Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 07 Feb 2021 21:40:58 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Om-klimatkrisen-och-vita-duken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Om-klimatkrisen-och-vita-duken.aspxEnergipodden: Om klimatkrisen och vita duken<p><b>Vad händer när klimatkrisen blir film? Om vi gör en framtidsspaning, är det mot Hollywood vi ska rikta strålkastaren? För att få veta mer och få svar på frågan om verkligheten är ikapp underhållningens apokalyptiska filmer träffade vi chalmersforskaren Anna Åberg, som studerat populärkulturella berättelser om energi och miljö, och Jonas Holmberg, Göteborg filmfestivals konstnärlige ledare.</b></p><div><b>Lyssna på Energipodden avsnitt 4</b>: <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Klimatkrisen och vita duken​</a> (19 minuter)</div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <b>Anna Åberg och Jonas Holmgren tipsar om filmer kopplat till klimatkrisen:</b><br /><div>WALL-E (2008)</div> <div>Beasts of the Southern Wild (2012)</div> <div>Snowpiercer (2013)</div> <div>Melancholia (2011)</div> <div>Are You Listening! (2012)</div> <div>Parasit 2020</div> <div>Aniara (2018)</div> <div><br /></div> <div><b>Andra filmer som nämns i podden:</b></div> <div>Waterworld (1995)</div> <div>The Day After Tomorrow (2004)</div> <div>Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben (1964)</div> <div>Jordbävningen (The Quake) (2018)</div> <div>Dante's Peak (1997)​</div> <div><br /><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://goteborgfilmfestival.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Göteborg Film Festival</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/festivalen-greppar-klimathotet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Filmfestivalen greppar tag i klimathotet</a><br /><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Anna-Åberg,-Chalmers-TME,-föreläser-på-Världskulturmuseet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anna Åberg granskar berättelserna om klimathotet​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt ​</a></div> <br /></div>Thu, 04 Feb 2021 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxBra ventilation kan bidra till minskad smitta<p><b>​– Det hade varit roligt att säga att det behövs avancerad teknik för att bemästra viruset men det handlar mer om att kunnigt folk ser till att ventilationen fungerar efter de riktlinjer som gäller, säger Lars Ekberg, adjungerad professor i inneklimatteknik på Chalmers.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Allt vi gör som individer</b>, tvättar händerna, håller fysiskt avstånd, är hemma när vi är sjuka, medverkar till minskad smittspridning. Till det kan vi också addera bra ventilation, framför allt i byggnader som samlar människor. Och är inte ventilationen tillräckligt bra är rådet: Vädra ut med ett ordentligt tvärdrag. Det är Lars Ekberg som lyfter detta. Han har mer än 20 års erfarenhet av inomhusklimat och byggnaders energianvändning, som konsult på CIT Energy Management och adjungerad professor vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Arbetet omfattar bostäder, kontor, skolor och mer krävande tillämpningar inom läkemedelsindustrin, vid biotekniklaboratorier samt i museer och teatrar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/L.Ekberg-(002).jpg" alt="Lars Ekberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Våren 2020 när pandemin var ett faktum</b> fick Chalmers styrkeområden förfrågningar om stöd till aktiviteter för att stötta samhället med forskningsrelaterade insatser. En av forskarna som hörde av sig var Lars Ekberg. Han ville bidra till att bygga upp kunskap om hur man väsentligt kan minska risker för spridning av SARS-CoV-2 och andra smittoämnen i inomhusmiljöer. Fram till dess hade Lars Ekberg och andra forskare som undersökt ventilation gjort det ur ett komfortperspektiv snarare än hälsoperspektiv.<br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi är bra på att mäta luftburna partiklar. Vi kan mäta bakterier och svampsporer själva, liksom fordonsavgaser och förbränningspartiklar, men att mäta virusförekomst är svårt. Så vi insåg snabbt att vi måste etablera samverkan med virologer som kan mäta exempelvis virusets arvsmassa, RNA. Därför tog vi kontakt med ett forskarlag i Lund som var tidiga med att mäta virus. Både i Sverige och utomlands har luftprover på vårdavdelningar med covidpatienter visat sig innehålla virus. Man har till och med funnit spår av virus i proverna tagna långt upp i ventilationssystemets frånluftskanaler. Detta är tydliga tecken på att SARS-CoV-2 är luftburet, säger Lars Ekberg.