Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 21 Jan 2021 08:50:14 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspxNy teori om snabb spridning av antibiotikaresistens<p><b>​Bakterier hos människan utvecklar idag antibiotikaresistens betydligt snabbare än vad man kunnat räkna med. Nu visar teoretisk forskning på Chalmers att en orsak skulle kunna vara en omfattande överföring av gener mellan bakterier i våra ekosystem och till människan. Arbetet har också lett till nya verktyg för resistensforskare.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling. Redan idag orsakar det över 33 000 dödsfall varje år enbart i Europa.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Helt olika bakteriearter kan sprida resistensgener till varandra med hjälp av så kallade <em>plasmider</em>. Det är friliggande små DNA-ringar där bakterier förvarar en del av sina gener utanför kromosomen. När två bakterieceller kommer i kontakt kan de kopiera över plasmider till varandra. Detta kallas för <em>konjugation</em>, och är den viktigaste mekanismen för spridning av antibiotikaresistens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Under senare år har det visat sig att resistensgener sprider sig till människans bakterier i mycket större omfattning än vad man hade kunnat vänta sig, säger Jan Zrimec, forskare i systembiologi på Chalmers. Många av generna verkar ha sitt ursprung i vitt skilda bakteriearter och miljöer, så som bakterier i jord, vattenmiljöer och växter.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta har varit svårt att förklara, för även om konjugation är väldigt vanligt så har man trott att det ändå fanns en kraftfull begränsning för vilka bakteriearter som kan skicka plasmider till varandra. Plasmider tillhör olika så kallade mobilitetsgrupper, och kan därför inte överföras mellan vilka bakteriearter som helst.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Specifika DNA-regioner avslöja​r spridningsmöjligheter</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Jan Zrimec har utvecklat nya dataanalytiska metoder som visar att genöverföringen kan vara mycket mer gränslös och utbredd än vad man hittills har räknat med.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Bland annat har han tagit fram en algoritm som kan identifiera specifika DNA-regioner som behövs för konjugation – så kallade <em>oriT</em> – i stora datamängder som består av genuppsättningar från tusentals plasmider.</p> <p class="chalmersElement-P">Algoritmen kan dessutom sortera in plasmiderna i mobilitetsgrupper utifrån de oriT som identifieras.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Han har använt algoritmen för att utforska kända genuppsättningar hos drygt 4600 naturliga plasmider från olika typer av bakterier, något som tidigare inte har varit möjligt att göra på ett systematiskt sätt. Resultaten visar att:</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Antalet oriT kan vara nästan åtta gånger fler än de som hittas med den standardmetod som används idag.</li> <li>Antalet mobila plasmider kan vara dubbelt så många som man hittills har känt till.</li> <li>Antalet bakteriearter som har mobila plasmider kan vara nästan dubbelt så många som man hittills har känt till.</li> <li>Över hälften av dessa plasmider har oriT som passar ihop med ett konjugationsenzym från en annan plasmid som hittills har klassats till en annan mobilitetsgrupp. De skulle därför kunna överföras med hjälp av en sådan plasmid som råkar befinna sig i samma bakteriecell.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Det sista betyder att det kan finnas överföringsmekanismer mellan mängder av bakteriearter och miljöer där man hittills har trott att det fanns barriärer.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Resultaten kan tolkas som att det finns ett robust nätverk för överföring av plasmider mellan bakterier i bland annat människor, djur, växter, jord, vattenmiljöer och industrier, säger Jan Zrimec. Resistensgener förekommer naturligt hos många olika bakterier i ekosystemen, och det hypotetiska nätverket skulle kunna innebära att gener från alla dessa miljöer kan överföras till bakterier som orsakar sjukdomar hos människan.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta kan vara en möjlig orsak till den snabba resistensutvecklingen hos människans bakterier som har observerats under senare år. Vår stora antibiotikaanvändning selekterar fram resistensgenerna, som alltså skulle kunna flöda in från en mycket större naturlig genreservoar än vad man hittills har räknat med.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan göra bred nytta för b​ekämpning av antibiotikaresistens</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Resultaten behöver verifieras av experimentella forskare framöver. Men de dataanalytiska metoder som Jan Zrimec har utvecklat är redan nu användbara för många av de forskare som arbetar med antibiotikaresistens inom olika medicinska och biologiska fält. De ger ett kraftfullt nytt verktyg för att systematiskt kunna kartlägga den möjliga spridningsförmågan hos olika plasmider.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta har utgjort en stor begränsning för forskningsfältet hittills, säger Jan Zrimec. Jag hoppas att metoderna ska komma till nytta inom stora delar av forskningen om antibiotikaresistens, som är ett väldigt tvärvetenskapligt och fragmenterat område. Metoderna kan användas till studier för att ta fram både effektivare begränsningar för antibiotikaanvändning, instruktioner för hur antibiotika ska användas, och nya typer av substanser som kan hindra spridning av resistensgener på molekylär nivå.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Johanna Wilde<br /><strong style="background-color:initial">Illustrationer:</strong><span style="background-color:initial"> Jan Zrimec​</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><strong>Mer om: Genöverföring genom konjugation</strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P">För att konjugationen ska starta behövs ett enzym – <em>relaxas</em> – som passar ihop med ett specifikt ställe på plasmiden. Relaxaset måste känna igen och binda till en region där DNA-ringen kan klippas upp för att skickas som en sträng till nästa bakterie. Denna DNA-region kallas för <em>överföringsursprunget (origin of transfer), oriT</em>.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Tidigare har man trott att en och samma plasmid måste innehålla både genen för relaxas och en matchande oriT för att kunna skickas vidare till andra bakterier. Men en bakteriecell kan innehålla flera plasmider, och på senare tid har olika forskare visat att relaxas från en plasmid kan passa ihop med en oriT på en annan plasmid som befinner sig i samma cell, och därmed aktivera konjugation av den plasmiden.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Detta innebär att det kan räcka att en plasmid har en oriT för att den ska kunna konjugera. Det betyder i sin tur att massor av plasmider som hittills har klassats som icke mobila, för att de saknar gener för relaxas, kan vara överföringsbara. Men hittills har ingen vetat hur vanligt fenomenet är hos bakterier. Detta är en av de kunskapsluckor som Jan Zrimecs resultat nu hjälper till med att fylla.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <strong>Mer om: Den nya metoden jämfört med dagens standard</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Dagens standardverktyg för att bedöma plasmiders spridningsförmåga bygger på att söka efter DNA-sekvenserna för enzymet relaxas eller för oriT som enzymet kan binda till. Detta har flera viktiga begränsningar. Till exempel ger vissa verktyg ett ofullständigt resultat, medan andra fordrar labbtester som kräver väldigt mycket tid och resurser.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Jan Zrimecs nya dataanalytiska metod bygger i stället på att identifiera enbart oriT, med hjälp av speciella fysiokemiska egenskaper som DNA har just i oriT-regionerna. Genom tidigare forskning har han visat att sådana fysiokemiska signaturer – som avgör vilket relaxas som kan binda till oriT – är mer stabila och specifika än själva DNA-sekvenserna. Därför kan plasmiderna klassas till rätt mobilitetsgrupp utifrån oriT, oberoende av relaxas, vilket också gör det möjligt att kartlägga övergripande spridningsmöjligheter mellan olika bakteriearter och miljöer.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Metoden kan hantera stora datamängder, och kan användas för effektiv genomsökning efter oriT hos plasmider i deras helhet.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a> <strong>Läs den vetenskapliga artikeln: <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/mbo3.1129">Multiple plasmid origin‐of‐transfer regions might aid the spread of antimicrobial resistance to human pathogens.</a></strong></p>Thu, 21 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxResmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin<p><b>​Genom att hur mäta hur mycket folk reser på regionnivå har Philip Gerlee med flera forskare tagit fram en modell som kan användas för att förutsäga antalet patienter med covid-19 som behöver läggas in på sjukhus.</b></p><p>​Spridningen av covid-19 är beroende av antalet fysiska möten mellan människor, något som varierat under pandemins gång beroende på påbjuden och frivillig social distansering. Ett sätt att mäta och förutse denna spridning är att titta på hur mycket vi förflyttar oss, med antagandet att ju mer vi rör oss, desto fler fysiska möten har vi. </p> <p>I en preprint har Philip Gerlee och Torbjörn Lundh, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, tillsammans med flera andra forskare från universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping och Lund jämfört antalet inlagda patienter med covid-19 med mobilitetsdata i form av lokaltrafikanvändning och mobiltelefondata. Denna modell har visat sig kunna fånga både den första och början av den andra pandemivågen.</p> <h2>Resedata från Västtrafik och Skånetrafiken</h2> <p>Jämförelsen med mobiltelefondata gjordes för alla regioner i Sverige och modellen visade sig stämma något bättre för större regioner än för mindre, där slumpmässiga händelser kan ha en större effekt. Forskarna fick också resedata från Västtrafik och Skånetrafiken och kunde visa att denna data gav en ännu bättre anpassning av modellen. </p> <p>Eftersom det finns en fördröjning mellan ökad smitta och sjukhusinläggningar, så kan denna modell förutsäga behovet av sjukhusvård på regionnivå tre veckor i förväg genom tillgång till lokaltrafikdata.</p> <p>Preprinten ”<a href="https://arxiv.org/abs/2101.00823">Predicting regional COVID-19 hospital admissions in Sweden using mobility data</a>” kan läsas på webbplatsen arXiv. En preprint är en vetenskaplig artikel som ännu inte granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.<br /><br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspx">Intervju med Philip Gerlee från augusti om att förutsäga vårdbehovet för covid-19-patienter &gt;&gt;</a></p> <p>Kontaktuppgifter till <a href="/sv/personal/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a> &gt;&gt;<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström</p>Tue, 05 Jan 2021 10:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxChalmers bidrar till hållbar livsmedelssektor<p><b>​Nu kommer Chalmers att bidra ännu starkare till forskning och utveckling av nya lösningar för näringsriktig, mer hållbar matproduktion. Genom tre nya nationella centrum – Finest, Pan Sverige och Blå mat – ska forskarna vara med och utveckla framtidens livsmedel. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När forskningsrådet Formas satsar 192 miljoner på fyra nationella centrum för livsmedelsforskning och innovation tar Chalmers plats i tre av dem. I nära samarbeten mellan forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer ska hållbara livsmedelssystem i Sverige tas fram− där produktion av mer näringsriktig mat ökar, samtidigt som miljöpåverkan minskar. </span></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Blå mat​</span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Blå mat, centrum för framtidens sjömat, ska resultera i helt nya svenska sjömatsprodukter som kan få en viktig roll i det pågående proteinskiftet. Detta skifte innebär att man lämnar rött kött som primär proteinkälla och väljer mer hållbara och hälsosamma alternativ. Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik, kommer som forskningskoordinator att ha en central roll inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag hoppas att Blå mat kommer att bidra till att fler av våra svenska blå råvaror förädlas nationellt – och att detta ska innebära en rad fördelar, från fler arbetstillfällen och höjd kompetens till en högre grad självförsörjning inom fisket och sjömatsindustrin i Sverige, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett mål är att en större andel av den svenska vilda fisk som tas iland ska användas som livsmedel – ett annat är att utöka svenskt vattenbruk, det vill säga odling av till exempel fisk, musslor och alger. Idag går hela 85 procent av den vilda svenskfångade fisken inte till livsmedel, utan till produkter som sedan används i djurfoder. Detta innefattar både små fiskarter som sill och skarpsill, men också de delar av fisken som blir kvar när filén skurits ut. Dessa arter och styckningsdetaljer måste utnyttjas bättre. Men det krävs teknikutveckling för att lyckas. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Min forskargrupp har lång erfarenhet av metoder för processer som kan användas för att förädla såväl restprodukter som små fiskarter. I nästan 20 år har vi använt komplexa marina råvaror för att isolera funktionella proteiner, det vill säga proteiner som kan ge till exempel struktur åt livsmedel. Den kunskapen kommer att användas inom doktorandprojektet som Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap ska handleda i centrumet. När det gäller sjömatskvalitet har vi också lång erfarenhet, inte minst av hur man kan undvika oxidation av de omättade marina fetterna, som annars leder till att maten härsknar och förlorar näringsvärde, säger Ingrid Undeland. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Från avdelningen för livsmedelsvetenskap deltar även Mehdi Abdollahi och Ann-Sofie Sandberg, och Robin Teigland från institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME) då artificiell intelligens, AI, och digitalisering inom den blå sektorn är ett viktigt fokus inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Finest</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Finest </span><span style="background-color:initial">är en centrumbildning för framtida innovationer i ett hållbart livsmedelssystem. Här samlas forskning kring hållbarhet och nutrition, livsmedelsteknik, konsumentbeteende, innovationsledning och systemomställning. Till detta kommer en gemensam utveckling av metoder genom Food Transition Lab som drivs av Rise, och en co-creation-plattform (medskapande-plattform) som kommer att skapas inom centrumbildningen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet vill bidra till innovation i svenska livsmedelssektorn genom att involvera aktörer från alla delar av värdekedjan – för att gemensamt skapa förutsättningar för innovation, bidra till systemförändring och stötta konkreta projekt, bland annat om bär som råvara och experimentella värdekedjor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Maria Elmquist vid TME, berättar om Chalmers engagemang i Finest: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag kommer att leda ett arbetspaket tillsammans med Rise där vi ska arbeta med innovationsledning och studera hur etablerade aktörer kan hitta nya vägar till innovation genom att samarbeta på nya sätt och med nya parter. Vi kommer att rekrytera en doktorand med fokus på innovation i livsmedelssektorn, som bland annat kommer arbeta nära Ica och Hushållningssällskapet. Verksamheten i centrumet kommer utgöra en spännande forskningsarena och labbmiljö för oss, då vi kommer kunna samarbeta och studera de ingående aktörerna, och enkelt testa nya modeller och verktyg, säger hon.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Pan Sverige</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet Pan Sverige (plant based proteins for health and wellbeing) utvecklar i samverkan med näringsliv, universitet och forskningsinstitut ny kunskap och nya metoder för att ta reda på hur ökad konsumtion av växtbaserade proteiner påverkar hälsa och välmående. Miljöpåverkan från animaliska produkter måste begränsas, och innovativ användning av växtbaserade proteiner är ett alternativ som kan ge stora hållbarhetsfördelar. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Men mer forskningsbaserad kunskap om livsmedelsbearbetning, konsumtion och hälsofördelar med växtproteiner behövs. Pan samlar en unik uppsättning av tvärvetenskapliga kompetenser och skapar en ny infrastruktur som integrerar forskning om mat, nutrition, teknik, medicin och samhällsvetenskap. Forskarna vill skapa metoder och modeller som möjliggör nya livsmedelsinnovationer och ökad förståelse för hur växtbaserade produkter kan påverka fysisk och mental hälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Marie Alminger, biträdande professor i livsmedelsvetenskap, ingår i ledningsgruppen för Pan och kommer att delta i den delen av centrumet där man fokuserar på karakterisering av växtbaserade proteiner. Bland annat vill forskarna undersöka hur olika livsmedelsprocesser och råvarornas egenskaper påverkar nedbrytning och upptag av olika näringsämnen i mag-tarmkanalen, och hur proteinerna kan påverka tarmflora och hälsa.  <span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">–<span> </span>Syftet är att jämföra utvalda växtproteiner (modellproteiner kombinerade med fiberkomponenter) med animaliska livsmedel, i detta fall kyckling. Vi vill identifiera råvaror med lovande egenskaper som fungerar bra i livsmedelsprocesser – men också få kunskap om vad det finns för möjligheter och hälsoeffekter, eller risker, med ökad användning av växtbaserade livsmedel, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Ström är biträdande professor på institutionen för kemi och kemiteknik. Hon ingår också i ledningen för Pan och håller i den del av centrumet som heter ”Biomolecular signatures in a precision nutrition perspective”. Här ska forskarna arbeta med huvudfrågan; hur vi tar upp växtbaserad näring och titta på processerna i matsmältningssystemet för att ta upp olika vegetabiliska proteiner. Som kemist bidrar Anna Ström med de fysikaliska kemiska aspekterna och är särskilt intresserad av att utforska en idé som hon ser som en mycket spännande inriktning i projektet: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Idén handlar om att ta fram en sensor som gör det möjligt att följa hur vi bryter ner olika växtbaserade proteiner och som skulle kunna göra att vi kan titta in direkt i tarmsystemet. Vi ser ett stort behov av sådana tekniska lösningar. Med hjälp av AI kan informationen översättas till ny, viktig förståelse för hur olika proteiner fungerar i våra matsmältningssystem, säger Anna Ström.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ytterligare något som ska utforskas är hur kombinationen mellan olika proteiner och höga respektive låga fiberhalter i kosten påverkar oss ur närings- och hälsoperspektiv. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs pressmeddelandet från Formas:</strong> <a href="https://formas.se/arkiv/nyheter/nyheter/2020-11-18-mangmiljonsatsning-pa-svenska-centrum-for-livsmedelsforskning-och-innovation.html">Mångmiljonsatsning på svenska centrum för livsmedelsforskning och innovation</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 22 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Att-dricka-mjolk-under-amning-kan-sanka-barnets-risk-för-matallergi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Att-dricka-mjolk-under-amning-kan-sanka-barnets-risk-f%C3%B6r-matallergi.aspxKomjölk under amning kan sänka allergirisk hos barn<p><b>​Barn till mammor som dricker förhållandevis mer komjölk under amningen löper minskad risk att utveckla födoämnesallergi. Den slutsatsen drar livsmedelsforskare på Chalmers i en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Resultatet bygger på en kartläggning av drygt 500 svenska kvinnors matvanor och förekomsten av allergi hos deras barn vid ett års ålder.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Vi har konstaterat att mammor till friska ettåringar konsumerade mer komjölk under amningen än mammor till allergiska ettåringar. Sambandet är tydligt, men vi påstår därmed inte att komjölk i kosten skulle vara något allmänt botemedel mot matallergi, poängterar Mia Stråvik, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik och studiens försteförfattare.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det finns enligt henne många faktorer bakom risken för matallergi, inte minst ärftlig benägenhet.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Men kosten är en faktor där föräldrar själva har möjlighet att påverka. En del unga kvinnor undviker idag att dricka mjölk på grund av rådande trender och en obefogad rädsla, som är kopplad till myter kring kosten.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Hon påpekar att allergi mot mjölkprotein är ovanligt hos vuxna, så de flesta kvinnor tål själva mjölk och ​mejeriprodukter. Laktosintolerans är något helt annat, som innebär att man inte kan bryta ned mjölksocker. Men då finns laktosfria mjölkprodukter som kroppen tolererar.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Hygienhypotesen</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Enligt professor Ann-Sofie Sandberg, Mia Stråviks handledare, kan mjölken i mammans kost innehålla ämnen som stimulerar immunsystemets mognad.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det finns ett tidsfönster i barnets tidiga utveckling där denna stimulans är nödvändig för att barnet ska bli tolerant mot olika födoämnen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Enligt den så kallade hygienhypotesen fungerar kontakten med olika mikroorganismer som något av en &quot;kickstart&quot; för barnets immunsystem, förklarar hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Men i avsaknad av mikroorganismer i vårt hygieniska samhälle kan ämnen i mammans kost vara ett annat sätt att stimulera immunsystemets mognad. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Mia Stråviks studie är inte den första som kopplar komjölk i kvinnans kost till minskad risk för allergi hos hennes barn. Tidigare studier har dock ofta byggt enbart på enkätsvar – både när det gäller matvanorna och förekomsten av allergi. I denna studie är både data och slutsatser betydligt mer robusta.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– I den här studien har vi kunnat verifiera kvinnans rapporterade intag av mjölk och mjölkprodukter genom biomarkörer i hennes blod och bröstmjölk. Det handlar om två fettsyror som bildas i kons mage och som är specifika för mjölkprodukter, säger Mia Stråvik.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Dessutom har alla fall av allergi hos barnen diagnostiserats av en läkare specialiserad på barnallergi. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Studien ingår i ett mer omfattande forskningsprojekt uppbyggt kring en så kallad familjekohort – 655 familjer som födde barn vid Sunderby sjukhus utanför Luleå under åren 2015–2018. Projektet har startats och kohorten etablerats av Ann-Sofie Sandberg vid Chalmers, professor Agnes Wold vid Göteborgs universitet samt av överläkaren och barnallergologen Anna Sandin, knuten till Umeå universitet/Sunderby sjukhus.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den nu aktuella studien är den första vetenskapliga publiceringen med huvudfokus på allergi som bygger på insamlade data från familjerna i Norrbotten.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">En tydlig koppling</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">De drygt 500 barnaföderskorna fick vid tre tillfällen utförligt redogöra för sina matvanor – i 34:e graviditetsveckan, en månad efter födseln och fyra månader efter födseln. Vid ett års ålder läkarundersöktes barnen och alla fall av födoämnesallergi, atopiskt eksem och astma identifierades.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Sedan materialet justerats för bland annat ärftliga faktorer och så kallad reverse causation kunde forskarna konstatera att det var just sambandet mellan mammans intag av mjölk och mjölkprodukter och den mindre förekomsten av födoämnesallergi hos deras barn som allra tydligast stod ut.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Hur vi än vrider och vänder på våra data, så kommer vi till samma slutsats, konstaterar Chalmersforskaren och medförfattaren Malin Barman, som är Mia Stråviks biträdande handledare.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Mekanismerna bakom mjölkens skyddande effekt mot allergi är dock fortfarande oklar.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">En förklaring till olika hypoteser finns beskrivna nedan.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett annat resultat i studien som Mia Stråvik lyfter fram är att barn till ammande mammor som vid fyramånadersmätningen åt mycket frukt och bär tenderade att i betydligt högre utsträckning drabbas av eksem.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Men ytterligare studier måste till innan vi kan säga något med säkerhet kring detta samband.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I en pågående uppföljning undersöks nu barnens hälsotillstånd vid fyra års ålder. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Björn Forsman</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften <em>Nutrients</em>:</h3> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mdpi.com/2072-6643/12/12/3680">Maternal Intake of Cow’s Milk during Lactation Is Associated with Lower Prevalence of Food Allergy in ​Offspring </a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Barnallergi</h3> <p class="chalmersElement-P">Allergi är den vanligaste kroniska sjukdomen som drabbar barn och den förekommer allt oftare, såväl i Sverige som i andra industrialiserade länder. Av de 508 barn som ingick i den aktuella studien hade:</p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>7,7 procent av barnen (39 st) vid ett års ålder en diagnostiserad födoämnesallergi. Vanligast var allergi mot komjölk eller ägg (eller mot båda dessa).</li> <li>6,5 procent av barnen (33 st) diagnosen atopiskt eksem och lika många hade fått en astmadiagnos</li> <li>23 procent av barnen vid ett års ålder någon typ av allergi </li></ul> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur påverkar mjölken?</h3> <p class="chalmersElement-P">Det är oklart exakt på vilket sätt komjölk i mammans mat minskar risken för barnallergi. Enligt forskaren Malin Barman finns flera tänkbara förklaringar, som möjligen kan samverka. </p> <p class="chalmersElement-P">– En hypotes är att komjölken innehåller någon faktor som aktiverar barnets immunsystem och hjälper det att utveckla tolerans. Denna än så länge okända faktor skulle kunna finnas i mjölkens fett eller i dess proteininnehåll.</p> <p class="chalmersElement-P">Men det kan också vara så att mjölken i sig är neutral i förhållande till immunsystemet, menar Malin Barman. Då handlar det snarare om att ett högre intag av mjölkfett leder till ett förhållandevis lägre intag av fleromättat fett. </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta är gynnsamt, eftersom vi tror att fleromättat fett i mammans kost kan motverka immunsystemets mognad i tidig ålder.</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: forskningsfinansieri​ngen</h3> <p class="chalmersElement-P">Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Forte, Västra Götalandsregionen, Region Norrbotten, Magnus Bergvalls stiftelse, Wilhelm och Martina Lundgrens stiftelse, Per Håkanssons stiftelse, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg samt Jane och Dan Olssons stiftelse. Finansierarna hade ingen roll i utformningen av studien; vid insamling, analys eller tolkning av data; vid skrivning av manuskriptet eller i beslutet att publicera resultaten. Författarna framhåller att ingen intressekonflikt råder. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: NICE-projektet</h3> <p class="chalmersElement-P">De 655 deltagande familjerna i den så kallade NICE-kohorten (Nutritional impact on Immunological maturation during Childhood in relation to the Environment) rekryterades under åren 2015–2018 i samband med att de gravida kvinnorna besökte Sunderby sjukhus i Norrbotten.</p> <p class="chalmersElement-P">Syftet är att kartlägga hur en rad faktorer i fostrets och spädbarnets näringsintag påverkar deras immunsystem och i förlängningen deras hälsa och utveckling. </p> <p class="chalmersElement-P">Förutom sambandet mellan föda och allergi, som är Chalmersforskarnas speciella ansvarsområde, studeras bland annat mikroorganismer och toxiska ämnen och deras betydelse för sådant som tandhälsa och neuropsykologisk utveckling.</p> <p class="chalmersElement-P">Till sin hjälp har forskarna byggt upp en omfattande biobank med prover från deltagarna – allt från moderkakor och navelsträngsblod till bröstmjölk, urin och saliv.</p> <p class="chalmersElement-P">Utöver Chalmers deltar även Umeå universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i studier som utgår från NICE-kohorten – sammantaget är ett 30-tal forskare engagerade.</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 21 Dec 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxNytt centrum för forskning om bionik och smärta<p><b>​Ett nytt tvärvetenskapligt centrum etableras i Göteborg för att främja forskning, utveckling och kliniskt införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder för sensoriska och motoriska funktionsnedsättningar, såsom amputationer och nervskador. Tack vare frikostiga donationer kan Center for Bionics and Pain Research, förkortat CBPR, hjälpa patienter att återfå livskvalitet genom världsledande teknik och behandlingar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det nya centrumet är en samarbetsplattform för experter inom teknik och medicin. De tre ingående parterna är Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">Satsningen möjliggörs tack vare betydande forskningsanslag från Stiftelsen Promobilia och IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, som riktats till Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan, docent och föreståndare för Center for Bionics and Pain Research. Max Ortiz Catalan är forskaren som lett utvecklingen av världens första tankestyrda och känselförsedda armprotes, som nu används av patienter i vardagslivet.</span><div><br /></div> <div>Det övergripande målet för samarbetet är att utveckla medicinteknik och behandlingsmetoder för att återställa förlorade känsel- och rörelsefunktioner, exempelvis hos människor som amputerat en kroppsdel eller drabbats av nervskador, samt att lindra smärta som kan uppstå på grund av sensomotorisk funktionsnedsättning. Sensomotorik handlar om människans sinnen i kombination med kroppens förmåga till rörelse.</div> <div><br /></div> <div>Även forskning om effekterna av sådana tekniker och metoder kommer att bedrivas samt hur säkerhetsaspekter och hälsoekonomiska faktorer inverkar. Att öka kunskapen om orsakerna till sensomotorisk smärta, såsom fantomsmärta, blir en viktig del av forskningen vid centrumet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Svenska forskningsstiftelser möjliggör kraftfull satsning</strong></div> <div>Satsningen har blivit möjlig tack vare betydande forskningsanslag, främst från två privata svenska stiftelser. Den största finansiären är <a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Stiftelsen Promobilia</a> som bidrar med 50 miljoner kronor till centrumet.</div> <div><br /></div> <div>– Det är med stor glädje och hög förväntan som vi deltar som bidragsgivare i det nu startade projektet, säger Stiftelsen Promobilias ordförande Kaj Sigstam. Den forskning och utveckling som ryms inom centrumet har samma värdegrund som Promobilia, att bidra till ett självständigare liv för personer med funktionsnedsättning. Vi ser också det fina i att forskningen och utvecklingen kommer nära och direkt implementeras hos användarna inom vården, så att de goda resultaten snabbare kan nå de behövande.</div> <div> </div> <div>En annan viktig bidragsgivare är <a href="https://www.lundbergsstiftelsen.se/" target="_blank">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse</a> som finansierar inköp av utrustning till centrumet med 15 miljoner kronor.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är mycket glada över att bidra till denna viktiga forskning. Genom det nya centrumet kan Max Ortiz Catalans världsunika teknologi fortsätta att utvecklas i ännu snabbare takt och ge allt bättre hjälp till fler patienter, kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. </div> <div><br /></div> <div><strong>Underlättar framgångsrikt forskningssamarbete</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nytt%20centrum%20för%20ledande%20forskning%20om%20bionik%20och%20smärta/Max_Ortiz_Catalan_300x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:290px" />– Sedan flera år tillbaka har jag ett gott samarbete med forskare från Sahlgrenska och Göteborgs universitet. Jag ser det nya centrumet som en plattform som gör det möjligt för min forskargrupp att arbeta ännu närmare våra medicinska partners. På så sätt kan vi hela tiden fortsätta att utveckla ännu effektivare tekniker för att övervinna funktionsnedsättningar och smärta, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div>Samarbetet har redan lett till utveckling av banbrytande teknik såsom neuromuskuloskeletala proteser. Det vill säga konstgjorda kroppsdelar, främst armproteser, som är kopplade till patientens skelett, nerver och muskler.</div> <div><br /></div> <div>– Att införa ny medicinsk teknik är lika viktigt som att utveckla den. Inom CBPR kommer vi att arbeta tillsammans med kliniker och industripartners för att se till att den nya tekniken som utvecklas testas med hänsyn till alla intressenters behov och enligt de bästa kliniska metoderna. Detta gör ett sömlöst kliniskt införande möjligt, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Spännande projekt med stor nytta för patienter</strong></div> <div>Etableringen av centrumet medför många fördelar, vilket även framhålls av representanter för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:</div> <div><br /></div> <div>– Denna etablering är en välkommen utveckling av det framgångsrika forskningssamarbete vi har bedrivit inom Centrum för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (CARE), som resulterat i bland annat utvecklingen av världsunika tankesstyrda armproteser och uppmärksammad forskning om fantomsmärta, säger Carina Reinholdt, verksamhetschef Handkirurgi och chef för CARE, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>– När nu CBPR öppnar i det nybyggda R-huset på Mölndals sjukhus kommer många spännande projekt att kunna påbörjas; projekt med stor nytta för patienter med amputationer och behov av proteser, patienter med nervskador, smärta i rörelseorganen, ryggmärgsskador, stroke, förlamningar och spasticitet, fortsätter Carina Reinholdt.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en hel del att lära av varandra i mötet mellan människa och teknik, mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det här samarbetet är väldigt positivt för alla inblandande, framför allt för patienterna i slutändan, säger Anna Nilsdotter, verksamhetschef Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samlar bred kompetens med spetskunskaper</strong></div> <div>– Ortopedin vid Sahlgrenska akademin ser verkligen fram emot ett utvidgat samarbete med Chalmers. Målsättningen för forskning inom rörelseorganens sjukdomar och skador är att hitta nya eller mer effektiva åtgärder för att förbättra funktion och lindra smärta. Samarbetet inom centrumet kommer att ge en bred kompetens för klinisk medicinskteknisk forskning inom området och erbjuda goda möjligheter till att utveckla nya behandlingsmetoder, säger Ola Rolfson, professor i ortopedisk kirurgi på Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div>Detta är något som även Peter Dahm, överläkare och chef för verksamhetsområde Anestesi, Operation, Intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, instämmer i:</div> <div><br /></div> <div>– Våra samarbetspartners erfarenhet och kompetens kommer att bidra med värdefull kunskap till vår organisation, vi gläder oss och hälsar dem varmt välkomna, säger han. Vi ser stor utvecklingspotential i framtida gemensamma projekt, framför allt till patientgrupper med protesbehov i extremiteter och de som plågas av neuropatisk smärta. </div> <div><br /></div> <div>Flera industripartners är involverade, exempelvis Ottobock och Össur, som är de två största protes- och ortopediföretagen i världen, det italienska robotikföretaget Prensilia samt implantatföretaget Integrum AB med sin bas i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på framgångsrika forskningsprojekt</strong></div> <div>De tre parterna har redan tidigare samarbetat med varandra i projektform och nått mycket goda resultat. Centrumet etableras för att förstärka och underlätta fortsatt nära samverkan. </div> <div><br /></div> <div>Exempel på projekt som genomförts under ledning av Max Ortiz Catalan:</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Första fingerfärdiga handprotesen implanterad</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Konstgjord-led-ger-underarmsamputerade-rorelseformaga-tillbaka-i-handleden.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny led ger amputerade rörelseförmåga tillbaka</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-fantomsmartor-visar-vagen-mot-effektivare-behandling.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny teori om fantomsmärtor visar vägen mot effektivare behandling​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer information</strong></div> <div><a href="https://cbpr.se/" target="_blank">Läs mer om Center for Bionics and Pain Research (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om Promobilia</strong></div> <div>Stiftelsen Promobilia bildades 1965 av läkaren Per Uddén för att utveckla en eldriven rullstol, det som senare blev Permobil. Den ledande idén var att även personer med funktionsnedsättning skulle kunna komma ut och röra sig på egen hand, såväl i städer som i naturen. Efter trettio års utveckling med framgångsrik etablering, förutom i Sverige också i andra EU-länder samt i USA, har verksamheten med Permobil avyttrats och stiftelsen har fått större möjligheter att på annat sätt stödja forskning för funktionsnedsatta. Idén är dock densamma, att möjliggöra för alla att kunna leva och röra sig fritt.