Granskog
FibRe är ett Vinnova-finansierat centrum med två akademiska parter, Chalmers och KTH, samt ett tjugotal industriella företag och offentliga organisationer. Målet är att bygga en gedigen kompetens för att kunna möjliggöra en omställning från fossilbaserade termoplaster till helt biobaserade motsvarigheter. ​Foto: Gustav Gullstrand/Unsplash.​​​

Med rötterna i skogen utvecklar hon framtidens material

Anette Larsson ser styrkan i att arbeta tvärvetenskapligt. Hon är professor i Farmaceutisk teknologi och föreståndare för kompetenscentret FibRe, där akademin och näringslivet ska hitta synergier och utveckla framtidens material från skogen. Till största delen handlar det om att ersätta fossila råvaror med förnyelsebara.
 
– För att lösa riktigt svåra utmaningar behöver ett universitet en väv av olika kompetenser, personer med djup och bredd i sin forskning och förmågan att använda kunskapen – men vi måste också ha folk som är intresserade av att lösa vardagsproblem.
Här bidrar Chalmers styrkeområdena och de olika centren till nya och gränsöverskridande samarbeten inom en mängd områden. De attraherar också unga forskare, till exempel via Chalmers stora utlysningar som drar till sig kompetens från hela världen.

– I början betalar inte gränsöverskridande samarbeten tillbaka direkt eftersom man har olika perspektiv och talar olika språk, så det premieras inte alltid. Men i förlängningen är det kanske det bästa sättet för att lösa stora samhällsutmaningar, säger Anette Larsson, när vi ses för att prata om det nystartade kompetenscentret FibRe.

FibRe är ett Vinnova-finansierat centrum med två akademiska parter, Chalmers och KTH, samt ett tjugotal industriella företag och offentliga organisationer. Målet är att bygga en gedigen kompetens för att kunna möjliggöra en omställning från fossilbaserade termoplaster till helt biobaserade motsvarigheter.
Det som idag utgör hennes stora intresse som forskare, har delvis sitt ursprung i miljön hon växte upp i. Anette Larsson kommer från en liten by – Hackvads socken i Närke.
– Min uppväxt har nog påverkat hur jag agerar. Det fanns en omtanke i byn. Mamma och pappa var bönder, så min bakgrund är inte akademisk, berättar Anette Larsson, som var bland de första att lämna byn för högre studier. 
År 1986 gick färden gick till Chalmers och programmet Kemi och kemiteknik. Nio år senare disputerade hon inom området Fysikalisk kemi med doktorsavhandlingen DNA Electrophoresis: Optical Probing and Microscopic Imaging to Understand Separation Mechanisms.​ Sedan fortsatte resan ut till industrin och Astra Zeneca för att sedan återvända till Chalmers 2003.

– Min forskning handlar om material från naturen. Det tycker min pappa är bra och han tyckte att det var extra roligt när min Wallenbergdoktorand Roujin Ghaffari och jag kom hem och tog ner en gran som doktoranden skulle studera. Det är lite speciellt att veta var trädet vuxit och sedan studera det. 

Att titta på skogen utifrån forskningen och nyttiggörandet är en del av arbetet på Chalmers. Här kan det bland annat handla om nya läkemedel, ersätta fossila material som plaster och textilier med förnyelsebara.
Anette Larsson är också aktiv inom scouterna, där gemenskapen och samspelet med naturen och träd är starkt. Träd är viktiga både där de står och vad det blir av dem och andra grödorna sedan. 

– Det finns många intressenter inom FibRe. Den gemensamma samhällsutmaningen vi vill möta är att på lång sikt fasa ut de fossila produkterna och att minska koldioxidavtrycket, säger Anette Larsson. För att göra detta krävs kompetens.
Inom centret, som startade 2020, samverkar akademin med industrin. 
– För att det här ska bli verklighet behöver vi ha med den kompetens som industrin besitter och viktiga industriella aspekter på uppskalning. Idag har jag haft möte om Nouryon, Stora Enso, Chalmers och KTH om vår omvärldsanalys. När vi ser oss om så vi hittar ingen som håller exakt på med det vi gör, säger Anette Larsson som också framhåller samarbetet med KTH. 
– Hälften av forskarna kommer därifrån, och tillsammans bidrar vi med kompetens som behövs för att nå våra mål.

En stor anledning till att FibRe kunde bildas var bland annat Chalmers och KTH:s långvariga samarbete inom Wallenberg Wood Science Center.
– Vi kände varandra, och litade på varandra, så då var det bara hugga i och säga: ”Nu kör vi”, säger Anette Larsson.

Sverige satsar mycket på att utforska cellulosa, hemicellulosor och lignin som finns i stora mängder i trä och växter. Idag är mer än 90 procent av alla plastmaterial fossilbaserade. Forskningen inom FibRe fokuserar på att undersöka och ta fram kunskap som kan bidra till att ersätta fossilbaserade termoplastiska material med lignocellulosamaterial som har modifierats minimalt. 
– Vårt långsiktiga mål är att skapa cirkulära material med samma formfrihet och bearbetningsmöjlighet som med termoplaster. Vi försöker tänka efter innan vi designar nya material: vad ger en stor påverkan – kan vi göra det med mindre energi och med mindre kemikalier? Det här är komplext, säger Anette Larsson. Forskarna använder en rad avancerade tekniker såsom röntgen och neutroner spridningstekniker, och nya sätt att kemisk modifiera ved- och vetehalmsfibrer.
Ibland när man lyssnar på debatten så låter det som om skogen ska räcka till allt.
– Just nu tar vi ut mindre skog än vad tillväxten av skog är i Sverige. Man skall dock ta ut skogsråvaror med huvudet i behåll och inte glömma naturvärdena eller missköta naturen, säger Anette Larsson.

Fakta härdplast och termoplast
Det två huvudgrupperna bland de många olika plastmaterialen är härdplast och termoplast. Härdplast kan inte smältas ned eller formas om efter att den har tillverkats. Ofta använder man härdplast tillsammans med glas- eller kolfiber för större konstruktioner, såsom båtar eller segelflygplan.
Termoplast kan, till skillnad från härdplast, både smältas ned och formas om efter tillverkning. Termoplast är vanligare och några exempel på produkter av termoplast är plastpåsar, plastflaskor, glasögonbågar och mobilskal.
Källa: Kemikalieinspektionen

Läs mer:


Chalmers styrkeområden
  • ​Genom styrkeområdena samlar Chalmers kompetens på tvärs över institutionerna för att, i nära samarbete med industri och samhälle, ta sig an globala och komplexa samhällsutmaningar.
  • Chalmers har sju tvärvetenskapliga styrkeområden – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Hälsa och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion och Transport.
    Anette Larsson tidigare varit Vice styrkeområdesledare för Produktion. 
  • Styrkeområdenas samlade medel uppgår till drygt 200 miljoner kronor om året.
  • Styrkeområdena fungerar som ingång för samverkan med Chalmers och är även bas för Chalmers strategiska samverkansavtal med industrin. I dagsläget finns avtal med ABB, CEVT, Ericsson, Göteborg Energi, Göteborgs Stad, HSB Living Lab, IKEA, IVL Svenska Miljöinstitutet, Nouryon, Preem, RISE, Saab, Stora Enso, Volvo Cars, Volvokoncernen.
  • Styrkeområdena är också bas för Chalmers engagemang i stora testanläggningar.

Text: Ann-Christine Nordin


Sidansvarig Publicerad: to 26 jan 2023.