Nyheter: Materialvetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 14 Apr 2021 17:42:35 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/2021-tandemseminarier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/2021-tandemseminarier.aspx​Här är vårens tandemseminarier​<p><b>​Våren 2021 är här och med det nya spännande seminarier, online, om material kopplat till framtidens utmaningar. ​De flesta seminarier hålls runt lunchtid. Samtliga via plattformen zoom. I slutet av sommaren presenterar vi hösten och vinterns seminarier. Om du missar ett tillfälle har du möjlighet att se det efterhand. Länk till inspelning hittar du på den här sidan.​</b></p><div><b style="background-color:initial">KOMMANDE SEMINARIER:</b><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>2</b></span><span style="background-color:initial"><b>7 April:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/Sidor/Tandem-Webinar-Materials-for-batteries.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tandem Webinar – Materials for batteries</a></span><br /></div> <div>It’s time for our third Tandem Webinar held by Chalmers Area of Advance Materials Science. </div> <div>When: 27 April 2021, at noon (12 am). Place: Online. </div> <div>We will have two presentations dedicated to materials for batteries. Two hot topics will be covered, one on the use of digital twins for battery manufacturing and one on development and advanced modelling of battery electrolytes – from DFT to artificial intelligence. </div> <div><b>To login and participate, click on the following link: </b></div> <div><a href="https://chalmers.zoom.us/j/66540969416"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://chalmers.zoom.us/j/66540969416</a></div> <div><b>Password: 018200</b></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>4 May:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/Sidor/Tandem-Webinar--Design-for-new-sustainable-thermoplastics-and-their-nanocomposites.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tandem Webinar – Design for new sustainable thermoplastics and their nanocomposites</a></div> <div>It’s time for our fourth Tandem Webinar held by Chalmers Area of Advance Materials Science. </div> <div><b>When: 4 May 2021, at 11 am. Place: Online.</b></div> <div>In this tandem seminar, we will have two presentations dedicated to sustainable materials engineering. Two hot topics will be covered, one on the transfer of Chemistry from flask to extruder and one on the design of reactive extrusion methods for lignocellulosic nanocomposites towards large scale applications. This collaboration has been selected in 2020 by Genie Initiative at Chalmers.</div> <div><span style="background-color:initial"><b>T</b></span><span style="background-color:initial"><b>he webinar is held on the platform zoom.</b> To login and participate, click on the following link: </span><br /></div> <div><a href="https://chalmers.zoom.us/j/65610819731">https://chalmers.zoom.us/j/65610819731</a></div> <div><b>Password: 913556</b></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Ta del av seminarierna i efterhand:</b></div> <div><b>TANDEM SEMINAR  –  MATERIALS FOR SOLAR ENERGY</b></div> <div>Här är inspelningen av webbinariet: Materials for Solar Energy. Webbinariet hölls den 26 mars, 2021. </div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Solar+Energy/0_r16vpsvj">Ta del av webbinariet via Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Solar Energy</a><br /><br /></div> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">TANDEM SEMINAR  –  MATERIALS FOR HEALTH</span><br /><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">är är inspelningen av webbinariet: Materials for Health. Webbinariet hölls den 25 februari, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Mater</span><span style="background-color:initial">ial.</span><br /></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Health/0_c67wpmkf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ta del av webbinariet via Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Health</a>    </div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 09 Apr 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspxMaterialvetenskap och bioteknologi bryter ny mark<p><b>​Forskare inom materialvetenskap och industriell bioteknik vid Chalmers gör en gemensam satsning för att utveckla framtidens hållbara lättviktsmaterial. EU-projektet, som leds av Chalmers, har tilldelats det prestigefyllda EU-anslaget FET Open.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>FET Open-projektet har som målsättning att utveckla lättviktsmaterial från trämaterial. För att åstadkomma det tar forskarna hjälp av genetiskt modifierade mikroorganismer i tillverkningsprocessen. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Klimatförändringar, mikroplatsföroreningar och brist på råmaterial måste hanteras inom en snar framtid, och det kan bland annat ske genom att byta ut fossilbaserade resurser mot förnybara. Samtidigt måste vi utveckla miljövänlig processteknik för att skapa säkra och hållbara produkter som har minimal miljöpåverkan.</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Lättviktsmaterial för transport och sport</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−​<span> </span>Vårt projekt innebär ett unikt tillfälle för materialvetenskap och bioteknologi att mötas för att producera lättviktsmaterial, säger projektets koordinator Tiina Nypelö, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers, och fortsätter: </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Vi ser transport- och sportsektorn som användningsområden för vårt material.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Tiina Nypelös forskning kombinerar skogsindustriell teknik och materialvetenskap för att möjliggöra design av hållbara, innovativa material från förnybara råvaror. Hon är också ansluten till </span><a href="https://wwsc.se/" style="font-family:inherit">Wallenberg Wood Science Center </a><span style="font-family:inherit;background-color:initial">(WWSC).</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>&quot;Ny strategi för hållbar produktion&quot;​</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I projektet samarbetar hon med Cecilia Geijer, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik och Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknologi, som också är vice föreståndare för WWSC. Deras forskning kretsar kring design av mikroorganismer och användning av dessa i processer där växtcellsmaterial omvandlas till biobränslen, biokemikalier och biomaterial.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Även om Lisbeth, Tiina och jag redan arbetar med teknik för hållbar produktion är strategin i detta projekt helt ny, vilket jag personligen tycker är väldigt coolt. Vi kommer att kombinera våra respektive forskarexpertiser för att skapa ett nytt, unikt lättviktsmaterial, och vi har siktet inställt på att få stort genomslag som leder till nytta för gemene man. Projektets tvärvetenskapliga upplägg är spännande och det skapar en viktig plattform för samarbete mellan våra forskargrupper, avdelningar och institutioner, säger Cecilia Geijer.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stor potential för samhällsgenomslag</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">EU-anslaget FET Open tilldelas projekt för forskning och teknikutveckling inom nya framtida teknologier med stor potential för samhällsgenomslag. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Projektet, som koordineras från Chalmers, löper över fyra år och har tilldelats tre miljoner euro. Förutom forskargrupperna från Chalmers deltar också fyra samarbetspartner från Österrike och Spanien (läs mer nedan). </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh<br /><span style="background-color:initial"><strong>F</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>oto: </strong>Martina Butorac</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx"><strong>​</strong></a><span style="background-color:initial"><strong>Mer om projektets samarbetspartner:</strong></span></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">TU Graz​</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><strong>Wolfgang Bauer</strong> och <strong>Stefan Spirk</strong>, Institute of Bioproducts and Paper Technology, Graz University of Technology i Österrike, kommer att bistå projektet genom att utveckla skräddarsydda startmaterial gjorda av cellulosa. <br />− Vi är väldigt glada över att arbeta tillsammans med Chalmers för att utveckla nästa generations lättviktsmaterial av cellulosa. Vår erfarenhet av att arbeta med cellulosamassor och fiber- och pappersfysik sträcker sig över ett decennium tillbaka och kommer att vara ovärderlig för detta samarbete, säger Wolfgang Bauer.</li> <li>​<strong>Hermann Steffan</strong> och <strong>Florian Feist</strong>, Institute for Vehicle Safety, Graz University of Technology, kommer att stå för expertisen inom krocksäkra material för att göra lättviktsmaterialet redo att användas industriellt.