Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 22 Jan 2022 13:47:56 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxVisar vägen för Sveriges klimatomställning<p><b>​2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp. Tekniken som behövs för att nå dit är känd och kostnaden blir ofta marginell i konsumentledet. Ändå går omställningen alldeles för långsamt. Den 3 januari släppte forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit en rapport med viktiga lärdomar som behöver beaktas om vi ska accelerera klimatarbetet och se till att omställningen når alla delar av samhället.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Filip_Johnsson_170.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</span><div><br /></div> <div>Rapporten Accelerating the Climate Transition – Mistra Carbon Exit Key Messages, beskriver hur Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045, från tekniska möjligheter och utmaningar till hur beteenden, reglering och styrmedel påverkar omställningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi känner till vilken teknik som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Vi ser även att kostnaderna för att ta bortutsläppen kan vara höga i producentledet, men i konsumentledet i de flesta fall marginell. Utmaningen ligger framförallt i att det fortfarande är för billigt att släppa ut koldioxid, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.</div> <div><b><br /></b></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>apporten bemöter också </b>hur klimatomställningen riskerar att påverka andra hållbarhetsmål negativt, som till exempel biodiversitet och arbetsmöjligheter.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Lars-Zetterberg_mistra_00268-(1)_.jpg" alt="Lars Zetterberg IVL" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Vissa jobb kan komma att försvinna och det kan slå olika på glesbygd och tätort. Men omställningen kommer också innebära en rad möjligheter, till exempel förbättrad luftkvalitet och skapandet av nya jobb, vilket märks redan nu i norra Sverige med satsningar på batterifabriker och koldioxidsnålt stål, säger Lars Zetterberg.</span></div> <div><br /></div> <div>Rapporten ger exempel på flera framsteg i klimatarbetet. Kostnaderna för vind- och solkraft har sjunkit dramatiskt, försäljningen av elfordon ökar snabbare än väntat och viljan till delta i omställningen är stor, både bland företag och medborgare.</div> <div><br /></div> <div>– Det saknas inte innovationsvilja och initiativkraft. Men om vi ska kunna minska utsläppen tillräckligt snabbt för att nå klimatmålen måste arbetet accelerera ytterligare, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Lärdomar för en accelererad omställning</b></div> <div><ul><li>Flera sektorer och aktörer, framförallt i bygg- och infrastruktursektorn, måste samverka bättre för att hålla nere utsläppen längs hela värdekedjan.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Utsläppshandeln måste vässas ytterligare. Priset behöver öka och den fria tilldelningen till traditionella företag behöver fasas ut så att koldioxidpriset märks i hela värdekedjan och företag som utvecklar den nya fossilfria tekniken inte får en nackdel.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Samtidigt som omställningen kräver en kraftigt ökad tillförsel av el kommer en allt större del av elproduktionen komma från framförallt vindkraft. Så kallad variationshantering kommer behövas för att på ett effektivt sätt integrera den förnybara elen, till exempel i form av vätgaslagring för stålproduktion, smarta strategier för laddning av elbilar och styrning av värmepumpar. Här har vi nästan inte kommit någonstans, trots att möjligheterna är mycket stora.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>​Negativa utsläpp utgör en viktig del i de utsläppsscenarier som utvecklas globalt och på EU-nivå och Sverige har goda förutsättningar att producera sådana, till exempel genom att avskilja och lagra biogen koldioxid från massa- och pappersindustrin och fjärrvärmeverk. Enligt budgeten för 2022 kommer staten finansiera avskiljning och lagring av biogen koldioxid. Det är en bra start, men på sikt behövs finansieringsmodeller som inte belastar statskassan, till exempel genom att införa en kvotplikt på de verksamheter som har kvarvarande utsläpp.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten sammanfattar fyra års forskning genom 29 artiklar i följande fem kapitel:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">uildings and Transport Infrastructure</span></li> <li>Tr<span style="background-color:initial">ansportation</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span></li> <li>Go<span style="background-color:initial">vernance</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> and Behaviour</span></li> <li>Po<span style="background-color:initial">licy Design</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ustainable</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Climate Transition</span></li></ul></div> <div><a href="https://www.ivl.se/download/18.bd623ec17df7e3707b31e4/1641044446755/MistraCarbonExit_Messages_23nov_small.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda ner rapporten Accelerating the Climate Transition - Key Messages from Mistra Carbon Exit Pdf, 6 MB.</a></div> <div><br /></div> <div>Bakom rapporten står ett 40-tal forskare och experter från universitet, forskningsinstitut, företag och tankesmedjor, bland andra KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Washingtonbaserade Resources for the Future och Brysselbaserade Centre for European Policy Studies</div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.org/">Besök programmets Mistra Carbon Exits webbplats​</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Lars Zetterberg, programchef Mistra Carbon Exit, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57</div> <div>Filip Johnsson, vice programchef Mistra Carbon Exit, filip.johnsson@chalmers.se, tel. 031-772 14 49</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat</b><br /><div><a href="https://www.dn.se/debatt/billigt-for-konsumenterna-att-klimatanpassa-industrin/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">DN</span><span style="background-color:initial"> Debatt. ”Billigt för konsumenterna att klimatanpassa industrin”</span>​</a><br /></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Mon, 03 Jan 2022 23:50:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxStyrkeområde IKT söker ny vice styrkeområdesledare<p><b>​​Gillar du att kommunicera, bygga relationer och en vilja att förändra status quo? Har du dessutom ett intresse för ledarskap – då kanske detta är något för dig? ​Vi söker nästa vice styrkeområdesledare (vice-SOL) för informations- och kommunikationsteknik.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial">Via styrkeområdena kraftsamlar vi över traditionella disciplingränser för att anta samhällsutmaningar, i nära samarbete med industri och samhälle. Med styrkeområdena som bas kan vi på Chalmers vara modigare och ta oss an riktigt stora och komplexa utmaningar där forskargrupper eller institutioner tillsammans bidrar med sina skilda kompetenser. Genom detta kan vi bryta ny mark och skapa internationella framgångar.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers styrkeområden erbjuder också gemensam tillgång till spetsforskning, infrastrukturer samt till flera riktade forskningscentra. </span><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Styrkeområde Informations- and kommunikationsteknik (IKT)</h3> <div>Styrkeområde IKT:s vision är att vara en viktig bidragsgivare till Chalmers och samhället i fråga om den digitala transformationen. I synnerhet vill vi främja utvecklingen av hållbara IKT-verktyg och deras användningen för att möjliggöra en hållbar omvandling av samhället. </div> <div>För att uppnå detta mål arbetar styrkeområde IKT, tillsammans med institutioner, utbildningsorganisationen och Chalmers strategiska industripartners, för att främja och stödja excellent forskning och utbildningsinitiativ, särskilt de som inte naturligt faller inom en enskild institutions domän. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rollen som vice-SOL</h3> <div>Som vice-SOL har du det övergripande ansvaret för styrkeområde IKT tillsammans med styrkeområdesledare professor Erik Ström och styrkeområde IKT:s ledningsgrupp. Du förväntas bidra till att skapa aktiviteter och initiativ som hjälper Chalmers att möta särskilda samhällsutmaningar inom IKT. Det handlar om att engagera både Chalmers fakultet och relevanta aktörer i samhället. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vem söker vi? </h3> <div>Du är docent eller professor på Chalmers inom ett område som är relevant för styrkeområde IKT. Du gillar att kommunicera, bygga relationer och du har en långsiktig vision och en vilja att förändra status quo. Du är välorganiserad och har ett intresse för ledarskap, tvärvetenskaplig forskning och att samverka med näringsliv och relevanta aktörer i samhället. </div> <div>God förståelse av svenska är meriterande för denna roll. Tjänsten är tidsbegränsad till 3 år med möjlighet till förlängning med ytterligare 3 år (6 år totalt). Det erforderliga engagemanget, som ligger i intervallet 15%-25% av heltid, förhandlas individuellt, i dialog med prorektor för forskning, med styrkeområdesledaren och institutionen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ansökningsförfarande </h3> <div><a href="https://easychair.org/account/signin?l=5w0Sik1cIlclzosnBJ4EAJ#">Ladda upp till EasyChair</a> i<span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">nnehållande följande information:</span></div> <div><ul><li>CV</li> <li>Personligt brev på högst 2 sidor</li> <li><span style="background-color:initial">Ytterligare material vid behov </span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Sista ansökningsdag: </b>30 november 2021</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Om du har frågor, är du välkommen att kontakta::</span></div> <a href="mailto:erik.strom@chalmers.se"><div><span style="background-color:initial"><strong>Erik Ström,</strong></span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0);font-weight:300"> styrkeområdesledare IKT (SOL IKT)</span></div></a><div><span style="background-color:initial"><strong><a href="mailto:durisi@chalmers.se">Giuseppe Durisi,</a> </strong></span><span style="background-color:initial">vice- SOL IKT</span></div>Mon, 01 Nov 2021 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Daniel-Gillblad-ny-forestandare-för-Chalmers-AI-Research-Center.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Daniel-Gillblad-ny-forestandare-f%C3%B6r-Chalmers-AI-Research-Center.aspxChalmers AI Research Center får ny föreståndare<p><b>​Daniel Gillblad tillträder den 1 oktober som föreståndare för Chalmers AI Research Center (Chair) och får ansvar för att leda den fortsatta utvecklingen av Chalmers spetskompetens inom artificiell intelligens, med syfte att bedriva världsledande forskning till gagn för både svensk industri och den offentliga sektorn.</b></p>​<span style="background-color:initial">Daniel Gillblad arbetar idag som Co-Director Scientific Vision vid Sveriges nationella AI-center, AI Sweden. Han har tidigare arbetat som forskare, forskningsledare och labbchef på Swedish Institute of Computer Science, SICS, samt forskningschef för AI på Rise. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>–  Daniels omfattande expertis och erfarenhet kommer att vara en stor tillgång för det fortsatta arbetet med att integrera Chalmers AI-forskning med nationella och internationella forskningsinitiativ och stödja vår utbildningsverksamhet inom AI, samt att uppmuntra innovations- och kommersialiseringsaktiviteter och vidareutveckla samarbetet med industriella partner inom AI, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>Daniel Gillblad tillträder tjänsten som föreståndare för Chair den 1 oktober och kommer även fortsätta som Co-Director vid Sveriges nationella AI-center, AI Sweden. </div> <div><br /></div> <div>– Jag är oerhört glad att få chansen att som föreståndare för Chair arbeta tillsammans med Chalmers forskare för att utveckla framtidens AI metoder och tillämpningar. Jag ser också fram emot att ytterligare stärka kopplingen mellan akademi, industri och offentlig sektor via mitt fortsatta engagemang i AI Sweden, säger Daniel Gillblad. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ingrid Claesson</em></div> </div>Wed, 29 Sep 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Forstarkare-kan-revolutionera-optisk-kommunikation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Forstarkare-kan-revolutionera-optisk-kommunikation.aspxFörstärkare kan revolutionera optisk kommunikation<p><b>​Forskare på Chalmers presenterar nu en världsunik optisk förstärkare som förväntas revolutionera både rymd- och fiberkommunikationen. Den är så kompakt att den ryms på ett minimalt chip – och genererar minsta möjliga brus.​</b></p><div><span style="background-color:initial">– Framsteget kan jämföras med att gå från ett äldre telefonmodem till ett modernt bredband med hög hastighet och kvalitet, säger forskningsledaren Peter Andrekson som är chef för fotonikavdelningen vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Spiral%20waveguide.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="BIld på &quot;spiral waveguide&quot;" style="margin:5px;width:260px;height:149px" />Optisk kommunikation bygger på att information överförs med hjälp av ljus istället för radiovågor. Till exempel skulle laserstrålar som skickas från en sändare på Mars till en mottagare på jorden snabbt kunna leverera högupplösta bilder. Optisk kommunikation gör också så att vi kan använda internet världen över – oavsett om signalen går i optiska fiberkablar under havsbotten eller överförs trådlöst.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Eftersom ljuset som bär informationen mellan två avlägsna punkter tappar i effekt under resans gång, behövs ett stort antal så kallade optiska förstärkare. De ser till att informationen når ända fram. Utan förstärkare försvinner uppemot 99 procent av signalen i en optisk fiberkabel redan efter 100 kilometer.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Lång kamp mot överskottsbruset</span></h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Ett välkänt problem vid optisk kommunika</span><span style="background-color:initial">tion är att förstärkarna ger ifrån sig ett brus. Detta så kallade överskottsbrus försämrar kvaliteten betydligt på den signalen man vill skicka eller ta emot. Forskare har försökt lösa problemet med överskottsbrus i tjugo års tid, men nu presenterar alltså Chalmersforskare resultat som visar vägen framåt.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi har tagit fram en världsunik optisk förstärkare som inte genererar något överskottsbrus. Den visar också prov på en tidigare oöverträffad prestanda, säger professor Peter Andrekson, som har lett studien som <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi8150" target="_blank">nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances​</a>.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den nya förstärkaren får plats i ett litet chip som endast tar några millimeter i anspråk, vilket kan jämföras med tidigare förstärkare som är tusentals gånger större.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Minimal, tyst och med hög prestanda</span></h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den höga prestandan innebär också att det går att placera förstärkarna glesare i fiberoptiska system, vilket öppnar för mer kostnadseffektiva lösningar.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Chip.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på chip" style="margin:5px;width:260px;height:215px" />De nya resultaten visar också att det nu går att få en tillräckligt kompakt förstärkare som fungerar kontinuerligt. Tidigare har detta inte kunnat uppnås annat än under kortare tidsperioder i taget.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Nu öppnas möjligheter att använda tekniken i en mängd praktiska applikationer. Eftersom det är möjligt att bygga in förstärkaren i mycket små moduler kan man få billigare lösningar med mycket bättre prestanda. Det borde vara mycket intressant för kommersiella aktörer på sikt, säger Peter Andrekson.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Han poängterar att de nya resultaten också öppnar dörrar till helt nya tillämpningsområden inom både teknik och vetenskap. Till exempel skulle förstärkarna kunna vara intressanta i såväl kvantdatorer som i instrument för atmosfäriska mätningar.