Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 28 Feb 2021 07:06:29 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxTillgänglighet i fingerfärdighetsbrädspel<p><b>Är det möjligt för spelare med fysiska handikapp att spela fingerfärdighetsbrädspel? Spelforskaren Michael Heron tror det. Han vill utveckla en app som skapar en virtuell modell av spelet, och låter alla spela tillsammans utifrån sina förutsättningar.</b></p><div>Michael Heron är universitetslektor i interaktionsdesign (spel och grafik) vid Institutionen för data- och informationsteknik. Hans forskningsintressen är tillgänglighet, spel och i synnerhet tillgänglighet i spel. Utifrån det intresset driver han en forskningsblogg, <a href="https://www.meeplelikeus.co.uk/">Meeple Like Us</a>, där en sektion behandlar tillgänglighet hos brädspel och har granskat närmare 250 titlar under åren.   <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Dexterity%20board%20games/Michael_Heron.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Michael Heron" style="margin:5px;width:287px;height:160px" />– I det projektet lade jag märke till att nästan alla typer av spel har minst <em>ett</em> spel som fungerar för varje kategori av tillgänglighet, men att det inte finns något fingerfärdighetsspel som fungerar för personer med fysiska hinder. Fingerfärdighetsspel är de som involverar att snärta delar, stapla delar, plocka bort delar utan att rubba andra, eller att träffa delar med andra delar.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">En digital modell av spelet</h2></div> <div>Som en av många ansökningar föreslog Michael Heron för <a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a> att testa en sorts &quot;digital brygga&quot; för att handikappade spelare ska kunna spela fysiska spel tillsammans med sina vänner.</div> <div> – Det kommer att fungera såhär – en eller flera personer har det fysiska spelet uppställt så att de kan spela. Någon med ett fysiskt funktionshinder har en app i mobilen. Det fysiska spelet spelas som vanligt, men sensorer runt spelbrädet bygger upp en virtuell modell av uppställningen – var pjäserna är, hur de passar in på brädet och så vidare. När turen kommer till den handikappade spelaren går hen till den virtuella modellen i appen och väljer vilken rikting och vilken kraft hen vill applicera på en pjäs i spelet. </div> <div><br /></div> <div>Metoden för att välja rikting och kraft behver göras på ett lekfullt sätt, så appen ska innehålla ett antal olika tekniker som redan har testats i andra typer av tv-spel. En snärt på skärmen, att dra som i ett gummiband, trycka och hålla ner för att bygga upp kraft är några exempel. Resultatet visas i den virtuella miljön och de fysiska spelarna kan ändra uppställningen på brädet enligt det.  <br /></div> <div>– I förlängningen planerar jag för att pjäserna ska flyttas automatiskt på brädet genom någon spännande kombination av robotar, drönare och magneter. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Michael Heron, Universitetslektor<br />E-postl: <a href="mailto:heronm@chalmers.se">heronm@chalmers.se<br /></a></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information </h2></div> <div>Om projektet<br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899">https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899</a></div> <div><br /></div> <div>Bloggen &quot;Meeple like us, the home of meeple centered design&quot;<br /></div> <a href="https://meeplelikeus.co.uk/"><div>https://meeplelikeus.co.uk/</div></a><div><br /></div> <div><a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a><br /></div></div> Sun, 28 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Titta-pa-webbinariet-Materials-for-health.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Titta-pa-webbinariet-Materials-for-health.aspxTitta på webbinariet Materials for health<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Materials for Health. Webbinariet hölls den 25 februari, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Material</b></p>​<a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Health/0_c67wpmkf" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​</a><span style="background-color:initial"><a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Health/0_c67wpmkf">Ta del av webbinariet på Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Health</a><br /><br /></span><div><div><span style="font-weight:700"><a href="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/Sidor/Tandem-Webinar-Materials-for-health.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Program:</a></span></div> <div><ul><li>Moderator: Maria Abrahamsson, Director of Materials Science Area of Advance </li> <li>B<span style="background-color:initial">ioink Design for Printing of Unified, Multi-material Constructs, Sarah Heilshorn, Professor of Materials Science and Engineering and, by courtesy, of Bioengineering and of Chemical Engineering, Stanford University.</span></li> <li>M<span style="background-color:initial">aterials preventing biomaterial associated infection. Martin Andersson, Professor of Chemistry and Chemical Engineering, Applied​ Surface Chemistry.Chalmers University of Technology.</span></li></ul></div></div> Sun, 28 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxPardoktorander ska lösa vårdens utmaningar<p><b>​Forskning i gränslandet mellan teknik och hälsa blir allt viktigare. Nu har Chalmers och Sahlgrenska akademin tillsammans startat ett nytt samarbete, där forskare i par ska lösa vårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">I takt med att vår befolkning ökar och blir allt äldre, och sjukdomar som tidigare var dödliga numera kan botas eller bli kroniska, står vården inför stora utmaningar. Ny teknik kan stötta och ge lösningar, och teknik med fokus på hälsa utvecklas också i rask takt. Samtidigt prioriteras samverkan mellan hälso-/sjukvård och ingenjörsvetenskap allt mer. Chalmers har idag en rad samarbeten inom både forskning och utbildning med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Arbetar i par</h2> <div>Den nystartade forskarskolan Gothenburg Research School of Health Engineering är ett nytt sätt att tackla sjukvårdens utmaningar. Doktorander från Sahlgrenska akademin och Chalmers ska arbeta i par – en från varje lärosäte. Tillsammans ska de lösa problem som identifierats av sjukvården. Initiativet finansieras till del av Västra Götalandsregionen.</div> <div>– Vi är väldigt glada att vi nu utvidgar vårt samarbete genom pardoktorander, som möjliggör för doktorander i medicin och i teknik att arbeta gemensamt med viktiga forskningsfrågor. På Chalmers är vi mycket intresserade av att utveckla teknik som kan hjälpa sjukvården möta framtida utmaningar, och vi ser dessutom att ett nära samarbete med såväl sjukhuset som Sahlgrenska akademin stärker vår kompetens och gör oss till ett ännu mer attraktivt val för forskare och studenter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.</div> <div>Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin, pekar på att lärosätena nu tillsammans utbildar en ny typ av forskare och experter, med goda kunskaper inom såväl hälsa och medicin som teknik:</div> <div>– Detta gör det möjligt att öka de tvärdisciplinära samarbetena inom många olika forskningsområden, vilket i sin tur ökar förutsättningar att adressera hälsoutmaningar och specifika frågeställningar inom sjukvården där den tekniska kompetensen blir allt viktigare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Först ut: förbättrad bildanalys<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Malin-Barman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br /></h2> <div>Malin Barman, forskare på Biologi och bioteknik, är Chalmers koordinator för den nya forskarskolan. Även hon jobbar i en parkonstellation; på Sahlgrenska akademin finns Justin Schneiderman, också han forskare och koordinator.</div> <div>– Doktoranderna på sjukhussidan arbetar som läkare på halvtid, och forskar på halvtid. Våra doktorander forskar däremot på heltid, berättar Malin Barman.</div> <div>– De första projekten är inom området medicinteknik, och handlar om förbättrad bildanalys. Med hjälp av AI utvecklas nya bildanalytiska programvaror som gör det möjligt att identifiera tecken på exempelvis begynnande hjärt-/kärlsjukdom. Tanken är att vi över tid ska utöka och utveckla forskarskolan för att omfatta exempelvis bioteknik och dataanalys, samt applicera AI på fler områden. Vi ser att det finns många forskningsfrågor som skulle tjäna på nära samverkan.<br /><br /></div> <div>Forskarskolan har som övergripande mål att öka samarbetet och kontaktytorna. Men det handlar också om att forma en breddad forskarkompetens; individer som befinner sig i skärningspunkten mellan hälsa och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Justin-Schneiderman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br />teknik, och kan förstå och ”prata med” båda disciplinerna. För att åstadkomma detta har varje doktorand handledare på båda lärosätena, och de ska hålla föreläsningar för varandra för att lära ut sina kompetenser. De läser också en kurs tillsammans; en seminarieserie som omfattar gränsöverskridande ämnen som etik, innovation, nyttiggörande och AI.</div> <div>– Seminarieserien är öppen även för andra doktorander som forskar inom hälsoområdet, tipsar Malin Barman.</div> <div>Ett uttalat syfte för seminarieserien är att ge tid och möjlighet för nätverkande mellan forskare från olika discipliner. De ska göra grupparbeten tillsammans, men även få chansen att dela erfarenheter och kompetenser i mer inofficiella sammanhang, som över lunch eller fika.</div> <div>– Nu hoppas vi på stort intresse från såväl Chalmers som Sahlgrenska akademin!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning som kommer till nytta</h2> <div>Fördelarna med att delta i forskarskolan är många, menar Malin Barman. Chalmersdoktoranderna kommer att få ökad kunskap om hur forskning och innovation bedrivs inom sjukvården, och vilka utmaningar som finns. De kommer också lära sig mer om organisation och struktur inom hälso-/sjukvård, och få en ökad medicinsk kunskap. För Chalmers blir initiativet ett sätt att få ytterligare input från sjukvården, för att säkerställa att forskarna fokuserar på rätt frågeställningar och använder sin kompetens på ett sätt som kommer till nytta.</div> <div>– Vi stärker utan tvekan vår kompetens inom hälsoområdet. Dessutom får vi en tydlig koppling till nyttiggörande av vår forskning; vi kan göra tekniska lösningar som snabbare kan implementeras inom vården, avslutar Malin Barman.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta: Om seminarieserien inom Gothenburg Research School of Health Engineering</strong></div> <div>Seminarieserien inom området hälsa och teknik startar i februari 2021. Syftet är att ge doktorander en fördjupning inom områden som kopplar samman hälsa och teknik, som innovation, nyttiggörande, etik och AI. Kursen ger tre högskolepoäng och planen är att den ska ges fortlöpande varje år.</div> <div>Seminarieserien omfattar drygt 10 seminarier, cirka ett per månad, som hålls av både externa och interna föreläsare med expertkunskap inom respektive område.<br /><br /></div> <div>Målet är att doktoranderna efter avslutad kurs ska:</div> <div>• ha fått ett vidgat perspektiv och förståelse för hur den egna forskningen kan nyttiggöras och spridas. </div> <div>• få en större förståelse för hur AI och medicinsktekniska lösningar kan vara till hjälp inom hälso- och sjukvård.</div> <div>• kunna identifiera och diskutera etiska aspekter av sin forskning.</div> <div>• känna till hur man går till väga för att omsätta resultat från forskningsprojektet till nyttiggörande. </div> <div><div>• demonstrera och diskutera sitt forskningsprojekt med centrala aktörer och intressenter utifrån nyttiggörande- och innovationsperspektiv.</div> <span style="background-color:initial"><div>Seminariekursen är obligatorisk för doktorander vid Gothenburg Research School of Health Engineering men öppen för övriga doktorander som jobbar inom teknik och hälsa, på Chalmers så väl som Sahlgrenska akademin. Vid frågor, kontakta <a href="mailto:malin.barman@chalmers.se">Malin Barman</a>.</div></span><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Tre frågor till Roman Naeem, Chalmersdoktorand i </span><span>Gothenburg Research School of Health Engineering​:<br /></span></h2></div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Artificiell intelligens använder idag oftast så kallad djupinlärning (Deep Learning), en metod som har utvecklats till att vara långt bättre än alla tidigare metoder. Deep Learning-modeller tränas vanligtvis upp genom så kallad övervakad inlärning, på engelska Supervised Learning. Då krävs stora datamängder, med tillräckliga variationer, så att programmet kan lära sig att utläsa intressanta avvikelser och ge resultat som kan användas i<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Roman_Naeem_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:288px" /><br />vården. Men när man arbetar med medicinsk avbildning – som MRI, CT-bilder och ultraljud – kan uppmärkning av stora mängder data ta mycket lång tid, och det är också väldigt dyrt eftersom man behöver högutbildad personal för att gå igenom bilderna och kategorisera dem. Ett sätt att komma runt detta är så kallad Semi-supervised Learning, SSL, och det är det jag forskar på.<br /><br /></div> <div>Som namnet antyder använder SSL bara till viss del övervakad inlärning och den begränsade mängd kategoriserad data som vi har, och fokuserar istället mer på icke etiketterad data som finns tillgänglig för att träna upp modellerna. Mer specifikt arbetar jag med att utveckla algoritmer som använder SSL för att analysera CT-bilder från cirka 30 000 individer. Bilderna kommer från en befolkningsstudie där flera svenska sjukhus deltog. Genom att analysera bilderna hoppas vi kunna hitta och lokalisera åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och det kan hjälpa oss att bättre förutsäga risk för hjärtinfarkt.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka delar av din forskning ser du som extra utmanande?