Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 20 Apr 2021 08:27:54 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Matematiskt-utraknade-kostrad-kan-forebygga-sjukdom.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Matematiskt-utraknade-kostrad-kan-forebygga-sjukdom.aspxMatematiskt uträknade kostråd kan förebygga sjukdom<p><b>​Nya forskningsresultat från Chalmers ger hopp om att kunna förebygga till exempel hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Med hjälp av en unik matematisk modell kan forskarna se hur tarmen och tarmens bakterier samspelar. Kunskapen behövs för att kunna ge kostråd på individnivå. Forskningen publicerades nyligen i tidskriften PNAS. ​​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jens%20Nielsen_NNF_340.jpg" alt="Porträttfoto av Jens Nielsen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:240px;height:240px" /><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Då tarmens bakterier kan påverka hälsa och sjukdomstillstånd skulle vår matematiska modell kunna bli mycket värdefull inom dessa användningsområden, säger forskningsledaren <strong>Jens Nielsen</strong> som är professor i systembiologi vid Chalmers.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskning om kost och mikrobiotan väcker stort intresse – både hos forskare och den breda allmänheten. Jens Nielsen förklarar varför: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Förändringar i bakteriesammansättningen kan förknippas med ett stort antal sjukdomar, till exempel fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, men påverkar också hur kroppen svarar på vissa typer av cancerbehandlingar eller hur man reagerar på vissa specialdieter. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Genom att påverka mikrobiotan med probiotikabehandling finns det därför potential att påverka sjukdomsförlopp och allmänhälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Modellen f</span><span>örutser v</span><span>ad som har effekt </span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><a href="https://www.pnas.org/content/118/13/e2019336118">Den nya studien​​</a> beskriver hur väl den matematiska modellen presterade när den jämfördes med två kliniska studier; en svensk studie om spädbarn och en finsk studie där man undersökte vuxna personer med fetma.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I studierna mättes olika hälsomarkörer regelbundet, och de jämfördes med de resultat som den matematiska modellen förutspådde. Modellen visade sig vara mycket exakt när det gällde ett flertal variabler, till exempel hur en övergång från flytande till fast föda påverkade de svenska spädbarnens sammansättning av tarmbakterier, den så </span><span style="background-color:initial">kallade mikrobiotan. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskarna undersökte också förändringar i bakteriesammansättningen i tarmen hos de överviktiga vuxna efter de hade gått över till en mer restriktiv kost. Även här visade sig modellens förutsägelser vara tillförlitliga. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det här är ett mycket bra resultat, som möjliggör datorbaserad design för tarmen som är ett mycket komplext system. Vår modell skulle kunna användas för att skapa individanpassade hälsosamma dieter. Modellen ger oss också möjligheten att förutsäga hur tillsats av ny probiotika, utvalda bakterier som man anser kan bidra till en hälsoeffekt, verkligen påverkar patientens hälsa, säger Jens Nielsen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Tar hänsyn till många variabler</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Det är många faktorer som påverkar hur olika bakterier växer och fungerar i tarmsystemet. Till exempel vilka andra bakterier som redan finns i tarmen och hur de interagerar med varandra − och också hur de interagerar med värden − det vill säga människan. Bakterierna påverkas också av vilka miljöfaktorer de utsätts för, till exempel den kost vi äter. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Alla dessa faktorer gör det komplicerat att förutsäga vilken effekt tillsatta bakterier i form av probiotika, eller ändrad kost, faktiskt komm</span><span style="background-color:initial">er att ha. Man måste alltså först förstå hur dessa bakterier sannolikt kommer att bete sig i tarmen eller hur en ändring av dieten påverkar tarmfloran. Kommer bakterierna att kunna växa där eller inte? Hur kommer de att interagera med och eventuellt påverka de bakterier som redan finns i tarmen? Hur påverkar olika dieter tarmfloran?</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Modellen vi har tagit fram är unik eftersom den tar hänsyn till alla dessa variabler. Den kombinerar data om de enskilda bakterierna med data om hur de interagerar. Den tar även med data om hur maten färdas genom mag-tarmsystemet och påverkar bakterierna på vägen i beräkningarna. Det sista går att mäta genom att undersöka blodprov och titta på metaboliter, de slutprodukter som bildas när bakterierna bryter ner olika sorters mat, säger Jens Nielsen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den data som har använts för att skapa modellen har samlats in från redan existerande kliniska studier från många år tillbaka. Eftersom mer data kommer att erhållas i framtiden kan modellen uppdateras med nya funktioner, såsom beskrivningar av hormonella svar på kostintaget.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan göra skillnad för framtidens sjukvård</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Jens Nielsen och hans forskargrupp vill använda modellen i kliniska studier i framtiden. De deltar redan i en studie tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset där man behandlar äldre kvinnor för benskörhet med <em>Lactobacillus reuteri</em>. Där har man sett att vissa patienter svarar bättre på behandlingen än andra och den nya metoden skulle kunna användas som en del i analysen för att förstå varför. Även inom cancerbehandling med antikroppar skulle modellen kunna användas för att analysera mikrobiotan och dess roll i att vissa patienter svarar sämre på den så kallade immunoterapin</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det skulle innebära ett otroligt genomslag om vår modell kan identifiera bakterier som skulle kunna förbättra behandlingen av cancerpatienter. Vi skulle verkligen kunna göra stor skillnad, säger Jens Nielsen. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh och Joshua Worth​<br /><span style="font-weight:700">Illustration:</span> Yen Strandqvist<br /><strong>Photo:</strong> Martina Butorac</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">​Läs hela studien i PNAS: </strong><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.pnas.org/content/118/13/e2019336118">CODY enables quantitatively spatiotemporal predictions on in vivo gut microbial variability induced by diet intervention</a></p> <p class="chalmersElement-P"><strong><br /></strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Mer om forskningen: </strong><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Artikeln är skriven av Jun Geng, Boyang Ji, Gang Li, Felipe López-Isunza och Jens Nielsen. </li> <li>Forskarna är verksamma vid Chalmers och Wallenberg Center for Protein Research i Sverige, Novo Nordisk Foundation Center for Biosustainability, BioInnovation Institute och DTU i Danmark samt Universidad Autónoma Metropolitana-Iztapalapa i Mexiko. </li> <li>Forskningen har finansierats av Bill &amp; Melinda Gates Foundation, Novo Nordisk Foundation och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 20 Apr 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxStudenter är med och skapar framtidens vård<p><b>​​Dagens hälso- och sjukvårdssektor blir allt mer digitaliserad och teknikdriven. Hälsa är också ett område där Chalmers satsar stort. I kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places samverkar studenter från olika program, lärare och branschaktörer med olika kompetensområden för att hitta nya lösningar på den globala hälso- och sjukvårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">För att främja utvecklingen inom hälsosektorn behövs bidrag från olika kunskapsområden, inte minst gällande arkitektur, organisationsutveckling och e-hälsolösningar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmers har studenter som är starka inom de här tre områdena men det betyder inte att de automatiskt är bra på att samarbeta med varandra, de behöver få öva på det! Det var själva utgångspunkten när vi startade den här Trackskursen, berättar Patrik Alexandersson som är kursansvarig (Läs mer om Chalmers satsning Tracks i faktarutan).</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SebastanRye_biltilltext.jpg" alt="sebastian rye, student" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:180px" /><br /></div> <div>Chalmersstudenten Sebastian Rye deltog i höstas i första omgången av kursen <em>Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places</em>. Han läser idag sista året på Industriell ekonomi och skriver just nu sitt examensarbete där han undersöker hur användningen av artificiell intelligens på ett effektivt sätt kan organiseras inom sjukvården. <br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px">– Jag hade egentligen fyllt min kvot av valbara kurser men kombinationen av sjukvård, multidisciplinärt arbe<span style="font-family:&quot;open sans&quot;">te med blandade studentgrupper samt möjligheten att knyta kontakter ute i sjukvårdssektorn var lite för svår att motstå för mig. Det fick det bli en extra kurs helt enkelt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Verkliga och aktuella utmaningar </h3> <div>Tracks är en stor satsning på utbildning och nya lärandemiljöer som finansieras av Chalmersstiftelsen. Tracks valbara kurser ska komplettera studenternas program, introducera dem till nya ämnesområden och ge dem möjlighet till mer tvärdisciplinärt arbete. </div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är också uppkopplade mot den senaste forskningen och näringslivet. I denna kurs presenterades ämnesområdet tillsammans med representanter för det framväxande specialistsjukhuset i Högsbo och med Sahlgrenskas digitala FoUI-enhet (forskning, utveckling, innovation). Chalmers centrumbildning Centre for Healthcare Improvement (CHI) står också bakom kursen och även patienter har deltagit och gett feedback på studenternas projektarbeten.</div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är tänkta att snabbt kunna anpassa sig för att möta aktuella utmaningar i arbetslivet och samhället, och ovan nämnda kurs är ett tydligt exempel på detta. Under våren 2020 började det nya coronaviruset spridas över världen och lärarna beslutade sig då för att inkludera ett case med fokus på pandemihantering i kursen, vilket inte var tänkt från början. Studenterna kunde välja på tre olika case att grupparbeta kring; pandemi, livshändelse cancer och ”virtual hospital”.