Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 26 May 2022 22:10:13 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/En-intelligent-och-social-drönare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/En-intelligent-och-social-dr%C3%B6nare.aspxEn intelligent och social drönare<p><b>​Har du någonsin träffat en artig drönare? I projektet AI + Social Drones: Towards Autonomous and Adaptive Social Drones ska docent Mohammad Obaid och kollegor undersöka hur flygande drönare kan interagera med människor med hjälp av AI.</b></p>​Drönare blir mer och mer användbara som verktyg inom områden som transport och hälsa.<br />I projektet <em>AI + Social Drones: Towards Autonomous and Adaptive Social Drones</em>, finansierat av Chalmers AI Research Centre, Chair, ska en forskargruppn titta på sociala drönare och deras roll i samhället. Med start i sommar kommer projektet att undersöka hur drönare kan verka i en mänsklig miljö på ett acceptabelt sätt.<br /><br /><div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>Om vi ​​har en AI-enhet i vår miljö, i det här fallet en flygande robot, hur interagerar vi med den som människor? Vi vill lära den att förstå oss och att fånga upp våra sociala signaler när den flyger bredvid oss. Och hur ska vi som människor interagera med den och bete oss?, säger docent Mohammad Obaid, projektledare.</div> <br /><strong>Vad är en social drönare</strong>?<br />En drönare är en flygande robot som kan fjärrstyras och när vi slänger in ordet social bredvid en drönare händer två saker. En är att den kan uppvisa sociala signaler för oss. Den kan berätta för oss hur den beter sig och dess avsikter. För det andra kan den uppfatta och lära sig hur vi beter oss, förstå våra sociala signaler.<br /><br /><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Tanken är att om vi i det här projektet lär oss hur man får det här att fungera, kommer vi att få en bättre förståelse för hur vi ska acceptera och lita på dem i olika tillämpningsområden och sammanhang, vilket kommer att göra dem mer användbara, säger Mohammad Obaid .<br /><br />För detta behövs AI. Data från interaktionsaktiviteter samlas in och används för att träna roboten att utveckla sociala signaler. En intelligent drönare ska kunna avläsa från användarens ansikte om den är välkomnande eller orolig och sedan välja ett lämpligt avstånd till personen.<br /><br />Drönare används redan i leveranstjänster och civila tjänster, som sjukvård och välbefinnande.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Hälsa är något vi också tittar på. När vi lägger till AI i drönaren tror vi att den kan göra mycket nytta, till exempel i nödsituationer i avlägsna områden.</div> <br /><strong>Kommunicera med en robot</strong><br />Vi är vana vid att se robotar inom sci-fi där de har ansikten och kan kommunicera vad de tycker och deras avsikter, och många forskare blir inspirerade av det. Mohammad Obaid är en av dem.<br /><br /><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>I tidigare forskning har vi testat  drönare med ögon. Ögonen låter drönaren blicka åt den riktning den tänker gå och kommunicerar därmed sina avsikter, säger han.<br /><br />Många tester görs med markrobotar, som inte kan flyga. Att tillämpa forskningen på en drönare är liknande men förmågan att flyga ger roboten en ny dimension.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>En drönare kan ge dig ett nytt perspektiv uppifrån till exempel, och den kommer att vara mycket mer mobil än markrobotar och inte fastna på hinder, säger Mohammad Obaid.</div> <br /><strong>En drönarkompis</strong><br />Det kan tyckas lockande att föreställa sig att den sociala drönaren kommer att vara lika vanlig som smarttelefonen inom en snar framtid. Men det är många frågor att lösa innan detta blir verklighet, tror Mohammad Obaid.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Det kan mycket väl vara så att folk kommer att ha en drönarkompis, men vi måste tänka på etik först. Precis som med mobiltelefoner måste vi veta vad som kommer att hända med samhället när vi lägger till sociala drönare som med all mänsklig interaktion med AI-system. Jag tror det är viktigare att se om drönaren kan vara till nytta för hälsa och välbefinnande, som om de kan användas för att hjälpa människor till exempel i avlägsna områden eller som badvakter på stranden, säger han.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mats Tiborn<br /></div>Mon, 23 May 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forsta-fysiska-exjobbsmassan-inom-halsa-och-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forsta-fysiska-exjobbsmassan-inom-halsa-och-teknik.aspxFörsta fysiska exjobbsmässan inom hälsa och teknik<p><b>​​För första gången kunde exjobbsmässan för studenter inom hälsa och teknik genomföras på plats på Medicinareberget. Ett koncept som gav mersmak för såväl studenter som handledare.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett livligt sorl på flera språk fyller hörsalen på Wallenbergs konferenscentrum. Det tystnar först när vicedekanen vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, äntrar scenen.</span><div><br /></div> <div>– Hello everyone and welcome, hälsar Pelle Åberg, som tillsammans med utbildningsledare Marie Strandevall är värd för vårens exjobbsmässa.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samarbete för att skapa tvärvetenskapliga projekt</strong></div> <div>Det är fjärde gången mässan genomförs men på grund av covidpandemin har de tidigare tillfällena varit digitala. Bakom mässan står Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>– Syftet är att få till tvärvetenskapliga projekt och samverkan mellan hälsa och teknik, säger Marie Strandevall.</div> <div><br /></div> <div>– Detta är ett bra sätt att skapa kontaktytor, säger Pelle Åberg.</div> <div><br /></div> <div>Närmare ett trettiotal forskare presenterade projekt där en eller ett par masterstudenter kan få möjlighet att skriva sitt examensarbete. En del av de potentiella handledarna har flera projekt på gång. Varje forskare hade bara ett par minuter på sig att presentera sitt projekt och vilka kvalifikationer de helst ser hos studenter som söker. Det gick dock alldeles utmärkt.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Exjobbmassa_Ann-Sofie_Cans.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><em>Ann-Sofie Cans, docent i kemi och kemiteknik och styrkeområdesledare för Hälsa och teknik på Chalmers, handleder gärna någon masterstudent med naturvetenskapliga kunskaper.</em><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Chans att mingla</strong><br /></div> <div>När samtliga presentationer var avklarade hade studenterna fått upp ögonen för allt ifrån hur man utvecklar metoder för att mäta luftförorenande partiklar, till analys av gångmönster hos äldre med hjälp av radar.</div> <div><br /></div> <div>Minst lika viktigt och efterlängtat, efter pandemiårens alla digitala möten och distansundervisning, var minglet som följde. Där fick studenterna möjlighet att ställa frågor till forskarna. Vid skärmen med texten ”Using machine learning to find gene interactions causing preterm birth” stod Julius Juodakis från avdelningen för obstetrik och gynekologi och svarade på frågor från Setareh Jafargholizadeh, som studerar bioteknologi vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Vi söker en student som har goda kunskaper i genetik och är beredd att lära sig maskininlärning, alternativt en student som kan maskininlärning och vill lära sig genetik, säger Julius Juodakis.</div> <div><br /></div> <div>Det skulle kunna vara något för Setareh. En annan som finner Julius projekt intressant är Obed Nahimiyimana, som studerar matematisk statistik vid Göteborgs universitet.  </div> <div>– Statistik kan appliceras på väldigt många områden, säger han.</div> <div><br /></div> <div>– Biomedicin ger goda möjligheter för studenter med olika bakgrund och inriktning, till exempel bioteknologi och statistik, säger Julius Juodakis.</div> <div><br /></div> <div><strong>Inkludera studenter från olika ämnesområden</strong></div> <div>Vid ett bord står sex studenter, som läser masterprogrammet i global hälsa.</div> <div><br /></div> <div>– Det var väldigt intressant, men svårt att hitta något som passade oss. Det är lite för specialiserat. Vi är intresserade av större frågor som folkhälsa, pandemier och antibiotikaresistens, säger Alexandra Ingman.