Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 28 Jan 2022 09:16:18 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ger-bättre-diagnos-för-yrsel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ger-b%C3%A4ttre-diagnos-f%C3%B6r-yrsel.aspxNy teknik ger bättre diagnos för yrsel<p><b>​Nu ökar möjligheten för att patienter med yrselproblem ska få rätt diagnos på ett enkelt och smärtfritt sätt. Med hjälp av en ny typ av benledningshögtalare som enkelt fästs bakom örat blir diagnostiken effektivare och säkrare – särskilt för patienter som också lider av hörselproblem. Tekniken har utvecklats av forskare på Chalmers och är nu redo för tillverkning och användning inom sjukvården.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har istället använt ett mer skonsamt benledningsljud med en ny teknik för att nå bättre resultat.</span><div><br /><div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Bo%20Håkansson2.jpg" alt="Bo Håkansson2.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;height:188px;width:125px" /><div>– Vi har utvecklat en ny kompakt ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet. Den är optimerad för att ge en hög ljudnivå vid en så låg frekvens som 250 hertz, vilket är optimalt för VEMP-stimulering. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial"><br /></b></div> <div><b style="background-color:initial">Ljudvågor omvandlas till vibrationer​</b></div> <div>Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. Detta utnyttjas också i de hörapparater som framgångsrikt utvecklats av Bo Håkansson, som har mer än 40 års erfarenhet inom området. </div> <div><br /></div> <div>Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan de undersökningar med höga ljudnivåer via hörselgången som används idag orsaka bestående hörselskador, eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar.</div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Karl-Johan%20Freden%20Jansson_400px.jpg" alt="Karl-Johan Freden Jansson_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:30px 5px;height:145px;width:145px" /></div> <div><br /></div> <div>– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast<br /></div> <div>kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar, och dessutom vid en lägre och mindre hörselskadlig eller störande frekvens. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Chalmersforskaren Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.</div> <div>                                                                               </div> <div>– Den nya ljudvibratorn gör att barn och även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en säkrare diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson.</div> <div><br /></div> <div>En prototyp av den lilla ljudvibratorn – kallad B250 – utvecklades av Chalmersforskarna under 2018. Den har nu testats och utvecklats i ett flertal olika internationellt publicerade studier, både på friska personer för att erhålla normaldata och på patienter med olika typer av balanssjukdomar. Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Förutom fördelarna för patienterna bedöms kostnaden för den nya tekniken dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag. Diskussioner pågår med företag som önskar kommersialisera tekniken.</div> <div><br /></div> <div><b>B250 kan även upptäcka tumörer</b></div> <div>En forskargrupp i Tyskland hoppas kunna använda tekniken hos patienter med en godartad tumör på balansorganet (Vestibulärt Schwannom). Med B250 kan man nämligen upptäcka tumören i tidigt skede. På Karolinska Institutet används B250 för att ta fram en metod och med hjälp av vibrationer på ankeln, kunna diagnostisera patienter med så kallat ”takfönstersyndrom” vilka lider av yrselproblem orsakat av ett hål i balansorganets övre båggång. <br /></div> <div><br /></div> <div><b><span style="background-color:initial">Mer om diagnosteknik för yrsel</span></b></div> <div>En vanlig metod för att diagnostisera orsaken till yrsel är ett så kallat hinnsäckstest, VEMP – Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I testet används ljudstimulering för att mäta muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. På så sätt kan man konstatera om det finns störningar i balansorganet eller i dess ledningsbanor till hjärnan, som gör patienten yr.</div> <div><br /></div> <div>Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.</div> <div><br /></div> <div>Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla. Den nya typen av kompakt ljudvibrator sätts bakom örat på patienten under testet och riskerar inte att skada hörseln på den som blir undersökt. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Sabine_Reinfeldt-3.jpg" alt="Sabine_Reinfeldt-3.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:168px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span>På lång sikt  hoppas vi kunna erbjuda ett alternativ för benledd stimulering av balansorganet vid VEMP-mätningar och speciellt på att förbättra diagnostik av yrselproblem ​hos patienter som också lider av ledningshinder, säger Sabine Reinfeldt, docent och enhetschef vid Chalmers institution för elektroteknik. <br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Skrivet av Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Bo Håkansson, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 18 07, boh@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Karl-Johan Fredén Jansson, forskare på institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola och ansvarig för kliniska studier</div> <div>031 772 17 83, karljohf@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen</b></div> <div>Nyligen publicerades en uppmärksammad artikel om den nya tekniken i Nature Communications Medicine:</div> <div>https://doi.org/10.1038/s43856-021-00036-w</div> <div><br /></div> <div>Den första vetenskapliga artikeln “VEMP using a new low frequency bone conduction transducer”  publicerades av Dove Medical Press, i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.</div> <div><a href="https://www.dovepress.com/bone-conduction-stimulated-vemp-using-the-b250-transducer-peer-reviewed-fulltext-article-MDER">https://www.dovepress.com/bone-conduction-stimulated-vemp-using-the-b250-transducer-peer-reviewed-fulltext-article-MDER</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers har genomfört studien i samarbete med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och de danska ljudföretagen Ortofon och Interacoustics. Forskningsfinansiärer är Vinnova, Promobilia och Hörselskadades Riksförbund.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dropbox.com/s/vjrt9ovm8gogcuh/H%C3%A5kansson%20et%20al%202018%20VEMP%20final_2.mp4?dl=0">Se forskarnas egen presentation av projektet (på engelska)</a>.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx">Läs mer om forskning om medicinska signaler och system</a>.</div></div></div> ​Thu, 20 Jan 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Positiva-resultat-av-kortare-arbetstid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Positiva-resultat-av-kortare-arbetstid.aspxPositiva resultat av kortare arbetstid<p><b>Kanske drömmer du om att kunna jobba mindre? En ny forskningsrapport från Göteborg visar att det finns stora fördelar med kortare arbetstid. Såväl anställda som deras chefer vittnar om bättre livsbalans, hållbarhet och hälsa. Mer ledig tid kan också gynna vår miljö.    ​</b></p><a href="https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/70071/1/gupea_2077_70071_1.pdf">​​Den nya hållbarhetsanalysen om förkortad arbetstid</a> (pdf) bygger på en omfattande undersökning av nästan 1 000 anställda i Göteborgs Stad. År 2015 beslutade staden att heltidsanställda som vill gå ner i tid ska få göra det – oavsett motiv. Vanligtvis är det bara småbarnsföräldrar och studenter som har lagstadgad rätt att arbeta deltid.<div><br /></div> <div><div>En stor majoritet av de kommunanställda som valde att gå ner i tid – och även lön – tyckte att de fick bättre livsbalans och hälsa, även om vissa upplevde stress och oro för privatekonomin. Även deras chefer tyckte att fördelarna var större än nackdelarna när det gäller att banta 40-timmarsveckan som nu har ett halvt sekel på nacken. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Jörgen-Larsson-220117-220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:180px;height:213px" />– Vi blev överraskade av att cheferna i allmänhet såg så positivt på deltidsarbete. Deras grundsyn var att det som är bra för den anställde också är bra för verksamheten, säger Chalmersforskaren Jörgen Larsson (bilden), som har lett det tvärvetenskapliga forskningssamarbetet mellan Chalmers, Göteborgs universitet, KTH och Göteborgs Stad. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Bland annat ansåg de intervjuade cheferna att den kortade arbetstiden gav minskad risk för sjukskrivningar och bättre möjligheter att behålla anställda. Dessa fördelar upplevdes som mer påtagliga än nackdelarna i form av ökade svårigheter med bemanning och att hitta tider för möten. </span></div> <div>Ett av de viktigaste målen med forskningsprojektet var att titta på vad som gör att människor vill gå ner i arbetstid. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det vanligaste motivet var att heltidsarbetet helt enkelt var för psykiskt eller fysiskt krävande. Många har </span><span style="background-color:initial">så krävande jobb, och ibland även en dålig hälsa, att de känner sig tvingade att arbeta deltid. För att komma tillrätta med denna form av ofrivillig deltid är det viktigt att arbetsmiljön förbättras generellt och även att kraven individanpassas, säger Jörgen Larsson. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Studien kastar också nytt ljus på vad som är ett modernt och hållbart sätt att leva, även ur ett ekologiskt perspektiv. Till exempel kan kortare arbetstid ge ökade möjligheter till en hållbar livsstil, som att kunna lägga tid på att handla second hand eller dela saker med andra. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">40-timmarsveckan, som firar 50 år som lagstadgad normalarbetstid, är djupt rotad hos oss – att arbeta mindre ses som avvikande beteende. Resultaten av vår undersökning ifrågasätter det utifrån flera perspektiv, säger Jörgen Larsson.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">För mer information:</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/jorgen-larsson.aspx">Jörgen Larsson</a>, docent och forskare inom hållbar konsumtion på avdelningen för fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola. </span></div></div> <div><a href="https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/70071/1/gupea_2077_70071_1.pdf"><span style="background-color:initial">Ladda ner rapporten </span><span style="background-color:initial">OM ATT KUNNA VÄLJA FÖRKORTAD ARBETSTID</span></a><span style="background-color:initial">, En hållbarhetsanalys av den utvidgade deltidsrätten inom Göteborgs Stad​.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Bilder: </span><span style="background-color:initial">Chalmers tekniska högskola | Sara Larsson </span></div> <div><br /></div>Tue, 18 Jan 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspxVårdchefer och ingenjörsstudenter antar vårdens utmaningar<p><b>​Nu får chefer inom vården i Västra Götalandsregionen och ingenjörsstudenter på Chalmers möjlighet att gemensamt hitta lösningar på faktiska utmaningar i sjukvården. Genom att integrera kursinslag från två befintliga utbildningar ges möjlighet till värdefullt kunskapsutbyte mellan yrkesverksamma och studenter, som i nästa steg kan komma patienterna till nytta. </b></p><div><span style="background-color:initial">Det nya samverkansprojektet innebär en integration av Chalmers uppdragsutbildning i kvalitetsdriven utveckling för chefer och utvecklingsansvariga inom hälso- och sjukvård och ett kursinslag i Chalmers masterutbildning med inriktning på kvalitets- och verksamhetsutveckling.<br /></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Samverkan med tydlig verksamhetskoppling</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Syftet med projektet, som sträcker sig till mars år 2024, är att väva samman pågående utvecklingsarbete inom Västra Götalandsregionen med Chalmers utbildningsinsatser. Projektet blir möjligt efter att ett gemensamt projektförslag från Chalmers och Västra Götalandsregionen har tilldelats forskningsmedel från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova inom området utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande. </span><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Jan_Kilhamn_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />– Vi ser oerhört positivt på den här typen av projekt med tydlig verksamhetskoppling. Här är Chalmers, med sitt pragmatiska och lösningsorienterade arbetssätt, en mycket viktig partner till oss. Vi har en gemensam historia av utbildningsinsatser för våra verksamhetsutvecklare och chefer och en samsyn kring vad som behöver utvecklas, säger Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.</div> <div><br />Utbildningen kommer att bedrivas vid institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation och Centre for Healthcare Improvement (CHI), som är en centrumbildning vid Chalmers med forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. Här finns expertis inom exempelvis kvalitetsutveckling, logistik, produktionsplanering, innovation och organisatoriskt lärande. </div> <div>CHI erbjuder utbildning för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, för studenter på Chalmers mastersprogram samt forskarutbildning. Sedan 2004 har CHI bedrivit en rad utbildningar för ledare och utvecklingsansvariga inom hälso- och sjukvård.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ida_Gremyr_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling och tillika programansvarig för mastersprogrammet i kvalitets- och verksamhetsutveckling, kommer att leda projektet.</div> <div><br /></div> <div>– Projektet har som mål att skapa en långsiktig plattform för samverkan inom utvecklings- och förbättringsarbete mellan Västra Götalandsregionen och Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Vi har tillsammans arbetat framgångsrikt med utbildningsinsatser inom livslångt lärande i många år men nu får vi möjlighet att vidareutveckla det ytterligare. Vi planerar också att göra det skalbart så att andra kan hämta inspiration från oss och vårt samarbete, säger Ida Gremyr.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><br /></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Problemlösning av vårdens utmaningar</span></h3></div> <div>Cheferna i hälso- och sjukvården kommer att få presentera faktiska utmaningar från sina verksamheter och tillsammans med ingenjörsstudenterna arbeta för att hitta lösningar på problemställningarna. Undervisningen kommer bland annat att bedrivas i case-format.<br /><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>– Vi som arbetsgivare vill erbjuda våra medarbetare en attraktiv miljö. Inte minst, vill vi ge våra yngre medarbetare bästa möjliga förutsättningar att göra en god insats. Då är den här typen av projekt ett väldigt viktigt och handfast verktyg för att introducera förbättringskunskap och för att utveckla verksamheten och individerna parallellt, fortsätter Jan Kilhamn.</div> <div><br /></div> <div>– Genom att stärka kunskapsutbytet och kontakterna mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen kan vi både öka studenternas arbetslivsanknytning under utbildningen och engagera de yrkesverksamma i livslångt lärande. Vi vill också öppna upp ögonen för offentlig sektor, och specifikt Västra Götalandsregionen, som en potentiell arbetsgivare för många av våra ingenjörer, säger Ida Gremyr. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Patrik_Alexandersson_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Planeringen av den nya utbildningen har redan påbörjats och vår förhoppning är att vi under hösten 2022 ska ha hittat bra sätt skapa integrerade moment för masterskurser och kurser för yrkesverksamma säger Patrik Alexandersson, centrumföreståndare vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Attrahera hjärnkraft till morgondagens sjukvård</h3> <div>Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största arbetsgivare med cirka 55 000 medarbetare och ansvarar för hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och regional utveckling i Västra Götaland.</div> <div><br /></div> <div>– Våra invånare vill inte ha gårdagens sjukvård. De vill ha dagens, och helst morgondagens, hälso- och sjukvård, säger Jan Kilhamn. Därmed handlar den här typen av projekt naturligtvis också om kompetensförsörjning.  Där är den pedagogiska aspekten av livslångt lärande och kontinuerlig förbättring som Chalmers erbjuder viktig för oss att införliva i vår organisation. </div> <div><br /></div> <div>– Dessutom vill vi skapa bästa möjliga förutsättningar för digitala lösningar som underlättar för våra invånare. Där finns ju en klar koppling mellan teknikplattformar och digitala och digifysiska tjänster för patienterna.  Det handlar om att attrahera hjärnkraft som vill arbeta med teknik i sjukvården, avslutar Jan Kilhamn.  </div> <div><br /></div> <div><em>Bildtexter:</em><br /><br /><em>Den övre bilden: Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.</em><em> Foto: Carina Fyrberg</em><i>​.</i><br /><br /><em>Den mellersta bilden: </em><em>Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling och programansvarig för mastersprogrammet i kvalitets- och verksamhetsutveckling på Chalmers. </em><span style="background-color:initial"><em>Foto: Chalmers / CFFC.</em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><em>Den undre bilden: </em><span></span><em>Patrik Alexandersson, centrumföreståndare vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers. </em><span style="background-color:initial"><em>Foto: Chalmers / CFFC.<br /></em></span><span style="background-color:initial"><br />Text: Linda Wallgren Jirvén</span></div> <div>​<br /></div>Mon, 10 Jan 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxGoCo Active – samverkan för framtidens hälsa<p><b>​​Chalmers, Göteborgs universitet och den tidigare ishockeystjärnan Henrik Lundqvist är några av de parter som står bakom den nya satsningen på idrottsforskning och framtidens hälsa – GoCo Active.