Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 10 Jul 2019 09:07:37 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Skogen-klimatmalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Skogen-klimatmalen.aspxSkogen kan vara avgörande för klimatmålen<p><b>​ALMEDALEN 2019. Fler träd, hållbart skogsbruk och smart användning. Skogen har stor potential i klimatarbetet om vi använder den rätt.  Men förutsättningar och frågeställningar varierar globalt.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Trots den tidiga timman </b>blev det snabbt fullsatt på seminariet ”Varför råder det inte samsyn om skogens roll för klimatet”, den 3 juli på Västsvenska Arenan i Almedalen. Publiken som sökt sig dit fick ta del av en fartfylld och kreativ diskussion.</span><p class="MsoNormal"><span lang="SV">Göran Berndes, professor vid avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers, inledde med övergripande förklaring om varför vi utifrån ett forskningsperspektiv kan få olika besked om skogens roll för klimatarbetet.<br /> <br /> – Ett skäl är att forskare studerar väldigt olika sammanhang där skogar och skogsbruket runt om i världen ser olika ut. Frågeställningarna och perspektiven skiljer sig åt. Det går inte riktigt att jämföra skogsbruk som bedrivs i tropikerna med det på norra halvklotet, sa Göran Berndes.<br /> <br /> – Idag hör vi, med tanke på Parisavtalet, att allting måste hända snabbt. Inom 10 år. Därför kan det verka logiskt att man sparar skog för att den ska binda in kol, men ur ett längre perspektiv kan det vara bättre att man använder skogen till biobaserade produkter som bidrar till klimatnyttan, sa Göran Berndes.</span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV">Här är ett axplock av det som diskuterades på seminariet. Du som är nyfiken kan ta del av hela seminariet via länken i slutet.<br /><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><b>Johan Stendahl</b> programansvarig för markinventering vid SLU i Uppsala, menade att man måste se skogslandskapet som en helhet, och inte se till enskilda skogar. Ibland släpper skogen ifrån sig växthusgaser, ibland binder den in.<br /><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><b>Lena Ek</b>, ordförande i Södra skogsägarna, ansåg att man behöver vidga diskussionen, och inte enbart se på frågan utifrån ett svenskt perspektiv: <br /> – Tittar man på Brasilien och Argentina som har enorma avskogade ytor, som inte är återplanterade och där matjorden blåser ut i havet. Skulle man återplantera skogen snabbt, gynnar det matjorden och klimatet, förhindrar jorderosionen och samtidigt ger det människor mat och arbete.<br /><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><b>Anders Wijkman</b>, ordförande i Romklubben och tidigare EU-ledamot, höll med Lena Ek om att vi inte bara ska titta på Sverige. Han berättade att det pågår en diskussion på Europanivå. <br /> – Ju längre ner i Europa vi kommer så ökar tvekan om att överhuvudtaget använda skog. Det beror på att de länderna avskogats. <br /> Han lyfte komplexiteten i frågan och nämnde här bland annat skillnaden att använda skog till bioenergi mot att bygga hus av trä, och att den ökande importen av biomassa till Europa för att ersätta kolet kanske inte är så bra som vi tror.  Hur vet vi att återplantering skett?<br /><br /> </span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><b>Louise Karlberg</b>, Svenska Naturskyddsföreningen, menade att det i en snabb föränderlig värld inte enbart handlar om klimatproblematiken utan också om biologisk mångfald.</span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV">– 1992 skrev den dåvarande regeringen under konventionen om biologiskt mångfald.<br /> Vi står nu inför det sjätte massutrotandet, och det är ett stort bekymmer. Det handlar inte bara om klimatproblematiken, utan vi måste också ha stabila ekosystem, sa hon och hänvisade till den senaste FN:rapporten om biologisk mångfald, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES).<br /><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV">– Det största hotet mot biologisk mångfald är faktiskt klimatförändringarna. Vi måste kunna kombinera diskussionen i de här frågorna. Vi måste också se hur vi planerar vår byggnation och våra samhällen. Agro forest skulle öka biologisk mångfald dramatiskt. Det handlar främst om utarmade områden, sa Lena Ek.</span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><br />– Det är viktigt att vi är överens om vad vi gör. De stora skogsproblemen finns utanför vårt land, men vi har också frågeställningar här som är väldigt viktiga, sa Anders Wijkman. </span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><br /><b>Anders Ådahl,</b> moderator för seminariet, ställde frågan om vilka som är framtidens skogsbruk och produkter. Här redogjorde Lena Ek för utvecklingen som skett när det gäller material från skogen, allt från hälsoprodukter, nya material och bränsle.</span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV">– Vartenda sågspån och flisa sopar vi upp och använder. När det gäller biobränsle, så är sol och vind bättre.</span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><br /><b>Panelen konstaterade </b>att skogen är extremt viktig för klimatet, att det finns enorma möjligheter och utmaningar, men skogen kommer inte räcka till allt, därför måste vi prioritera, och här är bioenergi inte det primära. </span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><b>RELATERAT:</b></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><span></span><a href="https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2018/12/KSLAT-6-2018-Forests-and-the-climate.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /><span style="background-color:initial">Ladda hem rapporten </span>Forests and the climate*​</a><br /> </span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><a href="https://twitter.com/i/status/1146399714407006209"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />På twitter summerar Lena Ek, Anders Ådahl och Göran Berndes diskussionen på seminariet</a><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><a href="https://www.facebook.com/VastsvenskaArenan/videos/438913180265695/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />På Västsvenska Arenans facebook kan du ta delav hela seminariet</a><br /><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV">*<b>Göran Berndes </b>är, tillsammans med bland andra<b> Anders Wijkman, Filip Johnsson</b> och <b>Mattias Goldman</b>, en av medförfattarna till rapporten “Forest and the Climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink? </span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV">Rapporten vill besvara frågan varför forskare som sitter på samma kunskapsbank kan dra helt olika slutsatser.</span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV">Den publicerades förra året av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA. </span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"> </span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV"><br />Text och bild: Ann-Christine Nordin</span></p>Mon, 08 Jul 2019 15:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Hallo-dar-Göran-Berndes.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Hallo-dar-G%C3%B6ran-Berndes.aspxHallå där ...<p><b>… Göran Berndes, professor vid avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers. Det händer mycket när det gäller frågor om klimatet och vår markanvändning. Nyligen var det en utfrågning om skogen hos riksdagens miljö- och jordbruksutskott. I juli fortsätter diskussionerna i Almedalen och nu är du också med och organiserar ett seminarium om en ny IPCC-rapport, 2 september i Stockholm.​</b></p><span style="background-color:initial"><b><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Göran Berndes. Foto Anna-Lena Lundqvist" src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/berndes.jpg" style="margin:5px" />– Ja, det stämmer.</b> IPCC publicerar snart en rapport med en rejäl titel: &quot;Climate Change and Land - An IPCC special report on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems”. Akronymen - SRCCL - ligger inte heller så bra i munnen, så vi kan väl kalla den IPCCs landrapport kanske. </span><div><br /> </div> <div><b>– Hursomhelst,</b> seminariet om rapporten arrangeras av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, tillsammans med SMHI, Chalmers styrkeområde energi och några ytterligare organisationer. Vi kommer att ha två eller tre rapportförfattare på plats som dels redogör för rapportens innehåll övergripande, och dels går djupare in i några viktiga frågeställningar. Utifrån detta så hoppas vi på en bra diskussion om hur vi, globalt och i Sverige, kan ta oss an de utmaningar som lyfts i rapporten. Efter seminariet planeras ett mindre rundabordsmöte som syftar till att ta diskussionen vidare till ett mer konkret plan. Exempelvis möjliga initiativ kopplat till Svenskt utvecklingsbistånd och finansiering av fortsatt forskning kring frågor som rapporten identifierar som viktiga att reda ut. </div> <div><br /> </div> <div><b>Är du en av rapportförfattarna?