<br />−<span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vid utveckling av teknik för bilbranschen spelar hållbarhet en allt viktigare roll när man utvecklar nya material. För att ett nytt material ska kunna användas inom fordonsutveckling måste det kunna utvärderas genom datasimulering. Detta kräver omfattande karakterisering av materialets fysiska egenskaper och adekvata materialmodeller, säger Hermann Steffan. </span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">TECNALIA</h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><strong>Dr. Sonia García-Arrieta</strong>, Composite Materials Department of the Industry and Transport division of Tecnalia i Spanien, kommer att arbeta med demonstration av hur det nya cellulosamaterialet kan användas. <br />− Tecn<span style="background-color:initial">alia</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> strävar efter att utveckla och tillgodose marknaden med nya och innovativa material. Vår pilotanläggning har ett brett utbud av maskiner för fordons-, flyg- eller sportsektorer där kompositmaterial har sitt främsta användningsområde. I det här projektet ska vi skala upp tillverkningen av lättviktsmaterialet och utvärdera dess förmåga att gjutas och anpassas till komplexa former och studera de parametrar som påverkar möjligheten att skala upp processen. Målet är att erhålla en viktig beståndsdel för sportapplikation och att utvärdera hur materialet reagerar vid den typen av mekaniska förhållanden som det ska utsättas för vid användning, säger hon.</span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3">BioNanoNet Forschungsgesellschaft mbH</h3> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><p class="chalmersElement-P">T​​he BioNanoNet Forschungsgesellschaft mbH (BNN), med bas i Österrike<span>, kompletterar projektkonsortiet med sin kompetens inom säker och hållbar design (SSbD) och kommer undersöka tillverkningsprocesserna för att identifiera viktiga parametrar redan under tidiga utvecklingsstadier. Dessutom kommer BNN att stödja projektet genom sitt unika globala nätverk för maximal synlighet och öka projektets genomslag.</span></p></li></ul> <p></p> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>University of</span>​<span> Vienna</span></h3> <ul><li><strong>​Alexander Bismarck, </strong>chef för the Institute of Materials Chemistry and Research, Faculty of Chemistry at the University of Vienna, kommer att leda arbetet med materialbearbetning och prestandaoptimering av lättviktsmaterialet som utvecklas. Hans team bidrar med en omfattande kompetens inom material- och kompositteknik och genom dem får projektet tillgång till det nyligen etablerade institutets infrastruktur där man kan använda avancerade metoder för att undersöka materialegenskaper.<br />− <span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i utvecklar ett starkt, förnybart lättviktsmaterial för en cool applikation. Frågan är hur vi kan gå från upptäckter i laboratoriet till industriell applikation? Baserat på vårt tvärvetenskapliga synsätt, som kombinerar grundläggande kemi, materialvetenskap, teknik och tillverkning, strävar vi efter att skapa en livskraftig materialprocess som kommer att leda oss mot ett mycket funktionellt och hållbart material med många framtida användningsområden, säger Alexander Bismarck.</span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 06 Apr 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Tandem-seminar-Materials-for-solar-energy.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Tandem-seminar-Materials-for-solar-energy.aspxTitta på seminariet: Materials for solar energy<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Materials for Solar Energy. Webbinariet hölls den 26 mars, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Material.</b></p>​<a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Solar+Energy/0_r16vpsvj"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Titta på webbinariet på Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Solar Energy​</a><div>​<div><span style="background-color:initial">In this webinar we have two presentations dedicated to materials for solar energy conversion, specifically how we can manipulate the solar spectrum to make better use of it, will be covered. </span><div><span style="font-weight:700">Program:</span></div> <div><ul><li>Moderator: Professor Paul Erhart Condensed Matter and Materials Theory, Department of Physics, Chalmers.</li> <li>S<span style="background-color:initial">cience </span><span style="background-color:initial">Developing solid-state photon upconverters based on sensitized triplet–triplet annihilation, Angelo Munguzzi, Associate Professor - Università Degli Studi Milano Bicocca - Materials Science Department.​</span></li> <li>T<span style="background-color:initial">oward solid state singlet fission: Insights from studies of Diphenylisobenzofuran−Semiconductors and Pentacene-decorated gels, Maria Abrahamsson, Professor of Physical Chemistry at the Department of Chemistry and Chemical Engineering at Chalmers University of Technology​.</span></li></ul></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Seminar-–-Materials-for-Solar-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Read more about the webinar in the calendar</a></div></div></div>Thu, 01 Apr 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxSolceller i skuggan – trots lysande möjligheter<p><b>​Utbyggnaden av solenergi går framåt i Sverige. Men solcellerna som monteras på svenska hustak och i solparker är nästan uteslutande importerade från utlandet. Så hade det inte behövt vara – Sverige kunde haft en inhemsk industri för tillverkning av solceller, visar forskning från Chalmers tekniska högskola. Avsaknad av en tydlig nationell strategi är en av anledningarna.</b></p><div>​En ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews skildrar framväxten av industrin kring solenergi i Sverige. Artikelförfattarna är chalmersforskarna Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I takt med utbyggnaden av solenergi har en framgångsrik installatörsbransch växt fram i Sverige. Produkterna som installeras är däremot utvecklade och tillverkade utomlands, inte minst i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns ingen anledning att vi inte hade kunnat bygga upp en solcellsindustri även i Europa och Sverige. Går man tillbaka historiskt så tänkte man från början snarast tvärt om: &quot;vi kan bygga en svensk solcellsindustri, vi kommer däremot inte använda så mycket solceller här&quot;. Då trodde man inte att solcellerna skulle bli effektiva här uppe. Istället var det den industriella utvecklingen som vi inte lyckades med, eftersom man inte satsade på det på rätt sätt, berättar professor Björn Sandén.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Strategiska stödinsatser saknades </h2> <div> </div> <div>Det finns många förklaringar till att det blev så här. I artikeln diskuterar artikelförfattarna bland annat avsaknaden av strategiska politiska stödinsatser. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Politiska aktörer har inte haft ett helhetsperspektiv på utvecklingen och därför misslyckats att skapa ett sammanhållet innovationssystem, som skapar förutsättningar för inhemsk utveckling i alla delar av solcellens värdekedja: från tillverkning till installation, förklarar Johnn Andersson vars doktorsavhandling legat till grund för en stor del av forskningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Hade vi satsat annorlunda så hade vi kanske kunnat vara med i industrialiseringsprocessen. Det är inte givet på vilket sätt, och det är inte lätt för ett litet land att klara av något sådant här. Men visst kan vi industrialisera saker här – om viljan finns. Ett exempel är batteritillverkning som nu kommer stort även i Sverige. Men vad gäller solceller finns det ingen som försöker se helheten och hur man kan satsa på området strategiskt, säger Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Här har staten flera viktiga roller att spela. Staten har tillgång till styrmedel som inga andra aktörer har, kan sätta spelregler för marknaden, skapa infrastruktur, forma förväntningar och utveckla nätverk. Sedan är det upp till entreprenörer och andra aktörer att agera utifrån förutsättningarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Är racet förlorat – är det för sent för Sverige att komma ikapp nu? </em></div> <div> </div> <div> – Vi befinner oss fortfarande bara i början av en utveckling. Det finns massor av outnyttjade möjligheter. Solenergin är idag bara någon promille eller procent av vad vi kommer landa i till slut, storleksmässigt. Det finns fortfarande en enorm tillväxt i alla möjliga riktningar. Vi pekar till exempel på tunnfilmerna som kan ha speciella tillämpningsområden, och när man kopplar ihop det med byggnadsmaterial eller tillämpningar i fordon eller vad det kan vara så kommer det uppstå många nya möjligheter, förklarar Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Vad vore då poängen med tillverkning i Sverige? Förutom det uppenbara att det gynnar svensk ekonomi och svenska jobb, och kanske kortare transporter.