Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 02 Apr 2020 09:44:36 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nasta-generations-modellering-av-manniskans-metabolism.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nasta-generations-modellering-av-manniskans-metabolism.aspxNästa generations modellering av human metabolism<p><b>​Forskare vid Chalmers har utvecklat en modell för människans metabolism, Human1, som möjliggör simulering av metabolismen i celler utifrån biologiska mätdata och ett reaktionsnätverk. Modellen kan användas till att förutspå metaboliska beteenden hos celler, vilket kan hjälpa forskare att identifiera nya metaboliska markörer eller hitta nya angreppspunkter för läkemedelsbehandling av sjukdomar, till exempel cancer, typ 2-diabetes och Alzheimers sjukdom.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Human1 kommer att förändra hur forskare utvecklar och tillämpar modeller för att studera människokroppen, både i friskt tillstånd samt vid olika sjukdomar säger projektledaren Jens Nielsen, professor i systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik, om modellen som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften <em>Science Signaling.</em></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Metabolism är det nätverk av kemiska reaktioner som förser celler med de byggstenar och den energi som krävs för att upprätthålla liv. Att studera de individuella komponenterna och hur de fungerar som delar i ett sammanhängande system är avgörande för att kunna forska kring hälsa och hitta botemedel mot sjukdomar som kraftig övervikt, diabetes, högt blodtryck och cancer. För att studera ett sådant komplext system har beräkningsverktyg, till exempel så kallade ”genome-scale”-modeller, utvecklats. </p> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Human1 − den<span style="font-family:inherit;background-color:initial"> mest avancerade modellen</span></h2> <div> <span></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Enligt forskarna är Human1 är den nyaste och mest avancerade modellen hittills. Modellen sammanför decennier av forskning inom biokemi och modellering till en högkvalitativ källa över 13 000 biokemiska reaktioner, 4 100 metaboliter, och 3 500 gener som är inblandade i metabolism hos människor.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Till skillnad från tidigare humanmodeller har Human1 utvecklats i ett offentligt online-arkiv som spårar alla förändringar till modellen. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Det primära syftet med detta ramverk är att säkerställa transparens och reproducerbarhet. Vi vill tillhandahålla ett system som andra i modelleringssamhället kan bidra till och samarbeta kring kontinuerligt, säger Jonathan Robinson, medförfattare till studien och forskare på infrastrukturen CSBI (Computational Systems Biology Infrastructure) på institutionen för biologi och bioteknik. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I studien integrerade forskarna Human1 med genuttrycksdata från hundratals olika celltyper från tumörer och friska vävnadsceller. Integrationen avslöjade skillnader i metabolismen med klinisk relevans. Till exempel hittade man potentiella måltavlor för läkemedel mot lever- och blodcancer. Dessutom visade man att Human 1 kan förutsäga effekten av när gener slås ut med väsentligt större noggrannhet än i tidigare humanmodeller. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​&quot;Betydande framsteg inom modellering av metabolism&quot;</h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P">En stor begränsning för tidigare modeller har varit svårigheter att simulera realistiska reaktionshastigheter då det inte har varit möjligt att göra de mätningar som krävs för detta. Men forskarna visade att användning av ett ramverk för begränsning av mängd enzym för reaktionerna i Human1 gjorde det möjligt att förutsäga realistisk tillväxt och hastigheter för produktion samt konsumtion av metaboliter utan att behöva genomföra dessa mätningar. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Det här är ett betydande framsteg inom området för modellering av människans metabolism, säger Jens Nielsen, och fortsätter: </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Ramverket låser nu upp många kraftfulla tillvägagångssätt som tidigare bara varit möjliga för att studera mikrober, och det kommer att möjliggöra ett brett spektrum av användningsområden för modellen när det gäller att studera metabola sjukdomar. </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​Metabolic Atlas − kartläggning av metaboliska reaktionskedjor</h2> <span></span><h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Parallellt med Human1 utvecklade forskarna Metabolic Atlas, en onlineresurs för att utforska och visualisera modellen. Webbplatsen tillhandahåller en kartläggning av metaboliska reaktionskedjor i 2D- och 3D för olika delar av cellen, och länkar innehåll till andra biokemiska databaser. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Projektet leds av professor Jens Nielsen tillsammans med en forskargrupp från institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers, i samarbete med Human Protein Atlas (HPA) och National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS). Studien finansierade av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs artikeln i</strong><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><em style="background-color:initial"><strong>Science Signaling</strong></em></p> <div> <span></span></div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div dir="ltr"><p class="chalmersElement-P" style="text-align:left">​<a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><a href="https://stke.sciencemag.org/lookup/doi/10.1126/scisignal.aaz1482">An a​tlas of human metabolism </a></span></p></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> <span></span></div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Science for Life Laboratory</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li>Science for Life Laboratory, SciLifeLab, är en forskningsinstitution för utveckling av molekylär biovetenskap i Sverige. </li> <li>SciLifeLab startade 2010 som en gemensam satsning av fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.</li> <li>Centret ger tusentals forskare tillgång till en mängd olika avancerade infrastrukturer inom biovetenskap, vilket skapar en unik miljö för hälso- och miljöforskning på högsta nivå.</li> <li>Mer information om <a href="https://www.scilifelab.se/">SciLifeLAb​</a></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.scilifelab.se/"></a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Metabolic Atlas </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li>Metabolic Atlas är ett program som drivs av professor Jens Nielsens forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS). </li> <li>Programmet startade 2010 med målet att identifiera alla metaboliska reaktioner i människokroppen, inklusive kartläggning av aktiva reaktioner i celler, vävnader och organ.</li> <li>Den nya versionen av Metabolic Atlas tillhandahåller flera olika resurser: <br />(i) en uppdaterad ”genom-scale”-modell av metabolismen för mänskliga celler. Denna modell är baserad på sammanslagning av information från flera olika tidigare modeller och är den mest omfattande modellen för metabolism hos människor hittills. <br />(ii) ett visualiseringsverktyg som ger en översikt över metabolismen i mänskliga celler. Genom överföring av data från Human Protein Atlas (HPA) eller andra källor är det möjligt att visualisera olika metaboliska funktioner i olika celler, till exempel i cancerceller kontra normala celler. <br />(iii) en interaktionskarta som visualiserar hur varje enzym är kopplat till andra enzymer via gemensamma metaboliter.<br />(iv) en metabolisk modell där mängden enzym begränsas, som möjliggör en prediktiv modellsimulering av människans metabolism i olika celler och vävnader. </li> <li>Resurser från Metabolic Atlas har resulterat i mer än 100 forskningsartiklar om metabolism i mänskliga celler och har resulterat i identifiering av nya biomarkörer och potentiella måltavlor för läkemedel. </li> <li>Mer information om <a href="https://www.metabolicatlas.org/">Metabolic Atlas​</a> </li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Human Protein Atlas</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li>Human Protein Atlas (HPA) är ett program med bas i Science for Life Laboratory (Stockholm) och startade 2003 med målet att kartlägga alla de mänskliga proteinerna i celler, vävnader och organ genom integrering av olika -omiktekniker, inklusive antikroppbaserad infärgning av proteiner, masspektrometribaserad proteomik, transkriptomik och systembiologi. </li> <li>All data i kunskapsresursen är öppen och fri att använda för forskare både inom akademin och industrin för studier av proteinsammansättning hos människor.</li> <li>Version 19 består av sex separata delar, var och en med fokus på en särskild aspekt av analysen av den mänskliga proteinuppsättningen:<br />(i) Vävnadsatlasen visar fördelningen av proteinerna över alla viktiga vävnader och organ i människokroppen.<br />(ii) Cellatlasen visar den subcellulära lokaliseringen av proteiner i enstaka celler.<br />(iii) Patologiatlasen visar proteinnivåers påverkan på överlevnad hos patienter med cancer.<br />(iv) Blodatlasen visar profilerna för blodceller och proteiner som kan detekteras i blodet.<br />(v) Hjärnatlasen visar fördelningen av proteiner i hjärnan hos människor, mus och grisar.<br />(vi) Metabolic Atlas visar vilka metaboliska reaktionskedjor som är tillgängliga i olika mänskliga vävnader.</li> <li>Human Protein Atlas-programmet har redan bidragit till tusentals publikationer inom humanbiologi och olika sjukdomar och det har valts ut av organisationen <a href="https://elixir-europe.org/">ELIXIR​</a> som en europeisk kärnresurs på grund av dess grundläggande betydelse inom life science. </li> <li>Mer information om <a href="https://www.proteinatlas.org/">Human Protein Atlas​</a></li></ul> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> ​​</p>Wed, 25 Mar 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspxGrafitnanoflagor förebygger infektion<p><b>​Grafitnanoflagor som integreras i medicinska hjälpmedel av plast kan skära sönder bakterier och förebygga vårdrelaterade infektioner genom att döda 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa på ytan. Det kan vara en billig och enkel lösning på ett problem som påverkar miljoner av människor, genererar stora kostnader och som bidrar till ökad utveckling av antibiotikaresistens. Studien presenteras av forskare från Chalmers tekniska högskola och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Small.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Varje år drabbas över fyra miljoner patienter i Europa av vårdrelaterade infektioner, rapporterar EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC). En stor del av dessa beror på bakterieangrepp på olika slags medicinska hjälpmedel och implantat − som katetrar, höft- och knäproteser eller tandimplantat − som i värsta fall kan behöva plockas ut igen. </span></p> <div><p class="chalmersElement-P">Bakterietillväxt på dessa hjälpmedel kan leda till stort lidande hos patienten och innebär också stora kostnader för sjukvården. I dagsläget a​nvänds stora mängder antibiotika för att behandla och förebygga dessa infektioner, vilket också​ ökar utvecklingen av antibiotikaresistens.<span style="background-color:initial;font-family:inherit"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> ​</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit">S</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit">yftet med vår forskning är at​​t fram antibakteriella ytor som kan minska antalet infektioner och därmed användningen av antibiotika – och som bakterierna inte heller kan utveckla resistens emot. Vi har nu visat att ytor på hjälpmedel som formgjutits av en blandning av polyetylen och grafitnanoflagor dödar 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa vid ytan, säger Santosh Pandit, postdok i professor Ivan Mijakovics forskargrupp på avdelningen för systembiologi, institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Enastående antibakteriell effekt&quot;</h2> <div><p class="chalmersElement-P">Infektioner på implantat orsakas av bakterier som färdas runt i vätska i kroppen, till exempel blod, i jakt på en yta att fästa vid. När de fastnat vid en yta börjar de föröka sig och bildar en så kallad biofilm, en bakteriebeläggning. </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Tidigare studier från chalmersforskarna har visat att vertikalt stående nanoflagor av grafen, placerade i ett skyddande överdrag på ytan, kan bilda en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Istället skärs cellmembranet sönder och bakterien dör. Men att producera dessa grafenflagor är dyrt och tar lång tid, vilket gör att de inte är aktuella för storskalig produktion. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det som är anmärkningsvärt med resultaten i vår nya studie är att vi kan uppnå samma enastående antibakteriella effekter genom att använda en relativt prisvärd typ av grafitnanoflagor som vi blandar med en mycket mångsidig polymer. Trots att polymeren, plasten, egentligen inte är speciellt kompatibel med grafitnanoflagorna, har vi lyckats skräddarsy mikrostrukturen för materialet med hjälp av standardtillverkningstekniker för plast. Det kan ha stor potential inom många biomedicinska användningsområden, säger Roland Kádár, docent på institutionen för industri- och materialvetenskap. </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​Grafitnanoflagorna skär sönder bakterieceller</h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I rätt koncentration kan de sylvassa grafitnanoflagorna på ytan av implantaten förhindra bakterieinfektion. De vassa flagorna skadar inte heller celler från människor och andra däggdjur. Det beror på att bakterieceller är cirka en tusendels millimeter i diameter, jämfört med mänskliga celler som typiskt är 25 mikrometer. Ett stick av grafitnanoflagorna kan jämföras med ett dödligt knivangrepp på en bakterie, men endast ett litet nålstick för den mänskliga cellen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Förutom att minska lidande och antibiotikaresistens skulle hjälpmedel av den här sorten kunna leda till färre ingrepp inom till exempel implantatkirurgin, eftersom implantaten skulle kunna stanna kvar i kroppen under en mycket längre tid än de man använder sig av idag. Vår forskning skulle också kunna leda till att minska kostnader inom sjukvården över hela världen, säger Santosh Pandit. </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​Grafitnanoflagornas orientering avgörande för effekt</h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I studien blandades grafitnanoflagorna med plastmaterialet och man kom fram till att en sammansättning med 15–20 procent grafitnanoflagor hade störst antibakteriell effekt. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Precis som i den tidigare studien är den avgörande faktorn orienteringen på grafitnanoflagorna. De måste vara mycket strukturerade för att nå maximal effekt, säger Roland Kádár. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskningsstudien är ett samarbete mellan avdelningen för systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik, och avdelningen för konstruktionsmaterial på institutionen för industri och materialvetenskap på Chalmers, samt företaget Wellspect Healthcare, som bland annat tillverkar katetrar. De antibakteriella ytorna utvecklades av Karolina Gaska under hennes tid som postdok i docent Roland Kádárs forskargrupp. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarnas framtida fokus ligger nu på att utforska dessa antibakteriella ytors fulla potential inom specifika biomedicinska användningsområden. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">Läs den vetenskapliga artikeln i Small: </span><br /></div> <div></div> <p class="chalmersElement-P">​<a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><font color="#333333"><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/smll.201904756">Precontrolled Alignment of Graphite Nanoplatelets in Polymeric Composites Prevents Bacterial Attachment​</a></font></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs också om tidigare forskningsresultat, text från april 2018 </strong><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspx">Spikar av grafen kan döda bakterier på implantat​</a></b></font></span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Illustration:</strong> Yen Strandqvist</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 23 Mar 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nano-gummi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nano-gummi.aspxSkräddarsytt nano-gummi kan ersätta mänsklig vävnad<p><b>​Forskare på Chalmers har upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper, som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet har potential att göra stor skillnad i människors liv. Studien publicerades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften ACS Nano.</b></p><div><div>​Inom utvecklingen av medicintekniska produkter finns en stor efterfrågan på nya kroppsliknande material som är lämpliga att föra in i kroppen. Sådana ingrepp kan innebära stora risker då de bland annat kan leda till svåra infektioner, och det faktum att många av dagens använda substanser, som till exempel Botox är mycket giftiga, visar på behovet av att finna nya, bättre anpassande material. </div> <div>I den nya studien har Chalmersforskarna utvecklat ett material som enbart består av komponenter som visat sig fungera väl i kroppen. </div> <div>Grunden är den samma som i plexiglas, ett material som är vanligt i medicintekniska applikationer. Komponenterna har designats om, och genom så kallad nanostrukturering har det patentskyddade materialet fått helt nya, unika egenskaper. Forskarnas initiala intention var att ta fram ett hårt benliknande material, men de möttes av överraskande resultat. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/Anand%20Kumar%20Rajasekharan%20250.jpg" alt="" style="height:151px;width:185px;margin:5px" />– Vi blev verkligen förvånande över att materialet kunde bli så mjukt, flexibelt och extremt elastiskt. Att det inte skulle fungera som ett benersättningsmaterial blev tydligt men de nya och oväntade egenskaperna gjorde vår upptäckt minst lika spännande, säger Anand Kumar Rajasekharan, doktor i kemi och en av forskarna bakom studien. </div> <div>Resultaten visade att det nya gummiliknade materialet har unika egenskaper som är lämpliga för många användningsområden. Nu ser forskarna stora möjligheter att tillämpa det brett inom medicintekniken. </div> <div>– Den första vi tittar på nu är urinkatetrar. Eftersom materialet går att göra på ett sätt som förhindrar att bakterier kan växa på ytan är det mycket väl anpassat för den här typen av applikationer säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor i kemi på Chalmers.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/Martin%20Andersson%20172.jpg" alt="" style="height:172px;width:182px;margin:5px" /><br />Strukturen på det nya nano-gummit gör att det kan ytbehandlas på ett sätt som gör det antibakteriellt på ett naturligt, icke toxiskt vis. Det uppnås genom att binda in små proteiner (antibakteriella peptider) som utgör en naturlig del av vårt immunsystem. I sin tur kan detta minska användandet av antibiotika och på så sätt kan det nya materialet även bli en del i att bekämpa antibiotikaresistens. </div> <div>Eftersom det nya materialet går att injicera och föras in med titthålskirurgi kan det också bidra till att minska behovet av operationer för att återbygga delar av kroppen. Injiceringen kan ske genom en vanlig kanyl eller med så kallad 3D-printing för att få bestämda strukturer. Dess flexibilitet kan styras, så det efterliknar mänskligt brosk och det kan injiceras som en trögflytande vätska för att sedan bilda sin elastiska struktur på plats i kroppen. </div> <div>– Det finns många sjukdomar där brosket bryts ned och ben möter ben, vilket innebär stor smärta för den som drabbats, fortsätter Martin Andersson </div> <div>Ytterligare en av fördelarna med materialet, är att det innehåller ordnade nanoporer och kan därför laddas med läkemedel för att förbättra dess inläkning. Det blir möjligt att göra en lokal behandling och därigenom går det att undvika att behandla hela kroppen vilket kan minska problem med medicinska bieffekter. Då det är giftfritt (icke toxiskt) fungerar det utmärkt som ifyllnad. Forskarna ser därför plastikkirurgi som ytterligare ett mycket intressant användningsområde för nano-gummit. <br />– Jag jobbar nu heltid med att ta forskningen vidare ut i industrin, genom vårt nystartade bolag Amferia och märker att det finns ett stort och tydligt intresse för materialet. Det känns fantastiskt bra och lovar gott för att vi ska uppnå vårt mål med forskningen – att skapa reell nytta, avslutar Anand. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen: </h3> <div>Studien ”<a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acsnano.9b01924">Tough Ordered Mesoporous Elastomeric Biomaterials Formed at Ambient Conditions</a>” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskningens väg till nytta och kommersialisering: genom start-up bolaget Amferia och Chalmers Ventures. </h3> <div>För att upptäckten av det nya materialet ska kunna göra nytta och kommersialiseras patentskyddade forskarna innovationen innan studien publicerades. Patentet ägs av start-up bolaget Amferia som har grundats av två av forskarna bakom studien, Martin Andersson och Anand Kumar Rajasekharan tillsammans med forskaren Saba Atefyekta som nyligen disputerade inom kemi på Chalmers. Anand är nu vd för Amferia där han ska driva tillämpning av det nya materialet och utvecklingen av bolaget. </div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-ventures/pressreleases/amferia-raises-sek-6-punkt-2-million-in-investment-for-innovative-wound-care-patches-that-kill-antibiotic-resistant-bacteria-2964059">Amferia har tidigare uppmärksammats för ett antibakteriellt plåster som tagits fram i en annan studie vid kemi och kemiteknik på Chalmers</a>. I Amferia finns nu innovationen av både det nya nano-gummit och det antibakteriella plåstret. Utvecklingen av bolaget och innovationernas väg mot att göra nytta sker nu i samarbete och med stöd av Chalmers Ventures, ett av Chalmers helägt bolag. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen: tvärdisciplinärt samarbete på Chalmers </h3> <div>Flera av Chalmers institutioner och discipliner har involverats i studien. Förutom forskarna på institutionen för kemi och kemiteknik är <a href="/sv/Personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a>, forskarassistent på institution för fysik, medförfattare i artikeln. Hon har utvecklat en teknik där det går att undersöka ordningen i material med hjälp av röntgenbestrålning, det vill säga hur nano-strukturerna förhåller sig till varandra i materialet. I ett pågående arbete ska nu en industriellt gångbar process för produktion av materialet tas fram. Det görs i ett samarbete med institutionen för industri och materialvetenskap, genom ett examensarbete.</div> <div> </div></div> För mer information: <div><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Andersson.aspx">Martin Andersson, </a>professor i kemi </div> <div><a href="mailto:anandk@amferia.com">Anand Kumar Rajasekharan</a>, doktor i kemi och vd för bolaget Amferia </div> <div> </div>Mon, 16 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Battre-sjukskrivningar-med-nytt-samarbetsprojekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Battre-sjukskrivningar-med-nytt-samarbetsprojekt.aspxBättre sjukskrivningar med nytt samarbetsprojekt<p><b>​I statens budget är utgiften för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, där kostnaderna för sjukskrivning ingår, en stor post. Till och med större än tilldelningen till försvaret och hela hälso- och sjukvården. Ett nytt samarbete mellan Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers och Västra Götalandsregionen ska förbättra sjukskrivningsprocessen.</b></p>​Centre for Healthcare Improvement, CHI, har inlett ett långtgående samarbete med Västra Götalandsregionen i syfte att förbättra processerna gällande sjukskrivning och rehabilitering i regionens primärvårds- och sjukhusverksamheter. Problemen handlar om att sjukskrivna individer inte alltid får rätt insats och stöd i rätt tid, att rätt aktörer ofta inte är involverade och att psykisk ohälsa allt mer påverkar sjukskrivningstiderna. Den grundläggande utmaningen är att få ett större fokus på att undvika sjukskrivning, snarare än antalet sjukfall.