</b></div> <div>– Nej, jag är författare av nästföljande IPCC-rapport som publiceras 2021. Men jag har varit med som granskare av landrapporten och behöver vara insatt i innehållet eftersom den nästföljande rapporten bygger vidare på landrapporten och även på IPCCs 1,5-gradersrapport som publicerades förra året.</div> <div> </div> <div><b>Det här låter väldigt spännande. Vem får vara med? </b></div> <div>– Seminariet om IPCCs landrapport kommer att annonseras på KSLAs hemsida. Eftersom det finns platsbegränsningar är det bra att anmäla sig via KSLAs hemsida så snart seminariet annonseras. Men vi kommer att streama seminariet på nätet så det går att följa på distans och även att se det efteråt.</div> <div> </div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/riksdagsutfragning-om-skogen-som-resurs-och-livsmiljo.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Riksdagsutfrågningen</a><br /><a href="https://www.ksla.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />KSLA</a><br /><a href="https://www.ipcc.ch/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IPCC</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Adahl-i-Almedalen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Almedalen bjuder på både agitation och eftertanke</a></div> <div><a href="https://www.iea.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IEA ​</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-seminar-Food,-energy,-new-materials---How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Watch the seminar: Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively​</a><br /></div> <div><a href="https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2018/12/KSLAT-6-2018-Forests-and-the-climate.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Rapporten om Skogen och klimatet</a></div> <div><div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/brasiliansk-regnskog-kan-forlora-sitt-skydd.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">Risk för minskat skydd av brasiliansk regnskog</span></a><br /></div></div> <div><br /> </div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, Foto: Anna-Lena Lundqvist</div> Thu, 20 Jun 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Hushall-vill-gora-skillnad-for-klimatet-men-designen-behover-utvecklas-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Hushall-vill-gora-skillnad-for-klimatet-men-designen-behover-utvecklas-.aspxHushåll vill göra skillnad för klimatet men designen behöver utvecklas<p><b>​Enligt Naturvårdsverket står hushållen tillsammans med lokaler för omkring en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Lyckas man minska den kan det ge lägre utsläpp av bland annat koldioxid. Forskaren Sara Renström har undersökt vilka roller hushållen kan spela för en minskad energirelaterad miljöpåverkan.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det jag ser i mina studier är att de flesta visar någon form av engagemang för miljön. Mina undersökningar handlar om hur hushåll agerar i sitt vardagsliv i ett fjärrvärmesystem och i ett framtida smart energisystem. Det jag tittat på är olika typer av hushåll som familjer och ensamboende i villor, bostads- och hyresrätter, säger Sara Renström nydisputerad vid institutionen</span> Industri- och materialvetenskap, Design and Human Factors.<span style="background-color:initial"><br /><br /></span><div><b>Sara Renström har genomfört fyra studier</b>, två som kartlagt vilka roller hushåll vill spela och två som gett hushåll möjlighet att spela andra roller. Ett exempel på det sistnämnda var att designa och testa appen Ero i HSB Living Lab. I Ero kan de boende se när det finns ont eller gott om energi från källor de gillar, som till exempel vindkraft eller fjärrvärme, och planera sina vardagsaktiviteter utifrån det. <br /><br /></div> <div>– För oss som designade Ero var det viktigt att det inte var en app som bara gav information om energiläget utan att det också gick att styra energianvändning genom den. Därför kopplade vi ihop appen med kontakter så att apparater kunde stängas av, sättas på och schemaläggas genom appen – utifrån tillgängligheten på energi. Jag brukar förklara det som ett smarta hem-system där energi står i fokus, säger Sara Renström.<br /><br /></div> <div>I sitt arbete har Sara Renström utgått från två sammanlänkade frågeställningar. Den första var vilken roll hushåll vill spela i energisystem och vilka produkter och tjänster som skulle kunna stödja de rollerna. Den andra handlade om hur produkter och tjänster också kan bidra till minskad energirelaterad miljöpåverkan. <br /><br /></div> <div><b>– En del föreställer sig att tekniken ska lösa problemen.</b> Andra trycker på att vi som hushåll måste förändra hur vi gör saker och vara beredda att göra olika uppoffringar. Å andra sidan tycker en grupp av hushåll att det här inte är något som hushåll kan påverka utan det får de ”stora” spelarna fixa, som regeringar eller stora företag. Det är tre vanliga positioner som många nog känner igen. Men jag har också funnit intressanta nyanseringar av de här positionerna. Till exempel så finns det hushåll som inte är intresserade av energifrågor men som ändå är intresserade av att minska sin energirelaterade miljöpåverkan – bara de får veta vad de ska göra och hur, förklarar Sara Renström</div> <div>I sitt arbete har Sara Renström gjort tre övergripande grupperingar av de roller som hushåll vill ta. Det här är föreställningar om vad hushållen borde göra som hushållen själva har men som också delas av till exempel energibolag. <br /><br /></div> <div><b>Den första är mottagargrupperingen</b> som är vanlig när det gäller fjärrvärme i lägenheter. Föreställningen om hushållen här är att de inte är intresserade av något annat än att de får sin fjärrvärme och att alla mottagare ska få en likartad leverans, till exempel en liknande temperatur. I interaktörsgrupperingen är istället föreställningen att hushåll ska vara med och anpassa sin energi efter sina preferenser. Här förväntas hushållen också att vara priskänsliga. Den här uppfattningen är vanlig när det gäller el men också i en del visioner för framtida smarta energisystem. Den sista grupperingen, medskapare, var inte vanlig alls när det gällde nuvarande energisystem, men något som en del hushåll önskade för framtiden. Idén här är att se hushåll som medskapare i energisystemet som på olika sätt kan bidra till att minska miljöpåverkan från systemet, utan någon speciell belöning. <br /><br /></div> <div><b>– När det gäller minskad energirelaterad</b> miljöpåverkan är mottagaridén begränsad till vad som kan uppnås utan hushålls aktiva medverkan och interaktörsidén begränsad till vad som är bekvämt och lönsamt. Men om vi ska ställa om energisystemet kanske inte allt kan bli bättre. Därför tror jag att vi måste röra oss mot idén om hushåll som medskapare, säger Sara Renström.</div> <div>Studierna är delvis byggda på intervjuer, observationer och enkäter och det har gett en bra bild över vad hushåll tycker och tänker om dagens situation. Men med sådana metoder kan det vara svårt att få utrymme för reflektion över framtiden. Därför har mina deltagare också fått göra kollage, berättar Sara Renström som inför studierna rekryterade hushåll via annonser i tidningar, trapphus, i mataffärer och förstås i sociala medier. </div> <div><br /></div> <div><b>Det mest stimulerande i arbetet? </b></div> <div>Det roligaste var att ta folks tankar om energi som utgångspunkt i designarbetet. Hur designar man för något som är så viktigt, samtidigt som vi så sällan tänker på det? frågade sig Sara Renström. </div> <div>– När jag bad folk rita bilder om var deras energi i hemmet kom ifrån så ritade till exempel en person ett hus och en sol, och ett frågetecken in i elementet. Det tycker inte jag är konstigt alls. Nästan alla produkter i våra hem signalerar att hushåll inte ska bry sig om var deras energi kommer ifrån! </div> <div><br /></div> <div><b>Vilken effekt hoppas du att avhandlingen ska få? </b></div> <div>– När det gäller energibolag vill jag att de börjar se hushållen som medskapare i energisystemen. Men om det ska funka så måste det finnas produkter och tjänster som är designade för att stödja medskapande. Kanske behövs då också närmare samarbete mellan olika typer av företag, till exempel energibolag och tillverkare av energiberoende produkter. Sedan vill jag framhålla att det inte behöver vara så att det antingen är hushåll eller samhället med de stora institutionerna och företagen som är viktigast i energiomställningen utan att båda behövs. Samhället måste våga ta de stora stegen som behövs, men för att göra det tror jag att hushåll måste få chans att signalera att de kommer att acceptera de uppoffringar som krävs, avslutar Sara Renström.</div> <div><br /></div> <div><b>Faktaruta:</b></div> <div>Den 11 juni, 2019, disputerade Sara Renström, Chalmers, Industri- och materialvetenskap, Design and Human Factors. Titeln på avhandlingen är:</div> <div><i>Participating in Energy Systems through Everyday Designs – Exploring roles for households in a more sustainable energy future.</i></div> <div><br /></div> <div>Opponent: Annelise de Jong, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm, Sverige.</div> <div>Examinator: MariAnne Karlsson, IMS.