</b></p><div>Satsningen görs med GoCo Health Innovation City vid AstraZeneca i Mölndal som bas. Ett life sciencekluster under tillväxt där näringslivet och akademin redan arbetar nära varandra. Med GoCo Active etableras en samverkansplattform som ska bidra med forskningsbaserad kunskap, både för att stärka hälsan hos allmänheten och för ge elitidrottare bästa möjliga förutsättningar.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Stefan%20Bengtsson_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– GoCo Active skapar en arena för samarbeten och möten mellan forskare, studenter, idrottare och allmänheten, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers tekniska högskola. <br /><br /></div> <div>– Som riksidrottsuniversitet och med forskning i skärningspunkten mellan hälsa och teknik ligger Chalmers verksamhet väl i linje med vad vi vill göra inom projektet. Att få bidra till förbättrad hälsa och en utveckling inom det området känns både viktigt och roligt.  <br />  </div> <div>GoCo Active ska fungera som mötesplats. Konkret innebär detta att det uppförs en ny byggnad i direkt anslutning till GoCo:s övriga satsning i Mölndal. Det ska också skapas en digital plattform.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Martin_Fagerstrom_Henrik_Lundqvist_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​– ​Vi behöver möta hälsofrågorna i samhället med ny teknik, innovativa lösningar och ny kunskap säger Martin Fagerström, biträdande professor och verksam inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /></div> <div>– Morgondagens hälsovård utvecklas just nu och det sker i skärningspunkten mellan forskare, praktiker i vården, näringslivet och individer i behov av vård. Den forskningen är en viktig del av Chalmers bidrag i det här samarbetet.<br /><br /></div> <div>Förutom Chalmers, Göteborgs Universitet och Henrik Lundkvist står Next step group, Vectura Fastigheter​, Balder och Astrazeneca bakom satsningen.<br /><br /><em>Bildtexter: </em><br /><br /><em>På den övre bilden: Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers. Foto: </em><i><span></span>Anna-Lena Lundqvist​.</i><br /><br /><em>På den undre bilden: Martin Fagerström, </em><span style="background-color:initial"><em>biträdande professor och vice styrkeområdesledare inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, </em></span><span style="background-color:initial"><em>och Henrik Lundqvist. </em></span><span style="background-color:initial"><em>Foto: ​GoCo Health Innovation City.</em></span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 22 Dec 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Specifik-kost-spelar-mindre-roll-an-vantat-vid-IBS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Specifik-kost-spelar-mindre-roll-an-vantat-vid-IBS.aspxSpecifik kost spelar mindre roll än väntat vid IBS<p><b>​Många som lider av sjukdomen IBS undviker vissa typer av mat och utesluter ofta gluten. En ny stor studie från Chalmers och Uppsala universitet visar dock att ett högt intag av gluten inte leder till ökade IBS-symptom. Däremot konstaterade forskarna att en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, förvärrar tarmbesvären, även om effekten var mindre än förväntat. ​</b></p><p class="chalmersElement-P"> ​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Elise%20Nordin_foto_Martina_Butorac_340x400%20px.jpg" alt="Elise Nordin" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:240px;height:282px" /><span style="background-color:initial">− I</span><span style="background-color:initial">BS är en mycket komplex sjukdom och våra resultat tyder på att effekten av specifika dieter inte är lika stor som man tidigare har trott, säger<strong> Elise Nordin</strong>, doktorand inom livsmedelsvetenskap på Chalmers och huvudförfattare till <a href="https://doi.org/10.1093/ajcn/nqab337">den vetenskapliga artikel som publicerats i American Journal of Clinical Nutrition​</a>. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Sjukdomen IBS (irritable bowel syndrome) drabbar tre till fem procent av världens befolkning – och fyra procent av Sveriges. Personer med IBS lider av att tarmen är lättretad och de får ofta symptom som ont i magen, diarré och förstoppning. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I den nya studien, där 110 personer med IBS ingick, undersökte forskarna hur personerna påverkades av olika typer av kost genom att låta dem äta risgröt som preparerats på olika sätt. Den ena sorten var rik på gluten medan den andra innehöll stora mängder kolhydrater av typen fodmaps, det vill säga fermenterbara (jäsbara) kolhydrater – sockerarter som exempelvis fruktos och laktos. Det finns många exempel på livsmedel som är rika på fodmaps – alltifrån mjölkprodukter till bröd och vissa frukter och grönsaker. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Förutom de specialpreparerade grötvarianterna tog forskarna också fram en neutral gröt som fungerade som placebo. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ingen visste vilken gröt som innehöll va​d</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Deltagarna i studien åt fodmaps, gluten och placebo i slumpmässig ordning i en vecka per kost. Varken deltagarna eller forskarna visste vem som åt vilken gröt och när, vilket gör att studien klassas som dubbelblind.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det är svårt att blinda koststudier, då försökspersonerna ofta ser vad som är vad. Detta utgör en stor utmaning, eftersom vetskap om att man har lagt till eller tagit bort något i kosten kan påverka resultatet. Det faktum att vi i denna studie har lyckats skapa dieter som var helt blindade – tillsammans med att vi fick ett stort deltagarantal – gör vår studie unik, säger Elise Nordin. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Under studien provocerades försökspersonernas mag-tarmsystem med höga doser (1,5 gånger dagligt intag i en normal befolkning) fodmaps eller gluten. Fodmaps förvärrade symptomen, men inte i den grad som forskarna hade förväntat sig utifrån resultat från tidigare studier. Gluten visade sig inte ha någon mätbar negativ inverkan på försökspersonernas upplevda symptom.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Våra resultat är viktiga och pekar på att den psykologiska faktorn troligen är mycket viktig. IBS är har tidigare visat sig ha en koppling till psykiskt mående. Enbart det faktum att man går in i en studie minskar symtombelastningen, säger Per Hellström, professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet och medicinskt ansvarig för studien. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att skilja på effekten​ av g​luten och fodmaps</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I tidigare studier har forskare främst uteslutit fodmaps ur försökspersonernas kost och det har visat på en tydlig minskning av IBS-symptom. Dessa studier har dock haft få deltagare och har inte varit dubbelblindade, vilket gör det svårt att objektivt utvärdera resultaten. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Det är vanligt att IBS-patienter utesluter gluten ur kosten trots att det saknas vetenskapliga bevis. Resultat från tidigare forskning är inte samstämmiga. Livsmedel rika på gluten, till exempel bröd, är ofta också rika på fodmaps. En teori har varit att det är fodmaps i dessa livsmedel, inte gluten, som man reagerar på. Därför behövs studier som separerar effekt av fodmaps och gluten. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Undersöker hur kosten kan individanpassas</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den nya studien ingår i ett större forskningsprojekt där forskarna söker biomarkörer i tarmfloran eller i blodet för att kunna förutsäga hälsoutfall. I projektet undersöker forskarna om individer med IBS kommer att svara olika på viss typ av kost. Forskarna vill undersöka om individer kan delas in i metabotyper, det vill säga grupper baserade på hur individers ämnesomsättning och tarmflora svarar på olika kost, och om dessa grupper uppvisar olika IBS symptom. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Rikard%20Landberg_340x400px.jpg" alt="Rikard Landberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:240px;height:282px" />–<span> </span>Att finna objektiva biomarkörer som kan avgöra om en individ tillhör en metabotyp där IBS-symptomen kan väntas bli värre av viss typ av kost skulle kunna underlätta livet för många individer med IBS-problematik. Mycket tyder på att det är möjligt att använda objektiva markörer för mer individanpassade kostråd, säger professor <strong>Rikard Landberg</strong>, som leder livsmedelsforskningen vid Chalmers.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den nya IBS-studien visar också tydligt att det finns stora individuella skillnader när det gäller hur olika personer påverkas av en diet. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Även om vi på gruppnivå endast ser en måttlig effekt av fodmaps och ingen effekt av glutenprovokationen kan det vara så att vissa individer reagerar starkt på dessa livsmedel. Därför är det viktigt att se till varje individ, säger Elise Nordin.  </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Mer om fodmaps och studien: </strong><br /></p> <ul><li>Fodmap är en forkortning av ”Fermenterbara Oligo-, Di-, Mono-sackarider och Polyoler”. Exempel på fodmaps är fruktos, laktos, frukto/galakto-oligosackarider och sockeralkoholer. Dessa jäsbara kolhydrater finns i en rad olika livsmedel, som till exempel mjölkprodukter, spannmålsprodukter, vissa frukter, svampar och grönsaker. Även produkter som sötats med exempelvis xylitol är rika på fodmaps.  </li> <li>Den vetenskapliga studien <a href="https://doi.org/10.1093/ajcn/nqab337">FODMAPs, but not gluten, elicit modest symptoms of irritable bowel syndrome: a double-blind, placebo-controlled, randomized three-way crossover trial</a> är publicerad i The American Journal of Clinical Nutrition. Artikelns författare är Elise Nordin, Carl Brunius och Rikard Landberg, Chalmers, samt Per M Hellström, Uppsala universitet</li> <li>I studien provocerades försökspersonerna med höga doser (1,5 gånger dagligt intag) av Fodmaps (50 g) och gluten (17,3 g) och resultatet jämfördes mot placebo. Alla försökspersoner åt under hela studiens gång en kost med minimalt innehåll av fodmaps och inget gluten. Varje försöksperiod var en vecka lång följd av en veckas uppehåll. Blod- och avföringsprover lämnades veckovis då försökspersonerna även fyllde i ett frågeformulär om sina upplevda symptom. </li> <li>Studien finansierades av Formas och Vetenskapsrådet. </li></ul> <div><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>För mer information, kontakta: </strong></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial"><strong>Elise Nordin</strong>, doktorand, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031 772 63 50, <a href="mailto:elise.nordin@chalmers.se">elise.nordin@chalmers.se</a>, </span></li> <li><strong>Rikard Landberg</strong>, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031 772 27 32, <a href="mailto:rikard.landberg@chalmers.se">rikard.landberg@chalmers.se</a></li></ul></div></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Text:</strong><span style="background-color:initial"> Susanne Nilsson Lindh och Mia Halleröd Palmgren</span><br /></div> <strong>Illustration:</strong> Yen Strandqvist<br /><strong>Foto, Elise Nordin:</strong> Martina Butorac<br /><strong>Foto, RIkard Landberg:</strong> Anna-Lena Lundqvist<br /><br /><p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 16 Dec 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Munskydd-hindrar-spridning-av-partiklar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Munskydd-hindrar-spridning-av-partiklar.aspxMunskydd hindrar spridning av partiklar<p><b>​Hur sprids partiklar när vi andas och pratar med och utan munskydd? Coronapandemin har gjort frågan om hur väl munskydd förhindrar smittspridning högaktuell. Nu presenteras nya rön från en grupp forskare inom strömningslära från Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola. De nya forskningsresultaten läggs fram för Folkhälsomyndigheten och Vetenskapsrådet vid en presskonferens under onsdagen. </b></p><div>​<span style="background-color:initial">– Munskydd hindrar spridning av vattendroppar. Våra experiment visar att de stora partiklarna fångas upp bra av munskydden medan färre antal mindre droppar läcker ut på sidorna av munskydden, eftersom de inte sitter helt tätt mot ansiktet. Därför är även väl fungerande ventilation viktig i offentliga miljöer, säger Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet och ledare för projektet.</span></div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskningen startade i början av covid-utbrottet i Sverige</h2> <div> </div> <div>Sedan början av 2020 har frågan stått i fokus för en grupp forskare inom strömningslära, vetenskapen om gaser och vätskors rörelser. Under ledning av Luleå tekniska universitet i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola har munskyddens effektivitet studerats utifrån strömningsmekaniska aspekter. <br /><span style="background-color:initial"><br />Inriktningen för forskarna har varit hur väl partiklar i vår utandningsluft fångas upp av de munskydd vi använder, i till exempel kollektivtrafik och offentliga miljöer i syfte att minska smittspridning av covid-19. Genom att sammanställa det som är känt från tidigare studier och göra nya experiment och simuleringar har forskarna haft som mål att förbättra kunskapen om munskydd och spridning av partiklar vi andas ut.</span><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Banar väg för utveckling av effektivare munskydd </h2> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Srdjan%20Sasic%20NY.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:220px;height:193px" />De nya forskningsresultaten möjliggör också framtida produktutveckling för att få munskydd som filtrerar ännu bättre och blir lättare att andas igenom.</div> <div> </div> <div>– Våra modeller och beräkningar ger riktlinjer till tillverkare av ansiktsmasker om hur man gör en balans mellan att ha en hög grad av maskeffektivitet och komfort för användarna, säger Srdjan Sasic, professor i strömningslära vid Mekanik och Maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola.<br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Minskar trygghetsavståndet avsevärt </h2> <div> </div> <div>Under studien har även simuleringar gjorts som visar att utan ansiktsmasker är det sociala avståndet på 1 meter inte säkert medan ett trygghetsavstånd på 1,5 meter är mer motiverat. Studien visade också att ansiktsmasker inte bara kan filtrera bort en majoritet av dropparna utan även kan minska säkerhetsavståndet avsevärt. </div> <div> </div> <div>– Det råder ingen tvekan om att munskydd avsevärt kan minska överföringen av SARS-CoV-2 virus. Våra CFD-simuleringar indikerar att det sociala säkerhetsavståndet kan reduceras markant till en tredjedel av det avstånd man bör ha när man saknar munskydd, säger Xue-Song Bai, professor i strömningsteknik vid Lunds tekniska högskola. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Forskningen bygger på ett nära samarbete mellan de olika lärosätenas forskargrupper inom området. Vissa resultat är vetenskapligt publicerade, andra är ännu inte publicerade.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kort beskrivning av forskningsresultat som presenteras för Folkhälsomyndigheten och Vetenskapsrådet:</h3></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Chalmers tekniska högskola, (Srdjan Sasic, professor i strömningslära) </h3> <div> </div> <div>​Mekanismerna för filtrering av vätskedropp ar (10-50 mikrometer) i fibrösa mikrostrukturer av ansiktsmasker har undersökts med hjälp av den så kallade LBM-metoden. Dynamik, uppsamling och sammanslagning av droppar av en storlek som är jämförbar med de fiber- och porstorlekar som är relevanta för maskmaterial studeras vid vanlig andning. Här tas hänsyn till ett icke-newtonskt beteende hos saliv. <br /><b>Resultat</b>: En ny modell för droppars penetrationslängd i munskyddsmikrostrukturer, givet fiberstorlek och porositet och en ny modell för munskydds permeabilitet vid användning. Baserat på detta kan munskydd utvecklas så att de filtrerar ännu bättre och blir lättare att andas igenom.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Luleå tekniska universitet (Staffan Lundström, professor i strömningslära, Mikael Sjödahl, professor i experimentell mekanik) </h3></div> <div> </div> <div>​Modellexperiment har utförts med fyra typer av munskyddsmaterial (två kommersiella och två hemmagjorda av syntetiska fibrer och bomullsfibrer) med och utan läckage. Partiklarna detekteras med dubbelpulsad interferometrisk partikelavbildning, varifrån den är möjligt att uppskatta position, hastighet och storlek på enskilda partiklar. Testvätskorna är vatten och konstgjord saliv. <br /><b>Resultat: </b>Transmission, Realistiska tryckfall vid andning ger utmärkt filtrering för alla testade material. Bomullstyget filtrerar dock lite sämre än de andra munskyddsmaterialen. Högre tryckfall (hosta) resulterar i viss transmission för de hemmagjorda maskerna. Läckage, Även vid läckage i modellexperimentet filtreras stora partiklar diameter (d) &gt; 50 mikrometer. Filtreringseffektiviteten minskar med minskande partikelstorlek till cirka 80 % för d = 15 mikrometer. Storleksberoendet i läckaget beror främst på partiklarnas rörelsemängd. Filtreringseffekten kan beskrivas med en enkel ekvation.<br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Kungliga Teknisk</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">a högskolan (Ramis Örlü, docent i strömningsmekanik och teknisk akustik)</span></div> <div><div>Läckage- och genomströmning har undersökts vid gränssnittet mellan munskydd och en modell av ett ansikte med höghastighetsfotografering och Schlieren-teknik. Pulsade förhållanden undersöks i syfte att simulera tal- och nysningsförhållanden. Testvätskorna är vatten och konstgjord saliv. <br /><b>Resultat</b>: Kirurgiska masker visar sig vara utmärkta för frontalfiltrering i enlighet med tidigare studier. Bomullsbaserade masker bör avrådas. Kraftiga läckage- och genomströmningsstrålar strömmar ut vid gränssnittet mellan ansikte och mask upptill/näsan och sidan/kinderna. Mättade masker hade försumbar effekt på prestandan. Ytterligare studier behövs för att bedöma om masker bör (åter)användas av ekologiska/ekonomiska/miljömässiga skäl.