Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 27 Nov 2022 16:12:03 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-skraddarsyr-DNA-for-framtida-lakemedelsutveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-skraddarsyr-DNA-for-framtida-lakemedelsutveckling.aspxAI skräddarsyr DNA för framtida läkemedelsutveckling<p><b>​Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid Chalmers lyckats designa konstgjort DNA som kontrollerar cellernas proteintillverkning. Tekniken kan bidra till att vaccin, läkemedel mot svåra sjukdomar samt alternativa livsmedel utvecklas och produceras mycket snabbare och till väsentligt lägre kostnad än idag. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Den genetiska koden i vårt DNA transkriberas till molekylen mRNA, som fungerar som en budbärare som talar om för cellens fabrik vilket protein den ska producera, samt i vilka mängder. Processen är grundläggande för cellernas funktionalitet i alla levande organismer.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Forskare har lagt stor kraft på att försöka kontrollera genuttrycket eftersom det bland annat kan bidra till utveckling av proteinbaserade läkemedel. Ett aktuellt exempel är mRNA-vaccin mot covid19, som talar om för kroppens celler att de ska producera samma protein som finns på coronavirusets yta. Kroppens immunförsvar kan då lära sig att bilda antikroppar mot viruset. På samma sätt är det möjligt att lära kroppens immunförsvar att besegra cancerceller eller andra komplexa sjukdomar, om man vet förstår den genetiska kod som ligger bakom produktionen av specifika proteiner. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;DNAt kontrollerar mängden protein&quot;​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Aleksej%20Zelezniak.jpg" alt="Aleksej Zeleznial" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />En majoritet av dagens nya läkemedel är just proteinbaserade, men teknikerna för att framställa dem är både dyra och långsamma, eftersom det är svårt att kontrollera hur DNA uttrycks. En forskargrupp på Chalmers, som leds av <strong>Aleksej Zelezniak,</strong> docent i systembiologi, tog förra året ett viktigt steg i förståelsen för hur mycket av ett protein som tillverkas av en viss DNA-sekvens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Först handlade det om att fullt ut kunna ”läsa” DNA-molekylens instruktioner. Nu har vi lyckats designa eget DNA som innehåller precis de instruktioner som behövs för att kontrollera vilken mängd av ett specifikt protein som tillverkas, säger Aleksej Zelezniak om forskargruppens senaste viktiga genombrott. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Printar DNA på beställning</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Principen bakom den nya metoden liknar den som används när en AI genererar ansikten som ser ut som verkliga människor. Genom att AI:n lär sig hur en stor mängd ansikten ser ut kan den sedan skapa helt nya verklighetstrogna ansikten. Det är sedan lätt att modifiera ansiktet genom att exempelvis säga att det ska bli äldre, eller ha en annan frisyr. Men att däremot från noll programmera ett trovärdigt ansikte utan AI hade varit mycket svårare och mer tidskrävande. På samma sätt har forskarnas AI fått lära sig strukturen och den mängdreglerande koden i DNA. AI:n designar sedan syntetiskt DNA, som är lätt att modifiera i önskvärd riktning. </p> <p class="chalmersElement-P">Enkelt uttryck får AI en beställning på hur mycket av en gen som behöver uttryckas, och ”printar” sedan rätt DNA-sekvens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jan%20Zrimec_200%20px.jpg" alt="Jan Zrimec" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" />− DNA är en otroligt lång och komplex molekyl. Det är därför mycket utmanande att på experimentell väg göra förändringar i den genom att läsa, ändra, läsa och ändra igen. Det tar åratal av forskning för att hitta något som fungerar. Då är det i stället mycket mer effektivt att låta en AI lära sig hur principerna för att navigera DNA fungerar. Det som annars tar år kan kortas till veckor eller månader, säger studiens försteförfattare <strong>Jan Zrimec</strong>, tidigare forskare i Aleksej Zelezniaks grupp och numera verksam vid National Institute of Biology i Slovenien.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Effektivare proteintillverkning</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarna har utvecklat sin metod på jästsvampen <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, vars celler liknar däggdjursceller. Nästa steg är att använda människoceller. Forskarna har förhoppningar om att deras framsteg ska få betydelse för utvecklingen av nya såväl som befintliga läkemedel. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Proteinbaserade läkemedel mot komplexa sjukdomar, eller alternativa livsmedelsproteiner, kan ta många år och vara extremt dyra att tillverka. En del blir så dyra att det inte går att få en ekonomisk avkastning på investerade pengar. Med vår teknik är det möjligt att utveckla och tillverka proteiner på ett effektivare sätt så att de kan kommersialiseras, säger Aleksej Zelezniak.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Karin Wik<br /><strong>Illustration: </strong>Unsplash &amp; Pixabay</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien:</strong> <span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-022-32818-8">Controlling gene expression with deep generative design of regulatory DNA</a></span></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><span style="background-color:initial">S</span><span style="background-color:initial">tudiens författare är Jan Zrimec, Xiaozhi Fu, Azam Sheikh Muhammad, Christos Skrekas, Vykintas Jauniskis, Nora K. Speicher, Christoph S. Börlin, Vilhelm Verendel, </span><span style="background-color:initial">Mo</span><span style="background-color:initial">rteza</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Haghir Chehreghani, Devdatt Dubhashi, Verena Siewers, Florian David, Jens Nielsen och Aleksej Zelezniak.</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">orskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, National Institute of Biology, Slovenien; Biomatter Designs, Litauen; Institute of Biotechnology, Litauen; BioInnovation Institute, Danmark; King’s College London, Storbritannien.</span></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information, kontakta:  <br /></strong><a href="/sv/personal/Sidor/alezel.aspx">Aleksej Zelezniak​</a>, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031-772 81 71, aleksej.zelezniak@chalmers.se</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 24 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-ger-hopp-om-att-bekampa-spridd-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-ger-hopp-om-att-bekampa-spridd-cancer.aspxNy upptäckt ger hopp om att bekämpa spridd cancer<p><b>​Cancer som sprids och utvecklar metastaser i nya organ blir betydligt svårare att bekämpa. Nu har forskare vid Chalmers visat att de spridda tumörerna anpassar sin ämnesomsättning efter den vävnad där de växer. Upptäckten innebär ett genombrott för förståelsen av metastaserande cancer och är en viktig pusselbit i jakten på mer effektiva behandlingar. ​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas framfart.</span></p> <p class="chalmersElement-P">I en <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2205456119">studie​</a> som nyligen presenterades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har forskare inom systembiologi på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ. Studien gav forskarna nya insikter om hur metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/FaribaRoshanzamir_350x305.jpg" alt="Fariba Roshanzamir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:250px;height:218px" />– Uppenbarligen dominerar den lokala miljön mer än vad som tidigare varit känt. De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger <span style="background-color:initial"><strong>Fa</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>riba</strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><span style="background-color:initial"><strong>Roshanzami</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>r</strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong>, </span><span style="background-color:initial">doktor i systembiologi vid Chalmers och studiens huvudförfattare.</span></p> <span></span><p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Verktyg för att hämma​ cancerns metabolism</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span></span><span style="background-color:initial">Fariba Roshanzamir </span><span style="background-color:initial">arbetar i professor Jens Nielsens forskargrupp vid Chalmers och har tillsam</span><span style="background-color:initial">mans med svenska och internationella kollegor kunnat slå fast de oväntade resultaten. Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer – en allvarlig bröstcancerform som är svår att behandla med läkemedel – men slutsatserna kan enligt forskarna appliceras på alla typer av metastaserande cancer. Därmed öppnas nya dörrar för att utveckla mer effektiva behandlingar. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på. Att välja ut metaboliska hämmare som specifikt riktar in sig på metastaserna i de organ som tumören har spritt sig till, snarare än att behandla dem som deras ursprungstumörer, har stor betydelse för att kunna hitta bra strategier för behandlingar i framtiden, säger hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny syn på metastasers egenskaper</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jens%20Nielsen3-3110-350.jpg" alt="Jens Nielsen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><span style="background-color:initial">Idag är sprid</span><span style="background-color:initial">ning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter.<strong> Jens Nielsen</strong>, professor i systembiologi vid Chalmers och en av studiens författare, hoppas att den kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Ulrika Ernström</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs artikeln</strong> <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2205456119">“Metastatic triple negative breast cancer adapts its metabolism to destination tissues while retaining key metabolic signatures”</a> som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Författarna är Fariba Roshanzamir, Chalmers och University of Tehran, Jonathan L. Robinson, Chalmers, Daniel Cook, Chalmers, Mohammad Hossein Karimi-Jafari, University of Tehran och Jens Nielsen, Chalmers.</li> <li>Forskningen har genomförts med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong><br />Mer om forskningen</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Studien granskade metastaserande tumörer (även kallade dottertumörer) i främst lungor, hjärna och lever från trippelnegativ bröstcancer samt hudcancer (en mindre del). </li> <li>Forskarna fann att de metastaserande cancercellernas ämnesomsättning till stor del anpassade sig till vävnaden i det organ där de växte. </li> <li>Anpassningen varierade i omfattning mellan olika organ och de metastaserande tumörerna behöll vissa metaboliska egenskaper förknippade med deras ursprungstumörer.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /><b>För mer information, kontakta:<br /></b><a href="/sv/personal/Sidor/faribar.aspx">Fariba Roshanzamir</a><span style="background-color:initial">, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <br /></span><span style="background-color:initial">076 054 7653, </span><a href="mailto:faribar@chalmers.se">faribar@chalmers.se</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/personal/Sidor/Jens-B-Nielsen.aspx">​Jens Nielsen</a><span style="background-color:initial">, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <br /></span><span style="background-color:initial">031 772 38 04, </span><a href="mailto:nielsenj@chalmers.se">nielsenj@chalmers.se</a></p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 17 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/En-ledtrad-av-koppar-i-kampen-mot-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/En-ledtrad-av-koppar-i-kampen-mot-cancer.aspxEn ledtråd av koppar i kampen mot cancer<p><b>​För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder metallen koppar till sig. Ny kunskap om hur dessa proteiner tar upp metallen och hur de interagerar med varandra öppnar nu för nya läkemedel och behandlingsmetoder mot cancer. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/PernillaWittung-Stafshede_professor_01_350.jpg" alt="Pernilla WIttung-Stafshede" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:250px;height:218px" />− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger <strong>Pernilla Wittung-Stafshede</strong>, professor i kemisk biologi vid Chalmers. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Memo1 blockerar giftiga redoxreaktioner</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <p class="chalmersElement-P">En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2206905119">I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS</a>, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner som skadar – eller till o​ch med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Memo1 bildar komplex med koppartransportören Atox1</h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening <span style="background-color:initial">–</span><span></span><span style="background-color:initial"> ett komplex </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler</span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men </span><span style="background-color:initial">hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh och Karin Wik</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> <strong> </strong></div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> <strong> </strong></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga publikationen i PNAS: </strong><a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2206905119">Memo1 binds reduced copper ions, interacts with copperchaperone Atox1, and protects against copper-mediatedredox activity in vitro </a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><span style="background-color:initial">Artikeln är skriven av Xiaolu Zhang, Gulshan R. Walke, Istvan Horvath, Ranjeet Kumar, Stéphanie Blockhuys, Stellan Hplgersson, Paul H. Walton och Pernilla Wittung Stafshede.</span></li> <li>Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Universitet och University of York. </li> <li>Studien har finansierats av: Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information kontakta:</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/Personal/Sidor/pernilla-wittung.aspx">Pernilla Wittung-Stafshede</a>, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, pernilla.wittung@chalmers.se, 031772 81 12</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerceller-sprids-med-hjalp-av-kopparbindande-protein.aspx">Cancerceller sprids med hjälp av kopparbindande protein</a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 10 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Fyra-nya-forskarassistenter-med-koppling-till-hälsa.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Fyra-nya-forskarassistenter-med-koppling-till-h%C3%A4lsa.aspxFyra nya forskarassistenter med koppling till hälsa<p><b>​För femte gången har Chalmers gjort en bred satsning på att attrahera skarpa forskartalanger från världens alla hörn. Kampanjen är nu avslutad och de femton nyrekryterade forskarassistenterna tillträder sina tjänster under hösten 2022 och våren 2023. </b></p><div><span style="background-color:initial">Av de nyrekryterade är det totalt fyra forskarassistenter som med sina olika forskningsinriktningar har en tydlig koppling till hälsoområdet: Annikka Polster, Eszter Lakatos, Margaret Holme och Angela Grommet.  <br /></span><br /></div> <div>– Det är jättekul att Chalmers stärker kompetens inom områden för hälsa och medicin genom att fyra av de nyrekryterade kvinnliga forskarassistenterna har koppling till detta område, säger Ann-Sofie Cans, styrkeområdesledare för Hälsa och teknik på Chalmers. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stärker Chalmers ställning och strategisk forskning för framtiden</h3> <div>Syftet med rekryteringen är att stärka Chalmers ställning internationellt och att strategiskt säkra forskningen för framtiden. I år var intresset större än någonsin tidigare – hela 1 189 behöriga ansökningar kom in. <br /><br /></div> <div>– Det är oerhört glädjande att se att intresset för Chalmers är så stort internationellt, och att så många forskartalanger vill komma till Chalmers för att bygga sin framtida karriär, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de fyra forskarassistenter nedan</h3> <div><br /></div> <div><strong>Annikka Polster, Styrkeområde Hälsa och teknik – institutionen för biologi och bioteknik<br /><br /></strong></div> <div>Annikka Polster är läkare som även har studerat genetik och systembiologi.<br /><br /></div> <div>Doktorsexamen i medicin från Sahlgrenska akademin, GU (2018).<br /><br /></div> <div>Postdok vid Göteborgs universitet som postdok inom tillämpad matematik och statistik<br /><br /></div> <div>Forskare inom funktionell bioinformatik vid Örebro universitet.<br /><br /></div> <div>Marie Sklodowska Curie Scientia-stipendiat vid Nordic Center for Molecular Medicine, Universitetet i Oslo (2020–2022)<br /><br /></div> <div>För närvarande senior forskare vid Remedy – Center for treatment of Rheumatic and Musculoskeletal Diseases, Diakonhjemmet sjukhus, Oslo.<br /><br /></div> <div>“Min forskning syftar till att förbättra vår förståelse av komplexa sjukdomar och personlig patofysiologi. Komplexa sjukdomar är svåra att behandla, eftersom patienter (även de med samma diagnos) är olika gällande hur symptomen uppvisar sig och hur svåra de är, vilka samsjukligheter de har och hur de reagerar på behandling. Min forskning försöker därför att identifiera endotyper, distinkta patofysiologiska mekanismer, och att förstå hur dessa bestämmer individuella kliniska fenotyper och behandlingssvar.”</div> <div><br /></div> <div><strong>Eszter Lakatos, Styrkeområde Hälsa och teknik – institutionen för matematiska vetenskaper<br /><br /></strong></div> <div>MSc, infobionik, Pázmány Péter Catholic University, Budapest<br /><br /></div> <div>PhD, teoretisk systembiologi, Imperial College, London<br /><br /></div> <div>Postdoc, Barts Cancer Centre, London<br /><br /></div> <div>Eszter Lakatos forskning fokuserar på tillämpning av matematiska modeller för att belysa beteendet hos komplexa biologiska system. <br /><br /></div> <div>På Chalmers kommer hon att utveckla matematiska modeller och bioinformatiska metoder för att analysera storskaliga datamängder för cancersekvensering. Med dessa metoder kommer hon att ställa frågor om utvecklingen av cancer: hur den interagerar med immunsystemet och hur den reagerar på behandling. Målsättningen är bättre förståelse för hur vi kan förutsäga och påverka utvecklingen av cancer, för att kunna utforma bättre behandlingar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Margaret Holme, Grundläggande vetenskaper – institutionen för biologi och bioteknik</strong></div> <div><br /></div> <div>Doktorsexamen i nanovetenskap (University of Basel) och MSc i kemi med ett år inom industrin (Imperial College London).<br /><br /></div> <div>Har nu en tjänst som forskningskoordinator i Stevens Group, Karolinska Institutet.