Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 19 Oct 2020 14:11:03 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxOm 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar<p><b>​Han utvecklar teknologi som kan peka ut exakta positioner utan GPS och hindra självkörande bilar från att krocka. Årets William Chalmersföreläsare Erik Ström vill prata om kommunikationsteknologins möjligheter – och stora utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Erik Ström är professor vid institutionen för elektroteknik. Enkelt uttryckt arbetar han med teknik för att flytta information från en plats till en annan. Han är även föreståndare för kompetenscentrumet ChaseOn som forskar om antennsystem för allt ifrån snabba mobilnät och självkörande bilar till säker barnmat och medicinsk diagnostik. Han har även varit engagerad i att ta fram en global standard för 5G, vilket gör att han ofta får frågor från media om utvecklingen av mobilnäten. Då är han mån om att lyfta fram möjligheterna med kommunikationsteknologin. </span><div>– Tänk om vi inte hade haft internet och alla dagens resurser nu – vad hade vi då gjort i den här Covid-pandemin? säger han. Det är fantastiskt hur vi kan samla in, processa och använda data för att till exempel prediktera var smittan dyker upp, kanske kunna hitta vaccin och fungerande behandlingsmetoder. Det finns en otrolig potential i detta! </div> <div><br /></div> <div><strong>Dags för ytterligare ny generation</strong></div> <div>Mobilnätet 5G är snabbare än föregående generationer och har en ökad kapacitet vilket gör att fler enheter kan vara uppkopplade samtidigt och kommunicera med varandra i realtid. Det finns snart i var människas ficka. Och alldeles nyligen togs första steget mot att påbörja nästa generation – 6G. Chalmers deltar tillsammans med ett antal andra akademier och industrier i ett stort EU-projekt som ska sätta ramarna för utvecklingen innan arbetet med det nya 6G-nätet ens kan börja. Om åtta-tio år ska nätet sedan vara tillgängligt för allmänheten. Men ännu är det för tidigt att säga vilka nya tekniska innovationer som 6G kommer att innebära, menar Erik Ström.</div> <div>– Det enda som man säkert vet är att 6G kommer efter 5G, som vi brukar säga. Det finns så klart funderingar och tankar om vilka tjänster vi tror kommer att vara viktiga, men det är svårt att veta på förhand vad som kommer att slå kommersiellt. Men som exempel tror vi att en utveckling av noggrann positionering i sex dimensioner kommer att bli användbar. Då kommer man att kunna avgöra till exempel var och på vilken våning i ett stort höghus som en mobiltelefon befinner sig, och även hur telefonen pekar, alltså väderstreck plus uppåt/nedåt, ungefär som med en kombinerad kompass och vattenpass. </div> <div><br /></div> <div><strong>Oroar sig för samhällsutvecklingen</strong></div> <div>I takt med att mobilnätet byggs ut kommer också rapporterna om 5G-master som sätts i brand. För på internet florerar konspirationsteorier om ett samband mellan 5G och coronaspridningen. Den typen av utveckling oroar Erik Ström och därför vill han ägna en stund av sin föreläsning åt att fundera över begreppet kunskap.</div> <div>– Jag är bekymrad över utvecklingen mot ett samhälle där människor får sin världsbild bekräftad i sina filterbubblor, säger Erik Ström. Det är riktigt farligt!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad känner du inför att hålla årets William Chalmersföreläsning?</strong></div> <div>– Det är mycket hedrande att vara utvald bland alla dessa duktiga människor på Chalmers – det är en ära! Sedan tycker jag om att dela med mig av mina tankar, och att få prata om det som ligger mig varmt om hjärtat i det här forumet, det är spännande. Men det ger även ett stort mått av prestationsångest – det kommer ju med en sådan här sak!</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Helena Österling af Wåhlberg</span><br /></div> <div><div>Foto: Yen Strandqvist​</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Se William Chalmersföreläsningen live, högst upp på denna sida!</strong></div> <div><strong>Torsdagen den 5 november klockan 18–18.45</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Föreläsningen hålls på engelska.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Länk till <a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/William-Chalmersföreläsning.aspx">kalenderpost​</a></span></div> <div><br /></div> <div></div> Tue, 13 Oct 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxForskarskola inom AI för samhälle och humaniora<p><b>​Fyra doktorander från Chalmers deltog i det första mötet i WASP-HS forskarskola när 35 doktorander från hela Sverige samlades för att utbildas i artificiell intelligens inom humaniora och samhällsvetenskap.</b></p>​<span style="background-color:initial">De forskningsprojekt som ryms inom WASP-HS programmet tar itu med utmaningar och effekter av kommande teknikförändringar samt bidrar till utvecklingen av teori och praktik för mänskliga och samhälleliga aspekter av AI och autonoma system, och särskilt potentiella etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av teknikskiftet.</span><div><br /></div> <div>Till programmet knyts ett stort antal doktorander som var och en har anställning vid något av de svenska universitet som deltar i programmet. Från Chalmers deltog doktoranderna Alicja Ostrowska, från institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, samt Mafalda Gamboa, Denitsa Saynova och Ziming Wang från institutionen för data- och informationsteknik.</div> <div><br /></div> <div>WASP-HS, The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, är ett tioårigt program finansierat av Wallenbergstiftelserna.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://wasp-hs.org/sv/news/forskarskola-en-start-for-framtida-ai-forskare/">Läs mer om WASP-HS forskarskola. ​</a></div>Mon, 05 Oct 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxAI-forskare letar svaret på frågan – hur fungerar det?<p><b>​Forskare runt om i världen fokuserar nu på uppdraget att hitta ett teoretiskt ramverk som kan förklara hur djupinlärning fungerar i praktiken. Giuseppe Durisi på Chalmers har antagit utmaningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att datorer kan läras upp, utbildas, inom intelligenta funktioner såsom bild- och taligenkänning och naturlig språkbearbetning har vi vant oss vid att förstå. Det kan jämföras med hur ett barn lär sig. Barnet behöver till exempel se ett visst antal katter för att kunna bygga den generella kunskapen: ’katt’.</span><div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk utvecklas på ett liknande sätt. Vi matar dem med exempel som används för att trimma nätverket – till dess att nätverket levererar korrekta svar. När nätverket ger korrekta svar även när det ställs inför nya exempel, det vill säga exempel som inte använts i träningsfasen, så vet vi att det har uppnått en form av generell kunskap.</div> <div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk har visat sensationella resultat, men det finns ett fundamentalt problem som ger forskare och experter huvudbry. Vi ser att det fungerar, men vi vet inte exakt varför. En vanlig kritik är att djupinlärningsalgoritmer används som ”en svart låda” – vilket är oacceptabelt för alla sammanhang som kräver garanterad prestation, såsom till exempel för trafiksäkerhetstillämpningar.</div> <div><br /></div> <div>— Just nu saknar vi verktyg för att beskriva varför djupa neurala nätverk presterar så bra, säger Giuseppe Durisi, professor i informationsteori. </div> <div><br /></div> <div>Här är ett av mysterierna kring djupa neurala nätverk. Enligt vedertagen forskning inom inlärningsteori borde träningen av djupa neurala nätverk misslyckas när de tränas med den mängd data som vanligtvis används. Men praxis visar att det fungerar bra. </div> <div><br /></div> <div>— Det är till och med så, att om man gör nätverket än mer komplext – vilket enligt etablerad kunskap skulle försämra generaliseringsförmågan, så blir prestandan emellanåt ännu bättre. </div> <div><br /></div> <div>Det finns ingen teoretiskt grundad förklaring till varför det sker, men Giuseppe Durisi spekulerar med ytterligare en liknelse med människans inlärning.</div> <div><br /></div> <div>— För att nå en djupare förståelse och därmed förmåga att generalisera utifrån ett stort antal exempel krävs att vi förbiser, eller glömmer bort, ett visst mått av detaljer som är oviktiga. På något sätt lär sig nätverket vilka detaljer som är värda att minnas och vilka delar som kan ignoreras.</div> <div><br /></div> <div>Många forskargrupper runt om i världen arbetar nu hårt för att identifiera en teori som beskriver hur och varför djupa neurala nätverk fungerar. I samband med en stor internationell konferens i juli i år utlystes en tävling för att se vilket forskarlag som kan presentera ett teoretiskt ramverk som kan förutsäga prestanda för djupa neurala nätverk.