Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 16 Jun 2021 17:17:59 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxChalmers fördjupar samarbetet med Hitachi ABB Power Grids<p><b>​Den 7 april undertecknade Chalmers och Hitachi ABB Power Grids, ett partnerskapsavtal som ska fördjupa samarbetet ytterligare. Partnerskapet möjliggör en gemensam kraftsamling för att genom strategiska forskningsprojekt, kompetensutbyte och talangförsörjning bidra till den gröna energiomställningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi nu ytterligare stärker våra band med Hitachi ABB Power Grids. I den elektrifieringsomställning Sverige och världen står inför är det väsentligt för oss i akademin att samverka med framåtblickande företag. Chalmers är starka inom elteknikområdet och angränsande fält. Vi ser Hitachi ABB Power Grids som en nyckelaktör som kommer stärka vår forskning, utbildning och ventureverksamhet. Tillsammans kan vi nu identifiera och jobba för att lösa många huvudutmaningar vi står inför, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. </span><div><br /></div> <div>Gemensamma aktiviter har pågått under en längre tid i olika projekt, i och med det nya samarbetsavtalet tar de båda parterna nu nästa steg. Det handlar om gemensamma forskningsprojekt, att säkerställa kompetensutveckligen och öka andelen rekryteringar av Chalmers-studenter till Hitachi ABB Power Grids. Avtalet baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete kring forskning och utveckling, kompetensförsörjning och talangutveckling där de båda parterna ska verka mot gemensamt uppsatta mål. </div> <div><br /></div> <div>– Vi är riktigt glada över att stärka vårt samarbete med Charlmers tekniska högskola. Vi delar ambitionen om att vara en stark bidragare till den gröna energiomställningen och ser många gemensama och intressanta forskningsområden. Vi ser också stora möjligheter att utöka samarbetet med spin-off bolag och startups som utvecklats inom Chalmers och ge dem en skjuts ut på den globala marknaden, säger Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige.</div> <div> – Vidare är kompetensförsörjning en nyckelfråga och vi ser fram emot att välkomna både studenter och forskare från Chalmers till vår verksamhet, säger Jenny Larsson.</div> <div><br /></div> <div>Samarbete med akademin är ett strategiskt initiativ och fyller flera syften för att främja verksamheten. Stort fokus läggs vid forskning, innovation och teknikutveckling samt kunskapsutbyte. Partnerskapet är även en viktig källa för rekrytering och utveckling av dagens och morgondagens medarbetare. Samarbetet ska även synliggöra de båda parterna och dess bidrag till ett starkare, smartare och grönare elnät. </div> <div><br /></div> <div>Avtalet signerades under en digital ceremoni av Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige och Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med övriga partnerskapsansvariga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>O</b></span><span style="background-color:initial"><b>m Hitachi ABB Power Grids</b></span><br /></div> <div>Hitachi ABB Power Grids är en global teknikledare med en samlad historia på närmare 250 år, <br />har cirka 36 000 medarbetare i 90 länder med huvudkontor i Schweiz. Verksamheten hjälper kunder inom energi, industri och infrastruktur genom hela värdekedjan och inom tillväxtområden som hållbar mobilitet, smarta städer, energilagring och datacenter. Med en gedigen erfarenhet, global närvaro och en enastående installerad bas, balanserar Hitachi ABB Power Grids sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Verksamheten är engagerad i att skapa en hållbar energiframtid, med banbrytande och digital teknik som den valda partnern för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät. <br /><b>Läs mer</b>: <span style="background-color:initial"><a href="https://www.hitachiabb-powergrids.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hitachi ABB Power Grids</a> </span><span style="background-color:initial">   </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Om Chalmers tekniska högskola</b></div> <div>Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. </div> <div><br /></div> <div>Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. </div> <div>Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.</div> <div><div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information:</b></div> <div>Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi,</div> <div><a href="mailto:Anders.Adahl@chalmers.se">Anders.Adahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elin Glimberg</div> <div>Media Relations and Content Manager</div> <div>Hitachi ABB Power Grids Ltd.</div> <div><a href="mailto:elin.glimberg@hitachi-powergrids.com">elin.glimberg@hitachi-powergrids.com</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Apr 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxDe utvecklar AI-drivet fartygsstödsystem<p><b>​En grupp svenska teknikentreprenörer och forskare från Chalmers har gått samman för att utveckla ett AI-baserat stödsystem som ska skapa de mest energieffektiva sjöresorna.</b></p>​Lean Marine AB, med expertis inom optimering av fartygsframdrivning och Molflow, applikationsutvecklare inom AI arbetar sedan augusti 2020  i ett projekt tillsammans med forskare från Chalmers för att utveckla ett AI-drivet, semi-autonomt system som ger stöd till att planera och utföra mer energieffektiva sjöresor. Projektet går under namnet Via Kaizen och finansieras av Trafikverket <h3 class="chalmersElement-H3">AI-system ger kaptenen råd om hur sjöresan ska genomföras </h3> <div>Teknologin som finns i företagen möjliggör en hög grad av digitalisering och automatisering av fartygs framdrift. Där finns system som optimerar framdrivningsmaskineriet i realtid baserat på kommandon från det AI-system som utvecklats. Data som samlas in från AI-systemet och andra system ombord matas sedan in i molnbaserade analys- och rapporteringsverktyg. Med AI-tekniken &quot;Deep Learning&quot; kan systemen förutspå hur fartyget kommer att uppföra sig i olika väderförhållanden och systemet kommer att kunna beräkna den mest energieffektiva resan utifrån planerad rutt, väderlek samt fartygets begränsningar. Baserat på detta kommer instruktioner kunna ges om hur sjöresan faktiskt skall genomföras. </div> <div><br /></div> <div>Linus Ideskog, utvecklingschef på Lean Marine, berättar att när den perfekta simulerade resan är bestämd kliver deras system in och skapar ett gränssnitt mellan kaptenen och den AI-baserade lösningen för reseplanering. </div> <div><br /></div> <div>– Detta ger människa och maskin möjlighet att samarbeta och utföra resan på ett optimalt sätt. Systemet kan automatiskt och direkt optimera framdrivningsmaskineriet baserat på kommandon givna av kaptenen eller mottagna direkt från AI-reseoptimeringslösningen, säger Linus Ideskog. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bidrar till att minska utsläpp från sjöfart </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Forskare vid Chalmers arbetar i nära samarbete med Lean Marine och Molflow med att utveckla nya metoder, modeller och algoritmer från ett akademiskt perspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I projektet kommer vi på Chalmers att utveckla dynamiska modeller för fartygshastighet genom att kombinera teoretisk skeppsteknik med AI för att förutsäga hur fartygets framdrivningskraft påverkas när fartyget stöter på olika vind- och vågförhållanden, säger Wengang Mao som är biträdande professor på avdelningen Marin teknik på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare inom socialantropologi och beteendevetenskap vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet forskar kring hur processer och beteenden utvecklas ombord och i land när den nya tekniken införs. Svensk Sjöfart deltar också i projektet med viktiga insikter och input från sjöfartsnäringen och bidrar till spridning av forskningsresultat och utvecklingspotential till den svenska sjöfartsindustrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver projektparterna är tankerrederiet Stenersen, PCTC rederiet UECC och ytterligare ett rederi involverade i projektet. Genom att erbjuda sina fartyg för teknik- och produktvalidering möjliggör de test ombord. Resultaten kommer att utvärderas inom ramen för projektet. Mikael Laurin, VD för Lean Marine, säger att han tror att projektet kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen från både internationell och nationell sjöfart, vilket är viktigt för att göra den svenska sjöfarten mer hållbar och konkurrenskraftig på lång sikt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><span><a href="https://leanmarine.com/2020/12/09/ai-powered-ship-operation-support-system-developed-by-swedish-consortium/">Pressmeddelande från Lean Marine AB</a></span></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/wengang-mao.aspx">Wengang Mao</a></div> <div><span><br /></span></div> <div></div>Fri, 11 Dec 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxAvancerat antennlabb tas i drift på Chalmers<p><b>​En antennkammare för mätning av millimetervågor och teraherz-frekvenser har nyligen installerats på Chalmers. Antennkammaren är en toppmodern infrastruktur för utbildning och forskning om antennteknik. Motsvarigheten finns bara på några få andra platser i Europa.​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Detta är en investering för framtiden, säger Marianna Ivashina, professor och ledare för forskargruppen inom antennsystem vid Chalmers. Den nya antennkammaren positionerar Chalmers som en viktig aktör i utvecklingen mot terahertz-frekvenser och massiva MIMO-system (Multiple Input Multiple Output), där antenner, elektronik och digital signalbehandling i hög grad är integrerade med varandra.</span><div>​<br /></div> <div>Antenner är en viktig del i alla trådlösa kommunikations- och sensorsystem som använder energin från elektromagnetiska vågor för att överföra information trådlöst genom luft och rymd. Idag finns det många olika användningsområden som driver utvecklingen av antennsystem framåt. Till de vanligaste hör telekommunikation, radar, transport, astronomi och rymdvetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Antennlabbet är en ekofri kammare; ett avskärmat och isolerat rum som är utformat för att dämpa den elektromagnetiska vågenergin hos ekon, det vill säga reflekterade elektromagnetiska vågor. De inre ytorna i rummet är täckta av kilformat absorberande material. Utrustningen som ska testas tar emot signaler från en signalkälla i kammaren utan att de överförda vågorna reflekteras vidare. Detta säkerställer att antennen som testas inte påverkas vare sig av externt eller internt reflekterat brus.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ett flexibelt mätsystem</strong></div> <div>Mätutrustningen i det nya antennlabbet kan användas för karakterisering av alla standarder och parametrar för passiva och aktiva antennsystem, inklusive antenner och enheter som är utvecklade för 5G- och 6G-kommunikation samt efterföljande system. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</div> <div>Investeringen är en strategisk gemensam satsning som Chalmers institution för elektroteknik gör tillsammans med företag i Göteborgsområdet som arbetar med antennteknik, exempelvis Ericsson, QAMCOM, Gapwaves, Bluetest, Provinn och RanLOS.</div> <div><br /></div> <div>– Vi erbjuder forskare och studenter, som vill utforska vilken potential den här toppmoderna infrastrukturen har, att samarbeta med oss och använda kammaren i utbildningssyfte eller i vetenskapliga projekt, säger Ashraf Uz Zaman, som är ansvarig för millimetervåg/teraherz-kammaren. </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Förstklassig%20kammare%20byggs%20för%20antennforskning/THzAntennaLab_AshrafUzZaman_201105_01_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ansharf Uz Zaman i antennlabbet" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><div><em>​Antennlabbet är en ekofri kammare​ där rummets ytor är täckta av ljudabsorberande material. Här ses forskaren Ashraf Uz Zaman förbereda tester i labbet. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</em></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><strong>På väg mot teraherz-frekvenser</strong></div> <div>Det finns bara ett fåtal andra antennmätkammare i Europa som har jämförbara egenskaper och liknande kapacitet som den som nu börjar användas på Chalmers. Dessa antennkammare kommer från samma leverantör och finns i Frankrike, Italien och Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div>För närvarande sträcker sig mätfrekvensområdet för kammaren på Chalmers från 700 MHz upp till 300 GHz. Installationen kan uppgraderas ytterligare så att den även omfattar frekvenser i teraherz-området. I det elektromagnetiska spektrumet finns terahertz-vågor mellan mikrovågor och infrarött ljus, mellan forskningsfälten elektronik och optik.</div> <div><br /></div> <div>– Inom några år planerar vi för en uppgradering för att kunna utföra mätningar även bortom 300 GHz, säger Marianna Ivashina. Den typen av mätningar närmar sig gränsen för vad som för närvarande är möjligt att åstadkomma, och är därför utmanande och kräver mycket avancerad teknik.</div> <div><br /></div> <div>Företaget Antenna Systems Solutions, ASYSOL, är huvudleverantör för antennkammaren. ASYSOL är en världsledande leverantör av antennsystem för försvarsindustri, myndigheter och företag inom trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div>Läs en artikel från ASYSOL om projektet (på engelska): <a href="http://asysol.com/en/news/detail/antenna-systems-solutions-to-supply-millimetre-wave-system-to-chalmers-university-gothenburg-sweden" target="_blank">Antenna Systems Solutions to supply Millimetre wave system to Chalmers University of Technology, Sweden)​</a></div> <div><div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om vilka mätningar som kan utföras på Chalmers</strong></div> <div>Antennkammaren innehåller en inställningsbar mekanisk konstruktion som möjliggör olika typer av mätningar:</div> <div><ul><li>direkta fjärrfältsmätningar (FF) som använder ett större avstånd mellan signalkällan och antennen som testas (AUT)</li> <li>sfäriska närfältsmätningar (SNF) för elektriskt större antenner</li> <li>indirekta fjärrfältsmätningar för elektriskt större antenner, där ett system för kompakt antenntestomfång (CATR) används</li> <li>MIMO-mätningar (Multiple-input Multiple-Output), kalibrering, algoritmutvärdering etc i <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=508028">MATE-testbädden​</a>. Testbädden har både ett system för millimetervågor vid 29 GHz och konfigurationer i området 1-3 GHz samt ett webbgränssnitt för fjärrstyrning.