<br /><br />Samarbetet omfattar utbildning, forskning och stöd till utvecklingsledare inom försäkringsmedicin, som driver förbättring lokalt inom vårdverksamheter i hela Västra Götalandsregionen. Forskningsmässigt handlar det om att förstå och bättre hantera hur verksamhetsutveckling kan bedrivas i ett komplext system med många aktörer som har olika perspektiv, uppdrag och mätsystem.<br /><br />– Det är värdefullt för den stora mängd patienter som omfattas av sjukskrivningsstöd att Västra Götalandsregionen jobbar tydligt och medvetet med förbättringar nära patienten. Det är annars lätt att förbättringsprojekt ”hamnar” på en nivå där den enskilde inte får eller ser nyttan, säger Patrik Alexandersson som är föreståndare på CHI. <br /><br />Från Västra Götalandsregionens sida leds projektet av regionutvecklare Anna Lindström och Iréne Johansson.<br /><br />– Med projektet ökar vi kunskaperna och kan sprida metoder för att visualisera nuläge och läge över tid, i syfte att fånga intresse för förbättring och förändringsarbete inom sjukskrivning. Personer kan med hjälp av detta i större utsträckning erbjudas rätt vård och rehabilitering för att kunna återfå hälsa, kvarstanna eller återgå i arbete, säger Iréne Johansson om samarbetet med CHI.<br /><br />– Vi ser också tydligt hur förändringsarbetet bidrar till bättre samverkan och en förbättrad arbetsmiljö i vårdaktörernas vardag. Med andra ord: nyttiggörande på flera plan, vilket vi anser inte kan uppnås med mindre än att individer kan engageras i arbete där förbättringskunskap integreras med professionell kunskap, fyller Anna Lindström i.<br /><br /><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/sjukskrivn_portratt_750x155.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Medverkande från Västra Götalandsregionen; Irene Johansson och </em><span><em>Anna Lindström</em><span style="display:inline-block"></span></span><em>, från Chalmers; Patrik Alexandersson, Henrik Eriksson, Daniel Gyllenhammar, Peter Hammersberg</em><br /><div><br /> </div> <div><br />Läs mer på <a href="https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/vardriktlinjer/forsakringsmedicin/Forbattringsarbete-forsakringsmedicin/">Västra Götalandsregionens webb<br /></a></div>Tue, 10 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Lar-kanna-Chalmers-styrkeomrade-Halsa-och-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Lar-kanna-Chalmers-styrkeomrade-Halsa-och-teknik.aspxLär känna Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik<p><b>​Målet för styrkeområdet är att bidra till ny kunskap och innovation som adresserar samhällets stora utmaningar inom vård och hälsa. Fem profilområden visar på forskningens omfång.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers har idag en omfattande forskning inom området hälsa i vid mening, som bedrivs på 12 av 13 institutioner. Avsikten med att inrätta ett styrkeområde inom hälsa är att hela bredden av denna forskning ska kunna samverka och skapa genomslag för Chalmers verksamhet inom området.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Det finns också breda och etablerade samarbeten inom hälsa med Sahlgrenska Akademin och Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet samt med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. </span><span style="background-color:initial">Genom det nya styrkeområdet kan vi stärka och samordna vårt samarbete med externa partners och identifiera ömsesidiga intressen.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Styrkeområde Hälsa och teknik bidrar till att främja initiativ kring prevention för individ och samhälle, utveckling av nya metoder för diagnostik och behandling av sjukdomar samt utveckling av nya system för vård och hälsa – viktiga delar av den hälsorelaterade forskningen för att kunna erbjuda bättre lösningar för patientvård, hälsa och livskvalitet. <br /></span><span style="background-color:initial"><br />Aktiviteterna omfattar både forskning, utbildning och nyttiggörande. Styrkeområdet bidrar till att stimulera mångdisciplinär samverkan, arrangerar gemensamma seminarieserier och workshops, och bidrar med strategiska resurser för större satsningar såsom centrumbildningar, utveckling av nya utbildningar och externa initiativ.<br /></span><span style="background-color:initial"><br /><span style="font-weight:700">Ann-Sofie Cans är styrkeområdesledare</span></span><div>Styrkeområdesledare för Hälsa och teknik är Ann-Sofie Cans, docent vid institutionen för Kemi och kemiteknik. Hon har tillsammans med profilledare och Bo Norrman i rollen som senior rådgivare lett arbetet med att bygga upp det nya styrkeområdet med stark förankring på Chalmers institutioner samt hos Chalmers samarbetspartners.</div> <div><br /><span style="background-color:initial"><br /><span style="font-weight:700">Vill du få nyheter och inbjudningar till seminarier som arrangeras av styrkeområde Hälsa och teknik?</span></span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/en/areas-of-advance/health/contact/Pages/sign-up-newsletter.aspx">Prenumerera på vårt nyhetsbrev här &gt;</a></div> <div>Och följ oss på Twitter: <a href="https://twitter.com/ChalmersHealth">@ChalmersHealth</a><br /><span style="background-color:initial"><br />Webbsida: </span><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/Sidor/default.aspx">www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/​</a></div> <div><br /></div>Tue, 10 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerceller-sprids-med-hjalp-av-kopparbindande-protein.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerceller-sprids-med-hjalp-av-kopparbindande-protein.aspxCancerceller sprids med hjälp av kopparbindande protein<p><b>​Forskare vid Chalmers har visat att proteinet Atox1, som finns i högre koncentration i bröstcancerceller, deltar i den process som gör att cancercellerna börjar röra sig från den primära tumören och bildar metastaser i andra delar av kroppen. Detta gör proteinet till en potentiell biomarkör för bedömning av sjukdomens aggressivitet, men också till en möjlig måltavla för nya läkemedel. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften PNAS.</b></p>​<span style="background-color:initial">Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag. Tidig diagnostisering och behandling av bröstcancer är avgörande för överlevnadsgraden. De flesta dödsfall relaterade till bröstcancer beror på att cancern sprider sig, det vill säga att cancerceller lämnar huvudtumören och bildar metastaser i andra delar av kroppen, till exempel skelettet, levern eller lungorna. Men de molekylära mekanismerna bakom migration, det vill säga spridning, av cancerceller, har inte varit kända. </span><div><h2 class="chalmersElement-H2">Bröstcancer sammanfaller med högre kopparnivåer i tu​mörer</h2> <p class="chalmersElement-P">Tidigare studier har visat att bröstcancer, likt andra cancersorter, sammanfaller med högre nivåer av koppar i blod och tumörceller hos patienterna. Men man har inte vetat exakt vad cancercellerna använder denna extra koppar till. </p> <div><span style="background-color:initial">Kop</span><span style="background-color:initial">par och andra metalljoner är livsviktiga för många av cellernas biologiska funktioner och krävs i små, men kontrollerade mängder, för att kroppen ska fungera bra. Fria kopparjoner är farliga och all koppar i vår kropp är bunden till proteiner. Koppar får vi i oss med maten och den transporteras sedan till rätt ställen med hjälp av transportproteiner. </span><br /></div> <div> </div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2">Atox1 finns i framkant av cancerceller i rörelse</h2> <p class="chalmersElement-P">Forskare på Chalmers har nu identifierat ett kopparbindande protein som tydligt påverkar bröstcancercellernas migration.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">−</span><span style="color:rgb(51, 51, 51);font-family:inherit;background-color:initial"> </span><span style="color:rgb(51, 51, 51);font-family:inherit;background-color:initial">Det finns kliniska prövningar med cancerbehandling där man brett försöker minska mängden koppar i kroppen, men vi fokuserar istället på de proteiner som metallen binder till. Med hjälp av en databas identifierade vi först alla kopparbindande proteiner som finns, och sedan jämförde vi mängden av dessa proteiner i cancerceller mot friska celler. Atox1 var ett av de kopparbindande proteiner som fanns i högre koncentration i bröstcancer, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi på institutionen för biologi och bioteknik.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="color:rgb(51, 51, 51);background-color:initial">Atox1 är en så kallad koppartransportör. Detta protein transporterar normalt koppar till behövande proteiner i våra celler. Forskarna fann nyligen att Atox1 placerade sig i framkanten av cancerceller som rör sig, vilket indikerade att proteinet kan vara involverat i cellernas rörelse. Detta gav uppslag till den nu publicerade studien. </span></p></div></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Spårade rörelsemönster hos cancerceller</span></h2> <p class="chalmersElement-P">G<span>enom att använda avancerad videomikroskopi på levande celler kunde chalmersforskarna observera och spåra rörelsemönstret hos hundratals enskilda cancerceller, med och utan närvaro av koppartransportproteinet Atox1. Genom att analysera cellernas hastighet och riktning kunde forskarna fastställa att bröstcancerceller med och utan Atox1 agerade mycket olika. </span></p></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Ingen har tidigare studerat hur ett kopparbindande protein påverkar bröstcancercellers rörelsemönster. Vår metod ger hög upplösning och experimenten har varit tidskrävande, men så fick vi också ett tydligt resultat. Vi kunde påvisa att cellerna förflyttade sig med högre hastighet och över längre sträckor då Atox1 var närvarande jämfört med samma slags celler som saknade proteinet, säger Stéphanie Blockhuys, postdok på institutionen för biologi och bioteknik och förstaförfattare till studien.  </span><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Atox1 stimulerar cellens rörelse​</h2> <p class="chalmersElement-P">And<span>ra experiment visade att Atox1 driver på cellens rörelse genom att stimulera en reaktionskedja bestående av ett annat koppartransportprotein, ATP7A, och enzymet lysyloxidas (LOX). De fann att Atox1 levererar koppar till ATP7A som i sin tur ger metallen till LOX i en synkroniserad reaktion. LOX behöver koppar för att bli funktionellt och man vet sedan tidigare att enzymet är inblandat i reaktioner som tillåter bröstcancerceller att förflytta sig.  </span></p> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Våra experiment visar att om Atox1 blockeras minskar aktiviteten hos LOX. Proteinet får helt enkelt inte tillräckligt med koppar för att möjliggöra cellspridning, säger Stéphanie Blockhuys.</span><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">​Höga Atox1-nivåer sammanfaller med lägre överlevnad</h2> <p class="chalmersElement-P">Parallellt analyserade forskarna en databas med rapporterade transkriptionsnivåer av Atox 1 hos bröstcancerpatienter – tillsammans med information om patienternas överlevnad. De fann att tumörer med höga Atox1-nivåer sammanföll med drastiskt lägre överlevnad. Den molekylära mekanism som forskarna identifierade i sina cellexperiment verkar alltså spela roll för patienternas sjukdomsförlopp. </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="color:rgb(51, 51, 51);font-family:inherit;background-color:initial">Den</span><span style="color:rgb(51, 51, 51);font-family:inherit;background-color:initial">na nya information indikerar att Atox1 skulle kunna vara en biomarkör för att bedöma hur pass aggressiv en viss patients bröstcancersjukdom är. Informationen skulle också kunna användas för att avgöra om det passar med behandling som tar bort koppar i kroppen. Atox1 skulle också kunna bli en måltavla för blockerande läkemedel. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="color:rgb(51, 51, 51);background-color:initial">− </span><span style="color:rgb(51, 51, 51);background-color:initial">Det vi funnit vad gäller bröstcancer kan ha betydelse för andra cancersjukdomar också. Hur cellerna rör sig är en fundamental process för spridning av alla sorters cancersjukdomar, säger Pernilla Wittung-Stafshede.