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen bedrivs inom många olika fält, och metoder från olika forskningsområden kan användas för att etablera en sådan teori. Giuseppe Durisi hoppas att informationsteori kan erbjuda rätt väg.</div> <div><br /></div> <div>— Ja, informationsteori är mitt expertområde, men det återstår att se om vi kommer att lyckas. Det är så forskning fungerar – och det är riktigt spännande att få tillämpa teori som jag är bekant med för att adressera den helt nya utmaningen i att förstå djupa neurala nätverk. Det kommer att hålla oss sysselsatta ett tag.</div> <div><br /></div> <div>Giuseppe Durisi har flera forskningsprojekt igång, och samarbetar med kollegor inom andra fält. Inom Chalmers AI Research Centre samarbetar han med Fredrik Hellström, Fredrik Kahl och Christopher Zach, och i ett WASP-projekt har Giuseppe Durisi och Rebecka Jörnsten från Matematiska vetenskaper nyligen rekryterat en doktorand, Selma Tabakovic, som ska ägna sig åt uppdraget.</div> <div><br /></div> <div>När Giuseppe Durisi får reflektera kring framtiden ser han att en större förståelse för djupinlärning kan bidra med ytterligare fördelar – utöver att erbjuda garanterad prestanda i säkerhetskritiska system.</div> <div><br /></div> <div>— Med en teoretisk förståelse för hur djupinlärning fungerar kan vi bygga mindre, mer kompakta och energieffektiva nätverk som kan vara lämpliga för till exempel Internet-of-Things-tillämpningar. Det skulle bidra till att öka hållbarheten hos tekniken.</div> <div><br /></div> <div><br /> </div> <div><div>Forskningsprojekt</div> <div><strong>INNER: information theory of deep neural networks</strong></div> <div>Fredrik Hellström, Giuseppe Durisi och Fredrik Kahl</div> <div>Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /> </div> <div><strong>Generalization bounds of Deep Neural Networks: Insight and Design</strong></div> <div>Selma Tabakovic, Rebecka Jörnsten och Giuseppe Durisi</div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP)</div></div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div>Djupa neurala nätverk är ett datorprogram som lär sig på egen hand. Det kallas ”neurala nätverk” eftersom dess struktur är inspirerad av den mänskliga hjärnans neurala nätverk. Djupinlärning är en maskininlärningsmetod, och är en del av det vi kallar artificiell intelligens.</div> <div><br /> </div> <div><strong>Bildtext illustration ovan:</strong> Ett djupt neuralt nätverk matas med träningsdata och inlärningsalgoritmerna tolkar bilderna genom ett antal lager – för varje lager ökar graden av abstraktion. När nätverket har lärt sig att identifiera kombinationer av mönster i bilden – klarar systemet av att skilja en hund från en katt även på helt nya bilder som inte ingått i träningsmaterialet.</div> <div><br /> </div> <div><br /> </div>Tue, 01 Sep 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/AI-agenter-kan-lara-sig-att-kommunicera-effektivt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/AI-agenter-kan-lara-sig-att-kommunicera-effektivt.aspxAI-agenter kan lära sig att kommunicera effektivt<p><b>Fyra forskare från Chalmers och Göteborgs universitet presenterar en metod för att studera hur språk utvecklas som ett effektivt verktyg för att beskriva mentala bilder. I en ny studie visar de att artificiella agenter på egen hand kan lära sig att kommunicera på ett artificiellt språk som liknar mänskligt språk. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.</b></p><div>Gruppen jobbar med frågeställningar i gränslandet mellan kognitiv vetenskap och maskininlärning. Flera studier inom kognitiv vetenskap tyder på att mänskliga språk formas av behovet av effektiv kommunikation och förloppet är ur ett informationsteoretiskt perspektiv nära optimalt. Göteborgsforskarnas metod för att träna de artificiella agenterna bygger på förstärkningsinlärning, reinforcement learning, som är ett område inom maskininlärning där agenter successivt lär sig genom att interagera med en miljö och få belöningar. I det här fallet har agenterna startat utan någon som helst språklig kunskap och sedan lärt sig att kommunicera genom att få feedback på hur bra de förstår varandra. Även det förloppet har varit nära optimalt. <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/MikaelAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mikael Kageback" style="margin:5px" />– Vi tittar på hur agenter lär sig att namnge olika färger i ett gissningsspel bestående av en berättare och en lyssnare. Berättaren ser en färg och beskriver den genom att skicka ett ord från en ordlista till lyssnaren som försöker återskapa färgen. Båda agenterna belönas efter hur bra lyssnaren kan pricka in färgen. Orden i ordlistan har till en början ingen betydelse, utan det är upp till agenterna att själva komma överens om ordens mening under flera rundor av gissningsspelet. Vi ser att agenterna partitionerar in färgspektra på liknande sätt som vi människor gör, säger Mikael Kågebäck, forskare på Sleepcycle AB. <br /></div> <div><br /></div> <div>Mikael Kågebäck, tidigare doktorand vid Institutionen för data- och informationsteknik, har tillsammans med Asad Sayeed, forskare i datalingvistik på Centrum för språkteori och sannolikhetsstudier (CLASP) vid Göteborgs universitet, och Devdatt Dubhashi, professor, och Emil Carlsson, doktorand, på avdelningen för Data Science och AI vid Data- och informationsteknik, författat artikeln som nu publicerats av PLOS ONE.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/AsadAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Asad Sayeed" style="margin:5px" />– En praktisk tillämpning av vår forskning är att den kan bidra till mer effektiv kommunikation mellan datorer och människor och förbättra datorers förståelse för mänskligt språk, till exempel i smarta system som Siri och Alexa, säger Asad Sayeed. <br /><span>Den underliggande idén att lära sig att kommunicera genom förstärkningsinlärning är också intressant för forskning inom sociala och kulturella områden, till exempel för projektet GRIPES som studerar hundvisselpolitik (dogwhistle politics), och som leds av Asad Sayeed. <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kan användas för andra studier</h2> <div> </div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/DevdattAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" style="margin:5px" />– Kognitiva experiment är tidskrävande, eftersom du ofta behöver utföra noggranna experiment med ett antal volontärer. Vi presenterar en kraftfull, flexibel och kostnadseffekiv metod för att undersöka de här grundläggande frågorna. Vi har full kontroll på experimenten, som är repeterbara och helt pålitliga. Det ramverk vi tagit fram är mycket användbart för att undersöka grundläggande frågor inom kognitiv vetenskap, språk och interaktion. För datavetare är det ett givande område för att utforska effektiviteten hos olika inlärningsmekanismer, säger Devdatt Dubhashi.<br /></div> <div></div> <div>​<br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/EmilAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Emil Carlsson" style="margin:5px" /> </div> <div>– I framtiden vill vi undersöka om agenter kan utveckla kommunikation som liknar mänskligt språk även inom andra områden. Ett exempel är om vi på ett artificiellt sätt kan återskapa de hierarkiska strukturer vi ser i mänskligt språk, säger Emil Carlsson.  </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Mer utförlig information om forskningsprojektet finns i <a href="/en/departments/cse/news/Pages/AI-agents-can-learn-to-communicate-effectively.aspx">den engelska versionen av denna text</a>. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0234894">Länk till artikeln i PLOS ONE</a>.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Asad Sayeed, forskare i datalingvistik, avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. <br /> <a href="mailto:asad.sayeed@gu.se">asad.sayeed@gu.se</a></div> <div><br /> Devdatt Dubhashi, professor, avdelningen för Data Science och AI, Institutionen för data-och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet. <br /><a href="mailto:%20dubhashi@chalmers.se"><span>dub</span><span>hashi@chalmers.se</span></a></div> <div><br />Emil Carlsson, doktorand, avdelningen för Data Science och AI, Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet.<br /><a href="mailto:%20caremil@chalmers.se">caremil@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Av:​ <br />Monica Havström, kommunikatör på Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. <br /> Tel: 031-786 30 42</div> <div><br /></div> Anneli Andersson, kommunikatör på Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet.<br /> Tel: 031-772 10 29. Wed, 15 Jul 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxTio miljoner till framtidens kommunikationssystem<p><b>​Niklas Rorsman, forskningsprofessor på avdelningen för mikrovågselektronik på MC2, får tio miljoner i forskningsanslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Nu får han möjlighet att utveckla sitt samarbete med Taiwan.</b></p>– Vi är  mycket glada! Man blir alltid positivt överraskad när ansökningar blir beviljade. Det gäller speciellt SSF:s utlysningar där konkurrensen alltid  är stor. I denna utlysning var många sökande, så chansen att vår ansökan skulle bemötas så positivt var relativt liten, säger Niklas Rorsman.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/nrorsman_350x305b.jpg" alt="Bild på N Rorsman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Han får tio miljoner kronor till det nya projektet &quot;Avancerade GaN-komponenter för mm- och sub-mmvågskommunikation&quot;. <br />– Vi ska försöka optimera GaN-transistorer till att fungera på mycket höga frekvenser med målet att kunna leverera tillräckligt mycket uteffekt för framtidens kommunikationssystem. I projektet kommer vi att ta fram nya material och undersöka nya komponentkoncept för att uppnå detta mål. Vi kommer vara mycket beroende av renrummet och vårt mätlaboratorium för att kunna prova och utvärdera nya idéer, förklarar Niklas. <br /><br />SSF delar ut sammanlagt 60 miljoner kronor i syfte att stärka forskningssamarbetet med Taiwan i olika projekt. Det är en ny satsning som kompletterar de samarbeten som SSF redan har med Japan och Sydkorea.<br />– SSF stärker nu sina strategiska bilaterala forskningssamarbeten med Ostasiens innovativa och fria ekonomier. På sikt är det vår förhoppning att det kommer gynna svensk forskning, teknologiutveckling och svenska företag med närvaro i Taiwan, säger SSF:s vd Lars Hultman i ett pressmeddelande.<br /><br />För Niklas Rorsmans del uppstår nu ett gyllene tillfälle att utöka hans befintliga utbyte med Taiwan, bland annat i form av personal, material och kunskap:<br />– Vi har länge haft en relativ nära relation med en grupp vid National Chiao Tung University (NCTU) i Taiwan. Hitintills har det resulterat i några ”dual-degree”-avhandlingar och vi har haft flera gästdoktorander, som har varit på Chalmers i cirka ett år och arbetat med oss i våra projekt, säger Niklas.<br /><br />Förhoppningen är att doktorander och forskare ska kunna gästforska i Taiwan periodvis.<br />– Taiwan är ett intressant land att samarbeta med. De är en av världens största exportörer av halvledarteknologi, säger Niklas.<br /><br />Han beskriver sig som en landsortsgrabb och forskningsprofessor som trivs bäst med labbarbete.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är inte så road av flygresor, men det kanske blir nödvändigt med en resa till Taiwan nu…<br /><br />Niklas Rorsman är en av endast två chalmersforskare som får stöd i den här utlysningen som sammanlagt fick 49 ansökningar, varav sex beviljades. Hans glada kollega är Mariana Ivashina, professor på institutionen för elektroteknik. Hon får tio miljoner kronor till sitt projekt &quot;Antenner bortom trådlös 5G-kommunikation&quot;.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br /><br /><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete">Läs pressmeddelande från SSF</a> &gt;&gt;&gt;Mon, 29 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspx5G – startskottet för det smarta samhället<p><b>​Den svenska auktionen av frekvensband för 5G i höst blir startskottet för nästa generations mobilsystem som väntas resultera i en uppsjö av nya smarta tjänster. Vem och vad som kommer driva innovation återstår att se – men hur tillit hanteras blir avgörande.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Initialt är det framförallt ett markant kraftigare mobilt bredband som introduceras, och kapacitet att koppla upp ett större antal enheter. 5G kommer även vara tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. Den beryktade 5G-boosten av Internet of Things dröjer dock troligtvis en aning. Det pratas om en revolution av industri, smarta städer, molnbaserad augmented reality och mycket mer. Vissa branscher har redan inlett arbetet med uppkopplade verksamheter, baserat på andra kommunikationsstandarder såsom wi-fi eller 4G.</span></p> <p>– Det är bra, snabb utveckling ger konkurrensfördelar. Vi lär oss allteftersom, och med 5G finns sedan möjlighet för uppskalning, säger Tommy Svensson, forskare i Kommunikationssystem.</p> <p>Han menar att det är en viktig revolution som kommer nu, och tar fordonsbranschen som exempel.</p> <p>– Viktiga delar av deras verksamhet blir molnbaserad, till exempel produktuppdateringar till fordon via nätet och insamling av data om underhållsbehov, och vi kommer att se nya trafiksäkerhetsfunktioner tack vare snabb kommunikation till och mellan fordon, säger Tommy Svensson.</p> <p><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det finns fortfarande en del att utveckla framöver, som till exempel AI som kan självoptimera nätverken, distribution av energi till enkla sensorer, eller att förbättra täckningen inom utmanande områden över hela jordklotet, säger Tommy Svensson.</span></p> <p><span style="background-color:initial"></span>Scenarierna för framtiden är lockande, men vad krävs för att ny teknik ska leda till innovation på bred front? Erik Bohlin på institutionen för teknikens ekonomi och organisation forskar bland annat på reglering och konkurrens inom telekom. Han beskriver att det pågår en debatt om vilka aktörer som kan tänkas driva utvecklingen.</p> <p></p> <p>– Mobiloperatörerna behöver vara på tårna om de vill driva innovation i 5G-molnet. Det är mycket sannolikt att det annars kommer aktörer från andra håll. Innovation i molntjänster har hittills drivits av andra än mobiloperatörer, säger Erik Bohlin.</p> <div></div> <p>Vissa menar att det skulle gynna innovation att öppna för fler som kan driva och utveckla nya tillämpningar. Erik Bohlin och hans kollegor har analyserat telekom- och frekvenstilldelningspolitiken och jämfört med tillgänglig forskning kring innovationssystem. Analysen visar att dagens reglering av telekommarknaden i Europa främst har varit fokuserad på konkurrensfrågan, att undvika att någon enskild aktör blir för dominant.</p> <p></p> <p>Inför lanseringen av 5G har frågan om innovationsfrämjande lyfts fram. Men hur en frekvenstilldelning bör arrangeras för att gynna innovation, det har Erik Bohlin inget enkelt svar på. Innovationsutveckling är svår att förutspå. Han gör en historisk jämförelse.</p> <p>– Många trodde att 3G skulle ge en kraftigt ökad innovation men det var inte förrän smartphones kom som vi såg ett uppsving. Ingen kunde heller veta att dagens stora affärsområden skulle baseras på gratistjänster på internet, som Google, Facebook och Spotify.</p> <p>Debatten om 5G har handlat mycket om säkerhet. Det kommer att ställas höga säkerhetskrav på både operatörer och leverantörer av infrastruktur. I februari blev det klart att Post- och telestyrelsen behöver samråda med Säpo och Försvarsmakten innan de tilldelar några frekvenstillstånd.</p> <p>5G möjliggör också nya typer av molntjänster, men för att framgångsrikt tillhandahålla sådana tjänster krävs mycket stor tillit. </p> <p>– För att lägga dessa tjänster på operatörerna krävs att de ansvarar för säkerhet, sekretess, integritet. Vissa branscher menar att de kommer behöva äga sina egna system, säger Tomas Olovsson på institutionen för data- och informationsteknik.</p> <p>– Tittar man bara på själva 5G-nätet behöver säkerheten inte vara sämre än för 4G. Det handlar bara om att flytta data från a till b. Säkerheten kan hanteras på samma sätt som idag, på en högre nivå, i applikationerna, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Säkerhetsmässigt finns även fördelar med 5G.</p> <p>– Med 5G finns en möjlighet att lägga delar av säkerheten i själva nätverket och för vissa tillämpningar kan det vara en stor fördel, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Det kan till exempel handla om att låta nätverket hjälpa till att autentisera den part man kommunicerar med i tidskritiska situationer, eller att använda en riktad radiosignal, direkt mot en mottagare, vilket gör avlyssning svårare.