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen</h2> <div> </div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi8150" target="_blank">“Overcoming the quantum limit of optical amplification in monolithic waveguides”​</a> har publicerats i Science Advances. Studien har genomförts av Zhichao Ye, Ping Zhao, Krishna Twayana, Magnus Karlsson, Victor Torres-Company och Peter Andrekson. Forskarna är verksamma vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</li> <li>Ljusförstärkningen som forskarna presenterar bygger på en princip – Kerr-effekten – som hittills är det enda kända tillvägagångssättet för att förstärka ljus utan att samtidigt orsaka betydande överskott av brus. Principen är inte ny och har redan visats i skrymmande enheter, men aldrig tidigare på en så kompakt plattform. Den nya förstärkaren är gjord av materialet kiselnitrid.</li> <li>Forskningsprojektet är finansierat Vetenskapsrådet (VR-2015-00535 och VR-2020-00453) Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Horisont 2020  Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network Microcomb (GA 812818).</li> <li>Läs om tidigare forskningsresultat från Peter Andrekson:<br /><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/rekordkansliga-optiska-mottagare-for-rymdkommunikation%2cc3204731" target="_blank">https://news.cision.com/se/chalmers/r/rekordkansliga-optiska-mottagare-for-rymdkommunikation,c3204731​</a></li></ul></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div> </div> <div>Peter Andrekson, professor, chef för fotonikavdelningen, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, 031 772 16 06, <a href="mailto:peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Peter_Andrekson_labb.jpg" alt="" style="margin:5px;width:685px;height:461px" /><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö | Illustration: Yen Strandqvist</div>Tue, 21 Sep 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxPrisade för metod som möjliggör full utveckling av RNA-läkemedel<p><b>​RNA-baserade medicinska terapier fick sitt stora genombrott som Covidvaccin. Men för att också kunna bota cancer och andra sjukdomar behövs en förfinad teknik som ökar upptaget av RNA i målcellen. Elin Esbjörner och Marcus Wilhelmsson har lett ett forskarlag som utvecklat en metod som gör tekniken möjlig. För det får de nu Styrkeområdenas pris.</b></p><b>​</b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A_A_Elin-Esbjorner_2.jpg" alt="Elin Esbjörner " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" /><span style="background-color:initial"><b>De kommer från olika håll</b>, men har delat lunch- och fikarum i många år.</span><div>– Vi har pratat länge om att samarbeta för att undersöka om Marcus självlysande små RNA molekyler kunde användas i levande celler, men har aldrig haft någon gemensam plattform för det. 2017 fick vi, tillsammans med fler forskare på Chalmers och andra svenska universitet, ett stort forskningsanslag som gjorde det möjligt, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik.</div> <div><br /></div> <div><b>Forskningscentret FoRmulaEx</b> bildades och ett mål sattes upp – om allt flöt på riktigt bra skulle de ha utvecklat en metod för att tillverka självlysande mRNA inom sex år.</div> <div>Det tog tre.  </div> <div>– mRNA är den molekyl som cellen använder för att avläsa genetisk kod och översätta dem till protein. Det används i Covidvaccinet, men man hoppas också kunna utveckla mRNA-baserad cancervaccin och behandlingar för tex olika typer av genetiska sjukdomar. Potentialen är enorm. Men för att det ska fungera måste dessa stora och ömtåliga molekyler bli bättre på att ta sig in i cellerna och därefter nå sitt mål. Det funktionella upptaget i cellerna är idag i bästa fall ett par procent.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A-A_Marcus-Wilhelmsson_I0A4104.jpg" alt="Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />Det är här det självlysande</b> mRNA:t kommer in. Marcus Wilhelmsson, som är professor på institutionen för kemi och kemiteknik, förklarar att det uppför sig som ett naturligt mRNA, trots att en av RNAs egna byggstenar här bytts ut med en motsvarande självlysande byggsten som utvecklats av teamet.</div> <div><br /></div> <div>– På så sätt kan man följa mRNA molekyler in i cellen och se hur de tas upp. Metoden gör det lättare för läkemedelsindustrin och akademiska forskargrupper att påskynda utvecklingen av mediciner.</div> <div><br /></div> <div><b>För att säkra att metoden </b>kommer till nytta har forskarna skickat in ett par patentansökningar och med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor håller ett företag på att startas upp.</div> <div>– Vi anställer just nu en affärsutvecklare och om några veckor är företaget igång.</div> <div><br /></div> <div><br /><br /><b>Så hur lång tid</b> kan det ta innan den nya teknologin kan finnas på marknaden?</div> <div>– Den självlysande byggstenen skulle kunna vara på marknaden inom ett år. Kunniga labb världen över skulle kunna använda den för att göra egna studier. Ett enkelt kit för hela teknologin, där information kring tillverkningen av den långa mRNA-strängen ingår, kanske tar två år, säger Marcus Wilhelmsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Metoden har redan fått</b> en hel del uppmärksamhet, inte minst sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut projektet och innovationen till sin årliga 100-lista. Styrkeområdenas pris är ytterligare ett erkännande om att resultatet av den gränsöverskridande forskningen som också gjorts i samarbete med AstraZeneca faktiskt gör skillnad.<br /><br /></div> <div><b>– Sverige är inte känt för att ha</b> många priser inom akademin så det är jättekul att få den uppmärksamheten. Det är också ärofyllt, speciellt när man tänker på vilka duktiga personer som fått priset tidigare. Vi är väldigt stolta.<br /><br /><b>Relaterat:</b><br /><a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningscentret FoRmulaEx</a><br /><br />Text: Lars Nicklasson</div> ​​​Wed, 15 Sep 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxSamhällsnytta i fokus för styrkeområde Energis nye ledare<p><b>​Chalmers styrkeområde Energis nye ledare är Tomas Kåberger. Han tillträdde den 1 september 2021. – Det känns så bra att lämna över stafettpinnen till Tomas, han har kunnandet, erfarenheten och nätverk inom myndigheter och industri för att driva strategiska hållbarhetsfrågor som gagnar samhällsutvecklingen, säger Maria Grahn som nu lämnar uppdraget. ​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:360px;height:349px" /><span style="background-color:initial"><b>Tomas Kåbergers</b> signum är att driva förändring från olika plattformar. Så hur ser visionen ut när du nu tar dig an det här uppdraget?</span><div>– Världens energiförsörjning utvecklas snabbt och forskningsresultat och ny teknik är värdefulla. Chalmers forskare har mycket att erbjuda och jag vill hjälpa till att få denna kunskap använd, säger Tomas Kåberger, som åter är professor i Industriell energipolicy på Chalmers.</div> <div>För tre år sedan lämnade Tomas sin professur på Chalmers för att arbeta med energitekniska innovationer och industriell utveckling tillsammans med InnoEnergy som är en del av EIT, European Institute of Innovation and Technology. Han har också till nyligen varit ledamot i regeringens Klimatpolitiska råd och fortsätter bland annat som ordförande för Renewable Energy Institute i Tokyo och styrelseledamot i Vattenfall.</div> <div><br /></div> <div><b>– Nyckelordet under mina år</b> som styrkeområdesledare har varit samverkan med spännande strategiska samarbeten tillsammans med akademi, myndigheter och industri, säger Maria Grahn, senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>För forskningen kring komplexa system, används ibland begreppet wicked sustainability problems. Ett exempel är omställningen av energi- och transportsektorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– I arbetet med en sådan utmaning förändras hela problemet. Nu är exempelvis elbilar en del av lösningen, men så fort du introducerar elbilar förändras problemet. Då börjar du tänka på kobolt och litium med allt vad det innebär kring resursbegränsningar och andra risker som barnarbete. Men det finns ingen aktör som på egen hand kan lösa ett wicked problem. Så man måste ta sig an utmaningen utifrån ett större perspektiv så att vi verkligen skapar ett hållbart samhälle och når FNs globala mål, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Under sin tid på styrkeområde Energi introducerade hon ett särskilt spår för samverkansprojekt, där forskarna kan söka pengar för en forskningsfråga där man tar sig an en utmaning utifrån minst två olika aspekter för att hitta så hållbara lösningar som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>IPCCs senaste rapport,</b> Climate Change 2021: The Physical Science Basis, är den skarpaste hittills, med samma budskap som tidigare rapporter men nu med ännu större bokstäver och med ännu mer konsensus bland forskarna. I medierapporteringen hör man att mycket måste förändras, inte bara energisystemet, utan allt från vad vi konsumerar, till hur det produceras. Här måste man vara klok strategisk, och ha långsiktigt fokus.