</li></ul></div> <div><a href="/en/departments/e2/research/Communication-systems/Antenna-systems/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om antennkammaren och Chalmers forskning på antennsystem (på engelska)​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på forskningsprojekt där den nya antennkammaren används</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9352" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />MyWave – Efficient Millimetre-Wave Communications for mobile users</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9708" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Forward – Hardware For Next generation Millimeter Wave Automotive Radar Sensor</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9779" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Antenna technologies for beyond 5G​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktuppgifter för mer information</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/marianna-ivashina.aspx">Marianna Ivashina</a>, professor och ledare för forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20marianna.ivashina@chalmers.se">marianna.ivashina@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ashraf-uz-zaman.aspx">Ashraf Uz Zaman</a>, ansvarig för millimetervåg/THz-kammaren, docent i forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20zaman@chalmers.se">zaman@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxNu designas framtidens 6G-nät <p><b>​Lagom när 5G börjar introduceras för oss vanliga användare är forskarna redo att utforma 6G. Chalmers är en av aktörerna i ett europeiskt projekt som ska lägga grunden för nästa generations mobila kommunikationsnät. Genom att integrera artificiell intelligens byggs en smart väv upp som ska kunna knyta samman våra fysiska, digitala och personliga världar. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Förhoppningarna är stora och önskelistan lång för vad som ska bli möjligt med 6G-kommunikation inom tio år, kanske till och med tidigare. 6G nämns som möjliggöraren för ”Internet of Senses”. Människans alla fem sinnen ska kunna omfattas av upplevelser via internetapplikationer, inte enbart syn och hörsel som idag. Våra hem, kontor, fabriker och städer kommer att kunna avbildas i en ständigt uppdaterad interaktiv karta, som förutsäger vad som kommer att hända i den verkliga världen. Vi kommer att kunna kommunicera via hologram och smarta ytor med tredimensionella positionsangivelser och orienteringsinformation.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/Tommy-Svensson_I0A5568_350px.jpg" alt="Tommy Svensson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> <span style="background-color:initial">– 6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, </span><span style="background-color:initial">integration av sensornätsfunktionalitet, </span><span style="background-color:initial">nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Lägger grunden till en global standard</strong></div> <div>Europa har hela tiden varit ledande i att ta fram standarder för mobil kommunikation och 6G är inget undantag. Vid årsskiftet startar projektet Hexa-X, som finansieras via EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Syftet är att definiera de tekniska principerna för 6G-systemet och att lägga grunden till arbetet med en global standard, vilket blir utgångspunkten för telekombranschen när de sedan utvecklar sina produkter och tjänster.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mycket glädjande att vi på Chalmers än en gång får förtroendet och förmånen att vara med och lägga grunden till standarden för en ny generation mobilnät, säger Tommy Svensson som koordinerar Chalmers deltagande i Hexa-X och leder ett delprojekt inom distribuerade stora antennsystem, samt medverkar i Hexa-X arbete kring vision, arkitektur och systemaspekter. </div> <div><br /></div> <div><strong>Byggs på artificiell intelligens redan från start</strong></div> <div>Redan idag används algoritmer och artificiell intelligens för att på olika sätt optimera mobilnäten, men i 6G kommer stödet för artificiell intelligens och maskininlärning att finnas redan från start. Det innebär att applikationer kan tränas för komplexa uppgifter och utföra dem parallellt, när information och beräkningskraft samtidigt kommer närmare användarna, längre ut i mobilnäten. </div> <div><br /></div> <div>6G kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk, vilket är en stor teknisk utmaning. För att kunna uppnå datatakter i skalan Terabit/sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig Teraherz-området, gärna bortom 300 GHz. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Signalerna kommer att blockeras av väggar och andra hinder, vilket innebär behov av nya typer av antenner – små och många som ger täckning men bara används när de verkligen behövs. Även basstationerna kommer att bli fler och mindre i storlek.</div> <div><br /></div> <div>– Det innebär att en väv av smart radiokommunikation byggs upp, men som enbart används där och då den har en uppgift att utföra, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>– De väldigt smala och styrbara antennloberna ger helt nya möjligheter för exakt positionering. För gemene man innebär det att mobilen kommer att innehålla alltmer sofistikerade kartfunktioner. För mobilsystemets del innebär det att en sändares position kan bestämmas i alla tre rumsdimensionerna, samt även dess orientering, exakt på under en centimeter, säger Henk Wymeersch, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på kooperativa system, som leder Hexa-X arbetspaket inom lokalisering och avkänning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Helhetstänkande för hållbar vidareutveckling</strong></div> <div>– En utmaning i utvecklingen av 6G-teknik är att vi måste tänka mycket mer holistiskt, säger Tommy Svensson. Det handlar inte längre om att hitta isolerade smarta funktioner, utan om att bygga en helhet där det finns inbyggda kontrollsystem för hur tekniken fungerar och tillåts användas till nytta för samhället och i den enskilda privatpersonens intresse. Aspekter i form av hållbarhet, miljöhänsyn, demokrati, inkludering och personlig integritet måste därför byggas in i de kommunikationssystem som vi forskare och telekombranschen nu tar fram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser livscykelanalyser som ett kommande intressant verktyg för att göra hållbarhetsanalyser inom 6G. På så sätt kan vi förstå inte enbart vilka viktiga designkrav som bör ställas på 6G, utan även analysera nyttan med 6G för digitalisering av helt nya områden, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Text : Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoto: Anna-Lena Lundqvist​​<br />Övriga bilder: Hexa-X</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/hexa-x-digital-world2_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /><span></span><em>Projektet Hexa-X syftar till att knyta samman vår mänskliga sinnevärld, byggd på intelligens och värderingar, med den digitala världens informationsöverföring och processflödena i den fysiska världen.