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="color:rgb(51, 51, 51);background-color:initial">F</span><span style="color:rgb(51, 51, 51);background-color:initial">orskarna kommer nu att överföra experimenten från celler till små djurmodeller, samt u​ndersöka om det finns andra kopparbindande proteiner som ​är inblandade. </span></p></div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><div><span style="font-weight:700;background-color:initial">Läs den vetenskapliga artikeln i PNAS: </span><br /></div> <div></div> <div><div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a> <a href="https://www.pnas.org/content/pnas/117/4/2014.full.pdf">Single-cell tracking demonstrates copper chaperone Atox1 to be required for breast cancer cell migration ​</a></div> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">Läs också:</span><br /></div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s12282-019-01044-4">Evaluation of copper chaperone ATOX1 as prognostic biomarker in breast cancer</a></div> <div><br /> </div></div> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">Text: </span><span style="background-color:initial">Susanne Nilsson Lindh and Johanna Wilde</span></div> <div><div><span style="font-weight:700">Illustration:</span> David Lamm</div> <div><br /> </div></div></div></div>Mon, 09 Mar 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nodlarm-for-mc-forare-pa-IVAs-100lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nodlarm-for-mc-forare-pa-IVAs-100lista.aspxNödlarm för mc-förare lyfts på IVA:s 100-lista<p><b>​En vanlig smartphone kan användas för att detektera trafikolyckor. Det är den enkla men geniala idén bakom appen Detecht, som redan fått positivt mottagande av mc-förare och SOS Alarm. Nu har projektet valts ut för IVA:s 100-lista.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">För andra året i rad presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) sin 100-lista som sätter ljuset på aktuell och viktig forskning. På 2020 års lista synliggörs forskning med koppling till hållbarhet. Syftet är att underlätta för forskare och företag att hitta varandra och tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Appen%20som%20själv%20larmar%20vid%20en%20mc-olycka/20200122_StefanCandefjord_portrait_WebbRes_(C)_Emmy_Jonsson_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Stefan Candefjord" style="margin:5px" />– Det är fantastiskt roligt att vår forskning uppmärksammas på listan, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik och en av upphovsmännen till algoritmen som appen bygger på. Förhoppningsvis ger det oss möjligheter att hitta nya samarbetspartners för att ytterligare kunna utveckla funktionalitet och användbarhet. Vårt projekt är även utvalt att presenteras vid<a href="https://www.iva.se/R2B" target="_blank"> IVA:s Research2Business Summit </a>den 18 mars, där jag kommer att delta.</div> <div><br /></div> <div>Detecht är en social app för motorcyklister som kan rädda liv via automatiskt nödlarm till 112. Genom de inbyggda sensorerna i förarens egen mobiltelefon kan appen detektera mönster i rörelsedata som särskiljer en krasch från normal körning. </div> <div><br /></div> <div><strong>Samverkan mellan forskare och studenter</strong></div> <div>Genom ett lyckat samarbete med Chalmers Entreprenörsskola bildades företaget Detecht Technologies AB 2018. <span style="background-color:initial">Appen har med gott resultat testats på svenska vägar under mc-säsongen 2019. De krascher som inträffat har detekterats korrekt och larmkedjan har fungerat planenligt. Samtidigt har antalet falsklarm varit få. SOS Alarm har utvärderat funktionen med bra resultat och beslutat att ta in appen i sin ordinarie larmberedskap. </span></div> <div><a href="https://www.sosalarm.se/contentassets/e58773771df0492b8af379f475161d97/112-rapporten-2019.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Läs kommentar om Detecht i SOS Alarms Verksamhetsrapport 2019, sidan 17</a></div> <div><br /></div> <div>– Det är väldigt roligt att testerna förlöpt så bra och att konceptet fungerar hela vägen från mc-förare till utlarmning, fortsätter Stefan Candefjord. Mig veterligen är det här den första trafiksäkerhetsappen som utvärderats och införts av SOS Alarm.</div> <div><br /></div> <div><strong>Nya funktioner på väg in</strong></div> <div>Arbete pågår för att integrera fler funktioner i appen. Det kan handla om allt från utökade säkerhetsfunktioner som förhandsinformation om eventuella faror på vägen och olycksdrabbade vägsträckor till rekommenderade rutter baserade på förarens preferenser. </div> <div><br /></div> <div>Det kommersiella intresset börjar nu också ta fart. Hittills har över 60 000 nedladdningar gjorts av appen, de flesta i Sverige men en marknad finns även internationellt. </div> <div><br /></div> <div>– Mc-förare är särskilt utsatta i trafiken och efterfrågan är stor på innovationer som bidrar till ökad trafiksäkerhet, säger Stefan Candefjord. Även andra oskyddade trafikanter, som cyklister, ryttare och fyrhjulingsförare, skulle kunna ha god nytta av vår teknologi.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em></div> <div><em>Porträttfoto: Emmy Jonsson</em></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Läs mer om Detecht</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Appen-som-sjalv-larmar-vid-en-mc-olycka.aspx">Appen som själv larmar vid en mc-olycka</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen för biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik på Chalmers, </div> <div><a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Övriga som varit delaktiga </strong></div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, Tekn Dr, Docent; Leif Sandsjö, Tekn Dr, Docent; Robert Andersson, MSc</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2020/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om projekten på IVA:s 100-lista 2020</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Forskare-och-naringsliv-fors-samman-av-IVA.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om övriga Chalmers-projekt på årets 100-lista​</a></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div>Mon, 02 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hans-metoder-kan-leda-till-battre-cancerbehandlingar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hans-metoder-kan-leda-till-battre-cancerbehandlingar.aspxHans metoder kan leda till bättre cancerbehandlingar<p><b>​Fredrik Westerlund, biträdande professor i kemisk biologi på Chalmers, har fått två anslag från Barncancerfonden för att utveckla metoder som kan leda till individanpassad cancerbehandling och bättre cancerdiagnoser.</b></p>Ett av anslagen är ett projektanslag i samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Projektets långsiktiga syfte är att individanpassa cellgiftsbehandlingar för mindre lidande, effektivare behandling och färre permanenta skador hos patienter som genomgår cellgiftsbehandling. <div>​<div><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Vi ser ett stort behov av forskning inom det här fältet. Fler och fler överlever cancersjukdom, men många får permanenta skador av behandlingarna och barn är speciellt känsliga. Det är glädjande att Barncancerfonden ser att vi kan utföra relevant cancerforskning på Chalmers, säger Fredrik Westerlund, chef för avdelningen kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik. </span><div><div><h2 class="chalmersElement-H2">​<span>​Vissa människor är extra känsliga för cytostatika</span></h2> <p class="chalmersElement-P">Vanliga cellgifter, som används vid behandling av barncancer, dödar cancerceller genom att skada deras DNA − men friska cellers DNA skadas också under behandlingen. Därför måste man hitta en balanserad dos som dödar tumören och inte orsakar för stora skador på de friska cellerna. Situationen försvåras av att människor har olika känslighet för cellgifter och kan reagera olika på samma dosering. </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Alla celler har mekanismer för att laga trasigt DNA, eftersom det kan gå sönder av flera olika anledningar. Men vissa personer kan ha genetiska variationer som leder till fel på, till exempel, något av enzymerna som deltar i att laga DNA. Det kan leda till att en viss dos cytostatika blir extra skadlig för den individen, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​​Enkelt blodprov ska upptäcka överkänslighet</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att − med hjälp av naturens egna system för att laga DNA − markera de skador som skett. Mängden skador kan sedan kvantifieras och jämföras mellan patienter. Det långsiktiga målet med metoden är att man genom ett enkelt blodprov från patienter ska kunna fånga upp patienter med överkänslighet för cytostatika i ett tidigt behandlingsskede, för att snabbt kunna justera dosen av medicineringen. Man skulle på detta sätt också kunna hitta släkter med genetiska defekter som innebär att de bör få justerade doser vid kommande behandlingar av cancer. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I nuläget räknas DNA-skadorna en och en i ett fluorescensmikroskop, men i det långa loppet är målet att ha en metod som är enklare att använda i klinisk praktik. Samarbetsgruppen på Sahlgrenska arbetar redan med anpassning av andra metoder för kliniskt användande, vilket är till stor hjälp även i detta projekt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Vår metod är en vidareutveckling av ett projekt vi fick anslag för av Barncancerfonden 2016. Vi tror verkligen att vi har hittat ett sätt att minska patientlidande på i framtiden, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​​Diagnosticering av akut leukemi</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det andra projektet, även det ett samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, rör metodutveckling för diagnosticering vid akut leukemi. Flera varianter av akut leukemi orsakas av att stora bitar DNA flyttas från en kromosom till en annan. Detta leder i sin tur till att cellerna producerar proteiner som inte ska finnas i friska celler, och de kan då utvecklas till cancerceller. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden, som är i tidigt utvecklingsskede, har som syfte att hitta stället där DNA-brott har skett. Detta kan liknas vid det klassiska problemet att leta efter en nål i en höstack eftersom humangenomet består av miljarder baser och det är ett enda DNA-brott som är av intresse. Det är dessutom viktigt att veta exakt var brottet har skett för att kunna använda rätt behandling, eftersom behandlingen som sätts in är olika. Med den nya metoden ska man hitta det här brottets position så exakt som möjligt. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Leukemi kräver snabb behandling</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund har länge arbetat med en metod för att kartlägga DNA, men den har främst använts på bakterie-DNA. I det här projektet ska man istället använda humant DNA. Två strategier kommer att användas. Dels en metod där enorma mängder DNA avbildas för att hitta ”nålen”, dels en annan som går ut på att bara isolera den ”nål” man är intresserad av innan analysen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Leukemi är en form av cancer där det är bråttom att sätta in behandling. Vi tror att vi är en metod på spåren som kan vara förhållandevis snabb för att den som drabbats av sjukdomen ska få rätt behandling och dosering så snabbt som möjligt, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Foto:</strong> Johan Bodell</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Fakta: Fredrik Westerlunds anslag från Barncancerfonden</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Projektanslag F<em>örbättrad cancerbehandling av barn känsliga för DNA-skador</em>:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Projekt i samarbete med <strong>Ola Hammarsten</strong>, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. </li> <li>Summa: 2,4 miljoner</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Projektanslag medicinsk teknik <em>Förbättrad diagnos av akut leukemi hos barn</em>:  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Projekt i samarbete med <strong>Linda Fogelstrand</strong>, läkare och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. </li> <li>Summa: 3 miljoner</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div></div></div>Tue, 25 Feb 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-forskarkonferensen-om-fantomsmartornas-gata.