</div> <div>Sara Renströms arbete var finansierat av Göteborg energi.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/sarar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Sara Renström och hennes forskning</a></div> <div><br /></div> ​Thu, 20 Jun 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Adahl-i-Almedalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Adahl-i-Almedalen.aspxAlmedalen bjuder på både agitation och eftertanke<p><b>Anders Ådahl, vice ledare för Chalmers styrkeområde Energi. Nu har nedräkningen börjat till Almedalsveckan. Kan du berätta lite om veckan och ge oss en teaser om varför vi ska gå på seminariet ”Varför råder det inte samsyn om skogens roll för klimatarbetet?”</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Anders%20Ådahl1.jpg" alt="Anders Ådahl" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Det handlar om skogen och dess viktiga roll för klimatet. Det intressanta är att skogens roll är omdebatterad och att det inte råder konsensus. Dels är det oklart hur själva skogen bör brukas och i vilken omfattning, dels är det mycket oklart vad biomassan i första hand bör användas till för att få ner klimatpåverkan. Om man hårdrar det: Ska vi bygga mer hus i trä eller ska vi göra biobränslen? Och hur räknar vi på de kolatomer i en svensk gran som binds upp i biomassan om de till exempel landar i en trästol i Italien. Skogen är dessutom i sig omdebatterad – är det ett ställe för rekreation eller industriell uttagsmaximering? Perspektiven är olika på olika håll i världen, inte minst inom EU, det vill vi också belysa.</span><div> </div> <div><b>Seminariet hålls klockan 8.00 den 3 juli, varför tycker du man ska kliva ur sängen och gå dit?</b></div> <div>– Det kommer bli hyperintressant, och vi har jämte vår egen <i>Göran Berndes</i> med oss en skicklig panel som dessutom drar lite åt olika håll. Förra miljöministern <i>Lena Ek</i> som idag är styrelseordförande i Södra har säkert en del synpunkter som skiljer sig åt från till exempel Naturskyddsföreningens <i>Louise Karlberg</i>. Dessutom är <i>Anders Wijkman</i> med som tycker att vi måste tänka och agera mycket mer i termer av cirkulär ekonomi. Seminariet är för dem som både vill skakas om och lära sig mer i ämnet och som vill ha en fartfylld diskussion att vakna upp till.<br /><br /></div> <div><b>Vad betyder Almedalen för dig?</b></div> <div>– Jag är här för fjortonde året och det är en slags politikens och lobbyismens Kiviks marknad. Högt och lågt. Agitation och eftertanke. Ibland kritiseras Almedalen för att ha blivit näringslivets jippovecka. Det ligger något i det. Man bör nog vara vaksam så att inte samhällsdebatten sätts på undantag. Almedalen är som bäst när man slinker in på ett seminarium med ett ovant och oväntat tema, eller när man spontant hamnar i diskussion om något väsentligt inom sitt område med politiker, forskare och företagsfolk. För mig är det oplanerade det som kan ge det verkliga värdet. Men två-tre dagar brukar räcka.</div> <div> </div> <div><b>Vilket seminarium bör man absolut gå på under veckan?</b></div> <div>– Vill inte ge något specifikt tips. Försök söka upp seminarier som är i utkanten på det du jobbar med så att du kan lära dig något nytt eller få andra perspektiv. Passa även på att lyssna på de politiska partiernas programpunkter. Se dock upp med paneldebatter med bara politiker, de brukar vara många och inte alltid så olika varandra eftersom de kan varandras argument. Blandad panel brukar bli bäst, säger Anders Ådahl avslutningsvis.</div> <div><br /></div> <div>Även om du inte är på plats i Visby under Almedalsveckan kan du se flera av seminarierna live eller i efterhand på bland annat Västsvenska arenans Facebook. Mer info om det hittar du i Almedalsveckans programwebb.</div> <div><br /></div> <div><strong>RELATERAT</strong><br /><a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2019/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers medverkan på Västsvenska arenan</a><br /><a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2019/Sidor/chalmers-i-almedalen-2019.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers hela medverkan i Almedalen </a><br /><a href="http://www.almedalsveckan.info/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Almedalsveckan</a></div> <div><a href="https://www.facebook.com/VastsvenskaArenan/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Västsvenska arenan på Facebook​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Wijkman-For-fa-har-till-uppgift-att-se-till-helheten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anders Wijkman: ”För få har till uppgift att se till helheten”​​</a><br /><br /></div> ​​Av: Ann-Christine Nordin Foto: Anders Ådahl privat.​Wed, 19 Jun 2019 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspxChalmers ingår strategiskt samarbete med IVL<p><b>​​Den 4 juni undertecknade Chalmers och IVL, Svenska Miljöinstitutet, en avsiktsförklaring om strategiskt samarbete. Relationerna fördjupas i och med detta inom forskning, innovation och kompetensförsörjning. Avsikten är att samarbetet ska vara långsiktigt och bidra till ett mer hållbart samhälle.​</b></p><div><b>– Det är jätteroligt och viktigt </b>att vi kan utöka vårt samarbete, att vi har ambitionen att vi tillsammans kan uppnå mycket mer för miljö och hållbarhet. Chalmers har nu, med IVL inräknat, 16 långsiktiga samarbetsrelationer. Alla är olika och utvecklas i olika riktningar, sa Chalmers rektor Stefan Bengtsson när han välkomnade representanter från IVL och Chalmers till signeringen av samverkansavtalet.</div> <div><br />Avtalet ska också utveckla och bredda båda parternas kompetens, inriktning och verksamhet på utvalda områden och öka Chalmers och IVL:s synlighet internationellt och nationellt genom gemensam publicering, offentlig debatt och andra kommunikationsvägar, inom miljö- och hållbarhet.</div> <div><br /><b>Majoriteten av de avtal Chalmers har</b> är med industriföretag. Att IVL, som ägs av en oberoende stiftelse, blir det första forskningsinstitutet som Chalmers skriver denna typ av övergripande samverkansavtal med är ingen slump. Parterna har samarbetat sedan slutet av 60-talet. Det började med <span style="background-color:initial">Cyrill Brosset, professor i oorganisk kemi vid Chalmers. Han var grundare av IVL:s luftvårdsforskning. I dag möts Chalmers och IVL i samarbete inom bland annat F3, Swedish Life Cycle Centre, Mistra Carbon Exit och Kristinebergs marina forskningsstation i området ”Blå tillväxt”.</span></div> <div>– Vår vision är ett hållbart samhälle, och här är resan det viktiga. En av våra mest angelägna uppgifter är att kommunicera ut vetenskapen, forskningen, som handfast verkstad till samhället. Det är i den tillämpade forskningen vi bygger vår verksamhet. Erbjudandet vi har är kundanpassade uppdrag och djup och framtidsinriktad forskning. Vi ser fram emot ett intensifierat samarbete med Chalmers, sa Tord Svedberg<span>, VD för IVL<span style="display:inline-block"></span></span>. </div> <div><br /></div> <div><b>IVL startades 1966</b> för att Sverige behövde samordna och ta ett mer strategiskt grepp om miljöforskningen. </div> <div>– Vi är stolta att säga att vi bildades, ett år före Naturvårdsverket. Dåvarande ordförande för industriförbundet, Axel Iveroth fick ett brev av det konsultativa statsrådet Olof Palme, som framförde behovet av en samordning av frågor som berör bland annat vatten- och luftvård. Brevet inleds med Bäste broder och är undertecknat ”Med hjärtliga hälsningar, Din tillgivne Olof Palme”, berättade Tord Svedberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Chalmers är, precis som IVL:s ägare, en stiftelse. </b>Det blev högskolan 1994. Stefan Bengtsson berättade att Chalmers utvecklats väl och dynamisk sedan dess.</div> <div>– Hållbarhetsaspekten är i centrum för allt vi gör. Samtliga studenter har en obligatorisk del om detta i sin utbildning. Vår största påverkan på samhället är vår forskning och utbildning, men för att vi ska vara trovärdiga måste vi också agera efter våra forskares resultat. Vi måste kunna arbeta tvärfunktionellt över discipliner, ämnesområden och med olika aktörer i samhället. Här har vi våra gränsöverskridande styrkeområden som plattform. De är utmaningsdrivna och ger tydliga ingångar för näringsliv och samhälle till Chalmers, sa Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Värd på Chalmers för samverkansavtalet är styrkeområde Energi.</b></div> <div>När det gäller nyttiggörande av forskningen prioriteras oftast den tillämpade forskningen ekonomiskt framför grundforskningen.</div> <div>– Fördelen med Chalmers koncept med styrkeområden är att det suddar ut gränserna mellan tillämpad- och grundforskning så att forskare gemensamt kan arbeta med omvärldens utmaningar, poängterade Anders Ådahl, vice styrkeområdesledare Energi.</div> <div><br /></div> <div>Samverkansavtalet mellan IVL och Chalmers är giltigt i tre år, eller tills annat avtal ersätter detta, och kan därefter förlängas med två år i taget.