Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 02 Aug 2021 23:17:17 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Avslojar-proteiners-struktur-ner-på-atomniva.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Avslojar-proteiners-struktur-ner-p%C3%A5-atomniva.aspxAvslöjar proteiners struktur ner på atomnivå<p><b>​​Under sin första period som Wallenberg Academy Fellow blev  Martin Anderssons forskargrupp först i världen med att analysera vävnadsmaterial med en så kallad atomsond. Nu utvecklar han en metod för att bestämma proteiners exakta struktur med samma verktyg – något som kan öppna nya dörrar inom läkemedelsutvecklingen.</b></p><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/avslojar-proteiners-struktur-ner-pa-atomniva"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Läs Ingela Roos intervju med Martin Andersson på kwa.wallenberg.org​​​</a>Mon, 19 Jul 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxDigitala Almedalen – Klimat- och energifrågan<p><b>​Årets Almedalsvecka är hölls som vanligt den första veckan i juli, men i år var den helt digital. Det betyder att de flesta seminarier är tillgängliga i efterhand. Här är några med koppling till Chalmers. </b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62019">Omställningen för vägtransporter - hur ser den ut och vad innebär den? </a></span><div>Transporter bidrar med omkring 5 procent av EU:s BNP och sysselsätter mer än 10 miljoner i Europa. Men transporter kommer till ett högt pris, då de står för en fjärdedel av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Hur ställer vi om för att nå klimatmålen? Hur kan vätgas bidra till att minska utsläppen? På seminariet medverkar <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/61349"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kan kärnkraften rädda klimatet? </a></div> <div>Det finns de som tror på kärnkraften som räddare av klimatet och elförsörjningen. På seminariet medverkar <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%C3%A5berger">Tomas Kåberger</a> som är först ut bland talarna. Åtta minuter intressant lyssning med internationell utblick.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62142">Byggsektorn och hotet om elbrist</a></div> <div>Prognoser talar om en kommande kraftigt ökad efterfrågan på el. Men det är inte bristen på elenergi som ser ut att blir ett problem utan efterfrågan på eleffekt under vissa tider. Vad kan göras på lokal nivå ända ner till fastighetsägares och elkonsumenters möjligheter? På Seminariet medverkar <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/">Mats Bergh, Johanneberg Science Park. </a></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62619"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hur säkrar vi en robust energiförsörjning till industri och samhälle?</a></div> <div>Vårt samhälle är idag helt beroende av el. Med en ökande elanvändning krävs robusta energiförsörjningssystem. Hur väl förberett är Sverige att förse industri och privatpersoner med el när efterfrågan ökar? Kan vi bunkra förnybar energi och stärka den regionala och lokala elförsörjningen?  Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62406">Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar? </a></div> <div>Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar? Medverkar på seminariet gör <a href="/sv/personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Malmö vill gå i täten för CCS-utvecklingen. Vad krävs för att detta ska bli möjligt? </a></div> <div>Malmö stad vill vara ledande i omställningen till ett hållbart energisystem och har som mål att Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi till 2030. Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745" target="_blank"><br /></a></div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62073"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hållbara batterier – varför är det så viktigt? ​</a></div> <div>Hållbara batterier stödjer utvecklingen av elfordon och möjliggör utbyggnad av förnybar energi eftersom batterierna kan lagra energi och stabilisera elnäten. Hur kan Sverige och EU vara i framkant vad gäller hållbara batterier? </div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/63075"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan? </a></div> <div>Den svenska skogspolitiken är föremål för diskussion igen. Men finns det förutsättningar att nå bred politisk enighet om skogens oförenliga mål? Det är kanske inte i riksdagen som framtiden för den svenska skogen avgörs, utan i EU? Vem sitter i förarsätet? </div> <div><br /></div> <div><b>Almedalsveckan 2021 hölls mitt i regeringskrisen. I åtta digitala intervjuer gav politikernas sin syn på Sveriges energiförsörjning.</b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://www.energiforetagen.se/almedalen-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Politikernas syn på Sveriges energiförsörjning </a></div> <div><br /></div>Fri, 16 Jul 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxChalmersstudenternas prototyp testas av läkare<p><b>​När läkare undersöker patienters öron, svalg eller näshåla så använder de en lampa som sitter placerad med ett fäste runt huvudet. Med covid-19 kom ett kraftig ökat behov av skyddsvisir och dessa behövde kombineras med lamporna. Visiren, som togs fram ganska snabbt, har dock inte fungerat helt tillfredsställande. Studenter vid civilingenjörsprogrammet Teknisk design fick därför i uppdrag att komma med förbättringar, och de lyckades så bra att visiren nu testas i vården. </b></p> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20fäste%20vid%20sladd_750px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:290px;height:189px" />Det har tidigare gjorts en del försök att förbättra skyddsvisiren så att de ska passa med lamporna, men resultaten har inte varit helt tillfredsställande Öron-näsa-halsmottagningen på NÄL i Trollhättan gav därför en grupp studenter vid Chalmers i uppdrag att ta fram ett skyddsvisir som kunde uppfylla användarkraven. Projektet gjordes inom ramen för studenternas kandidatarbete och är en del i studenternas utbildning. Kandidatarbetena görs på det tredje året i civilingenjörsutbildningar och är ofta relaterade till verkliga problem i samhället och industrin.</div> <div> </div> <div>– Projektet har utgått från ett aktuellt behov som under året har blivit påtagligt i vården. Det blir väldigt tydligt att ett arbetssätt där behoven ligger i fokus är viktigt för att komma fram till en bra lösning. Vi är väldigt nöjda med sättet studenterna har tagit sig an projektet och ser fram emot att kunna testa konceptet vidare, säger Åsa Lenberg läkare på NÄL i Trollhättan</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En annorlunda lösning gav oväntat bra resultat <br /></h2> <h3 class="chalmersElement-H4">Hur ni arbetat med att ta fram det här skyddsvisiret?</h3> <div>– Först gjorde vi en gedigen användarstudie för att få en tydlig bild av problemet. Sen är det ju ett antal krav som uppdragsgivaren vill ska uppfyllas. Till exempel så måste visiren ge ett bra stänkskydd, men också ha en god komfort och vara lätta att använda. Sen hade vi en process där vi lade fram massor med olika idéer och tog fram prototyper utifrån detta, säger Alvina Ståhl.</div> <div> </div> <div>– Grundidén med vår lösning, till skillnad från de tidigare lösningarna, där visiret antingen sitter innanför eller utanför lampan, är att visiret fästs på lampan. Det eliminerar repor på visiret, och skapar god plats till munskydd och glasögon om det behövs. Det minimerar också uppkomsten av imma, säger Gustav Brogren. </div> <div> </div> <div>– Själva lamporna är väldigt dyra och visiren måste också kunna bytas på ett smidigt sätt av läkarna själva. Vi har tagit fram laserskurna PET-visir med hål som kan träs på den befintliga lampan. Detta hålls sedan samman med en ring av flexibel polymer. Vi har också hårda lister uppe och nere för stabilitet och passform, säger Maja Kristensson.   </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(CUDA)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(Storz)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><br /><br /><br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><em>Visiren sitter här på lampor från två olika fabrikat. Foto: Adam Udén</em> <br /></p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kom ni fram till just den här lösningen?</h3> <div>– Att visiret skulle sitta på lampan var inte självklart från början utan den idén hängde med lite för att den var annorlunda. Den fick heller inte så höga poäng utifrån de utvärderingsmatriser vi ställde upp, men det berodde till viss del på felaktiga antaganden från vår sida. När vi testade att bygga en enkel prototyp genom att borra ett hål i visiret och satte den på lampan så funkade det jättebra, säger Marcus Lidman.</div> <div> </div> <div>– Ja, vi kände nog alla nästan direkt att vi hade hittat en bra lösning då. Vi gjorde också användartester som bekräftade att vi var rätt ute. Alla läkare som vi har varit i kontakt med tyckte att vårt visir har känts bättre, stabilare och säkrare än samtliga lösningar som testats tidigare, säger Jens Junkers. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur var det att jobba med ett riktigt problem?</h3> <div>– Superkul! Det har märkts att det har varit på riktigt för läkarna har varit väldigt engagerade. Det är ju också väldigt roligt att få bidra med något som hjälper dem i deras arbete. Västra Götalandsregionen verkar också ha varit mycket nöjda med resultatet och det har varit roligt att jobba med dem. Vi tror att skyddsvisir kommer att fortsätta användas även efter pandemin . Det verkar som att synen på skyddsutrustning har ändrats en del under den här tiden. Det känns jättekul att få vara med och ta fram en riktigt produkt som blir så omtyckt att den tas in i verksamheten på det här sättet, säger Adam Udèn.</div> <div> </div> <div>Alla i gruppen menar att det har fungerat bra att jobba tillsammans trots de inte har kunnat träffa varandra på samma sätt som tidigare. Vilket de alla menar till stor del beror på en bra gemenskap i klassen och att de känner varandra mycket väl.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kandidatarbetet</h2> <div><a href="https://hdl.handle.net/20.500.12380/302842">Länk till hela arbetet: Produktutveckling av visir anpassat till pannlampa​ ​</a></div> <div><br /></div> <div>Konceptet studenterna på <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx" title="Länk till programmet Teknisk design på Chalmers">Teknisk design​</a> har tagit fram kallas för PÅL (Pannlampa och visir med hål), och bygger på att ett visir med hål <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx"></a>träs på den befintliga lampan. Lösningen består av fyra delar. Ett visir, en flexibel ring och två hårda böjda lister. Lösningen påverkar inte befintlig utrustning och visiret kan monteras på under 30 sekunder. Konceptet kan enkelt anpassas till olika typer av pannlampor genom att förändra formen på den flexibla ringen. De böjda listerna är universella och fungerar i kombination med flera modeller av pannlampor.</div> <div><br /></div> <div>De primära användarna av produkten har varit öron-näsa-hals-läkare, men produkten skulle kunna appliceras även inom till exempel kirurgi som använder liknande utrustning. Behovsstudien genomfördes på NÄL sjukhus i Trollhättan.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andreas-dagman.aspx">Andreas Dagman</a>, programansvarig Teknisk Design</div> <div>Elin Ståhl, Innovationsplattformen, Västra Götalandsregionen</div></div> Thu, 01 Jul 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxGenombrott för att spåra RNA i celler<p><b>​​Forskare på Chalmers har lyckats ta fram en metod för att märka mRNA molekyler och följa dess väg i cellerna, med blotta ögat i ett mikroskop och i realtid – utan att påverka mRNAts naturliga funktion. Genombrottet har stor betydelse för att underlätta utvecklingen av nya RNA-baserade mediciner. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">RNA-baserade medicinska terapier erbjuder fantastiska möjligheter att förebygga, behandla och potentiellt bota sjukdomar. </span><span></span><span>Men leveransen av RNA-terapier in i cellen är fortfarande ineffektiv och otill​räckligt kartlagd. Leveransmetoderna behöver optimeras för att RNA-teknikens potential ska kunna utnyttjas till fullo.</span><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">En ny metod som presenterades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society, kan bli en viktig pusselbit för att övervinna leveransproblemet. </span><div><h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Marcus%20Wilhelmsson_320x320.jpg" alt="Porträttbild Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatRight" /></span></h3> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><div>– Eftersom vår metod kan bidra till att lösa ett av de största problemen för att upptäcka och utveckla nya läkemedel, ser vi att den här forskningen kan underlätta ett paradigmskifte från traditionella läkemedel till RNA-baserade terapier, säger Marcus Wilhelmsson, Professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.</div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör mRNA självlysande utan att påverka dess naturlig aktivitet  </h2> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial">Forskningen bakom metoden har gjorts i ett samarbete mellan kemister och biologer på Chalmers och AstraZeneca och inom forskningscentret <a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx" title="Länk till extern hemsida ">Formulaex</a>. </span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att byta ut en av RNAs egna byggstenar, baser, till en självlysande variant som har originalbasens naturliga egenskaper. De fluorescerande baserna som gör RNAt självlysande har utvecklats med hjälp av en särskild kemi, och studien visar att den här metoden för att göra RNA självlysande inte påverkar mRNAts biologiska egenskaper. Den stör inte heller cellens förmåga att översätta mRNA till protein. Det är ett viktigt genombrott som aldrig tidigare lyckats, och den självlysande märkningen gör att forskarna kan följa de aktiva mRNA molekyler in i cellen och i realtid se hur de tas upp i den i ett mikroskop. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En svår utmaning när man arbetar med mRNA är att dessa är väldigt stora, men samtidigt ömtåliga molekyler.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Elin%20Esbjorner%20320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />De kan inte kan ta sig in i celler själva, och man måste därför paketera dem. Den metod som hittills visat sig vara mest framgångsrik använder sig av lipida nanopartiklar, små droppar. Det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla nya och mer effektiva lipida nanopartiklar, (något som forskare på Chalmers också arbetar med i ett annat projekt) men för att kunna göra det behöver vi förstå hur de tas upp. Att se i realtid hur mRNAt fördelar sig i cellen är därför ett viktigt verktyg. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den stora vinsten med den här metoden är att vi nu lätt kan se vart i cellen som det levererade mRNA tar vägen och i vilka celler som proteinet bildas, utan att vi förlorar RNAts naturliga protein-översättande förmåga, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik och artikelns andra huvudförfattare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ger viktig information för att bidra till upptäckter av nya läkemedel ​</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Forskare som arbetar inom området kan använda metoden för att få större kunskap om hur RNAts<br />upptagsprocess fungerar och därmed kan utvecklingen av nya läkemedel både snabbas på och effektiveras. <br />Till skillnad från befintliga metoder för att studera RNA i mikroskop, ger den nya korrekt och mer detaljerad kunskap om processen.<br /><br /></div> <div>– Hittills har det inte gått att mäta den naturliga hastigheten och effektiviteten med vilken RNAt verkar i cellen. Då får man fel svar på frågorna som man ställer när man vill ta fram ett nytt RNA-läkemedel. Om man med sin metod vill ha svar på vilken hastighet en process har och svaret metoden ger är en femtedel av den hastigheten som sker naturligt i cellen när ett läkemedel tas upp och verkar, blir det svårt att kunna optimera läkemedelsutvecklingen, säger Marcus Wilhelmsson.</div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><h2 class="chalmersElement-H2">På väg mot nyttiggörande - direkt in på IVA:s 100 lista ​</h2></div> <div>När forskarna insåg vilken skillnad metoden skulle kunna göra och hur angelägen den nya kunskapen är för fältet, gjorde de sina resultat tillgängliga så snabbt som möjligt. Nyligen fick de ytterligare bekräftelse på intresset för metoden när Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut forskningsprojektet och innovationen till sin årliga 100- lista. Där lyftes den också fram som särskilt angelägen för att öka samhällets motståndskraft mot kriser. För att säkra att metoden kommer till nytta har forskarna skickat in en patentansökan och planerar för ett avknoppningsbolag, med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://blogs.sciencemag.org/pipeline/archives/2021/04/05/watching-mrna-do-its-thing-in-living-cells" title="Länk till bloggen på extern webbplats ">Forskningen har också presenterats i Science Translational Medicine’s populära ”In The Pipeline”-blogg, som ett särskilt spännande bidrag till forskningsfältet. ​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="Länk till vetensakplig artikel i JACS">Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Journal of the American Chemical Society (JACS)​</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt </h3> <div>Marcus Wilhelmsson, professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 722 3051, marcus.wilhelmsson@chalmers.se <br /><br /></div> <div>Elin Esbjörner, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 021-772 51 20<br />eline@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"></a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"><div style="display:inline !important">​</div></a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div></div> ​​Wed, 30 Jun 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxDe flyttar hem vården<p><b>​I framtiden kommer alltmer vård bedrivas hemma istället för på sjukhus. Tillsammans med flera samarbetspartners startar Chalmers nu satsningen När vården flyttar hem, som samlar forskning och pilotprojekt under samma paraply.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sjukvården är under förändring, och vården förflyttas allt mer till hemmet. Orsakerna är flera. En åldrande befolkning, ofta med kroniska och ibland komplicerade sjukdomsbilder, pressar vården och gör det nödvändigt att ändra hur vården organiserats. Samtidigt möjliggör nya tekniska lösningar en mer flexibel vård, var och när vi vill. Några exempel är digitala besök och vårdmöten, mobila vårdinsatser, egenmonitorering i hemmet och utveckling av såväl medicinteknik som digital hälsa.<br /><br /></span><div>Förskjutningen från inneliggande sjukhusvård till vård i hemmet gör alltså att de gemensamma resurserna kan användas bättre och räcka till fler – ett mer hållbart hälso- och sjukvårdssystem skapas – samtidigt som det också ger individen större möjlighet att själv påverka sin sjukdom, vård och hälsa. Men förändringen kräver också både teknisk och organisatorisk utveckling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett samarbete behövs</h2> <div>Satsningen När vården flyttar hem samlar initiativtagare från tre av Chalmers institutioner, och väver därmed samman expertis inom medicinteknik, arkitektur och organisation. Utifrån sina specialiteter och forskningsområden bidrar initiativtagarna med helt olika, men alla mycket viktiga, delar. I samarbete med bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Närhälsan, Göteborgs Stad och relevanta parter från näringslivet startas nu en plattform för samverkan och kunskapsutveckling.<br /><br /></div> <div>För ett samlat grepp krävs. Det menar Andreas Hellström, universitetslektor och ledare för Chalmerscentrumet CHI, Centre for Healthcare Improvement.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Andreas-Hellström_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></div> <div>– Det är sällan tekniken som är problemet. Men för att uppnå full nytta måste tekniken sättas i ett organisatorisk och samhälleligt sammanhang – vi måste se hela systemet. Omställningen till framtidens vård handlar just om det; systeminnovation som omfattar hela ekosystemet. Allt från digitala vårdtjänster till rent rumsliga lösningar, vårdmodeller och teknik för nya lösningar, säger han.</div> <div>– Den gemensamma målsättningen är att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Vården ska flytta närmare individen. Egentligen pratar vi ju alla om samma sak, men med olika utgångspunkter och dialekter.<br /><br /></div> <div>Pandemin har påskyndat utvecklingen av framtidens vård, med digitala vårdmöten eller mobila vårdtjänster.</div> <div>– Det har ju exploderat! Vi vill inte att individer, som till exempel sköra äldre eller andra i riskgrupp, lämnar hemmet i onödan. Då har nya lösningarna påskyndats.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör patienten aktiv i sin vård</h2> <div>Med ett nytt sätt att se på sjukvård blir också patienten en aktiv deltagare i den egna vården – något Andreas Hellström förespråkat länge. Den som själv sköter sin monitorering, och kontrollerar sin sjukdom, lär sig också förstå den på ett helt nytt sätt.</div> <div>– Det stärker patienten samtidigt som det avlastar vården och relationen blir mer balanserad. En principiellt viktig sak som det finns stor tranformativ kraft i, menar han.<br /><br /></div> <div>Ett antal projekt ingår från start i den nya satsningen (se faktaruta). Initiativtagarna ser det som helt nödvändigt att samla aktörer från alla arenor; sjukhus, primärvård, kommunal vård och omsorg, forskning, industri, och inte minst patienter och medborgare – allt för att få till fungerande samverkan för ett sammanhängande ekosystem inom hälso- och sjukvård.</div> <div>– Inom satsningen kommer vi jobba med lösningar på konkreta problem och kunskapsutveckla kring dessa. Då vill vi ha med alla parter runt bordet. Och vi är glada för att satsningen mötts av stort intresse från alla håll, säger Andreas Hellström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Röster om satsningen När vården flyttar hem:</h2> <div><strong>Maria Taranger, överläkare och områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Maria-Taranger_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></strong></div> <div>– Det här är verkligen en av de viktigaste frågorna för att människor framåt ska fortsätta känna förtroende för offentlig sektor och att samhället ska fungera. Människor vill och kan själva ta ett mycket större ansvar för den vård de behöver, men de behöver stöd från oss. Att fysiskt ta in människor till ett sjukhus ska bara göras då det är nödvändigt.<br /><span style="background-color:initial">Vi har exempelvis nu ett projekt med en liten bärbar röntgenapparat. Genom att röntga misstänkta frakturer i hemmet slipper de som inte har fraktur att komma in till sjukhus, och de som visar sig ha en fraktur kan få smärtlindring och hjälp med operationsförberedande åtgärder utanför sjukhus och sedan komma in först när det finns en operationssal förberedd.<br /></span><span style="background-color:initial">Vi behöver forska både på teknik och arbetssätt. Det krävs en stor mental omställning för att vårdpersonal på sjukhus ska våga släppa kontrollen över en del åtgärder till de sjuka individerna, eller till personal anställda i andra organisationer.