord och Lars Lindkvist tilldelas Chalmers styrkeområdens pris 2022. Verksamma inom geometrisäkring och robust konstruktion har de haft förmågan att kombinera vetenskaplig excellens med näringslivsrelevans. Deras arbete utgör en grund för utvecklingen av kompetenscentrumet Wingquist Laboratory, och Chalmers starka internationella positionering inom hållbar produktion, lyder delar av motiveringen.</b></p>Modern produktion är en komplex process där många tillverkade delar, ofta framtagna av olika leverantörer, ska sättas samman till en slutprodukt. För stora variationer och avvikelser i tillverkning och montering kan innebära både funktionella och estetiska problem, vilket är både resurskrävande och kostsamt. <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/KristinaWarmefjord.jpg" alt="Kristina Wärmefjord" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 65px;width:165px;height:165px" />– Traditionellt sett har de här problemen till slut lösts med en stor mängd prototyper och förserier i kombination med ett flertal utvecklingsloopar – en mycket tidskrävande och kostsam process. <span>Numera är det vanligt att produktionsbeslut fattas utifrån digitala modeller<span style="display:inline-block"></span></span>, berättar Kristina Wärmefjord, Assistant Director vid Wingquist Laboratory.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Högre kvalitet och minskade kostnader <br /></h2> <div>Hur väl en digital modell speglar verkligheten beror till stor del på hur korrekt ingångsdata som används, och hur avancerade simuleringar man kan göra. Den här virtuella verkligheten måste också visualiseras på ett begripligt och korrekt sätt. <span>Att i tidiga utvecklingsfaser kunna simulera och minska effekten av geometrisk variation sparar väldigt mycket tid och pengar och bidrar till högre kvalitet i slutprodukten.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Rikard%20Söderberg_fotograf_Anna-LenaLundqvist.jpg" alt="Rikard Söderberg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 30px;width:175px;height:245px" /></span>– Att under löpande produktion kunna använda simuleringsmodeller som digitala tvillingar ger möjlighet att ytterligare minska effekten av variation, och närma sig en mer individanpassad produktion. Simuleringsmetoderna är generella och kan tillämpas på traditionell produktion, men kan anpassas för nya områden såsom additiv tillverkning, batteriproduktion och megacasting, säger Rikard Söderberg, ledare för forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion, och Director för Wingquist Laboratory.</div> <br /><div><p class="chalmersElement-P"> </p></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Nära samarbete med industrin</h2> <div>Rikard Söderberg, Kristina Wärmefjord och Lars Lindkvist har i över 20 år forskat på hur simulering och digitala lösningar kan användas för att effektivisera framtagningsprocessen, från koncept till produktion. Forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion har under denna tid etablerat sig som en av de främsta i världen inom sitt fält. Forskningen bedrivs i nära samarbete med industrin, och både svenska och internationella företag använder idag programvaran RD&amp;T som är ett resultat av deras forskning. </div> <div><br /></div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Logos/Wingquist_rgb.jpg" alt="Logo" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:35px 30px;width:255px;height:58px" /><span style="display:inline-block"></span></span>En viktig del i kunskapsöverföringen till näringslivet och det tvärvetenskapliga arbetet är kompetenscentrumet Wingquist Laboratory, som grundades redan 2000. Wingquist Laboratory samlar fyra forskargrupper vid Chalmers och Fraunhofer-Chalmers-Centre, och har en vision om en fullt ut digitaliserad produktframtagning utan behov av fysiska prototyper eller tester. </div> <div><br /></div> <div>– Vår utgångspunkt i Wingquist Laboratory har hela tiden varit att kombinera vetenskapliga utmaningar med industriellt viktiga områden. Vi har också arbetat mycket aktivt för att kunskaperna förs över till industrin så att det kommer till verklig nytta. Det är väldigt roligt att Chalmers uppmärksammar oss med styrkeområdens pris, säger Rikard Söderberg.</div> <div> </div> <div><em>Text: Marcus Folino</em></div> <div><em>Bild: Anna-Lena Lundqvist<br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om pristagarna och forskargruppen</h3></div> <div><ul><li><a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">Professor Rikard Söderberg</a></li> <li><a href="/sv/personal/Sidor/kristina-warmefjord.aspx">Biträdande professor Kristina Wärmefjord</a></li> <li><a href="/sv/personal/Sidor/lali.aspx">Docent Lars Lindkvist</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/geometrisakring-och-robust-konstruktion.aspx">Forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion </a></li></ul></div> <div><br /> </div> <div> </div></div>Thu, 15 Sep 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Hogre-langre-och-snabbare-med-teknikforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Hogre-langre-och-snabbare-med-teknikforskning.aspxHögre längre och snabbare med teknikforskning<p><b>​Utbildning, innovation och prestation. Löpning, hästhoppning och simning.Samverkan mellan ingenjörer och idrottare kan minska antalet idrottsskador och leda till bättre resultat. Den 6–7 september firar Chalmers sportsatsning 10 år, och bjuder in till en konferens där internationella forskare och representanter för idrotten presenterar spännande resultat och blickar mot framtiden.  </b></p>​<span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">onferensen som hålls i Chalmers kårhus är gratis och öppen för allmänheten. För tio år sedan valde några idrottsintresserade forskare vid Chalmers att tillämpa sin expertis inom olika områden som materialvetenskap, biodynamik, sensorteknik och hydrodynamik på idrottsrelaterade frågeställningar. <br /><br /></span><div><div><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/hästhopp_S8A3210-5-4.jpg" alt="Högre längre och snabbare" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:10px 15px;width:285px;height:253px" /><b style="background-color:initial">– Vi har ett fantastiskt program.