Vegetariskt spett

Vägen till kostråd går via tarmen

​I framtiden kan ett enkelt blodprov visa vad vi ska äta för att må bra. Men vägen till de individanpassade kostråden är slingrig; den går via tarmen, där vår bakteriesammansättning får oss att reagera olika på maten.
Forskare – bland annat på Chalmers – jobbar hårt för att kunna få fram kostråd på individnivå, eller till att börja med på gruppnivå. Men det är inte enkelt. Mycket beror på tarmfloran som är unik hos oss alla.

Ett exempel är kostfibrer, som vi generellt vet ingår i en nyttig kost. I en forskningsstudie som uppmärksammades förra året kunde Chalmersforskare visa att fullkorn från råg sänker kolesterolvärdet mer än fullkornsvete. Men sänkningen varierade beroende på tarmbakteriernas sammansättning hos individen. Studien visade att det är svårt att ge råd som är lika effektiva för alla – men att det också finns stor potential för att anpassa råd utifrån individens egen tarmflora, vilket ger större hälsoeffekter.

Ett hett forskningsområde

Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och en av föreläsarna på tvådagarseventet Engineering Health i april, pekar på att forskning som sätter tarmflorans betydelse i relation till kost och kostråd är hett just nu.
– Hur och när ska vi ta hänsyn till bakteriefloran? Hur ska vi designa kost som är optimal för individen? Allt det här gör att vi är ganska långt från individuella kostråd – det finns väldigt mycket mer vi måste veta först, säger han.

Samtidigt kommer redan nu exempelvis appar där en person själv kan försöka identifiera sin idealkost. Många av testerna är oseriösa, menar Rikard Landberg. De bygger inte på annat än äldre kunskap kring generella effekter av livsstil och kost, och hälsosamband mellan dessa och tarmfloran. Men redan om fem-tio år kan läget vara ett helt annat:

– Då tror jag att vi har möjlighet att hitta grupper av individer som till exempel mår bra av en viss diet, säger Rikard Landberg och förklarar:
– Det innebär att man kan identifiera en viss grupps profil, med hjälp av tarmflora och metaboliter – alltså de molekyler som bakterierna bildar. Sedan kan vi också, exempelvis via blodprov, mäta kroppens svar på dieten. Utifrån dessa faktorer kan vi avgöra om du som tillhör en särskild profil gagnas av att till exempel äta vegetariskt, eller en viss typ av kostfiber. Och att veta vilken kost som är idealisk för din grupp blir förstås hjälpsamt om du har anledning att se över vad du äter, exempelvis om du har förhöjd risk för hjärt-/kärlsjukdom.

Kost- och tarmexperter arbetar tillsammans

Rikard Landberg samarbetar med Fredrik Bäckhed, professor på avdelningen för molekylär och klinisk medicin på Göteborgs universitet. Fredrik Bäckhed är expert på tarmflora. Han försöker bland annat optimera probiotiska bakteriestammar som kan hjälpa vår tarm att må bättre och minska risken att drabbas av sjukdom. En bestående förändring av tarmfloran är svår att få till, men möjligheterna varierar mellan olika delar av bakteriefloran.
– I höst startar också en studie där vi ska titta närmare på kost som är sammansatt för att främja en hälsosam bakterieflora i tarmen. Kosten har designats utifrån en systematisk litteraturgenomgång, där vi gått igenom 8000 vetenskapliga artiklar. Vi vill undersöka om det faktiskt är möjligt att med optimal kost baserad på ”vanlig mat” påverka de tarmbakterier som visat sig kopplade till ökad risk för hjärt-/kärlsjukdom. Konstigt nog har inte detta gjorts i någon vetenskaplig studie, säger Rikard Landberg.

Nya klimatanpassade kostråd

Just nu pågår en revision av de svenska kostråden. Ett hundratal experter går igenom, och värderar, forskningsresultat. Bland annat tittar man på vilken hälsopåverkan olika näringsämnen och livsmedel ger. Kostråden sätts i en nordisk kontext, man tar alltså hänsyn till vilka näringsämnen vi i Norden kan behöva mer av – som D-vitamin, som kan vara svårt att få tillräckligt av i våra solfattiga länder – med utgångspunkt i vilken typ av livsmedel vi normalt äter. Dessutom klimatanpassas kostråden; råden ska inte bara vara hälsosamma för folk utan också hållbara ur ett klimatperspektiv.

Men i väntan på uppdaterade kostråd och forskning på tarmbakterier: vad kan vi då egentligen säga? Ett problem är just att många forskare – och media – drar för stora växlar på enskilda studier, menar Rikard Landberg. Det finns en önskan att gå direkt från forskningsresultat till rekommendation.
– Detta bidrar tyvärr till att många människor får uppfattningen av råden ändras hela tiden. Resultat från olika studier visar ofta olika resultat, av olika anledningar.

Vegetariskt sannolikt mer hälsosamt

Om han ändå ska våga ge ett råd, utöver de officiella kostråden, så ger Rikard Landberg ett som ligger i linje med en nyligen genomförd studie tillsammans med Örebro universitet och Fredrik Bäckhed:

– Jag är ganska övertygad om att en kost med mer vegetariskt och mindre kött är bättre för de flesta av oss. Men hur bra det är kommer att variera mellan individer, och dessutom får vi inte glömma riskerna förknippade med en sådan kost för vissa grupper. Många kvinnor har till exempel järnbrist, och för dem kan en vegetarisk diet innebära att de får i sig för lite tillgängligt järn – det blir ju inte bra, säger han.
– Sedan gäller förstås de vanliga råden; att till exempel inte äta för mycket och att undvika sockersötade drycker. Vi ser också att det finns en övertro på fysisk aktivitet när det gäller att hålla vikten – kosten är faktiskt viktigast för den som behöver tänka på sin vikt, men självklart ska vi vara aktiva för att må bra och förebygga sjukdom. Sen ska vi ju inte heller glömma att kost är mycket mer än hälsa! Vi äter ju till exempel inte choklad för att må bra, utan för att det är gott. Det måste man också få göra!

FAKTA: Vill du veta mer om kost och tarmflora?
Se Rikard Landbergs och Fredrik Bäckheds föredrag Diet meets the gut microbiome – implications for cardiometabolic disease på Engineering Health den 14 april klockan 11.00. Eventet kommer att sändas live via YouTube. Mer information hittar du här.

Text: Mia Malmstedt
Foto: Pixabay och Annika Söderpalm


Sidansvarig Publicerad: fr 26 mar 2021.