</p> <p><br /></p> <p><em>Text: Malin Ulfvarson</em></p> <p><em>Illustration: Yen Strandqvist</em></p> <p><br /></p> <p><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=28">Ur Chalmers magasin nr 1 2020</a></p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/illustration5G_CM-nr1-20.jpg" alt="illustration av en uppkopplad stad" style="margin:5px" /><br /><br /></p> <p>Läs också: <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx">5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet</a></p> <div><br /></div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/10-miljoner-till-antennforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/10-miljoner-till-antennforskning.aspx10 miljoner till antennforskning<p><b>​Marianna Ivashina får ett stort forskningsanslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning, som ska användas i ett svensk-taiwanesiskt samarbetsprojekt för att utveckla antennteknik för applikationer, produkter och tjänster inom trådlös kommunikation som efterföljare till 5G.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor Marianna Ivashina leder forskargruppen Antennsystem vid Chalmers institution för elektroteknik. Under årens lopp har hon skaffat sig lång erfarenhet och stor kunskap inom design av matrisantenner för framtidens trådlösa kommunikations- och sensorsystem. De närmaste fem åren kommer hon att leda projektet 'Antenna Technologies for Beyond-5G Wireless Communication'.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Detta är ett av sex projekt som nyligen fick positivt besked om finansiering från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) i syfte att stärka svensk-taiwanesiskt forskningssamarbete.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt arbete kommer att baseras såväl på redan befintliga som på nyetablerade samarbeten mellan fem akademiska grupper i Sverige och Taiwan, säger Marianna Ivashina.</div> <div><br /></div> <div><strong>Antennlösningar för framtidens trådlösa kommunikation</strong></div> <div>– Målet är att utveckla robusta, energieffektiva och mycket kompakta matrisantennlösningar för frekvenser som överstiger 100 GHz, vilket möjliggör kommande applikationer, produkter och tjänster för trådlös kommunikation bortom 5G-tekniken, B5G.</div> <div><br /></div> <div>Projektets huvudsyfte är att undersöka innovativa antennarkitekturer för att lösa de komplexa utmaningar som finns på tillverkningssidan och när det gäller fysiska förhållanden vid millimetervågfrekvenser. För att göra antennerna så energieffektiva som möjligt behöver nya och oprövade koncept utvecklas för hur kretsarnas ska designas. Dessutom kommer avancerad kiselbaserad mikrofabrikationsteknik att användas för att ta fram tekniska lösningar som behövs för mycket kompakta antenngrupper.</div> <div><br /></div> <div>Projektet stöds och följs av flera industripartners, inklusive små och medelstora företag, samt dessutom en av världens största leverantörer av mobilkommunikationssystem. Bland samarbetsparterna finns Ericsson, Gapwaves, Gotmic, Cyntec (Delta Electronics Group) och Powertech Technology.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser samarbetet mellan industri och akademi som en viktig framgångsfaktor för att få ut mesta möjliga från de tekniska lösningar som vi kommer att utveckla, säger Marianna Ivashina. Det här är också ett utmärkt tillfälle för våra industripartners att lära och bygga upp kunskap om möjligheter och begränsningar som ny antennteknologi innebär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Två av sex svensk-taiwanesiska projekt från Chalmers</strong></div> <div>SSF ger samtidigt forskningsanslag till ytterligare ett projekt från Chalmers: ”Advanced GaN Devices for mm and sub-mm-wave communication” som leds av Niklas Rorsman från institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div><br /></div> <div>De sex projekten finansieras med 10 miljoner kronor vardera under en femårsperiod.</div> <div><br /></div> <div>De beviljade forskningsanslagen innebär en förstärkning av stiftelsens satsningar på utbyten med demokratier i Ostasien kring teknik och vetenskap. Sedan tidigare har SSF forskningssamarbeten med Japan och Sydkorea.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://strategiska.se/en/press-release/60-million-for-swedish-taiwanese-research-collaboration/" target="_blank"></a><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om det svenskt-taiwanesiska forskningssamarbetet på hemsidan för Stiftelsen för Strategisk Forskning​</a></div></div> <div><br /></div></div>Fri, 12 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/En-samlad-e-infrastruktur-placerar-Chalmers-i-framkant.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/En-samlad-e-infrastruktur-placerar-Chalmers-i-framkant.aspxEn samlad e-infrastruktur placerar Chalmers i framkant<p><b>​Chalmers har fått en ny e-infrastruktur. Eller rättare sagt, har beslutat att slå ihop ett flertal resurser till en samlad kontaktpunkt för forskningens behov av digitala infrastrukturer, att hantera och tillgängliggöra forskningsdata, stora beräkningar och visualisering. Med e-Commons går Chalmers före in i framtiden.</b></p>​<span style="background-color:initial">Nya digitala verktyg revolutionerar forskningen – en utveckling vi ännu bara sett början av. Universitet som lyckas nyttja och utveckla dessa möjligheter effektivt kommer att ha en stor konkurrensfördel framöver. Det handlar bland annat om att kunna tillgodose behoven av lagring, hantering och analys av stora datamängder och storskaliga simuleringar. Dessutom ökar kraven på tillgängliga och återanvändbara data från offentligt finansierad forskning. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/eCommons/LarsBorjesson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Idag är infrastrukturen utspridd vilket innebär att forskare som har behov av simuleringar går till ett superdatorcenter och gör sin grej där, sedan till en annan infrastruktur för att göra sin visualisering, och ytterligare andra resurser för lagring, arkivering och att tillgängliggöra data. Det är väldigt tidskrävande och det uppstår många hinder på vägen, säger Lars Börjesson, rektors rådgivare för nationell och internationell forskningsinfrastruktur.</div> <div><br /></div> <div>– När vi slår ihop resurserna kan forskaren få helhetshjälp med projektet. De får rätt experthjälp med hela kedjan vilket gör det betydligt enklare. Vi kan helt enkelt introducera de digitala verktygen mycket snabbare i alla forskningsområden.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers är inte ensam om att ha sin e-infrastruktur utspridd på flera funktioner. Så ser det ut på nästan alla lärosäten. </div> <div><br /></div> <div>– Det finns vad vi kan se inget annat universitet i Europa som har tagit det här steget och börjat bygga en helhet kring e-infrastruktur. Men behovet finns, både nationellt och internationellt – och det ligger högt upp på agendan. Men det tar tid att införa.</div> <div><br /></div> <div>Lars Börjesson har som Chalmers representant i nationella och europeiska organ bra koll på vad som är på agendan. Mycket av idéerna bakom Chalmers e-Commons är hämtade från diskussionerna på nationell och europeisk nivå. Ett sådant organ är e-Infrastructure Reflection Group (e-IRG), som under ett antal år leddes av en svensk forskare – Sverker Holmgren. </div> <div><br /></div> <div><strong>En drömrekrytering</strong></div> <div>Sverker Holmgren är professor i teknisk databehandling och även nyrekryterad föreståndare för Chalmers e-Commons. Utöver sin tid som ordförande för e-IRG har han även varit föreståndare för den nationella e-infrastrukturen SNIC, arbetat på Nordforsk med ansvar för det nordiska samarbetet inom e-vetenskap och medverkat i statliga infrastrukturutredningar. Det låter som en drömrekrytering, och det är ömsesidigt. Sverker Holmgren har arbetat visionärt med frågorna om e-infrastruktur under många år, men nu är det dags för verkstad.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/eCommons/SverkerHolmgren_FotoTerjeHeiestad.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sverker Holmgren. Foto: Terje Heiestad" style="margin:5px" />– Chalmers styrka ligger i det omfattande förarbetet, en process som är väl förankrad i verksamheten, och med ett rektorsbeslut där strukturen är väl definierad och genomarbetad. Jag tror inte att något annat lärosäte har kommit lika långt, varken i Sverige eller internationellt. Så förutsättningarna är goda, men det betyder inte att arbetet kommer att vara enkelt, säger Sverker Holmgren med ett leende.</div> <div><br /></div> <div>De främsta utmaningarna ligger inte i tekniken, eller att bygga infrastrukturer. Det gäller att få ihop ett antal olika resurser och verksamheter, med tämligen olika format och bakgrund, så att de samverkar på bästa sätt för att bygga den här integrerade horisontella strukturen efter forskningens behov.</div> <div><br /></div> <div>– Nästan alla forskningsområden har antingen insett, eller är på väg att inse – de behöver ett spann av infrastrukturresurser, hela kedjan. Det är där som e-Commons behövs, då ska man som forskare inte behöva vända sig till fem olika ställen, som dessutom idag pratar olika språk och använder olika format.</div> <div><br /></div> <div><strong>Många initiativ pågår nu</strong></div> <div>Både på nationell och europeisk nivå är planerna igång i den här riktningen. Planeringen av en European e-infrastructure Commons startade under Sverker Holmgrens ledning av e-IRG, och därtill driver sedan EU-kommissionen kraftfullt frågor om delning av forskningsresurser och öppen vetenskap, vilket kräver en digital plattform. Det har mynnat i initiativet European Open Science Cloud (EOSC), som EU lägger stora resurser på.</div> <div><br /></div> <div>På nationell nivå finns det krafter som driver på en sammanslagning av de fyra nationella e-infrastrukturerna: SNIC, Sunet, Svensk nationell datatjänst (SND), samt känsliga registerdata. I början av maj annonserade regeringen ett uppdrag till Tobias Krantz, som ska lämna förslag på implementering.</div> <div><br /></div> <div>– Våra ambitioner med e-Commons är helt i linje med de nationella och europeiska planerna. Vi ligger väl till på Chalmers, har redan tankesättet och har börjat att implementera det, säger Lars Börjesson. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Malin Ulfvarson</em></div> <em> </em><div><em>Foto:</em><span style="background-color:initial"><em> </em></span><span style="background-color:initial"><em>(C3SE) Anna-Lena Lundqvist, (Lars Börjesson) Jan-Olof Yxell, (Sverker Holmgren) Terje Heiestad.</em></span></div> <em> </em><div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Inkluderas i Chalmers e-infrastructure Commons:</strong></div> <div><ul><li>C3SE, Chalmers Centre for Computational Science and Engineering.</li> <li>e-science centre, användarstöd</li> <li>Representanter från Biblioteket/CLS, IT-avdelningen och arkivet, och kopplingar till dessa verksamheter</li> <li>Data Science Research Engineers</li> <li>SNICs nationella AI/ML resurs</li> <li>Visualiseringsexpertis, InfraVis, Visual Arena</li> <li>Kopplingar till Chalmers AI Research Centre (CHAIR) samt Data factory på Lindholmen</li></ul></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kort bio, Sverker Holmgren</strong></div> <div>Professor i teknisk databehandling vid Uppsala universitet, där tidigare föreståndare för den strategiska forskningssatsningen eSSENCE och projektledare för lärosätets forskningsdataprojekt. Tidigare ordförande för European e-Infrastructure Reflection Group (e-IRG) samt föreståndare för Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC).</div> <div><br /></div> Mon, 01 Jun 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-projects-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-projects-2021.aspxUtlysning ICT Seed projects 2021<p><b>​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom IKT, med tvärvetenskaplig inriktning.</b></p>​<span style="font-weight:700;background-color:initial">Important dates:</span><div><ul><li>Submission date: <span style="text-decoration:line-through"> </span><span style="text-decoration:line-through">June 5th 2020</span> <span style="font-weight:700;color:rgb(255, 0, 0)"><span style="color:rgb(255, 0, 0)">18th June 2020</span></span></li> <li>Notification: <span style="text-decoration:line-through">July, 2020</span> <span style="font-weight:700;color:rgb(255, 80, 80)"><span style="color:rgb(255, 80, 80)">August, 2020</span></span></li> <li>Expected start of the project: January 2021</li></ul> <a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-Seed-projects-2021.aspx">​Läs mer på den engelska sidan</a><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/About%20us/IKT_logo_600px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> Thu, 07 May 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet<p><b>​Femte generationens mobilnät, 5G, är snart här med alla de möjligheter som den nya tekniken erbjuder när även våra prylar kan utbyta information med varandra. 5G beskrivs ofta i termer av snabbhet och ökad kapacitet. Men tekniken kommer också att möjliggöra mindre resursslöseri och en utveckling mot ett hållbarare samhälle.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Det som skiljer 5G från tidigare generationers mobilstandarder är att kommunikationen till stor del styrs av programvara och att ”molnet” flyttas närmare användarna och applikationerna. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/5G%20möjliggör%20kommunicerande%20prylar%20och%20hållbarhet/Tommy_Svensson_2016_150x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tommy Svensson" style="margin:5px;width:170px;height:228px" />– 5G är en möjliggörare för digitalisering och effektivare processer, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem med fokus på trådlös kommunikation. Det betyder att maskiner kan utbyta information med varandra och att många enheter är uppkopplade samtidigt. Sensorer samlar in stora mängder data av olika slag som blixtsnabbt processas för skräddarsydda och intelligenta användningsområden.</div> <div><br /></div> <div>– Jag brukar kalla mig digital rallare. Det jag bygger är trådlösa digitala vägar. Min forskning handlar om infrastrukturen och hur datatrafiken ska kunna färdas trådlöst, snabbt och problemfritt. På institutionen för elektroteknik på Chalmers ligger vi långt framme när det gäller forskning på mobilsystem, inom mitt område med fokus på radiotrafik till och från basstationer i mobilnätet, samt rörliga basstationer och fordonskommunikation.</div> <div> </div> <div><strong>Snabbt, robust och kraftfullt</strong></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar inom klimatpåverkan, knappa naturtillgångar, livsmedelsproduktion, vård för en åldrade befolkning, säker arbetsmiljö etc.</div> <div><br /></div> <div>– Den nya tekniken möjliggör inte bara ”Internet of information” utan även ”Internet of skills”, det vill säga såväl informationsutbyte som att förmågor kan utövas på avstånd, fortsätter Tommy Svensson. Det handlar exempelvis om möjligheten att i en gruva fjärrstyra maskiner från en trygg och ombonad kontorsmiljö ovan jord. Eller att kirurgi kan utföras på avstånd och att fler patienter därmed får tillgång till specialistläkares kompetens. </div> <div><br /></div> <div>För att så avancerade uppgifter ska kunna utföras korrekt och säkert på distans krävs att kommunikationssystemet är robust och att data kan transporteras väldigt snabbt. Med 5G kommer så korta fördröjningar i överföringen som 1 millisekund att kunna bli verklighet. Genom att nätet då också virtuellt kan delas upp i mjukvarustyrda skivor kan olika skivor designas och dynamiskt skapas för olika uppgifter, där prestandan garanteras. </div> <div><br /></div> <div>Ett begrepp som ofta nämns i 5G-sammanhang är förstärkt verklighet, augmented reality. Det handlar om att verkligheten kombineras med digitalt innehåll, via mobilen eller genom speciella glasögon, som gör att omgivningen kan upplevas med datorgenererade bilder lagda ovanpå. Ju snabbare överföring av data, desto fler användningsområden finns.</div> <div><br /></div> <div><strong>Banar väg för större hållbarhet</strong></div> <div>– Som jag ser det skapar 5G helt klart förutsättningar att gå från ”slit och släng” till högre grad av hållbarhet i samhället, säger Tommy Svensson. Det handlar dels om tekniken i sig, dels om vad som kan åstadkommas med tekniken.</div> <div><br /></div> <div>5G-tekniken sparar energi genom att effektivisera styrningen av radiosignaler och genom att bara det som behövs verkligen skickas – ingen överflödig systeminformation behöver hanteras. Det gör uppkopplingen tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G.</div> <div><br /></div> <div>Genom olika tillämpningar av 5G kan processer effektiviseras och bli mer resurssnåla än idag. Mycket handlar om att det blir möjligt att göra individuella och tillståndsbaserade lösningar, när maskiner i flera led kan utbyta information med varandra. </div> <div><br /></div> <div><strong>Många användningsområden</strong></div> <div>– I smarta städer kan kollektivtrafik och transporter anpassas till flöden och människors intentioner, exemplifierar Tommy Svensson. Det gör att trafiken flyter smidigare och totalt sett kräver mindre energi. Detsamma gäller för vattenförbrukning, sophantering och andra samhällstjänster. Självkörande bilar kanske inte slår igenom riktigt så snabbt som förhoppningen ursprungligen var, men med hjälp av mobilteknik kan de bli en viktig komponent i framtidens smarta transportsystem.</div> <div><br /></div> <div>Inom jordbruket kommer sådant som bevattning och gödning att kunna regleras individuellt för varje planta genom uppkopplade jordbruksmaskiner och system för dataanalys. Ett annat exempel är industriella produktionssystem som kan göras flexiblare för att snabbare ställa om produktionen till nya förutsättningar. Förses maskinparken med uppkopplade sensorer kan underhållsåtgärder anpassas efter behovet utan oplanerade stillestånd.</div> <div><br /></div> <div>– Drivkraften för tillverkande företag kommer i framtiden mer att handla om att skapa hållbara erbjudanden, då det snarare blir tjänsterna som produkterna levererar som kunderna vill betala för än produkten i sig, säger Tommy Svensson. Detta är en utveckling som främjas i det uppkopplade 5G-samhället.</div> <div><br /></div> <div>E-hälsa, att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla en god hälsa, är ett område som också väcker stort intresse i samband med 5G. Möjligheterna spänner från virtuella möten med läkare från hemmet till sensorer på kroppen och i textilier som registrerar och analyserar hälsodata, som grund för individbaserad diagnostik och behandling.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/5G%20möjliggör%20kommunicerande%20prylar%20och%20hållbarhet/smartcity_710x467px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><div><em>I det uppkopplade 5G-samhället kommer sensorer i vår vardagsmiljö att samla in data i realtid och skicka radiosignaler via fasta och rörliga basstationer till master i mobilnätet, och omvänt. </em></div> <div><em>Illustration: Pernilla Börjesson</em></div></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Behöver hanteras med omdöme</strong></div> <div>Teknikens alla möjligheter kan emellanåt också väcka farhågor, exempelvis om personlig integritet och informationssäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>– 5G är ett verktyg, och precis som alla andra verktyg kan 5G användas i både goda och mindre goda syften, säger Tommy Svensson. Det är viktigt att det förs en öppen debatt om vilken typ av samhälle vi vill ha i framtiden och att lagstiftningen håller jämna steg med ny teknik som introduceras. Möjligheterna överväger dock riskerna, så jag är övertygad om att vi kommer att hitta en bra balans.</div> <div><br /></div> <div><strong>Följs av nya generationer</strong></div> <div>I liten skala finns 5G-nät redan nu. Teknikutveckling pågår för fullt och hösten 2020 kommer de svenska frekvensområdena för 5G att auktioneras ut via den statliga myndigheten <a href="https://www.pts.se/sv/" target="_blank">Post- och telestyrelsen</a>. Införandet sker stegvis, där flera mobilnätsgenerationer kommer att existera parallellt. Branschens bedömning är att 5G-tekniken slår igenom på bred front om fem till tio år.</div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har intressanta forskningsprojekt på gång, och vill bland annat studera hur man kan integrera artificiell intelligens i sjätte generationens mobila kommunikationsnät, säger Tommy Svensson. När AI blir en del av kommunikationssystemet kan man verkligen tala om en revolution för intelligenta tjänster. 6G introduceras troligen kring år 2030.</div> <div>​</div> <div>Text: Yvonne Jonsson​<br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson</a>, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Fakta om 5G</h2> <div><strong><br /></strong></div> <div><ul><li>maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. 5G kräver enbart 0,2 watt energi för att överföra 1 megabyte data.</li> <li>högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med många antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>Exempel på Chalmers forskning inom 5G</strong></div> <div><ul><li><a href="/sv/projekt/Sidor/Mobile-and-wireless-communications-Enablers-for-Twenty-twenty.aspx">Metis-projektet – Mobile and wireless communications Enablers for Twenty-twenty (2020) Information Society</a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/project/6688" target="_blank">mmMAGIC – Millimetre-Wave Based Mobile Radio Access Network for Fifth Generation Integrated Communications</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspx">5GCar – projektet som sätter standarden för 5G i fordon​</a></li></ul></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <strong> </strong><div><div><strong>Söker du fakta om hälsorisker i samband med elektromagnetiska fält och 5G?</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><ul><li><a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2019/201908/" target="_blank">Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2019:8 ”Recent Research on EMF and Health Risk” ​</a>(på engelska och svenska)</li> <li><a href="https://www.icnirp.org/cms/upload/publications/ICNIRPrfgdl2020.pdf" target="_blank">”ICNIRP guidelines for limiting exposure to electromagnetic fields (100 kHz to 300 GHz)”​</a>, 2020, (på engelska). ICNIRP, International Commission on Non‐Ionizing Radiation Protection, är en ideell organisation som ger råd till bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, och EU-kommissionen.</li></ul></div> <div><br /></div></div></div>Tue, 31 Mar 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Lyckad-virtuell-kick-off-for-Digital-Twin-Cities.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Lyckad-virtuell-kick-off-for-Digital-Twin-Cities.aspxLyckad virtuell kick-off för Digital Twin Cities<p><b>​Med över 80 deltagare som representerade trettio partners från akademi, bransch och offentlig sektor lanserades det nya kompetenscentrumet Digital Twin Cities (DTCC) under en virtuell kick-off.</b></p><div><div>Med hänsyn till utvecklingen av Covid-19 genomfördes kick-offen i form av en stor videokonferens.   </div> <br /></div> <div> – Vi hade sett fram emot att få träffas och fördjupa oss i diskussioner, men under rådande omständigheter behöver vi alla anpassa våra arbetssätt. Lyckligtvis har vi en god beredskap för att genomföra merparten av DTCCs aktiviteter online, säger Bernd Ketzler, centrumkoordinator.     </div> <div> </div> <div>Förutom att introducera alla partners till centrumets verksamhet, var huvudsyftet med kick-offen att initiera diskussionerna om konkret forskningsverksamhet. Genom digitala workshops och en enkät kommer parterna under kommande veckor att arbeta tillsammans med att skapa en detaljerad plan. Lina Vicsai, Rambøll Sverige, betonar vikten av samarbete mellan olika discipliner och sektorer:   </div> <div> </div> <div> – Skapandet av en digital tvilling av en stad har en oerhörd potential för att skapa värde för samhället i stort och dess invånare. Genom samskapande och utbyte av idéer kan vi lösa utmaningarna.  ”Virtual Gothenburg” är ett svenskt flaggskeppsprojekt som syftar till att skapa en digital kopia av Göteborg för att planera, styra och utveckla staden mer effektivt. </div> <div> </div> <div>Eric Jeansson, projektledare för Virtual Gothenburg, presenterade stadens ambitiösa vision under kick-offen och underströk potentialen i digitala tvillingar för kommuner.   </div> <div> </div> <div> – Under kommande årtionden kommer våra städer att stå inför sina största utmaningar någonsin. För att adressera dessa och försöka att föra staden in i framtiden måste vi hitta nya angreppssätt. En digital tvilling kan hjälpa oss att planera, hantera och driva vår stad på ett mycket smartare och effektivare sätt, vilket kommer att vara avgörande när det handlar om att uppfylla våra gemensamma mål för ett hållbart samhälle. </div> <div> </div> <div>Centrumföreståndare Professor Anders Logg, Chalmers, är väldigt glad över att centrumet nu är igång.   – Vi har arbetat länge för att komma fram till den här dagen, först genom förarbetet med själva ansökan och sedan genom hårt arbete med att etablera organisationen och dess administrativa ramverk för att lansera centrumet och att genomföra kickoffen. </div> <div> </div> <div> – Jag är mycket glad för att DTCC nu är officiellt invigt och jag ser fram emot ett nära samarbete med centrumparterna med all kunskap och erfarenhet de besitter.      </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bakgrund     </h2> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Digital Twin Cities vid Chalmers är ett av totalt tjugoen kompetenscentrum som finansieras av VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet. Centrumet syftar till att etablera Digital Twin Cities som ett fundament för digital planering, design, uppbyggnad och styrning av hållbara intelligenta och inkluderande svenska städer och regioner. Ett brett konsortium av trettio svenska och internationella aktörer kommer att samarbeta inom centrumet. Banbrytande forskning kommer att utföras inom åtta olika forskningsområden som täcker in nödvändiga aspekter för utvecklandet av fullskalig teknologi för digitala tvillingar.   </div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/dtcc/Pages/default.aspx">Läs mer om Digital Twin Cities på centrumets engelska webb</a><br /></div>Thu, 26 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxWASP har fått AI, autonoma system och mjukvara att växa på Chalmers<p><b>​I februari besökte WASP:s ordförande Sara Mazur och KAW:s ordförande Peter Wallenberg Chalmers för att få en inblick i verksamheten. Det rekordstora forskningsprogrammet har växlat upp aktiviteterna på flera av Chalmers institutioner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vid besöket fick Sara Mazur och Peter Wallenberg träffa flera av Chalmers WASP-forskare och veta mer om hur programmet landat på lärosätet. Först ut var tre av de forskningsledare som Chalmers rekryterat med finansiering från WASP. </span><div><br /></div> <div>Professor Ross D. King har rekryterats från The University of Manchester. Han har som ambition att göra forskningen mer effektiv med hjälp av artificiell intelligens, AI. På institutionen Biologi och bioteknik kommer han fortsätta sitt arbete med en ”robotforskare”. Fokus är att förstå hur människans celler fungerar – ett forskningsområde som är så omfattande att robotassistans behövs.</div> <div><br /></div> <div>Christopher Zach, som nyligen anslöt från Toshibas forskningslaboratorium i Cambridge, är nu forskningsprofessor vid institutionen för Elektroteknik, och Fredrik Johansson, med en postdoc från Massachusetts Institute of Technology, är nu forskarassistent vid institutionen för Data- och informationsteknik. </div> <div><br /></div> <div>Christophers forskningsämne är datorseende och bildanalys, och Fredriks forskningsområde är maskininlärning med fokus på medicinska tillämpningar. Med matematisk teori och modellering som vetenskaplig grund är målet att utveckla verktyg som kan användas som beslutsstöd i autonoma system och hälsovård. Är det möjligt att designa system med förmåga att resonera sig fram till rätt slutsats?</div> <div><br /></div> <div>– Artificiell intelligens erbjuder ett mycket lovande stöd inom radiologi för att identifiera tumörer och andra avvikelser i tomografi- eller röntgenbilder. Men det återstår arbete för att göra systemen robusta mot förändringar i personal, utrustning och patientgrupper, säger Fredrik Johansson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">WASP-projekt på fem institutioner</h2> <div>WASP-programmet har växlat upp forskningen inom AI, autonoma system och mjukvara på Chalmers. Sedan starten 2018 har cirka 50 doktorander och postdocs rekryterats och ytterligare rekryteringar är planerade. Satsningen märks särskilt på institutionen Matematiska vetenskaper, enligt Daniel Persson, biträdande professor och handledare i WASP-programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Matematik för AI har växt sig stort på institutionen, och inte minst har samverkan mellan forskargrupperna samt med näringslivet ökat. Totalt 14 forskningsprojekt inom AI pågår på institutionen idag – mycket tack vare att våra forskare har varit så framgångsrika i att få anslag från WASP, säger Daniel Persson.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers vicerektor för forskning och forskarutbildning Anders Palmqvist är mycket nöjd över hur WASP har fått förankring brett på lärosätet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har WASP-projekt på fem olika institutioner. Chalmers har en strategisk ambition att arbeta på bredden genom sina styrkeområden, och Chalmers initiala arbete för att mobilisera inför starten av WASP hanterades i samarbete med styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, säger Anders Palmqvist.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framgångsrik forskarskola</h2> <div>Utöver forskningsprojekt och strategiska rekryteringar driver WASP också en forskarskola för doktorander med ett utbud av gemensamma kurser samt nätverksträffar. Christian Berger, från institutionen Data- och informationsteknik var involverad i uppstarten av forskarskolan.</div> <div><br /></div> <div>– Kurserna och nätverksträffarna, både nationellt och internationellt, erbjuder ett stort värde för doktoranderna. Det var en utmaning att hitta en utbildningsform anpassad för doktorander från många olika forskningsfält, men det vi åstadkommit ger dem både en värdefull bredd och inte minst en förmåga att kommunicera sin forskning mellan disciplinerna – vilket inte alltid är enkelt, säger Christian Berger.</div> <div><br /></div> <div>Under sitt besök på Chalmers fick Sara Mazur och Peter Wallenberg också besöka Chalmers Biomechatronics and Neurorehabilitation Lab. Föreståndare Max Ortiz Catalan demonstrerade två typer av forskningsprojekt med assistans från två patienter.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om WASP</strong></div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) är en storskalig nationell satsning på forskning och innovation inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvara, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med partneruniversiteten och medverkande industri. Fem lärosäten med stark IKT-forskning är involverade i programmet: Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Forskningsprojekt bedrivs även hos Uppsala universitet och Örebro universitet.</div> <div>Målet är att stärka, utveckla och förnya den nationella kompetensen genom strategiska rekryteringar, ett ambitiöst forskningsprogram, en nationell forskarskola och samarbete med industrin.</div> <div><a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><br /></div> <div>På Chalmers finns ett etablerat samarbete mellan WASP och Chalmers AI Research centre, CHAIR, som ska säkerställa en välfungerande överlappning och goda synergier.</div> <div><a href="/sv/centrum/chair/Sidor/default.aspx">www.chalmers.se/chair</a></div> Tue, 25 Feb 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxOptimering på systemnivå gör internet energisnålare<p><b>​Forskare på Chalmers har i ett nyligen avslutat femårigt forskningsprojekt studerat hur fiberoptiska kommunikationssystem kan göras mer energieffektiva. Bland åtgärderna som forskarna föreslår finns smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga artiklar, bland annat i publikationen Nature Communications.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi strömmar film och musik, använder molnbaserade lagringstjänster, kollar sociala medier och är ständigt uppkopplade mot alla möjligheter som internet erbjuder. Men vår digitala livsstil kräver att stora mängder data transporteras genom fiberoptiska kablar – och datamängden ökar i en närmast ofattbar takt, vilket också medför en enorm förbrukning av elektricitet. Denna utveckling är ohållbar för samhället. </span><div><br /></div> <div>Om ökningstakten fortsätter på samma sätt, utan att några energieffektiviserande åtgärder görs, kommer enbart internet inom tio år att konsumera mer än hela världens nuvarande elproduktion. Produktionen av el kan inte öka i samma takt utan att en drastisk ökning sker i användningen av fossila bränslen, vilket även skulle resultera i en betydande ökning av koldioxidutsläppen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Peter-Andrekson_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Peter Andrekson" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />– Utmaningen är att tillgodose den stora efterfrågan på datakapacitet och prestanda, samtligt som kostnaderna hålls på en rimlig nivå och miljöpåverkan minimeras, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Peter Andrekson har lett det femåriga forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5914" target="_blank">‘Energieffektiv optisk fiberkommunikation’</a>, som resulterat i flera framsteg inom området.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarna identifierade inledningsvis var energitjuvarna finns i dagens fiberoptiska system. Med detta som utgångspunkt har de därefter konstruerat och byggt en modell av ett system för dataöverföring som förbrukar så lite energi som möjligt. Energibesparingen kan bli betydande om de ingående delarna i systemet optimeras mot varandra.</div> <div><br /></div> <div>En komponent som hittills ansetts vara en av de mest energikrävande är datachips för felrättning – integrerade kretsar som används i de optiska systemen för att kompensera för störningar och brus. På Chalmers har forskarna nu lyckats designa sådana chips där kretsarna i sig själva optimeras.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Per-Larsson-Edefors_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Per Larsson-Edefors" style="margin:5px;width:200px;height:263px" /><span style="background-color:initial">– Våra mätningar visar att energiåtgången vid användning av det här data</span><span style="background-color:initial">chipset blir tio gånger mindre än för konventionella felrättande data</span><span style="background-color:initial">kretsar, säger Per Larsson-Edefors, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Forskarna har på systemnivå också demonstrerat fördelarna med att använda så kallade optiska frekvenskammar istället för att ha separata lasersändare för varje frekvenskanal. En optisk frekvenskam sänder ut ljus i alla våglängder samtidigt, vilket gör sändaren mycket frekvens-stabil. Det i sin tur ger mycket enklare mottagning av signaler – och därmed mindre energiförbrukning.  </div> <div><br /></div> <div>Energibesparingar kan också göras i styrningen av fiberoptiska kommunikationsnätverk. Genom att matematiskt modellera energiförbrukningen i olika nätverksresurser kan datatrafiken styras, så att resurserna utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta är speciellt värdefullt om trafiken varierar över tid, vilket är fallet i de flesta nätverk. Genom att använda den optimeringsalgoritm som chalmersforskarna tagit fram kan energiförbrukningen då minskas med upp till 70 procent. </div> <div><br /></div> <div>Framgångsreceptet har varit den breda ansatsen i projektet, där forskare från tre olika forskningsområden samarbetat för att finna en så energibesparande helhetslösning som möjligt, utan att ge avkall på prestanda i systemet.</div> <div>​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Erik-Agrell_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erik Agrell" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />Dessa forskningsrön innebär att det finns stora möjligheter att göra framtidens internet betydligt energieffektivare. Flera vetenskapliga artiklar har publicerats inom de tre forskningsområdena optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk.</div> <div><br /></div> <div>– För att förbättra energieffektiviteten i dataöverföringen krävs tvärvetenskaplig kompetens. Utmaningarna ligger i skärningspunkterna mellan optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk. Det är därför det här projektet har varit så framgångsrikt, säger Erik Agrell, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Det femåriga forskningsprojektet ’Energieffektiv optisk fiberkommunikation’ genomfördes 2014-2019 och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskningen bedöms ha stor potential att göra framtidens internetanvändning betydligt mer energisnål. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga publiceringar inom forskningsdisciplinerna optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk, bland annat följande tre artiklar: </div> <div><ul><li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO4-2F3NrlX2-2Fnm4FQcveXCi43isecyOuYW7oWnBr4foZiiDxPTbB82z7TI6BXHyW07hfQ-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXRkCTRLkkbhfMNmxjd1h7iXQb-2BOPNzQT4bZTPmb1ZIjaOFnwDCQE5HLYh3Mri-2BWrjHOC4kzMhCIBi1-2FNW8vRW76K7Tk7QGjX780n-2BSbUF7FlOtYLygDDS4wPuoHqi3RKntryQc11wS-2B7ixuLgOjOpxfR0LworYeAvjl6WCn-2F7MRPmR9TqGwYnOmpd8PUhD68XM-2BE0bkDD309Y4u6oF0oqFYVv7m0PMWSqA7I-2Fumtm0si" target="_blank">Phase-coherent lightwave communications with frequency combs</a>, i tidskriften Nature Communications</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO476aL63ZsrzN6XM2ZyLUkt4LVCzdaMF6a-2BbtzhvUwUNAPg5CrkovkVIZl32zUyuVDA-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXaMOvQXSbSnPVHd7JGZmXlLnNRGpyxYUzDnnGBpduNzYe59Jypgq3i2XlfcsP3jyAOgvphzUmCJDC0Doc3P2lWApRkWgPn53L8Xv7KLoBaBTMKdagQ-2BJt-2FYg3iMSvkdvxHKZEyxe0Bbwdd9j-2Fon9v3dZ9qXSGo6nPuhjSydnrT4zt4i7YlM7aHkKlCOiYXwIrd7fIJjwM0w79a51f3XNP6B5K-2FV-2FLX0I5BKZjP6Hha7Q">Energy-Efficient High-Throughput VLSI Architectures for Product-Like Codes</a>, i tidskriften Lightwave Technology</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO45ylyOQAxTlckGFPvpsOSfmETKhei9ty-2FGzNz3WavkKCxfhOKjZjQLgQnwnpXvl6PzOwocXiDbtcgAQSLukL6jFQGZmg46jsdzSB6P9sSovl_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXfRTKFpEtDMh-2BfW9a51nHBFj7O70TmIHGP9cZbVbjLNtwxgdvzK3G-2B-2BUvZCdlRa1y6qdR3Gzw-2Fa7FLh5DIO1hSoc9uXCYiuoXAlgUNsCi6w9tFtxDTkABgoqpHycm-2BoZ8DvOdQQNR7816C8YXaXbHueyTSeBUqpVxpxb73U6FJUpGqLvpqiMbUbxJwR47BTFERCY88tAvDa7PhfAFsUA5gcgdDirN4WjS4k76MksJoVd" target="_blank">Joint power-efficient traffic shaping and service provisioning for metro elastic optical networks​</a>, i tidskriften ​IEEE/OSA Journal of Optical Communications and Networking </li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer information om den integrerade kretsen – det smarta felrättande datachipset:</strong><br /></div> <div>Datachipset (den integrerade kretsen) har designats på Chalmers och specialtillverkats i Grenoble i Frankrike. Därefter har chalmersforskarna verifierat chipsets funktion och uppmätt energiförbrukningen, som knappt uppgår till en tiondel av vad dagens motsvarande felrättande kretsar drar.</div> <div>Vid en hastighet för dataöverföringen på 1 terabit per sekund (1 terabit = 1 biljon bitar) har forskarna visat att chipset är så effektivt att det drar mindre energi än 2 pico joule (1 pico joule = 1 biljondels joule) per överförd bit. Detta motsvarar en effektförbrukning av 2 Watt vid denna datatakt. Jämförelsevis ligger energiåtgången vid så höga överföringshastigheter annars på cirka 50 pico joule per bit, det vill säga 50 Watt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoton: Johan Bodell, Chalmers, Laurence L Levin</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Optisk hårdvara: </div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Peter-Andrekson.aspx">Peter Andrekson</a>, ledare för forskningsprojektet och professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers </div> <div><a href="mailto:%20peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elektroniksystem: </div> <div><a href="mailto:%20Per%20Larsson-Edefors">Per Larsson-Edefors</a>, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20perla@chalmers.se">perla@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kommunikationsnätverk:</span><br /></div> <div><a href="mailto:%20Erik%20Agrell">Erik Agrell</a>, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20agrell@chalmers.se">agrell@chalmers.se</a></div></div>Thu, 13 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Extra-miljardsatsning-pa-forskning-inom-AI-och-autonoma-system.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Extra-miljardsatsning-pa-forskning-inom-AI-och-autonoma-system.aspxExtra miljardsatsning på forskning inom AI och autonoma system<p><b>​Forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), Sveriges största enskilda forskningsprogram, förlängs med tre år och får ytterligare anslag på nästan 1,3 miljarder kronor.</b></p>​<span style="background-color:initial">Beslutet togs nyligen av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses styrelse och innebär att programmet, som initierades 2014, nu pågår till och med år 2029 med en total budget på 5,5 miljarder kronor. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) står för 4,2 miljarder kronor och övrig finansiering kommer i huvudsak, liksom tidigare, från de fem partneruniversiteten och industrin.</span><div><br /></div> <div><div>De fem partneruniversitet som ingår i WASP-programmet är Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet.</div> <div><br /></div> <div>Beskedet kommer samtidigt som en ny mandatperiod för WASPs styrelse inleds och Sara Mazur tar över som ordförande. Anders Ynnerman, som blir programdirektör den 1 juli 2020, kommer tillsammans med Sara Mazur se över vilka långsiktiga satsningar och initiativ det nya kapitaltillskottet kan bidra till.</div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer fortsätta jobba mot vår vision att stärka Sveriges kompetensbas inom AI, autonoma system och mjukvara. Det gör vi bland annat genom att fortsätta rekrytera både yngre och mer seniora forskare till Sverige. Hittills har vi lyckats attrahera 15 professorer och 12 biträdande lektorer och fler är på ingång. Intresset för att komma till Sverige och forska är stort, säger Anders Ynnerman.</div> <div><br /></div> <div>– Med de nya medlen och den förlängda tidsramen ges möjligheten att fortsätta utveckla WASPs forskningsarenor. De är viktiga miljöer för samverkan mellan universiteten och med svensk industri brett och bidrar till att Sverige får långvarig utväxling av den satsning på forskning och utbildning som vi gör, säger Sara Mazur.​</div> </div> <div><br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/linkopings-universitet/r/sveriges-storsta-forskningsprogram-vaxer%2cc2992254" target="_blank">Läs hela pressreleasen från Linköpings universitet.</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Länkar</strong></div> <div><a href="http://www.wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/wasp">www.chalmers.se/wasp​</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Dec 2019 15:00:00 +0100