Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 18 Dec 2019 09:00:47 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Extra-miljardsatsning-pa-forskning-inom-AI-och-autonoma-system.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Extra-miljardsatsning-pa-forskning-inom-AI-och-autonoma-system.aspxExtra miljardsatsning på forskning inom AI och autonoma system<p><b>​Forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), Sveriges största enskilda forskningsprogram, förlängs med tre år och får ytterligare anslag på nästan 1,3 miljarder kronor.</b></p>​<span style="background-color:initial">Beslutet togs nyligen av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses styrelse och innebär att programmet, som initierades 2014, nu pågår till och med år 2029 med en total budget på 5,5 miljarder kronor. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) står för 4,2 miljarder kronor och övrig finansiering kommer i huvudsak, liksom tidigare, från de fem partneruniversiteten och industrin.</span><div><br /></div> <div><div>De fem partneruniversitet som ingår i WASP-programmet är Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet.</div> <div><br /></div> <div>Beskedet kommer samtidigt som en ny mandatperiod för WASPs styrelse inleds och Sara Mazur tar över som ordförande. Anders Ynnerman, som blir programdirektör den 1 juli 2020, kommer tillsammans med Sara Mazur se över vilka långsiktiga satsningar och initiativ det nya kapitaltillskottet kan bidra till.</div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer fortsätta jobba mot vår vision att stärka Sveriges kompetensbas inom AI, autonoma system och mjukvara. Det gör vi bland annat genom att fortsätta rekrytera både yngre och mer seniora forskare till Sverige. Hittills har vi lyckats attrahera 15 professorer och 12 biträdande lektorer och fler är på ingång. Intresset för att komma till Sverige och forska är stort, säger Anders Ynnerman.</div> <div><br /></div> <div>– Med de nya medlen och den förlängda tidsramen ges möjligheten att fortsätta utveckla WASPs forskningsarenor. De är viktiga miljöer för samverkan mellan universiteten och med svensk industri brett och bidrar till att Sverige får långvarig utväxling av den satsning på forskning och utbildning som vi gör, säger Sara Mazur.​</div> </div> <div><br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/linkopings-universitet/r/sveriges-storsta-forskningsprogram-vaxer%2cc2992254" target="_blank">Läs hela pressreleasen från Linköpings universitet.</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Länkar</strong></div> <div><a href="http://www.wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/wasp">www.chalmers.se/wasp​</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Dec 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-2020--Data-Science-and-Machine-learning-research-projects.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-2020--Data-Science-and-Machine-learning-research-projects.aspxUtlysning: Data Science and Machine learning research projects 2020<p><b>​Call for project proposals (budget not exceeding 300 kSEK) that address using data science and machine learning in research projects.</b></p>​<span><strong>Important dates:</strong><br />Submission: Nov 22, 2019<br />Notification: Nov-Dec 2019<br />Expected project start: Dec 2019-Jan 2020 (can be discussed)<span style="display:inline-block"></span></span> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Data driven research is becoming increasingly important for many research activities at Chalmers. To extract valuable patterns from large data sets and meet the related challenges, Chalmers and the ICT Area of Advance have created a group of data science research engineers with the purpose of contributing expertise for a few research projects, i.e., projects with a strong emphasis on methods of data analysis that are needed in research projects.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>We are prioritizing applied research involving new collaborations between researchers from different research communities, for example across different Areas of Advance, to support research groups in need of extracting and analysing large sources of data using machine learning. The group has previously participated in several successful research projects ranging across different fields of Chalmers. <a href="http://cse-31296.cse.chalmers.se:8300/static/" target="_blank">For examples of previous projects, see this visualization.</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>The Area of Advance ICT has four research profiles that summarize some of the challenges and opportunities of the modern society in which ICT can contribute. One of them is Big Data (e.g. data collection and storage, data visualization, and data analytics through machine learning and high-dimensional statistics). Moreover, AoA ICT is currently building up the Chalmers AI Research Centre (<a href="/en/centres/chair/Pages/default.aspx" target="_blank">CHAIR</a>) and would like to encourage projects that include applications of machine learning that could lead to further AI-related projects at Chalmers. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>The unit of data science research engineers is available to provide feedback about the proposals during the weeks leading up to the submission deadline. This will ensure writing a proposal and matching project proposals with relevant knowledge and methods. They can be contacted through the mailing list <a href="mailto:dsre.cse@chalmers.se">dsre.cse@chalmers.se</a> and it is recommended to seek feedback in the formulation of the proposal.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Requirements:</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <ul><li>The data science research engineers will provide collaboration and support in new, or existing projects, by application of machine learning and data science to extract patterns out of one or a few specific data sources, possibly also including AI-related techniques.</li> <li>The level of involvement should be not less than 30% of full time equivalent, and not larger than 50% full time equivalent during a period of 6 months.</li> <li>The projects should preferrably start in the period between 1st of December 2019 and 15th of Jan 2020. The exact date and extent can be discussed.</li> <li>The budget should not exceed 300 kSEK including indirect costs (OH). It can cover personnel costs, equipment, data, or involvement of domain related researchers and engineers on your side. The budget should not cover the involvement of the data science research engineers which is provided as part of the project.</li> <li>The proposal for the support and collaboration should have a clear relation to Data Science/Machine learning and research. The proposal should be focused on utilization of data in different application areas in relation to Chalmers research activities.</li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">The proposal form:</h2> <div> </div> <div>The application should be maximum 3 pages long, font 11pt Times–roman. A one-page CV of the main applicant and main project participants should be added. Maximum four projects participants should include their CVs.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">The proposal should include:</h2> <div> </div> <div>a) Project title and the project abbreviation.</div> <div> </div> <div>b) The main applicants: Name and e-mail and department</div> <div> </div> <div>c) The preferred starting date and ending date for the project</div> <div> </div> <div>d) A short overview of the project, with its research challenges and objectives and what novel possibilities you see in using machine learning or data science in your domain/research area</div> <div> </div> <div>e) A description of the type, size and availability of the data to be used in the projects including current availability and any restriction of use from intellectual property restrictions or so</div> <div> </div> <div>f) A concrete description of the how you would start to work together with the data science research engineers to extract patterns from data</div> <div> </div> <div>g) The different types of expertise in the project (what type of expertise, and the expected involvement). Note: interaction with the DSRE team about this during writing of the proposal is recommended</div> <div> </div> <div>h) The expected outcome (including disemination/publication plan) and its potential for further research/activities</div> <div> </div> <div>i) The project overall time-line and budget (expenses on your side)</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Evaluation Criteria:</h2> <div> </div> <div>• How innovative is the project in your research domain?