</div> <div>Tilldelades SSF-anslaget Framtidens forskningsledare i juni 2022.<br /><br /></div> <div>“Min grupp kommer att kombinera kunskaper inom biologi, kemi och fysik för att studera nanopartiklar bestående av lipider. Vi kommer att karakterisera sammansättningen och fördelningen av lipidmolekyler i syntetiska och naturligt förekommande nanopartiklar, utveckla nya tekniker för att studera dem (small angle neutron and X-ray scattering), och tillämpa våra resultat för att designa nya lipidnanopartiklar för att studera och behandla en rad sjukdomar. J<span style="background-color:initial">ag har alltid uppskattat samarbetsviljan och den välkomnande miljön vid Chalmers. Detta, tillsammans med de utmaningsdrivna styrkeområdena, fantastiska infrastrukturer, plus närhet till både industri och MAX IV/ESS i Lund, gör Chalmers till en riktigt spännande plats att utöva sin forskning på.”<br /></span><br /></div> <div><strong>Angela Grommet, Styrkeområde Nano – institutionen för kemi och kemiteknik<br /><br /></strong></div> <div>Doktorsexamen i kemi, University of Cambridge, England<br /><br /></div> <div>Postdoc på Karolinska institutet i Stockholm, Sverige och Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel.<br /><br /></div> <div>“Min forskning är inriktad på att använda supramolekylär kemi för att minska bieffekterna och förbättra stabiliteten i medicinska terapier på nanonivå. <span style="background-color:initial">Jag valde Chalmers eftersom högskolan stödjer och up</span><span style="background-color:initial">pmuntrar tvärvetenskaplig forskning och entreprenörskap.“ </span></div> <div><br /></div>Mon, 07 Nov 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-och-vardchefer-jobbar-tillsammans-med-vardens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-och-vardchefer-jobbar-tillsammans-med-vardens-utmaningar.aspxChalmersstudenter och vårdchefer jobbar tillsammans med vårdens utmaningar<p><b>​De är två mycket olika kategorier av studenter som möts, för att skapa idéer till förbättringar inom vården. Det handlar dels om chefer inom vården som går en vidareutbildning på Chalmers, dels om ingenjörsstudenter på masternivå. Genom att arbeta med verkliga fall från vårdverksamheterna har masterstudenterna fått använda sina teoretiska kunskaper på riktigt – och samtidigt gett vårdcheferna värdefulla insikter.</b></p>​<span>​I ett gemensamt projekt mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen integreras två befintliga utbildningar på olika nivåer, för att skapa en korsbefruktning som i slutändan kan komma till nytta för patienter och samhället. Studenterna kommer från masterprogrammet Quality and Operations Management, medan de yrkesarbetande cheferna i Västra Götalandsregionen går en kurs i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Kursen ges av Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers. <br /><br />En av masterstudenterna som medverkat i den första omgången är Johan Blickhammar, som kommit en bra bit in i sina civilingenjörsstudier. Han ser positivt på det här sättet att samarbeta i utbildningen.<br /><br /><span><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/johan_blickhammar.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /></span></span>– Det var spännande! Dels på grund av Västra Götalandsregionen och vårdens viktiga samhällsfunktion, och att vi jobbade med befintliga och kommande utmaningar. Det var intressant att försöka applicera teori på verkliga problem och väldigt inspirerande att ta del av och bidra till regionens utveckling och förbättringsarbete.<br /><br />Även i vanliga fall är det mycket kontakt mellan företag och studenter på Chalmers, men då handlar det om att få förståelse och samla kunskap om verksamheter och metoder för att lösa problem, menar Johan. Här skedde det på ett mer integrerat sätt.<span></span><br /><br />– Detta initiativ skilde sig i det avseende att vi studenter jobbade i samverkan, och utväxlade kunskap med en verksamhet för att lösa nutida och framtida problem. Utmaningen låg främst i den komplexitet som ofta kommer med verkliga problem, att försöka identifiera de faktiska problemen och finna förslag för att bemöta dessa på ett praktiskt, effektivt och hållbart sätt, säger Johan Blickhammar, och tillägger:<br /><br />– Förbättringskunskap handlar i mångt och mycket om problemlösning. Detta arbete har förstärkt insikterna av att kunskap, kommunikation och information är centrala vid problemlösning och förbättringsarbete.<br /><br /><h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Bidrog med infallsvinklar som vi inte tänkt på&quot;</h3> <div> <img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/hans_gunnarsson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px 10px" />Hans Gunnarsson är sektionschef inom den palliativa vården på Högsbo sjukhus, som är en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset. Från hans perspektiv ser han också fördelar med upplägget.<br /><br />– Det kändes som en förmån att bli intervjuad av studenterna. De bidrog med infallsvinklar som jag inte tänkt på och som för mig var för givet taget, men som jag nu fick upp ögonen för att behöver förtydligas och förklaras. Det är lätt att tro att det man själv arbetar med och är van vid, det vet och kan också andra. Så det var adekvata frågor, som, ”när börjar processen och när slutar den”? De ställde många frågor som fick mig att tänka till och klargöra moment, aktiviteter och definitioner. Jag tyckte att de var snabbtänkta och insiktsfulla.<br /><br />Han tar också med sig flera egna lärdomar:<br /></div> – I ett sådant här kvalitetsförbättringsprojekt gäller det att vara noga med bakgrundsarbetet. Att det är väldigt viktigt att lägga tid på att definiera och förstå problemet som behöver förbättras, att stanna ett bra tag i planeringsfasen och inhämta olika perspektiv.<br /><br />– Jag kände mig också gammal! Studenterna var snabba i både tanke och språk. Min engelska trodde jag var hyfsad – det tror jag inte längre. De pratade engelska helt obehindrat och verkade använda begrepp för kvalitetsutveckling naturligt. Jag blev imponerad av dem, säger Hans Gunnarsson.<br /><br /><h3 class="chalmersElement-H3">Komplexa problem kräver många perspektiv </h3> Studenten Johan Blickhammar menar att nutidens och framtidens utmaningar ofta handlar om den tekniska utvecklingen, och där har Chalmers en viktig roll att bidra till det omgivande samhället.<br /><br />– Majoriteten av de problemformuleringar som vi blev presenterade för kunde relateras till digital<br />transformation. För många verksamheter, inte bara Västra Götalandsregionen, innebär detta en stor förändring eftersom människor idag interagerar med tekniska lösningar i allt större utsträckning. Detta är ett komplext problem som bland annat kräver att många olika perspektiv tas i beaktning. Där tror jag att vi lösningsorienterade chalmersstudenter är en ypperlig källa att ta hjälp av!<br /><br /><br /><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /><em>Foto: via respektive person, samt Andreas Hellström</em><br /><br /><br /><strong>Samverkansprojektet</strong><br />Projektet går formellt under namnet SMILLA, Småskaliga live case för att Integrera LivslångtLärande och Arbetslivsanknytning. Projektet är ett samarbete mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen och får finansiering av Vinnova Det leds av Ida Gremyr, professor vid avdelningen Service Management and Logistics, Patrik Alexandersson, föreståndare för Centre for Healthcare Improvement (CHI) och Andreas Hellström, universitetslektor och vetenskaplig ledare för CHI. <a href="/sv/projekt/Sidor/SMILLAQ-SmQskaliga-live-case-fQr-att-Integrera-LivslQngtLQrande.aspx">Läs mer </a><br /><br />Tidigare artikel om initiativet: <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspx">Vårdchefer och ingenjörsstudenter antar vårdens utmaningar<br /></a> <br /><span style="display:inline-block"><br /></span></span>Wed, 26 Oct 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-på-schemat-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-p%C3%A5-schemat-.aspxTeori och praktik på schemat – ny kurs i innovationspolitik<p><b>​Vill du ha nya verktyg för att nå framsteg i omställningsarbetet? Den 8 februari 2023 startar Chalmers en kurs om hur man skapar framgång nätverksbyggande kompetensutveckling för att leda hållbar omställning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målgruppen är personer</b> vid nationella myndigheter, departement och regioner med ansvar för strategisk samverkan, program- och verksamhetsutveckling samt utvärdering. <br />Sista ansökningsdag till kursen är den 1 december 2022.</span><div><br /></div> <div>Innovationspolitiken håller på att förändras i grunden, från att främst fokusera på att stimulera innovation och ekonomisk tillväxt till att adressera stora och komplexa samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/HansHellsmark.jpg" alt="Hans Hellsmark" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det låter kanske inte så annorlunda,</b> men i grunden är det ett fundamentalt förändrat tankesätt som behövs hos både tjänstemän och politiker på myndigheter, departement, regioner och på kommunal nivå. Det nya är att man behöver jobba mycket mer kring att skapa efterfrågan, markandsregler, koordinera och använda sig av nya innovationspolitiska instrument för att både utforma och utvärdera insatser, säger Hans Hellsmark, specialist inom området Innovation and Transition studies vid Teknikens ekonomi och organisation. <span style="background-color:initial">Han </span><span style="background-color:initial">betonar att det inte krävs inga särskilda förkunskaper för att gå kursen. Det viktigaste är att man har ett relevant uppdrag och kan avsätta den tid som krävs.