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Ann Ekberg-Jansson, medicinsk strateg, Närhälsan<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Ekberg-Jansson_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">– Närhälsan är i en omfattande utvecklingsfas där omställning till så kallad Nära vård är central. Att då arbeta för att tillsammans med andra centrala parter utveckla konceptet När vården flyttar hem är helt i linje med detta arbete. Att samla olika intressenter vid samma bord genererar ett mervärde, då man speglar viktiga frågor ur olika perspektiv för att nå slutmålet – det bästa ur patientens/invånarens perspektiv. Vi kommer att lära av varandra, men också få en möjlighet att se en samlad process med alla aktörer närvarande.</span><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Carin Bringestedt, avdelningschef Hälso- och sjukvård, Göteborgs Stad</strong></div> <div>– Den kommunala hälso- och sjukvården har fortfarande en bit kvar innan man är framme vid en användarvänlig e-hälsa och digitala tjänster. Satsningen på en nära vård, När vården flyttar hem, kommer att innebära mer samverkan där hälso- och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Carin-Bringestedt_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /> sjukvården än mer utgår från den enskildes behov, delaktighet och medbestämmande i sin vård.<br /><span style="background-color:initial">Fasta samverkansforum på organisationsnivå kommer att spela mindre roll, och rörliga föränderliga former – nära och i samverkan med den enskilde – måste utvecklas. Det gäller inte bara samverkan mellan hälso- och sjukvårdsverksamheter utan också samverkan med exempelvis hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, och annan kommunal verksamhet.<br /></span><span style="background-color:initial">Legitimerade medarbetare är i dag ett bristyrke. Efterfrågan överstiger tillgången på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. Vi måste alltså jobba smartare med bibehållen eller högre kvalitet. Samverkan mellan slutenvården och primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård kommer att bli allt mer avgörande för god vård ”när vården flyttar hem”.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTARUTA: Satsningen När vården flyttar hem</h2> <div>När vården flyttar hem kommer delvis utgå från pågående initiativ, men också knyta till sig nya projekt som identifieras av samverkansgruppen. Exempel på projekt som redan pågår är:<br /><br /></div> <div><strong>• ASAP/Autumn Leaves</strong>, ett nyligen uppstartat projekt med inriktning på sjukvård i hemmet, inklusive hemmonitorering, stöd från specialistsjukvård och omsorg, i samverkan mellan kommun, region samt näringsliv med mera. Autumn Leaves drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• ViSMoT (videostöd till mobila team)</strong>: Lösningar för att underlätta patientbedömningar i samverkan med högre medicinsk kompetens och därmed öka precisionen, kvaliteten och säkerheten i bedömningarna. Projektet drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• Digifysiska tjänsteerbjudande till patienter med långvariga behov</strong>, ett projekt som bedrivs i samarbete mellan Närhälsan i Västra Götalandsregionen och Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div><strong>• Framtidens vårdcentraler</strong>, ett konceptprogram/projekt som leds av Centrum för vårdens arkitektur på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Projektet är en kartläggning av primärvårdens organisering, lokalisering och lokalanvändning, och ska ge underlag för koncept för framtida lösningar.</div> <div><strong>• Out Fit</strong>, ett doktorandprojekt (där doktoranderna kan få dubbelexamen från Sahlgrenska akademin och Chalmers) med fokus på hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö till stöd för hälsa och rehabilitering på särskilda boenden. Avser att ta fram evidensbaserade riktlinjer och arbetsmetoder för fysiska utemiljöer vid särskilda boendens. Projektet pågår i samverkan med Sahlgrenska akademin och Sveriges Lantbruksuniversitet.</div> <div><strong>• Patientinnovatörerna</strong> är ett forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i att patienters egenuppleda erfarenhet av att leva med kroniska eller långvariga sjukdomar kan ligga som grund för innovation och utveckling. Projektet leds av Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen När vården flyttar hem har fått initiativfinansiering från Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /><strong>Initiativtagare till satsningen är:</strong></div> <div>Andreas Hellström, Universitetslektor, Teknikens ekonomi och organisation (koordinator). Andreas Hellström nås via mailadressen <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se​</a>.</div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, Professor of Practice Emeritus i Digital hälsa, Elektroteknik</div> <div>Göran Lindahl, Professor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </div> <div>Johanna Eriksson, Konstnärlig lektor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div> <div>Sara Riggare, patientföreträdare/patientforskare</div> <div><br />Text: Mia Malmstedt​<br /></div> <div>Foto av sjukvårdspersonal och patient: Shutterstock</div> <div>Foto Andreas Hellström: Carolina Pires Bertuol</div> <div>Foto Ann Ekberg-Jansson: Angereds Närsjukhus</div> <div>Foto Carin Bringestedt: Göteborgs Stad, Hanna Björnheden</div> <div>Foto Maria Taranger: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Johanna Ewald St Michaels</div>Thu, 24 Jun 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskare-sparar-mRNA-for-perfekt-celleverans-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskare-sparar-mRNA-for-perfekt-celleverans-.aspxForskare spårar mRNA för perfekt celleverans <p><b>​Hur väl mRNA-baserade läkemedel tas upp av celler i vävnader är avgörande för deras medicinska effektivitet. En ny metod från forskare vid Chalmers och Astra Zeneca kan leda till snabbare utveckling av de små droppar, så kallade lipida nanopartiklar, som kan användas för att paketera mRNA för leverans till cellerna.​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/michael.munson@astrazeneca.com-001350x305.jpg" alt="Foto av Michael Munson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><span>– Vi har utvecklat en automatiserad process för att testa ett stort antal lipida nanopartiklar samtidigt – vilket vi hoppas ska effektivisera utvecklingen av dessa nya läkemedel, säger <strong>Michael Munson</strong>, postdok på Astra Zeneca och affilierad till forskningscentret Formulaex, tillika förstaförfattare till studien som nyligen publicerades i Nature-tidskriften Communications Biology.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Budbärar-RNA, eller mRNA, är den kod som cellerna använder för att producera proteiner. Om RNA tillsätts i form av läkemedel eller</span><span style="background-color:initial"> vaccin kan cellerna använda sina egna produktionssystem för att tillverka det protein som mRNAt ger instruktion om. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I framtiden vill man använda tekniken för att kunna behandla kroniska sjukdomar – genom att låta mRNA koda för terapeutiska protein. Man vill också kunna rikta läkemedlen mot specifika vävnader och celltyper i kroppen.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>mRNA-molekyler packas i lipidnanopartiklar</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Men det finns flera stora utmaningar inom den nya läkemedelstekniken. Man måste först lura cellernas upptagningssystem att ta upp mRNA-molekylerna. Den främsta metoden för att göra detta är att packa mRNAt i lipidnanopartiklar, små droppar som cellen kan ta upp genom så kallad endocytos. Då kapslas lipidpartikeln in i en blåsa, endosom, som transporterar läkemedlet vidare in i cellen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">För att mRNAt ska kunna koda för protein måste det ta sig ut ur endosomen till cellens cytoplasma. Detta måste ske innan endosomen hinner transportera mRNAt till cellens nedbrytningsstationer (lysosymerna). Detta viktiga steg kallas endosomal escape, eller endosomflykt, och är det steg i mRNA-leveransen som är mest avgörande för att RNA-läkemedel ska fungera. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Spårar flykten ur en​dosomerna</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den nya studien beskriver en metod som forskarna har utvecklat för att optimera leverans av mRNA i cellerna. Metoden gör det möjligt att följa cellupptag, endosomal escape och leverans av mRNA i hundratals prover åt gången. För att åstadkomma detta har forskarna använt en kombination av fluorescerande markörer som gör det möjligt att följa de lipidinpackade mRNA-molekylernas färd genom cellen, proteinproduktion och de olika stegen i endosomal escape. Markören som visar på endosomal escape består av en fluorescerande variant av proteinet Galectin-9 som ansamlas när mRNA tar sig ut ur endosomen. Denna markör är anpassad variant av ett protein som presenterats i <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-020-15300-1">en studie av forskare vid Lunds universitet​</a>.<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– I stället för att bara se vilka lipidnanopartiklar som fungerar bäst kan vi nu också förstå i vilket steg de fungerar optimalt och sedan använda den kunskapen när vi utvecklar och testar nya, säger Michael Munson.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Flykt ur endosomerna måste ha perfekt tajming​</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/Elin%20Esbjorner_1_350x305.jpg" alt="Foto av Elin Esbjörner" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><strong>Elin Esbjörner</strong>, docent i kemisk biologi vid Chalmers och medförfattare till studien, förklarar vikten av att mRNA kan levereras till målceller med hög precision.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– För att minska risken för sidoeffekter − till exempel att immunförsvaret ska triggas av lipidpartiklarna − behöver vi kunna ge en så låg dos som möjligt. Detta är särskilt viktigt för att vi ska kunna behandla sjukdomar som kräver att läkemedlen används under en lång period. Då måste endosomal escape ha perfekt tajming för att mRNAt ska kunna ta sig ut i cytoplasman, säger hon.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Förutom att metoden ger möjlighet att utvärdera ett stort antal lipidnanopartiklar åt gången, kan man också använda den för att undersöka hur effektivt olika lipidnanopartiklar levererar mRNA till olika sorters celler. Detta är relevant eftersom man vill kunna använda de nya RNA-läkemedlen riktat och behandla specifika organ i kroppen, till exempel lungor eller lever. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– I vårt arbete har vi sett att lipidnanopartiklar fungerar olika bra i olika celltyper. De formuleringar som fungerar för leverans till leverceller kan fungera helt annorlunda i lungorna. Vi vill använda vår nya metod för att förstå varför det är en skillnad då det skulle göra det möjligt att rationellt designa lipidnanopartiklar som kan riktas mot olika mål i kroppen, säger Elin Esbjörner. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Foto Michael Munson: </strong>Astra Zeneca<br /><strong>Foto Elin Esbjörner: </strong>Mikael WInters</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Nature Communications Biology: </strong><span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s42003-021-01728-8#Sec9">A high-throughput Galectin-9 imaging assay for quantifying nanoparticle uptake, endosomal escape and functional RNA delivery</a></span></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer om Formulaex: <br /></strong></span><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/Sidor/default.aspx">Formulaex ​</a><span style="background-color:initial">är ett industriellt forskningscenter för funktionell RNA-leverans. De tre akademiska partnerna Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet utför forskning i nära samarbete med Astra Zeneca, Vironova, Camarus och Nanolyze. Syftet är att bidra med de grundläggande kunskaper som krävs för att utforma säkra och effektiva läkemedelsleveranser för nästa generations nukleotidläkemedel.