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Förra året exploderade litteraturen</b> fullständigt på temat smittspridning, kopplat till inomhusluft. Det här projektet gav Lars Ekberg möjlighet att gå igenom och sammanfatta en hel del av det publicerade materialet inom området, framförallt det om vilka faktorer som inverkar på smittspridning inomhus, till exempel luftfuktighetens inverkan. </div> <div>– Flera studier visar också att viruset SARS-CoV-2 kan vara luftburet. Även om risken för smitta är störst vid närkontakt med en sjuk människa som hostar, kan ventilationen spela en viktig roll för att motverka långväga smittspridning i huset. Så jag har sammanfattat förslag till åtgärder som publicerats på olika håll, i Sverige och i andra delar av världen, säger Lars Ekberg.</div> <div>Huvuddelen av publikationerna visar att luftfuktighet spelar liten roll. Fuktigheten kan begränsa smittspridningen men då måste man kanske upp till över 35 grader Celsius, och 80 procent luftfuktighet för att motverka smitta. <br /><br /></div> <div><b>– Inget av detta är rimligt i vårt klimat.</b> Förutom att inneklimatet skulle upplevas som mycket oangenämt skulle byggnaderna förstöras. I grunden är det inte konstigt och svårt. Ett viktigt råd är att säkerställa att ventilationen fungerar enligt gällande myndighetskrav. Det är jättebra att öppna fönstret och vädra ut framför allt i lokaler som används av många människor. Vädra ut innan nästa gäng kommer, säger Lars Ekberg.</div> <div>De förslag till åtgärder Lars Ekberg ger återfinns i rapporten &quot;Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air&quot;. </div> <div>Rapporten innehåller också en beräkningsmodell avsedd att vara ett hjälpmedel vid riskbedömningar. Den sammanfattar också råd och riktlinjer både från myndigheter och branschorganisationer i Sverige och internationellt.</div> <div>I projektet har Lars Ekberg också gått igenom de råd som svenska myndigheternas ger.</div> <div>– Här kan man se att det är stor skillnad mellan informationen från de olika myndigheterna. Arbetsmiljöverket var tidiga med att betrakta smittan som luftburen och menar att man bör se över ventilationen, framförallt i lokaler för allmänna ändamål där människor som normalt inte möts kommer i kontakt med varandra, som arbetsplatser, undervisnings- och affärslokaler.</div> <div>Ytterligare ett konkret resultat av projektet är att Chalmers nu medverkar, tillsammans med forskare från hela Norden och de Baltiska länderna, i expertgruppen, Nordiska Ventilationsgruppen, NVG. <br /><br /></div> <div><b>– Det övergripande målet</b> är att bidra till riktlinjer och operativa förfaranden för att bättre hantera beredskapen för framtida epidemier, relaterat till SARS-CoV-2-pandemin, och skydd av individer mot överföring av smittoämnen i våra samhällen, säger Lars Ekberg.</div> <div>I samband med pandemin tog de båda ledamöter i NVG, forskarna Olli Seppänen, Aalto University och Pawel Wargocki, Technical University of Denmark DTU, kontakt med forskare i Norden som resulterade i ett öppet brev: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar.<br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Idén till det öppna brevet var att kunniga forskare inom inomhusklimat-, och ventilationsområdet skulle påtala vikten av ventilationens betydelse. Då var myndigheternas uppfattning att COVID 19 inte var en luftburen smitta utan enbart smittade vid närkontakt, säger Lars Ekberg och sammanfattar de åtgärder som behövs för att minska smittan i inomhusmiljöer:</span><br /></div> <div>– Fastighetsägare bör anstränga sig för att skapa ventilation som fungerar som den ska.</div> <div>En bra tumregel är att varje person i en lokal behöver åtminstone 10 liter ventilationsluft per sekund. Man bör anstränga sig för att uppfylla det.</div> <div><br /></div> <div><strong>– Det som kräver lite extra är ventilationen </strong>i exempelvis affärslokaler eller vårdcentraler. Det vill till att det finns en kunnig person som vet vad som anses vara bra och hur funktionen ska kontrolleras. Det är inga konstigheter, men man måste kunna ventilationstekniken och veta hur den fungerar tillsammans med bygganden och verksamheten som ett system. Så det kan behövas en kompetenshöjande insats.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT</b></div> <div><div><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">Öppet brev. Scanvac: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar</span></a><br /></div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Corona%20rapid%20action_Ekberg_v1.