Nyheter: Materialvetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 09 Dec 2022 00:32:11 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ultrakanslig-sensor-kan-minska-vatgasens-risker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ultrakanslig-sensor-kan-minska-vatgasens-risker.aspxUltrakänslig sensor kan minska vätgasens risker<p><b>​​I jakten på ren och förnybar energi spelar vätgasen en viktig roll. Men en stor utmaning är att gasen kan bli explosiv i kontakt med luft. Därför är det avgörande att kunna upptäcka läckor så tidigt som möjligt. Nu har forskare vid Chalmers, Vrije Universiteit Amsterdam och Eindhoven tekniska universitet tagit fram en optisk sensor som kan känna av rekordlåga halter av vätgas.</b></p><div>​Vätgas ses som en viktig del i klimatomställningen av tunga transporter och runt om på jorden satsas det nu på vätgasdrivna tåg, lastbilar och flygplan. Även inom tung industri är vätgasen en viktig energibärare, till exempel för framställning av fossilfritt stål. Säkerhetsriskerna med att lagra eller använda väte är välkända. Det krävs bara fyra procent väte i luften för det ska bildas knallgas som kan antändas vid minsta gnista. Därför är det viktigt att superkänsliga sensorer finns på plats och kan bevaka läckor och larma vid kritiska nivåer.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">Säkerhet av yttersta vikt vid vätgasanvändning</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">illsammans med nederländska kollegor har nu forskare vid institutionen för fysik på Chalmers tagit fram en optisk vätgassensor som känner av rekordlåga halter av vätgas. Den sällar sig därmed till de känsligaste sensorerna i världen. <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-33466-8" target="_blank">De nya forskningsresultaten presenteras i en artikel i Nature Communications.</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/400_ChristophLanghammerfarg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christoph Langhammer" style="margin:25px 10px;width:180px;height:236px" /><br />– Säkerhet är av yttersta vikt vid all användning och lagring av vätgas. Om mycket små läckor upptäcks tidigt kan de åtgärdas så att du förhoppningsvis inte behöver ta anläggningen eller fordonet ur drift, säger Chalmersprofessorn <strong>Christoph Langhammer</strong>, en av huvudförfattarna till den vetenskapliga artikeln.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">AI-teknik visade vägen</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den optiska vätgassensorn består av många nanopartiklar i metall som samverkar för att känna av vätgas i sin omgivning. Tillvägagångssättet för hur den nya sensorn designats skiljer sig från tidigare tillfällen. I stället för att ta fram ett stort antal prover och testa dem var och en för sig för att se vilken som fungerar bäst, har forskarna tagit hjälp av avancerad AI-teknik för att skapa det optimala samspelet mellan partiklarna utifrån deras avstånd till varandra, diameter och tjocklek. Resultatet är en sensor som känner av förändringar i vätgaskoncentration som är så små som några hundratusendelar av en procent.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Hemligheten bakom den nya sensorns låga detektionsgräns är partiklarnas placering i ett regelbundet mönster på en yta. Detta visade sig vara mer gynnsamt för sensorns känslighet än den slumpartade placering som gjorts i tidigare sensorer av samma typ.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Christoph Langhammers forskargrupp har tidigare kunnat presentera <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx">världens snabbaste vätgassensor​</a>. För honom står det klart att många olika slags sensorer behövs och att de kommer att vara i samspel med varandra.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Teknologin kring vätgas har tagit ett jättesprång och därför behöver dagens sensorer både bli vassare och mer skräddarsydda för olika ändamål. Ibland behövs en mycket snabb sensor, ibland behövs en som fungerar i tuff kemisk miljö eller vid låga temperaturer. En sensorvariant kan inte tillgodose alla behov, säger Christoph Langhammer som även är en av grundarna till ett nytt kompetenscentrum: TechForH2. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">Industri och akademi i nytt samarbete om vätgas</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Tomas%20Grönstedt_400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tomas Grönstedt" style="margin:5px;width:180px;height:270px" />Det nya Chalmersledda centrumet samlar både akademi och industri för att utveckla ny teknik inom vätgasframdrivning, som ett steg i omställningen till fossilfria tunga transportsystem. TechForH2 leds av Tomas Grönstedt, professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– När forskarvärlden och industrin går samman kan vi ta oss till nästa nivå, så att det vi tar fram kan tillämpas och möta de behov och utmaningar som finns inom industrin. Det gäller såväl sensorutveckling som annan forskning som knyter an till framdrivning av tunga fordon och vätgas, säger Tomas Grönstedt, som nämner att ett eldrivet flygplan med en räckvidd på 500 kilometer skulle kunna öka sin räckvidd till 3000 kilometer om det drevs med vätgas. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:16px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:16px">Så fungerar den optiska vätgassensorn</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Toppbild_Metallnanopartiklar_450px.jpg" alt="Metallnanopartiklar illustration" style="margin:5px" /> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den sensor som forskarna har utvecklat bygger på ett optiskt fenomen, plasmoner, som uppstår när nanopartiklar av metall fångar upp ljus och ger partiklarna en distinkt färg. Är nanopartiklarna gjorda av palladium eller en palladiumlegering så ändras deras färg när mängden vätgas i deras omgivning förändras och sensorn kan slå larm om nivåerna blir kritiska.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">För att hitta den ultimata placeringen av partiklarna i sensorn använde sig forskarna av en artificiell intelligens-algoritm kallad partikelsvärmsoptimering. Syftet var att partiklarnas placering skulle leda till högsta möjliga känslighet för exponering av väte. Att placera partiklarna i ett mycket exakt definierat regelbundet mönster visade sig vara svaret.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Utifrån AI-beräkningarna tillverkades den optiska vätgassensorn, vilken är den första i sitt slag att optiskt detektera väte i ”parts per billion”-intervallet (250 ppb – alltså 2,5 hundratusendelar av en procent). </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Mer om forskningen</div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-33466-8">Inverse designed plasmonic metasurface with parts per billion optical hydrogen detection </a>har publicerats i Nature Communications och är skriven av Ferry Anggoro Ardy Nugroho, Ping Bai, Iwan Darmadi, Gabriel W. Castellanos, Joachim Fritzsche, Christoph Langhammer, Jaime Gómez Rivas och Andrea Baldi. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Vrije Universiteit Amsterdam och Eindhoven University of Technology. Forskarna vid Vrije och Eindhoven ligger bakom den AI-baserade designen av sensorytan och karaktäriseringen av de optiska egenskaperna, medan forskarna på Chalmers har tillverkat sensorns yta och utfört mätningarna.</li> <li>Den nya sensorns praktiska tillämpbarhet undersökts nu vidare inom det nystartade kompetenscentrumet TechForH2, som koordineras av Chalmers. </li> <li>Forskningen har delvis finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Energimyndigheten. Delar av arbetet har skett i Renrummet på Chalmers och på Chalmers Materialanalyslaboratorium (CMAL) under paraplyet för Chalmers Excellensinitiativ Nano.</li></ul></div> <div><span style="white-space:pre"> </span></div> <div style="font-size:16px">Mer om det nya kompetenscentrumet TechForH2</div> <div><ul><li>TechForH2 är ett kompetenscentrum för vätgasteknik som koordineras och leds av Chalmers, med Rise som akademisk partner. En rad industripartner är delaktiga i TechForH2: Volvo, Scania, PowerCell, Johnson Matthey, Oxeon, GKN Aerospace, Insplorion, Siemens Energy och Stena. </li> <li><span style="background-color:initial">TechForH2 ska bland annat fokusera på fordonsintegrerad energilagring, tillverkningsindustrins behov, sensorer, bränsleceller och teknik/styrmedel och innovationer i det framtida vätgassamhället. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Kompetenscentrumet har fått 54 miljoner kronor i finansiering från Energimyndigheten och har en total budget om 161 miljoner kronor de första fem åren, med möjlighet till ytterligare fem år.</span></li> <li><span style="background-color:initial">Med förstärkning av nio nya doktorander och åtta postdoktorala forskare är förhoppningen nu att kunna bidra till kunskapsuppbyggnad och utbildning inom området, öka introduktionstakten för ny teknik och därmed bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Läs mer om centret: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2-baddar-for-framtidens-vatgasteknologi.aspx">TechForH2 bäddar för framtidens vätgasteknologi​</a></span></li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om sensorforskningen, kontakta: </strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om nya kompetenscentrumet TechForH2, kontakta: </strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt​</a>, professor, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och koordinator för kompetenscentret TechForH2, Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 14 55, <a href="mailto:tomas.gronstedt@chalmers.se">tomas.gronstedt@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz och Mia Halleröd Palmgren<br />Porträttbilder: Henrik Sandsjö (Langhammer) och Anna-Lena Lundquist (Grönstedt)<br /></div> <div>Illustration metallnanopartiklar: Chalmers tekniska högskola | Yen Strandqvist<br /></div> <div><br /></div> ​​Thu, 01 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Första-WISE-projekten-beviljas-260-miljoner-kronor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/F%C3%B6rsta-WISE-projekten-beviljas-260-miljoner-kronor.aspxFörsta WISE-projekten beviljas 260 miljoner kronor<p><b>​193 forskare sökte forskningsanslag i den första utlysningen för doktorand- och postdoktorprojekt inom WISE – The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability – den största satsningen någonsin på materialvetenskap i Sverige. Nu har 90 projekt, varav 14 till Chalmers, beviljats stöd om totalt 260 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. </b></p>​<img src="https://www.su.se/polopoly_fs/1.637451%21/image/image.jpg_gen/derivatives/landscape_690/image.jpg" alt="Första anslagen från Wise" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:393px;height:275px" /><span style="background-color:initial">– De beviljade projektbidragen håller mycket hög kvalitet och relevans för hållbarhet, och kommer att ledas av mycket framstående forskare, säger Magnus Berggren, Föreståndare för WISE.