Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 03 Jul 2020 14:39:51 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-visar-hur-Parkinsonprotein-skadar-cellmembran.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-visar-hur-Parkinsonprotein-skadar-cellmembran.aspxNy metod visar hur Parkinsonprotein skadar membran<p><b>​Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet α-synuklein (alfasynuklein) ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. Genom att använda en helt ny metod från Chalmers, har man visat att membranets sammansättning verkar vara avgörande för hur lite α-synuklein som behövs för att en skada i membranet ska uppstå.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Parkinsons sjukdom är en obotlig sjukdom där hjärnans nervceller, neuronerna, successivt bryts ner och hjärnans funktion rubbas. Detta leder bland annat till skakningar i kroppen och stort lidande hos de drabbande. För att kunna utveckla läkemedel som kan bromsa eller hindra sjukdomsförloppet försöker forskarna förstå de molekylära mekanismerna som ligger bakom nedbrytningen av neuronerna. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det är känt at</span><span style="background-color:initial">t mitokondrierna, cellernas energikraftverk, skadas vid Parkinsons sjukdom. Detta sker troligen på grund av så kallade α-synukleinaggregat, där flera proteiner har klumpat ihop sig, bundit till – och förstört – mitokondriernas membran. Men mekanismen bakom är ännu okänd. </span><br /></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny metod visar stora skador på mitokondriemembran​</h2> <p class="chalmersElement-P">D​en nya studien, som nyligen publicerades i tidskriften <em>PNAS</em>, fokuserar på två sorters membranliknande vesiklar, det vill säga kapslar av konstgjorda cellmembran. En av dem har en lipidsammansättning som liknar den i synaptiska vesiklar, som ansvarar för hjärncellers kommunikation med varandra. Den andra sammansättningen efterliknar mitokondriemembran. </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p></p> <span style="background-color:initial"></span><p></p> <p class="chalmersElement-P" style="box-sizing:border-box;margin:0px;font-size:14px;line-height:22px"><span style="box-sizing:border-box">Parkinsonproteinet </span><span style="background-color:initial">α-synuklein </span><span style="background-color:initial">visade sig binda till båda membrantyperna, men orsakade endast stora strukturella förändringar och skador på de mitokondrieliknande vesiklarna, som deformerades och började läcka ut sitt innehåll. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span><span>Nu har vi utvecklat en metod som är känslig nog för att studera proteiners interaktion med enskilda vesiklar. I studien har vi sett att Parkinsonproteinerna binder till</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">och förstör</span><span style="background-color:initial"> − </span><span style="background-color:initial">mitokondrieliknande membran även i mycket låga koncentrationer, nanomolar, där proteinet bara finns som monomerer, icke-aggregerade proteiner. Detta har inte kunnat studerats tidigare, men kan vara avgörande för sjukdomsförloppet, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>&quot;Dramatiska skillnader i hur proteinet påverkar liknande membran&quot;​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"><span>​Den nya Chalmersmetoden gör att enskilda biologiska nanopartiklar kan studeras utan att använda fluorescerande markörer. Det är en stor fördel när man vill spåra naturliga reaktioner, eftersom markörerna ofta påverkar de reaktioner man vill observera. Detta gäller speciellt små proteiner som α-synuklein. </span></p></div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−​ Skillnaden i kemi mellan de två lipidsorterna vi har använt är inte stor. Men vi kunde ändå se dramatiska skillnader i hur Parkinsonproteinet påverkade dem. Vi tror att det inte bara är den kemiska sammansättningen som avgör skeendet, utan att också makroskopiska skillnader hos de två membranerna bidrar till hur proteinet påverkar dem olika, till exempel hur rörliga lipiderna är och hur de växelverkar. Detta är ny kunskap eftersom man aldrig tidigare tittat noga på vad som händer med själva membranet när α-synuklein binder till det, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </span><br /></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Metoden förfinas </span>−<span> mutationer och cellulära membran i fokus<br /></span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Nästa steg för forskarna är att titta på varianter av α-synuklein med mutationer som associeras med Parkinsons sjukdom, samt att undersöka lipidvesiklar som i större utsträckning liknar cellulära membraner. </span><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Vi vill även göra kvantitativa analyser av reaktionerna för att på mekanistisk nivå förstå hur enskilda protein som associerar till ytan av membranet inducerar skador, </span><span style="background-color:initial">säger Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik. </span><span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Visionen är att ytterligare förfina metoden så att vi inte bara kan studera enstaka 100 nm små lipidvesiklar, utan också kunna följa varje protein ett och ett, trots att de bara är 1−2 nm stora. Det skulle leda till en förståelse av hur små variationer i cellmembranets egenskaper kan få så stora konsekvenser som vi nu har observerat.</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text:</strong><span style="background-color:initial"> Susanne Nilsson Lindh<br /></span><strong style="background-color:initial">Illustration</strong><span style="background-color:initial">: Fredrik Höök</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong style="background-color:initial">Fakta: Mer om metoden</strong><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Effekten på vesikelmembranen observerades genom att mäta ljusspridning och fluorescens från vesiklar som bundits till en yta − och studera effekterna när låga koncentrationer av Parkinsonproteinet <span>α-synuklein </span>tillsattes. </li> <li>Med hög tids- och rumsupplösning kunde bindningen, och de konsekvenser dessa reaktioner hade på vesiklarnas struktur, följas i realtid. Med hjälp av en ny teoretisk analys kunde de strukturella förändringarna i membranerna förklaras geometriskt. </li> <li>Metoden som används i studien är utvecklad av Björn Agnarsson i Fredrik Hööks grupp, och bygger på ljusvågledande sensor som är baserad på en kombination av polymer och glas. Medan glas ger goda förutsättningar för att leda ljuset till sensorer gör polymeren att ljuset inte sprids och ger upphov till bakgrundssignaler. </li> <li>Kombinationen av god ljusledning och låg bakgrund gör det möjligt att detektera enstaka lipidvesiklar och mikroskopiskt följa deras dynamik när de växelverkar med omgivningen, till exempel protein som i den här studien. Sandra Rocha i Pernilla Wittung-Stafshedes grupp har stått för expertis runt α-synuklein, ett komplext protein att arbeta med.</li> <li>Projektet är i huvudsak finansierat av styrkeområdet Hälsa och teknik vid Chalmers och scholar anslag från Knut och Aiice Wallenbergs stiftelse. Forskarnas  tvärvetenskaplig kompetens kring bland annat protein, lipidmembran, optisk mikroskopi, teoretisk analys och design av sensorer i Chalmers renrum har varit avgörande för resultaten. ​</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Läs hela studien i <em>PNAS</em>: </strong></div> <div> </div> <div><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b>Single-vesicle imaging reveals lipid-selective and stepwise membrane disruption by monomeric α-synuclein</b></font></span>​</a></div> <div> </div> <div><div dir="ltr" style="text-align:left"> </div></div> <div> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><strong>Läs mer om forskarna bakom studien: </strong></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/forskning/kemisk-biologi/Wittung-Stafshede-lab/Sidor/default.aspx" title="LÄnk till webbsida om Pernilla Wittung Stafshedes forskning"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span>Pernilla Wittung-Stafshede</a><br /></div> <div> </div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Fredrik-Höök.aspx" title="Länk till webbplats om Fredrik Hööks forskning"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span>Fredrik Höök</a><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div dir="ltr" style="text-align:left">​ <span style="background-color:initial">​</span></div></div> ​Thu, 02 Jul 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-vice-SOL-for-Halsa-och-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-vice-SOL-for-Halsa-och-teknik.aspxNy vice-SOL för Hälsa och teknik<p><b>​Han är mekanikforskaren som intresserar sig för sport, idrott och hälsa. Med sin breda – och i sammanhanget lite annorlunda – infallsvinkel tar sig nu Martin Fagerström an jobbet som vice styrkeområdesledare för Hälsa och teknik.</b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Hej Martin! Varför blev du intresserad av jobbet som vice styrkeområdesledare?</strong></span><br /></div> <div><br /></div> <div>Av flera orsaker, men främst på grund av drivkraften inom området i det att forskningsresultaten väldigt ofta och på ett konkret sätt bidrar till ökad livskvalitet för många människor. Det känns jättehäftigt att få vara med och utveckla styrkeområde Hälsa och teknik, med all den kraft och energi som finns bland en stor mängd forskare, lärare, studenter och övrig personal på Chalmers. Detta i kombination med att vår samlade kompetens så tydligt efterfrågas både från sjukvården och den medicinska forskningen gör det helt enkelt väldigt spännande. Jag vill väldigt gärna bidra till att bygga upp och forma ett brett men sammansvetsat styrkeområde. Själv värnar jag också lite extra för satsningen på idrott, vilket jag tycker är en fantastiskt Chalmersarena för utbildning, nyttiggörande och forskning. Jag ser att Chalmers satsning Sport &amp; Teknologi och Chalmers engagemang som ett av landets Riksidrottsuniversitet passar väl in i området Hälsa och teknik.</div> <div><br /></div> <div><strong>Kan du berätta lite om dig själv? Vad jobbar du med och vad har du för bakgrund?</strong></div> <div><br /></div> <div>Jag kom till Chalmers 1998 för att studera på Maskinteknikprogrammet. Redan från start hade jag ett stort intresse för mekanik och hållfasthetslära, vilket gjorde att jag efter civilingenjörsexamen i material- och strukturmekanik fortsatte som doktorand på det som då var institutionen för teknisk mekanik, sedermera Tillämpad mekanik. Efter att ha disputerat på numeriska metoder för att prediktera sprickpropagering och brottförlopp lämnade jag Chalmers för att testa mina vingar som beräkningsingenjör vid en konsultfirma. Men ganska snart insåg jag att det var inom forskningen jag ville vara. Sedan 2009 är jag tillbaka på Chalmers på avdelningen för material- och beräkningsmekanik, som nu ligger på institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad forskar du på?</strong></div> <div><br /></div> <div>I min nuvarande forskning har jag fortsatt fokus på att beskriva den mekaniska responsen hos material och strukturer, med huvudfokus på att beskriva brottprocesser i lättviktsmaterial och -strukturer, främst fiberarmerade polymera material. Inom detta område har jag ett ganska brett intresse med flera tillämpningsområden, från lättviktstillämpningar inom industrisektorer som bil- och flygindustrin till tillämpningar inom idrott och hälsa.