</div> <div><br /></div> <div>Caset som kallades Livshändelse cancer satte ljuset på att mer än bara vård av patientens sjukdomstillstånd behövs vid ett omvälvande cancerbesked. En frågeställning studenterna diskuterade var hur och med hjälp av vilka verktyg patienten och dess anhöriga kan stöttas på bästa sätt genom hela vårdkedjan. </div> <div><br /></div> <div>Virtual hospital och virtuell vård i allmänhet är ett aktuellt ämne inom sjukvården idag. Vård kan bedrivas i många former och behöver inte vara knuten till en vårdbyggnad. Åsa Holmgren, projektledare för vårdverksamhet och arbetssätt på Högsbo specialistsjukhus menar att fler tekniska lösningar behövs, men att de noga behöver undersökas – vilka lösningar är användningsbara inom vården? Till vad och när kan de tillämpas? </div> <div><br /></div> <div>– Genom att lära oss mer om hur olika tekniska lösningar kan möta behov i hälso- och sjukvården kan också formerna för hur vård bedrivs förändras. Ett exempel kan vara patientens möjlighet till att göra kontroller och mäta olika värden i hemmet som vården sedan kan följa upp och hantera, det kan exempelvis leda till att behov av förändring i läkemedelsdosering upptäcks snabbare. Studenterna i kursen imponerade med många insiktsfulla och nytänkande förslag i sina avslutningspresentationer! säger Åsa Holmgren.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna hade bland annat förslag på kontinuerliga mätningar av ett flertal hälsoparameterar hos patienter i hemmiljö. Detta är något man tror skulle kunna verka förebyggande, och ge patienten bättre kunskap om den egna hälsan samt bidra till mer gedigna beslutsunderlag för vårdgivaren. Även en ökad användning av Machine learning föreslogs, för att exempelvis kunna identifiera tidiga riskaparametrar för potentiell utveckling av cancersjukdom.</div> <div><div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Hoppas få fler intresserade av hälso- och sjukvårdssektorn</span></div></div> <div>När kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places senast genomfördes deltog Chalmersstudenter från åtta olika program och till höstens kursomgång hoppas Patrik Alexandersson på fler.</div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas att vår kurs kan hjälpa till att få upp kunskapen om och intresset för sjukvård hos arkitekt- och ingenjörsstudenter. Genom att medverka på kursen får studenterna en väldigt god insikt i sektorns utmaningar och logik, vilket är enormt positivt både för dem själva, Chalmers och för samhället i stort.</div> <div><br /></div> <div>Sebastian Rye var redan innan kursstart intresserad av ämnet, och han tycker att möjligheten att välja en kurs baserat på eget intresse gav honom mycket på många plan. </div> <div><br /></div> <div>– Lärarna var alla otroligt engagerade och kunniga på området och guidade oss med tips genom hela kursen, samtidigt var det projektinriktat och mycket självstyre. Jag tyckte verkligen att kursen kompletterade mitt program bra, för i Trackskurserna får man applicera s​​aker man lärt sig på ett ämne som man själv är intresserad av. Det gör ju att kunskapen från tidigare kurser man läst fäster väldigt bra! </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><div style="display:inline !important">Läs mer och ansök till kursen</div></a>​<div></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><div style="display:inline !important"><div style="display:inline !important">Aktuella Trackskurser på Chalmers studentportal</div></div></a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><strong>Bilder:</strong> Västfastigheter, Sjukhusen i väster, Högsbo specialistsjukhus, <span style="background-color:initial">Sebastian Rye​</span><br /></div> <div><span style="font-family:&quot;akzidenz for chalmers&quot;;font-size:11pt;background-color:initial"></span></div> ​</div>Fri, 09 Apr 2021 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Digital-exjobbsmassa-i-maj.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Digital-exjobbsmassa-i-maj.aspxDigital exjobbsmässa i maj<p><b>Den 11 maj anordnar Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för andra gången en digital exjobbsmässa. Syftet är stärka gränsöverskridande samverkan inom hälsa och teknik. Forskare kan anmäla projekt fram till 30 april.</b></p><div>​Nu planeras en andra gemensam exjobbsmässa inom hälsa och teknik, denna gång organiserad av Sahlgrenska akademin. Första gången mässan organiserades, i oktober 2020, blev den en stor framgång. Denna andra mässa ges via Zoom, den 11 maj klockan 15.00-17.00. <span style="background-color:initial">Potentiella handledare från Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset får möjlighet att presentera sina projekt. Därefter får studenterna ställa frågor och diskutera projekt i mindre grupper tillsammans med forskarna. Förhoppningen är att studenterna därmed ska hitta intressanta exjobbsprojekt.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><div> </div></span><span style="background-color:initial">​Mässans övergripande syfte </span>är att skapa förutsättningar för studenter och forskare att arbeta med tvärvetenskapliga projekt som bryggar över mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset på mastersnivå, och för Sahlgrenska akademins del även på kandidatnivå.</div> <div> </div> <div>Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik har ett brett anslag, och många projekt sker redan i samverkan med Göteborgs universitet och/eller Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Förutom AI, digitalisering och diagnostik fokuserar området bland annat på förebyggande vård och livsstilsförändringar, ergonomi, avancerad medicinteknik, infektioner, administrationssystem för läkemedel och effektiva vårdsystem. Det breda anslaget gör det därför möjlighet för hälsoprofessionerna att hitta relevanta projekt för examensarbeten.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Anmälan</h2> <div>Potentiella handledare på Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som vill anmäla projekt som passar för ett examensarbete inom hälsa och teknik, eller annat forskningsområde som bryggar över mellan Chalmers och de andra parterna, kan anmäla projekt fram till 30 april. Skicka även en kort sammanfattning (en halv A4-sida) av projektet till exjobbsmassa@sahlgrenska.gu.se.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://forms.office.com/r/nuhyF0G9BC">Forskare anmäler sig här​</a>, senast 30 april.</div> <div><a href="https://forms.office.com/r/r9QbdLhGjj">Studenter som vill delta i exjobbsmässan anmäler sig här</a>. <span style="background-color:initial">Anmälan är öppen till 10 maj, och länk till mässan kommer att skickas ut på morgonen den 11 maj.</span></div>Tue, 30 Mar 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-kan-effektivisera-lakemedelsutvecklingen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-kan-effektivisera-lakemedelsutvecklingen.aspxAI kan effektivisera läkemedelsutvecklingen<p><b>​Nu går det att framställa nya och användbara proteiner med hjälp av Artificiell intelligens, AI. Det framgår av en nyligen publicerad studie från Chalmers. − Våra forskningsresultat visar en enorm potential för tekniken inom många användningsområden, till exempel snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling av proteinbaserade läkemedel och vaccin, säger Aleksej Zelezniak, docent på institutionen för biologi och bioteknik.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Proteiner är stora komplexa molekyler som spelar en avgörande roll i alla levande celler. De bygger, modifierar eller bryter ner andra molekyler. Proteiner fyller också en funktion nästan överallt i vår vardag och används i till exempel i djurfoder, tvättmedel och olika industriella processer. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>De spelar också en viktig medicinsk roll, i form av proteinbaserade läkemedel och terapeutiska antikroppar. Till exempel är diabetesmedicinen insulin och de mest effektiva, men också i särklass dyraste, behandlingsmetoderna mot cancer också proteinbaserade. Samma gäller för de antikroppsbehandlingar som används mot virusinfektioner, till exempel covid-19.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Från datordesign till fungerande protein på bara några veckor</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Dagens metoder för proteindesign bygger på att slumpmässiga mutationer introduceras i proteinsekvensen, i hopp om att skapa ett protein med nya, förbättrade egenskaper. Men för varje mutation man introducerar finns risk för att proteinaktiviteten minskar. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> Därför måste man utföra många serier av väldigt dyra och tidskrävande experiment där man testar miljoner av varianter, för att skapa nya effektiva proteiner och enzymer. Nu när vi har vi en AI-baserad metod kan vi gå från datordesign till fungerande protein på bara några veckor, säger forskningsledaren Aleksej Zelezniak</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den nya studien har publicerats i ansedda Nature Machine Intelligence och är ett genombrott för forskningen inom syntetiska proteiner. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Aleksej Zelezniaks grupp på Chalmers har tillsammans med forskarkollegor i Litauen utvecklat en AI-baserad teknik som heter </span><span style="background-color:initial"><em>Protein</em></span><span style="background-color:initial"><em>GAN</em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial">. Det är en så kallad </span><span style="background-color:initial"><em>generative deep learning approach</em></span><span style="background-color:initial">, vilket kan översättas med generativ djupinlärning. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Kort beskrivet förser man AI med en stor mängd data om välstuderade proteiner. AI-programmet analyserar denna data och använder den som underlag för att skapa nya proteiner. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Samtidigt försöker en annan del av </span><span style="background-color:initial">AI-systemet att lista ut om de protein som skapas är syntetiska eller naturliga. Proteinsekvenserna skickas sedan fram och tillbaka för utveckling och utvärdering tills systemet själv inte längre kan skilja på naturliga och syntetiska proteinsekvenser. </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En kostnadseffektiv och hållbar m​odell</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Metoden används redan för att skapa foton och videor av människor som inte existerar. I den aktuella studien används tekniken alltså för att producera varianter av proteiner med samma fysiska egenskaper som naturliga proteiner, vars funktion sedan kan testas i experiment.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Proteinerna skapas med hjälp av bioteknik där man ändrar den ursprungliga proteinsekvensen i förhoppning om att skapa ett nytt syntetiskt protein som är mer effektivt och stabilt.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> Snabbare processer vid proteinsyntes är väldigt viktigt för att få ner utvecklingskostnaderna. Det är nyckeln till att skapa hållbara industriella processer och konsumentprodukter. Vår AI-modell och andra framtida modeller kommer att göra detta möjligt, och vår forskning är därför ett mycket viktigt bidrag, säger chalmersforskaren Martin Engqvist som varit delaktig i att utforma experimenten där de AI-genererade proteinerna testades.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Forskningen har utförts på avdelningen för systembiologi – i gränslandet mellan datavetenskap och biologi. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Den här sortens forskning är bara möjlig i en multidisciplinär miljö som den vi har inom vår avdelning. Vi har skapat perfekta förhållanden för att testa egenskaperna hos de proteiner som designas av AI-teknologin, säger Aleksej Zelezniak.