</em></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Sex forskningsutmaningar för att lägga den tekniska grunden för 6G:</b></div> <div><ul><li><em>Conn</em><em>ecting</em><em></em><em></em><em> intelligence</em>: Integrera artificiell intelligens och maskininlärning som verktyg för att påtagligt förbättra effektiviteten och upplevelsen av tjänster som tillhandahålls genom mobilnäten</li> <li><em>N</em><em>etwork</em><em></em><em></em><em> of networks</em>: Förena olika typer av resurser i ett digitalt ekosystem som bildar ett enda nätverk av nätverk</li> <li><em>Sustainability</em>: Bygga upp teknik som i sig är hållbar ur energisynpunkt samt möjliggör resurseffektiva och hållbara digitala lösningar för industri och samhälle, som även fungerar som underlag för beslutsfattande</li> <li><em>Global service coverage</em>: Utveckla effektiva och prisvärda tekniska lösningar som ger global tillgång till tjänsterna, även på svåråtkomliga platser</li> <li><em>Extreme experience</em>: Utmana gränserna för överföringshastigheter, svarstider, kapacitet, positionering och avkänning</li> <li><em>Trustworthiness</em>: Säkerställa att kommunikationssystemen är robusta och säkra samt värnar användarnas integritet</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet Hexa-X</strong></div> <div>Projektet samlar en lång rad tekniskt framstående samarbetspartners i Europa för att gemensamt utveckla sjätte generationens mobilnät, 6G. Hexa-X startar i januari 2021 och beräknas pågå 2,5 år. De ingående parterna representerar hela värdekedjan inom kommunikationsbranschen inklusive forskningsinstitut och universitet, såsom exempelvis Nokia, Ericsson, Intel, Orange, Qamcom och Siemens. Från den akademiska världen deltar bland annat Chalmers och universiteten i Helsingfors (Aalto), Dresden, Kaiserslautern, Pisa, Turin och Uleåborg.</div> <div><a href="https://hexa-x.eu/" target="_blank">Läs mer på projektets webbplats (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson​</a>, koordinator för Hexa-X på Chalmers, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> </div>Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Erik-Strom-blir-ny-styrkeomradesledare-for-IKT.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Erik-Strom-blir-ny-styrkeomradesledare-for-IKT.aspxErik Ström blir ny styrkeområdesledare för IKT<p><b>​Vid årsskiftet tar Erik Ström över som ledare för Styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, IKT, när Ivica Crnkovic förordnande löper ut. </b></p>​<span style="background-color:initial">Styrkeområde IKT har starkt bidragit till Chalmers tillväxt inom artificiell intelligens och autonoma system de senaste åren, bland annat genom Chalmers medverkan i forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP, och inte minst genom etablerandet av Stiftelsesatsningen Chalmers AI Research Centre, CHAIR.</span><div><br /></div> <div>Erik Ström framhåller IKT som själva motorn för smarta system, det gav han uttryck för under höstens William Chalmersföreläsning. Ett utdrag från föreläsningen finns i videon ovan.</div> <div>– IKT erbjuder en viktig nyckel till hållbar utveckling inom många områden, allt från energi, transport, hälsa, produktion och mer. Jag vill gärna bidra till att utveckla det arbetet på Chalmers, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Erik Ström är professor i Kommunikationssystem och centrumföreståndare för ChaseOn, ett av Chalmers mycket framgångsrika kompetenscentrum som har drivits i snart 15 år. Hans forskning inkluderar bland annat fordonskommunikation för trafiksäkerhet, och han har tidigare varit involverad i ledningen av SAFER och styrkeområde Transport.</div> <div>– Genom styrkeområdet fick jag ett nätverk som jag haft glädje av, jag har lärt mig nya saker men även fått kontakter för att starta nya projekt – både på Chalmers och med aktörer inom industrin.</div> <div><br /></div> <div>I januari kliver han på det nya uppdraget som styrkeområdesledare och inledningsvis fokuserar han på att komma in i uppdraget och se hur det fungerar.</div> <div>– Den nuvarande SO-ledningen har gjort ett mycket bra arbete, bland annat med stora satsningar som CHAIR och WASP. Under 2021 kommer jag att få arbeta parallellt med vice-SOL Giuseppe Durisi, vilket är värdefullt för kontinuitet och ett bra överlämnande. </div> <div><br /></div> <div>Erik Ström ser också fram emot samarbeten med övriga styrkeområden.</div> <div>– IKT är ett område med kopplingar till flera olika styrkeområden och där finns oändliga möjligheter, det känns väldigt spännande, säger han.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström</a>, professor i Kommunikationssystem på institutionen för Elektroteknik. <span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div>William Chalmersföreläsningen i sin helhet kan ses här:</div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspx">Om 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar</a></div> <div><br /></div> Thu, 10 Dec 2020 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxErik Ström utnämns till IEEE Fellow<p><b>​Från januari 2021 utnämns Erik Ström, professor i kommunikationssystem på Chalmers, till IEEE Fellow för sina insatser inom området tillförlitlig kommunikation med låg fördröjning och synkronisering av koddelningssystem.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi passade på att ställa några frågor till Erik Ström:</span><div><br /></div> <div><strong>Vad betyder utnämningen till IEEE Fellow för dig? </strong></div> <div>Det betyder mycket för mig! Det är trevligt att få erkännande för sin forskning på detta sätt och faktiskt något som jag i hemlighet har hoppats att förtjäna någon gång under min karriär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka av dina vetenskapliga prestationer rankar du högst?</strong></div> <div>Svårt att säga, men jag tror att det arbete jag gjorde som doktorand, för ungefär 30 år sedan, hade betydelse på sin tid. Jag studerade synkronisering och kanalestimering för direktsekvens kodad multipel access t (DS-CDMA). 3G-forskningen befann sig just då i en inledande fas, och det pågick en het debatt om för- och nackdelarna med CDMA. Jag känner mig också nöjd med det arbete jag har gjort tillsammans med kollegor och doktorander de senaste 10–15 åren inom fordonskommunikation och extremt tillförlitlig kommunikation som kräver korta fördröjningstider (URLCC). Just URLCC är en av de viktigaste innovationerna i 5G, och jag tror att vårt arbete har bidragit till den utvecklingen. Även om man som forskare anstränger sig för att alltid hitta viktiga och relevanta problem att studera blir effekterna av forskningen inte alltid uppenbara. Vissa publikationer tar lång tid innan de får erkännande och citeras av andra forskare, medan andra publikationer aldrig får någon uppmärksamhet– ibland välförtjänt och ibland inte.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad driver dig som forskare? </strong></div> <div>Min största drivkraft är den fullkomliga glädjen i att upptäcka ny kunskap – ny för mig och ibland ny för alla andra också – och att sedan dela den kunskapen med kollegor, studenter, familj och vänner. Att faktiskt få betalt för att göra detta är ett verkligt privilegium.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om IEEE Fellow</strong></div> <div>IEEE Fellow är den högsta nivån av medlemskap i världens största yrkesorganisation inom teknikområdet, Institute of Electrical and Electronics Engineers. Utmärkelsen ges till personer som ”har gjort enastående prestationer inom organisationens intresseområden”. IEEE har drygt 419 000 medlemmar i 160 länder världen över. 2021 års klass av IEEE Fellows består av 249 personer varav tre är forskare verksamma i Sverige.</div> <div><a href="https://www.ieee.org/membership/fellows/index.