</div> <div><br /></div> <div><strong>Så här finns alltså din koppling till området hälsa?</strong></div> <div><br /></div> <div>Ja. Jag är väldigt sportintresserad och älskar all sorts träning, vilket också innebär att jag sedan många år varit engagerad i Chalmers Sport &amp; Teknologi. Mitt engagemang inom S&amp;T har ökat mitt intresse allt mer för forskningsutmaningar som är närbesläktade med idrott med fokus på hälsa, främst då kring idrottsskador. Jag har dessutom på senare tid kunnat konstatera vilken stark drivkraft det är att jobba med utmaningar som på ett eller annat sätt bidrar till ökat välmående i samhället.</div> <div><br /></div> <div><strong>Varför är det viktigt att ha ett styrkeområde Hälsa och teknik?</strong></div> <div><br /></div> <div>Jag tror att vi står inför stora utmaningar inom hälsoområdet framöver. Flera av dessa är troligtvis också svåra att lösa om det inte finns ett naturvetenskapligt och ingenjörsmässigt perspektiv. Jag tror att initiativ som vårt styrkeområde gör det enklare att identifiera och kombinera olika viktiga kompetenser för att adressera utmaningar som ingen enskild forskare eller forskargrupp kan hantera. Det är också svårt att i alla lägen som enskild forskare ha en bra överblick på vilka kompletterande kompetenser som finns inom Chalmers. Där är samordningen via ett styrkeområde en viktig möjliggörare. Dessutom har det i min egen interaktion med forskare från Gothenburg Sports Trauma Research Center inom Sahlgrenska akademin flera gånger blivit tydligt att en tät kontakt och förståelse för varandras forskning kan skapa idéer och möjligheter som man inom det enskilda området inte ens insett som möjliga. Där har också styrkeområdet en viktig roll i att identifiera och möjliggöra dessa möten forskare emellan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad tror du att du kan tillföra till styrkeområdet?</strong></div> <div><br /></div> <div>Forskningsmässigt är det för närvarande främst inom idrottsteknologi och idrottsskador där jag har egna ambitioner och projekt. I övrigt upplever jag mig som en positiv och glad person med mycket energi, och jag tror mig ha en relativt god förmåga att engagera människor omkring mig till att arbeta tillsammans och mot gemensamma mål. I projektform gillar jag också ordning och reda, vilket alltid kan komma till nytta. Det syns dock inte om du skulle komma till mitt kontor…</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad blir din första prioritet som vice styrkeområdesledare?</strong></div> <div><br /></div> <div>Prio 1 blir att sätta mig in i allt det fina arbete med uppbyggnad och definition av styrkeområdet som vår styrkeområdesledare Ann-Sofie Cans, profilledarna, kansliet och alla engagerade forskare på Chalmers redan genomfört, samt försöka få en övergripande bild av vad Hälsa på Chalmers verkligen innebär. För att styrkeområdet ska bli lyckat behöver vi identifiera och förstå helheten, samt se till att alla som vill bidra blir inkluderade på ett bra sätt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är viktigast att göra under den första tiden som nystartat SO?</strong></div> <div><br /></div> <div>Att internt fortsätta med uppbyggnaden och den interna förankringen av styrkeområdet genom att identifiera alla de olika dimensioner av hälsa som finns representerade på Chalmers. Här blir dialogen med kansliet och profilledarna en bra startpunkt. Det är också viktigt att jobba aktivt för att möta det stora intresse och den efterfrågan av vår kompetens som tydligt finns från andra högskolor och universitet – i första hand Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet men självklart också andra – från sjukvården och regionen i stort, från företag och från samhället i övrigt. Att fortsätta etablera och stärka våra kontakter med dessa avnämare och samarbetspartners blir en viktig aktivitet parallellt med det interna arbetet.</div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foton: Marcus Folino, Carina Schultz</div> <div><br /></div>Tue, 30 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxNytt material ska skydda oss mot olika pandemier<p><b>​Ett nytt material som kan inaktivera virus i coronavirusfamiljen och döda bakterier har tagits fram vid Chalmers. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. De första testresultaten är mycket lovande.</b></p><div>​Det nya materialet presenterades nyligen i en doktorsavhandling och har visat sig mycket effektivt kunna döda de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika såsom MRSA och en superbakterie av typen E. Coli.<br />    </div> <div>Grunden till forskningen är en unik och patenterad metod där peptider kombineras med ett nanostrukturerat material. Hittills har den mest inriktats mot bakterier men när utbrottet av det nya coronaviruset var ett faktum, ville forskarna ta reda på om materialet även skulle fungera mot det.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_martin_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:223px;width:180px;margin:5px" /><br /><br />– Liknande peptider som vi jobbar med har tidigare visats vara effektiva mot olika virus i coronavirusfamiljen, bland annat de som gett upphov till utbrotten av SARS och MERS. Vår utgångspunkt är därför att effekten som våra peptider har uppvisat på bakterier och resistenta bakterier, håller för coronavirus, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.<br /><br />Tester som nu har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat med inaktivering av 99,9 procent av viruset. Det gör att forskarna nu ser stor potential att det ska fungera även på SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. Nu väntar de på att kunna göra tester i samarbete med Sahlgrenska akademin, som har tillgång till viruset.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan framställas i olika former – efterliknar kroppens immunförsvar </h2> <div>Materialet kan framställas i många olika former som exempelvis ytbeläggningar och i form av små partiklar. När virus eller bakterier fastnar på ytan och inaktiveras förhindras transporten vidare och smittspridning kan minskas.  Det gör det lämpligt för att användas på personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter som till exempel ansiktsmasker, respiratorer och intuberingsslangar. Där skulle materialet ge oss ett bättre skydd mot det nya covid-19orsakande viruset, andra framtida pandemier och resistenta bakterier. Forskarna ser det som ett flexibelt komplement till befintliga metoder. <br />   </div> <div>– Ett ytskikt av vårt nya material på ansiktsmasker skulle inte bara hejda virusets passage utan även minska risken att det kan transporteras vidare exempelvis när masken tas av och på så sätt minska smittspridningen förklarar Martin Andersson. <br /><br />Strategin är att efterlikna hur kroppens immunförsvar fungerar. Cellerna som försvarar oss producerar olika typer av peptider som kan skada det yttre skalet på bakterier och virus på ett selektivt vis. Mekanismen har vissa likheter med det som tvål och vatten har på bakterier och virus, men peptiderna har mycket högre selektivitet och är därigenom mycket mer effektiva och dessutom ofarliga för mänskliga celler. En stor fördel är att sättet som materialet fungerar på ger en hög flexibilitet och låg känslighet mot mutationer. Till skillnad från vaccin fortsätter peptiderna att inaktivera virus även om det muterar. Tanken bakom forskningen är att göra oss mindre sårbara och bättre förberedda när nästa pandemi kommer.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samband mellan pågående pandemin och antibiotikaresistens</h2> <div>Just nu är världens blickar riktade mot den pågående covid-19-pandemin. Samtidigt pågår det som många kallar för den tysta pandemin, som orsakas av antibiotikaresistens – enligt WHO ett av de största hoten mot mänskligheten. Beräkningar visar att om inget drastiskt görs för att hindra utvecklingen riskerar fler att dö av resistenta bakterier än cancer 2050. Tyvärr finns det en oroande koppling mellan den pågående pandemin och antibiotikaresistens. Många covid-19-patienter utvecklar bakteriella infektioner och måste behandlas med antibiotika som ökar den användningen, vilket eldar på resistensen. Enligt forskarna kan det nya materialet göra en betydelsefull skillnad i  den här allvarliga situationen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska skydda vårdpersonal och privatpersoner </h2> <div>För att materialet och den nya kunskapen ska kunna skapa nytta i samhället, har forskarna med stöd från Chalmers Innovationskontor och Chalmers Ventures bildat företaget, Amferia AB, som finns placerat vid Astrazeneca BioVentureHub i Mölndal. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_saba_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:240px;width:190px;margin:5px" /><br />Saba Atefyekta disputerade i början av året på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. I sin doktorsavhandling &quot;Antibacterial Surfaces for Biomedical Applications” presenterar hon, tillsammans med medarbetare på institutionen, det nya materialet. Nu är hon en av grundarna bakom Amferia och bolagets forskningschef<br />   </div> <div>– Om vi inte ska gå en mörk framtid till mötes måste vi förhindra att infektioner sker. Vi tror att materialen som vi utvecklar kan bidra till att förhindra framtida infektioner och på så sätt minska användningen av antibiotika, så att vi också i framtiden kan använda dessa livskyddande mediciner, säger Saba Atefyekta <br /><br />När materialets effekt på det nya coronaviruset är fastställt är tanken att det ska ut på marknaden för att både skydda både vårdpersonal och privatpersoner.  </div> <div> </div> <div>Text: Jenny Jernberg</div> <div>Porträttfoto Saba Atefyekta: Mats Hulander</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kompletterande färsk nyhet om Amferia </h2> <div>Tisdag 30 juni blev det officiellt att Amfiera har valts ut till ”one to watch” i årets Spinoff Prize, som arrangeras av Nature Research and Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland.</div> <div> </div></div></div>Mon, 29 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av corona-viruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva.</b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxArbete pågår för ny diagnostik<p><b>​Runt om på Chalmers pågår forskning för att ta fram ny teknik för diagnostik. Läs om några exempel här!​</b></p><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx"><div><span style="background-color:initial"><strong><em>Dessa exempeltexter är kopplade till en huvudartikel som finns publicerad här.</em></strong></span></div></a><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bekämpar antibiotikaresistens</span></h2> <div>På Matematiska vetenskaper har Erik Kristiansson utvecklat algoritmer för att analysera mönster i bakteriers arvsanlag. Det gör det möjligt att hitta förändringar som ger motståndskraft mot antibiotika, vilket förbättrar möjligheten till effektiv behandling. </div> <div> </div> <div>Kristiansson har, tillsammans med Kristina Lagerstedt och Susanne Staaf, grundat 1928 Diagnostics, vars molnbaserade programvara analyserar arvsanlag hos bakterier och ger information om smittspridning och behandlingsalternativ.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund på Biologi och bioteknik studerar de DNA-molekyler – så kallade plasmider – som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Plasmiderna identifieras genom att forskarna formar ”streckkoder” på dem. I kombination med gensaxen CRISPR kan även de gener som gör bakterier resistenta identifieras. Metoden har nu ytterligare utvecklats till att också identifiera själva bakterien, vilket är viktigt då olika typer av bakterier orsakar olika allvarliga infektioner.