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Datorseende, som SSL, har blivit väldigt intressant på senare år och det görs mycket forskning inom området. Det mest utmanande för mig just nu är att hålla koll på all ny forskning, och hålla mig uppdaterad på det senaste som publiceras så att jag kan inspireras av det, ta in nya idéer och förbättra min egen forskning.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka fördelar ser du i att vara del av GRSHE?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Det finns många fördelar! Men den allra största är nog att vara del av en tvärdisciplinär grupp, vilket gör det lättare för mig att lära mig mer om den verklighet där mitt arbete ska användas. Mina kollegor, koordinatorer och handledare på GRSHE är också fantastiska tillgångar för mig när jag utvecklar min forskning.<br /><br />Text: Mia Malmstedt, Elin Lindström</div> <div>Foto av Malin Barman: Chalmers</div> <div>Foto av Justin Schneiderman: Malin Arnesson</div> <div>Foto av Roman Naeem: Siri Norelius<span></span></div> <div>Foto, röntgenbild: Pixabay</div>Mon, 15 Feb 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxBra ventilation kan bidra till minskad smitta<p><b>​– Det hade varit roligt att säga att det behövs avancerad teknik för att bemästra viruset men det handlar mer om att kunnigt folk ser till att ventilationen fungerar efter de riktlinjer som gäller, säger Lars Ekberg, adjungerad professor i inneklimatteknik på Chalmers.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Allt vi gör som individer</b>, tvättar händerna, håller fysiskt avstånd, är hemma när vi är sjuka, medverkar till minskad smittspridning. Till det kan vi också addera bra ventilation, framför allt i byggnader som samlar människor. Och är inte ventilationen tillräckligt bra är rådet: Vädra ut med ett ordentligt tvärdrag. Det är Lars Ekberg som lyfter detta. Han har mer än 20 års erfarenhet av inomhusklimat och byggnaders energianvändning, som konsult på CIT Energy Management och adjungerad professor vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Arbetet omfattar bostäder, kontor, skolor och mer krävande tillämpningar inom läkemedelsindustrin, vid biotekniklaboratorier samt i museer och teatrar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/L.Ekberg-(002).jpg" alt="Lars Ekberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Våren 2020 när pandemin var ett faktum</b> fick Chalmers styrkeområden förfrågningar om stöd till aktiviteter för att stötta samhället med forskningsrelaterade insatser. En av forskarna som hörde av sig var Lars Ekberg. Han ville bidra till att bygga upp kunskap om hur man väsentligt kan minska risker för spridning av SARS-CoV-2 och andra smittoämnen i inomhusmiljöer. Fram till dess hade Lars Ekberg och andra forskare som undersökt ventilation gjort det ur ett komfortperspektiv snarare än hälsoperspektiv.<br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi är bra på att mäta luftburna partiklar. Vi kan mäta bakterier och svampsporer själva, liksom fordonsavgaser och förbränningspartiklar, men att mäta virusförekomst är svårt. Så vi insåg snabbt att vi måste etablera samverkan med virologer som kan mäta exempelvis virusets arvsmassa, RNA. Därför tog vi kontakt med ett forskarlag i Lund som var tidiga med att mäta virus. Både i Sverige och utomlands har luftprover på vårdavdelningar med covidpatienter visat sig innehålla virus. Man har till och med funnit spår av virus i proverna tagna långt upp i ventilationssystemets frånluftskanaler. Detta är tydliga tecken på att SARS-CoV-2 är luftburet, säger Lars Ekberg.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Förra året exploderade litteraturen</b> fullständigt på temat smittspridning, kopplat till inomhusluft. Det här projektet gav Lars Ekberg möjlighet att gå igenom och sammanfatta en hel del av det publicerade materialet inom området, framförallt det om vilka faktorer som inverkar på smittspridning inomhus, till exempel luftfuktighetens inverkan. </div> <div>– Flera studier visar också att viruset SARS-CoV-2 kan vara luftburet. Även om risken för smitta är störst vid närkontakt med en sjuk människa som hostar, kan ventilationen spela en viktig roll för att motverka långväga smittspridning i huset. Så jag har sammanfattat förslag till åtgärder som publicerats på olika håll, i Sverige och i andra delar av världen, säger Lars Ekberg.</div> <div>Huvuddelen av publikationerna visar att luftfuktighet spelar liten roll. Fuktigheten kan begränsa smittspridningen men då måste man kanske upp till över 35 grader Celsius, och 80 procent luftfuktighet för att motverka smitta. <br /><br /></div> <div><b>– Inget av detta är rimligt i vårt klimat.</b> Förutom att inneklimatet skulle upplevas som mycket oangenämt skulle byggnaderna förstöras. I grunden är det inte konstigt och svårt. Ett viktigt råd är att säkerställa att ventilationen fungerar enligt gällande myndighetskrav. Det är jättebra att öppna fönstret och vädra ut framför allt i lokaler som används av många människor. Vädra ut innan nästa gäng kommer, säger Lars Ekberg.</div> <div>De förslag till åtgärder Lars Ekberg ger återfinns i rapporten &quot;Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air&quot;. </div> <div>Rapporten innehåller också en beräkningsmodell avsedd att vara ett hjälpmedel vid riskbedömningar. Den sammanfattar också råd och riktlinjer både från myndigheter och branschorganisationer i Sverige och internationellt.</div> <div>I projektet har Lars Ekberg också gått igenom de råd som svenska myndigheternas ger.</div> <div>– Här kan man se att det är stor skillnad mellan informationen från de olika myndigheterna. Arbetsmiljöverket var tidiga med att betrakta smittan som luftburen och menar att man bör se över ventilationen, framförallt i lokaler för allmänna ändamål där människor som normalt inte möts kommer i kontakt med varandra, som arbetsplatser, undervisnings- och affärslokaler.</div> <div>Ytterligare ett konkret resultat av projektet är att Chalmers nu medverkar, tillsammans med forskare från hela Norden och de Baltiska länderna, i expertgruppen, Nordiska Ventilationsgruppen, NVG. <br /><br /></div> <div><b>– Det övergripande målet</b> är att bidra till riktlinjer och operativa förfaranden för att bättre hantera beredskapen för framtida epidemier, relaterat till SARS-CoV-2-pandemin, och skydd av individer mot överföring av smittoämnen i våra samhällen, säger Lars Ekberg.</div> <div>I samband med pandemin tog de båda ledamöter i NVG, forskarna Olli Seppänen, Aalto University och Pawel Wargocki, Technical University of Denmark DTU, kontakt med forskare i Norden som resulterade i ett öppet brev: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar.<br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Idén till det öppna brevet var att kunniga forskare inom inomhusklimat-, och ventilationsområdet skulle påtala vikten av ventilationens betydelse. Då var myndigheternas uppfattning att COVID 19 inte var en luftburen smitta utan enbart smittade vid närkontakt, säger Lars Ekberg och sammanfattar de åtgärder som behövs för att minska smittan i inomhusmiljöer:</span><br /></div> <div>– Fastighetsägare bör anstränga sig för att skapa ventilation som fungerar som den ska.</div> <div>En bra tumregel är att varje person i en lokal behöver åtminstone 10 liter ventilationsluft per sekund. Man bör anstränga sig för att uppfylla det.</div> <div><br /></div> <div><strong>– Det som kräver lite extra är ventilationen </strong>i exempelvis affärslokaler eller vårdcentraler. Det vill till att det finns en kunnig person som vet vad som anses vara bra och hur funktionen ska kontrolleras. Det är inga konstigheter, men man måste kunna ventilationstekniken och veta hur den fungerar tillsammans med bygganden och verksamheten som ett system. Så det kan behövas en kompetenshöjande insats.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT</b></div> <div><div><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">Öppet brev. Scanvac: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar</span></a><br /></div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Corona%20rapid%20action_Ekberg_v1.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air​</a><br /><div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">In</span><span style="background-color:initial">satser och expertis kring corona/covid-19</span></a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Undersöker coronavirusets överlevnad i luft</a></div></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 03 Feb 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-nanovapen-mot-antibiotikaresistenta-bakterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-nanovapen-mot-antibiotikaresistenta-bakterier.aspxNytt nanovapen mot antibiotikaresistenta bakterier<p><b>Nanopartiklar som laddas med grafenflagor och antibiotika. Det antibakteriella nanovapnet är målet för ett nytt nordiskt forskningsprojekt som koordineras av professor Ivan Mijakovic vid Chalmers. Förhoppningen är att kunna leverera nästa generations behandling mot antibiotikaresistenta bakterier. ​</b></p><p class="chalmersElement-P"><span></span><span>B</span><span>akteriella infektioner som inte går att behandla på grund av antibiotikaresistens är ett ökande och akut globalt problem. Mer än 700 000 människor världen över dör varje år på grund av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>I ett värsta scenario presenterat i en FN-rapport 2018 kan vi − om inga åtgärder vidtas − nå ett läge kring år 2050 där dödstalen på grund av dessa infektioner stiger till 10 miljoner per år. Då det tar tid att utveckla nya antibiotika, och dagens antibiotika snabbt minskar i effektivitet, behövs innovationer inom området snarast. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Behandling mot antibiotika​resistenta stafylokocker​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/IvanMijakovic_180327_340x400.jpg" alt="Ivan Mijakovic" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:240px;height:278px" />− Det är nu vi forskare har möjlighet att mobilisera oss och försöka ta oss an det som kommer att bli ett stort hot mot mänskligheten inom ett decennium eller två. Traditionellt tänker vi ofta att lösningen är att hitta nya antibiotika, men vi måste tänka bredare än så och försöka hitta metoder och behandlingar som inte bara baseras på antibiotika, säger <strong>Ivan Mijakovic</strong>, professor i systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, som är koordinator för det nya nordiska projektet.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Forskningsprojektet, som ska löpa över tre år, fick 15 miljoner kronor i anslag från <a href="https://www.nordforsk.org/sv">Nordforsk</a> i januari 2021. Fokus är behandling mot methicillinresistenta <em>Staphylococcus aureus</em> (MRSA), som bland annat kan orsaka kroniska hudinfektioner och sepsis (blodförgiftning). </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>MRSA kan även infektera inre vävnader och organ, till exempel hjärtmuskulatur och lungor, och kan växa på olika sorters implantat som används inom sjukvården. MRSA-infektioner sprids lätt i sjukhusmiljö och innebär stort lidande hos de drabbade. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Tre etablerade tekniker kombineras på nytt sätt<br /></span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Idén bakom projektet är att kombinera tre redan etablerade tekniker på ett helt nytt sätt för att skapa ett nytt slags system för leverans av läkemedel i kroppen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Nanopartiklar av metall, grafenflagor och antibiotika har alla var för sig har antibakteriella egenskaper. Kombinerade skulle de kunna tränga igenom den bakteriella biofilm som bildas vid infektion och leverera antibiotikan direkt till det område där den behöver vara verksam. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Biofilm är det skyddande tjocka lager av bakterier och den klistriga substans de utsöndrar när de fäster vid en yta och börjar föröka sig. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Grafenflagor kan skära sönder och döda bakterier​</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/A%20Yurgens%201_340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="AUgust Yurgens" style="margin:5px 10px;width:240px;height:282px" />Chalmers är ett av de världsledande universiteten inom forskningsområdet grafen. Idén om att använda grafen vid medicinsk behandling är relativt ung, men har stor potential. <strong>August Yurgens</strong> är professor på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap vid Chalmers. Hans forskargrupp utvecklar processen där nanopartiklarna täcks av vertikala grafenflagor. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− Vassa kanter av grafenflagor som placeras vertikalt på en yta fungerar som små knivar och kan skära igenom membranet hos celler av en viss storklek, det har <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspx">forskning från Ivan och andra forskare vid Chalmers redan visat</a>. Små bakteriella celler dör när de kommer i kontakt med de vassa grafenflagorna, medan humana celler som är mycket större inte påverkas. På dessa grafenflagor ska läkemedelsmolekylerna bindas in för transport djupare in i den infekterade vävnaden. Antibiotikan kommer sedan att släppa från grafenspikarna successivt och agera på plats, </span><span style="background-color:initial">säger August Yurgens och förklarar:</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Eftersom vissa kemiska ämnen som används som läkemedel är inte är lösliga i vatten, som vår kropp består till stor del av, måste vi hitta andra sätt att transportera dem in i kroppen. De grafentäckta nanopartiklarna </span><span style="background-color:initial">skulle kunna vara en lösning på det problemet.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Hans forskargrupp har redan testat att växa grafen på kiselnanopartikar med gott resultat. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span>Men vi står inför vissa utmaningar eftersom nanopartiklarna är runda och bör täckas jämn med grafengflagor för bästa resultat. Vi har flera idéer om hur vi ska kunna lösa det, säger han.