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kanske borde de prata med Åsa Torinsson Naluai, som höll en mer generell presentation om det tvärvetenskapliga SciLifeLab i Göteborg och avslutade med orden: ”Vill ni veta mer så kom och prata med mig efteråt.” Det har Sheila Sgozi, som studerar folkhälsovetenskap och ska skriva en master om ett år, gjort.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Jag vill ta reda på vad det finns för valmöjligheter redan nu och Åsa förklarar så bra vad som kan passa min inriktning.</div> <div><br /></div> <div> – Om vi ska komma framåt i forskningen behöver vi inkludera studenter från många olika ämnen, säger Åsa Torinsson Naluai, som själv har både molekylärbiologisk och medicinsk bakgrund.</div> <div><br /></div> <div><strong>Planerar ny mässa till hösten</strong></div> <div>När studenterna droppat av dröjer sig flera av forskarna/handledarna kvar.</div> <div><br /></div> <div>– Det här blev ett bra tillfälle för handledarna att mingla också. De är inte bara ute efter duktiga studenter utan har glädje av att träffa varandra, säger Marie Strandevall.</div> <div><br /></div> <div>– Det har fungerat väldigt bra att ha de första tre exjobbsmässorna digitalt och det ska bli spännande att se utvärderingen när vi nu äntligen kunde ha en fysisk mässa, säger Ann-Sofie Cans, docent på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av initiativtagarna bakom mässan. Förhoppningsvis kan vi arrangera en fysisk mässa även till hösten då Chalmers står som värd.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Anna Rehnberg, på uppdrag av Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 11 May 2022 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspxHur kan artificiell intelligens göra löpningen säkrare?<p><b>​En datainlärningsmodell för att optimera din prestation och ta dig i mål med hälsan i behåll. Det eftersträvar Moa Johansson, docent på avdelningen för Computing Science, som tillsammans med två masterstudenter är involverade i ett projekt på institutionen för data- och informationsteknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">I maj är det många som ser fram emot att Göteborgsvarvet kommer tillbaka efter två års uppehåll på grund av coronapandemin. Varje år kämpar ungefär 40,000 löpare längs med det som arrangörerna menar är världens största halvmaraton och många är de som utmattade ramlat ihop på endera sidan av mållinjen. Oftast är de på benen efter en stunds vila och påfyllning av vätska, men varje år händer det att en och annan behöver sjukvård. </span><div> </div> <div>Moa Johansson, docent på institutionen för data- och informationsteknik, håller i dagsläget på att tillsammans med masterstudenterna med amanuenstjänster, Johan Lamm och Johan Attefors, sammanställa kunskap som ska ge idrottare förutsättningar att utmana sig själva på bästa tänkbara sätt under en fysisk prestation och dessutom minimera risken för att de tar ut sig så mycket att de äventyrar sin hälsa. </div> <div> </div> <div>– Jag är jätteintresserad av sport, så för mig är det roligt att se hur de tekniker som jag själv forskar om kan bidra inom sporten, säger Moa.</div> <div> </div> <div>Studien görs i samarbete med Göteborgsvarvet, genom att analysera data som samlats in under tio år och finns tillgänglig i Göteborgsvarvets databas. Där loggas mellantider, slutresultat och deltagarnas ålder och kön. Som komplement har Moa, Johan och Johan hämtat uppgifter om väderförhållandena, för att kunna se hur sambandet ser ut mellan till exempel höga temperaturer och hur många som går in i väggen. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En virtuell AI-coach</h3> <div>Som en del i projektet arbetar de med att ta fram en maskininlärningsmodell. Tanken är att den dels ska kunna estimera vilken sluttid löparen kommer att landa på, dels kunna förutse vilka löpare som riskerar att överanstränga sig, genom att dra slutsatser utifrån den insamlade datan.</div> <div> </div> <div>I framtiden föreställer sig Moa att modellen skulle kunna användas i en mer utvecklad produkt i stil med de löparklockor som finns idag, där fler parametrar som personliga förutsättningar, tidigare prestationer och utomhustemperatur kombineras med mätning av kroppens funktioner för att hjälpa löparen att anpassa takten till vad hen klarar av. </div> <div> </div> <div>– Lite som en virtuell AI-coach som säger till när det är dags att sakta ner och öka takten, eller stanna och dricka en extra gång, säger Moa. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad är det då vi gör för fel när det slutar med att vi rusar in i väggen?</h3> <div>Ofta tycks det handla om att gå ut för hårt i början. Moa tror att det delvis kan vara en prestigefråga.</div> <div> </div> <div>– Folk vill slå personligt rekord, säger hon. Och vissa vill ligga på gränsen trots att de inte klarar av lika mycket som de gjort tidigare i livet.</div> <div> </div> <span style="background-color:initial">Det finns en tendens i medelåldersgruppen att felbedöma hur mycket man klarar av. Något som man inte ser på samma sätt hos den äldre gruppen och bland elitlöparna, som springer med ett annat mönster.​</span><div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Om projektet</h2> <div>Projektet ryms inom styrkeområdet Hälsa och teknik och genomförs på institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers och Göteborgs universitet. <span style="background-color:initial">Projektet är ett resultat kring diskussioner förda inom GoCo Active-samarbetet, där Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, RF-SISU, GoCo Health Innovation City och Göteborgs Friidrottsförbund aktivt deltagit. </span><span style="background-color:initial">Un</span><span style="background-color:initial">der våren skrivs en vetenskaplig artikel om projektet.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Agnes Ekstrand</span></div> <div></div></span></div>Mon, 09 May 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/han-far-prestigefyllt-stipendium-for-andra-gangen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/han-far-prestigefyllt-stipendium-for-andra-gangen.aspxHan får prestigefyllt anslag för andra gången<p><b>Professor Thierry Coquand har tilldelats årets Europeiska forskningsrådets Advanced Grant. Att få sin forskning finansierad genom anslaget är prestigefyllt i sig, men det är också extra anmärkningsvärt att det är andra gången Thierry Coquand får motta stipendiet.​​</b></p><div>​Att få mer än ett ERC Advanced Grant under en livstid är något som extremt få har åstadkommit. Thierry Coquand, professor vid institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers och Göteborgs universitet, fick sitt första ERC Advanced Grant för sitt arbete 2009. </div> <div><br /></div> <div>Läs hela artikeln och intervju med <span style="background-color:initial">Thierry Coquand​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">på </span><a href="/en/departments/cse/news/Pages/Professor-at-Computer-Science-and-Engineering-gets-prestigious-grant-for-the-second-time.aspx">Chalmers engelska webbplats</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer om Thierry Coquands forskning​​</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/departments/cse/news/Pages/type-theory-for-mathematics-and-computer-science.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Research on interactive proof systems receives funding from KAW</a> <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Watch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?​</a></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Om ERC-anslag</h3> <div><div>Forskningsanslagen från Europeiska forskningsrådet, ERC, syftar till att ta itu med stora frågor inom alla vetenskapliga discipliner. Anslagen ges till aktiva forskare som har visat betydande forskningsresultat under de senaste tio åren och som sticker ut när det gäller originalitet och betydelse av sitt forskningsbidrag.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om de senaste ERC Advanced Grants i ERC:s <a href="https://erc.europa.eu/news/erc-2021-advanced-grants-results">pressmeddelande</a>.