Nyheter: Produktionhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 20 Mar 2020 11:05:23 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Om-möss-och-människor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Om-m%C3%B6ss-och-m%C3%A4nniskor.aspxOm möss och människor – internationella musarmsdagen<p><b>​Den sista februari firar vi internationella musarmsdagen (International RSI Awareness Day) . Initiativet startade 2000 i Kanada och uppmärksammar belastningsskador av olika typer. Anna-Lisa Osvalder är en av Chalmers nestorer inom ergonomi och ger sina bästa tips om hur du undviker musarm.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial"><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/200x249_AL-foto-CTH.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px 15px" />Varför får man musarm?</strong></span></div> <div>​Musarm (Repetitive Strain Injury, RSI) kan man få om man under en längre tid har ansträngt vissa muskler genom lågbelastande arbetsuppgifter. Som när man använder dator och datormus i sin arbetsvardag.  Musarmen visar sig vanligtvis genom att man känner värk i arm, nacke, handled och fingrar. Smärtan beror på att spänningen i musklerna ökar och att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade. Även stress kan öka risken för musarm eftersom man ofta spänner musklerna. </div> <div>När man arbetar med en datormus håller man handen i ett onaturligt läge, både när man håller i den och när man klickar på den. Handen är böjd bakåt, det blir en onaturligt stor vinkel mellan underarm och hand och musklerna är kontinuerligt spända. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret. Det gör att det blir ett större tryck på vissa nerver samtidigt som man arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kom du fram till i din undersökning av så kallade ergonomiska datormöss?</strong></div> <div>Först vill jag poängtera att en så kallad ergonomisk datormus inte kan ha god ergonomi i sig själv. Det är först i samverkan med användaren som man kan studera hur bra den är på att undvika de felaktiga belastningsmönster som kan ge upphov till musarm. </div> <div>I vår utvärdering tittade vi närmare på fyra stycken ergonomiska datormöss av olika fabrikat. Vi undersökte två aspekter – <em>användningsproblem</em> (usability problems) och <em>felanvändning</em> (use errors) – i interaktionen med mössen. </div> <div>I studien av de fyra mössen fan​​n vi 75 möjliga sätt att hantera mössen fel! Användaren förstod inte från mössens utformning hur det var tänkt att man skulle hålla och greppa eller vilket finger man skulle trycka med. Utifrån det här kunde vi konstatera att det var svårt för användarna att gissa sig till hur en ergonomisk mus skulle används på rätt sätt. Och felanvändningen medför att man belastar handled, hand och fingrar felaktigt vilket på lång sikt kan leda till musarm.</div> <div>Studien visar på vikten av att informera och utbilda användare om hur man ska hantera en ergonomisk mus på rätt sätt. Vi konstaterade också att det är viktigt att utveckla möss där man intuitivt förstår hur den ska användas. Den bästa designen är den där man bara kan använda produkten på ett sätt – det korrekta sättet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka är dina bästa tips för att undvika musarm?</strong></div> <div>Det finns ingen speciell behandling mot musarm. Man får istället hitta åtgärder för att förhindra att man belastar fel. Här finns några enkla tips för att förebygga musarm och minska redan uppkomna besvär: </div> <div><ul><li>Ta pa​us oftare! Hellre korta pauser och ofta än långa och mer sällan.</li> <li>Växla arbetsställning ofta. </li> <li>Sträck på dig och stretcha handleden (se bild ovan). </li> <li>Undvik att använda musen – lär dig istället att använda kortkommandon på tangentbordet.</li> <li>Byt mushand. Det är svårt i början men det går med lite träning. </li> <li>Se till att musen och tangentbordet är på lagom avstånd från kroppen, ju närmare desto bättre. </li> <li>Håll handleden rak, lite vriden mot lillfingret när du använder musen det vill säga försök ha handleden i sin naturliga hållning/sträckning för att minska belastningen.</li> <li>Minska stressen i arbetet.</li></ul> <div><div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div><b><a href="/sv/personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx">Anna-Lisa Osvalder​</a> </b>(bild ovan) har forskat inom ergonomi och biomekanik sedan 1986. Hon är biträdande professor vid avdelningen Design &amp; Human Factors, Chalmers och även professor i Människa-maskinsystem vid Designvetenskaper, Lunds universitet. </div> <div><br /></div> <div>Studien som nämns ovan ingår i doktorsavhandlingen <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/162717/162717.pdf">”Predicting mismatches in user-artefact interaction”</a> av Lars-Ola Bligård <em>(sök efter Appendix A PEEA: Evaluation of ergonomic error in the interaction with computer mice). </em></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b>FLER LÄSTIPS:</b></div> <div><a href="https://www.prevent.se/arbetsliv/tips-och-rad/2018/musarm---sa-kan-du-gora/">Musarm - så kan du göra</a></div> <div><a href="https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/armar-och-hander/musarm/">1177 rådgivning vid musarm</a></div> <div><a href="https://www.doktorn.com/artikel/musarm-symtom-orsak-och-behandling">Musarm – symptom och behandling</a></div> <div><a href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.15822/askungebeteende-ger-utslitna-muskler">Askungebeteende ger utslitna muskler</a></div></div></div> <div><br /></div>Fri, 28 Feb 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/initiativseminarium-produktion-i-rymden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/initiativseminarium-produktion-i-rymden.aspxProduktion i rymden – initiativseminarium 2020<p><b>På grund av COVID-19 coronapandemin skjuts initiativseminariet upp till i höst. Vi återkommer med datum och plats längre fram.</b></p><div class="page-content"><p class="chalmersElement-P"><span><em>​</em></span><span><em>Den nya rymdåldern är här! Det tar vi fasta på i årets initiativseminarium som spinner vidare på 50-årsfirandet av månlandningen.​​  </em></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <div><span><h2 class="chalmersElement-H2">Preliminär agenda</h2> <div></div> <span><b>PLATS: </b>Lanseras senare</span></span></div> <div><span><b><span>DATUM</span>: </b>T minus X (nytt datum lanseras längre fram) </span><div><ul><li>Forskning om rymden <span>– bakgrund, utmaningar &amp; initiativ</span><br /></li> <li>Produktion för rymden – exempel på satsningar inom rymdteknik och teknologier, innovation etc</li> <li>Produktion i rymden – hur &amp; vad kan man producera i rymden? Vilka svårigheter finns?</li> <li>Forskning i rymden – experiment i tyngdlöshet, inverkan på hälsa etc.</li> <li>Filmvisning<span style="background-color:initial"> (rymdtema, filmval inte bestämt ännu). Paus med diskussion med våra rymdexperter.</span></li></ul></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div>Tue, 18 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxKonferens om cirkulära material<p><b>​Competence Centre Recycling vid Chalmers tekniska högskola, RE:Source i samarbete medNordic Publishing, och forskningsinstitut, akademiska institut och organisationer inom plast-, kemiåtervinnings- och textilindustrin, bjuder in till den femte upplagan av Circular Material Conference.