</div> <div> </div> <div>• How central is the use of large data sources in the project?</div> <div> </div> <div>• How high is the potential impact of the project for its research field?</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Submission:</h2> <div> </div> <div>The application should be submitted as one PDF document to</div> <div> </div> <a href="https://easychair.org/conferences/?conf=dsml2019" target="_blank">https://easychair.org/conferences/?conf=dsml2019</a> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>The proposals will be evaluated by the AoA ICT management group and decided by the AoA ICT Director and the unit manager of the data science research engineers. A review process will include a reference group across different areas of Chalmers.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>General Questions can be addressed to Ivica Crnkovic <a href="mailto:crnkovic@chalmers.se">crnkovic@chalmers.se</a> and Vilhelm Verendel <a href="mailto:vive@chalmers.se">vive@chalmers.se</a>. General information on the research within the Area of Advance ICT can be found <a href="/en/areas-of-advance/ict/Pages/default.aspx">http://www.chalmers.se/ict</a>.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>The data science research engineers and the operational team can be reached at <a href="mailto:dsre.cse@chalmers.se">dsre.cse@chalmers.se<br /></a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/About%20us/IKT_logo_600px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> Mon, 04 Nov 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-Big-Data-forskningen-i-Bulgarien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-Big-Data-forskningen-i-Bulgarien.aspxChalmers bidrar till Big Data-forskningen i Bulgarien<p><b>​Den 7 oktober lanserades ett nytt europeiskt excellenscentrum inom Big Data och artificiell intelligens. Gate Institute är beläget i Sofia, Bulgarien och drivs i partnerskap mellan Sofia University, Chalmers och Chalmers Industriteknik.</b></p><p>​Satsningen görs genom en sjuårig finansiering från EU:s program Horizon 2020 Widespread, som syftar till att främja kompetens och innovation över hela Europa och därmed stärka europeisk konkurrenskraft och förmåga att möta samhällsutmaningar. Målet är att bygga forskningskapacitet och främja innovationskraft.<br /><br />Graham Kemp vid institutionen för Data- och informationsteknik på Chalmers har arbetat med förberedelser och ansökan sedan 2017 är mycket nöjd över att institutet nu har lanserats.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/GATE/Gate_GrahamKemp.jpg" alt="Graham Kemp." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;vertical-align:middle;width:200px;height:288px" />– Vi ser en möjlighet att dela kunskap och erfarenheter inom ett område som utvecklas extremt snabbt. Vårt deltagande i Gate kommer att leda till större internationellt genomslag, perspektiv och interaktion. På längre sikt kommer Gate Institute att bli en stark partner för samarbete i Östeuropa, säger Graham Kemp.<br /><br />Forskningen är inriktad mot fyra prioriterade tillämpningsområden, framtidens städer, intelligent samhällsstyrning, smart industri och digital hälsa. Gate kommer på sikt att sysselsätta över 100 forskare samt installera tre nya forskningslabb vid Sofia universitetet, City Living Lab, Digital Twin Lab, i mångdisciplinär samverkan med industrin, samt Virtual Reality and Big Data Visualisation (Open Visualisation Lab).<br /><br />Gate Institute kommer, som enda östeuropeiska Big Data excellenscentrum, att utgöra en kugge i ett europeiskt nätverk med mer än 50 Big Data-centrum. Gate utgör därmed en strategiskt viktig roll i att utöka nätverket och bidra med kunskapsöverföring och innovation som ska ge utväxling inte bara på nationell eller regional nivå, utan för hela Europa. Gate kommer att fungera som ett nav som samlar och förenar alla med intresse för forskningsfrågorna – akademi, samhälle, näringsliv och offentlig sektor. <br /><br /><br />Länk till Gate Institute webbplats: <a href="http://www.gate-coe.eu/" target="_blank">www.gate-coe.eu </a></p> <p><br /></p> <p><em>Gate-projektet är finansierat av Europeiska unionens Horizon 2020 WIDESPEAD-2018-2020 TEAMING Fas 2-program med avtalsnummer 857155.</em><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p>Bildtexter</p> <p><strong>Gruppbild: </strong>Deltagare i Gate kickoff den 7 oktober 2019, i Sofia, Bulgarien. Bakre rad från vänster: Oana Radu (Research Executive Agency, European Commission), Ales Fiala (Research Executive Agency, European Commission), Boyan Stefanov (Sofia University), Eleonora Getsova (Sofia University), Nils Munk Wirell (Chalmers Industrial Technology), Camilla Johansson (Chalmers Industrial Technology), Yannis Patias (Sofia University), Iva Krasteva (Sofia University), Petya Stancheva (DG RTD, European Commission), Vassil Vassilev (London Metropolitan University)<br />Främre raden från vänster: Irena Pavlova (Sofia University), Dag Wedelin (Chalmers University of Technology), Graham Kemp (Chalmers University of Technology), Ivica Crnkovic (Chalmers University of Technology), Sylvia Ilieva (Project Coordinator, Sofia University), Golaleh Ebrahimpur (Chalmers Industrial Technology), Magda De Carli (DG RTD, European Commission), Dessislava Petrova-Antonova (Sofia University).</p> <p><br /></p> <p><strong>Presskonferens:</strong> Eleonora Getsova modererar presskonferensen med (sittande, från vänster till höger) Magda De Carli (EU-kommissionen), Sylvia Ilieva (projektkoordinator, Gate, Sofia University), Anastas Gerdjikov (rektor, Sofia University), Golaleh Ebrahimpur (Chalmers Industriteknik) och Ivica Crnkovic (Chalmers).</p> <p><br /></p> <p><strong>Publikbild: </strong>Öppningsevenentet för Gate hölls i Ceremonial Hall, Sofia University St. Kliment Ohridski.<br /></p> <p><br /></p> <p>Fotograf: Oleg Konstantinov<br /></p>Mon, 14 Oct 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smart-bildteknik-bygger-artificiellt-lokalsinne.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smart-bildteknik-bygger-artificiellt-lokalsinne.aspxSmart bildteknik bygger artificiellt lokalsinne<p><b>Var befinner jag mig någonstans? Frågan är relevant inte bara för oss människor utan även för självkörande bilar som måste kunna vara säkra på sin position. Forskare på Chalmers håller på att utveckla smarta a​lgoritmer för så kallad visuell lokalisering som bygger på maskininlärning av stora mängder data i form av fotografier.​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smart%20bildteknik%20bygger%20artificiellt%20lokalsinne/FredrikKahl_250x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik Kahl" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Med visuell lokalisering menar vi att en robot eller bil ska kunna bestämma sin aktuella position med hjälp av kamerabilder som jämförs med en karta av omgivningen, säger Fredrik Kahl, professor i datorseende och bildanalys vid institutionen för elektroteknik på Chalmers. Det gäller att identifiera särskiljande drag och jämföra dem med redan bekanta kännetecken i omgivningen, som finns positionsangivna på en tredimensionell karta.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Av de metoder som idag finns tillgängliga för att ta reda på var man befinner sig är kamera det mest lovande tekniska hjälpmedlet i det här sammanhanget.</div> <div><br /></div> <div>– Kamerateknik är jämförelsevis billigt och ger tillgång till mycket information, fortsätter Fredrik Kahl. Det finns flera möjliga användningsområden för tekniken, där självkörande bilar och obemannade fordon kanske ligger närmast till hands. Forskning pågår även inom områden som smart kamerateknik i mobiltelefoners navigeringsappar samt inom industriella produktionsprocesser och flexibla system för inspektion i olika miljöer.</div> <div><br /></div> <div>Ett exempel, där tekniken nu håller på att demonstreras i butiksmiljö för att senare kunna överföras även till andra tillämpningar, är forskningsprojektet ”Semantisk kartering och visuell navigering för smarta robotar”, finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Projektet leds av Fredrik Kahl och engagerar bland annat forskare från Chalmers och Lunds tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Semantisk kartering innebär att man tränar upp systemet för att kunna känna igen namngivna fysiska objekt på bilder och koppla dem till en geografisk position, säger Fredrik Kahl. I butiksmiljön får systemet först lära sig hur utvalda produkter i varusortimentet ser ut och benämns, och ska därefter kunna registrera var någonstans i butikshyllorna som dessa produkter finns. För att klara uppgiften behöver olika delsystem inom maskininlärning, datorseende och robotik samverka.