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-forskarkonferensen-om-fantomsmartornas-gata.aspxFörsta forskarkonferensen om fantomsmärtornas gåta<p><b>​En påtaglig och ofta svår smärta från ett ben eller en arm som gått förlorad. Fenomenet kallas fantomsmärta (på engelska phantom limb pain, PLP), men vad är egentligen orsaken och vilken behandling hjälper? Trots att fenomenet studerats vetenskapligt i mer än ett sekel är forskarna fortfarande förbryllade, men dagens forskning leder oss allt närmare svaret på gåtan.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Den 2-4 september 2020 samlas ledande forskare och internationella experter på fantomsmärta i Göteborg vid den första internationell vetenskapskonferensen om fantomsmärta – ICPLP, 1st International Conference on PLP (ICPLP). Syftet är att sammanföra framstående experter inom forskning och behandling av fantomsmärtor i ett forum för öppen diskussion om teorier och rön som för forskningen framåt.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Det beräknas att hundratusentals människor världen över lider av fantomsmärtor. Tillståndet, som ofta uppkommer efter en amputation, kan innebära en allvarlig försvagning och drastiskt minskad livskvalitet för den som drabbas. Än så länge finns inga gemensamt accepterade riktlinjer för förebyggande åtgärder och behandling.</div> <div><br /></div> <div>Konferensen kommer att fokusera på tre teman:</div> <div><ul><li>Neural grund för fantomsmärta: hypoteser, neurofysiologiska studier och modellering</li> <li>Behandlingar: kirurgiska metoder, neurostimulering och icke invasiv behandling</li> <li>Epidemiologi och fenomenologi: prevalens, samsjuklighet och livskvalitet</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Den första dagen av konferensen hålls workshops som riktar sig till ingenjörer och kliniker inom området. Där kommer ny teknik och olika behandlingsmetoder att demonstreras. De följande två dagarna ägnas åt presentationer och paneldiskussioner. </div> <div>Forskare, som vill hålla muntliga presentationer, posterpresentationer och workshops under konferensen, är <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/contributions/" target="_blank">välkomna att sända in sina sammanfattningar senast den 29 februari 2020.</a></div> <div><br /></div> <div>– Vi är mycket glada att ha lyckats samla några av de mest framstående forskarna i världen inom området fantomsmärta vid konferensen. Eftersom det här är första gången något sådant äger rum blir det riktigt spännande att lyssna och samverka med deltagarna för att öka kunskapen och sprida medvetenhet, säger Max Ortiz Catalan, Chalmersforskare och konferensens ordförande, som själv forskar om upphovet till fantomsmärta och behandlingsmöjligheter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om konferensen</strong><br /><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The 1st International Conference on Phantom Limb Pain (ICPLP)</a><br /><br /></div> <div>Arrangör: <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank">Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory (BNL) at Chalmers University of Technology</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div>Konferensordförande <a href="/sv/Personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, docent vid Institutionen för Elektroteknik på Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> </div>Mon, 10 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Glutamat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Glutamat.aspxGlutamat i hjärnan visar oväntade egenskaper<p><b>​Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet har lyckats göra något som länge har ansetts vara närmast omöjligt – att räkna antalet molekyler av signalsubstansen glutamat när en signal överförs mellan två hjärnceller. Med den nya mätmetoden har de visat att hjärnan reglerar sina signaler med glutamat på fler sätt än vad man hittills har känt till.</b></p><p>​<img width="286" height="62" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Glutamat/AnnSofieCans_340%20x400.png" alt="" style="height:245px;width:237px;margin:5px" />Att kunna mäta aktivitet och kvantitet av glutamat hos hjärnceller har varit efterfrågat länge inom forskningen. Trots att glutamat är den signalsubstans som finns i störst mängd i våra hjärnor, där den påverkar ett stort antal viktiga funktioner, vet vi mycket mindre om molekylen än om de mer välkända signalsubstanserna serotonin och dopamin eftersom glutamat har varit svårare att mäta tillräckligt snabbt.</p> <p>De nya rönen om glutamat har därmed stor betydelse för att kunna öka kunskapen om olika tillstånd och sjukdomar som rör hjärnan, till exempel psykisk ohälsa som drabbar allt fler. Hur glutamat relaterar till neurologiska sjukdomar, vårt minne och vår aptit är bara några exempel på frågor som forskarnas upptäckter kan bidra till att ge bättre svar på. </p> <p>– När vi började sa alla: ”det här kommer aldrig gå”, men vi gav oss inte. Nu har vi fått ett vackert exempel på hur tvärvetenskaplig grundforskning kan ge ett tungt genombrott och gå hela vägen till att göra nytta, berättar Ann-Sofie Cans, som leder forskningen och är docent i kemi på Chalmers.</p> <p>Nyckeln var att göra tvärtom mot tidigare. Istället för en biosensor med tjocka lager byggdes biosensorn av ett ultratunt lager av det enzym som krävs för biologisk igenkänning. Forskarna säkerställde att enzymet, som placerades på en nanostrukturerad sensoryta, bara var ett molekyllager i tjocklek. Det innebar att sensortekniken kunde göras tusen gånger snabbare än tidigare.</p> <p>Därmed kunde tekniken bli tillräckligt snabb för att kunna mäta frisättningen av glutamat från en enstaka synaptisk vesikel – den lilla vätskeblåsa som frisätter signalsubstans till synapsen mellan två nervceller – vilket sker på kortare tid än en tusendels sekund.</p> <p>– När vi insåg vinsten med att förbättra sensorteknologin utifrån tidsaspekten istället för koncentration fick vi detta att fungera, säger Ann-Sofie Cans.</p> <p>Forskningen har genomförts i två steg. I det första gjordes genombrottet för att kunna mäta glutamat, och studien publicerades tidigt på våren 2019 <a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acschemneuro.8b00624">i den vetenskapliga tidskriften ASC Chemical Neuroscience</a>. I del två, som den aktuella publiceringen gäller, har hon och forskargruppen gjort ytterligare angelägna och banbrytande upptäckter. </p> <p>– När vi hade byggt sensorn kunde vi ta det vidare, och har nu med hjälp av denna teknik också tagit fram en ny metod för att kunna kvantifiera dessa mycket små mängder glutamat, fortsätter Ann-Sofie Cans. </p> <p>Längs vägen har gruppen mött många intressanta överraskningar. Bland annat visade sig mängden glutamat i en synaptisk vesikel vara mycket större än vad man tidigare trott, och ligga på samma halt som serotonin och dopamin, vilket kom som en spännande chock.</p> <p>– Vår studie ger en förändrad bild av glutamat. Till exempel verkar transport och lagring av glutamat i synaptiska vesiklar inte skilja sig så mycket åt jämfört med serotonin och dopamin som vi har trott, säger Ann-Sofie Cans.</p> <p>Forskarna har också visat att nervceller kontrollerar styrkan i den kemiska nervsignalen genom att reglera mängden glutamat som frisätts från enstaka synaptiska vesiklar.</p> <p>Att det nu är möjligt att mäta och kvantifiera den här signalsubstansen kan ge nya verktyg för farmakologiska studier av många olika angelägna områden inom neurovetenskapen.</p> <p>– Lösningen som den här ultrasnabba glutamatsensorn erbjuder öppnar upp oräkneliga möjligheter för att verkligen kunna förstå vilken funktion glutamat har för hälsa och sjukdomar. Vår kunskap om vad det är som gör att hjärnan fungerar eller inte fungerar begränsas av vilka verktyg vi har för att kunna göra försök, och det här ultrasnabba verktyget tillåter oss att undersöka nervcellernas kommunikation på en nivå som vi inte har haft tillgång till tidigare, säger Karolina Patrycja Skibicka, docent i neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs Universitet.</p> <p>– De nya upptäckterna – att glutamatbaserad kommunikation regleras av mängden glutamat som frigörs från synaptiska vesiklar – väcker frågan om vad som händer med den här regleringen vid hjärnsjukdomar som tros vara kopplade till glutamat, till exempel epilepsi. </p> <p><br /></p> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Glutamat/glutaminsyra</h3> <div>Glutamat eller glutaminsyra ingår i matens proteiner och finns naturligt i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. Det används också som livsmedelstillsats för att förstärka smaker. Glutamat som tillsats får användas till många olika livsmedel, men exempelvis inte till livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. <p> </p> <p>Glutamat är en livsnödvändig aminosyra, som bildas och ingår naturligt som en viktig del i vår kropp. Den är också en signalsubstans som nervceller använder för kommunikation och ligger till grund för hjärnans basfunktioner som till exempel kognition, minne och inlärning. Dessutom är den viktig för immunförsvaret och mag- och tarmkanalens funktion samt för att hindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen.</p></div> <div>Källa: Livsmedelsverket och Chalmers</div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat/">https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat/<br /></a></div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat/"><br /></a></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information</h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ann-sofie-cans.aspx">Ann-Sofie Cans</a>, docent i kemi på Chalmers</div> <div><a href="mailto:karolina.skibicka@gu.se">Karolina Skibicka</a> (engelsktalande), docent i neurovetenskap på Göteborgs Universitet</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskninge </h3> <div>Studien <a href="https://pubs.acs.org/doi/full/10.1021/jacs.9b09414">Counting the Number of Glutamate Molecules in Single Synaptic Vesicles</a> har publicerats i den vetenskapliga tidskriften JACS.</div> <div>Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Ragnar Söderbergs Stiftelse, Novo Nordisk Stiftelse, Wallenberg Center for Moleculär och and Translational Medicine at University of Gothenburg, Ernst and Fru Rådman Colliander Stiftelse, Wilhelm and Martina Lundgren Stiftelse and Magnus Bergvall Stiftelse.</div> <div> </div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat/"></a> </div></div></div>Tue, 21 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-rullande-forskningslabb-for-mobil-sjukvard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-rullande-forskningslabb-for-mobil-sjukvard.aspxEtt rullande forskningslabb för mobil sjukvård<p><b>​En fullt IT-utrustad ambulans är den rullande testmiljön där ambulanssjukvård, forskning och näringsliv kan mötas för att utveckla och gemensamt prova ut teknik och simulera arbetsprocesser. Verktyg som videouppkoppling och digitala beslutsstöd gör vården mobil och handlingskraftig. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sjukvården står i inledningen till en genomgripande och nödvändig digitalisering. Som en del i den omställningen har en ambulans från Sahlgrenska Universitetssjukhuset tagits i drift som fullskalig testambulans och börjat utrustas med IT-lösningar. Syftet är att utveckla ambulanssjukvårdens digitala stöd. Ambulansen används nu som testmiljö för flera forskningsprojekt inom prehospital vård, där bland andra forskare från Chalmers, Högskolan i Borås, Sahlgrenska sjukhuset och Sahlgrenska akademin ingår.</span><div><br /></div> <div><strong>Akuta tillstånd kräver snabba beslut och rätt insatser</strong></div> <div>– Jag ser mycket positivt på att vi kan jobba så här nära forskarna för att utveckla teknik och arbetssätt som fungerar tillsammans, säger Elisabet Hammar, som är verksamhetschef för ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det handlar om att ge ambulanspersonalen rätt stöd för att tidigt kunna bedöma patientens vårdbehov, sätta in rätt insatser och avgöra om och vart patienten ska föras vidare för vård.</div> <div><br /></div> <div>En ambulans är så mycket mer än ett fordon för transport av patienter. Om rätt behandling påbörjas redan på väg till sjukhus kan det vara livsavgörande för patienten och påverka hela den efterföljande vårdkedjan. Betydligt fler än hälften av de allvarligaste sjukdomsfallen, som akut hjärtinfarkt, stroke, trauma och sepsis, tas först om hand inom ambulanssjukvården. Dessa grupper utgör över 100 000 patienter per år i Sverige med en dödlighet på över 20%.