Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 09 Dec 2022 01:05:54 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Brist-pa-viktiga-naringsamnen-i-butikernas-vegokott.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Brist-pa-viktiga-naringsamnen-i-butikernas-vegokott.aspxBrist på viktiga näringsämnen i butikernas vegokött<p><b>​Utbudet av livsmedel som baseras på växtprotein för att ersätta kött har ökat kraftigt i takt med att allt fler väljer en växtbaserad kost. Samtidigt finns många utmaningar när det gäller produkternas näringsvärde. En studie från Chalmers visar nu att många av de köttsubstitut som säljs i Sverige redovisar ett högt innehåll av järn – men i en form som inte kan tas upp av kroppen. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>En kost som till stor del består av växtbaserade livsmedel som rotfrukter, baljväxter, frukt och grönsaker har generellt en låg klimatpåverkan och är även förknippad med hälsofördelar, såsom minskad risk för åldersdiabetes och hjärt-kärlsjukdom, vilket visats i flera omfattande studier. Men hur människors hälsa påverkas av att äta produkter som är baserade på så kallade texturerade* växtproteiner är betydligt mindre studerat.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><a href="https://doi.org/10.3390/nu14193903">I den nya studien​</a> från Chalmers har en forskargrupp på avdelningen för livsmedelsvetenskap analyserat 44 olika köttsubstitut som säljs i svenska butiker. Produkterna är framför allt tillverkade av soja- och ärtprotein, men även av den fermenterade sojaprodukten tempeh och mykoproteiner, det vill säga proteiner från svamp.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Bland dessa produkter såg vi en stor variation i innehåll och hur hållbara de kan anses vara ur ett hälsoperspektiv. Generellt var kroppens upptag av järn och zink väldigt lågt. Det beror på att dessa köttsubstitut innehåller höga halter av fytat, ett sorts salt som hämmar upptaget av mineraler i kroppen, säger Cecilia Mayer Labba, studiens huvudförfattare som nyligen disputerade på en avhandling om de näringsmässiga konsekvenserna av att ersätta an</span><span style="background-color:initial">imaliskt protein med växtbaserat protein.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Kroppen missar livsviktiga mineraler</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Fytat finns naturligt i bönor och spannmål och ansamlas när proteiner utvinns för att användas i köttsubstitut. I mag-tarmkanalen där upptaget av mineraler sker bildar fytat olösliga föreningar med livsnödvändiga mineraler, framför allt järn och zink.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Både järn och zink ansam</span><span style="background-color:initial">las också i tillverkningsprocessen. Därför anges höga halter i produkternas innehållsdeklaration, men mineralerna är bundna till fytat och kan inte tas upp och användas av kroppen, säger Cecilia Mayer Labba. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Järnbrist bland kvinnor är ett utbrett, globalt problem. I Europa är 10 till 32 procent av kvinnor i fertil ålder drabbade och nästan var tredje tonårsflicka i högstadiet i Sverige***. Kvinnor är också den grupp i samhället där flest har gått över till en växtbaserad kost och som äter minst andel rött kött, som är den viktigaste källan till järn som lätt kan tas upp i tarmen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Det är tydligt att kroppens möjlighet att ta upp mineralerna i köttsubstitut är mycket viktig att ta hänsyn till. Man kan inte bara titta på innehållsdeklarationen. Vissa av produkterna som vi har undersökt är berikade med järn, men det hämmas ändå av fytat. Att enbart deklarera de näringsämnen som kan tas upp av kroppen tror vi skulle kunna skapa incitament för industrin att förbättra sina produkter, säger Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och medförfattare till studien.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ställer krav på livsmedelsindustrin</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Tempeh, som tillverkas av fermenterade sojabönor, skiljde sig från de andra köttsubstituten när det gäller tillgängligheten av järn. Det var väntat, eftersom man vid fermentering av tempeh använder mikroorganismer som bryter ner fytat. Mykoproteiner stack ut genom sin höga zinkhalt, utan att innehålla några kända ämnen som hämmar upptaget i kroppen. Men enligt forskarna är det ännu oklart hur väl våra tarmar kan bryta ner de produkterna, och hur det i sin tur påverkar upptaget av näringsämnen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Växtbaserad mat är viktig för en övergång till hållbar livsmedelsproduktion och det finns en enorm utvecklingspotential för växtbaserade köttsubstitut. Industrin behöver tänka på näringsvärdet i produkterna och använda och optimera kända processtekniker som fermentering, men även utveckla nya metoder för att öka tillgängligheten av olika viktiga näringsämnen, säger Cecilia Mayer Labba. </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh &amp; Karin Wik<br /><strong>Foto:</strong> Unsplash</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Framställning av växtproteiner</strong></span><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>De flesta befintliga växtbaserade proteinprodukter på marknaden är baserade på protein som extraherats ur en gröda, till exempel sojaböna, och separerats från grödans övriga beståndsdelar. </li> <li>Proteinet utsätts därefter för högt tryck och temperatur vilket omstrukturerar proteinerna, så kallad *texturering, så att en mer köttlik och tuggvänlig produkt kan uppnås tillsammans med andra ingredienser.  </li> <li>Chalmers studie visar att näringsvärdet i dagens tillgängliga köttsubstitut ofta är bristfälligt beroende på val av råvara (ofta importerad soja) och processbetingelser (innehåll av antinutrienter) och på tillsatser (fettkvalitet och salt).</li> <li>En måltid innehållandes 150 gram köttsubstitut bidrar med uppemot 60 procent av det maximala rekommenderade dagliga intaget av salt, vilket är 6 gram enligt de nordiska näringsrekommendationerna. </li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">* Proteinet utsätts för högt tryck och temperatur vilket omstrukturerar proteinerna.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">** Milman, Taylor, Merkel and Brannon: Iron status in pregnant women and women of reproductive age in Europe. Am J Clin Nutr 2017; 106 (Suppl) :1655S-62S.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">*** Riksmaten Ungdom 2016-2017, Livsmedelsverkets rapportserie nr 23, 2018. Livsmedelsverket 2018.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela artikeln i Nutrients:</strong><a href="https://doi.org/10.3390/nu14193903"><strong> </strong><span style="background-color:initial">Nutritional Composition and Estimated Iron and Zinc Bioavailability of Meat Substitutes Available on the Swedish Market</span></a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Författare till studien är Cecilia Mayer Labba, Hannah Steinhausen, Linnéa Almius, Knud Erik Bach Knudsen och Ann-Sofie Sandberg. Forskarna är aktiva vid Chalmers tekniska högskola och Aarhus University.</li> <li><span style="background-color:initial">Studien </span><span style="background-color:initial">har finansierats av Bertebos stiftelse, forskningsrådet Formas och Västra Götalandsregionen.</span></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information, kontakta: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><a href="/sv/personal/Sidor/mayerc.aspx">Cecilia Mayer Labba​</a>, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <a href="mailto:cecilia.mayer.labba@chalmers.se">cecilia.mayer.labba@chalmers.se </a> +46 (0)31 772 38 11</li> <li><a href="/sv/personal/Sidor/Ann-Sofie-Sandberg.aspx">Ann-Sofie Sandberg​</a>, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <a href="mailto:ann-sofie.sandberg@chalmers.se">ann-sofie.sandberg@chalmers.se​</a> +46 (0)31 772 38 26 </li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 08 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-mojliggor-tidiga-och-effektiva-multicancertest.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-mojliggor-tidiga-och-effektiva-multicancertest.aspxNy metod möjliggör effektiva multicancertest<p><b>​När cancer kan upptäckas i ett tidigt skede minskar dödligheten drastiskt, men dagens screeningmetoder är begränsade till ett fåtal cancertyper. En internationell studie ledd av forskare från Chalmers visar att en ny, tidigare oprövad metod enkelt kan fånga in flera typer av nybildad cancer samtidigt – även cancertyper som är svåra att upptäcka på annat sätt.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Cancer är en av de dödligaste sjukdomarna i världen, och när cancern upptäcks i ett sent skede är den betydligt svårare att bota.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Att hitta effektiva metoder för att tidigt upptäcka flera ty</span><span style="background-color:initial">per av cancer samtidigt, så kallade multicancertest, är ett framväxande område i forskarvärlden. Dagens etablerade screeningtester är nämligen cancertypspecifika, vilket innebär att patienter behöver testas för varje cancertyp separat. De multicancertest som är under utveckling är oftast baserade på genetik, exempelvis genom att mäta DNA-fragment från tumörer som cirkulerar i blodet. Men DNA-baserade metoder kan inte fånga upp alla cancertyper, och har begränsade möjligheter att hitta tumörer som fortfarande är små.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ny metod baserad på ämnesomsättningen​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Nu har forskare från Chalmers i ett internationellt samarbete utvecklat en ny metod för multicancertester som i stället är grundad i människans ämnesomsättning. <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2115328119">Resultaten</a>, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, öppnar nya möjligheter för billigare och effektivare screeningtester. I en studie med totalt 1260 deltagare visade forskarna att denna nya metod kan upptäcka alla de 14 inkluderade cancertyperna i studien. De kunde även visa att dubbelt så många tidiga cancerfall hos i övrigt friska och symptomfria personer kan upptäckas med den nya metoden, jämfört med de DNA-baserade multicancertester som utvecklas idag. ​</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta är en hittills outforskad metod, och tack vare att vi har kunnat testa den på en större population kan vi tydligt visa att den är effektiv för att hitta fler cancerfall och cancertyper i ett tidigt skede. Metoden gör det också möjligt att hitta cancertyper som inte kan fångas in med de framväxande DNA-baserade multicancertesten, och som det heller inte finns screeningprogram för idag, exempelvis tumörer i hjärnan och njuren, säger Francesco Gatto, som forskar i systembiologi vid Chalmers och är en av studiens författare.