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Gröna nanopartiklar och nya läkemedel</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Övriga nordiska partner är <a href="https://www.biosustain.dtu.dk/">DTU</a> i Danmark och forskningsinstitutet <a href="https://www.sintef.no/en/">Sintef​</a> i Norge. Forskargruppen vid DTU ska leverera de så kallade gröna nanopartiklarna. De produceras från växt- eller bakterieextrakt för att göra produktionen så miljövänlig som möjligt. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Forskarna på SINTEF utveklar nya läkemedel med antibakteriell effekt, som i detta projekt ska bindas till de grafenklädda nanopartiklarna. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;En mekanism som kan fungera mot MRSA&quot;​</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Ivan Mijakovics grupp kommer att testa de nya nanovapnens avdödande effekt på bakteriell biofilm. Ivan Mijakovic betonar att även om deras försök blir framgångsrika finns en del hinder som måste överstigas innan behandling av patienter blir aktuellt.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Grafenbaserad nanoteknologi för medicinsk behandling är ännu inte tillåtet inom EU. Men det pågår kliniska försök för att ta fram säkra behandlingsmetoder inom området − eftersom det finns många projekt med stor potential. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− Sådana här behandlingar tar ju vanligtvis decennier att utveckla och få godkända. Eftersom vi tror att vi har hittat en mekanism som kan fungera mot MRSA och andra farliga patogena bakterier är det viktigt att vi agerar nu, säger han. ​</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Läs mer: </strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspx">Spikar av grafen kan döda bakterier på implantat</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspx">Grafitnanoflagor förebygger infektion</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span style="font-size:14px"><br /></span></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 02 Feb 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-dirigerar-genernas-motiv-livets-konsert.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-dirigerar-genernas-motiv-livets-konsert.aspxSå dirigerar genernas motiv &quot;livets konsert<p><b>​Den genetiska koden styr inte bara vilka proteiner cellen tillverkar, utan bestämmer också till stor del hur mycket. Den banbrytande upptäckten om allt biologiskt liv har systembiologer på Chalmers gjort genom att utnyttja superdatorer och artificiell intelligens, AI. Deras forskningsresultat, som i förlängningen även kan kasta nytt ljus över cancergåtan, publicerades nyligen i Nature Communications. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Att DNA-molekylen innehåller instruktioner för de olika proteiner som cellerna tillverkar har varit känt ända sedan den långa dubbelspiralen identifierades som livets informationsbärare i mitten av förra seklet.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Men vad som avgör i vilken mängd ett visst protein ska tillverkas har länge varit oklart. Mätningar har visat att en enda cell kan innehålla allt ifrån ett fåtal &quot;beställda&quot; molekyler av ett visst protein upp till flera tio tusentals.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Forskningen om vad som styr detta så kallade genuttryck har nu tagit ett stort kliv framåt i och med att forskargruppen på Chalmers kunnat visa att även informationen som reglerar &quot;hur mycket&quot; till stor del ligger inbäddad i själva DNA-koden. Samt dessutom att denna information kan avläsas med hjälp av superdatorer och utnyttjande av AI.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Likn​ar resultaten med orkes</span><span>trars partitur</span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>– Man kanske kan jämföra med ett orkesterpartitur. Noterna talar om vilka toner de olika instrumenten ska spela. Men enbart tonerna säger inte så mycket om hur musiken kommer att låta, förklarar forskarassistent Aleksej Zelezniak, på institutionen för biologi och bioteknik, som leder gruppen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Därtill krävs även exempelvis beteckningar för musikens tempo och dynamik. Men i stället för skrivna anvisningar som <em>allegretto</em> och <em>f</em><em>orte</em> i anslutning till notskriften, så sprider genetikens språk ut motsvarande information över stora delar av DNA-molekylen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>– Tidigare kunde vi läsa noterna, men inte hur musiken skulle spelas. Men nu kan vi göra det också, konstaterar han.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>– Man skulle också kunna uttrycka det som att vi har funnit reglerna och grammatiken för det genetiska språket.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Vari består då denna grammatik, som bestämmer nivån på genuttrycket? </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Enligt Aleksej Zelezniak handlar det om återkommande mönster och kombinationer av genetikens &quot;nottecken&quot; – de fyra molekylära byggstenarna med beteckningarna A, C, G och T – så kallade motiv.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Avgörande är relationen mellan dessa motiv, hur ofta de upprepas och exakt på vilka positioner i DNA-koden som de uppträder.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Vi har funnit att den här informationen fördelar sig över både de kodande och de icke-kodande delarna av DNA, det vill säga även i det som tidigare brukade betecknas som &quot;skräp-DNA&quot;.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Upptäckten giltig för allt bi​ologiskt liv</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Även om det finns flera faktorer som påverkar genuttrycket i cellen, så kan enligt Chalmersforskarnas studie ända upp till över 80 procent av nivåerna förklaras med den information som ligger inbäddad i själva den genetiska koden.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Forskarna har testat metoden i sju olika modellorganismer – allt från jästsvamp och bakterie till fruktfluga, mus och människa – och funnit att mekanismen är densamma.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det är alltså en universell upptäckt de gjort, giltig för allt biologiskt liv.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Upptäckten hade enligt Aleksej Zelezniak aldrig varit möjlig utan dagens tillgång till superdatorer och AI. Forskargruppen har gjort massiva datakörningar både på Chalmers och på andra håll i landet.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Det här verktyget låter oss titta på tusentals positioner samtidigt, det blir ett slags automatiserad undersökning av DNA. Det är förutsättningen för att man ska kunna identifiera mönster i så stora datamängder som det är fråga om här.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Jan Zrimek, postdoc i gruppen och studiens förstaförfattare, fyller i:</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>– Med tidigare tekniker var forskarna tvungna att tala om för systemet vilka motiv i DNA-koden som det skulle söka efter.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>– Men tack vare AI lär sig nu systemet på egen hand att identifiera olika motiv och motivkombinationer som är relevanta för att styra genuttrycket.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Men han tillägger att upptäckten också beror på ansatsen att i ett enda svep undersöka en betydligt större del av DNA än vad som gjorts i tidigare studier.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Snabbt värde inom l​äkemedelsindustrin</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Aleksej Zelezniak räknar med att upptäckten kommer att väcka stort intresse i forskarvärlden och att metoden kan bli ett viktigt verktyg inom flera forskningsfält – genetik och evolutionsforskning, systembiologi, medicin och bioteknologi.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Den nya kunskapen kan också göra det möjligt att bättre förstå hur enstaka mutationer kan påverka genuttrycket i cellen och därmed i förlängningen hur cancer uppkommer och fungerar.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den tillämpning som snabbast skulle kunna få betydelse för gemene man tror han finns inom läkemedelsindustrin.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Man kan tänka sig att det här verktyget gör det möjligt att förbättra genmodifieringen av de mikroorganismer som redan idag används som &quot;biologiska fabriker&quot;, spekulerar han.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Det skulle kunna leda till att det går snabbare att ta fram och producera nya läkemedel, vilket i förlängningen kan ge oss billigare mediciner.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><span></span><strong>Text:</strong> Björn Forsman</span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Fig4_drawing_simplified2_SV.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:750px;height:300px" /><br /><br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-size:14px"><em>Med hjälp av den raffinerade AI-metodiken avslöjar forskarna regleringsregler som definierar vilka DNA-motiv som måste finnas tillsammans på en gen, och på vilka platser, för att reglera genuttryck över en rad nivåer från låg till hög. Tidigare studier har bara fokuserat på enskilda motiv i enstaka regleringsregioner (märkt &quot;originalmotiv&quot;), medan man här har åstadkommit överblick över flera re​gleringsregioner och flera motiv (markerade som &quot;ytterligare motiv&quot;). <span style="font-size:14px"></span></em></span><span style="background-color:initial;font-size:14px"><i>Illustration: Jan Zrimec/Chalmers</i></span></p> <div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><span style="font-weight:700">Läs artikeln i </span><em><span style="font-weight:700">Nature Communications</span></em><span style="font-weight:700">: </span></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-020-19921-4">Deep learning suggests that gene expression is encoded in all parts of a co-evolving interacting gene regulatory structure​</a></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><span><strong>Mer om: Forskningen som har kartlagt DNA-kodens motiv </strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Forskarna använde inledningsvis DNA från en jästsvamp för sina experiment. Självlärande algoritmer, i form av så kallade artificiella neuronnät, tränades upp för att kunna förutsäga sambandet mellan DNA-data och genomsnittliga mängder proteiner i cellerna.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>För jäst fann man att 82 procent av genuttryckets variation kunde förutsägas enbart med hjälp av DNA-data.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">När samma metodik prövades på sex andra organismer, inklusive människa, uppmättes det genomsnittliga sambandet mellan DNA-kod och genuttryck till 60 procent.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Vidare analyser av enskilda geners uttryck visade att det som styr nivån är förekomsten av vissa &quot;motivkombinationer&quot; i DNA-koden, som finns i olika delar av DNA-koden – både i de så kallade kodande regionerna och de icke-kodande regionerna. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Forskningen har fått stöd av NVIDIA Corporation, Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC), SciLifeLab och Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"> </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 28 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspxNy teori om snabb spridning av antibiotikaresistens<p><b>​Bakterier hos människan utvecklar idag antibiotikaresistens betydligt snabbare än vad man kunnat räkna med. Nu visar teoretisk forskning på Chalmers att en orsak skulle kunna vara en omfattande överföring av gener mellan bakterier i våra ekosystem och till människan. Arbetet har också lett till nya verktyg för resistensforskare.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling. Redan idag orsakar det över 33 000 dödsfall varje år enbart i Europa.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Helt olika bakteriearter kan sprida resistensgener till varandra med hjälp av så kallade <em>plasmider</em>. Det är friliggande små DNA-ringar där bakterier förvarar en del av sina gener utanför kromosomen. När två bakterieceller kommer i kontakt kan de kopiera över plasmider till varandra. Detta kallas för <em>konjugation</em>, och är den viktigaste mekanismen för spridning av antibiotikaresistens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Under senare år har det visat sig att resistensgener sprider sig till människans bakterier i mycket större omfattning än vad man hade kunnat vänta sig, säger Jan Zrimec, forskare i systembiologi på Chalmers. Många av generna verkar ha sitt ursprung i vitt skilda bakteriearter och miljöer, så som bakterier i jord, vattenmiljöer och växter.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta har varit svårt att förklara, för även om konjugation är väldigt vanligt så har man trott att det ändå fanns en kraftfull begränsning för vilka bakteriearter som kan skicka plasmider till varandra. Plasmider tillhör olika så kallade mobilitetsgrupper, och kan därför inte överföras mellan vilka bakteriearter som helst.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Specifika DNA-regioner avslöja​r spridningsmöjligheter</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Jan Zrimec har utvecklat nya dataanalytiska metoder som visar att genöverföringen kan vara mycket mer gränslös och utbredd än vad man hittills har räknat med.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Bland annat har han tagit fram en algoritm som kan identifiera specifika DNA-regioner som behövs för konjugation – så kallade <em>oriT</em> – i stora datamängder som består av genuppsättningar från tusentals plasmider.</p> <p class="chalmersElement-P">Algoritmen kan dessutom sortera in plasmiderna i mobilitetsgrupper utifrån de oriT som identifieras.