</div> <div><br /></div> <div><b>Fakta IVL:</b></div> <div>IVL Svenska Miljöinstitutet grundades 1966 av staten och näringslivet gemensamt med syfte att bedriva forskning kring industrins luft- och vattenvårdsfrågor. I dag har IVL Sveriges bredaste miljöprofil. <br /></div> <div> </div> <div><b>Kontakt: </b></div> <div>Chalmers Maria Grahn, <a href="mailto:maria.grahn@chalmers.se">maria.grahn@chalmers.se</a></div> <div>IVL John Munthe, <a href="mailto:john.munthe@ivl.se">john.munthe@ivl.se​</a></div> <div><br /> </div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="https://www.ivl.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Svenska miljöinstitutet, IVL</a> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.globalamalen.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Globala Målen</a> </span><br /></div> <div><a href="https://f3centre.se/sv/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />F3 Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel​</a></div> <div><a href="https://www.lifecyclecenter.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Life Cycle Centre</a></div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit </a></div> <div><a href="https://kristinebergcenter.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kristinebergs marina forskningsstation </a></div> <div><br /> Text: Ann-Christine Nordin, <span><span style="margin:0px;font-family:&quot;segoe ui&quot;, sans-serif;font-size:10.5pt">Foto: Yen Strandqvist <span style="display:inline-block"></span></span></span></div>Tue, 18 Jun 2019 00:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/riksdagsutfragning-om-skogen-som-resurs-och-livsmiljo.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/riksdagsutfragning-om-skogen-som-resurs-och-livsmiljo.aspxÖppen utfrågning om skogen som resurs och livsmiljö<p><b>​Den 4 juni höll miljö- och jordbruksutskottet en öppen utfrågning om skogen som resurs och livsmiljö. Chalmersforskaren Göran Berndes medverkande tillsammans med representanter från industri, miljöorganisationer, skogsägare och myndigheter. Flera olika perspektiv och utmaningar belystes och sammantaget gavs det en genomgripande beskrivning av olika svårigheter att gå vidare med de likställda målen för produktion och miljö.</b></p><span style="background-color:initial"><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/berndes.jpg" alt="Chalmersforskaren Göran Berndes" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Syftet med utfrågningen är att bredda och fördjupa ledamöternas kunskaper inom området.</span><div><a href="https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/oppen-utfragning/oppen-utfragning-om-skogen-som-resurs-och_H6C220190604ou1"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ta del av hela utfrågningen via riksdagens webb-tv.</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Göran Berndes är, tillsammans med bland andra Anders Wijkman, Filip Johnsson och Mattias Goldman, en av </span><span style="background-color:initial">medförfattarna till rapporten “Forest and the Climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink? <br />Rapporten vill besvara frågan varför forskare som sitter på samma kunskapsbank kan dra helt olika slutsatser.</span><br /></div> <div>Den publicerades förra året av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA. </div> <div><br /><a href="https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2018/12/KSLAT-6-2018-Forests-and-the-climate.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem rapporten ​</a></div> <div><br /></div> <div>Läs intervjun med Anders Wijkman: </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Wijkman-For-fa-har-till-uppgift-att-se-till-helheten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />”För få har till uppgift att se till helheten” </a><br /><div><br /></div> <div>Den 3 juli, under Almedalsveckan, medverkar Göran Berndes på seminariet, </div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Almedalen-skogens-roll-for-klimatarbetet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Varför råder det inte samsyn om skogens roll för klimatarbetet</a>, med bland andra  <span style="background-color:initial">Anders Wijkman, ordförande, Rom-klubben, tidigare EU-parlamentariker, </span><span style="background-color:initial">och Lena Ek, ordförande, Södra skogsägarna</span><span style="background-color:initial">​.</span></div></div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div>Fri, 14 Jun 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bussburen-luftmatning-oppnade-dorren-till-sommarjobb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bussburen-luftmatning-oppnade-dorren-till-sommarjobb.aspxBussburen luftmätning öppnade dörren till sommarjobb<p><b>​Sex studenter på Datateknikprogrammet på Chalmers beslöt sig för att mäta Göteborgs luftkvalitet med hjälp av en buss. Det har lett hela vägen till sommarjobb och utmärkelser.</b></p>​<span style="background-color:initial">Under våren har små mätstationer för luftkvalitet placerats ut på ett antal busshållplatser längs buss 55:s rutt, bland annat på Chalmersplatsen och Götaplatsen. Dessutom har en av bussarna på linjen haft en sensor på taket, som i realtid kunnat mäta luftkvaliteten i staden längs den rutt bussen färdas.</span><div>– Det finns redan jättebra sensorer från Miljöförvaltningen, men med en buss kan man täcka ett jättestort område. Dessutom hamnar mätutrustningen i en bra höjd, det är ju på gatunivå som människor andas, säger Lina Lagerquist som tillsammans med Magnus Carlsson, Åke Axeland, Henrik Hagfeldt, Simon Duchén och Sofija Zdjelar pluggar tredje året på Datateknik och har ingått i gruppen.</div> <div><br /></div> <div>Idén dök upp på ett så kallat <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Moved-vinnare-i-Ideathon.aspx">ideathon</a> – ett seminarium för idéspåning – före jul. Efter att man vunnit det gick man vidare med att göra ett kandidatarbete utifrån idén.</div> <div>– Vi ville utforma en kedja mellan sensorer som mäter luftkvaliteten i Göteborg och en webbapplikation där vi både kan se mätdatan i realtid och under tidsperioder i sammanställda rapporter. I kedjan ingår även en server som vi har utvecklat som tar emot och hanterar mätdatan, säger Lina Lagerquist.</div> <div>Tidigt under kandidatarbetet fick man kontakt med Ericsson, Västtrafik och Miljöförvaltningen, och därefter var det inga svårigheter att få placera en mätare även på en av elbussarna som går genom stan.</div> <div>– Alla har varit tillmötesgående och det gick snabbt att placera ut sensorerna när vi fått kontakt. Det är ju en aktuell fråga, säger Lina Lagerquist.</div> <div><br /></div> <div><strong>Viktigt samarbete för Västtrafik</strong></div> <div>Hanna Björk är hållbarhetschef på Västtrafik:</div> <div>– Vårt samarbete med Chalmers och studenterna är viktigt för att vi vill kunna ta del av de idéer och den kunskap som studenterna har. Vi har nyligen genomfört en provåkarkampanj för att locka bilister till mer hållbara sätt att resa, med frågeställningen om vi skulle agera annorlunda om vi såg problemet – det vill säga den dåliga luftkvaliteten. Att genomföra detta test ger ytterligare en dimension på problemställningen och förhoppningsvis kan studenternas idéer tas vidare från test till utveckling som samhället sedan får nytta av, säger hon.</div> <div>Projektet har använt Miljöförvaltningens luftkvalitetsmätare på Nordstans tak som referens. Det visade sig att projektets ganska enkla och billiga sensorer följde samma trender, men inte var tillräckligt tillförlitliga för att studenterna skulle vilja gå ut med sitt resultat.</div> <div>– Vi valde medvetet billiga sensorer för att se hur de stod sig. Nu funderar vi över hur man kan göra framåt, till exempel placera ut fler av dem och tätare, för att få ett mer tillförlitligt resultat, säger Lina Lagerquist. </div> <div><br /></div> <div><strong>Sommarjobb på Ericsson</strong></div> <div>Och det kommer finnas möjlighet till fler tester och teorier. För alla i gänget har fått sommarjobb på Ericsson efter avslutat kandidatarbete.</div> <div>– Vi ska jobba med att utveckla en grund till ett tekniskt system som <a href="https://www.electricitygoteborg.se/">Electricity</a> ska kunna använda i framtida luftmätningar. Det är en sådan himla chans som vi är väldigt glada över. Och det är häftigt att se att man kan omsätta sina studier i praktiken, att vi kan åstadkomma något och är på rätt väg. </div> <div>Dessutom har gruppen belönats med Entrepreneurial Student Award inom Eng-projektet på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Till slut hoppas Lina Lagerquist och de andra att kunna bidra med att göra folk mer medvetna om problemen med luftföroreningar.</div> <div>– Dålig luftkvalitet är ett globalt problem, och man måste förstå vad det är för att göra något åt det. Därför hoppas vi att det här projektet ska kunna bli samma ögonöppnare för andra som det varit för oss.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Johan Bodell</div> <div><br /></div> Wed, 12 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-byter-fran-flyg-till-tag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-byter-fran-flyg-till-tag-.aspxChalmersstudenter byter från flyg till tåg<p><b>Karolina Strandsäter, koordinator på Chalmers International Mobility, har tagit initiativ till ett nytt pilotprojekt där utbytesstudenter får ett resebidrag från Chalmers så att de kan välja tåget istället för flyg när de ger sig iväg till sina nya universitet i Europa. Den 27 maj, i samband med lunchseminariet &quot;Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan&quot; delade regeringens särskilda utredare Maria Wetterstrand ut de första resebidragen.