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Tekniken ska testas på en stormarknad i Stockholm, där en drönare kommer att flyga längs butikshyllorna för att inventera vilka och hur många varor av varje sort som finns i lager. En svårighet är att varorna kan skymma varandra på hyllorna. </div> <div><br /></div> <div>Betydligt fler svårigheter finns att bemästra när man flyttar motsvarande teknik utomhus och bygger in den i en självkörande bil. Då behöver faktorer som väder, dagsljus och årstid också vägas in.</div> <div><br /></div> <div>– En bild tagen en vacker sommardag skiljer sig ju en hel del från en bild tagen på samma plats en vintrig kväll i januari, säger Fredrik Kahl. Utan lövverk på buskar och träd kan vyn bli helt förändrad och istället framträder andra objekt i bilden. Dimma, snö och regn suddar i sin tur ut igenkänningstecken.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smart%20bildteknik%20bygger%20artificiellt%20lokalsinne/kamerabilder_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Kollage av fotografier från gatumiljö" style="margin:5px" /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>För att bygga upp systemet för den visuella lokaliseringen behöver man därför ha tillgång till många fotografier tagna under skilda yttre omständigheter från en och samma geografiska plats. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna sätter etiketter, annoteringar, för olika typer av företeelser på bilderna som systemet ska lära sig att känna igen, såsom ”väg”, ”trottoar”, ”byggnad” etc. Ofta behöver indelning ske i underkategorier för att annoteringarna ska vara användbara, exempelvis blir ”vegetation” ett alltför omfattande begrepp. Samtidigt som annoteringar behövs är arbetet tidskrävande och det gäller därför att hitta en balanserad nivå för antalet klassificeringar. </div> <div><br /></div> <div>Maskininlärning i artificiella neurala nätverk används för att träna upp systemet, så att igenkänningsförmågan och ”lokalsinnet” hos den självkörande bilen eller roboten undan för undan blir bättre.</div> <div><br /></div> <div>– I takt med att våra algoritmer blir mer träffsäkra och den tredimensionella kartan byggs upp kommer färre bilder att behövas för att systemet ska kunna lokalisera sig, säger Fredrik Kahl. En hel del knepiga problem återstår att lösa, men det är just det som gör det här området så spännande och roligt att jobba med.</div> <div><br /></div> <div><strong>Webbplats för att testa träffsäkerheten i lokaliseringen</strong></div> <div>Chalmersforskarna har lanserat en webbplats som hittills innehåller mer än 100 000 insamlade bilder. Där kan likasinnade forskarteam jämföra och testa träffsäkerheten i sina algoritmer genom att ladda ner bilder, utföra beräkningar och sedan ladda upp sina resultat för att få dem rättade och rankade på en topplista.</div> <div><a href="https://www.visuallocalization.net/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Till webbplatsen Long-term Visual Localisation ​</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto på Fredrik Kahl: Malin Ulfvarson</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Läs mer om forskningen och forskarna</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Forskningsteamet bakom forskningen och filmen &quot;Localization using semantics&quot;: Måns Larsson, Lars Hammarstrand, Erik Stenborg, Carl Toft, Torsten Sattler och Fredrik Kahl</span><br /></div> <div><div>Forskningsteamet bakom projektet <a href="https://research.chalmers.se/project/7658">Semantisk kartering och visuell navigering för smarta robotar</a> samt filmen från stormarknaden: Patrik Persson, Marcus Greiff, Sebastian Hanér, Olof Enqvist och Fredrik Kahl</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">För mer information kontakta</strong><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-kahl.aspx">Fredrik Kahl,​</a> professor i datorseende och bildanalys vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20fredrik.kahl@chalmers.se">fredrik.kahl@chalmers.se</a></div></div></div>Tue, 24 Sep 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/En-framtid-med-sociala-dronare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/En-framtid-med-sociala-dronare.aspxEn framtid med ”sociala drönare”<p><b>​Drönare förväntas bli ett allt vanligare redskap i vår vardag. I ett nytt forskningsprojekt, som leds av Morten Fjeld, kommer forskare från Chalmers undersöka hur sociala drönare bäst ska användas och regleras för att gynna enskilda individer och samhället i stort.</b></p>​Sociala drönare förväntas ingå i samhällets system på samma sätt som bilar och tekniska hjälpmedel gör i dag. De kan också komma att bli en slags personliga följeslagare och hjälpredor. Men hur kan ett sådant samspel se ut? Forskarna i projektet ska undersöka hur den utvecklingen påverkar såväl enskilda individer som samhället i stort med till exempel lagar, policys och utbildning. <br /><br /><div>Några av frågorna som forskarna ställer är: Hur kan vi designa “sociala drönare” och deras användning så att de förbättrar tillvaron för individer och samhället? Är tekniken över huvud taget användbar eller är riskerna större än fördelarna? </div> <div><br /></div> <div><strong>Projekt: The Rise of Social Drones: A Constructive Design Research Agenda</strong></div> <a href="/en/staff/Pages/morten-fjeld.aspx">Morten Fjeld</a>, professor på institutionen för Data- och informationsteknik*<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/sara-ljungblad.aspx">Sara Ljungblad</a>, lektor på institutionen för Data- och informationsteknik*<br /><br />Ingår i nationellt forskningsprogram<br />Projektet ingår i det nationella forskningsprogrammet, WASP-HS, där förkortningen HS står för humaniora och samhälle. Forskningsprogrammet som är initierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, omfattar totalt 660 miljoner kronor under tio år. Programmet ska framför allt analysera etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter som kan komma med det pågående teknikskiftet i samhället.<br /><br /><div><em>Läs pressmeddelandet från WASP HS:</em></div> <br /><strong>16 projekt inom AI och autonoma system får anslag</strong><br />Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt för att studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. <br /><a href="http://wasp-hs.org/" target="_blank">http://wasp-hs.org</a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>*Institutionen för Data- och informationsteknik är gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet.</em></div> <div><br /></div>Thu, 12 Sep 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/2020-ars-beviljade-seed-projekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/2020-ars-beviljade-seed-projekt.aspx2020 års beviljade seed-projekt<p><b>​​6 projekt har beviljats medel i Styrkeområde IKT:s Seed-utlysning för 2020.</b></p>​Cirka 1,5 MSEK har fördelats till de 6 beviljade förslagen. Kriterierna för urvalet framgår i utlysningen.<br /><br /><strong>Jiajia Chen, Xiaobo Qu and Lei Chen</strong><br />i-ONet: Intelligent Optical Networks for Connected Road Users towards Vision Zero<br /><br /><strong>Beata Stahre Wästberg, Vasilis Naserentin, Marco Adelfio and Monica Billger </strong><br />SCENDA: Scenario visualization of environmental data in compact cities<br /><br /><strong>Rui Lin, Lena Wosinska and Magnus Karlsson</strong><br />E2MEN: Error control and Encoding Multiplexing Enabled Non­collision Optical Interconnects<br /><br /><strong>Rebecka Jörnsten and Claes Strannegård </strong><br />Explainable Neural Networks<br /><br /><strong>Xuezhi Zeng and Christian Fager </strong><br />Experimental investigation of a 5G measurement platform for medical diagnostics.<br /><br />-----<br />Nedan är länk till utlysningen (deadline har passerat)<br /><div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-Seed-projects-2020.aspx">Call for ICT Seed projects 2020 &gt;</a> </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/About%20us/IKT_logo_600px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logga for Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> Mon, 09 Sep 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxHållbarhetsdagen: Minimerat avfall och maxad användning – tema cirkulär ekonomi<p><b>Den 8 november är det dags för årets upplaga av Chalmers hållbarhetsdag. Temat Cirkulär ekonomi väcker nyfikenhet så vi ställde några frågor till Lars Nyborg och Anton Grammatikas, ansvariga för årets arrangemang.​ ​</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/masterclasses.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Här hittar du programmet​</a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Hej Anton Grammatikas, projektledare för Chalmers hållbarhetsdag. Berätta lite om upplägget!</h3> <div> </div> <div>- Vi tänker börja dagen med några master classes, där ett urval av Chalmers egna forskare som är ledande inom sina respektive områden berättar om sin forskning, kopplat till temat cirkulär ekonomi. Vi vill ge ett brett perspektiv på begreppet, allt från affärsmodeller, material, produktutveckling till framtida civilsamhällen. Just nu letar vi efter en riktigt inspirerande inledningstalare som kan ge en bred förståelse och bakgrund till temat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Cirkulär ekonomi – hur skulle du beskriva det?</strong></div> <div> </div> <div>- Oj, det finns många beskrivningar av det. För mig handlar om att kunna och våga ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Får att uppnå genuin hållbarhet så behöver vi inte bara ändra våra tekniska förutsättningar utan även sätten vi konsumerar på. Allt måste hänga ihop, från affärsnytta för de som producerar och levererar produkter och tjänster, till den faktiska kundnyttan för dig som konsument.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Vad hoppas du att Chalmers hållbarhetsdag ska ge besökarna?</strong><br /></div> <div>- Jag önskar att fler blir inspirerade och tar hänsyn till cirkulär ekonomi i sin forskning, i en vidare mening än idag. Chalmers vision och målsättning att göra framtiden mer hållbar, stärks av att uppmärksamma all forskning internt. Förhoppningen är att skapa kännedom om vilka aktiviteter som pågår, så man hitta synergier inom olika forskningsområden kopplade till cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är programmet fullt ännu?</strong></div> <div> </div> <div>- Vi har precis gjort klart förmiddagsprogrammet, men det finns fortfarande möjlighet att medverka på något valfritt sätt under eftermiddagen, bara det har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi. <span style="background-color:initial">Vi hoppas på ett större deltagande av forskare och lärare i år och ser gärna att forskarna tar chansen att visa upp sin forskning, till exempel i posterutställningen. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Nytt för i år är samarbetet med studenternas hållbarhetsvecka Act! Sustainable! Vad gör de?</strong></div> <div> </div> <div>- Framför allt kan de bidra med sitt perspektiv och har anmält en workshop. Studenterna ställer höga krav på att Chalmers som universitet ska arbeta mer med hållbarhet internt men de driver också på för att styra utbildningarna mot det cirkulära perspektivet. Vi hoppas många studenter dyker upp och får ta del av forskning och bli inspirerade till egna cirkulära val i framtiden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340_Lars-Nyborg_SDG12.jpg" alt="Bild på Lars Nyborg, föreståndare för styrkeområde produktion" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></em></span><em>Årets tema är brett och omfamnar mycket av styrkeområdens forskning, säger Lars Nyborg, </em><span style="background-color:initial"><em>styrkeområdesledare för Produktion samt </em></span><span style="background-color:initial"><em>årets arrangör för hållbarhetsdagen.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Foto: Carina Schultz</em></span><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Hej Lars Nyborg, styrkeområdesledare för Produktion och ansvarig för årets hållbarhetsdag på Chalmers. Vad ligger bakom valet av temat cirkulär ekonomi?</h3> <div><span style="background-color:initial">- Vi valde att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom det är ett tema som förenar många av Chalmers styrkeområden. Framtidens lösningar ligger i hur vi implementerar cirkularitet i samhället och här får vi en möjlighet att diskutera det. Temat kan fungera både för stora frågeställningar och i det lilla perspektivet för mig som enskild medborgare. Vi tror att temat kan ge inspirera och ge ny kunskap för alla – studenter, forskare och andra anställda på Chalmers.</span><br /></div> <div>- De globala hållbarhetsmålen fungerar som ramverk för dagen och mest aktuella i år är Mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 om hållbara samhällen samt Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad innebär cirkulär ekonomi för dig?</span></div> <div></div> <div>- Egentligen är det ett svårt begrepp och tema. På den frågan finns inte bara ett svar, utan många. Jag vill likna begreppet cirkulär ekonomi vid ett paraply, som flera olika kontexter och definitioner kan samlas under.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad hoppas du att besökarna får med sig efter dagen?</span></div> <div></div> <div>- Konkret hoppas jag på ett ökat engagemang och en förståelse om vad cirkulär ekonomi är. Jag hoppas att besökarna förstår ”kartbilden” och att hållbar framtid också är en fråga om att skapa lösningar och inkluderande sätt.</div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/SDG-9-11-12.jpg" alt="Bild av logos från de globala hållbarhetsmålen 9, 11 och 12" style="margin:5px" /><br /><br />FAKTA:</h3> <div> </div> <div>Chalmers hållbarhetsdag äger rum <strong>8 november</strong> på <strong>Chalmers Campus Johanneberg</strong>. Eventet är i första hand till Chalmers anställda och studenter.</div> <div> </div> <div>Årets tema är <strong>cirkulär ekonomi </strong>och styrkeområde Produktion arrangerar årets event.</div> <div> </div> <div>Hållbarhetsdagen görs på uppdrag av Chalmers ledning via Anna Dubois, vice rektor med ansvar för Chalmers styrkeområden.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Studenternas hållbarhetsvecka </span><strong style="background-color:initial"><a href="https://www.actsustainable.se/">Act! Sustainable​</a></strong><span style="background-color:initial"> pågår 4–9 november, där fredag 8 november är vikt för Chalmers studenter.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till program på webb"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />HÄR HITTAR DU PROGRAMMET​</a></p> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Kontaktperson:</strong></span></div> <div><div><a href="mailto:carina.schultz@chalmers.se">Carina Schultz​</a>, Communications Officer</div> <div>mob 0733-68 99 96</div> <div><a href="mailto:anton.grammatikas@boid.se" title="link to email">Anton Grammatikas</a>, Project manager</div> <div>mob 0708-88 26 20​</div></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/5f858562-1a50-4f2f-ad49-1ac0c2f82675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till intresseformulär</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/nyheter/artiklar/inbjudan-att-bidra-med9722" target="_blank" title="länk till annan artikel"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här ges en fylligare beskrivning av hur man kan delta</a> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Chalmers-hållbarhetsdag.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kalenderpost</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Sahlgrenska-Universitetssjukhuset-i-forskningssamarbete-kring-AI-i-sjukvården.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Sahlgrenska-Universitetssjukhuset-i-forskningssamarbete-kring-AI-i-sjukv%C3%A5rden.aspxSahlgrenska-samarbete kring AI i sjukvården<p><b>​Sahlgrenska Universitetssjukhuset vill vara en drivande kraft i utvecklingen av artificiell intelligens inom vården. På Chalmers finns den kompletterande kompetensen. Med en gemensam forskningsagenda ska sjukhuset och Chalmers utveckla morgondagens högteknologiska sjukvård.</b></p> <p>För att möta sjukvårdens utmaningar med en växande och åldrande befolkning krävs bland annat förändrade arbetssätt med hjälp av ny teknik. Artificiell intelligens (AI) har stor potential att komma till praktisk användning i hälso- och sjukvården.</p> <p>Chalmers AI Research Centre (Chair) startade sin verksamhet vid årsskiftet och bedriver forskning inom bland annat autonoma fordon, industri 4.0 och e-hälsa. Nu inleder Chair och Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett strategiskt forskningssamarbete kring AI i vården. Sjukhuset får ta del av den AI-kompetens som finns på Chalmers – samtidigt som Chalmers tar del av universitetssjukhusets medicinska kompetens.</p> <p>– Chalmers har en lång tradition av framgångsrikt samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och forskningssamarbetet inom AI kommer att förstärka det kraftigt. Genom samarbetet inom AI kommer vi att nå nya spännande resultat, viktiga för både partners och hela samhället, säger Ivica Crnkovic, föreståndare för Chalmers AI Research Centre. </p> <p>Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en arena för framstående forskning och inom sjukhuset pågår flera utvecklingsprojekt där AI används som stöd för exempelvis diagnostik. Forskningssamarbetet öppnar nu nya möjligheter i den digitala omställning vården står inför.</p> <p>– Vi behöver flytta fram våra positioner inom artificiell intelligens. På sjukhuset har vi ett mycket gott samarbete med både akademi och näringsliv, där nya samarbetsytor banar väg för stora framsteg inom det här området. AI är ett viktigt verktyg för att vi i framtiden ska kunna erbjuda sjukvård av hög kvalitet till alla som behöver. Vårt samarbete med Chair är ett stort steg i rätt riktning, säger Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><strong>Fakta:</strong><br /></p> <ul><li><a href="/en/centres/chair/">Chalmers AI Research Centre</a> är ett kompetenscentrum och en satsning för att öka Chalmers expertis och excellens inom artificiell intelligens i samarbete med industri och samhälle.​<br /><br /> </li> <li><a href="https://www.sahlgrenska.se/">Sahlgrenska Universitetssjukhuset</a> har ett tätt samarbete med flera innovationsplattformar. Bland annat AI Innovation of Sweden, Medtech west, samt ett tätt samarbete med Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Science Park för att nämna några. <br /><br /></li> <li style="line-height:24px">Parterna (Chalmers och SU) har tecknat en avsiktsförklaring, ett så kallat letter of intent, med målet att inleda forskningssamarbete. Första steget är att formulera en gemensam forskningsagenda. En ansökan har också lämnats in till Regional utveckling inom VGR för att stötta projektet.</li></ul>Mon, 02 Sep 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-modell-for-datatrafik-sparar-energi-pa-internet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-modell-for-datatrafik-sparar-energi-pa-internet.aspxNy modell för datatrafik sparar energi på internet<p><b>​Internet har seglat upp i samhällsdebatten som en klimatbov som orsakar koldioxidutsläpp i klass med flyget. På Chalmers pågår sedan fem år forskning för att bygga modeller för energisnålare datatrafik. Hittills har forskarna inom vissa områden lyckats minska energiförbrukningen till en tiondel.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi strömmar film och musik, lagrar bilder i molnet och är ständigt uppkopplade mot alla möjligheter som internet erbjuder. Att använda en vanlig smartphone drar ungefär lika mycket el som ett kylskåp. Men att ladda mobilen kräver bara en försumbar del av den energin. Resten av elförbrukningen sker inte hemma hos oss utan i serverhallar, där data som finns i molnet lagras, och när data transporteras i fiberoptiska kablar som kan vara hundratals kilometer långa.</span><div> <div><br /></div> <div><strong>Explosionsartad ökning av datatrafiken</strong></div> <div>Mängden data som transporteras via fiberoptiska kablar ökar i närmast ofattbar takt. Så gör även energiförbrukningen från datatrafiken. Om inte något görs åt ökningstakten kommer jordens hela elproduktion inom tio år att behöva tas i anspråk enbart för användning av internet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20modell%20för%20datatrafik%20sparar%20energi%20på%20internet/peter_andrekson_170112_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Peter Andrekson" style="margin:5px" />– Det är en stor utmaning för samhället, och för oss forskare, att få ihop ekvationen att tillgodose efterfrågan på datakapacitet och prestanda, samtidigt som kostnaderna hålls på en rimlig nivå och miljöpåverkan minimeras. Det kräver inte minst ett helt nytt sätt att optimera de tekniska systemen, säger Peter Andrekson, professor i fotonik på Chalmers, som de senaste fem åren lett ett stort forskningsprojekt med syfte att bygga en framtidsmodell för energisnål datatrafik.</div> <div><br /></div> <div>Projektets mål har varit att hitta var de största energitjuvarna finns i de fiberoptiska systemen, och att därefter konstruera och bygga en modell som bara förbrukar en tiondel så mycket energi som de befintliga systemen. För att lyckas med detta har ansatsen varit bred, och man har förenat tre olika vetenskapliga perspektiv – optisk hårdvara, elektronisk hårdvara samt informationsteori för att samordningen och överföringen av data däremellan ska kunna ske på bästa möjliga sätt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Många små energitjuvar</strong></div> <div>Något som till viss del förvånade forskarna var att det finns många små energitjuvar som påverkar systemet, inte ett fåtal stora flaskhalsar att angripa.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20modell%20för%20datatrafik%20sparar%20energi%20på%20internet/ErikAgrell_170608_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Erik Agrell" style="margin:5px" />– Signalprocessorerna i de optiska systemens sändare och mottagare är en sådan energitjuv, säger Erik Agrell, professor i kommunikationssystem, som i projektet ansvarat för att ta fram matematiska modeller för att konstruera nya, effektivare typer av sändare och mottagare. Högre överföringshastigheter för data kräver att sändare och mottagare kan hantera starkare signaler. Med hjälp av en felrättande kod kan emellertid kraven på den optiska hårdvaran delvis sänkas. Å andra sidan drar det även mer energi, eftersom den felrättande elektroniska hårdvaran också förbrukar el. Detta är ett konkret exempel på att man behöver göra avvägningar mellan prestanda, kostnad och energiförbrukning för att hitta den bästa lösningen i det enskilda fallet. </div> <div><br /></div> <div>Inom projektets ram har chip med felrättande kod designats på Chalmers och specialtillverkats i Europa. Chipen har sedan testats för att verifiera att de teoretiska modellerna och simuleringarna för effektförbrukningen håller även i praktiken. Design och utvärdering har skett i professor Per Larsson-Edefors forskargrupp på Chalmers institution för data- och informationsteknik. ​​</div> <div><br /></div> <div><strong>Mål att minska energiförbrukningen till en tiondel</strong></div> <div>Förutsättningarna för att kunna designa det optimala systemet skiljer sig åt bland annat beroende på avståndet som data transporteras. Dels har forskarna studerat datakommunikation över korta avstånd, från 1 till 500 meter, som exempelvis förekommer i serverhallar och nätverksbaserade beräkningskluster. Dels har forskningen inriktats mot kraftigare optiska system, där trafik från många användare går samtidigt över avstånd uppemot hundratals kilometer. </div> <div><br /></div> <div>Projektets målsättning att minska energiförbrukningen till en tiondel jämfört med den teknik som används idag, känns på förhand ganska tuff. </div> <div><br /></div> <div>– Inom avgränsade områden kan vi, inte utan stolthet, konstatera att vi lyckats nå ner till de storleksnivåer som vi hoppades på, säger Peter Andrekson. Det gäller inte minst effektminskning tack vare den felrättande koden. Vi har också fått god respons på de vetenskapliga resultat vi presenterat. Tyvärr är kommersiella företag inte särskilt villiga att bidra i den här typen av forskning. Av konkurrensskäl behåller man sin kunskap för sig själv men tar gärna del av resultat från den akademiska världen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20modell%20för%20datatrafik%20sparar%20energi%20på%20internet/Erik-Agrell-1_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Cristian Bogdan Czegledi och Erik Agrell" style="margin:5px" /> </div> <div><em>Professor Erik Agrell (till höger i bild) diskuterar polarisationseffekter i fiberoptisk kommunikation, med doktoranden Cristian Bogdan Czegledi. (Foto J-O Yxell)​</em><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Tvärvetenskapligt arbetssätt</strong></div> <div>För att nå resultat som verkligen optimerar systemet som helhet, och inte enbart de ingående delarna, har arbetet skett tvärvetenskapligt över tre forskningsfält. Totalt kommer projektet att resultera i fem doktorsavhandlingar. Doktoranderna har cirkulerat och arbetat parvis över institutionsgränserna – ett upplägg som legat till grund för att nå breda forskningsresultat. </div> <div><br /></div> <div>– Ärligt talat har det varit en tidskrävande process för oss inom projektet att förstå varandras begrepp fullt ut. Även om vi jobbar med närliggande forskning så finns det kulturskillnader mellan våra specialområden. Chalmers har en styrka i sitt kompetenscentrum <a href="/en/centres/force/Pages/default.aspx">FORCE​</a>, som koordinerar forskning kring fiberoptisk kommunikation, säger Peter Andrekson som även är centrumets föreståndare. Framöver breddar vi oss ytterligare genom att forskargruppen Optiska nätverk, ursprungligen från KTH i Stockholm, flyttat sin verksamhet till Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hushållning krävs för ett hållbart internet</strong></div> <div>– För att få ett internet som är hållbart ur resurssynpunkt behöver man jobba med tre olika perspektiv, säger Erik Agrell. Det gäller att utveckla och använda kommunikationsteknik som är energieffektiv, och där kan vi forskare bidra. För det andra handlar det om att medvetandegöra och skapa incitament hos var och en av oss som använder internet att inte slösa med datatrafiken i onödan. Där har såväl den enskilde individen som samhället och våra politiker ett hållbarhetsansvar. Och för det tredje spelar det roll för klimatet vilka energikällor som används för landets elförsörjning – ju mindre fossilt och ju mer förnybart desto bättre.