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Westerlund studerar de DNA-molekyler som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Här flankerad av kollegorna Gaurav Goyal och Vinoth Sundar Rajan.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>D</span><span>iagnostik med hjälp av mikrovågor</span></h2> <div> </div> <div>Med mikrovågor är det möjligt att avläsa mönster som kan användas för diagnostik. Svaga mikrovågssignaler skickas genom kroppen och avläses. Mönstret som signalerna bildar analyseras med algoritmer för bildrekonstruktion eller AI-baserad klassificering.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>På institutionen Elektroteknik, tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och andra samarbetspartners, tillämpar forskarna metoderna inom bland annat strokediagnostik och mammografi. Tekniken erbjuder en möjlighet att bygga små, mobila enheter vilket gynnar snabb, tidig diagnos – vilket är särskilt kritiskt vid diagnos av stroke. </div> <div> </div> <div>Den så kallade strokehjälmen som utvecklats av forskargruppen kan redan i ambulansen avgöra om en stroke orsakats av en propp eller blödning. Det minskar tiden till behandling och därmed räddas fler till ett bättre liv efter stroken. </div> <div> </div> <div>– Många faktorer talar för att mikrovågstekniken har potential att bli en mycket effektiv metod för diagnostik, säger Andreas Fhager.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Andreas Fhager och strokehjälmen, som kan avgöra om en stroke orsakats av en propp eller en blödning.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI och diagnostik</h2> <div> </div> <div>Artificiell intelligens kan vara till stor hjälp i beslutsstöd för vården och på Chalmers bedrivs flera olika projekt. <span style="background-color:initial">Robert Feldt och Marina Axelson-Fisk, professorer i datateknik respektive matematik, arbetar tillsammans med Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett projekt inriktat mot sepsis, blodförgiftning. Snabb diagnos och behandling är avgörande för överlevnad, men dagens screeningverktyg håller låg precision. Målet med projektet är att kunna stödja läkare att tidigare ställa rätt diagnos, med hjälp av AI. Metoden de utvecklar kan även testas på andra diagnoser och under våren har forskarna tittat särskilt på om den går att använda på covid-19.<br /><br /></span></div> <div> </div> <div>AI-stöd är även intressant för analys av medicinska bilder, där datorer lär sig att tolka till exempel röntgenbilder av mänskliga organ. Fredrik Kahls forskargrupp utvecklar tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset en AI-baserad metod för att bedöma skiktröntgenbilder av hjärtats kranskärl. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. En AI-bedömning har inte bara potentialen att bli lika träffsäker som den mänskliga bedömningen utan går betydligt fortare och är mer konsistent, när datorn väl är upplärd. </div> <div> </div> <div>I nästa steg kan AI hjälpa till att se oupptäckta samband och mönster, och därmed bidra med helt ny medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Kahl är professor vid Elektroteknik. Hans forskargrupp utvecklar AI för att diagnosticera medicinska bilder.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Identifierar sjukdom innan symtom uppstår</h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg på Biologi och bioteknik arbetar med metabolomik, en omfattande analys av molekyler i biologiska prov som blodplasma. Faktorer som påverkar hälsan – gener, livsstil, miljöföroreningar, mediciner – ger avtryck på metabolomet, det mönster av små molekyler som finns i provet. Genom att mäta avtrycken, och relatera dem till hälsoparameterar och sjukdomar, kan forskarna studera olika faktorers påverkan, men även få information om underliggande mekanismer. Forskning pågår också för att hitta så kallade biomarkörer som kan identifiera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller cancer.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Biomarkörer i blodprov kan ge information om risker för vanliga sjukdomar.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Snabbt och effektivt influensatest</span></h2> <div> </div> <div>På institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap bygger Dag Winkler och hans kollegor en bärbar liten enhet som ska kunna diagnosticera influensa på under en timme, och provet behöver därmed inte skickas till labb för analys. Får man testsvaret inom en timme innebär det att man kan isolera patienter med smittsamma sjukdomar i tid. Forskningsprojektet sker i samarbete med flera parter, däribland Karolinska Institutet.</div> <div> </div> <div>Projektet är inriktat på influensa-diagnostik men forskarna menar att utrustningen även kan användas för att upptäcka andra sjukdomar, exempelvis malaria, Sars – eller covid-19. Det senaste året har forskargruppen lyckats förbättra känsligheten hos tekniken så pass att de nu söker patent och tittar på förutsättningarna för kommersialisering.</div> <div> </div> <div><br />Texter: Mia Malmstedt och Malin Ulfvarson<br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx">Läs den relaterade huvudartikeln här.</a></div></div>Wed, 24 Jun 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxNy teknik ska ge mer vård för pengarna<p><b>​Svensk sjukvård står inför stora utmaningar, och ropar efter ny teknik för att lösa dem. Diagnostik är en av pusselbitarna. Med hjälp av exempelvis AI och precisionsdiagnostik finns mycket att vinna, både för vårdsystemet och för individen.</b></p><em><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Denna artikel är kopplad till sidoartiklar med exempel från Chalmers forskning.​</a></em><br />​<br /><span style="background-color:initial">Vi kan börja med att konstatera: nej, det här är inte ännu en artikel om corona. Även om det allra mesta – oavsett om vi talar om vård eller diagnostik – under första halvan av 2020 handlat om covid-19, så finns det naturligtvis en mängd andra utmaningar och framtida utvecklingsprojekt för svensk sjukvård, pre och post corona.</span><div><br /></div> <div>Att svensk sjukvård står inför en stor omställning har knappast gått någon förbi. Vårdköer, överfulla akutmottagningar, primärvårdsreformer och personalbrist flimrar förbi i nyhetsflödet. Kanske kan det mesta kokas ner till en fråga: har sjukvården blivit för bra?<br /><br /></div> <div>– Vi kan göra allt mer, allt högre upp i åldrarna och allt mer förfinat, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, och ansvarig för område 4 som – med bland annat radiologi, klinisk fysiologi och alla laboratorier – innehåller merparten av sjukhusets diagnostik. </div> <div>– Men den medicinska utvecklingen och den större andelen äldre i befolkningen leder också till ökade sjukvårdsbehov. Nu måste vi ta tekniken till hjälp för att klara detta. Vi kan inte bara jobba på som vi tidigare gjort, utan behöver tekniska lösningar som låter oss göra mer med samma resurser.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI gör diagnosen säkrare och sparar resurser</h2> <div>Ett tydligt exempel på en sådan lösning är AI och bilddiagnostik. Om datorn tolkar bilder med hjälp av artificiell intelligens, så får radiologen ett försorterat urval att granska; bilder där datorn redan ringat in de potentiella problemen. Diagnosen blir säkrare, snabbare och mer effektiv. </div> <div>– Vi ser också en utveckling där teknik gör det möjligt för patienterna att sköta allt mer av mätning och diagnostik i hemmet. Patienten blir expert på sin egen sjukdom, vilket är en fördel för individen samtidigt som det sparar resurser i sjukvården, säger Peter Gjertsson, och tillägger att de som inte kan använda tekniken av olika skäl naturligtvis fortfarande ska tas omhand.</div> <div> </div> <div>Även precisionsmedicin är ett område under uppsegling; behandlingar kan skräddarsys när genetisk diagnostik kan påvisa sjukdom och bilddiagnostik identifierar problemområdet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hälsoforskning på nästan hela Chalmers</h2> <div>Täta samarbeten mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har funnits länge. Forskare från båda håll har exempelvis tillsammans utvecklat avancerade medicintekniska produkter, ny kunskap till grund för bättre läkemedel och forskat kring miljöer och arkitektur inom vården. På Chalmers bedrivs hälsorelaterad forskning på hela 12 av 13 institutioner, vilket inkluderar många olika forskningsfält.</div> <div><br /></div> <div>Att forskningen var så mångfacetterad stod klart efter en inventering inför uppstarten av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik. Det nya styrkeområdet ska bilda en röd tråd genom forskningen på Chalmers och knyta ihop den med externa parter. Startskottet gick i januari. <br /><br /></div> <div>– Under utredningstiden gjorde vi intervjuer på varje institution och förstod att många frågeställningar inom hälsa var gemensamma, över gränserna mellan institutioner. Kompetens efterfrågas, både externt och internt, och det visar sig att Chalmers har mycket av den, säger Ann-Sofie Cans, docent på Kemi och kemiteknik och ledare för styrkeområde Hälsa och teknik, som menar att Chalmers forskare allt för länge varit vana att arbeta i silos. </div> <div>– Nu ska vi starta aktiviteter där våra 200+ forskare får möjlighet att lära känna varandra, och samtidigt öka vår externa samverkan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete i Chalmers AI-center</h2> <div>Ett samarbetsområde som redan tagit steg framåt är just AI. I december 2019 klev SU in som en samarbetspartner i Chalmers AI Research Centre, Chair. Rent praktiskt innebär samarbetsavtalet ett åtagande över minst fem år, med gemensamt finansierad forskning inom AI för vård och hälsa. Ett antal prioriterade utmaningar har mejslats fram. En av dem är diagnostik. Med AI kan stora mängder data – mätvärden, text, bilder – behandlas, och datorn kan lära sig att känna igen symtom.</div> <div><br /></div> <div>Fredrik Johansson, forskarassistent på Chalmers institution för data- och informationsteknik, är själva bryggan mellan styrkeområde Hälsa och teknik, Chair och SU. Tillsammans med sin motsvarighet från SU tar han nu fram en gemensam forskningsagenda. </div> <div>– Även om vi redan tidigare har jobbat ihop, så innebär samarbetet i styrkeområdet och Chair att vi nu kan koordinera oss. Till exempel kan vi se om flera forskare faktiskt jobbar mot samma mål, så att vi blir mer effektiva och hittar synergier, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Letar mönster hos patientgrupper</h2> <div>Fredrik Johansson handleder själv ett projekt där studenter använder insamlade data om patienter med Alzheimers sjukdom för att låta AI leta mönster. Alzheimers diagnosticeras idag främst med hjälp av kognitiva tester, som exempelvis minnestester, och yttrar sig väldigt olika.</div> <div>– Man vet att Alzheimerspatienter har plackbildningar i hjärnan. Men vissa patienter får stora symtom medan andra inte får det, trots lika omfattande plackbildningar. Varför? Vi vill ta fram ett verktyg som kan ge en helhetsbild av patienten, för att få fram vad skillnaderna kan bero på. Vi tittar på faktorer som kan mätas när de diagnosticeras, men också följas över tid. Tanken är att i första hand kunna förutsäga hur sjukdomen kan förväntas utvecklas, men kanske kan vi också på sikt få fram ett verktyg som kan diagnosticera subgrupper hos Alzheimerspatienterna.</div> <div><br /></div> <div>Planer finns för gemensam infrastruktur, och även för utbildningsinsatser. Ett exempel är etikprövningar, något som efterfrågas av Chalmersforskare som inte hanterat detta i någon större utsträckning tidigare, men som förstås är väldigt viktiga i vården.</div> <div>– Här kan vi behöva utbilda vår personal. Och omvänt pratar vi också om utbildning i AI för forskare på SU, säger Fredrik Johansson.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Vi finns här för att stödja”</h2> <div>Ann-Sofie Cans påpekar att Chalmers även går in och stöttar i den nya innovationsutbildningen för ST-läkare som SU nyligen startat.</div> <div>– Sahlgrenska vill att läkarna ska ha kunskap om olika områden inom teknik. Då kan vi hjälpa dem att hitta rätt personer för att ge en föreläsning eller ordna studiebesök, som nu i vår inom exempelvis AI och 3D-printning, säger Ann-Sofie Cans.</div> <div>– Från vårdens sida inser man allt mer att man behöver ingenjörernas kompetens. Och vi finns här för att stödja. Om ingen använder våra lösningar, så kommer de ju inte till någon nytta.</div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik</h2> <div>Chalmers nya styrkeområde spänner över 12 institutioner och är organiserat i fem profilområden:<br /><br /></div> <div>• Digitalisering, Big Data och AI</div> <div>• Infektion, läkemedelsleverans och diagnostik</div> <div>• Prevention, livsstil och ergonomi</div> <div>• Medicinteknik</div> <div>• System och miljöer för hälsa och vård</div> <div><br /></div> <div>Profilerna har definierats utifrån den forskning som finns representerad på Chalmers, men också visat sig fungera som värdefulla ingångar till högskolan.<br /><br />Förutom Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkluderar de externa samarbetsparterna bland annat Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, AstraZeneca Bioventure Hub, Högskolan i Borås och Sahlgrenska Science Park.<br /><br /></div> <div>Styrkeområdet och samarbetena omfattar inte bara forskning utan även utbildning. Chalmers och SU har startat ett pilotförsök med en gemensam forskarskola i medicinteknik. På sikt kan eventuellt doktorander som antas ges möjlighet till dubbel examen. Chalmers har även skapat det nya basprogrammet Medicinteknik, och de första studenterna startar i höst.<br /><br /></div> <div>Styrkeområde Hälsa och teknik har definierat tre samhällsutmaningar att arbeta mot, i linje med FN:s globala hållbarhetsmål: <em>Ändrad befolkning och nya sjukdomar</em>, <em>Ökat behov av vård i ett samhälle med begränsade resurser</em>, samt <em>Hälsa, klimat och hållbarhet.</em></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div><br /><em>Bildtext till bilden på operationssalen ovan:</em></div> <div><div><em>En operationssal hos Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fullt utrustad med nära 400 medicintekniska produkter för bildstödd diagnostik eller behandling. Detta är en av de tekniktätaste och mest avancerade operationsavdelningar som finns i Sverige. I huset finns flera så kallade hybridsalar, där kirurgi och bilddiagnostik kan utföras i samma rum. </em></div> <div><em>Chalmers forskningscentrum MedTech West etablerar i år samverkanslabb hos Bild- och interventions-centrum. Med start 2021 planeras kliniska tester inom diagnostik med mikrovågor och magnetence-falografi (MEG).</em></div></div> <div><br /> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Läs relaterad artikel med exempel på Chalmers forskning inom området diagnostik här.</a></div>Wed, 24 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Buljong-berikad-med-ny-jarnforening-kan-minska-jarnbrist.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Buljong-berikad-med-ny-jarnforening-kan-minska-jarnbrist.aspxBuljong berikad med ny järnförening kan minska järnbrist<p><b>​Järnberikning av mat är en kostnadseffektiv metod för att förebygga järnbrist. Men att hitta järnföreningar som lätt tas upp av tarmen utan att försämra livsmedelskvaliteten är en stor utmaning. Nu visar studier från Chalmers, ETH Zürich och Nestlé Research att en helt ny järnförening, som innehåller järnupptagshämmaren fytat och hydrolyserat majsprotein, uppfyller dessa kriterier.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Två miljarder människor i världen lider av järnbrist. Järnbrist uppvisas främst hos kvinnor i fertil ålder, små barn och ungdomar. Svår järnbrist ka​n leda till för tidig födsel, ökad sjuklighet och dödlighet för mamma och barn, men även försämrad utveckling av hjärnans funktion hos barnet. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Läget är allvarligast i låginkomstländer där den huvudsakliga kosten är växtbaserad. Sädesslag och baljväxter är rika på järn, men järnet är inte tillgängligt för absorption. Detta beror främst på att dessa livsmedel också innehåller järnupptagshämmaren fytat som bildar olösliga föreningar med järn i tarmen och normalt förhindrar upptaget. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framställde helt ny järnförening</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Ett kostnadseffektivt sätt att förebygga järnbrist, främst i låginkomstländer, är att järnberika livsmedel, till exempel buljong. Ett problem med berikningen är att järnföreningar som lätt tas upp av tarmen är kemiskt reaktiva. När de tillsätts livsmedel kan de därför orsaka färg- och smakförändringar och även bidra till att maten härsknar och förstörs. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Stabila järnföreningar är å andra sidan svåra för tarmen att ta upp, till exempel järnpyrofosfat som används för järnberikning av buljong idag. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Den stora utmaningen ligger i att hitta en förening som klarar balansgången. Lösningen på detta diskuterades av Nestlé Research och Chalmers för några år sedan, vilket ledde till att Nestlé Research framställde en ny förening som innehåller monoferrifytat (Fe-PA), säger Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">För att föreningen lättare ska tas upp av tarmen binds den till aminosyror. Tidigare studier har visat att det bidrar till att göra järnföreningar mer tillgängliga. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Nestlé Research har själva testat föreningens stabilitet och påverkan när det gäller smak, färg och lukt. Sedan undersökte vi järnupptaget i humana tarmceller som exponerats för buljong berikad med olika varianter av föreningen Fe-PA, säger Ann-Sofie Sandberg.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Järnföreningen bands till hydrolyserat majsprotein</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Resultatet visade sig vara mycket positivt. Förutom att exponera tarmcellerna för buljong där järnföreningen bundits till olika aminosyror tog man även fram varianter där aminosyrorna bytts ut mot hydrolyserade protein av majs och soja. Fördelen med dessa protein är att de kostar mindre att producera. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Majsprotein är dessutom speciellt lämpligt att använda ​i livsmedel eftersom det inte är associerat med allergi.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− När vi jämförde med upptag av järnsulfat kunde vi se att de tarmceller som exponerats för alla de olika varianterna av berikad buljong hade ett bra upptag av järn. Järnsulfat absorberas mycket lätt, men är olämplig i livsmedel på grund av sin höga reaktivitet, säger Nathalie Scheers docent i molekylär metallnutrition, som har drivit utvecklingen av co-kulturscellmodellen för att studera järnupptag och dess reglering.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I den parallellpublicerade humanstudien från Nestlé Research i Lausanne och ETH i Zürich har man visat att järnupptaget från buljong berikad med majsproteinföreningen var dubbelt så stort jämfört med järnpyrofosfat, som ofta används för järnberikning av livsmedel utanför Europa. I måltider som innehöll järnupptagsinhibitorer, såsom majsgröt, var upptaget fem gånger så högt. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Högintressant för att minska mänskligt lidande&quot;​</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Förhoppningen är att den nya järnföreningen ska kunna användas i buljongtärningar i låginkomstländer för att minska förekomsten av järnbrist − och därmed också sjuklighet och dödlighet främst hos kvinnor och barn.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Såvida det inte uppstår bieffekter, som vi hittills inte har förutsett, är vi hoppfulla om att livsmedel berikade med den nya järnfytatföreningen kan vara högintressant i en strävan att minska mänskligt lidande världen över. Men här krävs ytterligare forskning, säger Ann-Sofie Sandberg. </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-weight:700">Text: </span><span>Susanne Nilsson Lindh</span><br /><span style="font-weight:700">Illustration: </span><span>Yen Strandqvist​</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Mer om forskningen: </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>I den Chalmersutvecklade co-kultursmodellen för järnupptag exponerades de humana tarmcellerna för buljong berikad med föreningarna Fe-PA-Histidin-Glutamin (Fe-PA-Hist-Gln) och Fe-PA-Histidin-Glycin (Fe-PA-Hist-Gly), men även föreningar där aminosyrorna bytts ut mot hydrolyserade protein av soja (Fe-PA-HSP) och majs (Fe-PA-HCP). </li> <li>Järnupptaget mättes indirekt med markören ferritin och sattes i relation till upptaget av järnsulfat. </li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Läs den vetenskapliga artikeln i <span><em>Scientific Reports</em></span>:  </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.nature.com/articles/s41598-020-61833-2.pdf">The development of a novel ferric phytate compound for iron fortification of billions (part I)​</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Läs också om humanstudien från ETH Zürich: </strong><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b><a href="https://www.research-collection.ethz.ch/bitstream/handle/20.500.11850/408074/s41598-020-62307-1.pdf?sequence=3&amp;isAllowed=y">Iron bioavailability from bouillon fortifed with a novel ferric phytate compound: a stable iron isotope study in healthy women (part II)​​</a></b></font></span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700">Mer om forskarna och deras forskningsgrupper:  </span></div> <div></div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/forskning/livsmedelsvetenskap/Sandberg-Lab/Sidor/default.aspx">Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap</a></div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​</a><a href="/sv/institutioner/bio/forskning/livsmedelsvetenskap/Scheers-Lab/Sidor/default.aspx">Nathalie Scheers, docent i molekylär metallnutrition</a><br /></div> <span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"></font></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> ​</div>Wed, 17 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxForskningsprojekt tar vara på patienters expertkunskaper<p><b>​Personer med kronisk sjukdom ansvarar själva för en mycket stor del av sin dagliga hälsa. Det gör dem till experter på att leva med sjukdomen – och detta är en expertroll som skulle kunna nyttjas bättre i dagens vårdsystem. Nu kan du som är patient bidra med din kunskap!