Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 29 Nov 2022 20:22:57 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-på-schemat-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-p%C3%A5-schemat-.aspxTeori och praktik på schemat – ny kurs i innovationspolitik<p><b>​Vill du ha nya verktyg för att nå framsteg i omställningsarbetet? Den 8 februari 2023 startar Chalmers en kurs om hur man skapar framgång nätverksbyggande kompetensutveckling för att leda hållbar omställning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målgruppen är personer</b> vid nationella myndigheter, departement och regioner med ansvar för strategisk samverkan, program- och verksamhetsutveckling samt utvärdering. <br />Sista ansökningsdag till kursen är den 1 december 2022.</span><div><br /></div> <div>Innovationspolitiken håller på att förändras i grunden, från att främst fokusera på att stimulera innovation och ekonomisk tillväxt till att adressera stora och komplexa samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/HansHellsmark.jpg" alt="Hans Hellsmark" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det låter kanske inte så annorlunda,</b> men i grunden är det ett fundamentalt förändrat tankesätt som behövs hos både tjänstemän och politiker på myndigheter, departement, regioner och på kommunal nivå. Det nya är att man behöver jobba mycket mer kring att skapa efterfrågan, markandsregler, koordinera och använda sig av nya innovationspolitiska instrument för att både utforma och utvärdera insatser, säger Hans Hellsmark, specialist inom området Innovation and Transition studies vid Teknikens ekonomi och organisation. <span style="background-color:initial">Han </span><span style="background-color:initial">betonar att det inte krävs inga särskilda förkunskaper för att gå kursen. Det viktigaste är att man har ett relevant uppdrag och kan avsätta den tid som krävs.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser efterfrågan ut?</b></div> <div>– Vi hade absolut inga problem att fylla platserna förra året, och inför nästa omgång har många redan anmält sig. Vi har dock några platser kvar det finns de som är intresserade. </div> <div>– Eftersom vi riktar oss till personer med ett tydligt omställningsuppdrag, och det börjar bli uppenbart att offentliga aktörer på alla nivåer behöver jobba med innovation och omställning från ett systemperspektiv, så är det många som kan bli aktuella för att gå kursen, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad kommer kursdeltagarna att mötas av på kursen?</b></div> <div>– Vi har jobbat hårt på att få till en mötesplats mellan akademi och praktik. Så det handlar om att dela med sig av sina erfarenheter av att driva omställningsprocesser. Stöta och blöta erfarenheterna med andra kursdeltagare och de teorier och modeller som vi forskare presenterar för att förstå och analysera den här typen av processer.</div> <div>– Nu när Corona är ”över” så satsar vi på att ses vid tre separata tillfällen, en och en halv dag vardera. Det kommer också finnas kortare inslag med digitala seminarier där man kan bjuda in intresserade kollegor. Här är ambitionen att även få med internationella utblickar.</div> <div><br /></div> <div><b> <span style="background-color:initial">G</span></b><span style="background-color:initial"><b>er en sådan här kurs även input till er forskare?</b></span></div> <div>– Forskningsfältet kring innovationspolitik för omställning är fortfarande ungt och behöver utvecklas. Att få till en nära kontakt och dialog med de som jobbar med att få till en nödvändig omställning i praktiken är fantastiskt givande. Det som jag tog med mig från förra året var alla de målkonflikter och den komplexitet som finns inneboende i att driva den här typen av omställningsarbete. Mycket tack vare kursdeltagarna kommer min nästa artikel handla om just den typen av målkonflikter, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Läs mer om kursen:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Innovationspolitik-for-hallbar-omstallning-Teori-moter-praktik.aspx">Innovationspolitik för hållbar omställning – Teori möter praktik</a></div> <div>Kursen är framtagen av <a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions (CIIST)​</a> – en kunskapsnod som sammanför forskare från olika discipliner för att förstå de komplexa förändringsprocesser som krävs för att nå ett hållbart samhälle.</div> <div><br /></div> <div><b>INFORMATION OCH ANMÄLAN</b></div> <div><ul><li>Kursen subventioneras av VGR, Vinnova och Chalmers. En avgift för kost och lokaler faktureras på totalt 2500 SEK per deltagare (ej VGR och Vinnova).</li> <li>L<span style="background-color:initial">ogi och kost utanför schemalagd tid tillkommer.</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ista dag för anmälan är 1 december 2022.</span></li></ul></div> <div><b><span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">ontakt och anmälan: </span></b><br /></div> <div><a href="mailto:hans.hellsmark@chalmers.se">hans.hellsmark@chalmers.se</a></div> <div>Telefon: 031-772 8160</div></div> <div><br /></div> Mon, 24 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succé-för-Exjobbsmässan-Energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succ%C3%A9-f%C3%B6r-Exjobbsm%C3%A4ssan-Energi.aspxSuccé för Exjobbsmässan Energi<p><b>​Den 10 oktober 2022 hölls, för första gången, en exjobbsmässa med fokus på energi på Chalmers. Närmare 30 företag ställde ut och mässan lockade ett 300-tal studenter i jakt på exjobbsidéer.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/EXJOBB_Energy.jpg" alt="Master Thesis Fair Energy 2022" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">— Ett gyllene tillfälle för oss att möta morgondagens kompetens. Det har varit över förväntan med högt tryck av relevanta studenter hela eftermiddagen, säger Jennie Sträng, Marknadsansvarig på Sigholm, som var en av utställarna. </span><div><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">xjobbsmässan arrangerades gemensamt av Chalmers tekniska högskola, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus och Chalmersfastigheter. Studenter som letade företag att skriva exjobb hos strömmade in under de tre timmar mässan pågick.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>— För mig är den här typen av events väldigt värdefulla eftersom jag går sista året och behöver hitta ett ämne för mitt exjobb. Jag har några egna idéer, men är här för att höra vad företagen behöver, säger Hari Prasath Perumal, student inom Sustainable electric power engineering and electromobility på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Jag ska skriva med en kompis som läser produktutveckling och vi försöker hitta något som kan passa oss båda. Därför är vi här och letar inspiration idag, säger Alexandra Simonsen på programmet Industrial Ecology på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har kunnat erbjuda ämnen för nästan alla som har varit här och besökt oss idag så vi har definitivt fått bra matchningar, säger Annika Sormunen på Fortum, som var på mässan för att locka exjobbare till bolaget. </div> <div><br /></div> <div>Bland de företag som var på plats för att scouta framtidens energitalanger fanns energibolag som Fortum, Göteborg Energi och Skövde Energi, forskningsinstitut och Science Parks som RISE, IVL och Innovatum, men även mindre bolag med fokus på exempelvis IT-säkerhet och dataanalys.</div> <div><br /></div> <div>— För oss är det värdefullt att bara vara här och visa upp oss för framtida, potentiella anställda. Jag har definitivt träffat ett par personer som jag vill hålla kontakt med, som har kompetenser som skulle vara värdefulla för företaget, säger Warren O’Neill på Nabla Analytics.</div> <div><br /></div> <div>Efter mässan fick de deltagande företagen en rundtur kring olika energiprojekt som pågår kring campusområdet, med besök på Kraftcentralen, den innovativa kontorsbyggnaden A Working Lab och Johanneberg Science Park. Dagen avslutades med en gemensam middag.</div> <div><br /></div> <div><b>Exjobbsmässan Energi </b>anordnades i år för första gången, planen är att den ska bli ett återkommande årligt evenemang.</div> <div><br /></div> <div>— Vi kommer självklart vara med igen nästa år, säger Jennie Sträng på Sigholm.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har massa bra idéer kring hur vi ska vässa vår utställning och förbättra vårt erbjudande till studenterna inför nästa år, säger Annika Sormunen på Fortum.<br /><br /><span style="font-weight:700">Relaterat:</span><br /><a href="https://youtu.be/3qVX5uILlEg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />YouTube: Master Thesis Fair Energy 2022​</a><br /></div> <div><br /></div> Sat, 22 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/nasta_generations_sjalvkorande_bilar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/nasta_generations_sjalvkorande_bilar.aspxSå här ska nästa generations självkörande bilar utrustas<p><b>​​På techföretaget Asymptotic AI pågår just nu ett forskningsprojekt för att skapa säkrare system för självkörande bilar och assistanssystem. I projektet används en bil med sex olika kameror och en laserscanner som mäter avstånd till objekt. Bilen kör omkring i Göteborg och samlar ihop data för maskininlärning.