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Billigare och enklare tester<span></span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Metoden grundar sig på en upptäckt av Francesco Gatto och professor Jens Nielsen på Chalmers för snart tio år sedan: att så kallade glykosaminoglykaner – en sorts sockerarter som är en viktig del av vår ämnesomsättning – är utmärkta biomarkörer för att visa på cancerförekomst. Forskarna har skapat en mätmetod baserad på artificiell intelligens, där algoritmer används för att hitta cancerindikerande förändringar i glykosaminoglykaner.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Testerna görs med hjälp av jämförelsevis små volymer av vätskor som blod eller urin, vilket gör dem lättare att hantera. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Att testerna är så enkla innebär att kostnaden blir betydligt lägre, vilket kan göra det möjligt för fler att ta del av dem, säger Francesco Gatto.</p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Viktigt steg mot effektiva multicancertest </span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I nästa steg hoppas forskarna kunna genomföra en studie med ännu fler deltagare, för att ytterligare bekräfta och utveckla metoden. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det här är en banbrytande studie som ger hopp om att en dag kunna skapa screeningprogram som tidigt kan upptäcka alla cancertyper, säger Francesco Gatto.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– För att kunna hitta fler cancerfall tidigt vet vi att nya verktyg behövs. De här resultaten är väldigt intressanta eftersom högre känslighet har kunnat påvisas för fler typer av cancer i ett tidigt skede, med en kostnadsmässigt mer tillgänglig teknik, säger Eric Jonasch, cancerläkare och professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, och medförfattare till studien.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Ulrika Ernström<br /><strong>Foto:</strong> Elypta AB <strong>/ </strong><span style="background-color:initial"><strong>Grafisk illustration: </strong>Toby Logan</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs artikeln <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2115328119">“Noninvasive detection of any-stage cancer using free glycosaminoglycans”​</a> som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Studien har letts av forskare från Chalmers i samarbete med över 30 samarbetspartners vid 10 olika universitet och forskningsinstitut i Sverige och internationellt. Dessa är: Lunds universitet, Uppsala universitet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Vancouver Prostate Centre, Kanada, University of British Columbia, Kanada, Università Vita-Salute San Raffaele, Italien, University of Modena and Reggio Emilia, Italien, MD Anderson Cancer Center vid University of Texas, USA och University of Copenhagen, Danmark.</li> <li>Metoden har redan tagit klivet ut i samhället genom startupföretaget <a href="https://www.elypta.com/">Elypta</a>, som är ett av Chalmers Ventures portföljbolag. Elypta har sin bas i den forskning som presenteras i den vetenskapliga studien, och fokuserar på att utveckla och kommersialisera multicancertester för tidig upptäckt samt ett test för återkommande njurcancer. Elypta har också utvecklat de mätmetoder som har använts i studien.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Mer om forskningen</strong><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Studien visar att en metod baserad på att analysera förändringar i glykosaminoglykaner – en sorts sockerarter som är en viktig del av vår ämnesomsättning – kan användas för att tidigt upptäcka flera olika cancertyper i samma prov, även cancertyper som är svåra att upptäcka på annat sätt. </li> <li>Forskarna valde att testa 14 olika cancertyper, som representerar en majoritet av de cancertyper som hittas i nya cancerfall varje år, och alla kunde upptäckas med den nya metoden. 1260 personer deltog i studien, både friska och de som tidigare fått en cancerdiagnos. Prover på urin och blod användes. </li> <li>Med den här nya metoden för multicancertester kunde dubbelt så många tidiga fall av cancer hos i övrigt friska och symptomfria personer upptäckas, jämfört med de DNA-baserade multicancertester som är under utveckling.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information, kontakta:</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Francesco Gatto, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, 08 520 27 885, gatto@chalmers.se </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Wed, 07 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-tar-plats-i-GoCo-arena.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-tar-plats-i-GoCo-arena.aspxChalmers tar plats i GoCo arena<p><b>​Nu är det klart – även Chalmers går in i GoCo arena, en samverkansplattform där Chalmers ser möjligheter till att bidra med kunskap, kompetens och lösningar inom hälsa och teknik, ett av Chalmers styrkeområden. </b></p>​<span style="background-color:initial">GoCo Arena är en del av GoCo Health Innovation City, en satsning med ambition att bli ett världsledande innovationskluster inom hälsa och teknik. För snart tre år sedan togs det första spadtaget till GoCo Health Innovation City i anslutning till AstraZenecas anläggning i Mölndal. Sedan dess har GoCo Arena växt fram som en samverkansplattform för akademi, forskning och näringsliv med just samarbete och kunskapsutbyte i fokus.</span><div><br /></div> <div>– För Chalmers är forskningsfältet i skärningen mellan teknik och hälsa oerhört viktigt framåt, säger rektor Stefan Bengtsson. Det är ett område där vi är starka redan i dag. Lägg till Chalmers grundläggande DNA som kombinerar vetenskaplig excellens med samarbetsanda och närhet till industrin och samhället – då blir det självskrivet att vi ska engagera oss i byggandet av ett innovationskluster inom hälsa och teknik.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers går nu in som så kallad Founding Partner men har hela tiden varit en aktiv del av utvecklingen, inte minst inom GoCo Active.</div> <div><div>– Det har varit spännande att medverka vid utvecklingen av GoCo Active och ett blivande excellenscentrum inom Idrottsmedicin, vilket nu skapar möjligheter för forskare från Chalmers att samverka inom idrottsrelaterad forskning på ett helt unikt sätt, säger Ann-Sofie Cans, styrkeområdesledare för Hälsa och teknik. När Chalmers nu tar steget in som Founding Partner skapas möjligheter att också medverka i etablering av liknande samverkansmiljöer inom till exempel cell- och genterapi samt andra viktiga områden inom hälsa där både GU och Chalmers har stark forskning.</div> <div><br /></div> <div>Mats Lundqvist, vicerektor för nyttiggörande, är den som kommer att hålla i den strategiska relationen.</div> <div>– Hälsa och teknik eller ”Health tech” som området kallas är något Chalmers vill bidra till inom ramen för GoCo arena. Vi ser stora värden i GoCo som en plattform inte bara för forskning, utan också för entreprenörskap och industriell utveckling. I samverkan med företag, Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset så vill vi bidra till att realisera potentialen i den forskning som finns inom ledande skandinavisk Life science FoU, säger Mats Lundqvist. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer information och bakgrund</h3> <div>I GoCo Arena ingår Sahlgrenska Akademin, Mölnlycke Health Care, AstraZeneca, Fujirebio Diagnostics och Wellspect HealthCare</div> <div>Projektet GoCo Health Innovation City har initierats av företagen Next Step Group, Vectura Fastigheter och AstraZeneca.​</div></div>Mon, 05 Dec 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Modern-IT-teknologi-i-sjukvarden-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Modern-IT-teknologi-i-sjukvarden-.aspxModern IT-teknologi i sjukvården<p><b>​Digital Hälsa - vad betyder det egentligen? Det finns många beskrivningar men i själva verket handlar det om hur man använder modern IT-teknologi i sjukvården. Ett exempel kan vara intelligensen i Professor Max Jair Ortiz Catalans protesstyrning, men oftare avser man bildbehandling, elektroniska journaler, kliniska beslutsstöd med och utan AI/ML, telemedicinlösningar eller lösningar för distansmonitorering och uppföljning, till exempel i hemmet. </b></p><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/DSC_8873.JPG" alt="DSC_8873.JPG" style="margin:5px;width:675px;height:450px" /><br />Bengt Arne Sjöqvist demonstrerar för sjukvårdpersonal.   Foto: Chalmers<br />​<div><span style="background-color:initial">Bengt Arne Sjöqvist, Professor of the Practice Emeritus i Digital Health och aktiv i forskargruppen Care@Distance  – Remote and Prehospital Digital Health inom medicinska signaler och system, på institutionen för elektroteknik, Chalmers, säger: </span><div><br /><div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>För oss handlar det om att vi vill erbjuda olika former av kliniska beslutsstöd i hela vårdkedjan från t.ex. en akut incident eller en hemövervakning till fortsatt handläggning på sjukhus, i hemmet eller på en vårdcentral. Beslutstöden kan vara AI-baserade, videokonferenser eller traditionell telemedicin.</div> <div><br /></div> <div>Det finns många anledningar till att vi behöver arbeta med digital hälsa. Framför allt, behöver man titta på sjukvårdens problem och utmaningar idag och framöver. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Vården måste hitta nya sätt att arbeta då fler människor lever längre med fler sjukdomstillstånd samtidigt som tillgången på personal reduceras - resurserna kommer inte att räcka. I slutändan kan man säga att det handlar om en effektivisering till gagn för sjukvårdpersonal och patienter samt att vården ges möjlighet att använda sina resurser effektivare för att kunna hantera belastningen. Samtidigt ger digital hälsa även oerhörda möjligheter att uppnå bättre vårdresultat och utfall inom de flesta områden. Möjligheterna med digitala medel inom hälsa och sjukvård är oändliga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Om vi tittar på det område vi forskar inom ”Remote and prehospital Digital Health”, är vårt motto att ”öka precisionen i varje enskilt beslut” med hjälp av kliniska beslutsstöd. Våra huvudverktyg är då ”data-fusion” där vi aggregerar patientinformation från många olika källor av olika art – vitaldata, checklistor, journaler, bilder etcetera. Denna datamängd ligger sedan till grund för våra analyser och till exempel riskprediktioner. Arbetssättet har flera fördelar såsom mer individualiserade, objektiva och jämlika beslut.</div> <div><br /></div> <div><b>Utmaningar inom vården</b></div> <div>Det finns flera kliniska utmaningar inom vården, bland annat att vi har en växande åldrande befolkning som innebär signifikant ökande kostnader om vi skall leverera vård på samma sätt som nu och på den nivå vi önskar. Exempelvis uppskattas runt 80 procent av sjukvårdskostnaderna för en individ ligga på de sista 10–20 levnadsåren.