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air​</a><br /><div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">In</span><span style="background-color:initial">satser och expertis kring corona/covid-19</span></a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Undersöker coronavirusets överlevnad i luft</a></div></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 03 Feb 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energiomstallningen-kraver-battre-samspel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energiomstallningen-kraver-battre-samspel.aspxEnergiomställningen kräver bättre samspel<p><b>​– Det finns mycket som jag förstår i tillvaron men inte mina egna drivkrafter, säger Thore Berntsson när han blickar tillbaka till början av 2000-talet. Då tog han initiativet att lyfta fram Chalmers forskning via Chalmers EnergiCentrum, som senare kom att lägga grunden till styrkeområde Energi.</b></p><b>​</b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/thore-berntsson_170x220.jpg" alt="Thore Berntsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><b>Thore Berntsson</b> har arbetat med industriella energisystem i hela sitt yrkesverksamma liv, han är också styrkeområde Energis första ledare.</span><div>Allt oftare kommer rapporter där forskare från en mängd olika discipliner och forskningsinstitut tillsammans undersökt komplexa frågor kopplade till energiomställningen och klimatkrisens stora utmaningar. </div> <div>– Energiområdet är till stor del kopplat till klimatkrisen. Det är nyckeln för vår framtid. Samtidigt blir det mer och mer komplext. När vi ser de omställningar som bör ske om fem, tio år måste vi bättre förstå hela kedjan och ha ett mycket bättre samspel än vi har i dag. Det är huvudfrågan och stora ord men faktiskt sant. Detta kan inte var och en lösa för sig. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Någonstans runt 2002</b> genomförde han och Lars Strömberg, forskningschef vid Vattenfall och adjungerad professor, ett projekt där de kartlade och sammanställde forskningen inom energiområdet på Chalmers. </span></div> <div>– Vi blev kanske inte blev så förvånade men det visade att det fanns mycket mer aktiviteter inom området än vi anat, men folk kände inte till varandra. <br /><span style="background-color:initial"><br />D</span><span style="background-color:initial">e insåg att det fanns ett behov av en plattform både internt på Chalmers och externt så att möten kommer till stånd som inte annars skulle ske. Så de bildade Chalmers EnergiCentrum, CEC, som kom att bli en community building internt och externt. Grupper fann varandra och skrev gemensamma ansökningar. </span></div> <div>– Och ja, vi hade mycket kontakter och seminarier och en extern styrgrupp, med industrirepresentanter. Det gav avtryck. Vi bidrog till ökad information och kunskapsöverföring till samhället, och självklart till ett ökat nätverkande och samarbeten både i Sverige och internationellt. En viktig effekt som vi inte visste då var att vi redan hade börjat formera oss när idén till styrkeområdena kom, berättar Thore Berntsson.</div> <div><br /></div> <div><b>År 2009 gjorde regeringen </b>en satsning för att skapa starka långsiktiga forskningsmiljöer som kunde ta sig an framtidens utmaningar och utlyste strategiska forskningsmedel. För Chalmers del resulterade detta i flera hundra nya miljoner kronor och därmed fick den nya matrisorganisationen, som kom att innehålla Chalmers profilområden, styrkeområdena, en rivstart. Då var de åtta till sitt antal. Nu är de sex: Energi, Hälsa IKT, Material, Produktion och Transport.</div> <div><br /></div> <div>När satsningen gjordes, så var utlysningen för energiområdet mer specifik än de andra utlysningsområdena. Regeringens utlysning för energiområdet handlade om tre huvudområden: Biomassa, Elsystem och en Grön transportsektor</div> <div>– Förutom de tre områdena lade vi själva till ett fjärde område, systemforskning, vilket inte de andra konkurrerande ansökningarna i Sverige hade med. Och det fick vi beröm för inför tilldelningen av medel.</div> <div><br /></div> <div><b>Så när regeringen skulle</b> fördela ekonomiska resurser visade det sig att Chalmers energiområde fick mest pengar.</div> <div>– Och då inte enbart inom energi, utan även jämfört med samtliga andra utlysningsområden. Det säger något om Chalmers. Vi sökte 60 miljoner kronor per år till energiområdet och fick 58 under 5 år. Karin Markides, dåvarande rektor, hade lovat att Chalmers skulle lägga till hälften, så vi hade nästan 90 mkr per år.