</b></p><div><span style="background-color:initial">Yinan Yu är </span><span style="background-color:initial">forskarassistent </span><span style="background-color:initial">på institutionen för data- och informationsteknik och en av medgrundarna till Asymptotic AI, som har en nära koppling till Chalmers forskningscenter.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>- Det är viktigt att använda flera system som kompletterar varandra för datainsamlingen och analysen, eftersom systemen har olika syften och egenskaper, säger Yinan Yu.</div> <div><br /></div> <div>- Perceptionen, alltså hjärnans hantering och tolkning av information, är grunden för hela systemet. För om du inte kan se finns inte en chans att du kan fatta rätt beslut. För perceptionsbiten behöver du två saker: du behöver se och du behöver förstå det du ser.</div> <div><br /></div> <div><strong>Sparas de inspelade filmerna efteråt, eller används de bara under tiden bilen körs?</strong></div> <div><br /></div> <div>- Det vanliga när man har självkörande fordon som filmar omgivningen är att man sparar inspelningarna för att använda dem i utvecklingssyfte. Analysen av data är avgörande för kvaliteten och mycket viktig för säkerheten. Men det behövs större volymer av datainsamling och ytterligare AI-utveckling innan man kan använda självkörande fordon, säger Yinan Yu.</div> <div><br /></div> <div>- Det finns många scenarier som kan bli mycket kritiska inom fordonsindustrin, där man inte har utrymme att tillåta sig misslyckas. Det är därför självkörande fordon inte har satts ut på vägarna ännu, vi har inte riktigt kontroll över dem, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad finns det för risker med den här typen av projekt?</strong></div> <div><br /></div> <div>- GDPR är en sak som måste beaktas till exempel. Att filma och spela in folk på gatan är helt klart ett integritetsintrång, men eftersom vi kör runt med kameror på bilen går det inte att undvika att filma människor. En lösning kunde vara att ha tydlig information på bilen om att man blir inspelad, säger Yu.</div> <div><br /></div> <div>- Vi har även konstruerat en anonymiseringsprogramvara som suddar både människors ansikten och de registreringsskyltar som fastnat på film. Men ibland räcker inte det med att bara göra människors ansikten suddiga, det går att känna igen dem ändå utifrån deras kroppsform, kläder och annat.</div> <div><br /></div> <div>Det finns flera anonymiseringsprogram som Asymptotic AI använder sig av i sin forskning och produktutveckling. Programmen kan till exempel sudda ut en hel kropp och enligt Yu är utvecklingen av nya versioner av de här programmen ett nödvändigt steg.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ensidig information och lagstiftningen skapar utmaningar</strong></div> <div><br /></div> <div>Något som fortfarande inte är kartlagt är vad konsekvenserna skulle kunna bli av att samla in, analysera och spara inspelningar av människor ute på gatorna. Lagstiftningen kring den här typen av inspelningar är inte fullt utvecklad, vilket lämnar utrymme för osäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>En annan utmaning som Yun ser är att AI lätt bygger in partiskhet i data som används.</div> <div><br /></div> <div>- Förutom att det är en fråga om att ha en representation som ska motsvara verkligheten, finns det även säkerhetsaspekter kopplade till partiskhet i data. Det kan uppstå problem om inte alla gruppers behov kommer med när man bygger ett säkert stads-och fordonsassistentsystem, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilken är den mest intressanta delen av AI inom bilindustrin?</strong></div> <div><br /></div> <div>- Jag tycker att det är fantastiskt att tekniken utvecklas så snabbt. Det finns så många människor numera som arbetar med kombinationen AI och fordon och det går verkligen framåt, säger Yu.</div> <div><br /></div> <div>Skriven av Agnes Ekstrand och Camilla Jara​</div>Mon, 17 Oct 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Hogre-langre-och-snabbare-med-teknikforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Hogre-langre-och-snabbare-med-teknikforskning.aspxHögre längre och snabbare med teknikforskning<p><b>​Utbildning, innovation och prestation. Löpning, hästhoppning och simning.Samverkan mellan ingenjörer och idrottare kan minska antalet idrottsskador och leda till bättre resultat. Den 6–7 september firar Chalmers sportsatsning 10 år, och bjuder in till en konferens där internationella forskare och representanter för idrotten presenterar spännande resultat och blickar mot framtiden.  </b></p>​<span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">onferensen som hålls i Chalmers kårhus är gratis och öppen för allmänheten. För tio år sedan valde några idrottsintresserade forskare vid Chalmers att tillämpa sin expertis inom olika områden som materialvetenskap, biodynamik, sensorteknik och hydrodynamik på idrottsrelaterade frågeställningar. <br /><br /></span><div><div><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/hästhopp_S8A3210-5-4.jpg" alt="Högre längre och snabbare" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:10px 15px;width:285px;height:253px" /><b style="background-color:initial">– Vi har ett fantastiskt program.</b><span style="background-color:initial"> Personligen är jag extra glad att Riksidrottsförbundet är med och öppnar konferensen, samt</span><span style="background-color:initial"> att Bauers produkutvecklingschef, Mathieu Ducharme kommer hit från Kanada för att prata om ny teknologi för utveckling av morgondagens hockeyutrustning, säger Martin Fagerström, biträdande professor vid Industri- och materialvetenskap och koordinator för Chalmers Sport &amp; Teknologi.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>– Jag är ju intresserad av dataanalys</b>, så jag ser fram emot att lyssna på Mikael Mattson som ska prata om hur dataanalys för elitidrottare hjälper dem att optimera träning och formtoppning, och även David Sumpter som jobbar med fotbollsdata, säger Moa Johansson, docent vid Data- och Informationsteknik, som tillsammans med Martin Fagerström är en av organisatörerna bakom konferensen. <span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">programmet medverkar flera spännande talare inom hästsport, skidåkning, löpning, segling och fotboll. </span></div> <div><b style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/hockey-255x255.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px 15px;width:255px;height:255px" /><br /></b></div> <div><b style="background-color:initial">Vad har Chalmers forskning betytt för sporten? </b><br /></div> <div>– Ett spännande exempel är spin-off företaget Skisens och deras stavar som mäter kraft och effekt för längdskidåkare. Flera professionella långloppsåkare använder redan dessa i sin träning för att utvärdera bland annat intensitet och frekvens i stakning, säger Moa Johansson.</div> <div><br /></div> <div>– Under dagarna kommer vi att belysa betydelsen som teknologiutveckling och ett ingenjörsmässigt angreppssätt kan ha på idrottande på alla nivåer. Det handlar om att skapa fler och bättre förutsättningar för alla som utövar idrott utifrån sina förutsättningar, och att möjliggöra fler medaljer vid internationella mästerskap. Samtidigt vill vi passa på att fira den lyckosamma sport och teknologisatsning Chalmers nu haft i över 10 år, och göra avstamp som eget Riksidrottsuniversitet med speciellt ansvar för svensk idrottsteknologi, säger Martin Fagerström.</div> <div><br /></div> <div><b>Sedan starten har en rad framgångsrika projekt</b> bedrivits i nära samarbete med idrottsrörelsen och näringslivet. Initiativet har lett till ökad kunskap och innovationer som en smart textilsensor för att mäta hästars EKG, världens första dokumenterade foilande optimistjolle, utveckling av en sensorprototyp för realtidsmätning av rörelse under simning samt integrerad mätutrustning i skidstavar för att mäta kraft och rörelse. Det mest kända projektet är kanske Chalmershindret som mätt hästarnas hoppteknik på världscuptävlingarna i Göteborg varje år.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/konferens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Fullständigt program och anmälningslänk </a></div> <div><br /></div> <div><b>Chalmers som riksidrottsuniversitet</b></div> <div>Från och med augusti 2022 förstärks Chalmers roll inom Sport &amp; Teknologi ytterligare då Chalmers blir det första Riksidrottsuniversitetet som blir ett kompetenscentrum för idrottsteknologi. Det innebär ett förstärkt samarbete mellan idrottsrörelsen och de olika specialidrottsförbunden i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><b>Mer information</b>:</div> <div>Aleksandar Matic, matic@chalmers.se, 031-7725176</div> <div><br /></div> <div><b>Här ett axplock med artiklar som berättar om Chalmers satsning:</b></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan artificiell intelligens göra löpningen säkrare?</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Naturbåt av cashew seglade hem tävling i Italien</a> <br /><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-–-En-hel-vetenskap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Syntetisk badmintonboll på väg mot VM </a><br /><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Skidstjärnan vässar åkningen med teknik från Chalmers</a> <br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Bytte-sport-nu-siktar-hon-mot-OS-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bytte sport– nu siktar hon mot OS </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmershindret – fem år av innovationer</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-2018.