</div> <div><br /></div> <div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" style="font-size:1em;height:44px"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ambulans%20är%20forskningslabb%20för%20mobil%20akutvård/Testambulans_DSC_8832_500x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​Bengt Arne Sjöqvist, Chalmers och PICTA, och Elisabet Hammar från Sahlgrenskas ambulansverksamhet samarbetar kring projekten som bedrivs i testambulansen.</td> <td class="chalmersTableOddCol-default">​</td></tr></tbody></table>   </div> <div><strong>Det första rullande forskningslabbet för mobil sjukvård</strong></div> <div>– Testambulansen är ett unikt koncept, säger Bengt Arne Sjöqvist, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers samt initiativtagare och programansvarig för Prehospital ICT Arena, PICTA, på Lindholmen Science Park. Genom att skapa en mobil testbädd för den prehospitala vården öppnas helt nya möjligheter. Här kan vi bedriva forskning, utföra tester och utveckla såväl nya produkter som arbetsprocesser. I projektet deltar intressenter från sjukvården, den akademiska världen och näringslivet. Genom att ambulansen är mobil kan vi också ta oss ut till dem vi samarbetar med.</div> <div><br /></div> <div>Ambulansen är ett extrafordon i Sahlgrenskas ordinarie ambulansverksamhet som specialutrustats med IT-lösningar och kamerateknik. Inom kort kommer Västra Götalandsregionens IT-miljö att anslutas, vilket exempelvis gör det möjligt att videosända direkt från ambulans till sjukhus. Specialister kan då stötta ambulanspersonalen med rådgivning på distans, samtidigt som patientdata och annan relevant information kan överföras och delas.</div> <div><br /></div> <div><strong>Realistiska simuleringar i full skala</strong></div> <div>– Vi kommer att kunna göra fullskaliga och realistiska simuleringar, från utalarmering till avlämning, med digital uppkoppling mot sjukhusexperter och system, säger Bengt Arne Sjöqvist. Dessutom har forskarna vid behov en egen parallell IT-miljö för utveckling och tester. Under simuleringarna kan fiktiva patientjournaler användas, men i skarpt läge kommer personalen att ha tillgång till patientens journaluppgifter direkt i ambulansen.</div> <div><br /></div> <div>Att utforma lösningar som bygger på mobil kommunikation innebär särskilda utmaningar. I de fall tekniken eller uppkopplingen av någon anledning inte skulle fungera, vilket någon gång kommer att inträffa, ska alltid en reservplan finnas klar.</div> <div><br /></div> <div>– Ett alternativ kan då exempelvis vara att återgå till tidigare rutiner. Patienternas säkerhet och vård är alltid högsta prioritet, säger Bengt Arne Sjöqvist.</div> <div><br /></div> <div>För att kunna analysera hur väl teknik och arbetsprocesser fungerar tillsammans ska ytterligare kameror installeras i testambulansen. Till skillnad från övrig kamerateknik har dessa kameror inte till uppgift att dokumentera patientens tillstånd utan registrerar istället hur ambulanspersonalen använder beslutsstöd och andra tekniska hjälpmedel.</div> <div><br /></div> <div><strong>Delaktighet som väcker nytänkande</strong></div> <div>– Det är jättevärdefullt för oss att vara delaktiga i lösningarna som tas fram, säger Elisabet Hammar. Istället för att bli serverade en färdig lösning kan vi vara med och påverka ur ett användarperspektiv. Eftersom tekniken provas ut i den verkliga miljön, i en vanlig men extrautrustad ambulans, sker det under väldigt realistiska former för ambulanspersonalen. Det lockar fram kloka idéer och ett utvecklingstänkande även hos oss. Dessutom ser vi redan innan ett införande hur vårt arbete kommer att påverkas och hur vi kan förbereda oss inför det.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har troligen bara sett början på de möjligheter som digitaliseringen innebär för vården, fortsätter Elisabet Hammar. Sjukvården blir allt mer specialiserad samtidigt som vården behöver komma närmare patienten och brukaren. Digital teknik kan då hjälpa oss att jobba smartare för att lösa de utmaningar som den offentliga sjukvården står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser helt klart att tekniken som vi nu provar i testambulansen kan bli användbar för många fler aktörer inom mobil sjukvård, både för akuta tillstånd och inom hemsjukvården, säger Bengt Arne Sjöqvist. Det handlar i slutändan om att använda sjukvårdens begränsade resurser optimalt för att patienter ska få rätt vård i rätt tid.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö (toppbild) och Yvonne Jonsson</div> <div><br /></div> <div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ambulans%20är%20forskningslabb%20för%20mobil%20akutvård/Testambulans_-DSC_8873_750x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bengt Arne Sjöqvist och Elisabet Hammar" style="margin:5px;font-weight:300" /><br /><br /></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​Bengt Arne Sjöqvist och Elisabet Hammar demonstrerar hur en bärbar dator kan anslutas och visa videobilder inifrån ambulansen.<br /><br /></td></tr></tbody></table>  <br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">M</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">er om for</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">skningsprojekten i testambulansen</span><br /></div> <div>Testambulansen finansieras av Vinnova tillsammans med projektparterna i ett tvåårigt projekt från 2018 till 2020, PreTest. Flera projekt pågår och planeras där testambulansen blir en viktig del. I nätverket som idag bedriver forskning och utveckling med ambulansen som testbädd ingår aktörer såsom PICTA, Högskolan i Borås, Chalmers, Västra Götalandsregionen (FVM/VGR-IT)​, ambulansverksamheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus samt företagen Medfield Diagnostics AB och GM Medical AB.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mobil testbädd för prehospital sjukvård, PreTest</strong></div> <div>Genom att utveckla en mobil testbädd för den prehospitala vårdkedjan öppnas helt nya möjligheter för forskning, tester, utveckling och innovation av nya produkter och arbetsprocesser. En fullt utrustad ambulans för simuleringar och ljud- och bildupptagning, samt en ”plug&amp;play” IT-testmiljö är viktiga komponenter i konceptet.</div> <div><a href="https://picta.lindholmen.se/node/75443" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs en artikel om PreTest-projektet​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Videostöd i den prehospitala strokekedjan, ViPHS</strong></div> <div>Tre ambulanser som används i Västra Götaland, varav två stationerade i Skene och en i Ulricehamn, ingår i en klinisk studie och har utrustats med videostöd för effektivare strokevård. Genom video som strömmas i realtid skapas förutsättningar för strokepatienter att få optimal vård, även på stort avstånd från behandlande sjukhus. Tack vare kameror monterade i ambulansen kan ambulans- och sjukhuspersonal tillsammans fatta beslut om lämpligaste vårdinsats för varje patient. I projektet används testambulansen för att prova ut teknik och vårdprocess. En utvidgning av projektet till totalt tolv ambulanser har inletts.</div> <div><a href="https://picta.lindholmen.se/projekt-1/viphs-videostod-i-den-prehospitala-strokekedjan" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs en artikel om ViPHS-projektet</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Prehospitalt beslutsstöd för identifiering av sepsisrisk, PreSISe</strong></div> <div>Sepsis är ett allvarligt tillstånd, som förr kallades blodförgiftning. Ett prehospitalt beslutsstöd som bygger på artificiell intelligens har stora möjligheter att öka träffsäkerheten i den tidiga bedömningen av när en patient kan vara drabbad av sepsis. Därmed kan tiden till behandling förkortas, överlevnaden öka och komplikationerna minska. Ett AI-baserat beslutsstöd, som bygger på journaldata från tidigare behandlade sepsispatienter, håller på att utvecklas och integreras i ambulansers IT-stöd. Hur detta fungerar i praktiken kommer att studeras i testambulansen.</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8386" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om PreSISe-projektet</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information kontakta</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, docent (före detta adjungerad professor och ’Professor of Practice’) i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers, samt programansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park</div> <div><a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Elisabet Hammar</strong>, verksamhetschef för ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset</div> <div><a href="mailto:%20elisabet.hammar@vgregion.se">elisabet.hammar@vgregion.se</a></div> <div><br /></div> Fri, 06 Dec 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Snart-kan-AI-varna-for-sjukdom-innan-den-uppstar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Snart-kan-AI-varna-for-sjukdom-innan-den-uppstar.aspxSnart kan AI varna för sjukdom innan den uppstår<p><b>​Många allvarliga sjukdomar skulle upptäckas tidigare om sjukvården hade tekniska hjälpmedel för att granska röntgenbilder. Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset samarbetar nu för att ta fram en metod som bygger på artificiell intelligens för att bedöma skiktröntgenbilder av hjärtats kranskärl. Verktyget kan tas fram inte minst tack vare bilddata från en stor svensk befolkningsstudie.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hälso- och sjukvården har än så länge bara gläntat på dörren till alla de möjligheter som artificiell intelligens, AI, innebär. Sahlgrenska och Chalmers AI Research Centre (Chair) har nyligen inlett ett <a href="/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Sahlgrenska-Universitetssjukhuset-i-forskningssamarbete-kring-AI-i-sjukvården.aspx">strategiskt forskningssamarbete kring AI i vården​</a>.</span><div><br /></div> <div>– Utvecklingen inom AI-området går enormt fort nu, säger Fredrik Kahl, professor i datorseende och bildanalys vid institutionen för elektroteknik på Chalmers. Det finns många outforskade möjligheter för AI inom medicintekniken, exempelvis för att ställa tidiga diagnoser och som stöd för vårdpersonal under operationer.</div> <div><br /></div> <div><strong>Tekniken gör framsteg</strong></div> <div>Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. Men aldrig tidigare har förutsättningarna varit så goda som nu att identifiera individuella risker för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar. Detta tack vare flera framsteg. </div> <div><br /></div> <div>Förutom att AI-tekniken i sig blir allt mer utvecklad finns idag ny teknik inom sjukvården som gör att det går att ta bilder av hjärtat, lungorna och blodkärlen på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Det går också att avbilda och mäta fördelningen av fett i kroppen. Dessutom finns nu även ett tillräckligt stort bildmaterial att använda tack vare befolkningsstudien Scapis. Studien omfattar 30 000 svenskar och är ett samarbete mellan sex universitet och lika många universitetssjukhus. Bilder och information som samlats in av Scapis används nu i flera medicinska forskningsprojekt där datorer ska lära sig att tolka röntgenbilder av mänskliga organ.</div> <div><br /></div> <div>– Just nu arbetar vi tillsammans med Sahlgrenska för att ta fram en algoritm som kan användas för segmentering och klassificering av tredimensionella skiktröntgenbilder på hjärtats kranskärl, säger Fredrik Kahl.</div> <div><br /></div> <div>I projektet ingår också doktoranden Jennifer Alvén, som forskar inom medicinsk bildanalys och nu är i full gång med att ta fram en algoritm som gör att datorsystemet på egen hand ska kunna avläsa kranskärlen.</div> <div><br /></div> <div>– Det är jätteroligt att forskningen nu tar fart på allvar, säger Jennifer Alvén. Jag håller på att träna upp datorsystemet genom djupinlärning så att det kan känna igen kranskärlen i hjärtat och de områden där kärlen har kalk och fett, vilket skulle kunna leda till framtida hjärtproblem. </div> <div><br /></div> <div><strong>Lär sig känna igen tecken på framtida sjukdom</strong></div> <div>Datorn ska lära sig att linjera ut var kranskärlen finns och behöver då ett facit att jämföra med. Facit utgörs i det här fallet av 600 skiktröntgenbilder från Scapis-projektet, där röntgenläkare digitalt har linjerat ut kranskärlen. Varje sådan bild tar omkring en halv arbetsdag för medicinsk personal att bedöma. Datorn ska nu tränas att göra detsamma som läkarna.