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om IEEE Fellow, på engelska</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktinformation</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>, professor vid institutionen för elektroteknik och chef för avdelningen Kommunikation, antenner och optiska nätverk, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20erik.strom@chalmers.se">erik.strom@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="font-weight:600" /><span style="font-weight:600"><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Läs mer om Erik Ström och hans forskning​​​</a></span><br /></div> Thu, 03 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxOm 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar<p><b>​Han utvecklar teknologi som kan peka ut exakta positioner utan GPS och hindra självkörande bilar från att krocka. Årets William Chalmersföreläsare Erik Ström vill prata om kommunikationsteknologins möjligheter – och stora utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Erik Ström är professor vid institutionen för elektroteknik. Enkelt uttryckt arbetar han med teknik för att flytta information från en plats till en annan. Han är även föreståndare för kompetenscentrumet ChaseOn som forskar om antennsystem för allt ifrån snabba mobilnät och självkörande bilar till säker barnmat och medicinsk diagnostik. Han har även varit engagerad i att ta fram en global standard för 5G, vilket gör att han ofta får frågor från media om utvecklingen av mobilnäten. Då är han mån om att lyfta fram möjligheterna med kommunikationsteknologin. </span><div>– Tänk om vi inte hade haft internet och alla dagens resurser nu – vad hade vi då gjort i den här Covid-pandemin? säger han. Det är fantastiskt hur vi kan samla in, processa och använda data för att till exempel prediktera var smittan dyker upp, kanske kunna hitta vaccin och fungerande behandlingsmetoder. Det finns en otrolig potential i detta! </div> <div><br /></div> <div><strong>Dags för ytterligare ny generation</strong></div> <div>Mobilnätet 5G är snabbare än föregående generationer och har en ökad kapacitet vilket gör att fler enheter kan vara uppkopplade samtidigt och kommunicera med varandra i realtid. Det finns snart i var människas ficka. Och alldeles nyligen togs första steget mot att påbörja nästa generation – 6G. Chalmers deltar tillsammans med ett antal andra akademier och industrier i ett stort EU-projekt som ska sätta ramarna för utvecklingen innan arbetet med det nya 6G-nätet ens kan börja. Om åtta-tio år ska nätet sedan vara tillgängligt för allmänheten. Men ännu är det för tidigt att säga vilka nya tekniska innovationer som 6G kommer att innebära, menar Erik Ström.</div> <div>– Det enda som man säkert vet är att 6G kommer efter 5G, som vi brukar säga. Det finns så klart funderingar och tankar om vilka tjänster vi tror kommer att vara viktiga, men det är svårt att veta på förhand vad som kommer att slå kommersiellt. Men som exempel tror vi att en utveckling av noggrann positionering i sex dimensioner kommer att bli användbar. Då kommer man att kunna avgöra till exempel var och på vilken våning i ett stort höghus som en mobiltelefon befinner sig, och även hur telefonen pekar, alltså väderstreck plus uppåt/nedåt, ungefär som med en kombinerad kompass och vattenpass. </div> <div><br /></div> <div><strong>Oroar sig för samhällsutvecklingen</strong></div> <div>I takt med att mobilnätet byggs ut kommer också rapporterna om 5G-master som sätts i brand. För på internet florerar konspirationsteorier om ett samband mellan 5G och coronaspridningen. Den typen av utveckling oroar Erik Ström och därför vill han ägna en stund av sin föreläsning åt att fundera över begreppet kunskap.</div> <div>– Jag är bekymrad över utvecklingen mot ett samhälle där människor får sin världsbild bekräftad i sina filterbubblor, säger Erik Ström. Det är riktigt farligt!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad känner du inför att hålla årets William Chalmersföreläsning?</strong></div> <div>– Det är mycket hedrande att vara utvald bland alla dessa duktiga människor på Chalmers – det är en ära! Sedan tycker jag om att dela med mig av mina tankar, och att få prata om det som ligger mig varmt om hjärtat i det här forumet, det är spännande. Men det ger även ett stort mått av prestationsångest – det kommer ju med en sådan här sak!</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Helena Österling af Wåhlberg</span><br /></div> <div><div>Foto: Yen Strandqvist​</div></div> <div><br /></div> <div></div> Tue, 13 Oct 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxForskarskola inom AI för samhälle och humaniora<p><b>​Fyra doktorander från Chalmers deltog i det första mötet i WASP-HS forskarskola när 35 doktorander från hela Sverige samlades för att utbildas i artificiell intelligens inom humaniora och samhällsvetenskap. </b></p>​<span style="background-color:initial">De forskningsprojekt som ryms inom WASP-HS programmet tar itu med utmaningar och effekter av kommande teknikförändringar samt bidrar till utvecklingen av teori och praktik för mänskliga och samhälleliga aspekter av AI och autonoma system, och särskilt potentiella etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av teknikskiftet.</span><div><br /></div> <div>Till programmet knyts ett stort antal doktorander som var och en har anställning vid något av de svenska universitet som deltar i programmet. Från Chalmers deltog doktoranderna Alicja Ostrowska, från institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, samt Mafalda Gamboa, Denitsa Saynova och Ziming Wang från institutionen för data- och informationsteknik.</div> <div><br /></div> <div>WASP-HS, The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, är ett tioårigt program finansierat av Wallenbergstiftelserna.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://wasp-hs.org/sv/news/forskarskola-en-start-for-framtida-ai-forskare/">Läs mer om WASP-HS forskarskola. ​</a></div>Mon, 05 Oct 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxAI-forskare letar svaret på frågan – hur fungerar det?<p><b>​Forskare runt om i världen fokuserar nu på uppdraget att hitta ett teoretiskt ramverk som kan förklara hur djupinlärning fungerar i praktiken. Giuseppe Durisi på Chalmers har antagit utmaningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att datorer kan läras upp, utbildas, inom intelligenta funktioner såsom bild- och taligenkänning och naturlig språkbearbetning har vi vant oss vid att förstå. Det kan jämföras med hur ett barn lär sig. Barnet behöver till exempel se ett visst antal katter för att kunna bygga den generella kunskapen: ’katt’.</span><div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk utvecklas på ett liknande sätt. Vi matar dem med exempel som används för att trimma nätverket – till dess att nätverket levererar korrekta svar. När nätverket ger korrekta svar även när det ställs inför nya exempel, det vill säga exempel som inte använts i träningsfasen, så vet vi att det har uppnått en form av generell kunskap.</div> <div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk har visat sensationella resultat, men det finns ett fundamentalt problem som ger forskare och experter huvudbry. Vi ser att det fungerar, men vi vet inte exakt varför. En vanlig kritik är att djupinlärningsalgoritmer används som ”en svart låda” – vilket är oacceptabelt för alla sammanhang som kräver garanterad prestation, såsom till exempel för trafiksäkerhetstillämpningar.</div> <div><br /></div> <div>— Just nu saknar vi verktyg för att beskriva varför djupa neurala nätverk presterar så bra, säger Giuseppe Durisi, professor i informationsteori. </div> <div><br /></div> <div>Här är ett av mysterierna kring djupa neurala nätverk. Enligt vedertagen forskning inom inlärningsteori borde träningen av djupa neurala nätverk misslyckas när de tränas med den mängd data som vanligtvis används. Men praxis visar att det fungerar bra. </div> <div><br /></div> <div>— Det är till och med så, att om man gör nätverket än mer komplext – vilket enligt etablerad kunskap skulle försämra generaliseringsförmågan, så blir prestandan emellanåt ännu bättre. </div> <div><br /></div> <div>Det finns ingen teoretiskt grundad förklaring till varför det sker, men Giuseppe Durisi spekulerar med ytterligare en liknelse med människans inlärning.