</b></p><div><span style="background-color:initial">Tidigare i våras rapporterade media om att universitet och högskolor är de statliga myndigheter som står för störst utsläpp av koldioxid från flygresor.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span>I sin senaste <a href="https://blog.portal.chalmers.se/rektor/vi-beh%C3%B6ver-minska-chalmers-eget-klimatavtryck">blogg</a> skriver Chalmers rektor Stefan Bengtsson:</div> <div>&quot;Eftersom det är bråttom att minska utsläppen räcker inte enbart teknisk utveckling. Även beteendeförändringar behövs. Många grupper i samhället har tagit fasta på detta, med diskussionen kring allas våra flygresor som det tydligaste exemplet. Även bland våra studenter och forskare märks stor frustration och oro. Man kräver att vi som universitet lever som vi lär, och visar att vi tror på våra egna forskningsresultat.&quot;  <br /><br /></div> <div>En som har gått från ord till handling är Karolina Strandsäter, internationell koordinator på Chalmers International Mobility. Hon har tagit initiativ till det nya resebidraget, Chalmers Sustainable Exchange by Train, där hon verkat för att Chalmers ska stödja studenterna.</div> <div><br /></div> <div><b>– Många studenter tycker att utbytesstudier</b> är det bästa de har gjort under sin studietid och de tar också med sig erfarenheter och kunskap hit till Chalmers efter sin tid utomlands. Det gör att vi kan utvecklas och bli en ännu bättre högskola. Men att åka på utbyte innebär att man måste transportera sig och det var då jag kom på att detta kunde göras på ett mer klimatsmart sätt, säger Karolina Strandsäter.</div> <div>Eftersom studenterna ska vara iväg i ett halvår eller mer så spelar det inte så stor roll om resan tar lite längre tid.</div> <div>– Men som student har man inte jättemycket pengar och det kostar tyvärr mer idag att ta tåget istället för flyget. Då tänkte jag att Chalmers kunder ge ett resebidrag på 5000 kr för att studenterna istället ska ta tåget. Tanken är att det ska täcka tågbiljetter samt eventuell övernattning.<br />Projektet är finansierat via vicerektor Maria Knutson Wedels ram.​<br /></div> <div><br /></div> <div><b>I samband med ansökan</b> fick studenterna också räkna på sin resa genom det Chalmersutvecklade verktyget ”<a href="http://www.klimatsmartsemester.se/">www.klimatsmartsemester.se</a>” för att se hur stor skillnad det gör att ta tåget istället för flyget. Studenternas resor kommer att gå från Göteborg till Tromsö i Nordnorge och till Lissabon i söder. </div> <div>En ny och uppdaterad version av webbsidan klimatsmartsemester.se släpptes i veckan, tillsammans med en internationell version av verktyget <a href="https://travelandclimate.org/">Travel and Climate – travelandclimate.org</a>.  </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Den 27 maj hölls den första bidragsutdelningen i direkt anslutning till lunchseminariet <a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/biobransle-styrmedel-flygskam.aspx">Biobränsle, styrmedel, flygskam – Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan​</a>?</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, foto: Christian Löwhagen</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Studenter som får resebidrag: </b></div> <div><p class="MsoNormal"><span lang="SV"><br /></span></p> <ul><li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Lausanne: Jenny Andersson, Maskinteknik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Tromsö: Linnea Dehlén, Bioteknik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Lisbon: Alexander Johansson, Arkitektur</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Mons: Jakob Ånevall, Kemiteknik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">München: Sarah Torstensson, Automation och Mekatronik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Turin: Amalia Björklund, Arkitektur</span></span></li> <li><span lang="SV">Delft Maja Lindborg, Arkitektur,  (bussresenär)</span></li> <li><span style="background-color:initial">Madrid: Simon Hagelin, Industriell Ekonomi</span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Milan: Linnea Johansson, Samhällsbyggnadsteknik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Trondheim: Ingrid Larsson, Maskinteknik</span></span></li></ul> <p></p> </div> <div></div> <div><br /></div> ​Fri, 24 May 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Participating-in-Energy-Systems-through-Everyday-Designs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Participating-in-Energy-Systems-through-Everyday-Designs.aspxParticipating in Energy Systems through Everyday Designs<p><b>​Sara Renström, doktorand på Design &amp; Human Factors IMS, försvarar sin doktorsavhandling med titeln &quot;Participating in Energy Systems through Everyday Designs – Exploring roles for households in a more sustainable energy future&quot; 11 juni.</b></p><strong>Disputation</strong><br /><div>2019-06-11 10:00</div> <div>Virtual Development Laboratory (VDL), Chalmers Tvärgata 4 - 6</div> <div>Opponent: Annelise de Jong, IVL Environmental Science Research Institute, in Stockholm, Sweden</div> <div>Examinator: MariAnne Karlsson, Design &amp; Human Factors IMS</div> <div><br /></div> <div><strong>Populär beskrivning (engelska)</strong></div> <div><div>As households we participate in energy systems when, in the course of our everyday energy-reliant activities, we create a demand for energy and when we engage in energy-managing activities such as choosing an energy provider and deciding to support a specific source of energy. In this way, everyday life has an impact on the energy sector, and vice versa. To mitigate climate change, the energy sector will have to reduce its negative environmental impact, and everyday life will have to change with it. This thesis aims at contributing to development of artefacts that, as they are embedded into energy-reliant and energy-managing activities in everyday life, support such changes. Four empirical studies were carried out in a research through design process with a ‘mixed methods’ approach. Two studies described which energy-reliant and energy-managing activities to design for by identifying what roles households could play in energy systems (RQ 1a). Two studies explored how artefacts shape those roles (RQ 1a) and prescribed ways to design to support reduced negative environmental impact (RQ 2). </div> <div><br /></div> <div>The findings showed that the roles households considered playing in energy systems were framed by (i) roles performed by peers, (ii) available and accessible energy-reliant and energy-managing artefacts, (iii) existing business models, (iv) available infrastructure, and (v) policy and regulation. The roles were framed into three so-called meta-roles named Reception, Interplay, and Balance.</div> <div><br /></div> <div>Within Reception, households receive standardised amounts and variants of services from the energy system, such as a pre-set indoor temperature.</div> <div>Within Interplay, the households’ meta-role is to use some kind of interplay with the energy system to optimise energy services for their individual preferences, for example low cost. Finally, within Balance, the households’ meta-role is to balance their individual preferences with what is preferable from an energy system perspective, for instance without benefits to be part of time-shifting energy use to cut peaks in demand.</div> <div><br /></div> <div>In Reception and Interplay, the reduction in environmental impact is restricted to either what can be achieved without households’ active contribution or when reductions in environmental impact align with personal preferences, respectively. Balance, although uncommon and therefore unvalidated, was therefore considered most promising to mitigate climate change.</div> <div><br /></div> <div>Evaluations of two prototypes intended to support reduced negative energy-related environmental impact showed such possibilities, and additionally that Reception and Interplay could be challenged by designing artefacts that: </div> <div><br /></div> <div>- encourage households to make compromises and ask for efforts;</div> <div><br /></div> <div>- make the connection between energy supply and demand explicit (reconnecting supply and demand);</div> <div><br /></div> <div>- provide a possibility to feel like active participants (instead of discouraging active participation through automation);</div> <div><br /></div> <div>- provide a possibility for influencing energy-related decisions made by energy companies or (local) authorities; and</div> <div><br /></div> <div>- focus on energy-reliant activities and not (only) on energy-managing activities. </div> <div><br /></div> <div>Artefacts are however just one of the five aspects found to frame meta-roles. In order to not only challenge but also change a prevailing meta-role, the other aspects would need to align.