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser du på Chalmers och styrkeområdenas roll i att bidra till den här omställningen?</b></div> <div>– Jo, hotbilderna ser värre ut. Men de tekniska lösningarna har samtidigt blivit bättre och ekonomiskt konkurrenskraftiga. Nu handlar det mer om att snabbt ta den nya tekniken i bruk och utveckla industrin i Sverige och Europa för att möjliggöra globalt ekonomiskt välstånd. Nu är det viktigare och roligare att ägna sig åt energiteknik än det varit på 100 år, säger Tomas Kåberger.</div> <div><br /></div> <div>Tomas rör sig ständigt mellan akademi, myndigheter, miljöorganisationer och företag, och det är också de som samlas på våra seminarier.</div> <div>– Här, poängterar han, att Chalmers styrkeområden har i organiserade samarbeten med företag på öppna seminarier lyckats etablera en arena som attraherar deltagare från Chalmers och samhället. Med dessa omvärldskontakter bidrar Chalmers också till att nya konstellationer av forskare bildas för att hantera forskningsuppgifter som är relevanta för omvärlden. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad vill du själv speciellt lyfta när du tagit dig an det här uppdraget?</b></div> <div>– Efter pandemin hoppas jag att vi ska kunna ha fler kreativa möten både internt och externt, och att kombinationen av verkliga möten och alla de kommunikationssätt vi nu lärt oss ska ge oss ännu mer internationellt utbyte.</div> <div>Tomas Kåberger vill bidra med effektiva interna processer och fokus på att få resultat i bruk. </div> <div>– Det ska bli roligt att tillsammans med duktiga chalmersforskare bidra till Västsveriges, Sveriges och Europas industriella utveckling, avslutar han.<br /><br /><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://www.renewable-ei.org/en/about/leadership_team/profiles/" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Renewable Energy Institute, Japan</a><br /><a href="https://group.vattenfall.com/se/om-oss/bolagsstyrning/styrelsen/tomas-kaberger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a><br /><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Climate Policy Council</a><br /><a href="https://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%c3%a5berger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tomas Kåberger – Wiki​</a><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Photo: Christian Löwhagen<span></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /></div> <div><br /></div> Thu, 09 Sep 2021 10:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantdatorbygget-boostat-av-gastande-varldsstjarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantdatorbygget-boostat-av-gastande-varldsstjarna.aspxKvantdatorbygget boostat av gästande världsstjärna<p><b>​Under en månad har John Martinis, världsstjärna inom kvantdatorer och tidigare ledare för Googles satsning, gästat Chalmers.– Kvantdatorteamet på Chalmers gör helt rätt saker och ligger bra till för att göra stora framsteg, säger han.</b></p>​<span style="background-color:initial">År 2019 gjorde ett forskarlag på Google ett stort genombrott: med sin kvantdator lyckades de överträffa världens bästa superdatorer i att lösa en beräkningsuppgift (läs mer i <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-kvantdatorer.aspx" target="_blank">Stort genombrott för kvantdatorer​</a>).</span><div><br /></div> <div>Chefsforskaren bakom Googles kvantdator, den världsberömda professor John Martinis, lämnade Google året efter och återvände till sitt universitet, University of California, Santa Barbara. Den senaste månaden har han tillbringat i Göteborg som gästforskare i Chalmers kvantdatorteam där Per Delsing och Jonas Bylander leder bygget av en svensk kvantdator. I fokus har framför allt kvantdatorns grundläggande byggstenar – kvantbitarna – legat. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bröt ny mark</h2> <div><span style="background-color:initial">Även om Martinis och hans tidigare kollegor på Google bröt ny mark med sin 53-kvantbitars kvantdator, så medger han att den inte fungerade riktigt så bra som de ville. Men det var svårt att lista ut exakt vad det berodde på i kvantdatorns komplexa system.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/John2_400x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="John Martinis" style="margin:5px;width:200px;height:200px" />– I dag fokuserar många på antalet kvantbitar man har i sin kvantdator. Jag menar att man behöver backa ett steg och förbättra de grundläggande komponenterna innan man skalar upp. Jag har funderat mycket på hur man kan göra supraledande kvantbitar bättre, och ville komma hit eftersom teamet här gör ett fantastiskt jobb med detta, säger John Martinis.</div> <div><br /></div> <div>Själv har han ingen egen forskargrupp för tillfället, men desto fler idéer om olika experiment man skulle kunna göra för att bättre förstå vad som påverkar kvantbitarnas prestanda.</div> <div><br /></div> <div>– Flera av de experiment jag tänkt på hade de redan gjort här. Genom att ta del av deras data har jag fått bättre förståelse för vad som händer i materialen i kvantbitarna. Och jag har delat med mig av mina idéer kring hur datan kan analyseras och hur de kan jobba vidare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Många värdefulla förslag&quot;</h2> <div><span style="background-color:initial">Per Delsing beskriver John Martinis besök som en riktig vitamininjektion:</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Hela gruppen ser upp till honom, som en hjälte. Att vi alla har fått tillbringa tid med honom och att han är så intresserad av vad var och en gör har gett oss en enorm injektion. John är extremt kunnig och erfaren och har gett oss många värdefulla förslag på hur vi kan jobba vidare.</div> <div><br /></div> <div>Planen är nu att hålla kontakten, att utbyta experimentresultat, tankar och idéer.</div> <div><br /></div> <div>– Jag tror att riktigt bra saker kan komma ut av det här, säger John Martinis.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div>Foto: Kamanasish Debnath</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Mer om Chalmers kvantdatorprojekt</span><span></span></h2> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:7.5pt;line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt">​Forskningen ingår i Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT) som är en tolvårig miljardsatsning med två huvudsyften: att utveckla svensk kompetens inom kvantteknologi och att bygga en fungerande kvantdator med minst hundra kvantbitar. Forskningscentret finansieras huvudsakligen av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs vidare</h2> <p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"><a href="/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Nu startar bygget av en svensk kvantdator</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (pressmeddelande från 2017)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/discover/Pages/default.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Discover quantum technology</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (populärvetenskaplig introduktion till kvantteknologi)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/discover/Pages/Quantum-computing.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt">Quantum computing</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (populärvetenskaplig introduktion till kvantdatorer)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="https://wacqt.se/"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT)</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"><br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/research/Pages/Research-in-quantum-computing-and-simulation.