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />De mäter avstampet för att skona hästarna​</a> <br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-inom-artros-–-ny-metod-for-tidig-diagnostik-hos-hast.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningsgenombrott inom artros – ny metod för tidig diagnostik hos häst </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Polishästar-ställer-upp-för-fysikforskningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Polishästarna som hjälper fysikforskningen på traven​</a> </div> <div><a href="https://sverigesradio.se/artikel/5789669"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Smarta tyger mäter EKG på hästar</a> <br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Stort-intresse-for-hastforskning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Stort intresse för hästforskning </a><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersstudentens-dressyrapp-hjälper-publiken-att-fatta-galoppen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">halmersstudentens dressyrapp hjälper publiken att fatta galoppen</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-kompetenscentrum-for-idrottsteknologi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ännu mer fokus på idrottsteknologi </a></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Handbollsskott-mot-huvudet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur farligt är ett handbollsskott mot huvudet?</a> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-pa-simning-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers satsar på simning </a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Elitidrottare-far-entreprenorspris.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">litidrottare får entreprenörspris</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/maskiningenjor-seglar-for-pallplats-i-os.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">M</span><span style="background-color:initial">askiningenjör seglar för pallplats i OS</span></a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Mastare-med-karlek-till-kartor.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">M</span><span style="background-color:initial">ästare med kärlek till kartor </span></a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/ingenjor-siktar-pa-guld.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nyutexad ingenjör siktar på VM-guld </a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Kemiteknikstudent-hoppas-pa-EM.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kemiteknikstudent hoppas på EM</a> </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Materialvetenskap och bioteknologi bryter ny mark</a> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Idrotten-driver-utvecklingen-av-nya-material.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Idrotten driver utvecklingen av nya material​</a> <br /><br />Fotot på studenterna: Anna-Lena Lundqvist. Foto hockeyspelare: Oscar Mattson.​</div> </div>Thu, 25 Aug 2022 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Är-Sveriges-klimatmål-i-linje-med-Parisavtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/%C3%84r-Sveriges-klimatm%C3%A5l-i-linje-med-Parisavtalet.aspxÄr Sveriges klimatmål i linje med Parisavtalet?<p><b>​Detta är en fråga som debatterats på sista tiden. Resultatet beror på hur en räknar när det globala utsläppsutrymmet fördelas mellan länder. I slutänden är det en etisk fråga och politisk avvägning. En ny rapport, av forskarna Johannes Morfeldt, Daniel Johansson och Christian Azar, har kommit fram till följande slutsatser:</b></p><ul><li>​​<span style="background-color:initial">Sveriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet givet att det globala utsläppsutrymmet för koldioxid fördelas jämlikt per person och år.  </span></li> <li>S<span style="background-color:initial">veriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet även om vi också tar historiskt ansvar för våra koldioxidutsläpp från och med någon gång på 1990-talet.</span></li> <li>O<span style="background-color:initial">m Sverige tar ansvar för utsläpp längre tillbaka i tiden innebär det att vi skulle behöva mer ambitiösa mål (än de nuvarande).</span></li></ul> <div><span style="background-color:initial"><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/JohannesM-ChristianA-DanielJ-170x510.jpg" alt="Johannes Morfeldt, Christian Azar och Daniel Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:145px;height:189px" />S</b></span><span style="background-color:initial"><b>varet på frågan </b>som forskarna kommit fram till  beror på vilken rättviseprincip som tillämpas för fördelning av det kvarvarande utsläppsutrymmet.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Avslutningsvis några ord </b>om vetenskapens roll i detta. Vetenskap och forskning är centralt för att räkna ut vilket globalt utsläppsutrymme som finns kvar för att nå ett visst temperaturmål. <br />Men vetenskapen kan inte avgöra vilken fördelningsprincip som är rätt. Hur kvarvarande utsläppsutrymme ska fördelas mellan länder är i grunden en etisk och politisk fråga och inte en fråga som vetenskapen kan avgöra.<br /><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten går att ladda ned här:</b> <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=530543">Nationella utsläppsmål utifrån Parisavtalet och internationella rättviseprinciper – analys av Sveriges territoriella klimatmål</a><br /><br />Rapporten har tagits fram inom ramen för <a href="https://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/morfeldt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Johannes Morfeldt</a>., forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/daniel-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Daniel Johansson</a>, docent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/christian-azar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Christian Azar</a>, professor i Energi och Miljö, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><br /><b>Läs mer</b><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Historien-minska-fossilberoendet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det kan historien lära om att bryta fossilberoendet<br /></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> ”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Billigare-att-na-parisavtalets-mal-med-nytt-raknesatt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">illigare att nå parisavtalets mål med nytt räknesätt</span>​</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/Must-some-countries-do-more-than-others.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Must some countries do more than others?</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/We-must-take-action-instead-of-arguing-how-costly-it-might-be.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />We must take action instead of arguing how costly it might be</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 16 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/En-intelligent-och-social-drönare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/En-intelligent-och-social-dr%C3%B6nare.aspxEn intelligent och social drönare<p><b>​Har du någonsin träffat en artig drönare? I projektet AI + Social Drones: Towards Autonomous and Adaptive Social Drones ska docent Mohammad Obaid och kollegor undersöka hur flygande drönare kan interagera med människor med hjälp av AI.</b></p>​Drönare blir mer och mer användbara som verktyg inom områden som transport och hälsa.<br />I projektet <em>AI + Social Drones: Towards Autonomous and Adaptive Social Drones</em>, finansierat av Chalmers AI Research Centre, Chair, ska en forskargruppn titta på sociala drönare och deras roll i samhället. Med start i sommar kommer projektet att undersöka hur drönare kan verka i en mänsklig miljö på ett acceptabelt sätt.<br /><br /><div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>Om vi ​​har en AI-enhet i vår miljö, i det här fallet en flygande robot, hur interagerar vi med den som människor? Vi vill lära den att förstå oss och att fånga upp våra sociala signaler när den flyger bredvid oss. Och hur ska vi som människor interagera med den och bete oss?, säger docent Mohammad Obaid, projektledare.</div> <br /><strong>Vad är en social drönare</strong>?<br />En drönare är en flygande robot som kan fjärrstyras och när vi slänger in ordet social bredvid en drönare händer två saker. En är att den kan uppvisa sociala signaler för oss. Den kan berätta för oss hur den beter sig och dess avsikter. För det andra kan den uppfatta och lära sig hur vi beter oss, förstå våra sociala signaler.<br /><br /><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Tanken är att om vi i det här projektet lär oss hur man får det här att fungera, kommer vi att få en bättre förståelse för hur vi ska acceptera och lita på dem i olika tillämpningsområden och sammanhang, vilket kommer att göra dem mer användbara, säger Mohammad Obaid .