</div> <div><br /></div> <div><b>Det Thore Berntsson gjorde</b> då var att skapa ett eget separat kansli, som det enda av styrkeområdena.</div> <div>– Vi var fem personer, några på deltid. Vinsten med kansliet var att verkligen få detta att fungera. 90 miljoner är mycket pengar. Det är många som slåss om medlen, och att klara det på befintliga resurser inom min egen organisation såg jag som något väldigt svårt. Så jag la kansliet på Chalmers Industriteknik, CIT, just för att jag visste att det fungerade bra där. För vår nivå var det absolut nödvändigt.</div> <div>En av orsakerna var också att det var en opartisk organisation. </div> <div>– En annan viktig faktor till att det fungerade bra var att vi bestämde från start hur pengarna skulle fördelas. Vi hade inga ansökningar utan delade upp pengarna och gav forskarna möjlighet att skriva bra beskrivningar för hur de skulle använda pengarna. Så alla visste vilken grundplåt de hade, vilket gjorde att vi kunde arbeta kreativt. Vi startade doktorandprojekt, vi hade vårt kansli som avlastade forskargrupper på Chalmers med administration och arbetade mycket med community building, både internt och externt. <span style="background-color:initial">U</span><span style="background-color:initial">tvärderingen år 2014 visade att vi satsat rätt. Chalmers energiområde fick bäst utvärdering i Sverige, säger Thore Berntsson.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>– </b></span><span style="background-color:initial"><b>När det gäller management</b>, alltså hur vi hade organiserat oss internt, så fick vi ”beyond excellens”. Det var Utbildningsdepartementet som ansvarade för utvärderingen och bland granskarna ingick det både svenska och internationella experter.</span><br /></div> <div>– Det vi åstadkom under de första åren var framför allt en synlighet när det gäller Chalmers breda och djupa forskning. Styrkeområde Energi var bredare och omfattade mer än det staten efterfrågade. Vi fick också beröm för industrisamarbetet.</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdet avsatte också pengar till forskarassistenter som fick möjlighet att skapa samarbeten och koppla ihop områden som exempelvis elteknik och reglerteknik, eller att arbeta hela vägen från molekylnivå till systemfrågor med forskning kring tekniken för koldioxidavskiljning. </div> <div>– Jag vill också lyfta att styrkeområde Energi medverkat till att stärka kedjan mellan grundläggande bioteknik, biokemi och systemforskning. Biomassasidan, bioenergiforskningen har fått ett rejält lyft med ett ökat samarbete mellan molekylär bioforskning och teknisk praktisk biomassaforskning, säger Thore Berntsson. </div> <div> </div> <div><b>Avslutningsvis, hur tror du att universiteten kommer möta de stora samhällsutmaningarna om tio år?</b></div> <div>– Det finns en stor samhällsvinst att knyta samman akademin, myndigheter, näringsliv och civilsamhället nationellt och internationellt. Det akademin kan erbjuda är långsiktighet, och en arena för möten. Det är precis här exempelvis styrkeområden kan spela en viktig roll, att aktivt samla ihop forskare med specifika kompetenser. Det är nödvändigt för att klara omställningen mot en mer klimatvänlig och hållbar ekonomi, säger Thore Berntsson.</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> Wed, 03 Feb 2021 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Christian-Azar-bland-de-100-hallbarhetsmaktigaste-2021-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Christian-Azar-bland-de-100-hallbarhetsmaktigaste-2021-.aspxChristian Azar bland de 101 hållbarhetsmäktigaste 2021<p><b>Svante Axelsson, Nationell samordnare för fossilfritt Sverige, rankas i år som hållbarhetsmäktigast i Sverige. Åter på listan är Christian Azar med en 49e plats. Det framgår av tidningen Aktuell Hållbarhets årliga rankning som presenterades den 2 februari. På topp i listan återfinns bland andra Greta Thunberg och Johan Rockström.​</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Ta del av hela listan:</b> </span><a href="https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/hallbarhetsarbete/han-ar-sveriges-hallbarhetsmaktigaste-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">ållbarhetsmäktigast i Sverige 2021</span></a><div><span style="background-color:initial">Christian Azar, professor i hållbara energi- och materialsystem vid Chalmers, placerade sig på första plats år 2009 när Aktuell Hållbarhet, då Miljöaktuellt, för första gången utsåg Sveriges Hållbarhetsmäktigaste. Som forskare inom frågor om minskade utsläpp av koldioxid är han en viktig röst i klimatarbetet. Christian Azar har publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar, rapporter, samt ett 100-tal artiklar i tidningar. Han har varit regeringens klimatrådgivare och ledamot i FN:s klimatforskningspanel IPCC. Han är ledamot inom näringslivets klimatomställning och författare till boken Makten över klimatet. </span><br /></div> <div>Miljöaktuellts chefredaktör Mikael Salo har tidigare sagt till media att listan varken är ett pris eller en belöning för tidigare prestationer - utan ett sätt att tala om för inflytelserika personer att det finns förväntningar på de som kommer med.