</span><div><br /></div> <div>Forskningen inom WISE avser materialvetenskap för hållbarhet och kommer att bedrivas vid sju universitet, Chalmers tekniska högskola, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Luleå tekniska högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet, samt inom partnergrupper vid Umeå universitet och Karlstads universitet. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsprojekten, som löper med två respektive fyra års tid, är fördelade över hela spektrumet inom WISE:s vetenskapliga och tematiska områden. Könsfördelningen för beviljade projekt är 31 procent kvinnor och 69 procent män med en beviljandegrad som når 54 procent för kvinnor och 44 procent för män. Vidare, 61 procent av forskarna som beviljats medel i denna utlysning erlade doktorsexamen för mindre än 20 år sedan.  </div> <div><br /></div> <div>– Eftersom män är överrepresenterade inom materialforskning så är vi förstås glada att kvinnor har en relativt något högre beviljandegrad, säger Olle Eriksson, vice Föreståndare för WISE. </div> <div><br /></div> <div>– Dessutom så kan vi konstatera att återväxten generellt är mycket god inom området, fortsätter Magnus Berggren.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://wise-materials.org/research/projects/">Här hittar du hela listan med projekt som får medel </a></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Mer information om KAW</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 01 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-på-schemat-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-p%C3%A5-schemat-.aspxTeori och praktik på schemat – ny kurs i innovationspolitik<p><b>​Vill du ha nya verktyg för att nå framsteg i omställningsarbetet? Den 8 februari 2023 startar Chalmers en kurs om hur man skapar framgång nätverksbyggande kompetensutveckling för att leda hållbar omställning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målgruppen är personer</b> vid nationella myndigheter, departement och regioner med ansvar för strategisk samverkan, program- och verksamhetsutveckling samt utvärdering. <br />Sista ansökningsdag till kursen är den 1 december 2022.</span><div><br /></div> <div>Innovationspolitiken håller på att förändras i grunden, från att främst fokusera på att stimulera innovation och ekonomisk tillväxt till att adressera stora och komplexa samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/HansHellsmark.jpg" alt="Hans Hellsmark" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det låter kanske inte så annorlunda,</b> men i grunden är det ett fundamentalt förändrat tankesätt som behövs hos både tjänstemän och politiker på myndigheter, departement, regioner och på kommunal nivå. Det nya är att man behöver jobba mycket mer kring att skapa efterfrågan, markandsregler, koordinera och använda sig av nya innovationspolitiska instrument för att både utforma och utvärdera insatser, säger Hans Hellsmark, specialist inom området Innovation and Transition studies vid Teknikens ekonomi och organisation. <span style="background-color:initial">Han </span><span style="background-color:initial">betonar att det inte krävs inga särskilda förkunskaper för att gå kursen. Det viktigaste är att man har ett relevant uppdrag och kan avsätta den tid som krävs.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser efterfrågan ut?</b></div> <div>– Vi hade absolut inga problem att fylla platserna förra året, och inför nästa omgång har många redan anmält sig. Vi har dock några platser kvar det finns de som är intresserade. </div> <div>– Eftersom vi riktar oss till personer med ett tydligt omställningsuppdrag, och det börjar bli uppenbart att offentliga aktörer på alla nivåer behöver jobba med innovation och omställning från ett systemperspektiv, så är det många som kan bli aktuella för att gå kursen, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad kommer kursdeltagarna att mötas av på kursen?</b></div> <div>– Vi har jobbat hårt på att få till en mötesplats mellan akademi och praktik. Så det handlar om att dela med sig av sina erfarenheter av att driva omställningsprocesser. Stöta och blöta erfarenheterna med andra kursdeltagare och de teorier och modeller som vi forskare presenterar för att förstå och analysera den här typen av processer.</div> <div>– Nu när Corona är ”över” så satsar vi på att ses vid tre separata tillfällen, en och en halv dag vardera. Det kommer också finnas kortare inslag med digitala seminarier där man kan bjuda in intresserade kollegor. Här är ambitionen att även få med internationella utblickar.</div> <div><br /></div> <div><b> <span style="background-color:initial">G</span></b><span style="background-color:initial"><b>er en sådan här kurs även input till er forskare?</b></span></div> <div>– Forskningsfältet kring innovationspolitik för omställning är fortfarande ungt och behöver utvecklas. Att få till en nära kontakt och dialog med de som jobbar med att få till en nödvändig omställning i praktiken är fantastiskt givande. Det som jag tog med mig från förra året var alla de målkonflikter och den komplexitet som finns inneboende i att driva den här typen av omställningsarbete. Mycket tack vare kursdeltagarna kommer min nästa artikel handla om just den typen av målkonflikter, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Läs mer om kursen:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Innovationspolitik-for-hallbar-omstallning-Teori-moter-praktik.aspx">Innovationspolitik för hållbar omställning – Teori möter praktik</a></div> <div>Kursen är framtagen av <a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions (CIIST)​</a> – en kunskapsnod som sammanför forskare från olika discipliner för att förstå de komplexa förändringsprocesser som krävs för att nå ett hållbart samhälle.</div> <div><br /></div> <div><b>INFORMATION OCH ANMÄLAN</b></div> <div><ul><li>Kursen subventioneras av VGR, Vinnova och Chalmers. En avgift för kost och lokaler faktureras på totalt 2500 SEK per deltagare (ej VGR och Vinnova).</li> <li>L<span style="background-color:initial">ogi och kost utanför schemalagd tid tillkommer.</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ista dag för anmälan är 1 december 2022.</span></li></ul></div> <div><b><span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">ontakt och anmälan: </span></b><br /></div> <div><a href="mailto:hans.hellsmark@chalmers.se">hans.hellsmark@chalmers.se</a></div> <div>Telefon: 031-772 8160</div></div> <div><br /></div> Mon, 24 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succé-för-Exjobbsmässan-Energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succ%C3%A9-f%C3%B6r-Exjobbsm%C3%A4ssan-Energi.aspxSuccé för Exjobbsmässan Energi<p><b>​Den 10 oktober 2022 hölls, för första gången, en exjobbsmässa med fokus på energi på Chalmers. Närmare 30 företag ställde ut och mässan lockade ett 300-tal studenter i jakt på exjobbsidéer.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/EXJOBB_Energy.jpg" alt="Master Thesis Fair Energy 2022" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">— Ett gyllene tillfälle för oss att möta morgondagens kompetens. Det har varit över förväntan med högt tryck av relevanta studenter hela eftermiddagen, säger Jennie Sträng, Marknadsansvarig på Sigholm, som var en av utställarna. </span><div><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">xjobbsmässan arrangerades gemensamt av Chalmers tekniska högskola, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus och Chalmersfastigheter. Studenter som letade företag att skriva exjobb hos strömmade in under de tre timmar mässan pågick.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>— För mig är den här typen av events väldigt värdefulla eftersom jag går sista året och behöver hitta ett ämne för mitt exjobb. Jag har några egna idéer, men är här för att höra vad företagen behöver, säger Hari Prasath Perumal, student inom Sustainable electric power engineering and electromobility på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Jag ska skriva med en kompis som läser produktutveckling och vi försöker hitta något som kan passa oss båda. Därför är vi här och letar inspiration idag, säger Alexandra Simonsen på programmet Industrial Ecology på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har kunnat erbjuda ämnen för nästan alla som har varit här och besökt oss idag så vi har definitivt fått bra matchningar, säger Annika Sormunen på Fortum, som var på mässan för att locka exjobbare till bolaget. </div> <div><br /></div> <div>Bland de företag som var på plats för att scouta framtidens energitalanger fanns energibolag som Fortum, Göteborg Energi och Skövde Energi, forskningsinstitut och Science Parks som RISE, IVL och Innovatum, men även mindre bolag med fokus på exempelvis IT-säkerhet och dataanalys.</div> <div><br /></div> <div>— För oss är det värdefullt att bara vara här och visa upp oss för framtida, potentiella anställda. Jag har definitivt träffat ett par personer som jag vill hålla kontakt med, som har kompetenser som skulle vara värdefulla för företaget, säger Warren O’Neill på Nabla Analytics.</div> <div><br /></div> <div>Efter mässan fick de deltagande företagen en rundtur kring olika energiprojekt som pågår kring campusområdet, med besök på Kraftcentralen, den innovativa kontorsbyggnaden A Working Lab och Johanneberg Science Park. Dagen avslutades med en gemensam middag.</div> <div><br /></div> <div><b>Exjobbsmässan Energi </b>anordnades i år för första gången, planen är att den ska bli ett återkommande årligt evenemang.</div> <div><br /></div> <div>— Vi kommer självklart vara med igen nästa år, säger Jennie Sträng på Sigholm.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har massa bra idéer kring hur vi ska vässa vår utställning och förbättra vårt erbjudande till studenterna inför nästa år, säger Annika Sormunen på Fortum.<br /><br /><span style="font-weight:700">Relaterat:</span><br /><a href="https://youtu.be/3qVX5uILlEg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />YouTube: Master Thesis Fair Energy 2022​</a><br /></div> <div><br /></div> Sat, 22 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Exjobb-ska-bidra-till-att-mota-vardens-behov.