</b></p><div><span>UPPDATERAD: Konferensen kommer att fokusera på framtid och det samhälle som definieras genom det sätt vi använder våra material idag. På den cirkulära materialkonferensen samlas ledare från branschen och akademi för att utforska cirkulära ekonomilösningar, nya affärsmodeller och gemensamt sätta visioner om en värld där inga material går förlorade. </span><br /></div> <div><div>Årets fokus är på nya partnerskap och tekniker för en snabb transformation till en mer hållbar ekonomi.</div> <div><br /></div> <div>Programmet tar upp följande: </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><ul><li><p class="chalmersElement-P"><span>Cirkulära material, affärsapplikationer</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>AI, IoT, digitalisering, automatisering som innovationsdrivare för cirkulärt material</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>Forskning och innovation för cirkulärt material som fokuserar på: </span><span>Plast, Textilier, Metaller från sekundära källor/WEEE/batterier, Snabbrörliga konsumentvaror och Byggnad och konstruktion</span></p></li></ul></div></div> <div><div>Forumet välkomnar alla intresserade av banbrytandet av cirkulär innovation. Här deltar <span>VD:s, FoU-chefer, producenter, återvinningsindustri, detaljhandlare, beslutsfattare och företrädare för globala institutioner, organisationer, forskningsinstitut och akademi och clean-tech-investerare med flera.</span></div></div> <div><span><br /></span></div> <div>​Konferensen har flyttats fram och äger rum på Chalmers konferenscenter 22-23 september 2020.​​ Mer info och registrering hittar du på <a href="https://www.circularmaterialsconference.se/">https://www.circularmaterialsconference.se/​</a><span><br /></span></div> <div> </div> <div><br /></div>Fri, 10 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Goran-Wallbergsstipendium-till-Maria-Siiskonen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Goran-Wallbergsstipendium-till-Maria-Siiskonen.aspxGöran Wallbergsstipendium till Maria Siiskonen<p><b>​Vi säger grattis till Maria Siiskonen, som av Chalmers Stiftelse beviljats ett stipendium på 50.000 kr ur Göran Wallbergs minnesfond 2019, som ger henne möjlighet till en fyra månaders vistelse i Köpenhamn för att forska på anpassningsbara produktionssystem för personliga mediciner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fonden, som förvaltas av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, bygger på de 2 miljoner kronor som Chalmersalumnen Göran Wallberg (Väg- och vatten -45) donerade vid sin bortgång med syfte att hjälpa studenter och yngre forskare att få internationell erfarenhet under sin studietid. Stipendiet omfattar områdena IKT (informations- och kommunikationsteknik), Produktionsteknik och Miljöteknik. </span><div>– Det är en jättefin julklapp, säger Maria Siiskonen, doktorand vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, Chalmers tekniska högskola. Jag kommer att använda stipendiet till en forskningsvistelse på Danmarks tekniske högskole, DTU, i fyra månader. DTU ligger i Kongens Lyngby alldeles utanför Köpenhamn. </div> <div><br /></div> <div><b>Hitta lösningar på anpassningbara produktionssystem</b></div> <div>Maria Siiskonens tidigare forskning har fokuserat på produktdesign samt hur olika funktionaliteter kan byggas in i mediciner, till exempel i tabletter. Då finns möjlighet att anpassa medicinen till den enskilda patientens behov och på så sätt optimera patienters behandlingar mot ett antal olika sjukdomar. </div> <div>En konsekvens kring individanpassning av mediciner är att antalet produktvarianter ökar. Tidigare studier visar på att dagens produktionssystem för mediciner inte är tillräckligt flexibla för att producera dessa produktvarianter på ett ekonomiskt hållbart sätt.</div> <div>– Jag vill se närmare på hur produktionssystem för individanpassade mediciner bör designas, så det blir en vinst sett ur både ekonomiskt och hållbart perspektiv. Mitt fokus kommer att ligga på systemens anpassningsbarhet och flexibilitet så att efterfrågan av patientanpassade produktvarianter uppfylls.</div> <div><br /></div> <div><b>Stark forskning vid DTU lockar</b></div> <div>Maria berättar att DTU:s forskargrupp är starka inom forskningsområdet när det gäller produktanpassning och de har intressanta strategiska metoder för att utforma produktportföljer och individanpassa produkter. </div> <div>– Att vara på plats här i fyra månader ger mig utmärkta möjligheter få en förstahandsinblick i deras metoder, få nya verktyg och bättre produktutvecklingsmetoder med mig hem. Jag tror det blir ett utmärkt tillfälle att utvecklas som forskare inom produktutveckling, avslutar Maria.</div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=simaria" target="_blank" title="länk till annan websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Maria Siiskonens forskning​</a></b></div> <div>​​<br /></div> <div><em>Text: Carina Schultz/Maria Siiskonen</em></div> <div><em>Foto: Carina Schultz</em></div> <div><br /></div>Fri, 20 Dec 2019 18:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson-uppmarksammas-som-motesambassador.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson-uppmarksammas-som-motesambassador.aspxUppmärksammas som mötesambassadör<p><b>Björn Johansson är en av de personer som Göteborg &amp; Co ansett varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesstad.</b></p>Björn Johansson mottar priset för sin insats som &quot;general chair&quot; för Winter Simulation Conference. Wintersim är en prestigefylld årlig konferens som samlar forskare och professionella över hela världen inom industri, akademi och myndigheter. Konferensens tema ”Simulation for a Noble Cause” handlade om att använda den kraft och kunskap som kan uppnås genom modellering och simulering, och att ta ansvar för de handlingar som påverkar samhället. <br /><div><span><span></span></span><br /></div> <div><span>Syftet med priset är att uppmärksamma och tacka personer som har ansetts varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesstad. <span><span>Dessa person har fungerat som ambassadörer för staden och har, genom sin expertis och renommé, en avgörande roll i att Göteborg får stå värd för möten.<span style="display:inline-block"></span></span></span><span style="display:inline-block"></span></span><div><br /></div> <div>I år deltog åtta diplommottagare i närvaro av kommunfullmäktiges ordförande och representanter för akademins ledningar vid en högtidlig ceremoni i Residenset.<span style="display:inline-block"></span></div> <span> <br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/Motesambassadorer_credit_MarieUllnert_GoteborgCo.JPG" alt="Mötesambassadörer" style="margin:5px" /><br /><em>Foto: Marie Ullnert Göteborg &amp; Co<br /></em></div> <div><em></em><br /></div> <div><span></span>Andra nyckelpersoner som uppmärksammades är verksamma inom bland annat kommunikation i rymden, luft och klimat, gerontologi, intensivvård och neurovetenskap. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-johansson.aspx">Om Björn Johansson</a><br /></div> <div><br /></div>Wed, 04 Dec 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Smart-Maintenance---maintenance-in-digitalized-manufacturing.