</div></div></div> <div><br /></div> <span></span><div></div>Wed, 27 Apr 2022 08:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-i-hemmet-industrin-och-sjukvarden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-i-hemmet-industrin-och-sjukvarden.aspxRobotar i hemmet, industrin och sjukvården<p><b>​​Kan robotar lära sig att planera sitt eget arbete för att lösa komplexa uppgifter? Forskare på Chalmers har utvecklat en AI som genom att iaktta mänskligt beteende kan anpassa sig och utföra uppgifter i en föränderlig miljö. Sådana flexibla robotar kan i mycket högre grad arbeta tillsammans med människor. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">– Robotar som arbetar i mänskliga miljöer behöver ta hänsyn till att vi människor är unika och att vi löser samma uppgift på individuella sätt. Därför är ett viktigt område inom robotutveckling att lära robotar att arbeta nära människor i dynamiska miljöer, säger Maximilian Diehl, doktorand vid institutionen för elektroteknik och ledande forskare bakom projektet. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>När vi människor utför en enkel uppgift, som att duka ett bord, kan vi agera på flera olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut. Om en stol oväntat står i vägen flyttar vi på den eller går en omväg, vi använder omväxlande höger eller vänster hand, gör pauser eller har andra oplanerade beteenden.  </div> <div><br /></div> <div>Robotar fungerar inte på samma sätt. De behöver exakt programmering hela vägen mot målet. Det innebär att de arbetar effektivt i miljöer där de hela tiden följer samma mönster, som i en fabrik. Men för att interagera tillsammans med människor inom exempelvis service eller sjukvård, krävs att robotarna utvecklar ett mycket mer flexibelt beteende. </div> <div><br /></div> <div>– I framtiden förutser vi att robotar ska utföra vissa grundläggande hushållsaktiviteter, som att duka och städa ett bord, placera köksredskap i diskhon eller hjälpa till med att organisera matvaror, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på institutionen för elektroteknik.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><b>Lärde roboten att bygga torn trots varierande förutsättningar</b></div> <div><br /></div> <div>Forskarna ville undersöka om de gick att lära en robot att i högre utsträckning lösa uppgifter på samma sätt som människor. Alltså att skapa en förklarande AI som utvinner övergripande istället för specifik information vid en demonstration, för att sedan kunna planera en flexibel väg mot ett långsiktigt mål. Förklarande AI (Explainable AI eller XAI) är en metod som kan beskriva för människor hur en AI-algoritm fattar ett visst beslut.</div> <div>De lät människor utföra samma uppgift – att stapla kuber på varandra – tolv gånger i en VR-miljö. Varje gång utfördes uppgiften på olika sätt och människornas rörelser registrerades med hjälp av lasersensorer.</div> <div><br /></div> <div>– När vi människor har en uppgift delar vi upp den i en kedja av mindre mål på vägen, och varje handling vi utför syftar till att uppfylla ett sådant delmål. Istället för att lära roboten en exakt imitation av mänskligt beteende fokuserade vi på vad målet var med alla de handlingar som människorna i studien utförde, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på institutionen för elektroteknik.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas unika metod gick ut på att systemet extraherade meningen med delmålen, och byggde bibliotek bestående av olika handlingar för varje delmål. Slutligen skapade systemet en AI i form av ett planeringsverktyg som användes av en TIAGo-robot, som är designad för att arbeta i inomhusmiljöer, med en utdragbar torso och en arm som kan gripa och flytta föremål. Med hjälp av verktyget kunde roboten automatiskt skapa en plan för att stapla muggar på varandra även när omgivningens förutsättningar förändrades. Kort sagt: Roboten fick i uppgift att stapla muggar och valde sedan själv bland flera möjliga handlingar den sekvens som, efter omständigheterna, ledde till att uppgiften utfördes. Roboten klarade alltså att själv planera hur den skulle göra för att lyckas stapla muggarna trots att förutsättningarna förändrades lite vid varje försök.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten visade att vår metod kan skapa planer som utförs korrekt till 92 procent efter en enda mänsklig demonstration, och hela 100 procent korrekt när informationen från alla tolv demonstrationer användes, säger Maximilian Diehl.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarnas studie presenterades på IROS 2021, en av de största och mest inflytelserika konferenserna om intelligenta robotar och system. Nästa studie i forskningsprojektet, som nu är i sitt slutskede, undersöker hur robotar kan kommunicera till människor och förklara vad som gått fel och varför om de inte lyckas utföra en uppgift. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><b>Industribranschen och inom sjukvården</b></div> <div style="font-size:16px"><br /></div> <div>På lång sikt är målet att använda robotar i industribranschen för att hjälpa tekniker med uppgifter som kan orsaka långsiktiga hälsoproblem, till exempel att dra åt bultar/muttrar på lastbilsshjul. Inom vården kan det vara uppgifter som att hämta och dela ut medicin eller mat.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill göra vårdpersonalens jobb enklare så att de kan fokusera på uppgifter som behöver mer uppmärksamhet, säger Karinne-Ramirez Amaro.</div> <div><br /></div> <div>– Helt autonoma och flexibla robotar för exempelvis sjukvård och serviceyrken ligger fortfarande flera år framåt i tiden. Utmaningarna ligger främst inom datorseende, kontroll och säker interaktion med människor. Men vi tror att vår metod kommer att bidra till att snabba på lärandeprocessen för robotar, så att de kan ta in alla de aspekterna och tillämpa dem i nya situationer, säger Maximilian Diehl.</div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><span></span><div>Forskningen utfördes i samarbete med Chris Paxton, en forskare på NVIDIA. Detta projekt fick stöd av Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen <a href="https://research.chalmers.se/project/9253">https://research.chalmers.se/project/9253</a></div> <div>Se filmen som förklarar projektet <a href="https://www.youtube.com/watch?v=hEUEpQcrDtw">Automated Generation of Robotic Planning Domains from Observations - YouTube</a></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Maximilian Diehl, d<span style="background-color:initial">oktorand vid institutionen för elektroteknik </span></div> <div>diehlm@chalmers.se</div> <div>+46 31 772 171</div> <div><br /></div> <div>Karinne Ramirez-Amaro, f<span style="background-color:initial">orskarassistent vid institutionen för elektroteknik </span></div> <div>karinne@chalmers.se</div> <div>+46 31 772 10 74 </div></div> <div><br /></div>Thu, 14 Apr 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vi-ar-mitt-i-omstallningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vi-ar-mitt-i-omstallningen.aspxIPCC – ”Vi är mitt i omställningen”<p><b>​– FN:s klimatpanel IPCC berättar inte för politiker eller medborgare vad de ska göra, utan vad de kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser, samt vilken potential olika åtgärder kan ha för att minska utsläppen. Huvudsyftet med rapporten är att förmedla den samlade existerande kunskapen till beslutsfattare och allmänhet på ett heltäckande, tydligt och tillgängligt sätt, säger Chalmersforskaren Sonia Yeh, medförfattare till senaste IPCC-rapporten, som presenterades 4 april 2022. </b></p><div><span style="background-color:initial">Den tredje och sista delen av IPCC:s sjätte stora utvärderingsrapport fokuserar på forskning om att mildra klimatförändringa</span><span style="background-color:initial">rna, samt utvärderar metoder för att dels minska utsläppen av växthusgaser till atmosfärden och dels hur man kan ta bort växthusgaser som redan hamnat där. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Den största utmaningen för oss som bidrar till rapporten är skrivandet, att kommunicerar på ett tydligt och opartiskt sätt, vilken information som ska inkluderas eller uteslutas, att samordna budskapen i de olika kapitlen så att det blir konsekventa budskap, säger Sonia Yeh, professor i energi- och transportsystem på Chalmers.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Sonia är expert på energiekonomi och modellering av energisystem, alternativa transportbränslen, hållbarhetsstandarder, tekniska förändringar, konsumentbeteende och mobilitet. Hon har bidragit till underkapitlet ”Scenarier från integrerade, sektoriella och regionala modeller” i transportkapitlet i den senaste IPCC-rapporten, Working Group III: Mitigation of Climate Change. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är det som gör att du tar dig an ett så stort uppdrag som detta?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">– Å ena sidan är det ett enormt åtagande tidsmässigt. Så man måste i förväg bestämma sig för hur mycket tid man kan avsätta. Å andra sidan är det en stor ära som vetenskapsman att bli utvald att representera sitt land för att bidra till rapporten, som är den mest omfattande utvärderingsinsatsen som görs ungefär vart sjätte år och ger en uppdaterad bild om alternativen för att begränsa klimatförändringarna. Den har enorma samhälleliga värden för både beslutsfattare och alla berörda medborgare runt om i världen, säger Sonia Yeh.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Hennes väg att bli utvald som IPCC-författare är lite okonventionell. Den vanligaste  är att man först anmäler sitt intresse och nominerar sig själv, för att sedan bli utvald att representera sitt land i arbetet. </div> <div><br /></div> <div>– En dag fick jag ett telefonsamtal av huvudförfattaren till kapitlet om transportscenarior, som frågade om de kan lita på min kompetens när det gällde kapitlets långsiktiga prognoser. Det var så jag kom med – mitt i processen. Det finns ett separat spår att bli en bidragande författare, förutsatt att huvudförfattarna anser att din tekniska expertis är avgörande för en del av rapporten, säger Sonia Yeh.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad skiljer denna rapport från tidigare rapporter?</strong></div> <div>– En av de mest intressanta sakerna med att skriva den här rapporten är att observera hur saker och ting har </div> <div>förändrats sedan den förra (5:e utvärderingsrapporten, 2013–2014), vilka riktningar och hur snabbt. Många saker har förändrats: teknikkostnader och deras kommersiella tillgänglighet, efterfrågetillväxt, ny teknik, etc. Som någon sa: vid tidpunkten för den senaste rapporten pratade vi om övergångarna till fossilfrihet. Nu är vi mitt i de övergångarna.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Vilka är de viktigaste personliga slutsatserna av processen med rapporten?</b></div> <div>– Det viktigaste jag lärt mig är den självreflekterande delen som jag nämner här. På ett sätt frågar vi, å allmänhetens vägnar, hur vetenskapen och hur saker och ting har förändrats, i denna rapport jämfört med den senaste, skiljer sig utmaningarna vi står inför idag från de utmaningar vi stod inför för fyra år sedan? Tyvärr tar IPCC främst upp frågan om ”vad vet vi idag” snarare än frågan om ”vad har förändrats jämfört med den senaste bedömningen”.</div> <div><br /></div> <div>Detta är förståeligt, menar Sonia Yeh, eftersom den frågeställningen inte ingår i IPCC uppdrag och skulle kräva än mer resurser och ett annat arbetssätt.</div> <div><br /></div> <div>– Ändå är det en fråga jag ställer mig när jag skriver för rapporten, och jag är säker på att vi får se många diskussioner i blogginlägg, tweets och i nyhetsspalter om det här.</div> <div> <br />Men Sonia Yeh menar på att man bör vara försiktig och ta en del av diskussionerna i media med en nypa salt.​</div></div> <div><br /></div> <div>När det gäller de viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan från transportsektorn rekommenderar Sonia Yeh <a href="/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/IPCC-WG3-Where-are-we-in-the-transitions.aspx">Chalmers kommande seminarium IPCC Sixth Assessment Working Group III report on Climate Mitigation: Where are we in the transitions?</a> Flera av rapportens författare deltar på seminariet, som är öppet för alla som vill lyssna<span style="background-color:initial">.</span></div> <div><br /></div> <div>– Det viktiga att veta är att det inte finns någon silverkula. Det går inte att förlita sig på en enskild teknisk lösning, en beteendeförändring eller en politisk åtgärd för a<span style="background-color:initial">tt minska koldioxidutsläppen från transportsektorn</span><span style="background-color:initial">. Exakt hur mycket olika </span><span style="background-color:initial">åtgärder kan bidra med beror på var och när de införs, den aktuella regeringens åtagande och samspelet mellan individuella åtgärder. IPCC berättar inte för politiker eller </span><span style="background-color:initial">medborgare vad de ska göra, utan vad de kan g</span><span style="background-color:initial">öra för att minska utsläppen av växthusgaser och effekterna av olika åtgärder när det gäller potentialen f</span><span style="background-color:initial">ör utsläppsminskningar, säger Sonia Yeh.</span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><strong>När tror du att hela transportsektorn blir fossilfri?</strong></div> <div>– Min personliga reflektion är att energin till transporter inte kan bli fossilfri utan kraftfulla politiska åtgärder. Det betyder att beslutsfattare behöver införa åtgärder som koldioxidskatt eller koldioxidtak, incitament, standarder och förordningar, investeringar i koldioxidsnål teknik och i transportinfrastruktur som stöder koldioxidfria bränslen och fordon, laddningsinfrastruktur för elbussar, bilar, lastbilar, färjor etc. Så det är mycket att göra. Men det går! Det är bara en fråga om hur snabbt vi vill göra det här, säger Sonia Yeh och lyfter <span></span><span style="background-color:initial">ett  exempel på hur snabbt saker och ting har förändrats de senaste åren:<br /><br /></span>– <span style="background-color:initial">För några år sedan trodde de flesta att de enda gångbara sätten för koldioxidfria långdistanstransporter för lastbil skulle </span><span style="background-color:initial">vara biobränslen och väte. Men allt eftersom priset på batterier faller snabbare än väntat, blir elektrifierande långdistanslastbilar reella och attraktiva möjligheter. Det enda hindret är uppbyggnaden av laddinfrastrukturen, vilket naturligtvis är ett intensivt forskningsområde som vi i vår grupp arbetar aktivt med, tillsammans med europeiska partners. Många utm</span><span style="background-color:initial">ärkta forskargrupper på Chalmers studerar också detta utifrån olika</span><strong style="background-color:initial"></strong><span style="background-color:initial"> perspektiv inklusive material, batterier i olika</span><span style="background-color:initial"> skalor samt hur elnäten i Sverige och i Europa skulle påverkas, säger hon.​</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer​</h3> <div><a href="https://www.ipcc.ch/">Läs mer om IPCC, FN:s klimatpanel</a> på den officiella webbplatsen.</div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/IPCC-Christian-Azar.aspx/">IPCC-rapporter ett bra sätt att sprida kunskap​</a>. Intervju med tidigare författaren och Chalmersforskaren Christian Azar. </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/IPCC-WG3-Where-are-we-in-the-transitions.aspx">Det kommande seminariet IPCC Sixth Assessment Working Group III report on Climate Mitigation: Where are we in the transitions?​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin​, översättning: Christian Löwhagen.<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div></div>Mon, 04 Apr 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte generationens labb oppnar for artificiell intelligens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte%20generationens%20labb%20oppnar%20for%20artificiell%20intelligens.aspxNytt 5G-labb öppnar för artificiell intelligens<p><b>​​Chalmers och Ericsson inviger ett nytt laboratorium med tillgång till femte generationens (5G) nät som blir en viktig resurs och infrastruktur för forskare, studenter och startup-företag på Chalmers. Genom att introducera tekniken i det nuvarande CASE-labbet, gör Chalmers det enkelt för studenter och forskare att experimentera med 5G-lösningar.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Erik_Strom_0016,1B.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;height:180px;width:129px" /><div>− Det öppnar för forskning och utbildning inom industriella tillämpningar där snabb dataöverföring och svarstider ibland så korta som 1 millisekund krävs, exempelvis för artificiell intelligens (AI) som självstyrande robotar, självkörande fordon och ”sakernas internet”, säger Erik Ström som är professor i kommunikationssystem vid Chalmers.  </div> <div><br /></div> <div>Konnektivitet är en förutsättning för att kunna jobba med artificiell intelligens men idag finns det ganska få universitet i Sverige och i världen som har tillgång till egna 5G-nät som de kan experimentera med.</div> <div><br /></div> <div>− Kommersiellt är 5G redan här och finns tillgängligt i många länder. Däremot kan man säga att tillämpningen av 5G är i sin linda och vi kommer att se en mycket stor utveckling under de kommande åren. Både med 5G teknologin som sådan men också med tillämpningar, säger Karl-Johan Killius som är kontorschef på Ericsson i Göteborg.  </div> <div><br /></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Petter_Falkman-1_5x7.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:133px;height:187px" /><br />− 5G-teknik möjliggör i första hand tillämpningar som är resurssnåla och som främjar hållbar användning och utveckling i samhället, till exempel digitalisering av ohållbar teknik, effektivisering och förbättring av transportsystem, hälsovård, matproduktion och system för att generera och distribuera elenergi. Vårt gemensamma samarbete med Ericsson möjliggör att vår forskning kan testas och förhoppningsvis komma till nytta snabbare, säger Petter Falkman som är biträdande professor i automation vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>− 4G skapades för att kunna erbjuda en trådlös bredbandsuppkoppling t.ex. till mobiler eller laptops. 5G är skapat för att erbjuda trådlös uppkoppling till ett mycket större spektrum av applikationer vilka sinsemellan kan ha helt olika krav. Till exempel har enkla sensorer i en gruva helt andra krav på tillgänglighet, responstid och kapacitet medan självkörande bilar, tåg och industrirobotar ställer mycket höga krav på tillförlitlighet och responstid, säger Magnus Castell som är manager för Expericom på Ericsson i Göteborg. </div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Tommy_Svensson_I0A5568[1].jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:145px;height:170px" />−  6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, integration av sensornätsfunktionalitet, nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div><div></div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b><br /><a href="/sv/personal/Sidor/petter-falkman.aspx">Petter Falkman</a>,<b> </b><span style="background-color:initial">biträdande professor i automation, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br />petter.falkman@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>,<b> </b></span><span></span><span style="background-color:initial">professor i kommunikationssystem</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">erik.strom@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Fakta om 5G</div> <div style="font-size:20px"><br /></div> <div><ul><li>Förbättrar maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>Kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>Högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>Mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>Lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. </li> <li>Högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med många antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div>Fri, 01 Apr 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Snabb-omvandling-av-transportsektorn-forandrar-forskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Snabb-omvandling-av-transportsektorn-forandrar-forskningen.aspxSnabb omvandling av transportsektorn förändrar forskningen<p><b>​Transportsektorn har det gångna decenniet genomgått omvälvande förändringar och förändringstakten fortsätter alltjämt att öka. Det har inneburit en omställning från traditionell fordonsforskning till helt nya forskningsområden som spänner över flera discipliner. Sinisa Krajnovic, som den 31 mars lämnar uppdraget som styrkeområdesledare för Transport efter totalt sex år, har stor erfarenhet av dessa förändringar. </b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Vilka förändringar har du sett under den här perioden? <br /></strong></span><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/Sinisa_Krajnovic_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />​​​– Det har hänt extremt mycket under de senaste åren och den stora omställningen i transportsystemet har skapat behov av helt ny forskning och utbildning inom nya discipliner, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div>– Det första stora skiftet hänger samman med nya fordonsteknologier som elektrifiering och automation, som har drivit utvecklingen framåt i väldigt snabb takt. Men även ny teknologi som AI (Artificiell Intelligens). Ett konkret exempel är att vi idag har elektrifierade lastbilar. Vem trodde att utvecklingen skulle gå så snabbt?  </div> <div><br /></div> <div>– Det andra stora skiftet i transportindustrin handlar om utvecklingen från produkt- till tjänsteorientering. Det har förändrat industrin i grunden. Idag talar fordonsbranschen allt mindre om tillverkning av bilar och alltmer om de tjänster man erbjuder. </div> <div><br /></div> <div>– Våra partners i transportindustrin säger att utvecklingen innebär att de måste springa fortare och fortare för att hänga med. Det innebär att vi på Chalmers måste springa ännu fortare för att se till att vi kan möta omvärldens behov av forskning, utbildning och kompetensförsörjning, såväl nästa år, som om fem och tio år. </div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt med förändringarna i transportsystemet pågår också en omställning i energisystemet. Det gör att gränser mellan olika forskningsområden suddas ut. Transportfrågor integreras med såväl energifrågor och samhällsbyggnadsfrågor, som digitaliseringsfrågor. </div> <div><br /></div> <div>– Vårt sätt att arbeta i styrkeområden är en enorm fördel som gör det enkelt för oss att snabbt anpassa oss till förändringar i omvärlden. Vi kan skapa nya forskningsområden och anpassa våra utbildningar. <br /><br /></div> <div><strong>Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit? <br /><br /></strong></div> <div>– För att rusta våra forskare för de stora samhällsutmaningarna har vi inom styrkeområde Transport skapat ett arbetssätt som bygger på nära samverkan mellan olika institutioner, avdelningar och forskningsgrupper. Men också med Göteborgs universitet, som kompletterar våra kompetenser, och med myndigheter i transportsektorn. Det har varit en nyckel till framgång och jag är väldigt stolt över att vi tillsammans har utvecklat en effektiv organisation för utbildning, forskning, kompetensförsörjning, infrastrukturfrågor och nyttiggörande.  <br /><br /></div> <div>– Vi har ett mycket gott nätverk på Chalmers men vi har även skapat ett stort förtroende i omvärlden. Vi har utvecklat tydliga strategier för vårt samarbete med Chalmers strategiska partners: Volvo Group, Volvo Cars, CEVT och norska trafikmyndigheten Statens Vegvesende. Tillsammans med industrin har vi byggt upp starka infrastrukturmiljöer som exempelvis Asta Zero (världens första fullskaliga testmiljö för trafiksäkerhet), Revere (ett 400 kvadratmeter stort labb för testfordon, miljösensorer och simulatorer) och vi bygger nu Seel (en nationell testbädd för elektromobilitet).</div> <div><br /></div> <div>– Jag är också stolt över att vi har skapat helt nya samarbetsformer. Exempelvis genom projekt med utadjungerade transportforskare till industrin. Att forskare kan dela sin arbetstid mellan akademin och industrin och få direkt inblick i industrins behov är väldigt värdefullt. Så kallade capstone-projekt på kandidatnivå som bygger på samverkan mellan industri, Chalmers och utländska universitet är andra satsningar som vi har stöttat och som syftar till att rusta våra studenter för framtiden. <br /><br /></div> <div>– Styrkeområde Transports bildande av en EU-grupp för att på ett effektivt sätt organisera oss kring finansiering från EU är också värt att nämna.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka har varit de största utmaningarna? </strong></div> <div><br /></div> <div>– Internt har utvecklingen i omvärlden ställt stora krav på våra forskare att ställa om från att vara specialister inom ett område till ökad samverkan över disciplingränserna för att ta sig an gemensamma utmaningar. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har behövt skapa nya mötesplatser och forum som ger möjlighet till ökad dialog. Vi har också skapat tematiska utlysningar som ett svar på behov hos industrin, myndigheter och forskningsfinansiärer. </div> <div><br /></div> <div>– I takt med att utvecklingen går fortare och fortare har vi sett en tendens att transportforskningen präglas av kortsiktiga projekt. Kortsiktigheten innebär en risk att vi stressar fram forskning och utveckling och inte hinner arbeta med grundläggande forskning inom de nya forskningsområdena. Den nya forskningen måste hinna mogna och det är viktigt att arbeta aktivt för en långsiktighet i utbildningen av ingenjörer och doktorer. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad blir ditt fokus framöver? </strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag har haft oerhört roligt i min roll som styrkeområdesledare för Transport under dessa sex år men jag tycker att det är nyttigt att byta perspektiv och uppdrag emellanåt. </div> <div><br /></div> <div>– I tillägg till min ordinarie tjänst som professor i strömningslära har jag redan fått ett antal nya uppdrag. Sedan i höstas är jag vice prefekt för nyttiggörande på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper. Där kommer mina erfarenheter och nätverket från uppdraget som styrkeområdesledare inom Transport att vara till stor nytta. I samverkan med industrin kommer jag också fortsätta att arbeta med långsiktig finansiering för fordonsforskning.</div> <div><br /></div> <div>– Jag kommer även fortsatt att arbeta med jämställdhet, bland annat i Chalmers Genie-satsning (Gender Initiative for Excellence), efter det mentorsprogram för seniora kvinnliga forskare på Chalmers som jag har varit med och initierat, säger Sinisa Krajnovic. </div> <div><br /></div> <div><em>Den 1 april 2022 efterträds Sinisa Krajnovic av Balázs Kulcsár i uppdraget som styrkeområdesledare för Transport. </em><br /><br />Text: Linda Wallgren Jirvén<br /><br /></div>Wed, 23 Mar 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-styrkeomradesledare-for-Transport-utsedd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-styrkeomradesledare-for-Transport-utsedd.aspxNy styrkeområdesledare för Transport utsedd<p><b>​Balázs Kulcsár, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers, har utsetts till ny styrkeområdesledare för Transport med start den 1 april 2022. Han efterträder Sinisa Krajnovic vars förordnande löper ut efter sammanlagt sex år.</b></p><div><span style="background-color:initial">Balázs Kulcsár rekryterades till Chalmers som forskarassistent inom styrkeområde Transport 2011.<br /></span><br /></div> <div>– Han har sedan dess varit aktiv i styrkeområdet och engagerad i dess utveckling, och har en tydlig</div> <div>bild av akademins roll och utmaningar för att stödja framtida transportlösningar. Beslutet innebär att</div> <div>styrkeområde Transport får en ny styrkeområdesledare med stark förankring i fakulteten, internationell erfarenhet och en holistisk syn på transportsystem, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och Chalmers styrkeområden.</div> <div><br /></div> <div><b>Framtidens intelligenta transportsystem<br /></b><span style="background-color:initial"><b><br /></b><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Balazs_Kulcsar.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Balázs Kulcsár ingår i forskargruppen Reglerteknik på institutionen för elektroteknik. Hans forskning handlar framför allt om design av intelligenta transportsystem, modellering av trafikflöden för styrning, linjära parametervarierande system och feldiagnostik. De projekt han är involverad i bidrar till, att med en helhetssyn, utveckla framtida transportsystem. Han har internationell erfarenhet från postdok-vistelser i USA och i Nederländerna.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är bakgrunden till att du sökte du uppdraget?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Att söka uppdraget var ett naturligt sätt att återgälda det jag har fått med mig från styrkeområde Transport och jag tar mig an det med en stark ansvarskänsla. Jag var den första forskarassistenten att rekryteras från utlandet till Chalmers styrkeområde Transport. Under dessa mer än tio år har jag verkligen uppskattat att växa upp i, och bidra till, styrkeområdet. Mentorskapet, de interna och externa nätverken och ledarskapet har alla varit väldigt värdefulla, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka erfarenheter tar du med dig?<br /><br /></strong></div> <div>– För det första vet jag av egen erfarenhet hur det är att vara forskare inom styrkeområde Transport och vad forskningsstöd innebär. För det andra har jag upplevt hur avgörande det är att tillhöra den här typen av starkt nätverk som samlar forskare med liknande intressen. Det är ett budskap som jag har lyft i både nationella och internationella forum och via forskning, undervisning och utvärdering. Med mina erfarenheter ser jag att jag kan fortsätta att bidra till styrkeområdet – men på ett annat plan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka möjligheter och prioriteringar ser du framför dig?</strong><br /><br /></div> <div>– Jag har många idéer om hur vi kan fortsätta att utveckla styrkeområdet. En viktig sak att förhålla sig till är att transportforskningen just nu genomgår ett paradigmskifte. Transport går till att bli en hållbar mobilitetstjänst som kräver synergier inom komplexa forskningsområden. Betydelsen av ett starkt forskarnätverk som samarbetar blir därmed allt större, säger Balázs.</div> <div><br /></div> <div>– I ett bredare perspektiv bidrar forskningsprojekt inom transport till Chalmers ställning i Sverige och internationellt. Min ambition är att inspirera våra forskare att nå högre och högre med finansiering från styrkeområde Transport och samtidigt introducera dem till synsättet på mobilitetstjänster. Förhoppningsvis kan min egen resa inspirera andra forskare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ser du på samarbete med andra styrkeområden?<br />​<br /></strong></div> <div>– Nuvarande forskningstrender kräver mer och mer tvärdisciplinära angreppssätt. Det gäller även transportvetenskap där fordonet har setts som den centrala delen av mobilitetstjänster. Men den är inte den enda delen av tjänsten. Därför hoppas jag på samarbete med andra styrkeområden för att skapa kvalitetsdriven forskning inom styrkeområdets temaområden och därigenom tillföra värde till varandra.</div> <div><br /></div> <div>– Därutöver är det av stor betydelse att fortsätta att bygga starka strategiska partnerskap utanför Chalmers för att nå våra mål, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div>Thu, 03 Mar 2022 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxVisar vägen för Sveriges klimatomställning<p><b>​2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp. Tekniken som behövs för att nå dit är känd och kostnaden blir ofta marginell i konsumentledet. Ändå går omställningen alldeles för långsamt. Den 3 januari släppte forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit en rapport med viktiga lärdomar som behöver beaktas om vi ska accelerera klimatarbetet och se till att omställningen når alla delar av samhället.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Filip_Johnsson_170.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</span><div><br /></div> <div>Rapporten Accelerating the Climate Transition – Mistra Carbon Exit Key Messages, beskriver hur Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045, från tekniska möjligheter och utmaningar till hur beteenden, reglering och styrmedel påverkar omställningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi känner till vilken teknik som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Vi ser även att kostnaderna för att ta bortutsläppen kan vara höga i producentledet, men i konsumentledet i de flesta fall marginell. Utmaningen ligger framförallt i att det fortfarande är för billigt att släppa ut koldioxid, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.</div> <div><b><br /></b></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>apporten bemöter också </b>hur klimatomställningen riskerar att påverka andra hållbarhetsmål negativt, som till exempel biodiversitet och arbetsmöjligheter.