</div> <div><a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Mer information finns på Promobilias hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För ytterligare information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, docent vid enheten för bionik vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, samt föreståndare för Center for Bionics and Pain Research, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div> <div><strong>Carina Reinholdt</strong>, chef för verksamhetsområde Handkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-085 26 12, <a href="mailto:%20carina.reinholdt@vgregion.se">carina.reinholdt@vgregion.se </a></div> <div><strong>Anna Nilsdotter</strong>, chef för verksamhetsområde Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-082 56 05, <a href="mailto:%20anna.nilsdotter@vgregion.se">anna.nilsdotter@vgregion.se</a></div> <div><strong>Ola Rolfson</strong>, professor i ortopedisk kirurgi, vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-343 08 52, <a href="mailto:%20ola.rolfson@gu.se">ola.rolfson@gu.se</a></div> <div><strong>Peter Dahm</strong>, chef för verksamhetsområde Anestesi Operation Intensivvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 031-34 250 59, <a href="mailto:%20peter.dahm@vgregion.se">peter.dahm@vgregion.se</a></div> <div><br /></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em><br /><em>Övriga bilder: Chalmers</em><span style="background-color:initial">​</span></div></div></div>Tue, 15 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-anvands-Nobelmetoden-i-praktiken-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-anvands-Nobelmetoden-i-praktiken-pa-Chalmers.aspxSå används Nobelmetoden i praktiken på Chalmers<p><b>​Forskarna bakom gensaxen CRISPR-Cas9 tilldelas årets Nobelpris i kemi. Men varför anses tekniken vara så banbrytande och hur används den? Vi ställde frågan till forskarna på institutionen för biologi och bioteknik. ​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial"><a href="https://www.emmanuelle-charpentier-lab.org/research/on-crispr-cas-9/">Charpentiers </a>och <a href="https://doudnalab.org/research_areas/new-editing-tools/">Doudnas ​</a>teknik har verkligen revolutionerat biovetenskapen. På bara åtta år har den gått från upptäckt till att bli ett verktyg som används som ett standardredskap i molekylärbiologilaboratorier över hela världen </span><span style="background-color:initial">​−</span><span style="background-color:initial"> även hos oss på institutionen för bio​logi och bioteknik. Nobelpris går ju vanligtvis till upptäckter som gjorts längre tillbaka i tiden och som behövt mer tid på sig att vinna mark, säger Elin Esbjörner, docent i kemisk biologi, vars forskning kretsar kring proteiners aggregationsmekanismer och amyloid-bildning i neurodegenerativa sjukdomar.​</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Hur fungerar CRISPR-Cas9?</span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Kort beskrivet fungerar geneditering med CRISPR-Cas9 så här: </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">​Enzymet Cas9 är saxen som kan klippa DNA. För att saxen ska klippa på rätt ställe i genomet tillverkas en bit RNA, en enkelsträngad molekyl som passar ihop med en sekvens på DNA-molekylen som ska klippas, och det är den sekvensen som guidar Cas9 till målet. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Guidningen sker med hög precision, och klippet gör det möjligt att stänga av vissa gener – och därmed vissa funktioner i cellerna – eller att klistra in nya gener vilket ger cellerna nya egenskaper. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Forskning kring ALS och distribution av genläkemedel</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/ElinEW_20191202-340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Elin Esbjörner" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" />−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi använder gensaxen för att märka celler så att de protein vi specifikt vill studera blir självlysande. Vi klipper in en gensekvens som förlänger proteinet med en så kallad fluorescerande, ljusemitterande, markör. På så sätt kan vi studera proteinet direkt i levande celler med hjälp av mikroskopi. Detta är ett mycket kraftfullt sätt för att förstå biologi och hur kroppen fungerar. Vi använder våra gensaxmodifierade cellmodeller för att undersöka ett protein som orsakar den neurodegenerativa förlamningssjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros), men också för att studera hur genläkemedel tas upp och distribueras inuti celler, säger <strong>Elin Esbjörne</strong><strong>r</strong>. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Hon säger att gensaxen framförallt ger fler möjligheter att mer finstämt kunna undersöka varför vissa människor drabbas av neurodegenerativa sjukdomar, så som Parkinson och Alzheimers. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Nu kan vi kan jobba med mer sjukdomsrealistiska modeller. Tidigare var vi tvungna att modifiera våra cellmodeller med en metod som gör att de protein vi studerar uttrycks i för höga koncentrationer. Då finns alltid en viss risk för att de höga koncentrationerna inte tillräckligt väl representerar vad som verkligen händer i hjärnan hos den som blir sjuk.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-Wallenberg-Academy-Fellow-2019.aspx">Ny Wallenberg Academy Fellow vill förhindra demenssjukdomar​</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/Sidor/43-Chalmersforskare-far-pengar-till-mer-forskning.aspx">43 Chalmersforskare får pengar till mer forskning​</a></span><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utveckling av effektiva cellfabriker</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Florian_5q-340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Florian David" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" /><strong>Florian David</strong>, forskarassistent på avdelningen för systembiologi, har ett helt annat användningsområde för gensaxen: utveckling av cellfabriker. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">En cellfabrik är en mikroorganism, ofta jäst, som kan anpassas genetiskt för storskalig och hållbar produktion av en mängd eftertraktade ämnen, till exempel biobränslen, läkemedel och kemikalier. För att dessa cellfabriker ska kunna användas industriellt måste de vara mycket livskraftiga, produktiva och effektiva, under industriella förhållanden. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Florian Davids forskargrupp utvecklar nya CRISPR-baserad verktyg för att effektivt kunna skapa stammar av bagerijäst, <em>Saccharomyces cerevisae</em>, för hållbar produktion av kemikalier och nya läkemedel. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Cellfabrikerna som utvecklas optimeras genetiskt för att fermentera förnybara sockerkällor, till exempel avfall från träindustri. Under fermenteringsprocessen, eller jäsningen, tillverkar cellerna de eftertraktade produkterna. Cellfabriker kan vara en nyckel i övergången från en oljebaserad till en biobaserad industri, men en av de stora utmaningarna är att göra produktionen kostnadseffektiv.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>För mig är effektiviteten och precisionen den stora fördelen när jag använder CRISPR-Cas9. Vi vill inte ha långa utvecklingscykler för att det kostar för mycket − både tid och pengar. Den här tekniken har snabbat på utvecklingen och optimeringen av mina jäststammar avsevärt, säger Florian David. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Han menar att det ur ett samhälls- och miljöperspektiv är viktigt att utvecklingen av dessa cellfabriker går snabbt och kostar mindre för industrin. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span> </span>Lyckas vi genomföra de olika stegen av produktionen billigare kommer vi snabbare att se en förändrad industri där man genom hållbar produktion producerar mer miljövänliga produkter som är baserade på förnybara källor, säger han.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I ett av hans forskningsprojekt användes CRISPR-Cas9-tekniken för att snabbt skapa tusentals olika jäststammar för att screena för de mest effektiva producenterna. Genom sådana försök får man större insikt om hur man kan förbättra cellfabriker och skyndar därmed på utvecklingcyklerna. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acssynbio.9b00258#">Model-assisted fine-tuning of central carbon metabolism in yeast through dCas9-based regulation</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s10295-017-2000-6">Advancing biotechnology with CRISPR/Cas9: recent applications and patent landscape</a><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">.​</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utveckling av cellfabriker och verktyg för nya organismer</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/yvonne-profile_340x400.jpg" alt="Yvonne Nygård" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" /><strong>Yvonne Nygård</strong>, docent på avdelningen för industriell bioteknik, utvecklar också cellfabriker som kan använda sig av rester från skogs- och jordbruk för att producera biobränslen och biokemikalier. Hennes forskargrupp driver flera projekt som är helt uppbyggda kring CRISPR-Cas9 och andra projekt där tekniken används som ett av många verktyg för genetisk modifier​ing.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span> </span>Att klippa och klistra gener var ju grundapplikationen, men tekniken har utvecklats löpande och nu finns många flera applikationer. Nu kan man använda tekniken även för upp- och nedreglering av gener, vilket innebär att man kan styra aktivitet av olika system i cellerna. Vi har nyss publicerat en artikel (se nedan) där vi har utvecklat ett så kallat tool kit, ett system, där en variant av CRISPR-Cas9-tekniken används för att reglera gener i industriella jäststammar, säger hon. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Y</span><span style="background-color:initial">vonne Nygårds grupp bygger också CRISPR-baserade verktyg för filamentösa svampar, och hon har tidigare jobbat med att utveckla verktyg för den svamp som redan idag används industriellt för produktion av penicillin.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span> </span>Det fina med CRISPR-Cas9 är att tekniken fungerar för så många olika sorters organismer. Förut kunde man bli tvungen att bygga upp den genetiska verktygslådan från början om man ville arbeta med en ny organism − och det kan ta tid. Nu kan man relativt enkelt implementera samma teknik och verktyg i olika sorters celler, säger hon. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Yvonne Nygård förklarar att det innebär att det nu är mycket enklare att testa olika produktionsorganismer parallellt − eller att använda sig av helt nya mikroorganismer som hittats i naturen. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>CRIPSR-Cas9-tekniken har gett oss h​​elt nya möjligheter att jobba med mer svårmanipulerade organismer som filamentösa svampar. De växer relativt långsamt och har flera cellkärnor, som alla innehåller kromosomer, vilket fordrar effektiva genmodifieringsverktyg, säger hon. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.nature.com/articles/s41598-020-71648-w">A CRISPR activation and interference toolkit for industrial Saccharomyces cerevisiae strain KE6-12​</a></p> <div> </div> <div> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.10.13.338012v1">CRISPR-Based Transcriptional Activation Tool for Silent Genes in Filamentous Fungi</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Etiska frågeställningar kring CRISPR-Cas9</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">å frågan om det finns etiska problem med CRISPR-Cas9-tekniken är forskarna ense. Det är inte metoden i sig som innebär etiska dilemman, utan vad den används till. Framförallt är det vid klinisk användning för behandling av olika sjukdomar som de etiska frågorna uppstår. </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Det finns nog inte direkta etiska, CRISPR-Cas9-relaterade problem knutna till min eller de andra BIO-forskarnas studier, eftersom de celler som skapas med den här tekniken inte skiljer sig från celler som skapats med andra verktyg. Men det vore naivt att säga att det inte finns etiska frågeställningar kopplade till tekniken. Man vet ju aldrig vad den teknik man utvecklar kommer att användas till, säger Yvonne Nygård. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">lin Esbjörner är inne på samma spår</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Gensaxen har stor potential när det gäller att faktiskt korrigera gener i kroppen. Det är å ena sidan fantastiskt, för vi kommer förmodligen att kunna använda tekniken som läkemedel för att bota svåra sjukdomar som vi ännu inte lyckats rå på med traditionella läkemedel. Men där finns också svåra etiska frågeställningar om vilka genetiska defekter vi bör korrigera. Vi har som en del av forskarsamhället, ett stort ansvar för att det här fantastiska verktygen används och kommer att användas på rätt sätt, säger hon.