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/510208"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/sara-renstrom.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Sara Renström</a></div> <div><br /></div>Mon, 20 May 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Forskare-pa-jakt-efter-hallbar-foda.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Forskare-pa-jakt-efter-hallbar-foda.aspxForskare på jakt efter hållbar föda<p><b>​”Glömda” växter, insekter och odling. I ett nystartat initiativ ska forskare studera den kunskap som finns på kenyanska landsbygden. Förhoppningen är att det ska bidra till bättre hälsa och hållbar livsmedelsförsörjning.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Kenya%20Ulf%20Svanberg.jpg" alt="Ulf Svanberg, Foto Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Min grundläggande inställning är att utmaningar ska definieras av dem som lever där. Ibland har vi idéer som kan vara bra, men utan riktigt fokus på de stora problem som finns där vi vill medverka till förändring. Men här tror jag vi är spot on, säger Ulf Svanberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Initiativet är det rektor Stefan Bengtsson</b> startat för ökad samverkan med universitet i Östafrika. Med tanke på FNs 17 globala mål, som ska bidra till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen, har Chalmers identifierat livsmedel, vatten och energi. Samarbetet baseras på chalmersforskare som har ett engagemang inom områdena.</div> <div><br /></div> <div>Tidigt i april träffades forskare från Chalmers och Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology, JOOUST, för en workshop i den kenyanska hamnstaden Kisumu vid Victoriasjöns norra strand.</div> <div>Inför resan hade forskarna beskrivit sina specialområden. Men när Ulf Svanberg försökte hitta en presumtiv samarbetspartner med livsmedelsbakgrund så fanns det egentligen ingen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Monica_A_JOOUSTIMG_7194-(002).jpg" alt="Monica Awuor Ayieko bjuder på kakor. Foto: Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><b>Men så tillkom Monica Awuor Ayieko,</b> ledare för en forskargrupp som studerar näringsvärde, bland annat i insekter, inom centret Africa Center of Excellence in Sustainable Use of Insects as Food and Feeds, INSEFOODS.</div> <div>– Jag hade ingen koll på området, så jag läste en sammanfattande forskningsartikel från Holland. Insekter äter man i både Afrika och Asien, och jag såg genast kopplingen mellan Monica Awuor Ayiekos forskning och till min egen.</div> <div><br /></div> <div><b>Ulf Svanbergs erfarenhet inom livsmedelsvetenskap</b> är lång. I början av 80-talet fick han sin första doktorand i Tanzania, Alex Mosha som arbetade på landets livsmedelsinstitut. Där reste de runt och mätte och vägde barn på landsbygden för att undersöka utbredningen av undernäring och anemi.</div> <div>Järnbristanemi och undernäring är globala hälsoproblem som innebär nedsatt livskvalitet och en ökad risk att dö i infektionssjukdomar som mässling och malaria. Idag är mer än hälften av alla förskolebarn drabbade av järnbristanemi i Afrika, vilket gör att de får en hämmad utveckling.</div> <div><br /></div> <div>Doktoranden och Ulf Svanberg upptäckte Power flour, ett groddat mjöl som kunde omvandla den tjocka gröt barnen åt till en näringsrik välling vilket minskade antalet undernärda barn i regionen.</div> <div>– Får de också i sig för lite protein, blir barnen kortare i förhållande till sin ålder. Det finns forskning som visar hur det påverkar samhället, med bland annat lägre BNP i länder där befolkningen har järnbrist. Bra nutrition ger mer stabila samhällen, berättar Ulf Svanberg, och poängterar att nutrition, och livsmedel är centrala i FNs globala mål.</div> <div><br /></div> <div>– Det var så jag kom in. Jag har även bedrivit forskningsprojekt i fler länder som Etiopien, Uganda och Mozambique. Men Kenya var faktiskt fram till nu ett av de få länderna jag inte haft samarbete med i östra Afrika. </div> <div><br /></div> <div><b>Om nyttan med insekter då.</b> Järn i kött tas lätt upp av kroppen, medan det som finns i exempelvis spannmål och majs är svårare att komma åt.</div> <div>– Men då är det så listigt. Äter man lite kött ihop med spannmål, så får man i sig mer av det järn som finns i spannmålen. Att blanda in insekter i födan kan kanske påverka järnupptaget på ett positivt sätt, säger Ulf Svanberg.</div> <div><br /></div> <div>Under workshopen i Kisumu sydde forskarna inom livsmedel ihop ett forskningsprojekt som de döpte till ”Hidden treasures of underutilized plants and insects: from molecule to landscape”.</div> <div><br /></div> <div>Ulf Svanberg berättar att de ska studera och kartlägga insekter och ”glömda” växter, gröna näringsrika blad, som man i byar på landsbygden använder för andra ändamål än de som är kända för oss. Forskarna ska också studera markanvändning för odling. I Kenya är matsvinn ett problem. I städerna försvinner 30 procent av livsmedel med kort hållbarhet.</div> <div><br /></div> <div><b>– Så i projektet finns mycket att göra.</b> Det här är ett nytt universitet. Forskarna vi träffade är enormt duktiga. De har driv och en positiv inställning till forskningssamarbete. Vi har redan en doktorandaspirant därifrån. Ett samarbete inom de andra områdena är också på gång. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Kenya_kakor.jpg" alt="kakor med insekter i degen" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><b>Från JOOUST fick Ulf ett paket med kex,</b> där Monica Awuor Ayieko blandat in 10 procent insekter i degen.</div> <div>– Det smakar som brago-kex ungefär men med en liten besk eftersmak. I juni när vi berättar om det här samarbetet på avdelningen ska jag bjuda på kexen till vårt fika.</div> <div><br /></div> <div><b>Strax innan intervjun är över</b> visar Ulf Svanberg ett citat av USAs dåvarande president John F. Kennedy, från den första World Food Congress som hölls i Washington den 4 juni 1963:</div> <div>“We have the ability, as members of the human race, we have the means, we have the capacity to eliminate hunger from the face of the earth in our lifetime. We only need the will&quot;.</div> <div>– President Kennedy hade rätt, han förstod det här och han hade visionen. Det är 40 år sedan jag kom till Afrika för första gången, men nu är vi äntligen här för att förverkliga FNs Sustainable Development Goals, att eliminera hunger och undernäring till år 2030.<br /><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, <br />Maria Grahn är fotograf till samtliga foton: Ulf Svanberg, <span style="background-color:initial">Monica Awuor Ayieko och kakorna.</span></div> <span></span><div><br /><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://www.jooust.ac.ke/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />JOOUST: Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Maria-Grahn.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bygger broar med Östafrika</a><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Samarbete-med-Chalmers-minskar-undernaring.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minskar undernäringen med hjälp av groddat mjöl​</a><br /><a href="https://www.globalamalen.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Globala målen för hållbar utveckling​</a></div> <div><br /></div> ​Thu, 16 May 2019 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-alternativ-till-flyget-viktigare-an-flygskam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-alternativ-till-flyget-viktigare-an-flygskam.aspxBra alternativ till flyget viktigare än flygskam<p><b>​​– Det kanske kan låta som att jag spelar ned betydelsen av utredningen, men jag vill ändå förvarna att vi inte kan tro att vi löser allting med biobränsle, säger Maria Wetterstrand, regeringens särskilde utredare för hållbara biobränslen inom flyget.Den 27 maj kommer hon till Chalmers för att berätta om utredningen på lunchseminariet Biobränsle, styrmedel, flygskam – Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan?</b></p><div><span style="background-color:initial"><b>Vilka är dina insikter kring förnybara bränslen, kommer de i tid?</b></span><br /></div> <div>– I tid? Njä, flyget är ju alldeles för sent ute redan som det är nu. Med bara biobränslen så klarar inte flyget att uppfylla kravet på halverade utsläpp till 2030, som det ser ut i vår utredning, Biojet för flyget. Alltså, man borde börjat för länge sen, både med biobränslen och med andra insatser. </div> <div> </div> <div>Människor har alltid rest. I mitten av 50-talet startade de första charterresorna från Sverige, vilket möjliggjorde långresande för många fler. År 2017 flög totalt 1 043 miljoner passagerare från flygplatser inom EU. Det är sju procent fler än 2016 och nästan 40 procent fler jämfört med 2009. Idag ifrågasätts flygsektorns inverkan på klimatet.</div> <div><br /></div> <div><b>Vilken tycker du är den största utmaningen för flyget?