Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 03 Jul 2022 01:21:45 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-sorteringsmetod-tar-vara-pa-hela-fisken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-sorteringsmetod-tar-vara-pa-hela-fisken.aspxNy sorteringsmetod tar vara på hela fisken<p><b>​När det gäller kött är det självklart ta hand om olika delar av djuret för att så mycket som möjligt ska bli mat. Inom fiskindustrin rensas mer än hälften av fiskens vikt bort och når aldrig våra tallrikar. Detta är kostsamt för miljön och går stick i stäv med den svenska livsmedelsstrategin. Nu presenterar forskare vid Chalmers en ny sorteringsteknik som gör det möjligt att ta vara på fem fina delar i stället för enbart filén. En sillinläggningsfabrik på västkusten har redan börjat införa den nya metoden. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När själva filén skurits bort från en fisk återstår värdefulla restråvaror som kan bli till exempel nuggets, fiskfärs, proteinprodukter eller omega-3-rika oljor. Trots detta lämnar restråvarorna idag livsmedelskedjan och används i stället till djurfoder – eller i värsta fall slängs. För att ta vara på värdefulla näringsämnen och växla om till mer hållbara rutiner behöver hanteringen av råvaran dock förändras. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Alla delar hanteras lika varsamt</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Med vår nya sorteringsmetod hanteras alla delarna av fisken lika varsamt som filén. Fokus ligger på att bevara kvaliteten genom hela värdekedjan. I stället för att övriga delar blandas samman i en och samma uppsamlingstank och blir biprodukter, tas de om hand var för sig och bevarar sin livsmedelskvalitet, precis som inom köttindustrin, säger forskningsledaren Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskningen har gjorts inom ramen för det internationella projektet Waseabi och nyligen publicerade Chalmersforskarna sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Food Chemistry.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Vår studie visar att den här typen av sortering är viktig – inte minst för att undvika att fiskdelar som härsknar snabbt blandas med delar som är betydligt mer stabila. Sorteringsmetoden öppnar nya möjligheter att producera livsmedel av hög kvalitet, säger forskaren Haizhou Wu, som är artikelns försteförfattare. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den nya sorteringsmetoden, där fem olika fiskdelar separeras, håller på att införas på ett av företagen som ingår i forskningsprojektet. Fiskberedningsföretaget Sweden Pelagic i Ellös på Orust använder redan delar av metoden i sin tillverkning med goda resultat. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Vi ser att intresset finns&quot;</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Sorteringstekniken ger oss mycket fler möjligheter att utveckla nya hälsosamma och välsmakande livsmedel och att utöka vårt sortiment. I år uppskattar vi att vi kommer att producera runt 200–300 ton färs från sillens ryggben, och ambitionen är att öka den siffran varje år. Vi ser att intresset finns, både hos livsmedelsindustrin och hos offentliga måltidsproducenter som till exempel skolkök, säger Martin Kuhlin, vd för Sweden Pelagic. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Laila Dam (Waseabi) och Mia Halleröd Palmgren (Chalmers)</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">​<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/IngridUndeland_HaizhouWu_MartinKuhlin.jpg" alt="Ingrid Undeland, Haizhou Wu och Martin Kuhlin" style="margin:5px" /><br /><br />Ingrid Undeland, Haizhou Wu och Martin Kuhlin. ​<br /><em>Foto: </em><span style="background-color:initial"><i>Anna-Lena Lundqvist, </i></span><span style="background-color:initial"><i>Mia Halleröd Palmgren​ och Karin Kuhlin. </i></span></p> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><p></p> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om studien och möjligheterna för fiskindustrin: </h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <ul><li>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1016/j.foodchem.2021.131523">Lipid oxidation in sorted herring (<em>Clupea harengus</em>) filleting co-products from two seasons and its relationship to compositio​</a>n i tidskriften Food Chemistry. Artikeln är skriven av Haizhou Wu, Bita Forghani, Mehdi Abdollahi och Ingrid Undeland vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers tekniska högskola. </li> <li>Den nya sorteringstekniken gör det möjligt att separera filé, ryggben, stjärtfena, huvud, buklist och inälvor. Rygg och huvud är muskelrika och passar därför bra för fiskfärs eller proteiningredienser. Då buk och inälvor är rika på omega-3-fettsyror kan de användas till oljetillverkning. Stjärtfenan har mycket skinn, ben och bindväv och lämpar sig därför bra för till exempel framställning av marint kollagen, som är en mycket attraktiv ingrediens på marknaden just nu. Det marina kollagenet används förutom i livsmedel även i kosmetika och ”nutraceuticals” då det har dokumenterat goda effekter på bland annat lederna och hudens hälsa.</li> <li>I EU omsätter fiskberedningsindustrin närmare 28 miljarder euro och sysselsätter mer än 122 000 personer. Branschen står dock inför flera utmaningar, inte minst när det gäller biprodukter. Baserat på en produktion av 5,1 miljoner ton fångad fisk blir 1,5 ton till biprodukter. I Sverige har det uppskattats att fiskindustrin genererar 30 000–60 000 ton biprodukter årligen, vilket som jämförelse är 35–70 gånger mer än vår totala torskfångst. Det innebär att mycket av biomassan från havet förloras från livsmedelskedjan. Upp till 70 procent av de totala resurserna används antingen för djurfoder eller deponeras, vilket är kostsamt för både miljön och i vissa fall för de berörda företagen.</li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li><span style="background-color:initial"><strong>Ingrid Undeland</strong>, professor i livsmedelsvetenskap, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 073 708 08 64, <a href="mailto:undeland@chalmers.se">undeland@chalmers.se</a></span></li> <li><strong>Martin Kuhlin</strong>, vd för Sweden Pelagic, 070 966 65 68, <a href="mailto:martin.kuhlin@swedenpelagic.se">martin.kuhlin@swedenpelagic.se​</a></li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer om </span><a href="https://www.waseabi.eu/"><span>EU-projektet </span><span>Wasea</span><span>bi</span><span></span><span></span><span></span><span></span></a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <ul><li>Waseabi är ett fyraårigt, tvärvetenskapligt projekt med mål att bättre utnyttja restråvaror inom sjömatsindustrin genom att stabilisera dessa och utveckla nya metoder för att producera livsmedel. Projektet består av tretton partners från fem europeiska länder. Utöver Chalmers deltar företagen Sweden Pelagic och Alfa Laval från Sverige. Internationella partner: Technical University of Denmark (DTU), Food &amp; Bio Cluster, Danmark, AZTI, EIT Food, Royal Greenland, Pescados Marcelino, Jeka Fish, Barna, Nutrition Sciences och Ghent University.</li> <li>Projektet finansieras av “Bio Based Industries Joint Undertaking” (JU) i Europeiska unionens Horisont 2020 forsknings- och innovationsprogram under bidragsavtal No 837726. JU får stöd från Horisont 2020 forsknings- och innovationsprogram och “Bio Based Industries Consortium”. </li> <li>Läs om ett tidigare forskningsframsteg från projektet.: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Doppet-som-later-hela-fisken-bli-vardefull-mat.aspx">Doppet som låter hela fisken bli värdefull mat</a> </li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p>Tue, 28 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Professor-i-systembiologi-blir-hedersdoktor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Professor-i-systembiologi-blir-hedersdoktor.aspxProfessor i systembiologi blir hedersdoktor<p><b>​Jens Nielsen, professor i systembiologi vid Chalmers tekniska högskola, har utsetts till hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. </b></p><p class="chalmersElement-P">​J<span>ens Nielsen är en pionjär och världsledande forskare i systembiologi och är en av <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-en-av-de-mest-citerade-forskarna.aspx">världens mest citerade forskare</a> inom området. </span></p> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Jag är mycket hedrad över utnämningen. Jag har under de senaste tio åren arbetat nära mer än tio olika medicinska läkare vid Sahlgrenska akademin där vi har bidragit med våra systembiologiska modeller för att få ny insikt om metabola sjukdomar som cancer, fetma, diabetes och på senare tid Alzheimer, säger Jens Nielsen. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Han nämner specifikt sitt nära samarbete kring tarmmikrobiotan med professor Fredrik Bäckhed som mycket framgångsrikt. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Förutom utmärkt forskningssamarbete har det även resulterat i etableringen av spin-out-företaget Metabogen AB.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Agneta Holmäng, dekan och ordförande för Sahlgrenska akademins fakultetsstyrelse, kommenterar utnämningen i ett <a href="https://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitet/r/jens-nielsen-och-michael-treschow-blir-hedersdoktorer-vid-sahlgrenska-akademin%2cc3590973">pressmeddelande</a>.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">”Vi är mycket stolta och glada över att få knyta två mycket framstående* och för Sahlgrenska akademin viktiga personer, till oss som hedersdoktorer. Båda våra hedersdoktorer har ett starkt engagemang i frågor som rör life science, vilket bidragit till att stärka detta område i vår region ​... Jens Nielsen har tidigt varit mycket engagerad för att öka interaktionen mellan vår fakultet och Chalmers”. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><em>*Näringslivsprofilen Michael Treschow utnämndes vid samma tillfälle till hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin. </em></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> <span><strong>Läs mer om Jens Nielsens forskning: </strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><span>​<a href="/sv/institutioner/bio/forskning/systembiologi/nielsen-lab/Sidor/default.aspx">Nielsen labb</a><br /></span></li> <li><span>​<a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Matematiskt-utraknade-kostrad-kan-forebygga-sjukdom.aspx">Matematiskt uträknade kostråd kan förebygga sjukdom</a><br /></span></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nasta-generations-modellering-av-manniskans-metabolism.aspx">Nästa generations modellering av human metabolism​</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong><br /></strong></span></p>Mon, 27 Jun 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/smartare-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/smartare-processer.aspxFörnybara material kräver smartare processer<p><b>​– Vi måste vara ytterst försiktiga med det skogen ger så att varje grön struktur, varje kolatom används på bästa sätt, säger Merima Hasani.Byggnader, förpackningar, kemikalier, läkemedel, textiler och mycket mer. Allt som vi idag producerar med fossila råvaror kan göras av skogsmaterial, vilket kan spela en viktig roll i klimatomställningen. Men det krävs miljövänligare och energieffektivare processer och att vi nyttjar våra naturresurser på ett mer hållbart sätt. </b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemi_och_Biokemi/Organisk_kemi/k99meme-Merima-Hasani.jpg" alt="Merima Hasani" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><b>För Merima Hasani</b>, forskare och docent inom Skogsindustriell kemiteknik, har skogen alltid varit central. Både för rekreation och som resurs. Nu är hon projektledare för det nystartade bioinnovationsprogrammet Resurssmarta processer – en nationell företagsforskarskola. Målet är att öka kunskapen om kemi- och processteknik för att göra processerna mer energieffektiva och att utnyttja skogsmaterialet bättre.</span><div><br /></div> <div>– Det handlar om att använda skogen resurseffektivare. Strukturerna vi tar ut från skogen idag och omvandlar till papper eller textiler till kläder, de byggstenarna ska vi kunna återanvända för andra material, så att de snurrar runt under väldigt många år. Som forskare är målsättningen att resurserna används på ett hållbart sätt. Ibland kommer man fram till lösningar om att ta ut molekyler från skogen och sedan elda upp dom – det är slöseri med det naturen byggt upp. Att det görs beror på att vi inte satt ett ordentligt pris på det vi använder, säger Merima.</div> <div><br /></div> <div><b>Kärnan till det som idag</b> utgör Merima Hasanis stora intresse som forskare på Chalmers väcktes i unga år hemma i Varberg.</div> <div>– Redan som barn ville jag förstå hur saker och ting är uppbyggda på molekylär nivå. Jag växte upp med en mamma som var kemi- och biologilärare. Men jag var fascinerad av molekyler. Det är på något sätt kärnan till allting. </div> <div>Under gymnasietiden väcktes också intresset för teknik.</div> <div>– Jag kom till insikt om att ska man tillämpa kemi och skapa nya molekyler – då ska man kombinera ihop det med något mer, så jag sökte mig till en utbildning som lät mig koppla samman det med något som var tillämpbart. </div> <div>– När jag tänker tillbaka till 1999 då jag sökte till Chalmers, för att vara riktigt ärlig, då visste jag inte riktigt vad kemiteknik var – men det tillät mig att tillämpa kemi i större skala. Det var så det började.</div> <div><br /></div> <div><b>Hösten 1999 började</b> Merima Hasani studera på Chalmers. I oktober 2010 disputerade hon vid avdelningen för Organisk kemi med avhandlingen ”Chemical modification of cellulose – new possibilities of some classical routes”. Merima hade studerat möjligheter att ge cellulosafibrer ny funktionalitet och därmed skapa förutsättningar för nya eller förbättrade produktegenskaper. För det belönades hon med 2011 års Kompetensutvecklingspris. Samma år gick färden till Österrike och University of Natural Resources and Life Sciences, BOKU, i Wien, som har en ledande forskargrupp inom det aktuella området. 2016 anslaget Framtiden forskningsledare av Formas. Med det fördjupade hon sin kunskap och arbetet med nya koncept för upplösning och omformning av cellulosa som ett alternativt och miljövänligare sätt att bland annat skapa textila fibrer.</div> <div><br /></div> <div><b>Sedan 2014 är Merima </b>kopplad till Wallenberg Wood Science Center - ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Linköpings universitet och skogsindustrin. Inom centret har man byggt upp djupgående kunskap kring hur trädets beståndsdelar cellulosa, hemicellulosa och lignin kan separeras för att användas i nya material.</div> <div>– Programmet Resurssmart Processer och Wallenberg Wood Science Center kompletterar varandra. Industrin har insett vikten att satsa på båda.</div> <div> – Wallenberg Wood Science Center är väldigt fokuserade på grundforskning mot utveckling av nya material baserade på skogsbiomasa. I Resurssmarta processer fokuserar vi på att bygga upp den kunskapen som behövs för att kunna producera dessa material, säger Merima Hasani.</div> <div><br /></div> <div><b>Processteknisk kunskap</b> i Sverige kring separation och valorisering av skogsbiomassan är världsledande, men det har varit ett stort tapp inom området. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts. Detta uppmärksammades av Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik på Chalmers, Daniel Söderberg från KTH och Torgny Persson, Skogsindustrierna. De tre är nyckelpersonerna, tillsammans med industrin bakom ”Resurssmarta processer”. I januari i år hade företagsforskarskola kickoff med målet att förstärka processteknisk forskning och utbildning i Sverige. Programmet har elva doktorander och postdocs och finansieras av BioInnovation, industrin och akademien. <br /><br /></div> <div><b>Nu har Merima Hasani </b>tagit över stafettpinnen som koordinator. </div> <div>– Hans Theliander och jag har arbetat tillsammans länge, han är en av hjärnorna bakom programmet och har gjort ett stort avtryck, säger hon.</div> <div>Samtliga projekt i <span style="background-color:initial">”Resurssmarta processer” </span><span style="background-color:initial">leds av forskningsledare inom akademin, medan forskningsfrågorna är framtagna tillsammans med industrin. Åtskilliga av projekten<strong></strong> involverar flera olika industripartner. </span></div> <span></span><div></div> <div>– Det är roligt för oss och doktoranderna att arbeta nära industrin och känna på engagemanget som finns, och att deras forskning kan bidra till samhällsnyttan. Inom programmet lägger vi konkurrensen åt sidan för att bygga upp kunskap som alla har nytta av – för att snabbare komma framåt. Då måste vi enas kring de stora forskningsfrågorna, säger Merima.</div> <div><strong></strong><br /></div> <div><b>Vad är det då som tidigare inte varit så smart?</b></div> <div>– Det är framför allt processerna kopplade till förnybara resurser, skogsbiomassan. De ska bidra till att vi hushållar med vedråvaran och med energin på bästa möjliga sätt. Det gäller alltså att tänka till, effektivisera och återanvända.</div> <div><br /></div> <div><b>Med kemi- och processtekniska kunskaper</b> går det att optimera och designa om processerna, göra dem mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Det här handlar om många saker. </div> <div>– Alltså, energifrågan har alltid varit en viktig del i det strategiska tänket kring processutveckling. Den är alltid med i våra diskussioner och analyser. Nu är det viktigare än någonsin. Redan skogsdebatten – innan Ukrainakriget – ställde allt på sin spets. Så återigen. Vi måste vara ytterst försiktiga med det vi får från skogen så att varje grön struktur, med varje kolatom används på bästa sätt. Vi måste se till att så mycket som möjligt kan återanvändas. Resurseffektivitet och cirkularitet är jätteviktigt. Det är den inriktningen vi måste ha i framtiden. Jag ser ingen annan väg, säger Merima Hasani.</div> <div><br /></div> <div><b>Läs mer om: </b></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.bioinnovation.se/resurssmartaprocesser/">Bioinnovationsprogrammet Resurssmarta processer</a></div> <div><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Merima Hasani</a></div> <span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Få ut mer av skogen med bättre processer</a></span><div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Framtidens-forskningsledare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Framtidens forskningsledare​</a></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Framtidens-forskningsledare.aspx"></a>Text: Ann-Christine Nordin<br /></span>​</div>Mon, 20 Jun 2022 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Klipp--och-strackmetod-avslojar-resistensgener.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Klipp--och-strackmetod-avslojar-resistensgener.aspx”Klipp- och sträckmetod” avslöjar resistensgener<p><b>​Vilka antibiotikaresistensgener bär bakterier i en viss population, till exempel på en sjukhusavdelning? För laboratorium med små ekonomiska resurser kan det vara svårt att karaktärisera bakteriers DNA – då detta ofta kräver dyr utrustning. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en metod där man med enkla mikroskop, som redan finns på plats i många låginkomstländer för att diagnostisera tuberkulos​, kan hitta specifika gener som leder till resistens i bakterier.​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>På en global nivå är antimikrobiell resistens ett av de stora hälsohoten, då sjukdomar som normalt skulle kunna behandlas står utan behandlingsmöjligheter. Det kan leda till svår sjukdom och död, till exempel vid neonatal sepsis, det vill säga svår bakteriell blodinfektion hos nyfödda. </span></p> <p class="chalmersElement-P">Många av de gener som ger upphov till resistens, till exempel genom att koda för enzymer som kan bryta ner antibiotika, återfinns på plasmider i bakterien. Plasmider är cirkulära DNA-molekyler som inte tillhör det kromosomala DNAt och som kan överföras mellan bakterier och därmed spridas i en bakteriepopulation. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">M​ikroskop finns redan på plats</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– </span>Det behövs effektiva och enkla metoder för att karaktärisera bakteriella plasmider. Då kan man upptäcka resistensgener vid infektionsspridning på till exempel sjukhus. Detta är ett problem för laboratorium med små medel då befintliga metoder kräver dyr utrustning, säger <a href="/sv/institutioner/bio/forskning/kemisk-biologi/Westerlund-lab/Sidor/default.aspx">Fredrik Westerlund</a>, professor i kemisk biologi vid Chalmers. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Med den nya metoden som hans forskargrupp utvecklar kan man istället använda ett enklare fluorescensmikroskop som redan finns i många låginkomstländer, eftersom de används inom ett program för diagnostisering av tuberkulos. Mikroskopet finns bland annat hos det sjukhuslaboratorium i Dar es Salam, Tanzania, som Fredrik Westerlunds forskargrupp samarbetar med. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Linjär DNA-molekyl kan upptäckas</h2> <div><p class="chalmersElement-P">För att hitta specifika gener använder man gensaxtekniken CRISPR-Cas9 som kan känna igen och klippa av DNA-strängar vid en förutbestämd sekvens, som är så unik att specifika gener kan hittas. </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– </span>Om genen vi söker finns på plasmiden klipps den av Cas9 . När DNAt sträcks ut på ett täckglas och avbildas med fluorescensmikroskopi kan den linjära molekylen upptäckas. För att ta bilder för analys kan man använda en vanlig smartphone, som man enkelt fäster i en hållare vid mikroskopet, säger <a href="/en/Staff/Pages/goyal.aspx">Gaurav Goyal,​</a> postdok i forskargruppen. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Många mikrobiologilabb kan få nytta av metoden</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Gaurav Goyal berättar att metoden i dagsläget är tänkt att användas för epidemiologiska kartläggningar – att karaktärisera bakterier för att förstå spridning av antibiotikaresistens. Till exempel hur många av de nyfödda barnen på en sjukhusavdelning som bär på bakterier med resistensgener. Förhoppningen är att den i förlängningen även skulle kunna användas för diagnostisering. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">–</span><span> </span>Vi började utveckla metoden för mindre bemedlade laboratorium, men vilket mikrobiologiskt labb som helst kan utföra den här plasmidanalysen – och få stort utbyte av den. Utöver att man kan se att en gen finns på en specifik plasmid kan metoden också bestämma storlek och antal på plasmiderna i provet. Med vår metod är detta mycket enklare än andra metoder, därför tror vi också att den kan komma till nytta även i moderna mikrobiologilabb i höginkomstländer, säger Fredrik Westerlund. </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Läs hela studien: </strong></span><a href="https://doi.org/10.1038/s41598-022-13315-w"><span style="background-color:initial">A simple cut and stretch assay </span><span style="background-color:initial">to detect antimicrobial resistance genes on bacterial plasmids by single-molecule fluorescence microscopy</span></a></p> <p class="chalmersElement-P"><strong><br /></strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh<br /><strong>Illustration:</strong> Pixabay</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 20 Jun 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Medelhavskost-med-lagt-GI-kan-ge-halsofordelar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Medelhavskost-med-lagt-GI-kan-ge-halsofordelar.aspxMedelhavskost med lågt GI kan ge hälsofördelar<p><b>​Antalet personer som insjuknar i typ 2-diabetes ökar över hela jorden − och personer med sjukdomen har också en påvisat ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.I en aktuell studie från livsmedelsforskare vid bland annat Chalmers tekniska högskola visas att konsumtion av medelhavskost med lågt glykemiskt index (GI) skulle kunna leda till hälsofördelar som kan hjälpa till att förebygga typ 2-diabetes. ​ ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Therese_Hjorth_portrait_350x305px.jpg" alt="Therese Hjort" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:250px;height:218px" /><span>I den aktuella <a href="https://doi.org/10.3390/nu14030706">studien</a>, som är ett samarbete mellan Purdue University, Federico II University och Chalmers undersökte forskarna hur måltidsrelaterad insulinkänslighet, så kallad postprandiell hyperglykemi, påverkades av kost med högt och lågt glykemiskt index, GI. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− En sänkning av glukosnivåer efter en måltid kan vara en strategi för att minska förekomsten av typ 2-diabetes, då en måltidsrelaterad glukosstegring troligen bidrar till utveckling av sjukdomen, säger <strong>Thérése Hjorth</strong>, doktorand i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och en av forskarna bakom studien. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P"><span>Tidigare forskning har visat att GI hos kolhydratrika livsmedel spelar en stor roll för glukosnivåerna i blodet efter en måltid och att diabetiker kan ha stor hjälp med sin glukoskontroll genom att välja livsmedel med lågt GI. Men exakt hur GI påverkar icke-diabetiker, särskilt i samband med ett hälsosamt kostmönster (HEP), har varit oklart. </span></p></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Det finns forskning som visar att konsumtion av HEP från Medelhavet (MED) kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes, men inga studier har tidigare utvärderat effekten av livsmedel med lågt kontra högt GI i samband med en MED-HEP-kost, säger Thérése Hjorth. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lågt GI kan vara en viktigt för <span>medelhavskostens hälsofördela​r</span></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> <span></span></h2> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <p class="chalmersElement-P">I studien lät forskarna 160 deltagare med risk för att utveckla typ 2-diabetes genomgå en 12 veckor lång kostintervention där de fick äta MED-HEP med lågt eller högt GI. Hälften av deltagarnas dagliga kolhydrater bestod av som livsmedel med lågt GI som pasta, brunt ris, flatbröd eller livsmedel med högt GI som jasminris, potatis, potatismos, couscous tillsammans med frukt, grönsaker och andra kolhydratrika livsmedel som alla deltagare fick äta. ​<span></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Som vi antog var blodsockret lägre efter måltiderna med lågt GI jämfört med måltiderna med högt GI − och skillnaden mellan grupperna ökade med tiden under studien. Skillnaden mellan grupperna berodde dock mest på att gruppen med högt GI ökade blodsockret efter måltid medan gruppen med lågt GI visade samma nivå som baslinjen. Detta tyder på att blodsockret stiger efter att man ätit livsmedel med högt GI under 12 veckor, säger Thérése Hjorth.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Hon säger att studien visar att livsmedlens GI påverkar blodsockret bland icke-diabetiker trots att man äter en hälsosam medelhavskost. Det vill säga: ett hälsosamt kostmönster (MED-HEP) kompenserar inte för en hög GI-diet och man bör därför tänka på kolhydratkvaliteten i maten och välja livsmedel med lågt GI. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Eftersom mat med lågt GI, som pasta, är en del av en traditionell medelhavsdiet, tyder våra resultat på att den låga GI-komponenten kan vara en viktig komponent gällande medelhavskostens hälsofördelar.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Resultaten kan användas för att hitta biomarkörer</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskarna på Chalmers ser mycket positivt på resultaten då de kan användas när man letar efter specifika biomarkörer för konsumtion av livsmedel med högt kontra lågt GI.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Sådana biomarkörer skulle kunna användas i epidemiologiska studier för att förbättra vår förståelse av rollen av GI-dieter i hälsa och sjukdom. Vi kommer också att använda den omfattande data som samlats in för att bättre förstå vilken roll diet, tarmbakterier och plasmametaboliter spelar för att förklara olika personers glukosrespons på kost, säger Thérése Hjorth.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh<br /><strong style="background-color:initial">Foto: </strong><span style="background-color:initial">Pixa</span><span style="background-color:initial">bay</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien: </strong><a href="https://doi.org/10.3390/nu14030706">Differential Glycemic Effects of Low- versus High-Glycemic Index Mediterranean-Style Eating Patterns in Adults at Risk for Type 2 Diabetes: The MEDGI-Carb Randomized Controlled Trial  </a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspx">Fullkorn viktigt för att motverka typ 2-diabetes</a></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Bryggkaffe-skyddar-mot-diabetes-typ-2-visar-biomarkorer-i-blodet.aspx">Bryggkaffe skyddar mot diabetes typ 2, visar biomarkörer i blodet​</a></span></li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Fri, 17 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Är-Sveriges-klimatmål-i-linje-med-Parisavtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/%C3%84r-Sveriges-klimatm%C3%A5l-i-linje-med-Parisavtalet.aspxÄr Sveriges klimatmål i linje med Parisavtalet?<p><b>​Detta är en fråga som debatterats på sista tiden. Resultatet beror på hur en räknar när det globala utsläppsutrymmet fördelas mellan länder. I slutänden är det en etisk fråga och politisk avvägning. En ny rapport, av forskarna Johannes Morfeldt, Daniel Johansson och Christian Azar, har kommit fram till följande slutsatser:</b></p><ul><li>​​<span style="background-color:initial">Sveriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet givet att det globala utsläppsutrymmet för koldioxid fördelas jämlikt per person och år.  </span></li> <li>S<span style="background-color:initial">veriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet även om vi också tar historiskt ansvar för våra koldioxidutsläpp från och med någon gång på 1990-talet.</span></li> <li>O<span style="background-color:initial">m Sverige tar ansvar för utsläpp längre tillbaka i tiden innebär det att vi skulle behöva mer ambitiösa mål (än de nuvarande).</span></li></ul> <div><span style="background-color:initial"><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/JohannesM-ChristianA-DanielJ-170x510.jpg" alt="Johannes Morfeldt, Christian Azar och Daniel Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:145px;height:189px" />S</b></span><span style="background-color:initial"><b>varet på frågan </b>som forskarna kommit fram till  beror på vilken rättviseprincip som tillämpas för fördelning av det kvarvarande utsläppsutrymmet.