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">N</span><span style="background-color:initial">ästa steg för forskarna är att testa hur tekniken kan användas i praktiken för att förbättra proteiners egenskaper. Det kan till exempel handla om​ att få fram mer stabila proteiner som kan komma till nytta inom industrin. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text</strong>: Susanne Nilsson Lindh &amp; Mia Halleröd Palmgren</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><strong>Mer om forskningsprojektet:  </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Studien är ett samarbete mellan Chalmers, Vilnius University Life Sciences Centre i Litauen och biotechföretaget Biomatters Designs. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a>Läs den vetenskapliga artikeln <span style="background-color:initial"><a href="https://doi.org/10.1038/s42256-021-00310-5">“Expanding functional protein sequence spaces using generative adversarial networks&quot;​</a> i Nature Machine Intelligence</span></div>Tue, 30 Mar 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Vagen-till-kostrad-gar-via-tarmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Vagen-till-kostrad-gar-via-tarmen.aspxVägen till kostråd går via tarmen<p><b>​I framtiden kan ett enkelt blodprov visa vad vi ska äta för att må bra. Men vägen till de individanpassade kostråden är slingrig; den går via tarmen, där vår bakteriesammansättning får oss att reagera olika på maten.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskare – bland annat på Chalmers – jobbar hårt för att kunna få fram kostråd på individnivå, eller till att börja med på gruppnivå. Men det är inte enkelt. Mycket beror på tarmfloran som är unik hos oss alla.<br /><br /></span><div>Ett exempel är kostfibrer, som vi generellt vet ingår i en nyttig kost. I en forskningsstudie som uppmärksammades förra året kunde Chalmersforskare visa att fullkorn från råg sänker kolesterolvärdet mer än fullkornsvete. Men sänkningen varierade beroende på tarmbakteriernas sammansättning hos individen. Studien visade att det är svårt att ge råd som är lika effektiva för alla – men att det också finns stor potential för att anpassa råd utifrån individens egen tarmflora, vilket ger större hälsoeffekter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett hett forskningsområde</h2> <div>Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och en av föreläsarna på tvådagarseventet Engineering Health i april, pekar på att forskning som sätter tarmflorans betydelse i relation till kost och kostråd är hett just nu.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Rikard_Landberg_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Hur och när ska vi ta hänsyn till bakteriefloran? Hur ska vi designa kost som är optimal för individen? Allt det här gör att vi är ganska långt från individuella kostråd – det finns väldigt mycket mer vi måste veta först, säger han.<br /><br /></div> <div>Samtidigt kommer redan nu exempelvis appar där en person själv kan försöka identifiera sin idealkost. Många av testerna är oseriösa, menar Rikard Landberg. De bygger inte på annat än äldre kunskap kring generella effekter av livsstil och kost, och hälsosamband mellan dessa och tarmfloran. Men redan om fem-tio år kan läget vara ett helt annat:<br /><br /></div> <div>– Då tror jag att vi har möjlighet att hitta grupper av individer som till exempel mår bra av en viss diet, säger Rikard Landberg och förklarar:</div> <div>– Det innebär att man kan identifiera en viss grupps profil, med hjälp av tarmflora och metaboliter – alltså de molekyler som bakterierna bildar. Sedan kan vi också, exempelvis via blodprov, mäta kroppens svar på dieten. Utifrån dessa faktorer kan vi avgöra om du som tillhör en särskild profil gagnas av att till exempel äta vegetariskt, eller en viss typ av kostfiber. Och att veta vilken kost som är idealisk för din grupp blir förstås hjälpsamt om du har anledning att se över vad du äter, exempelvis om du har förhöjd risk för hjärt-/kärlsjukdom.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kost- och tarmexperter arbetar tillsammans</h2> <div>Rikard Landberg samarbetar med Fredrik Bäckhed, professor på avdelningen för molekylär och klinisk medicin på Göteborgs universitet. Fredrik Bäckhed är expert på tarmflora. Han försöker bland annat optimera probiotiska bakteriestammar som kan hjälpa vår tarm att må bättre och minska risken att drabbas av sjukdom. En bestående förändring av tarmfloran är svår att få till, men möjligheterna varierar mellan olika delar av bakteriefloran.</div> <div>– I höst startar också en studie där vi ska titta närmare på kost som är sammansatt för att främja en hälsosam bakterieflora i tarmen. Kosten har designats utifrån en systematisk litteraturgenomgång, där vi gått igenom 8000 vetenskapliga artiklar. Vi vill undersöka om det faktiskt är möjligt att med optimal kost baserad på ”vanlig mat” påverka de tarmbakterier som visat sig kopplade till ökad risk för hjärt-/kärlsjukdom. Konstigt nog har inte detta gjorts i någon vetenskaplig studie, säger Rikard Landberg.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nya klimatanpassade kostråd</h2> <div>Just nu pågår en revision av de svenska kostråden. Ett hundratal experter går igenom, och värderar, forskningsresultat. Bland annat tittar man på vilken hälsopåverkan olika näringsämnen och livsmedel ger. Kostråden sätts i en nordisk kontext, man tar alltså hänsyn till vilka näringsämnen vi i Norden kan behöva mer av – som D-vitamin, som kan vara svårt att få tillräckligt av i våra solfattiga länder – med utgångspunkt i vilken typ av livsmedel vi normalt äter. Dessutom klimatanpassas kostråden; råden ska inte bara vara hälsosamma för folk utan också hållbara ur ett klimatperspektiv.<br /><br /></div> <div>Men i väntan på uppdaterade kostråd och forskning på tarmbakterier: vad kan vi då egentligen säga? Ett problem är just att många forskare – och media – drar för stora växlar på enskilda studier, menar Rikard Landberg. Det finns en önskan att gå direkt från forskningsresultat till rekommendation.</div> <div>– Detta bidrar tyvärr till att många människor får uppfattningen av råden ändras hela tiden. Resultat från olika studier visar ofta olika resultat, av olika anledningar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vegetariskt sannolikt mer hälsosamt</h2> <div>Om han ändå ska våga ge ett råd, utöver de officiella kostråden, så ger Rikard Landberg ett som ligger i linje med en nyligen genomförd studie tillsammans med Örebro universitet och Fredrik Bäckhed:<br /><br /></div> <div>– Jag är ganska övertygad om att en kost med mer vegetariskt och mindre kött är bättre för de flesta av oss. Men hur bra det är kommer att variera mellan individer, och dessutom får vi inte glömma riskerna förknippade med en sådan kost för vissa grupper. Många kvinnor har till exempel järnbrist, och för dem kan en vegetarisk diet innebära att de får i sig för lite tillgängligt järn – det blir ju inte bra, säger han.</div> <div>– Sedan gäller förstås de vanliga råden; att till exempel inte äta för mycket och att undvika sockersötade drycker. Vi ser också att det finns en övertro på fysisk aktivitet när det gäller att hålla vikten – kosten är faktiskt viktigast för den som behöver tänka på sin vikt, men självklart ska vi vara aktiva för att må bra och förebygga sjukdom. Sen ska vi ju inte heller glömma att kost är mycket mer än hälsa! Vi äter ju till exempel inte choklad för att må bra, utan för att det är gott. Det måste man också få göra!<br /><br /></div> <div><strong>FAKTA: Vill du veta mer om kost och tarmflora?</strong></div> <div>Se Rikard Landbergs och Fredrik Bäckheds föredrag <em>Diet meets the gut microbiome – implications for cardiometabolic disease</em> på Engineering Health den 14 april klockan 11.00. Eventet kommer att sändas live via YouTube. <a href="http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/health/news/Pages/Engineering-Health-2021.aspx">Mer information hittar du här</a>.<br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Pixabay och Annika Söderpalm</div> <div>​<br /></div>Fri, 26 Mar 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-modell-visar-hur-celler-påverkas-av-metaller.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-modell-visar-hur-celler-p%C3%A5verkas-av-metaller.aspxNy modell visar hur celler påverkas av metaller<p><b>​Metalljoner, till exempel järn, är helt nödvändiga för många biologiska funktioner i celler. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en matematisk modell för att se hur metaller påverkar ämnesomsättningen i bagerijäst. Modellen kan användas för att förbättra industriella jäststammar som används för att producera olika bioprodukter − eller för att designa kosttillskott. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Bagerijäst, <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, används som modellorganism för att studera till exempel metabolism (ämnesomsättning) i mänskliga celler. Men mikroorganismerna kan också fungera som så kallade cellfabriker. Då används de industriellt för hållbar industriell produktion där förnybara råvaror omvandlas till bioprodukter, till exempel bioetanol, läkemedel och kemikalier. </span><span style="background-color:initial">Med ökad kunskap om metabolisme​n i jäst kommer också möjligheterna att öka produktionshastighet och livskraft hos cellfabrikerna −</span><span style="background-color:initial"> genom genetisk modifikation och optimerade tillväxtförhållanden. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Modellen förutsäger cellens svar på minskad järntillgång</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Metalljoner spelar en vikti</span><span style="background-color:initial">g roll för metabolismen eftersom de fungerar som kofaktorer, en slags hjälpmolekyler, till ett stort antal enzymer som till exempel ingår i cellsystem för cellandning eller avgiftning. Även om forskningen visar att många enzymer samspelar med metalljoner har det hittills saknats ett samband mellan tillgång av metalljoner och metabolism.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Yu-Chen_2019-09-02_350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på Yu CHen" style="margin:5px;width:250px;height:218px" />−<span> </span>Vi skapade en modell baserad på bagerijäst, <em>Saccharomyces cerevisiae</em>. Modellen visade goda resultat när det gällde att förutsäga intracellulär tillgång på metalljoner och hur metabolismen svarade på minskad tillgång av dem, säger <strong>Yu Chen</strong>, postdoc på institutionen för biologi och bioteknik, som är förstaförfattare till den <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33723053/">vetenskapliga artikeln​</a> som nyligen publicerades i PNAS.   </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Järnbrist leder till resursfördelning i cellen</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskningsgruppen undersökte också järns roll i metabolismen och de upptäckte att modellen fångade upp omfördelning av resurser vid järnbrist. Detta kan betyda att jästcellerna optimerar fördelningen av järn för cellens behov. Det innebär att jäst ser till att järnet fördelas till de enzymer som behövs för biosyntes av aminosyror, de proteinbyggstenar som krävs för celltillväxt.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarna bekräftade också modellens resultat experimentellt genom genetisk modifiering av jäst avsedd för produktion av biomolekyler. Dessa försök visade att otillräcklig tillgång på järn kan begränsa biosyntes av <em>p</em>-coumarinsyra, en kemikalie av stort kommersiellt intresse som används för produktion av färger och polymerer som används i många material. Jästcellermas produktion av<em> p</em>-coumarinsyra styrs av ett enzym som innehåller järn. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Förbättra cellfabriker och kost&quot;</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Vi tror att vår modell kan användas för att förbättra jästcellfabriker och optimera deras tillväxtförhållanden. Men ännu viktigare är att modellen skulle kunna användas för att studera hur metalljoner påverkar den mänskliga metabolismen. Modellen skulle till exempel kunna användas för att förklara varför mineralbrist uppstår och hur man ska lägga upp kost och kosttillskott för att undvika detta, säger Yu Chen.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-weight:700">Läs den vetenskapliga studien i PNAS:</span> <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33723053/">Yeast optimizes metal utilization based on metabolic network and enzyme kinetics </a><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 25 Mar 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Digitalt-smorgasbord-med-ny-teknik-för-halsa.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Digitalt-smorgasbord-med-ny-teknik-f%C3%B6r-halsa.aspxDigitalt smörgåsbord med ny teknik för hälsa<p><b>​Kost och tarmhälsa, antibiotikaresistens, handtransplantation, smarta textilier, 3D-printing, digital hälsa och VR för psykosbehandling. Chalmers tvådagarsevent Engineering Health är ett digitalt smörgåsbord, fyllt av tekniska lösningar för vård och hälsa.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ny teknik inom en rad spännande områden står i fokus för Engineering Health den 13-14 april. Med en knapp månad kvar är alla programmets tider spikade, och anmälningarna strömmar in.<br /><br /></span><div><div>Engineering Health anordnas av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik som startades våren 2020. Styrkeområdet spänner över hela Chalmers, och samlar upp all den hälsorelaterade forskning som bubblar på högskolan. Med styrkeområdet har Chalmers blivit en tydlig samarbetspart för externa parter som Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hittar lösningarna tillsammans</h2></div> <div>Just samarbeten lyfts också upp på Engineering Health, i syfte att inspirera till flera. Många av programpunkterna har därför parföreläsare; en ingenjör och en kliniker eller forskare från vårdsidan som tillsammans berättar om hur vårdens utmaningar kan lösas.<br /><br /></div> <div>– Vi är mycket stolta över att kunna erbjuda ett så spännande program. Bredden visar tydligt hur mycket Chalmers har att erbjuda när det gäller hälsorelaterad forskning, och också hur viktigt det är med samverkan i dessa frågor. Vården står inför en rad utmaningar, med en ökande och åldrande befolkning. Tillsammans med vårdnära aktörer kan vi som ingenjörer arbeta fram lösningar, säger Martin Fagerström, vice styrkeområdesledare på Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.</div> <div><div>– Själv tycker jag att det är mycket spännande att Chalmers allt tydligare profilerar sig som en högskola med vårdrelaterad forskning. Vi är tydligt en aktör att räkna med!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Helt digitalt och öppet för alla</h2></div> <div>Pandemin förvandlar Engineering Health från ett fysiskt event till ett digitalt. Det fullspäckade eventet blir därmed ett smörgåsbord där det enkelt går att lyssna in och delta i utvalda delar.</div> <div>– Vi hoppas att på det här sättet få med oss inte bara intresserade i Göteborg, utan folk från hela Sverige – ja även från andra länder! Eventet är på engelska och öppet för alla, tipsar Martin Fagerström.<br /><br /></div> <div>Engineering Health är uppdelat i fyra huvuddelar:<br /></div> <div>• <strong>New technology: </strong>Pushing the boundaries in diagnostics and treatment</div> <div>• <strong>Prevention:</strong> Keep out (of the hospital)!</div> <div>• <strong>Restoring health:</strong> New solutions for rehabilitation</div> <div>• <strong>Modern treatment:</strong> Personalised health- and self-care<br /><br /></div> <div>Till de fyra delarna fogas två paneldiskussioner som avslutar varsin dag. Extern inspirationstalare är friidrottsstjärnan Carolina Klüft, som grundat organisationen Generation Pep.<br /><br /></div> <div>Engineering Health arrangeras av Chalmers, i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin och GU:s naturvetenskapliga fakultet. <a href="/en/areas-of-advance/health/news/Pages/Engineering-Health-2021.aspx">Hela programmet finns här</a>.<br /><span style="background-color:initial"><br />Text: Mia Malmstedt</span></div> <div><span style="background-color:initial">Foton: Alla foton används med tillstånd från Center for Bionics and Pain Research, och är relaterade till den första programpunkten på Engineering Health​</span></div>Mon, 22 Mar 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/elektroniska-textiler.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/elektroniska-textiler.aspxStor potential för cellulosatråd i elektrisk textil<p><b>Elektroniska textilier kan skapa revolutionerande nya möjligheter, inte minst inom hälso- och sjukvård. Av hållbarhetsskäl behöver denna nya typ av mjuk elektronik göras av förnybara material. Nu presenterar ett forskarlag, lett från Chalmers, en cellulosatråd med mycket intressanta egenskaper för elektroniska textiler. ​</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_sozan_darabi_320x350.jpg" alt="" style="height:182px;width:165px;margin:5px" />Forskningen publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften ASC Applied Materials and Interfaces. <br />– Miniatyrstora elektroniska prylar som vi bär på kroppen ökar allt mer i våra dagliga liv. Idag är de ofta beroende av sällsynta eller i en del fall giftiga material som dessutom riskerar att bygga upp stora elektroniska avfallsberg. Därför är behovet av organiska och förnybara material i elektroniska textiler både stort och väldigt angeläget att vi möter upp, säger <a href="/sv/personal/Sidor/sozan.aspx">Sozan Darabi</a>, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers och Wallenberg Wood Science Center, och huvudförfattare till artikeln.   <br />Ihop med <a href="/sv/personal/Sidor/anja-lund.aspx">Anja Lund</a>, som ingår i samma forskargrupp, har hon arbetat med elektriskt ledande fibermaterial för elektroniska textiler <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Studenter-väver-fungerande-tangentbord-i-tyg-.aspx">tidigare i sin forskning, men då med silke</a>. Nu har de tagit sina upptäckter vidare i cellulosa, tillsammans med kollegor i Sverige, Finland och Sydkorea. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Inbyggd elektronik i giftfria, förnybara och naturliga material </h2> <div>Resultaten som forskarna nu presenterar visar att cellulosatråd har stor potential som ett ledande material i elektroniska textiler. Tråden kan användas på många olika sätt. </div> <div>I projektet har forskarna sytt in den elektriskt ledande tråden av cellulosa i ett tyg med en vanlig hushållssymaskin. De har lyckats tillverka en termoelektronisk textil som kan producera en liten mängd elektricitet när textilen värms upp på ena sidan, till exempel av en människas kroppsvärme – typiskt 0,2 microwatt vid en temperaturdifferens på 37 grader celsius. </div> <div>– Cellulosatråden skulle kunna användas för att tillverka klädesplagg av giftfria, förnybara och naturliga material som har inbyggda elektroniska, smarta funktioner, säger Sozan Darabi.  </div> <div>Cellulosatråden är framställd i en process som utvecklats av medförfattare från Aalto universitetet. I en efterföljande metod har Chalmersforskarna lyckats göra cellulosatråden ledande genom att färga in den med ett elektriskt ledande polymert material. I forskarnas mätningar har infärgningen gett cellulosatråden en rekordhög ledningsförmåga. Den går att öka ytterligare om man adderar silvernanotrådar. I testerna har ledningsförmågan bibehållits efter ett flertal tvättar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nyttan med e-textiler och vinsterna med cellulosa </h2> <div>Elektroniska textiler kan förbättra våra liv och vår vardag på många olika sätt. Ett viktigt område är inom hälso- och sjukvård där elektronik integrerad i tyg kan ge textilen funktioner som att reglera, övervaka och mäta vår hälsa. </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_christian_muller_320x350px.jpg" alt="" style="height:182px;width:165px;margin:5px" />I textilindustrin, som har stort behov av att ställa om till hållbara råmaterial, har naturmaterial och fibrer från skogen blivit allt vanligare för att ersätta syntetiska fibrer. I förhållande till den omställningen har den elektiskt ledande cellulosatråden en betydelsefull roll, menar forskarna. </div> <div>– Cellulosa är ett fantastiskt material som går att utvinna hållbart och återvinna. Vi kommer se mer och mer av det i framtiden. När vi använder samma material genomgående i en produkt, eller så få olika som möjligt, kan den återvinnas betydligt bättre och effektivare. Ur det perspektivet är den här cellulosatråden också mycket intressant i utvecklingen av e-textiler, säger <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div>Arbetet av forskargruppen från Chalmers utförs inom det nationella forskningscentret Wallenberg Wood Science Center, i samarbete med kollegor i Sverige, Finland och Sydkorea.</div> <div> </div> <div>Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften ASC Applied Materials &amp; Interfaces: </div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acsami.0c15399">Green Conducting Cellulose Yarns for Machine-Sewn Electronic Textiles </a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Ny expertkunskap på ledande fibrer</h2> <div>Både Sozan Darabi och Christian Müller ser att forskningen har resulterat i mycket mer än den vetenskapliga publikationen som de nu presenterar tillsammans med kollegorna. Sozan har utvecklats till en expert på elektriskt ledande fibermaterial, vilket Christian Müller ser som väldigt glädjande och en stor styrka för teamet. Genom det nationella forskningscentrumet Wallenberg Wood Science Center har en grupp från Kungliga tekniska högskolan som fokuserar på de elektrokemiska aspekten i fibrerna varit med i forskningen och i publikationen. </div> <div>Tillsammans med gruppen från KTH planerar forskarlaget nu att ta idéerna till nästa nivå. </div> <div>Läs även tidigare pressmeddelande: <a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/elektrisk-textil-tander-lampa-nar-den-tojs%2cc3190989">Elektrisk textil tänder lampa när den töjs</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: cellulosatråden</h2> <div>Den elektriskt ledande tråden är producerad i en beläggningsprocess ”lager-på-lager” med ett bläck som baseras på den biokompatibla polymeren ”polyelectrolyte complex poly (3,4 ethylenedioxythiophene): poly(styrene sulfonate) (PEDOT:PSS)”. E-textiltråden som forskarna har utvecklat uppmäter en för cellulosatråd rekordhög ledningsförmåga i förhållande till volym på 36 S/cm-, som kan ökas till 181 S/cm- genom att addera silvernanotrådar. Tråden belagd med PEDOT:PSS klarar minst fem tvättar i maskin utan att förlora sin ledningsförmåga. Genom att integrera cellulosatråden i en elektrokemisk transistor har forskarna kunnat uppvisa dess elektrokemiska funktion.