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Susan</span><span style="background-color:initial">ne Nilsson Lindh</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-size:14px;font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><span>Fler BIO-forskare som använder gensaxen CRISPR-Cas9</span></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <p class="chalmersElement-P"><strong>Verena Siewers, senior forskare, systembiologi:</strong></p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Verena_3321%20copy_340x400.jpg" alt="Verena Siewers" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" /><span style="background-color:initial">Mi</span><span style="background-color:initial">n forskning handlar om att utveckla cellfabriker för industriell produktion av kemikalier, läkemedel och lipider. Vi arbetar främst med bagerijäst, och gensaxen är en väl etablerad teknik för den organismen, och nu använder min forskargrupp den i alla projekt där vi arbetar med genmodifiering.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">För mig är den verkliga finessen med CRISPR-Cas9 den stora potentialen som finns i att kunna ändra den ursprungliga tekniken. Man kan till exempel styra ett modifierat Cas9-protein till en specifik position i DNAt, men istället för att klippa DNA-strängen kan det modifierade proteinet reglera uttrycket av den specifika genen − eller skapa slumpmässiga mutationer i ett visst område av DNAt. Vi har använt denna metod för gener som är involverade i fettsyrametabolismen, men också för att skapa så kallade bibliotek där vi slumpmässigt ändrade genuttryck i cellerna − och sedan screenade vi för genuttryck som var fördelaktiga för en specifik produkt. Tekniken har fortfarande sina begränsningar, men vår forskning skulle definitivt ha gått långsammare framåt utan den.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acssynbio.9b00258">Model-Assisted Fine-Tuning of Central Carbon Metabolism in Yeast through dCas9-Based Regulation</a><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"> </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221403011730024X?via%3Dihub">Metabolic engineering of Saccharomyces cerevisiae for overproduction of triacylglycerols​</a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Cecili</strong></span><span><strong>a Geijer, forskarassis</strong></span><span><strong>tent, industriell biologi:</strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/cecilia5q_340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Cecilia Geijer" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" />Jag arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Bagerijäst, <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, är en mycket effektiv producent av bioetanol från glukos. Jag och min forskargrupp använder CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästernas användningsområden. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Gensaxen snabbar på utvecklingsprocessen av dessa jäststammar avsevärt – och innebär en hel del fördelar jämfört med andra metoder. Till exempel är det en väldigt exakt metod och vi kan nu modifiera stammarna utan att introducera markörer såsom antibiotikaresistensgener i arvsmassan, vilket är en stor fördel för jäststammar som ska användas industriellt. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Jag arbetar också med nya, relativs okända jästarter som besitter en rad industriellt attraktiva egenskaper. Jag är övertygad om att CRIPSR-Cas9 är ett essentiellt verktyg för att i framtiden kunna utveckla dessa ”icke-konventionella” jäster till effektiva cellfabriker. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><span style="background-color:initial;white-space:pre"> </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-natverk-ska-starka-europeisk-jastforskning.aspx">Nytt nätverk ska stärka europeisk jästforskning </a></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://biotechnologyforbiofuels.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13068-020-1663-9">Genomic and transcriptomic analysis of Candida intermedia reveals the genetic determinants for its xylose-converting capacity</a> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Fr</strong></span><span><strong>edrik Westerlund, b</strong></span><span><strong>iträdande professor, kemisk biologi:</strong></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/FredrikWesterlund_191127_04340x400.jpg" alt="Fredrik Westerlund" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:150px;height:179px" />I min grupp använder vi gensaxen i ett antibiotikaresistensprojekt där vi analyserar plasmider. Plasmider är de ”extra” DNA-molekyler som bakterier har i sina celler och där generna som kodar för antibiotikaresistens ofta finns. Traditionella metoder att studera plasmider ger inte den all information som är kliniskt viktig. Genom att använda CRISPR-Cas9 i kombination med en mappingmetod som vi har utvecklat kan vi nu lokalisera resistensgener på specifika plasmider. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Vi använder CRISPR-Cas9-tekniken i sin enklaste form: vi klipper av DNA och identifierar med mappingmetoden om och i så fall var klippet skett; ett klipp sker bara om resistensgenen finns. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Eftersom plasmid-DNA lättare delas mellan bakterier än kromosomalt DNA kan man förvänta sig att en resistensgen på en plasmid kommer att sprida sig. Även om man med PCR kan fastställa att en viss bakteriestam har en resistensgen, kan det vara nödvändigt och relevant för vidare studier att veta exakt var genen finns - då är vår metod ett bra val av analysmetod.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.nature.com/articles/srep37938">Direct identification of antibiotic resistance genes on single plasmid molecules using CRISPR/Cas9 in combination with optical DNA mapping </a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://mbio.asm.org/content/10/4/e00347-19/article-info">Optical DNA Mapping Combined with Cas9-Targeted Resistance Gene Identification for Rapid Tracking of Resistance Plasmids in a Neonatal Intensive Care Unit Outbreak</a><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Oliver Konzock, doktorand, sys​tembiologi:</strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Oliver%20k_340x400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Oliver Konzock" style="margin:5px 10px;width:150px;height:176px" />I mitt forskningsprojekt optimerar jag den icke-konventionella jästen Yarrowia lipolytica för hållbar produktion av matoljor, som kakaosmör. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><em>Yarrowia lipolytica</em> producerar naturligt stora mängder av fett, men den exakta sammansättningen är olik den i de fetter som jag vill att den ska producera. För att ändra lipidsammansättningen använder jag gensaxen för att ta bort eller byta ut genen för ett protein som inducerar dubbelbindningar mellan kolatomer i fettmolkylerna. Genom att ändra på ge​nen eller hur den uttrycks kan jag ändra på fettsammansättningen och komma närmare min målprodukt, som är matoljor. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">För mig är CRISPR/Cas9 ett extremt viktigt verktyg eftersom den snabbar på den del av projektet som handlar om att modifiera generna och jag kan istället använda min tid till att undersöka stammarna – eller bygga ännu fler. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://doi.org/10.1371/journal.pone.0231161">Deletion of MHY1 abolishes hyphae formation in Yarrowia lipolytica without negative effects on stress tolerance</a><span style="background-color:initial"> </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">​<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 08 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxChalmersforskare föreläser på UR<p><b>​​Hur ska kroppen hålla, vart är samhället på väg och vad kan vi lära oss av svarta hål? I en serie för tv-programmet UR Samtiden föreläser fem Chalmersforskare om sina expertområden och forskning som ligger dem nära hjärtat.</b></p><div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">R</span><span style="background-color:initial">ikard Landberg – <a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata">Att mäta vad individen ska äta</a></span><br /></div> <div>Erik Ström – <a href="https://urplay.se/program/219649-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-radda-planeten-med-teknik">Rädda planeten (med teknik)</a></div> <div>Susanne Aalto – <a href="https://urplay.se/program/219650-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-galaxernas-morka-hjartan">Galaxernas mörka hjärtan</a></div> <div>Björn Sandén – <a href="https://urplay.se/program/219646-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-hallbar-samhallsomstallning">Hållbar samhällsomställning</a></div> <div>Cecilia Berlin – <a href="https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi">Vad du måste veta om ergonomi</a></div> <div><br /></div> <div>Föreläsningarna spelades in i RunAn i oktober 2020, sänds i Kunskapskanalen under höst/vinter och går att se när som helst på<a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata"> UR Play</a>. <br /></div>Mon, 23 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fina-placeringar-for-Sverige-i-OS-for-cyborgar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fina-placeringar-for-Sverige-i-OS-for-cyborgar.aspxFina placeringar för Sverige i &quot;OS för cyborgar<p><b>​De svenska lagen som tävlade med tankestyrda armproteser lyckades ta hem en bronsmedalj och en sjundeplacering, när den internationella tävlingen Cybathlon 2020 nyligen avgjordes. Totalt deltog 51 lag från 20 länder och Chalmers var en av tävlingsplatserna.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Våra deltagare visade god kämpaaanda och gjorde bra ifrån sig i tävlingen. Med tanke på att de, till skillnad från sina konkurrenter, använder armproteser som även omfattar armbågsleden, är vi mycket nöjda med resultaten, säger lagledaren Max Ortiz Catalan, som tillika är Chalmersforskaren bakom världens första tankestyrda och känselförsedda protes.</span><div><br /></div> <div>Cybathlon har kallats olympiska spelen för cyborgar. Tävlingen vänder sig till deltagare som har fysiska funktionsnedsättningar och använder olika typer av avancerade hjälpmedel med inbyggd robotteknik. Tävlingsgrenarna består av moment från vardagen som kan vara svåra att utföra för den som bär protes eller använder rullstol. Målet med Cybathlon är att synliggöra vad som idag är möjligt att utföra samt att ytterligare driva på utvecklingen inom proteser och andra typer av hjälpmedel.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationell-tavling-for-cyborgar-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Internationell tävling för &quot;cyborgar&quot; på Chalmers</a></div> <div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cybathlon 2020: Resultat, filmer och information (på engelska)​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Fina%20placeringar%20för%20Sverige%20i%20”OS%20för%20cyborgar”/Cybathlon3_IMG_4761_750px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><div><span style="background-color:initial">Arrangörerna på Chalmers vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt hjälpt till att genomföra Cybathon-tävlingen. Ett särskilt tack går till deras samarbetspartners och sponsorer Sahlgrenska universitetssjukhuset, Integrum AB, Stiftelsen Promobilia, </span><span style="background-color:initial">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse,</span><span style="background-color:initial"> Akademiska Hus och A Working Lab.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div> <br /><em>Foton: Shahrzad Damercheli och Eric Earley</em></div> <div><div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se%E2%80%8B">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><em></em><br /></div> Thu, 19 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxFörbättringsutbildning ledde till prisad idé för cancervård<p><b>​Sjuksköterskan Martina Jarnström har tagit fram ett utbildningsmaterial för att ge cancerpatienter möjlighet att själva kunna koppla loss sin cytostatikapump i hemmet. Idén kom när hon läste en kurs i förbättringskunskap som ges av Regionalt cancercentrum väst och Centre for Healthcare Improvement (CHI) på Chalmers. För sitt arbete har hon nu fått ett av Sveriges främsta priser inom hälso- och sjukvårdsområdet, Vårdförbundpriset på en halv miljon kronor.</b></p><div>​– Patienter som får en cytostatikapump på sjukhuset får gå hem ett par dygn, för att sedan komma tillbaka för att få den borttagen. Den proceduren tar bara ett par minuter och jag började fundera på om inte patienten kunde göra detta själv. Våra patienter är trots sin sjukdom ofta ganska friska, de befinner sig mitt i livet och får springa mycket på sjukhus ändå, berättar Martina Jarnström, som är kontaktsjuksköterska vid hematologi- och onkologienheten på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström tog fram en modell i form av ett omfattande bildstöd med texter för att lära patienten och närstående hur man gör när man kopplar bort cytostatikapumpen och hanterar sin centrala infart, alltså kopplingen in i kroppen. Nu är tillvägagångssättet infört på bred front och gensvaret från patienterna positivt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För sitt arbete med att låta patienterna bli mer delaktiga i sin vård har Martina Jarnström nu vunnit Vårdförbundspriset på 500 000 kronor. Syftet med priset är att lyfta fram personer som arbetar för en förbättring för patienter med hjälp av personcentrerad vård.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det var väldigt oväntat och väldigt stort, säger en glad Martina. Det är en motivation till att fortsätta arbeta med den här typen av projekt och visar samtidigt hur viktigt vårt yrke är, i synnerhet i dessa tider.</div> <div> </div> <div> </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utbildning för strukturerad förbättring</h3> Utbildningen där Martina utvecklade sin idé ges årligen och är nu inne på femte omgången. Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, där ett eget förbättringsarbete ska genomföras. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Syftet med kursen är att omsätta kunskaper i verksamhetsutveckling i praktiken – och det ska vara till gagn för ”den vi är till för”. Vi föredrar att använda det begreppet framför såväl kund som patient, förklarar Patrik Alexandersson som är kursansvarig och tillika föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utbildningen är mycket uppskattad av deltagarna. Inte minst kopplingen till att genomföra en praktisk förändring och att få ett eget starkt nätverk. </div> <div> </div> <div></div> <div><br /><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/PatrikAlexanderssom_320x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:250px;height:189px" /></span>– Många deltagare har tagit ett fördjupat grepp om att förstå ”patientens” både medvetna och omedvetna behov i kontakten med vården, och den vårdplan och koordinering som görs för den cancerberörde, berättar Patrik Alexandersson. Det är så spännande att se den här gruppen göra arbeten. De behöver inte övertyga så många kollegor och andra om vikten av förbättring. Däremot när de träffar egna patienter dagen efter utbildningstillfället blir det väldigt svårt att inte vara fokuserad på att göra det bättre för gruppen som man har mitt framför sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström berättar om hur kursen fick henne att gå från tanke till handling.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Genom kursen fick jag främst med mig att arbeta på ett strukturerat sätt med förbättringsarbeten. Jag blev inspirerad av idén att låta patienter sköta bortkoppling i hemmet genom att jag fick höra att det fanns patienter som gjorde det via Rikshospitalet i Köpenhamn. Man hade funderat på det på andra sjukhus men inte kommit vidare. Många var lite skeptiska till en början då det handlar om att handha sjuksköterskeuppgifter i hemmet och dessutom hantera cytostatika-avfall. Men det finns så mycket patienter och närstående som redan sköter komplicerade uppgifter efter att ha lärt upp sig, inte minst självdialysen som vi fick föreläst om i kursen, så på det viset vågade vi tänka lite utanför boxen, berättar hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Men det krävde en hel del arbete runtomkring! Framför allt fick jag med mig att det går att göra skillnad för patienter med ganska små medel och att det ofta ger ringar på vattnet för så många andra, och för verksamheten och vården i stort.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon har redan rekommenderat många andra att gå kursen. Bland annat går hennes chef och en kollega kursen just nu. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är ett privilegium att få chansen att gå kursen, att få en teoretisk bakgrund och genom kursen kunna arbeta med förbättringsarbeten. Det är något som är svårt att hinna med och vara kreativ i inom ramen för det dagliga arbetet. Men med det gjort, är det lättare att ha tankesättet med mig i mitt fortsatta arbete och försöka se möjligheter. Nu är det många som hör av sig med olika idéer och samarbeten, och förhoppningsvis kan vi börja med att utveckla det arbete som redan gjort. Tid för reflektion och kreativitet har kanske inte funnits i överflöd det här året – men jag hoppas att vi fortsätter utveckla den personcentrerade vården på ett spännande sätt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Många positiva effekter </h3> <div> </div> <div> Idén och arbetet som Martina Jarnström genomfört har varit både välstrukturerat och modigt, anser Patrik Alexandersson:</div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att hantera cytostatika och kopplingar till denna är rent tekniskt rätt så svårt. Martina har lyckats ifrågasätta sättet vi har gjort tidigare och lämna över ansvaret till patienten att klara av detta, med stöd om så behövs. Jag tror att både känsla av stolthet och självständighet ökar hos den enskilde. Det ger också positiva bieffekter som färre resor och därmed minskade risker i pandemiska tider. Tajmingen var god. Det är bra att det finns personer som Martina som hjälper oss ifrågasätta ”det för givet tagna”.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För prissumman planerar Martina Jarnström bland annat att hitta på någonting tillsammans med arbetskamraterna, även om det får vänta tills efter pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Kollegorna har varit så delaktiga i det här arbetet och vi gör ett så fint jobb tillsammans, och det har varit ett tufft år. Sedan blir det någon resa i framtiden och lite sparande till barnen. Och betala skatt, så att vi kan fortsätta bedriva vård i vårt avlånga land! <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> – Jag tycker det har varit svårt med all uppståndelse. Kanske främst för att det blir sådant fokus på pengarna, vilket är förståeligt men det känns svårt när ALLA i vården sliter så hårt. Men jag är förstås oerhört tacksam och förvånad. Jag hoppas att detta kan vara en inspiration för andra, avslutar Martina Jarnström.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><em>Text: SÄS / RCC Väst, Patrik Alexandersson, Daniel Karlsson</em></div> <em> </em><div><em>Foto: Pernilla Lundgren, Södra Älvsborgs sjukhus</em></div> <div> <span style="display:inline-block"></span><br /></div>  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><em>Om kursen i förbättringskunskap</em></h3> <div> </div> <div><em>Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård, där även ”onkologi” och ”kontaktsjuksköterskans roll” ingår. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, vilket inkluderar genomförande av ett eget förbättringsarbete. </em></div> <div> <em> </em></div> <div><br /></div> <div> <em> </em></div> <div><em>En del av utbildningen ges vid <a href="http://kraftenshus.se/">Kraftens Hus</a>. Det är ett konkret exempel på samverkan mellan praktik och Chalmers, men framförallt ett exempel på hur viktig ”den vi är till för” är, bortom att bara vara patient. Där fokuseras på hela livshändelsen kring cancer och inte enbart sjukdomen i sig.<br /><br /></em></div> <div> <em></em></div> <div><em>I utbildningen medverkar från Chalmers och <a href="/sv/centrum/chi/">Centre for Healthcare Improvement</a>: Patrik Alexandersson som kursansvarig, Bo Bergman som examinator och Petra Apell som kursassistent. Bland föreläsarna återfinns Erik Eriksson, Frida Smith och Andreas Hellström. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><strong>Läs mer: </strong></div> <div> Vårdfokus: <a href="https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2020/oktober/hon-lar-patienter-koppla-loss-cytostatikapumpen-sjalv/">Hon lär patienter koppla loss cytostatikapumpen själv </a> </div> <div>Om utbildningen och en studie kring dess resultat: <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kontaktsjuksköterskor-lyfter-cancervården-genom-egna-förbättringsprojekt.aspx">Kontaktsjuksköterskor lyfter cancervården genom egna förbättringsprojekt </a></div> <div> </div> <div> </div>Wed, 18 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cellers-aldrande-kan-bromsas-av-oxidanter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cellers-aldrande-kan-bromsas-av-oxidanter.aspxCellers åldrande kan bromsas av oxidanter<p><b>​Reaktiva syreföreningar, så kallade oxidanter, är i höga koncentrationer skadliga för celler hos alla organismer och har tidigare kopplats till åldrande. Men nu visar en studie från Chalmers att låga halter av oxidanten väteperoxid triggar ett enzym som hjälper till att bromsa åldrandet hos jästceller.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Nyttan hos antioxidanter, till exempel C-vitamin och E-vitamin, är bland att annat att de oskadliggör reaktiva syreföreningar som också kallas för oxidanter. Dessa syreföreningar reagerar annars med viktiga molekyler i kroppen och förstör deras biologiska funktion. Större mängder av oxidanter orsakar allvarliga skador på bland annat DNA, cellmembran och proteiner. Våra celler har därför utvecklat kraftfulla försvarsmekanismer för att göra sig av med dessa oxidanter, som bildas i vår normala ämnesomsättning.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Tidigare trodde man att oxidanter enbart var skadliga för organismer, men på senare tid har man börjat förstå att de även har positiva funktioner. Nu visar en forskargrupp på Chalmers att den välkända oxidanten väteperoxid faktiskt kan bromsa åldrandet i jästceller. Väteperoxid är en kemikalie som bland annat används för hår- och tandblekning. Ämnet är också en av de oxidanter som bildas i vår ämnesomsättning, och som är skadligt i högre nivåer.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mindre mat ger längre liv</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Chalmersforskarna har studerat enzymet <em>Tsa1</em> som ingår i en grupp av antioxidanter som kallas <em>peroxiredoxiner</em>.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Tidigare studier av dessa enzymer har visat att de deltar i jästcellernas försvar mot skadliga oxidanter, säger Mikael Molin, som leder forskargruppen på Chalmers institution för biologi och bioteknik. Men peroxiredoxinerna bidrar också till att förlänga cellernas livslängd vid kalorirestriktion. Mekanismerna bakom dessa funktioner har ännu inte klarlagts ​​helt.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Man vet sedan tidigare att ett minskat kaloriintag kan förlänga livslängden betydligt hos en mängd olika organismer, från jäst till apor. Flera forskargrupper, bland annat Mikael Molins, har också visat att det är en stimulering av just peroxiredoxinernas aktivitet som bromsar åldrandet i jästceller, flugor och maskar när de får i sig färre kalorier än normalt via maten.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Nu har vi hittat en ny funktion hos Tsa1, säger Cecilia Picazo, postdok på avdelningen för systembiologi. Tidigare trodde vi att detta enzym bara oskadliggör reaktiva syreföreningar. Men vi har visat att Tsa1 faktiskt behöver en viss mängd väteperoxid för att triggas till att delta i processen att sakta ner jästcellernas åldrande.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Förvånansvärt nog visar studien att Tsa1 inte påverkar nivåerna av väteperoxid i åldrade jästceller. Tvärtom använder Tsa1 små mängder av väteperoxid för att minska aktiviteten i en central signalväg när cellerna får mindre kalorier. Detta får effekter som i slutänden leder till en bromsning av celldelningen och processer som kan kopplas till nybildandet av cellernas byggstenar, medan cellernas försvar mot stress stimuleras – vilket gör att de åldras långsammare.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan söka efter läkemedel som efterliknar kalorirestriktionens positiva effekter </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Signalvägar som påverkas av kaloriintaget kan spela en central roll i åldrandet genom att de känner av statusen i många cellulära processer och kontrollerar dem, säger Mikael Molin. Genom att studera detta hoppas vi förstå de molekylära orsakerna till att många av våra folksjukdomar – till exempel cancer, Alzheimers sjukdom och diabetes – uppvisar kraftiga ökningar med stigande ålder.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Att forskarna nu har kommit ett steg närmare att förstå hur mekanismerna bakom oxidanter faktiskt kan bromsa åldrandet ger uppslag till nya undersökningar. Till exempel att leta efter peroxiredoxin-stimulerande läkemedel, eller att testa om åldersrelaterade sjukdomar kan bromsas av andra läkemedel som kan förstärka de positiva effekterna av oxidanter i kroppen.