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Smart-Maintenance---maintenance-in-digitalized-manufacturing.aspxSmart Maintenance – underhåll i en digitaliserad industri<p><b>Jon Bokrantz, Doktorand på avdelningen för Produktionssystem IMS, försvarar sin doktorsavhandling med titeln &quot;Smart Maintenance - maintenance in digitalized manufacturing&quot; 15 nov 2019. Opponent: Professor Marco Macchi, Politecnico di Milano, Italy, marco.macchi@polimi.it</b></p><em>​</em><span></span><em>Smart Maintenance är en nödvändighet för att lyckas med digitalisering inom tillverkningsindustrin och nå visionen om störningsfri produktion. Men, vad är egentligen Smart Maintenance? Och, går det att mäta hur långt fabriker kommit på sin resa mot Smart Maintenance?</em><div><strong><br /></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Abstract (engelska)</strong><div><div>Maintenance practitioners are faced with the daunting task of figuring out the challenges and opportunities of industrial digitalisation. They are expected to develop realistic yet visionary maintenance strategies to secure the success of highly digitalised production systems. However, this requires answers to many difficult questions. What type of technologies should be employed? What type of skills are needed? How should one collaborate with other parties? What are the benefits? Even with those answers in hand, the means by which the strategies can be realized are not well understood. How can we measure our current status and track our digitalisation progress over time? How should we prioritize our actions in order to reach our strategic targets? How can we learn from others? This thesis brings clarity to such questions. Specifically, this thesis describes future scenarios for maintenance in digitalised manufacturing, conceptualizes “Smart Maintenance”, and develops an instrument to measure Smart Maintenance in manufacturing plants.</div> <div>The scenarios allow practitioners to see the bigger picture of digitalisation, consider changes that they might otherwise ignore, and begin to develop long-term strategies for maintenance organizations. The rich, understandable, and action-inspiring conceptualization of Smart Maintenance brings clarity to practitioners and policy-makers, supporting them in developing implementation strategies and initiatives to elevate the use of Smart Maintenance. Specifically, Smart Maintenance is defined as “an organizational design for managing maintenance of manufacturing plants in environments with pervasive digital technologies” and has four core dimensions: data-driven decision-making, human capital resource, internal integration and external integration. The measurement instrument makes it possible to measure Smart Maintenance in manufacturing plants, and consists of a set of questionnaire items that measure the four dimensions of Smart Maintenance. It can be used by practitioners to assess, benchmark and longitudinally evaluate Smart Maintenance in their organization, which serves to develop evidence-based strategies for successful implementation.</div> <div>Taken together, this thesis provides a holistic understanding of Smart Maintenance that ensures high performance manufacturing in digitalised environments. To know more about what the future of maintenance entails, what Smart Maintenance really is, and how Smart Maintenance can be measured, you are kindly invited to turn this book around, open the first page, and start reading the thesis. I hope you will learn a lot.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/bokrantz"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer om Jon Bokrantz</a></div> <div><a href="/en/departments/ims/research/production-systems/Pages/production-service-maintenance-systems.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Smart Maintenance at Chalmers</a><br /></div></div>Tue, 24 Sep 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Modellering-och-experimentell-karakterisering-av-stora-biaxiella-töjningar-och-inducerad-anisotropi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Modellering-och-experimentell-karakterisering-av-stora-biaxiella-t%C3%B6jningar-och-inducerad-anisotropi-.aspxModellering och experimentell karakterisering av stora biaxiella töjningar och inducerad anisotropi i perlitiska järnvägsstål<p><b>​Knut Andreas Meyer, Doktorand vid Material- och beräkningsmekanik​ IMS, disputerar den 4 oktober 2019.</b></p><div><strong>Disputation</strong></div> <div>2019-10-04 09:00</div> <div>VDL, Chalmers Tvärgata 4C</div> <span style="background-color:initial">Opponent: Professor Odd Sture Hopperstad, NTNU, Norway</span><strong>​</strong><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Populärvetenskaplig beskrivning (på engelska)</strong><div><div><div>Have you ever noticed how hard it is to bike with soft tires? What about how different it feels after you inflate them? The bike may roll more easily, but the bumps on the road are also more noticeable. The same happens for railway wheels: A steel wheel rolling over a steel rail has a very low rolling resistance. This makes trains very eco-friendly. The drawback, however, is a very high contact loading equivalent to the weight of 100 bikers on an area the size of a coin. This, together with forces from acceleration and braking, cause the surface layer of the rail to deform. As the deformations increase, the properties of the rail material change, and cracks appear. When the cracks become too large they need to be removed by maintenance grinding. This is a costly and slow operation that requires planning well in advance to avoid delayed trains. </div> <div> </div> <div>In this thesis, a new experimental method is presented. It is used to investigate how a material's properties are affected by large deformations. One important property is the yield limit. This is the maximum stress a material can withstand without permanently deforming. It is found that the yield limit is initially the same in all loading directions. After the deformations have accumulated, however, the yield limit depends on the loading direction. This effect is typically not accounted for when modeling the behavior of the rail material. Models that are capable of capturing this effect are therefore evaluated in this thesis. Such models can be used to optimize maintenance planning. Ultimately, our research should lead to smoother railway operations with fewer delayed trains.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/512196"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/?cid=knutan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer om ​Knut Andreas Meyer</a></div> <div><br /></div></div>Tue, 10 Sep 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Varldsledande-konferens-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Varldsledande-konferens-till-Chalmers.aspxVärldsledande produktutvecklingskonferens till Chalmers<p><b>​Chalmers kommer i augusti 2021 stå värd för världens största vetenskapliga konferens inom produktutveckling, the International Conference of Engineering Design (ICED21).</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Den första ICED-konferensen ägde rum 1983 i Rom. Sedan dess har ICED-konferensen arrangerats vartannat år vid ledande tekniska högskolorna runt om i världen. Till konferensen 2021 förväntas man få runt 600 deltagare.