Martin Fagerström

Ny vice-SOL för Hälsa och teknik

​Han är mekanikforskaren som intresserar sig för sport, idrott och hälsa. Med sin breda – och i sammanhanget lite annorlunda – infallsvinkel tar sig nu Martin Fagerström an jobbet som vice styrkeområdesledare för Hälsa och teknik.
Hej Martin! Varför blev du intresserad av jobbet som vice styrkeområdesledare?

Av flera orsaker, men främst på grund av drivkraften inom området i det att forskningsresultaten väldigt ofta och på ett konkret sätt bidrar till ökad livskvalitet för många människor. Det känns jättehäftigt att få vara med och utveckla styrkeområde Hälsa och teknik, med all den kraft och energi som finns bland en stor mängd forskare, lärare, studenter och övrig personal på Chalmers. Detta i kombination med att vår samlade kompetens så tydligt efterfrågas både från sjukvården och den medicinska forskningen gör det helt enkelt väldigt spännande. Jag vill väldigt gärna bidra till att bygga upp och forma ett brett men sammansvetsat styrkeområde. Själv värnar jag också lite extra för satsningen på idrott, vilket jag tycker är en fantastiskt Chalmersarena för utbildning, nyttiggörande och forskning. Jag ser att Chalmers satsning Sport & Teknologi och Chalmers engagemang som ett av landets Riksidrottsuniversitet passar väl in i området Hälsa och teknik.

Kan du berätta lite om dig själv? Vad jobbar du med och vad har du för bakgrund?

Jag kom till Chalmers 1998 för att studera på Maskinteknikprogrammet. Redan från start hade jag ett stort intresse för mekanik och hållfasthetslära, vilket gjorde att jag efter civilingenjörsexamen i material- och strukturmekanik fortsatte som doktorand på det som då var institutionen för teknisk mekanik, sedermera Tillämpad mekanik. Efter att ha disputerat på numeriska metoder för att prediktera sprickpropagering och brottförlopp lämnade jag Chalmers för att testa mina vingar som beräkningsingenjör vid en konsultfirma. Men ganska snart insåg jag att det var inom forskningen jag ville vara. Sedan 2009 är jag tillbaka på Chalmers på avdelningen för material- och beräkningsmekanik, som nu ligger på institutionen för industri- och materialvetenskap.

Vad forskar du på?

I min nuvarande forskning har jag fortsatt fokus på att beskriva den mekaniska responsen hos material och strukturer, med huvudfokus på att beskriva brottprocesser i lättviktsmaterial och -strukturer, främst fiberarmerade polymera material. Inom detta område har jag ett ganska brett intresse med flera tillämpningsområden, från lättviktstillämpningar inom industrisektorer som bil- och flygindustrin till tillämpningar inom idrott och hälsa.

Så här finns alltså din koppling till området hälsa?

Ja. Jag är väldigt sportintresserad och älskar all sorts träning, vilket också innebär att jag sedan många år varit engagerad i Chalmers Sport & Teknologi. Mitt engagemang inom S&T har ökat mitt intresse allt mer för forskningsutmaningar som är närbesläktade med idrott med fokus på hälsa, främst då kring idrottsskador. Jag har dessutom på senare tid kunnat konstatera vilken stark drivkraft det är att jobba med utmaningar som på ett eller annat sätt bidrar till ökat välmående i samhället.

Varför är det viktigt att ha ett styrkeområde Hälsa och teknik?

Jag tror att vi står inför stora utmaningar inom hälsoområdet framöver. Flera av dessa är troligtvis också svåra att lösa om det inte finns ett naturvetenskapligt och ingenjörsmässigt perspektiv. Jag tror att initiativ som vårt styrkeområde gör det enklare att identifiera och kombinera olika viktiga kompetenser för att adressera utmaningar som ingen enskild forskare eller forskargrupp kan hantera. Det är också svårt att i alla lägen som enskild forskare ha en bra överblick på vilka kompletterande kompetenser som finns inom Chalmers. Där är samordningen via ett styrkeområde en viktig möjliggörare. Dessutom har det i min egen interaktion med forskare från Gothenburg Sports Trauma Research Center inom Sahlgrenska akademin flera gånger blivit tydligt att en tät kontakt och förståelse för varandras forskning kan skapa idéer och möjligheter som man inom det enskilda området inte ens insett som möjliga. Där har också styrkeområdet en viktig roll i att identifiera och möjliggöra dessa möten forskare emellan.

Vad tror du att du kan tillföra till styrkeområdet?

Forskningsmässigt är det för närvarande främst inom idrottsteknologi och idrottsskador där jag har egna ambitioner och projekt. I övrigt upplever jag mig som en positiv och glad person med mycket energi, och jag tror mig ha en relativt god förmåga att engagera människor omkring mig till att arbeta tillsammans och mot gemensamma mål. I projektform gillar jag också ordning och reda, vilket alltid kan komma till nytta. Det syns dock inte om du skulle komma till mitt kontor…

Vad blir din första prioritet som vice styrkeområdesledare?

Prio 1 blir att sätta mig in i allt det fina arbete med uppbyggnad och definition av styrkeområdet som vår styrkeområdesledare Ann-Sofie Cans, profilledarna, kansliet och alla engagerade forskare på Chalmers redan genomfört, samt försöka få en övergripande bild av vad Hälsa på Chalmers verkligen innebär. För att styrkeområdet ska bli lyckat behöver vi identifiera och förstå helheten, samt se till att alla som vill bidra blir inkluderade på ett bra sätt.

Vad är viktigast att göra under den första tiden som nystartat SO?

Att internt fortsätta med uppbyggnaden och den interna förankringen av styrkeområdet genom att identifiera alla de olika dimensioner av hälsa som finns representerade på Chalmers. Här blir dialogen med kansliet och profilledarna en bra startpunkt. Det är också viktigt att jobba aktivt för att möta det stora intresse och den efterfrågan av vår kompetens som tydligt finns från andra högskolor och universitet – i första hand Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet men självklart också andra – från sjukvården och regionen i stort, från företag och från samhället i övrigt. Att fortsätta etablera och stärka våra kontakter med dessa avnämare och samarbetspartners blir en viktig aktivitet parallellt med det interna arbetet.

Text: Mia Malmstedt
Foton: Marcus Folino, Carina Schultz

Publicerad: ti 30 jun 2020.