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Exjobb-ska-bidra-till-att-mota-vardens-behov.aspx​Exjobb ska bidra till att möta vårdens behov<p><b>Den 12 oktober var Chalmers värd för en exjobbs- och kandidatarbetesmässa inom hälsa och teknik på Chalmers campus Johanneberg. Här fick studenterna möjlighet att välja och vraka bland projektförslag och matcha ihop sig med handledare från olika forskningsfält. </b></p><span style="background-color:initial">– Det är jättekul att vi för femte gången arrangerar vår gemensamma mässa, och att se att intresset bara ökar från både forskare och studenter. I år har vi fler än 60 projektförslag som presenteras av olika forskare, berättar Martin Fagerström, vice styrkeområdesledare på Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Mässan är ett samarrangemang mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nytt för i år var att mässan inte bara inkluderade exjobbsförslag utan även kandidatarbeten.</div> <div><br /></div> <div>– Det känns bra att vi i år även erbjuder förslag på kandidatarbeten. Det är den första kullen civilingenjörsstudenter inom medicinteknik som nu i vår ska skriva kandidatarbeten, säger Martin Fagerström.</div> <div><br /></div> <div>Frågeställningarna som presenterades under dagen var varierande och illustrerade väl det intressanta mötet mellan vårdens behov och teknikens möjligheter. Förslagen var både praktiknära och forskningsnära och innehöll allt från nano-, VR- och radarteknik till infektionsprevention, managementfrågor och patienters användande av hälsoappar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på projekt:</strong></div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Talk2Me – Mot ett nytt röstbaserat arbetssätt för ambulanssjukvården</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Early stroke characterisation using video analysis</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Virtual Reality inom vården </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Digital dokumentation för drop-in-mottagning</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Detektering av arytmi med radar</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Patient-gathered health data to reach healthcare</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Meaningful user experience for citizens as well as healthcare professionals tracking individual health data</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Improving management of patient flows at various levels</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Management of patient groups with complex care needs: <span style="background-color:initial">Improving patient safety in real-time.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Ökat vårdbehov kräver nya arbetssätt</strong></div> <div>Många av frågeställningarna har sin utgångspunkt i dagens och framtidens behov inom vården.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en växande och åldrande befolkning samtidigt som vi idag, tack vare framsteg inom forskning och teknikutveckling, kan behandla fler svåra sjukdomar än tidigare. Det gör att vi får en ökad efterfrågan på vård, men resurserna till vården ökar inte i samma takt. Det gapet behöver vi hantera till exempel genom att utveckla nya arbetssätt och verktyg, inte minst kopplat till digitalisering, säger Cecilia Hahn Berg, utvecklingsstrateg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>Flera av presentationerna lyfte att det finns stora behov av att förflytta viss vård från sjukhuset till patientens hem och att försöka digitalisera och optimera tidskrävande moment såsom journalföring. Ett exempel på det handlade om ett röstbaserat arbetssätt inom ambulanssjukvården. Andra projekt skulle undersöka möjligheten att jobba med falldetektering, exempelvis i hemmet hos äldre personer. Ett annat handlade om att utveckla en app som stöd till diabetespatienter att själva undersöka och se över sina fötter regelbundet för att undvika de fotproblem som är vanliga i den patientgruppen. </div> <div><br /></div> <div>Cecilia Hahn Berg ser positivt på att mässan i år även omfattade kandidatarbeten. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Det är jättebra att sjukhuset, forskare från både Göteborgs universitet och Chalmers skapar kontaktvägar mellan sig och medicinteknikstudenterna redan nu. Deras kompetens är väldigt efterfrågad och kan vara en framtida rekryteringsbas för oss.</span></div> <div><br /></div> <div>Studenterna Kajsa Homann, Elvira Carlén och Matilda Alexandersson läser kandidatprogrammet i medicinteknik på Chalmers och är nöjda med sitt utbildningsval. Deras intryck av projektpresentationerna var positiva.</div> <div><br /></div> <div>– Det var roligt att höra om de projekt som handlade om stora samhällsfrågor och management, sådana frågeställningar har vi inte så mycket erfarenhet av ännu, berättar Kajsa Homann.</div> <div><br /></div> <div>– Jag har inte bestämt mig ännu, vi skriver kandidatarbetet först i vår, men jag blev väldigt intresserad av projektet som handlade om cancerbehandling, säger Matilda Alexandersson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samverkan som inspirerar</strong></div> <div>Förutom att den årliga mässan gör att handledarna når ut brett med sina projektförslag får även studenterna möjlighet att ställa frågor direkt till handledarna. Samarbetet mellan lärosätena innebär också att studenterna arbetar tvärvetenskapligt med verkliga projekt, sida vid sida med studenter och forskare med andra kompetenser. Och i vissa fall handleds studenterna av forskare både från den kliniska och tekniska sidan.</div> <div>En Chalmersprofessor som presenterade en mängd exjobbsförslag under dagen var Göran Lindahl, föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur, CVA:</div> <div><br /></div> <div> – Samarbetet med sjukvården, i detta fall Sahlgrenska, ger oss tillgång till de faktiska verksamhetsutmaningar som vården står inför, vilket skapar relevans och ger inspiration. Att få möjligheten att diskutera, testa och utveckla idéer och kunskap tillsammans är en kvalitetsaspekt i utbildningen!</div> <div><br /></div> <div>Mässan ger inte bara studenterna möjlighet att få en övergripande insyn i vilka kandidatarbetes- och exjobbsmöjligheter som finns, utan erbjuder även en möjlighet att mingla och nätverka över programgränserna i fikapauserna. En mängd utbildningsprogram fanns representerade på mässan, bland annat inom: kemi, medicinteknik, industriell design, matematiska vetenskaper, tandteknikerprogrammet, global hälsa, specialistsjuksköterskeprogrammet, kognitionsvetenskap, tandläkarprogrammet, apotekarprogrammet, datavetenskap and AI, Biomedical engineering, Biotechnology, Quality and operation management med flera. ​</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Julia Jansson</div> <div><br /></div></div>Wed, 19 Oct 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationspolitiken-har-nyckelroll-i-den-industriella-omstallningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationspolitiken-har-nyckelroll-i-den-industriella-omstallningen.aspxInnovationspolitiken har nyckelroll i den industriella omställningen<p><b>​Industrins omställning mot grönare teknik är absolut nödvändig för att minska våra koldioxidutsläpp. Och det är bråttom, samtidigt som omställningen är både komplicerad och tidskrävande. Barbara Hedeler på Chalmers visar hur nationell innovationspolitik kan snabba på utvecklingen, med tre nordiska exempel som utgångspunkt.</b></p><div>​Parisavtalet är kristallklart i sitt budskap: de närmaste åren måste vi minska våra koldioxidutsläpp kraftigt om vi ska ha en chans att bromsa klimatförändringarna. Det kräver grundläggande förändringar i alla delar av samhället, inklusive industrin.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Beslutsfattare har stora möjligheter att accelerera industrins omställning mot nya tekniker som biobränslen, vätgas och elektrifiering. Men samtidigt saknas fortfarande mycket kunskap om politikens roll för den industriella omställningen, och de nya värdekedjor som skapas. Det här är just vad doktoranden Barbara Hedeler har tagit sig an i sin forskning, som hon nu presenterar i en licentiatuppsats. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det behövs bättre kunskap om innovationspolitikens potential att påverka industrins omställning. Jag hoppas att den här forskningen kan bidra till en större förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som beslutsfattare står inför, när det gäller att påskynda den industriella omställningen i ett globalt sammanhang, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Granskar innovationspolitik i Sverige och Finland</h3> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P"><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/BarbaraHedeler.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Enligt Barbara Hedeler försöker många av världens regeringar kombinera inhemska industrialiseringsmål med storskaliga systemförändringar för att minska industrins koldioxidavtryck. Men detta är något som varken är lätt eller snabbt ordnat.<br /><br />– När vi tittar på den globala teknikutvecklingen historiskt ser vi att det är svårt att ändra befintliga socio-tekniska system. Dessutom tar det lång tid, vanligtvis många decennier, säger hon.<br /><br />I sin licentiatuppsats har Barbara Hedeler studerat tre exempel på tidigare industriella omställningar i Finland och Sverige. Resultatet är ny kunskap om hur innovationspolitiska styrmedel kan påverka förändringsprocesser i industrin.<br /><br />– Hur politiken utformas och förändras över tid har stor betydelse för hur olika aktörer motiveras att delta i omställningen. I studien identifierades fem typer av värdekedjor som beskriver hur nationella aktörer vanligtvis integreras i globala värdekedjor – från importörer av förnybar energi till inhemska teknikutvecklare och producenter. Vi förklarar också vilken roll den nationella politiken har i utvecklingen av dessa olika typer, säger hon. <br /></p></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En stöttande miljö för doktorander</h3> <div> </div> <div>Framöver vill Barbara fortsätta att forska om kopplingen mellan innovationspolitik och den industriella omställningen. Hon trivs som doktorand på Chalmers och avdelningen miljösystemanalys, och tycker om att få möjlighet att både forska och undervisa.