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Research in quantum computing and simulation</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (om kvantdatorforskningen inom WACQT)</span></p></div>Tue, 07 Sep 2021 16:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxChalmers fördjupar samarbetet med Hitachi ABB Power Grids<p><b>​Den 7 april undertecknade Chalmers och Hitachi ABB Power Grids, ett partnerskapsavtal som ska fördjupa samarbetet ytterligare. Partnerskapet möjliggör en gemensam kraftsamling för att genom strategiska forskningsprojekt, kompetensutbyte och talangförsörjning bidra till den gröna energiomställningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi nu ytterligare stärker våra band med Hitachi ABB Power Grids. I den elektrifieringsomställning Sverige och världen står inför är det väsentligt för oss i akademin att samverka med framåtblickande företag. Chalmers är starka inom elteknikområdet och angränsande fält. Vi ser Hitachi ABB Power Grids som en nyckelaktör som kommer stärka vår forskning, utbildning och ventureverksamhet. Tillsammans kan vi nu identifiera och jobba för att lösa många huvudutmaningar vi står inför, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. </span><div><br /></div> <div>Gemensamma aktiviter har pågått under en längre tid i olika projekt, i och med det nya samarbetsavtalet tar de båda parterna nu nästa steg. Det handlar om gemensamma forskningsprojekt, att säkerställa kompetensutveckligen och öka andelen rekryteringar av Chalmers-studenter till Hitachi ABB Power Grids. Avtalet baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete kring forskning och utveckling, kompetensförsörjning och talangutveckling där de båda parterna ska verka mot gemensamt uppsatta mål. </div> <div><br /></div> <div>– Vi är riktigt glada över att stärka vårt samarbete med Charlmers tekniska högskola. Vi delar ambitionen om att vara en stark bidragare till den gröna energiomställningen och ser många gemensama och intressanta forskningsområden. Vi ser också stora möjligheter att utöka samarbetet med spin-off bolag och startups som utvecklats inom Chalmers och ge dem en skjuts ut på den globala marknaden, säger Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige.</div> <div> – Vidare är kompetensförsörjning en nyckelfråga och vi ser fram emot att välkomna både studenter och forskare från Chalmers till vår verksamhet, säger Jenny Larsson.</div> <div><br /></div> <div>Samarbete med akademin är ett strategiskt initiativ och fyller flera syften för att främja verksamheten. Stort fokus läggs vid forskning, innovation och teknikutveckling samt kunskapsutbyte. Partnerskapet är även en viktig källa för rekrytering och utveckling av dagens och morgondagens medarbetare. Samarbetet ska även synliggöra de båda parterna och dess bidrag till ett starkare, smartare och grönare elnät. </div> <div><br /></div> <div>Avtalet signerades under en digital ceremoni av Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige och Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med övriga partnerskapsansvariga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>O</b></span><span style="background-color:initial"><b>m Hitachi ABB Power Grids</b></span><br /></div> <div>Hitachi ABB Power Grids är en global teknikledare med en samlad historia på närmare 250 år, <br />har cirka 36 000 medarbetare i 90 länder med huvudkontor i Schweiz. Verksamheten hjälper kunder inom energi, industri och infrastruktur genom hela värdekedjan och inom tillväxtområden som hållbar mobilitet, smarta städer, energilagring och datacenter. Med en gedigen erfarenhet, global närvaro och en enastående installerad bas, balanserar Hitachi ABB Power Grids sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Verksamheten är engagerad i att skapa en hållbar energiframtid, med banbrytande och digital teknik som den valda partnern för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät. <br /><b>Läs mer</b>: <span style="background-color:initial"><a href="https://www.hitachiabb-powergrids.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hitachi ABB Power Grids</a> </span><span style="background-color:initial">   </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Om Chalmers tekniska högskola</b></div> <div>Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. </div> <div><br /></div> <div>Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. </div> <div>Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.</div> <div><div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information:</b></div> <div>Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi,</div> <div><a href="mailto:Anders.Adahl@chalmers.se">Anders.Adahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elin Glimberg</div> <div>Media Relations and Content Manager</div> <div>Hitachi ABB Power Grids Ltd.</div> <div><a href="mailto:elin.glimberg@hitachi-powergrids.com">elin.glimberg@hitachi-powergrids.com</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Apr 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b style="text-decoration:line-through">Sista inlämningsdag: </b><span><span><span style="text-decoration:line-through">29 april 2021</span>   <strong>OBS! Ansökningsperiod är över. Ny chans 2022!</strong></span></span></div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxDe utvecklar AI-drivet fartygsstödsystem<p><b>​En grupp svenska teknikentreprenörer och forskare från Chalmers har gått samman för att utveckla ett AI-baserat stödsystem som ska skapa de mest energieffektiva sjöresorna.</b></p>​Lean Marine AB, med expertis inom optimering av fartygsframdrivning och Molflow, applikationsutvecklare inom AI arbetar sedan augusti 2020  i ett projekt tillsammans med forskare från Chalmers för att utveckla ett AI-drivet, semi-autonomt system som ger stöd till att planera och utföra mer energieffektiva sjöresor. Projektet går under namnet Via Kaizen och finansieras av Trafikverket <h3 class="chalmersElement-H3">AI-system ger kaptenen råd om hur sjöresan ska genomföras </h3> <div>Teknologin som finns i företagen möjliggör en hög grad av digitalisering och automatisering av fartygs framdrift. Där finns system som optimerar framdrivningsmaskineriet i realtid baserat på kommandon från det AI-system som utvecklats. Data som samlas in från AI-systemet och andra system ombord matas sedan in i molnbaserade analys- och rapporteringsverktyg. Med AI-tekniken &quot;Deep Learning&quot; kan systemen förutspå hur fartyget kommer att uppföra sig i olika väderförhållanden och systemet kommer att kunna beräkna den mest energieffektiva resan utifrån planerad rutt, väderlek samt fartygets begränsningar. Baserat på detta kommer instruktioner kunna ges om hur sjöresan faktiskt skall genomföras. </div> <div><br /></div> <div>Linus Ideskog, utvecklingschef på Lean Marine, berättar att när den perfekta simulerade resan är bestämd kliver deras system in och skapar ett gränssnitt mellan kaptenen och den AI-baserade lösningen för reseplanering. </div> <div><br /></div> <div>– Detta ger människa och maskin möjlighet att samarbeta och utföra resan på ett optimalt sätt. Systemet kan automatiskt och direkt optimera framdrivningsmaskineriet baserat på kommandon givna av kaptenen eller mottagna direkt från AI-reseoptimeringslösningen, säger Linus Ideskog. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bidrar till att minska utsläpp från sjöfart </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Forskare vid Chalmers arbetar i nära samarbete med Lean Marine och Molflow med att utveckla nya metoder, modeller och algoritmer från ett akademiskt perspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I projektet kommer vi på Chalmers att utveckla dynamiska modeller för fartygshastighet genom att kombinera teoretisk skeppsteknik med AI för att förutsäga hur fartygets framdrivningskraft påverkas när fartyget stöter på olika vind- och vågförhållanden, säger Wengang Mao som är biträdande professor på avdelningen Marin teknik på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare inom socialantropologi och beteendevetenskap vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet forskar kring hur processer och beteenden utvecklas ombord och i land när den nya tekniken införs. Svensk Sjöfart deltar också i projektet med viktiga insikter och input från sjöfartsnäringen och bidrar till spridning av forskningsresultat och utvecklingspotential till den svenska sjöfartsindustrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver projektparterna är tankerrederiet Stenersen, PCTC rederiet UECC och ytterligare ett rederi involverade i projektet. Genom att erbjuda sina fartyg för teknik- och produktvalidering möjliggör de test ombord. Resultaten kommer att utvärderas inom ramen för projektet. Mikael Laurin, VD för Lean Marine, säger att han tror att projektet kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen från både internationell och nationell sjöfart, vilket är viktigt för att göra den svenska sjöfarten mer hållbar och konkurrenskraftig på lång sikt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><span><a href="https://leanmarine.com/2020/12/09/ai-powered-ship-operation-support-system-developed-by-swedish-consortium/">Pressmeddelande från Lean Marine AB</a></span></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/wengang-mao.aspx">Wengang Mao</a></div> <div><span><br /></span></div> <div></div>Fri, 11 Dec 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxAvancerat antennlabb tas i drift på Chalmers<p><b>​En antennkammare för mätning av millimetervågor och teraherz-frekvenser har nyligen installerats på Chalmers. Antennkammaren är en toppmodern infrastruktur för utbildning och forskning om antennteknik. Motsvarigheten finns bara på några få andra platser i Europa.