</div></div> <div> </div> <div>– Våra experiment med konstgjord saliv vid simulering av tal och nysningar visar som känt att munskydd är utmärkta för frontalfiltrering av flöde och partiklar. Däremot ställer läckageflödet höga krav på god ventilation när man överväger munskydd i sociala sammankomster, säger Ramis Örlü.<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lunds tekniska högskola, (Xue-Song Bai, professor i strömningsteknik) </h3> <div> </div> <div>Avancerade numeriska simuleringar har utförts för att studera spridningen av droppar och aerosolflöden med hjälp av så kallade LES-simuleringar. Det turbulenta flödet beskrivs med hjälp av Navier-Stokes-ekvationer och dropprörelsen simuleras med hjälp av en partikelspårningsekvation. Dropparna bryts upp och avdunstar under spridningsprocessen och de påverkas ​av gravitation. <br /><b>Resultat: </b>En ansiktsmaskmodell för numerisk simulering av transport av droppar/aerosolpartiklar genom ansiktsmasker har utvecklats baserat på de genomförda experimenten. Modellen har använts för att förutsäga transporten av droppar/aerosolpartiklar i olika miljöer. Simuleringarna visar att utan ansiktsmasker är det sociala avståndet på 1 m inte säkert medan ett trygghetsavstånd på 1,5 m är mer motiverat. Ansiktsmasker kan inte bara filtrera bort en majoritet av dropparna utan de kan minska säkerhetsavståndet avsevärt. Läckaget genom slitsen mellan ansiktsmasken och ansiktet är den huvudsakliga källan till dropputsläpp vid hosta med ansiktsmasker.</div> <div> ​</div> <div>Text: Katarina Karlsson, Luleå tekniska universitet och Lovisa Håkansson, Chalmers</div>Wed, 15 Dec 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Lakare-och-ingenjorer-samarbetar-for-att-losa-samhallsproblem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Lakare-och-ingenjorer-samarbetar-for-att-losa-samhallsproblem.aspxLäkare och ingenjörer samarbetar för att lösa samhällsproblem<p><b>​I ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet och Chalmers undersöks sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen utifrån medarbetarnas perspektiv, för att komma fram till ett bättre omhändertagande vid sjukdom som påverkar arbetsförmågan. Forskningsprojektet kombinerar läkar- och ingenjörsperspektivet genom två doktorander från respektive profession.</b></p><div>​Märit Löfgren, som utöver doktorandstudierna på Göteborgs universitet jobbar som specialist i allmänmedicin på en vårdcentral, för med sig det kliniska perspektivet. Daniel Gyllenhammar, doktorand vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers, har ett ingenjörs- och verksamhetsutvecklingsperspektiv. Tillsammans belyser de problemen kring sjukskrivning och rehabilitering på olika sätt.</div> <br />Samarbetet har en logisk bakgrund, även om den från början inte tycks helt uppenbar. Märit Löfgren startade sin bana med en examen inom industriell ekonomi på Chalmers. När hon sedan började doktorera på GU och det visade sig att Chalmers rekryterat en doktorand inom liknande område, föll det sig naturligt att ta kontakt och utforska möjligheten till samarbete. En nyckel till att detta samarbete kunde starta var att båda organisationerna var nyfikna och öppna för att testa. Fokus låg på att se potentialen istället för eventuella hinder.<br /><div><br /></div> <div>– Vi ser olika saker, och kommer med det fram till andra slutsatser tillsammans än vi hade gjort var för sig. Jag vill påstå att det gemensamma resultatet är bättre. Vi har också möjligheten att ifrågasätta varandras slutsatser samt förklara oss själva för någon som inte har exakt samma världsbild, vilket också är givande, berättar Daniel Gyllenhammar.</div> <div><br /></div> <div>Doktoranderna är just nu mitt inne i analysen av sina studier, men kan redan berätta en del av vad de kommit fram till:</div> <ul><li>Det finns en problematik där processen kring sjukskrivning och rehabilitering drivs av olika parter vid olika tillfällen – och där den drivande parten inte alltid har mandat att initiera de aktiviteter som krävs. Detta resulterar att patienten lätt hamnar i kläm, särskilt när det gäller insatser som kräver timing.</li> <li>Ser man till socialförsäkringssystemet som helhet, så är det ibland lite som att sjukskrivning blir det minst dåliga verktyget man har att använda för att lösa ett problem. Resultatet blir som att använda en hammare för att få fast en skruv – det går, men det är verkligen inte optimalt.</li> <li>Alla aktörer på medarbetarnivå som doktoranderna pratat med gör så gott de kan, men verktygen är ofullständiga eller otillräckliga för att de ska kunna göra ett bra jobb där patienten verkligen stöttas hela vägen.</li> <li>Det finns en problematik kopplat till att de olika aktörerna inte har en samsyn gällande problem. Här skapar regelverk, organisationsstrukturer och även olika organisationskulturer hinder för att gemensamt komma fram till vad som är rätt sak att göra. </li></ul> <div><br /></div> <div>Sammanfattningsvis, för att förbättra sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen måste organisations- och strukturrelaterade problem adresseras för att förståelsen ska kunna öka mellan de olika involverade organisationerna (primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten). Det leder i sin tur till att medarbetarna inom de olika organisationerna kan få en gemensam problembild och därmed förstå problemet i sin helhet. <br /><br /></div> <div> – Som möjliga vägar framåt ser vi att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen hade gynnats av ökad samverkan mellan de olika aktörerna, till exempel i form av exponering och dialog så att man förstår vad de andra gör. Att faktiskt ses och prata igenom ett gemensamt ärende gör det inte bara lättare i just det enskilda ärendet, det underlättar även framtida ärenden då man tillägnar sig bättre insikt i hur den andre tänker, säger Märit Löfgren.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: CHI </em><br /><em>Foto: CFFC Chalmers studentkår </em><br /></div> Wed, 08 Dec 2021 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Uppsatspris-till-forbattringsarbete-kring-lunginflammationsvard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Uppsatspris-till-forbattringsarbete-kring-lunginflammationsvard.aspxUppsatspris till förbättringsarbete kring lunginflammationsvård<p><b>​Annika Pålsson och Erik Mårtensson uppsats inom förbättringsarbete för lunginflammationspatienter har vunnit pris för bästa uppsats inom kvalitets- och verksamhetsutveckling.</b></p><div>​Att behandla lunginflammation är generellt en ganska standardiserad process inom svensk sjukvård. Trots det förekommer en mängd variation i hur vården ser ut på olika sjukhus och inom olika verksamheter som påverkar hur det går för patienterna. Variation medför oönskade konsekvenser, men även möjligheter till förbättring. </div> <br />Annika Pålsson och Erik Mårtensson genomförde båda sina exjobb på Skaraborgs sjukhus för att just försöka förstå, beskriva och hantera variation i dessa flöden på ett bättre vis. Genom bland annat datamining för att se hur patienterna flyttas mellan olika avdelningar och djupgående analys av kvalitativa data såväl som kvantitativa data blev ett antal förbättringsområden tydliga.<br /><div><br /></div> <div>Utvecklingsområdena kommer att ha stor vikt i den fortsatta utvecklingen av patientprocessen. Trots en pågående pandemi tog sig medarbetare och chefer på sjukhuset tid för att dela med sig av sina med insikter om hur vården för dessa patienter kan förbättras.</div> <div><br /></div> <div>Svante Lifvergren, Skaraborgs sjukhus och CHI, har varit en av handledarna och beskriver uppsatsens betydelse:</div> <div>– Studenternas arbete är mycket innovativt och värdefullt för det fortsatta arbetet med att utveckla vården för patienter med lunginflammation. Just kombinationen av datamining samt intervjuer av medarbetare och chefer i kombination med analys av process- och resultatmått är ett utmärkt tillvägagångssätt som kan vara av stort värde i all utveckling av olika patientprocesser. </div> <div><br /></div> <div>För sitt prestation blev Annika och Eriks arbete utsett till bästa uppsats/examensarbete av Svenska föreningen för kvalitet:</div> <div>– Vi är väldigt glada att vi har kunnat använda oss av process-mining för att för analysera förbättringspotential i dessa processer och vi ser att metoden skulle kunna spridas ytterligare. Vi rekommenderar andra studenter att söka priset, det är en häftig upplevelse att få vinna!</div> <div><br /></div> <div>Hendry Raharjo, docent på TME, har varit handledare tillsammans med Svante Lifvergren. Reza Javid Gholam från Skaraborgs sjukhus har också bistått med analys av kvantitativa data.<br /></div> <br />Mer om <a href="https://oj.sfkvalitet.se/" target="_blank">OJ-priset</a> <br />Uppsatsen som <a href="https://oj.sfkvalitet.se/MT_Pneumonivard_SkaS.pdf" target="_blank">presentation</a> <br />Här finns hela <a href="https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/302517">uppsatsen att läsa</a>  <br /><br />Wed, 08 Dec 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-kompetenscentrum-for-idrottsteknologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-kompetenscentrum-for-idrottsteknologi.aspxÄnnu mer fokus på idrottsteknologi <p><b>Chalmers blir först ut med en särskild satsning inom idrottsteknologi som nytt och enskilt Riksidrottsuniversitet.  </b></p><div>Från och med 1 augusti, 2022 blir Chalmers det första Riksidrottsuniversitetet som blir ett kompetenscentrum för idrottsteknologi. Det innebär ett förstärkt samarbete mellan idrottsrörelsen och de olika specialidrottsförbunden i Sverige. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har haft ett bra samarbete med Chalmers genom åren och ser att idrottsteknologin har stor utvecklingspotential. Området knyter också väl an till tidigare forskning och utbildning på Chalmers. Därför ser vi stora och spännande framtida möjligheter, säger Kent Lindahl, ansvarig för Riksidrottsuniversiteten på Riksidrottsförbundet. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/hästhopp_S8A3210-5-4.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Idrottsteknologi på Chalmers" style="margin:5px" />Chalmers har redan <a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-pa-simning-.aspx" title="Chalmers satsar på simning" target="_blank">inlett ett samarbete med Svenska simförbundet</a> och fortsätter med utvecklingen av Chalmershindret, ett &quot;smart hästhoppningshinder&quot; där det årligen skapas en ny teknisk lösning för att mäta hästens språngkurva ur olika perspektiv.</div> <div><br /></div> <div>Sedan 2015 har Chalmers varit en del av Riksidrottsuniversitet i Göteborg tillsammans med Göteborgs universitet. Samarbetet har bland annat gett elitidrottare chansen att kunna förena sin idrottskarriär med en yrkeskarriär. Från och med 2022 fortsätter båda universiteten med verksamheten i egen regi, med olika fokusområden. </div> <div><br /></div> <div>– Chalmers är ett av universiteten i landet som har flest elitidrottande studenter och är ett populärt lärosäte för dubbla karriärer. Därför är det viktigt att även fortsätta utveckla den delen, säger Kent Lindahl.</div> <div><br /></div> <div>Att Chalmers inom kort blir ett eget Riksidrottsuniversitet kommer på sikt även att innebära förstärkt stöd till de elitidrottare som studerar vid Chalmers.</div> <div>– Vi kommer att kunna lyfta fram och stärka idrottsteknologi i såväl utbildning som forskning. Min förhoppning är att vi också kommer att kunna lyfta fram våra Riksidrottsuniversitetsstudenter som goda förebilder såväl bland våra studenter som i vår rekrytering, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers.</div> <div> </div> <div>För samtliga studenter på Chalmers innebär omställningen ännu fler verklighetsnära projekt i studierna då samarbetet med idrottsrörelsen i Sverige kommer att utökas.  </div> <div>– Våra studenter kan ge idrottare ett idrottsteknologiskt försprång i både träning och tävling. Dessutom kan studenterna själva vara med och påverka vilken slags idrottsteknologisk forskning de vill vara med och utveckla under utbildningens gång, säger Magnus Karlsteen, projektledare för Riksidrottsuniversitet Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Att vi blir ett eget Riksidrottsuniversitet kommer även att leda till fler examens- och kandidatarbeten inom idrottsteknologi och det kommer med all sannolikhet att leda till fler kurser med den profilen, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Text: Vedrana Sivac</div> <div>Foto: Anna-Lena Lundqvist</div> <div><br /></div> <div><b>Läs mer </b></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-pa-simning-.aspx" target="_blank" title="Chalmers satsar på simning"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers satsar på simning​</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/att-studera-pa-chalmers/Sidor/sport-och-studier.aspx" title="Sport och studier på Chalmers" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Sport och studier på Chalmers</a></div>Tue, 07 Dec 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-sorts-maskininlarning-snabbar-på-lakemedelsdesign.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-sorts-maskininlarning-snabbar-p%C3%A5-lakemedelsdesign.aspxNy sorts maskininlärning snabbar på läkemedelsdesign<p><b>​“Transformational machine learning” (TMA) är en ny metod för maskininlärning (ML). Metoden bygger på hur människor lär sig saker. Det innebär att systemet använder sig av erfarenheter från flera olika problem och förbättrar sin prestation samtidigt som det lär sig.​</b></p><p class="chalmersElement-P"><a href="/en/departments/bio/research/systems-biology/king-lab/Pages/default.aspx">​<span>Ross D King </span></a><span>är professor i maskinintelligens vid Chalmers och han rekryterades av <a href="https://wasp-sweden.org/a-machine-that-learns-how-to-learn-transformational-approach-to-machine-learning-could-accelerate-search-for-new-disease-treatments/">WASP</a> 2019. Metoden som han och hans kollegor har utvecklat skulle kunna påskynda identifiering och produktion av nya läkemedel genom att förbättra de maskininlärningssystem som används i detta syfte. Resultaten publiceras nyligen i PNAS.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Ett typiskt ML-system måste börja om från början när det lär sig att identifiera en ny typ av läkemedel, eftersom det hanterar en enskild fråga i taget. Till exempel skulle en sådan ML-metod söka efter läkemedelsmolekyler som ser ut på ett visst sätt. TML använder istället kunskap om läkemedlens koppling till andra läkemedelsupptäckter. Detta gör TML till ett mycket kraftfullare tillvägagångssätt, säger Ross D King.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs WASPs nyhetstext om forskningen:</strong> <a href="https://wasp-sweden.org/a-machine-that-learns-how-to-learn-transformational-approach-to-machine-learning-could-accelerate-search-for-new-disease-treatments/">A Machine that Learns How to Learn – ‘Transformational’ approach to machine learning could accelerate search for new disease treatments</a><span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"><span><strong>Läs studien i PNAS: </strong></span><a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2108013118">Transformational machine learning: Learning how to learn from many related scientific problems ​​</a></p></div></div> <div> </div> <div><br /></div>Thu, 02 Dec 2021 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/forskning-om-fororeningar-av-kemikalier-ar-pa-efterkalken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/forskning-om-fororeningar-av-kemikalier-ar-pa-efterkalken.aspxForskning om föroreningar av kemikalier är på efterkälken<p><b>Bara en bråkdel av alla de kemikalier som används i samhället har undersökts noggrant av forskare. En genomgång av de senaste 20 årens vetenskapliga publikationer om förorenande kemikalier, visar att fokus har legat på så få som sextiofem stycken. Detta trots att nya kemikalier utvecklas kontinuerligt.​​</b></p><div> Ett forskningsteam, med forskare från Göteborgs universitet och Chalmers, har gått igenom totalt 130 000 vetenskapliga artiklar som publicerats inom miljöforskning under de senaste två decennierna. </div> <div><br /></div> <div> – Vi fann att väldigt få kemikalier dominerar den vetenskapliga litteraturen och för de resterande finns det en mycket liten kunskap. Forskningen behöver uppenbarligen komma ikapp, säger Erik Kristiansson, huvudförfattaren till den nya studien.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Information saknas </h2> <div>Forskarnas litteraturgenomgång visar att de senaste tjugo årens studier har fokuserat på en bråkdel av alla de kemikalier som används i samhället och riskerar att förorena miljön. Av de cirka 20 000 registrerade kemikalierna nämns regelbundet i studierna så få som 65 stycken. </div> <div><br /></div> <div>– Vetenskapliga resultat är en viktig komponent i miljöreglering. Idag saknas information om många av de kemikalier som används i samhället, hur giftiga de är och hur ofta de förekommer i miljön. Detta har en negativ påverkan på vår förmåga att bedöma risker och vår möjlighet att ta korrekta beslut kring reglering av kemikalier. Både beslutsfattare och forskare, men även forskningsfinansiärer, behöver bli medvetna om det här problemet, säger Erik Kristiansson.</div> <div><br /></div> <div>Trots att nya kemikalier utvecklas i snabb takt så saknas alltså tillräcklig information om många av dem.<br /></div> <div><br /></div> <div>– Eftersom kemikalier används i allt från mediciner och bekämpningsmedel till vardagliga saker som mat, kläder och leksaker måste vi veta att de inte är giftiga för vare sig människor eller miljö, säger Thomas Backhaus, föreståndare vid FRAM och professor inom miljögifter med fokus på riskbedömning av kemikalier.</div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt kopplas användandet av kemikalier till växande hälsoproblem som cancer, fetma och infertilitet samt miljöförstöring såväl i vatten som på land, säger Thomas Backhaus.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ändrad forskningsinriktning</h2></div> <div>Den vetenskapliga kunskapen för vissa kemikalier består i stor utsträckning av publikationer kopplade till företag, forskning finansierad av industrin.