</div> <div><br /></div> <div>— För att nå en djupare förståelse och därmed förmåga att generalisera utifrån ett stort antal exempel krävs att vi förbiser, eller glömmer bort, ett visst mått av detaljer som är oviktiga. På något sätt lär sig nätverket vilka detaljer som är värda att minnas och vilka delar som kan ignoreras.</div> <div><br /></div> <div>Många forskargrupper runt om i världen arbetar nu hårt för att identifiera en teori som beskriver hur och varför djupa neurala nätverk fungerar. I samband med en stor internationell konferens i juli i år utlystes en tävling för att se vilket forskarlag som kan presentera ett teoretiskt ramverk som kan förutsäga prestanda för djupa neurala nätverk.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen bedrivs inom många olika fält, och metoder från olika forskningsområden kan användas för att etablera en sådan teori. Giuseppe Durisi hoppas att informationsteori kan erbjuda rätt väg.</div> <div><br /></div> <div>— Ja, informationsteori är mitt expertområde, men det återstår att se om vi kommer att lyckas. Det är så forskning fungerar – och det är riktigt spännande att få tillämpa teori som jag är bekant med för att adressera den helt nya utmaningen i att förstå djupa neurala nätverk. Det kommer att hålla oss sysselsatta ett tag.</div> <div><br /></div> <div>Giuseppe Durisi har flera forskningsprojekt igång, och samarbetar med kollegor inom andra fält. Inom Chalmers AI Research Centre samarbetar han med Fredrik Hellström, Fredrik Kahl och Christopher Zach, och i ett WASP-projekt har Giuseppe Durisi och Rebecka Jörnsten från Matematiska vetenskaper nyligen rekryterat en doktorand, Selma Tabakovic, som ska ägna sig åt uppdraget.</div> <div><br /></div> <div>När Giuseppe Durisi får reflektera kring framtiden ser han att en större förståelse för djupinlärning kan bidra med ytterligare fördelar – utöver att erbjuda garanterad prestanda i säkerhetskritiska system.</div> <div><br /></div> <div>— Med en teoretisk förståelse för hur djupinlärning fungerar kan vi bygga mindre, mer kompakta och energieffektiva nätverk som kan vara lämpliga för till exempel Internet-of-Things-tillämpningar. Det skulle bidra till att öka hållbarheten hos tekniken.</div> <div><br /></div> <div><br /> </div> <div><div>Forskningsprojekt</div> <div><strong>INNER: information theory of deep neural networks</strong></div> <div>Fredrik Hellström, Giuseppe Durisi och Fredrik Kahl</div> <div>Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /> </div> <div><strong>Generalization bounds of Deep Neural Networks: Insight and Design</strong></div> <div>Selma Tabakovic, Rebecka Jörnsten och Giuseppe Durisi</div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP)</div></div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div>Djupa neurala nätverk är ett datorprogram som lär sig på egen hand. Det kallas ”neurala nätverk” eftersom dess struktur är inspirerad av den mänskliga hjärnans neurala nätverk. Djupinlärning är en maskininlärningsmetod, och är en del av det vi kallar artificiell intelligens.</div> <div><br /> </div> <div><strong>Bildtext illustration ovan:</strong> Ett djupt neuralt nätverk matas med träningsdata och inlärningsalgoritmerna tolkar bilderna genom ett antal lager – för varje lager ökar graden av abstraktion. När nätverket har lärt sig att identifiera kombinationer av mönster i bilden – klarar systemet av att skilja en hund från en katt även på helt nya bilder som inte ingått i träningsmaterialet.</div> <div><br /> </div> <div><br /> </div>Tue, 01 Sep 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/AI-agenter-kan-lara-sig-att-kommunicera-effektivt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/AI-agenter-kan-lara-sig-att-kommunicera-effektivt.aspxAI-agenter kan lära sig att kommunicera effektivt<p><b>Fyra forskare från Chalmers och Göteborgs universitet presenterar en metod för att studera hur språk utvecklas som ett effektivt verktyg för att beskriva mentala bilder. I en ny studie visar de att artificiella agenter på egen hand kan lära sig att kommunicera på ett artificiellt språk som liknar mänskligt språk. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. </b></p><div>Gruppen jobbar med frågeställningar i gränslandet mellan kognitiv vetenskap och maskininlärning. Flera studier inom kognitiv vetenskap tyder på att mänskliga språk formas av behovet av effektiv kommunikation och förloppet är ur ett informationsteoretiskt perspektiv nära optimalt. Göteborgsforskarnas metod för att träna de artificiella agenterna bygger på förstärkningsinlärning, reinforcement learning, som är ett område inom maskininlärning där agenter successivt lär sig genom att interagera med en miljö och få belöningar. I det här fallet har agenterna startat utan någon som helst språklig kunskap och sedan lärt sig att kommunicera genom att få feedback på hur bra de förstår varandra. Även det förloppet har varit nära optimalt. <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/MikaelAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mikael Kageback" style="margin:5px" />– Vi tittar på hur agenter lär sig att namnge olika färger i ett gissningsspel bestående av en berättare och en lyssnare. Berättaren ser en färg och beskriver den genom att skicka ett ord från en ordlista till lyssnaren som försöker återskapa färgen. Båda agenterna belönas efter hur bra lyssnaren kan pricka in färgen. Orden i ordlistan har till en början ingen betydelse, utan det är upp till agenterna att själva komma överens om ordens mening under flera rundor av gissningsspelet. Vi ser att agenterna partitionerar in färgspektra på liknande sätt som vi människor gör, säger Mikael Kågebäck, forskare på Sleepcycle AB. <br /></div> <div><br /></div> <div>Mikael Kågebäck, tidigare doktorand vid Institutionen för data- och informationsteknik, har tillsammans med Asad Sayeed, forskare i datalingvistik på Centrum för språkteori och sannolikhetsstudier (CLASP) vid Göteborgs universitet, och Devdatt Dubhashi, professor, och Emil Carlsson, doktorand, på avdelningen för Data Science och AI vid Data- och informationsteknik, författat artikeln som nu publicerats av PLOS ONE.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/AsadAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Asad Sayeed" style="margin:5px" />– En praktisk tillämpning av vår forskning är att den kan bidra till mer effektiv kommunikation mellan datorer och människor och förbättra datorers förståelse för mänskligt språk, till exempel i smarta system som Siri och Alexa, säger Asad Sayeed. <br /><span>Den underliggande idén att lära sig att kommunicera genom förstärkningsinlärning är också intressant för forskning inom sociala och kulturella områden, till exempel för projektet GRIPES som studerar hundvisslepolitik (dogwhistle politics), och som leds av Asad Sayeed. <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kan användas för andra studier</h2> <div> </div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/DevdattAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" style="margin:5px" />– Kognitiva experiment är tidskrävande, eftersom du ofta behöver utföra noggranna experiment med ett antal volontärer. Vi presenterar en kraftfull, flexibel och kostnadseffektiv metod för att undersöka de här grundläggande frågorna. Vi har full kontroll på experimenten, som är repeterbara och helt pålitliga. Det ramverk vi tagit fram är mycket användbart för att undersöka grundläggande frågor inom kognitiv vetenskap, språk och interaktion. För datavetare är det ett givande område för att utforska effektiviteten hos olika inlärningsmekanismer, säger Devdatt Dubhashi.