<br /><br /></div> <div>Listan över Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste är framtagen av en jury bestående av personer som Miljöaktuellts redaktion har valt ut för att de har en god kunskap om miljöfrågor och om samhällsdebatten i stort. <br /><br /><b>Läs mer här:</b></div> <div><a href="https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/hallbarhetsarbete/sa-gjordes-listan-maktigast-i-hallbarhetssverige-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Så gjordes listan Mäktigast i Hållbarhetssverige 2021 - Aktuell Hållbarhet </a><br /><br /></div> <div><b>Sveriges miljö- och hållbarhetsmäktigaste genom tiderna:</b></div> <div>Miljömäktigast 2009: Christian Azar</div> <div>Miljömäktigast 2010: Maria Wetterstrand</div> <div>Miljömäktigast 2011: Andreas Carlgren</div> <div>Miljömäktigast 2012: Johan Rockström</div> <div>Miljömäktigast 2013: Johan Rockström</div> <div>Miljömäktigast 2014: Johan Kuylenstierna</div> <div>Miljömäktigast 2015: Carina Lundberg Markow</div> <div>Hållbarhetsmäktigast 2016: Mattias Goldmann</div> <div>Hållbarhetsmäktigast 2017: Isabella Lövin</div> <div>Hållbarhetsmäktigaste 2018: Per Bolund<br /><div>Hållbarhetsmäktigaste 2019: Greta Thunberg</div> <div>Hållbarhetsmäktigaste 2020: Inställt​</div> <br />Av: Ann-Christine Nordin</div> Wed, 03 Feb 2021 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-kortslutning-undvikas-i-litiummetallbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-kortslutning-undvikas-i-litiummetallbatterier-.aspxSå kan kortslutning undvikas i litiummetallbatterier<p><b>​Förhoppningarna på nästa generations energitäta litiummetallbatterier är stora, men innan de kan sitta i våra bilar behöver avgörande problem lösas. Nu har ett internationellt Chalmerslett forskarlag tagit fram en konkret vägledning för hur batterierna ska laddas och köras för att maximera effektiviteten och minimera risken för kortslutningar. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Li</span><span style="background-color:initial">tiummetallbatterier är ett av flera lovande koncept som på sikt kan ersätta dagens litiumjonbatterier, inte minst i olika typer av elfordon. ​</span><div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Den stora fördelen med den nya batteritypen är att energitätheten kan bli väsentligt högre. Det beror på att battericellens ena pol, anoden, består av en tunn folie av ren litiummetall istället för att metallen lagras i grafit, som i litiumjonbatterier. Utan grafit ökar andelen aktivt material i battericellen och passiva komponenter som kol försvinner. Det gör susen för energitätheten och bidrar även till att minska vikten. Med litiummetall som anodmaterial blir det också möjligt att använda material med hög kapacitet även vid battericellens andra pol, katoden. Då går det att få celler med tre till fem gånger så hög energitäthet som idag. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Dendriter_SV_250x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 15px;height:200px;width:200px" /><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Undviker nålarna som sticker hål och kortsluter</h2> <div>Det stora problemet är dock säkerheten. I två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar i de ansedda tidskrifterna Advanced Energy Materials och Advanced Science beskriver nu forskare från Chalmers, tillsammans med kollegor i Ryssland, Kina och Korea, hur litiummetallen kan användas på ett optimalt och säkert sätt. <span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t går ut på att metallen vid laddning av batteriet fördelar sig så att den blir tät och inte bildar vassa nålar – dendriter – som riskerar att kortsluta och i värsta fall antända batter</span><span style="background-color:initial">iet. Säkrare upp- och urladdning är alltså en nyckelfaktor. </span></div> <span></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Shizhao_Xiong_.jpg_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:138px;width:120px" /><div><span style="background-color:initial">– Kort</span><span