</div> <div><br /></div> <div>– Jag är övertygad om att vi är på väg mot ett paradigmskifte, avslutar han. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer datamängder och tunga beräkningar att ses som en resurs att hushålla med, inte som en gratis tillgång som är obegränsad.</div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, med 33,9 miljoner kronor under fem år från 2014.</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5914" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Energieffektiv optisk fiberkommunikation </a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Andrekson.aspx">Peter Andrekson</a>, professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers, <a href="mailto:%20peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/erik-agrell.aspx">Erik Agrell,</a> professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20agrell@chalmers.se">agrell@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: J-O Yxell (bild överst på sidan), Henrik Sandsjö (porträttfoto Peter Andrekson) och Oscar Mattsson (porträttfoto Erik Agrell)</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Så fungerar datatrafik och lagring på internet</strong></div> <div>Internet är till stor del uppbyggt av fiberoptiska kablar, som finns inbyggda i våra hus, nedgrävda i marken och på havets botten. I kablarna leds ljus genom knippen av optiska fibrer med kärnor av mycket rent glas eller plast. Fibrerna kan ha en diameter från några millimeter ner till mindre än ett hårstrås diameter, och de kan vara mycket långa. En sändare skickar kodade ljussignaler genom de optiska fibrerna med hjälp av laser eller lysdioder. I andra änden tar en mottagare emot ljussignalerna och översätter dem tillbaka till elektriska impulser, som därefter skickas vidare till datorer, tv-apparater eller mobiler. Om fibersystemet sträcker sig över långa avstånd kan också signalförstärkare behövas mellan sändaren och mottagaren.</div> <div>När vi använder internetbaserade molntjänster får vi tillgång till applikationer, datalagring och serverkapacitet via nätet istället för att detta måste finnas lokalt hos oss som användare. Våra data lagras då i enorma serverhallar. Dessa datacenter förbrukar el för datalagringen, men också för att kyla ner servrarna.</div></div> <div><br /></div> ​Wed, 26 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Big-Data-kan-revolutionera-forskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Big-Data-kan-revolutionera-forskningen.aspxBig Data kan revolutionera forskningen<p><b>​Tillgången på stora datamängder och maskininlärning kan vässa forskningen inom alla ämnesområden. Chalmers expertgrupp för forskningstillämpningar har bland annat hjälpt kollegor att upptäcka sprickbildningar i betong, förstå flöden av fotgängare i staden och fordonskomponenter genom leveranskedjan. Hur bär de sig åt?</b></p><div>​Forskargruppen inom betongbyggnad använder artificiell intelligens för att upptäcka och analysera sprickbildning i betongkonstruktioner. De använder sig av digitala tvillingar till befintlig infrastruktur, och de nya metoderna har gjort forskarna till pionjärer på området, i samarbete med Stanford University. </div> <div> </div> <div>För att bemästra de nya AI-metoderna fick de hjälp av Chalmers expertgrupp som bidrar med kunskaper om maskininlärning och hantering av Big Data. </div> <div>– Det vi ser är ett nytt batteri av metoder som går att tillämpa i forskningsarbetet. För oss är det viktiga att visa för forskarna vad som går att göra och vad det kan bidra med i deras forskning, säger Vilhelm Verendel, enhetschef för expertgruppen Data Science Research Engineers. </div> <div> </div> <div>Allt började 2015. Chalmers hade länge följt utvecklingen inom Big Data och maskininlärning och såg möjligheterna som det kunde ge forskningen inom alla Chalmers forskningsområden. Problemet var bara att insamling, analys och visualisering av stora datamängder är komplext och kräver flera olika sorters kompetens. Sannolikheten att hitta en person som satt inne med all den kunskapen var minimal. Sannolikheten att hitta flera sådana personer – så att enskilda forskargrupper skulle kunna anställa var sin expert – var obefintlig. Lösningen blev att inrätta en expertgrupp som skulle hjälpa forskare över hela Chalmers att lära sig om, och använda sig av, de nya metoderna. Den så kallade Big Data-satsningen initierades av Chalmers styrkeområden, och har ökat både tillgänglighet till och medvetenhet om de möjligheter som finns. </div> <div> </div> <div>– Genom de nya metoderna för att bearbeta stora datamängder kan man dels testa sina hypoteser på nya sätt, dels kan man ha mer explorativa projekt som gör det möjligt att identifiera nya hypoteser och studera helt nya frågor, säger Vilhelm Verendel. </div> <div> </div> <div>På avdelningen för stadsbyggnad är man intresserad av att förstå hur människor rör sig i staden eftersom det påverkar många socioekonomiska processer som till exempel segregation. För att skapa sig en bild krävs att mycket stora datamängder sammanställs. Genom kunskap om hur stadens fysiska struktur påverkar dessa flöden kan man testa samband och på sikt planera och bygga mer hållbara städer. </div> <div> </div> <div>– I dagens samhälle existerar mer data än någonsin, den är tillgänglig för forskare och vi har dessutom verktyg för att både analysera och visualisera den på ett helt annat sätt än vi kunde tidigare, säger Vilhelm Verendel. </div> <div>– Det innebär att det finns många nya metoder för att hitta mönster i stora, komplicerade datamängder, nästan oavsett vad du forskar om. </div> <div> </div> <div>Framförallt är det tre saker som har gjort de nya metoderna möjliga. För det första digitaliseringen, som innebär att allt fler av våra vardagliga hjälpmedel innehåller en dator som registrerar data. För det andra det faktum att i stort sett alla dessa datorer är uppkopplade mot varandra och kan dela data. Och för det tredje den snabba utvecklingen inom maskininlärning de senaste fem till tio åren. </div> <div> </div> <div>Visualisering baserad på komplexa data och system tjänar ett viktigt syfte: att skapa förståelse och kunskap om världen. Avancerad visualisering har förmågan att sprida kunskap om komplexa system till bredare målgrupper och ge dem verktygen att testa olika samband utan att själva ha kompetenser inom statistik. </div> <div> </div> <div>Intresset från forskarna på Chalmers bara växer. Expertgruppen har hjälpt 30 projekt sedan starten 2015, och i dagsläget får åtta forskargrupper stöd från enheten. Deras kompetens efterfrågas från många olika forskningsområden. </div> <div> </div> <div>De har bland annat bidragit i projekt för att hjälpa transport- och fordonsföretag studera hur produktplaneringsdata och leveransplaner varierar. De har utvecklat visualiseringsverktyg för arkitekturforskarna, och även stöttat en forskargrupp i livsmedelsvetenskap att analysera individers bakteriesammansättning i tarmen i syfte att prediktera hur individer svarar på en specifik kost. </div> <div>– I början fick vi nästan leta efter projekt där vi kunde bidra, men i vår senaste utlysning kunde vi bara hjälpa 20 procent av de ansökningar som kom in, säger Vilhelm Verendel. </div> <div> </div> <div>I dagsläget håller man på att rekrytera ytterligare två personer för att försöka tillfredsställa behovet, och de kommer även att jobba mer med artificiell intelligens inom Chalmers nya AI-forskningscentrum Chair. </div> <div>– Det händer nya saker varje dag inom maskininlärning. Om några år har vi ännu bättre kunskap om hur vi ska applicera artificiell intelligens för att kunna analysera all data vi samlar på oss, säger Vilhelm Verendel. </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="http://cse-31296.cse.chalmers.se:8300/static/" target="_blank">Genom den här visualiseringen kan du se den mångfald av forskningsprojekt där Chalmers Data Science Research Engineers har medverkat.</a></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Förutse logistiska flöden </h3> <div>Tillsammans med fordonsföretag har forskare visualiserat hur produkt- och leveranskedjor varierar, för att skapa verktyg som kan förutse dessa flöden. </div> <div>– Data Science-experterna har ett starkt intresse och driv att verkligen förstå våra problemställningar och bidra till våra projekt, säger Patrik Jonsson, professor i supply chain management. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Analys av kost och hälsa</h3> <div>Bör kostråd anpassas till individnivå? Det studerar forskargruppen inom livsmedelsvetenskap genom att analysera hur individer svarar på en specifik kost. </div> <div>– Det har varit mycket värdefullt för oss att testa nya verktyg och tillvägagångssätt i dialog med experterna och samarbetet har lett till nya metoder och snabbare tester, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Visualisera stadens flöden</h3> <div>Genom avancerad visualisering som inkluderar många komplexa data och hur de påverkar varandra, skulle stadsplanerare i framtiden ges kraftfulla verktyg för att bygga hållbara städer. </div> <div>– Viktigast för vår forskning är gränssnittet som gör det möjligt att testa samband mellan fotgängarflöden och stadens fysiska egenskaper, säger Meta Berghauser Pont, docent i stadsbyggnad. </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ur Chalmers magasin nr 1 2019</div> <div><a href="/chalmersmagasin">www.chalmers.se/chalmersmagasin</a></div> <div> </div> <div>Text: Karin Aase </div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div><br /></div> <div>Gruppen Data Science Research Engineers består av enhetschef Vilhelm Verendel, Muhammad Azam Sheikh, Oscar Ivarsson och Rongzhen Chen.</div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/research/big-data/Pages/Data-science-and-application-experts.aspx">Mer information och kontaktuppgifter</a></div> <div><br /></div>Wed, 19 Jun 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-i-nordiskt-natverk-för-artificiell-intelligens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-i-nordiskt-natverk-f%C3%B6r-artificiell-intelligens.aspxNytt nordiskt nätverk för artificiell intelligens<p><b>​Alliansen Nordic Five Tech, med ledande tekniska universitet i Danmark, Finland, Norge och Sverige lanserar ett nytt nordiskt nätverk för artificiell intelligens. Det nordiska AI-nätverket kommer att göra regionen till ett globalt nav inom AI-forskning, utbildning och innovation.</b></p>​Det nya nätverket kommer att samla och nyttja excellens inom området för att tillsammans göra regionen till ett globalt nav för forskning, utbildning och innovation inom AI.<br /><br />Det nordiska AI-nätverket startar sina aktiviteter redan 2019 med utvalda evenemang. Under de närmaste åren kommer nätverket att dela utbildningsresurser, stimulera forskningssamarbeten, samt undersöka och dela goda erfarenheter och samarbetsmodeller med industrin. Verksamheten kommer övergripande bidra till att kommunicera nordisk excellens inom AI och konkurrenskraftigt attrahera finansiering både på nationell och europeisk nivå.<br /><br />– Artificiell intelligens kommer att förändra världen och Norden måste vara aktiv i denna enorma omställning. Att samla kompetens från våra länder under ett gemensamt paraply genom det nordiska AI-nätverket är ett viktigt steg för att göra Norden till ett globalt nav för artificiell intelligens. Vi är mycket glada att kunna lansera nätverket och initiera aktiviteter de kommande månaderna, säger Ilkka Niemelä, rektor för Aalto-universitetet i Finland.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Nya%20bilder/Porträtt%20-%20Chalmersanställda/Stefan-Bengtsson_portrait.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Chalmers rektor Stefan Bengtsson" style="margin:5px" />– Chalmers lanserade 2018 en stor investering inom artificiell intelligens, som kommer att höja vår AI-forskning, utveckling och innovation till en ny nivå. Chalmers AI Research Centre omfattar AI-forskning och utbildning på flera av våra institutioner, samt i nära samarbete med industrin. Med det nya nordiska AI-nätverket stärker vi vår verksamhet ytterligare, samtidigt som det gynnar hela Norden, säger Stefan Bengtsson, rektor för Chalmers.<br /><br />Universiteten i Nordic Five Tech består av Aalto universitet, Chalmers tekniska högskola, Danmarks Tekniska Universitet, Kungliga tekniska högskolan samt Norska Universitetet för Vetenskap och Teknologi (NTNU), i sin tur värdar för forskningsinstitut och centrum dedikerade inom AI. Beslutet att skapa det nordiska AI-nätverket togs vid mötet med Nordic Five Tech-rektorerna på Chalmers den 26 april 2019.<br /><br />Läs mer:<br />Nordic Five Tech: <a href="http://www.nordicfivetech.org/" target="_blank">www.nordicfivetech.org</a><br />Chalmers AI Research Centre: <a href="/en/centres/chair/Pages/default.aspx" target="_blank">www.chalmers.se/chair</a> <br /><br />Foto ovan<br /><em>Bakre raden från vänster: Ilkka Niemelä, rektor Aalto University, Anders O. Bjarklev, rektor Technical University of Denmark, Gunnar Bovim, rektor NTNU, Stefan Bengtsson, rektor Chalmers.</em><br /><br /><em>Främre raden från vänster: Lars Kai Hansen (DTU), Annika Stensson Trigell (KTH), Kolbjörn Tunström (Chalmers), Giuseppe Durisi (Chalmers), Ole Jakob Mengshoel (NTNU), Ivica Crnkovic (Chalmers), Ville Kyrki (Aalto).</em>Thu, 02 May 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspxStyrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur<p><b>​Årets vinnare av Styrkeområdenas pris utvecklar en unik metod för att analysera strukturen och den kemiska sammansättningen hos proteiner. Ökade kunskaper om proteiner möjliggör bland annat utveckling av nya och effektivare läkemedel.</b></p>​Styrkeområdenas pris går i år till Martin Andersson, Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök, som med tydligt mångvetenskapligt nytänkande kombinerar materialanalys med biologi. <br /><span style="background-color:initial">–</span> Det är väldigt uppmuntrande att vårt arbete uppmärksammas på det här sättet, säger Martin Andersson, initiativtagare till forskningsprojektet.<br /><br />Han kontaktade Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök för att kombinera forskningsexpertis från de tre institutionerna Kemi och kemiteknik, Biologi och bioteknik samt Fysik. Målet med projektet är att utveckla en unik metod för att studera proteiner och på så sätt öppna för nya kunskaper och större förståelse för dess funktion.<br /><br /><strong>Analys med hög upplösning</strong><br />En viktig grupp av proteiner, speciellt när det gäller läkemedelsutveckling, är de som finns i cellernas membran. Att cirka 60 procent av alla läkemedel är riktade mot just membranbundna proteiner, direkt eller indirekt, visar dess stora betydelse. På grund av dessa proteiners behov av miljön i cellmembranet är det dock svårt att analysera dess struktur med etablerade metoder, som till exempel röntgenkristallografi, magnetsresonanstomografi eller kryoelektronmikroskopi. <br /><br />I det aktuella projektet används istället en tomografisk atomsond, med vilken man erhåller både proteiners struktur och kemiska sammansättning. Tekniken erbjuder en enorm precision, i dagsläget har forskarna visat att det är möjligt att bestämma individuella proteiners struktur med cirka 1 nm upplösning. Utmaningen ligger dock i att utforma en provberedningsmetod som gör processen snabbare och möjlig att fokusera på enskilda proteiner, vilket är fokus för samarbetet. <br /><br /><span style="background-color:initial">–</span> Vi har fortfarande mycket att lära om proteiner, till exempel de som bidrar till så kallade felveckningssjukdomar som Parkinson och Alzheimer. De inblandade proteinerna här är mycket flexibla och börjar klumpa ihop sig vid sjukdom, men vi vet inte varför och hur eftersom de är svåra studera med andra metoder, säger Pernilla Wittung Stafshede.<br /><br /><strong>Ny användning av etablerad metod</strong><br />Tomografisk atomsond är en väletablerad metod men har främst använts för att karakterisera metaller och andra hårda material. Att applicera metoden på biologiska material, speciellt proteiner, visar på ett innovativt nytänkande. Forskarna har fortsatt arbete att göra för att utveckla och anpassa provberedningsprocessen.<br /><br /><span style="background-color:initial">–</span> Vårt projekt kan beskrivas som ett högriskprojekt – vi vet ännu inte om det kommer att vara framgångsrikt. Om vi lyckas så kommer resultatet generera en potentiellt enorm nytta. Att få styrkeområdenas pris är en stark uppmuntran att fortsätta, säger Fredrik Höök, professor i Fysik.<br /><br />Det aktuella projektet har finansierats av styrkeområde Materialvetenskap.<br /><span style="background-color:initial">–</span> Det är mycket värdefullt med Chalmers styrkeområden som erbjuder stöd för att testa en tidig idé. Vi behöver kunna visa preliminära resultat för att framgångsrikt söka medel från externa anslagsgivare, säger Martin Andersson.<br /><br />Nu har den första artikeln blivit accepterad och de tre forskarna hoppas kunna utöka projektet framöver. En första ansökan gjordes för ett par år sedan men fick avslag.