</em></div> <div> </div> <div> – Allt fler företag tänker på hela livscykeln och hela försörjningskedjan: vad är det för etiska och miljömässiga konsekvenser som sker i den. Vad gäller solceller producerade i Kina finns en diskussion om att man använder kolkraft för att producera dem, och hur ser det ut med arbetsförhållanden, och så vidare. När man nu börjar fundera på hela produktionskedjan och konsekvenserna av den, då kan det påverka var man vill lokalisera. Det kan vara ett argument för att till exempel placera produktion i Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Björn Sandén menar att det finns en generell poäng att tänka ihop klimatomställning med industripolitik:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Man kan vinna mycket att tänka på de här två frågorna samtidigt, så att man tar tillvara de industriella möjligheter som kommer med den globala energiomställningen. I synnerhet för ett land med avancerad kompetens som Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/solcellsforskarna_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Forskarna bakom studien: </em><span><em>Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Historiken kring svensk solcellsindustri</h2> <div> </div> <div>Utvecklingen har gått i olika faser. På 1980- och 1990-talet började man med kunskapsuppbyggnad kring tunnfilmsteknik. Det diskuterades hur man skulle kunna exploatera detta i Sverige, och man försökte även att kommersialisera tekniken. Det främsta typexemplet är företaget Solibro. De köptes upp av ett tyskt företag – som i sin tur togs över av ett kinesiskt bolag. Hos den svenska industrin var intresset svalt, bland annat då det inte fanns något liknande inom detta område sedan tidigare. Det fanns även andra spår med annan typ av teknik som ledde fram till mindre företag, men inget större. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under 1990-talet började man sedan, frikopplat från den tidigare nämnda utvecklingen, att bygga upp en modulsammansättningsindustri i landet. Där importerade man celler som sattes samman och sedan exporterades de färdiga modulerna. Den industrin växte sig stor ett tag, men slogs sedan ut helt när priserna snabbt sjönk när den internationella konkurrensen hårdnade och stora anläggningar byggdes i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>När solcellerna blev allt billigare och med hjälp av nationella subventionsprogram började användningen att växa. Nu finns inte längre någon produktion av solcellsmoduler kvar i landet. Det finns en del mindre satsningar, som universitetsavknoppningar och andra småföretag inom området. Framförallt finns idag en växande installatörsbransch.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vetenskaplig artikel</h3> <div> </div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S136403212100188X" target="_blank">&quot;Photovoltaics in Sweden – Success or failure?&quot;</a> av Johnn Andersson, Hans Hellsmark, Björn Sandén</div> <div> </div> <div>Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 143, June 2021, 110894 <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Så genomfördes forskningen</h3> <div> </div> <div>Forskningen i artikeln utgår från ett sociotekniskt systemperspektiv på teknologisk innovation. Beskrivning och analys baseras på intervjuer med olika typer av intressenter, en omfattande genomgång av offentliga stödinsatser, vetenskapliga publikationer och nyhetsartiklar, samt granskningar av relevanta rapporter och hemsidor. Forskningen har finansierats av Energimyndigheten.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs även i SvD: <a href="https://www.svd.se/sverige-hade-kunnat-ha-egen-solcellsindustri/" target="_blank">&quot;Sverige hade kunnat ha egen solcellsindustri&quot;</a><br /><br /></div>Tue, 30 Mar 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-”viktlos”-energilagring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-%E2%80%9Dviktlos%E2%80%9D-energilagring.aspxStort genombrott för ”viktlös” energilagring<p><b>Forskare på Chalmers har i experimentella studier tillverkat ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare. Det innehåller kolfiber som parallellt fungerar som elektrod, strömledare och bärande material.  Batteriet öppnar dörren för så kallad ”viktlös” energilagring i till exempel fordon och farkoster.</b></p><div> Batterierna i dagens elbilar utgör en stor del av fordonens vikt, och de fyller inte heller någon bärande funktion. Ett strukturellt batteri kan däremot fungera både som batteri och vara en del av strukturen i till exempel en bilkaross. Det kallas för viktlös energilagring eftersom batteriets massa ”försvinner” när batteriet blir en del av den bärande konstruktionen. Beräkningar visar att man med den här typen av multifunktionella batterier kraftigt skulle kunna reducera vikten på en bil.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>Utvecklingen av strukturella batterier bygger på <a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/kolfiber-kan-lagra-energi-i-karossen%2cc3179311" title="tidigare forskning om strukturella batterier">tidigare forskning</a> där man upptäckte att vissa typer av kolfiber, förutom att vara styva och starka, också visat sig ha god förmåga att lagra elektrisk energi kemiskt. Dessa upptäckter utsågs 2018, av ansedda Physics World, till ett av årets tio största genombrott. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Det första försöket att göra ett strukturellt batteri gjordes redan 2007 vid Army Research Laboratory i USA, men det har hittills visat sig svårt att tillverka batterier med både goda elektriska och mekaniska egenskaper. Nu tar dock utvecklingen ett rejält kliv framåt när forskare på Chalmers, i ett samverkansprojekt med KTH, kan visa upp ett strukturellt batteri med kombinerade egenskaper som vida överstiger något som tidigare har tillverkats, vad gäller elektrisk energilagring, styvhet och hållfasthet. Om man ser till den multifunktionella prestandan så är den 10 gånger högre än hos andra strukturella batterier. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/JohannaXu_LeifAsp20210303_05_webb.jpg" alt="Johanna Xu och Leif Asp granskar ett strukturellt batteri" style="margin:5px" /><br /><em>Doktor Johanna Xu med en nytillverkad strukturell battericell i Chalmers kompositlab, som hon visar för Leif Asp. Cellen består av en kolfiberelektrod och en litiumjärnfosfatelektrod separerade med en glasfibertextil, allt impregnerat med en strukturell batterielektrolyt för kombinerad mekanisk och elektrisk funktion. Bild: Marcus Folino</em><br /><br /></div> <div> </div> <div>Batteriet har en energitäthet på 24 Wh/kg, vilket innebär ungefär 20 procents kapacitet jämfört med jämförbara litiumjonbatterier på marknaden idag. Men eftersom vikten på produkterna kan reduceras kraftigt så kommer inte heller lika mycket energi att krävas för att driva till exempel en elbil. Om man kan använda sig av en lägre energitäthet så ökar också säkerheten. Med en styvhet på 25 GPa så kan det strukturella batteriet mäta sig med flera andra konstruktionsmaterial. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Tidigare försök att göra strukturella batterier har resulterat i celler med endera goda mekaniska eller goda elektriska egenskaper. Här lyckas vi, genom att utnyttja kolfibrer, demonstrera ett strukturellt batteri med konkurrenskraftig energilagringsförmåga och styvhet, säger Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Superlätta laptops och elcyklar kan snart vara verklighet</h2> <div>Det nya batteriet har en negativ elektrod av kolfiber, och en motelektrod gjord av en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. De separeras av en glasfiberväv i en elektrolytmatris. Trots att man lyckats skapa ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare så valdes inte materialen för att slå rekord, utan för att ge ökad förståelse för effekterna av materialarkitektur och separatortjocklek. </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/JohannaXu_LeifAsp20210303_webb_3.jpg" alt="Strukturellt batteri" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:20px 5px;width:710px;height:399px" /></span> </div> <div>Nu är man redan i gång med att nytt projekt, finansierat av Rymdstyrelsen, där man ytterligare ska öka det strukturella batteriets prestanda. Aluminiumfolien kommer att ersättas med en kolfiber som lastbärarande material i den positiva elektroden. Det kommer att ge både ökad styvhet och energitäthet. Glasfiberseparatorn kommer att ersättas med en ultratunn variant vilket kommer att ge en mycket större effekt, vilket också innebär snabbare i- och urladdning. Det nya projektet förväntas vara klart inom två år.</div> <div><br /> </div> <div>Leif Asp, som leder även detta projekt, bedömer att ett sådant batteri skulle kunna nå en energitäthet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa. Det innebär att batteriet blir ungefär lika starkt som aluminium fast med en jämförelsevis mycket lägre vikt.