style="background-color:initial">slutning</span><span style="background-color:initial"> i litiu</span><span style="background-color:initial">mmetallbatterier beror oftast på att metallen lägger sig ojämnt vid cykling och att det bildats dendriter på anoden. De utstickande nålarna gör att anoden kommer i direkt kontakt med katoden. Därför är det avgörande att kunna undvika att sådana bildas. Där kan vi nu bidra med viktig vägledning, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Optimerad laddning ger säkrare batterier </h2> <div>Det finns ett antal olika faktorer som styr hur litiumet fördelar sig på anoden. I den elektrokemiska processen vid laddning påverkas litiummetallens struktur främst av strömtätheten, temperaturen och koncentrationen av joner i elektrolyten. </div> <div>Forskarna har använt både simuleringar och experiment för att komma fram till hur laddningen kan optimeras utifrån dessa parametrar. Syftet är att skapa en tät och bra struktur på litiummetallanoden. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Aleksandar%20Matic%20200930_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:140px;width:120px" /> </div> <div>​<br />​– Det är en svår utmaning att få jonerna i elektrolyten att placera sig på exakt rätt plats när de blir litiumatomer vid laddning. Den nya kunskapen om hur processen går att styra utifrån olika förutsättningar bidrar till både säkrare och mer effektiva litiummetallbatterier, säger professor Aleksandar Matic vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren</div> <div><strong>Porträttfoton</strong>: <span style="background-color:initial">Anna-Lena Luncqvist (</span><span style="background-color:initial">Aleksandar Matic), Chalmers </span><span style="background-color:initial">(</span><span style="background-color:initial">Shizhao Xiong), ​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Illustrationer:</strong> Yen Strandqvist</span></div> <span></span><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningsprojektet</h2> <div>Det internationella forskarsamarbetet mellan Sverige, Kina, Ryssland och Korea leds av professor Aleksandar Matic och forskaren Shizhao Xiong  vid institutionen för fysik på Chalmers. Forskningen i Sverige finansieras av FORMAS, STINT, EU och Chalmers styrkeområden.</div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/aenm.202002390">Role of Li‐Ion Depletion on Electrode Surface: Underlying Mechanism for Electrodeposition Behavior of Lithium Metal Anode</a> i Advanced Energy Materials. Artikeln är skriven av Xieyu Xu, Yangyang Liu, Jang‐Yeon Hwang, Olesya O. Kapitanova, Zhongxiao Song, Yang‐Kook Sun, Aleksandar Matic och Shizhao Xiong. Forskarna är verksamma vid, Lomonosov Moscow State University, Ryssland, Xi’an Jiaotong University i Kina, Chonnam National University och Hanyang University i Korea samt vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/advs.202003301"> Insight into the Critical Role of Exchange Current Density on Electrodeposition Behaviour of Lithium Metal​</a> i Advanced Science. Artikeln är skriven av Yangyang Liu, Xieyu Xu, Matthew Sadd, Olesya O. Kapitanova, Victor A. Krivchenko, Jun Ban, Jialin Wang, Xingxing Jiao, Zhongxiao Song, Jiangxuan Song, Shizhao Xiong och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Lomonosov Moscow State University och Moscow Institute of Physics and Technology i Ryssland, Xi’an Jiaotong University i Kina samt vid Chalmers tekniska högskola. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om nästa generations batterier</h2> <div>Det finns ett flertal batterikoncept som forskarna på sikt hoppas ska kunna ersätta dagens litiumjonbatterier. Fastfasbatterier, litiumsvavelbatterier och litiumsyrebatterier är tre exempel som ofta lyfts fram. I alla dessa koncept behöver litiummetall användas på anodsidan för att matcha kapaciteten i katoden och maximera energitätheten i cellen. </div> <div>Målet är att få fram energitäta och säkra batterier som tar oss längre till en lägre kostnad – både ekonomiskt och miljömässigt. Än så länge bedömer forskarna att genombrottet för nästa generations batterier ligger minst tio år bort. </div> <div>På Chalmers bedrivs forskning inom en rad projekt inom batteriområdet och forskarna deltar i både nationella och internationella samarbeten och är del av den stora europeiska satsningen 2030+ i projektet <a href="https://www.big-map.eu/">BIGMAP​</a>.  </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Battery_Illustration_Muhammad750x340.jpg" alt="" style="margin:0px" /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;text-align:right;background-color:initial">​                                                                                                                             Illustration: Muhammad Abdelhamid​</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;text-align:right;background-color:initial;font-size:20px"> </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler batterinyheter från Chalmers.  </h2> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett bredbart sätt att stabilisera solid state-batterier:</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><br /></div> <a href="https://www.batteriessweden.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.batteriessweden.se/">Läs gärna mer om svensk batteriforskning på hemsidan för Batteries Sweden (BASE)</a></div> <a href="https://www.batteriessweden.se/" style="background-color:window;font-size:8pt">.​</a><div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 62 84, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se </a></div></div>Tue, 19 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”<p><b>​Pandemin kan erbjuda en sällsynt möjlighet för länder att ställa om till en ny och mer hållbar värld när återhämtningspaket nu ska delas ut. Det konstaterar forskare i en ny rapport som också visar att dagens utsläppsnivåer av koldioxid är oförenliga med klimatmålen om 1,5 till 2 graders temperaturökning. Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, har tagit del av rapporten och kommenterar den här.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det gått fem år sedan Parisavtalet slöts. Den planerade utvinningen av fossila bränslen i världen är större än vad som är möjligt för att kunna begränsa den globala uppvärmningen enligt avtalet. I december kom en specialrapport, <a href="https://productiongap.org/">The Production Gap</a>, där forskare från flera forskningsinstitutioner tillsammans med FN:s miljöprogram undersökt hur mycket fossila bränslen världens länder planerar att använda fram till 2030 och jämfört det med den minskning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen enligt klimatmålen. Gapet har vuxit sedan förra året.<br /><br /></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Rapporten </b>visar ett alldeles för stort gap mellan hur mycket världens fossilbränsleanvändning skulle behöva minska och olika länders planer för att utnyttja sina fossila bränslen. I många fall planerar man för utbyggnad av fossilbränsleanvändningen och i många fall subventioneras fossila bränslen. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många länder, till skillnad från länder som Sverige, som har stora inhemska reserver av fossila bränslen och de tenderar att använda sin resurs. Vi pekade på den utmaningen för ett par år sedan på DNs debattsida: <a href="https://www.dn.se/debatt/ingen-minskning-av-fossil-energi-trots-storsatsning-pa-fornybart/">Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart</a>, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div>– Det positiva är ändå att många företag har börjat kommunicera att de avser bli klimatneutrala vid ett visst år och att detta ska innefatta samtliga utsläpp som deras produkter orsakar, inklusive utsläpp i samband med utvinning av material och insatsvaror, själva produktionens utsläpp samt utsläpp som orsaks av att produkten används, säger Filip Johnsson som hoppas på att många politiker, företagsledare och aktörer på den finansiella marknaden tar åt sig budskapet i rapporten.</div> <div><br /></div> <div>Pandemin har pågått ett tag. Är den stora omställningen ens möjlig nu i en tid då flera branscher kämpar för sin överlevnad och regeringen tvingas lägga fram krispaket efter krispaket?</div> <div>– Jag tror det finns en vilja bland många politiker. Men mycket av åtgärderna och de stöd som hittills beslutats om är för att undanröja kortsiktiga effekter på permitteringar och arbetslöshet och då är påverkansutrymmet inte så stort. Men nu gäller det att planera för en omställning.<br /><br /></div> <div><b>Vad tycker du är det bästa med rapporten?</b></div> <div>– Att den visar svart på vitt att det är bråttom att ändra utvecklingen. Inte minst att hitta sätt för EU och Sverige att etablera så kallade gränsjusteringar så att klimatbelastande produkter som importeras från fossilrika länder beläggs med samma koldioxidavgift som vi har inom EU. Mycket pekar på att det skulle påskynda utfasningen av fossila bränslen i länder som Kina och andra länder från vilka vi importerar mycket av våra konsumtionsvaror. Det måste bli ute med fossilt.</div> <div><br /></div> <div><b>Vem bör läsa rapporten?</b></div> <div>– