Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 19 Oct 2021 07:16:15 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspxRåg bättre än vete för den som vill gå ner i vikt<p><b>​Att välja fullkornsbrödet av råg framför formfranskan kan vara en väg mot bättre hälsa. Livsmedelsforskare vid Chalmers presenterar nu en studie som visar att personer som väljer fiberrika produkter av fullkornsråg framför siktade veteprodukter tappar mer i både kroppsfett och vikt.</b></p><p class="chalmersElement-P"><a href="https://doi.org/10.1016/j.clnesp.2021.07.007">​D<span>e nya resultaten</span>​</a><span> har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition. Det är den hittills största studien som har designats för att utvärdera en viss typ av spannmåls effekt på kroppsvikt och kroppsfett. Det är också den första studien som fokuserar specifikt på råg.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den undersökta gruppen – 242 överviktiga män och kvinnor mellan 30 och 70 år – fick en noga anpassad dagsmängd av siktade veteprodukter eller produkter av fullkornsråg med samma energivärde. Slumpen avgjorde vilka deltagare som tilldelades vete- respektive rågkost. Alla deltagare fick också samma generella råd kring hälsosam kost från en dietist. Deltagarna undersöktes vid studiens start, efter halva tiden och vid studiens slut efter tolv veckor. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Kia_N_Iversen_foto_martina%20butorac_chalmers_340x400.jpg" alt="Kia Nøhr Iversen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:240px;height:282px" />– Vi kunde tydligt se att de deltagare som fick råg gick ner i vikt i högre grad och att mängden kroppsfett minskade jämfört med de som fick vete, säger forskaren <strong>Kia Nøhr Iversen</strong> på avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers</span><span style="background-color:initial">. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Större tapp i både vikt och kro​ppsfett</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Även om både råg- och vetegruppen tappade i vikt under studien, gick de som åt rågprodukter ner i genomsnitt ett kilo mer än de som åt veteprodukter. Råggruppen tappade dessutom en halv procent mer i kroppsfett jämfört med vetegruppen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den nya studien om råg och hälsoeffekter ingår i Kia Nøhr Iversens nyligen presenterade doktorsavhandling inom livsmedelsvetenskap. Forskarna har i tidigare studier sett att de som äter fullkornsråg, som har ett mycket högt innehåll av kostfibrer, blev mättare än de som åt motsvarande mängd energi i form av siktat vete.  Ett av syftena med viktminskningsstudien var därför att försöka belägga en koppling mellan ökad mättnad av råg och viktminskning.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Men i den här studien såg vi aldrig någon skillnad i aptit vilket överraskade oss. Vi tror att detta kan bero på att metoden vi använt för att mäta aptit inte är tillräckligt bra. Vi måste nu utvärdera och utveckla metoden, säger Kia Nøhr Iversen.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Öppnar för mer individan​passad kost</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">På avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers pågår forskning om hur kost ska kunna anpassas bättre för individen (precisionsnutrition) för att få större hälsofördelar. Det innebär att olika personliga förutsättningar, till exempel en persons uppsättning av bakterier i tarmen och hur dessa bryter ner kosten, kan påverka hur individen svarar på en viss diet. Genom studien har man nu fått ett unikt material som går att använda i vidare forskning inom det området. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/LandbergRikard_MB-350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Rikard Landberg" style="margin:10px;width:240px;height:209px" />– Trots att vi ser en generell skillnad i viktnedgång mellan råggruppen och vetegruppen finns det också en mycket stor variation inom grupperna. Ökad förståelse för varför olika personer svarar olika på samma mat kan bana väg för mer specifikt designade livsmedel utifrån individernas behov. Vi undersöker just nu om vissa specifika bakterier i tarmen kan förklara varför vissa går ner i vikt mer än andra efter rågdieten, säger <strong>Rikard Landberg,</strong> professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Övervikt och fetma tillhör de största hälsoutmaningarna i världen och kräver många olika åtgärder. En åtgärd kan vara att utveckla livsmedel som bidrar till ökad mättnadskänsla och som har positiva effekter på ämnesomsättningen. För att ett livsmedel ska kunna marknadsföras med specifika hälsopåståenden måste en rad studier genomföras för att bevisa effekten. Dessa studier är dyra att göra och det är en barriär för att få fram de vetenskapliga bevis för effekt som behövs. Det i sin tur gör det mindre attraktivt för livsmedelsproducenterna att utveckla och marknadsföra produkter som skulle kunna bidra till minskad övervikt och fetma.  </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Enkelt råd till konsumenterna</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– En positiv aspekt av vår studie är att produkterna som ingår är sådant som går att köpa i vanliga mataffärer i Sverige och övriga Nordeuropa. Konsumenter kan därför ta till sig de nya resultaten direkt. Det behövs inte specialprodukter för att man ska kunna äta mat som är rik på fullkornsråg, säger Kia Nøhr Iversen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Även om forskarna slår fast att de har en bit kvar innan de i detalj kan visa exakt vilka mekanismer som avgör varför fullkornsråg är bra för vikten på individnivå, har de lyckats visa att råg faktiskt leder till viktminskning genom att man förlorar kroppsfett. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Medan vi fortsätter att besvara varför, är vårt råd att välja rågbrödet istället för det siktade vetebrödet när man står i affären och tittar på brödhyllan, säger ​Kia Nøhr Iversen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Mer om forskningen</strong></span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1016/j.clnesp.2021.07.007">A hypocaloric diet rich in high fiber rye foods causes greater reduction in body weight and body fat than a diet rich in refined wheat: A parallel randomized controlled trial in adults with overweight and obesity (the RyeWeight study)</a> har publicerats i Clinical Nutrition. </li> <li>Artikeln är skriven av Kia Nøhr Iversen, Frida Carlsson, Agneta Andersson, Ulf Risérus, Per M. Hellström och Rikard Landberg. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet. </li> <li>Forskningen har i<span style="background-color:initial"> huvudsak finansierats av Formas. Två företag har bidragit med produkter och medel för vissa analyser. </span></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700"><br /></span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Text: </span>Susanne Nilsson Lindh och Mia Halleröd Palmgren<br /><span style="font-weight:700">Illustration:</span> <span></span></span><span style="background-color:initial">Yen Strandqvist<br /><span style="font-weight:700">Foto: </span>Martina Butorac</span><br /></p> <div> ​</div>Tue, 12 Oct 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Miljonanslag-till-forskning-om-nanomediciner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Miljonanslag-till-forskning-om-nanomediciner.aspxMiljonanslag till forskning om nanomediciner<p><b>​Alexandra Stubelius, forskarassistent inom kemisk biologi på Chalmers, tilldelas Hasselbladstiftelsens anslag till kvinnliga forskare för sin forskning om anti-inflammatoriska nanomediciner. − Det är otroligt roligt att tilldelas detta anslag. Jag tycker att det är viktigt att vi hittar nya lösningar på medicinska problem som påverkar många människor och detta skapar förutsättningar för mig att fortsätta med min forskning, säger Alexandra Stubelius. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Varje år delar Hasselbladstiftelsen ut en miljon vardera till två kvinnliga forskare på Chalmers och Göteborgs universitet, GU. I år delar Chalmersforskaren Alexandra Stubelius på institutionen för biologi och bioteknik anslaget med Carolina Guibentif på GU, som forskar inom hematopoes och prenatal utveckling av leukemi hos barn.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Utvecklar nanomediciner​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Alexandra Stubelius forskning handlar om att utveckla så kallade nanomediciner för att bättre behandla sjukdomar så som artriter, åderförkalkning och fettlever </span><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">som alla blir värre av inflammation och som drabbar miljontals människor runt om i världen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Immunsystem</span><span style="background-color:initial">et är så komplicerat och styr så många viktiga funktioner. Genom nya nanomaterial och nanomedicin kan man påverka många funktioner samtidigt på ett smartare sätt än dagens mer trubbiga system. Immunsystemet är ju riktigt smart men kan behöva ställas om eller få en knuff i rätt riktning ibland, säger Alexandra Stubelius. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Läkemedel kan riktas till rätt plats​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ett överaktivt immunsystem kan attackera våra egna vävnader. Det kan leda till både allergier och kroniska sjukdomar. Dagens vanligaste anti-inflammatoriska läkemedel hämmar alla immunfunktioner, även de goda funktionerna som att läka våra vävnader. De måste därför användas i höga doser för att de ska fungera. Det orsakar biverkningar på andra organ och deras funktioner. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span> </span>För att kunna använda immunsystemet på bästa sätt behövs alltså mer intelligenta terapier som kan rikta läkemedlen till rätt plats, i rätt dos och vid rätt tidpunkt. På så sätt kan man undvika biverkningar, säger Alexandra Stubelius. </p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Utgår från tre strategier ​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Alexandra Stubelius beskriver att designen av de nya nanomedicinerna baseras på tre olika strategier. I första hand tar de fram nya material som ska kunna bära dagens anti-inflammatoriska läkemedel. Materialen designas så att de bara reagerar på det inflammerade området i kroppen och kan då leverera läkemedlen dit utan att skada annan vävnad.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den andra strategin går ut på att skapa nanomaterial som också fungerar som läkemedel. Det innebär att nanomaterialet agerar som aktiv substans och reglerar immunreaktionen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Med den metoden får vi helt nya sätt att bekämpa inflammation på. Målet är att störa immuncellernas kommunikationssignaler, till exempel redan när de förflyttar sig genom blodet. Då minskas signalerna som tillkallar fler immunceller till den påverkade vävnaden – och då förhindrar vi att inflammationsprocessen förvärras. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den tredje strategin baseras på att man nyligen har upptäckt att immunsystemet inte bara försvarar oss, utan även hjälper till att läka vävnadsskador. Här undersöker forskarna vilka komponenter i vävnaderna som säger till immuncellerna att de ska hjälpa till i läkningen. Dessa komponenter kan sedan utnyttja för att fortsätta utveckla smartare material för mer specifika immunreglerande terapier. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det anslag jag har blivit tilldelad av Hasselbladstiftelsen kommer till största del gå till att anställa en postdoc som kan hjälpa mig att nå mitt mål med smartare immunoterapier, säger Alexandra Stubelius. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh<br /></span><span style="background-color:initial"><strong>Foto:</strong> Hasselbladstiftelsen </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Mer om:</strong> <br /></span></p> <ul><li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/forskning/kemisk-biologi/Stubelius-lab/Sidor/default.aspx">Alexandra Stubelius forskning​</a></span></li> <li><a href="https://www.hasselbladfoundation.org/wp/sv/naturvetenskap/kvinnliga-forskare/">Hasselbladstiftelsens anslag till stöd för kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap​</a><br /></li></ul> <p></p> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> ​Thu, 30 Sep 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Enzymforskare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Enzymforskare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspxEnzymforskare tar plats i Sveriges unga akademi<p><b>​Johan Larsbrink, docent i molekylär enzymologi vid Chalmers, väljs in som en av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.  ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Det känns jättekul och hedrande att ha blivit invald i akademin. Jag ser det som en möjlighet att kunna påverka villkoren för unga forskare i Sverige. Det är också ett bra tillfälle att lära känna andra forskare runt om i landet från helt olika ämnesområden, säger Johan Larsbrink.</span></p> <span></span><p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.sverigesungaakademi.se/index.html">Sveriges unga akademi </a>(SUA) är en oberoende akademi med syfte att föra samman unga forskare och ge förutsättningar till en plattform för forskningspolitiskt inflytande, nya – och kanske oväntade – tvärvetenskapliga möten och samarbeten. Men även för att sprida kunskap och påverka samhället i stort. Bland annat arbetar SUA med att öka intresset för vetenskap och forskning hos barn och unga.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Jag</span><span style="background-color:initial"> tror att jag, liksom alla de andra medlemmarna i SUA, kan bidra med mina egna erfarenheter och perspektiv. Akademin är väldigt dynamisk, så det finns goda möjligheter att lyfta nya frågor för akademin att fokusera på, säger Johan Larsbrink.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Enzymer som bryter ner biomassa och kostfiber</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Hans forskning vid institutionen för biologi och bioteknik handlar om enzymer som används av olika mikroorganismer för att bryta ner biomassa och använda den som näring. Nedbrytning av biomassa är ett viktigt steg i produktion av biobränslen. Ökad förståelse för dessa enzymer kan ge effektivare processer och en mer hållbar bränsleproduktion. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Johan Larsbrinks forskargrupp studerar också bakterier som bryter ner kostfiber i våra tarmar, för att kunna ge en bild av hur sammansä</span><span style="background-color:initial">ttningen av tarmfloran påverkas av våra kostval. Vissa av enzymerna som gruppen studerar skulle också kunna användas antimikrobiellt, genom att bryta ner de skyddande barriärer som skadliga mikroorganismer kapslar in sig i. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ser fram emot tvärvetenskapligt samarbete ​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ledamöterna i SUA väljs in för en femårsperiod och akademin består just nu av 38 ledamöter.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Det är fantastiskt roligt att få välkomna nya ledamöter, söktrycket i år var rekordhögt. Vi ser fram mot att släppa lös vår energi på nya aktiviteter tillsammans, säger ordförande Sebastian Westenhoff i ett pressmeddelande från SUA. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Med det höga söktrycket är det förstås extra roligt att ha blivit invald. Jag sökte själv för att jag har hört mycket positivt om SUA och ser nu fram emot att samarbeta med väldigt engagerade personer i en liknande plats i sina karriärer – men som kommer från helt andra forskningsfält, säger Johan Larsbrink.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fokus på forskares villkor och transparent handledning​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">De frågor han tycker är viktiga att belysa för SUA är bland annat, hur olika villkoren ser ut på olika lärosäten för forskare. Det kan till exempel handla om hur stor andel av anslag som</span><span style="background-color:initial"> kan gå direkt till ett forskningsprojekt och hur mycket som ska täcka upp andra kostnader hos universitetet eller en enskild institution.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Jag tycker också att det är viktigt att vi verkar för en bättre och mer transparent uppföljning av handledning, eftersom det i regel är en väldigt viktig del av forskarutbildningen, säger Johan Larsbrink, som utnämndes till <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Larsbrink-arets-forskarledare-2018-19.aspx">Årets forskarhandledare</a> vid Chalmers 2019.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs mer om Johan Larsbrinks forskning:</strong><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Biologisk-mangfald-i-Vietnam-leder-industrin-framat.aspx">Biologisk mångfald i Vietnam leder industrin framåt</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unika-enzymer-del-av-overlevnadsstrategi-i-tarmen.aspx">Unika enzymer del av överlevnadsstrategi i tarmen</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/sveriges-unga-akademi.aspx">Chalmersforskare i Sveriges unga akademi​</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh<br /></span><span style="background-color:initial"><strong>Bild:</strong> Martina Butorac</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Fri, 24 Sep 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxPrisade för metod som möjliggör full utveckling av RNA-läkemedel<p><b>​RNA-baserade medicinska terapier fick sitt stora genombrott som Covidvaccin. Men för att också kunna bota cancer och andra sjukdomar behövs en förfinad teknik som ökar upptaget av RNA i målcellen. Elin Esbjörner och Marcus Wilhelmsson har lett ett forskarlag som utvecklat en metod som gör tekniken möjlig. För det får de nu Styrkeområdenas pris.</b></p><b>​</b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A_A_Elin-Esbjorner_2.jpg" alt="Elin Esbjörner " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" /><span style="background-color:initial"><b>De kommer från olika håll</b>, men har delat lunch- och fikarum i många år.</span><div>– Vi har pratat länge om att samarbeta för att undersöka om Marcus självlysande små RNA molekyler kunde användas i levande celler, men har aldrig haft någon gemensam plattform för det. 2017 fick vi, tillsammans med fler forskare på Chalmers och andra svenska universitet, ett stort forskningsanslag som gjorde det möjligt, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik.</div> <div><br /></div> <div><b>Forskningscentret FoRmulaEx</b> bildades och ett mål sattes upp – om allt flöt på riktigt bra skulle de ha utvecklat en metod för att tillverka självlysande mRNA inom sex år.</div> <div>Det tog tre.  </div> <div>– mRNA är den molekyl som cellen använder för att avläsa genetisk kod och översätta dem till protein. Det används i Covidvaccinet, men man hoppas också kunna utveckla mRNA-baserad cancervaccin och behandlingar för tex olika typer av genetiska sjukdomar. Potentialen är enorm. Men för att det ska fungera måste dessa stora och ömtåliga molekyler bli bättre på att ta sig in i cellerna och därefter nå sitt mål. Det funktionella upptaget i cellerna är idag i bästa fall ett par procent.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A-A_Marcus-Wilhelmsson_I0A4104.jpg" alt="Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />Det är här det självlysande</b> mRNA:t kommer in. Marcus Wilhelmsson, som är professor på institutionen för kemi och kemiteknik, förklarar att det uppför sig som ett naturligt mRNA, trots att en av RNAs egna byggstenar här bytts ut med en motsvarande självlysande byggsten som utvecklats av teamet.</div> <div><br /></div> <div>– På så sätt kan man följa mRNA molekyler in i cellen och se hur de tas upp. Metoden gör det lättare för läkemedelsindustrin och akademiska forskargrupper att påskynda utvecklingen av mediciner.</div> <div><br /></div> <div><b>För att säkra att metoden </b>kommer till nytta har forskarna skickat in ett par patentansökningar och med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor håller ett företag på att startas upp.</div> <div>– Vi anställer just nu en affärsutvecklare och om några veckor är företaget igång.</div> <div><br /></div> <div><br /><br /><b>Så hur lång tid</b> kan det ta innan den nya teknologin kan finnas på marknaden?</div> <div>– Den självlysande byggstenen skulle kunna vara på marknaden inom ett år. Kunniga labb världen över skulle kunna använda den för att göra egna studier. Ett enkelt kit för hela teknologin, där information kring tillverkningen av den långa mRNA-strängen ingår, kanske tar två år, säger Marcus Wilhelmsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Metoden har redan fått</b> en hel del uppmärksamhet, inte minst sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut projektet och innovationen till sin årliga 100-lista. Styrkeområdenas pris är ytterligare ett erkännande om att resultatet av den gränsöverskridande forskningen som också gjorts i samarbete med AstraZeneca faktiskt gör skillnad.<br /><br /></div> <div><b>– Sverige är inte känt för att ha</b> många priser inom akademin så det är jättekul att få den uppmärksamheten. Det är också ärofyllt, speciellt när man tänker på vilka duktiga personer som fått priset tidigare. Vi är väldigt stolta.<br /><br /><b>Relaterat:</b><br /><a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningscentret FoRmulaEx</a><br /><br />Text: Lars Nicklasson</div> ​​​Wed, 15 Sep 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Forskning-om-smittspridningsmodeller-ar-arets-genomslag-i-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Forskning-om-smittspridningsmodeller-ar-arets-genomslag-i-samhallet.aspxForskning om smittspridningsmodeller är årets genomslag i samhället<p><b>​Nya modeller som förutsäger vårdbehovet av covid-19-patienter har gjort det möjligt att bedriva en mer effektiv sjukvård under pågående pandemi. Torbjörn Lundh och Philip Gerlee på Institutionen för matematiska vetenskaper får Chalmers pris för genomslag i samhället 2021.</b></p><p>​– Det känns helt fantastiskt, när jag fick telefonsamtalet tänkte jag: är det ens möjligt, med tanke på att förra årets pristagare också var från Matematiska vetenskaper, säger Torbjörn Lundh. Även om man enbart följt kriterierna för priset så tycker jag att det var modigt av kommittén.</p> <p>– Ja, och motiveringen var ju väldigt rolig läsning för oss, inflikar Philip Gerlee (se faktaruta).</p> <p>Det är nu nästan exakt 18 månader sedan Världshälsoorganisationen konstaterade att coronavirusutbrottet blivit en pandemi. Ett par dagar innan dess hade logistikerna Ingrid Fritzell och Julia Karlsson, som arbetar med chefläkaren Thomas Brezicka på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kontaktat Philip Gerlee och bett om ett möte redan samma dag. Tidsfaktorn var viktig, den vanliga akademiska proceduren skulle inte vara snabb nog.</p> <h2>”Vad vill ni ha?”</h2> <p>– Vi kände att vi ville bidra på riktigt och vara en kugge i att bekämpa pandemin, och frågade: vad vill ni ha? Och det handlade då om modeller för att kunna förutsäga hur många som skulle behöva läggas in på sjukhus och när det skulle ske. Vi hade förkunskaper i relaterade saker som modeller och biologiska data som vi fick god användning för, och började bygga först enkla modeller, sedan alltmer förfinade och anpassade för Sahlgrenska. Sedan ville de också att vi skulle utvärdera andra modeller, till exempel fanns det en tidig isländsk modell. (Läs mer: <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspx">De förutsäger vårdbehovet för covid-19-patienter</a>, intervju från september 2020).</p> <p>Efter en månad skrev Torbjörn och Philip en debattartikel (<a href="https://www.svd.se/alla-modeller-ar-fel--nagra-ar-anvandbara">Alla modeller är fel – några är användbara</a>, Svenska Dagbladet 22 april 2020). Det fanns många starka åsikter om hur Sverige hanterade pandemin och de ville förklara varför man måste vara försiktig med komplexa modeller. Artikeln uppmärksammades av epidemiologer i Linköping och Lund som ville samarbeta. Kliniker, epidemiologer och modellerare jämförde sina forskningsresultat, vilket bland annat resulterade i ett projekt om hur resmönster kan förutsäga vårdbehovet.</p> <p>Spridning av sjukdomar är bland annat beroende av antalet fysiska möten människor emellan, och som indikatorer för detta användes dels mobiltelefondata, dels lokaltrafikanvändning. Båda visade sig fånga pandemivågorna väl, vilket också kan användas för att förutsäga behovet av sjukvård (Läs mer: <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspx">Resmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin</a>, från januari 2021). Philip var även medförfattare av en rapport på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som utvärderade såväl Fohm:s egna som andras pandemimodeller under 2020. (Läs mer: <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/pandemimodeller-bidrog-till-forstaelse.aspx">Osäkra pandemimodeller bidrog ändå till förståelse</a>, intervju från maj 2021).</p> <h2>Många tänkbara indikatorer</h2> <p>Med en andra och tredje våg av smitta behövs det helt andra modeller än i början. Nu försöker man bland annat skatta smittsamheten hos olika virusmutationer. I botten handlar det om evolutionsbiologi, vilket också är kunskaper som Torbjörn och Philip har. Man försöker också hitta fler indikatorer som kan bidra i modellerna. Här finns många möjligheter, men tyvärr stoppas de ofta av juridiska hinder. En ganska bra indikator visade sig vara samtal till 1177, kopplat till vissa diagnoskoder som hosta. Mobilitetsdata var som sagt också bra, men det var betydligt lättare att få ut data från Västtrafik än från mobiltelefonbolagen. Analyser av avloppsvatten skulle kanske kunna ge en ännu tidigare signal.</p> <p>– Vi har båda tidigare jobbat tillsammans med kliniker och cellbiologer, men epidemiologer var nytt och de hade helt andra krav kring vad det innebär att en modell funkar och hur man gör när man utvärderar en modell. Det har varit väldigt lärorikt att sätta sig in i sjukvårdskulturen, till exempel detta med att arbeta med så känsliga data att man bara får använda särskilda laptoppar för det. Det är både nyttigt och spännande att röra sig över kulturbarriärer.</p> <p>Om ett par veckor deltar Torbjörn och Philip i en nordisk konferens som Nordforsk anordnar med forskningsnätverket NordMathCovid. Många av de deltagande forskarna är kopplade till sina länders folkhälsomyndigheter och gör prognoser för dem, och här kan tänkbara framtida samarbeten formas. De har också sökt pengar inom Vetenskapsrådets utlysning för beredskapsforskning, besked väntas i december. Planen är att fortsätta att utvärdera alla de olika pandemimodeller som finns och titta på hur man kan koppla ihop dem med beslutsfattare på bästa sätt. Med en bättre användning av övervakningsmodeller för smittspridning kan det finnas en verktygslåda färdig att ta i bruk inför nästa pandemi.</p> <p>Mer information: populärvetenskapliga föreläsningar på YouTube, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=-5t1JGUOUlE">Kan man räkna på en pandemi?</a> av Philip Gerlee och <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fVxhqy6o6Ec&amp;t=1138s">Beräknande virus</a> av Torbjörn Lundh.</p> <br /><strong>Text och foto</strong>: Setta AspströmThu, 09 Sep 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Koordinering-och-uthallighet-kravs-for-lyckad-omstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Koordinering-och-uthallighet-kravs-for-lyckad-omstallning.aspxKoordinering och uthållighet krävs för lyckad omställning<p><b>​Med nya förutsättningar krävs en förändring av dagens struktur inom hälso- och sjukvården. Ett forskningsprojekt har följt Västra Götalandsregionens arbete med utvecklingsstrategin &quot;Omställningen&quot;. Forskningen visar på vikten av koordinering och uthållighet i styrning, samordning, och över tid. Den nya rapporten kommer från forskningsstiftelsen Leading Health Care och Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.</b></p>​Västra Götalandsregionen (VGR) är inne i ett omfattande utvecklingsarbete för att erbjuda invånarna en mer tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård, med högre kvalitet och större delaktighet inom ramen för befintliga resurser. Det innefattar bland annat att stärka den nära vården, att koncentrera utförandet av viss specialiserad vård och att öka användningen av digitala vårdtjänster. Dessutom ingår att fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och att utveckla hälso- och sjukvården för barn och unga. Den gemensamma inriktningen för detta utvecklingsarbete, som går under namnet Omställningen, iscensattes 2017 och är fortfarande pågående.<br /><br />Forskningsstiftelsen Leading Health Care (LHC) och Centre for Healthcare Improvement (CHI) vid Chalmers har i ett gemensamt uppdrag följt strategin och dess genomförande. Resultaten presenteras i rapporten &quot;Om en omställning&quot; som vill synliggöra de utmaningar som har uppstått och vilka lärdomar som kan dras av strategiarbetet.<br /><br />Rapporten visar på vikten av koordinering och uthållighet i tre dimensioner: i den vertikala styrningen, i den horisontella samordningen, samt över tid. Forskarna har identifierat både aspekter som fungerat väl, och områden som behöver utvecklats.<br /><br />På plussidan finns ambitionen att förändra – och våga satsa stort. Det har funnits en vilja att sluta upp kring en gemensam strategi över politiska och organisatoriska områden, och även en öppenhet för att göra strategiska justeringar efterhand. Vidare lyfts programkontorets förmåga att kontinuerligt lyfta upp utmaningar och att de, trots begränsade mandat, har lyckats påverka processen positivt. Dessutom anser forskarna att arbetet med strategin över tid har gjort att samarbete och koordinering över olika programområden över tid blivit mer och mer naturligt, med en allt bättre förmåga att se till en strategisk helhet.<br /><br />Det finns också flera områden där utvecklingsarbetet behöver förstärkas. Det handlar bland annat om att förändringsarbetet behöver säkerställas i de ordinarie styr- och uppföljningssystemen. Det behöver utvecklas nya former för uppföljning: som att analysera ändamålsenlighet snarare än produktivitet – det vill säga valet av relevanta aktiviteter, snarare än aktiviteternas genomförande. <br /><br />Forskarna poängterar också medarbetarnas engagemang för vardagsarbetet och de förbättringar man kan uppnå där. Erfarenhet visar att en känsla av kontinuitet och gemensam riktning är viktigt för att behålla engagemang, och att upplevelsen att ständigt springa på nya bollar kan verka i motsatt riktning, så kallad projekttrötthet.<br /> <br />Hur olika förändringsområden ska hänga ihop i de faktiska vårdverksamheterna<br />har varit otydligt beskrivet i strategin. Det har lett till överlappningar och prioriteringskonflikter. En möjlighet för att öka koordineringen mellan olika omställningsdelar är enligt forskarna att utgå från hur erbjudandet till medborgaren/patienten sammantaget kan se ut, om alla omställningsdelar beaktas.<br /><br />Slutligen pekar rapporten på att strategin har fokuserat på olika förändringsområden som är sektorsövergripande, men inte arbetat med att se över rådande organisering och ansvarsfördelning. Erfarenheten visar att det oftast inte räcker att konstatera att &quot;samverkan behövs&quot; för att överbrygga etablerade strukturer och mellanrum.<br /><br /><br /><a href="/sv/centrum/chi/forskning/rapporter/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs rapporten &quot;Om en omställning&quot;</a><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /><br /><br /><strong>Fakta: Västra Götalandsregionens strategi Omställningen</strong><br />Strategin för regionens utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården går under namnet Omställningen och formaliserades 2017. Den ska pågå som särskild satsning åtminstone till utgången av 2021. Efter detta är det tänkt att utvecklingsarbetet ska bedrivas vidare främst inom ordinarie strukturer och organisation.<br /><br /><strong>Fakta: Forskningsprojektet </strong><br />Stiftelsen <a href="https://www.leadinghealthcare.se/">Leading Health Care</a> (LHC) och <a href="/sv/centrum/chi/">Centre for Healthcare Improvement</a> (CHI) vid Chalmers fick 2018 ett gemensamt uppdrag om följeforskning på Omställningen och dess genomförande. Syftet har varit att observera och dokumentera utvecklingsarbetet över tid, tillämpa organisationsteoretisk kunskap och fungera som vetenskapligt bollplank vad gäller inriktning, utformning och omfattning av förändringsarbetet i Västra Götalandsregionen.<br />Fri, 03 Sep 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Digital-massa-for-gransoverskridande-exjobb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Digital-massa-for-gransoverskridande-exjobb.aspxDigital mässa för gränsöverskridande exjobb<p><b>​I oktober anordnar Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för tredje gången en gemensam examensarbetesmässa, efter de två första framgångsrika och mycket uppskattade mässorna som hölls förra året. Syftet är att stimulera nya samarbeten och synsätt över vetenskapliga gränser. Sista dag för forskare att anmäla projekt är 30 september.</b></p><div>Den 7 oktober är det dags för den tredje gemensamma exjobbsmässan inom hälsoområdet. Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet – Sahlgrenska akademin, Naturvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten – anordnar gemensamt en mässa som återkommer varje termin. </div> <div> </div> <div>Syftet med mässan är att erbjuda studenter på Chalmers och ovan nämnda delar av GU möjligheten till tvärvetenskapliga projekt in området hälsa och teknik. Mässan riktar sig främst till studenter på masternivå, men Sahlgrenska akademin inkluderar även projekt på kandidatnivå. För forskare innebär det en möjlighet att nå ut bredare med examensarbetesförslag. För studenterna blir det också en unik möjlighet att arbeta sida vid sida med studenter med annan kompetens, i projekt som handleds i samarbete mellan forskare från både klinisk och teknisk sida.</div> <div> </div> <div>– Vi vill också skapa nya, tvärvetenskapliga kontakter mellan forskare i de olika organisationerna genom att presentera nya projektidéer – och forskningsbehov – under ett gemensamt event, säger Hälsa och tekniks styrkeområdesledare Ann-Sofie Cans, och tillägger att arrangörerna förväntar sig att forskare från alla organisationer deltar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mässan hålls digitalt</h2> <div>Även höstens mässa blir digital, men fokus ska ligga på fysisk interaktion och mingel så snart omständigheterna tillåter. Planen är att eventet ska utvecklas vidare, och framöver hållas på Chalmers varje höst samt på Campus Medicinareberget varje vår.</div> <div> </div> <div>– I år fokuserar vi återigen på interna projekt och projekt i samverkan mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska sjukhuset. Långsiktigt planerar vi att tillsammans med Sahlgrenska Science Park vidareutveckla mässan till att också involvera företag, säger Ann-Sofie Cans.</div> <div> </div> <div>Läs mer och registrera dig på den <a href="/en/areas-of-advance/health/calendar/Pages/Master-thesis-project-fair-oct-2021.aspx" target="_blank">engelska kalendariesidan</a>.<br /></div> <div> </div>Tue, 31 Aug 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafen-binder-bakteriedodande-lakemedel-pa-implantat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafen-binder-bakteriedodande-lakemedel-pa-implantat.aspxGrafen binder bakteriedödande läkemedel på implantat<p><b>​Medicinska implantat infekteras ofta av bakterier som bildar biofilm, vilket orsakar stort lidande hos patienterna och hög belastning inom sjukvården världen över. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en metod för att täcka ett grafenbaserat material med bakteriedödande molekyler, som skulle kunna användas för att hindra dessa bakterieinfektioner. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Santosh_Pandit_340x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Santosh Pandit" style="margin:5px 10px;width:240px;height:282px" /><span>− Vi har visat att vi kan binda vattenolösliga antibakteriella molekyler till grafen och att molekylerna frigörs kontinuerligt och kontrollerat från materialet. Det är en förutsättning för att metoden ska fungera. Dessutom är vår metod för att binda de aktiva molekylerna till grafen väldigt enkel och kan också enkelt anpassas till industriella processer, säger <strong>Santosh Pandit</strong>, forskare på institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers och förstaförfattare till <a href="https://doi.org/10.1038/s41598-021-89452-5">studien som nyligen publicerats i Scientific Reports</a>. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Bakterier som bildar svårg</span><span style="background-color:initial">enomträngliga ytskikt, så kallad biofilm, på implantat såsom tandimplantat och andr​a ortopediska implantat, är ett stort globalt problem. Bakterier i biofilm är mer motståndskraftiga än andra bakterier. Infektionerna är därför ofta svårbehandlade och leder ti</span><span style="background-color:initial">ll stora problem för patienterna − och kan i värsta fall leda till att implantaten måste plockas ut och ersättas. </span><span style="background-color:initial">Förutom det mänskliga lidandet innebär det också stora kostnader för sjukvården. </span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Grafen täcktes med antibakteriell usnic-syra</span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">​Det finns en mängd vattenolösliga, eller hydrofoba, läkemedel och molekyler, som har potential att användas inom antibakteriell behandling. Men för att de ska kunna användas för i kroppen måste de fästas på ett material, vilket kan vara svårt och tidskrävande.</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Grafen har stor potential att interagera med hydrofoba molekyler eller läkemedel och vi har utnyttjat dessa egenskaper när vi har skapat vårt material. Processen för att binda de antibakteriella molekylerna sker bland annat med hjälp av ultraljud, säger Santosh Pandit.</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I studien täcktes grafenmaterialet med så kallad usnic-syra (UA) som utvinns ur vissa lavar, till exempel skägglav. Tidigare forskning har visat att UA har goda bakteriedödande egenskaper och slår ut bakterier genom att förhindra att de bildar nukleinsyror, byggstenarna i RNA, och därmed blockera proteinproduktion i cellen. Sedan testades materialets motståndskraft mot de patogena bakterierna </span><em style="background-color:initial">Staphylococcus aureus</em><span style="background-color:initial"> and </span><em style="background-color:initial">Staphylococcus epidermidis</em><span style="background-color:initial">, som ofta bildar biofilm på medicinska implantat och infekterar närliggande vävnader. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"></span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">&quot;Vi kan binda läkemedel till grafen med enkel metod&quot;</h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Forskarna kunde se att materialet visade upp ett flertal egenskaper som gav lovande resultat. Förutom att metoden där UA integrerades i grafenmaterialets yta fungerade väl, dokumenterade man också att UA-molekylerna frisläpptes kontinuerligt, vilket i sin tur hindrade att biofilm bildades på ytan. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Men ännu viktigare är att våra resultat visar att vi kan binda hydrofoba läkemedel till grafen med en enkel metod. Det banar väg för ett mer effektivt antibakteriellt skydd av biomedicinska produkter i framtiden. Nu planerar vi försök där vi kommer att binda in andra hydrofoba läkemedel med ännu större potential för att behandla eller förhindra olika kliniska infektioner, säger Santosh Pandit. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Mer om studien</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li>Läs hela den vetenskapliga artikeln <strong><a href="https://doi.org/10.1038/s41598-021-89452-5">Sustained release of usnic acid from graphene coatings ensures long term antibiofilm protection </a></strong></li> <li>Forskningsprojektet drivs av <a href="/en/departments/bio/research/systems-biology/mijakovic-lab/Pages/default.aspx">Professor Ivan Mijakovics grupp</a> på institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers och finansieras av Formas och Vetenskapsrådet.</li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Susanne Nilsson Lindh<br /></span><strong style="background-color:initial">Illustration:</strong><span style="background-color:initial"> Yen Strandqvist/Chalmers<br /></span><strong style="background-color:initial">Foto (Santosh Pandit):</strong><span style="background-color:initial"> Johan Bodell/Chalmers</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs mer: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><strong style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspx">Grafitnanoflagor förebygger infektion</a></strong></li> <li><strong style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspx"></a></strong><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspx">S<span style="background-color:initial">pikar av grafen kan döda bakterier på implantat</span></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspx">​</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspx"><strong></strong></a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Mon, 09 Aug 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Avslojar-proteiners-struktur-ner-på-atomniva.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Avslojar-proteiners-struktur-ner-p%C3%A5-atomniva.aspxAvslöjar proteiners struktur ner på atomnivå<p><b>​​Under sin första period som Wallenberg Academy Fellow blev  Martin Anderssons forskargrupp först i världen med att analysera vävnadsmaterial med en så kallad atomsond. Nu utvecklar han en metod för att bestämma proteiners exakta struktur med samma verktyg – något som kan öppna nya dörrar inom läkemedelsutvecklingen.</b></p><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/avslojar-proteiners-struktur-ner-pa-atomniva"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Läs Ingela Roos intervju med Martin Andersson på kwa.wallenberg.org​​​</a>Mon, 19 Jul 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxDigitala Almedalen – Klimat- och energifrågan<p><b>​Årets Almedalsvecka är hölls som vanligt den första veckan i juli, men i år var den helt digital. Det betyder att de flesta seminarier är tillgängliga i efterhand. Här är några med koppling till Chalmers. </b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62019">Omställningen för vägtransporter - hur ser den ut och vad innebär den? </a></span><div>Transporter bidrar med omkring 5 procent av EU:s BNP och sysselsätter mer än 10 miljoner i Europa. Men transporter kommer till ett högt pris, då de står för en fjärdedel av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Hur ställer vi om för att nå klimatmålen? Hur kan vätgas bidra till att minska utsläppen? På seminariet medverkar <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/61349"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kan kärnkraften rädda klimatet? </a></div> <div>Det finns de som tror på kärnkraften som räddare av klimatet och elförsörjningen. På seminariet medverkar <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%C3%A5berger">Tomas Kåberger</a> som är först ut bland talarna. Åtta minuter intressant lyssning med internationell utblick.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62142">Byggsektorn och hotet om elbrist</a></div> <div>Prognoser talar om en kommande kraftigt ökad efterfrågan på el. Men det är inte bristen på elenergi som ser ut att blir ett problem utan efterfrågan på eleffekt under vissa tider. Vad kan göras på lokal nivå ända ner till fastighetsägares och elkonsumenters möjligheter? På Seminariet medverkar <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/">Mats Bergh, Johanneberg Science Park. </a></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62619"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hur säkrar vi en robust energiförsörjning till industri och samhälle?</a></div> <div>Vårt samhälle är idag helt beroende av el. Med en ökande elanvändning krävs robusta energiförsörjningssystem. Hur väl förberett är Sverige att förse industri och privatpersoner med el när efterfrågan ökar? Kan vi bunkra förnybar energi och stärka den regionala och lokala elförsörjningen?  Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62406">Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar? </a></div> <div>Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar? Medverkar på seminariet gör <a href="/sv/personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Malmö vill gå i täten för CCS-utvecklingen. Vad krävs för att detta ska bli möjligt? </a></div> <div>Malmö stad vill vara ledande i omställningen till ett hållbart energisystem och har som mål att Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi till 2030. Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745" target="_blank"><br /></a></div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62073"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hållbara batterier – varför är det så viktigt? ​</a></div> <div>Hållbara batterier stödjer utvecklingen av elfordon och möjliggör utbyggnad av förnybar energi eftersom batterierna kan lagra energi och stabilisera elnäten. Hur kan Sverige och EU vara i framkant vad gäller hållbara batterier? </div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/63075"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan? </a></div> <div>Den svenska skogspolitiken är föremål för diskussion igen. Men finns det förutsättningar att nå bred politisk enighet om skogens oförenliga mål? Det är kanske inte i riksdagen som framtiden för den svenska skogen avgörs, utan i EU? Vem sitter i förarsätet? </div> <div><br /></div> <div><b>Almedalsveckan 2021 hölls mitt i regeringskrisen. I åtta digitala intervjuer gav politikernas sin syn på Sveriges energiförsörjning.</b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://www.energiforetagen.se/almedalen-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Politikernas syn på Sveriges energiförsörjning </a></div> <div><br /></div>Fri, 16 Jul 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxChalmersstudenternas prototyp testas av läkare<p><b>​När läkare undersöker patienters öron, svalg eller näshåla så använder de en lampa som sitter placerad med ett fäste runt huvudet. Med covid-19 kom ett kraftig ökat behov av skyddsvisir och dessa behövde kombineras med lamporna. Visiren, som togs fram ganska snabbt, har dock inte fungerat helt tillfredsställande. Studenter vid civilingenjörsprogrammet Teknisk design fick därför i uppdrag att komma med förbättringar, och de lyckades så bra att visiren nu testas i vården. </b></p> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20fäste%20vid%20sladd_750px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:290px;height:189px" />Det har tidigare gjorts en del försök att förbättra skyddsvisiren så att de ska passa med lamporna, men resultaten har inte varit helt tillfredsställande Öron-näsa-halsmottagningen på NÄL i Trollhättan gav därför en grupp studenter vid Chalmers i uppdrag att ta fram ett skyddsvisir som kunde uppfylla användarkraven. Projektet gjordes inom ramen för studenternas kandidatarbete och är en del i studenternas utbildning. Kandidatarbetena görs på det tredje året i civilingenjörsutbildningar och är ofta relaterade till verkliga problem i samhället och industrin.</div> <div> </div> <div>– Projektet har utgått från ett aktuellt behov som under året har blivit påtagligt i vården. Det blir väldigt tydligt att ett arbetssätt där behoven ligger i fokus är viktigt för att komma fram till en bra lösning. Vi är väldigt nöjda med sättet studenterna har tagit sig an projektet och ser fram emot att kunna testa konceptet vidare, säger Åsa Lenberg läkare på NÄL i Trollhättan</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En annorlunda lösning gav oväntat bra resultat <br /></h2> <h3 class="chalmersElement-H4">Hur ni arbetat med att ta fram det här skyddsvisiret?</h3> <div>– Först gjorde vi en gedigen användarstudie för att få en tydlig bild av problemet. Sen är det ju ett antal krav som uppdragsgivaren vill ska uppfyllas. Till exempel så måste visiren ge ett bra stänkskydd, men också ha en god komfort och vara lätta att använda. Sen hade vi en process där vi lade fram massor med olika idéer och tog fram prototyper utifrån detta, säger Alvina Ståhl.</div> <div> </div> <div>– Grundidén med vår lösning, till skillnad från de tidigare lösningarna, där visiret antingen sitter innanför eller utanför lampan, är att visiret fästs på lampan. Det eliminerar repor på visiret, och skapar god plats till munskydd och glasögon om det behövs. Det minimerar också uppkomsten av imma, säger Gustav Brogren. </div> <div> </div> <div>– Själva lamporna är väldigt dyra och visiren måste också kunna bytas på ett smidigt sätt av läkarna själva. Vi har tagit fram laserskurna PET-visir med hål som kan träs på den befintliga lampan. Detta hålls sedan samman med en ring av flexibel polymer. Vi har också hårda lister uppe och nere för stabilitet och passform, säger Maja Kristensson.   </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(CUDA)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(Storz)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><br /><br /><br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><em>Visiren sitter här på lampor från två olika fabrikat. Foto: Adam Udén</em> <br /></p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kom ni fram till just den här lösningen?</h3> <div>– Att visiret skulle sitta på lampan var inte självklart från början utan den idén hängde med lite för att den var annorlunda. Den fick heller inte så höga poäng utifrån de utvärderingsmatriser vi ställde upp, men det berodde till viss del på felaktiga antaganden från vår sida. När vi testade att bygga en enkel prototyp genom att borra ett hål i visiret och satte den på lampan så funkade det jättebra, säger Marcus Lidman.</div> <div> </div> <div>– Ja, vi kände nog alla nästan direkt att vi hade hittat en bra lösning då. Vi gjorde också användartester som bekräftade att vi var rätt ute. Alla läkare som vi har varit i kontakt med tyckte att vårt visir har känts bättre, stabilare och säkrare än samtliga lösningar som testats tidigare, säger Jens Junkers. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur var det att jobba med ett riktigt problem?</h3> <div>– Superkul! Det har märkts att det har varit på riktigt för läkarna har varit väldigt engagerade. Det är ju också väldigt roligt att få bidra med något som hjälper dem i deras arbete. Västra Götalandsregionen verkar också ha varit mycket nöjda med resultatet och det har varit roligt att jobba med dem. Vi tror att skyddsvisir kommer att fortsätta användas även efter pandemin . Det verkar som att synen på skyddsutrustning har ändrats en del under den här tiden. Det känns jättekul att få vara med och ta fram en riktigt produkt som blir så omtyckt att den tas in i verksamheten på det här sättet, säger Adam Udèn.</div> <div> </div> <div>Alla i gruppen menar att det har fungerat bra att jobba tillsammans trots de inte har kunnat träffa varandra på samma sätt som tidigare. Vilket de alla menar till stor del beror på en bra gemenskap i klassen och att de känner varandra mycket väl.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kandidatarbetet</h2> <div><a href="https://hdl.handle.net/20.500.12380/302842">Länk till hela arbetet: Produktutveckling av visir anpassat till pannlampa​ ​</a></div> <div><br /></div> <div>Konceptet studenterna på <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx" title="Länk till programmet Teknisk design på Chalmers">Teknisk design​</a> har tagit fram kallas för PÅL (Pannlampa och visir med hål), och bygger på att ett visir med hål <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx"></a>träs på den befintliga lampan. Lösningen består av fyra delar. Ett visir, en flexibel ring och två hårda böjda lister. Lösningen påverkar inte befintlig utrustning och visiret kan monteras på under 30 sekunder. Konceptet kan enkelt anpassas till olika typer av pannlampor genom att förändra formen på den flexibla ringen. De böjda listerna är universella och fungerar i kombination med flera modeller av pannlampor.</div> <div><br /></div> <div>De primära användarna av produkten har varit öron-näsa-hals-läkare, men produkten skulle kunna appliceras även inom till exempel kirurgi som använder liknande utrustning. Behovsstudien genomfördes på NÄL sjukhus i Trollhättan.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andreas-dagman.aspx">Andreas Dagman</a>, programansvarig Teknisk Design</div> <div>Elin Ståhl, Innovationsplattformen, Västra Götalandsregionen</div></div> Thu, 01 Jul 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pandemin-slog-hardast-mot-varldens-och-Goteborgs-mest-utsatta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pandemin-slog-hardast-mot-varldens-och-Goteborgs-mest-utsatta.aspxPandemin slog hårdast mot världens mest utsatta<p><b>​​Nu jämför chalmersforskare Göteborg stads hantering av pandemin med andra städer runtom i världen.  I en vetenskaplig artikel, där även Buenos Aires, Kapstaden, Manchester, Shimla i Indien och Kisumu i Kenya har utvärderats, framgår det att de mest utsatta grupperna drabbats hårdast av covid-19. </b></p><div><span style="background-color:initial">​I studien jäm</span><span style="background-color:initial">fördes städernas insatser och styrning. Utöver nationella rekommendationer och förbud har städerna infört både egna restriktioner och lättnader för att mildra effekterna av pandemin. </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I Göteborg handlar det bland annat om hur gymnasieskolorna arbetat med distansundervisning och förbudet mot besök på äldreboenden, men också tillfälliga möjligheter att hålla uteserveringarna öppna, bredare cykel- och gångbanor och lägre parkeringsavgifter.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sveriges hantering av pandemin har fått stor internationell uppmärksamhet för ansträngningarna att hålla samhället så öppet som möjligt. Restriktionerna i Sverige har varit mindre omfattande än i många andra länder och staten har kraftigt ökat de generella statsbidragen till landets kommuner för att mildra effekterna av pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Men det finns också uppgifter om att allt fler människor sökt sig till Stadsmissionen och liknande organisationer och polisen rapporterar ett kraftigt ökat antal fall med våld i nära relationer, säger projektmedarbetaren Jan Riise. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Han har ingått i forskningsprogrammet Mistra Urban Futures och är en av författarna till en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften City. Medförfattare är bland andra chalmerskollegan Sandra Valencia och Sara Pettersson på Stadsledningskontoret i Göteborg. Professor David Simon, tidigare föreståndare för Mistra Urban Futures var artikelns huvudförfattare och redaktör. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Städer och utsatta grupper mest drabbade </h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den viktigaste slutsatsen av forskningen är att pandemin har återspeglat och förstärkt befintliga ojämlikheter i samhället. De mest utsatta grupperna drabbades genomgående hårdast. Personer i dessa grupper har varit mer utsatta för smitta än andra, blivit mer allvarligt sjuka och löpt en större risk att dö. Mönstret är genomgående i städer och i ytterkantsområden i alla de granskade länderna.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /></div> <div> </div> <div>Virusets effekter var varken enhetliga eller slumpartade, utan berodde på miljömässiga och sociala förutsättningar som varit gemensamma för många utsatta grupper. Sjukvårdspersonal och andra yrkesgrupper i nära kontakt med allmänheten, trångbodda och grupper med sämre tillgång till öppna ytor och rekreation har varit överrepresenterade.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I Göteborg finns skillnader mellan olika stadsdelar, även om de tycks ha jämnats ut något under senare delen av 2020. Erfarenheterna från Göteborg kan närmast jämföras med utvecklingen i Greater Manchester som är en storstadsregion med ett visst mått av självständighet i förhållande till det annars ganska centraliserade Storbritannien. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Liksom på andra håll har det varit utsatta grupper som drabbats hårdast och tilltagande ojämlikheter har förvärrat situationen för de sämst ställda. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Författarna betonar vikten av att också se pandemin som en katalysator för att arbeta med existerande ojämlikheter, snarare än att tillåta att de ökar än mer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Många av de åtgärder som vidtagits har lyft fram gång, cykling och en minskad biltrafik, vilket har lett till mindre luftföroreningar. Det ökade distansarbetet har också öppnat upp för möjligheter att omvandla kommersiella ytor i innerstäder till bostäder.   </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den stora utmaningen nu är att på allvar ta itu med de ökande klyftorna och att arbeta och planera för jämställdhet och hållbarhet, säger professor David Simon, som har också skrivit ett<a href="https://campaignforsocialscience.org.uk/news/cities-coping-with-covid-19/" target="_blank"> blogginlägg för brittiska Campaign for Social Science.</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div>Läs hela artikeln:<br /><a href="https://doi.org/10.1080/13604813.2021.1894012" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />“Cities coping with Covid-19” i tidskriften CITY​</a></div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>För mer information eller för att intervjua någon av författarna, kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Jan Riise, projektutvecklare på GMV, Göteborgs Centrum för Hållbar Utveckling</div> <div> </div> <div>jan.riise@chalmers.se </div> <div> </div> <div>070-823 3377</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>David Simon, professor Royal Holloway University of London, tidigare föreståndare för Mistra Urban Futures </div> <div> </div> <div>+44 (0)1784 443651</div> <div> </div> <div>d.simon@rhul.ac.uk</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sandra Valencia, forskare på GMV, Göteborgs centrum för hållbar utveckling</div> <div> </div> <div>Sandra.valencia@chalmers.se</div>Thu, 01 Jul 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxGenombrott för att spåra RNA i celler<p><b>​​Forskare på Chalmers har lyckats ta fram en metod för att märka mRNA molekyler och följa dess väg i cellerna, med blotta ögat i ett mikroskop och i realtid – utan att påverka mRNAts naturliga funktion. Genombrottet har stor betydelse för att underlätta utvecklingen av nya RNA-baserade mediciner. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">RNA-baserade medicinska terapier erbjuder fantastiska möjligheter att förebygga, behandla och potentiellt bota sjukdomar. </span><span></span><span>Men leveransen av RNA-terapier in i cellen är fortfarande ineffektiv och otill​räckligt kartlagd. Leveransmetoderna behöver optimeras för att RNA-teknikens potential ska kunna utnyttjas till fullo.</span><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">En ny metod som presenterades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society, kan bli en viktig pusselbit för att övervinna leveransproblemet. </span><div><h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Marcus%20Wilhelmsson_320x320.jpg" alt="Porträttbild Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatRight" /></span></h3> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><div>– Eftersom vår metod kan bidra till att lösa ett av de största problemen för att upptäcka och utveckla nya läkemedel, ser vi att den här forskningen kan underlätta ett paradigmskifte från traditionella läkemedel till RNA-baserade terapier, säger Marcus Wilhelmsson, Professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.</div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör mRNA självlysande utan att påverka dess naturlig aktivitet  </h2> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial">Forskningen bakom metoden har gjorts i ett samarbete mellan kemister och biologer på Chalmers och AstraZeneca och inom forskningscentret <a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx" title="Länk till extern hemsida ">Formulaex</a>. </span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att byta ut en av RNAs egna byggstenar, baser, till en självlysande variant som har originalbasens naturliga egenskaper. De fluorescerande baserna som gör RNAt självlysande har utvecklats med hjälp av en särskild kemi, och studien visar att den här metoden för att göra RNA självlysande inte påverkar mRNAts biologiska egenskaper. Den stör inte heller cellens förmåga att översätta mRNA till protein. Det är ett viktigt genombrott som aldrig tidigare lyckats, och den självlysande märkningen gör att forskarna kan följa de aktiva mRNA molekyler in i cellen och i realtid se hur de tas upp i den i ett mikroskop. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En svår utmaning när man arbetar med mRNA är att dessa är väldigt stora, men samtidigt ömtåliga molekyler.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Elin%20Esbjorner%20320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />De kan inte kan ta sig in i celler själva, och man måste därför paketera dem. Den metod som hittills visat sig vara mest framgångsrik använder sig av lipida nanopartiklar, små droppar. Det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla nya och mer effektiva lipida nanopartiklar, (något som forskare på Chalmers också arbetar med i ett annat projekt) men för att kunna göra det behöver vi förstå hur de tas upp. Att se i realtid hur mRNAt fördelar sig i cellen är därför ett viktigt verktyg. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den stora vinsten med den här metoden är att vi nu lätt kan se vart i cellen som det levererade mRNA tar vägen och i vilka celler som proteinet bildas, utan att vi förlorar RNAts naturliga protein-översättande förmåga, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik och artikelns andra huvudförfattare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ger viktig information för att bidra till upptäckter av nya läkemedel ​</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Forskare som arbetar inom området kan använda metoden för att få större kunskap om hur RNAts<br />upptagsprocess fungerar och därmed kan utvecklingen av nya läkemedel både snabbas på och effektiveras. <br />Till skillnad från befintliga metoder för att studera RNA i mikroskop, ger den nya korrekt och mer detaljerad kunskap om processen.<br /><br /></div> <div>– Hittills har det inte gått att mäta den naturliga hastigheten och effektiviteten med vilken RNAt verkar i cellen. Då får man fel svar på frågorna som man ställer när man vill ta fram ett nytt RNA-läkemedel. Om man med sin metod vill ha svar på vilken hastighet en process har och svaret metoden ger är en femtedel av den hastigheten som sker naturligt i cellen när ett läkemedel tas upp och verkar, blir det svårt att kunna optimera läkemedelsutvecklingen, säger Marcus Wilhelmsson.</div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><h2 class="chalmersElement-H2">På väg mot nyttiggörande - direkt in på IVA:s 100 lista ​</h2></div> <div>När forskarna insåg vilken skillnad metoden skulle kunna göra och hur angelägen den nya kunskapen är för fältet, gjorde de sina resultat tillgängliga så snabbt som möjligt. Nyligen fick de ytterligare bekräftelse på intresset för metoden när Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut forskningsprojektet och innovationen till sin årliga 100- lista. Där lyftes den också fram som särskilt angelägen för att öka samhällets motståndskraft mot kriser. För att säkra att metoden kommer till nytta har forskarna skickat in en patentansökan och planerar för ett avknoppningsbolag, med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://blogs.sciencemag.org/pipeline/archives/2021/04/05/watching-mrna-do-its-thing-in-living-cells" title="Länk till bloggen på extern webbplats ">Forskningen har också presenterats i Science Translational Medicine’s populära ”In The Pipeline”-blogg, som ett särskilt spännande bidrag till forskningsfältet. ​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="Länk till vetensakplig artikel i JACS">Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Journal of the American Chemical Society (JACS)​</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt </h3> <div>Marcus Wilhelmsson, professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 722 3051, marcus.wilhelmsson@chalmers.se <br /><br /></div> <div>Elin Esbjörner, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 021-772 51 20<br />eline@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"></a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"><div style="display:inline !important">​</div></a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div></div> ​​Wed, 30 Jun 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxDe flyttar hem vården<p><b>​I framtiden kommer alltmer vård bedrivas hemma istället för på sjukhus. Tillsammans med flera samarbetspartners startar Chalmers nu satsningen När vården flyttar hem, som samlar forskning och pilotprojekt under samma paraply.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sjukvården är under förändring, och vården förflyttas allt mer till hemmet. Orsakerna är flera. En åldrande befolkning, ofta med kroniska och ibland komplicerade sjukdomsbilder, pressar vården och gör det nödvändigt att ändra hur vården organiserats. Samtidigt möjliggör nya tekniska lösningar en mer flexibel vård, var och när vi vill. Några exempel är digitala besök och vårdmöten, mobila vårdinsatser, egenmonitorering i hemmet och utveckling av såväl medicinteknik som digital hälsa.<br /><br /></span><div>Förskjutningen från inneliggande sjukhusvård till vård i hemmet gör alltså att de gemensamma resurserna kan användas bättre och räcka till fler – ett mer hållbart hälso- och sjukvårdssystem skapas – samtidigt som det också ger individen större möjlighet att själv påverka sin sjukdom, vård och hälsa. Men förändringen kräver också både teknisk och organisatorisk utveckling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett samarbete behövs</h2> <div>Satsningen När vården flyttar hem samlar initiativtagare från tre av Chalmers institutioner, och väver därmed samman expertis inom medicinteknik, arkitektur och organisation. Utifrån sina specialiteter och forskningsområden bidrar initiativtagarna med helt olika, men alla mycket viktiga, delar. I samarbete med bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Närhälsan, Göteborgs Stad och relevanta parter från näringslivet startas nu en plattform för samverkan och kunskapsutveckling.<br /><br /></div> <div>För ett samlat grepp krävs. Det menar Andreas Hellström, universitetslektor och ledare för Chalmerscentrumet CHI, Centre for Healthcare Improvement.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Andreas-Hellström_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></div> <div>– Det är sällan tekniken som är problemet. Men för att uppnå full nytta måste tekniken sättas i ett organisatorisk och samhälleligt sammanhang – vi måste se hela systemet. Omställningen till framtidens vård handlar just om det; systeminnovation som omfattar hela ekosystemet. Allt från digitala vårdtjänster till rent rumsliga lösningar, vårdmodeller och teknik för nya lösningar, säger han.</div> <div>– Den gemensamma målsättningen är att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Vården ska flytta närmare individen. Egentligen pratar vi ju alla om samma sak, men med olika utgångspunkter och dialekter.<br /><br /></div> <div>Pandemin har påskyndat utvecklingen av framtidens vård, med digitala vårdmöten eller mobila vårdtjänster.</div> <div>– Det har ju exploderat! Vi vill inte att individer, som till exempel sköra äldre eller andra i riskgrupp, lämnar hemmet i onödan. Då har nya lösningarna påskyndats.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör patienten aktiv i sin vård</h2> <div>Med ett nytt sätt att se på sjukvård blir också patienten en aktiv deltagare i den egna vården – något Andreas Hellström förespråkat länge. Den som själv sköter sin monitorering, och kontrollerar sin sjukdom, lär sig också förstå den på ett helt nytt sätt.</div> <div>– Det stärker patienten samtidigt som det avlastar vården och relationen blir mer balanserad. En principiellt viktig sak som det finns stor tranformativ kraft i, menar han.<br /><br /></div> <div>Ett antal projekt ingår från start i den nya satsningen (se faktaruta). Initiativtagarna ser det som helt nödvändigt att samla aktörer från alla arenor; sjukhus, primärvård, kommunal vård och omsorg, forskning, industri, och inte minst patienter och medborgare – allt för att få till fungerande samverkan för ett sammanhängande ekosystem inom hälso- och sjukvård.</div> <div>– Inom satsningen kommer vi jobba med lösningar på konkreta problem och kunskapsutveckla kring dessa. Då vill vi ha med alla parter runt bordet. Och vi är glada för att satsningen mötts av stort intresse från alla håll, säger Andreas Hellström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Röster om satsningen När vården flyttar hem:</h2> <div><strong>Maria Taranger, överläkare och områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Maria-Taranger_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></strong></div> <div>– Det här är verkligen en av de viktigaste frågorna för att människor framåt ska fortsätta känna förtroende för offentlig sektor och att samhället ska fungera. Människor vill och kan själva ta ett mycket större ansvar för den vård de behöver, men de behöver stöd från oss. Att fysiskt ta in människor till ett sjukhus ska bara göras då det är nödvändigt.<br /><span style="background-color:initial">Vi har exempelvis nu ett projekt med en liten bärbar röntgenapparat. Genom att röntga misstänkta frakturer i hemmet slipper de som inte har fraktur att komma in till sjukhus, och de som visar sig ha en fraktur kan få smärtlindring och hjälp med operationsförberedande åtgärder utanför sjukhus och sedan komma in först när det finns en operationssal förberedd.<br /></span><span style="background-color:initial">Vi behöver forska både på teknik och arbetssätt. Det krävs en stor mental omställning för att vårdpersonal på sjukhus ska våga släppa kontrollen över en del åtgärder till de sjuka individerna, eller till personal anställda i andra organisationer.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Ann Ekberg-Jansson, medicinsk strateg, Närhälsan<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Ekberg-Jansson_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">– Närhälsan är i en omfattande utvecklingsfas där omställning till så kallad Nära vård är central. Att då arbeta för att tillsammans med andra centrala parter utveckla konceptet När vården flyttar hem är helt i linje med detta arbete. Att samla olika intressenter vid samma bord genererar ett mervärde, då man speglar viktiga frågor ur olika perspektiv för att nå slutmålet – det bästa ur patientens/invånarens perspektiv. Vi kommer att lära av varandra, men också få en möjlighet att se en samlad process med alla aktörer närvarande.</span><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Carin Bringestedt, avdelningschef Hälso- och sjukvård, Göteborgs Stad</strong></div> <div>– Den kommunala hälso- och sjukvården har fortfarande en bit kvar innan man är framme vid en användarvänlig e-hälsa och digitala tjänster. Satsningen på en nära vård, När vården flyttar hem, kommer att innebära mer samverkan där hälso- och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Carin-Bringestedt_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /> sjukvården än mer utgår från den enskildes behov, delaktighet och medbestämmande i sin vård.<br /><span style="background-color:initial">Fasta samverkansforum på organisationsnivå kommer att spela mindre roll, och rörliga föränderliga former – nära och i samverkan med den enskilde – måste utvecklas. Det gäller inte bara samverkan mellan hälso- och sjukvårdsverksamheter utan också samverkan med exempelvis hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, och annan kommunal verksamhet.<br /></span><span style="background-color:initial">Legitimerade medarbetare är i dag ett bristyrke. Efterfrågan överstiger tillgången på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. Vi måste alltså jobba smartare med bibehållen eller högre kvalitet. Samverkan mellan slutenvården och primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård kommer att bli allt mer avgörande för god vård ”när vården flyttar hem”.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTARUTA: Satsningen När vården flyttar hem</h2> <div>När vården flyttar hem kommer delvis utgå från pågående initiativ, men också knyta till sig nya projekt som identifieras av samverkansgruppen. Exempel på projekt som redan pågår är:<br /><br /></div> <div><strong>• ASAP/Autumn Leaves</strong>, ett nyligen uppstartat projekt med inriktning på sjukvård i hemmet, inklusive hemmonitorering, stöd från specialistsjukvård och omsorg, i samverkan mellan kommun, region samt näringsliv med mera. Autumn Leaves drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• ViSMoT (videostöd till mobila team)</strong>: Lösningar för att underlätta patientbedömningar i samverkan med högre medicinsk kompetens och därmed öka precisionen, kvaliteten och säkerheten i bedömningarna. Projektet drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• Digifysiska tjänsteerbjudande till patienter med långvariga behov</strong>, ett projekt som bedrivs i samarbete mellan Närhälsan i Västra Götalandsregionen och Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div><strong>• Framtidens vårdcentraler</strong>, ett konceptprogram/projekt som leds av Centrum för vårdens arkitektur på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Projektet är en kartläggning av primärvårdens organisering, lokalisering och lokalanvändning, och ska ge underlag för koncept för framtida lösningar.</div> <div><strong>• Out Fit</strong>, ett doktorandprojekt (där doktoranderna kan få dubbelexamen från Sahlgrenska akademin och Chalmers) med fokus på hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö till stöd för hälsa och rehabilitering på särskilda boenden. Avser att ta fram evidensbaserade riktlinjer och arbetsmetoder för fysiska utemiljöer vid särskilda boendens. Projektet pågår i samverkan med Sahlgrenska akademin och Sveriges Lantbruksuniversitet.</div> <div><strong>• Patientinnovatörerna</strong> är ett forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i att patienters egenuppleda erfarenhet av att leva med kroniska eller långvariga sjukdomar kan ligga som grund för innovation och utveckling. Projektet leds av Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen När vården flyttar hem har fått initiativfinansiering från Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /><strong>Initiativtagare till satsningen är:</strong></div> <div>Andreas Hellström, Universitetslektor på Teknikens ekonomi och organisation, är koordinator för satsningen. Andreas Hellström nås via mailadressen <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se​</a>.</div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, Professor of Practice Emeritus i Digital hälsa, Elektroteknik, <a href="mailto:bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a>.</div> <div>Göran Lindahl, Professor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:goran.lindahl@chalmers.se">goran.lindahl@chalmers.se.</a></div> <div>Johanna Eriksson, Konstnärlig lektor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:johanna.eriksson@chalmers.se">johanna.eriksson@chalmers.se</a>.</div> <div>Sara Riggare, patientföreträdare/patientforskare, <a href="mailto:sara@riggare.se">sara@riggare.se</a></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt​<br /></div> <div>Foto av sjukvårdspersonal och patient: Shutterstock</div> <div>Foto Andreas Hellström: Carolina Pires Bertuol</div> <div>Foto Ann Ekberg-Jansson: Angereds Närsjukhus</div> <div>Foto Carin Bringestedt: Göteborgs Stad, Hanna Björnheden</div> <div>Foto Maria Taranger: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Johanna Ewald St Michaels</div>Thu, 24 Jun 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskare-sparar-mRNA-for-perfekt-celleverans-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskare-sparar-mRNA-for-perfekt-celleverans-.aspxForskare spårar mRNA för perfekt celleverans <p><b>​Hur väl mRNA-baserade läkemedel tas upp av celler i vävnader är avgörande för deras medicinska effektivitet. En ny metod från forskare vid Chalmers och Astra Zeneca kan leda till snabbare utveckling av de små droppar, så kallade lipida nanopartiklar, som kan användas för att paketera mRNA för leverans till cellerna.​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/michael.munson@astrazeneca.com-001350x305.jpg" alt="Foto av Michael Munson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><span>– Vi har utvecklat en automatiserad process för att testa ett stort antal lipida nanopartiklar samtidigt – vilket vi hoppas ska effektivisera utvecklingen av dessa nya läkemedel, säger <strong>Michael Munson</strong>, postdok på Astra Zeneca och affilierad till forskningscentret Formulaex, tillika förstaförfattare till studien som nyligen publicerades i Nature-tidskriften Communications Biology.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Budbärar-RNA, eller mRNA, är den kod som cellerna använder för att producera proteiner. Om RNA tillsätts i form av läkemedel eller</span><span style="background-color:initial"> vaccin kan cellerna använda sina egna produktionssystem för att tillverka det protein som mRNAt ger instruktion om. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I framtiden vill man använda tekniken för att kunna behandla kroniska sjukdomar – genom att låta mRNA koda för terapeutiska protein. Man vill också kunna rikta läkemedlen mot specifika vävnader och celltyper i kroppen.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>mRNA-molekyler packas i lipidnanopartiklar</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Men det finns flera stora utmaningar inom den nya läkemedelstekniken. Man måste först lura cellernas upptagningssystem att ta upp mRNA-molekylerna. Den främsta metoden för att göra detta är att packa mRNAt i lipidnanopartiklar, små droppar som cellen kan ta upp genom så kallad endocytos. Då kapslas lipidpartikeln in i en blåsa, endosom, som transporterar läkemedlet vidare in i cellen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">För att mRNAt ska kunna koda för protein måste det ta sig ut ur endosomen till cellens cytoplasma. Detta måste ske innan endosomen hinner transportera mRNAt till cellens nedbrytningsstationer (lysosymerna). Detta viktiga steg kallas endosomal escape, eller endosomflykt, och är det steg i mRNA-leveransen som är mest avgörande för att RNA-läkemedel ska fungera. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Spårar flykten ur en​dosomerna</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den nya studien beskriver en metod som forskarna har utvecklat för att optimera leverans av mRNA i cellerna. Metoden gör det möjligt att följa cellupptag, endosomal escape och leverans av mRNA i hundratals prover åt gången. För att åstadkomma detta har forskarna använt en kombination av fluorescerande markörer som gör det möjligt att följa de lipidinpackade mRNA-molekylernas färd genom cellen, proteinproduktion och de olika stegen i endosomal escape. Markören som visar på endosomal escape består av en fluorescerande variant av proteinet Galectin-9 som ansamlas när mRNA tar sig ut ur endosomen. Denna markör är anpassad variant av ett protein som presenterats i <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-020-15300-1">en studie av forskare vid Lunds universitet​</a>.<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– I stället för att bara se vilka lipidnanopartiklar som fungerar bäst kan vi nu också förstå i vilket steg de fungerar optimalt och sedan använda den kunskapen när vi utvecklar och testar nya, säger Michael Munson.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Flykt ur endosomerna måste ha perfekt tajming​</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/Elin%20Esbjorner_1_350x305.jpg" alt="Foto av Elin Esbjörner" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><strong>Elin Esbjörner</strong>, docent i kemisk biologi vid Chalmers och medförfattare till studien, förklarar vikten av att mRNA kan levereras till målceller med hög precision.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– För att minska risken för sidoeffekter − till exempel att immunförsvaret ska triggas av lipidpartiklarna − behöver vi kunna ge en så låg dos som möjligt. Detta är särskilt viktigt för att vi ska kunna behandla sjukdomar som kräver att läkemedlen används under en lång period. Då måste endosomal escape ha perfekt tajming för att mRNAt ska kunna ta sig ut i cytoplasman, säger hon.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Förutom att metoden ger möjlighet att utvärdera ett stort antal lipidnanopartiklar åt gången, kan man också använda den för att undersöka hur effektivt olika lipidnanopartiklar levererar mRNA till olika sorters celler. Detta är relevant eftersom man vill kunna använda de nya RNA-läkemedlen riktat och behandla specifika organ i kroppen, till exempel lungor eller lever. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– I vårt arbete har vi sett att lipidnanopartiklar fungerar olika bra i olika celltyper. De formuleringar som fungerar för leverans till leverceller kan fungera helt annorlunda i lungorna. Vi vill använda vår nya metod för att förstå varför det är en skillnad då det skulle göra det möjligt att rationellt designa lipidnanopartiklar som kan riktas mot olika mål i kroppen, säger Elin Esbjörner. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Foto Michael Munson: </strong>Astra Zeneca<br /><strong>Foto Elin Esbjörner: </strong>Mikael WInters</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Nature Communications Biology: </strong><span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s42003-021-01728-8#Sec9">A high-throughput Galectin-9 imaging assay for quantifying nanoparticle uptake, endosomal escape and functional RNA delivery</a></span></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer om Formulaex: <br /></strong></span><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/Sidor/default.aspx">Formulaex ​</a><span style="background-color:initial">är ett industriellt forskningscenter för funktionell RNA-leverans. De tre akademiska partnerna Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet utför forskning i nära samarbete med Astra Zeneca, Vironova, Camarus och Nanolyze. Syftet är att bidra med de grundläggande kunskaper som krävs för att utforma säkra och effektiva läkemedelsleveranser för nästa generations nukleotidläkemedel.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Wed, 09 Jun 2021 09:00:00 +0200