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/LeifAsp20210303_06_webb6.jpg" alt="Leif Asp" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 45px;width:193px;height:242px" />– Nästa generations strukturella batteri har mycket stor potential. Om man ser till konsumentteknik så kommer det vara fullt möjligt att inom några år kunna tillverka bärbara datorer, smarta telefoner eller elcyklar som väger hälften så mycket som idag, och är mycket mer kompakta. En smartphone skulle till exempel kunna byggas mycket tunn, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div>På längre sikt kan man definitivt tänka sig att elbilar, elflygplan och satelliter konstrueras och energiförsörjs av strukturella batterier. <br /><br />– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet från många olika typer av företag i samband med att vi publicerar våra vetenskapliga artiklar inom området. Så det märks att det finns ett stort intresse för lättviktsmaterial med multifunktionella egenskaper, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften Advanced Energy &amp; Sustainability Research: </div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/aesr.202000093" title="A Structural Battery and its Multifunctional Performance">A Structural Battery and its Multifunctional Performance</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen kring strukturella batterier</h2> <div>Det strukturella batteriet använder kolfiber som negativ elektrod. Som motelektrod används en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. Kolfibern agerar värd för litiumet och lagrar på så sätt energin. Eftersom kolfibern även leder elektronerna minskar behovet av strömtilledare av till exempel koppar eller silver, vilket reducerar vikten ytterligare. Både kolfibern och aluminiumfolien bidrar till det strukturella batteriets mekaniska egenskaper. De två elektrodmaterialen hålls separerade av en glasfiberväv i en strukturell elektrolytmatris. Elektrolytens uppgift är att transportera litiumjonerna mellan batteriets båda elektroder, men att också överföra mekaniska laster mellan kolfiber och övriga delar. </div> <div><br /></div> <div>Projektet drivs i samverkan mellan Chalmers och KTH, Sveriges två största tekniska universitet. Batterielektrolyten har utvecklats på KTH.</div> <div><br /></div> <div>Projektet involverar forskare från fem olika discipliner; materialmekanik, materialteknik, farkostteknik, tillämpad elektrokemi och fiber- och polymerteknik. Finansiering har kommit från EU-kommissionens forskningsprogram Clean Sky II, och US Airforce. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div>Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, <a href="mailto:leif.asp@chalmers.se">leif.asp@chalmers.se</a></div>Mon, 22 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/atomers-egenskaper.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/atomers-egenskaper.aspxStorleken spelar roll för atomers egenskaper<p><b>​I en Chalmersledd studie har forskare sökt nya svar på frågan om hur en atoms storlek relaterar till dess andra egenskaper som elektronegativitet och energi. Deras resultat banar väg för viktiga genombrott inom framtida materialutveckling. För första gången har exakta ekvationer för det eftersökta sambandet kunnat härledas, under vissa förhållanden.​</b></p>– Kunskap om atomernas storlek och deras egenskaper är viktigt för att rationalisera kemisk reaktivitet, struktur och egenskaper hos molekyler och material av alla slag. Det här är grundforskning som är nödvändig för att vi ska kunna göra de framtida stora genombrotten, säger Martin Rahm, artikelns huvudförfattare och forskningsledare på Chalmers. <br /><br /><div>Forskarna bakom studien, där även Paul Erhart från Chalmers institutionen för fysik och Roberto Cammi från universitet i Parma ingår​, har tidigare arbetat med kvantmekaniska beräkningar för att visa hur egenskaper hos atomer väntas förändras under högt tryck. Resultaten har presenterats i vetenskapliga artiklar i <a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.9b02634" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Journal of the American Chemical Society</a> och <a href="https://chemistry-europe.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/cphc.202000624" title="Länk till vetenskaplig artikel">ChemPhysChem</a>. I den nya studien, som publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science, har de tagit nästa steg. Huvudfrågan som utforskats är sambandet mellan atomradie och elektronegativitet – en saknad koppling mellan styrande kemiska mängder, som har diskuterats sedan 1950-talet. ​</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Fastställt nya användbara ekvationer </h2> <div> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Martin Rahm" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Atomers%20egenskaper/MartinRahm_350x320.jpg" style="height:198px;width:220px;margin:5px" /><span style="background-color:initial">Genom att stud</span><span style="background-color:initial">era hur kompression påverkar enstaka atomer har fo</span><span style="background-color:initial">rskarna kunnat ta fram en uppsättning​ </span><span style="background-color:initial">ekvationer som kan förklara hur förändringar i en egenskap, en atomstorlek, </span><span style="background-color:initial">k</span><span style="background-color:initial">an översättas och förstås som förändringar i både total energi och </span><span style="background-color:initial">elektronegativitet.</span><span style="background-color:initial">Härledningen</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> har gjorts för speciella tryck då atomer kan ta någon av två </span><span style="background-color:initial">väldefinierade energier, två radier och två elektronegativiteter. </span></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br />– Detta uttryck kan till exempel hjälpa till att förklara hur ökandet av en atoms oxidationstillstånd även ökar dess elektronegativitet och vice versa vid reduktion, säger Martin Rahm.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Nyckel till outforskad materialvetenskap ​<br /></span></h2> <div> </div> <div><span></span><span style="background-color:initial">En sporre i studien har varit att ge bättre förutsättningar och nya möjligheter för tillverkning av material under högt tryck. Trycket i mitten av jorden motsvarar 100-tals gigapascal vilket också är tillgängligt i laboratorier nuförtiden. Exempel på områden där tryck används idag är för syntes av supraledare, material som kan leda ström utan motstånd, men forskarna ser många fler möjligheter framför sig. </span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div></div> ​<div><p class="chalmersElement-P">– Tryck är en i stort sett outforskad dimension inom materialvetenskap, men intresset för att få fram nya fenomen, egenskaper och material genom att trycka på olika föreningar, växer sig allt större, säger Martin Rahm.   ​</p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ska</span><span>pade databasen de själva saknat</span></h2></div> <div> <p class="chalmersElement-P">​Den stora mängden av data som forskarna har insamlat har nu <a href="https://rahmlab.com/atoms-under-pressure/" title="Länk till databas ">sammanfattats i en databas och gjorts tillgänglig som en användarvänlig webbapplikation</a>. Utvecklandet av webbapplikationen har stötts av Chalmers styrkeområde för materialvetenskap och möjliggjorts genom ett samarbete med Paul Erharts grupp på Institutionen för Fysik. <br /></p></div> <div>I databasen kan användaren nu enkelt utforska hur det periodiska systemet ser ut vid olika tryck. I den aktuella vetenskapliga publikationen visar forskarna hur detta verktyg kan användas för att ge ny insikt i kemi med hjälp av några exempel. Egenskaperna hos järn och kisel, två vanliga element i jordskorpan, manteln och kärnan, jämförs och visar på stora skillnader.<br /><br /></div> <div>– Databasen är något jag själv saknat under många år. Vår förhoppning är att den ska bli till stor hjälp och användas av kemister och materialforskare som studerar och arbetar med höga tryck. Vi har redan använt den för att styra teoretiska sökningar efter nya övergångsmetallfluorider, säger Martin Rahm.  </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2021/sc/d0sc06675c#%21divAbstract" title="Länk till vetenskaplig artikel om forskningen">”Relating atomic energy, radius and elctronegativity through compression”</a>​​​</h3></div> Den är skriven av Martin Rahm, Kemi och kemiteknik, Chalmers, Paul Erhart, Fysik, Chalmers och Roberto Cammi, Universitetet i Parma<div><br /></div> <div><div><strong>För ytterligare information, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/rahmma.aspx" title="Länk till profilsida Martin Rahm ">Martin Rahm</a></div> <div><span style="background-color:initial">Forskarassistent, Kemi och Kemiteknik, </span><span style="background-color:initial">Chalmers</span></div> <div><a href="mailto:martin.rahm@chalmers.se">martin.rahm@chalmers.se</a> <br /><span style="background-color:initial">+46 31 772 30 50<br /></span></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer om atomer och höga tryck ​<br /></span></h3> <div><span style="background-color:initial">Vid höga tryck närmar sig atomer och molekyler varandra, vilket påverkar deras elektroniska och atomära struktur. Bland annat leder detta till att nya kemiska bindningar bildas. Halvledare och isolatorer kan även förvandlas till metaller. I vissa fall kan material som bildas under höga tryck ha kvar sin struktur och sina egenskaper när trycket återgår till normalt. Ett typexempel är diamant som bildas från vanlig grafit under höga tryck. ​</span><span style="background-color:initial">​</span></div>Thu, 18 Mar 2021 07:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/elektroniska-textiler.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/elektroniska-textiler.aspxStor potential för cellulosatråd i elektrisk textil<p><b>Elektroniska textilier kan skapa revolutionerande nya möjligheter, inte minst inom hälso- och sjukvård. Av hållbarhetsskäl behöver denna nya typ av mjuk elektronik göras av förnybara material. Nu presenterar ett forskarlag, lett från Chalmers, en cellulosatråd med mycket intressanta egenskaper för elektroniska textiler. ​</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_sozan_darabi_320x350.jpg" alt="" style="height:182px;width:165px;margin:5px" />Forskningen publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften ASC Applied Materials and Interfaces. <br />– Miniatyrstora elektroniska prylar som vi bär på kroppen ökar allt mer i våra dagliga liv. Idag är de ofta beroende av sällsynta eller i en del fall giftiga material som dessutom riskerar att bygga upp stora elektroniska avfallsberg. Därför är behovet av organiska och förnybara material i elektroniska textiler både stort och väldigt angeläget att vi möter upp, säger <a href="/sv/personal/Sidor/sozan.aspx">Sozan Darabi</a>, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers och Wallenberg Wood Science Center, och huvudförfattare till artikeln.   <br />Ihop med <a href="/sv/personal/Sidor/anja-lund.aspx">Anja Lund</a>, som ingår i samma forskargrupp, har hon arbetat med elektriskt ledande fibermaterial för elektroniska textiler <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Studenter-väver-fungerande-tangentbord-i-tyg-.aspx">tidigare i sin forskning, men då med silke</a>. Nu har de tagit sina upptäckter vidare i cellulosa, tillsammans med kollegor i Sverige, Finland och Sydkorea. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Inbyggd elektronik i giftfria, förnybara och naturliga material </h2> <div>Resultaten som forskarna nu presenterar visar att cellulosatråd har stor potential som ett ledande material i elektroniska textiler. Tråden kan användas på många olika sätt. </div> <div>I projektet har forskarna sytt in den elektriskt ledande tråden av cellulosa i ett tyg med en vanlig hushållssymaskin. De har lyckats tillverka en termoelektronisk textil som kan producera en liten mängd elektricitet när textilen värms upp på ena sidan, till exempel av en människas kroppsvärme – typiskt 0,2 microwatt vid en temperaturdifferens på 37 grader celsius. </div> <div>– Cellulosatråden skulle kunna användas för att tillverka klädesplagg av giftfria, förnybara och naturliga material som har inbyggda elektroniska, smarta funktioner, säger Sozan Darabi.  </div> <div>Cellulosatråden är framställd i en process som utvecklats av medförfattare från Aalto universitetet. I en efterföljande metod har Chalmersforskarna lyckats göra cellulosatråden ledande genom att färga in den med ett elektriskt ledande polymert material. I forskarnas mätningar har infärgningen gett cellulosatråden en rekordhög ledningsförmåga. Den går att öka ytterligare om man adderar silvernanotrådar. I testerna har ledningsförmågan bibehållits efter ett flertal tvättar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nyttan med e-textiler och vinsterna med cellulosa </h2> <div>Elektroniska textiler kan förbättra våra liv och vår vardag på många olika sätt. Ett viktigt område är inom hälso- och sjukvård där elektronik integrerad i tyg kan ge textilen funktioner som att reglera, övervaka och mäta vår hälsa. </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_christian_muller_320x350px.jpg" alt="" style="height:182px;width:165px;margin:5px" />I textilindustrin, som har stort behov av att ställa om till hållbara råmaterial, har naturmaterial och fibrer från skogen blivit allt vanligare för att ersätta syntetiska fibrer. I förhållande till den omställningen har den elektiskt ledande cellulosatråden en betydelsefull roll, menar forskarna. </div> <div>– Cellulosa är ett fantastiskt material som går att utvinna hållbart och återvinna. Vi kommer se mer och mer av det i framtiden. När vi använder samma material genomgående i en produkt, eller så få olika som möjligt, kan den återvinnas betydligt bättre och effektivare. Ur det perspektivet är den här cellulosatråden också mycket intressant i utvecklingen av e-textiler, säger <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div>Arbetet av forskargruppen från Chalmers utförs inom det nationella forskningscentret Wallenberg Wood Science Center, i samarbete med kollegor i Sverige, Finland och Sydkorea.</div> <div> </div> <div>Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften ASC Applied Materials &amp; Interfaces: </div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acsami.0c15399">Green Conducting Cellulose Yarns for Machine-Sewn Electronic Textiles </a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Ny expertkunskap på ledande fibrer</h2> <div>Både Sozan Darabi och Christian Müller ser att forskningen har resulterat i mycket mer än den vetenskapliga publikationen som de nu presenterar tillsammans med kollegorna. Sozan har utvecklats till en expert på elektriskt ledande fibermaterial, vilket Christian Müller ser som väldigt glädjande och en stor styrka för teamet. Genom det nationella forskningscentrumet Wallenberg Wood Science Center har en grupp från Kungliga tekniska högskolan som fokuserar på de elektrokemiska aspekten i fibrerna varit med i forskningen och i publikationen. </div> <div>Tillsammans med gruppen från KTH planerar forskarlaget nu att ta idéerna till nästa nivå. </div> <div>Läs även tidigare pressmeddelande: <a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/elektrisk-textil-tander-lampa-nar-den-tojs%2cc3190989">Elektrisk textil tänder lampa när den töjs</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: cellulosatråden</h2> <div>Den elektriskt ledande tråden är producerad i en beläggningsprocess ”lager-på-lager” med ett bläck som baseras på den biokompatibla polymeren ”polyelectrolyte complex poly (3,4 ethylenedioxythiophene): poly(styrene sulfonate) (PEDOT:PSS)”. E-textiltråden som forskarna har utvecklat uppmäter en för cellulosatråd rekordhög ledningsförmåga i förhållande till volym på 36 S/cm-, som kan ökas till 181 S/cm- genom att addera silvernanotrådar. Tråden belagd med PEDOT:PSS klarar minst fem tvättar i maskin utan att förlora sin ledningsförmåga. Genom att integrera cellulosatråden i en elektrokemisk transistor har forskarna kunnat uppvisa dess elektrokemiska funktion.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: textilierna från skogen och intresset från modebranschen </h2> <div>Textilier har tillverkats av naturfiber och cellulosa sedan lång tid tillbaka i mänsklighetens historia, men sedan mitten av 1900-talet har syntetiska fibrer ofta använts i våra kläder och varit mest dominerade i modebranschen.  I takt med jakten på mer hållbara alternativ ökar nu intresset mer och mer för naturliga fibrer och textiler av skogsmaterial Stora svenska kedjor som Lindex och HM har höga målsättningar för att öka andelen plagg som är producerade av mer hållbara fibrer. </div> <div>Cellulosafibern av skogsmaterial som forskarna har använt är av typ Ioncell® vilket den finska gruppen, som leds av professor och medförfattaren Herbert Sixta, har utvecklat.</div> <div> </div> <div>Kontakter </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/sozan.aspx">Sozan Darabi</a>, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div>Wed, 10 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-för-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-f%C3%B6r-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxTestbädd för elektromobilitet börjar byggas<p><b>​Nu påbörjar Chalmers och Rise bygget av Sveriges testbädd för elektromobilitet: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel. Elektrifieringen av transportsektorn ska accelereras vid Seels tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås.</b></p><div>​Genom tät samverkan mellan ägarduon Chalmers och Rise, staten och industriparterna Cevt, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen blir testbädden en nyckelresurs – öppen för samarbete med aktörer i hela Europa – för att göra Sverige världsledande inom elektromobilitet. Sammantaget möjliggör regeringens anslag, industriparternas åtaganden och Rise och Chalmers ägaransvar en investering om 1,3 miljard kronor i testbädden. </div> <div> </div> <div>– Sverige har en lång tradition av fordonstillverkning och samtidigt är vi ett att världens mest innovativa länder. Genom Seel tar vi vara på dessa styrkor för att elektrifiera transportsektorn, minska utsläppen och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i Sverige. Detta blir ett viktigt redskap för svensk fordonsindustri att leda den globala utvecklingen mot ökad hållbarhet, säger näringsminister Ibrahim Baylan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mångfald av testmöjligheter för elektrifiering</h2> <div>I testbäddens tre anläggningar kommer industri, institut och akademi att prova de flesta typer av teknik och säkerhetsaspekter som elektrifierade transporter kräver – även nya innovativa koncept i tidiga utvecklingsskeden. Testobjekten utgörs av en mängd olika slags komponenter för elektriska drivlinor och energilagring avsedd för fordon, fartyg och andra farkoster, samt system för att hantera framdrivning och energistyrning. Fysiskt handlar det om exempelvis växellådor, axelsystem, nav, elmotorer, kraftelektronik, batterier och bränsleceller.</div> <img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Stefan%20Bengtsson_175x225px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /> <div>Även den marina sektorn och flyget kan dra stor nytta av testbädden för provning och som mötesplats och plattform för bred kunskapsutveckling inom elektromobilitet.