</span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/220x285-Ola-Isaksson-portrait.jpg" alt="porträttbild av ola isaksson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />En designprocess i rörelse</strong></div> <div> </div> <div>Temat för ICED21 är ”Design in motion – embracing changes in society”. </div> <div> </div> <div><span></span><span style="background-color:initial">- Hur ska vi </span><span style="background-color:initial">använda</span><span style="background-color:initial"> vi den </span><span style="background-color:initial">energi och information som</span><span style="background-color:initial"> radikalt kommer </span><span style="background-color:initial">att förändra</span><span style="background-color:initial"> våra produkter och hur vi design</span><span style="background-color:initial">processer</span><span style="background-color:initial">,</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">säger</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">professor Ola Isaksson (porträtt),</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">professor i produktutveckling vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span>Några frågeställningar som kommer att diskuteras är: Hur agerar man i en värld där samhällsutmaningar och tekniska framsteg grundligt förändrar förutsättningarna för designers och produktutvecklare? Hur utnyttjar vi bäst den cirkulära ekonomin? Och hur designar vi  produkter för att vara hållbara, anslutna och intelligenta?</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vid konferensen kommer forskare och ingenjörer att diskutera hur tekniska och samhälleliga utmaningar som cirkulär ekonomi, automation och hållbar energiproduktion ställer nya krav och ger nya möjligheter för produktutvecklare. Nya lösningar för transport- och hälsosektorerna kommer vara i fokus.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div dir="ltr"><p class="chalmersElement-P"> </p></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Bevis på excellens</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Professor Ola Isaksson, är också ordförande i konferensens organisationskommitté: </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>- </span><span>Vi är otroliga glada för att <a href="http://designsociety.org/" target="_blank" title="länk till web">Design Society </a>har valt Chalmers som arrangör för ICED21. Det är ett kvitto på att Chalmers forskning inom produktutveckling är internationellt ledande och att Göteborg är välkänt som ett högteknologiskt industriellt kluster. Vi är dessutom kända för en intensiv och god samverkan mellan högskola och industri.</span><span>​</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <div> </div> <div><span style="font-weight:700">Mer information, kontakta</span></div> <div> </div> <div>Professor <a href="mailto:ola.isaksson@chalmers.se">Ola Isaksson</a>, Chair, tel 031-772 82 02 eller</div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px">Dr. <a href="mailto:massimo.panarotto@chalmers.se">Massimo Panarotto</a>, tel 031-772 67 85​</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Datum: </strong>16-20 augusti, 2021</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Plats: </strong>Svenska mässan, Göteborg</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="http://www.iced21.org/" target="_blank" title="link to conference web"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ICED21 web</a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="https://youtu.be/yNZ2zFXz3x0" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ICED21 presentationsfilm​</a>​</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> ​</div>Wed, 04 Sep 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxHållbarhetsdagen: Minimerat avfall och maxad användning – tema cirkulär ekonomi<p><b>Den 8 november är det dags för årets upplaga av Chalmers hållbarhetsdag. Temat Cirkulär ekonomi väcker nyfikenhet så vi ställde några frågor till Lars Nyborg och Anton Grammatikas, ansvariga för årets arrangemang.​ ​</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/masterclasses.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Här hittar du programmet​</a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Hej Anton Grammatikas, projektledare för Chalmers hållbarhetsdag. Berätta lite om upplägget!</h3> <div> </div> <div>- Vi tänker börja dagen med några master classes, där ett urval av Chalmers egna forskare som är ledande inom sina respektive områden berättar om sin forskning, kopplat till temat cirkulär ekonomi. Vi vill ge ett brett perspektiv på begreppet, allt från affärsmodeller, material, produktutveckling till framtida civilsamhällen. Just nu letar vi efter en riktigt inspirerande inledningstalare som kan ge en bred förståelse och bakgrund till temat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Cirkulär ekonomi – hur skulle du beskriva det?</strong></div> <div> </div> <div>- Oj, det finns många beskrivningar av det. För mig handlar om att kunna och våga ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Får att uppnå genuin hållbarhet så behöver vi inte bara ändra våra tekniska förutsättningar utan även sätten vi konsumerar på. Allt måste hänga ihop, från affärsnytta för de som producerar och levererar produkter och tjänster, till den faktiska kundnyttan för dig som konsument.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Vad hoppas du att Chalmers hållbarhetsdag ska ge besökarna?</strong><br /></div> <div>- Jag önskar att fler blir inspirerade och tar hänsyn till cirkulär ekonomi i sin forskning, i en vidare mening än idag. Chalmers vision och målsättning att göra framtiden mer hållbar, stärks av att uppmärksamma all forskning internt. Förhoppningen är att skapa kännedom om vilka aktiviteter som pågår, så man hitta synergier inom olika forskningsområden kopplade till cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är programmet fullt ännu?</strong></div> <div> </div> <div>- Vi har precis gjort klart förmiddagsprogrammet, men det finns fortfarande möjlighet att medverka på något valfritt sätt under eftermiddagen, bara det har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi. <span style="background-color:initial">Vi hoppas på ett större deltagande av forskare och lärare i år och ser gärna att forskarna tar chansen att visa upp sin forskning, till exempel i posterutställningen. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Nytt för i år är samarbetet med studenternas hållbarhetsvecka Act! Sustainable! Vad gör de?</strong></div> <div> </div> <div>- Framför allt kan de bidra med sitt perspektiv och har anmält en workshop. Studenterna ställer höga krav på att Chalmers som universitet ska arbeta mer med hållbarhet internt men de driver också på för att styra utbildningarna mot det cirkulära perspektivet. Vi hoppas många studenter dyker upp och får ta del av forskning och bli inspirerade till egna cirkulära val i framtiden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340_Lars-Nyborg_SDG12.jpg" alt="Bild på Lars Nyborg, föreståndare för styrkeområde produktion" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></em></span><em>Årets tema är brett och omfamnar mycket av styrkeområdens forskning, säger Lars Nyborg, </em><span style="background-color:initial"><em>styrkeområdesledare för Produktion samt </em></span><span style="background-color:initial"><em>årets arrangör för hållbarhetsdagen.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Foto: Carina Schultz</em></span><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Hej Lars Nyborg, styrkeområdesledare för Produktion och ansvarig för årets hållbarhetsdag på Chalmers. Vad ligger bakom valet av temat cirkulär ekonomi?