</div> <div><br /></div> <div>Bengt Arne Sjöqvist menar att den förändring som nu inletts där mer vård kommer att ges i hemmen kräver hjälp av fler mobila team. Mer samarbete och informationsutbyte mellan olika vårdgivare, men också mer kvalificerade beslutsstöd till de som skall hantera det stora panoramat av tillstånd de möter, är nödvändigt för att nå önskad samhällseffekt.</div> <div><br /></div> <div>Akut hjärtinfarkt, stroke, trauma och sepsis drabbar över 100 000 individer varje år med en dödlighetsgrad på över 20 000 personer. Av dessa har drygt 50 procent sin första vårdkontakt med den prehospitala vården, i huvudsak ambulanssjukvård. Med implementeringen av digitala verktyg kan många förbättringar göras. </div> <div>Visionen för Care@Distance – Remote and Prehospital Digital Health gruppen är att öka precisionen i alla patientbeslut för att förhindra fel i bedömning, patientprioritering och hantering.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/DSC00841.JPG" alt="DSC00841.JPG" style="margin:5px;width:675px;height:379px" /><br />Forskargruppen Care@Distance  – Remote and Prehospital Digital Health inom medicinska signaler och system.   Foto: Chalmers<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Lösningar</b></div> <div>Forskargruppen arbetar med metoder och lösningar för att förbättra distanssjukvård och den prehospitala/mobila vården genom att använda datafusion, kliniskt beslutsstöd inklusive artificiell intelligens (AI), telemedicin och innovativ användarinteraktion. Det senare innebär att utforma lösningar som ökar användbarheten ”på fältet” till exempel genom röststyrning och talsyntes för datainmatning respektive resultatpresentation, förslag på åtgärder eller alternativ vårdprocess. Flera projekt utgår från en generisk struktur för data-fusion, interoperabilitet och beslutstöd kallad ASAP (Acute Support, Assessment and Prioritizing. <span style="background-color:initial">Några projektexempel:</span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Re</b></span><span style="background-color:initial"><b>mote</b></span><span style="background-color:initial"><b> support</b> (ingen vårdpersonal fysiskt på incidentplatsen) </span><br /></div> <div><ul><li>ASAP Home/Autumn Leaves; automatisk falldetektion i hemmet samt datafusion och beslutsstöd för att optimera snabba insatser och handläggning från kommunal omsorg och regional prehospital sjukvård.</li> <li>COPE Connected Occupant Physiological Evaluation) och DRIVER (Driver physiological monitoring for Vehicle Emergency Response); beröringsfri vitaldata registrering och analys av förare med tillämpningar inom automotiv och hälsa/sjukvård bl.a. detektion av dåsighet, plötslig sjukdom eller i samband med trafikolyckor</li> <li>TEAPAN (Traffic Event Assessment Prioritizing and Notification); ett ASAP liknande koncept inom trafiksäkerhet där data från fordon och andra källor aggregeras och analyseras för att möjliggöra optimal resurssättning av ”blåljusresurser” samt information under framkörning. </li></ul></div> <div><b>Point of Care support</b> (vårdpersonal finns fysiskt på plats hos patienten) </div> <div><ul><li>ASAP Trauma; data-fusion och beslutsstöd vid akut trauma.  OSISP (On-Scene Injury Severity Prediction), DRP (Dynamic Risk Prediction) och OD (Optimal Destination) är olika AI-baserade beslutsstöd som utvecklas.</li> <li>ASAP Stroke; samma koncept som ASAP Trauma men inom akut stroke. Speciellt kommer bildanalys av bild och video för objektiva bedömningar av till exempel pupillrörelser att studeras utöver andra beslutsstöd.</li> <li>VIPHS (Video support in the PreHospital Stroke chain); video-streaming och konferens som genom realtids konsultation mellan ambulans och strokespecialist möjliggör mer välgrundade beslut avseende direkttransport till strokecenter för ”långväga” patienter som är kandidater till trombektomi (kan idag enbart göras på universitetssjukhus).</li> <li>Talk2Me; röststyrning och talsyntes för datainmatning till beslutsstöd respektive resultatpresentation, förslag på åtgärder eller alternativ vårdprocess.</li></ul></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>När vården flyttar hem</b></div> <div>När vården flyttar hem är ett initiativ från tre olika institutioner på Chalmers, elektroteknik, teknikens ekonomi och organisation samt CVA (Centrum för Vårdens Arkitektur; Samhällsbyggnad och arkitektur). Avsikten är att genom samverkan inom och utom Chalmers ta ett bredare tvärvetenskapligt och multidisciplinärt grepp på den samhällstransformation inom hälso- och sjukvård som nu inletts – ”omställningen”. Om denna skall lyckas krävs utöver rätt teknik även systeminnovation inom hälso- och sjukvården samt förståelse för transformationens utmaningar. Om inte dessa perspektiv hanteras kommer inte tekniken och processförbättringarna att kunna landa rätt och ge de positiva effekter för patienter och samhälle som önskas. Genom gemensam forskning, kunskapsdelning och nyttiggörande projekt skall initiativet bidra till att den idag redan inledda omställningen ges bättre förutsättningar att bli framgångsrik.</div> <div><br /></div> <div><b>Fakta</b></div> <div>På elektroteknik pågår ett antal forskningsprojekt inom området Digital Hälsa. Först ut är Care@Distance – Remote and Prehospital Digital Health och i kommande artiklar dyker vi djupare in i någon av följande forskningsprojekt:</div> <div><ul><li>Datorseende</li> <li>Mikrovågsdiagnostik och behandling </li> <li>Benledning</li> <li>Bionik</li> <li>Adaptiv fysioterapi</li> <li>Hälsoinformation</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli</div></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta:</b></div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, professor <span style="background-color:initial">of the Practice Emeritus i Digital Health, på institutionen för Elektroteknik, Chalmers</span></div> <div><span style="background-color:initial">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Stefan Candefjord, forskarassistent </span><span style="background-color:initial">i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, </span><span style="background-color:initial">på institutionen för</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Elektroteknik, Chalmers​</span></div> <div><span style="background-color:initial">stefan.candefjord@chalmers.se</span></div> <div><span style="font-family:&quot;open sans&quot;, -apple-system, blinkmacsystemfont, &quot;segoe ui&quot;, roboto, helvetica, arial, sans-serif, &quot;apple color emoji&quot;, &quot;segoe ui emoji&quot;, &quot;segoe ui symbol&quot;;font-size:16px"></span></div>Mon, 05 Dec 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-stärker-partnerskap-med-Östafrika-genom-SWEAFUN-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-st%C3%A4rker-partnerskap-med-%C3%96stafrika-genom-SWEAFUN-.aspxChalmers stärker partnerskap med Östafrika genom Sweafun<p><b>​Att stärka partnerskap och bidra till hållbar utveckling inom strategiskt utvalda områden var på agendan när universitetsrektorer och ledande forskare från elva universitet och sju länder möttes för en strategisk och vetenskaplig workshop i Kigali 14–17 november.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det akademiska toppmötet mobiliserade starkt engagemang bland deltagarna när Sweafun (Sweden-East Africa University Network) workshopen hölls på Kigali Conference and Exhibition Centre av värdarna Chalmers tekniska högskola och University of Rwanda, på initiativ av Chalmers rektor. Redan i planeringsfasen genererade initiativet stort intresse. Enbart delegationen från Chalmers bestod av 14 personer, inklusive rektor Stefan Bengtsson. </span><div><br /></div> <div>– Jag är glad över att vi nu är ännu närmare sammankopplade med några av de mest framstående universiteten i Östafrika, universitet som vi redan har betydande samarbeten med. Östafrika är en region i snabb utveckling, en region som är van vid att omsätta ny kunskap till nytta i samhället. Jag tror att vi alla ser fram emot det ömsesidiga lärandet som kommer att komma ur detta samarbete, förklarar Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div> – Att kombinera vetenskaplig excellens med en samverkansanda och nära relationer till samhället, är något som vi ofta refererar till som Chalmers DNA. Denna workshop är i perfekt linje med det, ett sätt att säkerställa att den vetenskapliga kunskapen som vi skapar gör skillnad i praktiska termer, fortsätter Stefan Bengtsson. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20220701-20221231/SWEFUNrektor_320x340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Deltagande universitet var Addis Ababa University (Etiopien), Eduardo Mondlane University (Moçambique), Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology och University of Nairobi (Kenya), Makerere University och Mbarara University of Science and Technology (Uganda), Sokoine University of Agriculture och Nelson Mandela African Institution of Science and Technology (Tanzania), och Göteborgs universitet (Sverige). </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">eltagarna bidrog proaktivt till att utforska samarbete inom sex tematiska områden: luftkvalitet; datadriven IKT; livsmedel, nutrition och hälsa; hållbara energiinnovationer; sötvattenkvalitet; hållbara transporter.</span></div> <div><div><br /></div></div> <div><div><span style="background-color:initial">Konstruktiva diskussioner resulterade både i handlingsplaner för varje område (framtagna av forskarna) och en strategisk roadmap (framtagen av universitetsrektorerna). </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Det som gör det här initiativet unikt är kombinationen av ett ”bottom-up”-fokus som i sin tur förankras i ”top-down”-strategier, för att uppnå verkligt hållbara samarbeten och partnerskap, säger projektledaren Daniela Michael, som har drivit och utvecklat projektet sedan starten 2019 (då det endast var en idé).</div> <div><br /></div> <div>– De trans-tematiska och innovativa ansatserna till nyttiggörande liksom praktiska tillämpningarna innebär stor potential för samarbetet att faktiskt bidra till Agenda 2030, fortsätter hon.</div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20220701-20221231/SWEFUN320x340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><span style="background-color:initial">Sammanlagt deltog 85 personer i workshopen. Rwandas utbildningsminister framhöll särskilt den roll som vetenskaplig forskning spelar för de komplexa utmaningar världen står inför och University of Rwandas rektor poängterade att &quot;No university can make it alone&quot; (</span><a href="https://www.newtimes.co.rw/article/2690/news/education/government-to-assist-varsity-students-turn-research-ideas-into-solutions">Government to assist varsity students turn research ideas into solutions - The New Times</a><span style="background-color:initial">). Sweafun:s betydelse framhölls också av andra talare från African Development Bank, Inter-University Council for East Africa, SDG Center for Africa, SDSN Great Lakes, Sveriges ambassad i Rwanda och STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning). Toppmötet gav anledning till en presskonferens efter samtliga universitets undertecknande av ett Memorandum of Understanding samt slutförandet av en strategisk roadmap för kommande år. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div>Sweafun koordineras sedan 2020 av Global Sustainable Futures (GSF) vid Göteborgs centrum för hållbar utveckling. </div> <div><br /></div> <div>– Forskarnas tydliga engagemang i de tematiska arbetsgrupperna kändes övertygande. Nu ser vi fram emot att öka möjligheterna för studenter inom nätverket för att stärka nästa generation i samarbetet kring hållbar utveckling, säger Magdalena Eriksson, verksamhetsledare för GSF.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Ytterligare</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"> information och bakgrund: </span><br /></div> <div>Även om workshopen blev uppskjuten 2020 på grund av Covid 19-pandemin lämnades en ansökan in 2021, och beviljades genom programmet STINT Strategic Grants for Internationalisation. Detta var möjligt tack vare det intresse och engagemang som redan hade etablerats bland universiteten (på rektor- och forskarnivå). Det treåriga STINT-projektet inleddes kort därefter och har ambitioner bortom 2024. </div> <div><br /></div> <div>Om du är intresserad av att veta mer om Sweafun eller vill samarbeta med östafrikanska universitet: kontakta Daniela Michael, projektledare (daniela.michael@chalmers.se) eller besök: <a href="https://gmv.chalmers.gu.se/global-sustainable-futures/themes/east-africa-initiative">https://gmv.chalmers.gu.se/global-sustainable-futures/themes/east-africa-initiative​</a><span style="background-color:initial">​</span></div></div>Fri, 02 Dec 2022 14:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ekonomiska-intressen-trumfar-riskerna-nar-det-galler-farliga-kemikalier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ekonomiska-intressen-trumfar-riskerna-nar-det-galler-farliga-kemikalier.aspxEkonomiska faktorer trumfar risker med farliga kemikalier<p><b>​Regleringen av farliga kemikalier i Europa formas av ekonomiska intressen. I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers att framför allt kemikalier som inte ens avänds inom EU förbjuds eller begränsas, vilket ger ett sämre skydd än förväntat.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/Jessica-Coria-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jessica Coria" style="margin:5px;width:150px;height:150px" />​​– Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EU-länderna verkar vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet. <div><br /></div> <div>Detta sammanfattar slutsatsen i studien <em>Economic interests cloud hazard reductions in the European regulation of substances of very high concern</em> som nyligen publicerades i Nature Communications, som hon utfört tillsammans med Mikael Gustavsson och Erik Kristiansson från instituionen för matematiska vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div>År 2016 uppskattade Europeiska miljöbyrån att mer än 60 procent av den totala vikten av kemikalier som används i Europa, på ett eller annat sätt, är skadlig för människors hälsa. Samtidigt finns en uttalad ambition i den europeiska kemikalielagstiftningen att ge ett starkt skydd för miljö och människors hälsa. Till exempel inom REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals, en lagstiftning som för närvarande omfattar över 20,000 registrerade kemikalier) kan tillverkning och användning av vissa särskilt farliga ämnen bli föremål för olika bindande begränsningar och villkor, inklusive användningsförbud.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ekonomiska faktorer har stor påverkan</h2> <div>Inom REACH sker processen för att ett ämne skall förbjudas normalt i två steg. Först föreslår medlemsstaterna, eller den Europeiska kemikaliemyndigheten, att ett specifikt ämne bör listas i den så kallade kandidatförteckningen. Ämnena i kandidatförteckningen genomgår därefter en prioriteringsprocess för att slutligen tas upp i den så kallade tillståndsförteckningen. När ett ämne väl hamnat i tillståndsförteckningen krävs ett särskilt godkännande för alla former av fortsatt användning.</div> <div><br /></div> <div>I den aktuella studien undersöks hur olika drivkrafter inverkar på vilka kemikalier som föreslås för reglering. Det visar sig att både riskminimering och den tillgängliga kunskapen om de specifika ämnena har stor betydelse. Men det visar sig också att man framför allt inkluderat kemikalier med låg ekonomisk betydelse. Detta betyder att listningen till stor del skett för ämnen där produktionen och importen har upphört redan före listningen, och att flera ämnen som listats aldrig har producerats i eller importerats till det europeiska ekonomiska samarbetsområdet överhuvudtaget. Oavsett den specifika anledningen så har resultatet blivit att riskerna totalt sett minskar mindre än förväntat.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Att hitta och strukturera data</h2> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/ErikKristiansson-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Erik Kristiansson" style="margin:5px;width:150px;height:150px" /><div>– En stor del av studien har gått åt till att sammanställa och strukturera data. Det här är inte färdig information som finns att hämta, utan vi får göra en sammanslagning av flera olika datakällor, säger Erik Kristiansson. Till exempel har vi analyserat närmare 200 000 vetenskapliga artiklar i PubMed för att få fram information om hur välstuderade olika ämnen är.</div> <div><br /></div> Annan information som har samlats in gäller olika ämnens toxicitet, hur farliga de är för människor och hur farliga de är i miljön. Att kombinera olika stora datakällor, det vill säga dataintegrering, är en specialitet för forskargruppen. Råmaterialet, data som är producerad på olika ställen för olika syften och som har samlats in på olika sätt, är komplext och därför ovanligt i den här typen av forskning. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/Mikael-Gustavsson-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mikael Gustavsson" style="margin:5px" /><div><br /></div> <div>– Normalt brukar man nöja sig med en källa, man vill ha sin data välstrukturerad från början. Vi är mer vana vid att behöva brotta till den till en funktionsduglig form, säger Mikael Gustavsson.</div> <div><br /></div> En utmaning som forskarna har stött på under arbetet med studien är att stora mängder data helt enkelt inte är tillgänglig. I vissa fall för att den anses vara känslig, men också för att företagen inte är vana vid att det finns ett intresse, och inte vet vad som går att göra med moderna statistiska metoder.<div><br /></div> – Just datatillgänglighet är en jätteviktig fråga som behöver diskuteras framöver. Myndigheter behöver arbeta mer transparent och göra mer av informationen de samlar in mer tillgänglig. Det skulle öppna upp väldigt många möjligheter för forskarsamhället, säger Erik Kristiansson. <h2 class="chalmersElement-H2">Att ta fram trovärdiga resultat</h2> <div>I den insamlade datan finns många osäkerhetsfaktorer. Som ett exempel kan nämnas att mätningarna som genererar data om toxicitet kan vara av olika kvalitet. Därför är det viktigt med en grundlig statistisk analys av de avvikelser man hittar i materialet. I studien har forskarna bland annat utgått från parametrar som är tänkta att påverka regelsystemet, och undersökt hur väl de beskriver utfallet sedan införande av den kemiska regleringen REACH under 2008. Till exempel bör ämnen som är så kallade CMR, (carcinogena, mutagena eller toxiska för reproduktionen), finnas i kandidatförteckningen. Information om dessa toxiska egenskaper har därför inkluderats i undersökningen, och visat sig vara viktiga för listningen. Men analysen visar att även olika ekonomiska parametrar har spelat en stor roll. Genom att kombinera data av båda typerna har forskarna fått ett bättre underlag för att förstå den samlade bilden, och därmed en större tillit till säkerheten i de mönster som identifieras. </div> <div><br /></div> – Det här arbetet gör att vi kan känna oss trygga i att säga det vi säger. Det är inte bara att vi ’såg’ det här, utan vi har resultat från en noggrann statistisk analys som visar det, säger Mikael Gustavsson. <div><h2 class="chalmersElement-H2">Omarbetning av processen kan krävas</h2> <div>– Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras, men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är i att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, säger Erik Kristiansson.​<br /></div> <div><br /></div> <div>Sett ur ett förbudsperspektiv tyder studiens resultat på att lågt hängande frukter plockats först. Risken är att det framöver blir svårare att komma överens om vilka kemikalier som skall tas upp i kandidatförteckningen, eftersom listning av kemikalier som produceras lokalt riskerar att möta ett starkare politiskt motstånd.</div> <div><br /></div> <div>– Det kan krävas en omarbetning av processen för att riskminimering ska bli den viktigaste drivkraften och att farliga kemikalier som produceras eller importeras till Europa ska listas även om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-34492-2">Läs hela studien i Nature Communications ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontaktinformation </h2> <div>Jessica Coria, <a href="mailto:jessica.coria@economics.gu.se">jessica.coria@economics.gu.se</a>, docent i nationalekonomi<br />Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.<br /> Telefon: 031-786 48 67</div> <div><br />Mikael Gustavsson, <a href="mailto:mikael.gustavsson@chalmers.se">mikael.gustavsson@chalmers.se</a>, postdoktor<br />Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet och Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet.</div> <div><br />Erik Kristiansson, <a href="mailto:erik.kristiansson@chalmers.se">erik.kristiansson@chalmers.se</a> professor, Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet.<br /> Telefon: 031-772 35 21 </div> ​​​​​​​​​​​​​​</div> ​​Fri, 02 Dec 2022 07:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/mest-citerade-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/mest-citerade-2022.aspxChalmersforskare bland världens mest citerade<p><b>​Tre forskare från Chalmers återfinns på årets lista över världens mest citerade – och därmed mest inflytelserika. </b></p><div><a href="https://clarivate.com/highly-cited-researchers/">​​Highly Cited Researchers​ list</a> identifierar forskare som haft betydande inflytande genom publicering av flera väl citerade artiklar under det senaste decenniet. Listan sammanställs av Clarivate och utgår från artiklar publicerade i <a href="https://clarivate.com/webofsciencegroup/solutions/web-of-science/">Web of Science</a> inom 21 forskningsområden. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> På årets lista finns tre forskare från Chalmers, av totalt drygt 60 från svenska universitet. Jens Nielsen, professor, och Johan Bengtsson-Palme, forskarassistent, på institutionen för biologi och bioteknik finns med sedan tidigare och Erik Kristiansson, professor på institutionen för matematiska vetenskaper är med för första gången.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag är glad över att se att vår forskning fortfarande har genomslagskraft och används av andra forskare, säger <strong>Jens Nielsen</strong>, som är en pionjär inom metabolisk systembiologi.</div> <div> </div> <div>Hans forskning är inriktad på metabolism kopplad till utveckling av mänskliga sjukdomar. I samband med presentationen av förra årets lista berättade han mer om sin forskning, <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-en-av-de-mest-citerade-forskarna.aspx">det kan du läsa om här</a>. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Erik Kristianssons</strong> forskning handlar om att hantera och analysera stora datamängder, speciellt från medicin och molekylärbiologi. Syftet är att öka vår förståelse kring vilken information som kan utvinnas och vilka slutsatser som vi med säkerhet kan dra. En viktig del av forskningen handlar om att ta fram och etablera helt nya metoder för behandling och analys av data.</div> <div> </div> <div>– Resultatet av vårt arbete är inte själva analysen i sig. Våra metoder kan, till exempel, användas för att hitta nya medicinska behandlingar för infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier eller till policyförändringar för hur farliga kemikalier ska hanteras och bedömas, säger han. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Johan Bengtsson-Palme</strong> forskar inom systembiologi, och kombinerar ett datadrivet angreppssätt med storskaliga experiment och teorier utvecklade inom växt- och djurekologin för att förstå patogener, mikrobiella samhällen och hur de interagerar. Även här är slutmålet förbättrad hälsa hos människor och hos miljön. Johan Bengtsson-Palme och Erik Kristiansson har publicerat ett antal artiklar tillsammans, bland annat på ämnet antibiotikaresistens, och båda lyfter samarbete och tvärvetenskaplig forskning som viktiga framgångsfaktorer. </div> <div> </div> <div> – Framgångsrik forskning handlar mycket om att hitta rätt samarbetspartners, som kan komplettera och lyfta min grupps kompetens, men där forskningsfrågorna är tydligt överlappande, säger Johan Bengtsson-Palme.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Länkar</h2> <div>Mer om Erik Kristianssons forskning:<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-kristiansson.aspx">Profilsida​</a><br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ekonomiska-intressen-trumfar-riskerna-nar-det-galler-farliga-kemikalier.aspx">Ekonomiska faktorer trumfar risker med farliga kemikalier</a> </div> <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/forskning-om-fororeningar-av-kemikalier-ar-pa-efterkalken.aspx"><div>Forskning om föroreningar av kemikalier är på efterkälken</div></a><div><br /></div> <div>Mer om Johan Bengtsson-Palmes forskning:</div> <a href="/en/departments/bio/research/systems-biology/bengtsson-palme-lab/Pages/default.aspx">Bengtsson-Palme lab</a> <div><br />Mer om Jens Nielsens forskning:</div> <a href="/sv/institutioner/bio/forskning/systembiologi/nielsen-lab/Sidor/default.aspx"><div>Nielsen lab</div></a><div><br /></div> <div>Text: Anneli Andersson och Susanne Nilsson-Lindh</div> ​​Wed, 30 Nov 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-skraddarsyr-DNA-for-framtida-lakemedelsutveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-skraddarsyr-DNA-for-framtida-lakemedelsutveckling.aspxAI skräddarsyr DNA för framtida läkemedelsutveckling<p><b>​Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid Chalmers lyckats designa konstgjort DNA som kontrollerar cellernas proteintillverkning. Tekniken kan bidra till att vaccin, läkemedel mot svåra sjukdomar samt alternativa livsmedel utvecklas och produceras mycket snabbare och till väsentligt lägre kostnad än idag. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Den genetiska koden i vårt DNA transkriberas till molekylen mRNA, som fungerar som en budbärare som talar om för cellens fabrik vilket protein den ska producera, samt i vilka mängder. Processen är grundläggande för cellernas funktionalitet i alla levande organismer.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Forskare har lagt stor kraft på att försöka kontrollera genuttrycket eftersom det bland annat kan bidra till utveckling av proteinbaserade läkemedel. Ett aktuellt exempel är mRNA-vaccin mot covid19, som talar om för kroppens celler att de ska producera samma protein som finns på coronavirusets yta. Kroppens immunförsvar kan då lära sig att bilda antikroppar mot viruset. På samma sätt är det möjligt att lära kroppens immunförsvar att besegra cancerceller eller andra komplexa sjukdomar, om man vet förstår den genetiska kod som ligger bakom produktionen av specifika proteiner. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;DNAt kontrollerar mängden protein&quot;​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Aleksej%20Zelezniak.jpg" alt="Aleksej Zeleznial" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />En majoritet av dagens nya läkemedel är just proteinbaserade, men teknikerna för att framställa dem är både dyra och långsamma, eftersom det är svårt att kontrollera hur DNA uttrycks. En forskargrupp på Chalmers, som leds av <strong>Aleksej Zelezniak,</strong> docent i systembiologi, tog förra året ett viktigt steg i förståelsen för hur mycket av ett protein som tillverkas av en viss DNA-sekvens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Först handlade det om att fullt ut kunna ”läsa” DNA-molekylens instruktioner. Nu har vi lyckats designa eget DNA som innehåller precis de instruktioner som behövs för att kontrollera vilken mängd av ett specifikt protein som tillverkas, säger Aleksej Zelezniak om forskargruppens senaste viktiga genombrott. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Printar DNA på beställning</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Principen bakom den nya metoden liknar den som används när en AI genererar ansikten som ser ut som verkliga människor. Genom att AI:n lär sig hur en stor mängd ansikten ser ut kan den sedan skapa helt nya verklighetstrogna ansikten. Det är sedan lätt att modifiera ansiktet genom att exempelvis säga att det ska bli äldre, eller ha en annan frisyr. Men att däremot från noll programmera ett trovärdigt ansikte utan AI hade varit mycket svårare och mer tidskrävande. På samma sätt har forskarnas AI fått lära sig strukturen och den mängdreglerande koden i DNA. AI:n designar sedan syntetiskt DNA, som är lätt att modifiera i önskvärd riktning. </p> <p class="chalmersElement-P">Enkelt uttryck får AI en beställning på hur mycket av en gen som behöver uttryckas, och ”printar” sedan rätt DNA-sekvens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jan%20Zrimec_200%20px.jpg" alt="Jan Zrimec" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" />− DNA är en otroligt lång och komplex molekyl. Det är därför mycket utmanande att på experimentell väg göra förändringar i den genom att läsa, ändra, läsa och ändra igen. Det tar åratal av forskning för att hitta något som fungerar. Då är det i stället mycket mer effektivt att låta en AI lära sig hur principerna för att navigera DNA fungerar. Det som annars tar år kan kortas till veckor eller månader, säger studiens försteförfattare <strong>Jan Zrimec</strong>, tidigare forskare i Aleksej Zelezniaks grupp och numera verksam vid National Institute of Biology i Slovenien.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Effektivare proteintillverkning</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarna har utvecklat sin metod på jästsvampen <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, vars celler liknar däggdjursceller. Nästa steg är att använda människoceller. Forskarna har förhoppningar om att deras framsteg ska få betydelse för utvecklingen av nya såväl som befintliga läkemedel. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Proteinbaserade läkemedel mot komplexa sjukdomar, eller alternativa livsmedelsproteiner, kan ta många år och vara extremt dyra att tillverka. En del blir så dyra att det inte går att få en ekonomisk avkastning på investerade pengar. Med vår teknik är det möjligt att utveckla och tillverka proteiner på ett effektivare sätt så att de kan kommersialiseras, säger Aleksej Zelezniak.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Karin Wik<br /><strong>Illustration: </strong>Unsplash &amp; Pixabay</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien:</strong> <span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-022-32818-8">Controlling gene expression with deep generative design of regulatory DNA</a></span></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><span style="background-color:initial">S</span><span style="background-color:initial">tudiens författare är Jan Zrimec, Xiaozhi Fu, Azam Sheikh Muhammad, Christos Skrekas, Vykintas Jauniskis, Nora K. Speicher, Christoph S. Börlin, Vilhelm Verendel, </span><span style="background-color:initial">Mo</span><span style="background-color:initial">rteza</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Haghir Chehreghani, Devdatt Dubhashi, Verena Siewers, Florian David, Jens Nielsen och Aleksej Zelezniak.</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">orskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, National Institute of Biology, Slovenien; Biomatter Designs, Litauen; Institute of Biotechnology, Litauen; BioInnovation Institute, Danmark; King’s College London, Storbritannien.</span></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information, kontakta:  <br /></strong><a href="/sv/personal/Sidor/alezel.aspx">Aleksej Zelezniak​</a>, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031-772 81 71, aleksej.zelezniak@chalmers.se</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 24 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-ger-hopp-om-att-bekampa-spridd-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-ger-hopp-om-att-bekampa-spridd-cancer.aspxNy upptäckt ger hopp om att bekämpa spridd cancer<p><b>​Cancer som sprids och utvecklar metastaser i nya organ blir betydligt svårare att bekämpa. Nu har forskare vid Chalmers visat att de spridda tumörerna anpassar sin ämnesomsättning efter den vävnad där de växer. Upptäckten innebär ett genombrott för förståelsen av metastaserande cancer och är en viktig pusselbit i jakten på mer effektiva behandlingar. ​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas framfart.