</b></div> <div>– Att större delen av världens befolkning inte ens börjat använda flyg ännu. Om de också vill resa så som vi gjort och gör, hur tänkte flyget klara klimatutmaningen då? </div> <div><br /></div> <div>När det gäller styrmedel för att ställa om tror Maria Wetterstrand på flygskatt, helst internationellt och baserat på verkliga utsläpp, men annars nationellt och baserat på flygsträckan ifall internationellt inte är möjligt. Hon lyfter också inblandning av biodrivmedel och satsningar på alternativ till flyget.</div> <div>När det gäller kostnaden får de som flyger betala i slutänden, oavsett var i kedjan kostnaden läggs in. </div> <div>– Det enda jag kan se som staten kan bekosta är satsningar på alternativ till flyg och möjligen viss teknikutveckling som är av strategisk betydelse.</div> <div> </div> <div>Lunchseminariet lyfter också den svenska flygskammen, som har gått på export och diskuteras i medier världen över. </div> <div>Maria Wetterstrand tror att den kan spela en liten roll i omställningen. Särskilt om det leder till verkliga värderingsförändringar, inte bara att man skäms men ändå flyger. Utsläppen behöver minska och det gör de inte.</div> <div>– Men ekonomiska styrmedel och lagstiftning är mycket effektivare. Jag tror egentligen också att bra alternativ till flyget är viktigare än flygskam. Det kan vara tåg, men även videokommunikationsutrustning av hög kvalitet och god tillgänglighet. </div> <div> </div> <div>Maria Wetterstrand avslutar och säger att hon hoppas att de som tar del av lunchseminariet får en nyanserad bild av läget.</div> <div><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/a16f884e-5603-4c57-8e59-d45cc42ea455"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet​</a><br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/biobransle-styrmedel-flygskam.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Biobränsle, styrmedel, flygskam – Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan?​​</a><br /></div> <div><div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/">Ladda ner utredningen Biojet för flyget från regeringens webbplats​</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />M 2018:01 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget</a></div> <div><a href="https://www.svtplay.se/video/20645044/forum/forum-17-jan-09-00"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anna Elofsson presentera delar av utredningen för Trafikutskottet, start efter 1:12​</a></div></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Klimatkraven på flyget skärps</a></span><br /></div> <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Maria_Wetterstrand"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Maria Wetterstrand – Wikipedia​</a>Wed, 15 May 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bidra-till-Goteborgs-jubileums.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bidra-till-Goteborgs-jubileums.aspxBidra till firandet av Göteborgs jubileumsår<p><b>​​Den 4 juni 2021 firar Göteborg sin 400 årsdag. Men kalaset är redan igång. Varje år fram till den stora festen fokuserar på ett tema. I år är det kunskap och upplysning. Självklart är Chalmers med. Och du som har en idé eller ett event kan också bidra.</b></p><div><span style="background-color:initial">På Chalmers har Five Star Campus uppdraget att koordinera de aktiviteter som kan kopplas till firandet av Göteborg.</span><br /></div> <div>– Vi vill bjuda in den breda allmänheten och andra aktörer till Chalmers och visa upp vår forskning, utbildning och nyttiggörande genom olika aktiviteter, berättar Michael Eriksson, koordinator för Chalmers del i firandet.</div> <div>Om teman då. 2019 är det 50 år sedan Neil Armstrong blev den första människan att sätta sin fot på månen. Med sig hade han en hasselbladare - en kamera som är utvecklad av göteborgaren Viktor Hasselblad.</div> <div>Den första månlandningen uppmärksammas med en Rymdvecka, 14-22  september. I år är det också 30 år sedan FN:s generalförsamling antog barnkonventionen om barnets rättigheter. Men självklart händer det mycket mer.</div> <div>Five Star Campus uppdrag är att synliggöra befintliga event på Chalmers som välkomnar en bred allmänhet, men också att inspirera till event. I detta arbete diskuteras även möjligheterna till gemensamma satsningar inför år 2021.</div> <div> </div> <div><b>Hur gör man om man vill bidra till firandet?</b></div> <div>– De på Chalmers som har ett populärvetenskapligt event som är öppet för den breda allmänheten kan visa ut eventet på hemsidan vi skapat för firandet. Självklart kan man också kontakta mig med idéer och förslag på event. </div> <div><br /> </div> <div>På <a href="http://www.goteborg2021.com/">goteborg2021.com</a> går det att ta del av samtliga aktörers utbud. På Five Star Campus hittar du några av Chalmers aktiviteter redan nu. </div> <div> </div> <div>Göteborg &amp; Co har huvuduppdraget att hålla i firandet och är en samarbetspart till Chalmers och andra organisationer i arbetet. </div> <div>– I många av våra event har vi en eller flera samarbetspartners, här kan jag exempelvis nämna Hasselbladsstiftelsen kopplat till Rymdveckan respektive Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet för AHA festivalen, säger Michael Eriksson. </div> <div> </div> <div><b>Är det något mer du vill berätta?</b></div> <div>– Five Star Campus använder Chalmers campus för att väcka nyfikenhet, stimulera till innovation och på ett lättillgängligt sätt öka förståelsen för den hållbarhetsforskning som bedrivs på Chalmers. Flera av de testprojekt och testbäddar som skapats på campusområdet lyfter vi även fram i firandet, genom till exempel en campusvandring. Du hittar information om dessa på vår hemsida och i appen Chalmers Maps, avslutar Michael Eriksson. <br /><br />Av:Ann-Christine Nordin</div> <div><br /> </div> <div><b>Relaterat:</b></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/campus-och-lokaler/fivestarcampus/Sidor/Goteborg-2021.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Five star Campus</a></div> <div><a href="http://goteborg2021.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />goteborg2021.com</a><br /><a href="http://www.ahafestival.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />AHA Festival</a></div> <div><a href="https://www.rymdveckan.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Rymdveckan 14-22 september</a></div> ​Wed, 15 May 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspxNegativa utsläpp i fokus när forskare diskuterade utredning<p><b>​Det var spännande att lyssna på diskussionen när ett tiotal chalmersforskare lyfte olika aspekter av negativa utsläpp av koldioxid tillsammans med representanter för ”Den klimatpolitiska vägvalsutredningen” i Chalmersska huset den 26 april.</b></p><div><span style="background-color:initial">Målet med utredningen är att ta fram och presentera en svensk strategi för att nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks.</span><br /></div> <div>Under mötet presenterade forskarna aktuella aspekter av frågan, bland annat hur biomassans användning påverkar utsläppen, och hur långt fram tekniken för Bio-CCS, eller BECCS, en teknik som avskiljer koldioxid från rökgaser, samt vanlig CCS, Carbon Capture and Storage, är idag. </div> <div><br /></div> <div>En fråga som lyftes speciellt var utmaningen att designa olika sorters styrmedel som både har acceptans i samhället och fungerar på avsett sätt. Här har utredarna stöd av en stor expertgrupp där chalmersforskarna <a href="https://research.chalmers.se/person/anly">Anders Lyngfelt</a>, <a href="https://research.chalmers.se/person/chrced">Christel Cederberg</a> och <a href="https://research.chalmers.se/person/danjoh">Daniel Johansson</a> ingår. Utredningen ska lämna över sin slutrapport till regeringen senast den 31 januari 2020.</div> <div><br /></div> <div><b>Bakgrund </b></div> <div>Regeringen beslutade den 19 juli 2018 att tillsätta en utredning kring ”Kompletterande åtgärder för att nå negativa utsläpp av växthusgaser” (2018:70) med syfte att bland annat ta fram en strategi för att nå negativa utsläpp efter 2045. Åsa-Britt Karlsson, generaldirektör på SGI, är utredare och utredningen har tagit namnet ”Den klimatpolitiska vägvalsutredningen”. </div> <div> </div> <div>Utredningen ska undersöka hur bland annat ökad inbindning av kol i skog och mark, avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung (bio-CCS) och verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder kan och bör bidra till negativa utsläpp. Utredningen ska lämna över sin slutrapport till regeringen senast den 31 januari 2020. Ett trettiotal experter är knutna till utredningen.<br /><br /></div> <div>Av:  Anders Ådahl och Hanna Tornevall​</div> <div> </div> <div><a href="https://www.regeringen.se/4a0f72/contentassets/7175eecb87cc40b2bc6725c7cd3f7ab1/kompletterande-atgarder-for-att-na-negativa-utslapp-av-vaxthusgaser-dir.-201870"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kommittédirektiv​</a></div> <div><br /></div>Mon, 13 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Kungligt-stipendium-till-tva-Chalmersforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Kungligt-stipendium-till-tva-Chalmersforskare.aspxKungligt stipendium till två chalmersforskare<p><b>​Den 8 maj fick två av Chalmers forskare – Fredrik Lind och Anna Palme – stipendium ur stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. ​Fredrik Lind får priset för framsteg inom förbränningsteknik som minskar utsläppen och ökar effektiviteten, medan Anna Palme får stipendiet för återvinning av textil som innehåller polyester och bomull.