<br /><span style="background-color:initial">–</span> Nu har vi visat att metoden fungerar! Ibland måste man bortse en aning från vedertagen expertis och gå på intuition. Och så måste man få möjlighet att testa, säger Martin Andersson.<br /><br /><div><br /> </div> <div><em>Text: Malin Ulfvarson</em></div> <div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /></div> <br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 18 maj 2019.<br /><br /><strong>Pristagarna</strong><br />Projektet leds av Martin Andersson, professor på institutionen för Kemi och kemiteknik, i samarbete med professor Pernilla Wittung Stafshede, Biologi och bioteknik samt professor Fredrik Höök, Fysik. <br /><br /><strong>Not</strong><br />Chalmers var internationella pionjärer inom utveckling av atomsondsanalys för hårda material, ett arbete som inleddes av professor Hans-Olof Andrén under 70-talet. Tillämpningen av atomsondstomografi för att studera proteiner initierades för ett par år sedan på institutionen för kemi och kemiteknik, av en projektgrupp bestående av Dr. Gustav Sundell, Dr. Mats Hulander och doktoranden Astrid Pihl under ledning av professor Martin Andersson.<br /><br /><br /><br /><strong>Tidigare publicerade nyhetsartiklar om de tre pristagarna:</strong><br /><br />Martin Andersson: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Skelettimitation.aspx">Skelettimitation visar hur ben bildas atom för atom</a> (nov 2018)<br /><br />Pernilla Wittung Stafshede: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fisk-skulle-kunna-förhindra-Parkinsons-sjukdom-.aspx">Fisk skulle kunna förhindra Parkinsons sjukdom</a> (maj 2018)<br /><br /><div>Fredrik Höök: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx">Utvecklar målsökande biologiska läkemedel</a> (feb 2017)</div> <br />Wed, 24 Apr 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-AoA-ICT-Seed-projects-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-AoA-ICT-Seed-projects-2020.aspxUtlysning ICT Seed projects 2020<p><b>​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom IKT, med tvärvetenskaplig inriktning. I år har vi tidigarelagt utlysningen för att ge mer tid för planering av de accepterade projekten.</b></p><strong>​Important dates:</strong><br />Submission: 31 May, 2019<br />Notification: July, 2019<br />Expected start of the project: January 2020<br /><br /><div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-Seed-projects-2020.aspx">Läs mer på den engelska sidan &gt;<br /></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/About%20us/IKT_logo_600px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-Seed-projects-2020.aspx"></a></div>Thu, 18 Apr 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-på-skam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-p%C3%A5-skam.aspxCamp Vera gav mersmak för teknik<p><b>​Robotar, ledande bananer och en hel massa skratt. Helgen 16 till 17 mars samlades hundra tjejer på premiären av Camp Vera för att testa olika former av teknik.– Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med teknik och nu vet jag precis vad jag vill läsa – teknisk design, säger Sandra Thun från Eskilstuna.</b></p>​<span style="background-color:initial">Solen sken och Göteborg visade sig från sin vackra sida när de hundra deltagarna från hela landet letade sig in i Chalmers kårhus för premiären av Chalmers tjejsatsning Camp Vera. Samtliga hade vunnit sin plats genom en quiztävling där de också hade fått kläcka en idé till en egen app.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Jag blev jättechockad att jag kom med och glad att få chans att träffa fler tjejer med samma intresse. Jag tror att det är superbra med sådana här tillfällen som kan uppmuntra och öppna upp för fler tjejer att vilja jobba med teknik, säger Johanna Wagner från Kungsbacka.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Kompetens som behövs i framtiden</strong></p> <p class="MsoNormal">Förhoppningen med en tjejhelg är att väcka nyfikenhet och intresse för elektro-, data- och informationsteknik samt automation och mekatronik med önskan att öka antalet kvinnliga sökanden, jämna ut könsfördelningen i en mansdominerad bransch och säkra kompetensförsörjningen till ett samhälle som går alltmer mot en automatiserad och it-driven framtid. Inspirationen till Camp Vera är hämtad från det norska universitetet NTNU:s tjejsatsning som både har ökat antalet kvinnliga studenter och minskat avhoppen bland både killar och tjejer.</p> <p class="MsoNormal">– Jag vill jobba med något kreativt och är intresserad av både teknik och design. Så jag vill hitta hur jag kan kombinera kreativt och design med teknik och AI, säger Linn Österlund som hade kommit ända från Umeå.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Fick en annan bild av teknik</strong></p> <p class="MsoNormal">På Camp Vera-schemat stod bland annat programmering av en robot och Makey-makey, inspirationsföreläsningar och mingel med företag i branschen. Och visst var det flera som fick sina fördomar motbevisade.</p> <p class="MsoNormal">– Jag sökte mest för att det var en kul grej, men min bild av teknik, it och data har verkligen förändrats efter den här helgen. Det här är absolut något för mig! säger Shahad Abdalla från Stockholm. </p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Text:</strong> Helena Österling af Wåhlberg<br /> <strong>Foto/film:</strong> Johan Bodell​</p>Thu, 21 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Kickstart-för-Chalmers-AI-satsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Kickstart-f%C3%B6r-Chalmers-AI-satsning.aspxKickstart för Chalmers AI-satsning<p><b>​Chalmers startar nu sin omfattande satsning inom artificiell intelligens för att stärka och koordinera den AI-forskning som bedrivs. Den 4 mars hålls en kick-off för det nya forskningscentret, Chalmers AI Research Centre (Chair), i samband med ett tvådagarsseminarium om AI.</b></p><p>– Syftet med centret är att öka Chalmers AI-kompetens inom forskning, utbildning och innovation. Vi har redan ett hundratal forskare som på olika sätt arbetar med AI, men vi ökar nu fokus på AI till en ny nivå, bland annat genom rekrytering av framstående forskare och genom att bygga upp ett nära samarbete med industrin, säger Stefan Bengtsson, vd och rektor för Chalmers.</p> <p>Chalmers satsning omfattar total 370 miljoner kronor under tio år. Det är den största satsningen på AI-forskning från ett enskilt lärosäte i Sverige. Största delen av centrets finansiering, 317 miljoner kronor, kommer från Chalmers stiftelse. Planen är att investeringar från centrets partners från industri och samhälle ska dubbla den totala finansieringen. Målet är ett center i världsklass när det gäller AI.</p> <p>– Vi bygger upp en unik expertis inom AI i kombination med Chalmers befintliga excellens inom tillämpningsområden som transport, automation, system och mjukvara, säger Ivica Crnkovic, föreståndare för centret.</p> <p>Samverkan med industri och offentlig sektor är en viktig del i centret. Chalmers knyter nu nära samarbeten med strategiska partners som får möjlighet att påverka centrumets utveckling, medverka i forskningsprojekt samt nyttja forskningsresultat och centrets breda nätverk av expertis. Chalmers är även en av medgrundarna till den nationella satsningen <em><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-partner-i-AI-Innovation-of-Sweden.aspx">AI Innovation of Sweden</a></em>. </p> <p>Chalmers AI Research Centre kommer att fördjupa samarbetet med <em>Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous System and Software Program</em> (Wasp) och i synnerhet med Wasp-AI. Wasp är Sveriges enskilt största forskningsprogram genom tiderna och Wasp-AI är den största satsningen på AI forskning i Sverige.</p> <p>– Chair är en imponerande satsning, det är väldigt positivt att Chalmers samlar kraften på det här sättet. Det kommer gynna samarbeten med Wasp, säger Sara Mazur, vice styrelseordförande för Wasp samt ledamot i centrets Advisory Board.</p> <p>I samband med Chalmers årliga <a href="/en/areas-of-advance/ict/events/initiative-seminar-AI2019/Pages/default.aspx">initiativseminarium inom IKT</a>, den 4–5 mars på Lindholmen Conference Centre, anordnas en kick-off för centret. Programmet innehåller framstående talare från både akademi och industri. Medverkande på kick-offen är bland annat centrets Advisory Board, som inkluderar Sara Mazur, vice styrelseordförande för Wasp, Anna Nilsson-Ehle, styrelseordförande för Vinnova, Mark Girolami, programchef på Alan Turing Institute, Staffan Truvé, medgrundare till Recorded Future, och Daniel Langkilde, medgrundare till Annotell.</p> <p><span></span><a href="/en/areas-of-advance/ict/events/initiative-seminar-AI2019/Pages/Video-webcast.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Följ initiativseminariet live via stream (från 09.00, måndag 4 mars) &gt;</a><br /></p>Mon, 25 Feb 2019 10:00:00 +0100