</span></p> <p class="chalmersElement-P">I en <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2205456119">studie​</a> som nyligen presenterades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har forskare inom systembiologi på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ. Studien gav forskarna nya insikter om hur metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/FaribaRoshanzamir_350x305.jpg" alt="Fariba Roshanzamir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:250px;height:218px" />– Uppenbarligen dominerar den lokala miljön mer än vad som tidigare varit känt. De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger <span style="background-color:initial"><strong>Fa</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>riba</strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><span style="background-color:initial"><strong>Roshanzami</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>r</strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong>, </span><span style="background-color:initial">doktor i systembiologi vid Chalmers och studiens huvudförfattare.</span></p> <span></span><p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Verktyg för att hämma​ cancerns metabolism</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span></span><span style="background-color:initial">Fariba Roshanzamir </span><span style="background-color:initial">arbetar i professor Jens Nielsens forskargrupp vid Chalmers och har tillsam</span><span style="background-color:initial">mans med svenska och internationella kollegor kunnat slå fast de oväntade resultaten. Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer – en allvarlig bröstcancerform som är svår att behandla med läkemedel – men slutsatserna kan enligt forskarna appliceras på alla typer av metastaserande cancer. Därmed öppnas nya dörrar för att utveckla mer effektiva behandlingar. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på. Att välja ut metaboliska hämmare som specifikt riktar in sig på metastaserna i de organ som tumören har spritt sig till, snarare än att behandla dem som deras ursprungstumörer, har stor betydelse för att kunna hitta bra strategier för behandlingar i framtiden, säger hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny syn på metastasers egenskaper</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jens%20Nielsen3-3110-350.jpg" alt="Jens Nielsen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><span style="background-color:initial">Idag är sprid</span><span style="background-color:initial">ning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter.<strong> Jens Nielsen</strong>, professor i systembiologi vid Chalmers och en av studiens författare, hoppas att den kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Ulrika Ernström</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs artikeln</strong> <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2205456119">“Metastatic triple negative breast cancer adapts its metabolism to destination tissues while retaining key metabolic signatures”</a> som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Författarna är Fariba Roshanzamir, Chalmers och University of Tehran, Jonathan L. Robinson, Chalmers, Daniel Cook, Chalmers, Mohammad Hossein Karimi-Jafari, University of Tehran och Jens Nielsen, Chalmers.</li> <li>Forskningen har genomförts med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong><br />Mer om forskningen</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Studien granskade metastaserande tumörer (även kallade dottertumörer) i främst lungor, hjärna och lever från trippelnegativ bröstcancer samt hudcancer (en mindre del). </li> <li>Forskarna fann att de metastaserande cancercellernas ämnesomsättning till stor del anpassade sig till vävnaden i det organ där de växte. </li> <li>Anpassningen varierade i omfattning mellan olika organ och de metastaserande tumörerna behöll vissa metaboliska egenskaper förknippade med deras ursprungstumörer.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /><b>För mer information, kontakta:<br /></b><a href="/sv/personal/Sidor/faribar.aspx">Fariba Roshanzamir</a><span style="background-color:initial">, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <br /></span><span style="background-color:initial">076 054 7653, </span><a href="mailto:faribar@chalmers.se">faribar@chalmers.se</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/personal/Sidor/Jens-B-Nielsen.aspx">​Jens Nielsen</a><span style="background-color:initial">, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <br /></span><span style="background-color:initial">031 772 38 04, </span><a href="mailto:nielsenj@chalmers.se">nielsenj@chalmers.se</a></p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 17 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/En-ledtrad-av-koppar-i-kampen-mot-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/En-ledtrad-av-koppar-i-kampen-mot-cancer.aspxEn ledtråd av koppar i kampen mot cancer<p><b>​För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder metallen koppar till sig. Ny kunskap om hur dessa proteiner tar upp metallen och hur de interagerar med varandra öppnar nu för nya läkemedel och behandlingsmetoder mot cancer. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/PernillaWittung-Stafshede_professor_01_350.jpg" alt="Pernilla WIttung-Stafshede" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:250px;height:218px" />− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger <strong>Pernilla Wittung-Stafshede</strong>, professor i kemisk biologi vid Chalmers. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Memo1 blockerar giftiga redoxreaktioner</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <p class="chalmersElement-P">En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2206905119">I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS</a>, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner som skadar – eller till o​ch med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Memo1 bildar komplex med koppartransportören Atox1</h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening <span style="background-color:initial">–</span><span></span><span style="background-color:initial"> ett komplex </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler</span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men </span><span style="background-color:initial">hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh och Karin Wik</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> <strong> </strong></div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> <strong> </strong></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga publikationen i PNAS: </strong><a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2206905119">Memo1 binds reduced copper ions, interacts with copperchaperone Atox1, and protects against copper-mediatedredox activity in vitro </a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><span style="background-color:initial">Artikeln är skriven av Xiaolu Zhang, Gulshan R. Walke, Istvan Horvath, Ranjeet Kumar, Stéphanie Blockhuys, Stellan Hplgersson, Paul H. Walton och Pernilla Wittung Stafshede.</span></li> <li>Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Universitet och University of York. </li> <li>Studien har finansierats av: Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information kontakta:</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/Personal/Sidor/pernilla-wittung.aspx">Pernilla Wittung-Stafshede</a>, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, pernilla.wittung@chalmers.se, 031772 81 12</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerceller-sprids-med-hjalp-av-kopparbindande-protein.aspx">Cancerceller sprids med hjälp av kopparbindande protein</a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 10 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Fyra-nya-forskarassistenter-med-koppling-till-hälsa.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Fyra-nya-forskarassistenter-med-koppling-till-h%C3%A4lsa.aspxFyra nya forskarassistenter med koppling till hälsa<p><b>​För femte gången har Chalmers gjort en bred satsning på att attrahera skarpa forskartalanger från världens alla hörn. Kampanjen är nu avslutad och de femton nyrekryterade forskarassistenterna tillträder sina tjänster under hösten 2022 och våren 2023. </b></p><div><span style="background-color:initial">Av de nyrekryterade är det totalt fyra forskarassistenter som med sina olika forskningsinriktningar har en tydlig koppling till hälsoområdet: Annikka Polster, Eszter Lakatos, Margaret Holme och Angela Grommet.  <br /></span><br /></div> <div>– Det är jättekul att Chalmers stärker kompetens inom områden för hälsa och medicin genom att fyra av de nyrekryterade kvinnliga forskarassistenterna har koppling till detta område, säger Ann-Sofie Cans, styrkeområdesledare för Hälsa och teknik på Chalmers. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stärker Chalmers ställning och strategisk forskning för framtiden</h3> <div>Syftet med rekryteringen är att stärka Chalmers ställning internationellt och att strategiskt säkra forskningen för framtiden. I år var intresset större än någonsin tidigare – hela 1 189 behöriga ansökningar kom in. <br /><br /></div> <div>– Det är oerhört glädjande att se att intresset för Chalmers är så stort internationellt, och att så många forskartalanger vill komma till Chalmers för att bygga sin framtida karriär, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de fyra forskarassistenter nedan</h3> <div><br /></div> <div><strong>Annikka Polster, Styrkeområde Hälsa och teknik – institutionen för biologi och bioteknik<br /><br /></strong></div> <div>Annikka Polster är läkare som även har studerat genetik och systembiologi.<br /><br /></div> <div>Doktorsexamen i medicin från Sahlgrenska akademin, GU (2018).<br /><br /></div> <div>Postdok vid Göteborgs universitet som postdok inom tillämpad matematik och statistik<br /><br /></div> <div>Forskare inom funktionell bioinformatik vid Örebro universitet.<br /><br /></div> <div>Marie Sklodowska Curie Scientia-stipendiat vid Nordic Center for Molecular Medicine, Universitetet i Oslo (2020–2022)<br /><br /></div> <div>För närvarande senior forskare vid Remedy – Center for treatment of Rheumatic and Musculoskeletal Diseases, Diakonhjemmet sjukhus, Oslo.<br /><br /></div> <div>“Min forskning syftar till att förbättra vår förståelse av komplexa sjukdomar och personlig patofysiologi. Komplexa sjukdomar är svåra att behandla, eftersom patienter (även de med samma diagnos) är olika gällande hur symptomen uppvisar sig och hur svåra de är, vilka samsjukligheter de har och hur de reagerar på behandling. Min forskning försöker därför att identifiera endotyper, distinkta patofysiologiska mekanismer, och att förstå hur dessa bestämmer individuella kliniska fenotyper och behandlingssvar.”