​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Detta är en investering för framtiden, säger Marianna Ivashina, professor och ledare för forskargruppen inom antennsystem vid Chalmers. Den nya antennkammaren positionerar Chalmers som en viktig aktör i utvecklingen mot terahertz-frekvenser och massiva MIMO-system (Multiple Input Multiple Output), där antenner, elektronik och digital signalbehandling i hög grad är integrerade med varandra.</span><div>​<br /></div> <div>Antenner är en viktig del i alla trådlösa kommunikations- och sensorsystem som använder energin från elektromagnetiska vågor för att överföra information trådlöst genom luft och rymd. Idag finns det många olika användningsområden som driver utvecklingen av antennsystem framåt. Till de vanligaste hör telekommunikation, radar, transport, astronomi och rymdvetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Antennlabbet är en ekofri kammare; ett avskärmat och isolerat rum som är utformat för att dämpa den elektromagnetiska vågenergin hos ekon, det vill säga reflekterade elektromagnetiska vågor. De inre ytorna i rummet är täckta av kilformat absorberande material. Utrustningen som ska testas tar emot signaler från en signalkälla i kammaren utan att de överförda vågorna reflekteras vidare. Detta säkerställer att antennen som testas inte påverkas vare sig av externt eller internt reflekterat brus.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ett flexibelt mätsystem</strong></div> <div>Mätutrustningen i det nya antennlabbet kan användas för karakterisering av alla standarder och parametrar för passiva och aktiva antennsystem, inklusive antenner och enheter som är utvecklade för 5G- och 6G-kommunikation samt efterföljande system. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</div> <div>Investeringen är en strategisk gemensam satsning som Chalmers institution för elektroteknik gör tillsammans med företag i Göteborgsområdet som arbetar med antennteknik, exempelvis Ericsson, QAMCOM, Gapwaves, Bluetest, Provinn och RanLOS.</div> <div><br /></div> <div>– Vi erbjuder forskare och studenter, som vill utforska vilken potential den här toppmoderna infrastrukturen har, att samarbeta med oss och använda kammaren i utbildningssyfte eller i vetenskapliga projekt, säger Ashraf Uz Zaman, som är ansvarig för millimetervåg/teraherz-kammaren. </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Förstklassig%20kammare%20byggs%20för%20antennforskning/THzAntennaLab_AshrafUzZaman_201105_01_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ansharf Uz Zaman i antennlabbet" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><div><em>​Antennlabbet är en ekofri kammare​ där rummets ytor är täckta av ljudabsorberande material. Här ses forskaren Ashraf Uz Zaman förbereda tester i labbet. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</em></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><strong>På väg mot teraherz-frekvenser</strong></div> <div>Det finns bara ett fåtal andra antennmätkammare i Europa som har jämförbara egenskaper och liknande kapacitet som den som nu börjar användas på Chalmers. Dessa antennkammare kommer från samma leverantör och finns i Frankrike, Italien och Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div>För närvarande sträcker sig mätfrekvensområdet för kammaren på Chalmers från 700 MHz upp till 300 GHz. Installationen kan uppgraderas ytterligare så att den även omfattar frekvenser i teraherz-området. I det elektromagnetiska spektrumet finns terahertz-vågor mellan mikrovågor och infrarött ljus, mellan forskningsfälten elektronik och optik.</div> <div><br /></div> <div>– Inom några år planerar vi för en uppgradering för att kunna utföra mätningar även bortom 300 GHz, säger Marianna Ivashina. Den typen av mätningar närmar sig gränsen för vad som för närvarande är möjligt att åstadkomma, och är därför utmanande och kräver mycket avancerad teknik.</div> <div><br /></div> <div>Företaget Antenna Systems Solutions, ASYSOL, är huvudleverantör för antennkammaren. ASYSOL är en världsledande leverantör av antennsystem för försvarsindustri, myndigheter och företag inom trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div>Läs en artikel från ASYSOL om projektet (på engelska): <a href="http://asysol.com/en/news/detail/antenna-systems-solutions-to-supply-millimetre-wave-system-to-chalmers-university-gothenburg-sweden" target="_blank">Antenna Systems Solutions to supply Millimetre wave system to Chalmers University of Technology, Sweden)​</a></div> <div><div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om vilka mätningar som kan utföras på Chalmers</strong></div> <div>Antennkammaren innehåller en inställningsbar mekanisk konstruktion som möjliggör olika typer av mätningar:</div> <div><ul><li>direkta fjärrfältsmätningar (FF) som använder ett större avstånd mellan signalkällan och antennen som testas (AUT)</li> <li>sfäriska närfältsmätningar (SNF) för elektriskt större antenner</li> <li>indirekta fjärrfältsmätningar för elektriskt större antenner, där ett system för kompakt antenntestomfång (CATR) används</li> <li>MIMO-mätningar (Multiple-input Multiple-Output), kalibrering, algoritmutvärdering etc i <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=508028">MATE-testbädden​</a>. Testbädden har både ett system för millimetervågor vid 29 GHz och konfigurationer i området 1-3 GHz samt ett webbgränssnitt för fjärrstyrning.</li></ul></div> <div><a href="/en/departments/e2/research/Communication-systems/Antenna-systems/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om antennkammaren och Chalmers forskning på antennsystem (på engelska)​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på forskningsprojekt där den nya antennkammaren används</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9352" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />MyWave – Efficient Millimetre-Wave Communications for mobile users</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9708" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Forward – Hardware For Next generation Millimeter Wave Automotive Radar Sensor</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9779" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Antenna technologies for beyond 5G​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktuppgifter för mer information</strong></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/marianna-ivashina.aspx">Marianna Ivashina</a>, professor och ledare för forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20marianna.ivashina@chalmers.se">marianna.ivashina@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ashraf-uz-zaman.aspx">Ashraf Uz Zaman</a>, ansvarig för millimetervåg/THz-kammaren, docent i forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20zaman@chalmers.se">zaman@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxNu designas framtidens 6G-nät <p><b>​Lagom när 5G börjar introduceras för oss vanliga användare är forskarna redo att utforma 6G. Chalmers är en av aktörerna i ett europeiskt projekt som ska lägga grunden för nästa generations mobila kommunikationsnät. Genom att integrera artificiell intelligens byggs en smart väv upp som ska kunna knyta samman våra fysiska, digitala och personliga världar. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Förhoppningarna är stora och önskelistan lång för vad som ska bli möjligt med 6G-kommunikation inom tio år, kanske till och med tidigare. 6G nämns som möjliggöraren för ”Internet of Senses”. Människans alla fem sinnen ska kunna omfattas av upplevelser via internetapplikationer, inte enbart syn och hörsel som idag. Våra hem, kontor, fabriker och städer kommer att kunna avbildas i en ständigt uppdaterad interaktiv karta, som förutsäger vad som kommer att hända i den verkliga världen. Vi kommer att kunna kommunicera via hologram och smarta ytor med tredimensionella positionsangivelser och orienteringsinformation.