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Forskarskolan stöttar oss verkligen i vår utveckling mot att bli forskare. Doktorandtiden innebär en fantastisk möjlighet att bli en del av den akademiska miljön här på Chalmers, men också internationellt. Och man träffar många inspirerande människor på vägen, säger hon.<br /><br />Samtidigt konstaterar hon att tillvaron som doktorand ibland kan kännas som något av en berg- och dalbana.<br /><br />– Det är mycket nytt att lära sig och ta in, och du måste erövra en stor mängd kunskap på ganska kort tid.  Men det hjälper verkligen att vara en del av forskningsgruppen här på ESA och på institutionen, och utbyta idéer och lära sig tillsammans med andra doktorander. Dessutom har jag suveräna handledare som alltid ger en hjälpande hand när det behövs, säger hon. <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ulrika Ernström</em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> Foto: porträttbild Carolina Pires Bertuol, genrebild <a href="https://unsplash.com/%40marekpiwnicki" target="_blank">Marek Piwnicki</a> on <a href="https://unsplash.com/s/photos/industry?utm_source=unsplash&amp;utm_medium=referral&amp;utm_content=creditCopyText" target="_blank">Unsplash</a> </em><br /></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li>Barbara Hedeler är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys. Läs mer om <a href="/en/staff/Pages/hedeler.aspx">Barbara Hedeler</a></li> <li>Avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/532030">Policy Mixes for Industrial Transformation: Lessons from Finland and Sweden</a><br /></li> <li><a href="/en/departments/tme/calendar/Pages/Licentiate-seminar---Barbara-Hedeler,-TME.aspx">Licentiatseminariet</a> äger rum den 27 oktober, 2022</li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <br /><div> </div> <div> </div> Wed, 19 Oct 2022 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kan-3D-printad-mat-hjalpa-mot-aldersrelaterad-undernaring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kan-3D-printad-mat-hjalpa-mot-aldersrelaterad-undernaring.aspxKan 3D-printad mat hjälpa mot åldersrelaterad undernäring?<p><b>​Åldersrelaterad undernäring är ett allvarligt problem som framför allt beror på ett för lågt matintag. Efter att vi uppnått en ålder på 70 år så kommer dessutom över 40 procent av befolkningen drabbas av någon typ av sväljproblematik. Forskning visar att en kost med anpassad textur och smak underlättar sväljandet, och att 3D-printad mat kan göra måltider mer aptitliga, allt detta med hjälp av materialteknik.</b></p><div>​Ett lågt matintag kan ha fler orsaker än dysfagi, den medicinska termen för sväljproblem, men det är ett mycket vanligt problem hos äldre. Det riskerar att leda till åldersrelaterad undernäring som gör oss bräckligare och skörare vilket kan leda till ett onödigt begränsat liv. Det orsakar inte bara lidande för den enskilda individen utan innebär också stora kostnader för samhället. Enbart i Sverige uppskattas vårdkostnaden kopplad till åldersrelaterad undernäring ligga på 9 miljarder kronor årligen.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3D-printadmat_MatsStading_02.jpg" alt="Mats Stading" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:367px;height:260px" />Mats Stading forskar på hur materialvetenskap kan användas för att ta fram mat som är lätt att tugga och svälja, men ändå liknar vanlig mat så mycket som möjligt. Det handlar i grunden om att ta fram en trögflytande, så kallad, viskoelastisk pasta med olika konsistenser och smaker som ska kunna anpassas utifrån olika personers behov. 3D-printad mat framställs sedan genom att pastan ”spritsas” ut i former som liknar vanlig mat, och sedan bakas till en fast, men lätt tuggbar konsistens. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Forskningsresultaten visar tydligt att mat kan anpassas till olika konsistenser så att den blir lättare att både tugga och svälja säkert, och som dessutom är god. Kombinerar man detta med 3D-printing så kan vi få fram spännande måltider som till mångt och mycket liknar vanlig mat, säger Mats Stading, adjungerad professor vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">3D-printern kan komma att ses som en vanlig köksmaskin<br /></h2></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3-printad%20broccoli.jpg" alt="broccoli" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 35px;width:244px;height:149px" />Tanken är att man ska kunna servera 3D-printad mat både på vårdhem och i hemmiljö. Tekniken finns och fungerar, vilket har bevisats, men det finns ett antal åtgärder som krävs för att det ska kunna fungera rent praktiskt i sådana miljöer. En viktig del är att matproducenter är med och tar fram produkter i större skala.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div> – I framtiden kommer 3D-printad mat förmodligen vara ett vanligt inslag, men till en början kan det komma att krävas extra support om något går fel. 3D-printerns hastighet och detaljrikedomen är fortfarande något begränsad, men teknikutveckling går fort fram på det här området, säger Astrid Ahlinder, forskare vid RISE.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3D-printadmat_japambassador.jpg" alt="3d-printad mat visas" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><em> Intresset för forskningen är stort i Japan, som har den äldsta befolkningen i världen. Här får Japans ambassadör en demonstration av hur det går till att 3D-printa mat.</em> </div> <div><br /></div> <div>Forskningen är viktig eftersom många länder får en allt högre andel äldre i sin befolkning. I Sverige är idag 20 procent över 65 år och i Japan ligger motsvarande siffra på hela 30 procent. Mats Stading har också samarbetat med bland annat japanska forskare när det gäller 3D-printad mat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> – Det finns ett stort intresse i båda länderna så det har varit ett naturligt samarbete. Sen har vi också haft möjligheten att kombinera forskningen om 3D-printad mat med andra studier där man granskar motion och social samvaro. Det är viktigt att se till en helhet och inte bara enskilda delar, säger Mats.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vill du veta mer om 3D-printad mat? </h2> <div>Kontakta <a href="/sv/Personal/Sidor/mstading.aspx">Mats Stading</a> om du vill veta mer om forskningen kring 3D-printad mat.<br /></div> <div><br /></div> <em>Text och foto: Marcus Folino</em><br />Wed, 12 Oct 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-på-vatgas-och-sensorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-p%C3%A5-vatgas-och-sensorer.aspxMed fokus på vätgas och sensorer<p><b>​Osynlig, luktfri och flyktig. Vätgas driver bränsleceller och kan lagra energi, men är brandfarlig när den blandas med luft. Christoph Langhammer, professor i fysik, fokuserar speciellt på vätgassensorer.  Den 5 oktober berättar han och Lars Bannenberg om nästa generations optiska vätgassensorer på ett Tandem-Webinarium. Anmäl dig till det!​ </b></p><b>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristophLanghammerSV300x450.jpg" alt="Christoph Langhammer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Vilka problem kan vätgasen lösa?<br /></b></span><div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif">–</font></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"> </span>Vätgas är en nyckelingrediens i fossilfri ståltillverkning och kan användas för att lagra energi som genererats med till exempel vindkrafts-el. Eftersom vätgas inte innehåller kol kan den vara energibäraren i ett kolfritt energisystem som även kan komma till nytta som bränsle för tunga transporter eller som flygbränsle, säger Christoph Langhammer.</div> <div><br /></div> <div><b>Du har på ett tidigare</b> seminarium gjort en liknelse mellan kyrkfönsters färgglada spektra med dagens nanoteknik. På vilket sätt kan vi dra nytta av detta när det gäller säkerhet kring vätgas?<br /><font face="arial, sans-serif">– </font><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">kan mät</span><span style="background-color:initial">a vätgas i till exempel luft genom att med hög upplösning detektera färgförändringar i metallnanopartiklar, baserade på palladiumlegeringar, som liknar färgprincipen i gamla kyrkfönster. Sensorerna som bygger på denna detektionsprincip är både snabba och noggranna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>H</b></span><span style="background-color:initial"><b>ur ser intresset ut för din forskning?</b></span><br /></div> <div>– Intresset är stort både vetenskapligt och industriellt där vi nu kommersialiserar dessa sensorer i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion AB.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Vilk</b></span><span style="background-color:initial"><b>a tycker du ska komma på ditt tandemseminarium?</b></span><br /></div> <div>– Alla som har ett intresse i nanomaterial, sensorer, och energirelaterad materialteknik - och alla andra också!</div> <div> </div> <div><span></span><b>Anmäl dig till Tandem Webinariet  med Christoph Langhammer </b><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><div style="display:inline !important">Metallic nanoalloys for next generation optical hydrogen sensors. </div></a><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">wo hot topics will be covered by Christoph Langhammer, Chalmers, and Lars Bannenberg, TU Delft.<br /></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Läs mer om Christoph Langhammers forskning: </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi</a></div> <div><br /></div>Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Stefan-Candefjord-om-exjobbsmassan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Stefan-Candefjord-om-exjobbsmassan.aspxStefan Candefjord om exjobbs- och kandidatarbetesmässan inom hälsa och teknik<p><b>​​Den 12 oktober är det dags för höstens exjobbsmässa inom hälsa och teknik. Nytt för i år är att också kandidatarbeten för studenter som läser medicinteknik ingår. Stefan Candefjord är docent och programansvarig för Medicinteknik på Chalmers.</b></p><div><br /></div> <div><div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Stefan_Candefjord_220609_6555_webb.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Vad hoppas du ska bli resultatet av årets exjobbsmässa?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att vi kan identifiera många samarbetsprojekt, såväl exjobb som kandidatarbeten och att vi på så sätt kan öka samverkan mellan studenter på Chalmers och handledare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin.</div> <div><br /></div> <div>Jag hoppas också att de här mötena kan bli start på en resa för olika projekt som i förlängningen kan stärka regionen och gagna patienterna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur viktigt är det med den här formen av samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Otroligt viktigt! Studenterna som läser till civilingenjör inom medicinteknik kan göra stor nytta inom vården, men det krävs att man möts för utökat kunskapsutbyte. Så att vården vet vad studenterna kan bidra med och dessutom kan vara kravställare och definiera frågeställningarna.</div> <div><br /></div> <div>Lyckade projekt och ökad samverkan är en nyckel till bättre utbildning, bättre sjukvård, mer tjänster och ökad innovation.</div> <div><br /></div> <div><strong>I år är studenter som ska göra kandidatarbeten i medicinteknik med för första gången, vad är bakgrunden till det?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Utbildningen startade 2020 och vi vill ju verkligen attrahera studenter som har ett intresse för hälsa och teknik. Redan från början har vi satsat på ett samarbete med Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att stärka den kliniska relevansen i utbildningen.</div> <div><br /></div> <div>Redan när utbildningen började var det ett tydligt mål att kandidatarbetena skulle vara ett viktigt led i samarbetet där sjukvården skulle kunna ta del av styrkorna från utbildningen och studenterna kan gå in i vårdens frågeställningar.</div> <div><br /></div> <div>Kandidatarbetena kan handla om att göra en förstudie – kanske kring en klinisk studie eller kring en ny medicinteknisk tjänst eller produkt som skulle kunna testas kliniskt, eller göra omvärldsbevakning kring liknande projekt. Utvärdering och vidareutveckling av nya idéer och tjänster inom digital hälsa är också intressant.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kan vi förvänta oss av studenterna i medicinteknik och deras arbeten?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag tror att vi kan förvänta oss att studenterna med sina arbeten kommer göra signifikanta bidrag till kunskap och utveckling inom sjukvården. Jag hoppas också att det här ska bli årligt återkommande arbeten där vi får till ett bra samarbete som växer med tiden, att det kommer en medvetenhet om att studenterna på medicinteknik kan vara en bra resurs för att testa olika frågeställningar och också är en möjlighet till framtida rekryteringar som kan stärka sjukvårdens digitalisering.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom kommer den här gruppen med studenter om två år att göra sina exjobb och då kan kandidatarbetena vara en grund att stå på för en fördjupning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad har du för intryck av studenternas mål och visioner: vad är det för problem de vill lösa, vad vill de jobba med?</strong></div> <div><br /></div> <div>– De vill framför allt arbeta med något som har klinisk relevans och de vill bidra med att kunna göra något för sjukvården och patienterna. Det är ju därför de har valt utbildningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kan personal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som tar sig an studenter som ska göra ett kandidatarbete eller ett exjobb vänta sig?</strong></div> <div><br /></div> <div>– De kan vänta sig en ambitiös och nyfiken studentgrupp som kommer ta sig an sjukvårdens utmaningar. Jag hoppas att den som är intresserad av att handleda studenter vill följa deras arbete, agera bollplank och vägleda dem för att jobba framåt i sina projekt så att de kan göra mesta möjliga nytta och att vi lär oss så mycket som möjligt av varandra.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad tycker du själv är roligast med exjobbsmässan?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Att olika kompetenser får mötas för att tillsammans ta sig an komplexa och svårlösta problem. Att kompetens inom teknik och sjukvård kan arbeta tillsammans. Det här mötet är spännande att befinna sig i, för där skapas ny kunskap!</div> <div><br /></div> <div>Det är också roligt att se så många som vill arbeta med att göra saker som kan ha direkt nytta för patienter, som vill hjälpa människor nu och i framtiden. Vi står inför otroligt många utmaningar och på Chalmers och Sahlgrenska akademin tror vi mycket på ett ökat samarbete mellan medicin och teknik. När olika kompetenser och discipliner träffas och skapar en nära relation så kan den tekniska utvecklingen lösa relevanta problem för vården. </div> <div><br /></div> <div>Dessutom har det ett stort värde att vi jobbar lokalt. Chalmers, sjukhuset och akademin ligger nära varandra, vi jobbar redan tillsammans men kan göra mycket för att jobba tätare ihop. Exjobbsmässan kan hjälpa till med att öka dessa kontaktytor!</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/kalendarium/Sidor/Exjobbs-och-kandidatarbetesmassa-halsa-och-teknik-.aspx">Mer information om mässan och anmälan</a><span style="background-color:initial">. <br /><br /></span><span style="background-color:initial">Text: Patrik Centerwall</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div></div> <div><br /></div> <div>Publicerad i: Sahlgrenskaliv.se<br /><br />Foto: Emmy Jonsson</div> <div><br /></div>Thu, 22 Sep 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskare-inom-geometrisakring-och-robust-konstruktion-tilldelas-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskare-inom-geometrisakring-och-robust-konstruktion-tilldelas-styrkeomradenas-pris.aspxSimuleringar och digitala lösningar prisas<p><b>​​Rikard Söderberg, Kristina Wärmefjord och Lars Lindkvist tilldelas Chalmers styrkeområdens pris 2022. Verksamma inom geometrisäkring och robust konstruktion har de haft förmågan att kombinera vetenskaplig excellens med näringslivsrelevans. Deras arbete utgör en grund för utvecklingen av kompetenscentrumet Wingquist Laboratory, och Chalmers starka internationella positionering inom hållbar produktion, lyder delar av motiveringen.</b></p>Modern produktion är en komplex process där många tillverkade delar, ofta framtagna av olika leverantörer, ska sättas samman till en slutprodukt. För stora variationer och avvikelser i tillverkning och montering kan innebära både funktionella och estetiska problem, vilket är både resurskrävande och kostsamt. <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/KristinaWarmefjord.jpg" alt="Kristina Wärmefjord" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 65px;width:165px;height:165px" />– Traditionellt sett har de här problemen till slut lösts med en stor mängd prototyper och förserier i kombination med ett flertal utvecklingsloopar – en mycket tidskrävande och kostsam process. <span>Numera är det vanligt att produktionsbeslut fattas utifrån digitala modeller<span style="display:inline-block"></span></span>, berättar Kristina Wärmefjord, Assistant Director vid Wingquist Laboratory.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Högre kvalitet och minskade kostnader <br /></h2> <div>Hur väl en digital modell speglar verkligheten beror till stor del på hur korrekt ingångsdata som används, och hur avancerade simuleringar man kan göra. Den här virtuella verkligheten måste också visualiseras på ett begripligt och korrekt sätt. <span>Att i tidiga utvecklingsfaser kunna simulera och minska effekten av geometrisk variation sparar väldigt mycket tid och pengar och bidrar till högre kvalitet i slutprodukten.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Rikard%20Söderberg_fotograf_Anna-LenaLundqvist.jpg" alt="Rikard Söderberg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 30px;width:175px;height:245px" /></span>– Att under löpande produktion kunna använda simuleringsmodeller som digitala tvillingar ger möjlighet att ytterligare minska effekten av variation, och närma sig en mer individanpassad produktion. Simuleringsmetoderna är generella och kan tillämpas på traditionell produktion, men kan anpassas för nya områden såsom additiv tillverkning, batteriproduktion och megacasting, säger Rikard Söderberg, ledare för forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion, och Director för Wingquist Laboratory.</div> <br /><div><p class="chalmersElement-P"> </p></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Nära samarbete med industrin</h2> <div>Rikard Söderberg, Kristina Wärmefjord och Lars Lindkvist har i över 20 år forskat på hur simulering och digitala lösningar kan användas för att effektivisera framtagningsprocessen, från koncept till produktion. Forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion har under denna tid etablerat sig som en av de främsta i världen inom sitt fält. Forskningen bedrivs i nära samarbete med industrin, och både svenska och internationella företag använder idag programvaran RD&amp;T som är ett resultat av deras forskning. </div> <div><br /></div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Logos/Wingquist_rgb.jpg" alt="Logo" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:35px 30px;width:255px;height:58px" /><span style="display:inline-block"></span></span>En viktig del i kunskapsöverföringen till näringslivet och det tvärvetenskapliga arbetet är kompetenscentrumet Wingquist Laboratory, som grundades redan 2000. Wingquist Laboratory samlar fyra forskargrupper vid Chalmers och Fraunhofer-Chalmers-Centre, och har en vision om en fullt ut digitaliserad produktframtagning utan behov av fysiska prototyper eller tester. </div> <div><br /></div> <div>– Vår utgångspunkt i Wingquist Laboratory har hela tiden varit att kombinera vetenskapliga utmaningar med industriellt viktiga områden. Vi har också arbetat mycket aktivt för att kunskaperna förs över till industrin så att det kommer till verklig nytta. Det är väldigt roligt att Chalmers uppmärksammar oss med styrkeområdens pris, säger Rikard Söderberg.</div> <div> </div> <div><em>Text: Marcus Folino</em></div> <div><em>Bild: Anna-Lena Lundqvist<br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om pristagarna och forskargruppen</h3></div> <div><ul><li><a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">Professor Rikard Söderberg</a></li> <li><a href="/sv/personal/Sidor/kristina-warmefjord.aspx">Biträdande professor Kristina Wärmefjord</a></li> <li><a href="/sv/personal/Sidor/lali.aspx">Docent Lars Lindkvist</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/geometrisakring-och-robust-konstruktion.aspx">Forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion </a></li></ul></div> <div><br /> </div> <div> </div></div>Thu, 15 Sep 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Hogre-langre-och-snabbare-med-teknikforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Hogre-langre-och-snabbare-med-teknikforskning.aspxHögre längre och snabbare med teknikforskning<p><b>​Utbildning, innovation och prestation. Löpning, hästhoppning och simning.Samverkan mellan ingenjörer och idrottare kan minska antalet idrottsskador och leda till bättre resultat. Den 6–7 september firar Chalmers sportsatsning 10 år, och bjuder in till en konferens där internationella forskare och representanter för idrotten presenterar spännande resultat och blickar mot framtiden.  </b></p>​<span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">onferensen som hålls i Chalmers kårhus är gratis och öppen för allmänheten. För tio år sedan valde några idrottsintresserade forskare vid Chalmers att tillämpa sin expertis inom olika områden som materialvetenskap, biodynamik, sensorteknik och hydrodynamik på idrottsrelaterade frågeställningar. <br /><br /></span><div><div><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/hästhopp_S8A3210-5-4.jpg" alt="Högre längre och snabbare" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:10px 15px;width:285px;height:253px" /><b style="background-color:initial">– Vi har ett fantastiskt program.</b><span style="background-color:initial"> Personligen är jag extra glad att Riksidrottsförbundet är med och öppnar konferensen, samt</span><span style="background-color:initial"> att Bauers produkutvecklingschef, Mathieu Ducharme kommer hit från Kanada för att prata om ny teknologi för utveckling av morgondagens hockeyutrustning, säger Martin Fagerström, biträdande professor vid Industri- och materialvetenskap och koordinator för Chalmers Sport &amp; Teknologi.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>– Jag är ju intresserad av dataanalys</b>, så jag ser fram emot att lyssna på Mikael Mattson som ska prata om hur dataanalys för elitidrottare hjälper dem att optimera träning och formtoppning, och även David Sumpter som jobbar med fotbollsdata, säger Moa Johansson, docent vid Data- och Informationsteknik, som tillsammans med Martin Fagerström är en av organisatörerna bakom konferensen. <span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">programmet medverkar flera spännande talare inom hästsport, skidåkning, löpning, segling och fotboll. </span></div> <div><b style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/hockey-255x255.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px 15px;width:255px;height:255px" /><br /></b></div> <div><b style="background-color:initial">Vad har Chalmers forskning betytt för sporten? </b><br /></div> <div>– Ett spännande exempel är spin-off företaget Skisens och deras stavar som mäter kraft och effekt för längdskidåkare. Flera professionella långloppsåkare använder redan dessa i sin träning för att utvärdera bland annat intensitet och frekvens i stakning, säger Moa Johansson.</div> <div><br /></div> <div>– Under dagarna kommer vi att belysa betydelsen som teknologiutveckling och ett ingenjörsmässigt angreppssätt kan ha på idrottande på alla nivåer. Det handlar om att skapa fler och bättre förutsättningar för alla som utövar idrott utifrån sina förutsättningar, och att möjliggöra fler medaljer vid internationella mästerskap. Samtidigt vill vi passa på att fira den lyckosamma sport och teknologisatsning Chalmers nu haft i över 10 år, och göra avstamp som eget Riksidrottsuniversitet med speciellt ansvar för svensk idrottsteknologi, säger Martin Fagerström.</div> <div><br /></div> <div><b>Sedan starten har en rad framgångsrika projekt</b> bedrivits i nära samarbete med idrottsrörelsen och näringslivet. Initiativet har lett till ökad kunskap och innovationer som en smart textilsensor för att mäta hästars EKG, världens första dokumenterade foilande optimistjolle, utveckling av en sensorprototyp för realtidsmätning av rörelse under simning samt integrerad mätutrustning i skidstavar för att mäta kraft och rörelse. Det mest kända projektet är kanske Chalmershindret som mätt hästarnas hoppteknik på världscuptävlingarna i Göteborg varje år.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/konferens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Fullständigt program och anmälningslänk </a></div> <div><br /></div> <div><b>Chalmers som riksidrottsuniversitet</b></div> <div>Från och med augusti 2022 förstärks Chalmers roll inom Sport &amp; Teknologi ytterligare då Chalmers blir det första Riksidrottsuniversitetet som blir ett kompetenscentrum för idrottsteknologi. Det innebär ett förstärkt samarbete mellan idrottsrörelsen och de olika specialidrottsförbunden i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><b>Mer information</b>:</div> <div>Aleksandar Matic, matic@chalmers.se, 031-7725176</div> <div><br /></div> <div><b>Här ett axplock med artiklar som berättar om Chalmers satsning:</b></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan artificiell intelligens göra löpningen säkrare?</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Naturbåt av cashew seglade hem tävling i Italien</a> <br /><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-–-En-hel-vetenskap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Syntetisk badmintonboll på väg mot VM </a><br /><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Skidstjärnan vässar åkningen med teknik från Chalmers</a> <br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Bytte-sport-nu-siktar-hon-mot-OS-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bytte sport– nu siktar hon mot OS </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmershindret – fem år av innovationer</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-2018.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />De mäter avstampet för att skona hästarna​</a> <br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-inom-artros-–-ny-metod-for-tidig-diagnostik-hos-hast.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningsgenombrott inom artros – ny metod för tidig diagnostik hos häst </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Polishästar-ställer-upp-för-fysikforskningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Polishästarna som hjälper fysikforskningen på traven​</a> </div> <div><a href="https://sverigesradio.se/artikel/5789669"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Smarta tyger mäter EKG på hästar</a> <br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Stort-intresse-for-hastforskning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Stort intresse för hästforskning </a><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersstudentens-dressyrapp-hjälper-publiken-att-fatta-galoppen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">halmersstudentens dressyrapp hjälper publiken att fatta galoppen</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-kompetenscentrum-for-idrottsteknologi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ännu mer fokus på idrottsteknologi </a></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Handbollsskott-mot-huvudet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur farligt är ett handbollsskott mot huvudet?</a> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-pa-simning-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers satsar på simning </a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Elitidrottare-far-entreprenorspris.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">litidrottare får entreprenörspris</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/maskiningenjor-seglar-for-pallplats-i-os.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">M</span><span style="background-color:initial">askiningenjör seglar för pallplats i OS</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Mastare-med-karlek-till-kartor.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">M</span><span style="background-color:initial">ästare med kärlek till kartor </span></a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/ingenjor-siktar-pa-guld.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nyutexad ingenjör siktar på VM-guld </a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Kemiteknikstudent-hoppas-pa-EM.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kemiteknikstudent hoppas på EM</a> </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Materialvetenskap och bioteknologi bryter ny mark</a> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Idrotten-driver-utvecklingen-av-nya-material.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Idrotten driver utvecklingen av nya material​</a> <br /><br />Fotot på studenterna: Anna-Lena Lundqvist. Foto hockeyspelare: Oscar Mattson.​</div> </div>Thu, 25 Aug 2022 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lyckat-samarbete-resulterar-i-prestigefylld-utmarkelse.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lyckat-samarbete-resulterar-i-prestigefylld-utmarkelse.aspxLyckat samarbete resulterar i prestigefylld utmärkelse<p><b>​​Vi är glada att kunna meddela att den vetenskapliga artikeln &quot;Scalable Set-Based Design Optimization and Remanufacturing for Meeting Changing Requirements&quot;, har tilldelats Editors' Choice Award 2021 i kategorin design methods i den högt rankade ASME Journal of Mechanical Design.</b></p><div> Set-based design är ett paradigm där man utforskar, beaktar och håller flera alternativ i designprocessen öppna. Fördelen med set-based design är att man på så sätt undviker inlåsningar innan alla begränsningar är kända och krav är satta. Den här design ansatsen kan också användas för att stödja cirkulära ekonomi koncept som bygger på återanvändning av använda eller kasserade komponenter och system.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–    Set-based design är tilltalande men kan vara svårt att konkretisera. Vad vi visar i vår artikel är en ny metod för beslutsstöd inom ett verkligt industriellt problem, som hjälper en typisk utmaning i en cirkulär ekonomi kontext. Detta gör det väldigt intressant ur ett tekniskt perspektiv, säger Ola Isaksson, medförfattare och ledare för <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/systems-engineering-design.aspx">Systems Engineering Design-gruppen</a> på avdelningen för Produktutveckling.</div> <div> </div> <div>Det författarna har utveckat är en set-based designmetodik för att uppnå skalbara och optimala lösningar som kan tillgodose förändrade krav som uppstår vid återtillverkning, med fokus på additiv tillverkning för att realisera dess potentiella fördelar. Metodiken demonstreras med en strukturell flygmotorkomponent som är återtillverkad för att möta högre belastningskrav.