</h3> <div><span style="background-color:initial">- Vi valde att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom det är ett tema som förenar många av Chalmers styrkeområden. Framtidens lösningar ligger i hur vi implementerar cirkularitet i samhället och här får vi en möjlighet att diskutera det. Temat kan fungera både för stora frågeställningar och i det lilla perspektivet för mig som enskild medborgare. Vi tror att temat kan ge inspirera och ge ny kunskap för alla – studenter, forskare och andra anställda på Chalmers.</span><br /></div> <div>- De globala hållbarhetsmålen fungerar som ramverk för dagen och mest aktuella i år är Mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 om hållbara samhällen samt Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad innebär cirkulär ekonomi för dig?</span></div> <div></div> <div>- Egentligen är det ett svårt begrepp och tema. På den frågan finns inte bara ett svar, utan många. Jag vill likna begreppet cirkulär ekonomi vid ett paraply, som flera olika kontexter och definitioner kan samlas under.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad hoppas du att besökarna får med sig efter dagen?</span></div> <div></div> <div>- Konkret hoppas jag på ett ökat engagemang och en förståelse om vad cirkulär ekonomi är. Jag hoppas att besökarna förstår ”kartbilden” och att hållbar framtid också är en fråga om att skapa lösningar och inkluderande sätt.</div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/SDG-9-11-12.jpg" alt="Bild av logos från de globala hållbarhetsmålen 9, 11 och 12" style="margin:5px" /><br /><br />FAKTA:</h3> <div> </div> <div>Chalmers hållbarhetsdag äger rum <strong>8 november</strong> på <strong>Chalmers Campus Johanneberg</strong>. Eventet är i första hand till Chalmers anställda och studenter.</div> <div> </div> <div>Årets tema är <strong>cirkulär ekonomi </strong>och styrkeområde Produktion arrangerar årets event.</div> <div> </div> <div>Hållbarhetsdagen görs på uppdrag av Chalmers ledning via Anna Dubois, vice rektor med ansvar för Chalmers styrkeområden.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Studenternas hållbarhetsvecka </span><strong style="background-color:initial"><a href="https://www.actsustainable.se/">Act! Sustainable​</a></strong><span style="background-color:initial"> pågår 4–9 november, där fredag 8 november är vikt för Chalmers studenter.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till program på webb"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />HÄR HITTAR DU PROGRAMMET​</a></p> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Kontaktperson:</strong></span></div> <div><div><a href="mailto:carina.schultz@chalmers.se">Carina Schultz​</a>, Communications Officer</div> <div>mob 0733-68 99 96</div> <div><a href="mailto:anton.grammatikas@boid.se" title="link to email">Anton Grammatikas</a>, Project manager</div> <div>mob 0708-88 26 20​</div></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/5f858562-1a50-4f2f-ad49-1ac0c2f82675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till intresseformulär</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/nyheter/artiklar/inbjudan-att-bidra-med9722" target="_blank" title="länk till annan artikel"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här ges en fylligare beskrivning av hur man kan delta</a> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Chalmers-hållbarhetsdag.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kalenderpost</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/H%C3%A4rmar-ultrastrukturen-hos-tr%C3%A4-f%C3%B6r-3D-printade-gr%C3%B6na-produkter-.aspxHärmar ultrastrukturen hos ved med 3D-printing<p><b>​Forskare vid Chalmers tekniska högskola har gjort framsteg inom 3D-printing genom att ta fram ett träbaserat bläck som härmar den unika ultrastrukturen i trä. Deras forskning skulle kunna innebära ett genombrott för tillverkning av gröna produkter. Genom att efterlikna den naturliga cellulära arkitekturen i trä, presenterar de nu möjligheten att skapa gröna produkter, sprungna ur trä, med unika egenskaper. Det handlar om allt från kläder, emballage och möbler till hälso- och sjukvårdsprodukter.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur trä växer styrs av en genetisk kod, vilken ger unika egenskaper i form av porositet och vridstyvhet. Samtidigt är trä ett väldigt begränsat material när det kommer till bearbetning. Till skillnad från metaller och plaster går trä inte att smälta och forma, utan måste sågas, hyvlas och svarvas. Processer som omvandlar trä till papper, kartong och textiler förstör den underliggande ultrastrukturen, träcellens arkitektur. Men den nya teknologin fungerar som om ett träd växte precis på det sätt som vi vill att slutprodukten ska se ut, fast istället sker tillväxten i en 3D-printer.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Chalmersforskare har sedan tidigare lyckats ta fram ett bläck, baserad på nanocellulosa från trämassa, som kan användas i 3D-printing. Nu presenterar de ytterligare ett framsteg – de har lyckats tolka träts genetiska kod och digitaliserat det så att det kan instruera en 3D-printer. </div> <div>Detta innebär att det nu går att kontrollera uppbyggandet av nanofibriler i detalj vid 3D-printning, för att fullt ut efterlikna den önskade ultrastruktur som trä har. Möjligheten att kunna hantera placering och form innebär att träts unika egenskaper nu går att återskapa artificiellt. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Mimicking%20the%20ultrastructure%20of%20wood/Paul%20Gatenholm.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Detta är ett genombrott inom tillverkningsteknologin. Det tar oss bortom vad naturen tidigare tillåtit, för att skapa nya, hållbara gröna produkter. Det innebär att de produkter som idag produceras av skogsmaterial nu, på mycket kortare tid, istället kan bli 3D-printade. Metall och plast som idag används inom 3D-printing kan ersättas med ett förnybart, hållbart alternativ, säger professor Paul Gatenholm, som leder forskningen på Chalmers, genom Wallenberg Wood Science Centre. </div> <div><br /></div> <div>Ytterligare en fördel är att hemicellulosa, som är en naturlig del av växtens cell, tillförts i nanocellulosagelen. Hemicellulosan fungerar som ett klister som ger cellulosan tillräcklig styrka, på ett liknande sätt som växtens naturliga celluppbyggnadsprocess sker. </div> <div><br /></div> <div>Teknologin öppnar helt nya fält av möjligheter. Idag är behandling av trä tidskrävande och innebär bland annat sågning och hyvling för att veden ska utformas till produkter. Denna teknologi innebär att nya träliknande produkter kan designas och ”odlas” nedifrån och upp, på mycket kortare tid än vad som är möjligt med naturligt trä.</div> <div><br /></div> <div>Paul Gatenholms grupp har redan utvecklat en prototyp för ett innovativt förpackningskoncept. Forskarna printade strukturer som ser ut som bikakor, med sina karaktäristiska håligheter. De lyckades sedan kapsla in partiklar inuti håligheterna. Cellulosa har utmärkta syrebarriäregenskaper, vilket innebär att metoden är lovande för att skapa lufttäta emballage för exempelvis livsmedel och medicin. </div> <div><br /></div> <div>– Att tillverka produkter på det här sättet skulle kunna leda till enorma besparingar när det gäller resurser och skadliga utsläpp, säger han. Tänk dig, till exempel, om vi skulle kunna börja printa förpackningar lokalt. Det skulle innebära ett alternativ till dagens industrier, som är högst beroende av plast och CO2-genererande transporter. Paketeringen skulle kunna designas och tillverkas för den specifika varan utan att restprodukter. </div> <div>Även prototyper för hälsovårdsprodukter och kläder har utvecklats och ytterligare ett område där Paul ser stor potential för teknologin är i rymden. Han menar att rymden erbjuder den perfekta testbädden för att vidareutveckla teknologin. </div> <div><br /></div> <div>– Växter ger otroligt återvinningsbara material. Detta innebär att råmaterial kan produceras på plats under längre rymdresor, på månen eller på Mars. Om du odlar mat i rymden, kommer du förmodligen även ha tillgång till både cellulosa och hemicellulosa, säger Paul Gatenholm.