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Fredrik-Lind-270.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" />Fredrik Lind är docent vid avdelningen Energiteknik på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap och får stipendium på 100 000 kronor för ”Användning av ilmenit för att reducera globala koldioxidutsläpp”: </h3> <div><strong><br /></strong></div> <div><div><strong style="background-color:initial">Vad handlar din forskning om?</strong><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Man kan säga att min forskning handlar om att utveckla ny teknik för att effektivisera förbränningen i nutida och framtida kraftvärmeanläggningar. Genom att ersätta dagens bäddmaterial i så kallad <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fluidisering">fluidiserade bäddpannor</a> med det vanligt förekommande mineralet ilmenit så kan vi tillgodogöra syret i förbränningsluften mycket effektivare. Detta leder till en förbättrad bränsleomvandling, att emissioner av skadliga ämnen minimeras och en framtida möjlighet till koldioxidavskiljning. Enkelt uttryckt: ”Cleaner and Better”. Målet är att det arbete vi gör i befintliga pannor ska bygga upp nödvändig kunskap och bana väg för att ta nästa tekniksprång, och på så sätt möjliggöra koldioxidavskiljning i stor skala. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad har hänt sedan dess?</strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Genom vårt samarbete med <a href="https://www.improbed.com/">Improbed AB</a>, som är en frukt av denna upptäckt och ett långvarigt samarbete mellan Chalmers och E.ON, så håller vi som bäst på att implementera och utvärdera tekniken i kraftvärmeanläggningar på flera håll i Sverige. Genom vår forskning i industriell miljö har vi nu också kunnat utveckla en magnetisk separationsanläggning som medför att vi kan återanvända ilmeniten i hög grad och därmed minimera uttag av jungfruligt material samtidigt som vi minskar mängden aska.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad innebär priset för dig?</strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Framförallt så är det ju en stor ära att få ta emot denna utmärkelse men det visar också på att den forskning som jag och min grupp gör är betydelsefull. Mitt mål är att vår teknik skall nå ut bredare så att även andra länder kan ställa om till effektivare förbränning. Jag kommer att använda de 100 000 kronorna för ett samarbete med Tsinghua universitetet i Beijing, där vi genom en workshop med forskare och industrirepresentanter skall diskutera teknikens möjligheter.</span><br /></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer tekniken i pressmeddelandet: </span><span style="background-color:initial"><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/ny-typ-av-sand-saetter-turbo-paa-kraftvaermeverk-1230721">Ny typ av sand sätter turbo på kraftvärmeverk​</a>.</span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Energy/Nyheter_tom180731/Kungabesök%202015/kungen_ilmenit_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><em>Kung Carl XVI Gustaf känner på materialet ilmenit vid sitt besök på Chalmers i november 2015. Skålen med den &quot;kungliga ilmeniten&quot; har för övrigt en hedersplats på avdelningen Energiteknik sedan besöket.</em> Foto: <span style="background-color:transparent">Jan-Olof Yxell.</span></div> <div><span style="background-color:transparent"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energiforskning-lockade-kungen-till-Chalmers.aspx">Läs mer och se en film från besöket</a>. </span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/kungl-stipendium-anna-palme.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="width:270px;height:166px" />Anna Palme arbetar på avdelningen </span><span>Skogsindustriell kemiteknik, institutionen för Kemi och kemiteknik och får stipendiumet för </span><span>”Återvinning av textil innehållande en blandning av polyester och bomull”.</span></h3> <div><br /></div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Det handlar om textilåtervinning. I projektet skulle jag ta fram en process för att återvinna textil från vården, så som lakan och patientkläder och liknande. Eftersom tyget oftast består till hälften av polyester och till hälften av bomull var jag först tvungen att ta fram ett sätt att separera dessa två från varandra. Resultatet blev en process som separerar bomull från polyester, och därefter gör viskos av bomullen med samma kvalitet som den viskos som framställts av icke återvunnet material. Även de viktigaste bitarna av polyestern, de två monomererna som polyester bygger på, återvinns med bibehållen kvalitet i processen.</span></div> <div> </div> <div><strong>Vad har hänt sedan dess? </strong></div> <div><span style="background-color:initial">Både jag och min projektledare har varit föräldralediga så det har stått still ett tag, men nu är vi i slutfasen av nya ansökningar för fortsatta samarbeten ned industrin. Projektet var redan från början industrinära. Min handledare arbetar på Södra och även Rise var med i projektet och det är Södra, Rise och Chalmers som vill fortsätta jobba med detta. </span></div> <div> </div> <div><strong>Vad innebär priset för dig?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Jag får 85 000 kr som jag kan använda för en konferens. Nu slutar jag på Chalmers i dagarna, men eftersom jag kommer fortsätta jobba inom skogsindustrin så kommer de komma till nytta ändå. Men framför allt tycker jag att äran är det jag tycker är störst för mig. Bara att nomineras till priset är jättefint så det betyder mycket för mig. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2019pressmeddelanden/utdelningavstipendierurstiftelsenkonungcarlxvigustafs50arsfondforvetenskapteknikochmiljo.5.78ef352d169d87c34d5a19f.html">Läs mer på Svenska Kungahusets webbplats​</a>. </span></div>Wed, 08 May 2019 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspxHan får svensk skogsindustris förnämsta utmärkelse<p><b>​Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers, har tilldelats svensk skogsindustris förnämsta utmärkelse, Ekmanmedaljen. Medaljen bär namnet efter ingenjör Carl Daniel Ekman, som på 1850-talet utvecklade sulfitmassametoden i Sverige.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Ekmandagarna_PhotoPaxEngstrom_61.jpg" alt="Hans Theliander, Ekmanmedaljör" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><b>Hans Thelianders meritlista</b> som forskare och innovatör inom sulfatfabrikens återvinning är lång. De senaste åren har han arbetat med filtrering och uttag av lignin. Processen som kallas LignoBoost är idag kommersialiserad av Valmet och finns i drift på två massabruk i världen. Den har en potential att vara en central teknologi i framtidens massabruk.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Teknologin som Hans Theliander</b> varit med och utvecklat med omkringliggande kompetenser öppnar upp användningsområdena för lignin i industriell skala. Mycket av den forskning och utveckling som</div> <div>bedrivs inom akademi, på institut och i industrin inom ligninområdet baseras på lignin från LignoBoostprocessen. I utvecklingen har Hans Thelianders kunskaper inom filtrering varit av särskild betydelse för framgången. </div> <div><br /></div> <div><b>Utöver LignoBoost </b>har han även varit verksam inom massateknikforskningen med betydande insatser rörande bland annat värme- och masstransport under kokning samt inom bioraffinaderirelaterade studier där matematisk modellering varit centralt. </div> <div><br /></div> <div><b>Totalt har Hans Theliander </b>publicerat mer än 170 vetenskapliga publikationer varav ett 40-tal artiklar i Nordic Pulp and Paper Research Journal, vid vilken han även tillhört redaktionsrådet sedan 2010.</div> <div>Förutom sitt forskningsvärv så har Hans under lång tid varit verksam som lärare och professor vid</div> <div>Chalmers och utbildat en lång rad ingenjörer, doktorer och licentiander som idag är verksamma inom</div> <div>pappers- och massaindustrin.</div> <div><br /></div> <div><b>I samband med överlämnandet av medaljen </b>på Svenska Papper- och Cellulosaingeniörsföreningens, SPCI:s, Ekmandagar, 29-30 januari på IVA i Stockholm, höll Hans Theliander ett föredrag med titeln:<br /> <a href="http://www.svenskpapperstidning.se/shared/files/Min_forskningsresa_Hans_Theliander_Ekmanmedaljor_2019.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Min forskningsresa.​</a><br /><br /></div> <div>Fotograf: Pax Engström Nyström för SPCI<br /><b><br /></b></div> <div><b>RELATERAT:</b><br /><a href="http://www.spci.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />SPCI​</a><br /><a href="https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/svenska-uppfinnare-och-innovatorer/carl-daniel-ekman-sulfitprocessen/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Om Carl Daniel Ekman</a><br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> </div> ​Tue, 07 May 2019 12:00:00 +0200