</div> <div><br /></div> <div>– Målet är att ha de 600 bilderna klara vid årsskiftet. Det blir världens största datasamling av kranskärlsbilder i forskningssammanhang, säger Jennifer Alvén.</div> <div><br /></div> <div>AI-bedömningen kommer att bli lika träffsäker som den mänskliga bedömningen men går betydligt fortare, när datorn väl är upplärd. Att analysera samtliga kranskärlsbilder för de 30 000 personerna i undersökningen är då inte längre en omöjlig uppgift. I nästa steg kan AI hjälpa till att se oupptäckta samband och mönster, när uppföljning senare görs av vilka personer i studien som verkligen drabbats av exempelvis hjärtinfarkt och stroke. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Snart%20kan%20AI%20varna%20för%20sjukdom%20innan%20den%20uppstår/vesselwithandwithoutplaque_512px.jpg" alt="Medicinska kranskärlsbilder" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Bilderna visar två exempel på tvärsnitt av kranskärl som AI-systemet lär sig att bedöma. Den yttre streckade linjen visar kärlväggens ytterkontur och den heldragna inre linjen visar konturen för själva kärlet, där blodet strömmar igenom. På den vänstra bilden är kärlväggen tunn och utan plack. På den högra bilden syns däremot beläggning på kärlväggens insida.​<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Ett steg närmare praktisk nytta</strong></div> <div>Data från Scapis används också i ett annat projekt för att kartlägga samband mellan förekomst av fett innanför hjärtsäcken och hjärt-kärlsjukdomar. Chalmersforskarna har tagit fram en fungerande algoritm för detta, som lämnats vidare till andra som är specialiserade på att ta fram mjukvaruprogram för sjukvården.</div> <div><br /></div> <div>– Även algoritmen för kranskärl hoppas vi framöver kunna slussa vidare mot användning i vården, säger Jennifer Alvén. Det vore intressant att få med den i någon av de större plattformarna som finns redan nu för kranskärlsanalys.</div> <div><br /></div> <div><strong>Stor potential att förbättra folkhälsan</strong></div> <div>Det finns många behov och tänkbara användningsområden för bildanalys inom vården. Ett tydligt exempel på det är cancertumörer i njurarna, som idag ofta upptäcks betydligt senare än de faktiskt är möjliga att se på röntgenbilder.</div> <div><br /></div> <div>– För att tidigt upptäcka cancertumörer i njurarna skulle granskning via en automatisk algoritm göra stor nytta, säger Fredrik Kahl. När man studerat skiktröntgenbilder, som tagits på personer som senare i livet diagnosticerats med njurcancer, visar det sig att i hälften av bilderna skulle läkare ha kunnat upptäcka tumören redan då. Problemet är bara att ingen letar specifikt efter sådana tumörer på dessa bilder. Här finns alltså en lucka som AI skulle kunna fylla.</div> <div><br /></div> <div>Båda forskarna upplever att det finns en positiv inställning och ett stort intresse från medicinsk personal på Sahlgrenska för nya AI-hjälpmedel. Ledtiderna är emellertid alltid långa innan nya metoder kan få klartecken att införas inom vården.</div> <div><br /></div> <div>Ett tänkbart framtidsscenario är att alla skiktröntgenbilder som tas, oavsett anledning, genomgår en automatiskt AI-granskning för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka tecken på de allra allvarligaste sjukdomarna. Det skulle innebära en enorm möjlighet att minska patienters lidande och förbättra folkhälsan.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em></div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>Fakta om befolkningsstudien Scapis</strong></div> <div><ul><li>Scapis är en svensk befolkningsstudie som undersöker hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män i åldern 50-64 år. Rekryteringsfasen är avslutad och nu pågår analys av insamlade data.</li> <li>Syftet är att kunna identifiera individuella risker för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar.</li> <li>Målet är att få ökad kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna förhindra dem innan de uppstår.</li> <li>Sex universitet och sex universitetssjukhus i samverkan leder och driver Scapis.</li> <li><span style="background-color:initial">Scapis finansieras av Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär samt med betydande bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet samt universitetssjukhusen och universiteten själva. </span></li></ul></div> <div><a href="http://scapis.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Scapis</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-kahl.aspx">Fredrik Kahl​</a>, professor i datorseende och bildanalys vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20fredrik.kahl@chalmers.se">fredrik.kahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/alven.aspx">Jennifer Alvén</a>, doktorand vid avdelningen Signalbehandling och medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20alven@chalmers.se">alven@chalmers.se</a></div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Snart%20kan%20AI%20varna%20för%20sjukdom%20innan%20den%20uppstår/arterytree.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Animation av kranskärlsträd" style="margin:5px" /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Snart%20kan%20AI%20varna%20för%20sjukdom%20innan%20den%20uppstår/CTAwitharteries.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Video som visar skiktröntgenbilder av hjärta" style="margin:5px" /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Ett animerat exempel på ett kranskärlsträd med medicinskt relevanta kärl markerade.<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span></span>Video som visar skiktröntgenbilder av ett hjärta, där röda konturer markerar var det finns kranskärl i varje lager.​<br /></div> ​Mon, 04 Nov 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tio-ar-av-vastsvensk-samverkan-kring-medicinteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tio-ar-av-vastsvensk-samverkan-kring-medicinteknik.aspxTio år av västsvensk samverkan kring medicinteknik<p><b>​År 2009 startades MedTech West som en medicinteknisk plattform i Västsverige. Tio år har gått och de ingående parterna kan se tillbaka på många lyckosamma samarbeten inom forskning, sjukvård och näringsliv. Siktet är nu inställt på framtida utvecklingsmöjligheter.​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Idag kan vi se att det har blivit ett betydligt större fokus på samarbete mellan vården och tekniksidan i regionen, vilket är vad vi har strävat efter, säger Mikael Persson, professor i medicinsk teknik på Chalmers och en av initiativtagarna till MedTech West. Det arbetet ska vi nu fortsätta. Vi hoppas att MedTech West under de kommande tio åren fortsätter att vara en betydande resurs och ett verktyg som kan hjälpa regionen att lösa en del av vårdens behov och i slutänden bidra till största möjliga nytta för patienter.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><a href="http://www.medtechwest.se/featured/medtech-west-firar-tio-ar-av-samverkan-kring-medicinteknik/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs en intervju med de tre grundarna till MedTech West - Mikael Persson, Mikael Elam och Kaj Lindecrantz</a></div> <div><br /></div> <div>MedTech West firade sitt tioårsjubileum den 24 oktober genom ett öppet hus på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ett femtontal medicintekniska forskare från Chalmers och Göteborgs universitet presenterade sin forskning och sina innovationer tillsammans med västsvenska medicinteknikföretag.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tio%20år%20av%20västsvensk%20samverkan%20kring%20medicinteknik/Demonstration_strokefinder_DSC_8768_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Medicinteknikföretaget Medfield Diagnostics demonstrerar Strokefinder" style="margin:5px" /><br />Medicinteknikföretaget Medfield Diagnostics demonstrerade sitt bärbara instrument Strokefinder MD100. Utrustningen är ett kliniskt beslutsstöd vid utvärdering och prioritering av misstänkta akuta hjärnskador.​ En klinisk studie pågår.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tio%20år%20av%20västsvensk%20samverkan%20kring%20medicinteknik/demonstrationer_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Utställare vid jubiléet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset" style="margin:5px" />Bland medicinteknikföretagen fanns Detecht, som demonstrerade sin mobilapp som själv kan larma vid en motorcykelolycka. Där fanns även Integrum som visade sin innovativa teknik <span style="background-color:initial">Neuromotus, som används </span><span style="background-color:initial">för att minska fantomsmärtor efter amputationer.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="http://www.medtechwest.se/featured/medtech-west-celebrated-10-years-of-medtech-research-innovation-and-cooperation/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs en artikel från MedTech West om hur jubiléet firades​</a> (på engelska)<br /><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Fakta om MedTech West</strong><br /></div> <div> <div><ul><li>Grundades 2009 av Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen</li> <li>Arbetar för att förbättra förutsättningar för forskning, utveckling och innovationer inom det medicintekniska området genom ökad samverkan mellan akademi, vård och industri</li> <li>Är en plattform där nya, innovativa idéer kan tillvaratas och vidareutvecklas</li> <li>Har bidragit till att etablera en välfungerande samverkansgrupp tillsammans med Sahlgrenska Science Park, Gothia Forum, Innovationsplattformen, Business Region Göteborg och AZ BioVentureHub</li> <li>Verkar för att säkra tillgången till medicinteknisk kompetens i även framtiden</li></ul></div> <div><a href="http://www.medtechwest.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om MedTech West​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på Chalmers-forskning inom ramen för MedTech West</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mikrovagor-kan-upptacka-tumorer-i-tata-brost.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mikrovågor kan upptäcka cancer i täta bröst</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytankande-protessamarbete-prisas.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytänkande protes-samarbete prisas</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Appen-som-sjalv-larmar-vid-en-mc-olycka.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Appen som själv larmar vid en mc-olycka</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Sabine-Reinfeldt-forst-att-fa-Henry-Wallman-priset.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Sabine Reinfeldt först att få Henry Wallman-priset</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mikrovågshjälm-ger-snabb-och-säker-bedömning-av-skallskador.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mikrovågshjälm ger snabb och säker bedömning av skallskador​</a></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/mikael-persson.aspx">Mikael Persson</a>, <span style="background-color:initial">professor i medicinsk teknik på Chalmers institution för elektroteknik och en av initiativtagarna till MedTech West</span></div> <div><a href="mailto:%20mikael.persson@chalmers.se">mikael.persson@chalmers.se​</a><br /></div></div> ​Wed, 30 Oct 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mikrovagor-kan-upptacka-tumorer-i-tata-brost.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mikrovagor-kan-upptacka-tumorer-i-tata-brost.aspxMikrovågor kan upptäcka tumörer i täta bröst<p><b>​Ett alternativ till den traditionella mammografin håller på att forskas fram på Chalmers. Istället för dagens, ofta plågsamma, röntgenundersökningar kan mikrovågor användas för att medicinsk avbilda bröstvävnaden för att säkrare upptäcka bröstcancer.​ Metoden är särskilt användbar eftersom den också kan upptäcka tumörer i så kallade täta bröst.