<br /><br />För detta behövs AI. Data från interaktionsaktiviteter samlas in och används för att träna roboten att utveckla sociala signaler. En intelligent drönare ska kunna avläsa från användarens ansikte om den är välkomnande eller orolig och sedan välja ett lämpligt avstånd till personen.<br /><br />Drönare används redan i leveranstjänster och civila tjänster, som sjukvård och välbefinnande.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Hälsa är något vi också tittar på. När vi lägger till AI i drönaren tror vi att den kan göra mycket nytta, till exempel i nödsituationer i avlägsna områden.</div> <br /><strong>Kommunicera med en robot</strong><br />Vi är vana vid att se robotar inom sci-fi där de har ansikten och kan kommunicera vad de tycker och deras avsikter, och många forskare blir inspirerade av det. Mohammad Obaid är en av dem.<br /><br /><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>I tidigare forskning har vi testat  drönare med ögon. Ögonen låter drönaren blicka åt den riktning den tänker gå och kommunicerar därmed sina avsikter, säger han.<br /><br />Många tester görs med markrobotar, som inte kan flyga. Att tillämpa forskningen på en drönare är liknande men förmågan att flyga ger roboten en ny dimension.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>En drönare kan ge dig ett nytt perspektiv uppifrån till exempel, och den kommer att vara mycket mer mobil än markrobotar och inte fastna på hinder, säger Mohammad Obaid.</div> <br /><strong>En drönarkompis</strong><br />Det kan tyckas lockande att föreställa sig att den sociala drönaren kommer att vara lika vanlig som smarttelefonen inom en snar framtid. Men det är många frågor att lösa innan detta blir verklighet, tror Mohammad Obaid.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Det kan mycket väl vara så att folk kommer att ha en drönarkompis, men vi måste tänka på etik först. Precis som med mobiltelefoner måste vi veta vad som kommer att hända med samhället när vi lägger till sociala drönare som med all mänsklig interaktion med AI-system. Jag tror det är viktigare att se om drönaren kan vara till nytta för hälsa och välbefinnande, som om de kan användas för att hjälpa människor till exempel i avlägsna områden eller som badvakter på stranden, säger han.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mats Tiborn<br /></div>Mon, 23 May 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forsta-fysiska-exjobbsmassan-inom-halsa-och-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forsta-fysiska-exjobbsmassan-inom-halsa-och-teknik.aspxFörsta fysiska exjobbsmässan inom hälsa och teknik<p><b>​​För första gången kunde exjobbsmässan för studenter inom hälsa och teknik genomföras på plats på Medicinareberget. Ett koncept som gav mersmak för såväl studenter som handledare.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett livligt sorl på flera språk fyller hörsalen på Wallenbergs konferenscentrum. Det tystnar först när vicedekanen vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, äntrar scenen.</span><div><br /></div> <div>– Hello everyone and welcome, hälsar Pelle Åberg, som tillsammans med utbildningsledare Marie Strandevall är värd för vårens exjobbsmässa.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samarbete för att skapa tvärvetenskapliga projekt</strong></div> <div>Det är fjärde gången mässan genomförs men på grund av covidpandemin har de tidigare tillfällena varit digitala. Bakom mässan står Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>– Syftet är att få till tvärvetenskapliga projekt och samverkan mellan hälsa och teknik, säger Marie Strandevall.</div> <div><br /></div> <div>– Detta är ett bra sätt att skapa kontaktytor, säger Pelle Åberg.</div> <div><br /></div> <div>Närmare ett trettiotal forskare presenterade projekt där en eller ett par masterstudenter kan få möjlighet att skriva sitt examensarbete. En del av de potentiella handledarna har flera projekt på gång. Varje forskare hade bara ett par minuter på sig att presentera sitt projekt och vilka kvalifikationer de helst ser hos studenter som söker. Det gick dock alldeles utmärkt.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Exjobbmassa_Ann-Sofie_Cans.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><em>Ann-Sofie Cans, docent i kemi och kemiteknik och styrkeområdesledare för Hälsa och teknik på Chalmers, handleder gärna någon masterstudent med naturvetenskapliga kunskaper.</em><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Chans att mingla</strong><br /></div> <div>När samtliga presentationer var avklarade hade studenterna fått upp ögonen för allt ifrån hur man utvecklar metoder för att mäta luftförorenande partiklar, till analys av gångmönster hos äldre med hjälp av radar.</div> <div><br /></div> <div>Minst lika viktigt och efterlängtat, efter pandemiårens alla digitala möten och distansundervisning, var minglet som följde. Där fick studenterna möjlighet att ställa frågor till forskarna. Vid skärmen med texten ”Using machine learning to find gene interactions causing preterm birth” stod Julius Juodakis från avdelningen för obstetrik och gynekologi och svarade på frågor från Setareh Jafargholizadeh, som studerar bioteknologi vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Vi söker en student som har goda kunskaper i genetik och är beredd att lära sig maskininlärning, alternativt en student som kan maskininlärning och vill lära sig genetik, säger Julius Juodakis.</div> <div><br /></div> <div>Det skulle kunna vara något för Setareh. En annan som finner Julius projekt intressant är Obed Nahimiyimana, som studerar matematisk statistik vid Göteborgs universitet.  </div> <div>– Statistik kan appliceras på väldigt många områden, säger han.</div> <div><br /></div> <div>– Biomedicin ger goda möjligheter för studenter med olika bakgrund och inriktning, till exempel bioteknologi och statistik, säger Julius Juodakis.</div> <div><br /></div> <div><strong>Inkludera studenter från olika ämnesområden</strong></div> <div>Vid ett bord står sex studenter, som läser masterprogrammet i global hälsa.</div> <div><br /></div> <div>– Det var väldigt intressant, men svårt att hitta något som passade oss. Det är lite för specialiserat. Vi är intresserade av större frågor som folkhälsa, pandemier och antibiotikaresistens, säger Alexandra Ingman.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kanske borde de prata med Åsa Torinsson Naluai, som höll en mer generell presentation om det tvärvetenskapliga SciLifeLab i Göteborg och avslutade med orden: ”Vill ni veta mer så kom och prata med mig efteråt.” Det har Sheila Sgozi, som studerar folkhälsovetenskap och ska skriva en master om ett år, gjort.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Jag vill ta reda på vad det finns för valmöjligheter redan nu och Åsa förklarar så bra vad som kan passa min inriktning.</div> <div><br /></div> <div> – Om vi ska komma framåt i forskningen behöver vi inkludera studenter från många olika ämnen, säger Åsa Torinsson Naluai, som själv har både molekylärbiologisk och medicinsk bakgrund.</div> <div><br /></div> <div><strong>Planerar ny mässa till hösten</strong></div> <div>När studenterna droppat av dröjer sig flera av forskarna/handledarna kvar.</div> <div><br /></div> <div>– Det här blev ett bra tillfälle för handledarna att mingla också. De är inte bara ute efter duktiga studenter utan har glädje av att träffa varandra, säger Marie Strandevall.</div> <div><br /></div> <div>– Det har fungerat väldigt bra att ha de första tre exjobbsmässorna digitalt och det ska bli spännande att se utvärderingen när vi nu äntligen kunde ha en fysisk mässa, säger Ann-Sofie Cans, docent på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av initiativtagarna bakom mässan. Förhoppningsvis kan vi arrangera en fysisk mässa även till hösten då Chalmers står som värd.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Anna Rehnberg, på uppdrag av Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 11 May 2022 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/hur_kan_artificiell_intelligens_gora_lopningen_sakrare.aspxHur kan artificiell intelligens göra löpningen säkrare?<p><b>​En datainlärningsmodell för att optimera din prestation och ta dig i mål med hälsan i behåll. Det eftersträvar Moa Johansson, docent på avdelningen för Computing Science, som tillsammans med två masterstudenter är involverade i ett projekt på institutionen för data- och informationsteknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">I maj är det många som ser fram emot att Göteborgsvarvet kommer tillbaka efter två års uppehåll på grund av coronapandemin. Varje år kämpar ungefär 40,000 löpare längs med det som arrangörerna menar är världens största halvmaraton och många är de som utmattade ramlat ihop på endera sidan av mållinjen. Oftast är de på benen efter en stunds vila och påfyllning av vätska, men varje år händer det att en och annan behöver sjukvård. </span><div> </div> <div>Moa Johansson, docent på institutionen för data- och informationsteknik, håller i dagsläget på att tillsammans med masterstudenterna med amanuenstjänster, Johan Lamm och Johan Attefors, sammanställa kunskap som ska ge idrottare förutsättningar att utmana sig själva på bästa tänkbara sätt under en fysisk prestation och dessutom minimera risken för att de tar ut sig så mycket att de äventyrar sin hälsa. </div> <div> </div> <div>– Jag är jätteintresserad av sport, så för mig är det roligt att se hur de tekniker som jag själv forskar om kan bidra inom sporten, säger Moa.