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: textilierna från skogen och intresset från modebranschen </h2> <div>Textilier har tillverkats av naturfiber och cellulosa sedan lång tid tillbaka i mänsklighetens historia, men sedan mitten av 1900-talet har syntetiska fibrer ofta använts i våra kläder och varit mest dominerade i modebranschen.  I takt med jakten på mer hållbara alternativ ökar nu intresset mer och mer för naturliga fibrer och textiler av skogsmaterial Stora svenska kedjor som Lindex och HM har höga målsättningar för att öka andelen plagg som är producerade av mer hållbara fibrer. </div> <div>Cellulosafibern av skogsmaterial som forskarna har använt är av typ Ioncell® vilket den finska gruppen, som leds av professor och medförfattaren Herbert Sixta, har utvecklat.</div> <div> </div> <div>Kontakter </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/sozan.aspx">Sozan Darabi</a>, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div>Wed, 10 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/DNA-reparation-studeras-med-molekylar-precision.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/DNA-reparation-studeras-med-molekylar-precision.aspxDNA-reparation studeras med molekylär precision<p><b>​DNA-brott och felaktig reparation av dessa kan i mänskliga celler ha förödande konsekvenser för cellen − men också hela människan − då brotten kan ligga bakom vissa sjukdomsförlopp, till exempel cancer. Med en unik kombination av metoder har forskare vid Chalmers undersökt en mekanism för reparation av DNA-brott hos bakterier, som skulle kunna öka förståelsen även för reparation av DNA-brott i mänskliga celler.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​​<span>Fredrik Westerlund, biträdande professor i kemisk biologi vid institutionen för biologi och bioteknik, tilldelades 2019 Europeiska forskningsrådets prestigefyllda forskningsanslag ERC Consolidator Grant för projektet ”Next Generation Nanofluidics for Single Molecule Analysis of DNA Repair Dynamics”. Nu har hans forskargrupp <a href="https://academic.oup.com/nar/advance-article/doi/10.1093/nar/gkab083/6137296">publicerat en studie</a> kopplad till projektet där man har undersökt det bakteriella DNA-reparationssystem som ansvarar för så kallad Non-Homologous End-Joining (NHEJ).</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad är NHEJ och varför vill ​man veta mer om det?</strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/FredrikWesterlund_340x400.jpg" alt="Bild på Fredrik WEsterlund" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:200px;height:235px" />Fredrik Westerlund: </strong>DNA-molekyler kan gå av – det sker hela tiden i alla sorters celler – och det är en av de värsta DNA-skadorna som en cell kan råka ut för. Så kallade dubbelsträngsbrott kan bland annat leda till att livsuppehållande processer stoppas i cellen. Om DNA-molekylen lagas felaktigt kan cellen potentiellt även förlora eller få förändrad genetisk information, det vill säga den information som styr cellens alla funktioner. Det i sin tur kan leda till celldöd eller initiering av olika sjukdomsförlopp, till exempel cancer. Det gäller att DNA-brotten lagas så snabbt och effektivt som möjligt och alla celler har därför system för detta. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Det finns två olika mekanismer för lagning av DNA-brott; ”Homologous Recombination” – när de inblandade enzymerna använder en identisk kopia av den trasiga DNA-molekylen som mall – och NHEJ där enzymer limmar ihop de DNA-ändar som finns tillgängliga, utan att använda en mall. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">NHEJ upptäcktes först i humana celler, men man har även kommit underfund med att det existerar i bakterier – dock med betydligt färre komponenter. Vi insåg därmed att det skulle kunna fungera som ett intressant modellsystem. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad innebär begreppet m​odellsystem? </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/Robin-Oz_20200825_340x400.jpg" alt="Bildpå Robin Öz" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:200px;height:235px" />Robin Öz, postdoc på avdelningen för kemisk biologi, och förstaförfattare till studien: </strong>Det innebär att vi börjar titta på ett enklare system, i detta fall bakterier, med syfte att i förlängningen få bättre förståelse för hur mänskliga celler reparerar sitt DNA. Eftersom felaktig lagning av DNA-brott spelar en stor roll vid till exempel cancersjukdom kan modellsystemet hjälpa oss att förstå hur exempelvis cancerceller uppstår och hur man skulle kunna motverka att de sprider sig vidare. Vi använder oss helt enkelt av en enklare modell, som i detta fall består av endast två komponenter, för att skapa oss en bättre bild av det mycket mer komplexa humana systemet som består av betydligt fler proteiner.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad har studien vis​at?</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Fredrik Westerlund: </strong>I studien har vi fokuserat på ett av de två proteiner som ingår i det bakteriella NHEJ-systemet. Det humana systemet har ett tiotal inblandade proteiner för samma funktion. Vi samarbetar med en grupp i Frankrike och tillsammans har vi identifierat viktiga skillnader mellan de bakteriella och humana systemen. Tidigare studier har visat att ett protein, kallat Ku, binder in till trasiga ändar av DNA, agerar som skydd mot de system i cellen som förstör DNA, och bryggar DNA-ändarna.  Efter detta lockar Ku till sig den andra komponenten, Ligas D, som kan laga DNA-ändarna. Vi har i vår grupp utvecklat en metod där vi sträcker ut DNA-molekylerna i nanokalanaler, tunna glasrör, utan att binda fast dem i ändarna. Det innebär att vi kan studera processer och interaktioner som sker i dessa fria ändar när olika proteiner tillsätts. På detta sätt har vi kunnat visa tidigare okända mekanismer för hur Ku binder in till DNA. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Robin Öz: </strong>Studien har visat att det finns väldigt intressanta likheter mellan DNA-reparationssystem hos bakterier och humana celler, samtidigt som mekanismerna skiljer sig åt väldigt mycket. Tidigare har det varit oklart vad som händer med proteinerna som sitter fast på DNAt efter att reparationen har genomförts. Vi har nu bland annat visat att Ku faktiskt sitter fast på DNAt upp till flera timmar efter reparationen genomförts, vilket innebär att det potentiellt finns andra, idag okända system som är delaktiga i slutfasen av reparationsprocessen.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Vad kan man göra med den kunskapen?</strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Fredrik Westerlund:</strong> Nästa steg är att visa hur ligaset som binder in till Ku fungerar. NHEJ i bakterier skulle kunna vara ett viktigt mål för nya bakteriedödande läkemedel. Olika varianter av kombinerade behandlingar har blivit väldigt aktuella i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier, till exempel kan man tänka sig en kombination av läkemedel som skadar DNA − och dessutom slår ut reparationssystemet av DNA-brotten. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text:</strong><span style="background-color:initial"> Susanne Nilsson Lindh<br /></span><span style="background-color:initial"><strong>Foto: </strong>Pixabay, </span><span style="background-color:initial">Johan Bodell &amp; Martina Butorac</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien i <em>Nucleic Acid Research</em>: </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="https://academic.oup.com/nar/advance-article/doi/10.1093/nar/gkab083/6137296">Dynamics of Ku and bacterial non-homologous end-joining characterized using single DNA molecule analysis​</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs mer: </strong><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/ERC-anslag-for-ny-metod-att-studera-DNA-reparation.aspx">ERC-anslag för ny metod att studera DNA-reparation</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unik-Chalmersmetod-ger-ny-kunskap-om-reparation-av-DNA-skador.aspx">Unik Chalmersmetod ger nu kunskap om reparation av DNA-skador</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Wed, 10 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Antibiotikaresistens-ska-bekampas-med-ny-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Antibiotikaresistens-ska-bekampas-med-ny-diagnostik.aspxAntibiotikaresistens ska bekämpas med ny diagnostik<p><b>​Förändringar av bakteriers gener kan orsaka motståndskraft mot antibiotika. Dessa förändringar kan kartläggas genom DNA-sekvensering, och nu startar ett internationellt forskarnätverk – lett från Chalmers och nederländska Erasmus University Medical Center – med målet att ta de snabba framstegen inom sekvensering till vårdens dagliga diagnostik. Det skulle ge ett viktigt verktyg i kampen mot antibiotikaresistens.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erik Kristiansson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/ErikKristiansson2021.jpg" style="margin:5px" />Dagens sjukvård förlitar sig främst på odling av bakterier för att hitta motståndskraft mot antibiotika. Bakterier från patienten odlas tillsammans med olika antibiotikasorter för att förhoppningsvis hitta läkemedel som biter – en metod som kan ta dagar, eller i vissa fall veckor.</p> <p>– Den metoden kommer vara viktig även framöver, men den räcker inte till nu när antalet infektioner som orsakas av resistenta bakterier stiger, säger Erik Kristiansson, professor i biostatistik och bioinformatik på Chalmers. Diagnostiken måste förbättras med kompletterande metoder som ger snabbare och mer träffsäkra resultat.</p> <p>DNA-sekvensering – som avslöjar exakt vilka gener en bakterie har i hela sin arvsmassa – kan ge just det. Tekniken utvecklas snabbt, men det finns flera utmaningar som behöver lösas innan den kan användas effektivt inom sjukvården.</p> <h2>Big data-expertis är en nyckelfaktor</h2> <p>Erik Kristiansson är en av två ledare för det nystartade forskarnätverket <a href="https://www.jpiamr.eu/seq4amr/">Integrating Microbial Sequencing and Platforms for Antimicrobial Resistance</a>, som ska identifiera dessa utmaningar och ta fram lösningar och en handlingsplan för dem.</p> <p>Som nätverkets expert inom dataanalys, bioinformatik och artificiell intelligens arbetar han med nyckelfrågor inom storskalig DNA-sekvensering av bakterier – hur man ska hantera och tolka de enorma datamängder som skapas, och som någonstans innehåller koderna för eventuella gener och mutationer för antibiotikaresistens.</p> <p>Utmaningarna innefattar också själva utförandet av gensekvenseringen och kvalitetssäkring av de databaser som metoderna är beroende av.</p> <p>– Nätverket är unikt genom sin tvärvetenskaplighet, säger Erik Kristiansson. Medlemmarna är experter från både akademin och industrin inom bland annat infektionssjukdomar, bioteknik och mjukvara. Därför kan vi ta ett helhetsgrepp om de många faktorer som påverkar spridningen av resistenta bakterier i samhället.</p> <p>– Visionen är att DNA-sekvensering successivt ska bli en del av rutindiagnostiken på sjukhus. Kanske till och med på vårdcentraler. För sjukvårdens del är det förstås viktigt att denna utveckling inte får ta för mycket tid och pengar i anspråk, så kunskapsspridning och utbildning kommer att vara en viktig del för nätverket.