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/Tommy-Svensson_I0A5568_350px.jpg" alt="Tommy Svensson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> <span style="background-color:initial">– 6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, </span><span style="background-color:initial">integration av sensornätsfunktionalitet, </span><span style="background-color:initial">nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Lägger grunden till en global standard</strong></div> <div>Europa har hela tiden varit ledande i att ta fram standarder för mobil kommunikation och 6G är inget undantag. Vid årsskiftet startar projektet Hexa-X, som finansieras via EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Syftet är att definiera de tekniska principerna för 6G-systemet och att lägga grunden till arbetet med en global standard, vilket blir utgångspunkten för telekombranschen när de sedan utvecklar sina produkter och tjänster.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mycket glädjande att vi på Chalmers än en gång får förtroendet och förmånen att vara med och lägga grunden till standarden för en ny generation mobilnät, säger Tommy Svensson som koordinerar Chalmers deltagande i Hexa-X och leder ett delprojekt inom distribuerade stora antennsystem, samt medverkar i Hexa-X arbete kring vision, arkitektur och systemaspekter. </div> <div><br /></div> <div><strong>Byggs på artificiell intelligens redan från start</strong></div> <div>Redan idag används algoritmer och artificiell intelligens för att på olika sätt optimera mobilnäten, men i 6G kommer stödet för artificiell intelligens och maskininlärning att finnas redan från start. Det innebär att applikationer kan tränas för komplexa uppgifter och utföra dem parallellt, när information och beräkningskraft samtidigt kommer närmare användarna, längre ut i mobilnäten. </div> <div><br /></div> <div>6G kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk, vilket är en stor teknisk utmaning. För att kunna uppnå datatakter i skalan Terabit/sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig Teraherz-området, gärna bortom 300 GHz. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Signalerna kommer att blockeras av väggar och andra hinder, vilket innebär behov av nya typer av antenner – små och många som ger täckning men bara används när de verkligen behövs. Även basstationerna kommer att bli fler och mindre i storlek.</div> <div><br /></div> <div>– Det innebär att en väv av smart radiokommunikation byggs upp, men som enbart används där och då den har en uppgift att utföra, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>– De väldigt smala och styrbara antennloberna ger helt nya möjligheter för exakt positionering. För gemene man innebär det att mobilen kommer att innehålla alltmer sofistikerade kartfunktioner. För mobilsystemets del innebär det att en sändares position kan bestämmas i alla tre rumsdimensionerna, samt även dess orientering, exakt på under en centimeter, säger Henk Wymeersch, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på kooperativa system, som leder Hexa-X arbetspaket inom lokalisering och avkänning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Helhetstänkande för hållbar vidareutveckling</strong></div> <div>– En utmaning i utvecklingen av 6G-teknik är att vi måste tänka mycket mer holistiskt, säger Tommy Svensson. Det handlar inte längre om att hitta isolerade smarta funktioner, utan om att bygga en helhet där det finns inbyggda kontrollsystem för hur tekniken fungerar och tillåts användas till nytta för samhället och i den enskilda privatpersonens intresse. Aspekter i form av hållbarhet, miljöhänsyn, demokrati, inkludering och personlig integritet måste därför byggas in i de kommunikationssystem som vi forskare och telekombranschen nu tar fram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser livscykelanalyser som ett kommande intressant verktyg för att göra hållbarhetsanalyser inom 6G. På så sätt kan vi förstå inte enbart vilka viktiga designkrav som bör ställas på 6G, utan även analysera nyttan med 6G för digitalisering av helt nya områden, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Text : Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoto: Anna-Lena Lundqvist​​<br />Övriga bilder: Hexa-X</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/hexa-x-digital-world2_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /><span></span><em>Projektet Hexa-X syftar till att knyta samman vår mänskliga sinnevärld, byggd på intelligens och värderingar, med den digitala världens informationsöverföring och processflödena i den fysiska världen.</em></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Sex forskningsutmaningar för att lägga den tekniska grunden för 6G:</b></div> <div><ul><li><em>Conn</em><em>ecting</em><em></em><em></em><em> intelligence</em>: Integrera artificiell intelligens och maskininlärning som verktyg för att påtagligt förbättra effektiviteten och upplevelsen av tjänster som tillhandahålls genom mobilnäten</li> <li><em>N</em><em>etwork</em><em></em><em></em><em> of networks</em>: Förena olika typer av resurser i ett digitalt ekosystem som bildar ett enda nätverk av nätverk</li> <li><em>Sustainability</em>: Bygga upp teknik som i sig är hållbar ur energisynpunkt samt möjliggör resurseffektiva och hållbara digitala lösningar för industri och samhälle, som även fungerar som underlag för beslutsfattande</li> <li><em>Global service coverage</em>: Utveckla effektiva och prisvärda tekniska lösningar som ger global tillgång till tjänsterna, även på svåråtkomliga platser</li> <li><em>Extreme experience</em>: Utmana gränserna för överföringshastigheter, svarstider, kapacitet, positionering och avkänning</li> <li><em>Trustworthiness</em>: Säkerställa att kommunikationssystemen är robusta och säkra samt värnar användarnas integritet</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet Hexa-X</strong></div> <div>Projektet samlar en lång rad tekniskt framstående samarbetspartners i Europa för att gemensamt utveckla sjätte generationens mobilnät, 6G. Hexa-X startar i januari 2021 och beräknas pågå 2,5 år. De ingående parterna representerar hela värdekedjan inom kommunikationsbranschen inklusive forskningsinstitut och universitet, såsom exempelvis Nokia, Ericsson, Intel, Orange, Qamcom och Siemens. Från den akademiska världen deltar bland annat Chalmers och universiteten i Helsingfors (Aalto), Dresden, Kaiserslautern, Pisa, Turin och Uleåborg.</div> <div><a href="https://hexa-x.eu/" target="_blank">Läs mer på projektets webbplats (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson​</a>, koordinator för Hexa-X på Chalmers, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> </div>Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Erik-Strom-blir-ny-styrkeomradesledare-for-IKT.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Erik-Strom-blir-ny-styrkeomradesledare-for-IKT.aspxErik Ström blir ny styrkeområdesledare för IKT<p><b>​Vid årsskiftet tar Erik Ström över som ledare för Styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, IKT, när Ivica Crnkovic förordnande löper ut. </b></p>​<span style="background-color:initial">Styrkeområde IKT har starkt bidragit till Chalmers tillväxt inom artificiell intelligens och autonoma system de senaste åren, bland annat genom Chalmers medverkan i forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP, och inte minst genom etablerandet av Stiftelsesatsningen Chalmers AI Research Centre, CHAIR.</span><div><br /></div> <div>Erik Ström framhåller IKT som själva motorn för smarta system, det gav han uttryck för under höstens William Chalmersföreläsning. Ett utdrag från föreläsningen finns i videon ovan.</div> <div>– IKT erbjuder en viktig nyckel till hållbar utveckling inom många områden, allt från energi, transport, hälsa, produktion och mer. Jag vill gärna bidra till att utveckla det arbetet på Chalmers, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Erik Ström är professor i Kommunikationssystem och centrumföreståndare för ChaseOn, ett av Chalmers mycket framgångsrika kompetenscentrum som har drivits i snart 15 år. Hans forskning inkluderar bland annat fordonskommunikation för trafiksäkerhet, och han har tidigare varit involverad i ledningen av SAFER och styrkeområde Transport.</div> <div>– Genom styrkeområdet fick jag ett nätverk som jag haft glädje av, jag har lärt mig nya saker men även fått kontakter för att starta nya projekt – både på Chalmers och med aktörer inom industrin.