</div> <div><br /></div> <div><strong>Eszter Lakatos, Styrkeområde Hälsa och teknik – institutionen för matematiska vetenskaper<br /><br /></strong></div> <div>MSc, infobionik, Pázmány Péter Catholic University, Budapest<br /><br /></div> <div>PhD, teoretisk systembiologi, Imperial College, London<br /><br /></div> <div>Postdoc, Barts Cancer Centre, London<br /><br /></div> <div>Eszter Lakatos forskning fokuserar på tillämpning av matematiska modeller för att belysa beteendet hos komplexa biologiska system. <br /><br /></div> <div>På Chalmers kommer hon att utveckla matematiska modeller och bioinformatiska metoder för att analysera storskaliga datamängder för cancersekvensering. Med dessa metoder kommer hon att ställa frågor om utvecklingen av cancer: hur den interagerar med immunsystemet och hur den reagerar på behandling. Målsättningen är bättre förståelse för hur vi kan förutsäga och påverka utvecklingen av cancer, för att kunna utforma bättre behandlingar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Margaret Holme, Grundläggande vetenskaper – institutionen för biologi och bioteknik</strong></div> <div><br /></div> <div>Doktorsexamen i nanovetenskap (University of Basel) och MSc i kemi med ett år inom industrin (Imperial College London).<br /><br /></div> <div>Har nu en tjänst som forskningskoordinator i Stevens Group, Karolinska Institutet.</div> <div>Tilldelades SSF-anslaget Framtidens forskningsledare i juni 2022.<br /><br /></div> <div>“Min grupp kommer att kombinera kunskaper inom biologi, kemi och fysik för att studera nanopartiklar bestående av lipider. Vi kommer att karakterisera sammansättningen och fördelningen av lipidmolekyler i syntetiska och naturligt förekommande nanopartiklar, utveckla nya tekniker för att studera dem (small angle neutron and X-ray scattering), och tillämpa våra resultat för att designa nya lipidnanopartiklar för att studera och behandla en rad sjukdomar. J<span style="background-color:initial">ag har alltid uppskattat samarbetsviljan och den välkomnande miljön vid Chalmers. Detta, tillsammans med de utmaningsdrivna styrkeområdena, fantastiska infrastrukturer, plus närhet till både industri och MAX IV/ESS i Lund, gör Chalmers till en riktigt spännande plats att utöva sin forskning på.”<br /></span><br /></div> <div><strong>Angela Grommet, Styrkeområde Nano – institutionen för kemi och kemiteknik<br /><br /></strong></div> <div>Doktorsexamen i kemi, University of Cambridge, England<br /><br /></div> <div>Postdoc på Karolinska institutet i Stockholm, Sverige och Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel.<br /><br /></div> <div>“Min forskning är inriktad på att använda supramolekylär kemi för att minska bieffekterna och förbättra stabiliteten i medicinska terapier på nanonivå. <span style="background-color:initial">Jag valde Chalmers eftersom högskolan stödjer och up</span><span style="background-color:initial">pmuntrar tvärvetenskaplig forskning och entreprenörskap.“ </span></div> <div><br /></div>Mon, 07 Nov 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-och-vardchefer-jobbar-tillsammans-med-vardens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-och-vardchefer-jobbar-tillsammans-med-vardens-utmaningar.aspxChalmersstudenter och vårdchefer jobbar tillsammans med vårdens utmaningar<p><b>​De är två mycket olika kategorier av studenter som möts, för att skapa idéer till förbättringar inom vården. Det handlar dels om chefer inom vården som går en vidareutbildning på Chalmers, dels om ingenjörsstudenter på masternivå. Genom att arbeta med verkliga fall från vårdverksamheterna har masterstudenterna fått använda sina teoretiska kunskaper på riktigt – och samtidigt gett vårdcheferna värdefulla insikter.</b></p>​<span>​I ett gemensamt projekt mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen integreras två befintliga utbildningar på olika nivåer, för att skapa en korsbefruktning som i slutändan kan komma till nytta för patienter och samhället. Studenterna kommer från masterprogrammet Quality and Operations Management, medan de yrkesarbetande cheferna i Västra Götalandsregionen går en kurs i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Kursen ges av Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers. <br /><br />En av masterstudenterna som medverkat i den första omgången är Johan Blickhammar, som kommit en bra bit in i sina civilingenjörsstudier. Han ser positivt på det här sättet att samarbeta i utbildningen.<br /><br /><span><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/johan_blickhammar.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /></span></span>– Det var spännande! Dels på grund av Västra Götalandsregionen och vårdens viktiga samhällsfunktion, och att vi jobbade med befintliga och kommande utmaningar. Det var intressant att försöka applicera teori på verkliga problem och väldigt inspirerande att ta del av och bidra till regionens utveckling och förbättringsarbete.<br /><br />Även i vanliga fall är det mycket kontakt mellan företag och studenter på Chalmers, men då handlar det om att få förståelse och samla kunskap om verksamheter och metoder för att lösa problem, menar Johan. Här skedde det på ett mer integrerat sätt.<span></span><br /><br />– Detta initiativ skilde sig i det avseende att vi studenter jobbade i samverkan, och utväxlade kunskap med en verksamhet för att lösa nutida och framtida problem. Utmaningen låg främst i den komplexitet som ofta kommer med verkliga problem, att försöka identifiera de faktiska problemen och finna förslag för att bemöta dessa på ett praktiskt, effektivt och hållbart sätt, säger Johan Blickhammar, och tillägger:<br /><br />– Förbättringskunskap handlar i mångt och mycket om problemlösning. Detta arbete har förstärkt insikterna av att kunskap, kommunikation och information är centrala vid problemlösning och förbättringsarbete.<br /><br /><h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Bidrog med infallsvinklar som vi inte tänkt på&quot;</h3> <div> <img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/hans_gunnarsson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px 10px" />Hans Gunnarsson är sektionschef inom den palliativa vården på Högsbo sjukhus, som är en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset. Från hans perspektiv ser han också fördelar med upplägget.<br /><br />– Det kändes som en förmån att bli intervjuad av studenterna. De bidrog med infallsvinklar som jag inte tänkt på och som för mig var för givet taget, men som jag nu fick upp ögonen för att behöver förtydligas och förklaras. Det är lätt att tro att det man själv arbetar med och är van vid, det vet och kan också andra. Så det var adekvata frågor, som, ”när börjar processen och när slutar den”? De ställde många frågor som fick mig att tänka till och klargöra moment, aktiviteter och definitioner. Jag tyckte att de var snabbtänkta och insiktsfulla.<br /><br />Han tar också med sig flera egna lärdomar:<br /></div> – I ett sådant här kvalitetsförbättringsprojekt gäller det att vara noga med bakgrundsarbetet. Att det är väldigt viktigt att lägga tid på att definiera och förstå problemet som behöver förbättras, att stanna ett bra tag i planeringsfasen och inhämta olika perspektiv.<br /><br />– Jag kände mig också gammal! Studenterna var snabba i både tanke och språk. Min engelska trodde jag var hyfsad – det tror jag inte längre. De pratade engelska helt obehindrat och verkade använda begrepp för kvalitetsutveckling naturligt. Jag blev imponerad av dem, säger Hans Gunnarsson.<br /><br /><h3 class="chalmersElement-H3">Komplexa problem kräver många perspektiv </h3> Studenten Johan Blickhammar menar att nutidens och framtidens utmaningar ofta handlar om den tekniska utvecklingen, och där har Chalmers en viktig roll att bidra till det omgivande samhället.<br /><br />– Majoriteten av de problemformuleringar som vi blev presenterade för kunde relateras till digital<br />transformation. För många verksamheter, inte bara Västra Götalandsregionen, innebär detta en stor förändring eftersom människor idag interagerar med tekniska lösningar i allt större utsträckning. Detta är ett komplext problem som bland annat kräver att många olika perspektiv tas i beaktning. Där tror jag att vi lösningsorienterade chalmersstudenter är en ypperlig källa att ta hjälp av!<br /><br /><br /><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /><em>Foto: via respektive person, samt Andreas Hellström</em><br /><br /><br /><strong>Samverkansprojektet</strong><br />Projektet går formellt under namnet SMILLA, Småskaliga live case för att Integrera LivslångtLärande och Arbetslivsanknytning. Projektet är ett samarbete mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen och får finansiering av Vinnova Det leds av Ida Gremyr, professor vid avdelningen Service Management and Logistics, Patrik Alexandersson, föreståndare för Centre for Healthcare Improvement (CHI) och Andreas Hellström, universitetslektor och vetenskaplig ledare för CHI. <a href="/sv/projekt/Sidor/SMILLAQ-SmQskaliga-live-case-fQr-att-Integrera-LivslQngtLQrande.aspx">Läs mer </a><br /><br />Tidigare artikel om initiativet: <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspx">Vårdchefer och ingenjörsstudenter antar vårdens utmaningar<br /></a> <br /><span style="display:inline-block"><br /></span></span>Wed, 26 Oct 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-på-schemat-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-p%C3%A5-schemat-.aspxTeori och praktik på schemat – ny kurs i innovationspolitik<p><b>​Vill du ha nya verktyg för att nå framsteg i omställningsarbetet? Den 8 februari 2023 startar Chalmers en kurs om hur man skapar framgång nätverksbyggande kompetensutveckling för att leda hållbar omställning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målgruppen är personer</b> vid nationella myndigheter, departement och regioner med ansvar för strategisk samverkan, program- och verksamhetsutveckling samt utvärdering. <br />Sista ansökningsdag till kursen är den 1 december 2022.</span><div><br /></div> <div>Innovationspolitiken håller på att förändras i grunden, från att främst fokusera på att stimulera innovation och ekonomisk tillväxt till att adressera stora och komplexa samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/HansHellsmark.jpg" alt="Hans Hellsmark" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det låter kanske inte så annorlunda,</b> men i grunden är det ett fundamentalt förändrat tankesätt som behövs hos både tjänstemän och politiker på myndigheter, departement, regioner och på kommunal nivå. Det nya är att man behöver jobba mycket mer kring att skapa efterfrågan, markandsregler, koordinera och använda sig av nya innovationspolitiska instrument för att både utforma och utvärdera insatser, säger Hans Hellsmark, specialist inom området Innovation and Transition studies vid Teknikens ekonomi och organisation. <span style="background-color:initial">Han </span><span style="background-color:initial">betonar att det inte krävs inga särskilda förkunskaper för att gå kursen. Det viktigaste är att man har ett relevant uppdrag och kan avsätta den tid som krävs.