</b></p><div>​På Chalmers startar nu ett tvåårigt forskningsprojekt som fokuserar på patienten som innovatör. Personer med kroniska sjukdomar, det vill säga långvariga eller livslånga sjukdomstillstånd, lär sig att leva med och anpassa sig till sin sjukdom. De tvingas sätta sig in i den komplexa sjukdomsbilden och noggrant observera symtom, hur de svarar på behandling och vilka förutsättningar som krävs för att förbättra sin livssituation. Den egenupplevda erfarenheten är grunden för innovationer och inom den här gruppen, och deras närstående, finns värdefull kunskap som är outnyttjad.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stöttar patienten att ta initiativet</h3> <div><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Andreas-Hellstrom.jpg" alt="Andreas-Hellstrom.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span>Det här är ett forskningsprojekt som tar ett helt nytt perspektiv, menar Andreas Hellström, forskningsledare på Chalmers.<br />– Sjukvården har blivit bättre på att bjuda in patienter för att utveckla sin verksamhet, men det här projektet går ett steg längre. Vi ger patienter stöd för att ta initiativet och leda innovationsprocessen vilket öppnar för helt nya idéer och lösningar. Här finns en innovationsmylla som bara väntar på att få utnyttjas, säger Andreas Hellström.</div> <div> </div> <div>För att ge patienter förutsättningar att driva innovation med fokus på att leva med kronisk sjukdom krävs strukturer i samhället som är öppna för att ta emot nya idéer. Det är just det som forskningsprojektet ska studera. </div> <div> </div> <div>– I projektet kommer vi att utveckla och pröva strategier, verktyg och modeller för att invånare och patienter framgångsrikt ska kunna agera som innovatörer. Vi kommer att kartlägga vad som krävs på systemnivå för att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span></span></span></span>Forskare som lever med sjukdom</h3> <div><span></span><span><h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Sara-Riggare.jpg" alt="Sara-Riggare.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span></span></span></h3></span>Sara Riggare lever med Parkinsons sjukdom och medverkar i forskningsprojektet. Hon träffar sin neurolog två gånger per år, resten av året är hon själv sin främsta vårdgivare. Hon är doktorand på Uppsala universitet, och har bland annat utvecklat en tjänst som underlättar övervakning av medicineringen. Sara Riggare är en framträdande talesperson, inte bara i Sverige utan även internationellt, för att låta patienter få möjlighet att bidra till innovationer som främjar ett hälsosamt liv.<span><span></span></span><br /></div> <div> <br /></div> <div>– Det finns idag ingenstans att vända sig för att driva nya idéer och därför går en stor mängd patientkunskap förlorad. Läkaren har inte all information, och inte patienten heller. Jag önskar mig ett mer jämlikt samarbete mellan vården och patienten, säger Sara Riggare.</div> <div> </div> <div>Vården har mycket att vinna på den kunskap som kommer från personernas erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom – det vill säga en helhetsbild som inkluderar hälsa, vardag och egenvård. <br /></div> <div>– Sjukvården har också en roll i detta, det handlar inte bara om egenvården och vardagen. Vi kommer även att söka efter deltagare i projektet som har idéer om vad sjukvården skulle kunna göra annorlunda, säger Andreas Hellström.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dela erfarenheter och lära tillsammans</h3> <div>Forskningsprojektet baseras på ett gemensamt lärande och learning by doing. Patienter och närstående kommer bjudas in för att dela med sig av sina erfarenheter av innovation i den egna vardagliga vården, och tillsammans med forskare och innovationscoacher utveckla och testa innovationsstrategier. Forskarna följer processens steg och vilka förutsättningar som krävs för att goda idéerna ska kunna utvecklas och tas tillvara.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är du intresserad av att delta i projektet? </strong><a href="http://patientinnovatorer.ringla.nu/nyheter/rekrytering-till-projektet">Här kan du läsa mer</a>.<br /> Det går också bra att maila direkt till <a href="mailto:%20andreas.hellstrom@chalmers.se">Andreas Hellström.<br /><br /></a></div> <div> </div> <div>Forskningsprojektet <em>Patienten som innovationsledare i välfärdssystemet</em> finansieras av Vinnova och drivs av Centre for Healthcare Improvement på Chalmers, Västra Götalandsregionen, intresseorganisationen Forum Spetspatient, Kraftens hus, Coinnovate och C.S. Combined Services AB.</div> <div> </div> <div> </div> <div>Text: Malin Ulfvarson</div> <div>Foton: Carolina Pires Bertuol (Andreas Hellström), Christopher Kern (Sara Riggare)</div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-blir-hedersdoktor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-blir-hedersdoktor.aspxChalmersprofessor blir hedersdoktor<p><b>​Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, har utsetts till medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Bo Håkanssons världsledande forskning kring fortledning av ljudvågor i mänskligt ben har resulterat i en hörapparat, med hudpenetrerande implantat förankrat i skallbenet, som idag finns att tillgå över hela världen och har haft livsavgörande betydelse för personer med hörselnedsättning.</span><div><br /></div> <div>Han står även bakom vidareutvecklingen och den industriella satsningen på hörapparater med högtalaren implanterad så att huden är intakt, med ett uppenbart fokus på att forskningsframgångar ska komma individer och samhälle till nytta.  </div> <div><br /></div> <div>– Benledningshörsel har engagerat mig ända sedan min doktorandtid på Chalmers för mer än 40 år sedan, säger Bo Håkansson. Jag känner mig mycket glad och hedrad över utnämningen till hedersdoktor. Det har under årens lopp varit en sann glädje att samverka med kollegorna vid den medicinska fakulteten och öronkliniken.</div> <div><br /></div> <div>I sin motivering till utnämningen lyfter Sahlgrenska akademins styrelse också samverkansprojektet kring utvecklingen av viljestyrda handrörelser i armproteser, där Bo varit en av initiativtagarna, som har väckt stor internationell uppmärksamhet.</div> <div><br /></div> <div>I motiveringen framhålls att &quot;forskningsframgångarna har inneburit industriell expansion i Göteborgområdet med företagen Cochlear, Oticon Medical och Integrum, för att nämna några. Förutsättningen för de translationella forskningsprojekt som har utvecklats inom området vid Sahlgrenska akademin är det nära samarbetet med professor Bo Håkansson och Chalmers tekniska högskola.&quot;</div> <div><br /></div> <div>– Teknik och hälsa är ett viktigt samverkansområde för Sahlgrenska akademin och Chalmers, där Bo Håkansson gjort mycket starka insatser. Han är en mycket värdig hedersdoktor, säger Agneta Holmäng, professor och dekan vid Sahlgrenska akademin i en kommentar och välkomnar samtidigt fortsatt samarbete.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//nyutnamnd-hedersdoktor-vid-sahlgrenska-akademin.cid1687454" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nyutnämnd hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Pionjärerna som möjliggjorde benförankrade hörapparater </a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Belonas-for-protesforskning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Belönas för protesforskning - 2017 ISPO Brian &amp; Joyce Blatchford Award</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a>, professor i medicinsk teknik på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, </div> <div>telefon: 031-772 18 07, e-post: <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div>Tue, 02 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematikmodeller-for-cancerbehandling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematikmodeller-for-cancerbehandling.aspxMatematikmodeller för cancerbehandling<p><b>​Matematiska modeller är av stort intresse för läkarvetenskapen. Tim Cardilins avhandling handlar om modeller för att få ett bättre resultat av kombinationsterapier för cancerpatienter.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/timcardilin.jpg" alt="" style="margin:5px" />Tim är anställd vid FCC, Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics, och disputerar vid Matematiska vetenskaper som så kallad industridoktorand. Projektet han arbetat i är ett samarbete med det tyska läkemedelsbolaget Merck med huvudkontor i Darmstadt. Det finns ett stort intresse inom branschen för matematiska modeller av flera anledningar, kostnadsmässiga som att spara tid och pengar, men även etiska för att minska antalet djurförsök. Man vill göra prediktioner för olika scenarier: vad händer om man använder en högre eller lägre dos av ett läkemedel? Vad händer om man kombinerar vissa läkemedel?</p> <p>Just detta projekt handlar om kombinationer av terapier inom onkologi, det vill säga cancerbehandling. Det utgår från frågor som vad det finns det för matematiska modeller inom området idag och hur man kan förbättra eller utvidga dem, och hur de matematiska modellerna används, vilka prediktioner som görs och vilka man bör göra. Variabilitet mellan individer är också ett tema. Eftersom det handlar om biologiska processer finns det en stor spridning i hur olika individer svarar på samma behandling. </p> <h2>Tumour Static Exposure, ett viktigt prediktionsverktyg</h2> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Tumour Static Exposure" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/TSE250x250.jpg" style="margin:5px" />Avhandlingen behandlar till stor del tidsseriedata för tumörvolymer där Tim lagt till strålningsbehandling, både i sig och tillsammans med andra läkemedel, till den klass av matematiska modeller som typiskt används inom branschen. Han har också arbetat med Tumour Static Exposure (TSE) som är ett modellbaserat prediktionsverktyg för att förstå vilka doser och vilken koncentration av ett eller flera läkemedel som man måste ha för att få en tumör att minska. För ett läkemedel blir TSE en gräns där tumörtillväxten bromsas men inte går tillbaka när man ligger under, medan tumören krymper när man ligger över. När man kombinerar två eller flera läkemedel blir motsvarigheten en TSE-kurva eller yta som man vill att kombinationsbehandlingen ska hålla sig över för att tumören ska krympa. </p> <p>Tim menar att detta är ett viktigt prediktionsverktyg, som även kan användas för att rangordna och optimera behandlingar, och som ännu inte fått tillräckligt stort genomslag. Genomgående har också variabiliteten mellan individer beaktats, där så kallade mixed effect-modeller använts då de är mest sofistikerade modeller som finns idag. Dessa har tillämpats bland annat inom TSE så att resultatet inte bara ska stämma för en medianindivid utan för en stor del, till exempel 95%, av patienterna.</p> <h2>Ett projekt för en bred matematiker</h2> <p>Tim började läsa fysik efter gymnasiet med en tanke om att fortsätta som sjukhusfysiker, men kom inte så långt innan han hoppade av. Istället började han på Matematikprogrammet på Göteborgs universitet och höll på med partiella differentialekvationer och finita element-metoder. Mot slutet av utbildningen fick han frågan av FCC om han var intresserad av att jobba i projektet som satts samman av en professor på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Tim blev osäker då han trodde att det behövdes mycket biologi och statistik, men han förstod snart att vad man sökte var en bred matematiker och att det andra var sådant man snabbt kunde lära sig. Från början var det ett licentiatprojekt men Merck var intresserade av en fortsättning och så blev det.</p> <p>– Jag har haft en bra doktorandtid som varit utvecklande på alla sätt. Det har varit en utmaning att det är många olika viljor om var fokus ska ligga, från Merck, FCC och MV. I ett tvärvetenskapligt projekt som detta måste man också kunna kommunicera med icke-matematiker, men modeller går ganska lätt att visa som figurer istället för formler.</p> <p>Tim kommer att fortsätta arbeta med biomatematiktillämpningar på FCC. Mercks projekt fortsätter också, med en ny doktorand som började i september, så Tim kommer att följa det och stötta när så behövs.</p> <br /><em>Tim Cardilin disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen ”Modelling of combination therapy to support drug discovery in oncology”, torsdag den 4 juni kl 13.15 via Zoom. Handledare är Torbjörn Lundh, biträdande handledare Mats Jirstrand. <a href="/sv/institutioner/math/kalendarium/Sidor/Disputation200604.aspx">Läs avhandlingen och delta i disputationen</a></em><br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: privat<br /><strong>Bild</strong>: Tim Cardilin. Exempel på Tumor Static Exposure (TSE) prediktion (blå kurvan) för två läkemedel med koncentrationer CA och CB. Kombinationer av läkemedlen som ligger under TSE-kurvan (röda området) leder till att tumören växer, medan kombinationer som ligger över TSE-kurvan (gröna området) leder till att tumören krymper.Thu, 28 May 2020 17:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-spraydusch-i-nasan-kan-bli-framtidens-coronavaccin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-spraydusch-i-nasan-kan-bli-framtidens-coronavaccin.aspxEn dusch i näsan kan bli framtidens coronavaccin<p><b>​​Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Det hoppas forskarna i ett nytt Chalmerslett pilotprojekt kunna bidra till i framtiden. Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker forskarna hitta ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler. ​​</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/coronavaccin_pilotprojekt_Karin_labb_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin-top:5px;margin-bottom:5px;margin-left:10px;height:267px;width:300px" /><span style="background-color:initial">– Det finns fördelar med att ge ett vaccin direkt i nässlemhinnan. Det efterliknar hur många virus ofta tar sig in i kroppen och kan därför effektivare lura rätt celler att dra igång försvarett, säger forskaren Karin Norling vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/kalendarium/Sidor/Disputation-Karin-Norling-200221.aspx">Hon doktorerade nyligen inom biovetenskap</a> och är nu i full färd med att samordna och förbereda laboratoriearbetet i det nya projektet. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Genom att kombinera flera lovande koncept som utvecklats på Chalmers, Göteborgs universitet, AstraZeneca och internationellt, hoppas forskarna kunna testa ett unikt koncept som skulle kunna bidra till utvecklingen av vaccin mot såväl covid-19 som andra virusinfektioner.  <br /></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>En ofarlig partikel som lurar kroppens immunceller</span></h2> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Forskarna vill designa en biologisk nanopartikel som lurar kroppens immunceller att agera som om de hade mött ett äkta virus. I själva verket kommer de i kontakt med ett så kallat mRNA, som är ett förstadium till en ofarlig del av viruset. Dessutom ska den konstgjorda partikeln förses med både immunförstärkare och ett målsökande protein – en sorts adresslapp - som gör att vaccinet enbart når en viss typ av immunceller. När dessa blir aktiverade lär sig kroppen förhoppningsvis att känna igen och försvara sig mot viruset i framtiden.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305_Fredrik_Hook.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:132px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Förhoppningen är att detta tvärvetenskapliga angreppssätt inom grundforskningen ska kunna ge svar på hur en framtida vaccinplattform baserad på mRNA-teknik skulle kunna utformas, s</span><span style="background-color:initial">äger Fredrik Höök som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers och centrumledare för</span><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/Sidor/default.aspx"> Formulaex,​</a><span style="background-color:initial"> där AstraZeneca är ledande industripartner. </span></div> <div><br /></div> <div>Fredrik Höök är också en av profilledarna inom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/om-oss/Sidor/default.aspx">Chalmers nya styrkeområde för hälsa och teknik ​</a>som tar sig an stora hälsorelaterade samhällsutmaningar genom att utveckla ny teknik och innovativa lösningar tillsammans med sjukvård och näringsliv. ​​​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tidskrävande att utveckla ett vaccin</h2> <div><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Karin_Norling_280x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:177px" />Under pilotprojektet ska forskarna utvärdera förutsättningarna för ett längre och mer om</span><span style="background-color:initial">fattande projekt för att ta fram ett covid-19-vaccin i nässpraysform.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>– Det kommer att ta flera år att utveckla ett vaccin, men förhoppningsvis kommer pilotprojektet att visa om konceptet med ett målsökande nässpraysvaccin är lovande nog för att gå vidare med, säger Karin Norling. ​<br /><span style="background-color:initial"></span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>​<span style="background-color:initial">När den vetenskapliga </span><a href="https://www.nature.com/articles/d41586-020-01221-y">tidskriften Nature nyligen beskrev olika typer av vaccinkoncept som just nu testas​</a>,<span style="background-color:initial"> fanns mRNA-tekniken med på listan. </span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om det tvärvetenskapliga pilotprojektet</h2> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/coronavaccin_pilotprojekt_provror350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:157px;width:180px" /><div>​I det nya forskarsamarbetet ingår även Elin Esbjörner Winters och Pernilla Wittung Stafshede från Chalmers, Nils Lycke från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Lennart Lindfors från AstraZeneca. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projektet finansieras av Chalmers innovationskontor, Chalmers nystartade styrkeområde Hälsa och teknik, Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Vetenskapsrådet. Det sker också delvis inom ramen för det SFF-finansierade forskningscentrumet Formulaex. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text och foto:</strong><span style="background-color:initial"> Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div><b>Porträttfoto: </b>Helén Rosenfeldt (Karin Norling) och Johan Bodell (Fredrik Höök)</div> <div>​<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>För mer information, kontakta: </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">Doktor <a href="/sv/personal/Sidor/karinno.aspx">Karin Norling​</a>, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 073 045 03 60, </span><a href="mailto:karin.norling@chalmers.se">karin.norling@chalmers.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Professor <a href="/sv/personal/Sidor/Fredrik-Höök.aspx">Fredrik Höök​</a>, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 61 30, <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se">fredrik.hook@chalmers.se</a></div>Thu, 28 May 2020 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Tarmfloran-paverkar-halsoeffekter-av-fiberrik-kost.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Tarmfloran-paverkar-halsoeffekter-av-fiberrik-kost.aspxTarmfloran påverkar hälsoeffekter av fiberrik kost<p><b>​Fullkorn kan minska risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Men innehållet av kostfibrer och bioaktiva ämnen, till exempel lignaner, i olika spannmål varierar. I en ny studie har chalmersforskare visat att fullkornsråg ger en sänkning av LDL-kolesterol, jämfört med fullkornsvete. Sänkningen var dessutom beroende av sammansättning av tarmfloran hos försökspersonerna. Däremot påverkades inte glukosmetabolismen, vare sig med eller utan tillskott av lignaner.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Ett högt fullkornsintag kan förebygga många av våra folksjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Studien, som nyligen publicerades i <em>The American Journal of Clinical Nutrition</em>, är den första som jämfört resultat av olika typer av fullkorn, i detta fall vete och råg, hos personer med så kallat metabolt syndrom. Det innefattar olika riskfaktorer som högt blodtryck, förhöjda blodfetter, fetma eller bukfetma. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Undersökte effekter av lignantillskott</h2> <p class="chalmersElement-P">Fullkornsvete och -råg har olika kostfiberkvalitet och olika innehåll av bioaktiva ämnen. Råg är det spannmål som innehåller mest kostfibrer och bioaktiva ämnen. Till exempel är fullkornsråg rikt på lignaner som liknar hormonet österogen, så kallade fytoösterogener. </p> <p class="chalmersElement-P">Lignaner har i olika studier visat sig ha skyddseffekter mot hormonberoende cancertyper, som bröstcancer och prostatacancer. Nyligen har flera studier också visat att halten av enterolakton och entradiol, de två molekyler som tarmfloran bildar från lignaner, är starkt kopplad till minskad risk att utveckla typ 2-diabetes.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Därför ville vi utvärdera om tillskott av lignaner kunde förstärka effekten av fullkornsråg. Vi tillsatte mer lignaner till försökspersonernas rågdiet än vad någon studie gjort hittills och vi uppmätte de högsta halterna av enterolakton och enteradiol. Trots detta såg vi inga effekter på glukosomsättning och metabola riskfaktorer. Det ser vi som en indikation på att effekten av fytoöstrogener inte har de positiva effekter man trott, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kolesterolsänkning beroende av tarmfloran</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarna kunde istället visa att man kan sänka kolesterolhalten med rågfibrer. Det har de även kunnat bekräfta i nyligen genomförda, men ännu opublicerade, studier. För första gången såg de att kolesterolsänkningen var beroende på vilka mikroorganismer försökspersonerna hade i tarmen från början av studien. Det ger en möjlig mekanistisk länk mellan kostfiberrika livsmedel, tarmflora och lipidomsättningen. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Fler studier krävs för att undersöka varför det är så. Men vi visade i alla fall att det bara var en av tre enterotyper, de uppsättningar av mikroorganismer som finns i tarmen, som var kopplad till kolesterolsänkningen. Det kan bero på att den enterotypen i högre utsträckning bildar kortkedjiga fettsyror, jämfört med de andra två. Det finns läkemedelsstudier där tarmfloran visat sig påverka effekten av lipidsänkande läkemedel. Men tarmflorans roll vid kolesterolomsättning är ganska ny kunskap och det behövs fler studier för att få tydliga resultat, säger Rikard Landberg.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den uppmätta kolesterolsänkningen försvann dock hos personerna i studien efter fyra till åtta veckor. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det har vi sett i andra studier också. Det kan dels bero på att försökspersonerna har blivit trötta på att äta interventionskosten och fuskar lite, och att effekten därmed avtar. Dels kan det bero på att man av någon anledning får en adaptionseffekt, säger Rikard Landberg. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Effekt av enterotyp-anpassad kost​ undersöks</h2> <p class="chalmersElement-P">Planerade studier fokuserar nu på att screena fram individer med olika enterotyper och att utvärdera effekterna av fermenterbara fibrer jämfört med icke fermenterbara fibrer på metabola riskfaktorer hos de olika enterotyperna. Genom den jämförelsen hoppas forskarna bekräfta fynden från den nyligen publicerade studien. De vill också få en skattning av hur mycket större preventionspotential en kost anpassad för tarmfloran har jämfört med kost som inte är det. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Studien är ett samarbete mellan forskare på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, Cancerinstitutet i Köpenhamn, Danmark, Uppsala universitet och Århus Universitet, Danmark.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-weight:700;background-color:initial">Text: </span><span style="background-color:initial">Susanne Nilsson Lindh</span><br /></p> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong></strong><strong>Fakta: Studien</strong></div> <div> </div> <div><ul><li>40 män med riskprofil för metabolt syndrom tilldelades slumpmässigt fullkornsråg- eller fullkorsvete-dieter i en 8-veckors så kallad crossover-studie, där alla försökspersonerna fick båda behandlingarna men i omvänd ordning. </li> <li>Rågdieten kompletterades med tillskott av lignaner vid veckorna 4–8.</li></ul></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Läs den vetenskapliga artikeln i <em>The American Journal of Clinical Nutrition</em></strong><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a> <a href="https://academic.oup.com/ajcn/article/111/4/864/5758012">Effects on whole-grain wheat, rye, and lignan suplementation on cardiometabolic risk factors in men with metabolic syndrome: a randomized crossover trial</a><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Läs också</strong></div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspx">Fullkorn viktigt för att motverka typ 2-diabetes ​</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Thu, 07 May 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxTankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen<p><b>​Amputerade patienter kan för första gången uppleva konstgjord känsel genom tankestyrda armproteser som de använder till vardags. Tre svenskar har sedan flera år en sådan protes – som innehåller ett av världens mest integrerade gränssnitt mellan människa och maskin.</b></p>​<span style="background-color:initial">Framstegen är världsunika: Patienterna har levt sina vanliga liv, med tankestyrda proteser, i upp till sju år. I uppemot tre år har de också upplevt en ny funktion i vardagen – beröringskänsel i proteshanden.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><a href="https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1917537" target="_blank">En studie som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine​</a> visar att proteserna fungerar på ett naturligt sätt i patienternas dagliga liv.​<br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/max_ortiz_catalan_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan" style="margin:5px;height:252px;width:215px" /><div>Forskningen leds av <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, docent i medicinteknik på Chalmers, i samarbete med <a href="https://www.sahlgrenska.se/" target="_blank">Sahlgrenska Universitetssjukhuset</a>, <a href="https://www.gu.se/" target="_blank">Göteborgs universitet</a> och företaget <a href="https://integrum.se/" target="_blank">Integrum</a> i Göteborg. Forskare i Österrike och USA har också bidragit till den senaste studien.</div> <div><br /></div> <div>– Vår studie visar att en proteshand som förankras i skelettet, och styrs med implanterade elektroder, kan göra mycket mer precisa rörelser än en konventionell proteshand. Funktionen förbättras ytterligare när vi återskapar förmågan att uppfatta beröringstryck, som innebär att patienterna känner hur hårt de ska greppa olika föremål. Över tid har patienterna blivit allt bättre på att uppfatta även små tryckförändringar mot proteshanden, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/patient_340x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Patient med armprotes" style="margin:5px;height:402px;width:270px" /><div>– Men det viktigaste resultatet i studien är att den här typen av protes kan vara en kliniskt genomförbar ersättning för en förlorad arm. Oavsett hur sofistikerat ett neuralt gränssnitt är så kan det bara göra verklig nytta om det finns en säker och långsiktigt stabil koppling mellan patienten och protesen. Vi har nu visat detta för första gången, med en armprotes som kan styras tillförlitligt och förmedla känsel, i patienternas vardag. </div> <div><br /></div> <div>Sedan de fick sina proteser har de använt dem kontinuerligt i både yrkesliv och på fritiden.</div> <div><br /></div> <div><em style="background-color:initial">En av patienterna i studien har haft sin tankestyrda armprotes sedan början av 2017, och har haft konstgjord känsel i den sedan september 2018. </em><br /></div> <div> <div><em>– Protesen har förändrat mitt liv väldigt mycket, säger han. Den traditionella hylsprotesen som jag hade förut var ett hjälpmedel som jag bar. Den nya protesen känns inte som något som jag bär utan som en del av mig. Jag använder den hela dagarna, så för mig är det så naturligt, det är inget jag tänker på egentligen.</em></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Detta gör protesen unik</strong><br /></div></div> <div>Armprotesen är unik eftersom den kombinerar flera olika egenskaper som inte har visats tillsammans hos någon annan liknande teknologi i världen:</div> <div><br /></div> <div><div><ul><li>Protesen har en permanent koppling till patienternas nerver, muskler och överarmsben.</li> <li>Den har både tankestyrning och konstgjord känsel.</li> <li>Patienterna behöver inte bära med sig någon tillhörande utrustning utanför kroppen, såsom batteri eller dator.</li> <li>Tekniken har inte bara visat sig fungera under en kortare period i en kontrollerad labbmiljö. Den används fortlöpande av patienterna under alla deras vardagliga aktiviteter, utan hjälp från forskarna.​</li></ul> <div><span style="background-color:initial">Den nyaste delen av teknologin, konstgjord känsel, utgår från tre trycksensorer i protesens tumme. Signalerna från dem överförs via ett implanterat gränssnitt i armstumpen till nerver som leder mot hjärnan. Patienterna kan därmed känna när de tar tag i ett föremål och hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna en biologisk hand.</span><br /></div></div></div> <div><div><br /></div> <div>– Idag är det inte sensorerna som är flaskhalsen för att skapa konstgjord känsel, säger Max Ortiz Catalan. Utmaningen är att skapa neurala gränssnitt som sömlöst kan överföra stora mängder artificiellt insamlad information till nervsystemet, på ett sätt som användaren kan uppfatta naturligt och utan ansträngning.</div> <div><br /></div> <div>Operationerna inom projektet har gjorts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ledda av professor Rickard Brånemark och doktor Paolo Sassu. Målet för hela det Chalmersledda forskarlaget och Integrum är att utveckla en brett tillgänglig produkt, som kan fungera för så många som möjligt av de över en miljon människor som lever med en amputerad arm eller ett ben runt om i världen.</div> <div><br /></div> <div>– Just nu deltar de svenska patienterna i vår kliniska validering av teknologin för armproteser, säger Max Ortiz Catalan. Vi räknar med att detta system kommer att bli tillgängligt även utanför Sverige inom ett par år. Vi gör också stora framsteg med en motsvarande teknologi för benproteser, som vi planerar att implantera hos en första patient senare i år.</div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Max_och_patient_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan med patient" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /><br /><br /></div> <div><div><br /></div> <div><em>Max Ortiz Catalan under en uppföljning med en patient i Chalmers-labbet Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory.​</em></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Mer om: Hur tekniken fungerar</span></h2></div> <div><span></span><span style="background-color:initial"> <div>Armprotesens styrsystem kallas för E-Opra, och baseras på implantatsystemet Opra från Integrum AB. Implantatsystemet förankrar protesen i skelettet i amputationsstumpen genom så kallad osseointegration (osseo = ben). Samtidigt fästs elektroder på muskler och nerver inne i amputationsstumpen. E-Opra skickar signaler åt båda hållen mellan protes och hjärna, precis som i en biologisk arm. </div> <div><br /></div> <div>Protesen styrs med tankekraft, via de viljestyrda elektriska muskel- och nervsignalerna i armstumpen, som elektroderna fångar upp. Signalerna leds till implantatet, som går genom huden och kopplas till protesen. De leds sedan till ett inbäddat kontrollsystem som forskarna har utvecklat. Det är tillräckligt litet för att få plats inuti protesen, och behandlar signalerna med sofistikerade avkodningsalgoritmer med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet blir styrsignaler till proteshandens rörelser.</div> <div><br /></div> <div>Den konstgjorda känseln utgår från trycksensorer i protestummen. Signalerna från dessa omvandlas av kontrollsystemet i protesen till elektriska signaler, som sedan stimulerar en nerv i armstumpen. Nerven leder till hjärnan, som därmed uppfattar trycknivån mot handen.</div> <div><br /></div> <div>Implantatsystemet kan kopplas till alla kommersiellt tillgängliga proteser, så att de kan fungera mer effektivt.​</div> <div><br /></div> </span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Tankestyrd_protes_illustration_400x311px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Illustration av tankestyrd armprotes" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><em>Protesen är direkt kopplad till patientens nerver, muskler och skelett. De neurala gränssnitten består av elektroder runt de kapade nerverna. De muskulära gränssnitten består av elektroder som är implanterade i biceps och triceps. Skelett-gränssnittet har en titanskruv som är osseointegrerad i överarmsbenet – det innebär att bencellerna fäster direkt på den – vilket ger mekanisk stabilitet. En komponent i skelett-gränssnittet leder ut ur kroppen genom huden och kopplas till protesen. Elektriska kontakter som är inbäddade i skelett-gränssnittet levererar dubbelriktad kommunikation mellan protesen och elektroderna som är implanterade i nerver och muskler.</em><br /></span><span style="background-color:initial"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Hur den konstgjorda känseln upplevs</h2> <div>Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever oftast fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. När trycksensorerna i protestummen reagerar upplever patienterna i studien att förnimmelsen kommer från deras fantomhand. Var på fantomhanden det är varierar mellan patienterna, beroende på vilka nerver i armstumpen som tar emot signalerna. Det lägsta trycket kan upplevas som att huden nuddas med spetsen av en blyertspenna. Med ökande tryck blir förnimmelsen starkare och allt mer ”elektrisk”.</div></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen</h2> <div>Den aktuella studien behandlar patienter som är amputerade ovanför armbågen. Det användningsområdet ligger närmast en färdig produkt. Forskargruppen arbetar parallellt med ett anpassat system för amputationer nedanför armbågen. Där finns det, i stället för ett stort ben, två mindre ben som implantatet ska förankras i. Gruppen arbetar också med att anpassa systemet för benproteser.