</b><span style="background-color:initial"> Personligen är jag extra glad att Riksidrottsförbundet är med och öppnar konferensen, samt</span><span style="background-color:initial"> att Bauers produkutvecklingschef, Mathieu Ducharme kommer hit från Kanada för att prata om ny teknologi för utveckling av morgondagens hockeyutrustning, säger Martin Fagerström, biträdande professor vid Industri- och materialvetenskap och koordinator för Chalmers Sport &amp; Teknologi.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>– Jag är ju intresserad av dataanalys</b>, så jag ser fram emot att lyssna på Mikael Mattson som ska prata om hur dataanalys för elitidrottare hjälper dem att optimera träning och formtoppning, och även David Sumpter som jobbar med fotbollsdata, säger Moa Johansson, docent vid Data- och Informationsteknik, som tillsammans med Martin Fagerström är en av organisatörerna bakom konferensen. <span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">programmet medverkar flera spännande talare inom hästsport, skidåkning, löpning, segling och fotboll. </span></div> <div><b style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/hockey-255x255.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px 15px;width:255px;height:255px" /><br /></b></div> <div><b style="background-color:initial">Vad har Chalmers forskning betytt för sporten? </b><br /></div> <div>– Ett spännande exempel är spin-off företaget Skisens och deras stavar som mäter kraft och effekt för längdskidåkare. Flera professionella långloppsåkare använder redan dessa i sin träning för att utvärdera bland annat intensitet och frekvens i stakning, säger Moa Johansson.</div> <div><br /></div> <div>– Under dagarna kommer vi att belysa betydelsen som teknologiutveckling och ett ingenjörsmässigt angreppssätt kan ha på idrottande på alla nivåer. Det handlar om att skapa fler och bättre förutsättningar för alla som utövar idrott utifrån sina förutsättningar, och att möjliggöra fler medaljer vid internationella mästerskap. Samtidigt vill vi passa på att fira den lyckosamma sport och teknologisatsning Chalmers nu haft i över 10 år, och göra avstamp som eget Riksidrottsuniversitet med speciellt ansvar för svensk idrottsteknologi, säger Martin Fagerström.</div> <div><br /></div> <div><b>Sedan starten har en rad framgångsrika projekt</b> bedrivits i nära samarbete med idrottsrörelsen och näringslivet. Initiativet har lett till ökad kunskap och innovationer som en smart textilsensor för att mäta hästars EKG, världens första dokumenterade foilande optimistjolle, utveckling av en sensorprototyp för realtidsmätning av rörelse under simning samt integrerad mätutrustning i skidstavar för att mäta kraft och rörelse. Det mest kända projektet är kanske Chalmershindret som mätt hästarnas hoppteknik på världscuptävlingarna i Göteborg varje år.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/konferens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Fullständigt program och anmälningslänk </a></div> <div><br /></div> <div><b>Chalmers som riksidrottsuniversitet</b></div> <div>Från och med augusti 2022 förstärks Chalmers roll inom Sport &amp; Teknologi ytterligare då Chalmers blir det första Riksidrottsuniversitetet som blir ett kompetenscentrum för idrottsteknologi. Det innebär ett förstärkt samarbete mellan idrottsrörelsen och de olika specialidrottsförbunden i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><b>Mer information</b>:</div> <div>Aleksandar Matic, matic@chalmers.se, 031-7725176</div> <div><br /></div> <div><b>Här ett axplock med artiklar som berättar om Chalmers satsning:</b></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan artificiell intelligens göra löpningen säkrare?</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Naturbåt av cashew seglade hem tävling i Italien</a> <br /><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-–-En-hel-vetenskap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Syntetisk badmintonboll på väg mot VM </a><br /><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Skidstjärnan vässar åkningen med teknik från Chalmers</a> <br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Bytte-sport-nu-siktar-hon-mot-OS-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bytte sport– nu siktar hon mot OS </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmershindret – fem år av innovationer</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-2018.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />De mäter avstampet för att skona hästarna​</a> <br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-inom-artros-–-ny-metod-for-tidig-diagnostik-hos-hast.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningsgenombrott inom artros – ny metod för tidig diagnostik hos häst </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Polishästar-ställer-upp-för-fysikforskningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Polishästarna som hjälper fysikforskningen på traven​</a> </div> <div><a href="https://sverigesradio.se/artikel/5789669"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Smarta tyger mäter EKG på hästar</a> <br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Stort-intresse-for-hastforskning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Stort intresse för hästforskning </a><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersstudentens-dressyrapp-hjälper-publiken-att-fatta-galoppen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">halmersstudentens dressyrapp hjälper publiken att fatta galoppen</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-kompetenscentrum-for-idrottsteknologi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ännu mer fokus på idrottsteknologi </a></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Handbollsskott-mot-huvudet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur farligt är ett handbollsskott mot huvudet?