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Avslutningsvis några ord </b>om vetenskapens roll i detta. Vetenskap och forskning är centralt för att räkna ut vilket globalt utsläppsutrymme som finns kvar för att nå ett visst temperaturmål. <br />Men vetenskapen kan inte avgöra vilken fördelningsprincip som är rätt. Hur kvarvarande utsläppsutrymme ska fördelas mellan länder är i grunden en etisk och politisk fråga och inte en fråga som vetenskapen kan avgöra.<br /><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten går att ladda ned här:</b> <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=530543">Nationella utsläppsmål utifrån Parisavtalet och internationella rättviseprinciper – analys av Sveriges territoriella klimatmål</a><br /><br />Rapporten har tagits fram inom ramen för <a href="https://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/morfeldt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Johannes Morfeldt</a>., forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/daniel-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Daniel Johansson</a>, docent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/christian-azar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Christian Azar</a>, professor i Energi och Miljö, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><br /><b>Läs mer</b><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Historien-minska-fossilberoendet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det kan historien lära om att bryta fossilberoendet<br /></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> ”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Billigare-att-na-parisavtalets-mal-med-nytt-raknesatt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">illigare att nå parisavtalets mål med nytt räknesätt</span>​</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/Must-some-countries-do-more-than-others.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Must some countries do more than others?</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/We-must-take-action-instead-of-arguing-how-costly-it-might-be.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />We must take action instead of arguing how costly it might be</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 16 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Minimal-kanal-visar-genvag-mot-ny-medicin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Minimal-kanal-visar-genvag-mot-ny-medicin.aspxMinimal kanal visar genväg mot ny medicin<p><b>​För att utveckla nya läkemedel och vaccin krävs ingående kunskap om naturens allra minsta biologiska byggstenar – biomolekylerna. Nu presenterar forskare vid Chalmers en banbrytande mikroskopiteknik som gör det möjligt att studera proteiner, DNA och andra små biologiska partiklar i deras naturliga tillstånd på ett helt nytt sätt.</b></p>​<span style="background-color:initial">När läkemedel och vaccin ska utvecklas krävs mycket tid och pengar. Därför är det avgörande att kunna effektivisera det arbetet genom att studera hur till exempel enstaka proteiner beter sig och samverkar med varandra. Den nya mikroskopimetoden från Chalmers kan göra det möjligt att hitta de mest lovande kandidaterna i ett tidigare skede. Tekniken har också potential att användas för att utforska hur celler kommunicerar med varandra genom utsöndring av molekyler och andra biologiska nanopartiklar. Dessa processer spelar en viktig roll i, till exempel, vårt immunförsvar. </span><div><br /></div> <div style="font-size:16px"><strong>Avslöjar sin silhuett </strong></div> <div><br /></div> <div>Biomolekyler är lika små som svårfångade och livsviktiga eftersom de är byggstenarna för allt liv. För att få dem att avslöja sina hemligheter med hjälp av optisk mikroskopi behöver forskarna idag antingen märka dem med en självlysande etikett eller sätta fast dem på en yta. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Christoph%20Langhammer_320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christoph Langhammer" style="margin:5px;width:200px;height:197px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Med dagens metoder kan du aldrig vara helt säker på att märkningen eller ytan som molekylen fästs på inte påverkar din molekyls egenskaper. Med hjälp av vår teknik, som inte kräver något av detta, visar den upp sin helt naturliga silhuett, eller optiska signatur, vilket gör att vi kan analysera molekylen precis som den är, säger forskningsledaren <strong>Christoph Langhammer</strong>, professor vid institutionen för fysik på Chalmers. Han har arbetat fram den nya metoden tillsammans med forskarkollegor inom både fysik och biologi på Chalmers och Göteborgs universitet. </span></div> <div><br /></div> <div>Den unika mikroskopimetoden bygger på att de molekyler eller partiklar som forskarna vill studera placeras i ett chip som innehåller små rör i nanostorlek, så kallade nanokanaler. En provvätska tillsätts i chippet som sedan belyses med synligt ljus. Den växelverkan som då uppstår mellan ljuset, molekylen och de små vätskefyllda kanalerna gör att molekylen inuti framträder som en mörk skugga och går att se på skärmen som är kopplad till mikroskopet. Genom att studera den kan forskarna också avgöra biomolekylens massa och vikt, samt få indirekt information om molekylens form – vilket inte varit möjligt att göra med en och samma teknik tidigare.</div> <div><br /></div> <strong> </strong><div style="font-size:16px"><strong>Uppmärksammad innovation</strong></div> <div><br /></div> <div>Den nya tekniken, Nanofluidic Scattering Microscopy, presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods. Framsteget har också uppmärksammats av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Sverige, som varje år listar ett antal forskningsprojekt med potential att förändra världen och göra faktisk nytta. Innovationen har också tagit klivet ut i samhället genom startupföretaget Envue Technologies, som vunnit priset ”Game changer” i årets Venture Cup-tävling i Västsverige.</div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/barboraspackova-321x366_fotograf%20Aykut%20Argun.jpg" alt="Barbora Spackova" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 5px;width:200px;height:228px" /></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vår metod effektiviserar arbetet, till exempel när man behöver studera innehållet i ett prov, men inte vet på förhand vad det innehåller och vad man därmed behöver märka upp, säger forskaren <strong>Barbora Špačková</strong>, </span><span style="background-color:initial">som under sin tid på Chalmers tog fram de beräkningar som ligger till grund för den nya metoden, och även genomförde den första experimentella studien med tekniken.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>Nu arbetar forskarna vidare för att optimera nanokanalernas design för att kunna hitta ännu mindre molekyler och partiklar, sådana som idag ännu inte går att se.  </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Målet är att ytterligare vässa vår teknik så att den kan hjälpa till att öka vår grundläggande förståelse om hur liv fungerar, och att bidra till utvecklingen av nästa generations läkemedel, säger Christoph Langhammer.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om den vetenskapliga artikeln och forskningen:</strong></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41592-022-01491-6">Label-Free Nanofluidic Scattering Microscopy of Size and Mass of Single Diffusing Molecules and Nanoparticles</a> har publicerats i Nature Methods, och är skriven av Barbora Špačková, Henrik Klein Moberg, Joachim Fritzsche, Johan Tenghamn, Gustaf Sjösten, Hana Šípová-Jungová, David Albinsson, Quentin Lubart, Daniel van Leeuwen, Fredrik Westerlund, Daniel Midtvedt, Elin K. Esbjörner, Mikael Käll, Giovanni Volpe och Christoph Langhammer. Forskarna är verksamma vid Chalmers och Göteborgs universitet. Barbora Špačková startar nu en egen forskargrupp vid Tjeckiska vetenskapsakademien i Prag.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Forskningen har huvudsakligen finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning, samt av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Delar av forskningen har skett på Chalmers Nanofabrication Laboratory vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap och under paraplyet för Chalmers Excellensinitiativ Nano.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong>Så här fungerar tekniken:</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Toppbild_SV_Mikroskopet%20som%20kan%20visa%20genva╠êgen%20till%20ny%20medicin_750x340px.jpg" alt="Ny mikroskopimetod" style="margin:5px;width:600px;height:280px" /><br /><br /><br /></span></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">De biomolekyler eller partiklar som forskarna vill studera placeras i ett chip, i vilket det finns små rör i nanostorlek – nanokanaler – som man fyller med provvätska. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Chippet fästs i ett specialanpassat optiskt mörkfältsmikroskop och belyses med synligt ljus. </span></li> <li><span style="background-color:initial">På den skärm som visar vad man ser i mikroskopet, framträder molekylen som en mörk skugga medan den rör sig fritt inuti nanokanalen. Detta beror på att ljuset växelverkar med både kanalen och biomolekylen. Den interferenseffekt som då uppstår förstärker kraftigt molekylens optiska signatur genom att försvaga ljuset vid just den position där molekylen befinner sig. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Ju mindre nanokanalen är, desto större blir förstärkningseffekten och desto mindre molekyler kan man se.</span></li> <li><span style="background-color:initial">Med tekniken är det idag möjligt att analysera biomolekyler från cirka 60 kilodalton molekylärvikt och uppåt. Det är även möjligt att studera större biologiska partiklar, såsom extracellulära vesiklar och lipoproteiner, samt oorganiska nanopartiklar.</span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://chalmersuniversity.app.box.com/s/x48gk32sl6h4kdgalfceoj2hlprghbkx"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/NSM_technique.png" alt="Video" style="margin:5px;width:300px;height:83px" />​</a><br /><br /><strong>Video</strong>: <a href="https://chalmersuniversity.app.box.com/s/x48gk32sl6h4kdgalfceoj2hlprghbkx">Se en film från mikroskopet</a>, som visar en biomolekyl inuti en nanokanal. Den visar sig som en mörk skugga och studeras på en skärm kopplad till mikroskopet. Genom att studera den, kan forskarna inte bara se den utan också utläsa dess massa och vikt och få direkt information om dess form </span><span style="background-color:initial">– något som inte varit möjligt tidigare med en enskild teknik. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta: </strong></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a><span style="background-color:initial">, professor, institutionen för fysik, Chalmers <br />031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se​</a></span></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>Foto/illustration: ​<span style="background-color:initial">Maja Saaranen/ Envue Technologies (fotocollage), </span><span style="background-color:initial">Yen Strandqvist/ Chalmers tekniska högskola och Daniel Spacek/ Neuroncollective (illustration),</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Anna-Lena Lundqvist (porträttbild av Langhammer), Aykut Argun (porträttbild av </span><span style="background-color:initial">Špačková).​</span><br /></div> ​​​Thu, 16 Jun 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Nytt-material-kan-ge-fjarrstyrda-lakemedel-och-elektroniska-piller.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Nytt-material-kan-ge-fjarrstyrda-lakemedel-och-elektroniska-piller.aspxNytt material kan ge fjärrstyrda läkemedel och elektroniska piller<p><b>​Bioläkemedel tillverkas av levande celler och används för behandling av bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar. En utmaning är att läkemedlen är mycket dyra att producera, något som begränsar den globala tillgången. Nu har forskare från Chalmers uppfunnit ett material som med elektriska signaler fångar och släpper biomolekyler. Den nya och effektiva metoden kan ge stort genomslag inom utvecklingen av bioläkemedel och banar väg för utvecklingen av elektroniska tabletter och läkemedelsimplantat.​</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Det nya materialet är en polymeryta* som vid en elektrisk impuls byter tillstånd mellan att fånga upp och stöta ifrån sig biomolekyler. Det har flera möjliga tillämpningsområden, bland annat som ett redskap för att effektivt separera läkemedel från de andra biomolekyler som celler tillverkar vid framställning av biologiska läkemedel. Resultaten från studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Angewandte Chemie.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Bioläkemedel är mycket dyra att producera på grund av bristen på effektiv teknik för separation, och nya tekniker med högre utbyte av läkemedel krävs för att sänka kostnaderna för produktion och i förlängningen kostnaden för behandling av patienter. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Gustav%20FD%20elektrokemi%20biomolekyler/Gustav_Ferrand_Drake_220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Gustav Ferranf Drake del Castillo" style="margin:5px" /><br />− Våra polymerytor erbjuder ett nytt sätt att separera proteiner genom att med elektriska signaler styra hur de binder och släpper från en yta utan att samtidigt påverka proteinets struktur, säger Gustav Ferrand-Drake del Castillo, som disputerat i kemi på Chalmers och är studiens försteförfattare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den konventionella tekniken för separation - kromatografi - binder biomolekyler hårt till ytan och det krävs starka kemikalier för att få dem att lossna, vilket leder till förluster och sämre utbyte. Många nya läkemedel har visat sig vara extra känsliga för starka kemikalier vilket skapar ett stort produktionsproblem för nästa generations bioläkemedel. Den lägre kemikalieförbrukningen innebär samtidigt en vinst för miljön och att det nya materialets ytor dessutom kan återanvändas i flera cykler är en viktig egenskap. Processen kan upprepas hundratals gånger utan att ytan påverkas.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fungerar i biologiska vätskor</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Materialet fungerar även i biologiska vätskor med buffertkapacitet, alltså vätskor med förmåga att motverka förändringar i pH-värde. Egenskapen är anmärkningsvärd eftersom den banar väg för att skapa ny teknik till implantat och elektroniska ”piller” som släpper ut läkemedel i kroppen vid elektronisk aktivering. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Man kan föreställa sig att en läkare, eller ett datorprogram, mäter behovet av en ny dos läkemedel hos en patient, och där en fjärrstyrd signal aktiverar frisättning av läkemedel från implantatet som befinner sig i just den vävnad eller organ där det behövs, säger Gustav Ferrand-Drake del Castillo.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Lokal, aktiverad läkemedelsfrisättning finns idag i form av material som ändrar tillstånd vid en förändring av den omgivande kemiska miljön. Till exempel tillverkas tabletter av pH-känsliga material där man vill kontrollera frisättning av läkemedel i mag-tarmkanalen, som är en miljö med naturliga variationer i pH-värde. Men i de flesta av kroppens vävnader förekommer inte förändringar i pH-värde eller andra kemiska parametrar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Att kunna styra utsläpp och upptag av proteiner i kroppen med minimala kirurgiska ingrepp och utan injektioner tror vi är en unik och användbar egenskap. Utveckling av elektroniska implantat är endast en av flera tänkbara tillämpningar som ligger många år fram i tiden. Forskning som hjälper oss att koppla ihop elektronik med biologi på molekylär nivå är en viktig pusselbit i en sådan riktning, säger Gustav Ferrand-Drake del Castillo.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ytterligare en fördel med den nya metoden är att den inte kräver stora mängder energi. Den låga strömförbrukningen beror på att polymerens tjocklek på elektrodens yta är mycket tunn, på nanometerskala, vilket gör att ytan omedelbart reagerar på små elektrokemiska signaler. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Elektronik i biologiska miljöer begränsas ofta av storleken på batteriet och de rörliga mekaniska delarna. Aktivering på molekylnivå minskar både energibehovet och behovet av rörliga delar, säger Gustav Ferrand-Drake del Castillo.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Genombrottet började som doktorsavhandling</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskningen bakom tekniken genomfördes under tiden som Gustav Ferrand-Drake del Castillo var doktorand i Chalmersprofessor Andreas Dahlins forskargrupp på avdelningen för tillämpad ytkemi. Projektet handlade om polymerytor som byter tillstånd mellan att vara neutrala och laddade beroende på den omgivande lösningens pH-värde. Då lyckades forskarna skapa ett material som var starkt nog för att sitta kvar på ytan vid upprepade elektriska signaler, samtidigt som det var tunt nog för att effektivt byta pH-värde med hjälp av elektrokemi på ytan. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/elektroniska%20papper%20Anderas%20Dahlin/Andreas_Dahlin%20220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Andreas Dahlin " style="margin:5px" /><br />− Strax därefter upptäckte vi att vi kunde använda de elektriska signalerna för att styra inbindning och frisättning av proteiner och biomolekyler och att elektrodmaterialet fungerar i biologiska lösningar som till exempel serum, centrifugerat blod. Vi tror och hoppas att våra upptäckter kan vara till stor nytta för utvecklingen av nya läkemedel, säger Andreas Dahlin.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under det senaste året har Chalmersforskarnas resultat övergått till produktutveckling som drivits genom avknoppningsbolaget Nyctea Technologies. Företaget har redan kunder bland ledande läkemedelsforskare och företag. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>* Polymerer är kemiska föreningar som består av mycket långa kedjor byggda av upprepade mindre enheter. Vanliga plaster är en form av polymerer.<span style="background-color:initial;color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600"> </span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen:</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs hela studien i Angewandte Chemie: </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/anie.202115745" title="länk till vetenskaplig artikel ">Electrically Switchable Polymer Brushes for Protein Capture and Release in Biological Environments</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Artikeln är skriven av Gustav Ferrand-Drake del Castillo, Maria Kyriakidou, Rebekah Hailes, Zeynep Adali, Kunli Xiong och Andreas Dahlin.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och i Nyctea Technologies.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskningen har finansierats av Knut &amp; Alice Wallenbergs stiftelse</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information kontakta:</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Gustav Ferrand-Drake del Castillo, doktor i kemi och vd för Nyctea Technologies: +46 (0)70 274 61 05 gustavd@chalmers.se <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Dahlin.aspx" title="personlig profilsida ">Andreas Dahlin​</a>, biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div>Text: Karin Wik och Gustav Ferrand-Drake del Castillo </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> ​Wed, 15 Jun 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-jastmodell-kan-forbattra-proteinproduktion.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-jastmodell-kan-forbattra-proteinproduktion.aspxNy jästmodell kan förbättra proteinproduktion<p><b>​Mikroorganismer, som vanlig bagerijäst, används som cellfabriker för att tillverka olika kemikalier och proteiner, till exempel insulin. Genom att modifiera cellfabrikerna försöker forskare öka effektiviteten i cellfabrikproduktionen. I en ny studie visar systembiologiforskare vid Chalmers en ny datamodell för jästceller som lägger fokus på ett av de begränsande stegen inom proteinproduktion i cellfabriker – den sekretoriska vägen.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Den sekretoriska vägen (secretory pathway) i eukaryota celler består av flera olika organeller som styr transport och olika sorters modifieringar av proteiner. Denna mycket komplexa väg är, och har varit historiskt, ett viktigt mål för att förbättra uttrycket av så kallade rekombinanta proteiner (proteiner som produceras från modifierat DNA) i strävan att förbättra effektiviteten hos cellfabrikerna. På grund av att den sekretoriska vägen är naturligt komplex har det hittills saknat verktyg för att kunna optimera cellen till att producera vilket rekombinant protein som helst.  </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Avancerad modell kan ge bättre produktion</h2> <p class="chalmersElement-P">I den nyligen publicerade <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-30689-7">studien​</a> presenterar forskarna en ny avancerad modell för bagerijäst, <em>Saccharomyces </em><em>cerevisia</em>e, kallad <strong>pcSecYeast </strong>(genome-scale protein secretory model).</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– </span>Vi strävade efter att systematiskt förstå proteinutsöndringen i jäst. Detta för att kunna designa bättre jästcellsfabriker för farmaceutisk och industriell produktion av rekombinanta proteiner som insulin och α-amylas, ett enzym som omvandlar stärkelse till socker, säger Feiran Li, postdok i systembiologi vid Chalmers och förstaförfattare till studien.</p> <p class="chalmersElement-P"></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Modellen pekar ut mål</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Modellen är den första komplexa och avancerade proteinsekretoriska modellen som innehåller detaljerade processerna för hur prote​​inerna bildas och modifieras i cellen. Modellen möjliggör flera typer av simuleringar, inklusive konkurrens mellan rekombinanta proteiner och naturliga sekretoriska proteiner.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– </span>Vi kunde förutse de bästa målen för modifiering för åtta olika rekombinanta proteiner producerade i jäst och kunde validera detta resultat experimentellt för α-amylas. För första gången kan en modell systematiskt peka ut mål för modifiering i både den metaboliska och proteinsekretoriska delen, säger Feiran Li.</p> <p class="chalmersElement-P"></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Effektiv design av cellfabriker </h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Genom att identifiera mål för genetisk modifiering, till exempel genamplifieringsprocessen, där man selektivt ökar antalet kopior av en gen som kodar för ett visst protein, kan modellen användas för effektiv design av cellfabriksstammar.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">–</span>Modellen underlättar också i simuleringar av olika hypoteser för proteinuttryck och utsöndring, vilket kommer att öka den grundläggande förståelsen av den komplexa sekretoriska vägen, säger Feiran Li och fortsätter:</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Vi testade också flera hypoteser och såg att kapaciteten för den så den så kallade retrotranslokationen förhindrade nedbrytning av felveckade proteiner. Detta kan leda till ackumulering av de proteiner som är relaterade till mänskliga sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga artikeln:</strong> <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-30689-7">Improving recombinant protein production by yeast through genome-scale modeling using proteome constraints</a></p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Susanne Nils</span><span style="background-color:initial">son Lindh</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Foto:</strong> Martina Butorac</p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 13 Jun 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspxMer bioenergi och mindre negativa miljöeffekter<p><b>– Jordbruket skapar många värden utöver matförsörjning men kan också inverka negativt på miljön, till exempel genom att kväve från gödsel läcker ut i närliggande dricksvatten, säger Göran Berndes, expert på markanvändning.Med ett nytt sätt att modellera markanvändning visar forskning hur jordbruket kan leverera mer biomassa samtidigt som miljöproblematiken minskas.​ ​</b></p><div><b>Klimatförändringar, befolkningstillväxt,</b> ökad efterfrågan på mat, trä och biobaserade produkter ökar trycket på ekosystemen och bidrar till jordbrukets negativa miljöeffekter.</div> <div>Multifunktionellt jordbruk, kan förutom livsmedel och biobaserade produkter bidra till viktiga värden som bevarande av biologisk mångfald och kulturella värden. De kan också säkra reglerande ekosystemtjänster, som pollinering och skydd mot naturkatastrofer som torka och översvämningar.<br /><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Goran_Berndes_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det finns många olika sätt</b> att minska miljöpåverkan och de lösningar som vi har undersökt i detta projekt har varit föremål för flera tidigare studier, även inom vår egen forskargrupp. Ofta görs sådana studier på ganska liten skala, men här har vi tagit ett större grepp och undersökt hur multifunktionella odlingssystem skulle kunna introduceras i Sverige och Europa för att minska negativa effekter av nuvarande jordbruk och samtidigt producera biobränslen och andra biobaserade produkter, säger Göran Berndes, professor på Chalmers (bilden t h)​. Han är projektledare i en forskningsstudie, som inkluderar forskare från Chalmers, Lunds universitet och Mittuniversitetet. Tillsammans har de utvecklat ett nytt sätt att modellera markanvändningssystem. <br /><br /></div> <div><b>I den nya studien</b> har forskarna utvecklat en metod för att studera markanvändning och potentialen för multifunktionella odlingssystem inom jordbruket. Genom att applicera högupplöst data på 81 000 landskap i EU och Storbritannien har forskarna ringat in områden med potential för både ökad biomassaproduktion och minskad miljöproblematik.</div> <div>– Våra analyser visar att miljöproblem relaterat till kväveläckage till ytvatten och vinderosion kan minska betydligt genom en strategisk integration av multifunktionella odlingssystem i jordbrukslandskap som idag domineras av ettåriga grödor, säger Oskar Englund, docent vid Mittuniversitetet och en av deltagarna i projektet.</div> <div><br /></div> <div>Samtidigt som flera vanliga miljöproblem minskar kan den förändrade markanvändningen ge ett tillskott av biomassa för exempelvis biodrivmedelsproduktion. Den förändrade markanvändningen kan också leda till koldioxidinbindning i jordbruksmarken, vilket är bra både för klimatet och för åkerjordens bördighet. </div> <div> </div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Christl_Cederberg170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Ett ökat inslag av vallodling i växtföljder</b> med ettåriga grödor skulle exempelvis kunna binda in motsvarande tio procent av växthusgasutsläppen inom Europas jordbruk. Dessutom minskar behovet av att använda konstgödsel och bekämpningsmedel, berättar Christel Cederberg, professor på Chalmers (bilden t h), som också har deltagit i projektet.</div> <div><br /></div> <div><b><span style="background-color:initial">– </span>Ska de multifunktionella systemen implementeras</b> i stor skala krävs lokala marknader för biomassan. Om jordbrukarna dessutom ser möjligheter att tjäna pengar på att leverera miljönytta så kan det skapa ytterligare intresse, säger Pål Börjesson, professor vid Lunds universitet som ansvarade för projektets fallstudie av hur multifunktionella biomassaodlingar kan minska lokala miljöproblem och samtidigt leverera biomassa till ett kraftvärmeverk i Skåne.<br /><br /><b>Mer info:</b></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet har genomförts inom ramen för <a href="https://f3centre.se/sv/samverkansprogram/">samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system​</a> som samfinansieras av <a href="http://www.energimyndigheten.se/">Energimyndigheten</a> och <a href="https://f3centre.se/sv/">f3 Centre</a>.</span></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-industriteknik/pressreleases/mer-bioenergi-och-mindre-negativa-miljoeeffekter-med-multifunktionellt-jordbruk-3185298"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Pressmeddelandet på MyNewsdesk.</a></div> <div><br /></div> <div><b>Projektgrupp: </b><a href="/en/Staff/Pages/goran-berndes.aspx">Göran Berndes</a> (projektledare) och <a href="/sv/Personal/Sidor/christel-cederberg.aspx">Christel Cederberg</a>, Chalmers; <a href="https://www.miun.se/Personal/oskarenglund/?showMenu=1">Oskar Englund</a>, Mittuniversitetet och Englund GeoLab AB; <a href="https://portal.research.lu.se/sv/persons/p%c3%a5l-b%c3%b6rjesson">Pål Börjesson</a>, Lunds universitet.</div> <div>Delar av projektet har kopplats till arbete inom <a href="https://task45.ieabioenergy.com/">IEA Bioenergy Task 45 - Climate and sustainability effects of bioenergy within the broader bioeconomy.<br /></a></div> <div><a href="https://f3centre.se/sv/forskningsprojekt/minskade-negativa-miljoeffekter-av-biomassaproduktion-genom-produktion-av-mer-biomassa/">Forskningsresultaten har tidigare presenterats tidigare i ett webbinarium.</a></div> <div><br /></div> ​​Mon, 06 Jun 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-inom-artros-–-ny-metod-for-tidig-diagnostik-hos-hast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-inom-artros-%E2%80%93-ny-metod-for-tidig-diagnostik-hos-hast.aspxForskningsgenombrott inom artros – ny metod för tidig diagnostik hos häst<p><b>​Artros är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till ledsmärta och funktionsnedsättning både hos människa och häst. Tävlingshästar utvecklar sjukdomen mycket tidigt till följd av intensiv träning i unga år. Som en del av ett stort samarbetsprojekt mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), har forskare på Chalmers varit med och utvecklat en ny metod för att möjliggöra tidig diagnos av artros hos hästar. </b></p>​<span style="background-color:initial">– Artros (osteoartrit) är en kronisk ledinflammation där sjukdomsprocessen är långsam och svår att diagnostisera i ett tidigt stadium. Men för att kunna behandla sjukdomen är det viktigt att identifiera de tidiga sjukdomsstadierna, säger Eva Skiöldebrand, professor i allmän patologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med forskningsinriktning på artros hos hästar och människa.<br /><br /></span><div>– Tillsammans med professorerna Stina Ekman på SLU och Anders Lindahl på SU, har vår forskargrupp utvecklat biomarkörer, eller mer specifikt, identifierat nya klyvningsepitoper* som genereras då protein från ledbrosk och underliggande subkondralt ben (benet under ledbrosket) bryts ned av inflammationen, vilket är sjukdomens signum. Forskargruppen har kunnat verifiera biomarkörerna i serum och ledvätska hos hästar med varierande grad av artros och studerat träningens inverkan samt effekten av dygnsrytm, vilket är ett stort forskningsgenombrott, säger Eva Skiöldebrand.