electronic waste
​Elektronikavfallet växer snabbt i världen. Om vi både ökar återanvändandet och insamlingen av elektronik så kan avfall, miljöpåverkan samt resursanvändning minska.​ Foto: Pixabay.​​​​​

Gårdagens dator kan bli framtidens guldgruva

​Hur många datorer har du i ditt hem? Flera av oss har troligtvis en mindre ansamling. Smartphones och datorer bjuder på fantastiska möjligheter. Men det finns en baksida för människor och planeten. Sofia Nygård och IT-avdelningen arbetar för att Chalmers ska bli mer hållbart, särskilt när det gäller hårdvaran.
Sofia Nygård– I min egen garderob har jag noll gamla datorer faktiskt. På IT-avdelningen har vi event, återtag, där du även får lämna tillbaka din privata utrustning.  Det har jag utnyttjat. Chalmersutrustning kan man lämna när som helst. Även om jag inte är forskare vet jag att det är viktigt att använda en produkt så länge som möjligt och att sedan återanvända så mycket som möjligt, säger Sofia Nygård, enhetschef på Chalmers IT-avdelning.

På Chalmers används bärbara datorer fyra år i snitt, och de stationära i fem. Samtliga går nästan alltid att återanvända. Här arbetar IT-avdelningen aktivt med återtag. Efter att man samlat in datorerna raderar sedan en firma all data, ominstallerar datorn och tar bort alla märkningar så att man inte kan koppla den till Chalmers. Efter det går den ut på den nordiska marknaden. Slutet är materialåtervinning, de datorer som inte går att återbruka går direkt till återvinning.

– Vi smygstartade med återtag hösten 2018. Det var ett enkelt sätt att kombinera att bidra till Chalmers vision för en hållbar framtid och samtidigt säkerställa att alla våra forskare och lärare har bra utrusning som är funktionell och som är lätt för oss på IT-avdelningen att hantera, berättar Sofia Nygård som är initiativtagaren till återtagen.

– Forskarna ska ha bra utrustning. Men utrustningen Chalmers hade alldeles för dålig och för gammal. För att få forskarna att släppa ifrån sig utrustningen behövde vi hitta ett sätt utan att vi bidrar till skrotberget. Skräcken är att ens dator ska hamna i Afrika och att ett barn står och eldar för att återvinna värdefulla metaller, säger Sofia. Så för att lyckas hantera omsättningen, och det elektroniska avfall som genereras arbetar IT-avdelningen på många olika sätt.

– Det är viktigt att det finns ett aktivt hållbarhetsarbete, både i samverkan med våra leverantörer, de som äger IT-systemen, för att den vägen påverka och ställa krav på branschen, men också för olika partner. Internt på Chalmers är vår ambition att skapa guider för hur vi ska spara våra dokument, företrädesvis i moln och på filservrar, så att det blir enklare att lämna ifrån sig datorn när den dagen kommer, berättar Sofia Nygård och ger exempel.
– Nu tittar vi dels på om Chalmers kan köpa in återbrukade telefoner direkt. Ett exempel på det är smartphones som varit använda i två år. Det spar pengar och koldioxid. Samma sak med skrivare som är återbrukade. Vi medverkar också aktivt i samhällsdiskussionen. Senast i Aktuell Hållbarhet med debattartikeln It-köpare – det är dags att agera

Andra initiativ är:
  • ​Den nystartade plattformen, Chalmers återbrukswebb, reuse.chalmers.se – ett internt blocket, med den stora skillnaden att allt är gratis. Detta här är en del i Chalmers verksamhetsstöds hållbarhetsarbete som bidrar till FN’s globala mål 12, Hållbar konsumtion och produktion​
  • Samarbete med organisationen Closing the loop, som arbetar med cirkulära tjänster. Organisationen är den första som blev godkänd att sköta insamlingen av elektroniskt avfall inom ramen för kravet TCO certified egde. Pengarna som återtagen levererar på Chalmers, bidrar till att Closing the loop kan köpa tillbaka gamla mobiltelefoner från Afrika för återvinning.
– All elektronik i Europa hamnar i slutändan i Afrika på en deponi. Det är den stora grejen. Där kan de inte återvinna materialet, vilket är en hälsofara. När vi först träffade Closing the loop insåg vi att de också kunde hantera gammalt elektronikavfall lokalt på plats som redan skeppats till Afrika. 

Martina Petranikova– Utifrån ett teknologiskt perspektiv så har vi kommit långt, säger Martina Petranikova, docent vid institutionen för Kemi och kemiteknik.
Hennes arbete handlar om hydrometallurgiska processer för att utvinna värdefulla metaller från primära källor som malm, och från sekundära källor som bilbatterier, damm från ståltillverkning, gruvavfall, avfall av elektrisk och elektronisk utrustning etc.
– Vi har gammalt elektroniskt avfall liggandes hemma. Koncentrationen av ädla metaller, som guld, som användes i en dator runt år 2000 kan användas för att producera fem eller sex datorer idag, så vi borde verkligen lämna in de gamla datorerna.

Fördelen med att återvinna material från avfall är att vi redan har det. Vi behöver inte bryta malm för att utvinna metallerna på nytt, vilket sparar på miljön men också på transporter vilket minskar koldioxidutsläppen.

– Jag brukar säga till mina studenter att metaller är fantastiska material. Det spelar ingen roll hur många gånger det återvinns. Gör du det ordentligt och renar metallerna, så behåller de sina egenskaper. Ett exempel är återvunnen aluminium och koppar. Om du använder återvunnet aluminium behöver du bara tio procent av energin för produktionen jämfört med produktion som sker från malmen.

Martina Petranikova ser också utmaningar för samhället. Eftersom vi har massor av personuppgifter lagrade i vår gamla elektroniska utrustning så är det viktigt att utveckla ett system som gör det säkert för kunderna att lämna in datorerna. En positiv utmaning är att vi inte behöver stora mängder avfall för att få detta lönsamt.
Så vi behöver ett cirkulärt system för att få hållbarare ekonomi och produktion. Idag finns redan ett nätverk och en infrastruktur för hur elektroniskt avfall hanteras. Men effektiv insamling av avfallet är fortfarande det viktigaste steget i hela värdekedjan, avslutar hon.

Text: Ann-Christine Nordin






​​​

Sidansvarig Publicerad: må 14 jun 2021.