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Wed, 09 Jun 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Intelligent-forskarrobot-letar-efter-nya-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Intelligent-forskarrobot-letar-efter-nya-lakemedel.aspxIntelligent forskarrobot letar efter nya läkemedel<p><b>​Chalmers första robot scientist, den intelligenta forskarroboten Eve, har börjat sitt arbete. Eves första uppdrag är att identifiera och testa läkemedel mot covid-19. </b></p><p class="chalmersElement-P">​​<span>En robot scientist är ett laboratoriesystem som använder artificiell intelligens (AI) för att automatisera vetenskaplig forskning. Den skapar självständigt hypoteser, planerar experiment, utför experimenten, analyserar resultaten − och upprepar sedan cykeln.</span></p> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/RossKing_191003_02_350x305px.jpg" alt="Professor Ross King" class="chalmersPosition-FloatRight" style="width:250px;height:218px" /><span>A</span><span>I</span><span>-system skulle idag kunna beskrivas ha övermänskliga ve</span><span>tenskapliga färdigheter som de kan använda för att komplettera mänskliga forskare.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Skapar goda förutsättningar för forskare​</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Min vision när jag utvecklar forskarrobotar är inte att ersätta mänskliga forskare, utan snarare göra dem ofantligt mer produktiva genom att samarbeta med AI-systemen, säger <strong>Ross King</strong>, professor i maskinintelligens på institutionen för biologi och bioteknik. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Han fortsätter:</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Att få hjälp av en robot scientist tillåter de mänskliga forskarna att ägna mer tid till kreativt tänkande – något de är väldigt bra lämpade till − vilket sedan kan bidra till att lösa stora samhällsutmaningar.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Första maskinen som gjort vetenskap​liga upptäcker självständigt</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Ross Kings första robot scientist, Adam, är den första maskinen som självständigt har gjort vetenskapliga upptäckter. Eve utvecklades för automatisering av första fasen av läkemedelsutveckling och hon har tidigare under sin karriär upptäckt nya läkemedel mot flera tropiska sjukdomar, till exempel malaria.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I och med flytten av Eve − från University of Manchester till avdelningen för systembiologi vid Chalmers − har Ross King fått möjligheten att ​delta i ett samarbete med Per Sunnerhagen, professor vid Göteborgs universitet, där de söker efter läkemedel mot covid-19.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Det är djupt chockerande att de stora läkemedelsföretagen inte har ansträngt sig mer för att hitta läkemedel mot covid-19. Om sådana läkemedel fanns tillgängliga nu skulle de rädda många liv på platser som exempelvis Indien, säger Ross King.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nästa generations robot scientist under utveckling</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En nästa generations robot scientist, Genesis, står också under utveckling och den finansieras av Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Genesis utvecklas för att bättre förstå hur mänskliga celler fungerar.<br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Text:</span><span style="background-color:initial"> Susanne Nilsson Lindh</span></div> <div><span style="font-weight:700">Foto Ross King: </span><span>Jo</span><span>han Bodell</span><br /><span style="font-weight:700">Foto Eve och forskaren </span><span style="font-weight:700">Ievgeniia Tiukova (nedan): </span><span>Martina Butorac</span></div> <div><span><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/robotscientist_750.jpg" alt="ve och forskaren Ievgeniia Tiukova" style="margin:5px;width:650px;height:379px" /><br /></span><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Fakta om Eve</strong><span><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Eve är en laboratorieautomationscell med utrustning för att hantera vätskor, läkemedel, tillväxtprofilering för jäst − och har robotarmar som kopplar samman systemen.</li> <li>Eve har vakuumtätad mekanik för robotarmarna som kan arbeta i sexaxlig orientering. De är konstruerade för att användas med tung belastning kontinuerligt i flera månader i taget.</li> <li>Eve har ett intelligent läge för att hitta läkemedelskandidater där hon använder algoritmer för aktiv maskininlärning för att uppdaga kvantitativ struktur-aktivitetssamband.</li> <li>Eve möjliggör extremt exakt, reproducerbart och produktivt experimenterande för att underlätta upptäckt av läkemedel och hjälper forskare med repetitiva uppgifter.</li> <li>Här kan du se <a href="https://youtu.be/zY6enJr0QiM">Eve på jobbet</a></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong style="background-color:initial">Läs mer:</strong><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Jag-vill-förändra-forskningen-i-grunden.aspx">”Jag vill förändra forskningen i grunden”​</a> </li> <li><a href="/sv/nyheter/Sidor/43-Chalmersforskare-far-pengar-till-mer-forskning.aspx">43 Chalmersforskare får pengar till mer forskning</a></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div></div> <div> ​</div>Thu, 03 Jun 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Blabar-och-havre-i-studie-med-hjartpatienter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Blabar-och-havre-i-studie-med-hjartpatienter.aspxBlåbär och havre i studie med hjärtpatienter<p><b>​Att blåbär och havre är bra för hjärtat är tidigare känt. Men får man en extra positiv effekt om man kombinerar de båda? Detta ska nu undersökas i en stor studie med 900 hjärtinfarktpatienter.</b></p>​<span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">fter sommaren startar studien, där forskare från Chalmers samarbetar med kliniker i Örebro, Karlstad, Lund och Umeå. Patienter med akut hjärtinfarkt kommer att rekryteras till koststudien, och får då äta blåbär – den sort som växer vilt här i Sverige – och havre.</span><div>– De rekryteras inom fem dagar efter att de har genomgått ballongvidgning i samband med sin hjärtinfarkt. Detta sker vanligtvis direkt när de kommer in till sjukhuset, eller inom ett par dagar, berättar Rikard Landberg, professor Livsmedelsvetenskap på Chalmers, och poängterar:<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Rikard_Landberg_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Det är viktigt att säga att det inte är en alternativ behandling utan självklart ett tillägg till gängse medicinsk behandling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nyttiga på olika sätt</h2> <div>Ingen tidigare studie har utförts på kombinationen havre och blåbär. Att de däremot var för sig är nyttiga är sedan tidigare visat. Effekten av blåbär har tidigare undersökts i en pilotstudie av samma forskargruppering.</div> <div>– Vi kunde påvisa stora effekter, trots att patienterna redan stod på läkemedelsbehandling. Det var detta som stimulerade oss att designa denna studie, säger Rikard Landberg.<br /><span style="background-color:initial">Havre och blåbär verkar ha positiva effekter på riskfaktorer via olika mekanismer i kroppen. Kostfibrer i havre har välkända kolesterolsänkande effekter, och vissa polyfenoler i blåbär – ämnen som ger bäret sin färg, smak och lukt – har positiva effekter på blodtrycket. Polyfenolerna har nämligen både en kärlvidgande och en antiinflammatorisk effekt. Just därför tror forskarna att de båda tillsammans kan ge en synergieffekt, eller som minst en adderad effekt.</span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Målet: en individanpassad behandling</h2> <div>De 900 patienterna kommer att följas med avseende på deras kolesterolvärde, men även andra metabola riskfaktorer. Avföringsprov ska visa om tarmens bakterieflora påverkas, och om den modifierar effekten av blåbär och havre på de undersökta riskfaktorerna. Forskarlaget kommer dessutom följa metaboliter, kroppens markörer i blodet, för att se om det går att hitta specifika molekyler som kan kopplas till hur individen svarar på kosttillägget. Blåbär jämförs mot havre, kombinationen av blåbär och havre i form av en dryck (se bild), samt mot en placeboprodukt.</div> <div>– Vår studie öppnar upp för en mer specifik, individanpassad preventiv behandling av personer som har haft hjärtinfarkt, förklarar Rikard Landberg.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Blåbär-havre-dryck_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Maten en viktig faktor</h2> <div>Han hoppas på preliminära resultat under 2023. Och Rikard Landberg är glad för att kunna bidra till framtida evidensbaserad tilläggsbehandling och prevention för en stor grupp patienter:</div> <div>– Många människor får hjärtinfarkt varje år. Matvanor är en av de viktigaste faktorerna som påverkar detta, men vi saknar idag bevis för hur vi ska förhålla oss till detta. Det här är ett exempel på forskning där vi från Chalmers kan bidra med specifik kompetens och erfarenhet, samtidigt som vi måste samarbeta med medicinsk expertis och praktik då studien utförs på patienter. Jag hoppas på att vi tillsammans kan bidra till en framtida förbättrad vård för hjärtinfarktspatienterna, avslutar han.</div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Shutterstock, Annika Söderpalm (bild på Rikard Landberg), Rikard Fristedt (bild på drycken som ingår i koststudien)</div> Tue, 01 Jun 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematik-for-effektivare-utveckling-av-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematik-for-effektivare-utveckling-av-lakemedel.aspxMatematik för effektivare utveckling av läkemedel<p><b>​Matematisk modellering handlar om att lösa verkliga problem och att bättre förstå världen omkring oss. Inom läkemedelsutveckling kan matematisk modellering användas för att bättre förstå ett läkemedels egenskaper och effekter.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Grafisk illustrattion över en modell för att beskriva ett läkemedel" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Lakemedelsmodell.jpg" style="margin:5px" />När ett läkemedel ska utvecklas kommer man till ett stadium då man gör kliniska studier för att karakterisera läkemedlets egenskaper och effekter på människor. För att bättre förstå och kvantifiera läkemedelseffekten kan man använda matematiska modeller. Det kan till exempel handla om att förstå hur läkemedel beter sig inne i kroppen – deras koncentration över tid, hur de tas upp, distribueras och elimineras, och vilken effekt de har. Dessa modeller benämns ofta med förkortningen PK-PD, där PK står för farmakokinetik och PD för farmakodynamik.</p> <p>Att utveckla modellerna och kalibrera dem mot mätdata är ett komplext och beräkningstungt problem. Jacob Leanders doktorsavhandling presenterar nya beräkningsmetoder och applikationer av dessa, för att göra kalibrering mot mätdata snabbare och effektivare när man bygger modeller. Han har också tittat på en utvidgning av modellerna till så kallade stokastiska modeller.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jacob Leander" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/jacobleander200x250.jpg" style="margin:5px" />– En av de mer intressanta problemställningarna vi undersökt är hur vi bättre kan utnyttja data som patienterna själva samlar in i hemmet. Ett exempel är studier i astma, där patienterna kan mäta sin lungkapacitet flera gånger om dagen under ett helt år. Det ger förstås väldigt mycket data, och vi har utvidgat de klassiska modellerna till stokastiska modeller för att bättre förstå hur patienternas lungfunktioner varierar över tid och hur läkemedlet påverkar detta.