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser efterfrågan ut?</b></div> <div>– Vi hade absolut inga problem att fylla platserna förra året, och inför nästa omgång har många redan anmält sig. Vi har dock några platser kvar det finns de som är intresserade. </div> <div>– Eftersom vi riktar oss till personer med ett tydligt omställningsuppdrag, och det börjar bli uppenbart att offentliga aktörer på alla nivåer behöver jobba med innovation och omställning från ett systemperspektiv, så är det många som kan bli aktuella för att gå kursen, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad kommer kursdeltagarna att mötas av på kursen?</b></div> <div>– Vi har jobbat hårt på att få till en mötesplats mellan akademi och praktik. Så det handlar om att dela med sig av sina erfarenheter av att driva omställningsprocesser. Stöta och blöta erfarenheterna med andra kursdeltagare och de teorier och modeller som vi forskare presenterar för att förstå och analysera den här typen av processer.</div> <div>– Nu när Corona är ”över” så satsar vi på att ses vid tre separata tillfällen, en och en halv dag vardera. Det kommer också finnas kortare inslag med digitala seminarier där man kan bjuda in intresserade kollegor. Här är ambitionen att även få med internationella utblickar.</div> <div><br /></div> <div><b> <span style="background-color:initial">G</span></b><span style="background-color:initial"><b>er en sådan här kurs även input till er forskare?</b></span></div> <div>– Forskningsfältet kring innovationspolitik för omställning är fortfarande ungt och behöver utvecklas. Att få till en nära kontakt och dialog med de som jobbar med att få till en nödvändig omställning i praktiken är fantastiskt givande. Det som jag tog med mig från förra året var alla de målkonflikter och den komplexitet som finns inneboende i att driva den här typen av omställningsarbete. Mycket tack vare kursdeltagarna kommer min nästa artikel handla om just den typen av målkonflikter, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Läs mer om kursen:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Innovationspolitik-for-hallbar-omstallning-Teori-moter-praktik.aspx">Innovationspolitik för hållbar omställning – Teori möter praktik</a></div> <div>Kursen är framtagen av <a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions (CIIST)​</a> – en kunskapsnod som sammanför forskare från olika discipliner för att förstå de komplexa förändringsprocesser som krävs för att nå ett hållbart samhälle.</div> <div><br /></div> <div><b>INFORMATION OCH ANMÄLAN</b></div> <div><ul><li>Kursen subventioneras av VGR, Vinnova och Chalmers. En avgift för kost och lokaler faktureras på totalt 2500 SEK per deltagare (ej VGR och Vinnova).</li> <li>L<span style="background-color:initial">ogi och kost utanför schemalagd tid tillkommer.</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ista dag för anmälan är 1 december 2022.</span></li></ul></div> <div><b><span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">ontakt och anmälan: </span></b><br /></div> <div><a href="mailto:hans.hellsmark@chalmers.se">hans.hellsmark@chalmers.se</a></div> <div>Telefon: 031-772 8160</div></div> <div><br /></div> Mon, 24 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Elitskidåkare-testar-sina-gränser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Elitskid%C3%A5kare-testar-sina-gr%C3%A4nser.aspxElitskidåkare testar sina gränser<p><b>Elitskidåkaren Max Novak, som förmodligen även är världens bästa rullskidåkare, tar hjälp av Chalmers för att nå sina mål. Han använder sig av tekniken som finns i  fysiologilabbet, en unik miljö i Chalmers makerspace Fuse.</b></p><div><span style="background-color:initial">Novak besöker Chalmers för att testa gränsen för hur fort han kan åka skidor under kontrollerande former. Dan Kuylenstierna, docent på Chalmers, samlar in mätdata som visar hur varje del av kroppen arbetar för att nå dessa farter. </span><br /></div> <div> <div><br /></div> <div>Max Novak är van vid intensiva pass och tycker att labbet erbjuder bra testmöjligheter.</div> <div> <span style="background-color:initial">– Det är riktigt bra med de här breda fina banden, med kameror överallt. Det är en bra tillgång här i Göteborg, säger Max Novak. </span></div> <div><br /></div> <div>Mitt i labbet står ett stort löpband som kan lutas 25 procent med en hastighet på 50km/h. Bandet är lämpligt för skidåkning, löpning, rullskidor, inlines, gångartsanalys och cykling. Runt löpbandet sitter höghastighetskameror och rörelsespårningsutrustning. För att studera cykling finns utöver bandet en kalibrerad cykelergometer som gör att man kan testa arbetsförmåga och rörelsemönster. Fysiologilabbet används till olika studier och experiment, där det görs insamling av mätdata för analys av mänsklig rörelse. Även robotar och mindre elektriska fordon kan testas på bandet.</div> <div><br /></div> <div>– Mätdatan kan användas till exempel för att träna algoritmer att känna igen rörelsemönster. Detta kommer vara användbart bland annat inom undervisning, men även inom forskning, säger Dan Kuylenstierna.</div> <div><br /></div> <div>Under testerna med Max användes även en ny teknik med effektmätning i stavarna, något som utvecklats av studenter på Chalmers.</div> <div>– Det som händer här just nu kommer att sätta standarden inför framtiden. Det är första gången vi har möjlighet att samarbeta med sådan expertis som finns på Chalmers samtidigt som vi får tillgång till den nya tekniken med effektmätning i stavar, berättar Mattias Reck som är Max Novaks tränare.</div> <div>​</div></div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700"></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Film: </strong>Torgil Störner</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><strong>Foto:</strong> Hasti Razaghi </span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> </span><span style="background-color:initial">Hasti Razaghi &amp; Julia Jansson​</span><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> Fri, 21 Oct 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Aktivitetsbaserade-kontor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Aktivitetsbaserade-kontor.aspxSå blir aktivitetsbaserade kontor mer hälsosamma<p><b>​Aktivitetsbaserade kontor blir allt vanligare men är också en arbetsform som är mer utmanande för användarna. Forskning från Chalmers visar att resurser som brusreducerande hörlurar och absorberande material kan skapa välbefinnande, men lyfter framför allt fram vikten av att låta det aktivitetsbaserade kontoret utvecklas över tid och i dialog med användarna.</b></p><div><a href="/sv/personal/Sidor/melinaf.aspx" title="chalmers.se" target="_blank">​Melina Forooraghi</a>, som nyligen doktorerat vid arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsteknolog, har undersökt vad som får människor att må bra i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö och hur design och utformning kan bidra till att användaren förblir frisk. Hennes resultat visar på vikten av att hjälpa användaren att hantera stressfaktorer i kontorsmiljön genom att tillhandahålla ett brett spektrum av lösningar – från brus-reducerande hörlurar till skrivbordsskärmar, ljudabsorberande material och tysta rum.</div> <div> </div> <div> – Ett hälsosamt aktivitetsbaserat kontor ger användarna tillgång till de resurser som behövs för att de ska kunna fungera och må bra, och är utformat så att användarna förstår hur de kan använda och dra nytta av olika typer av arbetsytor, säger Melina Forooraghi.    </div> <div> </div> <div>Melina förklarar att användaren behöver kunna hantera både störande ljud- och synintryck och samtidigt få möjlighet att fungera socialt med kollegor och ta emot stöd från chef i det dagliga arbetet. Hon framhåller att det är av stor vikt att kunna se det aktivitetsbaserade kontoret som ett rörligt projekt som får fortsätta att utvecklas över tid genom att testa olika lösningar och jobba med anpassning och ombyggnation.     </div> <div> </div> <div> – Ledningen och lokalansvariga behöver ha en konstant dialog med användarna. Att själva byggnationen är färdigställd är inte synonymt med att kontorsmiljön är färdig, och sedan inte kräver mer omsorg, säger Melina.   <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Att designa för alla är att designa för ingen    </h2> <div>I sin forskning har Melina fokuserat på faktorer som kan bidra till god hälsa snarare än faktorer som orsakar ohälsa, men hon kan tydligt se vad som bör undvikas: standardiserade designlösningar. Omlokaliseringar till aktivitetsbaserade kontor är ofta kopplade till organisatoriska sammanslagningar där personer från olika bakgrund, disciplin och med olika arbetsuppgifter sammanförs för att arbeta i samma utrymme. Organisationerna missar ofta att få med medarbetarnas perspektiv i processen, vilket i sin tur resulterar i mer generisk kontorsdesign som ska svara mot en mängd olika behov och skillnader.    </div> <div> </div> <div> – Standardiserade och generiska designlösningar är en förlorad möjlighet eftersom att designa för alla är samma sak som att designa för ingen. Om du håller din design på en mycket generisk nivå betyder det att den inte riktigt tjänar någon, säger Melina.   <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framtidens kontorsmiljö    </h2> <div>Trenden inom kontorsfastigheter går mot mer aktivitetsbaserade kontor där användarna delar arbetsytor. Efter pandemin har allt fler organisationer anammat hybridarbete vilket också kan leda till ökad acceptans för att dela skrivbord eftersom många spenderar mindre tid på kontoret. På längre sikt ser Melina ytterligare trender:    </div> <div> </div> <div> – Jag tror att mycket av det arbete vi utför idag kommer att automatiseras i framtiden, vilket kräver att vi utvecklar våra unikt mänskliga förmågor som design, fantasi, kritiskt tänkande och innovation. Kontorsmiljön kommer att bli en katalysator för sådana färdigheter och utgöra en miljö som främjar den typen av aktiviteter, avslutar Melina.    </div> <div> </div> <div>Melina Forooraghi disputerade i augusti 2022 med: <a href="https://research.chalmers.se/publication/531470" title="research" target="_blank">Healthy Offices: Conceptualizing Healthy Activity-based Offices </a>    </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div>Melina Forooraghi<a href="mailto:melinaf@chalmers.se">: melinaf@chalmers.se</a></div></div> <br /> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Thu, 20 Oct 2022 00:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Exjobb-ska-bidra-till-att-mota-vardens-behov.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Exjobb-ska-bidra-till-att-mota-vardens-behov.aspx​Exjobb ska bidra till att möta vårdens behov<p><b>Den 12 oktober var Chalmers värd för en exjobbs- och kandidatarbetesmässa inom hälsa och teknik på Chalmers campus Johanneberg. Här fick studenterna möjlighet att välja och vraka bland projektförslag och matcha ihop sig med handledare från olika forskningsfält. </b></p><span style="background-color:initial">– Det är jättekul att vi för femte gången arrangerar vår gemensamma mässa, och att se att intresset bara ökar från både forskare och studenter. I år har vi fler än 60 projektförslag som presenteras av olika forskare, berättar Martin Fagerström, vice styrkeområdesledare på Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Mässan är ett samarrangemang mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nytt för i år var att mässan inte bara inkluderade exjobbsförslag utan även kandidatarbeten.</div> <div><br /></div> <div>– Det känns bra att vi i år även erbjuder förslag på kandidatarbeten. Det är den första kullen civilingenjörsstudenter inom medicinteknik som nu i vår ska skriva kandidatarbeten, säger Martin Fagerström.</div> <div><br /></div> <div>Frågeställningarna som presenterades under dagen var varierande och illustrerade väl det intressanta mötet mellan vårdens behov och teknikens möjligheter. Förslagen var både praktiknära och forskningsnära och innehöll allt från nano-, VR- och radarteknik till infektionsprevention, managementfrågor och patienters användande av hälsoappar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på projekt:</strong></div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Talk2Me – Mot ett nytt röstbaserat arbetssätt för ambulanssjukvården</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Early stroke characterisation using video analysis</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Virtual Reality inom vården </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Digital dokumentation för drop-in-mottagning</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Detektering av arytmi med radar</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Patient-gathered health data to reach healthcare</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Meaningful user experience for citizens as well as healthcare professionals tracking individual health data</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Improving management of patient flows at various levels</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Management of patient groups with complex care needs: <span style="background-color:initial">Improving patient safety in real-time.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Ökat vårdbehov kräver nya arbetssätt</strong></div> <div>Många av frågeställningarna har sin utgångspunkt i dagens och framtidens behov inom vården.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en växande och åldrande befolkning samtidigt som vi idag, tack vare framsteg inom forskning och teknikutveckling, kan behandla fler svåra sjukdomar än tidigare. Det gör att vi får en ökad efterfrågan på vård, men resurserna till vården ökar inte i samma takt. Det gapet behöver vi hantera till exempel genom att utveckla nya arbetssätt och verktyg, inte minst kopplat till digitalisering, säger Cecilia Hahn Berg, utvecklingsstrateg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>Flera av presentationerna lyfte att det finns stora behov av att förflytta viss vård från sjukhuset till patientens hem och att försöka digitalisera och optimera tidskrävande moment såsom journalföring. Ett exempel på det handlade om ett röstbaserat arbetssätt inom ambulanssjukvården. Andra projekt skulle undersöka möjligheten att jobba med falldetektering, exempelvis i hemmet hos äldre personer. Ett annat handlade om att utveckla en app som stöd till diabetespatienter att själva undersöka och se över sina fötter regelbundet för att undvika de fotproblem som är vanliga i den patientgruppen. </div> <div><br /></div> <div>Cecilia Hahn Berg ser positivt på att mässan i år även omfattade kandidatarbeten. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Det är jättebra att sjukhuset, forskare från både Göteborgs universitet och Chalmers skapar kontaktvägar mellan sig och medicinteknikstudenterna redan nu. Deras kompetens är väldigt efterfrågad och kan vara en framtida rekryteringsbas för oss.</span></div> <div><br /></div> <div>Studenterna Kajsa Homann, Elvira Carlén och Matilda Alexandersson läser kandidatprogrammet i medicinteknik på Chalmers och är nöjda med sitt utbildningsval. Deras intryck av projektpresentationerna var positiva.</div> <div><br /></div> <div>– Det var roligt att höra om de projekt som handlade om stora samhällsfrågor och management, sådana frågeställningar har vi inte så mycket erfarenhet av ännu, berättar Kajsa Homann.</div> <div><br /></div> <div>– Jag har inte bestämt mig ännu, vi skriver kandidatarbetet först i vår, men jag blev väldigt intresserad av projektet som handlade om cancerbehandling, säger Matilda Alexandersson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samverkan som inspirerar</strong></div> <div>Förutom att den årliga mässan gör att handledarna når ut brett med sina projektförslag får även studenterna möjlighet att ställa frågor direkt till handledarna. Samarbetet mellan lärosätena innebär också att studenterna arbetar tvärvetenskapligt med verkliga projekt, sida vid sida med studenter och forskare med andra kompetenser. Och i vissa fall handleds studenterna av forskare både från den kliniska och tekniska sidan.</div> <div>En Chalmersprofessor som presenterade en mängd exjobbsförslag under dagen var Göran Lindahl, föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur, CVA:</div> <div><br /></div> <div> – Samarbetet med sjukvården, i detta fall Sahlgrenska, ger oss tillgång till de faktiska verksamhetsutmaningar som vården står inför, vilket skapar relevans och ger inspiration. Att få möjligheten att diskutera, testa och utveckla idéer och kunskap tillsammans är en kvalitetsaspekt i utbildningen!</div> <div><br /></div> <div>Mässan ger inte bara studenterna möjlighet att få en övergripande insyn i vilka kandidatarbetes- och exjobbsmöjligheter som finns, utan erbjuder även en möjlighet att mingla och nätverka över programgränserna i fikapauserna. En mängd utbildningsprogram fanns representerade på mässan, bland annat inom: kemi, medicinteknik, industriell design, matematiska vetenskaper, tandteknikerprogrammet, global hälsa, specialistsjuksköterskeprogrammet, kognitionsvetenskap, tandläkarprogrammet, apotekarprogrammet, datavetenskap and AI, Biomedical engineering, Biotechnology, Quality and operation management med flera. ​</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Julia Jansson</div> <div><br /></div></div>Wed, 19 Oct 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hela-fyra-Chalmersprojekt-far-KAWs-projektanslag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hela-fyra-Chalmersprojekt-far-KAWs-projektanslag-.aspxFyra Chalmersprojekt får KAWs projektanslag <p><b>​Inte mindre än fyra forskningsprojekt på Chalmers tilldelas 109 miljoner i projektanslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Forskningen bedöms hålla en så hög kvalitet att den kan leda till framtida vetenskapliga genombrott. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​A<span>v totalt 23 forskningsprojekt tilldelas docent Elin Esbjörner, professor Tünde Fülöp, professor Christian Müller och docent Witlef Wieczorek vid Chalmers projektanslag.  </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Deras projekt har efter en internationell utvärderingsprocess bedömts hålla så hög vetenskaplig potential att de har möjlighet att le</span><span style="background-color:initial">da till framtida vetenskapliga genombrott. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Utvärderingarna baseras helt på internationell konkurrenskraft och utförs av en handfull framstående forskare inom varje projekts forskningsområde. Det är väldigt roligt att se att det finns så många projekt i Sverige som håller den kvaliteten och att fler och fler kvinnor får kliva fram som forskningsledare, säger Siv Andersson, ansvarig för grundforskningsfrågor vid <a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse</a>. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Projekt: Nanokanalsmikroskopi för analys av enskilda exosomer  </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Exosomer är ultrasmå biologiska paket som våra celler använder för att kommunicera. Exosomerna är viktiga för kroppens normala funktioner men kan också bidra till sjukdomar. Målsättningen med det här projektet är att öka den grundläggande förståelsen för hur exosomer kommunicerar. För att lyckas med detta behövs ny metodik som kan ge detaljerad information om enskilda exosomers komposition och innehåll. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I projektet kommer forskarna därför att utveckla nya mikroskopimetoder och små chip med kanaler och ’fällor’ för att fånga och analysera exosomer direkt från biologiska prov och cellmodeller. Detta kommer att ge helt nya möjligheter att identifiera olika exosomtyper och kartlägga deras specifika funktion. Kunskap som är viktig ur ett rent biologiskt perspektiv, men även för nyttjandet av exosomer för diagnostik och terapi, inte minst för målstyrd leverans av framtidens protein- och RNA-läkemedel.   </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>29 100 000 kronor under fem år </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande:</strong> Docent <a href="/sv/personal/Sidor/Elin-Esbjörner-Winters.aspx">Elin Esbjörner,</a> institutionen för biologi och bioteknik </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Medsökande i projektet:</strong> Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer (Chalmers), Samir EL Anadloussi (Karolinska Institutet) samt Giovanni Volpe (Göteborgs universitet). </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projekt: Extrema plasmautbrott </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Plasmautbrott ger upphov till några av de vackraste fenomenen i universum, som norrsken, men de kan orsaka skador på viktig teknisk infrastruktur på eller nära jorden. Det är dock fortfarande okänt vilka förhållanden som krävs för att skapa utbrott med extremt starka energiflöden. Projektet förenar ledande expertis inom teoretisk plasmafysik och experimentell rymdfysik för att förstå vilken kombination av effekter som krävs för extrema plasmautbrott. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">En bättre förståelse av vad som sker kan leda till verktyg som kan varna före stora utbrott, så att känslig utrustning kan skyddas.  Men framför allt avser projektet att bidra till grundläggande förståelse av några av fysikens mest fascinerande fenomen. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>26 200 000 kronor under fem år  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande:</strong> Professor <a href="/sv/personal/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx">Tünde Fülöp</a>, institutionen för fysik </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Medsökande i projektet:</strong> István Pusztai från samma institution, Andris Vaivads från Kungliga Tekniska Högskolan, och Yuri Khotyaintsev från Institutet för rymdfysik. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projekt: Ska utveckla stabila, hållbara organiska halvledare  </h2> <p class="chalmersElement-P">Organiska halvledare kan göra elektroniken som mycket av vårt samhälle bygger på mer hållbar och förse oss med nya alternativ till den kiselbaserad teknologi. Användningsområdet är brett och kan leda till stora framsteg i våra liv. Till exempel kan organiska halvledare användas i bioelektroniska sensorer som kan hjälpa oss att övervaka hälsotillstånd. Andra exempel på tänkbara tillämpningar är teknik som kan fånga in energi som organiska solceller. Både forskningen och industrin ser stora behov och möjligheter på det här området, förutsatt att organisk elektronik kan bli mer stabil. </p> <p class="chalmersElement-P">Inom det här projektet kommer forskarna att arbeta med dopning av organiska halvledare. Särskilt kommer nya upptäckter relaterat till glasbildande material användas för att utveckla stabilare organisk elektronik.  </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>27 000 000 kronor under fem år  </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Huvudsökande:</strong><span style="background-color:initial"> Professor</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a><span style="background-color:initial">, institutionen för kemi och kemiteknik  </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Medsökande i projektet:</strong></span><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><span style="background-color:initial">A</span><span style="background-color:initial">nna Martinelli och Eva Olsson från Chalmers, Simone Fabiano och Mats Fahlman från Linköpings Universitet </span><span style="background-color:initial">​</span><br /></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Projekt: Ljus so</span><span>m interagerar starkt med mekanisk rörelse </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskare använder ljus som ett verktyg för att få information om föremål. Detta är också fallet när laserljus lyser på en spegel - det reflekterade ljusfältet innehåller information om spegelns position. Den här sortens mätschema används till exempel i gravitationsvågsdetektorer. Informationen om spegelns position kan ökas avsevärt genom att fånga ljuset mellan två speglar, i så kallade kavitetsoptomekaniska system. Dessa system gör det inte bara möjligt att mycket exakt mäta spegelns position, utan också att kontrollera dess rörelse, ända till dess kvantmekaniska grundtillstånd. Detta har fascinerat forskare eftersom det ger möjligheten att utforska giltigheten av kvantfysikens lagar för större föremål. Nästa stora utmaning inom detta forskningsfält är att öka interaktionen mellan ljuset och spegelns rörelse tills det är möjligt att skapa kvantmekaniska tillstånd direkt i spegeln. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Målet med projektet är att nå det som kallas för den ickelinjära regimen av kvantoptomekanik i chipbaserade enheter. Därefter kopplas enstaka ljuspartiklar (fotoner) och spegelns kvantiserade rörelse (fononer) till varandra på ett kontrollerat sätt. Lyckas man med detta kan man till exempel detektera enstaka fotoner utan att förstöra dem och kvantinformationen de bär på. Ett viktigt tillämpningsområde för denna förmåga ligger inom området kvantteknologi. Att ha tillgång till den ickelinjära regimen kan leda till utvecklingen av nya chipbaserade sensorer som kan detekte​ra betydligt mindre krafter och rörelser än vad dagens mest avancerade teknik tillåter.<span> </span> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>27 000 000 kronor under fem år </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande: </strong>Docent <a href="/sv/Personal/Sidor/witlef-wieczorek.aspx">Witlef Wieczorek​​</a>, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2)</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> <span><strong>Medsökande i projektet: </strong>Andreas Isacsson och Philippe Tassin (Fysik) samt Janine Splettstoesser (MC2), och samlar Chalmers kompetens inom experiment, teori och artificiell intelligens. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Läs pressmeddelandet från KAW: </strong></span><span style="background-color:initial"><a href="https://kaw.wallenberg.org/press/23-forskningsprojekt-far-700-miljoner-kronor-i-anslag">23 forskningsprojekt får 700 miljoner kronor i anslag</a></span></p>Fri, 14 Oct 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kan-3D-printad-mat-hjalpa-mot-aldersrelaterad-undernaring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kan-3D-printad-mat-hjalpa-mot-aldersrelaterad-undernaring.aspxKan 3D-printad mat hjälpa mot åldersrelaterad undernäring?<p><b>​Åldersrelaterad undernäring är ett allvarligt problem som framför allt beror på ett för lågt matintag. Efter att vi uppnått en ålder på 70 år så kommer dessutom över 40 procent av befolkningen drabbas av någon typ av sväljproblematik. Forskning visar att en kost med anpassad textur och smak underlättar sväljandet, och att 3D-printad mat kan göra måltider mer aptitliga, allt detta med hjälp av materialteknik.</b></p><div>​Ett lågt matintag kan ha fler orsaker än dysfagi, den medicinska termen för sväljproblem, men det är ett mycket vanligt problem hos äldre. Det riskerar att leda till åldersrelaterad undernäring som gör oss bräckligare och skörare vilket kan leda till ett onödigt begränsat liv. Det orsakar inte bara lidande för den enskilda individen utan innebär också stora kostnader för samhället. Enbart i Sverige uppskattas vårdkostnaden kopplad till åldersrelaterad undernäring ligga på 9 miljarder kronor årligen.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3D-printadmat_MatsStading_02.jpg" alt="Mats Stading" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:367px;height:260px" />Mats Stading forskar på hur materialvetenskap kan användas för att ta fram mat som är lätt att tugga och svälja, men ändå liknar vanlig mat så mycket som möjligt. Det handlar i grunden om att ta fram en trögflytande, så kallad, viskoelastisk pasta med olika konsistenser och smaker som ska kunna anpassas utifrån olika personers behov. 3D-printad mat framställs sedan genom att pastan ”spritsas” ut i former som liknar vanlig mat, och sedan bakas till en fast, men lätt tuggbar konsistens. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Forskningsresultaten visar tydligt att mat kan anpassas till olika konsistenser så att den blir lättare att både tugga och svälja säkert, och som dessutom är god. Kombinerar man detta med 3D-printing så kan vi få fram spännande måltider som till mångt och mycket liknar vanlig mat, säger Mats Stading, adjungerad professor vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">3D-printern kan komma att ses som en vanlig köksmaskin<br /></h2></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3-printad%20broccoli.jpg" alt="broccoli" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 35px;width:244px;height:149px" />Tanken är att man ska kunna servera 3D-printad mat både på vårdhem och i hemmiljö. Tekniken finns och fungerar, vilket har bevisats, men det finns ett antal åtgärder som krävs för att det ska kunna fungera rent praktiskt i sådana miljöer. En viktig del är att matproducenter är med och tar fram produkter i större skala.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div> – I framtiden kommer 3D-printad mat förmodligen vara ett vanligt inslag, men till en början kan det komma att krävas extra support om något går fel. 3D-printerns hastighet och detaljrikedomen är fortfarande något begränsad, men teknikutveckling går fort fram på det här området, säger Astrid Ahlinder, forskare vid RISE.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3D-printadmat_japambassador.jpg" alt="3d-printad mat visas" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><em> Intresset för forskningen är stort i Japan, som har den äldsta befolkningen i världen. Här får Japans ambassadör en demonstration av hur det går till att 3D-printa mat.</em> </div> <div><br /></div> <div>Forskningen är viktig eftersom många länder får en allt högre andel äldre i sin befolkning. I Sverige är idag 20 procent över 65 år och i Japan ligger motsvarande siffra på hela 30 procent. Mats Stading har också samarbetat med bland annat japanska forskare när det gäller 3D-printad mat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> – Det finns ett stort intresse i båda länderna så det har varit ett naturligt samarbete. Sen har vi också haft möjligheten att kombinera forskningen om 3D-printad mat med andra studier där man granskar motion och social samvaro. Det är viktigt att se till en helhet och inte bara enskilda delar, säger Mats.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vill du veta mer om 3D-printad mat? </h2> <div>Kontakta <a href="/sv/Personal/Sidor/mstading.aspx">Mats Stading</a> om du vill veta mer om forskningen kring 3D-printad mat.<br /></div> <div><br /></div> <em>Text och foto: Marcus Folino</em><br />Wed, 12 Oct 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-på-vatgas-och-sensorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-p%C3%A5-vatgas-och-sensorer.aspxMed fokus på vätgas och sensorer<p><b>​Osynlig, luktfri och flyktig. Vätgas driver bränsleceller och kan lagra energi, men är brandfarlig när den blandas med luft. Christoph Langhammer, professor i fysik, fokuserar speciellt på vätgassensorer.  Den 5 oktober berättar han och Lars Bannenberg om nästa generations optiska vätgassensorer på ett Tandem-Webinarium. Anmäl dig till det!​ </b></p><b>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristophLanghammerSV300x450.jpg" alt="Christoph Langhammer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Vilka problem kan vätgasen lösa?<br /></b></span><div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif">–</font></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"> </span>Vätgas är en nyckelingrediens i fossilfri ståltillverkning och kan användas för att lagra energi som genererats med till exempel vindkrafts-el. Eftersom vätgas inte innehåller kol kan den vara energibäraren i ett kolfritt energisystem som även kan komma till nytta som bränsle för tunga transporter eller som flygbränsle, säger Christoph Langhammer.</div> <div><br /></div> <div><b>Du har på ett tidigare</b> seminarium gjort en liknelse mellan kyrkfönsters färgglada spektra med dagens nanoteknik. På vilket sätt kan vi dra nytta av detta när det gäller säkerhet kring vätgas?<br /><font face="arial, sans-serif">– </font><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">kan mät</span><span style="background-color:initial">a vätgas i till exempel luft genom att med hög upplösning detektera färgförändringar i metallnanopartiklar, baserade på palladiumlegeringar, som liknar färgprincipen i gamla kyrkfönster. Sensorerna som bygger på denna detektionsprincip är både snabba och noggranna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>H</b></span><span style="background-color:initial"><b>ur ser intresset ut för din forskning?</b></span><br /></div> <div>– Intresset är stort både vetenskapligt och industriellt där vi nu kommersialiserar dessa sensorer i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion AB.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Vilk</b></span><span style="background-color:initial"><b>a tycker du ska komma på ditt tandemseminarium?</b></span><br /></div> <div>– Alla som har ett intresse i nanomaterial, sensorer, och energirelaterad materialteknik - och alla andra också!</div> <div> </div> <div><span></span><b>Anmäl dig till Tandem Webinariet  med Christoph Langhammer </b><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><div style="display:inline !important">Metallic nanoalloys for next generation optical hydrogen sensors. </div></a><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">wo hot topics will be covered by Christoph Langhammer, Chalmers, and Lars Bannenberg, TU Delft.<br /></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Läs mer om Christoph Langhammers forskning: </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi</a></div> <div><br /></div>Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Battre-vard-genom-forstaelse-for-nya-koncept.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Battre-vard-genom-forstaelse-for-nya-koncept.aspxBättre vård genom förståelse för nya koncept<p><b>​Trendiga koncept som &quot;Lean&quot;, &quot;Värdebaserad vård&quot; och &quot;Lärande hälsosystem&quot; avlöser varandra som idéer för hur sjukvården kan förbättras. Men hur kan chefer i vården hantera de här managementinnovationerna, så att de inte bara blir nya fina ord utan leder till faktiska förbättringar? Christian Colldén är själv läkare och chef och har i sin doktorsavhandling på Chalmers studerat hur koncepten kan förstås och översättas till en lokal kontext för att höja kvaliteten och effektiviteten i vården.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Alla som försökt sig på att utveckla och förbättra vårdsystem har nog insett att det är en utmanande uppgift. Styrning kommer ofta från många håll, starka professioner med skilda åsikter ska fås med på banan och processer är sällan raka och renodlade. Managementinnovationer presenteras ofta som heltäckande koncept som kan lösa vårdens problem, men tidigare studier har visat att de ofta inte ger de förbättringar man hoppats på. Vårdpersonal möter också ofta managementinnovationer med skepsis. Men samtidigt finns det exempel där de tas emot positivt och ger högre kvalitet och effektivitet. Utmaningen jag fokuserar på är hur chefer kan förbättra de komplexa vårdsystem de befinner sig i och hur managementinnovationer kan bli användbara verktyg i det arbetet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– Jag har varit inspirerad av aktionsforskning, vilket innebär att jag försökt åstadkomma förbättringar i min egen verksamhet samtidigt som jag samlat data för att analysera det jag och andra gjort i praktiken. Jag har verkat inom psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och förhoppningsvis har projekten skapat förutsättningar för en bättre kvalitet och innovationsförmåga där. På det generella planet försöker jag bidra till en bättre förståelse för hur man kan använda managementinnovationer så att de tas emot positivt av olika aktörer i vården och skapar förbättringar. Den generella kunskapen kan användas i utbildning av chefer och av personer som stödjer chefer i utvecklings- och förbättringsarbete.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Olika aktörer i vården, som sköterskor, läkare, politiker och verksamhetsutvecklare, har olika bilder av vad kvalitet i vården innebär, hur vården ska bedrivas för att ge en hög kvalitet och hur förbättringar kan åstadkommas. Man kan säga att de vilar på olika logiker. På samma sätt vilar olika managementinnovationer på en eller flera logiker. Genom att kartlägga bakomliggande logiker kan man som chef i vården skapa en förståelse för det komplexa systemet och skapa en matchning mellan koncept och kontext. </div> <div> </div> <div>– Sedan bör man översätta snarare än implementera managementinnovationer, vilket innebär att man inte ska se dem som fasta koncept utan formbara idéer. Ett konkret exempel är värdebaserad vård, som kan ses vila på både logiken standardisering (av vårdförlopp för definierade patientgrupper) och målstyrning (mäter vi utfall och kostnader så behöver chefen inte bestämma hur resultatet ska uppnås). Utifrån förståelse för vad som behövs och/eller tas emot bäst i den egna verksamheten kan olika aspekter betonas för att få genomslag och driva förändring. Managementinnovationen i sig löser sällan problemen, men de kan användas som strategiska verktyg och inspirationskällor.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Det finns tyvärr inga genvägar till förbättringar i vården, men forskningen kan ge råd kring hur man kan ta sig an uppgiften. Det handlar till exempel om att förstå det lokala systemet och dess komponenter, inte minst vad som driver de individer man vill få med sig på nya bättre arbetssätt. Jag hoppas att chefer och andra som driver utveckling i vården kan ta till sig det synsättet och att det lyfts fram i utbildningar för chefer, av interna stödfunktioner för vårdutveckling och av externa konsulter. Då tror jag att frustration kan vändas till konstruktivitet och förbättringar.</div> <br /> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/531610" target="_blank">&quot;Managing management innovations: Contextual complexity and the pursuit of improvements in healthcare&quot;</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 7 oktober 2022 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/531610" target="_blank">avhandlingens sida <br /></a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/christian-ohrn.aspx">Christian Colldén</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Thu, 29 Sep 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forskning-fran-Chalmers-pa-vag-mot-Silicon-Valley.