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser efterfrågan ut?</b></div> <div>– Vi hade absolut inga problem att fylla platserna förra året, och inför nästa omgång har många redan anmält sig. Vi har dock några platser kvar det finns de som är intresserade. </div> <div>– Eftersom vi riktar oss till personer med ett tydligt omställningsuppdrag, och det börjar bli uppenbart att offentliga aktörer på alla nivåer behöver jobba med innovation och omställning från ett systemperspektiv, så är det många som kan bli aktuella för att gå kursen, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad kommer kursdeltagarna att mötas av på kursen?</b></div> <div>– Vi har jobbat hårt på att få till en mötesplats mellan akademi och praktik. Så det handlar om att dela med sig av sina erfarenheter av att driva omställningsprocesser. Stöta och blöta erfarenheterna med andra kursdeltagare och de teorier och modeller som vi forskare presenterar för att förstå och analysera den här typen av processer.</div> <div>– Nu när Corona är ”över” så satsar vi på att ses vid tre separata tillfällen, en och en halv dag vardera. Det kommer också finnas kortare inslag med digitala seminarier där man kan bjuda in intresserade kollegor. Här är ambitionen att även få med internationella utblickar.</div> <div><br /></div> <div><b> <span style="background-color:initial">G</span></b><span style="background-color:initial"><b>er en sådan här kurs även input till er forskare?</b></span></div> <div>– Forskningsfältet kring innovationspolitik för omställning är fortfarande ungt och behöver utvecklas. Att få till en nära kontakt och dialog med de som jobbar med att få till en nödvändig omställning i praktiken är fantastiskt givande. Det som jag tog med mig från förra året var alla de målkonflikter och den komplexitet som finns inneboende i att driva den här typen av omställningsarbete. Mycket tack vare kursdeltagarna kommer min nästa artikel handla om just den typen av målkonflikter, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Läs mer om kursen:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Innovationspolitik-for-hallbar-omstallning-Teori-moter-praktik.aspx">Innovationspolitik för hållbar omställning – Teori möter praktik</a></div> <div>Kursen är framtagen av <a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions (CIIST)​</a> – en kunskapsnod som sammanför forskare från olika discipliner för att förstå de komplexa förändringsprocesser som krävs för att nå ett hållbart samhälle.</div> <div><br /></div> <div><b>INFORMATION OCH ANMÄLAN</b></div> <div><ul><li>Kursen subventioneras av VGR, Vinnova och Chalmers. En avgift för kost och lokaler faktureras på totalt 2500 SEK per deltagare (ej VGR och Vinnova).</li> <li>L<span style="background-color:initial">ogi och kost utanför schemalagd tid tillkommer.</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ista dag för anmälan är 1 december 2022.</span></li></ul></div> <div><b><span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">ontakt och anmälan: </span></b><br /></div> <div><a href="mailto:hans.hellsmark@chalmers.se">hans.hellsmark@chalmers.se</a></div> <div>Telefon: 031-772 8160</div></div> <div><br /></div> Mon, 24 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Elitskidåkare-testar-sina-gränser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Elitskid%C3%A5kare-testar-sina-gr%C3%A4nser.aspxElitskidåkare testar sina gränser<p><b>Elitskidåkaren Max Novak, som förmodligen även är världens bästa rullskidåkare, tar hjälp av Chalmers för att nå sina mål. Han använder sig av tekniken som finns i  fysiologilabbet, en unik miljö i Chalmers makerspace Fuse.</b></p><div><span style="background-color:initial">Novak besöker Chalmers för att testa gränsen för hur fort han kan åka skidor under kontrollerande former. Dan Kuylenstierna, docent på Chalmers, samlar in mätdata som visar hur varje del av kroppen arbetar för att nå dessa farter. </span><br /></div> <div> <div><br /></div> <div>Max Novak är van vid intensiva pass och tycker att labbet erbjuder bra testmöjligheter.</div> <div> <span style="background-color:initial">– Det är riktigt bra med de här breda fina banden, med kameror överallt. Det är en bra tillgång här i Göteborg, säger Max Novak. </span></div> <div><br /></div> <div>Mitt i labbet står ett stort löpband som kan lutas 25 procent med en hastighet på 50km/h. Bandet är lämpligt för skidåkning, löpning, rullskidor, inlines, gångartsanalys och cykling. Runt löpbandet sitter höghastighetskameror och rörelsespårningsutrustning. För att studera cykling finns utöver bandet en kalibrerad cykelergometer som gör att man kan testa arbetsförmåga och rörelsemönster. Fysiologilabbet används till olika studier och experiment, där det görs insamling av mätdata för analys av mänsklig rörelse. Även robotar och mindre elektriska fordon kan testas på bandet.</div> <div><br /></div> <div>– Mätdatan kan användas till exempel för att träna algoritmer att känna igen rörelsemönster. Detta kommer vara användbart bland annat inom undervisning, men även inom forskning, säger Dan Kuylenstierna.</div> <div><br /></div> <div>Under testerna med Max användes även en ny teknik med effektmätning i stavarna, något som utvecklats av studenter på Chalmers.</div> <div>– Det som händer här just nu kommer att sätta standarden inför framtiden. Det är första gången vi har möjlighet att samarbeta med sådan expertis som finns på Chalmers samtidigt som vi får tillgång till den nya tekniken med effektmätning i stavar, berättar Mattias Reck som är Max Novaks tränare.</div> <div>​</div></div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700"></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Film: </strong>Torgil Störner</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><strong>Foto:</strong> Hasti Razaghi </span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> </span><span style="background-color:initial">Hasti Razaghi &amp; Julia Jansson​</span><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> Fri, 21 Oct 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Aktivitetsbaserade-kontor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Aktivitetsbaserade-kontor.aspxSå blir aktivitetsbaserade kontor mer hälsosamma<p><b>​Aktivitetsbaserade kontor blir allt vanligare men är också en arbetsform som är mer utmanande för användarna. Forskning från Chalmers visar att resurser som brusreducerande hörlurar och absorberande material kan skapa välbefinnande, men lyfter framför allt fram vikten av att låta det aktivitetsbaserade kontoret utvecklas över tid och i dialog med användarna.</b></p><div><a href="/sv/personal/Sidor/melinaf.aspx" title="chalmers.se" target="_blank">​Melina Forooraghi</a>, som nyligen doktorerat vid arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsteknolog, har undersökt vad som får människor att må bra i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö och hur design och utformning kan bidra till att användaren förblir frisk. Hennes resultat visar på vikten av att hjälpa användaren att hantera stressfaktorer i kontorsmiljön genom att tillhandahålla ett brett spektrum av lösningar – från brus-reducerande hörlurar till skrivbordsskärmar, ljudabsorberande material och tysta rum.</div> <div> </div> <div> – Ett hälsosamt aktivitetsbaserat kontor ger användarna tillgång till de resurser som behövs för att de ska kunna fungera och må bra, och är utformat så att användarna förstår hur de kan använda och dra nytta av olika typer av arbetsytor, säger Melina Forooraghi.    </div> <div> </div> <div>Melina förklarar att användaren behöver kunna hantera både störande ljud- och synintryck och samtidigt få möjlighet att fungera socialt med kollegor och ta emot stöd från chef i det dagliga arbetet. Hon framhåller att det är av stor vikt att kunna se det aktivitetsbaserade kontoret som ett rörligt projekt som får fortsätta att utvecklas över tid genom att testa olika lösningar och jobba med anpassning och ombyggnation.     </div> <div> </div> <div> – Ledningen och lokalansvariga behöver ha en konstant dialog med användarna. Att själva byggnationen är färdigställd är inte synonymt med att kontorsmiljön är färdig, och sedan inte kräver mer omsorg, säger Melina.   <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Att designa för alla är att designa för ingen    </h2> <div>I sin forskning har Melina fokuserat på faktorer som kan bidra till god hälsa snarare än faktorer som orsakar ohälsa, men hon kan tydligt se vad som bör undvikas: standardiserade designlösningar. Omlokaliseringar till aktivitetsbaserade kontor är ofta kopplade till organisatoriska sammanslagningar där personer från olika bakgrund, disciplin och med olika arbetsuppgifter sammanförs för att arbeta i samma utrymme. Organisationerna missar ofta att få med medarbetarnas perspektiv i processen, vilket i sin tur resulterar i mer generisk kontorsdesign som ska svara mot en mängd olika behov och skillnader.    </div> <div> </div> <div> – Standardiserade och generiska designlösningar är en förlorad möjlighet eftersom att designa för alla är samma sak som att designa för ingen. Om du håller din design på en mycket generisk nivå betyder det att den inte riktigt tjänar någon, säger Melina.   <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framtidens kontorsmiljö    </h2> <div>Trenden inom kontorsfastigheter går mot mer aktivitetsbaserade kontor där användarna delar arbetsytor. Efter pandemin har allt fler organisationer anammat hybridarbete vilket också kan leda till ökad acceptans för att dela skrivbord eftersom många spenderar mindre tid på kontoret. På längre sikt ser Melina ytterligare trender:    </div> <div> </div> <div> – Jag tror att mycket av det arbete vi utför idag kommer att automatiseras i framtiden, vilket kräver att vi utvecklar våra unikt mänskliga förmågor som design, fantasi, kritiskt tänkande och innovation. Kontorsmiljön kommer att bli en katalysator för sådana färdigheter och utgöra en miljö som främjar den typen av aktiviteter, avslutar Melina.    </div> <div> </div> <div>Melina Forooraghi disputerade i augusti 2022 med: <a href="https://research.chalmers.se/publication/531470" title="research" target="_blank">Healthy Offices: Conceptualizing Healthy Activity-based Offices </a>    </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div>Melina Forooraghi<a href="mailto:melinaf@chalmers.se">: melinaf@chalmers.se</a></div></div> <br /> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Thu, 20 Oct 2022 00:05:00 +0200