</a> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-pa-simning-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers satsar på simning </a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Elitidrottare-far-entreprenorspris.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">litidrottare får entreprenörspris</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/maskiningenjor-seglar-for-pallplats-i-os.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">M</span><span style="background-color:initial">askiningenjör seglar för pallplats i OS</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Mastare-med-karlek-till-kartor.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">M</span><span style="background-color:initial">ästare med kärlek till kartor </span></a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/ingenjor-siktar-pa-guld.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nyutexad ingenjör siktar på VM-guld </a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Kemiteknikstudent-hoppas-pa-EM.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kemiteknikstudent hoppas på EM</a> </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Materialvetenskap och bioteknologi bryter ny mark</a> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Idrotten-driver-utvecklingen-av-nya-material.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Idrotten driver utvecklingen av nya material​</a> <br /><br />Fotot på studenterna: Anna-Lena Lundqvist. Foto hockeyspelare: Oscar Mattson.​</div> </div>Thu, 25 Aug 2022 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/forbattrad-livsmedels--och-energisakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/forbattrad-livsmedels--och-energisakerhet.aspxKan bidra till förbättrad livsmedels- och energisäkerhet<p><b>​Jordbrukssektorn behöver minska utsläppen av växthusgaser, anpassa sig till klimatförändringarna och samtidigt bidra till förbättrad livsmedels- och energisäkerhet. – Gröna bioraffinaderier kan leverera mot alla dessa mål och uppmärksammas alltmer i spåren av Ukrainakriget och utmaningar kopplat till klimatomställningen och höga energi- och matpriser. Vallodlingar och gröna bioraffinaderier kan bidra till en del av lösningen, säger Christel Cederberg, biträdande professor i Hållbara jordbrukssystem och en av experterna som medverkar på ett internationellt seminarium om EU-projektet Green Valley, som hålls på Chalmers den 8 september.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målet med projektet</b> är att ta fram helhetslösningar för effektivt markutnyttjande och att möta efterfrågan på regionalt producerad energi och foder. </span><div><br /></div> <div>– Satsningar på gröna bioraffinaderier syftar bland annat till att öka självförsörjningsgraden inom jordbruket genom att minska beroendet av importerat sojafoder. Eftersom den ökande efterfrågan på soja driver på den tropiska avskogningen ser vi också positiva effekter i form av minskade växthusgasutsläpp och förluster av biodiversitet kopplat till tropisk avskogning, säger Göran Berndes, professor i Biomassa och markanvändning.<br /><br /></div> <div>– Vi kan dessutom ersätta fossilbaserade bränslen och material med biogas och med andra biobaserade produkter som produceras i de här raffinaderierna. Utöver minskande växthusgasutsläpp så blir vi då också mindre importberoende när det gäller fossila bränslen, säger han.</div> <div><br /></div> <div><b>På seminariet, </b><span style="background-color:initial"><b>Green Biorefineries for protein – bioenergy and biomaterials, </b></span><span style="background-color:initial">kommer forskare</span><span style="background-color:initial"> vid Chalmers och Århus universitet att presentera forskningsresultat från EU-projektet Green Valleys och beskriva möjliga utvecklingsvägar i Sverige och Danmark. Dessutom medverkar representanter från EU-kommissionen, danska Miljöministeriet och svenska Energimyndigheten.</span></div> <div><br /></div> <div>– Seminariet tar upp frågor kopplat till både råvaruproduktion inom jordbruket och raffinaderiprocesser, så jag tror att det kan vara intressant för både jordbruksnäringen och för de som är engagerade inom den biobaserade industrin. Dessutom får vi under seminariet en uppdatering kring planer och strategier för omställningen mot en fossilfri och i högre grad biobaserad framtid, så egentligen har jag svårt att se vilka som inte ska komma och lyssna, säger Göran Berndes.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad är fördelen med vallodling jämfört med hur vi brukar jordarna idag?</b></div> <div>– Gräs-och klöverodling, vallodling, innebär odling av en perenn gröda eftersom vall normalt odlas i två till fyra år i sträck i växtföljden, sekvensen av grödor. Marken är ständigt bevuxen under denna tid, vilket är en stor fördel jämfört med ettåriga grödor såsom spannmål, oljeväxter, majs och sockerbetor för vilka marken bearbetas och sådd av grödan sker varje år, säger Christel Cederberg.</div> <div>Vallen börjar växa tidigt på våren och växer långt in på hösten, så länge det är milt. Det innebär att fotosyntesen kan utnyttjas bättre än för ettåriga grödor. En större andel av biomassaproduktionen från fotosyntesen går ner i rotsystemet på vallgrödor, som bygger upp markens kolförråd i högre grad än odling av ettåriga grödor vilka i stället kan orsaka förluster av markkol. </div> <div><br /></div> <div>– Kolinlagring i åkerjorden, och därmed bättre mullhalt, leder till en rad positiva markegenskaper såsom bättre infiltration, förbättrad rotstruktur och mer organiskt liv, exempelvis fler daggmaskar. Kort sagt markbördigheten och därmed skördepotentialen ökar säger Christel Cederberg.</div> <div>När marken är bevuxen året runt minskar växtnäringsförlusterna, kväve och fosfor, väsentligt och dessutom finns vid vallodling ett mycket litet, oftast inget, behov av kemisk bekämpning mot ogräs, insekter och svamp. Så när vall odlas på en åker under några år så minskar användningen av bekämpningsmedel, poängterar Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><b>Finns det några nackdelar?