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: </strong>Johanna Wilde och Susanne Nilsson Lindh<br /><strong>Foto:</strong> Martina Butorac och Mikael Molin</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Läs studien: </strong><a href="https://elifesciences.org/articles/60346">Peroxiredoxin promotes longevity and H2O2-resistance in yeast through redox-modulation of protein kinase A</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Mer om: <strong>Mekanismen för bromsat åldrande genom enzymet Tsa1</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Ch</span><span style="background-color:initial">almersforskarna har visat en mekanism för hur en central signalväg styrs direkt av peroxiredoxin-enzymet Tsa1. Det saktar ner åldrandet genom att oxidera en aminosyra i ett annat enzym, <em>proteinkinas A</em>, som är viktigt för regleri</span><span style="background-color:initial">ngen av ämnesomsättningen. Oxideringen minskar aktiviteten hos proteinkinas A genom att destabilisera en del av enzymet som binder till andra molekyler. Därmed dämpas näringssignaleringen via proteinkinas A, vilket i sin tur nedreglerar cellernas delning och stimulerar deras försvar mot stress.</span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Mer om: <strong>Relaterade resultat från andra forskargrupper</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Ä</span><span style="background-color:initial">ven andra st</span><span style="background-color:initial">udier har visat att låga nivåer av reaktiva syreföreningar kan kopplats till flera positiva hälsoeffekter. Dessa oxidanter bildas i mitokondrierna, cellernas ”kraftverk”, och processen kallas för <em>mitohormes</em>. Den kan observeras i många organismer, från jäst till möss. I möss bromsas tumörtillväxt av mitohormes, medan man i rundmaskar har kunnat knyta både peroxiredoxin och mitohormes till förmågan att bromsa åldrandet hos typ 2-diabetesläkemedlet <em>metformin</em>.</span></li> <li>Me<span style="background-color:initial">tformin</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> är också aktuellt i jakten på läkemedel som kan <a href="https://www.nature.com/articles/d41586-020-02856-7?utm_source=Nature+Briefing&amp;utm_campaign=7f2b123fc5-briefing-dy-20201014&amp;utm_medium=email&amp;utm_term=0_c9dfd39373-7f2b123fc5-44553161">minska risken för äldre människor att drabbas hårt av covid-19​</a>. Studier i Kina och USA har gett vissa lovande resultat, och en teori är att metformin kan motverka den försämring av immunförsvaret som åldrandet orsakar. </span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> ​Mon, 09 Nov 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hjalp-forskare-forsta-fantomsmartornas-gata.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hjalp-forskare-forsta-fantomsmartornas-gata.aspxHjälp forskare förstå fantomsmärtornas gåta<p><b>​Forskare på Chalmers bjuder in till en tävling där du kan använda dina konstnärliga talanger för att illustrera hur fantomsmärta ser ut.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Tävlingsutmaningen är att avbilda hur du uppfattar fantomsmärta – hur den kan beskrivas eller kännas. Du kan illustrera detta genom en teckning, målning, foto, animation, skulptur eller ett collage.</span><div><span style="background-color:initial">Sista dag att skicka in bidrag är den 6 december 2020 (deadline har förlängts).</span><br /></div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/conference-art-contest/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om tävlingen här (på engelska)</a><br /></div> <div><div><br /></div> <div>Fantomsmärta är en påtaglig och ofta svår smärta från ett ben eller en arm som gått förlorad. Uppskattningsvis lider hundratusentals människor världen över av fantomsmärtor. Eftersom tillståndet är så komplext och upplevs olika av olika människor finns det ingen enhetlig definition av vad fantomsmärta egentligen är. ​<br /></div> <div><br /></div> <div>Den 26-28 maj 2021 arrangeras den första internationell vetenskapskonferensen om fantomsmärta, ICPLP2021, i Göteborg.</div> <div>Vinnaren i tävlingen får en prissumma på 5000 SEK samt gratis inträde till ICPLP2021. Alla inskickade bidrag kommer att ställas ut på konferensen.</div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om ICPLP2021 (på engelska)</a></div> <div><br /></div></div>Mon, 02 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspxDigital hälsa möter fordonsindustrin<p><b>​Högre trafiksäkerhet, bättre koll på hälsoläget hos den som sitter bakom ratten samt ökad kunskap om hur uppkopplade hjälpmedel och smarta tjänster kan användas i rullande fordon. Det är några av vinsterna när forskare inom digital hälsa och fordonsindustri nu gör gemensam sak.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det finns många viktiga beröringspunkter mellan digital hälsa och fordonsindustri som ännu inte ägnats så mycket forskning och utveckling. Ur ett västsvenskt perspektiv känner vi att tiden är mogen för en gemensam satsning, säger Bengt Arne Sjöqvist, Professor of practice emeritus vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, och sedan många år verksam inom digital hälsa. Att det finns en ömsesidig utvecklingspotential har gjorts tydligt inom trafiksäkerhetscentrat SAFER, där båda områdena möts.</span><div>​<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/Bengt_Arne_Sjöqvist_191122_DSC_8857_200x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det gemensamma intresset kretsar i det här fallet kring att kunna mäta, analysera och kommunicera fysiologiska signaler i ett fordon. Trafiksäkerhet står i fokus men också möjligheterna att hantera plötslig akut sjukdom hos föraren, att följa upp kroniska hälsotillstånd eller behandlingar samt att göra rätt insatser vid trafikolyckor. </div> <div><br /></div> <div>I ett framtidsscenario, om en förare exempelvis drabbas av akut hjärtflimmer, ska sensorer och intelligent teknik inbyggd i bilen kunna läsa av och tolka de fysiologiska signalerna och se till att fordonet automatiskt kör in och stannar vid sidan av vägen samtidigt som ett larm går till sjukvården.</div> <div><br /></div> <div>Den europeiska trafiksäkerhetsorganisationen Euro NCAP har i sin färdplan till 2025 dessutom pekat ut förarövervakningssystem som ett prioriterat område, vilket gör sådan teknik extra intressant för fordonsindustrin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Profilering inom digital hälsa</strong></div> <div>För att kunna möta dessa forskningsutmaningar, men också den ökande digitaliseringen inom sjukvården generellt sett, profilerar sig institutionen för elektroteknik på Chalmers successivt inom området digital hälsa. Nya projekt och ny kompetens knyts till området. Ett exempel är Anna Sjörs Dahlman, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som nyligen utsågs till adjungerad docent och vars kunskaper inom mätning av vitaldata i svåra miljöer nu kommer väl till pass.</div> <div><br /></div> <div>– Idag arbetar vi främst med systemlösningar där IT, kommunikationsteknik och medicinteknik stöder och förbättrar kliniska vårdprocesser. Genom att få tillgång till relevant information, från många olika källor, vill vi öka precisionen i varje beslut som tas i en vårdprocess. Det handlar bland annat om att utveckla kliniska beslutsstöd baserade på artificiell intelligens och maskininlärning, men även video- och telemedicin i olika former. Prehospital och mobil sjukvård är de primära tillämpningsområdena i nuläget, säger Bengt Arne Sjöqvist. </div> <div><br /></div> <div><strong>Samarbete kring sömndetektion i fordon</strong></div> <div>Med detta i bagaget tas nu steget vidare, genom ett samarbete mellan Autoliv och Chalmers, för att kunna utveckla lösningar inom digital hälsa i fordonsmiljön. En IT-plattform med föraren som utgångspunkt och bilen som mätplats håller på att designas inom ramen för COPE-projektet, Connected Occupant Physiological Evaluation (se fakta om projektet nedan).</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/20200122_StefanCandefjord_portrait_WebbRes_(C)_Emmy_Jonsson_300x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Stefan Candefjord" style="margin:5px" />– Att detektera trötthet är den första tillämpningen vi jobbar med, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik. Trötthet orsakar många olyckor i trafiken och med ny teknik kan vi hjälpa förare att undvika att köra när de inte är helt alerta. Vi är nu på god väg att kunna testa tekniken tillsammans med Autoliv.</div> <div><br /></div> <div>När en person börjar bli dåsig och sömnig påverkas bland annat hjärtslagen och andningen. Genom att bygga in sensorer i bilinredningen, exempelvis i säkerhetsbälte och ratt, kan variationer i hjärtfrekvens och andning uppmätas i realtid. Även olika typer av smartklockor och armband med inbyggda sensorer kan användas för att registrera fysiologiska signaler hos föraren. </div> <div><br /></div> <div>– Mätresultaten tolkas av en algoritm tränad med hjälp av artificiell intelligens, som vi på Chalmers har utvecklat tillsammans med Autoliv och VTI, säger Stefan Candefjord. Systemet känner igen tecken på när en person blir dåsig och körförmågan därmed försämras. Data som samlas in under färd kan delas vidare via uppkoppling mot molnet, och förstås också genom system i bilen som ser till att föraren om möjligt skärper sin koncentration igen eller får rekommendationen att ta en paus från körningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Smart larmhantering nästa steg</strong></div> <div>Ett annat forskningsprojekt där digital hälsa och fordonsindustri möts är TEAPaN, Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification (se fakta om projektet nedan). På sikt kommer den IT-miljö som nu utvecklas och testas i COPE-projektet kunna utgöra en central del i ett sådant system.</div> <div><br /></div> <div>– Detta är verkligen spännande projekt där vi hela tiden bygger vidare på våra kunskaper i nya tillämpningar, säger Stefan Candefjord. En framgångsfaktor är samarbetet där vi korskopplar våra kompetensområden.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Johan Karlsson, Autoliv (toppbild), Yvonne Jonsson (porträttbild på Bengt Arne Sjöqvist), Emmy Jonsson (porträttbild på Stefan Candefjord)</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Vad är digital hälsa?</strong></div> <div>Digital hälsa innefattar såväl digitaliseringen av hälso- och sjukvårdens tjänster och arbetssätt som framväxten av intelligenta sensorer, beslutsstödsystem, analys- och diagnosverktyg, appar etc. IT i vid mening, inklusive AI och maskininlärning, är en grundläggande del. Området kombinerar därmed medicinsk teknik, telekommunikation och IT, och kräver ofta ett nära samspel mellan akademi, vårdgivare och industri.</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om COPE-projektet  </strong></div> <div>Connected Occupant Physiological Evaluation, COPE, är ett tvåårigt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa smart monitorering av hälsodata i realtid med fokus på sömndetektion hos förare. Finansiering sker via <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport</a> samt <a href="https://www.autoliv.com/" target="_blank">Autoliv</a>. Forskningen har koppling till trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER ​</a>vid Chalmers. </div> <div>Chalmers och Autoliv forskar på algoritmer och dataanalys, medan Autoliv har utvecklat hårdvaran som knyter samman sensorer och annan teknik samt testflottan av bilar där tekniken kan provas.</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs en artikel om COPE-projektet: Tekniken som märker om du dåsar till bakom ratten​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="https://picta.lindholmen.se/Via_Appia" target="_blank">Mer om TEAPaN-projektet </a><br /></strong><span style="background-color:initial">Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification, TEAPaN, utvecklar smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet. Projektet fokuserar på tidig olycksdetektion samt smart och rikare informationshantering för effektivare resursprioritering inom blåljusverksamheterna och i förlängningen att skadade kan tas om hand på ett bättre sätt. TEAPaN leds av <a href="https://picta.lindholmen.se/" target="_blank">PICTA </a>och genomförs i samverkan med trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/">SAFER</a> vid Chalmers. Följande parter ingår: Volvo Cars, Consat, Detecht, SOS International, PreHospe​n/HB, Chalmers, SvLC/Sjukvårdens Larmcentral, Ambulansen SU, VTI.</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div><strong>För mer information, kontakta Chalmers forskare inom området digital hälsa:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, professor of practice emeritus i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, samt strategi- och affärsansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div>Anna Sjörs Dahlman, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik samt forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, <a href="mailto:%20anna.dahlman@vti.se">anna.dahlman@vti.