</div> <div><br /></div> <div>– Forskningsinriktningen har ändrats kraftigt under de senaste 20 åren. Intresset för läkemedel har ökat medan intresset för biocider har minskat, säger Jessica Coria, forskare i miljöekonomi vid Handels, Göteborgs universitet och andreförfattare till studien. <br /></div> <div><br /></div> <div>– Vår slutsats är att forskningsinriktningen behöver ses över. Det behövs mer strategiskt riktad forskning för att komma ikapp med den ständigt ökande mångfalden av kemikalier som används i samhället, säger Erik Kristiansson.<br /></div> <div><br /></div> <div><em>Forskarna bakom studien, som publicerats i Environmental Science &amp; Policy, är kopplade till Göteborgs universitets satsning på ett forskningscentrum för mätningar, riskanalyser och styrning av kemikalier, FRAM. </em><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2></div> <div><strong>Erik Kristiansson</strong>, professor vid Institutionen för matematiska vetenskaper,<br />Tel: 031-772 35 21, e-post: <a href="mailto:erik.kristiansson@chalmers.se">erik.kristiansson@chalmers.se</a> <br /></div> <div> <strong>Jessica Coria</strong>, universitetslektor vid Institutionen för nationalekonomi med statistik, <br />Tel: 031-786 48 67, e-post: <a href="mailto:jessica.coria@economics.gu.se">jessica.coria@economics.gu.se</a></div> <div> <strong>Thomas Backhaus</strong>, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, <br />Tel: 031-786 27 34, e-post: <a href="mailto:thomas.backhaus@bioenv.gu.se">thomas.backhaus@bioenv.gu.se<br /></a></div> <div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Om forskningen </strong> <br /></p> <div>I forskarteamet ingår, förutom forskarna Erik Kristiansson och Mikael Gustavsson på Matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet och Chalmers, nationalekonomiforskaren Jessica Coria vid Göteborgs universitet samt Lina Gunnarsson som är associerad forskare från universitetet i Exeter i Storbritannien. </div> <div><br /></div> <div><strong>Artikel i Environmental Science &amp; Policy: </strong></div> <div><strong>Titel:</strong> Does the scientific knowledge reflect the chemical diversity of environmental pollution? – A twenty-year perspective <br /><strong>Digital publikation:</strong> <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/526597">https://research.chalmers.se/en/publication/526597</a> </div> ​​Thu, 02 Dec 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SahlBEC-Lab.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SahlBEC-Lab.aspxNytt labb ska ge bättre diagnos och behandling av sjukdomar<p><b>Bättre diagnostik och behandling av en lång rad sjukdomar – allt från stroke och epilepsi till cancer och trauma. Det är målet med det nya forskningslaboratoriet Sahlbec som nu är invigt.</b></p><div>Labbet ska utnyttjas för två lovande tekniker. Dels användningen av mikrovågor för medicinska ändamål, dels att med hjälp av supraledande sensorer registrera de ytterst svaga magnetfält som alstras av elektriska signaler i kroppen.</div> <div><br /></div> <div>I teknisk mening kan man säga att Sahlbec labb handlar om att uppnå maximal avskärmning. Då gäller det elektriska och magnetiska fält. <span style="background-color:initial">Men ur en annan synvinkel är syftet det rakt motsatta. Nämligen att integrera medicinteknisk forskning på Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet med verksamheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Inte minst för att underlätta för patienter som deltar i kliniska studier. </span><span style="background-color:initial">Det är därför placeringen av laboratoriet som är så betydelsefull. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Och lokaliseringen har verkligen blivit otroligt bra. Bara några få steg till höger bakom sjukhusets huvudentré, alldeles bredvid radiologin, säger Henrik Mindedal, föreståndare för MedTech West. Han är projektledare för det nya laboratoriet, som med kringutrustning och installationer kostat drygt 15 miljoner kronor att bygga.</div> <div><br /></div> <div>Laboratoriet är stort som en normal enrumslägenhet och ungefär halva ytan utgör anläggningen huvudnummer: Det avskärmade rummet. <span style="background-color:initial">Ett rum vars golv, väggar och tak består av flera skikt av aluminium och så kallad Mu-metall, placerade på vissa inbördes avstånd från varandra. </span><span style="background-color:initial">Det som uppnås med denna egenartade byggteknik är ett rum som effektivt stoppar både elektromagnetisk strålning – exempelvis radiovågor – och magnetiska fält. </span><span style="background-color:initial">Och avskärmningen fungerar åt båda hållen. Inget slipper ut, inget sipprar in.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Forskare Andreas Fhager drivkraften från elektroteknik</strong></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/SahlBEC%20Lab%201.jpg" alt="SahlBEC Lab 1.jpg" style="margin:5px;width:680px;height:664px" /><br /><span style="font-size:12px">Foto: Björn Forsman</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial">Andreas Fha</span><span style="background-color:initial">ger, docent i biomedicinsk elektromagnetik på instutitionen för elektroteknik på Chalmers Tekniska Högskola, är en av de forskare som drivit på för att förverkliga Sahlbec labb – och hans grupp på elektroteknik kommer att bli bland de första att utnyttja anläggningen.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi har bland annat ett projekt under ledning av docent Hana Dobsicek Trefna som handlar om att använda hypertermi, det vill säga uppvärmning med mikrovågor, för att behandla cancertumörer. Exempelvis tumörer i hals och huvud eller hjärncancer hos barn, berättar han.</div> <div><br /></div> <div>Genom att rikta mikrovågor från olika håll kan tumören värmas upp till mellan 40 och 44 grader, utan att den omgivande, friska vävnaden påverkas. Tumören hålls uppvärmd under minst 60 minuter och behandlingen kan upprepas flera gånger.</div> <div><br /></div> <div>– Med värmebehandlingen blir den ordinarie cancerbehandlingen, i form av strålning eller kemoterapi, mer effektiv. Man kan alltså uppnå samma resultat med lägre dos och därmed minska biverkningarna, säger Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div><strong>Diagnostik med hjälp av mikrovågor</strong></div> <div>En annan teknik, där han har sitt eget forskningsfokus, handlar om diagnostik med hjälp av mikrovågor. Här finns ett antal medicinska tillämpningsområden, exempelvis vid stroke eller trauma, där det gäller att snabbt upptäcka och lokalisera blödningar för att kunna ge rätt behandling innan det är för sent. <span style="background-color:initial">Även bröstcancertumörer kan diagnostiseras på liknande sätt, vilket betyder att man slipper använda röntgenstrålning.</span></div> <div><br /></div> <div>– Jag skulle tro att det blir på något av dessa områden som vi startar den första kliniska studien i Sahlbec labb, säger Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div>Forskare inom magnetoencefalografi, MEG, kommer också att utnyttja laboratoriet. Gruppen leds av universitetslektor Justin Schneiderman på Göteborgs universitet. Även här finns det kopplingar till Chalmers Tekniska Högskola. <span style="background-color:initial">Tekniken går ut på att kartlägga de elektriska signalerna i hjärnans neuroner genom att fånga upp de ytterst svaga magnetfält som alstras. Forskare på Mikroteknologi och nanovetenskap har bidragit med de supraledande sensorer som krävs. </span><span style="background-color:initial">Metoden har stor potential, exempelvis när det gäller diagnos och behandling av epilepsi. </span><span style="background-color:initial">Idag finns bara ett MEG-system i landet, vid Karolinska i Stockholm.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Normalt används flytande helium för att kyla sensorerna och göra dem supraledande. <span style="background-color:initial">Fördelen med de sensorer som utvecklats på Chalmers är att de blir supraledande vid en betydligt högre temperatur. Det gör att vi kommer att kunna kyla med flytande kväve i stället. Då kan vi flytta sensorerna närmare skallen och därmed fånga upp svagare magnetiska signaler än vad som hittills varit möjligt</span>, förklarar Justin Schneiderman.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vid invigningen framkom att man på längre sikt också hoppas kunna utnyttja liknande detektering av magnetfält för att studera sjukdomar i mänskliga hjärtat, till exempel arytmier​</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Björn Forsman och Sandra Tavakoli</span></div> <div><br /></div> <div><b>Kontaktinformation</b></div> <div><b>Andreas Fhager</b>, docent <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik och chef för enheten </span><span style="background-color:initial">biomedicinsk </span><span style="background-color:initial">elektromagneti</span><span style="background-color:initial">k</span><span style="background-color:initial">, Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial">andreas.fhager@chalmers.se </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> ​Tue, 30 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxFörståelse för variation – ny nationell utbildningsmöjlighet<p><b>Behovet av att använda verksamhetsdata på ett sätt som driver förbättring växer kontinuerlig – i takt med nya digitala lösningar och med ökad förbättringskunskap i verksamheterna. För att ytterligare accelerera denna utveckling bjuder Chalmers/CHI in till en ny utbildning för individer som ska se till att data blir tillgänglig och användbar för just praktisk och lokal förbättring. </b></p>​<span><a href="/sv/centrum/chi/utbildning/utbildning-for-yrkesverksamma/Documents/CHI_Faktadriven_Verksamhetsutv.