</b></div> <div>– Vi har en begränsad marknad för vallen. Idag odlas den framför allt på gårdar som har kor och ungdjur för produktion av mjölk och nötkött. Dessutom odlas en hel del vall för avsättning till hästsektorn som har vuxit mycket de senaste decennierna. Användningsområdet för vallen idag är framför allt till landets gräsätande djur och det är definitivt en nackdel att det inte finns en större avsättning för biomassa från vallgrödor, säger Christel Cederberg. Men hon ser att intresset för vallodling ökar hos bönderna.</div> <div><br /></div> <div>– Jordbruket är idag så specialiserat och många gårdar är helt inriktade på odling av ettåriga grödor som spannmål och raps, vilket inte gynnar kolinbindningen i marken, snarare tvärtom. Detta i kombination med att maskinerna blir allt större och tyngre, vilket ökar risken för bland annat markpackning och försämrad infiltration, är inte bra för skördarna långsiktigt. Så intresset för odlingsåtgärder som ökar markens kolinlagring är definitivt stort och ökande, och möjligheten att odla och få avsättning för vallen är helt klart en åtgärd som det finns intresse för, säger Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div>Ett bioraffinaderi är en anläggning som producerar många olika produkter från biobaserade råvaror. Principen är densamma som i ett oljeraffinaderi, men fossilfritt. &quot;Gröna&quot; bioraffinaderier är inte tänkt som en distinktion gentemot raffinaderier som använder fossila &quot;svarta&quot; råvaror, utan syftar på att raffinaderierna använder vallväxter (grön biomassa) som råvara till skillnad från anläggningar som använder t ex halm (gul biomassa) eller träråvara.<br /><br /><br /><b>Om seminariet:</b> <span style="background-color:initial"><b><a href="/en/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/Green-Biorefineries-for-protein-bioenergy-and-biomaterials.aspx">Green Biorefineries for protein – bioenergy and biomaterials​</a></b><br /></span><div><span style="font-weight:700">Tid och plats: </span>8 september, 09:30-11:30. Kaffe, te och frukostfralla serveras från 9.00.</div> <div>Teknikparkens Konferenscentrum. Chalmers teknikpark, Sven Hultins gata 9, 412 58, Göteborg.</div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Seminariet kommer även att streamas live på</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="https://youtu.be/4LVjdyOZPwY"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://youtu.be/w8n8usQ45F8"><span>YouTube.</span> ​</a><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/41a18aa5-d1bc-4e6d-8882-aee358f1fccc">Anmälan senast 2 september. </a><br /><br /><span style="font-weight:700;background-color:initial">Språk: </span><span style="background-color:initial">Engelska</span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span></div></div> <div><div><span style="font-weight:700">Program</span></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">W</span><span style="background-color:initial">elcome. Moderator: <em>Tomas Kåberger</em>, professor and director Area of Advance Energy</span></li> <li>Pl<span style="background-color:initial">ans and strategies for a transition to g</span><span style="background-color:initial">reen protein and fossil-free energy and materials in the EU, </span><span style="background-color:initial"><em>Laurent Mercier, DG Agriculture and Rural Development, EU commission.</em></span></li> <li>G<span style="background-color:initial">reen biorefinery systems – technology develo</span><span style="background-color:initial">pment and environmental sustainability, </span><em>M</em><span style="background-color:initial"><em>orten Ambye-Jenssen</em>, Dep of Biological and Chemical Engineering, Aarhus University and <em>Christel Cederberg</em>, Dep of Space, Earth and Environment, Chalmers</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">ood, energy &amp; materials from green biorefineries – Danish and Swedish perspectives, </span><em>U</em><span style="background-color:initial"><em>ffe Jørgensen</em>, Dep of Agroecology &amp; Centre for Circular Bioeconomy, Aarhus University and <em>Göran Berndes</em>, Dep of Space, Earth and Environment, Chalmers University of Technology,</span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>P<span style="background-color:initial">olicies for shifts to green protein and phase-out of fossil-based energy and materials – introduction from national agencies and discussions, </span><em>L</em><span style="background-color:initial"><em>asse Juul-Olesen</em>, Miljøministeriet DK and <em>Kalle Svensson</em>, Energimyndigheten, SE</span></li> <li>C<span style="background-color:initial">oncluding remarks,<em> </em></span><em>T</em><span style="background-color:initial"><em>omas Kåberger</em>, Area of Advance Energy, Chalmers<br /><br /></span></li></ul> <a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/41a18aa5-d1bc-4e6d-8882-aee358f1fccc">​<img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet ​</a></div></div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT</b><br /><a href="https://agrovast.se/eu-projekt/green-valleys/green-valleys-in-english/"></a><a href="https://agrovast.se/eu-projekt/green-valleys/green-valleys-in-english/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Green Valleys</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grönt bioraffinaderi testas i Töreboda</a> <br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer bioenergi och mindre negativa miljöeffekter </a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx">​</a><br /></div> <div></div> ​Thu, 25 Aug 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lyckat-samarbete-resulterar-i-prestigefylld-utmarkelse.