</div> <div> </div> <div>– Chalmers har valt att tillsammans med Rise ta ett aktivt ägaransvar för testbädden för att på effektivast möjliga sätt kunna stödja svensk och europeisk fordonsindustri i den snabba omställningen mot elektromobilitet. Satsningen ger oss samtidigt utmärkta möjligheter att stärka vår forskning och utbildning inom elektriska fordon och farkoster ytterligare, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett utbud på den största anläggningen i Säve</h2> <div>Den största av Seels tre anläggningar byggs i Säve, Göteborg, med en planerad yta på 13 000 kvadratmeter. Anläggningen kommer att kunna möta behov hos utvecklare av tunga och lätta fordon, lastbilar och bussar, anläggningsmaskiner, flyg och fartyg. Man kommer att kunna utföra tester på alla typer av batterisystem, inklusive komponenter från underleverantörer. På Säve erbjuds ett brett utbud av testning inom elektromobilitet. </div> <div> </div> <div>Säkerhetstester kommer vara i fokus vid anläggningen i Borås, bland annat kopplat till laddning, kortslutning, vibrationer, mekanisk chock, extrema temperaturer och brandrisker. I Nykvarn kommer arbetet att inriktas mot forskning och provning inom batteriteknik, och dynamisk provning av komponenter för tyngre fordon och farkoster.</div> <div> </div> <div>– Seel kommer stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige fortsätter att ligga i framkant när det gäller innovation inom transportsektorn. Seel har mycket goda förutsättningar att bli en världsledande testbädd för elektromobilitet och kommer att ta en viktig roll för fordonsindustrins omställningsarbete, säger Pia Sandvik, vd på Rise.</div> <div> </div> <div>Fordonsindustrin i Sverige har ambitiösa mål för sin teknikomställning, och företagens aktiva engagemang främjar den strategiska relevansen i de tekniska testmöjligheter som nu etableras. Samtidigt kommer testbädden fungera som en öppen plattform där också forskare, andra stora industriföretag, små och medelstora företag samt yrkesverksamma och studenter är välkomna att utveckla sina kunskaper. </div> <div> </div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory kommer att vara i drift andra kvartalet 2023. För närvarande pågår upphandling av entreprenader och utrustning.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel</h3> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en testbädd för forskning och utveckling inom elektromobilitet, ägd och driven av Chalmers och Rise i ett gemensamt bolag. Syftet är att stärka effektiv kunskapsutveckling och förutsättningarna för samarbete inom elektrifierade transporter, i Sverige och Europa. Aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin och den maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden får en gemensam plattform att mötas på, och kan tillsammans dra nytta av den kunskapsutveckling och det teknikskifte som nu sker. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut får samtidigt tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur inom elektromobilitet. Testbädden kommer att vara i drift 2023.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Testbädden som del av en europeisk satsning på värdekedja för batterier </h3> <div>Det statliga stödet från Energimyndigheten på 575 miljoner kronor till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. I det tioåriga projektet ingår 17 deltagare från sju medlemsstater. Det omfattar stora europeiska satsningar inom råvaror och avancerade material för batterier, battericeller och moduler, hela batterisystem samt användning, återvinning och förädling av återvunna material. Satsningen sker inom ramen för <a href="https://www.eba250.com/" target="_blank">European Battery Alliance</a>.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Statligt stöd: EU-kommissionen godkänner offentligt stöd på totalt 3,2 miljarder euro från sju medlemsländer till ett alleuropeiskt projekt för forskning och innovation i hela värdekedjan för batterier<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist<br /><a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"></a></div>Mon, 08 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Medvetenheten-har-okat-men-vi-kan-inte-sla-oss-till-ro.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Medvetenheten-har-okat-men-vi-kan-inte-sla-oss-till-ro.aspxMedvetenheten har ökat – men vi kan inte slå oss till ro<p><b>​Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen globalt för att hylla kvinnors ekonomiska, politiska och sociala framsteg. Det är också en dag som riktar strålkastaren mot de förändringar som krävs för att vi ska uppnå en mer jämställd värld. Maria Abrahamsson och Maria Grahn, ledare för material- respektive energiområdet på Chalmers, två traditionellt mansdominerade områden i samhället, reflekterar över läget på Chalmers när det gäller jämställdhet.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b></b></span><div><img src="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/PublishingImages/A_Maria.jpg" alt="Maria Abrahamsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-weight:700">Vilka förändringar ser ni när det gäller jämställdheten på Chalmers?​</span></div> <div><span style="font-weight:700"></span>– Det är bättre nu än när jag först kom till Chalmers, medvetenheten har ökat, men jag tycker fortfarande att det finns mycket kvar att göra, även om det har hänt mycket positivt på sistone som Genie och Chalmers ForskarAssistentrekryteringar, säger Maria Abrahamsson, ledare för Chalmers styrkeområde materialvetenskap och biträdande professor vid institutionen för Kemi och kemiteknik. </div> <div><br /></div> <div>– Jag håller med Maria, att det har gjorts fina insatser de senaste åren och jag lyfter också gärna de medvetna rekryteringar som görs. Det har gett oss fantastiska forskare, med internationella nätverk som är oerhört viktiga för oss, säger Maria Grahn ledare för Chalmers styrkeområde Energi, docent och senior forskare vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Dessutom så har fler externa rekryteringar gjort hela organisationen mer medveten om hur viktigt det är att vi är inkluderande, och river ojämställda strukturer eftersom de inte gynnar Chalmers, säger Maria Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskarassistenter är den enda akademiska befattning på Chalmers där det nu finns en </span><span style="background-color:initial">n</span><span style="background-color:initial">ågot högre andel kvinnor än män. </span></div> <div> </div> <div><b>Tittar vi i backspegeln</b>, 1917, för drygt hundra år sedan, tog Vera Sandberg sin examen på Chalmers och blev därmed Sveriges första ingenjör.  Vid den tiden hade Chalmers cirka 500 studenter och Vera var den enda kvinnan. Två år senare fick kvinnor rösträtt i Sverige. Först år 1984 fick Chalmers sin första kvinnliga professor i och med att Marianne Kärrholm erhöll en personlig professur i konsumentteknik. Trettiofem år senare, 2019, var 17 procent, 32 av 185 professorer, den högsta akademiska tjänsten på Chalmers, kvinnor. En bottennotering bland universiteten i Sverige. <br />Forskning visar att en jämnare könsbalans leder till ökad vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor. Så det här vill Chalmers förändra. 2019 lanserade Chalmers Genie, en av högskolans strategiska framtidssatsningar och den största ekonomiska satsningen på jämställdhet inom den akademiska världen. Genies stora mål är att skapa en jämställd arbetsmiljö på Chalmers samt att uppnå jämn könsbalans inom fakulteten. För att nå dit krävs både fokus på rekryteringar och ett grundligt arbete med kulturförändringar. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad är det viktigaste Chalmers kan göra för att höja excellens och inte förlora kompetens?</b></div> <div>– Öka medvetenheten och kunskapsnivån hos chefer och ledare och säkra upp för jämställd utvärdering när det gäller befordran. En annan sak är att när vi på Chalmers är värdar och styr över seminarie- och konferensprogram så ska det vara jämställt bland föredragshållare och paneldeltagare, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>– Fortsätta rekrytera som vi gör – med breda rekryteringar där vi verkligen fokuserar på meriter och kompetens. Det är så vi kan få riktigt bra kandidater. Vi måste också skapa förutsättningar för att behålla de vi rekryterar hit, det handlar både om att erbjuda en community som tex kan vara Chalmers styrkeområden, men också andra samverkansplattformar som centrumbildningar. Det gäller även att ge resurser i form av exempelvis labbutrustning. Och vi måste även skapa förutsättningar för att hjälpa eventuella medföljande att få ett jobb då vi rekryterar internationellt, säger Maria Abrahamsson och lägger till att detta givetvis kan vara ett problem för alla nyrekryterade, men hennes känsla är att det kan var ett väsentligt större problem för kvinnor, i alla fall inom de vetenskapsområden hon själv har insyn i. </div> <div><br /></div> <div>– Vi måste ge kvinnor lika förutsättningar som män att meritera sig och fokusera på sin forskning utan att behöva ägna sig åt &quot;<a href="https://www.tidningencurie.se/nyheter/2019/08/27/vem-star-for-hushallsarbetet-i-akademin/">akademiskt hushållsarbete</a>&quot; vilket fortfarande sker i högre grad för kvinnor än män. Vi bör verkligen fokusera på att vi alla måste dela mer på icke meriterande aktiviteter, eller fundera på om vi kan sluta göra dem, avslutar Maria Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div>Idag, 8 mars, mellan 10.00 – 12.00 så är Genie arrangör för paneldialogen, Jämställdhet inom akademien. Medverkar gör representanter från flera universitet i Sverige och internationellt. Inledningstalar gör Chalmers rektor. <span style="background-color:initial">L</span><span style="background-color:initial">äs mer </span><span style="background-color:initial">: </span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Internationella-kvinnodagen-filmvisning-och-panelsamtal.