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forskning-fran-Chalmers-pa-vag-mot-Silicon-Valley.aspxForskning från Chalmers på väg mot Silicon Valley<p><b>​Vinnovas exklusiva inkubatorsprogram Reach väljer årligen ut forskningsprojekt med fokus på teknik och lösningar som är relevanta för Silicon Valleys ekosystem och som har en potential att kommersialiseras. I år har två av de totalt tio utvalda projekten sitt ursprung på Chalmers.  </b></p>​<span style="background-color:initial">De båda forskningsprojekten handlar om innovationer som kan bidra till utveckling av nya  läkemedel och vaccin.  För att upptäckterna ska kunna göra nytta och kommersialiseras utvecklas de vidare genom startupbolagen LanteRNA respektive Envue Technologies. De svenska projekten som väljs ut till Reach hämtas från Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademiens​ IVA 100-lista och har redan tidigare genomgått en hård granskning.  </span><div><br /></div> <div>Nedan kommenterar forskarna vad det innebär för projekten att väljas ut till Reach.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Marcus Wilhemsson</strong>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik och <strong>Elin Esbjörner</strong>, docent på institutionen för biologi och bioteknik, om forskningsprojektet och startupbolaget LanteRNA: </div> <div><br /></div> <div>”Det känns väldigt kul att vår akademiska forskning som dessa idéer härstammar från nu får ytterligare drivkraft och coaching för att bli ett viktigt verktyg för läkemedelsutvecklare världen över genom att korta ledtider för nya RNA-baserade mediciner. Det visar hur viktig det är för akademisk forskning att vara redo när nya samhällsutmaningar, såsom en pandemi, dyker upp. Programmet kommer hjälpa oss att förstå vad som efterfrågas idag och framåt av intressenter där våra teknologier kan användas och på så sätt leda till nya akademiska forskningsprojekt som förhoppningsvis kan vara med att lösa nästa frågeställning i industrin och samhället.” </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspx">Genombrott för att spåra RNA i celler</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Christoph Langhammer</strong>, professor på institutionen för fysik, om forskningsprojektet och startupbolaget Envue Technologies: </div> <div><br /></div> <div>“Det betyder i första hand att vi har fått ett fint kvitto på att vår forskning är relevant och har potential att komma till nytta, vilket naturligtvis är jätteroligt. Inte minst eftersom resultatet kommer från ett projekt som haft grundforskningsfokus i ganska stor utsträckning. Det bekräftar ännu en gång hur viktigt det är med grundforskning om man ska göra nya upptäckter. En annan aspekt vad nyttiggörandet i allmänhet och Reach-programmet i synnerhet betyder för vår forskning är att vi kan skapa ett nätverk av intressenter i vår teknik som är större än det rent akademiska. Det kommer i sin tur leda till nya forskningsidéer som jag annars kanske aldrig skulle kommit på.” </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Minimal-kanal-visar-genvag-mot-ny-medicin.aspx">Minimal kanal visar genväg mot ny medicin</a></div> <div><br /></div> <a href="https://www.iva.se/publicerat/rekordmanga-forskningsprojekt-fran-ivas-100-lista-utvalda-till-silicon-valley/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.iva.se/publicerat/rekordmanga-forskningsprojekt-fran-ivas-100-lista-utvalda-till-silicon-valley/" target="_blank"><div style="display:inline !important">Läs pressmeddelandet från Kungliga Vetenskapsakademin  </div></a><br /><div><br /></div> Wed, 28 Sep 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Stefan-Candefjord-om-exjobbsmassan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Stefan-Candefjord-om-exjobbsmassan.aspxStefan Candefjord om exjobbs- och kandidatarbetesmässan inom hälsa och teknik<p><b>​​Den 12 oktober är det dags för höstens exjobbsmässa inom hälsa och teknik. Nytt för i år är att också kandidatarbeten för studenter som läser medicinteknik ingår. Stefan Candefjord är docent och programansvarig för Medicinteknik på Chalmers.</b></p><div><br /></div> <div><div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Stefan_Candefjord_220609_6555_webb.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Vad hoppas du ska bli resultatet av årets exjobbsmässa?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att vi kan identifiera många samarbetsprojekt, såväl exjobb som kandidatarbeten och att vi på så sätt kan öka samverkan mellan studenter på Chalmers och handledare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin.</div> <div><br /></div> <div>Jag hoppas också att de här mötena kan bli start på en resa för olika projekt som i förlängningen kan stärka regionen och gagna patienterna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur viktigt är det med den här formen av samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Otroligt viktigt! Studenterna som läser till civilingenjör inom medicinteknik kan göra stor nytta inom vården, men det krävs att man möts för utökat kunskapsutbyte. Så att vården vet vad studenterna kan bidra med och dessutom kan vara kravställare och definiera frågeställningarna.</div> <div><br /></div> <div>Lyckade projekt och ökad samverkan är en nyckel till bättre utbildning, bättre sjukvård, mer tjänster och ökad innovation.</div> <div><br /></div> <div><strong>I år är studenter som ska göra kandidatarbeten i medicinteknik med för första gången, vad är bakgrunden till det?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Utbildningen startade 2020 och vi vill ju verkligen attrahera studenter som har ett intresse för hälsa och teknik. Redan från början har vi satsat på ett samarbete med Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att stärka den kliniska relevansen i utbildningen.</div> <div><br /></div> <div>Redan när utbildningen började var det ett tydligt mål att kandidatarbetena skulle vara ett viktigt led i samarbetet där sjukvården skulle kunna ta del av styrkorna från utbildningen och studenterna kan gå in i vårdens frågeställningar.</div> <div><br /></div> <div>Kandidatarbetena kan handla om att göra en förstudie – kanske kring en klinisk studie eller kring en ny medicinteknisk tjänst eller produkt som skulle kunna testas kliniskt, eller göra omvärldsbevakning kring liknande projekt. Utvärdering och vidareutveckling av nya idéer och tjänster inom digital hälsa är också intressant.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kan vi förvänta oss av studenterna i medicinteknik och deras arbeten?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag tror att vi kan förvänta oss att studenterna med sina arbeten kommer göra signifikanta bidrag till kunskap och utveckling inom sjukvården. Jag hoppas också att det här ska bli årligt återkommande arbeten där vi får till ett bra samarbete som växer med tiden, att det kommer en medvetenhet om att studenterna på medicinteknik kan vara en bra resurs för att testa olika frågeställningar och också är en möjlighet till framtida rekryteringar som kan stärka sjukvårdens digitalisering.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom kommer den här gruppen med studenter om två år att göra sina exjobb och då kan kandidatarbetena vara en grund att stå på för en fördjupning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad har du för intryck av studenternas mål och visioner: vad är det för problem de vill lösa, vad vill de jobba med?</strong></div> <div><br /></div> <div>– De vill framför allt arbeta med något som har klinisk relevans och de vill bidra med att kunna göra något för sjukvården och patienterna. Det är ju därför de har valt utbildningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kan personal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som tar sig an studenter som ska göra ett kandidatarbete eller ett exjobb vänta sig?</strong></div> <div><br /></div> <div>– De kan vänta sig en ambitiös och nyfiken studentgrupp som kommer ta sig an sjukvårdens utmaningar. Jag hoppas att den som är intresserad av att handleda studenter vill följa deras arbete, agera bollplank och vägleda dem för att jobba framåt i sina projekt så att de kan göra mesta möjliga nytta och att vi lär oss så mycket som möjligt av varandra.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad tycker du själv är roligast med exjobbsmässan?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Att olika kompetenser får mötas för att tillsammans ta sig an komplexa och svårlösta problem. Att kompetens inom teknik och sjukvård kan arbeta tillsammans. Det här mötet är spännande att befinna sig i, för där skapas ny kunskap!</div> <div><br /></div> <div>Det är också roligt att se så många som vill arbeta med att göra saker som kan ha direkt nytta för patienter, som vill hjälpa människor nu och i framtiden. Vi står inför otroligt många utmaningar och på Chalmers och Sahlgrenska akademin tror vi mycket på ett ökat samarbete mellan medicin och teknik. När olika kompetenser och discipliner träffas och skapar en nära relation så kan den tekniska utvecklingen lösa relevanta problem för vården. </div> <div><br /></div> <div>Dessutom har det ett stort värde att vi jobbar lokalt. Chalmers, sjukhuset och akademin ligger nära varandra, vi jobbar redan tillsammans men kan göra mycket för att jobba tätare ihop. Exjobbsmässan kan hjälpa till med att öka dessa kontaktytor!</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/kalendarium/Sidor/Exjobbs-och-kandidatarbetesmassa-halsa-och-teknik-.aspx">Mer information om mässan och anmälan</a><span style="background-color:initial">. <br /><br /></span><span style="background-color:initial">Text: Patrik Centerwall</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div></div> <div><br /></div> <div>Publicerad i: Sahlgrenskaliv.se<br /><br />Foto: Emmy Jonsson</div> <div><br /></div>Thu, 22 Sep 2022 16:00:00 +0200