</div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Editors%20choice%202022_850px.jpg" alt="Bild på pristagarna" style="margin:5px" /><br /><em>Michael Kokkolaras (längst till höger) tar emot </em><span><span><em>Editors' Choice Award.</em></span></span><em> I bild syns också forskare från MIT som fått honorable mentions, och Editor-in-Chief of the ASME Journal of Mechanical Design professor Wei Chen</em><em>.</em><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett framgångsrikt samarbete mellan Chalmers, McGill University och GKN</h2> <div>Förste- och huvudförfattare, Khalil Al Handawi, var doktorand vid McGill universitetet under handledning av Michael Kokkolaras, professor vid institutionen för Mechanical Engineering vid McGill universitetet och gästprofessor i professor Ola Isakssons forskargrupp vid Chalmers. Khalil tillbringade tre somrar på Chalmers i ett nära samarbete med Ola Isaksson och doktor Massimo Panarotto samt med doktor Petter Andersson från GKN Aerospace.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Ola_Isaksson_porträtt_500x500.jpg" alt="Ola Isaksson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 20px;width:125px;height:125px" />–    Artikeln är bara ett av flera forskningsresultat sprunget ur ett mycket framgångsrikt samarbete mellan Chalmers, McGill universitet och GKN Aerospace. Vi är mycket glada över att våra resultat från det här givande samarbetet nu också har uppmärksammats av den prestigefyllda ASME Journal of Mechanical Design, säger Ola Isaksson.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Länk till den vetenskapliga artikeln</h2> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span>&quot;Scalable Set-Based Design Optimization and Remanufacturing for Meeting Changing Requirements&quot;</span></span></a><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span><span></span></span></span></a></span></p> <p></p></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Författare </h3></div> Khalil Al Handawi, Mechanical Engineering, McGill University<div>Petter Andersson, Multidisciplinary Design Optimization, GKN Aerospace Engine Systems; Massimo Panarotto, Industrial and Materials Science, Chalmers University of Technology<br />Ola Isaksson Professor, Industrial and Materials Science<br />Michael Kokkolaras Professor, Mechanical Engineering, McGill University<br /></div> <div><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span><span style="display:inline-block"></span></span></span></a><br /></div>Thu, 25 Aug 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/banbrytande-atervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/banbrytande-atervinning.aspxBlandat avfall blir prima plast med banbrytande återvinning<p><b>​Idag återvinns en bråkdel av allt material som skulle kunna bli ny plast. Nu har forskare på Chalmers tekniska högskola visat att kolatomerna i blandat brännbart avfall kan ersätta all fossil råvara för ny plastproduktion. Metoden för återvinning är inspirerad av naturens egen kolcykel och kan eliminera plastmaterialens klimatpåverkan, eller till och med rensa luften från koldioxid. </b></p><b>​<img src="/sv/institutioner/see/nyheter/PublishingImages/HenrikThunman_191004_091.jpg" alt="Henrik Thunman" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>– I avfallet finns tillräckligt med kolatomer</b> för att täcka all global plastproduktion. Genom att använda dessa kan vi frikoppla nya plastprodukter från tillförseln av ny fossil råvara. Drivs processen med förnybar energi får vi dessutom plastprodukter med mer än 95 procent lägre klimatpåverkan än dagens – vilket för hela systemet i praktiken innebär negativa utsläpp, säger Henrik Thunman, professor i energiteknik på Chalmers tekniska högskola och en av författarna till studien som publicerats i Journal of Cleaner Production. <br /><br /></span><div>För att åstadkomma cirkulära kretslopp behöver vi bättre ta vara på de resurser som redan används i samhället. Henrik Thunman och hans forskargrupp vill sätta fokus på en viktig resurs som idag ofta går upp i rök: de kolatomer som finns i vårt avfall, men som idag förbränns eller, i många länder, hamnar på soptippar i stället för att återvinnas. Detta är möjligt med tekniker som utvinner kolatomerna som finns i plastskräp, matavfall, papper och trä för att skapa en råvara som gör det möjligt att tillverka plaster med samma variation och kvalitet som de plaster som idag produceras från fossil råvara.<br /><br /></div> <div><b>800 grader…</b></div> <div>Dagens plaståtervinning kan i bästa fall ersätta 15-20 procent av den fossila råvara som behövs för att täcka samhällets behov av plast. De metoder som forskarna föreslår bygger på termokemiska tekniker och innebär att avfallet hettas upp till mellan 600 och 800 grader och då omvandlas till en gas som efter tillförsel av vätgas kan återskapa plastens byggstenar. Det möjliggör att återstående 80-85 procent av det fossila råvarubehovet kan ersättas.</div> <div>Forskarna bakom studien arbetar med utvecklingen av en termokemisk återvinningsmetod som riktar in sig på att producera en gas som sedan kan användas som råvara i samma fabriker där dagens plastprodukter tillverkas från fossil olja eller gas. Till reaktorerna på Chalmers kraftcentral matas olika sorters brännbart avfall, som gamla plastprodukter, matrester och pappmuggar.<br /><br /></div> <div>− Nyckeln till mer omfattande återvinning är att se på restavfall på ett helt nytt sätt: som en råvara fullpackad med användbara kolatomer. Då kommer avfallet få ett värde, och man kan skapa ekonomiska strukturer för att samla in och använda materialet som råvara i alla delar av världen, säger Henrik Thunman. </div> <div>Principen för processen är inspirerad av naturens egen kolcykel, där växter bryts ner till koldioxid när de vissnat, och koldioxid med hjälp av solen som energikälla och fotosyntesen skapar nya växter. <br /><br /></div> <div>– Vår teknik skiljer sig dock från hur det går till i naturen eftersom vi inte behöver ta omvägen via atmosfären för att cirkulera kolet i form av koldioxid. Alla kolatomer vi behöver för vår plastproduktion finns att hämta i vårt avfall, och kan cirkuleras tillbaka med hjälp av värme och el, säger Henrik Thunman. </div> <div>Energin för att driva sådana processer kan tas från förnybara källor – el från sol, vind och vatten eller genom att elda biomassa – och blir mer energieffektiva än dagens system, visar forskarnas beräkningar. Möjligheten finns också att plocka ut överskottsvärme vid återvinningsprocesserna, vilken i ett cirkulärt system skulle kompensera för den värmeproduktion som idag kommer från förbränning av avfall, samtidigt som koldioxidutsläppen kopplade till energiåtervinning skulle försvinna. <br /><br /></div> <div><b>Kan ersätta fossila råvaror</b></div> <div>Forskningen har bedrivits inom projektet FUTNERC*. Att processen kan fungera har forskarna bevisat i samarbete med plasttillverkaren Borealis i Stenungsund, där de har verifierat resultaten och att råvaran kan användas för att göra plast, och ersätta dagens fossila råvaror. </div> <div>– Vårt mål är att skapa en cirkulär ekonomi för plast. Våra plastprodukter är en nyckel i transformationen till ett hållbart samhälle, därför är det viktigt för oss att stötta forskning som denna. Vi har redan idag projekt som skapar cirkularitet för våra plastprodukter, men det behövs fler lösningar. Därför är vi glada över de här fina resultaten, som kan bidra till att ta oss ett steg närmre målet, säger Anders Fröberg, vd på Borealis AB.</div> <div><br /></div> <div><b>Se filmen om hur återvinningen går till: </b></div> <div>Kort version, 3 minuter: <a href="https://youtu.be/ItzMyG3IKPc"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />100% Recycling of any waste​</a></div> <div>Lång version, 30 minuter: <a href="https://youtu.be/fEPOnl8Q3PA"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Waste – from a problem to a valuable feedstock</a><span></span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2022.132674">Studien Co-recycling of natural and synthetic carbon materials for a sustainable circular economy</a> publicerades i Journal of Cleaner Production och är skriven av Isabel Cañete Vela, Teresa Berdugo Vilches, Göran Berndes, Filip Johnsson, och Henrik Thunman.    </div> <div>Forskarna är aktiva vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>FUTNERC</b></div> <div>Ett femårigt forskningsprojekt som finansieras till hälften av Energimyndigheten och till 25 procent vardera av Borealis och Preem. Projektet har som mål att driva på omställningen inom kemiindustrin för att senast 2050 uppnå netto negativa utsläpp av växthusgaser från raffinaderier och kemiindustrier.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakt:</b> </div> <div>Henrik Thunman, professor i energiteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola,  031 772 14 51, <a href="mailto:henrik.thunman@chalmers.se">henrik.thunman@chalmers.se</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​<strong></strong>Thu, 30 Jun 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/smartare-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/smartare-processer.aspxFörnybara material kräver smartare processer<p><b>​– Vi måste vara ytterst försiktiga med det skogen ger så att varje grön struktur, varje kolatom används på bästa sätt, säger Merima Hasani.Byggnader, förpackningar, kemikalier, läkemedel, textiler och mycket mer. Allt som vi idag producerar med fossila råvaror kan göras av skogsmaterial, vilket kan spela en viktig roll i klimatomställningen. Men det krävs miljövänligare och energieffektivare processer och att vi nyttjar våra naturresurser på ett mer hållbart sätt.  ​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemi_och_Biokemi/Organisk_kemi/k99meme-Merima-Hasani.jpg" alt="Merima Hasani" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><b>För Merima Hasani</b>, forskare och docent inom Skogsindustriell kemiteknik, har skogen alltid varit central. Både för rekreation och som resurs. Nu är hon projektledare för det nystartade bioinnovationsprogrammet Resurssmarta processer – en nationell företagsforskarskola. Målet är att öka kunskapen om kemi- och processteknik för att göra processerna mer energieffektiva och att utnyttja skogsmaterialet bättre.