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ke-Lu.aspx">Ke Lu</a>, postdoc i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20ke.lu@chalmers.se">ke.lu@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bakidou.aspx">Anna Bakidou</a>, doktorand i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Högskolan i Borås, <a href="mailto:%20bakidou@chalmers.se">bakidou@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om Autolivs forskning, kontakta:</strong></div> <div>Johan Karlsson, Senior forskningsingenjör, Human Factors, Autoliv Research, <a href="mailto:%20johan.g.karlsson@autoliv.com">johan.g.karlsson@autoliv.com</a></div></span></div> <br />Tue, 27 Oct 2020 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationell-tavling-for-cyborgar-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationell-tavling-for-cyborgar-pa-Chalmers.aspxInternationell tävling för &quot;cyborgar&quot; på Chalmers<p><b>​Chalmers är en av arenorna när den internationella tävlingen Cybathlon 2020 avgörs den 13 november. På startlinjen står två svenska tävlande som båda använder tankestyrda armproteser för att klara utmaningarna de ställs inför. Mer än 60 lag från 25 länder kommer att delta från sina hemmaarenor över hela världen. Vinner gör det lag som bäst kan sudda ut gränsen mellan människa och maskin.​​</b></p><div>Tävlingen med de svenska deltagarna sänds fredagen den 13 november kl 17. <span style="background-color:initial">​<a href="https://cybathlon.ethz.ch/en/event_live" target="_blank">Här kan du följa tävlingen​</a>.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Cybathlon har kallats olympiska spelen för cyborgar. Tävlingen vänder sig till deltagare som har fysiska funktionsnedsättningar och använder olika typer av avancerade hjälpmedel med inbyggd robotteknik. Tävlingsgrenarna består av moment från vardagen som kan vara svåra att utföra för den som bär protes eller använder rullstol. Målet med Cybathlon är att synliggöra vad som idag är möjligt att utföra samt att ytterligare driva på utvecklingen inom proteser och andra typer av hjälpmedel.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><em>Går det att knyta skosnören </em><em>med en tankestyrd armprotes?</em></h2> <div> </div> <div>I år representeras Sverige av två deltagare som båda tävlar i klassen för armproteser. De stöttas av ett lag bestående av Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och företaget Integrum AB. Teamet sponsras av Stiftelsen Promobilia och Integreum AB.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Lagledare är Max Ortiz Catalan, Chalmersforskaren bakom världens första tankestyrda och känselförsedda protes som 2013 opererades in på en patient. <span style="background-color:initial">De svenska deltagarnas proteser är mycket avancerade med en fast inkoppling till skelett, nerver och muskler. Det finns också en permanent koppling för känsel mellan protesen och kroppens nervsystem. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Ett sådant gränssnitt mellan människa och maskin är ett av världens mest integrerade och hittills så nära det går att komma att protesen blir en del av den mänskliga kroppen, säger Max Ortiz Catalan, docent på institutionen för elektroteknik vid Chalmers. Det här nya konceptet gör det möjligt för våra patienter att få känselintryck via protesen, men ännu viktigare är att de kan styra sin nya arm på ett pålitligt sätt i vardagslivet.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>På grund av coronapandemin har Cybathlon, som annars skulle ha ägt rum i en fullsatt arena i Schweiz, fått flytta ut till deltagarnas hemländer. Den 13 november hålls tävlingar på ett 40-tal platser runt om i världen, däribland Chalmers som enda arena i Sverige. Identiska banor byggs upp på alla tävlingsplatser, tävlingen filmas och videosänds sedan av arrangören, det schweiziska universitetet ETH Zürich.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>De svenska deltagarna kommer att tävla på en bana med sex olika stationer, i alltifrån att duka ett frukostbord till att hänga upp tvätt och hantera hammare och spik. Ny gren för i år är en box där de tävlande med enbart känseln ska identifiera föremål.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Tack vare att våra tävlande kan styra sina proteser med hög tillförlitlighet och, till skillnad från sina konkurrenter även kan känna via proteserna, bör de kunna göra riktigt bra ifrån sig i det sensoriska tävlingsmomentet, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– En annan sak som gör vårt team unikt är att deltagarna tävlar med sina vanliga proteser som de använder dagligen, privat och på jobbet. Inga andra proteser i världen av den typen har hittills kunnat användas på ett säkert och pålitligt sätt utanför ett forskningslaboratorium. Och det är ju i vardagslivet som proteserna gör mest skillnad för patienterna.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Presentation av de svenska lagen och deltagarna</span></div> <div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en/teams/e-opra" target="_blank">Lag e-OPRA</a><span></span><span></span></div> <div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en/teams/x-opra" target="_blank">Lag x-OPRA​</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en/cybathlon-2020.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om tävlingen finns på webbsidan för Cybathlon 2020 (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om de tankestyrda armproteserna på Chalmers webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Cybathlon/cybathlon_huvudbild_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Cybathlon 2016" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div>Så här såg det ut under träning inför Cybathlon 2016, då en svensk deltagare tävlade med sin tankestyrda armprotes. Tävlingsgrenarna utmanar gränserna för vad som idag är möjligt att göra med hjälpmedel som bygger på robotteknik.</div></div> <div> </div>Fri, 23 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/kan-AI-hitta-tidiga-tecken-på-stroke.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/kan-AI-hitta-tidiga-tecken-p%C3%A5-stroke.aspxKan AI hitta tidiga tecken på stroke?<p><b>​Kan AI hjälpa till att upptäcka syrebrist i hjärnan som leder till stroke? Det ska forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för data- och informationsteknik undersöka i ett kliniskt forskningsprojekt med start i oktober.</b></p><div>– Det här är klinisk forskning när den är som bäst, säger Helena Odenstedt Hergès, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och adjungerad universitetslektor vid Sahlgrenska akademin. </div> <div><br /></div> <div>Hos en nedsövd patient kan till exempel hjärtat signalera att något inte är bra uppe i hjärnan. Det är subtila ändringar i signaler som är svåra att upptäcka. Nu vill forskare ta reda på om det genom AI går att spåra och eventuellt förhindra en kommande stroke hos sövda patienter. Metoden skulle kunna utvecklas till ett varningssystem som larmar när patienter under narkos utvecklar syrebrist i hjärnan med stroke som följd. Det kan röra sig om kritiskt sjuka patienter på intensivvården, sövda patienter och patienter som redan utvecklat stroke men även andra patientgrupper </div> <div>– Kan vi upptäcka hotande syrebrist i hjärnan utifrån andra fysiologiska signaler genom att analysera stora mängder data genom AI? Forskningen syftar till att upptäcka och eventuellt förhindra syrebrist i hjärnan hos bland annat sövda patienter. En läkare har inte möjlighet att analysera all den data som registreras från en patient, men det kan AI, säger Helena Odenstedt Hergès. </div> <div><br /></div> <div>Forskare på avdelningen för Software Engineering vid institutionen för data- och informationsteknik ska arbeta för att ta fram en predikteringsmodell som kan varna läkarna när det uppstår mönster som kan vara tecken på syrebrist i hjärnan som kan utvecklas till stroke. <span><span><span>De kommer främst att använda sig av supervised learning och utveckla en kedja av algoritmer där resultatens tillförlitlighet ökar med varje steg. </span></span></span><br /></div> <div>– För mig är projektet viktigt för att få en bättre förståelse av utmaningarna med att utveckla AI-baserad mjukvara i sjukvården. Genom att vistas i sjukhusmiljö, och observera kliniskt arbete, kan jag säkerställa att vi inte missar viktiga kvalitetsaspekter på grund av brister i datakvalitén eller hur vi utvecklar våra algoritmer, säger Miroslaw Staron, professor på avdelningen för Software Engineering. <span><span><br /></span></span></div> <div><span><span><br /></span></span></div> Det formulerade forskningsprojekt som startar i höst är ett samarbetsprojekt beroende av flera kompetenser, kliniskt verksamma läkare och forskare i teknik och mjukvaruutveckling. <span>Bland andra professor Miroslaw Staron, Institutionen för data- och informationsteknik, Göteborgs universitet/Chalmers tekniska högskola, Professor Silvana Naredi, Professor Mikael Elam, Med Dr Linda Block, Med Dr Jaquette Liljenkrantz, Leg läk Ali El Merhi, leg läk Richard Vithal, SU, SA.<span style="display:inline-block"></span></span> <br /><div></div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras delvis av <a href="/en/centres/chair/Pages/default.aspx">CHAIR – Chalmers AI Research Center</a>. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt:</h2> <div>Miroslaw Staron, professor, avdelningen för Software Engineering. <br />E-post: <a href="mailto:miroslaw.staron@cse.gu.se">miroslaw.staron@cse.gu.se</a><br />Telefon: 031-772 10 81 <br /></div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta om studien: </h2></div> <ul><li>Studien är inte gjord tidigare och är registrerad i Clinical trials ClinicalTrials.gov (NCT03919370). </li> <li>Studien är etikprövad och godkänd och startar i oktober 2020. </li> <li>Studieprotokollet är publicerat i Acta Anaesthesiologica Scandinavica 2020;64(9):1335-1342. Cerebral ischemia detection using artificial intelligence (CIDAI) – A study protocol. </li></ul> <div><span>Den aktuella studien påverkar inte patienten mer än att teamet samlar in deras data från befintliga kliniska övervakningsmetoder för att sedan analysera den med AI. I en första pilotstudie med 20 patienter fokuserar forskningsteamet på att analysera förändringar av mönster i inspelade data i relation till utveckling av syrebrist i hjärnan. <span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> Thu, 15 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Bidrar-till-nytt-medicintekniskt-forskningslabb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Bidrar-till-nytt-medicintekniskt-forskningslabb.aspxBidrar till nytt medicintekniskt forskningslabb<p><b>​När ett nytt medicintekniskt forskningslabb byggs upp på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kommer Dag Winkler, professor i fysik och föreståndare på avdelningen för kvantkomponentfysik (QDP) på MC2, att vara en av användarna.</b></p>– Tanken är att det nya 21-kanalssystem vi nu bygger ska användas vid det nya labbet och samsas med mikrovågs-mätningarna och -behandlingarna, förklarar Dag Winkler, som i många år även var MC2:s prefekt.<br /><br />Det handlar om Winklers och hans forskarkollegors uppmärksammade projekt NeuroSQUID, som nu förbereder sig för nästa fas. Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och är ett samarbete mellan forskare på Chalmers, Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet. Dag Winkler är den som leder projektet som pågått sedan 2014.<br /><br />Forskarna inom NeuroSQUID har tagit fram ett unikt MEG-instrument (magnetencefalografi) med sju kanaler för mätning och kartläggning av hjärnan. Just nu pågår alltså bygget av ett nytt system med 21 kanaler; ett system som ska användas i det kommande forskningslabbet. <br /><br />Nyligen disputerade projektets sista doktorand i den här omgången, Silvia Ruffieux, med avhandlingen &quot;High-temperature superconducting magnetometers for on-scalp MEG&quot;.<br />– Det gäller nu att få in ny finansiering och personal som kan fortsätta med utvecklingen av det nya MEG-systemet med 21 kanaler. Det kommer att behövas nya sensorer att bestycka systemet med och en hel del arbete i renrummet framöver. Vi befinner oss i en brytningstid både finansiellt och personalmässigt, konstaterar Dag Winkler.<br /><br />Det nya forskningslabbet är en storsatsning på kliniknära forskning, i samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers, Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen. ​Nya metoder för diagnos och behandling – och på sikt en bättre vård – ska bli resultatet av det nya labbet, som beräknas stå färdigt i maj 2021.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Peter Widing<br /><br /><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Nytt-forskningslabb-for-cancerbehandling-och-diagnostik.aspx">Läs mer om det kommande forskningslabbet</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/mater-hjarnans-signaler-med-ny-teknik">Läs mer om NeuroSQUID</a> &gt;&gt;&gt;<br />Wed, 07 Oct 2020 05:00:00 +0200