</p> <h2>Metoder för att både bekämpa och hantera problemet</h2> <p>Gensekvensering är ett kraftfullt verktyg för att både motverka ökningen av antibiotikaresistens och för att hantera den resistens som redan finns. Genom att snabbt få tillgång till hela DNA-koden hos den bakterie som orsakar en infektion kan läkaren tidigt sätta in skräddarsydd behandling.</p> <p>I bästa fall har bakterien inga resistensgener, och patienten kan få en antibiotikasort med smalt spektrum – det vill säga en sort som inte samtidigt dödar så många andra bakteriearter – vilket minskar risken för resistensutveckling. I värsta fall visar det sig att bakterien har gener för resistens mot många olika antibiotikasorter. </p> <p>– Då handlar det om att över huvud taget hitta en sort som fungerar, och vid en allvarlig infektion kan den snabba diagnostiken rädda patientens liv, säger Erik Kristiansson. Den kan också motverka spridning, till exempel genom att man kan isolera patienten direkt, och använda DNA-sekvensering för att övervaka bakterier som sprids på sjukhus för att snabbt stävja större utbrott.</p> <h2>Virus-sekvensering görs med samma teknik och kompetens</h2> <p>Nätverket ska hjälpa sjukvården att öka sin kapacitet och kompetens när det gäller gensekvensering av alla sorters mikroorganismer. Det gäller också virus – ett mycket aktuellt område under pandemin eftersom sekvensering är det verktyg som används för att övervaka coronavirusets mutationer. Även veterinärmedicinen kommer i förlängningen kunna dra nytta av resultaten från nätverket.</p> <p>Praxis för antibiotikaanvändning varierar kraftigt mellan olika länder, och det finns en tydlig koppling mellan vidlyftig användning och allvarliga problem med resistens. Men även om resistensen delvis kan bekämpas inom ett land genom restriktiv antibiotikaanvändning så är problemet globalt – resistenta bakterier sprider sig över världen när människor reser. I nätverket ingår 14 experter från 8 olika länder.</p> <p>– När vi presenterar våra resultat om två år kommer målet vara att bidra med lösningar även till de länder som har lång väg kvar när det gäller hållbar antibiotikaanvändning, säger Erik Kristiansson. Hur det ska göras så effektivt som möjligt är en viktig del av helhetsgreppet som vi nu ska åstadkomma med nätverket.<br /><br /><strong>Text</strong>: Johanna Wilde<br /><strong>Foto</strong>: Nachiket P Marathe<br /><br /><strong>Mer om nätverket Integrating Microbial Sequencing and Platforms for Antimicrobial Resistance</strong></p> <strong></strong><ul><li>Koordineras av Erik Kristiansson vid <a href="/sv/institutioner/math/Sidor/default.aspx">Institutionen för matematiska vetenskaper </a>på Chalmers (erik.kristiansson@chalmers.se) och John P. Hays på Erasmus University Medical Center Rotterdam (j.hays@erasmusmc.nl).</li> <li>Finansieras statligt av Sverige och Nederländerna, via organisationen <a href="https://www.jpiamr.eu/">Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance</a> som nätverket är en del av. Organisationen är en global samarbetsplattform där 28 länder deltar för att bekämpa antibiotikaresistens. Sekretariatet finns hos svenska Vetenskapsrådet.</li> <li>Nätverket och organisationen arbetar utifrån ett synsätt som kallas för One Health, vilket innebär att de många faktorer som påverkar spridningen av resistenta bakterier tas i beaktande på en och samma gång.</li></ul> <p> <img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyp Seq4AMR" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Seq4AMRLogo200x.png" style="margin:5px" /><br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyp jpiamr" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JPIAMR-logo320x.jpg" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></p> <p> </p>Fri, 05 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/dexterity-board-gaming-for-disabled-gamers.aspxTillgänglighet i fingerfärdighetsbrädspel<p><b>Är det möjligt för spelare med fysiska handikapp att spela fingerfärdighetsbrädspel? Spelforskaren Michael Heron tror det. Han vill utveckla en app som skapar en virtuell modell av spelet, och låter alla spela tillsammans utifrån sina förutsättningar.</b></p><div>Michael Heron är universitetslektor i interaktionsdesign (spel och grafik) vid Institutionen för data- och informationsteknik. Hans forskningsintressen är tillgänglighet, spel och i synnerhet tillgänglighet i spel. Utifrån det intresset driver han en forskningsblogg, <a href="https://www.meeplelikeus.co.uk/">Meeple Like Us</a>, där en sektion behandlar tillgänglighet hos brädspel och har granskat närmare 250 titlar under åren.   <br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Dexterity%20board%20games/Michael_Heron.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Michael Heron" style="margin:5px;width:287px;height:160px" />– I det projektet lade jag märke till att nästan alla typer av spel har minst <em>ett</em> spel som fungerar för varje kategori av tillgänglighet, men att det inte finns något fingerfärdighetsspel som fungerar för personer med fysiska hinder. Fingerfärdighetsspel är de som involverar att snärta delar, stapla delar, plocka bort delar utan att rubba andra, eller att träffa delar med andra delar.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">En digital modell av spelet</h2></div> <div>Som en av många ansökningar föreslog Michael Heron för <a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a> att testa en sorts &quot;digital brygga&quot; för att handikappade spelare ska kunna spela fysiska spel tillsammans med sina vänner.</div> <div> – Det kommer att fungera såhär – en eller flera personer har det fysiska spelet uppställt så att de kan spela. Någon med ett fysiskt funktionshinder har en app i mobilen. Det fysiska spelet spelas som vanligt, men sensorer runt spelbrädet bygger upp en virtuell modell av uppställningen – var pjäserna är, hur de passar in på brädet och så vidare. När turen kommer till den handikappade spelaren går hen till den virtuella modellen i appen och väljer vilken rikting och vilken kraft hen vill applicera på en pjäs i spelet. </div> <div><br /></div> <div>Metoden för att välja rikting och kraft behver göras på ett lekfullt sätt, så appen ska innehålla ett antal olika tekniker som redan har testats i andra typer av tv-spel. En snärt på skärmen, att dra som i ett gummiband, trycka och hålla ner för att bygga upp kraft är några exempel. Resultatet visas i den virtuella miljön och de fysiska spelarna kan ändra uppställningen på brädet enligt det.  <br /></div> <div>– I förlängningen planerar jag för att pjäserna ska flyttas automatiskt på brädet genom någon spännande kombination av robotar, drönare och magneter. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Michael Heron, Universitetslektor<br />E-post: <a href="mailto:heronm@chalmers.se">heronm@chalmers.se</a><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information </h2></div> <div>Om projektet<br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899">https://research.chalmers.se/en/project/?id=9899</a></div> <div><br /></div> <div>Bloggen &quot;Meeple like us, the home of meeple centered design&quot;<br /></div> <a href="https://meeplelikeus.co.uk/"><div>https://meeplelikeus.co.uk/</div></a><div><br /></div> <div><a href="https://www.promobilia.se/">Stiftelsen Promobilia</a><br /></div></div> Sun, 28 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Titta-pa-webbinariet-Materials-for-health.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Titta-pa-webbinariet-Materials-for-health.aspxTitta på webbinariet Materials for health<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Materials for Health. Webbinariet hölls den 25 februari, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Material.</b></p>​<a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Health/0_c67wpmkf" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​</a><span style="background-color:initial"><a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Health/0_c67wpmkf">Ta del av webbinariet på Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Health</a><br /><br /></span><div><div><span style="font-weight:700"><a href="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/Sidor/Tandem-Webinar-Materials-for-health.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Program:</a></span></div> <div><ul><li>Moderator: Maria Abrahamsson, Director of Materials Science Area of Advance </li> <li>B<span style="background-color:initial">ioink Design for Printing of Unified, Multi-material Constructs, Sarah Heilshorn, Professor of Materials Science and Engineering and, by courtesy, of Bioengineering and of Chemical Engineering, Stanford University.</span></li> <li>M<span style="background-color:initial">aterials preventing biomaterial associated infection. Martin Andersson, Professor of Chemistry and Chemical Engineering, Applied​ Surface Chemistry.Chalmers University of Technology.</span></li></ul></div></div> Sun, 28 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxPardoktorander ska lösa vårdens utmaningar<p><b>​Forskning i gränslandet mellan teknik och hälsa blir allt viktigare. Nu har Chalmers och Sahlgrenska akademin tillsammans startat ett nytt samarbete, där forskare i par ska lösa vårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">I takt med att vår befolkning ökar och blir allt äldre, och sjukdomar som tidigare var dödliga numera kan botas eller bli kroniska, står vården inför stora utmaningar. Ny teknik kan stötta och ge lösningar, och teknik med fokus på hälsa utvecklas också i rask takt. Samtidigt prioriteras samverkan mellan hälso-/sjukvård och ingenjörsvetenskap allt mer. Chalmers har idag en rad samarbeten inom både forskning och utbildning med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Arbetar i par</h2> <div>Den nystartade forskarskolan Gothenburg Research School of Health Engineering är ett nytt sätt att tackla sjukvårdens utmaningar. Doktorander från Sahlgrenska akademin och Chalmers ska arbeta i par – en från varje lärosäte. Tillsammans ska de lösa problem som identifierats av sjukvården. Initiativet finansieras till del av Västra Götalandsregionen.</div> <div>– Vi är väldigt glada att vi nu utvidgar vårt samarbete genom pardoktorander, som möjliggör för doktorander i medicin och i teknik att arbeta gemensamt med viktiga forskningsfrågor. På Chalmers är vi mycket intresserade av att utveckla teknik som kan hjälpa sjukvården möta framtida utmaningar, och vi ser dessutom att ett nära samarbete med såväl sjukhuset som Sahlgrenska akademin stärker vår kompetens och gör oss till ett ännu mer attraktivt val för forskare och studenter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.</div> <div>Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin, pekar på att lärosätena nu tillsammans utbildar en ny typ av forskare och experter, med goda kunskaper inom såväl hälsa och medicin som teknik:</div> <div>– Detta gör det möjligt att öka de tvärdisciplinära samarbetena inom många olika forskningsområden, vilket i sin tur ökar förutsättningar att adressera hälsoutmaningar och specifika frågeställningar inom sjukvården där den tekniska kompetensen blir allt viktigare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Först ut: förbättrad bildanalys<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Malin-Barman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br /></h2> <div>Malin Barman, forskare på Biologi och bioteknik, är Chalmers koordinator för den nya forskarskolan. Även hon jobbar i en parkonstellation; på Sahlgrenska akademin finns Justin Schneiderman, också han forskare och koordinator.