</span><div><br /></div> <div>– Det handlar om att använda skogen resurseffektivare. Strukturerna vi tar ut från skogen idag och omvandlar till papper eller textiler till kläder, de byggstenarna ska vi kunna återanvända för andra material, så att de snurrar runt under väldigt många år. Som forskare är målsättningen att resurserna används på ett hållbart sätt. Ibland kommer man fram till lösningar om att ta ut molekyler från skogen och sedan elda upp dom – det är slöseri med det naturen byggt upp. Att det görs beror på att vi inte satt ett ordentligt pris på det vi använder, säger Merima.</div> <div><br /></div> <div><b>Kärnan till det som idag</b> utgör Merima Hasanis stora intresse som forskare på Chalmers väcktes i unga år hemma i Varberg.</div> <div>– Redan som barn ville jag förstå hur saker och ting är uppbyggda på molekylär nivå. Jag växte upp med en mamma som var kemi- och biologilärare. Men jag var fascinerad av molekyler. Det är på något sätt kärnan till allting. </div> <div>Under gymnasietiden väcktes också intresset för teknik.</div> <div>– Jag kom till insikt om att ska man tillämpa kemi och skapa nya molekyler – då ska man kombinera ihop det med något mer, så jag sökte mig till en utbildning som lät mig koppla samman det med något som var tillämpbart. </div> <div>– När jag tänker tillbaka till 1999 då jag sökte till Chalmers, för att vara riktigt ärlig, då visste jag inte riktigt vad kemiteknik var – men det tillät mig att tillämpa kemi i större skala. Det var så det började.</div> <div><br /></div> <div><b>Hösten 1999 började</b> Merima Hasani studera på Chalmers. I oktober 2010 disputerade hon vid avdelningen för Organisk kemi med avhandlingen ”Chemical modification of cellulose – new possibilities of some classical routes”. Merima hade studerat möjligheter att ge cellulosafibrer ny funktionalitet och därmed skapa förutsättningar för nya eller förbättrade produktegenskaper. För det belönades hon med 2011 års Kompetensutvecklingspris. Samma år gick färden till Österrike och University of Natural Resources and Life Sciences, BOKU, i Wien, som har en ledande forskargrupp inom det aktuella området. 2016 var hon en av  Chalmersforskarna som blev utsedd till Framtiden forskningsledare av Formas. Med det fördjupade hon sin kunskap och arbetet med nya koncept för upplösning och omformning av cellulosa som ett alternativt och miljövänligare sätt att bland annat skapa textila fibrer.</div> <div><br /></div> <div><b>Sedan 2014 är Merima </b>kopplad till Wallenberg Wood Science Center - ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Linköpings universitet och skogsindustrin. Inom centret har man byggt upp djupgående kunskap kring hur trädets beståndsdelar cellulosa, hemicellulosa och lignin kan separeras för att användas i nya material.</div> <div>– Programmet Resurssmart Processer och Wallenberg Wood Science Center kompletterar varandra. Industrin har insett vikten att satsa på båda.</div> <div> – Wallenberg Wood Science Center är väldigt fokuserade på grundforskning mot utveckling av nya material baserade på skogsbiomasa. I Resurssmarta processer fokuserar vi på att bygga upp den kunskapen som behövs för att kunna producera dessa material, säger Merima Hasani.</div> <div><br /></div> <div><b>Processteknisk kunskap</b> i Sverige kring separation och valorisering av skogsbiomassan är världsledande, men det har varit ett stort tapp inom området. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts. Detta uppmärksammades av Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik på Chalmers, Daniel Söderberg från KTH och Torgny Persson, Skogsindustrierna. De tre är nyckelpersonerna, tillsammans med industrin bakom ”Resurssmarta processer”. I januari i år hade företagsforskarskola kickoff med målet att förstärka processteknisk forskning och utbildning i Sverige. Programmet har elva doktorander och postdocs och finansieras av BioInnovation, industrin och akademien. <br /><br /></div> <div><b>Nu har Merima Hasani </b>tagit över stafettpinnen som koordinator. </div> <div>– Hans Theliander och jag har arbetat tillsammans länge, han är en av hjärnorna bakom programmet och har gjort ett stort avtryck, säger hon.</div> <div>Samtliga projekt i <span style="background-color:initial">”Resurssmarta processer” </span><span style="background-color:initial">leds av forskningsledare inom akademin, medan forskningsfrågorna är framtagna tillsammans med industrin. Åtskilliga av projekten<strong></strong> involverar flera olika industripartner. </span></div> <span></span><div></div> <div>– Det är roligt för oss och doktoranderna att arbeta nära industrin och känna på engagemanget som finns, och att deras forskning kan bidra till samhällsnyttan. Inom programmet lägger vi konkurrensen åt sidan för att bygga upp kunskap som alla har nytta av – för att snabbare komma framåt. Då måste vi enas kring de stora forskningsfrågorna, säger Merima.</div> <div><strong></strong><br /></div> <div><b>Vad är det då som tidigare inte varit så smart?</b></div> <div>– Det är framför allt processerna kopplade till förnybara resurser, skogsbiomassan. De ska bidra till att vi hushållar med vedråvaran och med energin på bästa möjliga sätt. Det gäller alltså att tänka till, effektivisera och återanvända.</div> <div><br /></div> <div><b>Med kemi- och processtekniska kunskaper</b> går det att optimera och designa om processerna, göra dem mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Det här handlar om många saker. </div> <div>– Alltså, energifrågan har alltid varit en viktig del i det strategiska tänket kring processutveckling. Den är alltid med i våra diskussioner och analyser. Nu är det viktigare än någonsin. Redan skogsdebatten – innan Ukrainakriget – ställde allt på sin spets. Så återigen. Vi måste vara ytterst försiktiga med det vi får från skogen så att varje grön struktur, med varje kolatom används på bästa sätt. Vi måste se till att så mycket som möjligt kan återanvändas. Resurseffektivitet och cirkularitet är jätteviktigt. Det är den inriktningen vi måste ha i framtiden. Jag ser ingen annan väg, säger Merima Hasani.</div> <div><br /></div> <div><b>Läs mer om: </b></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.bioinnovation.se/resurssmartaprocesser/">Bioinnovationsprogrammet Resurssmarta processer</a></div> <div><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Merima Hasani</a></div> <span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Få ut mer av skogen med bättre processer</a></span><div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Framtidens-forskningsledare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Framtidens forskningsledare​</a></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Framtidens-forskningsledare.aspx"></a>Text: Ann-Christine Nordin<br /></span>​</div>Mon, 20 Jun 2022 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Är-Sveriges-klimatmål-i-linje-med-Parisavtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/%C3%84r-Sveriges-klimatm%C3%A5l-i-linje-med-Parisavtalet.aspxÄr Sveriges klimatmål i linje med Parisavtalet?<p><b>​Detta är en fråga som debatterats på sista tiden. Resultatet beror på hur en räknar när det globala utsläppsutrymmet fördelas mellan länder. I slutänden är det en etisk fråga och politisk avvägning. En ny rapport, av forskarna Johannes Morfeldt, Daniel Johansson och Christian Azar, har kommit fram till följande slutsatser:</b></p><ul><li>​​<span style="background-color:initial">Sveriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet givet att det globala utsläppsutrymmet för koldioxid fördelas jämlikt per person och år.  </span></li> <li>S<span style="background-color:initial">veriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet även om vi också tar historiskt ansvar för våra koldioxidutsläpp från och med någon gång på 1990-talet.</span></li> <li>O<span style="background-color:initial">m Sverige tar ansvar för utsläpp längre tillbaka i tiden innebär det att vi skulle behöva mer ambitiösa mål (än de nuvarande).</span></li></ul> <div><span style="background-color:initial"><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/JohannesM-ChristianA-DanielJ-170x510.jpg" alt="Johannes Morfeldt, Christian Azar och Daniel Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:145px;height:189px" />S</b></span><span style="background-color:initial"><b>varet på frågan </b>som forskarna kommit fram till  beror på vilken rättviseprincip som tillämpas för fördelning av det kvarvarande utsläppsutrymmet.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Avslutningsvis några ord </b>om vetenskapens roll i detta. Vetenskap och forskning är centralt för att räkna ut vilket globalt utsläppsutrymme som finns kvar för att nå ett visst temperaturmål. <br />Men vetenskapen kan inte avgöra vilken fördelningsprincip som är rätt. Hur kvarvarande utsläppsutrymme ska fördelas mellan länder är i grunden en etisk och politisk fråga och inte en fråga som vetenskapen kan avgöra.<br /><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten går att ladda ned här:</b> <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=530543">Nationella utsläppsmål utifrån Parisavtalet och internationella rättviseprinciper – analys av Sveriges territoriella klimatmål</a><br /><br />Rapporten har tagits fram inom ramen för <a href="https://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/morfeldt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Johannes Morfeldt</a>., forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/daniel-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Daniel Johansson</a>, docent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/christian-azar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Christian Azar</a>, professor i Energi och Miljö, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><br /><b>Läs mer</b><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Historien-minska-fossilberoendet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det kan historien lära om att bryta fossilberoendet<br /></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> ”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Billigare-att-na-parisavtalets-mal-med-nytt-raknesatt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">illigare att nå parisavtalets mål med nytt räknesätt</span>​</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/Must-some-countries-do-more-than-others.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Must some countries do more than others?</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/We-must-take-action-instead-of-arguing-how-costly-it-might-be.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />We must take action instead of arguing how costly it might be</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 16 Jun 2022 08:00:00 +0200