<br /></div> <div></div> <div>​<br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/AI%20PLOS%20ONE/EmilAI.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Emil Carlsson" style="margin:5px" /> </div> <div>– I framtiden vill vi undersöka om agenter kan utveckla kommunikation som liknar mänskligt språk även inom andra områden. Ett exempel är om vi på ett artificiellt sätt kan återskapa de hierarkiska strukturer vi ser i mänskligt språk, säger Emil Carlsson.  </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Mer utförlig information om forskningsprojektet finns i <a href="/en/departments/cse/news/Pages/AI-agents-can-learn-to-communicate-effectively.aspx">den engelska versionen av denna text</a>. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0234894">Länk till artikeln i PLOS ONE</a>.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Asad Sayeed, forskare i datalingvistik, avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. <br /> <a href="mailto:asad.sayeed@gu.se">asad.sayeed@gu.se</a></div> <div><br /> Devdatt Dubhashi, professor, avdelningen för Data Science och AI, Institutionen för data-och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet. <br /><a href="mailto:%20dubhashi@chalmers.se"><span>dub</span><span>hashi@chalmers.se</span></a></div> <div><br />Emil Carlsson, doktorand, avdelningen för Data Science och AI, Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet.<br /><a href="mailto:%20caremil@chalmers.se">caremil@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Av:​ <br />Monica Havström, kommunikatör på Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. <br /> Tel: 031-786 30 42</div> <div><br /></div> Anneli Andersson, kommunikatör på Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers och Göteborgs universitet.<br /> Tel: 031-772 10 29. Wed, 15 Jul 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxTio miljoner till framtidens kommunikationssystem<p><b>​Niklas Rorsman, forskningsprofessor på avdelningen för mikrovågselektronik på MC2, får tio miljoner i forskningsanslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Nu får han möjlighet att utveckla sitt samarbete med Taiwan.</b></p>– Vi är  mycket glada! Man blir alltid positivt överraskad när ansökningar blir beviljade. Det gäller speciellt SSF:s utlysningar där konkurrensen alltid  är stor. I denna utlysning var många sökande, så chansen att vår ansökan skulle bemötas så positivt var relativt liten, säger Niklas Rorsman.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/nrorsman_350x305b.jpg" alt="Bild på N Rorsman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Han får tio miljoner kronor till det nya projektet &quot;Avancerade GaN-komponenter för mm- och sub-mmvågskommunikation&quot;. <br />– Vi ska försöka optimera GaN-transistorer till att fungera på mycket höga frekvenser med målet att kunna leverera tillräckligt mycket uteffekt för framtidens kommunikationssystem. I projektet kommer vi att ta fram nya material och undersöka nya komponentkoncept för att uppnå detta mål. Vi kommer vara mycket beroende av renrummet och vårt mätlaboratorium för att kunna prova och utvärdera nya idéer, förklarar Niklas. <br /><br />SSF delar ut sammanlagt 60 miljoner kronor i syfte att stärka forskningssamarbetet med Taiwan i olika projekt. Det är en ny satsning som kompletterar de samarbeten som SSF redan har med Japan och Sydkorea.<br />– SSF stärker nu sina strategiska bilaterala forskningssamarbeten med Ostasiens innovativa och fria ekonomier. På sikt är det vår förhoppning att det kommer gynna svensk forskning, teknologiutveckling och svenska företag med närvaro i Taiwan, säger SSF:s vd Lars Hultman i ett pressmeddelande.<br /><br />För Niklas Rorsmans del uppstår nu ett gyllene tillfälle att utöka hans befintliga utbyte med Taiwan, bland annat i form av personal, material och kunskap:<br />– Vi har länge haft en relativ nära relation med en grupp vid National Chiao Tung University (NCTU) i Taiwan. Hitintills har det resulterat i några ”dual-degree”-avhandlingar och vi har haft flera gästdoktorander, som har varit på Chalmers i cirka ett år och arbetat med oss i våra projekt, säger Niklas.<br /><br />Förhoppningen är att doktorander och forskare ska kunna gästforska i Taiwan periodvis.<br />– Taiwan är ett intressant land att samarbeta med. De är en av världens största exportörer av halvledarteknologi, säger Niklas.<br /><br />Han beskriver sig som en landsortsgrabb och forskningsprofessor som trivs bäst med labbarbete.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är inte så road av flygresor, men det kanske blir nödvändigt med en resa till Taiwan nu…<br /><br />Niklas Rorsman är en av endast två chalmersforskare som får stöd i den här utlysningen som sammanlagt fick 49 ansökningar, varav sex beviljades. Hans glada kollega är Mariana Ivashina, professor på institutionen för elektroteknik. Hon får tio miljoner kronor till sitt projekt &quot;Antenner bortom trådlös 5G-kommunikation&quot;.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br /><br /><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete">Läs pressmeddelande från SSF</a> &gt;&gt;&gt;Mon, 29 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspx5G – startskottet för det smarta samhället<p><b>​Den svenska auktionen av frekvensband för 5G i höst blir startskottet för nästa generations mobilsystem som väntas resultera i en uppsjö av nya smarta tjänster. Vem och vad som kommer driva innovation återstår att se – men hur tillit hanteras blir avgörande.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Initialt är det framförallt ett markant kraftigare mobilt bredband som introduceras, och kapacitet att koppla upp ett större antal enheter. 5G kommer även vara tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. Den beryktade 5G-boosten av Internet of Things dröjer dock troligtvis en aning. Det pratas om en revolution av industri, smarta städer, molnbaserad augmented reality och mycket mer. Vissa branscher har redan inlett arbetet med uppkopplade verksamheter, baserat på andra kommunikationsstandarder såsom wi-fi eller 4G.</span></p> <p>– Det är bra, snabb utveckling ger konkurrensfördelar. Vi lär oss allteftersom, och med 5G finns sedan möjlighet för uppskalning, säger Tommy Svensson, forskare i Kommunikationssystem.</p> <p>Han menar att det är en viktig revolution som kommer nu, och tar fordonsbranschen som exempel.</p> <p>– Viktiga delar av deras verksamhet blir molnbaserad, till exempel produktuppdateringar till fordon via nätet och insamling av data om underhållsbehov, och vi kommer att se nya trafiksäkerhetsfunktioner tack vare snabb kommunikation till och mellan fordon, säger Tommy Svensson.</p> <p><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det finns fortfarande en del att utveckla framöver, som till exempel AI som kan självoptimera nätverken, distribution av energi till enkla sensorer, eller att förbättra täckningen inom utmanande områden över hela jordklotet, säger Tommy Svensson.