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Lars-Zetterberg_mistra_00268-(1)_.jpg" alt="Lars Zetterberg IVL" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Vissa jobb kan komma att försvinna och det kan slå olika på glesbygd och tätort. Men omställningen kommer också innebära en rad möjligheter, till exempel förbättrad luftkvalitet och skapandet av nya jobb, vilket märks redan nu i norra Sverige med satsningar på batterifabriker och koldioxidsnålt stål, säger Lars Zetterberg.</span></div> <div><br /></div> <div>Rapporten ger exempel på flera framsteg i klimatarbetet. Kostnaderna för vind- och solkraft har sjunkit dramatiskt, försäljningen av elfordon ökar snabbare än väntat och viljan till delta i omställningen är stor, både bland företag och medborgare.</div> <div><br /></div> <div>– Det saknas inte innovationsvilja och initiativkraft. Men om vi ska kunna minska utsläppen tillräckligt snabbt för att nå klimatmålen måste arbetet accelerera ytterligare, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Lärdomar för en accelererad omställning</b></div> <div><ul><li>Flera sektorer och aktörer, framförallt i bygg- och infrastruktursektorn, måste samverka bättre för att hålla nere utsläppen längs hela värdekedjan.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Utsläppshandeln måste vässas ytterligare. Priset behöver öka och den fria tilldelningen till traditionella företag behöver fasas ut så att koldioxidpriset märks i hela värdekedjan och företag som utvecklar den nya fossilfria tekniken inte får en nackdel.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Samtidigt som omställningen kräver en kraftigt ökad tillförsel av el kommer en allt större del av elproduktionen komma från framförallt vindkraft. Så kallad variationshantering kommer behövas för att på ett effektivt sätt integrera den förnybara elen, till exempel i form av vätgaslagring för stålproduktion, smarta strategier för laddning av elbilar och styrning av värmepumpar. Här har vi nästan inte kommit någonstans, trots att möjligheterna är mycket stora.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>​Negativa utsläpp utgör en viktig del i de utsläppsscenarier som utvecklas globalt och på EU-nivå och Sverige har goda förutsättningar att producera sådana, till exempel genom att avskilja och lagra biogen koldioxid från massa- och pappersindustrin och fjärrvärmeverk. Enligt budgeten för 2022 kommer staten finansiera avskiljning och lagring av biogen koldioxid. Det är en bra start, men på sikt behövs finansieringsmodeller som inte belastar statskassan, till exempel genom att införa en kvotplikt på de verksamheter som har kvarvarande utsläpp.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten sammanfattar fyra års forskning genom 29 artiklar i följande fem kapitel:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">uildings and Transport Infrastructure</span></li> <li>Tr<span style="background-color:initial">ansportation</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span></li> <li>Go<span style="background-color:initial">vernance</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> and Behaviour</span></li> <li>Po<span style="background-color:initial">licy Design</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ustainable</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Climate Transition</span></li></ul></div> <div><a href="https://www.ivl.se/download/18.bd623ec17df7e3707b31e4/1641044446755/MistraCarbonExit_Messages_23nov_small.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda ner rapporten Accelerating the Climate Transition - Key Messages from Mistra Carbon Exit Pdf, 6 MB.</a></div> <div><br /></div> <div>Bakom rapporten står ett 40-tal forskare och experter från universitet, forskningsinstitut, företag och tankesmedjor, bland andra KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Washingtonbaserade Resources for the Future och Brysselbaserade Centre for European Policy Studies</div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.org/">Besök programmets Mistra Carbon Exits webbplats​</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Lars Zetterberg, programchef Mistra Carbon Exit, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57</div> <div>Filip Johnsson, vice programchef Mistra Carbon Exit, filip.johnsson@chalmers.se, tel. 031-772 14 49</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat</b><br /><div><a href="https://www.dn.se/debatt/billigt-for-konsumenterna-att-klimatanpassa-industrin/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">DN</span><span style="background-color:initial"> Debatt. ”Billigt för konsumenterna att klimatanpassa industrin”</span>​</a><br /></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Mon, 03 Jan 2022 23:50:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Daniel-Gillblad-ny-forestandare-för-Chalmers-AI-Research-Center.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Daniel-Gillblad-ny-forestandare-f%C3%B6r-Chalmers-AI-Research-Center.aspxChalmers AI Research Center får ny föreståndare<p><b>​Daniel Gillblad tillträder den 1 oktober som föreståndare för Chalmers AI Research Center (Chair) och får ansvar för att leda den fortsatta utvecklingen av Chalmers spetskompetens inom artificiell intelligens, med syfte att bedriva världsledande forskning till gagn för både svensk industri och den offentliga sektorn.</b></p>​<span style="background-color:initial">Daniel Gillblad arbetar idag som Co-Director Scientific Vision vid Sveriges nationella AI-center, AI Sweden. Han har tidigare arbetat som forskare, forskningsledare och labbchef på Swedish Institute of Computer Science, SICS, samt forskningschef för AI på Rise. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>–  Daniels omfattande expertis och erfarenhet kommer att vara en stor tillgång för det fortsatta arbetet med att integrera Chalmers AI-forskning med nationella och internationella forskningsinitiativ och stödja vår utbildningsverksamhet inom AI, samt att uppmuntra innovations- och kommersialiseringsaktiviteter och vidareutveckla samarbetet med industriella partner inom AI, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>Daniel Gillblad tillträder tjänsten som föreståndare för Chair den 1 oktober och kommer även fortsätta som Co-Director vid Sveriges nationella AI-center, AI Sweden. </div> <div><br /></div> <div>– Jag är oerhört glad att få chansen att som föreståndare för Chair arbeta tillsammans med Chalmers forskare för att utveckla framtidens AI metoder och tillämpningar. Jag ser också fram emot att ytterligare stärka kopplingen mellan akademi, industri och offentlig sektor via mitt fortsatta engagemang i AI Sweden, säger Daniel Gillblad. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ingrid Claesson</em></div> </div>Wed, 29 Sep 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Forstarkare-kan-revolutionera-optisk-kommunikation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Forstarkare-kan-revolutionera-optisk-kommunikation.aspxFörstärkare kan revolutionera optisk kommunikation<p><b>​Forskare på Chalmers presenterar nu en världsunik optisk förstärkare som förväntas revolutionera både rymd- och fiberkommunikationen. Den är så kompakt att den ryms på ett minimalt chip – och genererar minsta möjliga brus.​</b></p><div><span style="background-color:initial">– Framsteget kan jämföras med att gå från ett äldre telefonmodem till ett modernt bredband med hög hastighet och kvalitet, säger forskningsledaren Peter Andrekson som är chef för fotonikavdelningen vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Spiral%20waveguide.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="BIld på &quot;spiral waveguide&quot;" style="margin:5px;width:260px;height:149px" />Optisk kommunikation bygger på att information överförs med hjälp av ljus istället för radiovågor. Till exempel skulle laserstrålar som skickas från en sändare på Mars till en mottagare på jorden snabbt kunna leverera högupplösta bilder. Optisk kommunikation gör också så att vi kan använda internet världen över – oavsett om signalen går i optiska fiberkablar under havsbotten eller överförs trådlöst.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Eftersom ljuset som bär informationen mellan två avlägsna punkter tappar i effekt under resans gång, behövs ett stort antal så kallade optiska förstärkare. De ser till att informationen når ända fram. Utan förstärkare försvinner uppemot 99 procent av signalen i en optisk fiberkabel redan efter 100 kilometer.