</p> <h2>Växande område för matematiker</h2> <p>Detta kan vara ett av de första exemplen av modellbaserad analys av hemmätningar som gjorts, och Jacob hoppas att det i framtiden kan bli ett komplement till nuvarande analysmetoder. Bland annat skulle det kunna användas för att designa mer informativa kliniska studier, till exempel genom att kunna minska antalet patienter i studien. Detta är positivt både ur ett etiskt och ett ekonomiskt perspektiv. I avhandlingen utvecklas även metoderna i sig. En ny metod för modellkalibrering har utvecklats, och denna metod är nu tillgänglig i en av de mest använda programvarorna för modellering av PK-PD. Modellerna som sådana är generella och metoderna kan därför användas inom många områden där man mäter på flera enheter och över tid, till exempel för variabilitet på cellnivå. </p> <p>De senaste åren har läkemedelsutveckling haft ett stort fokus mot att ta in matematiska modeller för att kunna ta beslut under utvecklingens gång, som vilken dos man ska använda i en klinisk studie och för vilka patienter som ett läkemedel kan förväntas få bäst effekt. Utvecklingen av datorer möjliggör också allt mer komplexa beräkningar och simuleringar. Framtiden för matematiker är ljus – det behövs många modellerare inom fältet! </p> <h2>Arbete och studier parallellt</h2> <p>Jacob har alltid gillat matematik, fysik och problemlösning. Han började studera på Teknisk fysik 2007, men när Teknisk matematik startade ett år senare bytte han program. Främsta skälet var att Teknisk matematik hade mer fokus på matematik och programmering, något han sedan haft stor nytta av i sitt yrkesliv. De första åren var Jacob väldigt inne på finansmatematik men då han blev erbjuden att göra sitt examensarbete för AstraZeneca svängde han om. Jacob tog sin masterexamen 2012 och därefter studerade han på Advanced Engineering in Mathematics (AEM), ett tvåårigt licentiatprogram med nära anknytning till industrin.</p> <p>– Jag hade gärna velat fortsätta till doktorsexamen redan då, men programmet var inte upplagt så, utan jag började jobba som farmakometriker på AstraZeneca 2015 med liknande saker som jag gjorde i min licentiatexamen. Efter några år så öppnades en möjlighet att starta ett forskningsprojekt och bli industridoktorand på deltid. Det var faktiskt AstraZeneca som tog initiativet och mitt projekt ligger väldigt nära det jag gör annars i mitt dagliga arbete.</p> <p>Så sedan 2017 har Jacob arbetat halvtid och studerat till doktor den andra halvtiden, knuten till FCC (Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics). Det har inte alltid varit helt lätt att få ihop det men han tycker ändå att det har gått över förväntan, och inte minst har man fått fram intressanta resultat som man kommer att fortsätta att utveckla i samarbete mellan FCC och AstraZeneca.</p> <p>– Det har varit positivt att jag själv kunnat styra ganska mycket vilka kurser jag läst, att det funnits en frihet i att avgöra vad som är relevant för mig, till exempel läste jag en kurs i Uppsala om Monte Carlo-metoder för dynamiska system. Det är spännande att nätverka med doktorander och upptäcka att andra håller på med liknande saker. Som industridoktorand har man tyvärr inte så starka kopplingar till institutionen, jag tycker att det vore bra om man kunde ha mer kontakter och knyta bättre nätverk med akademin.<br /><br /><em>Jacob Leander disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/523650">Mixed Effects Modelling of Deterministic and Stochastic Dynamical Systems – Methods and Applications in Drug Development</a>, fredag den 4 juni kl 10.00 via Zoom. Handledare är Mats Jirstrand, biträdande handledare är Marija Cvijovic.</em><br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bild</strong>: Grafisk illustration över en modell för att beskriva ett läkemedels koncentration och effekt, Jacob Leander<br /><strong>Foto</strong>: privat</p>Thu, 27 May 2021 09:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/pandemimodeller-bidrog-till-forstaelse.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/pandemimodeller-bidrog-till-forstaelse.aspxOsäkra pandemimodeller bidrog ändå till förståelse<p><b>​Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset, dödsfall och sjukvårdsbelastning i Sverige. Nu har forskare på uppdrag av Folkhälsomyndigheten sammanställt och utvärderat modeller av covid-19. Rapporten visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.​</b></p>​​När ett nytt virus med potential att sprida sig över hela världen upptäcks är det bråttom. Det kan gå så fort som två månader från upptäckten av viruset till dess att det sprider sig över stora delar av jorden och drabbar en stor mängd människor i en pandemi. Under år 2020 har olika epidemiologiska modeller använts som stöd för att planera vården inom sjukvårdsregioner och beslutsfattande på nationell nivå i Sverige.<div> <div>På uppdrag av Folkhälsomyndigheten har forskare vid Linköpings och Lunds universitet tagit fram rapporten ”Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020”. Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har också medverkat. <span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">rapporten har forskarna gått igenom modeller för prediktion av spridning av covid-19 och sjukvårdsbelastning i Sverige. De har utvärderat 22 olika modeller som tagits fram av svenska och internationella forskare, Folkhälsomyndigheten och andra svenska myndigheter. </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Modeller är till nytta för planering av åtgärder</h2> <div><span style="background-color:initial">– Med prediktionsmodeller försöker man förutspå hur något troligtvis kommer att utvecklas, i det här fallet en pandemi, baserat på tillgänglig information vid en viss tidpunkt. Modellerna ska kunna användas som underlag för olika aktörer att vidta åtgärder för att undvika negativa konsekvenser, säger Toomas Timpka, professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Region Östergötland. ​</span>Forskarna bakom rapporten menar att flera av prediktionsmodellerna bidrog positivt till förståelsen av hur pandemin utvecklade sig och att de var till nytta för planeringen av åtgärder. Modellerna visade att smittspridningen troligtvis skulle skilja sig avsevärt åt mellan olika delar av landet. Modeller av olika scenarier visade också att förändringar i sociala kontaktmönster kan göra skillnad för smittspridningen.<br /> Samtidigt visar granskningen återkommande brister hos många av modellerna.<br />– Bland annat är det i flera fall oklart vilka data som har använts och vad syftet egentligen har varit med underlagen. Det är viktigt för mottagaren att detta är tydligt så att man kan fatta beslut baserat på modellerna i den mån det går, säger Anna Jöud, docent vid Lunds universitet. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att utvärdera modellerna</h2> <div>Bara ett fåtal av de publicerade modellerna hade utvärderats med avseende på hur väl prediktionen stämde överens med hur det blev i verkligheten. I rapporten presenterar forskarna rekommendationer om hur arbetet med epidemiologisk modellering kan utvecklas.<br /> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/philipgerlee200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Philip Gerlee" style="margin:5px" />– Vår utvärdering visar att det finns ett behov av att standardisera dokumentation och kommunikation av modeller och deras prediktioner. Det är också viktigt att de antagandena som modellen bygger på är tydligt formulerade, säger Philip Gerlee, docent vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div>Det är viktigt att utvärdera prediktionsmodellers kvalitet och praktiska användbarhet för att de ska kunna bidra till att rusta samhället inför kommande pandemier.<br /> – Programmet COVID-19 Forecast hub i USA är en bra förebild. Där delas prediktioner av pandemins utveckling vid tidpunkten som de görs, så att andra analytiker eller forskare sedan kan utvärdera hur väl förutsägelserna stämde med hur utfallet blev i verkligheten. Det är till hjälp för att ta reda på vilka metoder som fungerar bra. Det vore ett bra steg att ha ett liknande program i Europa, säger Toomas Timpka. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Rapporten </h2> <div>”Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020”, <br />Anna Jöud, Philip Gerlee, Armin Spreco, Toomas Timpka, 2021. <br />Länk: <a href="http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1557080&amp;dswid=-8812">http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1557080&amp;dswid=-8812</a> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Kontakt </h2> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee, docent,</a> Matematiska vetenskaper </div> <div><a href="https://liu.se/medarbetare/tooti02">Toomas Timpka, professor​</a>, Linköpings universitet</div> ​</div> ​Wed, 26 May 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unika-enzymer-del-av-overlevnadsstrategi-i-tarmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unika-enzymer-del-av-overlevnadsstrategi-i-tarmen.aspxUnika enzymer del av överlevnadsstrategi i tarmen<p><b>​Forskning har visat att bakteriesammansättningen i människans tarmar kan påverka hälsan. Därför behövs ökad förståelse för bakteriella ekosystem i mag-tarmsystemet. I en nyligen publicerad studie i Journal of Biological Chemistry har forskare vid Chalmers kartlagt en tarmbakteries strategi för att konkurrera om näringsämnen från kostfibrer. Studien valdes ut som en av tidskriftens så kallade “Editors’ Picks”, det vill säga blev topprankad av dess redaktörer.</b></p><p class="chalmersElement-P">​​<span>Tarmbakteriers system och strategier för nedbrytning av kostfibrer i den mat vi äter ser väldigt olika ut. Då forskningen kopplar vissa bakterier till hälsa och andra till sjukdom, är det viktigt med en grundläggande förståelse för hur de ”goda” bakterierna fungerar, till exempel hur de tävlar med andra tarmbakterier om näringsämnen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Kemiska skyddsgrupper försvårar nedbrytning</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Med hjälp av enzymer, proteiner som katalyserar kemiska reaktioner, bryter bakterier ner kostfibrers långa kolhydratkedjor (polysackarider) till enkla sockerarter som de kan äta. Vissa kolhydratkedjor skyddas av kemiska grupper, vilket gör det svårt för bakterierna att bryta ner dem. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Hur bakterier i magen tar sig an dessa skyddsgrupper har inte har studerats så mycket tidigare. I vår studie har vi sett hur en magbakterie, <em>Dysgonomonas mossii</em>, bryter ner den komplexa polysackariden xylan. Det är en viktig beståndsdel i kostfiber, men är svårnedbrytbar då den skyddas av ett flertal kemiska grupper, säger Johan Larsbrink, docent i industriell bioteknik på institutionen för biologi och bioteknik.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Hittade tre enzymer som tar bort xylans skyddsgrupper</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><em>Dysgonomonas mossii </em>ingår i bakteriegruppen Bacteroidetes, en dominerande grupp i bakteriefloran i tarmen hos människan, som räknas till de goda bakterierna. Hos dessa bakterier återfinns de enzymer som klyver kolhydratkedjor ofta i stora genkluster i DNAt, så kallade polysaccharide ulilisation loci (PUL).</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Vi hittade tre intressanta enzymer, kolhydratesteraser, med olika egenskaper i ett sådant genkluster i vår bakterie och vi visade hur de används för att klippa bort skyddande grupper från xylan, säger Cathleen Kmezik, doktorand på institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det stora genklustret som innehöll de tre esteraserna inkluderar även flera andra enzymer som kan klippa ner komplexa xylan-kedjor. Att dessa enzymer återfinns i samma kluster visar att det är viktigt för bakterien att kunna klippa bort skyddsgrupperna för att komma åt själva kolhydratkedjan. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​3D-struktur ger bättre förståelse för funktion</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I studien upptäcktes också att ett av de tre enzymen är ovanligt eftersom det består av två ihopsatta aktiva, katalytiska, domäner. Om man liknar ett enzym vid en sax som klipper speciella kemiska bindningar kan man säga att det här enzymet består av två saxar som har kopplats ihop.