</div> <div><br /></div> <div>Forskarna har framgångsrikt presenterat teknologin för den europeiska rymdorganisationen ESA och samarbetar även med universitetet Florida Tech och NASA i andra projekt, bland annat materialtest i mikrogravitation.</div> <div><br /></div> <div>– Rymdresor har alltid inneburit en katalysator för materialutveckling på jorden, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352940718304918?via%3Dihub#fig0025">“Materials from trees assembled by 3D printing – Wood tissue beyond nature limits”​​</a>, publicerad I Applied Materials Today. Artikeln blev först publicerad online första mars 2019, och i tidningsformat i juni 2019.</div> <div><br /></div> </div>Thu, 27 Jun 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-expertgrupp-for-cirkular-ekonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-expertgrupp-for-cirkular-ekonomi.aspxChalmersforskare i expertgrupp för cirkulär ekonomi<p><b>​Anneli Selvefors, forskare vid avdelningen Design &amp; Human Factors, har utsetts av Delegationen för cirkulär ekonomi till expert i referensgruppen design för cirkularitet. Expertgruppen ska stödja delegationen i omställningen till cirkulär ekonomi.</b></p><div> <span>​Delegationen för cirkulär ekonomi är ett rådgivande organ till regeringen som är placerat hos Tillväxtverket och verkar för att skapa en kontaktpunkt mellan centrala aktörer som stat, näringsliv, akademi, regioner och civilsamhället.<span style="display:inline-block"> </span></span> </div> <div><br /></div> <div>Delegationen ska utgöra ett kunskapscentrum och fungera som en samordnande kraft för omställningen till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Målet är att minska miljö- och klimatpåverkan och samtidigt driva svenskt näringsliv mot nya möjligheter på framtida globala marknader. </div> <br />I sitt arbete har delegationen nu utsett referensgrupper till tre prioriterade områden; plast, offentlig upphandling, och design för cirkularitet. I referensgrupperna samlas experter som med sin sakkunskap och erfarenhet ska stödja delegationens arbete. Referensgrupperna träffades för första gången 14 juni och kommer sammanträda vid ett antal tillfällen för att bistå delegationen med expertråd samt ge förslag på styrmedel och åtgärder. <br /><br /><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Anneli_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:286px" />Anneli Selvefors, som leder forskningstemat ”Cirkuläritet och hållbar produktanvändning” på <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/design-human-factors/Sidor/default.aspx">avdelningen Design &amp; Human Factors</a>, har under många år forskat på hur design kan möjliggöra ett mer hållbart vardagsliv, både med fokus på resursanvändning och cirkuläritet. Framförallt har hon under senare år studerat konsumentens roll i den cirkulära ekonomin och utforskat möjligheter för att utveckla nya produkter och tjänster för cirkulär konsumtion. </div> <br /><div>—    Om vi kan förstå mer om vad cirkulär ekonomi innebär eller kan komma att innebära för människor i vardagen kan vi identifiera viktiga hinder och svårigheter. Genom denna kunskap kan vi sedan identifiera nya designstrategier och testa nya sätt att stödja en omställning från linjär till cirkulär konsumtion, säger Anneli Selvefors. </div> <div><br /></div> <div>Hennes forskning visar att diskussionen kring designmöjligheter för att stödja cirkularitet inte bara bör fokusera på hur företags affärsmodeller och produktionsprocesser kan göras mer cirkulära. Det är av stor vikt att också diskutera möjligheter från ett användarperspektiv och utforska hur cirkulära konsumtionsprocesser kan stödjas så att människor ser cirkulära alternativ som mer attraktiva än linjära. <br /></div> <div><br /></div> <div>Med ett sådant perspektiv blir det tydligt hur viktigt det är med lösningar som gör att produkter kan nyttjas av flera användare under lång tid. Det handlar inte bara om att produkter ska hålla länge, det måste också, till exempel, vara lätt att modifiera produkter så de kan tillfredsställa nya behov som uppstår över tid, inspektera produkters skick och prestanda så deras värde kan bedömas, samt radera eller medvetet bidra till produkters användarhistorik. För att fler människor ska återanvända produkter i större utsträckning behöver produkter och tjänster designas på ett sätt som gör cirkuläritet till en självklar del av vardagen. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anneli-selvefors.aspx">Anneli Selvefors<br /></a></div> <div><a href="https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/delegation-cirkular-ekonomi.html">Delegationen för cirkulär ekonomi<br /></a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">Institutionen för industri- och materialvetenskap</a><br /></div> <div><br /></div> Thu, 20 Jun 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Framtidens-robotar-samspelar-med-manniskor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Framtidens-robotar-samspelar-med-manniskor.aspxFramtidens robotar samspelar med människor<p><b>​Utmaningen för framtidens robotar är inte att ersätta människor utan att samspela med dem. Det säger Martin Fabian, professor i automation på Chalmers, i intervjuserien ”Inspirerande människor”. Samtalet spänner från artificiell intelligens och självkörande bilar till hur robottekniken, om den då hade funnits, hade kunnat förbättra arbetsmiljön inom varvsindustrin för hans egen far.​</b></p>​​​<span style="background-color:initial">Automation och robotisering är inte bara en fråga om tekniska lösningar. Forskningen idag handlar till stor del även om sociala strukturer och att skapa ett fungerande samspel mellan robot och människa – på människans villkor. Filmvärldens ondskefulla robotar som vill styra världen är avlägsna.</span><div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Framtidens%20robotar%20samspelar%20med%20människor/MartinFabian_250px.jpg" alt="Martin Fabian" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Martin Fabian, hur ser du på människans roll i förhållande till robotar inom arbetslivet framöver?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Vissa arbetsuppgifter både vill och kan vi helt överlåta till robotar idag, inte minst tunga och monotona arbeten inom industrin. Roboten ersätter den mänskliga muskelkraften i produktionen, är uthållig, tålig och precisionssäker. Människan sköter utveckling och planering, designar systemen och håller koll så att processen löper på.</div> <div><br /></div> <div>– Andra arbetsuppgifter vill vi inte, åtminstone inte i dagsläget, överlåta till robotar, fortsätter Martin Fabian. Det handlar om interaktioner där människan som fysisk person tillför värde. Hemrobotar och olika slag av vårdande robotar håller emellertid på att bli allt vanligare hjälpmedel, exempelvis i Japan. En hel del forskning pågår om hur robotar kan vara ett stöd för människor. Såväl inom vården som i tillverkningsindustrin är dessa så kallade kollaborativa robotar tänkbara.  </div> <div><br /></div> <div>Inom industrin finns vissa områden som är svåra att helt automatisera, exempelvis slutmonteringen inom bilindustrin där varierande moment ingår och kvalitetsaspekter påverkar slutresultatet. Där kan samarbete mellan människa och robot vara en möjlig lösning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi på Chalmers forskar en hel del om hur robotars beteenden kan anpassas så att samspelet med människor fungerar på ett bra sätt. För att de ska kunna vara medhjälpare måste människor trivas med att jobba tillsammans med dem. Det är exempelvis viktigt att roboten är tydlig och visar sina intentioner för att inte överraska sin omgivning, säger Martin Fabian, vars forskning till stor del sker mot bilindustrin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Inspirerande människor</strong></div> <div>Lyssna på samtalet i videon för att få svar på frågor som ”Hur kommer artificiell intelligens in i robotvärlden?” och ”Hur lyckas man som forskare?”.</div> <div><span style="background-color:initial">Intervjun ingår i serien <a href="https://sword.se/film" target="_blank">”Inspirerande människor” </a>där författaren och entreprenören Daniel Swärd samtalar med människor som har något intressant att berätta, från Nobelpristagare och OS-guldmedaljörer till forskare, entreprenörer, läkare, artister och vardagshjältar.</span><br /></div> <div>Syftet med samtalsserien är att dela med sig av erfarenheter, råd och historier som inspirerar och motiverar nästa generation till att hitta målsättningar och drömmar i livet.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/martin-fabian.aspx">Martin Fabian​</a>, professor i automation vid institutionen för elektroteknik på Chalmers,</div> <div><a href="mailto:%20fabian@chalmers.se">fabian@chalmers.se</a></div></div>Tue, 04 Jun 2019 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspxStyrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur<p><b>​Årets vinnare av Styrkeområdenas pris utvecklar en unik metod för att analysera strukturen och den kemiska sammansättningen hos proteiner. Ökade kunskaper om proteiner möjliggör bland annat utveckling av nya och effektivare läkemedel.</b></p>​Styrkeområdenas pris går i år till Martin Andersson, Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök, som med tydligt mångvetenskapligt nytänkande kombinerar materialanalys med biologi. <br /><span style="background-color:initial">–</span> Det är väldigt uppmuntrande att vårt arbete uppmärksammas på det här sättet, säger Martin Andersson, initiativtagare till forskningsprojektet.<br /><br />Han kontaktade Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök för att kombinera forskningsexpertis från de tre institutionerna Kemi och kemiteknik, Biologi och bioteknik samt Fysik. Målet med projektet är att utveckla en unik metod för att studera proteiner och på så sätt öppna för nya kunskaper och större förståelse för dess funktion.<br /><br /><strong>Analys med hög upplösning</strong><br />En viktig grupp av proteiner, speciellt när det gäller läkemedelsutveckling, är de som finns i cellernas membran. Att cirka 60 procent av alla läkemedel är riktade mot just membranbundna proteiner, direkt eller indirekt, visar dess stora betydelse. På grund av dessa proteiners behov av miljön i cellmembranet är det dock svårt att analysera dess struktur med etablerade metoder, som till exempel röntgenkristallografi, magnetsresonanstomografi eller kryoelektronmikroskopi. <br /><br />I det aktuella projektet används istället en tomografisk atomsond, med vilken man erhåller både proteiners struktur och kemiska sammansättning. Tekniken erbjuder en enorm precision, i dagsläget har forskarna visat att det är möjligt att bestämma individuella proteiners struktur med cirka 1 nm upplösning. Utmaningen ligger dock i att utforma en provberedningsmetod som gör processen snabbare och möjlig att fokusera på enskilda proteiner, vilket är fokus för samarbetet. <br /><br /><span style="background-color:initial">–</span> Vi har fortfarande mycket att lära om proteiner, till exempel de som bidrar till så kallade felveckningssjukdomar som Parkinson och Alzheimer. De inblandade proteinerna här är mycket flexibla och börjar klumpa ihop sig vid sjukdom, men vi vet inte varför och hur eftersom de är svåra studera med andra metoder, säger Pernilla Wittung Stafshede.<br /><br /><strong>Ny användning av etablerad metod</strong><br />Tomografisk atomsond är en väletablerad metod men har främst använts för att karakterisera metaller och andra hårda material. Att applicera metoden på biologiska material, speciellt proteiner, visar på ett innovativt nytänkande. Forskarna har fortsatt arbete att göra för att utveckla och anpassa provberedningsprocessen.<br /><br /><span style="background-color:initial">–</span> Vårt projekt kan beskrivas som ett högriskprojekt – vi vet ännu inte om det kommer att vara framgångsrikt. Om vi lyckas så kommer resultatet generera en potentiellt enorm nytta. Att få styrkeområdenas pris är en stark uppmuntran att fortsätta, säger Fredrik Höök, professor i Fysik.<br /><br />Det aktuella projektet har finansierats av styrkeområde Materialvetenskap.<br /><span style="background-color:initial">–</span> Det är mycket värdefullt med Chalmers styrkeområden som erbjuder stöd för att testa en tidig idé. Vi behöver kunna visa preliminära resultat för att framgångsrikt söka medel från externa anslagsgivare, säger Martin Andersson.<br /><br />Nu har den första artikeln blivit accepterad och de tre forskarna hoppas kunna utöka projektet framöver. En första ansökan gjordes för ett par år sedan men fick avslag.<br /><span style="background-color:initial">–</span> Nu har vi visat att metoden fungerar! Ibland måste man bortse en aning från vedertagen expertis och gå på intuition. Och så måste man få möjlighet att testa, säger Martin Andersson.<br /><br /><div><br /> </div> <div><em>Text: Malin Ulfvarson</em></div> <div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /></div> <br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 18 maj 2019.<br /><br /><strong>Pristagarna</strong><br />Projektet leds av Martin Andersson, professor på institutionen för Kemi och kemiteknik, i samarbete med professor Pernilla Wittung Stafshede, Biologi och bioteknik samt professor Fredrik Höök, Fysik. <br /><br /><strong>Not</strong><br />Chalmers var internationella pionjärer inom utveckling av atomsondsanalys för hårda material, ett arbete som inleddes av professor Hans-Olof Andrén under 70-talet. Tillämpningen av atomsondstomografi för att studera proteiner initierades för ett par år sedan på institutionen för kemi och kemiteknik, av en projektgrupp bestående av Dr. Gustav Sundell, Dr. Mats Hulander och doktoranden Astrid Pihl under ledning av professor Martin Andersson.