</div> <div><br /></div> <div>Utöver tillämpningen i proteser ger det permanenta gränssnittet mellan människa och maskin helt nya vetenskapliga möjligheter för att studera hur människans muskel- och nervsystem fungerar.</div> <div><br /></div> <div>Max Ortiz Catalan leder labbet <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank">Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory på Chalmers​</a>. Han håller också på att etablera det nya Center for Bionics and Pain Research på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i tätt samarbete med Chalmers och Göteborgs universitet. Där kommer teknologin att utvecklas vidare och implementeras kliniskt.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen har finansierats av Stiftelsen Promobilia, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Region Västra Götaland (ALF-anslag), Vinnova, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet, ERC.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers utvecklar sin samverkan med sjukvården och den medicinska forskningen genom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/Sidor/default.aspx">styrkeområde Hälsa och teknik</a>.<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/mindcontrolled_prosthesis_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tankestyrd preotes med känsel" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Med protesen kan patienterna känna föremålet när de tar tag i det och veta ​hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna hur en biologisk hand​ fungerar.​​</em></span><span style="background-color:initial"><em>​</em></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"><div><br /></div> <div><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">För mer information, kontakta</span><br /></div></div> <div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se%E2%80%8B">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Johanna Wilde<br /></em></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em></div> <em> </em><div><em>Film och övriga foton: Johan Bodell</em></div> <em> </em><div><em>Illustration: Sara Manca /Yen Strandqvist</em></div></span></div></div></div>Wed, 29 Apr 2020 23:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Flygande-start-for-nya-program.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Flygande-start-for-nya-program.aspxFlygande start för nya programmen<p><b>Programmen Medicinteknik och Globala system som startar på Chalmers i höst tycks vara efterlängtade av de nya studenterna. Det visar ansökningsstatistiken för höstterminen 2020.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Till Chalmers grundutbildningsprogram har det inkommit totalt 6477 anmälningar i prio 1 i år, en ökning med nästan 11 procent då motsvarande siffra i fjol var 5767. </span><div>– Det är förstås väldigt roligt att vi har ett så högt söktryck. Chalmers utbildningar har ett välförtjänt gott rykte och man vet att en examen från Chalmers är eftertraktad av arbetsgivare i samhälle och näringsliv, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers nystartade program Medicinteknik och Globala system som antar 60 studenter var sticker ut i ansökningsstatistiken med cirka tre sökande per studieplats. </div> <div>– De här utbildningarna är skapade för att möta framtida samhällsbehov och det är klart att det är tillfredsställande att många studenter, precis som vi, uppfattar de här områdena som viktiga., säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div>Programmet Medicinteknik hade totalt 1084 sökande, varav antalet förstahandssökande var 176. </div> <div>– Det motsvarar eller kanske till och med överträffar våra förväntningar för ett nytt program. Söktrycket till vårt medicinteknikprogram ligger väl till både på Chalmers och jämfört med etablerade medicintekniska civilingenjörsutbildningar nationellt. Sedan är vi speciellt nöjda med en jämn könsfördelning, med strax över hälften kvinnliga sökanden, säger Stefan Candefjord, programansvarig för Medicinteknik.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Anordnade digital besökskväll</h3></div> <div>Att arbeta för förbättrad folkhälsa utifrån ett tekniskt perspektiv tror han ligger helt rätt i tiden. </div> <div>– Vi har mycket spännande medicinteknisk forskning på Chalmers. Jag tror också att vårt samarbete med Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset gör programmet extra attraktivt. Vi i programteamet har försökt bidra till att synliggöra programmet och svara på frågor från dem som varit intresserade av att söka. Bland annat anordnade vi en digital besökskväll som vi upplevde var uppskattad.</div> <div><br /></div> <div>Coronapandemin har belyst hur viktiga medicintekniska produkter är för att rädda liv på patienter med kritiskt tillstånd, inte minst ventilatorer. Smittspårning med hjälp av digitala verktyg har också väckt mycket uppmärksamhet de senaste månaderna, något som kan ha ökat intresset för programmet menar Candefjord. </div> <div>– Medicinteknik är brett och står för så mycket mer än livsuppehållande utrustning på våra sjukhus. Jag gissar att de allra flesta valt att söka vår utbildning för att man är intresserad av hälsa och teknik i stort, med ett mer långsiktigt perspektiv. Det ska bli väldigt spännande att träffa studenterna och få veta mer om vad som lockat att söka och vilka typer av karriärer de ser framför sig.</div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Könsfördelningen föll väl ut</h3></div> <div>Programmet Globala system hade totalt 730 sökande, varav antalet förstahandssökande var 168. </div> <div>– Det motsvarar nog ungefär våra förväntningar även om vi inte på förhand hade formulerat dem i detalj, säger Martin Nilsson Jacobi, programansvarig för Globala system.</div> <div>Tydligare förhoppningar hade man runt könsfördelningen som föll väl ut, menar Jacobi. </div> <div>– Den kom ut nära nog exakt 50–50 både på totalsökande och på förstahandssökande och detta är vi väldigt nöjda med, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Programmet är uppbyggt kring hur man ska ta sig an globala utmaningar och det är frågor som han tror inspirerar många unga i dag. Intresset för programmet upplevde han som stort redan innan Coronapandemin tog fart.</div> <div>– Det är klart att den extrema känslan av akut närvaro av en global utmaning kan ha gjort att en del personer som valde mellan ett par alternativ tippade över mot just globala system, säger han.</div> <div>En annan framgångsfaktor enligt Jacobi kan vara att programmets inriktning skiljer sig en del från andra program på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Det tror jag också kan bidra till att intressera grupper av studenter som annars kanske inte hade valt att studera hos oss. Men egentligen är ju detta bara gissningar från min sida. Det ska bli väldigt intressant att efter sommaren möta studenterna och “få facit”, säger Martin Nilsson Jacobi. </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Fl</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">e</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">st söker till Tekniskt basår</span><br /></div> <div>I år sticker också Tekniskt basår ut som det mest sökta programmet på Chalmers med totalt 3044 anmälda, varav 900 är förstahandssökande.</div> <div>– Jag förstår att söktrycket till tekniskt basår ökar. Att få behörighet till tekniska universitetsutbildningar öppnar många dörrar för personer med annan utbildningsbakgrund, säger Anna Karlsson Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div>Hon tror också att osäkerheten kring samhällets utveckling som följer med coronapandemin bidrar till att fler söker sig till universitet och högskola.</div> <div><span style="background-color:initial">– Att då välja utbildning inom områden som har så goda framtidsutsikter som teknik, arkitektur och sjöfart är en klok satsning, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Vedrana Sivac</div> Fri, 24 Apr 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stiftelsens-pris-för-naturlig-kontroll-av-proteser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stiftelsens-pris-f%C3%B6r-naturlig-kontroll-av-proteser.aspxStiftelsens pris för naturlig kontroll av proteser<p><b>​Chalmersstiftelsens pris för 2020 tilldelas Max Ortiz Catalan, för hans arbete med naturlig kontroll av proteser genom osseointegrerade implantat.</b></p>​<span style="font-size:14px;background-color:initial">Chalmersstiftelsens pris år 2020 tilldelas Max Ortiz Catalan, docent vid institutionen för elektroteknik, för sitt arbete med naturlig kontroll av proteser genom osseointegrerade implantat.</span><div><br /><span style="font-size:14px;background-color:initial"></span><div><span style="font-size:14px">Priset består av 25 000 kronor i ett personligt bidrag samt 100 000 kronor för att finansiera ett event där Chalmers olika insatser inom pristagarens forskningsområde presenteras.<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><br /> </div> <div><span style="font-size:14px">Så här lyder stiftelsens motivering till utmärkelsen:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span> </div> <div><span style="font-size:14px"><em>&quot;Chalmersstiftelsen bildades 1994, med uppdraget att verka för att Chalmers bedriver forskning och utbildning på en internationellt hög nivå. Chalmers har sedan dess utvecklats i positiv riktning och visionen - Chalmers för en hållbar framtid - genomsyrar idag verksamheten. Inom denna vision ryms flera forskningsfält, inte minst i gränslandet mellan teknik och medicin. Chalmersstiftelsens pris utdelas årligen till person inom Chalmerssfären för förtjänstfullt, nyligen uppnått verksamhetsresultat som tydligt främjat högskolans utveckling. </em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="background-color:initial"><i>Årets pris uppmärksammar fortsättningen på det världsledande samarbetet mellan Chalmers och Sahlgrenska som startade när PI Brånemark på 70-talet bjöd in Chalmers i den dynamiska forskningen kring osseointegrerade titanimplantat.</i></span><span style="font-size:14px"><em> Pristagaren Max Ortiz Catalan utnyttjar, genom en god förmåga att samarbeta med andra och med patienternas bästa för ögonen, ny teknologis alla möjligheter att förbättra livskvalitet för olycksdrabbade patienter.</em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="font-size:14px"><em>Årets pristagare arbetar framgångsrikt för att forskningsresultat ska komma alla behövande tillgodo. I det ansvaret ligger också att utnyttja medias intresse för att berätta om avgörande framsteg. Genom aktivt, och skickligt, kommunikationsarbete har pristagaren lyckats göra stora delar av världen medveten om de avgörande framsteg som har skett på Chalmers. Dessa framsteg har han själv varit starkt bidragande till. Han har varit en av Chalmers flitigast förekommande talespersoner internationellt under flera års tid, och har stor betydelse för bilden av Chalmers i världen&quot;.</em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="font-size:14px">Chalmersstiftelsens styrelse fattade beslutet på underlag från en jury bestående av Per Olof Arnäs, fakultetsrådet och stiftelsens styrelse, Claes Niklasson, Chalmersska Ingenjörsföreningen, Anna Dubois, prorektor och Jonathan Sjölander, Chalmers Studentkår. Assisterande var Christian Borg, pressansvarig och Mattias Königsson, Chalmersstiftelsen.</span></div> <div><br /> </div> <div><b>Text:</b> Erik Krång</div> <div><b>Bild:</b> Anna-Lena Lundqvist</div> <div><br /> </div> </div> ​Thu, 16 Apr 2020 09:00:00 +0200