</div> <div>– Doktoranderna på sjukhussidan arbetar som läkare på halvtid, och forskar på halvtid. Våra doktorander forskar däremot på heltid, berättar Malin Barman.</div> <div>– De första projekten är inom området medicinteknik, och handlar om förbättrad bildanalys. Med hjälp av AI utvecklas nya bildanalytiska programvaror som gör det möjligt att identifiera tecken på exempelvis begynnande hjärt-/kärlsjukdom. Tanken är att vi över tid ska utöka och utveckla forskarskolan för att omfatta exempelvis bioteknik och dataanalys, samt applicera AI på fler områden. Vi ser att det finns många forskningsfrågor som skulle tjäna på nära samverkan.<br /><br /></div> <div>Forskarskolan har som övergripande mål att öka samarbetet och kontaktytorna. Men det handlar också om att forma en breddad forskarkompetens; individer som befinner sig i skärningspunkten mellan hälsa och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Justin-Schneiderman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br />teknik, och kan förstå och ”prata med” båda disciplinerna. För att åstadkomma detta har varje doktorand handledare på båda lärosätena, och de ska hålla föreläsningar för varandra för att lära ut sina kompetenser. De läser också en kurs tillsammans; en seminarieserie som omfattar gränsöverskridande ämnen som etik, innovation, nyttiggörande och AI.</div> <div>– Seminarieserien är öppen även för andra doktorander som forskar inom hälsoområdet, tipsar Malin Barman.</div> <div>Ett uttalat syfte för seminarieserien är att ge tid och möjlighet för nätverkande mellan forskare från olika discipliner. De ska göra grupparbeten tillsammans, men även få chansen att dela erfarenheter och kompetenser i mer inofficiella sammanhang, som över lunch eller fika.</div> <div>– Nu hoppas vi på stort intresse från såväl Chalmers som Sahlgrenska akademin!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning som kommer till nytta</h2> <div>Fördelarna med att delta i forskarskolan är många, menar Malin Barman. Chalmersdoktoranderna kommer att få ökad kunskap om hur forskning och innovation bedrivs inom sjukvården, och vilka utmaningar som finns. De kommer också lära sig mer om organisation och struktur inom hälso-/sjukvård, och få en ökad medicinsk kunskap. För Chalmers blir initiativet ett sätt att få ytterligare input från sjukvården, för att säkerställa att forskarna fokuserar på rätt frågeställningar och använder sin kompetens på ett sätt som kommer till nytta.</div> <div>– Vi stärker utan tvekan vår kompetens inom hälsoområdet. Dessutom får vi en tydlig koppling till nyttiggörande av vår forskning; vi kan göra tekniska lösningar som snabbare kan implementeras inom vården, avslutar Malin Barman.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta: Om seminarieserien inom Gothenburg Research School of Health Engineering</strong></div> <div>Seminarieserien inom området hälsa och teknik startar i februari 2021. Syftet är att ge doktorander en fördjupning inom områden som kopplar samman hälsa och teknik, som innovation, nyttiggörande, etik och AI. Kursen ger tre högskolepoäng och planen är att den ska ges fortlöpande varje år.</div> <div>Seminarieserien omfattar drygt 10 seminarier, cirka ett per månad, som hålls av både externa och interna föreläsare med expertkunskap inom respektive område.<br /><br /></div> <div>Målet är att doktoranderna efter avslutad kurs ska:</div> <div>• ha fått ett vidgat perspektiv och förståelse för hur den egna forskningen kan nyttiggöras och spridas. </div> <div>• få en större förståelse för hur AI och medicinsktekniska lösningar kan vara till hjälp inom hälso- och sjukvård.</div> <div>• kunna identifiera och diskutera etiska aspekter av sin forskning.</div> <div>• känna till hur man går till väga för att omsätta resultat från forskningsprojektet till nyttiggörande. </div> <div><div>• demonstrera och diskutera sitt forskningsprojekt med centrala aktörer och intressenter utifrån nyttiggörande- och innovationsperspektiv.</div> <span style="background-color:initial"><div>Seminariekursen är obligatorisk för doktorander vid Gothenburg Research School of Health Engineering men öppen för övriga doktorander som jobbar inom teknik och hälsa, på Chalmers så väl som Sahlgrenska akademin. Vid frågor, kontakta <a href="mailto:malin.barman@chalmers.se">Malin Barman</a>.</div></span><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Tre frågor till Roman Naeem, Chalmersdoktorand i </span><span>Gothenburg Research School of Health Engineering​:<br /></span></h2></div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Artificiell intelligens använder idag oftast så kallad djupinlärning (Deep Learning), en metod som har utvecklats till att vara långt bättre än alla tidigare metoder. Deep Learning-modeller tränas vanligtvis upp genom så kallad övervakad inlärning, på engelska Supervised Learning. Då krävs stora datamängder, med tillräckliga variationer, så att programmet kan lära sig att utläsa intressanta avvikelser och ge resultat som kan användas i<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Roman_Naeem_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:288px" /><br />vården. Men när man arbetar med medicinsk avbildning – som MRI, CT-bilder och ultraljud – kan uppmärkning av stora mängder data ta mycket lång tid, och det är också väldigt dyrt eftersom man behöver högutbildad personal för att gå igenom bilderna och kategorisera dem. Ett sätt att komma runt detta är så kallad Semi-supervised Learning, SSL, och det är det jag forskar på.<br /><br /></div> <div>Som namnet antyder använder SSL bara till viss del övervakad inlärning och den begränsade mängd kategoriserad data som vi har, och fokuserar istället mer på icke etiketterad data som finns tillgänglig för att träna upp modellerna. Mer specifikt arbetar jag med att utveckla algoritmer som använder SSL för att analysera CT-bilder från cirka 30 000 individer. Bilderna kommer från en befolkningsstudie där flera svenska sjukhus deltog. Genom att analysera bilderna hoppas vi kunna hitta och lokalisera åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och det kan hjälpa oss att bättre förutsäga risk för hjärtinfarkt.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka delar av din forskning ser du som extra utmanande?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Datorseende, som SSL, har blivit väldigt intressant på senare år och det görs mycket forskning inom området. Det mest utmanande för mig just nu är att hålla koll på all ny forskning, och hålla mig uppdaterad på det senaste som publiceras så att jag kan inspireras av det, ta in nya idéer och förbättra min egen forskning.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka fördelar ser du i att vara del av GRSHE?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Det finns många fördelar! Men den allra största är nog att vara del av en tvärdisciplinär grupp, vilket gör det lättare för mig att lära mig mer om den verklighet där mitt arbete ska användas. Mina kollegor, koordinatorer och handledare på GRSHE är också fantastiska tillgångar för mig när jag utvecklar min forskning.<br /><br />Text: Mia Malmstedt, Elin Lindström</div> <div>Foto av Malin Barman: Chalmers</div> <div>Foto av Justin Schneiderman: Malin Arnesson</div> <div>Foto av Roman Naeem: Siri Norelius<span></span></div> <div>Foto, röntgenbild: Pixabay</div>Mon, 15 Feb 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxBra ventilation kan bidra till minskad smitta<p><b>​– Det hade varit roligt att säga att det behövs avancerad teknik för att bemästra viruset men det handlar mer om att kunnigt folk ser till att ventilationen fungerar efter de riktlinjer som gäller, säger Lars Ekberg, adjungerad professor i inneklimatteknik på Chalmers.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Allt vi gör som individer</b>, tvättar händerna, håller fysiskt avstånd, är hemma när vi är sjuka, medverkar till minskad smittspridning. Till det kan vi också addera bra ventilation, framför allt i byggnader som samlar människor. Och är inte ventilationen tillräckligt bra är rådet: Vädra ut med ett ordentligt tvärdrag. Det är Lars Ekberg som lyfter detta. Han har mer än 20 års erfarenhet av inomhusklimat och byggnaders energianvändning, som konsult på CIT Energy Management och adjungerad professor vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Arbetet omfattar bostäder, kontor, skolor och mer krävande tillämpningar inom läkemedelsindustrin, vid biotekniklaboratorier samt i museer och teatrar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/L.Ekberg-(002).jpg" alt="Lars Ekberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Våren 2020 när pandemin var ett faktum</b> fick Chalmers styrkeområden förfrågningar om stöd till aktiviteter för att stötta samhället med forskningsrelaterade insatser. En av forskarna som hörde av sig var Lars Ekberg. Han ville bidra till att bygga upp kunskap om hur man väsentligt kan minska risker för spridning av SARS-CoV-2 och andra smittoämnen i inomhusmiljöer. Fram till dess hade Lars Ekberg och andra forskare som undersökt ventilation gjort det ur ett komfortperspektiv snarare än hälsoperspektiv.<br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi är bra på att mäta luftburna partiklar. Vi kan mäta bakterier och svampsporer själva, liksom fordonsavgaser och förbränningspartiklar, men att mäta virusförekomst är svårt. Så vi insåg snabbt att vi måste etablera samverkan med virologer som kan mäta exempelvis virusets arvsmassa, RNA. Därför tog vi kontakt med ett forskarlag i Lund som var tidiga med att mäta virus. Både i Sverige och utomlands har luftprover på vårdavdelningar med covidpatienter visat sig innehålla virus. Man har till och med funnit spår av virus i proverna tagna långt upp i ventilationssystemets frånluftskanaler. Detta är tydliga tecken på att SARS-CoV-2 är luftburet, säger Lars Ekberg.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Förra året exploderade litteraturen</b> fullständigt på temat smittspridning, kopplat till inomhusluft. Det här projektet gav Lars Ekberg möjlighet att gå igenom och sammanfatta en hel del av det publicerade materialet inom området, framförallt det om vilka faktorer som inverkar på smittspridning inomhus, till exempel luftfuktighetens inverkan. </div> <div>– Flera studier visar också att viruset SARS-CoV-2 kan vara luftburet. Även om risken för smitta är störst vid närkontakt med en sjuk människa som hostar, kan ventilationen spela en viktig roll för att motverka långväga smittspridning i huset. Så jag har sammanfattat förslag till åtgärder som publicerats på olika håll, i Sverige och i andra delar av världen, säger Lars Ekberg.</div> <div>Huvuddelen av publikationerna visar att luftfuktighet spelar liten roll. Fuktigheten kan begränsa smittspridningen men då måste man kanske upp till över 35 grader Celsius, och 80 procent luftfuktighet för att motverka smitta. <br /><br /></div> <div><b>– Inget av detta är rimligt i vårt klimat.</b> Förutom att inneklimatet skulle upplevas som mycket oangenämt skulle byggnaderna förstöras. I grunden är det inte konstigt och svårt. Ett viktigt råd är att säkerställa att ventilationen fungerar enligt gällande myndighetskrav. Det är jättebra att öppna fönstret och vädra ut framför allt i lokaler som används av många människor. Vädra ut innan nästa gäng kommer, säger Lars Ekberg.