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lyckat-samarbete-resulterar-i-prestigefylld-utmarkelse.aspxLyckat samarbete resulterar i prestigefylld utmärkelse<p><b>​​Vi är glada att kunna meddela att den vetenskapliga artikeln &quot;Scalable Set-Based Design Optimization and Remanufacturing for Meeting Changing Requirements&quot;, har tilldelats Editors' Choice Award 2021 i kategorin design methods i den högt rankade ASME Journal of Mechanical Design.</b></p><div> Set-based design är ett paradigm där man utforskar, beaktar och håller flera alternativ i designprocessen öppna. Fördelen med set-based design är att man på så sätt undviker inlåsningar innan alla begränsningar är kända och krav är satta. Den här design ansatsen kan också användas för att stödja cirkulära ekonomi koncept som bygger på återanvändning av använda eller kasserade komponenter och system.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–    Set-based design är tilltalande men kan vara svårt att konkretisera. Vad vi visar i vår artikel är en ny metod för beslutsstöd inom ett verkligt industriellt problem, som hjälper en typisk utmaning i en cirkulär ekonomi kontext. Detta gör det väldigt intressant ur ett tekniskt perspektiv, säger Ola Isaksson, medförfattare och ledare för <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/systems-engineering-design.aspx">Systems Engineering Design-gruppen</a> på avdelningen för Produktutveckling.</div> <div> </div> <div>Det författarna har utveckat är en set-based designmetodik för att uppnå skalbara och optimala lösningar som kan tillgodose förändrade krav som uppstår vid återtillverkning, med fokus på additiv tillverkning för att realisera dess potentiella fördelar. Metodiken demonstreras med en strukturell flygmotorkomponent som är återtillverkad för att möta högre belastningskrav.</div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Editors%20choice%202022_850px.jpg" alt="Bild på pristagarna" style="margin:5px" /><br /><em>Michael Kokkolaras (längst till höger) tar emot </em><span><span><em>Editors' Choice Award.</em></span></span><em> I bild syns också forskare från MIT som fått honorable mentions, och Editor-in-Chief of the ASME Journal of Mechanical Design professor Wei Chen</em><em>.</em><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett framgångsrikt samarbete mellan Chalmers, McGill University och GKN</h2> <div>Förste- och huvudförfattare, Khalil Al Handawi, var doktorand vid McGill universitetet under handledning av Michael Kokkolaras, professor vid institutionen för Mechanical Engineering vid McGill universitetet och gästprofessor i professor Ola Isakssons forskargrupp vid Chalmers. Khalil tillbringade tre somrar på Chalmers i ett nära samarbete med Ola Isaksson och doktor Massimo Panarotto samt med doktor Petter Andersson från GKN Aerospace.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Ola_Isaksson_porträtt_500x500.jpg" alt="Ola Isaksson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 20px;width:125px;height:125px" />–    Artikeln är bara ett av flera forskningsresultat sprunget ur ett mycket framgångsrikt samarbete mellan Chalmers, McGill universitet och GKN Aerospace. Vi är mycket glada över att våra resultat från det här givande samarbetet nu också har uppmärksammats av den prestigefyllda ASME Journal of Mechanical Design, säger Ola Isaksson.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Länk till den vetenskapliga artikeln</h2> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span>&quot;Scalable Set-Based Design Optimization and Remanufacturing for Meeting Changing Requirements&quot;</span></span></a><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span><span></span></span></span></a></span></p> <p></p></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Författare </h3></div> Khalil Al Handawi, Mechanical Engineering, McGill University<div>Petter Andersson, Multidisciplinary Design Optimization, GKN Aerospace Engine Systems; Massimo Panarotto, Industrial and Materials Science, Chalmers University of Technology<br />Ola Isaksson Professor, Industrial and Materials Science<br />Michael Kokkolaras Professor, Mechanical Engineering, McGill University<br /></div> <div><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span><span style="display:inline-block"></span></span></span></a><br /></div>Thu, 25 Aug 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Tomas-Kaberger-ny-ordforande-i-Delegationen-for-cirkular-ekonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Tomas-Kaberger-ny-ordforande-i-Delegationen-for-cirkular-ekonomi.aspxNy ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi<p><b>​Regeringen utser Tomas Kåberger till ny ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi från och med den 1 september 2022.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Jag är väldigt glad över att Tomas Kåberger har tackat ja till uppdraget som ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Min förhoppning är att delegationen ska utvecklas och stärkas under hans ledarskap, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.</span><div><br /></div> <div>Tomas Kåberger är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap. Under åren 2008–2011 var Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten.</div> <div><br /></div> <div>Delegationen leds för närvarande av ordförande Åsa Domeij. Domeij har suttit som ordförande i fyra år, från inrättandet av Delegationen 2018. Tomas Kåberger tillträder som ordförande i delegationen den 1 september 2022.