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Han har använt algoritmen för att utforska kända genuppsättningar hos drygt 4600 naturliga plasmider från olika typer av bakterier, något som tidigare inte har varit möjligt att göra på ett systematiskt sätt. Resultaten visar att:</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Antalet oriT kan vara nästan åtta gånger fler än de som hittas med den standardmetod som används idag.</li> <li>Antalet mobila plasmider kan vara dubbelt så många som man hittills har känt till.</li> <li>Antalet bakteriearter som har mobila plasmider kan vara nästan dubbelt så många som man hittills har känt till.</li> <li>Över hälften av dessa plasmider har oriT som passar ihop med ett konjugationsenzym från en annan plasmid som hittills har klassats till en annan mobilitetsgrupp. De skulle därför kunna överföras med hjälp av en sådan plasmid som råkar befinna sig i samma bakteriecell.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Det sista betyder att det kan finnas överföringsmekanismer mellan mängder av bakteriearter och miljöer där man hittills har trott att det fanns barriärer.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Resultaten kan tolkas som att det finns ett robust nätverk för överföring av plasmider mellan bakterier i bland annat människor, djur, växter, jord, vattenmiljöer och industrier, säger Jan Zrimec. Resistensgener förekommer naturligt hos många olika bakterier i ekosystemen, och det hypotetiska nätverket skulle kunna innebära att gener från alla dessa miljöer kan överföras till bakterier som orsakar sjukdomar hos människan.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta kan vara en möjlig orsak till den snabba resistensutvecklingen hos människans bakterier som har observerats under senare år. Vår stora antibiotikaanvändning selekterar fram resistensgenerna, som alltså skulle kunna flöda in från en mycket större naturlig genreservoar än vad man hittills har räknat med.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan göra bred nytta för b​ekämpning av antibiotikaresistens</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Resultaten behöver verifieras av experimentella forskare framöver. Men de dataanalytiska metoder som Jan Zrimec har utvecklat är redan nu användbara för många av de forskare som arbetar med antibiotikaresistens inom olika medicinska och biologiska fält. De ger ett kraftfullt nytt verktyg för att systematiskt kunna kartlägga den möjliga spridningsförmågan hos olika plasmider.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta har utgjort en stor begränsning för forskningsfältet hittills, säger Jan Zrimec. Jag hoppas att metoderna ska komma till nytta inom stora delar av forskningen om antibiotikaresistens, som är ett väldigt tvärvetenskapligt och fragmenterat område. Metoderna kan användas till studier för att ta fram både effektivare begränsningar för antibiotikaanvändning, instruktioner för hur antibiotika ska användas, och nya typer av substanser som kan hindra spridning av resistensgener på molekylär nivå.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Johanna Wilde<br /><strong style="background-color:initial">Illustrationer:</strong><span style="background-color:initial"> Jan Zrimec​</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><strong>Mer om: Genöverföring genom konjugation</strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P">För att konjugationen ska starta behövs ett enzym – <em>relaxas</em> – som passar ihop med ett specifikt ställe på plasmiden. Relaxaset måste känna igen och binda till en region där DNA-ringen kan klippas upp för att skickas som en sträng till nästa bakterie. Denna DNA-region kallas för <em>överföringsursprunget (origin of transfer), oriT</em>.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Tidigare har man trott att en och samma plasmid måste innehålla både genen för relaxas och en matchande oriT för att kunna skickas vidare till andra bakterier. Men en bakteriecell kan innehålla flera plasmider, och på senare tid har olika forskare visat att relaxas från en plasmid kan passa ihop med en oriT på en annan plasmid som befinner sig i samma cell, och därmed aktivera konjugation av den plasmiden.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Detta innebär att det kan räcka att en plasmid har en oriT för att den ska kunna konjugera. Det betyder i sin tur att massor av plasmider som hittills har klassats som icke mobila, för att de saknar gener för relaxas, kan vara överföringsbara. Men hittills har ingen vetat hur vanligt fenomenet är hos bakterier. Detta är en av de kunskapsluckor som Jan Zrimecs resultat nu hjälper till med att fylla.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <strong>Mer om: Den nya metoden jämfört med dagens standard</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Dagens standardverktyg för att bedöma plasmiders spridningsförmåga bygger på att söka efter DNA-sekvenserna för enzymet relaxas eller för oriT som enzymet kan binda till. Detta har flera viktiga begränsningar. Till exempel ger vissa verktyg ett ofullständigt resultat, medan andra fordrar labbtester som kräver väldigt mycket tid och resurser.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Jan Zrimecs nya dataanalytiska metod bygger i stället på att identifiera enbart oriT, med hjälp av speciella fysiokemiska egenskaper som DNA har just i oriT-regionerna. Genom tidigare forskning har han visat att sådana fysiokemiska signaturer – som avgör vilket relaxas som kan binda till oriT – är mer stabila och specifika än själva DNA-sekvenserna. Därför kan plasmiderna klassas till rätt mobilitetsgrupp utifrån oriT, oberoende av relaxas, vilket också gör det möjligt att kartlägga övergripande spridningsmöjligheter mellan olika bakteriearter och miljöer.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Metoden kan hantera stora datamängder, och kan användas för effektiv genomsökning efter oriT hos plasmider i deras helhet.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a> <strong>Läs den vetenskapliga artikeln: <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/mbo3.1129">Multiple plasmid origin‐of‐transfer regions might aid the spread of antimicrobial resistance to human pathogens.</a></strong></p>Thu, 21 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxResmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin<p><b>​Genom att hur mäta hur mycket folk reser på regionnivå har Philip Gerlee med flera forskare tagit fram en modell som kan användas för att förutsäga antalet patienter med covid-19 som behöver läggas in på sjukhus.</b></p><p>​Spridningen av covid-19 är beroende av antalet fysiska möten mellan människor, något som varierat under pandemins gång beroende på påbjuden och frivillig social distansering. Ett sätt att mäta och förutse denna spridning är att titta på hur mycket vi förflyttar oss, med antagandet att ju mer vi rör oss, desto fler fysiska möten har vi. </p> <p>I en preprint har Philip Gerlee och Torbjörn Lundh, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, tillsammans med flera andra forskare från universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping och Lund jämfört antalet inlagda patienter med covid-19 med mobilitetsdata i form av lokaltrafikanvändning och mobiltelefondata. Denna modell har visat sig kunna fånga både den första och början av den andra pandemivågen.</p> <h2>Resedata från Västtrafik och Skånetrafiken</h2> <p>Jämförelsen med mobiltelefondata gjordes för alla regioner i Sverige och modellen visade sig stämma något bättre för större regioner än för mindre, där slumpmässiga händelser kan ha en större effekt. Forskarna fick också resedata från Västtrafik och Skånetrafiken och kunde visa att denna data gav en ännu bättre anpassning av modellen. </p> <p>Eftersom det finns en fördröjning mellan ökad smitta och sjukhusinläggningar, så kan denna modell förutsäga behovet av sjukhusvård på regionnivå tre veckor i förväg genom tillgång till lokaltrafikdata.</p> <p>Preprinten ”<a href="https://arxiv.org/abs/2101.00823">Predicting regional COVID-19 hospital admissions in Sweden using mobility data</a>” kan läsas på webbplatsen arXiv. En preprint är en vetenskaplig artikel som ännu inte granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.<br /><br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspx">Intervju med Philip Gerlee från augusti om att förutsäga vårdbehovet för covid-19-patienter &gt;&gt;</a></p> <p>Kontaktuppgifter till <a href="/sv/personal/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a> &gt;&gt;<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström</p>Tue, 05 Jan 2021 10:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxChalmers bidrar till hållbar livsmedelssektor<p><b>​Nu kommer Chalmers att bidra ännu starkare till forskning och utveckling av nya lösningar för näringsriktig, mer hållbar matproduktion. Genom tre nya nationella centrum – Finest, Pan Sverige och Blå mat – ska forskarna vara med och utveckla framtidens livsmedel. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När forskningsrådet Formas satsar 192 miljoner på fyra nationella centrum för livsmedelsforskning och innovation tar Chalmers plats i tre av dem. I nära samarbeten mellan forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer ska hållbara livsmedelssystem i Sverige tas fram− där produktion av mer näringsriktig mat ökar, samtidigt som miljöpåverkan minskar. </span></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Blå mat​</span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Blå mat, centrum för framtidens sjömat, ska resultera i helt nya svenska sjömatsprodukter som kan få en viktig roll i det pågående proteinskiftet. Detta skifte innebär att man lämnar rött kött som primär proteinkälla och väljer mer hållbara och hälsosamma alternativ. Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik, kommer som forskningskoordinator att ha en central roll inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag hoppas att Blå mat kommer att bidra till att fler av våra svenska blå råvaror förädlas nationellt – och att detta ska innebära en rad fördelar, från fler arbetstillfällen och höjd kompetens till en högre grad självförsörjning inom fisket och sjömatsindustrin i Sverige, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett mål är att en större andel av den svenska vilda fisk som tas iland ska användas som livsmedel – ett annat är att utöka svenskt vattenbruk, det vill säga odling av till exempel fisk, musslor och alger. Idag går hela 85 procent av den vilda svenskfångade fisken inte till livsmedel, utan till produkter som sedan används i djurfoder. Detta innefattar både små fiskarter som sill och skarpsill, men också de delar av fisken som blir kvar när filén skurits ut. Dessa arter och styckningsdetaljer måste utnyttjas bättre. Men det krävs teknikutveckling för att lyckas. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Min forskargrupp har lång erfarenhet av metoder för processer som kan användas för att förädla såväl restprodukter som små fiskarter. I nästan 20 år har vi använt komplexa marina råvaror för att isolera funktionella proteiner, det vill säga proteiner som kan ge till exempel struktur åt livsmedel. Den kunskapen kommer att användas inom doktorandprojektet som Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap ska handleda i centrumet. När det gäller sjömatskvalitet har vi också lång erfarenhet, inte minst av hur man kan undvika oxidation av de omättade marina fetterna, som annars leder till att maten härsknar och förlorar näringsvärde, säger Ingrid Undeland. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Från avdelningen för livsmedelsvetenskap deltar även Mehdi Abdollahi och Ann-Sofie Sandberg, och Robin Teigland från institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME) då artificiell intelligens, AI, och digitalisering inom den blå sektorn är ett viktigt fokus inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Finest</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Finest </span><span style="background-color:initial">är en centrumbildning för framtida innovationer i ett hållbart livsmedelssystem. Här samlas forskning kring hållbarhet och nutrition, livsmedelsteknik, konsumentbeteende, innovationsledning och systemomställning. Till detta kommer en gemensam utveckling av metoder genom Food Transition Lab som drivs av Rise, och en co-creation-plattform (medskapande-plattform) som kommer att skapas inom centrumbildningen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet vill bidra till innovation i svenska livsmedelssektorn genom att involvera aktörer från alla delar av värdekedjan – för att gemensamt skapa förutsättningar för innovation, bidra till systemförändring och stötta konkreta projekt, bland annat om bär som råvara och experimentella värdekedjor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Maria Elmquist vid TME, berättar om Chalmers engagemang i Finest: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag kommer att leda ett arbetspaket tillsammans med Rise där vi ska arbeta med innovationsledning och studera hur etablerade aktörer kan hitta nya vägar till innovation genom att samarbeta på nya sätt och med nya parter. Vi kommer att rekrytera en doktorand med fokus på innovation i livsmedelssektorn, som bland annat kommer arbeta nära Ica och Hushållningssällskapet. Verksamheten i centrumet kommer utgöra en spännande forskningsarena och labbmiljö för oss, då vi kommer kunna samarbeta och studera de ingående aktörerna, och enkelt testa nya modeller och verktyg, säger hon.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Pan Sverige</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet Pan Sverige (plant based proteins for health and wellbeing) utvecklar i samverkan med näringsliv, universitet och forskningsinstitut ny kunskap och nya metoder för att ta reda på hur ökad konsumtion av växtbaserade proteiner påverkar hälsa och välmående. Miljöpåverkan från animaliska produkter måste begränsas, och innovativ användning av växtbaserade proteiner är ett alternativ som kan ge stora hållbarhetsfördelar. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Men mer forskningsbaserad kunskap om livsmedelsbearbetning, konsumtion och hälsofördelar med växtproteiner behövs. Pan samlar en unik uppsättning av tvärvetenskapliga kompetenser och skapar en ny infrastruktur som integrerar forskning om mat, nutrition, teknik, medicin och samhällsvetenskap. Forskarna vill skapa metoder och modeller som möjliggör nya livsmedelsinnovationer och ökad förståelse för hur växtbaserade produkter kan påverka fysisk och mental hälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Marie Alminger, biträdande professor i livsmedelsvetenskap, ingår i ledningsgruppen för Pan och kommer att delta i den delen av centrumet där man fokuserar på karakterisering av växtbaserade proteiner. Bland annat vill forskarna undersöka hur olika livsmedelsprocesser och råvarornas egenskaper påverkar nedbrytning och upptag av olika näringsämnen i mag-tarmkanalen, och hur proteinerna kan påverka tarmflora och hälsa.  <span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">–<span> </span>Syftet är att jämföra utvalda växtproteiner (modellproteiner kombinerade med fiberkomponenter) med animaliska livsmedel, i detta fall kyckling. Vi vill identifiera råvaror med lovande egenskaper som fungerar bra i livsmedelsprocesser – men också få kunskap om vad det finns för möjligheter och hälsoeffekter, eller risker, med ökad användning av växtbaserade livsmedel, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Ström är biträdande professor på institutionen för kemi och kemiteknik. Hon ingår också i ledningen för Pan och håller i den del av centrumet som heter ”Biomolecular signatures in a precision nutrition perspective”. Här ska forskarna arbeta med huvudfrågan; hur vi tar upp växtbaserad näring och titta på processerna i matsmältningssystemet för att ta upp olika vegetabiliska proteiner. Som kemist bidrar Anna Ström med de fysikaliska kemiska aspekterna och är särskilt intresserad av att utforska en idé som hon ser som en mycket spännande inriktning i projektet: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Idén handlar om att ta fram en sensor som gör det möjligt att följa hur vi bryter ner olika växtbaserade proteiner och som skulle kunna göra att vi kan titta in direkt i tarmsystemet. Vi ser ett stort behov av sådana tekniska lösningar. Med hjälp av AI kan informationen översättas till ny, viktig förståelse för hur olika proteiner fungerar i våra matsmältningssystem, säger Anna Ström.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ytterligare något som ska utforskas är hur kombinationen mellan olika proteiner och höga respektive låga fiberhalter i kosten påverkar oss ur närings- och hälsoperspektiv. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs pressmeddelandet från Formas:</strong> <a href="https://formas.se/arkiv/nyheter/nyheter/2020-11-18-mangmiljonsatsning-pa-svenska-centrum-for-livsmedelsforskning-och-innovation.html">Mångmiljonsatsning på svenska centrum för livsmedelsforskning och innovation</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 22 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Att-dricka-mjolk-under-amning-kan-sanka-barnets-risk-för-matallergi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Att-dricka-mjolk-under-amning-kan-sanka-barnets-risk-f%C3%B6r-matallergi.aspxKomjölk under amning kan sänka allergirisk hos barn<p><b>​Barn till mammor som dricker förhållandevis mer komjölk under amningen löper minskad risk att utveckla födoämnesallergi. Den slutsatsen drar livsmedelsforskare på Chalmers i en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Resultatet bygger på en kartläggning av drygt 500 svenska kvinnors matvanor och förekomsten av allergi hos deras barn vid ett års ålder.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Vi har konstaterat att mammor till friska ettåringar konsumerade mer komjölk under amningen än mammor till allergiska ettåringar. Sambandet är tydligt, men vi påstår därmed inte att komjölk i kosten skulle vara något allmänt botemedel mot matallergi, poängterar Mia Stråvik, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik och studiens försteförfattare.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det finns enligt henne många faktorer bakom risken för matallergi, inte minst ärftlig benägenhet.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Men kosten är en faktor där föräldrar själva har möjlighet att påverka. En del unga kvinnor undviker idag att dricka mjölk på grund av rådande trender och en obefogad rädsla, som är kopplad till myter kring kosten.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Hon påpekar att allergi mot mjölkprotein är ovanligt hos vuxna, så de flesta kvinnor tål själva mjölk och ​mejeriprodukter. Laktosintolerans är något helt annat, som innebär att man inte kan bryta ned mjölksocker. Men då finns laktosfria mjölkprodukter som kroppen tolererar.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Hygienhypotesen</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Enligt professor Ann-Sofie Sandberg, Mia Stråviks handledare, kan mjölken i mammans kost innehålla ämnen som stimulerar immunsystemets mognad.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det finns ett tidsfönster i barnets tidiga utveckling där denna stimulans är nödvändig för att barnet ska bli tolerant mot olika födoämnen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Enligt den så kallade hygienhypotesen fungerar kontakten med olika mikroorganismer som något av en &quot;kickstart&quot; för barnets immunsystem, förklarar hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Men i avsaknad av mikroorganismer i vårt hygieniska samhälle kan ämnen i mammans kost vara ett annat sätt att stimulera immunsystemets mognad. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Mia Stråviks studie är inte den första som kopplar komjölk i kvinnans kost till minskad risk för allergi hos hennes barn. Tidigare studier har dock ofta byggt enbart på enkätsvar – både när det gäller matvanorna och förekomsten av allergi. I denna studie är både data och slutsatser betydligt mer robusta.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– I den här studien har vi kunnat verifiera kvinnans rapporterade intag av mjölk och mjölkprodukter genom biomarkörer i hennes blod och bröstmjölk. Det handlar om två fettsyror som bildas i kons mage och som är specifika för mjölkprodukter, säger Mia Stråvik.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Dessutom har alla fall av allergi hos barnen diagnostiserats av en läkare specialiserad på barnallergi. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Studien ingår i ett mer omfattande forskningsprojekt uppbyggt kring en så kallad familjekohort – 655 familjer som födde barn vid Sunderby sjukhus utanför Luleå under åren 2015–2018. Projektet har startats och kohorten etablerats av Ann-Sofie Sandberg vid Chalmers, professor Agnes Wold vid Göteborgs universitet samt av överläkaren och barnallergologen Anna Sandin, knuten till Umeå universitet/Sunderby sjukhus.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den nu aktuella studien är den första vetenskapliga publiceringen med huvudfokus på allergi som bygger på insamlade data från familjerna i Norrbotten.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">En tydlig koppling</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">De drygt 500 barnaföderskorna fick vid tre tillfällen utförligt redogöra för sina matvanor – i 34:e graviditetsveckan, en månad efter födseln och fyra månader efter födseln. Vid ett års ålder läkarundersöktes barnen och alla fall av födoämnesallergi, atopiskt eksem och astma identifierades.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Sedan materialet justerats för bland annat ärftliga faktorer och så kallad reverse causation kunde forskarna konstatera att det var just sambandet mellan mammans intag av mjölk och mjölkprodukter och den mindre förekomsten av födoämnesallergi hos deras barn som allra tydligast stod ut.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Hur vi än vrider och vänder på våra data, så kommer vi till samma slutsats, konstaterar Chalmersforskaren och medförfattaren Malin Barman, som är Mia Stråviks biträdande handledare.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Mekanismerna bakom mjölkens skyddande effekt mot allergi är dock fortfarande oklar.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">En förklaring till olika hypoteser finns beskrivna nedan.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett annat resultat i studien som Mia Stråvik lyfter fram är att barn till ammande mammor som vid fyramånadersmätningen åt mycket frukt och bär tenderade att i betydligt högre utsträckning drabbas av eksem.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Men ytterligare studier måste till innan vi kan säga något med säkerhet kring detta samband.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I en pågående uppföljning undersöks nu barnens hälsotillstånd vid fyra års ålder. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Björn Forsman</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften <em>Nutrients</em>:</h3> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mdpi.com/2072-6643/12/12/3680">Maternal Intake of Cow’s Milk during Lactation Is Associated with Lower Prevalence of Food Allergy in ​Offspring </a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Barnallergi</h3> <p class="chalmersElement-P">Allergi är den vanligaste kroniska sjukdomen som drabbar barn och den förekommer allt oftare, såväl i Sverige som i andra industrialiserade länder. Av de 508 barn som ingick i den aktuella studien hade:</p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>7,7 procent av barnen (39 st) vid ett års ålder en diagnostiserad födoämnesallergi. Vanligast var allergi mot komjölk eller ägg (eller mot båda dessa).</li> <li>6,5 procent av barnen (33 st) diagnosen atopiskt eksem och lika många hade fått en astmadiagnos</li> <li>23 procent av barnen vid ett års ålder någon typ av allergi </li></ul> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur påverkar mjölken?</h3> <p class="chalmersElement-P">Det är oklart exakt på vilket sätt komjölk i mammans mat minskar risken för barnallergi. Enligt forskaren Malin Barman finns flera tänkbara förklaringar, som möjligen kan samverka. </p> <p class="chalmersElement-P">– En hypotes är att komjölken innehåller någon faktor som aktiverar barnets immunsystem och hjälper det att utveckla tolerans. Denna än så länge okända faktor skulle kunna finnas i mjölkens fett eller i dess proteininnehåll.</p> <p class="chalmersElement-P">Men det kan också vara så att mjölken i sig är neutral i förhållande till immunsystemet, menar Malin Barman. Då handlar det snarare om att ett högre intag av mjölkfett leder till ett förhållandevis lägre intag av fleromättat fett. </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta är gynnsamt, eftersom vi tror att fleromättat fett i mammans kost kan motverka immunsystemets mognad i tidig ålder.</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: forskningsfinansieri​ngen</h3> <p class="chalmersElement-P">Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Forte, Västra Götalandsregionen, Region Norrbotten, Magnus Bergvalls stiftelse, Wilhelm och Martina Lundgrens stiftelse, Per Håkanssons stiftelse, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg samt Jane och Dan Olssons stiftelse. Finansierarna hade ingen roll i utformningen av studien; vid insamling, analys eller tolkning av data; vid skrivning av manuskriptet eller i beslutet att publicera resultaten. Författarna framhåller att ingen intressekonflikt råder. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: NICE-projektet</h3> <p class="chalmersElement-P">De 655 deltagande familjerna i den så kallade NICE-kohorten (Nutritional impact on Immunological maturation during Childhood in relation to the Environment) rekryterades under åren 2015–2018 i samband med att de gravida kvinnorna besökte Sunderby sjukhus i Norrbotten.</p> <p class="chalmersElement-P">Syftet är att kartlägga hur en rad faktorer i fostrets och spädbarnets näringsintag påverkar deras immunsystem och i förlängningen deras hälsa och utveckling. </p> <p class="chalmersElement-P">Förutom sambandet mellan föda och allergi, som är Chalmersforskarnas speciella ansvarsområde, studeras bland annat mikroorganismer och toxiska ämnen och deras betydelse för sådant som tandhälsa och neuropsykologisk utveckling.</p> <p class="chalmersElement-P">Till sin hjälp har forskarna byggt upp en omfattande biobank med prover från deltagarna – allt från moderkakor och navelsträngsblod till bröstmjölk, urin och saliv.</p> <p class="chalmersElement-P">Utöver Chalmers deltar även Umeå universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i studier som utgår från NICE-kohorten – sammantaget är ett 30-tal forskare engagerade.</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 21 Dec 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxNytt centrum för forskning om bionik och smärta<p><b>​Ett nytt tvärvetenskapligt centrum etableras i Göteborg för att främja forskning, utveckling och kliniskt införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder för sensoriska och motoriska funktionsnedsättningar, såsom amputationer och nervskador. Tack vare frikostiga donationer kan Center for Bionics and Pain Research, förkortat CBPR, hjälpa patienter att återfå livskvalitet genom världsledande teknik och behandlingar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det nya centrumet är en samarbetsplattform för experter inom teknik och medicin. De tre ingående parterna är Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">Satsningen möjliggörs tack vare betydande forskningsanslag från Stiftelsen Promobilia och IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, som riktats till Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan, docent och föreståndare för Center for Bionics and Pain Research. Max Ortiz Catalan är forskaren som lett utvecklingen av världens första tankestyrda och känselförsedda armprotes, som nu används av patienter i vardagslivet.