</div> <div> </div> <div>Studien görs i samarbete med Göteborgsvarvet, genom att analysera data som samlats in under tio år och finns tillgänglig i Göteborgsvarvets databas. Där loggas mellantider, slutresultat och deltagarnas ålder och kön. Som komplement har Moa, Johan och Johan hämtat uppgifter om väderförhållandena, för att kunna se hur sambandet ser ut mellan till exempel höga temperaturer och hur många som går in i väggen. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En virtuell AI-coach</h3> <div>Som en del i projektet arbetar de med att ta fram en maskininlärningsmodell. Tanken är att den dels ska kunna estimera vilken sluttid löparen kommer att landa på, dels kunna förutse vilka löpare som riskerar att överanstränga sig, genom att dra slutsatser utifrån den insamlade datan.</div> <div> </div> <div>I framtiden föreställer sig Moa att modellen skulle kunna användas i en mer utvecklad produkt i stil med de löparklockor som finns idag, där fler parametrar som personliga förutsättningar, tidigare prestationer och utomhustemperatur kombineras med mätning av kroppens funktioner för att hjälpa löparen att anpassa takten till vad hen klarar av. </div> <div> </div> <div>– Lite som en virtuell AI-coach som säger till när det är dags att sakta ner och öka takten, eller stanna och dricka en extra gång, säger Moa. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad är det då vi gör för fel när det slutar med att vi rusar in i väggen?</h3> <div>Ofta tycks det handla om att gå ut för hårt i början. Moa tror att det delvis kan vara en prestigefråga.</div> <div> </div> <div>– Folk vill slå personligt rekord, säger hon. Och vissa vill ligga på gränsen trots att de inte klarar av lika mycket som de gjort tidigare i livet.</div> <div> </div> <span style="background-color:initial">Det finns en tendens i medelåldersgruppen att felbedöma hur mycket man klarar av. Något som man inte ser på samma sätt hos den äldre gruppen och bland elitlöparna, som springer med ett annat mönster.​</span><div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Om projektet</h2> <div>Projektet ryms inom styrkeområdet Hälsa och teknik och genomförs på institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers och Göteborgs universitet. <span style="background-color:initial">Projektet är ett resultat kring diskussioner förda inom GoCo Active-samarbetet, där Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, RF-SISU, GoCo Health Innovation City och Göteborgs Friidrottsförbund aktivt deltagit. </span><span style="background-color:initial">Un</span><span style="background-color:initial">der våren skrivs en vetenskaplig artikel om projektet.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Agnes Ekstrand</span></div> <div></div></span></div>Mon, 09 May 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/han-far-prestigefyllt-stipendium-for-andra-gangen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/han-far-prestigefyllt-stipendium-for-andra-gangen.aspxHan får prestigefyllt anslag för andra gången<p><b>Professor Thierry Coquand har tilldelats årets Europeiska forskningsrådets Advanced Grant. Att få sin forskning finansierad genom anslaget är prestigefyllt i sig, men det är också extra anmärkningsvärt att det är andra gången Thierry Coquand får motta stipendiet.​​</b></p><div>​Att få mer än ett ERC Advanced Grant under en livstid är något som extremt få har åstadkommit. Thierry Coquand, professor vid institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers och Göteborgs universitet, fick sitt första ERC Advanced Grant för sitt arbete 2009. </div> <div><br /></div> <div>Läs hela artikeln och intervju med <span style="background-color:initial">Thierry Coquand​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">på </span><a href="/en/departments/cse/news/Pages/Professor-at-Computer-Science-and-Engineering-gets-prestigious-grant-for-the-second-time.aspx">Chalmers engelska webbplats</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer om Thierry Coquands forskning​​</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/departments/cse/news/Pages/type-theory-for-mathematics-and-computer-science.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Research on interactive proof systems receives funding from KAW</a> <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Watch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?​</a></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Om ERC-anslag</h3> <div><div>Forskningsanslagen från Europeiska forskningsrådet, ERC, syftar till att ta itu med stora frågor inom alla vetenskapliga discipliner. Anslagen ges till aktiva forskare som har visat betydande forskningsresultat under de senaste tio åren och som sticker ut när det gäller originalitet och betydelse av sitt forskningsbidrag.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om de senaste ERC Advanced Grants i ERC:s <a href="https://erc.europa.eu/news/erc-2021-advanced-grants-results">pressmeddelande</a>.</div></div></div> <div><br /></div> <span></span><div></div>Wed, 27 Apr 2022 08:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-i-hemmet-industrin-och-sjukvarden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-i-hemmet-industrin-och-sjukvarden.aspxRobotar i hemmet, industrin och sjukvården<p><b>​​Kan robotar lära sig att planera sitt eget arbete för att lösa komplexa uppgifter? Forskare på Chalmers har utvecklat en AI som genom att iaktta mänskligt beteende kan anpassa sig och utföra uppgifter i en föränderlig miljö. Sådana flexibla robotar kan i mycket högre grad arbeta tillsammans med människor. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">– Robotar som arbetar i mänskliga miljöer behöver ta hänsyn till att vi människor är unika och att vi löser samma uppgift på individuella sätt. Därför är ett viktigt område inom robotutveckling att lära robotar att arbeta nära människor i dynamiska miljöer, säger Maximilian Diehl, doktorand vid institutionen för elektroteknik och ledande forskare bakom projektet. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>När vi människor utför en enkel uppgift, som att duka ett bord, kan vi agera på flera olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut. Om en stol oväntat står i vägen flyttar vi på den eller går en omväg, vi använder omväxlande höger eller vänster hand, gör pauser eller har andra oplanerade beteenden.  </div> <div><br /></div> <div>Robotar fungerar inte på samma sätt. De behöver exakt programmering hela vägen mot målet. Det innebär att de arbetar effektivt i miljöer där de hela tiden följer samma mönster, som i en fabrik. Men för att interagera tillsammans med människor inom exempelvis service eller sjukvård, krävs att robotarna utvecklar ett mycket mer flexibelt beteende. </div> <div><br /></div> <div>– I framtiden förutser vi att robotar ska utföra vissa grundläggande hushållsaktiviteter, som att duka och städa ett bord, placera köksredskap i diskhon eller hjälpa till med att organisera matvaror, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på institutionen för elektroteknik.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><b>Lärde roboten att bygga torn trots varierande förutsättningar</b></div> <div><br /></div> <div>Forskarna ville undersöka om de gick att lära en robot att i högre utsträckning lösa uppgifter på samma sätt som människor. Alltså att skapa en förklarande AI som utvinner övergripande istället för specifik information vid en demonstration, för att sedan kunna planera en flexibel väg mot ett långsiktigt mål. Förklarande AI (Explainable AI eller XAI) är en metod som kan beskriva för människor hur en AI-algoritm fattar ett visst beslut.</div> <div>De lät människor utföra samma uppgift – att stapla kuber på varandra – tolv gånger i en VR-miljö. Varje gång utfördes uppgiften på olika sätt och människornas rörelser registrerades med hjälp av lasersensorer.</div> <div><br /></div> <div>– När vi människor har en uppgift delar vi upp den i en kedja av mindre mål på vägen, och varje handling vi utför syftar till att uppfylla ett sådant delmål. Istället för att lära roboten en exakt imitation av mänskligt beteende fokuserade vi på vad målet var med alla de handlingar som människorna i studien utförde, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på institutionen för elektroteknik.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas unika metod gick ut på att systemet extraherade meningen med delmålen, och byggde bibliotek bestående av olika handlingar för varje delmål. Slutligen skapade systemet en AI i form av ett planeringsverktyg som användes av en TIAGo-robot, som är designad för att arbeta i inomhusmiljöer, med en utdragbar torso och en arm som kan gripa och flytta föremål. Med hjälp av verktyget kunde roboten automatiskt skapa en plan för att stapla muggar på varandra även när omgivningens förutsättningar förändrades. Kort sagt: Roboten fick i uppgift att stapla muggar och valde sedan själv bland flera möjliga handlingar den sekvens som, efter omständigheterna, ledde till att uppgiften utfördes. Roboten klarade alltså att själv planera hur den skulle göra för att lyckas stapla muggarna trots att förutsättningarna förändrades lite vid varje försök.