<br /><b>Källa:</b> <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/06/tomas-kaberger-ny-ordforande-i-delegationen-for-cirkular-ekonomi/">Pressmeddelande från Miljödepartementet</a></div>Thu, 30 Jun 2022 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/banbrytande-atervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/banbrytande-atervinning.aspxBlandat avfall blir prima plast med banbrytande återvinning<p><b>​Idag återvinns en bråkdel av allt material som skulle kunna bli ny plast. Nu har forskare på Chalmers tekniska högskola visat att kolatomerna i blandat brännbart avfall kan ersätta all fossil råvara för ny plastproduktion. Metoden för återvinning är inspirerad av naturens egen kolcykel och kan eliminera plastmaterialens klimatpåverkan, eller till och med rensa luften från koldioxid. </b></p><b>​<img src="/sv/institutioner/see/nyheter/PublishingImages/HenrikThunman_191004_091.jpg" alt="Henrik Thunman" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>– I avfallet finns tillräckligt med kolatomer</b> för att täcka all global plastproduktion. Genom att använda dessa kan vi frikoppla nya plastprodukter från tillförseln av ny fossil råvara. Drivs processen med förnybar energi får vi dessutom plastprodukter med mer än 95 procent lägre klimatpåverkan än dagens – vilket för hela systemet i praktiken innebär negativa utsläpp, säger Henrik Thunman, professor i energiteknik på Chalmers tekniska högskola och en av författarna till studien som publicerats i Journal of Cleaner Production. <br /><br /></span><div>För att åstadkomma cirkulära kretslopp behöver vi bättre ta vara på de resurser som redan används i samhället. Henrik Thunman och hans forskargrupp vill sätta fokus på en viktig resurs som idag ofta går upp i rök: de kolatomer som finns i vårt avfall, men som idag förbränns eller, i många länder, hamnar på soptippar i stället för att återvinnas. Detta är möjligt med tekniker som utvinner kolatomerna som finns i plastskräp, matavfall, papper och trä för att skapa en råvara som gör det möjligt att tillverka plaster med samma variation och kvalitet som de plaster som idag produceras från fossil råvara.<br /><br /></div> <div><b>800 grader…</b></div> <div>Dagens plaståtervinning kan i bästa fall ersätta 15-20 procent av den fossila råvara som behövs för att täcka samhällets behov av plast. De metoder som forskarna föreslår bygger på termokemiska tekniker och innebär att avfallet hettas upp till mellan 600 och 800 grader och då omvandlas till en gas som efter tillförsel av vätgas kan återskapa plastens byggstenar. Det möjliggör att återstående 80-85 procent av det fossila råvarubehovet kan ersättas.</div> <div>Forskarna bakom studien arbetar med utvecklingen av en termokemisk återvinningsmetod som riktar in sig på att producera en gas som sedan kan användas som råvara i samma fabriker där dagens plastprodukter tillverkas från fossil olja eller gas. Till reaktorerna på Chalmers kraftcentral matas olika sorters brännbart avfall, som gamla plastprodukter, matrester och pappmuggar.<br /><br /></div> <div>− Nyckeln till mer omfattande återvinning är att se på restavfall på ett helt nytt sätt: som en råvara fullpackad med användbara kolatomer. Då kommer avfallet få ett värde, och man kan skapa ekonomiska strukturer för att samla in och använda materialet som råvara i alla delar av världen, säger Henrik Thunman. </div> <div>Principen för processen är inspirerad av naturens egen kolcykel, där växter bryts ner till koldioxid när de vissnat, och koldioxid med hjälp av solen som energikälla och fotosyntesen skapar nya växter. <br /><br /></div> <div>– Vår teknik skiljer sig dock från hur det går till i naturen eftersom vi inte behöver ta omvägen via atmosfären för att cirkulera kolet i form av koldioxid. Alla kolatomer vi behöver för vår plastproduktion finns att hämta i vårt avfall, och kan cirkuleras tillbaka med hjälp av värme och el, säger Henrik Thunman. </div> <div>Energin för att driva sådana processer kan tas från förnybara källor – el från sol, vind och vatten eller genom att elda biomassa – och blir mer energieffektiva än dagens system, visar forskarnas beräkningar. Möjligheten finns också att plocka ut överskottsvärme vid återvinningsprocesserna, vilken i ett cirkulärt system skulle kompensera för den värmeproduktion som idag kommer från förbränning av avfall, samtidigt som koldioxidutsläppen kopplade till energiåtervinning skulle försvinna. <br /><br /></div> <div><b>Kan ersätta fossila råvaror</b></div> <div>Forskningen har bedrivits inom projektet FUTNERC*. Att processen kan fungera har forskarna bevisat i samarbete med plasttillverkaren Borealis i Stenungsund, där de har verifierat resultaten och att råvaran kan användas för att göra plast, och ersätta dagens fossila råvaror. </div> <div>– Vårt mål är att skapa en cirkulär ekonomi för plast. Våra plastprodukter är en nyckel i transformationen till ett hållbart samhälle, därför är det viktigt för oss att stötta forskning som denna. Vi har redan idag projekt som skapar cirkularitet för våra plastprodukter, men det behövs fler lösningar. Därför är vi glada över de här fina resultaten, som kan bidra till att ta oss ett steg närmre målet, säger Anders Fröberg, vd på Borealis AB.</div> <div><br /></div> <div><b>Se filmen om hur återvinningen går till: </b></div> <div>Kort version, 3 minuter: <a href="https://youtu.be/ItzMyG3IKPc"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />100% Recycling of any waste​</a></div> <div>Lång version, 30 minuter: <a href="https://youtu.be/fEPOnl8Q3PA"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Waste – from a problem to a valuable feedstock</a><span></span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2022.132674">Studien Co-recycling of natural and synthetic carbon materials for a sustainable circular economy</a> publicerades i Journal of Cleaner Production och är skriven av Isabel Cañete Vela, Teresa Berdugo Vilches, Göran Berndes, Filip Johnsson, och Henrik Thunman.    </div> <div>Forskarna är aktiva vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>FUTNERC</b></div> <div>Ett femårigt forskningsprojekt som finansieras till hälften av Energimyndigheten och till 25 procent vardera av Borealis och Preem. Projektet har som mål att driva på omställningen inom kemiindustrin för att senast 2050 uppnå netto negativa utsläpp av växthusgaser från raffinaderier och kemiindustrier.