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Det kan alltså klippa olika kemiska bindningar väldigt nära varandra. Den ena delen av det här speciella enzymet var dock inte särskilt aktivt på de molekyler vi testade i våra labbförsök, men Scott Mazurkewich som arbetar som postdoktor i gruppen lyckades lösa dess 3D-struktur genom röntgenkristallografi. Det innebär att vi kan se exakt hur enzymet ser ut ner på en tiondels nanometerskala. Därmed får vi en bättre förståelse för vad enzymet skulle kunna göra ”på riktigt” i magen, säger Cathleen Kmezik. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Viktigt för överlevnad i tarmen</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Funktionen för att klippa bort skyddsgrupper från kolhydratkedjor kan vara viktig för överlevnad i tarmen, enligt forskarna. Men mer forskning krävs för att fastställa vilka nischer olika bakterier har gällande vad de kan äta i tarmen − och om dessa nischer i så fall leder till ökad överlevnad och etablering under vissa förhållanden. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I framtida studier skulle man till exempel kunna låta olika bakteriearter växa samtidigt på olika kolhydrater med många eller få skyddsgrupper, och jämföra vilka som vinner kampen om näring. Enzymerna skulle också kunna användas industriellt för att snabba upp enzymatisk nedbrytning av växtbiomassa för framställning av biobränslen.  ​</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs hela studien i Journal of Biological Chemistry: </strong><a href="https://www.jbc.org/article/S0021-9258%2821%2900276-3/fulltext">A polysaccharide utilization locus from the gut bacterium <em>Dysgonomonas mossii </em>encodes functionally distinct carbohydrate esterases</a><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/Scott%20Cathleen%20Johan_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:650px;height:299px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">I studien deltog Chalmersforskarna</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial"><strong>Scott Mazurkewich, </strong></span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Cathleen Kmezik </span><span style="background-color:initial">och <strong>Johan Larsbrink</strong> (bilden ovan) från avdelningen för industriell bioteknik, <strong>Alexander Idström</strong> från tillämpad kemi, samt <strong>Marina Armeni</strong> och <strong>Otto Savolainen</strong> från CMSI.</span><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Mer om esteraserna: </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><em>Dm</em>CE1A: enzym från kolhydratesteras-familj 1 (CE1), aktivt på acetyl-estrar och klippte loss kumaryl-liknande molekyler med ännu okänd struktur från växtbiomassa.</li> <li><em>Dm</em>CE1B: enzym bestående av två katalytiska domäner från CE1 – <em>Dm</em>CE1B_nt och <em>Dm</em>CE1B_ct, sammanbundna med en kolhydratbindande domän. DmCE1B_nt är det enda av de tre enzymen med klar aktivitet på feruloyl-estrar som kan tvärbinda xylan-polysackarider, och var också aktivt på acetyl-estrar. <em>Dm</em>CE1B_ct hade bara svag aktivitet på acetyl-estrar men dess 3D-struktur löstes tillsammans med den kolhydratbindande domänen. Strukturen tyder på att enzymet skulle kunna klippa större molekyler än de som testats på lab hittills (se figur).</li> <li><em>Dm</em>CE6A: enzym från kolhydratesterasfamilj 6, med stark aktivitet på acetyl-estrar, både modellsubstrat och komplex biomassa. Enzymet visade sig kunna bidra till en mycket snabbare nedbrytning av xylan av enzymer som klyver själva kolhydratkedjan (xylanaser).</li></ul> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh<br /><span style="background-color:initial"><strong>Illustration:</strong> </span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Scott Mazurkewich​<br /><strong>Foto: </strong>Martina Butorac</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 20 May 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Nytt-sarvardsmaterial-bekampar-resistenta-bakterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Nytt-sarvardsmaterial-bekampar-resistenta-bakterier.aspxNytt sårvårdsmaterial bekämpar resistenta bakterier<p><b>​Forskare på Chalmers har tagit fram ett nytt material som dödar bakterier och förhindrar infektioner i sår. Det handlar om en specialdesignad hydrogel som fungerar mot alla typer av bakterier, även de antibiotikaresistenta. Nu väcks hopp om att effektivt kunna bekämpa ett växande globalt problem.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Antibiotikaresistenta bakterier är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ett av de största hoten mot mänskligheten. För att hantera situationen behöver vi ändra vårt beteende för hur vi använder antibiotika – och utveckla ny hållbar medicinteknik.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/antibakteriellhydrogel_martinandersson/portratt_martinandersson_320x350.jpg" alt="Porträttbild Martin Andersson, professor kemi och kemiteknik" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Vi har kunnat uppmäta god effektivitet hos hydrogelen när vi testat den på olika slags bakterier, även sådana som blivit resistenta mot antibiotika, säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.</span><br /><br /></div> <div>Forskningen på materialet, och utvecklingen av det i <br />form av sårvårdsförband, har pågått under många år <br />och växt i omfattning. Nu presenteras för första gången resultaten i en vetenskaplig artikel som nyligen publicerades i tidskriften ACS Biomaterials Science &amp; Engineering. <br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Huvudsyftet med studierna har varit att ta fram nya medicintekniska lösningar som kan bidra till att minska användningen av antibiotika. <br /><br /></span><span style="background-color:initial">Än så länge är resistenta bakterier, som orsakar det man kallar för sjukhussjukan, inte så vanliga i Sverige. De utgör dock ett växande globalt problem som påverkar oss alla. </span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kopierar vårt immunförsvar</h2> <div>Den aktiva substansen i det nya bakteriedödande materialet utgörs av små proteiner, antimikrobiella peptider, som finns naturligt i vårt immunförsvar. <br /><br /></div> <div>– Den typ av peptid som vi forskar på har en mycket låg risk för att utveckla resistens då den enbart angriper det yttersta membranet på bakterien. Det är därför den enskilt största anledningen till att den är så intressanta att jobba med, säger Martin Andersson. <br /><br /></div> <div>Forskare har länge försökt hitta sätt att använda sådana peptider i medicintekniska produkter, men hittills har det visat sig vara svårt. Problemet är att de bryts ner snabbt när de kommer i kontakt med kroppsvätskor som blod. I den aktuella studien har forskarna lyckats ta sig förbi det här problemet, genom att binda in peptiderna i en skyddande miljö, en nanostrukturerad hydrogel. Det innebär att forskarna har byggt upp den i väldigt liten skala. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/antibakteriellhydrogel_martinandersson/portratt_edvinblomstrand_320x350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Materialet ser väldigt lovande ut. Det tas emot bra av kroppen och är skonsamt mot huden. I våra mätningar ser vi också tydligt att de antimikrobiella peptiderna inte bryts ner lika fort när de binds till hydrogelen, säger Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, och en av huvudförfattarna till artikeln.</div> <div><br /></div> <div>–Vi förväntade oss goda resultat, men det blev en positiv överraskning att materialet kunde bli så här bra och effektivt, tillägger Martin Andersson. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Öppnar nya möjligheter inom medicinteknik</h2> <div>Enligt forskarnas undersökningar är det nya materialet den första medicintekniska produkten med antimikrobiella peptider. De ser stora möjligheter för att hydrogelen ska kunna användas kliniskt – på flera olika sätt. <br /><br /></div> <div>– Hittills har vi forskat på materialet som sårvårdsförband, men vi håller på med en ny studie där vi nu undersöker det i form av en sårvårdspray, säger Edvin Blomstrand. </div> <div><br /></div> <div>Innan det nya materialet kan nå oss människor behövs resultat från kliniska studier. Sådana studier pågår redan och en CE-märkning av materialet väntas vara klar under 2022. Däremot kan det gå snabbare att använda det nya materialet för att behandla djur. <a href="https://amferia.com/amferia-triolab_press-release_210506_se/" title="länk till pressmeddelande på extern sida ">Forskarna har redan samarbete med ett flertal veterinärmedicinska kliniker där hydrogelen nu testas.</a></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer </h2></div> <div><div></div></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Från forskning till nytta med startup-bolaget Amferia </h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/antibakteriellhydrogel_martinandersson/nyhetsbild_sjukvardsmaterial_320x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på det nya materialet i form av plåster" style="margin:5px" />De senaste åren har forskningen runt den antimikrobiella peptidhydrogelen gått parallellt med produktutvecklingen av innovationen inom avknoppningsbolaget Amferia. Bolaget som äger patentet grundandes av Martin Andersson tillsammans med Saba Atefyekta och Anand Kumar Rajasekharan som båda disputerat vid Chalmers institution för kemi och kemiteknik. </div> <div><br />Materialet och idén, som presenterats i form av ett antibakteriellt plåster, har väckt omvärldens intresse, lockat viktiga investerare och belönats med ett flertal utmärkelser. Nu arbetar bolaget intensivt för att ta materialet till marknaden så att det kan göra nytta i samhället. <br /><br /></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om antimikrobiella peptider och det nya materialet </h3> <div>De goda egenskaperna hos antimikrobiella peptider har varit kända sedan ett trettiotal år tillbaka. Numera finns en lista på flera tusen olika varianter som ingår i det naturliga immunförsvaret hos människor, djur och växter. Forskare har länge försökt efterlikna och nyttja den naturliga processen för att förhindra och behandla infektioner utan att behöva använda så kallad traditionell antibiotika. Men eftersom peptiderna bryts ner så fort de kommer i kontakt med blod eller andra kroppsvätskor, har det varit svårt att använda dem kliniskt. För att lösa problemet såg forskarna i den aktuella studien att det behövs nya smarta lösningar som kan skydda peptiden så att den kan användas utan att brytas ner. Det nya materialet i studien har visat sig fungera mycket bra och gör att peptiderna kan appliceras direkt på sår och skador på kroppen med bibehållen effekt för att både förbygga och behandla en infektion. Eftersom det är giftfritt kan det användas direkt på huden. </div></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer om forskningen: </h3> <div>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1021/acsbiomaterials.1c00029" title="Länk till vetenskaplig artikel " style="outline:currentcolor none 0px">Antimicrobial Peptide-Functionalized Mesoporous Hydrogels</a> har publicerats i ACS Biomaterials Science &amp; Engineering och är skriven av Saba Atefyekta, Edvin Blomstrand, Anand K. Rajasekharan, Sara Svensson, Margarita Trobos, Jaan Hong, Thomas J. Webster, Peter Thomsen och Martin Andersson. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska Akademin, Uppsala universitet och Northeastern University i Boston, USA. </div> <div><br /></div> <div>Forskningen har utförts med finansiering av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, CARe centrum för antibiotikaresistensforskning på Göteborgs Universitet, Handlanden Hjalmar Svensson stiftelse, Adlerbertska stiftelsen, Doctor Felix Neubergh stiftelse, Vetenskapsrådet (2018-02891), svenska staten genom avtalet mellan svenska regeringen och regionerna, the ALF agreement (ALFGBG-725641), IngaBritt and Arne Lundberg stiftelse, Eivind o Elsa K: son Sylvans stiftelse och styrkeområde Material på Chalmers och Biomaterial på Göteborgs Universitet och inom Strategiska forskningsområden initierat av den svenska regeringen. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">För mer information, kontakta: </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Andersson.aspx" title="länk till personlig profilsida ">Martin Andersson</a><br />professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers<br /><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/edvinbl.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Edvin Blomstrand</a><br />doktorand, institution för kemi och kemiteknik, Chalmers<br /></div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Foton i artikeln: </h3> <div>Porträttfoto: Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers <br /><br />Porträttfoto: Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, och en av huvudförfattarna till den vetenskapliga artikeln<br /><br /><div>Antibakteriellt plåster: <span style="background-color:initial">De senaste åren har chalmersforskningen runt den antimikrobiella peptidhydrogelen gått parallellt med produktutvecklingen av innovationen. Avknoppningsbolaget Amferia har tagit fram ett antibakteriellt plåster som nu närmar sig marknaden. <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Fotograf: Anna-Lena Lundqvist <br />Text: Jenny Holmstrand </span></div> <div><br /></div> ​<br /><br /></div> <div>​<br /></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> </div> ​​</div> ​Tue, 11 May 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/global-halsa-och-hallbar-textilindustri-på-IVA-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/global-halsa-och-hallbar-textilindustri-p%C3%A5-IVA-100-lista.aspxInnovationer för global hälsa och hållbara textilier på IVA:s 100 lista<p><b>Tre forskningsprojekt på Chalmers i kemi och kemisk biologi, lyfts nu fram av Kungliga Ingenjörsakademin på årets IVA:s 100 lista. Innovationerna kan bidra till stora framsteg för utveckling av RNA-läkemedel och vacciner, minska textilindustrins negativa miljöpåverkan och skydda oss mot ett av världens stora hälsohot - antibiotikaresistens. </b></p>Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) släpper årligen en nationell lista med de 100 forskningsprojekt som har störst potential att omsätta stark forskning till faktisk samhällsnytta och ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Årets lista har särskilt fokus på forskning och innovationer som bidrar till att öka samhällets motståndskraft mot kriser, och där tar nu projekten från institutionen för kemi och kemiteknik, varav ett även inkluderar institutionen för biologi och bioteknik, plats.<div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ny metod ska övervinna hindren för full utveckling av RNA-läkemedel​</h2></div> <div>Tänk om man kunde följa vägen in i cellen för RNA-baserade läkemedel eller RNA-vacciner, som de mot Covid-19, samt i realtid kunna se den verkan på processer de har i dessa celler, i ett mikroskop? Genom en ny metod som utvecklats av en grupp forskare under ledning av Marcus Wilhelmsson och Elin Esbjörner från Chalmers, blir det nu möjligt. Metoden gör RNA synligt utan att påverka dess naturliga funktion i cellen. Forskarnas innovation kan bidra till att lösa den största kvarvarande utmaningen för att ta RNA-baserade terapier till klinik, nämligen deras låga funktionella cellupptag. På liknande sätt underlättar den utveckling och forskningen kring RNA-vacciner, så att världen kan stå bättre rustad vid nästa pandemi. </div> <div><br />”För det första är det väldigt roligt att komma med på IVA:s 100 lista! Sedan bekräftar det också att inte bara vi själva utan även andra ser stor potential i detta. Speciellt roligt är det att personer med andra ögon än en forskares, till exempel entreprenörer inom teknikområdet, som har utvärderat vårt projekt och ser potentialen. Vi jobbar just nu med företagsbildande kring våra idéer och har en patentansökan inskickad. Det här ger oss förstås en väldigt bra kvalitetsstämpel på det vi gör” säger Marcus Wilhelmsson, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, och Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik, i en gemensam kommentar.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Textiliers livslängd förlängs med unik av - och påfärgningsteknologi  </h2> <div>Textilindustrin står inför stora förändringar då höga krav från konsumenter och nya regleringar tvingar företag att tänka och agera mer hållbart. Dagens textilfärgningsprocesser begränsar en effektiv borttagning av textilfärg för att underlätta återanvändning och återvinning. För att möta dessa problem och möjliggöra en hållbar och cirkulär användning av textilier har en reversibel färgningsteknologi, en ny kombinerad färgnings- och avfärgningsprocess för textilier, utvecklats av forskare på Chalmers. Genom startupbolaget Vividye, har teknologin utvecklats vidare. Den unika lösningen ska nu hjälpa industrin att förlänga textiliers livslängd och lägga grunden för en grön och färgrik framtid. ​<br /><br /></div> <div>”När vi startade forskningsprojektet bakom Vividye för 6 år sedan hade vi inte kunnat ana att vi skulle hamna på IVA:s 100 lista” säger Romain Bordes, docent på institutionen för kemi och kemiteknik och en av medgrundarna till Vividye​</div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Sårvårdsmaterial som skyddar oss mot antibiotikaresistenta bakterier  </h2> <div>Ökningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett av de största hoten mot mänskligheten. För att förbereda och skydda oss mot detta hot behöver vi ta fram nya tekniska lösningar. Martin Andersson och hans forskargrupp har utvecklat ett nytt material för medicintekniska produkter som kan döda bakterier och därmed minska användandet av antibiotika. Materialet har tagits fram med inspiration av hur vårt immunsystem förhindrar infektion och har påvisat god effekt på alla typer av bakterier, även de som är resistenta mot all antibiotika. Kliniska studier är igång och det nya materialet är en bra bit på väg mot forskarnas mål – att få den patenterade innovationen att skapa nytta i samhället och vara en del i att bekämpa antibiotikaresistens.​<br /><br /></div></div> <div>”Ett av huvudsyftena med den här forskningen har varit att den ska göra så stor nytta som möjligt i samhället. De senaste åren har vi arbetat parallellt både med forskningen på den antimikrobiella peptidhydrogelen och produktutveckling av innovationen i ett avknoppningsbolag. Nu är materialet nära marknaden, så det här är perfekt tajming. Att bli utvalda till IVA:s 100 lista ger oss ännu bättre möjligheter att visa vad vi gör och hur vi kan förebygga och lösa de utmaningar vi står inför” , säger Martin Andersson, professor på institutionen för kemi och kemiteknik.</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer ​</h3></div> <div><p class="MsoNormal"></p> <p class="chalmersElement-P"><span>O</span><span>m den nya metoden för RNA-läkemedel <br /></span><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Nyligen publicerad vetenskaplig artikel i Journal of American Chemical Society JACS </a></p> <div><br /></div> <div>Om innovationen för av- och påfärgning av textiler  <br /><a href="https://www.vividye.com/" title="Länk till extern hemsida ">Startup bolaget Vividye webbplats</a><br /><a href="https://www.chalmersventures.com/news/vividyes-teknologi-kan-forandra-textilindustrin/" title="Länk till extern hemsida ">Pressmeddelande ”Vividyes teknologi kan förändra textilindustrin”</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Om sårvårdmaterial som skyddar mot antibiotikaresistens <br /><a href="https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acsbiomaterials.1c00029" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Nyligen publicerad vetenskaplig artikel i ACS Biomaterials Science &amp; Engineering</a><br /><a href="https://amferia.com/" title="Länk till extern hemsida ">Startup bolaget Amferia webbplats​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vividye.com/"></a>​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <p></p> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">​</span></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">​</span><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">​​</h2> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div></div></div> ​​Mon, 10 May 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/AI-kan-upptacka-sekundar-stroke-efter-hjarnblodning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/AI-kan-upptacka-sekundar-stroke-efter-hjarnblodning.aspxAI kan upptäcka sekundär stroke efter hjärnblödning<p><b>​I framtiden kan komplikationer efter pulsåderbråcksblödning i hjärnan begränsas, eller hotande stroke undvikas. Ett nytt vårdsystem, som varnar om patienter börjat utveckla tecken på syrebrist i hjärnan, är under utveckling.</b></p>​I ett samarbete mellan medicin och teknik i Göteborg använder forskare maskininlärning och AI för att hitta användbara markörer i de signaler som redan idag samlas in på neurointensivvården.<br /><span style="background-color:initial"><br />På Sahlgrenska Universitetssjukhusets neurointensivvårdsavdelning (Niva) vårdas patienter för allvarliga skall- och ryggradskador, eller för akut neurologisk sjukdom. </span><span style="background-color:initial">En del av patienterna på Niva, något hundratal per år, behandlas för pulsåderbråcksblödning i hjärnan. Det är en form av stroke som företrädelsevis drabbar yngre personer.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Helena Odenstedt Hergès är docent och adjungerad universitetslektor i anestesiologi och intensivvård vid Göteborgs universitet, och vårdenhetsöverläkare på Niva.</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">– När patienten först kommer in gäller det i det akuta skedet att laga blodkärlet och få stopp på blödningen. Någon vecka efteråt finns sedan en betydande risk för att kvarvarande blod retar hjärnhinnan, vilket kan skapa en rad följdeffekter som i sin tur kan orsaka kärlkramp och syrebrist i hjärnan med stroke som följd, berättar hon.<br /><br /></span></div> <span style="background-color:initial"><div>När patienten är sövd, eller inte återfått fullt medvetande, kan det vara svårt för personalen på Niva att se tecknen på påverkan i hjärnan. Därför började Helena Odenstedt Hergès och hennes kollegor undersöka om det skulle kunna gå att skapa ett nytt varningssystem, baserat på de icke-invasiva monitoreringssignaler som redan samlas in, eller som kan samlas in på ett relativt enkelt sätt. Deras inledande studier tydde på att detta troligen skulle kunna fungera. Men de insåg att de inte hade möjlighet att skapa överblick över den stora mängden data det rörde sig om.​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Maskininlärning ska hjälpa till</h2> <div>Miroslaw Staron är professor vid institutionen för data- och informationsteknik, en institution som både tillhör Chalmers och Göteborgs universitet. I sin forskning arbetar han med utveckling av mjukvara och samarbetar ofta med arkitekter, programmerare, designers och testare på stora mjukvaruutvecklingsföretag. Det samarbete han nu har med Helena är hans första med medicinsk tillämpning, och han uppskattar möjligheten att sätta sig in i hur de olika signaler som monitoreras inom intensivvården fungerar.</div> <div> </div> <div>– Det är väldigt spännande och utvecklande att samarbeta i ett team med så olika bakgrund, och det är intressant att få lära mig ett nytt område. Jag läser nu in mig för att få en djupare förståelse för de olika signaler som mäts inom intensivvård och hur vi kan använda de signalerna för att träna AI, säger han.