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Läs mer om kursen Faktadriven verksamhetsutveckling i sjukvård </a><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Events/cc1c1d4e-78a3-4aac-b635-bfe8fda8734b" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig här</a><br /><br />Frågor? Välkommen att kontakta <a href="mailto:patrik.alexandersson@chalmers.se">patrik.alexandersson@chalmers.se</a> </span>Mon, 29 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spannmal---en-forbisedd-kalla-till-hallbart-protein.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spannmal---en-forbisedd-kalla-till-hallbart-protein.aspxSpannmål − en förbisedd källa till hållbart protein <p><b>​Livsmedel från spannmål spelar redan idag en stor roll över hela världen. Det är den viktigaste källan till energi, kolhydrater, kostfiber och växtbaserat protein. Men mindre än hälften av de spannmål som produceras används till livsmedel. Förändringar i spannmålskonsumtion och nya livsmedelsinnovationer där spannmål används som proteinkälla skulle kunna bli avgörande för övergången till ett mer hållbart livsmedelssystem för hälsosam kost. Det framgår i en gemensam sammanställning från nordiska livsmedelsforskare, som nyligen publicerades i Nutrition Reviews. ​</b></p><p class="chalmersElement-P"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/rikard_200.jpg" alt="Rikard Landberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px" />− Både forskare och allmänheten verkar ha missat den ännu outnyttjade potentialen. Spannmål kan bidra till ett mer hållbart matsystem och en friskare befolkning om det konsumeras som fullkorn. Små förändringar i kostmönster kan göra stor skillnad både för miljö och hälsa- och en av de stora möjligheterna till förändring representeras av spannmål, säger <strong>Rikard Landberg</strong>, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Idag står livsmedelsproduktion för 26 procent av de globala växthusutsläppen. En strategi för att nå uppsatta hållbarhetsmål är att ersätta animaliska livsmedel, som kött och mejeriprodukter, genom att öka användningen av växtbaserade livsmedel. Detta inkluderar även målet att förbättra människors hälsa − särskilt i västvärlden.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Spannmålsprotein kan ersätta stor del köttprotein</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ett gemensamt konsortium av livsmedels-, nutritions-, hållbarhets- och medicinska forskare från nordiska universitet och institut har satt upp ett potentiellt scenario där köttkonsumtionen i Europa ska minskas och istället delvis ersättas med fullkornsbaserade livsmedel. Vilka livsmedel bör användas och vilka är de näringsmässiga konsekven</span><span style="background-color:initial">serna och vad har det för konsekvenser för miljön?</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">I vårt scenario säger vi att om 20 procent av det nuvarande dagliga intaget av animaliska proteiner i Europa skulle ersättas av växtbaserat protein, skulle hälften av dessa kunna komma från spannmål. Det innebär en ökning på mindre än 6 gram spannmålsprotein per dag, säger seniorprofessor Kaisa Poutanen, VTT tekniska forskningscentrum i Finland. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Nuvarande proteinintaget baserat på spannmål skulle behöva ökas med 19 procent. Om spannmål i snitt innehåller 10 procent protein skulle</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial"> scenariot motsvara ett behov av att producera ytterligare 15 miljoner ton spannmål per år, vilket motsvarar 5 procent av den nuvarande årliga europeiska spannmålsproduktionen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial"></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Ökning motsvarar tre skivor fullkornsbröd per dag​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Eftersom endast en tredjedel av den nuvarande spannmålsproduktionen används till mat för människor skulle man − om konsumenterna efterfrågar och accepterar det − kunna ställa om stora delar av spannmålsproduktionen. Från produktion av djurfoder till livsmedel. En sådan övergång skulle motsvara en ökad konsumtion av cirka tre skivor fullkornsrågbröd eller en stor portion havregryn dagligen, säger Anna Kårlund, doktorand vid Östra Finlands universitet.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kräver också ökad konsumtion av baljväxter​</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Studier har visat att konsumtion av fullkorn kan ge hälsoeffekter och ett högt intag har konsekvent förknippats med minskad risk att utveckla typ 2-diabetes, kranskärlssjukdom och tarmcancer i observationsstudier. Fullkorn är rikt på kostfibrer, vitaminer, mineraler och bioaktiva föreningar. Men spannmålsprotein innehåller låga mängder av den essentiella aminosyran lysin som behövs för att bilda proteiner i kroppen. Man säkerställer enkelt intaget av lysin genom att öka intaget av baljväxter, som ett komplement till proteiner från sädesslag. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Industrin måste involveras och stimuleras​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Om industrin dessutom stimuleras till stort fokus på förädling och produktdesign i framtiden, kommer det att gynna både samhället och industrin.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ökad tillgänglighet och användning av nya proteinrika spannmålsmatkoncept, inklusive mejeri- och köttalternativ med välbalanserade näringsprofiler, tillsammans med en förskjutning mot mer traditionell spannmålsmat av fullkorn, skulle kunna hjälpa till i övergången till en hälsosammare och mer hållbar kost.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga publikationen i Nutrition Reviews:</strong> <a href="https://doi.org/10.1093/nutrit/nuab084">Grains – a major source of sustainable protein for health</a><br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Författarna till publikationen: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Kaisa Poutanen, VTT, Finland</li> <li>Anna Kårlund, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Carlos Gómez-Gallego, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Daniel P. Johansson, Sveriges Lantbruksuniversitet</li> <li>Nathalie M. Scheers, Chalmers tekniska högskola</li> <li>Ingela M. Marklinder, Uppsala universitet</li> <li>Anne K. Eriksen, Danska Cancerföreningens forskningscenter, Danmark</li> <li>Pia C. Silventoinen, VTT, Finland</li> <li>Emila Nordlund, VTT, Finland</li> <li>Nesli Sözer, VTT, Finland</li> <li>Kati J. Hanhineva, Åbo universitet, Finland</li> <li>Marjukka Kolehmainen, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Rikard Landberg, Chalmers tekniska högskola<br /><br /></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspx">Råg bättre än vete för den som vill gå ner i vikt</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Blabar-och-havre-i-studie-med-hjartpatienter.aspx">​Blåbär och havre i studie med hjärtpatienter</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hur-ska-vi-ata-hallbart-i-Norden.aspx">Hur ska vi äta hållbart i Norden?</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 25 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/ST-läkare-i-kurs-om-innovations--och-förändringsarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/ST-l%C3%A4kare-i-kurs-om-innovations--och-f%C3%B6r%C3%A4ndringsarbete.aspxST-läkare i kurs om innovations- och förändringsarbete<p><b>​Innovationer och utvecklingsfrågor inom medicin och vård sitter ihop med den fysiska miljön, dialogprocesser och kvalitets- och organisationsforskning.</b></p><div>​Häromveckan var Centrum för vårdens arkitektur och Johanna Eriksson tillsammans med Andreas Hellström från CHI, Centre for Healthcare Improvement värdar för en kursdag i kursen<a href="https://www.sjukhuslakaren.se/deltagare-i-unikt-st-program-ska-mota-framtidens-stora-utmaningar-med-ny-teknik/"> Innovation och Teknik</a>, som ges inom ST-läkarprogrammet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Kursen är unik genom att erbjuda ST-läkare möjligheter att själva utveckla innovationer bland annat genom att ta del av erfarenheter om teknikutveckling och förändringsimplementering inom andra fält än det medicinska. Just den här dagen gavs tillfälle att lyssna på och diskutera med, förutom Anderas och Johanna, även företrädare från Chalmers Ventures, Chalmers E-village samt Södra Älvsborgs Sjukhus. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/centrum/cva/nyheter/PublishingImages/namnskyltar-600.jpg" alt="namnskyltar-600.jpg" style="margin:5px" /><br /><em>Kursdeltagarna illustrerar sina framtida specialistinriktningar.</em><br /><br /></div> <br /><div><br /></div>Fri, 19 Nov 2021 10:15:00 +0100