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten visade att vår metod kan skapa planer som utförs korrekt till 92 procent efter en enda mänsklig demonstration, och hela 100 procent korrekt när informationen från alla tolv demonstrationer användes, säger Maximilian Diehl.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarnas studie presenterades på IROS 2021, en av de största och mest inflytelserika konferenserna om intelligenta robotar och system. Nästa studie i forskningsprojektet, som nu är i sitt slutskede, undersöker hur robotar kan kommunicera till människor och förklara vad som gått fel och varför om de inte lyckas utföra en uppgift. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><b>Industribranschen och inom sjukvården</b></div> <div style="font-size:16px"><br /></div> <div>På lång sikt är målet att använda robotar i industribranschen för att hjälpa tekniker med uppgifter som kan orsaka långsiktiga hälsoproblem, till exempel att dra åt bultar/muttrar på lastbilsshjul. Inom vården kan det vara uppgifter som att hämta och dela ut medicin eller mat.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill göra vårdpersonalens jobb enklare så att de kan fokusera på uppgifter som behöver mer uppmärksamhet, säger Karinne-Ramirez Amaro.</div> <div><br /></div> <div>– Helt autonoma och flexibla robotar för exempelvis sjukvård och serviceyrken ligger fortfarande flera år framåt i tiden. Utmaningarna ligger främst inom datorseende, kontroll och säker interaktion med människor. Men vi tror att vår metod kommer att bidra till att snabba på lärandeprocessen för robotar, så att de kan ta in alla de aspekterna och tillämpa dem i nya situationer, säger Maximilian Diehl.</div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><span></span><div>Forskningen utfördes i samarbete med Chris Paxton, en forskare på NVIDIA. Detta projekt fick stöd av Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen <a href="https://research.chalmers.se/project/9253">https://research.chalmers.se/project/9253</a></div> <div>Se filmen som förklarar projektet <a href="https://www.youtube.com/watch?v=hEUEpQcrDtw">Automated Generation of Robotic Planning Domains from Observations - YouTube</a></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Maximilian Diehl, d<span style="background-color:initial">oktorand vid institutionen för elektroteknik </span></div> <div>diehlm@chalmers.se</div> <div>+46 31 772 171</div> <div><br /></div> <div>Karinne Ramirez-Amaro, f<span style="background-color:initial">orskarassistent vid institutionen för elektroteknik </span></div> <div>karinne@chalmers.se</div> <div>+46 31 772 10 74 </div></div> <div><br /></div>Thu, 14 Apr 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vi-ar-mitt-i-omstallningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vi-ar-mitt-i-omstallningen.aspxIPCC – ”Vi är mitt i omställningen”<p><b>​– FN:s klimatpanel IPCC berättar inte för politiker eller medborgare vad de ska göra, utan vad de kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser, samt vilken potential olika åtgärder kan ha för att minska utsläppen. Huvudsyftet med rapporten är att förmedla den samlade existerande kunskapen till beslutsfattare och allmänhet på ett heltäckande, tydligt och tillgängligt sätt, säger Chalmersforskaren Sonia Yeh, medförfattare till senaste IPCC-rapporten, som presenterades 4 april 2022. </b></p><div><span style="background-color:initial">Den tredje och sista delen av IPCC:s sjätte stora utvärderingsrapport fokuserar på forskning om att mildra klimatförändringa</span><span style="background-color:initial">rna, samt utvärderar metoder för att dels minska utsläppen av växthusgaser till atmosfärden och dels hur man kan ta bort växthusgaser som redan hamnat där. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Den största utmaningen för oss som bidrar till rapporten är skrivandet, att kommunicerar på ett tydligt och opartiskt sätt, vilken information som ska inkluderas eller uteslutas, att samordna budskapen i de olika kapitlen så att det blir konsekventa budskap, säger Sonia Yeh, professor i energi- och transportsystem på Chalmers.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Sonia är expert på energiekonomi och modellering av energisystem, alternativa transportbränslen, hållbarhetsstandarder, tekniska förändringar, konsumentbeteende och mobilitet. Hon har bidragit till underkapitlet ”Scenarier från integrerade, sektoriella och regionala modeller” i transportkapitlet i den senaste IPCC-rapporten, Working Group III: Mitigation of Climate Change. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är det som gör att du tar dig an ett så stort uppdrag som detta?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">– Å ena sidan är det ett enormt åtagande tidsmässigt. Så man måste i förväg bestämma sig för hur mycket tid man kan avsätta. Å andra sidan är det en stor ära som vetenskapsman att bli utvald att representera sitt land för att bidra till rapporten, som är den mest omfattande utvärderingsinsatsen som görs ungefär vart sjätte år och ger en uppdaterad bild om alternativen för att begränsa klimatförändringarna. Den har enorma samhälleliga värden för både beslutsfattare och alla berörda medborgare runt om i världen, säger Sonia Yeh.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Hennes väg att bli utvald som IPCC-författare är lite okonventionell. Den vanligaste  är att man först anmäler sitt intresse och nominerar sig själv, för att sedan bli utvald att representera sitt land i arbetet. </div> <div><br /></div> <div>– En dag fick jag ett telefonsamtal av huvudförfattaren till kapitlet om transportscenarior, som frågade om de kan lita på min kompetens när det gällde kapitlets långsiktiga prognoser. Det var så jag kom med – mitt i processen. Det finns ett separat spår att bli en bidragande författare, förutsatt att huvudförfattarna anser att din tekniska expertis är avgörande för en del av rapporten, säger Sonia Yeh.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad skiljer denna rapport från tidigare rapporter?</strong></div> <div>– En av de mest intressanta sakerna med att skriva den här rapporten är att observera hur saker och ting har </div> <div>förändrats sedan den förra (5:e utvärderingsrapporten, 2013–2014), vilka riktningar och hur snabbt. Många saker har förändrats: teknikkostnader och deras kommersiella tillgänglighet, efterfrågetillväxt, ny teknik, etc. Som någon sa: vid tidpunkten för den senaste rapporten pratade vi om övergångarna till fossilfrihet. Nu är vi mitt i de övergångarna.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Vilka är de viktigaste personliga slutsatserna av processen med rapporten?</b></div> <div>– Det viktigaste jag lärt mig är den självreflekterande delen som jag nämner här. På ett sätt frågar vi, å allmänhetens vägnar, hur vetenskapen och hur saker och ting har förändrats, i denna rapport jämfört med den senaste, skiljer sig utmaningarna vi står inför idag från de utmaningar vi stod inför för fyra år sedan? Tyvärr tar IPCC främst upp frågan om ”vad vet vi idag” snarare än frågan om ”vad har förändrats jämfört med den senaste bedömningen”.</div> <div><br /></div> <div>Detta är förståeligt, menar Sonia Yeh, eftersom den frågeställningen inte ingår i IPCC uppdrag och skulle kräva än mer resurser och ett annat arbetssätt.</div> <div><br /></div> <div>– Ändå är det en fråga jag ställer mig när jag skriver för rapporten, och jag är säker på att vi får se många diskussioner i blogginlägg, tweets och i nyhetsspalter om det här.</div> <div> <br />Men Sonia Yeh menar på att man bör vara försiktig och ta en del av diskussionerna i media med en nypa salt.​</div></div> <div><br /></div> <div>När det gäller de viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan från transportsektorn rekommenderar Sonia Yeh <a href="/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/IPCC-WG3-Where-are-we-in-the-transitions.aspx">Chalmers kommande seminarium IPCC Sixth Assessment Working Group III report on Climate Mitigation: Where are we in the transitions?</a> Flera av rapportens författare deltar på seminariet, som är öppet för alla som vill lyssna<span style="background-color:initial">.</span></div> <div><br /></div> <div>– Det viktiga att veta är att det inte finns någon silverkula. Det går inte att förlita sig på en enskild teknisk lösning, en beteendeförändring eller en politisk åtgärd för a<span style="background-color:initial">tt minska koldioxidutsläppen från transportsektorn</span><span style="background-color:initial">. Exakt hur mycket olika </span><span style="background-color:initial">åtgärder kan bidra med beror på var och när de införs, den aktuella regeringens åtagande och samspelet mellan individuella åtgärder. IPCC berättar inte för politiker eller </span><span style="background-color:initial">medborgare vad de ska göra, utan vad de kan g</span><span style="background-color:initial">öra för att minska utsläppen av växthusgaser och effekterna av olika åtgärder när det gäller potentialen f</span><span style="background-color:initial">ör utsläppsminskningar, säger Sonia Yeh.</span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><strong>När tror du att hela transportsektorn blir fossilfri?