Avslutade projekt

Här listas avslutade projekt inom det fördjupade samarbetet mellan Göteborg Energi och Chalmers.

Smarta Elnät

Brytare i smarta elmätare – möjligheter
Göteborg Energi har installerat så kallade brytare i sina nya elmätare. Göteborg Energi är ett av få företag som gjort detta vilket innebär att man har en mycket bra och speciell position för att utöva forskning kring användandet av brytare i elnätet.

Med brytare i elmätare kan exempelvis kunder ges möjlighet att bidra till den nationella effektreserven, vilken syftar till att undvika störningar i elleveranserna som en följd av otillräcklig produktionskapacitet vid de tillfällen då användningen är som högst. Att ha möjlighet att begränsa kunders effekt i överenskommelse med kunden beroende på situation i elnätet ger möjligheter att optimera nätplanering.

Det finns också behov av att forska på brytarens roll i det framtida elnätet. Projektet kommer därför att analysera vilka behov och funktioner som framtidens mätare/brytare skall möta.

Läs mer om projektet i artikeln Smarta brytare kan säkra el till viktiga samhällsfunktioner vid elbrist.

HVDC-lab
HVDC-teknik innebär högspänd likström som möjliggör överföring av elenergi långa sträckor med låga förluster jämfört med konventionell växelspänningsteknik. Göteborg Energi håller på att uppföra en HVDC-anläggning i anslutning till vindkraftverket ”Big Glenn” som invigdes  på Risholmen i Göteborg i januari 2012. Vindkraftverket är Sveriges största, med en installerad effekt på 4,1 MW.

HVDC-anläggningen medför en unik möjlighet att kunna prova att vindkraftverket uppfyller samtliga krav som nätägare ställer på ett större vindkraftverk. Speciellt gäller detta drift vid spänningsdippar och olika frekvenser. HVDC-anläggningen är även lämplig för att prova annan elektrisk utrustning och dess förmåga att kopplas in till elnätet samt dess möjlighet att motstå störningar från elnätet.

Både vindkraftverket och HVDC-anläggningen ingår i Göteborg Wind Lab, som är Göteborgs nya forskningscentrum för vindkraft och elproduktionsteknik.

Chalmers är engagerade i projektet genom Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum, ett forskningscentrum för konstruktion och produktion av vindkraftverk.


EXAMINE: Extrahera användbar information ur data i AMI-nätverk

Rätt behandlad kan data från avancerad mätinfrastruktur (AMI) ge värdefull, kontinuerlig information om elnätet. Projektet syftar till att utforma och utvärdera metoder för att (i) varna vid oönskade händelser som larm, energiförlust, och för att (ii) validera och samla ihop avläsningar av energiförbrukning för att extrahera information för planering och drift.

Energi i byggnader

Smarta energinät – koppling mellan smarta elnät och smarta fjärrvärmenät
I världen idag pågår en utveckling dels av smarta elnät och dels av smarta fjärrvärmenät. I projektet utreds kopplingen mellan de båda energisystemen. Genom att i ett tidigt skede se de båda systemen som ett sammanhängande energisystem och inte som två separata system, undviker man att hamna i en situation där de båda energislagen har optimerats efter sina egna förutsättningar och inte för att fungera optimalt i samverkan.

Byggnadsintegrerad elproduktion
Ny lagstiftning, stigande energipriser samt växthusproblematiken är alla faktorer som bidrar till en ökad betydelse för förnybar elproduktion vilken kan integreras i befintliga byggnader. Projektet ska ge förslag på hur byggnadsintegrerade solceller, BIPV (Building Integrated Photovoltaics), kan användas för att förbättra totalekonomin (Life Cycle Cost) vid ny- och ombyggnation i Sverige. Genom projektet kommer man att skapa förutsättningar för:

  • Teknisk integration i prefabricerade byggtekniska lösningar för att minska installationskostnad inom bygg- och energibranschen.
  • Byggtekniska principlösningar som optimerar produktion och minimerar kostnad.
  • Kunskap om småskalig elproduktion och dess integration i befintligt elnät.
Läs mer om projektet i artikeln Låt fasader och tak göra jobbet.

More by Less - Fjärrvärmens roll i ett framtida energisystem där människan står i fokus
Energibehovet i bostäder utgör en betydande del av Sveriges energianvändning. Det är idag möjligt att utforma byggnader med ett teoretiskt mycket lågt energibehov, men för att energibehovet i praktiken ska vara lågt krävs att de boende själva bidrar genom energieffektiva beteendemönster. I detta projekt ska verktyg tas fram som underlättar för de boende att ta till sig dessa nödvändiga beteendeförändringar.
 
Fjärrvärmen erbjuder stora möjligheter till energieffektivisering i energisystemet och har därmed en mycket viktig roll i ett framtida hållbart samhälle. Genom att utifrån ett användarperspektiv titta på människors beteende och kunskaper om fjärrvärme kan förutsättningar för en hållbar energianvändning i bostäder och samhälle skapas.

Läs mer om projektet i artikeln Design ska hjälpa oss förstå fjärrvärmen.

Biogas

Avancerade mikrobiella processtudier för ökad biogasproduktion
Projektets mål är att effektivisera biogasproduktion från rötning av stallgödsel, specifikt i Göteborg Energis anläggning Sävsjö Biogas. Det antas att nedbrytningen av fibrer i stallgödseln begränsar såväl avkastningen som produktionshastigheten. Därför studerar projektet nedbrytningen av sådana fibrer i detalj, och bestämmer de optimala närings- och driftförhållandena för biogasproduktionen.

Laddning av hybridbussar

I detta projekt användes busslinje 60 i Göteborg  som testlinje för laddhybridbussar. Bussarna försågs med ett alternativt batteri som är mer inriktat på energiinnehåll än de batterier som normalt används i hybridbussar. Bussarna byggdes inte om, utan den elmotor som redan fanns användes för framdrivning.
 
Målet var att få fram beslutsunderlag i valet av laddsystem. Dessutom byggde projektet kunskap om laddteknik och hur laddsystem optimeras, vilket kan användas för att bygga strategier för införande av laddhybridbussar.

Utveckling av dataalgoritmer för nätverk för att stärka anpassningsbarhet och robusthet i elnät

Sedan 2009 har Göteborg Energi ett system för mätinsamling för anläggningar med en strömstyrka understigande 63 A. Systemet hanterar insamling för ca 270 000 anläggningar och använder sig av en radiobaserad teknik.
 
Införandet av den avancerade mätinfrastrukturen medför att stora volymer av data kommer att förknippas med elnätet. Med lämplig bearbetning och tolkning kan dessa data användas för att stödja resursplanering, feltolerans och anpassningsbarhet i nätet. Till exempel kan man föreställa sig att man med rätt information till hands kan:

  • Styra och aggregera elleveransen efter behov
  • Upptäcka kritiska situationer och reagera för att isolera delar av nätet
  • Låta kunder eller komponenter ta förplanerade beslut för att förbättra energieffektiviteten.
 Ett grundläggande mål med projektet var att skapa förståelse för hur nätets funktion kan påverkas och optimeras, samt att utveckla algoritmer och metoder för att styra och kontrollera nätet så att lösningar som kräver ingrepp i hårdvaran minimeras.

Älvpendel som plattform för utprovning och validering av teknologi

Projektet syftade till att klarlägga förutsättningarna för att inkludera möjligheten att utvärdera alternativa drivkällor i pågående projekt med Västtrafiks nästa generation av älvpendelfartyg. Konkret mål för projektet var att utreda förutsättningarna för att använda en framtida Älvpendel som testplattform för ny teknologi.

Energi- och miljöindex för sjöfart

Miljö- och hållbarhetsinformation är en viktig del av hållbarhetsarbetet i företag och offentlig sektor. Att få standardiserad form och en certifiering av data är en viktig förutsättning för att kunna använda informatione
 
Industrin har under lång tid inte sett sjötransport som en miljö- och hållbarhetsmässigt prioriterad del av en produkts livscykel. På senare tid har dock intresset ökat, främst genom att sjötransport totalt utgör en stor del av svensk import och att konsumenter/kunder ställer krav på redovisning av total miljöpåverkan från produkter.
 
Det finns idag en uppsjö av olika index och försök till standardisering. I projektet görs en inventering och utvärdering av befintliga index. Projektresultatet utgör en startpunkt för att kunna utvärdera olika index vad avser användningsområde och användare.

Publicerad: ti 16 feb 2016. Ändrad: fr 01 jun 2018