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakt:</b> </div> <div>Henrik Thunman, professor i energiteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola,  031 772 14 51, <a href="mailto:henrik.thunman@chalmers.se">henrik.thunman@chalmers.se</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​<strong></strong>Thu, 30 Jun 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/smartare-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/smartare-processer.aspxFörnybara material kräver smartare processer<p><b>​– Vi måste vara ytterst försiktiga med det skogen ger så att varje grön struktur, varje kolatom används på bästa sätt, säger Merima Hasani.Byggnader, förpackningar, kemikalier, läkemedel, textiler och mycket mer. Allt som vi idag producerar med fossila råvaror kan göras av skogsmaterial, vilket kan spela en viktig roll i klimatomställningen. Men det krävs miljövänligare och energieffektivare processer och att vi nyttjar våra naturresurser på ett mer hållbart sätt.  ​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemi_och_Biokemi/Organisk_kemi/k99meme-Merima-Hasani.jpg" alt="Merima Hasani" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><b>För Merima Hasani</b>, forskare och docent inom Skogsindustriell kemiteknik, har skogen alltid varit central. Både för rekreation och som resurs. Nu är hon projektledare för det nystartade bioinnovationsprogrammet Resurssmarta processer – en nationell företagsforskarskola. Målet är att öka kunskapen om kemi- och processteknik för att göra processerna mer energieffektiva och att utnyttja skogsmaterialet bättre.</span><div><br /></div> <div>– Det handlar om att använda skogen resurseffektivare. Strukturerna vi tar ut från skogen idag och omvandlar till papper eller textiler till kläder, de byggstenarna ska vi kunna återanvända för andra material, så att de snurrar runt under väldigt många år. Som forskare är målsättningen att resurserna används på ett hållbart sätt. Ibland kommer man fram till lösningar om att ta ut molekyler från skogen och sedan elda upp dom – det är slöseri med det naturen byggt upp. Att det görs beror på att vi inte satt ett ordentligt pris på det vi använder, säger Merima.</div> <div><br /></div> <div><b>Kärnan till det som idag</b> utgör Merima Hasanis stora intresse som forskare på Chalmers väcktes i unga år hemma i Varberg.</div> <div>– Redan som barn ville jag förstå hur saker och ting är uppbyggda på molekylär nivå. Jag växte upp med en mamma som var kemi- och biologilärare. Men jag var fascinerad av molekyler. Det är på något sätt kärnan till allting. </div> <div>Under gymnasietiden väcktes också intresset för teknik.</div> <div>– Jag kom till insikt om att ska man tillämpa kemi och skapa nya molekyler – då ska man kombinera ihop det med något mer, så jag sökte mig till en utbildning som lät mig koppla samman det med något som var tillämpbart. </div> <div>– När jag tänker tillbaka till 1999 då jag sökte till Chalmers, för att vara riktigt ärlig, då visste jag inte riktigt vad kemiteknik var – men det tillät mig att tillämpa kemi i större skala. Det var så det började.</div> <div><br /></div> <div><b>Hösten 1999 började</b> Merima Hasani studera på Chalmers. I oktober 2010 disputerade hon vid avdelningen för Organisk kemi med avhandlingen ”Chemical modification of cellulose – new possibilities of some classical routes”. Merima hade studerat möjligheter att ge cellulosafibrer ny funktionalitet och därmed skapa förutsättningar för nya eller förbättrade produktegenskaper. För det belönades hon med 2011 års Kompetensutvecklingspris. Samma år gick färden till Österrike och University of Natural Resources and Life Sciences, BOKU, i Wien, som har en ledande forskargrupp inom det aktuella området. 2016 var hon en av  Chalmersforskarna som blev utsedd till Framtiden forskningsledare av Formas. Med det fördjupade hon sin kunskap och arbetet med nya koncept för upplösning och omformning av cellulosa som ett alternativt och miljövänligare sätt att bland annat skapa textila fibrer.</div> <div><br /></div> <div><b>Sedan 2014 är Merima </b>kopplad till Wallenberg Wood Science Center - ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Linköpings universitet och skogsindustrin. Inom centret har man byggt upp djupgående kunskap kring hur trädets beståndsdelar cellulosa, hemicellulosa och lignin kan separeras för att användas i nya material.</div> <div>– Programmet Resurssmart Processer och Wallenberg Wood Science Center kompletterar varandra. Industrin har insett vikten att satsa på båda.</div> <div> – Wallenberg Wood Science Center är väldigt fokuserade på grundforskning mot utveckling av nya material baserade på skogsbiomasa. I Resurssmarta processer fokuserar vi på att bygga upp den kunskapen som behövs för att kunna producera dessa material, säger Merima Hasani.</div> <div><br /></div> <div><b>Processteknisk kunskap</b> i Sverige kring separation och valorisering av skogsbiomassan är världsledande, men det har varit ett stort tapp inom området. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts. Detta uppmärksammades av Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik på Chalmers, Daniel Söderberg från KTH och Torgny Persson, Skogsindustrierna. De tre är nyckelpersonerna, tillsammans med industrin bakom ”Resurssmarta processer”. I januari i år hade företagsforskarskola kickoff med målet att förstärka processteknisk forskning och utbildning i Sverige. Programmet har elva doktorander och postdocs och finansieras av BioInnovation, industrin och akademien. <br /><br /></div> <div><b>Nu har Merima Hasani </b>tagit över stafettpinnen som koordinator. </div> <div>– Hans Theliander och jag har arbetat tillsammans länge, han är en av hjärnorna bakom programmet och har gjort ett stort avtryck, säger hon.</div> <div>Samtliga projekt i <span style="background-color:initial">”Resurssmarta processer” </span><span style="background-color:initial">leds av forskningsledare inom akademin, medan forskningsfrågorna är framtagna tillsammans med industrin. Åtskilliga av projekten<strong></strong> involverar flera olika industripartner. </span></div> <span></span><div></div> <div>– Det är roligt för oss och doktoranderna att arbeta nära industrin och känna på engagemanget som finns, och att deras forskning kan bidra till samhällsnyttan. Inom programmet lägger vi konkurrensen åt sidan för att bygga upp kunskap som alla har nytta av – för att snabbare komma framåt. Då måste vi enas kring de stora forskningsfrågorna, säger Merima.