</strong></div> <div>– Min personliga reflektion är att energin till transporter inte kan bli fossilfri utan kraftfulla politiska åtgärder. Det betyder att beslutsfattare behöver införa åtgärder som koldioxidskatt eller koldioxidtak, incitament, standarder och förordningar, investeringar i koldioxidsnål teknik och i transportinfrastruktur som stöder koldioxidfria bränslen och fordon, laddningsinfrastruktur för elbussar, bilar, lastbilar, färjor etc. Så det är mycket att göra. Men det går! Det är bara en fråga om hur snabbt vi vill göra det här, säger Sonia Yeh och lyfter <span></span><span style="background-color:initial">ett  exempel på hur snabbt saker och ting har förändrats de senaste åren:<br /><br /></span>– <span style="background-color:initial">För några år sedan trodde de flesta att de enda gångbara sätten för koldioxidfria långdistanstransporter för lastbil skulle </span><span style="background-color:initial">vara biobränslen och väte. Men allt eftersom priset på batterier faller snabbare än väntat, blir elektrifierande långdistanslastbilar reella och attraktiva möjligheter. Det enda hindret är uppbyggnaden av laddinfrastrukturen, vilket naturligtvis är ett intensivt forskningsområde som vi i vår grupp arbetar aktivt med, tillsammans med europeiska partners. Många utm</span><span style="background-color:initial">ärkta forskargrupper på Chalmers studerar också detta utifrån olika</span><strong style="background-color:initial"></strong><span style="background-color:initial"> perspektiv inklusive material, batterier i olika</span><span style="background-color:initial"> skalor samt hur elnäten i Sverige och i Europa skulle påverkas, säger hon.​</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer​</h3> <div><a href="https://www.ipcc.ch/">Läs mer om IPCC, FN:s klimatpanel</a> på den officiella webbplatsen.</div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/IPCC-Christian-Azar.aspx/">IPCC-rapporter ett bra sätt att sprida kunskap​</a>. Intervju med tidigare författaren och Chalmersforskaren Christian Azar. </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/IPCC-WG3-Where-are-we-in-the-transitions.aspx">Det kommande seminariet IPCC Sixth Assessment Working Group III report on Climate Mitigation: Where are we in the transitions?​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin​, översättning: Christian Löwhagen.<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div></div>Mon, 04 Apr 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte generationens labb oppnar for artificiell intelligens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte%20generationens%20labb%20oppnar%20for%20artificiell%20intelligens.aspxNytt 5G-labb öppnar för artificiell intelligens<p><b>​​Chalmers och Ericsson inviger ett nytt laboratorium med tillgång till femte generationens (5G) nät som blir en viktig resurs och infrastruktur för forskare, studenter och startup-företag på Chalmers. Genom att introducera tekniken i det nuvarande CASE-labbet, gör Chalmers det enkelt för studenter och forskare att experimentera med 5G-lösningar.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Erik_Strom_0016,1B.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;height:180px;width:129px" /><div>− Det öppnar för forskning och utbildning inom industriella tillämpningar där snabb dataöverföring och svarstider ibland så korta som 1 millisekund krävs, exempelvis för artificiell intelligens (AI) som självstyrande robotar, självkörande fordon och ”sakernas internet”, säger Erik Ström som är professor i kommunikationssystem vid Chalmers.  </div> <div><br /></div> <div>Konnektivitet är en förutsättning för att kunna jobba med artificiell intelligens men idag finns det ganska få universitet i Sverige och i världen som har tillgång till egna 5G-nät som de kan experimentera med.</div> <div><br /></div> <div>− Kommersiellt är 5G redan här och finns tillgängligt i många länder. Däremot kan man säga att tillämpningen av 5G är i sin linda och vi kommer att se en mycket stor utveckling under de kommande åren. Både med 5G teknologin som sådan men också med tillämpningar, säger Karl-Johan Killius som är kontorschef på Ericsson i Göteborg.  </div> <div><br /></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Petter_Falkman-1_5x7.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:133px;height:187px" /><br />− 5G-teknik möjliggör i första hand tillämpningar som är resurssnåla och som främjar hållbar användning och utveckling i samhället, till exempel digitalisering av ohållbar teknik, effektivisering och förbättring av transportsystem, hälsovård, matproduktion och system för att generera och distribuera elenergi. Vårt gemensamma samarbete med Ericsson möjliggör att vår forskning kan testas och förhoppningsvis komma till nytta snabbare, säger Petter Falkman som är biträdande professor i automation vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>− 4G skapades för att kunna erbjuda en trådlös bredbandsuppkoppling t.ex. till mobiler eller laptops. 5G är skapat för att erbjuda trådlös uppkoppling till ett mycket större spektrum av applikationer vilka sinsemellan kan ha helt olika krav. Till exempel har enkla sensorer i en gruva helt andra krav på tillgänglighet, responstid och kapacitet medan självkörande bilar, tåg och industrirobotar ställer mycket höga krav på tillförlitlighet och responstid, säger Magnus Castell som är manager för Expericom på Ericsson i Göteborg. </div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Tommy_Svensson_I0A5568[1].jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:145px;height:170px" />−  6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, integration av sensornätsfunktionalitet, nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div><div></div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b><br /><a href="/sv/personal/Sidor/petter-falkman.aspx">Petter Falkman</a>,<b> </b><span style="background-color:initial">biträdande professor i automation, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br />petter.falkman@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>,<b> </b></span><span></span><span style="background-color:initial">professor i kommunikationssystem</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">erik.strom@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Fakta om 5G</div> <div style="font-size:20px"><br /></div> <div><ul><li>Förbättrar maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>Kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>Högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>Mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>Lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. </li> <li>Högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med många antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div>Fri, 01 Apr 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Snabb-omvandling-av-transportsektorn-forandrar-forskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Snabb-omvandling-av-transportsektorn-forandrar-forskningen.aspxSnabb omvandling av transportsektorn förändrar forskningen<p><b>​Transportsektorn har det gångna decenniet genomgått omvälvande förändringar och förändringstakten fortsätter alltjämt att öka. Det har inneburit en omställning från traditionell fordonsforskning till helt nya forskningsområden som spänner över flera discipliner. Sinisa Krajnovic, som den 31 mars lämnar uppdraget som styrkeområdesledare för Transport efter totalt sex år, har stor erfarenhet av dessa förändringar. </b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Vilka förändringar har du sett under den här perioden? <br /></strong></span><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/Sinisa_Krajnovic_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />​​​– Det har hänt extremt mycket under de senaste åren och den stora omställningen i transportsystemet har skapat behov av helt ny forskning och utbildning inom nya discipliner, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div>– Det första stora skiftet hänger samman med nya fordonsteknologier som elektrifiering och automation, som har drivit utvecklingen framåt i väldigt snabb takt. Men även ny teknologi som AI (Artificiell Intelligens). Ett konkret exempel är att vi idag har elektrifierade lastbilar. Vem trodde att utvecklingen skulle gå så snabbt?  </div> <div><br /></div> <div>– Det andra stora skiftet i transportindustrin handlar om utvecklingen från produkt- till tjänsteorientering. Det har förändrat industrin i grunden. Idag talar fordonsbranschen allt mindre om tillverkning av bilar och alltmer om de tjänster man erbjuder. </div> <div><br /></div> <div>– Våra partners i transportindustrin säger att utvecklingen innebär att de måste springa fortare och fortare för att hänga med. Det innebär att vi på Chalmers måste springa ännu fortare för att se till att vi kan möta omvärldens behov av forskning, utbildning och kompetensförsörjning, såväl nästa år, som om fem och tio år. </div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt med förändringarna i transportsystemet pågår också en omställning i energisystemet. Det gör att gränser mellan olika forskningsområden suddas ut. Transportfrågor integreras med såväl energifrågor och samhällsbyggnadsfrågor, som digitaliseringsfrågor. </div> <div><br /></div> <div>– Vårt sätt att arbeta i styrkeområden är en enorm fördel som gör det enkelt för oss att snabbt anpassa oss till förändringar i omvärlden. Vi kan skapa nya forskningsområden och anpassa våra utbildningar. <br /><br /></div> <div><strong>Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit? <br /><br /></strong></div> <div>– För att rusta våra forskare för de stora samhällsutmaningarna har vi inom styrkeområde Transport skapat ett arbetssätt som bygger på nära samverkan mellan olika institutioner, avdelningar och forskningsgrupper. Men också med Göteborgs universitet, som kompletterar våra kompetenser, och med myndigheter i transportsektorn. Det har varit en nyckel till framgång och jag är väldigt stolt över att vi tillsammans har utvecklat en effektiv organisation för utbildning, forskning, kompetensförsörjning, infrastrukturfrågor och nyttiggörande.  <br /><br /></div> <div>– Vi har ett mycket gott nätverk på Chalmers men vi har även skapat ett stort förtroende i omvärlden. Vi har utvecklat tydliga strategier för vårt samarbete med Chalmers strategiska partners: Volvo Group, Volvo Cars, CEVT och norska trafikmyndigheten Statens Vegvesende. Tillsammans med industrin har vi byggt upp starka infrastrukturmiljöer som exempelvis Asta Zero (världens första fullskaliga testmiljö för trafiksäkerhet), Revere (ett 400 kvadratmeter stort labb för testfordon, miljösensorer och simulatorer) och vi bygger nu Seel (en nationell testbädd för elektromobilitet).</div> <div><br /></div> <div>– Jag är också stolt över att vi har skapat helt nya samarbetsformer. Exempelvis genom projekt med utadjungerade transportforskare till industrin. Att forskare kan dela sin arbetstid mellan akademin och industrin och få direkt inblick i industrins behov är väldigt värdefullt. Så kallade capstone-projekt på kandidatnivå som bygger på samverkan mellan industri, Chalmers och utländska universitet är andra satsningar som vi har stöttat och som syftar till att rusta våra studenter för framtiden. <br /><br /></div> <div>– Styrkeområde Transports bildande av en EU-grupp för att på ett effektivt sätt organisera oss kring finansiering från EU är också värt att nämna.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka har varit de största utmaningarna? </strong></div> <div><br /></div> <div>– Internt har utvecklingen i omvärlden ställt stora krav på våra forskare att ställa om från att vara specialister inom ett område till ökad samverkan över disciplingränserna för att ta sig an gemensamma utmaningar. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har behövt skapa nya mötesplatser och forum som ger möjlighet till ökad dialog. Vi har också skapat tematiska utlysningar som ett svar på behov hos industrin, myndigheter och forskningsfinansiärer. </div> <div><br /></div> <div>– I takt med att utvecklingen går fortare och fortare har vi sett en tendens att transportforskningen präglas av kortsiktiga projekt. Kortsiktigheten innebär en risk att vi stressar fram forskning och utveckling och inte hinner arbeta med grundläggande forskning inom de nya forskningsområdena. Den nya forskningen måste hinna mogna och det är viktigt att arbeta aktivt för en långsiktighet i utbildningen av ingenjörer och doktorer. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad blir ditt fokus framöver? </strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag har haft oerhört roligt i min roll som styrkeområdesledare för Transport under dessa sex år men jag tycker att det är nyttigt att byta perspektiv och uppdrag emellanåt. </div> <div><br /></div> <div>– I tillägg till min ordinarie tjänst som professor i strömningslära har jag redan fått ett antal nya uppdrag. Sedan i höstas är jag vice prefekt för nyttiggörande på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper. Där kommer mina erfarenheter och nätverket från uppdraget som styrkeområdesledare inom Transport att vara till stor nytta. I samverkan med industrin kommer jag också fortsätta att arbeta med långsiktig finansiering för fordonsforskning.</div> <div><br /></div> <div>– Jag kommer även fortsatt att arbeta med jämställdhet, bland annat i Chalmers Genie-satsning (Gender Initiative for Excellence), efter det mentorsprogram för seniora kvinnliga forskare på Chalmers som jag har varit med och initierat, säger Sinisa Krajnovic. </div> <div><br /></div> <div><em>Den 1 april 2022 efterträds Sinisa Krajnovic av Balázs Kulcsár i uppdraget som styrkeområdesledare för Transport. </em><br /><br />Text: Linda Wallgren Jirvén<br /><br /></div>Wed, 23 Mar 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-styrkeomradesledare-for-Transport-utsedd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-styrkeomradesledare-for-Transport-utsedd.aspxNy styrkeområdesledare för Transport utsedd<p><b>​Balázs Kulcsár, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers, har utsetts till ny styrkeområdesledare för Transport med start den 1 april 2022. Han efterträder Sinisa Krajnovic vars förordnande löper ut efter sammanlagt sex år.</b></p><div><span style="background-color:initial">Balázs Kulcsár rekryterades till Chalmers som forskarassistent inom styrkeområde Transport 2011.<br /></span><br /></div> <div>– Han har sedan dess varit aktiv i styrkeområdet och engagerad i dess utveckling, och har en tydlig</div> <div>bild av akademins roll och utmaningar för att stödja framtida transportlösningar. Beslutet innebär att</div> <div>styrkeområde Transport får en ny styrkeområdesledare med stark förankring i fakulteten, internationell erfarenhet och en holistisk syn på transportsystem, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och Chalmers styrkeområden.</div> <div><br /></div> <div><b>Framtidens intelligenta transportsystem<br /></b><span style="background-color:initial"><b><br /></b><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Balazs_Kulcsar.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Balázs Kulcsár ingår i forskargruppen Reglerteknik på institutionen för elektroteknik. Hans forskning handlar framför allt om design av intelligenta transportsystem, modellering av trafikflöden för styrning, linjära parametervarierande system och feldiagnostik. De projekt han är involverad i bidrar till, att med en helhetssyn, utveckla framtida transportsystem. Han har internationell erfarenhet från postdok-vistelser i USA och i Nederländerna.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är bakgrunden till att du sökte du uppdraget?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Att söka uppdraget var ett naturligt sätt att återgälda det jag har fått med mig från styrkeområde Transport och jag tar mig an det med en stark ansvarskänsla. Jag var den första forskarassistenten att rekryteras från utlandet till Chalmers styrkeområde Transport. Under dessa mer än tio år har jag verkligen uppskattat att växa upp i, och bidra till, styrkeområdet. Mentorskapet, de interna och externa nätverken och ledarskapet har alla varit väldigt värdefulla, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka erfarenheter tar du med dig?<br /><br /></strong></div> <div>– För det första vet jag av egen erfarenhet hur det är att vara forskare inom styrkeområde Transport och vad forskningsstöd innebär. För det andra har jag upplevt hur avgörande det är att tillhöra den här typen av starkt nätverk som samlar forskare med liknande intressen. Det är ett budskap som jag har lyft i både nationella och internationella forum och via forskning, undervisning och utvärdering. Med mina erfarenheter ser jag att jag kan fortsätta att bidra till styrkeområdet – men på ett annat plan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka möjligheter och prioriteringar ser du framför dig?</strong><br /><br /></div> <div>– Jag har många idéer om hur vi kan fortsätta att utveckla styrkeområdet. En viktig sak att förhålla sig till är att transportforskningen just nu genomgår ett paradigmskifte. Transport går till att bli en hållbar mobilitetstjänst som kräver synergier inom komplexa forskningsområden. Betydelsen av ett starkt forskarnätverk som samarbetar blir därmed allt större, säger Balázs.</div> <div><br /></div> <div>– I ett bredare perspektiv bidrar forskningsprojekt inom transport till Chalmers ställning i Sverige och internationellt. Min ambition är att inspirera våra forskare att nå högre och högre med finansiering från styrkeområde Transport och samtidigt introducera dem till synsättet på mobilitetstjänster. Förhoppningsvis kan min egen resa inspirera andra forskare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ser du på samarbete med andra styrkeområden?<br />​<br /></strong></div> <div>– Nuvarande forskningstrender kräver mer och mer tvärdisciplinära angreppssätt. Det gäller även transportvetenskap där fordonet har setts som den centrala delen av mobilitetstjänster. Men den är inte den enda delen av tjänsten. Därför hoppas jag på samarbete med andra styrkeområden för att skapa kvalitetsdriven forskning inom styrkeområdets temaområden och därigenom tillföra värde till varandra.</div> <div><br /></div> <div>– Därutöver är det av stor betydelse att fortsätta att bygga starka strategiska partnerskap utanför Chalmers för att nå våra mål, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div>Thu, 03 Mar 2022 18:00:00 +0100