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Lång kamp mot överskottsbruset</span></h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Ett välkänt problem vid optisk kommunika</span><span style="background-color:initial">tion är att förstärkarna ger ifrån sig ett brus. Detta så kallade överskottsbrus försämrar kvaliteten betydligt på den signalen man vill skicka eller ta emot. Forskare har försökt lösa problemet med överskottsbrus i tjugo års tid, men nu presenterar alltså Chalmersforskare resultat som visar vägen framåt.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi har tagit fram en världsunik optisk förstärkare som inte genererar något överskottsbrus. Den visar också prov på en tidigare oöverträffad prestanda, säger professor Peter Andrekson, som har lett studien som <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi8150" target="_blank">nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances​</a>.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den nya förstärkaren får plats i ett litet chip som endast tar några millimeter i anspråk, vilket kan jämföras med tidigare förstärkare som är tusentals gånger större.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Minimal, tyst och med hög prestanda</span></h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den höga prestandan innebär också att det går att placera förstärkarna glesare i fiberoptiska system, vilket öppnar för mer kostnadseffektiva lösningar.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Chip.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på chip" style="margin:5px;width:260px;height:215px" />De nya resultaten visar också att det nu går att få en tillräckligt kompakt förstärkare som fungerar kontinuerligt. Tidigare har detta inte kunnat uppnås annat än under kortare tidsperioder i taget.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Nu öppnas möjligheter att använda tekniken i en mängd praktiska applikationer. Eftersom det är möjligt att bygga in förstärkaren i mycket små moduler kan man få billigare lösningar med mycket bättre prestanda. Det borde vara mycket intressant för kommersiella aktörer på sikt, säger Peter Andrekson.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Han poängterar att de nya resultaten också öppnar dörrar till helt nya tillämpningsområden inom både teknik och vetenskap. Till exempel skulle förstärkarna kunna vara intressanta i såväl kvantdatorer som i instrument för atmosfäriska mätningar.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen</h2> <div> </div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi8150" target="_blank">“Overcoming the quantum limit of optical amplification in monolithic waveguides”​</a> har publicerats i Science Advances. Studien har genomförts av Zhichao Ye, Ping Zhao, Krishna Twayana, Magnus Karlsson, Victor Torres-Company och Peter Andrekson. Forskarna är verksamma vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</li> <li>Ljusförstärkningen som forskarna presenterar bygger på en princip – Kerr-effekten – som hittills är det enda kända tillvägagångssättet för att förstärka ljus utan att samtidigt orsaka betydande överskott av brus. Principen är inte ny och har redan visats i skrymmande enheter, men aldrig tidigare på en så kompakt plattform. Den nya förstärkaren är gjord av materialet kiselnitrid.</li> <li>Forskningsprojektet är finansierat Vetenskapsrådet (VR-2015-00535 och VR-2020-00453) Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Horisont 2020  Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network Microcomb (GA 812818).</li> <li>Läs om tidigare forskningsresultat från Peter Andrekson:<br /><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/rekordkansliga-optiska-mottagare-for-rymdkommunikation%2cc3204731" target="_blank">https://news.cision.com/se/chalmers/r/rekordkansliga-optiska-mottagare-for-rymdkommunikation,c3204731​</a></li></ul></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div> </div> <div>Peter Andrekson, professor, chef för fotonikavdelningen, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, 031 772 16 06, <a href="mailto:peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Peter_Andrekson_labb.jpg" alt="" style="margin:5px;width:685px;height:461px" /><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö | Illustration: Yen Strandqvist</div>Tue, 21 Sep 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxPrisade för metod som möjliggör full utveckling av RNA-läkemedel<p><b>​RNA-baserade medicinska terapier fick sitt stora genombrott som Covidvaccin. Men för att också kunna bota cancer och andra sjukdomar behövs en förfinad teknik som ökar upptaget av RNA i målcellen. Elin Esbjörner och Marcus Wilhelmsson har lett ett forskarlag som utvecklat en metod som gör tekniken möjlig. För det får de nu Styrkeområdenas pris.</b></p><b>​</b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A_A_Elin-Esbjorner_2.jpg" alt="Elin Esbjörner " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" /><span style="background-color:initial"><b>De kommer från olika håll</b>, men har delat lunch- och fikarum i många år.</span><div>– Vi har pratat länge om att samarbeta för att undersöka om Marcus självlysande små RNA molekyler kunde användas i levande celler, men har aldrig haft någon gemensam plattform för det. 2017 fick vi, tillsammans med fler forskare på Chalmers och andra svenska universitet, ett stort forskningsanslag som gjorde det möjligt, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik.</div> <div><br /></div> <div><b>Forskningscentret FoRmulaEx</b> bildades och ett mål sattes upp – om allt flöt på riktigt bra skulle de ha utvecklat en metod för att tillverka självlysande mRNA inom sex år.</div> <div>Det tog tre.  </div> <div>– mRNA är den molekyl som cellen använder för att avläsa genetisk kod och översätta dem till protein. Det används i Covidvaccinet, men man hoppas också kunna utveckla mRNA-baserad cancervaccin och behandlingar för tex olika typer av genetiska sjukdomar. Potentialen är enorm. Men för att det ska fungera måste dessa stora och ömtåliga molekyler bli bättre på att ta sig in i cellerna och därefter nå sitt mål. Det funktionella upptaget i cellerna är idag i bästa fall ett par procent.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A-A_Marcus-Wilhelmsson_I0A4104.jpg" alt="Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />Det är här det självlysande</b> mRNA:t kommer in. Marcus Wilhelmsson, som är professor på institutionen för kemi och kemiteknik, förklarar att det uppför sig som ett naturligt mRNA, trots att en av RNAs egna byggstenar här bytts ut med en motsvarande självlysande byggsten som utvecklats av teamet.</div> <div><br /></div> <div>– På så sätt kan man följa mRNA molekyler in i cellen och se hur de tas upp. Metoden gör det lättare för läkemedelsindustrin och akademiska forskargrupper att påskynda utvecklingen av mediciner.</div> <div><br /></div> <div><b>För att säkra att metoden </b>kommer till nytta har forskarna skickat in ett par patentansökningar och med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor håller ett företag på att startas upp.</div> <div>– Vi anställer just nu en affärsutvecklare och om några veckor är företaget igång.</div> <div><br /></div> <div><br /><br /><b>Så hur lång tid</b> kan det ta innan den nya teknologin kan finnas på marknaden?</div> <div>– Den självlysande byggstenen skulle kunna vara på marknaden inom ett år. Kunniga labb världen över skulle kunna använda den för att göra egna studier. Ett enkelt kit för hela teknologin, där information kring tillverkningen av den långa mRNA-strängen ingår, kanske tar två år, säger Marcus Wilhelmsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Metoden har redan fått</b> en hel del uppmärksamhet, inte minst sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut projektet och innovationen till sin årliga 100-lista. Styrkeområdenas pris är ytterligare ett erkännande om att resultatet av den gränsöverskridande forskningen som också gjorts i samarbete med AstraZeneca faktiskt gör skillnad.<br /><br /></div> <div><b>– Sverige är inte känt för att ha</b> många priser inom akademin så det är jättekul att få den uppmärksamheten. Det är också ärofyllt, speciellt när man tänker på vilka duktiga personer som fått priset tidigare. Vi är väldigt stolta.<br /><br /><b>Relaterat:</b><br /><a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningscentret FoRmulaEx</a><br /><br />Text: Lars Nicklasson</div> ​​​Wed, 15 Sep 2021 17:00:00 +0200