​​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Mikrovågor%20används%20i%20kampen%20mot%20bröstcancer/Andreas_Fhager_0022,1B_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Andreas Fhager" style="margin:5px;width:165px;height:208px" /><div><span style="background-color:initial">– Allt tyder på att mikrovågstekniken kan bli både effektivare, skonsammare och enklare än de alternativ som finns idag för att diagnosticera bröstcancer, säger Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers institution för elektroteknik. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Metoden har förutsättningar att på sikt ersätta dagens screening-undersökningar, som alla kvinnor i Sverige mellan 40 och 74 år erbjuds. Även uppföljande röntgenundersökningar för patienter som genomgår bröstcancerbehandling skulle med fördel kunna genomföras med mikrovågor. </div> <div><br /></div> <div><strong>Snabbare och billigare system på väg</strong></div> <div>Inom ett år bedömer forskarna att de ska ha en prototyp färdig för utvärdering i labbmiljö, som sedan kan användas för kliniska tester på patienter. Den nya utrustningen är uppbyggd av mer standardiserad, och därmed billigare, elektronisk hårdvara. Samtidigt håller mjukvaran nu på att anpassas för att klara att processa bildinformationen snabbare.</div> <div><br /></div> <div>– Därefter ska vi vara redo att börja planera kliniska studier tillsammans med medicinsk personal för att verifiera att de resultat som mikrovågstomografin ger motsvarar dem vi förväntar oss, säger Andreas Fhager. </div> <div><br /></div> <div>Kliniska studier med mikrovågsteknik för att följa upp bröstcancertumörer sker redan i USA under ledning av professor Paul Meaney, som är den forskare i världen som kommit längst inom mikrovågsteknik för  bröstcanceravbildning. 2015 rekryterades han till Chalmers på deltid och tillför nu det svenska projektet viktig kunskap. Systemet som den svenska forskargruppen bygger upp baseras på Paul Meaneys forskning i USA och samarbete sker nu länderna emellan i det fortsatta utvecklingsarbetet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Dolda tumörer kan upptäckas i täta bröst</strong></div> <div>På senare tid har det uppmärksammats att tät bröstkörtelvävnad är en av de största riskfaktorerna för bröstcancer och tätheten i sig gör det dessutom svårare att upptäcka cancern.</div> <div><br /></div> <div>– Mikrovågstekniken skulle vara bättre lämpad än traditionell mammografi för att hitta tumörer hos kvinnor med så kallade täta bröst, säger Andreas Fhager. Bilderna vi får ut visar ett tvärsnitt av bröstet i många lager, och ingen tumör kan då gömma sig genom att vara dold bakom annan körtelvävnad. Även mycket små tumörer kan upptäckas.</div> <div><br /></div> <div>Undersökningen går till så att patienten får lägga sig på mage på en brits med öppning för bröstet, som då sänks ner i en behållare med vätska på britsens undersida. I behållaren finns ett antal smala upprättstående antenner som omringar bröstet. Antennerna är både sändare och mottagare som i tur och ordning sänder svaga mikrovågssignaler in i bröstet. Signalerna reflekteras mot bröstvävnaden och eventuella tumörer för att sedan registreras av de antenner som fångar upp signalen. Beroende på om det är frisk eller sjuk vävnad som mikrovågorna träffar reflekteras de på olika sätt. Mönstret som signalerna bildar analyseras därefter med avancerade algoritmer för bildrekonstruktion.</div> <div><br /></div> <div>– Bilderna vi får ut är kontrastrika, vilket underlättar för medicinsk personal att särskilja och bedöma fettvävnad, bröstkörtelvävnad och tumörer, säger Andreas Fhager. Därigenom kan cancerdiagnoser ställas på ett effektivare och mer träffsäkert sätt.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Mikrovågor%20används%20i%20kampen%20mot%20bröstcancer/Brostcancerforskning_4977Lev_500px.jpg" alt="Mikrovågstomatograf" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Bilden visar forskarnas prototyp av mikrovågstomografen. I den genomskinliga behållaren syns cirkeln av upprättstående antenner som omringar bröstet. Den gröna behållaren fylls med vävnadsliknande vätska för att testa systemet.​ Tillhörande elektronik kan skymtas undertill. <br /><span style="background-color:initial">Foto: Henrik Sandsjö​</span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Möjliggör uppföljande undersökningar</strong><br /></div> <div>Mikrovågor, till skillnad från röntgen, avger ingen joniserande strålning. Forskningen tar fasta på att mikrovågstomografi är att föredra ur strålningssynpunkt, inte minst när det finns behov av att göra återkommande undersökningar för att kunna följa hur en cancertumör svarar på behandling. Till mikrovågsteknikens fördel talar också att tillvägagångssättet är enkelt, både för personal och patienter. Tekniken har förutsättningar att bli förhållandevis billig. Ett möjligt framtida scenario är små, mobila enheter som även kan användas i utvecklingsländer där sjukvården inte är fullt utbyggd.</div> <div><br /></div> <div>– Många faktorer talar för att mikrovågstekniken har potential att bli en mycket effektiv metod för att bekämpa bröstcancer och minska dödligheten i sjukdomen, avslutar Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är mikrovågor?</strong></div> <div>Mikrovågor är elektromagnetisk strålning med kortare våglängd jämfört med ”vanliga” radiovågor som används för radiokommunikation, men med längre våglängd jämfört med till exempel synligt ljus och röntgenstrålning. Det är samma frekvensområde som används exempelvis för mobiltelefoni och trådlösa nätverk. Chalmersforskarna använder frekvenser på cirka 0,5-3 GHz.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om forskningen</strong><br /><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Biomedicinsk-elektromagnetik.aspx">Forskargruppen för <span style="background-color:initial">biomedicinsk elektromagnetik</span></a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andreas-fhager.aspx">Andreas Fhager</a>, docent i biomedicinsk elektromagnetik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20andreas.fhager@chalmers.se">andreas.fhager@chalmers.se</a></div>Fri, 25 Oct 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Unikt-labb-invigt-for-tankestyrda-proteser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Unikt-labb-invigt-for-tankestyrda-proteser.aspxUnikt labb invigt för tankestyrda proteser<p><b>​Världens första laboratorium för forskning om biomekatronik och neurorehabilitering av amputerade patienter har etablerats på Chalmers. Labbet är nu utrustat med avancerad teknik som för forskningen framåt.​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Labbet är unikt genom att vår forskning här omfattar ett av de mest djupgående gränssnitten mellan människa och maskin som är kliniskt möjligt att genomföra, och som dessutom på ett betydande sätt underlättar vardagslivet för patienterna, säger Max Ortiz Catalan, docent vid institutionen för elektroteknik. </span><span style="background-color:initial">Han är forskaren bakom världens första robotarm, kopplad till patientens skelett, nerver och muskler, vilket gör det möjligt att känna sinnesintryck via protesen. </span><div>​<div>Den första patienten fick sin robotarm inopererad 2013 och har hittills följts av ytterligare fem personer. Under 2020 planeras allt vara redo för att den första tankestyrda benprotesen ska kunna börja användas. Laboratoriet på Chalmers är navet för att utveckla och testa proteserna, samt för att utvärdera hur väl tekniken fungerar för patienterna. Det handlar om att återställa livskvalitet efter traumatiska händelser som lett till amputation eller nedsatt rörelseförmåga.</div> <div><br /></div> <div>– Patienterna är nöjda och uppger att de kan leva ett mer normalt vardagsliv med proteserna. I det här nya labbet har vi mycket bättre möjligheter att faktiskt mäta och kvantifiera funktionen och användbarheten. Det är ovärderligt i det fortsatta forskningsarbetet och för att förbättra protesernas funktionalitet ytterligare, säger Max Ortiz Catalan. </div> <div><br /></div> <div><div>Bland annat utvecklar forskarna funktionen för konstgjord känsel, då sensorisk information skickas från protesen tillbaka till hjärnan. Forskning bedrivs även framgångsrikt kring fantomsmärtor och behandlingsmetoder för detta som bygger på så kallad motorisk fantomstyrning – en ny behandlingsform som Max Ortiz Catalan har utvecklat.</div> <div><br /></div> <div>De nya labblokalerna invigdes den 25 september i EDIT-huset på Chalmers. Vid invigningsceremonin deltog samarbetspartners, representanter från stiftelser, forskare samt doktorander från Max Ortiz Catalans forskarlag.</div> <div><br /></div> <div>Den nya utrustningen i labbet har möjliggjorts bland annat genom en donation på 5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. Laboratoriet och verksamheten har byggts upp i nära samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset och företaget Integrum AB.</div> <div><br /></div> <div><div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" summary="Bild infogad i tabell" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Unikt%20labb%20invigt%20för%20tankestyrda%20proteser/Invigning_BNL_lab_190925_04_500x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Patenten klipper bandet vid invigningen" style="margin:5px" /><br /><br /></th> <th class="chalmersTableHeaderLastCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr></tbody></table> <span style="background-color:initial">Patienten Rickard Normark greppade saxen och klippte bandet vid invigningen. Hans armprotes är fäst med en titanskruv direkt i skelettet via en hudgenomföring i amputationsstumpen. Metoden kallas osseointegration. Protesen är även kopplad via elektroder till hans nervsystem, vilket ger honom känselintryck när han använder den. Därmed blir det möjligt att tankemässigt styra protesen och känna att den konstgjorda armen är en del av </span><span style="background-color:initial">d</span><span style="background-color:initial">en egna kroppen.</span></div></div> <div><br /></div> <div><div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" summary="Bild infogad i tabell" style="font-size:1em;height:22px"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Unikt%20labb%20invigt%20för%20tankestyrda%20proteser/Invigning_BNL_lab_190925_02_500x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Invigning av labb för protesforskning" style="margin:5px" /><br /><br /></th> <th class="chalmersTableHeaderLastCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr></tbody></table> <span style="background-color:initial">Max Ortiz Catalan (tvåa från vänster) berättade om den pågående forskningen för representanter från Stiftelsen Promobilia samt professor Bo Håkansson (till höger).</span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Unikt%20labb%20invigt%20för%20tankestyrda%20proteser/Invigning_BNL_lab_190925_10_275x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Demonstration av medicinskt löpband" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Industridoktorand Alexander Thesleff demonstrerade med hjälp av gästforskaren Victoria Lang hur det nya medicinska löpbandet kommer att användas för att analysera data från patienter med benproteser. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" summary="Bild infogad i tabell" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Unikt%20labb%20invigt%20för%20tankestyrda%20proteser/Invigning_BNL_lab_190925_13_500x300px.jpg" alt="Demonstration av EREG-utrustning" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /></th> <th class="chalmersTableHeaderLastCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr></tbody></table> <span style="background-color:initial">Laboratoriet innehåller också avancerad EEG-utrustning för att mäta hjärnaktiviteten hos patienterna, vilket doktoranden Eva Lendaro och Max Ortiz Catalan demonstrerade under invigningen.</span></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Johan Bodell</em></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om laboratoriet, Biomechatronics and Neurorehabilitation Lab</a></div> <div><br /></div> <div>Följ @ChalmersBNL i sociala medier: <a href="https://www.facebook.com/ChalmersBNL/" target="_blank">Facebook</a>, <a href="https://twitter.com/chalmersbnl" target="_blank">Twitter</a> och <a href="https://www.instagram.com/chalmersbnl/" target="_blank">Instagram</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, docent vid institutionen för elektroteknik, Chalmers,</div> <div><a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div></div></div></div> ​Wed, 02 Oct 2019 00:00:00 +0200