Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 24 Sep 2020 14:54:37 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Positiv-effekt-av-vegetarisk-kost-efter-hjartinfarkt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Positiv-effekt-av-vegetarisk-kost-efter-hjartinfarkt.aspxPositiv effekt av vegetarisk kost efter hjärtinfarkt<p><b>​Fyra veckors behandling med vegetarisk kost har gett positiva effekter hos patienter med kranskärlsjukdomar. Det visar en studie från Universitetssjukhuset Örebro i samarbete med bland annat Chalmers.  − Studien gav tydliga positiva effekter på riskfaktorer, särskilt på blodfetter och oxidation av blodfetter − som tros vara en viktig mekanism bakom åderförkalkning, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers.</b></p>​<span style="background-color:initial">Studien, som nyligen publicerades i </span><i style="background-color:initial"><a href="https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/JAHA.120.016518">Journal of American Heart Association</a></i><span style="background-color:initial">, är en så kallad cross-over studie och innefattade 31 patienter som tidigare drabbats av hjärtinfarkt. Under tre månader ordinerades deltagarna antingen lakto-ovo-vegetarisk kost, det vill säga vegetarisk kost som även innehåller ägg och mejeriprodukter, eller en kost rik på kött. Därefter övergick alla deltagare till sin vanliga kost i fyra veckor, följt av fyra veckor med det kostupplägg man inte provat tidigare.</span><div><h2 class="chalmersElement-H2">Lägre nivå LDL-kolesterol minskar risk för ny hjärtinfarkt​</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal">Efter fyra veckors intag av vegetarisk kost visade deltagarna lägre nivåer av oxiderat LDL-kolesterol, jämfört med deltagarna som ätit kost rik på kött.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span style="text-indent:-18pt;background-color:initial;font-stretch:normal;font-size:7pt;line-height:normal;font-family:&quot;times new roman&quot;"><span style="background-color:initial;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px">−</span> </span><span style="text-indent:-18pt;background-color:initial">Det oxiderade LDL-kolesterolet påverkar utveckling av blodproppar i kranskärlen i hjärtat. Lägre nivåer av detta minskar risken för deltagarna att återinsjukna i en ny hjärtinfarkt, säger Demir Djekic, forskare och läkare vid Universitetssjukhuset Örebro, som även är förstaförfattare till studien.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal">Deltagarna visade även en minskning i total mängd kolesterol i blodet och minskade även något i vikt.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span style="text-indent:-18pt;background-color:initial;font-stretch:normal;font-size:7pt;line-height:normal;font-family:&quot;times new roman&quot;"><span style="background-color:initial;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px">−</span> </span><span style="text-indent:-18pt;background-color:initial">Idag vet vi väldigt lite om hur man på bästa sätt kan använda kost för att förebygga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar hos individer som redan har haft en hjärtinfarkt. Effekterna i studien var förvånansvärt tydliga och effekten av kosten var god. Detta trots att vi inte bad dem äta särskilt mycket vegetarisk mat och dessutom åt de färdigmat som ä</span><span style="text-indent:-18pt;background-color:initial">r ganska processad, säger Rikard Landberg.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Chalmers ansvariga för kostdesign och dataanalys​</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Alla deltagare i studien fick specialdesignad kost som levererades som färdigrätter, anpassade efter individuellt kaloribehov. Före och efter varje fyraveckorsperiod av anpassad kost tog man blod- och avföringsprover från deltagarna för analys av riskmarkörer för kranskärlssjukdom, ett brett spektrum av molekyler i blodet och bakteriefloran i tarmen. Kosten designades av forskare på avdelningen för livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, där man också ansvarade för dataanalysen av blodproverna.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span>−</span> </span><span>Detta är ett exempel på när interdisciplinär forskning är som bäst, då vi kombinerar specifika spetskompetenser inom näringslära, mikrobiologi, data-analys och medicin för att undersöka ett gemensamt problem. Det var oerhört stimulerande och mycket berikande. Vi har alla lärt oss väldigt mycket, säger Rikard Landberg.</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2" dir="ltr" style="text-align:left">Livsstil v<span style="font-family:inherit;background-color:initial">iktig del i behandling efter hjärtinfarkt​</span></h2> <div dir="ltr" style="text-align:left"> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><div><p class="chalmersElement-P"><span>De</span><span style="background-color:initial">m</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">i</span><span style="background-color:initial">r</span><span style="background-color:initial"> D</span><span style="background-color:initial">j</span><span style="background-color:initial">e</span><span style="background-color:initial">k</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">ic i</span><span style="background-color:initial">nstämmer och menar att studien visar på att livvstil är en mycket viktig del i behandlingen efter hjärtinfarkt, även om deltagarantalet i studien är relativt litet. </span></p></div></div> <div dir="ltr" style="text-align:left"> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><div><p class="chalmersElement-P"> </p></div></div> <div dir="ltr" style="text-align:left"> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><div><p class="chalmersElement-P">− Att lägga om kosten hos den här patientgruppen är något vi bör satsa mer på. Det gäller att hitta metoder och de rätta verktygen som kan hjälpa oss att förbättra livsstilen, säger Demir Djekic. </p></div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tarmflora påverkar effekt av vegetarisk kost​</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Studien visade också att uppsättningen av bakterier i deltagarnas tarmflora påverkade effekten av den vegetariska kosten på de undersökta riskfaktorerna. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− ​Detta är utifrån vårt perspektiv kanske det mest intressanta fyndet och öppnar för nya spännande möjligheter för att optimera kosten för individen, så att rätt individ får rätt mat för optimal effekt, säger Rikard Landberg. <br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh, Chalmers och Elin Abelson, Universitetssjukhuset Örebro<br /><strong>Fo</strong><strong>t</strong><strong>o</strong><strong>:</strong> Pi<span style="background-color:initial">xab</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">ay</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien i Journal of American Heart Association</strong><strong>: </strong><a href="https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/JAHA.120.016518"><span style="background-color:initial"><b><span>Effec</span></b></span><span style="background-color:initial"><b><span></span></b></span><span style="background-color:initial"><b><span>ts of a Vegetarian Diet on Cardiometabolic Risk Factors, Gut Microbiota, and Plasma Metabolome in Subjects With Ischemic Heart Disease: A Randomized, Crossover Study</span></b></span>​</a></p></div>Wed, 23 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Nytt-forskningslabb-for-cancerbehandling-och-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Nytt-forskningslabb-for-cancerbehandling-och-diagnostik.aspxNytt forskningslabb för cancerbehandling och diagnostik<p><b>​Snart tas första spadtaget för ett nytt medicintekniskt forskningslabb på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Labbet är en stor satsning på kliniknära forskning, i samarbete mellan sjukhuset, Chalmers, Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Nya metoder för diagnos och behandling – och på sikt en bättre vård – ska bli resultatet av det nya labbet, som beräknas stå färdigt i maj 2021. Labbet kommer att rymma utrustning för forskning med mikrovågor samt biomagnetiska sensorteknologier. Mikrovågsforskningen kommer inledningsvis att fokusera på nya behandlingsmetoder för cancer i huvud, hals och nacke, och även på icke-invasiv diagnostik av såväl blödningar i hjärna och muskler som bröstcancer. För de biomagnetiska sensorerna planeras funktionella studier av hjärnan, med magnetencefalografi för patienter som bland annat lider av epilepsi och demens, samt studier av störningar i hjärtats rytm med magnetkardiografi.</span></div> <div><span><h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Definiera behov och utveckla lösningar&quot;</h2></span></div> <div>Det nya labbet kommer att ge förbättrade möjligheter att samverka och bedriva patientnära forskningsprojekt för västsvenska forskare från klinik, akademi och företag.</div> <div> </div> <div>– Chalmers prioriterar högt att stärka samarbetet mellan medicin och teknik, och det nya labbet är ytterligare en pusselbit. När ingenjörer och kliniker vistas i samma miljö, och verkligen ges möjlighet att interagera, kan de tillsammans definiera behov och utveckla lösningar, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Stefan-Bengtsson_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div><div>Labbet kommer att drivas av MedTech West, en medicinteknisk forskningsplattform som även projektlett planeringsarbetet. MedTech West ägs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers, Sahlgrenska akademin, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Chalmers har även fördjupat samarbetet med övriga parter genom det nystartade styrkeområdet Hälsa och teknik, där tät dialog förs för att utveckla nya former för samverkan i så väl forskning som utbildning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Unik miljö</h2></div> <div> </div> <div>Satsningen på labbet görs tillsammans med Tillväxtverket och är strategiskt mycket viktig för Västsverige. Labbet kommer att innehålla ett elektriskt och magnetiskt avskärmat undersöknings- och behandlingsrum där forskning ska bedrivas – det första i sitt slag utanför Stockholm. Projektet skapar långsiktiga förutsättningar för utveckling av forskningsområden som kräver den patientnära miljön. Nära samverkan mellan olika spetskompetenser är också en grundplåt för labbet.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Marie-Wennberg_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Det här är ett viktigt steg i helt rätt riktning. Tillsammans driver vi sjukvården framåt genom forskning i samverkan med andra starka aktörer, kommenterar Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett spektrum av användningar</h2></div> <div> </div> <div>De nyskapande medicintekniska verktyg som redan under nästa halvår kan börja användas i labbet kan göra stor nytta inom många områden. Som exempel nämns neurovetenskap, onkologi, trauma, kardiologi och psykiatri.</div> <div> </div> <div>– Labbets teknologier och tekniska spetskompetenser från Chalmers och företag kommer ge våra forskare från Sahlgrenska akademin utmärkta möjligheter att leda in sin forskning på nya spår. Labbet blir en helt ny arena där vi kan utveckla vår viktiga samverkan med framstående forskare på Chalmers, säger Agneta Holmäng, dekan vid Sahlgrenska akademin.<br /><br /></div> <div> </div> <div><strong>Om det nya laboratoriet<br /><br /></strong></div> <div> </div> <div>Samverkanslabbet kommer att bli totalt 36 kvadratmeter stort och består av ett magnetiskt avskärmat undersöknings- och behandlingsrum, ett så kallat MSR (Magnetically Shielded Room). Magnetisk avskärmning från omvärlden krävs för att de supraledande biomagnetiska sensorerna som används vid MEG (magnetencefalografi) och MCG (magnetkardiografi) ska lyckas fånga upp de mycket svaga magnetfält som hjärnan och hjärtat avger. Sedan tidigare finns endast ett MSR som används för medicinsk forskning, på Karolinska Institutet i Stockholm. Rummet blir också elektriskt avskärmat, vilket krävs vid mikrovågsforskning.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Invigningen beräknas ske i maj 2021. Forskningslabbet kommer att ligga i Radiologiavdelningens lokaler på entréplan i nya Bild- och Interventionscentrum, Blå Stråket 5, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div> </div> <div>MedTech West är en plattform för medicinteknisk forskningssamverkan med uppdrag att stärka den medicintekniska forskningen i Västsverige. Forskningsplattformen grundades 2009 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Text: Mia Malmstedt, Helene Lindström</div> <div> </div> <div>Foto Stefan Bengtsson: Johan Bodell. Foto Ann-Marie Wennberg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto på Andreas Fhager, samt på Paul Meaney och Samar Hosseinzadegan: Henrik Sandsjö.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Tue, 15 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unik-Chalmersmetod-ger-ny-kunskap-om-reparation-av-DNA-skador.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unik-Chalmersmetod-ger-ny-kunskap-om-reparation-av-DNA-skador.aspxNy metod ökar kunskap om reparation av DNA-skador<p><b>​DNA-brott som lagas felaktigt kan orsaka stor skada på celler vilket i sin tur kan leda till celldöd eller sjukdomar som till exempel cancer. Med en ny metod har forskare från Chalmers nu identifierat en ny roll för proteinet CtIP som är en viktig komponent vid reparation av DNA-brott i människans celler.</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">− CtIP har ett flertal funktioner vid reparation a</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">v DNA-brott. Vi tror att den nya rollen vi har identifierat är en viktig pusselbit för att förstå hur våra celler reparerar sådana brott. En större förståelse för reparation av DNA-skador kan öka förståelsen för hur och varför vi drabbas av vissa sjukdomar, säger <strong>Fredrik Westerlund</strong>, biträdande professor i kemisk biologi.</span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/FredrikWesterlund_340x400.jpg" alt="Bild på Fredrik Westerlund" class="chalmersPosition-FloatRight" style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial;width:320px;height:376px" /></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>D</span><span>NA skadas och går sönder hela tiden i celler hos alla sorters organismer, från bakterier till människor. Om en DNA-sträng går av helt och inte lagas korrekt är risken stor för mutationer i genomet. Detta kan leda till att cellen dör eller till olika sjukdomar, till exempel cancer. </span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Alla celler har därför utvecklat olika system för att reparera brott på DNA. Kunskap om hur systemen för DNA-reparation fungerar, och varfö​r det ibland går fel, kan ge ökad kunskap om sjukdomar - eller användas för att utveckla nya läkemedel.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">CtIP nödvändigt för DNA-reparation</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Tidigare forskning har visat att proteinkomplexet MRN är en viktig komponent vid reparation av så kallade dubbelsträngsbrott, när DNA-molekylen slits isär. Det är också känt att proteinet CtIP, som är en så kallad kofaktor till MRN, är viktigt för flera av de senare stegen i DNA-reparationen. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>​− </span>I vår senaste studie har vi visat att CtIP även är delaktigt i de första stegen av reparationen, där de fria DNA-ändarna kopplas till varandra för att reparation ska kunna påbörjas, säger Robin Öz, doktorand i kemisk biologi och förstaförfattare till <a href="https://www.pnas.org/content/117/35/21403">studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS</a> .</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Metod möjliggör studier av fria DNA-ändar</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I studien har man använt sig av en ny metod som utvecklas i Fredrik Westerlunds forskargrupp på institutionen för biologi och bioteknik. Med metoden, som baseras på nanofluidik, studeras enstaka DNA-molekyler med hjälp av fluorescensmikroskopi. I fri lösning veckar DNA ihop sig till små nystan, men i så kallade nanokanaler, tunna glasrör, tvingas de långa molekylerna att sträcka ut sig</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>​− </span>Många existerande metoder för att titta på enskilda DNA-molekyler är baserade på att hålla fast DNAt i ändarna, vilket medför att proteinerna inte kan binda in där. Eftersom DNA-ändarna är fria i vår metod kan man studera olika processer som sker på ändarna när olika proteiner tillsätts. Detta är unikt och gör att vi har kunnat karaktärisera den här funktionen hos CtIP, säger Robin Öz.   </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> <span>Mekanismer kan förklara uppkomst av vissa sjukdomar</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Projektet är ett samarbete med professor Petr Cejka på IRB i Bellinzona, Schweiz, som är biokemist med expertis inom reparation av DNA-brott. Han har tillgång till ett flertal smart designade varianter av CtIP som har gjort att Chalmersforskarna har kunnat bestämma vilka delar av proteinet som är viktiga för att hålla fast DNA-ändarna. Proteinet ser ut ungefär som en hantel, där de två ändarna av ”hanteln” möjliggör att två olika DNA-strängar kan hållas nära varandra. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>​− </span>Att förstå hur CtIP fungerar vid reparation av DNA-brott är ett litet steg framåt för förståelse av DNA-reparation. Att förstå mekanismerna kring reparationen är viktigt för att förstå varför vissa sjukdomar uppkommer, till exempel flera olika sorters cancer. Studier har till exempel visat att CtIP nästan inte finns alls i tumörceller i vissa aggressiva former av bröstcancer, säger Fredrik Westerlund. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Nästa steg: Hur hålls DNA-ändar ihop?​​<br /></span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span>Nästa steg är att studera om ​− och i så fall hur ​− CtIP samarbetar med MRN för att hålla ihop DNA-ändar. Det är känt att CtIP hjälper MRN vid flera andra steg av DNA-reparationen men ingen har ännu studerat hur de växelverkar i detta inledande steg. </span></p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Studien är en del av Robin Öz doktorsavhandling som försvaras den 20 november 2020 och är också den första studien relaterade till det ERC Consolidator-anslag som Fredrik Westerlund fick 2019 för projektet ”Next generation nanofluidics for single molecule analysis of DNA repair dynamics”. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Susanne Nilsson Lindh</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Foto:</strong> Martina Butorac och Johan Bodell</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien i PNAS:</strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.pnas.org/content/117/35/21403">Phosphorylated CtIP bridges DNA to promote annealing of broken ends​</a> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs mer om Fredrik Westerlunds forskning: </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/ERC-anslag-for-ny-metod-att-studera-DNA-reparation.aspx">ERC-anslag för ny metod att studera DNA-reparation </a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hans-metoder-kan-leda-till-battre-cancerbehandlingar.aspx">Hans metoder kan leda till bättre cancerbehandlingar </a></p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> ​​</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 03 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Massa-for-gransoverskridande-exjobb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Massa-for-gransoverskridande-exjobb.aspxMässa för gränsöverskridande exjobb<p><b>I oktober anordnar Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för första gången en gemensam examensarbetesmässa. Syftet är att stimulera nya samarbeten och synsätt över gränserna. Sista dag för forskare att anmäla projekt är 30 september.</b></p><div><div>Den 14 oktober är det dags för den första gemensamma exjobbsmässan inom hälsoområdet. Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet – Sahlgrenska akademin, Naturvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten – formar gemensamt en mässa som är tänkt att sedan återkomma varje termin.<br /><br /></div> <div>Syftet med mässan är att erbjuda studenter på Chalmers och ovan nämnda delar av GU möjligheten till tvärvetenskapliga projekt in området hälsa och teknik. Mässan riktar sig främst till studenter på masternivå, men Sahlgrenska akademin öppnar även upp för projekt på kandidatnivå. För forskare innebär det en möjlighet att nå ut bredare med examensarbetesförslag. För studenterna blir det också en unik möjlighet att arbeta sida vid sida med studenter med annan kompetens, i projekt som handleds i samarbete mellan forskare från både klinisk och teknisk sida.</div> <br /></div> <div><div>– Vi vill också skapa nya, tvärvetenskapliga kontakter mellan forskare i de olika organisationerna genom att presentera nya projektidéer – och forskningsbehov – under ett gemensamt event, säger Hälsa och tekniks styrkeområdesledare Ann-Sofie Cans, och tillägger att arrangörerna förväntar sig att forskare från alla organisationer deltar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Digital mässa första gången</h2></div> <div>Höstens mässa blir digital, men fokus ska ligga på fysisk interaktion och mingel så snart omständigheterna tillåter. Planen är att eventet ska utvecklas vidare, och framöver hållas på Chalmers varje höst samt på Campus Medicinareberget varje vår.</div> <div>– I år fokuserar vi på interna projekt och projekt i samverkan mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska sjukhuset. Långsiktigt planerar vi att tillsammans med Sahlgrenska Science Park vidareutveckla mässan till att också involvera företag, säger Ann-Sofie Cans.<br /><br /></div> <div>Mer information om eventet kommer <a href="/en/areas-of-advance/health/calendar/Pages/Master-thesis-project-fair.aspx">på eventsidan här</a> inom kort. Du kan även anmäla dig direkt och få information via epost. Observera att du behöver anmäla dig på rätt länk nedan för att få rätt information samt länk till eventet.<br /><br /></div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/438f3bec-d1b0-4321-8a05-6b955f283c0e">Forskare anmäler sig här</a>. Sista anmälningsdag för forskare är 30 september.<br /></div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/beeeff78-bd62-47e3-8e84-b56714e7bfae">Studenter anmäler sig här</a>. Studenter kan anmäla sig löpande ända fram till 14 oktober, men observera att vi behöver skicka ut en länk för att du ska kunna delta.<br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt<br />Foton: Johan Bodell​<br /></div> <div>​<br /></div>Wed, 02 Sep 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Lyckat-oppningsevent-for-Halsa-och-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Lyckat-oppningsevent-for-Halsa-och-teknik.aspxLyckat öppningsevent för Hälsa och teknik<p><b>​​Covid-19, interaktivitet och inspel från Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen. Det och mycket mer stod på agendan för Hälsa och tekniks öppningsevent.</b></p>​<span style="background-color:initial">I slutet av augusti anordnade styrkeområdet sitt öppningsevent som flyttats från fysisk till digital form, samt från vår till höst, på grund av den rådande pandemin.<br /><br /></span><p class="MsoNormal">Många deltagare hade anmält sig till eventet, som först och främst var internt riktat. Intresset från andra organisationer visade sig dock också vara stort. <a href="https://youtu.be/BENGQgXb1mQ">Se eventet här</a>!<br /><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg inledde med att tala om vikten av samarbete. Styrkeområdesledare Ann-Sofie Cans beskrev styrkeområdet och aktiviteter framöver, innan profilledarna tog över och beskrev de fem profilerna. Tre covid-relaterade forskningsprojekt presenterades. I en paneldiskussion med deltagare från sjukhuset, Göteborgs universitet och regionen diskuterades arbetet framöver.​<br /></span><br />I samband med eventet inkom ett antal frågor till styrkeområdet. Vi har samlat <a href="/en/areas-of-advance/health/news/Pages/Successful-kick-off-for-Health-Engineering.aspx">alla frågor och svar på vår engelska sida här.​​</a></p>Mon, 31 Aug 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Benledning-staller-sakrare-yrseldiagnoser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Benledning-staller-sakrare-yrseldiagnoser.aspxBenledning ställer säkrare yrseldiagnoser<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat en mätmetod som kan ge säkrare diagnos vid yrselsymptom och dessutom ger patienten mindre obehag. Resultaten är mycket lovande och flera patientstudier är nu på gång, där en speciellt utvecklad vibrator används för undersökning av balansorganets funktion då vibrationer leds genom skallbenet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Yrsel är en av de vanligaste orsakerna till att inte minst äldre personer akut söker sjukvård. Mer än hälften av alla över 65 år får yrselproblem någon gång.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Det är ett nytt forskningsspår som håller på att öppna sig, säger Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid Chalmers institution för elektroteknik. Stiftelsen Promobilia har nyligen beviljat oss ett tvåårigt forskningsanslag om 400 000 kronor, vilket gör det möjligt för oss att gå vidare med ytterligare studier på olika typer av patienter. Intresset är stort både från sjukvården och den akademiska världen. Vi samarbetar främst med öronklinikerna vid Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm samt med universitetssjukhuset i tyska Halle.</div> <div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Benledning%20ställer%20säkrare%20yrseldiagnoser/Yrsel_190610_03_500x667px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Yrselundersökning med ny benledningsteknik" style="margin:5px;width:325px;height:425px" />Hörsel och balans hör ihop</strong></div> <div>Eftersom hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra kan ljud användas för att undersöka sjukdomar i kroppens balansorgan. Metoden kallas VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potential. De mekaniska vibratorer som används för VEMP-tester inom sjukvården idag, är antingen för svaga eller för stora och klumpiga.</div> <div><br /></div> <div>– Vi insåg att det helt enkelt saknades en mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av balansundersökningar, säger Bo Håkansson. Den vibrator vi har konstruerat är liten och kompakt i storleken. Ljudvibratorn sätts bakom örat på patienten med ett headset. Den är optimerad för att ge en hög ljudnivå vid så låg frekvens som 250 Hz, en frekvens vi funnit vara gynnsam för VEMP-mätningar via benledning. Vi kallar den därför B250.</div> <div><br /></div> <div><strong>Bättre resultat med benledning</strong></div> <div>Chalmersforskarna har visat att man kan nå bättre resultat genom att använda benledningsljud än luftljud, som hittills varit den gängse metoden vid VEMP-undersökningar.</div> <div><br /></div> <div>– Vår benledningsmetod fungerar även på barn och dessutom blir det möjligt för patienter som har en mekaniskt nedsatt hörselfunktion att genomgå undersökningen, säger Bo Håkansson.</div> <div><br /></div> <div>En första pilotstudie genomfördes 2018 och en andra patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nyligen avslutats, där 30 friska deltagare utan hörselproblem ingått.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten från den friska och normalhörande patientgruppen stödjer helt våra tidigare resultat. Det bekräftar att metoden som vi förordar kan ge säkrare svar, och dessutom utan att patienter behöver genomgå undersökningar med höga ljudnivåer som riskerar att skada deras hörsel.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas mål är att B250 ska bli en standardiserad diagnosmetod för VEMP-undersökning av patienter med yrselbesvär. Goda förutsättningar finns för att detta ska kunna bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div><br /></div> <div>– Vi samarbetar med det danska företaget Ortofon, som bygger de vibratorprototyper som används i patientstudierna. Ortofon planerar att göra utrustningen kommersiellt tillgänglig när nödvändiga specifikationer har fastställts – förhoppningsvis inom det närmaste året, säger Bo Håkansson.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen – så funkar det</strong></div> <div>För patienter med yrsel utnyttjas ljud för att ställa diagnos på sjukdomar som härrör från balansorganet. Ljudet triggar en reflex som ger en muskelsignal (Vestibular Evoked Myogenic Potential, VEMP) från halsmuskeln (elektrod visas i bilden) respektive sneda ögonmuskeln, som kan ge olika utslag beroende på vilket patientens bakomliggande problem är. Undersökningen kan utföras antingen genom att ett högt luftledningsljud ges i hörselgången eller mekaniskt då ljudet leds genom skallbenet. Nackdelen med luftledningsljud är att ljudvolymen måste vara så hög att patientens hörsel riskerar att skadas. Det kan närmast liknas vid att ha en kulspruta vid örat, då mätningen upprepas många gånger för att få stabila resultat genom medelvärdesbildning.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Benledning%20ställer%20säkrare%20yrseldiagnoser/yrseltest_500x750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="yrseltest" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div>Chalmersforskarnas metod, som bygger på benledningsljud via en specialkonstruerad vibrator som sätts mot skallbenet, har flera fördelar. Ljudnivåerna som patienterna utsätts för kan hållas mycket lägre, vilket gör undersökningen mer behaglig och ofarlig för patienten. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud. Det finns därmed ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador.</div> <div><br /></div> <div>Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel genom en VEMP-undersökning.</div> <div><br /></div> <div>I arbetet med att konstruera vibratorn har Bo Håkansson kunnat dra nytta av sina kunskaper och erfarenheter från <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspx">mer än 40 års forskning kring hörapparatteknik som bygger på benledning.</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Johan Bodell (bild överst på sidan) och Henrik Sandsjö (övriga bilder)</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-metod-ger-battre-diagnos-for-yrsel.aspx">Ny metod ger bättre diagnos för yrsel,</a> nyhetsartikel i samband med att forskarna hösten 2018 publicerade en vetenskaplig artikel i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskningen stöds av <a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">stiftelsen Promobilia​</a></strong></div> <div>Promobilias syfte är att främja utvecklingen av tekniska hjälpmedel för handikappade så att de kan få ett mer aktivt liv. Stiftelsen stödjer forskning och utveckling av tekniska hjälpmedel samt ser till att de kommer i produktion och når de behövande.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a>, professor i medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se​</a></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/karl-johan-freden-jansson.aspx">Karl-Johan Fredén Jansson</a>, forskare vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20karljohf@chalmers.se">karljohf@chalmers.se</a> </div> <div><a href="/en/staff/Pages/sabine-reinfeldt.aspx">Sabine Reinfeldt​</a>, docent och enhetschef för forskargruppen Medicinsk signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers, <span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20sabine.reinfeldt@chalmers.se">sabine.reinfeldt@chalmers.se</a></span></div> <div>Måns Eeg-Olofsson, docent, medicinskt ansvarig, Öronkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, <span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20mans.eeg-olofsson@vgregion.se">mans.eeg-olofsson@vgregion.se</a></span></div></div> <div><br /></div></div></div>Thu, 27 Aug 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspxDe förutsäger vårdbehovet för covid-19-patienter<p><b>​Sjukvården har stort intresse av att kunna planera vårdbehovet för patienter med covid-19. Två projekt på Matematiska vetenskaper använder sig av olika matematiska modeller och olika indata för att hjälpa till med detta.</b></p><h2>​Hur stort är behovet av vård över tid?</h2> <p><img width="200" height="250" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Philip Gerlee" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/philipgerlee200x250.jpg" style="margin:5px" />Genom olika kontakter blev Philip Gerlee, docent som forskar inom biomatematik, kontaktad av Logistikgruppen på Sahlgrenska i slutet av mars. Kunde han hjälpa till med förutsägelser om det förväntade vårdbehovet för covid-19-patienter skulle öka eller minska över tid, när toppen skulle komma och när det skulle klinga av? Philip tog med sin kollega, professor Torbjörn Lundh, och tillsammans med logistikerna Ingrid Fritzell och Julia Karlsson på Sahlgrenska skissade de på en modell för hur man skulle kunna ta reda på när toppen skulle komma och hur hög den skulle bli.</p> <p>– Till en början var modellen enkel. Med data från Wuhan och Lombardiet antog vi att 0,2 procent av befolkningen skulle bli inlagda på slutenvård, men när? Vi utgick från en normalfördelning, men insåg att denna modell kanske var alltför grov. Parallellt använde vi oss även av en smittspridningsmodell (SIR). Prognoserna blev då lite olika, och Sahlgrenska använde sig både av dessa och av andra källor för att göra en sammanvägd prognos. </p> <h2>Mätningar av smittsamhet</h2> <p>När toppen av inläggningarna passerats och vårdbehovet verkar vara på väg ner behövs en annan modell. Folkhälsomyndigheten har använt sig av den utökade smittspridningsmodellen SEIR, som även tar med fasen när en person är smittad men inte smittsam, och gjort en skattning för Stockholmsområdet. Under senvåren använde sig Philip och Torbjörn av denna för Sahlgrenskas upptagningsområde. I juni fick de medel från Chalmers styrkeområden för att fortsätta utveckla modellen och bättre kunna mäta smittsamheten (infektiviteten) i befolkningen, som beror både på hur många kontakter människor har per dag och sannolikheten att de smittar vid kontakt. Man tänker sig att smittspridningen är hög i början men minskar när olika restriktioner gör att man har färre kontakter. </p> <p>Flera indikatorer kommer att användas för att uppskatta antalet kontakter. En av dem är antalet resande med Västtrafik, infektiviteten i Folkhälsomyndighetens modell matchar väl nedgången i resande. Andelen positiva provsvar är en annan, och data från 1177 en tredje. En undersökning i Östergötland ledd av Armin Spreco visade att antalet samtal till 1177 om andningssvårigheter för vuxna kunde korreleras med antalet inlagda patienter med covid-19 15 dagar senare. Förhoppningen är att kunna precisera vårdbehovet ytterligare. Man kommer också att följa upp vårens prognoser för att se vad som fungerade bäst, för att kunna bygga vidare på detta inför nästa pandemi.</p> <h2>Individdata – hur allvarligt blir det för patienten?</h2> <p><img width="200" height="250" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marina Axelson-Fisk" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/marinaaxelsonfisk200x250.jpg" style="margin:5px" />Marina Axelson-Fisk, biträdande professor i matematisk statistik, samarbetade redan tidigare med Robert Feldt, professor på Data- och informationsteknik, och Lars-Magnus Andersson, överläkare på Östra sjukhusets infektionsklinik. Då handlade det om att baserat på patientdata tidigt kunna skilja mellan blodförgiftning (sepsis) och  vinterkräksjuka (norovirus). De båda sjukdomarna kan ha lika förlopp till en början med feber, kräkningar och yrsel, men sepsis är ett allvarligt tillstånd som är viktigt att upptäcka tidigt och inte feldiagnosticera.</p> <p>Ett examensarbete kring detta med Marina som handledare började i januari och patientdata skulle tillhandahållas av Östra sjukhuset. Men, så kom coronapandemin och allt ställdes på ända. Kunde man arbeta med indata från patienter med covid-19 istället? Frågeställningen blev då om patienten har covid-19 eller inte, men också hur tidigt i förloppet som sjukdomen kan upptäckas och om man kan säga hur allvarligt det kommer att bli för patienten, helst en vecka innan patienten behöver läggas in.</p> <h2>Massor av rådata</h2> <p>Examensarbetet fick handla om de teoretiska modellerna för beräkningarna istället, så grunden är klar. Marina sökte och fick medel från Chalmers styrkeområden tillsammans med Robert och Richard Torkar, också professor på Data- och informationsteknik, så nu börjar arbetet med att få fram ett program som fungerar i verkligheten. Massor av rådata har kommit och ska nu hanteras och bearbetas. Marinas del är att optimera de teoretiska modellerna, som bygger på så kallade Markov Decision Processes och är beräkningsmässigt komplexa. Då de är tungkörda måste det till approximationer och allehanda datalogiska ”trick” för att vårdpersonal ska kunna använda den och få ut resultat inom en rimlig tidrymd, och det är i huvudsak här som datalogerna kommer in.</p> <p>– Det skulle naturligtvis vara bra att ha detta klart ganska snart, många tror att vårdbehovet kan komma att öka igen. Vi tar därför till lite genvägar nu i början för att på sikt bygga en mer fullständig modell. Även om det inte hinner göra så stor skillnad för coronapandemin i höst, så kommer vården att få stor nytta av arbetet framöver inom andra sammanhang – men naturligtvis hoppas vi att få fram något som går att använda snart.<br /><br /><strong>Text och foton</strong>: Setta Aspström</p>Thu, 20 Aug 2020 16:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vilken-effekt-har-munskydd-mot-coronavirus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vilken-effekt-har-munskydd-mot-coronavirus.aspxVilken effekt har munskydd mot coronavirus?<p><b>​Hur sprids partiklar när vi hostar i ett munskydd? Det ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt. Målet är att kunna ge riktlinjer för användning av munskydd för att förhindra spridning av virus som orsakar covid-19.</b></p>​Arbetet är både teoretiskt och experimentellt och involverar ett nätverk av forskare från Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola. Genom projektet vill nätverket av forskare bidra till kunskapen om munskydd och smittspridning. <div><br /></div> <div>– Vi kommer att genomföra experiment och simuleringar för att undersöka grundläggande mekanismer som är avgörande för att sätta upp riktlinjer för användning av ansiktsmasker under luftburna pandemier, säger Srdjan Sasic som är professor inom strömningslära på Chalmers. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ska beskriva hur slem strömmar från näsan och munnen</h3> <div><span style="background-color:initial">Syftet med forskningen vid Chalmers är att kunna beskriva hur slem och saliv strömmar från näsan och munnen vid hostningar och nysningar. Med hjälp av simuleringar kommer forskarna studera hur slem och saliv fastnar i olika typer av skyddande masker och hur vätskorna flödar kring ansiktsmasker beroende på tjocklek och flödeshastighet hos slemmet och saliven. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer att utföra simuleringar med infekterade droppar i olika typer av skyddsmasker. Hur effektivt munskyddet är kommer att beskrivas genom att mäta förhållandet mellan infekterade droppvolymer uppströms och nedströms om masken och den mängd luft som masken släpper igenom, säger Srdjan Sasic. </div> <div><br /></div> <div>Genom att undersöka hur partiklar av olika storlek rör sig när man hostar och andas beroende på om munskydd används eller inte hoppas man komma fram till vilken effekt munskydd har i detta avseende. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsprojektet ska pågå till hösten 2021 och har beviljats 1,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx">Insatser och expertis kring corona/covid-19​</a><br /></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/srdjan.aspx">Srdjan Sasic</a></div>Tue, 11 Aug 2020 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspxUndersöker coronavirusets överlevnad i luft<p><b>​När en person infekterad av covid-19 hostar, nyser eller pratar strömmar små partiklar ut som kan smitta en ny individ. Forskare på Chalmers ska nu undersöka hur länge dessa partiklar överlever utanför kroppen under olika miljöförhållande.</b></p>​Nuvarande rekommendationer och förståelse för överföring vid luftvägsinfektionssjukdomar baseras på en enkel modell som utvecklades för nittio år sedan. Då för att förstå överföringen av tuberkulos. <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att vår studie kan leda till mer uppdaterade riktlinjer som kan användas av beslutsfattare för att mer effektivt bromsa spridningen av covid-19 och framtida luftvägsinfektioner, säger Gaetano Sardina som är forskarassistent inom strömningsmekanik vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Resultaten av projektet kan till exempel innebära mer säkra antagningar om vilket avstånd som bör hållas mellan individer, samt regleringar och förslag på luftfuktighet i offentliga miljöer som påskyndar förångningen av de infekterade dropparna. Förhoppningen är att forskningen även kan förbättra de nuvarande epidemiologiska matematiska modellerna för att uppskatta spridningen av en pandemi.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Livslängden påverkas av den omgivande miljön</h3> <div><span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">projektet kommer forskarna att studera hur infekterade droppars livslängd påverkas av huruvida personen nyser, hostar, pratar eller andas, droppstorlek och olika miljöförhållande som till exempel luftfuktighet, temperatur och luftturbulens. Studien kommer att använda detaljerade, siffermässiga simuleringar med hög upplösning och en ny stokastisk metod för att beräkna en slumpmässig droppbana. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Ur en vetenskaplig synvinkel vet vi ganska mycket om spridningen av viruset men det saknas detaljerad kunskap om mekanismerna som gör att andningsdropparna från en sjuk person når andra individer. Målet med studien är att täppa igen det kunskapsgapet, säger Gaetano Sardina. </div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras med datorkraft från Partnership for Advanced Computing in Europe och medel från Vetenskapsrådet samt Chalmers styrkeområde Information- och kommunikationsteknik.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx">Insatser och expertis kring corona/covid-19​</a><br /><a href="/en/Staff/Pages/sardina.aspx">Gaetano Sardina​</a></div> ​Thu, 06 Aug 2020 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Barbar-diagnosteknik-vapen-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Barbar-diagnosteknik-vapen-mot-pandemier.aspxBärbar diagnosteknik vapen mot pandemier<p><b>​Behovet av snabb, enkel och tillförlitlig diagnostik av infektionssjukdomar har kommit i blixtbelysning i samband med coronapandemin. Ett stort samverkansprojekt mellan Chalmers, RISE, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet tar fram bärbar och effektiv analysutrustning för influensa och andra sjukdomar.</b></p> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/dwinkler_350x305_W1_8525_190207.gif" alt="Bild på Dag Winkler." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Projektet, som har namnet FLU-ID, koordineras av Dag Winkler (bilden till höger), professor på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, vid Chalmers. Det är ett samarbete mellan Chalmers, Stockholm universitet/Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska institutet, Uppsala universitet och RISE, Research Institutes of Sweden.</div> <div>– Målet är att snabbt, enkelt och till låg kostnad kunna diagnostisera influensa och andra virusinfektioner, på vårdcentraler eller exempelvis flygplatser och arbetsplatser. Man får svar efter någon timme, istället för att det som nu ofta tar flera dagar att få resultat. Det har stor betydelse för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Man kan också snabbare sätta in behandling, vilket kan vara livsavgörande vid vissa infektioner, säger Dag Winkler.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Magnetbaserad analys</h3> <div>Det handlar om bärbar analysutrustning, som bygger på magnetbaserad analys av prover från nässlemhinna, blod eller urin för att upptäcka influensavirus direkt på plats. Principen bygger på att magnetiska nanopartiklar specifikt binder sig vid särskilda biomolekyler, vilket leder till att den magnetiska signalstyrkan avtar vid positivt prov.</div> <div>Metoden är emellertid inte begränsad till influensavirus. Genom att använda olika biomolekyler kan man detektera ett brett spektrum av virus och bakterier. Exempelvis skulle metoden kunna bli en viktig pusselbit för att diagnostisera, spåra och begränsa spridning av covid-19 och andra framtida smittsamma sjukdomar. Därmed kan teknologin bli ett viktigt redskap i kampen mot pandemier.</div> <div>– Det är en generisk plattform, som kan användas för diagnos av många olika sjukdomar och patogener. Allt med DNA eller RNA kan detekteras. Att använda den för att diagnostisera det nya coronaviruset vore en logisk vidareutveckling och dessutom praktiskt görbart eftersom teknologin är så versatil, berättar Felix Neumann, doktorand vid SciLifeLab, där man utvecklar prober för bioanalys, för att mäta biologiskt verksamma ämnen i proverna.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">”Lab-on-a-chip”</h3> <div>Dessa prober är specifikt anpassade för det patogen som man vill detektera. En stor fördel är att metoden tillåter att flera prober används vid samma provtillfälle, vilket gör det möjligt att upptäcka eller utesluta flera olika sjukdomar på samma gång.</div> <div>– Analysprocessen bygger på idén om ett ”lab-on-a-chip”. Det är en automatiserad process, i liten skala direkt på plats, utan att man behöver tillgå dyr och tidskrävande laboratorieanalys, förklarar Sobhan Sepehri, som skrev sin doktorsavhandling på Chalmers inom ramen för forskningen om FLU-ID. Idag är han verksam vid RISE, där han medverkar till att utveckla olika sensorteknologier för att mäta proverna.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lovande resultat</h3> <div>Forskningen har pågått i sex år och resultaten är hittills lovande. Exempelvis har forskarna under det senaste året lyckats att förbättra känsligheten i testerna med en faktor 10, med en differentiell teknik som man nu söker patent för. Analystiden blir också allt kortare och är nu under en timme.</div> <div>– Alla bitar är redan på plats och teknologin har optimerats. Vi fortsätter att utveckla bioanalyserna för att kunna använda dem för fler och fler patogener, säger Teresa Zardán Gómez de la Torre, biträdande universitetslektor vid Institutionen för materialvetenskap, nanoteknologi och funktionella material vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.</div> <div>Förhoppningen är nu att hitta tillräcklig finansiering för att kunna fortsätta att finslipa metoden och instrumenten, så att alla delar integreras i ett enda paket för praktisk användning. Forskningen, som till stor del består av grundforskning, har kommit en bra bit på vägen mot nyttiggörande. Bland annat undersöker en grupp studenter vid Chalmers entreprenörsskola möjligheterna till kommersialisering av FLU-ID, berättar Dag Winkler.</div> <div>– Vi hoppas nu kunna driva projektet vidare till en kommersiell produkt. Det är så forskningen kan komma ut i samhället och komma människor till godo.</div> <div> </div> <div>Text: Next Media</div> <div>Foto: Peter Widing</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen</h3> <div><strong>Chalmers – FLU-ID</strong></div> <div>FLU-ID är ett samverkansprojekt mellan Chalmers, Stockholm universitet/Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska 
Institutet, Uppsala universitet och RISE, Research Institutes of Sweden. Forskningen syftar till att utveckla en portabel lösning som möjliggör snabb, säker och kostnadseffektiv diagnostik av influensa och andra sjukdomar, med en analystid på mindre än en timme. Teknologin ligger i den absoluta framkanten och bygger på bioanalys, mikrofluidik, magnetism och magnetometri, för att skapa ett ”lab-on-a-chip”. Metoden kan användas för diagnostik av en rad olika virus och andra patogener och har potential att bli en viktig pusselbit för att bromsa spridning av pandemier.</div> <div> </div> <div>Texten är publicerad med benäget tillstånd från Framtidens Forskning/Next Media. Tack!</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs den här och fler artiklar</h3> <div><a href="https://framtidensforskning.se/presentation/barbar-diagnosteknik-vapen-mot-pandemier">framtidensforskning.se/presentation/barbar-diagnosteknik-vapen-mot-pandemier</a></div>Mon, 13 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-visar-hur-Parkinsonprotein-skadar-cellmembran.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-visar-hur-Parkinsonprotein-skadar-cellmembran.aspxNy metod visar hur Parkinsonprotein skadar membran<p><b>​Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet α-synuklein (alfasynuklein) ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. Genom att använda en helt ny metod från Chalmers, har man visat att membranets sammansättning verkar vara avgörande för hur lite α-synuklein som behövs för att en skada i membranet ska uppstå.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Parkinsons sjukdom är en obotlig sjukdom där hjärnans nervceller, neuronerna, successivt bryts ner och hjärnans funktion rubbas. Detta leder bland annat till skakningar i kroppen och stort lidande hos de drabbande. För att kunna utveckla läkemedel som kan bromsa eller hindra sjukdomsförloppet försöker forskarna förstå de molekylära mekanismerna som ligger bakom nedbrytningen av neuronerna. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det är känt at</span><span style="background-color:initial">t mitokondrierna, cellernas energikraftverk, skadas vid Parkinsons sjukdom. Detta sker troligen på grund av så kallade α-synukleinaggregat, där flera proteiner har klumpat ihop sig, bundit till – och förstört – mitokondriernas membran. Men mekanismen bakom är ännu okänd. </span><br /></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny metod visar stora skador på mitokondriemembran​</h2> <p class="chalmersElement-P">D​en nya studien, som nyligen publicerades i tidskriften <em>PNAS</em>, fokuserar på två sorters membranliknande vesiklar, det vill säga kapslar av konstgjorda cellmembran. En av dem har en lipidsammansättning som liknar den i synaptiska vesiklar, som ansvarar för hjärncellers kommunikation med varandra. Den andra sammansättningen efterliknar mitokondriemembran. </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p></p> <span style="background-color:initial"></span><p></p> <p class="chalmersElement-P" style="box-sizing:border-box;margin:0px;font-size:14px;line-height:22px"><span style="box-sizing:border-box">Parkinsonproteinet </span><span style="background-color:initial">α-synuklein </span><span style="background-color:initial">visade sig binda till båda membrantyperna, men orsakade endast stora strukturella förändringar och skador på de mitokondrieliknande vesiklarna, som deformerades och började läcka ut sitt innehåll. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span><span>Nu har vi utvecklat en metod som är känslig nog för att studera proteiners interaktion med enskilda vesiklar. I studien har vi sett att Parkinsonproteinerna binder till</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">och förstör</span><span style="background-color:initial"> − </span><span style="background-color:initial">mitokondrieliknande membran även i mycket låga koncentrationer, nanomolar, där proteinet bara finns som monomerer, icke-aggregerade proteiner. Detta har inte kunnat studerats tidigare, men kan vara avgörande för sjukdomsförloppet, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>&quot;Dramatiska skillnader i hur proteinet påverkar liknande membran&quot;​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"><span>​Den nya Chalmersmetoden gör att enskilda biologiska nanopartiklar kan studeras utan att använda fluorescerande markörer. Det är en stor fördel när man vill spåra naturliga reaktioner, eftersom markörerna ofta påverkar de reaktioner man vill observera. Detta gäller speciellt små proteiner som α-synuklein. </span></p></div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−​ Skillnaden i kemi mellan de två lipidsorterna vi har använt är inte stor. Men vi kunde ändå se dramatiska skillnader i hur Parkinsonproteinet påverkade dem. Vi tror att det inte bara är den kemiska sammansättningen som avgör skeendet, utan att också makroskopiska skillnader hos de två membranerna bidrar till hur proteinet påverkar dem olika, till exempel hur rörliga lipiderna är och hur de växelverkar. Detta är ny kunskap eftersom man aldrig tidigare tittat noga på vad som händer med själva membranet när α-synuklein binder till det, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </span><br /></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Metoden förfinas </span>−<span> mutationer och cellulära membran i fokus<br /></span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Nästa steg för forskarna är att titta på varianter av α-synuklein med mutationer som associeras med Parkinsons sjukdom, samt att undersöka lipidvesiklar som i större utsträckning liknar cellulära membraner. </span><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Vi vill även göra kvantitativa analyser av reaktionerna för att på mekanistisk nivå förstå hur enskilda protein som associerar till ytan av membranet inducerar skador, </span><span style="background-color:initial">säger Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik. </span><span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Visionen är att ytterligare förfina metoden så att vi inte bara kan studera enstaka 100 nm små lipidvesiklar, utan också kunna följa varje protein ett och ett, trots att de bara är 1−2 nm stora. Det skulle leda till en förståelse av hur små variationer i cellmembranets egenskaper kan få så stora konsekvenser som vi nu har observerat.</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text:</strong><span style="background-color:initial"> Susanne Nilsson Lindh<br /></span><strong style="background-color:initial">Illustration</strong><span style="background-color:initial">: Fredrik Höök</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong style="background-color:initial">Fakta: Mer om metoden</strong><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Effekten på vesikelmembranen observerades genom att mäta ljusspridning och fluorescens från vesiklar som bundits till en yta − och studera effekterna när låga koncentrationer av Parkinsonproteinet <span>α-synuklein </span>tillsattes. </li> <li>Med hög tids- och rumsupplösning kunde bindningen, och de konsekvenser dessa reaktioner hade på vesiklarnas struktur, följas i realtid. Med hjälp av en ny teoretisk analys kunde de strukturella förändringarna i membranerna förklaras geometriskt. </li> <li>Metoden som används i studien är utvecklad av Björn Agnarsson i Fredrik Hööks grupp, och bygger på ljusvågledande sensor som är baserad på en kombination av polymer och glas. Medan glas ger goda förutsättningar för att leda ljuset till sensorer gör polymeren att ljuset inte sprids och ger upphov till bakgrundssignaler. </li> <li>Kombinationen av god ljusledning och låg bakgrund gör det möjligt att detektera enstaka lipidvesiklar och mikroskopiskt följa deras dynamik när de växelverkar med omgivningen, till exempel protein som i den här studien. Sandra Rocha i Pernilla Wittung-Stafshedes grupp har stått för expertis runt α-synuklein, ett komplext protein att arbeta med.</li> <li>Projektet är i huvudsak finansierat av styrkeområdet Hälsa och teknik vid Chalmers och scholar anslag från Knut och Aiice Wallenbergs stiftelse. Forskarnas  tvärvetenskaplig kompetens kring bland annat protein, lipidmembran, optisk mikroskopi, teoretisk analys och design av sensorer i Chalmers renrum har varit avgörande för resultaten. ​</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Läs hela studien i <em>PNAS</em>: </strong></div> <div> </div> <div><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b>Single-vesicle imaging reveals lipid-selective and stepwise membrane disruption by monomeric α-synuclein</b></font></span>​</a></div> <div> </div> <div><div dir="ltr" style="text-align:left"> </div></div> <div> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><strong>Läs mer om forskarna bakom studien: </strong></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/forskning/kemisk-biologi/Wittung-Stafshede-lab/Sidor/default.aspx" title="LÄnk till webbsida om Pernilla Wittung Stafshedes forskning"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span>Pernilla Wittung-Stafshede</a><br /></div> <div> </div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Fredrik-Höök.aspx" title="Länk till webbplats om Fredrik Hööks forskning"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span>Fredrik Höök</a><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div dir="ltr" style="text-align:left">​ <span style="background-color:initial">​</span></div></div> ​Thu, 02 Jul 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-vice-SOL-for-Halsa-och-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-vice-SOL-for-Halsa-och-teknik.aspxNy vice-SOL för Hälsa och teknik<p><b>​Han är mekanikforskaren som intresserar sig för sport, idrott och hälsa. Med sin breda – och i sammanhanget lite annorlunda – infallsvinkel tar sig nu Martin Fagerström an jobbet som vice styrkeområdesledare för Hälsa och teknik.</b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Hej Martin! Varför blev du intresserad av jobbet som vice styrkeområdesledare?</strong></span><br /></div> <div><br /></div> <div>Av flera orsaker, men främst på grund av drivkraften inom området i det att forskningsresultaten väldigt ofta och på ett konkret sätt bidrar till ökad livskvalitet för många människor. Det känns jättehäftigt att få vara med och utveckla styrkeområde Hälsa och teknik, med all den kraft och energi som finns bland en stor mängd forskare, lärare, studenter och övrig personal på Chalmers. Detta i kombination med att vår samlade kompetens så tydligt efterfrågas både från sjukvården och den medicinska forskningen gör det helt enkelt väldigt spännande. Jag vill väldigt gärna bidra till att bygga upp och forma ett brett men sammansvetsat styrkeområde. Själv värnar jag också lite extra för satsningen på idrott, vilket jag tycker är en fantastiskt Chalmersarena för utbildning, nyttiggörande och forskning. Jag ser att Chalmers satsning Sport &amp; Teknologi och Chalmers engagemang som ett av landets Riksidrottsuniversitet passar väl in i området Hälsa och teknik.</div> <div><br /></div> <div><strong>Kan du berätta lite om dig själv? Vad jobbar du med och vad har du för bakgrund?</strong></div> <div><br /></div> <div>Jag kom till Chalmers 1998 för att studera på Maskinteknikprogrammet. Redan från start hade jag ett stort intresse för mekanik och hållfasthetslära, vilket gjorde att jag efter civilingenjörsexamen i material- och strukturmekanik fortsatte som doktorand på det som då var institutionen för teknisk mekanik, sedermera Tillämpad mekanik. Efter att ha disputerat på numeriska metoder för att prediktera sprickpropagering och brottförlopp lämnade jag Chalmers för att testa mina vingar som beräkningsingenjör vid en konsultfirma. Men ganska snart insåg jag att det var inom forskningen jag ville vara. Sedan 2009 är jag tillbaka på Chalmers på avdelningen för material- och beräkningsmekanik, som nu ligger på institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad forskar du på?</strong></div> <div><br /></div> <div>I min nuvarande forskning har jag fortsatt fokus på att beskriva den mekaniska responsen hos material och strukturer, med huvudfokus på att beskriva brottprocesser i lättviktsmaterial och -strukturer, främst fiberarmerade polymera material. Inom detta område har jag ett ganska brett intresse med flera tillämpningsområden, från lättviktstillämpningar inom industrisektorer som bil- och flygindustrin till tillämpningar inom idrott och hälsa.</div> <div><br /></div> <div><strong>Så här finns alltså din koppling till området hälsa?</strong></div> <div><br /></div> <div>Ja. Jag är väldigt sportintresserad och älskar all sorts träning, vilket också innebär att jag sedan många år varit engagerad i Chalmers Sport &amp; Teknologi. Mitt engagemang inom S&amp;T har ökat mitt intresse allt mer för forskningsutmaningar som är närbesläktade med idrott med fokus på hälsa, främst då kring idrottsskador. Jag har dessutom på senare tid kunnat konstatera vilken stark drivkraft det är att jobba med utmaningar som på ett eller annat sätt bidrar till ökat välmående i samhället.</div> <div><br /></div> <div><strong>Varför är det viktigt att ha ett styrkeområde Hälsa och teknik?</strong></div> <div><br /></div> <div>Jag tror att vi står inför stora utmaningar inom hälsoområdet framöver. Flera av dessa är troligtvis också svåra att lösa om det inte finns ett naturvetenskapligt och ingenjörsmässigt perspektiv. Jag tror att initiativ som vårt styrkeområde gör det enklare att identifiera och kombinera olika viktiga kompetenser för att adressera utmaningar som ingen enskild forskare eller forskargrupp kan hantera. Det är också svårt att i alla lägen som enskild forskare ha en bra överblick på vilka kompletterande kompetenser som finns inom Chalmers. Där är samordningen via ett styrkeområde en viktig möjliggörare. Dessutom har det i min egen interaktion med forskare från Gothenburg Sports Trauma Research Center inom Sahlgrenska akademin flera gånger blivit tydligt att en tät kontakt och förståelse för varandras forskning kan skapa idéer och möjligheter som man inom det enskilda området inte ens insett som möjliga. Där har också styrkeområdet en viktig roll i att identifiera och möjliggöra dessa möten forskare emellan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad tror du att du kan tillföra till styrkeområdet?</strong></div> <div><br /></div> <div>Forskningsmässigt är det för närvarande främst inom idrottsteknologi och idrottsskador där jag har egna ambitioner och projekt. I övrigt upplever jag mig som en positiv och glad person med mycket energi, och jag tror mig ha en relativt god förmåga att engagera människor omkring mig till att arbeta tillsammans och mot gemensamma mål. I projektform gillar jag också ordning och reda, vilket alltid kan komma till nytta. Det syns dock inte om du skulle komma till mitt kontor…</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad blir din första prioritet som vice styrkeområdesledare?</strong></div> <div><br /></div> <div>Prio 1 blir att sätta mig in i allt det fina arbete med uppbyggnad och definition av styrkeområdet som vår styrkeområdesledare Ann-Sofie Cans, profilledarna, kansliet och alla engagerade forskare på Chalmers redan genomfört, samt försöka få en övergripande bild av vad Hälsa på Chalmers verkligen innebär. För att styrkeområdet ska bli lyckat behöver vi identifiera och förstå helheten, samt se till att alla som vill bidra blir inkluderade på ett bra sätt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är viktigast att göra under den första tiden som nystartat SO?</strong></div> <div><br /></div> <div>Att internt fortsätta med uppbyggnaden och den interna förankringen av styrkeområdet genom att identifiera alla de olika dimensioner av hälsa som finns representerade på Chalmers. Här blir dialogen med kansliet och profilledarna en bra startpunkt. Det är också viktigt att jobba aktivt för att möta det stora intresse och den efterfrågan av vår kompetens som tydligt finns från andra högskolor och universitet – i första hand Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet men självklart också andra – från sjukvården och regionen i stort, från företag och från samhället i övrigt. Att fortsätta etablera och stärka våra kontakter med dessa avnämare och samarbetspartners blir en viktig aktivitet parallellt med det interna arbetet.</div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foton: Marcus Folino, Carina Schultz</div> <div><br /></div>Tue, 30 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxNytt material ska skydda oss mot olika pandemier<p><b>​Ett nytt material som kan inaktivera virus i coronavirusfamiljen och döda bakterier har tagits fram vid Chalmers. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. De första testresultaten är mycket lovande.</b></p><div>​Det nya materialet presenterades nyligen i en doktorsavhandling och har visat sig mycket effektivt kunna döda de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika såsom MRSA och en superbakterie av typen E. Coli.<br />    </div> <div>Grunden till forskningen är en unik och patenterad metod där peptider kombineras med ett nanostrukturerat material. Hittills har den mest inriktats mot bakterier men när utbrottet av det nya coronaviruset var ett faktum, ville forskarna ta reda på om materialet även skulle fungera mot det.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_martin_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:223px;width:180px;margin:5px" /><br /><br />– Liknande peptider som vi jobbar med har tidigare visats vara effektiva mot olika virus i coronavirusfamiljen, bland annat de som gett upphov till utbrotten av SARS och MERS. Vår utgångspunkt är därför att effekten som våra peptider har uppvisat på bakterier och resistenta bakterier, håller för coronavirus, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.<br /><br />Tester som nu har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat med inaktivering av 99,9 procent av viruset. Det gör att forskarna nu ser stor potential att det ska fungera även på SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. Nu väntar de på att kunna göra tester i samarbete med Sahlgrenska akademin, som har tillgång till viruset.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan framställas i olika former – efterliknar kroppens immunförsvar </h2> <div>Materialet kan framställas i många olika former som exempelvis ytbeläggningar och i form av små partiklar. När virus eller bakterier fastnar på ytan och inaktiveras förhindras transporten vidare och smittspridning kan minskas.  Det gör det lämpligt för att användas på personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter som till exempel ansiktsmasker, respiratorer och intuberingsslangar. Där skulle materialet ge oss ett bättre skydd mot det nya covid-19orsakande viruset, andra framtida pandemier och resistenta bakterier. Forskarna ser det som ett flexibelt komplement till befintliga metoder. <br />   </div> <div>– Ett ytskikt av vårt nya material på ansiktsmasker skulle inte bara hejda virusets passage utan även minska risken att det kan transporteras vidare exempelvis när masken tas av och på så sätt minska smittspridningen förklarar Martin Andersson. <br /><br />Strategin är att efterlikna hur kroppens immunförsvar fungerar. Cellerna som försvarar oss producerar olika typer av peptider som kan skada det yttre skalet på bakterier och virus på ett selektivt vis. Mekanismen har vissa likheter med det som tvål och vatten har på bakterier och virus, men peptiderna har mycket högre selektivitet och är därigenom mycket mer effektiva och dessutom ofarliga för mänskliga celler. En stor fördel är att sättet som materialet fungerar på ger en hög flexibilitet och låg känslighet mot mutationer. Till skillnad från vaccin fortsätter peptiderna att inaktivera virus även om det muterar. Tanken bakom forskningen är att göra oss mindre sårbara och bättre förberedda när nästa pandemi kommer.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samband mellan pågående pandemin och antibiotikaresistens</h2> <div>Just nu är världens blickar riktade mot den pågående covid-19-pandemin. Samtidigt pågår det som många kallar för den tysta pandemin, som orsakas av antibiotikaresistens – enligt WHO ett av de största hoten mot mänskligheten. Beräkningar visar att om inget drastiskt görs för att hindra utvecklingen riskerar fler att dö av resistenta bakterier än cancer 2050. Tyvärr finns det en oroande koppling mellan den pågående pandemin och antibiotikaresistens. Många covid-19-patienter utvecklar bakteriella infektioner och måste behandlas med antibiotika som ökar den användningen, vilket eldar på resistensen. Enligt forskarna kan det nya materialet göra en betydelsefull skillnad i  den här allvarliga situationen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska skydda vårdpersonal och privatpersoner </h2> <div>För att materialet och den nya kunskapen ska kunna skapa nytta i samhället, har forskarna med stöd från Chalmers Innovationskontor och Chalmers Ventures bildat företaget, Amferia AB, som finns placerat vid Astrazeneca BioVentureHub i Mölndal. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_saba_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:240px;width:190px;margin:5px" /><br />Saba Atefyekta disputerade i början av året på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. I sin doktorsavhandling &quot;Antibacterial Surfaces for Biomedical Applications” presenterar hon, tillsammans med medarbetare på institutionen, det nya materialet. Nu är hon en av grundarna bakom Amferia och bolagets forskningschef<br />   </div> <div>– Om vi inte ska gå en mörk framtid till mötes måste vi förhindra att infektioner sker. Vi tror att materialen som vi utvecklar kan bidra till att förhindra framtida infektioner och på så sätt minska användningen av antibiotika, så att vi också i framtiden kan använda dessa livskyddande mediciner, säger Saba Atefyekta <br /><br />När materialets effekt på det nya coronaviruset är fastställt är tanken att det ska ut på marknaden för att både skydda både vårdpersonal och privatpersoner.  </div> <div> </div> <div>Text: Jenny Jernberg</div> <div>Porträttfoto Saba Atefyekta: Mats Hulander</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kompletterande färsk nyhet om Amferia </h2> <div>Tisdag 30 juni blev det officiellt att Amfiera har valts ut till ”one to watch” i årets Spinoff Prize, som arrangeras av Nature Research and Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland.</div> <div> </div></div></div>Mon, 29 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av corona-viruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva.</b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200