</span><div><br /></div> <div>Det övergripande målet för samarbetet är att utveckla medicinteknik och behandlingsmetoder för att återställa förlorade känsel- och rörelsefunktioner, exempelvis hos människor som amputerat en kroppsdel eller drabbats av nervskador, samt att lindra smärta som kan uppstå på grund av sensomotorisk funktionsnedsättning. Sensomotorik handlar om människans sinnen i kombination med kroppens förmåga till rörelse.</div> <div><br /></div> <div>Även forskning om effekterna av sådana tekniker och metoder kommer att bedrivas samt hur säkerhetsaspekter och hälsoekonomiska faktorer inverkar. Att öka kunskapen om orsakerna till sensomotorisk smärta, såsom fantomsmärta, blir en viktig del av forskningen vid centrumet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Svenska forskningsstiftelser möjliggör kraftfull satsning</strong></div> <div>Satsningen har blivit möjlig tack vare betydande forskningsanslag, främst från två privata svenska stiftelser. Den största finansiären är <a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Stiftelsen Promobilia</a> som bidrar med 50 miljoner kronor till centrumet.</div> <div><br /></div> <div>– Det är med stor glädje och hög förväntan som vi deltar som bidragsgivare i det nu startade projektet, säger Stiftelsen Promobilias ordförande Kaj Sigstam. Den forskning och utveckling som ryms inom centrumet har samma värdegrund som Promobilia, att bidra till ett självständigare liv för personer med funktionsnedsättning. Vi ser också det fina i att forskningen och utvecklingen kommer nära och direkt implementeras hos användarna inom vården, så att de goda resultaten snabbare kan nå de behövande.</div> <div> </div> <div>En annan viktig bidragsgivare är <a href="https://www.lundbergsstiftelsen.se/" target="_blank">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse</a> som finansierar inköp av utrustning till centrumet med 15 miljoner kronor.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är mycket glada över att bidra till denna viktiga forskning. Genom det nya centrumet kan Max Ortiz Catalans världsunika teknologi fortsätta att utvecklas i ännu snabbare takt och ge allt bättre hjälp till fler patienter, kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. </div> <div><br /></div> <div><strong>Underlättar framgångsrikt forskningssamarbete</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nytt%20centrum%20för%20ledande%20forskning%20om%20bionik%20och%20smärta/Max_Ortiz_Catalan_300x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:290px" />– Sedan flera år tillbaka har jag ett gott samarbete med forskare från Sahlgrenska och Göteborgs universitet. Jag ser det nya centrumet som en plattform som gör det möjligt för min forskargrupp att arbeta ännu närmare våra medicinska partners. På så sätt kan vi hela tiden fortsätta att utveckla ännu effektivare tekniker för att övervinna funktionsnedsättningar och smärta, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div>Samarbetet har redan lett till utveckling av banbrytande teknik såsom neuromuskuloskeletala proteser. Det vill säga konstgjorda kroppsdelar, främst armproteser, som är kopplade till patientens skelett, nerver och muskler.</div> <div><br /></div> <div>– Att införa ny medicinsk teknik är lika viktigt som att utveckla den. Inom CBPR kommer vi att arbeta tillsammans med kliniker och industripartners för att se till att den nya tekniken som utvecklas testas med hänsyn till alla intressenters behov och enligt de bästa kliniska metoderna. Detta gör ett sömlöst kliniskt införande möjligt, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Spännande projekt med stor nytta för patienter</strong></div> <div>Etableringen av centrumet medför många fördelar, vilket även framhålls av representanter för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:</div> <div><br /></div> <div>– Denna etablering är en välkommen utveckling av det framgångsrika forskningssamarbete vi har bedrivit inom Centrum för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (CARE), som resulterat i bland annat utvecklingen av världsunika tankesstyrda armproteser och uppmärksammad forskning om fantomsmärta, säger Carina Reinholdt, verksamhetschef Handkirurgi och chef för CARE, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>– När nu CBPR öppnar i det nybyggda R-huset på Mölndals sjukhus kommer många spännande projekt att kunna påbörjas; projekt med stor nytta för patienter med amputationer och behov av proteser, patienter med nervskador, smärta i rörelseorganen, ryggmärgsskador, stroke, förlamningar och spasticitet, fortsätter Carina Reinholdt.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en hel del att lära av varandra i mötet mellan människa och teknik, mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det här samarbetet är väldigt positivt för alla inblandande, framför allt för patienterna i slutändan, säger Anna Nilsdotter, verksamhetschef Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samlar bred kompetens med spetskunskaper</strong></div> <div>– Ortopedin vid Sahlgrenska akademin ser verkligen fram emot ett utvidgat samarbete med Chalmers. Målsättningen för forskning inom rörelseorganens sjukdomar och skador är att hitta nya eller mer effektiva åtgärder för att förbättra funktion och lindra smärta. Samarbetet inom centrumet kommer att ge en bred kompetens för klinisk medicinskteknisk forskning inom området och erbjuda goda möjligheter till att utveckla nya behandlingsmetoder, säger Ola Rolfson, professor i ortopedisk kirurgi på Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div>Detta är något som även Peter Dahm, överläkare och chef för verksamhetsområde Anestesi, Operation, Intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, instämmer i:</div> <div><br /></div> <div>– Våra samarbetspartners erfarenhet och kompetens kommer att bidra med värdefull kunskap till vår organisation, vi gläder oss och hälsar dem varmt välkomna, säger han. Vi ser stor utvecklingspotential i framtida gemensamma projekt, framför allt till patientgrupper med protesbehov i extremiteter och de som plågas av neuropatisk smärta. </div> <div><br /></div> <div>Flera industripartners är involverade, exempelvis Ottobock och Össur, som är de två största protes- och ortopediföretagen i världen, det italienska robotikföretaget Prensilia samt implantatföretaget Integrum AB med sin bas i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på framgångsrika forskningsprojekt</strong></div> <div>De tre parterna har redan tidigare samarbetat med varandra i projektform och nått mycket goda resultat. Centrumet etableras för att förstärka och underlätta fortsatt nära samverkan. </div> <div><br /></div> <div>Exempel på projekt som genomförts under ledning av Max Ortiz Catalan:</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Första fingerfärdiga handprotesen implanterad</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Konstgjord-led-ger-underarmsamputerade-rorelseformaga-tillbaka-i-handleden.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny led ger amputerade rörelseförmåga tillbaka</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-fantomsmartor-visar-vagen-mot-effektivare-behandling.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny teori om fantomsmärtor visar vägen mot effektivare behandling​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer information</strong></div> <div><a href="https://cbpr.se/" target="_blank">Läs mer om Center for Bionics and Pain Research (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om Promobilia</strong></div> <div>Stiftelsen Promobilia bildades 1965 av läkaren Per Uddén för att utveckla en eldriven rullstol, det som senare blev Permobil. Den ledande idén var att även personer med funktionsnedsättning skulle kunna komma ut och röra sig på egen hand, såväl i städer som i naturen. Efter trettio års utveckling med framgångsrik etablering, förutom i Sverige också i andra EU-länder samt i USA, har verksamheten med Permobil avyttrats och stiftelsen har fått större möjligheter att på annat sätt stödja forskning för funktionsnedsatta. Idén är dock densamma, att möjliggöra för alla att kunna leva och röra sig fritt.</div> <div><a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Mer information finns på Promobilias hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För ytterligare information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, docent vid enheten för bionik vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, samt föreståndare för Center for Bionics and Pain Research, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div> <div><strong>Carina Reinholdt</strong>, chef för verksamhetsområde Handkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-085 26 12, <a href="mailto:%20carina.reinholdt@vgregion.se">carina.reinholdt@vgregion.se </a></div> <div><strong>Anna Nilsdotter</strong>, chef för verksamhetsområde Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-082 56 05, <a href="mailto:%20anna.nilsdotter@vgregion.se">anna.nilsdotter@vgregion.se</a></div> <div><strong>Ola Rolfson</strong>, professor i ortopedisk kirurgi, vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-343 08 52, <a href="mailto:%20ola.rolfson@gu.se">ola.rolfson@gu.se</a></div> <div><strong>Peter Dahm</strong>, chef för verksamhetsområde Anestesi Operation Intensivvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 031-34 250 59, <a href="mailto:%20peter.dahm@vgregion.se">peter.dahm@vgregion.se</a></div> <div><br /></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em><br /><em>Övriga bilder: Chalmers</em><span style="background-color:initial">​</span></div></div></div>Tue, 15 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-anvands-Nobelmetoden-i-praktiken-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-anvands-Nobelmetoden-i-praktiken-pa-Chalmers.aspxSå används Nobelmetoden i praktiken på Chalmers<p><b>​Forskarna bakom gensaxen CRISPR-Cas9 tilldelas årets Nobelpris i kemi. Men varför anses tekniken vara så banbrytande och hur används den? Vi ställde frågan till forskarna på institutionen för biologi och bioteknik. ​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial"><a href="https://www.emmanuelle-charpentier-lab.org/research/on-crispr-cas-9/">Charpentiers </a>och <a href="https://doudnalab.org/research_areas/new-editing-tools/">Doudnas ​</a>teknik har verkligen revolutionerat biovetenskapen. På bara åtta år har den gått från upptäckt till att bli ett verktyg som används som ett standardredskap i molekylärbiologilaboratorier över hela världen </span><span style="background-color:initial">​−</span><span style="background-color:initial"> även hos oss på institutionen för bio​logi och bioteknik. Nobelpris går ju vanligtvis till upptäckter som gjorts längre tillbaka i tiden och som behövt mer tid på sig att vinna mark, säger Elin Esbjörner, docent i kemisk biologi, vars forskning kretsar kring proteiners aggregationsmekanismer och amyloid-bildning i neurodegenerativa sjukdomar.​</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Hur fungerar CRISPR-Cas9?</span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Kort beskrivet fungerar geneditering med CRISPR-Cas9 så här: </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">​Enzymet Cas9 är saxen som kan klippa DNA. För att saxen ska klippa på rätt ställe i genomet tillverkas en bit RNA, en enkelsträngad molekyl som passar ihop med en sekvens på DNA-molekylen som ska klippas, och det är den sekvensen som guidar Cas9 till målet. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Guidningen sker med hög precision, och klippet gör det möjligt att stänga av vissa gener – och därmed vissa funktioner i cellerna – eller att klistra in nya gener vilket ger cellerna nya egenskaper. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Forskning kring ALS och distribution av genläkemedel</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/ElinEW_20191202-340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Elin Esbjörner" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" />−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi använder gensaxen för att märka celler så att de protein vi specifikt vill studera blir självlysande. Vi klipper in en gensekvens som förlänger proteinet med en så kallad fluorescerande, ljusemitterande, markör. På så sätt kan vi studera proteinet direkt i levande celler med hjälp av mikroskopi. Detta är ett mycket kraftfullt sätt för att förstå biologi och hur kroppen fungerar. Vi använder våra gensaxmodifierade cellmodeller för att undersöka ett protein som orsakar den neurodegenerativa förlamningssjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros), men också för att studera hur genläkemedel tas upp och distribueras inuti celler, säger <strong>Elin Esbjörne</strong><strong>r</strong>. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Hon säger att gensaxen framförallt ger fler möjligheter att mer finstämt kunna undersöka varför vissa människor drabbas av neurodegenerativa sjukdomar, så som Parkinson och Alzheimers. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Nu kan vi kan jobba med mer sjukdomsrealistiska modeller. Tidigare var vi tvungna att modifiera våra cellmodeller med en metod som gör att de protein vi studerar uttrycks i för höga koncentrationer. Då finns alltid en viss risk för att de höga koncentrationerna inte tillräckligt väl representerar vad som verkligen händer i hjärnan hos den som blir sjuk.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-Wallenberg-Academy-Fellow-2019.aspx">Ny Wallenberg Academy Fellow vill förhindra demenssjukdomar​</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/Sidor/43-Chalmersforskare-far-pengar-till-mer-forskning.aspx">43 Chalmersforskare får pengar till mer forskning​</a></span><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utveckling av effektiva cellfabriker</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Florian_5q-340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Florian David" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" /><strong>Florian David</strong>, forskarassistent på avdelningen för systembiologi, har ett helt annat användningsområde för gensaxen: utveckling av cellfabriker. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">En cellfabrik är en mikroorganism, ofta jäst, som kan anpassas genetiskt för storskalig och hållbar produktion av en mängd eftertraktade ämnen, till exempel biobränslen, läkemedel och kemikalier. För att dessa cellfabriker ska kunna användas industriellt måste de vara mycket livskraftiga, produktiva och effektiva, under industriella förhållanden. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Florian Davids forskargrupp utvecklar nya CRISPR-baserad verktyg för att effektivt kunna skapa stammar av bagerijäst, <em>Saccharomyces cerevisae</em>, för hållbar produktion av kemikalier och nya läkemedel. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Cellfabrikerna som utvecklas optimeras genetiskt för att fermentera förnybara sockerkällor, till exempel avfall från träindustri. Under fermenteringsprocessen, eller jäsningen, tillverkar cellerna de eftertraktade produkterna. Cellfabriker kan vara en nyckel i övergången från en oljebaserad till en biobaserad industri, men en av de stora utmaningarna är att göra produktionen kostnadseffektiv.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>För mig är effektiviteten och precisionen den stora fördelen när jag använder CRISPR-Cas9. Vi vill inte ha långa utvecklingscykler för att det kostar för mycket − både tid och pengar. Den här tekniken har snabbat på utvecklingen och optimeringen av mina jäststammar avsevärt, säger Florian David. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Han menar att det ur ett samhälls- och miljöperspektiv är viktigt att utvecklingen av dessa cellfabriker går snabbt och kostar mindre för industrin. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span> </span>Lyckas vi genomföra de olika stegen av produktionen billigare kommer vi snabbare att se en förändrad industri där man genom hållbar produktion producerar mer miljövänliga produkter som är baserade på förnybara källor, säger han.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I ett av hans forskningsprojekt användes CRISPR-Cas9-tekniken för att snabbt skapa tusentals olika jäststammar för att screena för de mest effektiva producenterna. Genom sådana försök får man större insikt om hur man kan förbättra cellfabriker och skyndar därmed på utvecklingcyklerna. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acssynbio.9b00258#">Model-assisted fine-tuning of central carbon metabolism in yeast through dCas9-based regulation</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s10295-017-2000-6">Advancing biotechnology with CRISPR/Cas9: recent applications and patent landscape</a><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">.​</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utveckling av cellfabriker och verktyg för nya organismer</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/yvonne-profile_340x400.jpg" alt="Yvonne Nygård" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" /><strong>Yvonne Nygård</strong>, docent på avdelningen för industriell bioteknik, utvecklar också cellfabriker som kan använda sig av rester från skogs- och jordbruk för att producera biobränslen och biokemikalier. Hennes forskargrupp driver flera projekt som är helt uppbyggda kring CRISPR-Cas9 och andra projekt där tekniken används som ett av många verktyg för genetisk modifier​ing.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span> </span>Att klippa och klistra gener var ju grundapplikationen, men tekniken har utvecklats löpande och nu finns många flera applikationer. Nu kan man använda tekniken även för upp- och nedreglering av gener, vilket innebär att man kan styra aktivitet av olika system i cellerna. Vi har nyss publicerat en artikel (se nedan) där vi har utvecklat ett så kallat tool kit, ett system, där en variant av CRISPR-Cas9-tekniken används för att reglera gener i industriella jäststammar, säger hon. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Y</span><span style="background-color:initial">vonne Nygårds grupp bygger också CRISPR-baserade verktyg för filamentösa svampar, och hon har tidigare jobbat med att utveckla verktyg för den svamp som redan idag används industriellt för produktion av penicillin.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span> </span>Det fina med CRISPR-Cas9 är att tekniken fungerar för så många olika sorters organismer. Förut kunde man bli tvungen att bygga upp den genetiska verktygslådan från början om man ville arbeta med en ny organism − och det kan ta tid. Nu kan man relativt enkelt implementera samma teknik och verktyg i olika sorters celler, säger hon. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Yvonne Nygård förklarar att det innebär att det nu är mycket enklare att testa olika produktionsorganismer parallellt − eller att använda sig av helt nya mikroorganismer som hittats i naturen. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>CRIPSR-Cas9-tekniken har gett oss h​​elt nya möjligheter att jobba med mer svårmanipulerade organismer som filamentösa svampar. De växer relativt långsamt och har flera cellkärnor, som alla innehåller kromosomer, vilket fordrar effektiva genmodifieringsverktyg, säger hon. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.nature.com/articles/s41598-020-71648-w">A CRISPR activation and interference toolkit for industrial Saccharomyces cerevisiae strain KE6-12​</a></p> <div> </div> <div> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.10.13.338012v1">CRISPR-Based Transcriptional Activation Tool for Silent Genes in Filamentous Fungi</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Etiska frågeställningar kring CRISPR-Cas9</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">å frågan om det finns etiska problem med CRISPR-Cas9-tekniken är forskarna ense. Det är inte metoden i sig som innebär etiska dilemman, utan vad den används till. Framförallt är det vid klinisk användning för behandling av olika sjukdomar som de etiska frågorna uppstår. </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Det finns nog inte direkta etiska, CRISPR-Cas9-relaterade problem knutna till min eller de andra BIO-forskarnas studier, eftersom de celler som skapas med den här tekniken inte skiljer sig från celler som skapats med andra verktyg. Men det vore naivt att säga att det inte finns etiska frågeställningar kopplade till tekniken. Man vet ju aldrig vad den teknik man utvecklar kommer att användas till, säger Yvonne Nygård. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">lin Esbjörner är inne på samma spår</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Gensaxen har stor potential när det gäller att faktiskt korrigera gener i kroppen. Det är å ena sidan fantastiskt, för vi kommer förmodligen att kunna använda tekniken som läkemedel för att bota svåra sjukdomar som vi ännu inte lyckats rå på med traditionella läkemedel. Men där finns också svåra etiska frågeställningar om vilka genetiska defekter vi bör korrigera. Vi har som en del av forskarsamhället, ett stort ansvar för att det här fantastiska verktygen används och kommer att användas på rätt sätt, säger hon.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Susan</span><span style="background-color:initial">ne Nilsson Lindh</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-size:14px;font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><span>Fler BIO-forskare som använder gensaxen CRISPR-Cas9</span></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <p class="chalmersElement-P"><strong>Verena Siewers, senior forskare, systembiologi:</strong></p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Verena_3321%20copy_340x400.jpg" alt="Verena Siewers" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" /><span style="background-color:initial">Mi</span><span style="background-color:initial">n forskning handlar om att utveckla cellfabriker för industriell produktion av kemikalier, läkemedel och lipider. Vi arbetar främst med bagerijäst, och gensaxen är en väl etablerad teknik för den organismen, och nu använder min forskargrupp den i alla projekt där vi arbetar med genmodifiering.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">För mig är den verkliga finessen med CRISPR-Cas9 den stora potentialen som finns i att kunna ändra den ursprungliga tekniken. Man kan till exempel styra ett modifierat Cas9-protein till en specifik position i DNAt, men istället för att klippa DNA-strängen kan det modifierade proteinet reglera uttrycket av den specifika genen − eller skapa slumpmässiga mutationer i ett visst område av DNAt. Vi har använt denna metod för gener som är involverade i fettsyrametabolismen, men också för att skapa så kallade bibliotek där vi slumpmässigt ändrade genuttryck i cellerna − och sedan screenade vi för genuttryck som var fördelaktiga för en specifik produkt. Tekniken har fortfarande sina begränsningar, men vår forskning skulle definitivt ha gått långsammare framåt utan den.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acssynbio.9b00258">Model-Assisted Fine-Tuning of Central Carbon Metabolism in Yeast through dCas9-Based Regulation</a><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"> </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221403011730024X?via%3Dihub">Metabolic engineering of Saccharomyces cerevisiae for overproduction of triacylglycerols​</a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Cecili</strong></span><span><strong>a Geijer, forskarassis</strong></span><span><strong>tent, industriell biologi:</strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/cecilia5q_340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Cecilia Geijer" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" />Jag arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Bagerijäst, <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, är en mycket effektiv producent av bioetanol från glukos. Jag och min forskargrupp använder CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästernas användningsområden. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Gensaxen snabbar på utvecklingsprocessen av dessa jäststammar avsevärt – och innebär en hel del fördelar jämfört med andra metoder. Till exempel är det en väldigt exakt metod och vi kan nu modifiera stammarna utan att introducera markörer såsom antibiotikaresistensgener i arvsmassan, vilket är en stor fördel för jäststammar som ska användas industriellt. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Jag arbetar också med nya, relativs okända jästarter som besitter en rad industriellt attraktiva egenskaper. Jag är övertygad om att CRIPSR-Cas9 är ett essentiellt verktyg för att i framtiden kunna utveckla dessa ”icke-konventionella” jäster till effektiva cellfabriker. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><span style="background-color:initial;white-space:pre"> </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-natverk-ska-starka-europeisk-jastforskning.aspx">Nytt nätverk ska stärka europeisk jästforskning </a></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://biotechnologyforbiofuels.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13068-020-1663-9">Genomic and transcriptomic analysis of Candida intermedia reveals the genetic determinants for its xylose-converting capacity</a> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Fr</strong></span><span><strong>edrik Westerlund, b</strong></span><span><strong>iträdande professor, kemisk biologi:</strong></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/FredrikWesterlund_191127_04340x400.jpg" alt="Fredrik Westerlund" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:150px;height:179px" />I min grupp använder vi gensaxen i ett antibiotikaresistensprojekt där vi analyserar plasmider. Plasmider är de ”extra” DNA-molekyler som bakterier har i sina celler och där generna som kodar för antibiotikaresistens ofta finns. Traditionella metoder att studera plasmider ger inte den all information som är kliniskt viktig. Genom att använda CRISPR-Cas9 i kombination med en mappingmetod som vi har utvecklat kan vi nu lokalisera resistensgener på specifika plasmider. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Vi använder CRISPR-Cas9-tekniken i sin enklaste form: vi klipper av DNA och identifierar med mappingmetoden om och i så fall var klippet skett; ett klipp sker bara om resistensgenen finns. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Eftersom plasmid-DNA lättare delas mellan bakterier än kromosomalt DNA kan man förvänta sig att en resistensgen på en plasmid kommer att sprida sig. Även om man med PCR kan fastställa att en viss bakteriestam har en resistensgen, kan det vara nödvändigt och relevant för vidare studier att veta exakt var genen finns - då är vår metod ett bra val av analysmetod.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.nature.com/articles/srep37938">Direct identification of antibiotic resistance genes on single plasmid molecules using CRISPR/Cas9 in combination with optical DNA mapping </a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://mbio.asm.org/content/10/4/e00347-19/article-info">Optical DNA Mapping Combined with Cas9-Targeted Resistance Gene Identification for Rapid Tracking of Resistance Plasmids in a Neonatal Intensive Care Unit Outbreak</a><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Oliver Konzock, doktorand, sys​tembiologi:</strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Oliver%20k_340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Oliver Konzock" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" />I mitt forskningsprojekt optimerar jag den icke-konventionella jästen Yarrowia lipolytica för hållbar produktion av matoljor, som kakaosmör. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><em>Yarrowia lipolytica</em> producerar naturligt stora mängder av fett, men den exakta sammansättningen är olik den i de fetter som jag vill att den ska producera. För att ändra lipidsammansättningen använder jag gensaxen för att ta bort eller byta ut genen för ett protein som inducerar dubbelbindningar mellan kolatomer i fettmolkylerna. Genom att ändra på ge​nen eller hur den uttrycks kan jag ändra på fettsammansättningen och komma närmare min målprodukt, som är matoljor. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">För mig är CRISPR/Cas9 ett extremt viktigt verktyg eftersom den snabbar på den del av projektet som handlar om att modifiera generna och jag kan istället använda min tid till att undersöka stammarna – eller bygga ännu fler. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://doi.org/10.1371/journal.pone.0231161">Deletion of MHY1 abolishes hyphae formation in Yarrowia lipolytica without negative effects on stress tolerance</a><span style="background-color:initial"> </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">​<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 08 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxChalmersforskare föreläser på UR<p><b>​​Hur ska kroppen hålla, vart är samhället på väg och vad kan vi lära oss av svarta hål? I en serie för tv-programmet UR Samtiden föreläser fem Chalmersforskare om sina expertområden och forskning som ligger dem nära hjärtat.</b></p><div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">R</span><span style="background-color:initial">ikard Landberg – <a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata">Att mäta vad individen ska äta</a></span><br /></div> <div>Erik Ström – <a href="https://urplay.se/program/219649-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-radda-planeten-med-teknik">Rädda planeten (med teknik)</a></div> <div>Susanne Aalto – <a href="https://urplay.se/program/219650-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-galaxernas-morka-hjartan">Galaxernas mörka hjärtan</a></div> <div>Björn Sandén – <a href="https://urplay.se/program/219646-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-hallbar-samhallsomstallning">Hållbar samhällsomställning</a></div> <div>Cecilia Berlin – <a href="https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi">Vad du måste veta om ergonomi</a></div> <div><br /></div> <div>Föreläsningarna spelades in i RunAn i oktober 2020, sänds i Kunskapskanalen under höst/vinter och går att se när som helst på<a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata"> UR Play</a>. <br /></div>Mon, 23 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fina-placeringar-for-Sverige-i-OS-for-cyborgar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fina-placeringar-for-Sverige-i-OS-for-cyborgar.aspxFina placeringar för Sverige i &quot;OS för cyborgar<p><b>​De svenska lagen som tävlade med tankestyrda armproteser lyckades ta hem en bronsmedalj och en sjundeplacering, när den internationella tävlingen Cybathlon 2020 nyligen avgjordes. Totalt deltog 51 lag från 20 länder och Chalmers var en av tävlingsplatserna.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Våra deltagare visade god kämpaaanda och gjorde bra ifrån sig i tävlingen. Med tanke på att de, till skillnad från sina konkurrenter, använder armproteser som även omfattar armbågsleden, är vi mycket nöjda med resultaten, säger lagledaren Max Ortiz Catalan, som tillika är Chalmersforskaren bakom världens första tankestyrda och känselförsedda protes.</span><div><br /></div> <div>Cybathlon har kallats olympiska spelen för cyborgar. Tävlingen vänder sig till deltagare som har fysiska funktionsnedsättningar och använder olika typer av avancerade hjälpmedel med inbyggd robotteknik. Tävlingsgrenarna består av moment från vardagen som kan vara svåra att utföra för den som bär protes eller använder rullstol. Målet med Cybathlon är att synliggöra vad som idag är möjligt att utföra samt att ytterligare driva på utvecklingen inom proteser och andra typer av hjälpmedel.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationell-tavling-for-cyborgar-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Internationell tävling för &quot;cyborgar&quot; på Chalmers</a></div> <div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cybathlon 2020: Resultat, filmer och information (på engelska)​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Fina%20placeringar%20för%20Sverige%20i%20”OS%20för%20cyborgar”/Cybathlon3_IMG_4761_750px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><div><span style="background-color:initial">Arrangörerna på Chalmers vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt hjälpt till att genomföra Cybathon-tävlingen. Ett särskilt tack går till deras samarbetspartners och sponsorer Sahlgrenska universitetssjukhuset, Integrum AB, Stiftelsen Promobilia, </span><span style="background-color:initial">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse,</span><span style="background-color:initial"> Akademiska Hus och A Working Lab.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div> <br /><em>Foton: Shahrzad Damercheli och Eric Earley</em></div> <div><div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se%E2%80%8B">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><em></em><br /></div> Thu, 19 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxFörbättringsutbildning ledde till prisad idé för cancervård<p><b>​Sjuksköterskan Martina Jarnström har tagit fram ett utbildningsmaterial för att ge cancerpatienter möjlighet att själva kunna koppla loss sin cytostatikapump i hemmet. Idén kom när hon läste en kurs i förbättringskunskap som ges av Regionalt cancercentrum väst och Centre for Healthcare Improvement (CHI) på Chalmers. För sitt arbete har hon nu fått ett av Sveriges främsta priser inom hälso- och sjukvårdsområdet, Vårdförbundpriset på en halv miljon kronor.</b></p><div>​– Patienter som får en cytostatikapump på sjukhuset får gå hem ett par dygn, för att sedan komma tillbaka för att få den borttagen. Den proceduren tar bara ett par minuter och jag började fundera på om inte patienten kunde göra detta själv. Våra patienter är trots sin sjukdom ofta ganska friska, de befinner sig mitt i livet och får springa mycket på sjukhus ändå, berättar Martina Jarnström, som är kontaktsjuksköterska vid hematologi- och onkologienheten på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström tog fram en modell i form av ett omfattande bildstöd med texter för att lära patienten och närstående hur man gör när man kopplar bort cytostatikapumpen och hanterar sin centrala infart, alltså kopplingen in i kroppen. Nu är tillvägagångssättet infört på bred front och gensvaret från patienterna positivt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För sitt arbete med att låta patienterna bli mer delaktiga i sin vård har Martina Jarnström nu vunnit Vårdförbundspriset på 500 000 kronor. Syftet med priset är att lyfta fram personer som arbetar för en förbättring för patienter med hjälp av personcentrerad vård.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det var väldigt oväntat och väldigt stort, säger en glad Martina. Det är en motivation till att fortsätta arbeta med den här typen av projekt och visar samtidigt hur viktigt vårt yrke är, i synnerhet i dessa tider.</div> <div> </div> <div> </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utbildning för strukturerad förbättring</h3> Utbildningen där Martina utvecklade sin idé ges årligen och är nu inne på femte omgången. Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, där ett eget förbättringsarbete ska genomföras. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Syftet med kursen är att omsätta kunskaper i verksamhetsutveckling i praktiken – och det ska vara till gagn för ”den vi är till för”. Vi föredrar att använda det begreppet framför såväl kund som patient, förklarar Patrik Alexandersson som är kursansvarig och tillika föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utbildningen är mycket uppskattad av deltagarna. Inte minst kopplingen till att genomföra en praktisk förändring och att få ett eget starkt nätverk. </div> <div> </div> <div></div> <div><br /><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/PatrikAlexanderssom_320x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:250px;height:189px" /></span>– Många deltagare har tagit ett fördjupat grepp om att förstå ”patientens” både medvetna och omedvetna behov i kontakten med vården, och den vårdplan och koordinering som görs för den cancerberörde, berättar Patrik Alexandersson. Det är så spännande att se den här gruppen göra arbeten. De behöver inte övertyga så många kollegor och andra om vikten av förbättring. Däremot när de träffar egna patienter dagen efter utbildningstillfället blir det väldigt svårt att inte vara fokuserad på att göra det bättre för gruppen som man har mitt framför sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström berättar om hur kursen fick henne att gå från tanke till handling.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Genom kursen fick jag främst med mig att arbeta på ett strukturerat sätt med förbättringsarbeten. Jag blev inspirerad av idén att låta patienter sköta bortkoppling i hemmet genom att jag fick höra att det fanns patienter som gjorde det via Rikshospitalet i Köpenhamn. Man hade funderat på det på andra sjukhus men inte kommit vidare. Många var lite skeptiska till en början då det handlar om att handha sjuksköterskeuppgifter i hemmet och dessutom hantera cytostatika-avfall. Men det finns så mycket patienter och närstående som redan sköter komplicerade uppgifter efter att ha lärt upp sig, inte minst självdialysen som vi fick föreläst om i kursen, så på det viset vågade vi tänka lite utanför boxen, berättar hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Men det krävde en hel del arbete runtomkring! Framför allt fick jag med mig att det går att göra skillnad för patienter med ganska små medel och att det ofta ger ringar på vattnet för så många andra, och för verksamheten och vården i stort.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon har redan rekommenderat många andra att gå kursen. Bland annat går hennes chef och en kollega kursen just nu. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är ett privilegium att få chansen att gå kursen, att få en teoretisk bakgrund och genom kursen kunna arbeta med förbättringsarbeten. Det är något som är svårt att hinna med och vara kreativ i inom ramen för det dagliga arbetet. Men med det gjort, är det lättare att ha tankesättet med mig i mitt fortsatta arbete och försöka se möjligheter. Nu är det många som hör av sig med olika idéer och samarbeten, och förhoppningsvis kan vi börja med att utveckla det arbete som redan gjort. Tid för reflektion och kreativitet har kanske inte funnits i överflöd det här året – men jag hoppas att vi fortsätter utveckla den personcentrerade vården på ett spännande sätt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Många positiva effekter </h3> <div> </div> <div> Idén och arbetet som Martina Jarnström genomfört har varit både välstrukturerat och modigt, anser Patrik Alexandersson:</div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att hantera cytostatika och kopplingar till denna är rent tekniskt rätt så svårt. Martina har lyckats ifrågasätta sättet vi har gjort tidigare och lämna över ansvaret till patienten att klara av detta, med stöd om så behövs. Jag tror att både känsla av stolthet och självständighet ökar hos den enskilde. Det ger också positiva bieffekter som färre resor och därmed minskade risker i pandemiska tider. Tajmingen var god. Det är bra att det finns personer som Martina som hjälper oss ifrågasätta ”det för givet tagna”.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För prissumman planerar Martina Jarnström bland annat att hitta på någonting tillsammans med arbetskamraterna, även om det får vänta tills efter pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Kollegorna har varit så delaktiga i det här arbetet och vi gör ett så fint jobb tillsammans, och det har varit ett tufft år. Sedan blir det någon resa i framtiden och lite sparande till barnen. Och betala skatt, så att vi kan fortsätta bedriva vård i vårt avlånga land! <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> – Jag tycker det har varit svårt med all uppståndelse. Kanske främst för att det blir sådant fokus på pengarna, vilket är förståeligt men det känns svårt när ALLA i vården sliter så hårt. Men jag är förstås oerhört tacksam och förvånad. Jag hoppas att detta kan vara en inspiration för andra, avslutar Martina Jarnström.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><em>Text: SÄS / RCC Väst, Patrik Alexandersson, Daniel Karlsson</em></div> <em> </em><div><em>Foto: Pernilla Lundgren, Södra Älvsborgs sjukhus</em></div> <div> <span style="display:inline-block"></span><br /></div>  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><em>Om kursen i förbättringskunskap</em></h3> <div> </div> <div><em>Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård, där även ”onkologi” och ”kontaktsjuksköterskans roll” ingår. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, vilket inkluderar genomförande av ett eget förbättringsarbete. </em></div> <div> <em> </em></div> <div><br /></div> <div> <em> </em></div> <div><em>En del av utbildningen ges vid <a href="http://kraftenshus.se/">Kraftens Hus</a>. Det är ett konkret exempel på samverkan mellan praktik och Chalmers, men framförallt ett exempel på hur viktig ”den vi är till för” är, bortom att bara vara patient. Där fokuseras på hela livshändelsen kring cancer och inte enbart sjukdomen i sig.<br /><br /></em></div> <div> <em></em></div> <div><em>I utbildningen medverkar från Chalmers och <a href="/sv/centrum/chi/">Centre for Healthcare Improvement</a>: Patrik Alexandersson som kursansvarig, Bo Bergman som examinator och Petra Apell som kursassistent. Bland föreläsarna återfinns Erik Eriksson, Frida Smith och Andreas Hellström. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><strong>Läs mer: </strong></div> <div> Vårdfokus: <a href="https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2020/oktober/hon-lar-patienter-koppla-loss-cytostatikapumpen-sjalv/">Hon lär patienter koppla loss cytostatikapumpen själv </a> </div> <div>Om utbildningen och en studie kring dess resultat: <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kontaktsjuksköterskor-lyfter-cancervården-genom-egna-förbättringsprojekt.aspx">Kontaktsjuksköterskor lyfter cancervården genom egna förbättringsprojekt </a></div> <div> </div> <div> </div>Wed, 18 Nov 2020 12:00:00 +0100