</span></p> <p><span style="background-color:initial"></span>Scenarierna för framtiden är lockande, men vad krävs för att ny teknik ska leda till innovation på bred front? Erik Bohlin på institutionen för teknikens ekonomi och organisation forskar bland annat på reglering och konkurrens inom telekom. Han beskriver att det pågår en debatt om vilka aktörer som kan tänkas driva utvecklingen.</p> <p></p> <p>– Mobiloperatörerna behöver vara på tårna om de vill driva innovation i 5G-molnet. Det är mycket sannolikt att det annars kommer aktörer från andra håll. Innovation i molntjänster har hittills drivits av andra än mobiloperatörer, säger Erik Bohlin.</p> <div></div> <p>Vissa menar att det skulle gynna innovation att öppna för fler som kan driva och utveckla nya tillämpningar. Erik Bohlin och hans kollegor har analyserat telekom- och frekvenstilldelningspolitiken och jämfört med tillgänglig forskning kring innovationssystem. Analysen visar att dagens reglering av telekommarknaden i Europa främst har varit fokuserad på konkurrensfrågan, att undvika att någon enskild aktör blir för dominant.</p> <p></p> <p>Inför lanseringen av 5G har frågan om innovationsfrämjande lyfts fram. Men hur en frekvenstilldelning bör arrangeras för att gynna innovation, det har Erik Bohlin inget enkelt svar på. Innovationsutveckling är svår att förutspå. Han gör en historisk jämförelse.</p> <p>– Många trodde att 3G skulle ge en kraftigt ökad innovation men det var inte förrän smartphones kom som vi såg ett uppsving. Ingen kunde heller veta att dagens stora affärsområden skulle baseras på gratistjänster på internet, som Google, Facebook och Spotify.</p> <p>Debatten om 5G har handlat mycket om säkerhet. Det kommer att ställas höga säkerhetskrav på både operatörer och leverantörer av infrastruktur. I februari blev det klart att Post- och telestyrelsen behöver samråda med Säpo och Försvarsmakten innan de tilldelar några frekvenstillstånd.</p> <p>5G möjliggör också nya typer av molntjänster, men för att framgångsrikt tillhandahålla sådana tjänster krävs mycket stor tillit. </p> <p>– För att lägga dessa tjänster på operatörerna krävs att de ansvarar för säkerhet, sekretess, integritet. Vissa branscher menar att de kommer behöva äga sina egna system, säger Tomas Olovsson på institutionen för data- och informationsteknik.</p> <p>– Tittar man bara på själva 5G-nätet behöver säkerheten inte vara sämre än för 4G. Det handlar bara om att flytta data från a till b. Säkerheten kan hanteras på samma sätt som idag, på en högre nivå, i applikationerna, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Säkerhetsmässigt finns även fördelar med 5G.</p> <p>– Med 5G finns en möjlighet att lägga delar av säkerheten i själva nätverket och för vissa tillämpningar kan det vara en stor fördel, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Det kan till exempel handla om att låta nätverket hjälpa till att autentisera den part man kommunicerar med i tidskritiska situationer, eller att använda en riktad radiosignal, direkt mot en mottagare, vilket gör avlyssning svårare.</p> <p><br /></p> <p><em>Text: Malin Ulfvarson</em></p> <p><em>Illustration: Yen Strandqvist</em></p> <p><br /></p> <p><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=28">Ur Chalmers magasin nr 1 2020</a></p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/illustration5G_CM-nr1-20.jpg" alt="illustration av en uppkopplad stad" style="margin:5px" /><br /><br /></p> <p>Läs också: <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx">5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet</a></p> <div><br /></div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/10-miljoner-till-antennforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/10-miljoner-till-antennforskning.aspx10 miljoner till antennforskning<p><b>​Marianna Ivashina får ett stort forskningsanslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning, som ska användas i ett svensk-taiwanesiskt samarbetsprojekt för att utveckla antennteknik för applikationer, produkter och tjänster inom trådlös kommunikation som efterföljare till 5G.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor Marianna Ivashina leder forskargruppen Antennsystem vid Chalmers institution för elektroteknik. Under årens lopp har hon skaffat sig lång erfarenhet och stor kunskap inom design av matrisantenner för framtidens trådlösa kommunikations- och sensorsystem. De närmaste fem åren kommer hon att leda projektet 'Antenna Technologies for Beyond-5G Wireless Communication'.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Detta är ett av sex projekt som nyligen fick positivt besked om finansiering från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) i syfte att stärka svensk-taiwanesiskt forskningssamarbete.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt arbete kommer att baseras såväl på redan befintliga som på nyetablerade samarbeten mellan fem akademiska grupper i Sverige och Taiwan, säger Marianna Ivashina.</div> <div><br /></div> <div><strong>Antennlösningar för framtidens trådlösa kommunikation</strong></div> <div>– Målet är att utveckla robusta, energieffektiva och mycket kompakta matrisantennlösningar för frekvenser som överstiger 100 GHz, vilket möjliggör kommande applikationer, produkter och tjänster för trådlös kommunikation bortom 5G-tekniken, B5G.</div> <div><br /></div> <div>Projektets huvudsyfte är att undersöka innovativa antennarkitekturer för att lösa de komplexa utmaningar som finns på tillverkningssidan och när det gäller fysiska förhållanden vid millimetervågfrekvenser. För att göra antennerna så energieffektiva som möjligt behöver nya och oprövade koncept utvecklas för hur kretsarnas ska designas. Dessutom kommer avancerad kiselbaserad mikrofabrikationsteknik att användas för att ta fram tekniska lösningar som behövs för mycket kompakta antenngrupper.</div> <div><br /></div> <div>Projektet stöds och följs av flera industripartners, inklusive små och medelstora företag, samt dessutom en av världens största leverantörer av mobilkommunikationssystem. Bland samarbetsparterna finns Ericsson, Gapwaves, Gotmic, Cyntec (Delta Electronics Group) och Powertech Technology.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser samarbetet mellan industri och akademi som en viktig framgångsfaktor för att få ut mesta möjliga från de tekniska lösningar som vi kommer att utveckla, säger Marianna Ivashina. Det här är också ett utmärkt tillfälle för våra industripartners att lära och bygga upp kunskap om möjligheter och begränsningar som ny antennteknologi innebär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Två av sex svensk-taiwanesiska projekt från Chalmers</strong></div> <div>SSF ger samtidigt forskningsanslag till ytterligare ett projekt från Chalmers: ”Advanced GaN Devices for mm and sub-mm-wave communication” som leds av Niklas Rorsman från institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div><br /></div> <div>De sex projekten finansieras med 10 miljoner kronor vardera under en femårsperiod.</div> <div><br /></div> <div>De beviljade forskningsanslagen innebär en förstärkning av stiftelsens satsningar på utbyten med demokratier i Ostasien kring teknik och vetenskap. Sedan tidigare har SSF forskningssamarbeten med Japan och Sydkorea.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://strategiska.se/en/press-release/60-million-for-swedish-taiwanese-research-collaboration/" target="_blank"></a><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om det svenskt-taiwanesiska forskningssamarbetet på hemsidan för Stiftelsen för Strategisk Forskning​</a></div></div> <div><br /></div></div>Fri, 12 Jun 2020 00:00:00 +0200