</div> <div><br /></div> <div>I januari kliver han på det nya uppdraget som styrkeområdesledare och inledningsvis fokuserar han på att komma in i uppdraget och se hur det fungerar.</div> <div>– Den nuvarande SO-ledningen har gjort ett mycket bra arbete, bland annat med stora satsningar som CHAIR och WASP. Under 2021 kommer jag att få arbeta parallellt med vice-SOL Giuseppe Durisi, vilket är värdefullt för kontinuitet och ett bra överlämnande. </div> <div><br /></div> <div>Erik Ström ser också fram emot samarbeten med övriga styrkeområden.</div> <div>– IKT är ett område med kopplingar till flera olika styrkeområden och där finns oändliga möjligheter, det känns väldigt spännande, säger han.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström</a>, professor i Kommunikationssystem på institutionen för Elektroteknik. <span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div>William Chalmersföreläsningen i sin helhet kan ses här:</div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspx">Om 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar</a></div> <div><br /></div> Thu, 10 Dec 2020 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxErik Ström utnämns till IEEE Fellow<p><b>​Från januari 2021 utnämns Erik Ström, professor i kommunikationssystem på Chalmers, till IEEE Fellow för sina insatser inom området tillförlitlig kommunikation med låg fördröjning och synkronisering av koddelningssystem.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi passade på att ställa några frågor till Erik Ström:</span><div><br /></div> <div><strong>Vad betyder utnämningen till IEEE Fellow för dig? </strong></div> <div>Det betyder mycket för mig! Det är trevligt att få erkännande för sin forskning på detta sätt och faktiskt något som jag i hemlighet har hoppats att förtjäna någon gång under min karriär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka av dina vetenskapliga prestationer rankar du högst?</strong></div> <div>Svårt att säga, men jag tror att det arbete jag gjorde som doktorand, för ungefär 30 år sedan, hade betydelse på sin tid. Jag studerade synkronisering och kanalestimering för direktsekvens kodad multipel access t (DS-CDMA). 3G-forskningen befann sig just då i en inledande fas, och det pågick en het debatt om för- och nackdelarna med CDMA. Jag känner mig också nöjd med det arbete jag har gjort tillsammans med kollegor och doktorander de senaste 10–15 åren inom fordonskommunikation och extremt tillförlitlig kommunikation som kräver korta fördröjningstider (URLCC). Just URLCC är en av de viktigaste innovationerna i 5G, och jag tror att vårt arbete har bidragit till den utvecklingen. Även om man som forskare anstränger sig för att alltid hitta viktiga och relevanta problem att studera blir effekterna av forskningen inte alltid uppenbara. Vissa publikationer tar lång tid innan de får erkännande och citeras av andra forskare, medan andra publikationer aldrig får någon uppmärksamhet– ibland välförtjänt och ibland inte.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad driver dig som forskare? </strong></div> <div>Min största drivkraft är den fullkomliga glädjen i att upptäcka ny kunskap – ny för mig och ibland ny för alla andra också – och att sedan dela den kunskapen med kollegor, studenter, familj och vänner. Att faktiskt få betalt för att göra detta är ett verkligt privilegium.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om IEEE Fellow</strong></div> <div>IEEE Fellow är den högsta nivån av medlemskap i världens största yrkesorganisation inom teknikområdet, Institute of Electrical and Electronics Engineers. Utmärkelsen ges till personer som ”har gjort enastående prestationer inom organisationens intresseområden”. IEEE har drygt 419 000 medlemmar i 160 länder världen över. 2021 års klass av IEEE Fellows består av 249 personer varav tre är forskare verksamma i Sverige.</div> <div><a href="https://www.ieee.org/membership/fellows/index.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om IEEE Fellow, på engelska</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktinformation</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>, professor vid institutionen för elektroteknik och chef för avdelningen Kommunikation, antenner och optiska nätverk, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20erik.strom@chalmers.se">erik.strom@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="font-weight:600" /><span style="font-weight:600"><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Läs mer om Erik Ström och hans forskning​​​</a></span><br /></div> Thu, 03 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxOm 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar<p><b>​Han utvecklar teknologi som kan peka ut exakta positioner utan GPS och hindra självkörande bilar från att krocka. Årets William Chalmersföreläsare Erik Ström vill prata om kommunikationsteknologins möjligheter – och stora utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Erik Ström är professor vid institutionen för elektroteknik. Enkelt uttryckt arbetar han med teknik för att flytta information från en plats till en annan. Han är även föreståndare för kompetenscentrumet ChaseOn som forskar om antennsystem för allt ifrån snabba mobilnät och självkörande bilar till säker barnmat och medicinsk diagnostik. Han har även varit engagerad i att ta fram en global standard för 5G, vilket gör att han ofta får frågor från media om utvecklingen av mobilnäten. Då är han mån om att lyfta fram möjligheterna med kommunikationsteknologin. </span><div>– Tänk om vi inte hade haft internet och alla dagens resurser nu – vad hade vi då gjort i den här Covid-pandemin? säger han. Det är fantastiskt hur vi kan samla in, processa och använda data för att till exempel prediktera var smittan dyker upp, kanske kunna hitta vaccin och fungerande behandlingsmetoder. Det finns en otrolig potential i detta! </div> <div><br /></div> <div><strong>Dags för ytterligare ny generation</strong></div> <div>Mobilnätet 5G är snabbare än föregående generationer och har en ökad kapacitet vilket gör att fler enheter kan vara uppkopplade samtidigt och kommunicera med varandra i realtid. Det finns snart i var människas ficka. Och alldeles nyligen togs första steget mot att påbörja nästa generation – 6G. Chalmers deltar tillsammans med ett antal andra akademier och industrier i ett stort EU-projekt som ska sätta ramarna för utvecklingen innan arbetet med det nya 6G-nätet ens kan börja. Om åtta-tio år ska nätet sedan vara tillgängligt för allmänheten. Men ännu är det för tidigt att säga vilka nya tekniska innovationer som 6G kommer att innebära, menar Erik Ström.</div> <div>– Det enda som man säkert vet är att 6G kommer efter 5G, som vi brukar säga. Det finns så klart funderingar och tankar om vilka tjänster vi tror kommer att vara viktiga, men det är svårt att veta på förhand vad som kommer att slå kommersiellt. Men som exempel tror vi att en utveckling av noggrann positionering i sex dimensioner kommer att bli användbar. Då kommer man att kunna avgöra till exempel var och på vilken våning i ett stort höghus som en mobiltelefon befinner sig, och även hur telefonen pekar, alltså väderstreck plus uppåt/nedåt, ungefär som med en kombinerad kompass och vattenpass. </div> <div><br /></div> <div><strong>Oroar sig för samhällsutvecklingen</strong></div> <div>I takt med att mobilnätet byggs ut kommer också rapporterna om 5G-master som sätts i brand. För på internet florerar konspirationsteorier om ett samband mellan 5G och coronaspridningen. Den typen av utveckling oroar Erik Ström och därför vill han ägna en stund av sin föreläsning åt att fundera över begreppet kunskap.</div> <div>– Jag är bekymrad över utvecklingen mot ett samhälle där människor får sin världsbild bekräftad i sina filterbubblor, säger Erik Ström. Det är riktigt farligt!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad känner du inför att hålla årets William Chalmersföreläsning?</strong></div> <div>– Det är mycket hedrande att vara utvald bland alla dessa duktiga människor på Chalmers – det är en ära! Sedan tycker jag om att dela med mig av mina tankar, och att få prata om det som ligger mig varmt om hjärtat i det här forumet, det är spännande. Men det ger även ett stort mått av prestationsångest – det kommer ju med en sådan här sak!</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Helena Österling af Wåhlberg</span><br /></div> <div><div>Foto: Yen Strandqvist​</div></div> <div><br /></div> <div></div> Tue, 13 Oct 2020 13:00:00 +0200