<br /><br /></div> <div>Användandet av biomarkörer möjliggör att sjukdomen kan upptäckas tidigare och uppkomsten av allvarliga skador förebyggas – och effektiviteten av läkemedel för behandling av artros kan utvärderas. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tidig diagnostik med salivprov</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Artros_bild_450x350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:450px;height:350px" />En person som har haft stor del i ett relaterat forskningsgenombrott i slutet av 2021 är Moa Lord, tidigare bioteknikstudent och nu <span></span>projektanställd forskare i materialfysik på Chalmers​.</div> <div><br /></div> <div>Tillsammans med forskargruppen på SLU och SU har hon utvecklat en ny metod för att kvantifiera biomarkörer i saliven hos häst, under handledning av professor Eva Skiöldebrand, Susanne Nyström, doktor i molekylärbiologi på SU och Magnus Karlsteen, docent i materialfysik på Chalmers och ansvarig för Chalmers satsningar inom hästteknologi. <br /><br /></div> <div> –Vi ville utveckla en metod som på ett enkelt sätt kunde passa in i den dagliga hästhållningen. Salivprovtagning är en icke-invasiv provtagningsmetod till skillnad från ledvätskeprov och blodprov, vilket gör att man kan ta fler prover utan att skapa obehag hos hästen. Detektion och kvantifiering av biomarkören i saliv möjliggör ett enklare sätt att övervaka hur biomarkören påverkas av träning och underlag samt upptäckt av tidiga sjukdomstecken, säger Moa Lord. </div> <div><br /></div> <div><strong>Egenutvecklat bett för hästar</strong></div> <div>För att underlätta salivprovtagningen har Chalmers förfinat metoden genom framtagning av ett särskilt bett för hästar. <br /><br /></div> <div>– När vi upptäckte att vi kunde använda saliv för att mäta biomarkören ville vi undersöka hur biomarkören förändras under ett träningspass när belastningen på leden ökar. Därför har vi på Chalmers själva designat och konstruerat ett bett med utrymme för provtagningsrör. Bettet samlar upp saliven samtidigt som man rider eller kör hästen. Detta möjliggör att vi kan samla in prov på ett enklare sätt och att träningspasset kan fullföljas utan ett större avbrott för att ta ett prov, säger Moa Lord. <br /><br /></div> <div>– Detta bett och möjligheten att detektera biomarkören i saliv är grunden till en helt ny diagnosmetod, det finns ingen som har gjort något liknande tidigare. De nuvarande provrören i bettet för salivuppsamling fungerar väl. Men vi arbetar för det långsiktiga målet att implementera en elektronisk sensor av grafen i bettet, som kan ge kontinuerliga mätvärden av biomarkören och provsvar direkt på plats. Detta skulle möjliggöra att hästägaren själv på hemmaplan kan samråda med veterinär och följa utvecklingen av sjukdomen och agera genom att arbeta förebyggande för att eliminera begynnande sjukdom, säger Magnus Karlsteen. <br /><br /></div> <div>– Med tanke på att ett stort antal tävlingshästar utvecklar artros är bettet betydelsefullt för det preventiva arbetet. Att kunna mäta biomarkören i saliven innebär att vi kan mäta effekten av träning då hästen springer och rids på olika underlag och vid olika tempo. Då kan man skräddarsy träningsprogram som inte är skadliga för lederna och förhoppningsvis kan det resultera i att färre hästar utvecklar sjukdomen, säger Eva Skiöldebrand.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Fortsatt finansiering av projektet</strong></span><br /></div> <div>Moa Lords projekt “Can we use saliva to detect osteoarthritis in the horse?” har delfinansierats av styrkeområde Hälsa och teknik på Chalmers. I början av 2022 beviljade Svenska Djurskyddsföreningen finansiering för att undersöka förekomsten av smärtbiomarkörer i saliven hos häst. – Smärtbiomarkörernas förekomst i saliven kan ge enormt mycket information om hästens smärtstatus och vi är otroligt tacksamma för dessa forskningspengar, säger Eva Skiöldebrand.<br /><br /></div> <div>– Framgångarna i det här forskningsprojektet är fantastiskt glädjande och hoppfullt för diagnostisering och prevention av artros hos häst men även hos människa i framtiden, säger Martin Fagerström, vice styrkeområdesledare för Hälsa och teknik på Chalmers. <br /><br /></div> <div><strong>Gemensamt engagemang i hästars välfärd</strong></div> <div>Samarbetet mellan Eva Skiöldebrand, SLU, och Magnus Karlsteen och Moa Lord på Chalmers har bland annat sin bakgrund i ett gemensamt intresse för hästsport och ett starkt engagemang i hästars välfärd. Deras vägar har bland annat korsats på Chalmershindret, ett arrangemang i samband med världscuptävlingarna i hästhoppning i Göteborg, med Magnus Karlsteen som ansvarig.</div> <div><br /></div> <div><strong>Förstärkt fokus på idrottsteknologi</strong></div> <div>Enligt det Internationella ridsportförbundet är Chalmers främst i världen inom hästteknologi. <span style="background-color:initial">Från och med 1 augusti 2022 blir Chalmers det första Riksidrottsuniversitetet som blir ett kompetenscentrum för idrottsteknologi. Det innebär ett förstärkt samarbete mellan idrottsrörelsen och de olika specialistidrottsförbunden i Sverige.</span></div> <div><br /></div> <div>* Klyvningsepitoper</div> <div>Fragment som bildas vid kylning av protein, vid en specifik aminosyrasekvens. <br /><br /><em>Bildtext: Salivprovtagning pågår, Moa Lord och hästen Drömmen. <br />Foto: Helena Borgström</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Kontakt</span><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Magnus-Karlsteen.aspx">Magnus Karlsteen​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial">Docent, materialfysik, Institutionen för fysik, Chalmers</span></div> <em></em></div> <div><br /></div> <div><span></span><strong>Läs mer<br /><br /></strong><a href="https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/302399/1/Master_thesis_Moa_Lord.pdf" target="_blank"><div>&quot;Detection and quantification of COMP neoepitope in equine saliva.</div> <div>A biomarker for detection of early stages of Osteoarthritis&quot;</div> ​</a>(Moa Lords examensarbete för masterexamen i bioteknik)</div> <div><div><br /></div></div> <div><strong><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-kompetenscentrum-for-idrottsteknologi.aspx" target="_blank">Chalmers blir kompetenscentrum för idrottsteknologi​</a></strong></div> <div><strong></strong><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspx">Chalmershindret fem år av innovationer​</a><br /><br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Linda Wallgren Jirvén</span><br /></div> <div><br /></div>Wed, 01 Jun 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/En-intelligent-och-social-drönare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/En-intelligent-och-social-dr%C3%B6nare.aspxEn intelligent och social drönare<p><b>​Har du någonsin träffat en artig drönare? I projektet AI + Social Drones: Towards Autonomous and Adaptive Social Drones ska docent Mohammad Obaid och kollegor undersöka hur flygande drönare kan interagera med människor med hjälp av AI.</b></p>​Drönare blir mer och mer användbara som verktyg inom områden som transport och hälsa.<br />I projektet <em>AI + Social Drones: Towards Autonomous and Adaptive Social Drones</em>, finansierat av Chalmers AI Research Centre, Chair, ska en forskargruppn titta på sociala drönare och deras roll i samhället. Med start i sommar kommer projektet att undersöka hur drönare kan verka i en mänsklig miljö på ett acceptabelt sätt.<br /><br /><div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>Om vi ​​har en AI-enhet i vår miljö, i det här fallet en flygande robot, hur interagerar vi med den som människor? Vi vill lära den att förstå oss och att fånga upp våra sociala signaler när den flyger bredvid oss. Och hur ska vi som människor interagera med den och bete oss?, säger docent Mohammad Obaid, projektledare.</div> <br /><strong>Vad är en social drönare</strong>?<br />En drönare är en flygande robot som kan fjärrstyras och när vi slänger in ordet social bredvid en drönare händer två saker. En är att den kan uppvisa sociala signaler för oss. Den kan berätta för oss hur den beter sig och dess avsikter. För det andra kan den uppfatta och lära sig hur vi beter oss, förstå våra sociala signaler.<br /><br /><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Tanken är att om vi i det här projektet lär oss hur man får det här att fungera, kommer vi att få en bättre förståelse för hur vi ska acceptera och lita på dem i olika tillämpningsområden och sammanhang, vilket kommer att göra dem mer användbara, säger Mohammad Obaid .<br /><br />För detta behövs AI. Data från interaktionsaktiviteter samlas in och används för att träna roboten att utveckla sociala signaler. En intelligent drönare ska kunna avläsa från användarens ansikte om den är välkomnande eller orolig och sedan välja ett lämpligt avstånd till personen.<br /><br />Drönare används redan i leveranstjänster och civila tjänster, som sjukvård och välbefinnande.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Hälsa är något vi också tittar på. När vi lägger till AI i drönaren tror vi att den kan göra mycket nytta, till exempel i nödsituationer i avlägsna områden.</div> <br /><strong>Kommunicera med en robot</strong><br />Vi är vana vid att se robotar inom sci-fi där de har ansikten och kan kommunicera vad de tycker och deras avsikter, och många forskare blir inspirerade av det. Mohammad Obaid är en av dem.<br /><br /><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>I tidigare forskning har vi testat  drönare med ögon. Ögonen låter drönaren blicka åt den riktning den tänker gå och kommunicerar därmed sina avsikter, säger han.<br /><br />Många tester görs med markrobotar, som inte kan flyga. Att tillämpa forskningen på en drönare är liknande men förmågan att flyga ger roboten en ny dimension.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>En drönare kan ge dig ett nytt perspektiv uppifrån till exempel, och den kommer att vara mycket mer mobil än markrobotar och inte fastna på hinder, säger Mohammad Obaid.</div> <br /><strong>En drönarkompis</strong><br />Det kan tyckas lockande att föreställa sig att den sociala drönaren kommer att vara lika vanlig som smarttelefonen inom en snar framtid. Men det är många frågor att lösa innan detta blir verklighet, tror Mohammad Obaid.