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Internationella kvinnodagen filmvisning och panelsamtal</a><br /><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Genie | Jämställdhet för excellens | Chalmers</a></div> <div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Vera_Sandberg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vera Sandberg</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Marianne_K%C3%A4rrholm"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Marianne Kärrholm</a><br /></div> <a href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html">Kvinnornas universitetshistoria</a></div> <div><a href="https://universitetslararen.se/2020/06/25/larosatena-nar-inte-jamstalldhetsmal-for-professorer/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lärosätena når inte jämställdhetsmål för professorer​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Mon, 08 Mar 2021 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vill-utveckla-metoder-att-lagra-energin-fran-solen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vill-utveckla-metoder-att-lagra-energin-fran-solen.aspxGöran Gustafssonpriset till kemiprofessor<p><b>​Hur vi ska göra för att lagra energin från solen är en av framtidens stora energiutmaningar. Kasper Moth-Poulsen, professor vid institutionen Kemi och kemiteknik, tror att han har hittat en del av lösningen. Nu tilldelas han det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset, 2021, i Kemi ”för utveckling av molekylära energilagringssystem”.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Att få Göran Gustafssonpriset betyder jättemycket för mig. Det visar att man har gjort något bra, och det är fint att bli uppmärksammad för det, säger Kasper Moth-Poulsen i ett pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademien.</span><div>Hans grupp med forskare vid Chalmers har bland annat tagit fram en specialdesignad molekyl som kan fånga upp energin från solens strålar och avge den som värme långt senare. Det som händer är att molekylen, när den träffas av solljuset, byter skepnad till en energirik isomer som kan lagras. Genom att använda molekylen i en fönsterfilm kan det bli möjligt att värma upp bostäder och få en behaglig inomhusmiljö dygnet runt.</div> <div><br /></div> <div>Med hjälp av det system för lagring av solenergi, Most, som forskargruppen utvecklat går det att spara energin i upp till 18 år. Men helt nyligen har de även startat ett nytt projekt för att ta fram ett material som kan både lagra solenergin och absorbera energin från omgivningen, samt avge den som värme. Istället för vätskor kommer de nu att använda sig av fasta ämnen. Materialet ska kunna göra flera saker på samma gång, och förhoppningen är att de två olika systemen ska kunna kombineras i framtiden.<br /><br /><b>FAKTA</b>:<div>I år är det 30 år sedan Göran Gustafssonprisen till yngre forskare i Sverige delades ut för första gången. 2021 års pristagare från Linköpings universitet, Chalmers, Karolinska Institutet och KTH får vardera mer än fem miljoner kronor för forskning om nya material, solenergi, celler och algebraisk geometri.</div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">em forskare som är högst 45 år gamla får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Priserna delades ut för första gången 1991 efter en donation av Göran Gustafsson som kom från en liten by utanför Gällivare.</span></div> <div>– Han var en ”selfmade man” som började jobba i skogen men gick över till att göra affärer. Att han, som kom från en enkel bakgrund, trots allt lyckades ta sig fram i livet var han väldigt tacksam för. Han ville ge något tillbaka till samhället och eftersom han hade läst mycket om vetenskap föll det sig naturligt att stötta forskningen, säger hans son Per Gustafsson, vice ordförande i styrelsen.</div> <div>Priset består numera av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Genom åren har mer än 600 miljoner kronor fördelats, inklusive årets anslag, och sammanlagt har 150 forskare belönats. Mest känd bland tidigare pristagare är Emmanuelle Charpentier, förra årets Nobelpristagare i kemi, som fick Göran Gustafssonpriset 2014.</div> <br /></div> <div><br /></div> <div><b>Läs mer</b></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/kasper-moth-poulsen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kasper Moth-Poulsen</a></div> <div><a href="https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/goran-gustafssonprisen-2021-forskare-som-lagrar-solenergi-och-studerar-celler-far-27-miljoner"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs om årets samtliga Göran Gustafssonpristagare</a></div>Thu, 04 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Titta-pa-webbinariet-Materials-for-health.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Titta-pa-webbinariet-Materials-for-health.aspxTitta på webbinariet Materials for health<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Materials for Health. Webbinariet hölls den 25 februari, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Material.</b></p>​<a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Health/0_c67wpmkf" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​</a><span style="background-color:initial"><a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Health/0_c67wpmkf">Ta del av webbinariet på Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Health</a><br /><br /></span><div><div><span style="font-weight:700"><a href="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/Sidor/Tandem-Webinar-Materials-for-health.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Program:</a></span></div> <div><ul><li>Moderator: Maria Abrahamsson, Director of Materials Science Area of Advance </li> <li>B<span style="background-color:initial">ioink Design for Printing of Unified, Multi-material Constructs, Sarah Heilshorn, Professor of Materials Science and Engineering and, by courtesy, of Bioengineering and of Chemical Engineering, Stanford University.</span></li> <li>M<span style="background-color:initial">aterials preventing biomaterial associated infection. Martin Andersson, Professor of Chemistry and Chemical Engineering, Applied​ Surface Chemistry.Chalmers University of Technology.</span></li></ul></div></div> Sun, 28 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Biologiskt-nedbrytbar-plast-i-naturen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Biologiskt-nedbrytbar-plast-i-naturen.aspxBiologiskt nedbrytbar plast i naturen<p><b>​​Plastföroreningar är ett världsomspännande problem och biologiskt nedbrytbar plast kan spela en roll för att minska avfallet. Men det finns en risk att termen biologiskt nedbrytbar plast kan leda till förvirring för beslutsfattare och användare, eftersom de flesta biologiskt nedbrytbara plaster är konstruerade för att bara brytas ned i speciella industriella komposteringsanläggningar. En rapport har nu publicerats som ger en vetenskaplig bild av användningen av biologiskt nedbrytbar plast i den öppna miljön.</b></p><div>Biologiskt nedbrytbar plast kan bara hjälpa till att lösa problemet med det växande plastavfallet om den används på rätt sätt. Ett perspektiv är att plast kan märkas som biologiskt nedbrytbart om det kan brytas ned helt med hjälp av mikroorganismer. Sådan fullständig biologisk nedbrytbarhet är inte alltid fallet med konventionell biologiskt nedbrytbar plast. Men effektiviteten hos biologiskt nedbrytbar plast är mycket beroende av miljöförhållandena. Om de nödvändiga mikroorganismerna och andra omständigheter som rätt temperatur saknas kommer plasten inte att brytas ned under en rimlig tidsperiod. De flesta biologiskt nedbrytbara plaster idag kan inte bara lämnas i en öppen miljö för nedbrytning. Så det är mycket viktigt att förstå att biologiskt nedbrytbar plast inte automatiskt löser plastavfallsproblemet, men det kan vara en del av lösningen med korrekt hantering.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Policyrekommendationer för biologiskt nedbrytbar plast</h2> <div>Rapporten <a href="https://www.sapea.info/topics/biodegradability-of-plastics/">Biodegradability of Plastics in the Open Environment</a>, skriven av en grupp vetenskapliga rådgivare baserad på vetenskapliga bevis som granskats av Science Advice for Policy by European Academies, ger flera policyrekommendationer. Det första är att begränsa användningen av biologiskt nedbrytbar plast i den öppna miljön till specifika applikationer för vilka reduktion, återanvändning och återvinning inte är möjlig. För det andra vill rapporten se stöd för utvecklingen av enhetliga testnings- och certifieringsstandarder för biologisk nedbrytning av plast i den öppna miljön. För det tredje är det också nödvändigt att främja tillhandahållandet av korrekt information om egenskaper, lämplig användning och bortskaffande och begränsningar av biologiskt nedbrytbar plast till relevanta användargrupper.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/AntalBoldizar.jpg" alt="Antal Boldizar" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 20px;width:222px;height:286px" />Professor <a href="/sv/Personal/Sidor/antal-boldizar.aspx" title="Länk till Antal Boldizar">Antal Boldizar</a>, som forskar om miljöanpassade tekniska polymerer vid Chalmers tekniska högskola, är en av arbetsgruppens medlemmar i den rådgivande nämnd som producerade rapporten.