</div> <div><strong></strong><br /></div> <div><b>Vad är det då som tidigare inte varit så smart?</b></div> <div>– Det är framför allt processerna kopplade till förnybara resurser, skogsbiomassan. De ska bidra till att vi hushållar med vedråvaran och med energin på bästa möjliga sätt. Det gäller alltså att tänka till, effektivisera och återanvända.</div> <div><br /></div> <div><b>Med kemi- och processtekniska kunskaper</b> går det att optimera och designa om processerna, göra dem mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Det här handlar om många saker. </div> <div>– Alltså, energifrågan har alltid varit en viktig del i det strategiska tänket kring processutveckling. Den är alltid med i våra diskussioner och analyser. Nu är det viktigare än någonsin. Redan skogsdebatten – innan Ukrainakriget – ställde allt på sin spets. Så återigen. Vi måste vara ytterst försiktiga med det vi får från skogen så att varje grön struktur, med varje kolatom används på bästa sätt. Vi måste se till att så mycket som möjligt kan återanvändas. Resurseffektivitet och cirkularitet är jätteviktigt. Det är den inriktningen vi måste ha i framtiden. Jag ser ingen annan väg, säger Merima Hasani.</div> <div><br /></div> <div><b>Läs mer om: </b></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.bioinnovation.se/resurssmartaprocesser/">Bioinnovationsprogrammet Resurssmarta processer</a></div> <div><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Merima Hasani</a></div> <span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Få ut mer av skogen med bättre processer</a></span><div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Framtidens-forskningsledare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Framtidens forskningsledare​</a></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Framtidens-forskningsledare.aspx"></a>Text: Ann-Christine Nordin<br /></span>​</div>Mon, 20 Jun 2022 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Är-Sveriges-klimatmål-i-linje-med-Parisavtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/%C3%84r-Sveriges-klimatm%C3%A5l-i-linje-med-Parisavtalet.aspxÄr Sveriges klimatmål i linje med Parisavtalet?<p><b>​Detta är en fråga som debatterats på sista tiden. Resultatet beror på hur en räknar när det globala utsläppsutrymmet fördelas mellan länder. I slutänden är det en etisk fråga och politisk avvägning. En ny rapport, av forskarna Johannes Morfeldt, Daniel Johansson och Christian Azar, har kommit fram till följande slutsatser:</b></p><ul><li>​​<span style="background-color:initial">Sveriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet givet att det globala utsläppsutrymmet för koldioxid fördelas jämlikt per person och år.  </span></li> <li>S<span style="background-color:initial">veriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet även om vi också tar historiskt ansvar för våra koldioxidutsläpp från och med någon gång på 1990-talet.</span></li> <li>O<span style="background-color:initial">m Sverige tar ansvar för utsläpp längre tillbaka i tiden innebär det att vi skulle behöva mer ambitiösa mål (än de nuvarande).</span></li></ul> <div><span style="background-color:initial"><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/JohannesM-ChristianA-DanielJ-170x510.jpg" alt="Johannes Morfeldt, Christian Azar och Daniel Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:145px;height:189px" />S</b></span><span style="background-color:initial"><b>varet på frågan </b>som forskarna kommit fram till  beror på vilken rättviseprincip som tillämpas för fördelning av det kvarvarande utsläppsutrymmet.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Avslutningsvis några ord </b>om vetenskapens roll i detta. Vetenskap och forskning är centralt för att räkna ut vilket globalt utsläppsutrymme som finns kvar för att nå ett visst temperaturmål. <br />Men vetenskapen kan inte avgöra vilken fördelningsprincip som är rätt. Hur kvarvarande utsläppsutrymme ska fördelas mellan länder är i grunden en etisk och politisk fråga och inte en fråga som vetenskapen kan avgöra.<br /><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten går att ladda ned här:</b> <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=530543">Nationella utsläppsmål utifrån Parisavtalet och internationella rättviseprinciper – analys av Sveriges territoriella klimatmål</a><br /><br />Rapporten har tagits fram inom ramen för <a href="https://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/morfeldt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Johannes Morfeldt</a>., forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/daniel-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Daniel Johansson</a>, docent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/christian-azar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Christian Azar</a>, professor i Energi och Miljö, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><br /><b>Läs mer</b><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Historien-minska-fossilberoendet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det kan historien lära om att bryta fossilberoendet<br /></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> ”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Billigare-att-na-parisavtalets-mal-med-nytt-raknesatt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">illigare att nå parisavtalets mål med nytt räknesätt</span>​</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/Must-some-countries-do-more-than-others.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Must some countries do more than others?</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/We-must-take-action-instead-of-arguing-how-costly-it-might-be.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />We must take action instead of arguing how costly it might be</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 16 Jun 2022 08:00:00 +0200