<br /><br /><div><span><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– <span style="display:inline-block"></span></span></span>Det kan mycket väl vara så att folk kommer att ha en drönarkompis, men vi måste tänka på etik först. Precis som med mobiltelefoner måste vi veta vad som kommer att hända med samhället när vi lägger till sociala drönare som med all mänsklig interaktion med AI-system. Jag tror det är viktigare att se om drönaren kan vara till nytta för hälsa och välbefinnande, som om de kan användas för att hjälpa människor till exempel i avlägsna områden eller som badvakter på stranden, säger han.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mats Tiborn<br /></div>Mon, 23 May 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Banbrytande-forskning-for-visualisering-av-RNA-och-DNA-prisas-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Banbrytande-forskning-for-visualisering-av-RNA-och-DNA-prisas-.aspxBanbrytande forskning för visualisering av RNA och DNA prisas <p><b>​Marcus Wilhelmsson, professor på institutionens för kemi och kemiteknik får Wallmarkska priset 2022 av Kungliga Vetenskapsakademin. Priset tilldelas ”för banbrytande forskning kring biomimetiska fluorescenta molekyler och deras nyttjande för utveckling av fluorescensbaserade studier av DNA och RNA”. Forskningen kan bidra till stor nytta för utvecklingen av nya läkemedel och vacciner. </b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Marcus%20Wilhelmsson_320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Marcus Wilhelmson" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><strong>Hej Marcus och grattis till Wallmarkska priset! </strong></span><div>Tack så mycket!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad innebär ett sådant här pris för forskningen du arbetar med? </strong></div> <div>Framför allt känns det som ett erkännande för det min forskargrupp och jag har hållit på med under väldigt lång tid – femton till tjugo år nu. Jag ser det som ett pris för flit med lite spets som ger oss alla en boost! Jag är väldigt glad för priset och tacksam för att jag har haft så många kreativa och kompetenta människor i min grupp under åren och även som samarbetspartners. Vad priset betyder för övrigt är att det kan nämnas i mitt CV och om beslutet ligger på marginalen kanske det kan det ge en lite bättre chans till finansiering av nya spännande projekt. Dessutom kommer stora delar av prisbeloppet användas för att säkerställa fortsatt drift av vårt nystartade bolag LanteRNA (läs mer nedan). Det här tillskottet behövs verkligen för att vi ska kunna fortsätta ha kompetenta personer som jobbar med oss där.<br /><br /></div> <div><strong>Kan du berätta lite kort om vad ni har på gång just nu inom den här forskningen?</strong></div> <div>I startup-bolaget jobbar vi med att validera, verifiera och skala upp teknologin som vi har arbetat med i forskargruppen de senaste tre till fyra åren. För att vi ska kunna leverera till större läkemedelsbolag så gäller det att många delar faller på plats och att vi även har timing med bolagsfinansiering som vi jobbar hårt med just nu. I forskargruppen har vi i samarbete med en grupp på institutionen för biologi och bioteknik nyligen hittat ett unikt sätt där cellen själv kan märka upp sitt RNA med fluorescenta byggstenar. Det kan bli mycket användbart och det ska bli väldigt spännande att se hur det tas emot av forskningsfältet. Vi planerar att skicka in en artikel och publicera det arbetet i en vetenskaplig tidskrift efter sommaren. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tack så mycket och lycka till!</strong></div> <div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information, kontakt </strong></p> <div><a href="/sv/personal/Sidor/marcus-wilhelmsson.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Marcus Wilhelmsson</a>, professor, institutionen för kemi och kemiteknik</div> <div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs mer </strong></p> <div>Om startup bolaget LanteRNA</div> <div><a href="https://lanterna.tech/" title="Länk till extern webplats ">Bolaget LanteRNA webbplats</a> <br /><br /></div> <div>Nyhetsartiklar och pressmeddelande om forskningen </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspx" title="Länk till nyhetsartikel ">Prisade för metod för full utveckling av RNA läkemedel </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspx" title="Länk till nyhetsartikel ">Genombrott för att spåra RNA i celler</a> </div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/global-halsa-och-hallbar-textilindustri-på-IVA-100-lista.aspx" title="Länk till nyhetsartikel ">Innovationer för global hälsa och hållbar textilindustri på IVA:s 100 lista </a></div> <div><br /></div> <div>Text: Jenny Holmstrand <br />Bild: Anna-Lena Lundqvist/Chalmers </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 19 May 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forsta-fysiska-exjobbsmassan-inom-halsa-och-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forsta-fysiska-exjobbsmassan-inom-halsa-och-teknik.aspxFörsta fysiska exjobbsmässan inom hälsa och teknik<p><b>​​För första gången kunde exjobbsmässan för studenter inom hälsa och teknik genomföras på plats på Medicinareberget. Ett koncept som gav mersmak för såväl studenter som handledare.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett livligt sorl på flera språk fyller hörsalen på Wallenbergs konferenscentrum. Det tystnar först när vicedekanen vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, äntrar scenen.</span><div><br /></div> <div>– Hello everyone and welcome, hälsar Pelle Åberg, som tillsammans med utbildningsledare Marie Strandevall är värd för vårens exjobbsmässa.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samarbete för att skapa tvärvetenskapliga projekt</strong></div> <div>Det är fjärde gången mässan genomförs men på grund av covidpandemin har de tidigare tillfällena varit digitala. Bakom mässan står Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>– Syftet är att få till tvärvetenskapliga projekt och samverkan mellan hälsa och teknik, säger Marie Strandevall.</div> <div><br /></div> <div>– Detta är ett bra sätt att skapa kontaktytor, säger Pelle Åberg.</div> <div><br /></div> <div>Närmare ett trettiotal forskare presenterade projekt där en eller ett par masterstudenter kan få möjlighet att skriva sitt examensarbete. En del av de potentiella handledarna har flera projekt på gång. Varje forskare hade bara ett par minuter på sig att presentera sitt projekt och vilka kvalifikationer de helst ser hos studenter som söker. Det gick dock alldeles utmärkt.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Exjobbmassa_Ann-Sofie_Cans.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><em>Ann-Sofie Cans, docent i kemi och kemiteknik och styrkeområdesledare för Hälsa och teknik på Chalmers, handleder gärna någon masterstudent med naturvetenskapliga kunskaper.</em><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Chans att mingla</strong><br /></div> <div>När samtliga presentationer var avklarade hade studenterna fått upp ögonen för allt ifrån hur man utvecklar metoder för att mäta luftförorenande partiklar, till analys av gångmönster hos äldre med hjälp av radar.</div> <div><br /></div> <div>Minst lika viktigt och efterlängtat, efter pandemiårens alla digitala möten och distansundervisning, var minglet som följde. Där fick studenterna möjlighet att ställa frågor till forskarna. Vid skärmen med texten ”Using machine learning to find gene interactions causing preterm birth” stod Julius Juodakis från avdelningen för obstetrik och gynekologi och svarade på frågor från Setareh Jafargholizadeh, som studerar bioteknologi vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Vi söker en student som har goda kunskaper i genetik och är beredd att lära sig maskininlärning, alternativt en student som kan maskininlärning och vill lära sig genetik, säger Julius Juodakis.</div> <div><br /></div> <div>Det skulle kunna vara något för Setareh. En annan som finner Julius projekt intressant är Obed Nahimiyimana, som studerar matematisk statistik vid Göteborgs universitet.  </div> <div>– Statistik kan appliceras på väldigt många områden, säger han.</div> <div><br /></div> <div>– Biomedicin ger goda möjligheter för studenter med olika bakgrund och inriktning, till exempel bioteknologi och statistik, säger Julius Juodakis.</div> <div><br /></div> <div><strong>Inkludera studenter från olika ämnesområden</strong></div> <div>Vid ett bord står sex studenter, som läser masterprogrammet i global hälsa.</div> <div><br /></div> <div>– Det var väldigt intressant, men svårt att hitta något som passade oss. Det är lite för specialiserat. Vi är intresserade av större frågor som folkhälsa, pandemier och antibiotikaresistens, säger Alexandra Ingman.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kanske borde de prata med Åsa Torinsson Naluai, som höll en mer generell presentation om det tvärvetenskapliga SciLifeLab i Göteborg och avslutade med orden: ”Vill ni veta mer så kom och prata med mig efteråt.” Det har Sheila Sgozi, som studerar folkhälsovetenskap och ska skriva en master om ett år, gjort.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Jag vill ta reda på vad det finns för valmöjligheter redan nu och Åsa förklarar så bra vad som kan passa min inriktning.</div> <div><br /></div> <div> – Om vi ska komma framåt i forskningen behöver vi inkludera studenter från många olika ämnen, säger Åsa Torinsson Naluai, som själv har både molekylärbiologisk och medicinsk bakgrund.</div> <div><br /></div> <div><strong>Planerar ny mässa till hösten</strong></div> <div>När studenterna droppat av dröjer sig flera av forskarna/handledarna kvar.</div> <div><br /></div> <div>– Det här blev ett bra tillfälle för handledarna att mingla också. De är inte bara ute efter duktiga studenter utan har glädje av att träffa varandra, säger Marie Strandevall.</div> <div><br /></div> <div>– Det har fungerat väldigt bra att ha de första tre exjobbsmässorna digitalt och det ska bli spännande att se utvärderingen när vi nu äntligen kunde ha en fysisk mässa, säger Ann-Sofie Cans, docent på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av initiativtagarna bakom mässan. Förhoppningsvis kan vi arrangera en fysisk mässa även till hösten då Chalmers står som värd.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Anna Rehnberg, på uppdrag av Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 11 May 2022 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200