</div></span><div><span style="background-color:initial">​</span><span></span><span style="background-color:initial">– Det är imponerande hur mycket Miroslaw lärt sig inom området – betydligt mer än vi kliniker lyckats lära oss om programmering och artificiell intelligens, fyller Helena </span><span style="background-color:initial">Odenstedt Hergès </span><span style="background-color:initial">i</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><div> </div> <div>Projektet använder maskininlärning, som är en typ av artificiell intelligens, för att lära en algoritm känna igen när blodflödet till hjärnan försämrats. Genom att analysera stora mängder av data kan AI upptäcka mönster i realtid som annars tar lång tid att analysera. Helena <span style="background-color:initial">Odenstedt Hergès </span><span style="background-color:initial">konstaterar att både hon själv och Miroslaw Staron är ute på okänd mark, men att samarbete fungerar väldigt bra:</span></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div>– Det är roligt att diskutera med någon som kommer från ett helt annat fält. Vi har hittat en plattform där vi kan tala samma språk och samtidigt höja vår egen nivå genom att få kunskap inom det andra fältet, säger hon, och konstaterar att det tar lång tid att utveckla nya applikationer till vården, då kraven är högt ställda på att nya metoder ska vara effektiva och säkra:</div> <div> </div> <div>– Innan vår forskning kan resultera i en monitor med en larmsignal för när patienten försämras, måste mycket arbete läggas ner på att utvärdera tekniken för att säkerställa funktionen.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div>En annan hänsyn som måste tas när man ska införa AI-baserade system i sjukvården är behovet av den digitalisering som är på gång. Inom många fält återstår en del utvecklingsarbete innan data som kan analyseras med AI finns tillgänglig.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskningen utvecklas gradvis</h2> <div><span style="background-color:initial">Totalt ingår ett tiotal personer i forskningssamarbetet, som redan lett till två publicerade artiklar (se fotnot) och ytterligare tre på väg in i vetenskaplig tidskrift. Hittills har resultaten kopplat retrospektiva data från monitorering av patienter till risk för syrebrist i hjärnan. Nu undersöker forskarna också signalerna i realtid, genom att låta så kallad karotiskirurgi fungera som en forskningmodell. Det kirurgiska ingreppet görs för att behandla stroke eller TIA, och innebär att blodflödet till det drabbade området i hjärnan tillfälligt stängs av.</span></div></div></span><span></span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi tar in synkroniserad information om bland annat hjärtfrekvens, variabilitet, blodtryck, andningsfrekvens och syresättning. Till skillnad från de komplikationer som kan uppstå för patienter efter pulsåderbråcksblödning kan vi koppla förändringar i signalerna till den exakta tidpunkten då vi vet att blodflödet stoppats, säger Helena<span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Odenstedt Hergès</span><span style="background-color:initial">.​<br /><br /><div>Patienter inkluderas just nu kontinuerligt i studien och Miroslaw Staron tillför ny data till algoritmen allteftersom.</div> <div>– Den kliniska modellen är viktig för att algoritmen ska kunna förstå vilka mönster som är relevanta i fortsatt analys. Genom vårt samarbete har vi kommit till en-minuts noggrannhet av igenkänning av olika händelser som uppstår under operationen, och även under post-operativ vård, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Han konstaterar att det krävs data från olika typer av patienter för att nå fram till ett system som är robust, kostnadseffektivt och användarvänligt:</div> <div>– En viktig del i arbetet är också att se till att vi inte får med för många falskt positiva resultat eftersom det innebär en risk att systemet blir mindre pålitligt. Vi behöver också optimera antalet signaler för att kunna skapa ett tillförlitligt system som andra sedan kommer kunna använda.<br /><br />Text: Elin Lindström, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Editerad av Mia Malmstedt.<br /><br />Fotnot, publicerade studier:<br /><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/aas.13657"><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">Cerebral ischemia detection using artificial intelligence (CIDAI) — A study protocol</span></a></div></span><span></span><div><a href="https://arxiv.org/abs/2103.08291">Robust Machine Learning in Critical Care — Software Engineering and Medical Perspectives​</a></div></div> <div> </div> <div></div></div>Tue, 27 Apr 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maskinstudenter-utvecklar-produkter-mot-demens-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maskinstudenter-utvecklar-produkter-mot-demens-.aspxMaskinstudenter utvecklar produkter mot demens<p><b>​Under andra året på civilingenjörsprogrammet Maskinteknik ges kursen Integrerad konstruktion och tillverkning. Där arbetar studenter i grupp med att ta fram konceptförslag för att utveckla en befintlig produkt, eller hitta en helt ny lösning utifrån ett behov. Man utgår från riktiga produkter och verkliga behov hämtade från näringslivet och samhället för att det ska bli så realistiskt som möjligt. I år handlade en av problemformuleringar om något som kanske inte vanligtvis förknippas med maskinteknik, nämligen att motverka demens.</b></p><div>​Erney Mattsson är överläkare och ledare för en kurs, som kallas ”Experts in Teams” inom Innovation in Healthcare, vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU) i Trondheim. Innovation in Healthcare är ett temaområde där studenter från olika discipliner blandas slumpmässigt och som tillsammans får lösa problem oavsett medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>– Den här mångfalden av olika kunskaper och ingångar har gjort att vi fått fram helt unika produkter. På samma sätt är jag övertygad om att maskinstudenterna på Chalmers är väl lämpade för medicinsk utveckling eftersom de har helt öppna ögon och kunskaper för att ta fram prototyper och potentiella lösningar, säger Erney Mattsson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/ErneyMattsson_image.jpg" alt="Erney Mattsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:170px;height:215px" />Erney är en av projektställarna i kursen och han tar fram olika medicinska problemformuleringar. Tidigare projekt har bland annat resulterat i ljudisolerade vikväggar och värmefiltar. Produktkoncepten som togs fram var lösningar på reella behov inom sjukvården där man haft integritetsproblem, och svårigheter med att hålla patienterna rätt tempererade. Några av projekten har varit så framgångsrika att de har resulterat i examensarbeten. Erney har själv god praktisk erfarenhet att tillsammans med ingenjörer utveckla medicintekniska produkter. Bland annat ett samarbete med matematikprofessorn Torbjörn Lundh som resulterat i ett patent på ett konstgjort blodkärl, en så kallad kärlprotes. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För mig är skillnader en stor styrka och det var något jag verkligen upptäckt när jag arbetat tillsammans med ingenjörer. Jag tror att det här arbetssättet kommer bli allt vanligare, menar Erney. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Olika problem kan lösas med samma process</h2></div> <div>Projektuppgifterna i kursen varierar från år till år då de alla är hämtade från verkligheten. Det kan handla både om att förbättra en befintlig produkt eller ha en mer öppen lösning på ett aktuellt behov. En av årets projektuppgifter handlar om att utveckla en produkt som motverkar demens. Det här är kanske inte något som man tänker är traditionellt kopplat till Maskinprogrammet, men studenterna har använt samma konstruktionsmetodiska process som vid vilken annan typ av produktutveckling som helst. Det här arbetssättet ger värdefulla erfarenheter och insikter om hur produktutveckling och gruppdynamik går till i verkligheten. Projektgrupperna har arbetat med att ta fram koncept för hur man kan möta behovet av, i det här fallet, kognitiv stimulans. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/funktionellt-diagram.jpg" alt="Funktionellt diagram" style="margin:5px" /><br /><em>Ovan: Ett funktionellt diagram som kan appliceras på all produktutveckling.</em><br /><br /></div> <div>De flesta av grupperna som arbetade med att motverka demens kom fram till någon form av app-lösning där man både kan testa och utveckla sin kognitiva förmåga.  Men några grupper hade också mer fysiska produkter så som en kognitivt utmanande kortlek och en ”hjärnkalender” med uppmaningar och tips på daglig fysisk och kognitiv aktivitet.</div> <div><div><p class="chalmersElement-P"><br /></p></div></div> <div> </div> <div>Elin Skönborg kommer från Stockholm och gick estetiskt program på gymnasiet. Elin kände att hon ville läst något mer tekniskt och det blev till slut civilingenjörsprogrammet Maskinteknik och Chalmers efter ett år på tekniskt basår. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag trivs bra på Maskinteknik och jag har lärt mig väldigt mycket. Det är så mycket arbete bakom produkter som man inte tänker på. En sådan här kurs är utmanande eftersom vi från början inte har så mycket kunskap om demens och lösningen är ganska så öppen. Men vi har använt oss av de verktyg vi fått på kursen och blivit mer bekväma ju mer vi har arbetat med problemet. Det har också varit kul att arbeta i grupp med andra som man inte känner, säger Elin.</div> <div> </div> <div>Johan Brasch kommer från Värnamo och ville läsa något som var brett och ganska konkret och praktiskt vilket ledde till Maskinteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi hade det svårt i början eftersom det här projektet var lite annorlunda jämfört med ett ”vanligt” mekaniskt problem. Men vi skalade ner på ett sätt som passade oss och körde på med de metoder vi fått lära oss och då gav det sig till slut. Jag tyckte det var intressant att se att man kan tackla olika problem med de här metoderna genom att arbeta målmedvetet och systematiskt. Visst var det svårt till en början att lösningen kunde vara så öppen, men att utveckla en befintlig produkt innebär andra typer av svårigheter, säger Johan. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Helhetslösningar kräver samarbete över ämnesgränserna <br /></h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/ErikHultén_400x600px.jpg" alt="Erik Hultén" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px;width:245px;height:371px" />Erik Hulthén, koordinator för civilingenjörsprogrammet Maskinteknik, menar att det är bredare än vad man generellt tror. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Produkter består av så mycket mer än tekniska detaljer. Vi måste kunna utforma helhetslösningar där det ingår att identifiera kunden och dennes behov. I och med det så kommer lösningarna ofta också att gå över ämnesgränserna.  Vi behöver generellt bli bättre på att överbrygga mellan olika discipliner i produktframtagning, menar Erik.</div> <div> </div> <div>Samarbetet med Erney Mattsson kom till efter att Erik besökt NTNU och såg hur tvärvetenskapligt de arbetade med medicintekniska lösningar, och att det också gav goda resultat. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Erney är en intressant projektställare eftersom hans bakgrund på NTNU ger annorlunda ingångar för hur man kan tänka vid sådana här projekt. Jag tror att vi kommer att få se fler typer av sådana här samarbeten i framtiden. Medicinteknik är ett område som det finns all anledning för maskinare att arbeta mer med, säger Erik. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kursen Integrerad konstruktion och tillverkning </h2> <div>Kursen syftar till att ge kursdeltagarna en djupare inblick och erfarenhet av moderna arbetssätt och metoder för projektledning och produktutveckling. I kursen tränas ingenjörsmässig problemlösning och studenterna stimuleras att tillämpa sina analytiska kunskaper i så realistiska sammanhang som möjligt.</div> Thu, 22 Apr 2021 10:00:00 +0200