<br /><br /><br /><br /><strong>Tidigare publicerade nyhetsartiklar om de tre pristagarna:</strong><br /><br />Martin Andersson: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Skelettimitation.aspx">Skelettimitation visar hur ben bildas atom för atom</a> (nov 2018)<br /><br />Pernilla Wittung Stafshede: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fisk-skulle-kunna-förhindra-Parkinsons-sjukdom-.aspx">Fisk skulle kunna förhindra Parkinsons sjukdom</a> (maj 2018)<br /><br /><div>Fredrik Höök: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx">Utvecklar målsökande biologiska läkemedel</a> (feb 2017)</div> <br />Wed, 24 Apr 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskarskolan-produkt--och-produktionsutveckling-håller-hög-kvalitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskarskolan-produkt--och-produktionsutveckling-h%C3%A5ller-h%C3%B6g-kvalitet.aspxHög kvalitet på forskarskolan produkt- och produktionsutveckling<p><b>Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att granska Sveriges högre utbildningar. De ger Chalmers forskarskola produkt- och produktionsutveckling goda omdömen både vad det gäller den höga vetenskapliga kvaliteteten, och kopplingen till arbetslivet utanför akademin.</b></p><div>Bedömargruppen, <span>bestående av ämnessakkunniga, doktorandrepresentanter och arbetslivsföreträdare, <span style="display:inline-block"></span></span> anser att det finns goda förutsättningar att hålla en hög kvalitet på forskarutbildningen produkt- och produktionsutveckling. De skriver bland annat i rapporten att handledarna ”sammantaget redovisar en imponerande vetenskaplig publicering”, och att ”forskningen i den aktuella miljön har sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar”.</div> <div> </div> <div>Man anser också att utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att doktoranderna<em> </em>”visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar&quot;.</div> <div>  </div> <div>Forskningsämnet är tillämpat och bedömargruppen nämner den goda kopplingen till arbetslivet utanför akademin, och att de flesta disputerade fortsätter sin karriär i näringslivet efter avslutad examen. Professionella färdigheter integreras i forskarutbildningen, till exempel genom en karriärplaneringskurs. </div> <div> </div> <div>Alla doktorander vid Chalmers läser så kallade GTS-kurser (Generic and Transferable Skills). Dessa kurser får också ett särskilt omnämnande när det gäller doktorandens fortsatta karriärmöjligheter både inom och utanför akademin.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Doktorandperspektivet</h2> <div>Rapporten granskar också utbildningen ur doktorandens perspektiv. Rapporten beskriver att det finns ett doktorandråd och en doktorandombudsman och att det förekommer sociala aktiviteter för doktorander. </div> <div><br /></div> <div>Det finns företagshälsovård, medarbetarsamtal, medarbetarenkät och skyddsronder för de Chalmersanställda doktoranderna, och uppföljningssamtal om forskarstudierna för alla doktorander. Enkäter visar att doktoranderna generellt upplever en god arbetsmiljö, men det finns också indikationer på att en del upplever höga stressnivåer.  </div> <div> </div> <div>Bedömargruppen skriver också i sin rapport att ett ”jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande”. Men att man hade varit behjälpt av mer konkreta åtgärder och jämställdhetsaspekter kopplade till forskningsuppgifter och val av forskningspersoner.</div> <div> </div> <div>Sammantaget anser man att doktorander ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande, och att utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. <br /></div> <div> </div> <div>Göran Gustafsson är studierektor för forskarskolan produkt- och produktionsutveckling och kommenterar utvärderingen:</div> <div> </div> <div>– Vi är förstås mycket glada över att ha fått omdömet hög kvalitet av Universitetskanslersämbetet. Men vi ser också att det finns saker där vi kan förbättra oss och de områdena ska vi naturligtvis jobba hårdare med.</div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/resultat-fran-granskningarna-hogskolekollen/hogskolekollen.html?url=427238778//utvardering/1893314&amp;sv.url=12.794d1f901621e65b329c27f"> Hela utvärderingen finns på Universitetskanslerämbetets webbplats</a><br /></div> <div> </div> <div> </div>Mon, 15 Apr 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prinsen-testar-virtuell-svetsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prinsen-testar-virtuell-svetsning.aspxPrinsen testar virtuell svetsning<p><b>​I Hannover finns en av världens största industrimässor, och 2019 var Sverige partnerland med Chalmers som en central aktör i den svenska paviljongen. Heta teman på mässan var digitala tvillingar, 5G och robotar som samarbetar med människor.</b></p><div>​Sveriges satsar stort på att visa upp företag och forskning i Hannover. Detta är den största internationella satsningen från Regeringen och Business Sweden under 2019. Chalmers team på plats kommer från avdelningen produktionssystem vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div> </div> <div>– Det är viktigt för Chalmers att synas på Hannovermässan, här visar de allra största aktörerna upp sina senaste idéer, säger <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/bjorn-johansson.aspx">Björn Johansson</a>, biträdande professor. </div> <div> </div> <div>Intresset för Chalmers forskning har varit stort både från media och mässans besökare. Chalmersteamet har också genomfört speciella demonstrationer av digitala tvillingar för förbundskansler Angela Merkel, statsminister Stefan Löfven, utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans, och Prins Carl-Philip. Prinsen lärde sig snabbt att punktsvetsa genom virtuell träning i en digital bilfabrik.  <br /></div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/CarlPhilip2.JPG" alt="" style="margin:20px;width:305px;height:305px" /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/digital%20fabrik.JPG" alt="" style="margin:20px;width:305px;height:305px" /></div> <div><em>Prins Carl-Philip kliver in i den virtuella världen, som här är en testbädd för digitala tvillingar inom SUMMIT projektet.</em></div> <div><br /> </div> <div>Med hjälp av digitala miljöer, visualiseringar och virtuella verktyg kan man öka den industriella nyttan på många sätt. Det kan gälla allt från hur man planerar fabriker till hur operatörernas dagliga arbete kan effektiviseras. Ett annat aktuellt exempel är hur SAAB, i ett samarbete med Chalmers inom Produktion 2030 projektet SUMMIT, använt sig av <a href="https://saabgroup.com/media/stories/stories-listing/2019-02/3d-scanning-helps-saab-plan-for-their-brasilian-plant2/">3D-skanning när de planerat sin nya fabrik i Brasilien</a>.<br /></div> <div> </div> <div>– Att Chalmers resultat lyfts fram i den svenska paviljongen är en ära. Det är ett kvitto på att våra målmedvetna satsningar på produktion, industriell digitalisering och nyttiggörande ligger i framkant, säger <a href="/sv/personal/Sidor/johan-stahre.aspx">Johan Stahre</a>, professor i produktionssystem.</div> <div><br /> </div> <div>  </div> <div><a title="Länk till avdelningen för produktionssystem" href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktionssystem/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Avdelningen för Produktionssystem</a> </div> <div><a href="https://produktion2030.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Produktion 2030 - strategiskt innovationsprogram<br /></a></div> <div><br />  ​</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Hannovermässan</h3> <div>Hannovermässan pågår första veckan i april och har ungefär 250 000 besökare. Den har cirka 6500 utställare från över 70 länder och täcks medialt av över 2500 journalister från hela världen. Mässan har globalt fokus och cirka en tredjedel av besökarna kommer från andra länder än Tyskland. Inriktningen är högteknologisk automatisering, robotisering och digitalisering.</div> Tue, 02 Apr 2019 16:00:00 +0200