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller biologiskt nedbrytbar plast?</em></div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>Jag tror att det viktigaste budskapet är att biologiskt nedbrytbar plast har en roll att spela för att minska ansamlingen av plast i den öppna miljön - men bara i vissa specifika applikationer. I andra fall, inklusive engångsförpackningar och plastpåsar, skulle det troligen vara bättre att minska mängden plast vi använder, att återanvända den, återvinna den eller, där vi kan, kompostera den i industrianläggningar, säger Antal Boldizar.<br /></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div><em>Vem tycker du ska läsa den här rapporten och varför?</em></div> <div> Eftersom denna rapport ger ett ganska brett perspektiv på aspekterna av biologiskt nedbrytbar plast, tror jag att det kan vara av allmänt intresse för många läsare. Det specifika syftet var dock att ge det vetenskapliga perspektivet till Europeiska kommissionen som stöd för ett nytt ramverk för biologiskt nedbrytbar plast, säger Antal. <br /></div> <div><br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Om SAPEA</h2></div></div> <div><a href="https://www.sapea.info/about-us/" title="Länk till sapea">SAPEA</a> är en del av EU-kommissionens Scientific Advice Mechanism.</div> <div><br /></div> <div>SAPEA has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement 737432</div> <div> </div>Fri, 29 Jan 2021 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxNy materialtyp gör elbilsmotorer tillförlitligare<p><b>​Ett nytt isoleringsmaterial för elektriska ledare kan förlänga den genomsnittliga livslängden för motorisolering i elfordon uppemot åtta gånger. Materialet består av en tunn polyimidfilm som är motståndskraftig mot kemisk nedbrytning från elektroner.</b></p>​<span style="background-color:initial">I ett samarbetsprojekt med ABB Sverige och DuPont har forskare vid Chalmers utvärderat nya material för motorisolering som utsatts för de förhållanden som råder i kraftelektronikomvandlare, särskilt med användning i dagens elektriska fordon.</span><div><br /></div> <div>I studien utvärderades effekterna på isoleringsmaterial när det utsätts för ökade elektriska påfrestningar orsakade av frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Dessa omvandlare består vanligtvis av kiselkarbid och används i dagens avancerade traktionsmotorer, där de ger en snabbare spänningsökning i isoleringsmaterialet för elektriska ledare. I testerna utsattes isoleringsmaterialet även för höga temperaturer (150 till 180 ° C) och höga spänningar (3,0 och 3,5 kV).</div> <div><br /></div> <div>En slutsats är att polyimidfilmer av typen Kapton ECRC är lämpliga att använda i traktionsmotorer för elektrifierade fordon, som har frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Materialet är koronabeständigt, vilket innebär att det är motståndskraftigt mot kemisk nedbrytning när det träffas av elektroner. Vid jämförelse med icke-koronabeständigt Kapton FN framkom att Kapton ECRC-material, som är 25 procent tunnare, ökar den genomsnittliga livslängden för isoleringen med omkring åtta gånger.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/e2/news/Pages/New-insulation-material-increases-reliability-of-electric-car-motors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om projektet finns i en nyhetsartikel på Chalmers engelska webbplats</a> </div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu</a>, professor i elkraftteknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dupont.com/electronic-materials/news/2020/press-releases/20201112-kapton-film-addresses-faster-voltage-rise.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs ett pressmeddelande om projektet från DuPont</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Nov 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bionedbrytbara-sugrör.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bionedbrytbara-sugr%C3%B6r.aspxBionedbrytbara sugrör<p><b>​Ett bionedbrytbart sugrör har utvecklats i pilotskala av avdelningen för Konstruktionsmaterial vid Chalmers, Tetra Pak och Polykemi i samverkan, bestående av polykaprolakton förstärkt med cellulosabaserade nanokristaller. Den här materialkombinationen användes med syftet att göra sugrören bionedbrytbara även i saltvatten.</b></p><div>​<span><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bionedbrytbart sugrör" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Biodegradable_straw6__800px.jpg" style="margin:20px 30px;width:295px;height:226px" /><br />Sugröret av denna biokomposit visar tillämpning av resultat från det pågående forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/6936">Cellulose Nanocomposites</a>, finansierat av Stiftelsen Strategisk Forskning som genomförs vid Chalmers tillsammans med KTH och som stöds av Tetra Pak, Polykemi och Borregaard.</span></div> <div><span><br /></span> </div> <div><span>För mer information kontakta <a href="/sv/Personal/Sidor/antal-boldizar.aspx">Antal Boldizar</a>.<br /></span></div> <div><span><br /></span> </div> <div><span><br /></span> </div> <div><span><br /></span> </div> <div><span></span><span><span style="display:inline-block"><br /></span></span> </div> <div><span><span style="display:inline-block"><img alt="Bionedbrytbara sugrör" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Biodegradable_straw4_800px.jpg" style="margin:35px 5px;width:610px;height:411px" /><br /><br /></span></span></div> <div><br /><span><span style="display:inline-block"></span></span> </div> <div><span><span style="display:inline-block"><img alt="Bionedbrytbara sugrör" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Biodegradable_straw5__800px.jpg" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /></span></span></div>Thu, 12 Nov 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Mat-och-material---hur-gar-det-att-forena.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Mat-och-material---hur-gar-det-att-forena.aspxMat och material - hur går det att förena?<p><b>​​Mats Stading väljs in i Kungliga vetenskapsakademins Nationalkommitté för Nutrition och Livsmedelsvetenskap, och fortsätter där arbetet med att förena de två områdena mat och material. Nationalkommittéerna ska främja forskning och utbildning inom sina ämnesområden, och samtidigt verka för samarbete med besläktade vetenskapsgrenar.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/MatsStading_400px.jpg" alt="Mats Stading" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:250px" />Mats Stading är adjungerad professor på Institutionen för industri- och materialvetenskap där hans forskning främst är inriktad mot biologiska material. Forskningsfrågorna inkluderar extrudering av proteiner och polysackarider som har applikationer som barriärer i förpackningar, absorbenter för sårvård eller som matriser för cellodling. </div> <div><br /></div> <div>– Biopolymerer från skog och jord uppför sig ofta som petroleumbaserade polymerer, alltså plaster, och kan formas på motsvarande sätt. De är känsliga för vatten vilket styr användningsområdena. Detta är utmärkt för material som på sikt ska brytas ned, men är sämre för konstruktionstillämpningar, säger Mats Stading.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">3D-printad mat gör det lättare för äldre att svälja</h2> <div>När Mats inte är adjungerad på Institutionen för industri- och materialvetenskap arbetar han på RISE Research Instituts of Sweden inom jordbruk och livsmedel. Där handlar forskningen om framtidens mat snarare än om biomaterial. RISE forskargrupp inom produktdesign utvecklar mat för äldre med sväljsvårigheter, växtbaserade alternativ till kött, odlade muskler, personanpassad, 3D-printad mat och nya avancerade mätmetoder. Till skillnad från konstruktionsmaterial 3D-printar man mat genom att ”spritsa” ut en viskoelastisk pasta som sedan stelnar eller värmebehandlas. Tekniken lämpar sig väl för att anpassa mat med specifik konsistens, näringsinnehåll, smak eller utseende för en specifik person. Många får sväljproblem när de blir äldre (40% av alla över 70 år) och behöver då mat med anpassad konsistens, som är lätt att tugga och svälja men ändå liknar vanlig mat så mycket som möjligt. Man kan då skriva ut en puré av till exempel broccoli blandad med stärkelse och ägg som exakt liknar och smakar som en broccolibukett, fast har rätt konsistens för säker sväljning. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En röd tråd för Mats forskning handlar om flytegenskaper, eller reologi, för de olika systemen. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Mat och material kanske verkar vara två helt skilda områden, men den grundläggande materialvetenskapen är densamma. För att extrudera ett poröst protein- eller stärkelsematerial måste vi kontrollera flödesegenskaperna i extrudern. Det porösa, skummade materialet som kommer ut kan användas antingen till stötdämpare i förpackningar, för cellodling eller som ostbågar. Materialen och vetenskapen är densamma även om tillämpningarna är helt olika, förklarar Mats.</div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/konstruktionsmaterial/Sidor/polymera-material-kompositer.aspx"> Läs mer om forskargruppen Polymera material och kompositer</a><br /></div>Thu, 22 Oct 2020 09:00:00 +0200