</div> <div>De förslag till åtgärder Lars Ekberg ger återfinns i rapporten &quot;Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air&quot;. </div> <div>Rapporten innehåller också en beräkningsmodell avsedd att vara ett hjälpmedel vid riskbedömningar. Den sammanfattar också råd och riktlinjer både från myndigheter och branschorganisationer i Sverige och internationellt.</div> <div>I projektet har Lars Ekberg också gått igenom de råd som svenska myndigheternas ger.</div> <div>– Här kan man se att det är stor skillnad mellan informationen från de olika myndigheterna. Arbetsmiljöverket var tidiga med att betrakta smittan som luftburen och menar att man bör se över ventilationen, framförallt i lokaler för allmänna ändamål där människor som normalt inte möts kommer i kontakt med varandra, som arbetsplatser, undervisnings- och affärslokaler.</div> <div>Ytterligare ett konkret resultat av projektet är att Chalmers nu medverkar, tillsammans med forskare från hela Norden och de Baltiska länderna, i expertgruppen, Nordiska Ventilationsgruppen, NVG. <br /><br /></div> <div><b>– Det övergripande målet</b> är att bidra till riktlinjer och operativa förfaranden för att bättre hantera beredskapen för framtida epidemier, relaterat till SARS-CoV-2-pandemin, och skydd av individer mot överföring av smittoämnen i våra samhällen, säger Lars Ekberg.</div> <div>I samband med pandemin tog de båda ledamöter i NVG, forskarna Olli Seppänen, Aalto University och Pawel Wargocki, Technical University of Denmark DTU, kontakt med forskare i Norden som resulterade i ett öppet brev: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar.<br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Idén till det öppna brevet var att kunniga forskare inom inomhusklimat-, och ventilationsområdet skulle påtala vikten av ventilationens betydelse. Då var myndigheternas uppfattning att COVID 19 inte var en luftburen smitta utan enbart smittade vid närkontakt, säger Lars Ekberg och sammanfattar de åtgärder som behövs för att minska smittan i inomhusmiljöer:</span><br /></div> <div>– Fastighetsägare bör anstränga sig för att skapa ventilation som fungerar som den ska.</div> <div>En bra tumregel är att varje person i en lokal behöver åtminstone 10 liter ventilationsluft per sekund. Man bör anstränga sig för att uppfylla det.</div> <div><br /></div> <div><strong>– Det som kräver lite extra är ventilationen </strong>i exempelvis affärslokaler eller vårdcentraler. Det vill till att det finns en kunnig person som vet vad som anses vara bra och hur funktionen ska kontrolleras. Det är inga konstigheter, men man måste kunna ventilationstekniken och veta hur den fungerar tillsammans med bygganden och verksamheten som ett system. Så det kan behövas en kompetenshöjande insats.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT</b></div> <div><div><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar">Öppet brev. Scanvac: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar"></a></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Corona%20rapid%20action_Ekberg_v2.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air​​​</a><br /><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">In</span><span style="background-color:initial">satser och expertis kring corona/covid-19</span></a></div></div> <div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Undersöker coronavirusets överlevnad i luft</a></div></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 03 Feb 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-nanovapen-mot-antibiotikaresistenta-bakterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-nanovapen-mot-antibiotikaresistenta-bakterier.aspxNytt nanovapen mot antibiotikaresistenta bakterier<p><b>Nanopartiklar som laddas med grafenflagor och antibiotika. Det antibakteriella nanovapnet är målet för ett nytt nordiskt forskningsprojekt som koordineras av professor Ivan Mijakovic vid Chalmers. Förhoppningen är att kunna leverera nästa generations behandling mot antibiotikaresistenta bakterier. ​</b></p><p class="chalmersElement-P"><span></span><span>B</span><span>akteriella infektioner som inte går att behandla på grund av antibiotikaresistens är ett ökande och akut globalt problem. Mer än 700 000 människor världen över dör varje år på grund av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>I ett värsta scenario presenterat i en FN-rapport 2018 kan vi − om inga åtgärder vidtas − nå ett läge kring år 2050 där dödstalen på grund av dessa infektioner stiger till 10 miljoner per år. Då det tar tid att utveckla nya antibiotika, och dagens antibiotika snabbt minskar i effektivitet, behövs innovationer inom området snarast. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Behandling mot antibiotika​resistenta stafylokocker​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/IvanMijakovic_180327_340x400.jpg" alt="Ivan Mijakovic" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:240px;height:278px" />− Det är nu vi forskare har möjlighet att mobilisera oss och försöka ta oss an det som kommer att bli ett stort hot mot mänskligheten inom ett decennium eller två. Traditionellt tänker vi ofta att lösningen är att hitta nya antibiotika, men vi måste tänka bredare än så och försöka hitta metoder och behandlingar som inte bara baseras på antibiotika, säger <strong>Ivan Mijakovic</strong>, professor i systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, som är koordinator för det nya nordiska projektet.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Forskningsprojektet, som ska löpa över tre år, fick 15 miljoner kronor i anslag från <a href="https://www.nordforsk.org/sv">Nordforsk</a> i januari 2021. Fokus är behandling mot methicillinresistenta <em>Staphylococcus aureus</em> (MRSA), som bland annat kan orsaka kroniska hudinfektioner och sepsis (blodförgiftning). </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>MRSA kan även infektera inre vävnader och organ, till exempel hjärtmuskulatur och lungor, och kan växa på olika sorters implantat som används inom sjukvården. MRSA-infektioner sprids lätt i sjukhusmiljö och innebär stort lidande hos de drabbade. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Tre etablerade tekniker kombineras på nytt sätt<br /></span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Idén bakom projektet är att kombinera tre redan etablerade tekniker på ett helt nytt sätt för att skapa ett nytt slags system för leverans av läkemedel i kroppen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Nanopartiklar av metall, grafenflagor och antibiotika har alla var för sig har antibakteriella egenskaper. Kombinerade skulle de kunna tränga igenom den bakteriella biofilm som bildas vid infektion och leverera antibiotikan direkt till det område där den behöver vara verksam. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Biofilm är det skyddande tjocka lager av bakterier och den klistriga substans de utsöndrar när de fäster vid en yta och börjar föröka sig. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Grafenflagor kan skära sönder och döda bakterier​</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/A%20Yurgens%201_340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="AUgust Yurgens" style="margin:5px 10px;width:240px;height:282px" />Chalmers är ett av de världsledande universiteten inom forskningsområdet grafen. Idén om att använda grafen vid medicinsk behandling är relativt ung, men har stor potential. <strong>August Yurgens</strong> är professor på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap vid Chalmers. Hans forskargrupp utvecklar processen där nanopartiklarna täcks av vertikala grafenflagor. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− Vassa kanter av grafenflagor som placeras vertikalt på en yta fungerar som små knivar och kan skära igenom membranet hos celler av en viss storklek, det har <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspx">forskning från Ivan och andra forskare vid Chalmers redan visat</a>. Små bakteriella celler dör när de kommer i kontakt med de vassa grafenflagorna, medan humana celler som är mycket större inte påverkas. På dessa grafenflagor ska läkemedelsmolekylerna bindas in för transport djupare in i den infekterade vävnaden. Antibiotikan kommer sedan att släppa från grafenspikarna successivt och agera på plats, </span><span style="background-color:initial">säger August Yurgens och förklarar:</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Eftersom vissa kemiska ämnen som används som läkemedel är inte är lösliga i vatten, som vår kropp består till stor del av, måste vi hitta andra sätt att transportera dem in i kroppen. De grafentäckta nanopartiklarna </span><span style="background-color:initial">skulle kunna vara en lösning på det problemet.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Hans forskargrupp har redan testat att växa grafen på kiselnanopartikar med gott resultat. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span>Men vi står inför vissa utmaningar eftersom nanopartiklarna är runda och bör täckas jämn med grafengflagor för bästa resultat. Vi har flera idéer om hur vi ska kunna lösa det, säger han.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Gröna nanopartiklar och nya läkemedel</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Övriga nordiska partner är <a href="https://www.biosustain.dtu.dk/">DTU</a> i Danmark och forskningsinstitutet <a href="https://www.sintef.no/en/">Sintef​</a> i Norge. Forskargruppen vid DTU ska leverera de så kallade gröna nanopartiklarna. De produceras från växt- eller bakterieextrakt för att göra produktionen så miljövänlig som möjligt. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Forskarna på SINTEF utveklar nya läkemedel med antibakteriell effekt, som i detta projekt ska bindas till de grafenklädda nanopartiklarna. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;En mekanism som kan fungera mot MRSA&quot;​</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Ivan Mijakovics grupp kommer att testa de nya nanovapnens avdödande effekt på bakteriell biofilm. Ivan Mijakovic betonar att även om deras försök blir framgångsrika finns en del hinder som måste överstigas innan behandling av patienter blir aktuellt.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Grafenbaserad nanoteknologi för medicinsk behandling är ännu inte tillåtet inom EU. Men det pågår kliniska försök för att ta fram säkra behandlingsmetoder inom området − eftersom det finns många projekt med stor potential. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− Sådana här behandlingar tar ju vanligtvis decennier att utveckla och få godkända. Eftersom vi tror att vi har hittat en mekanism som kan fungera mot MRSA och andra farliga patogena bakterier är det viktigt att vi agerar nu, säger han. ​</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Läs mer: </strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspx">Spikar av grafen kan döda bakterier på implantat</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspx">Grafitnanoflagor förebygger infektion</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span style="font-size:14px"><br /></span></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 02 Feb 2021 10:00:00 +0100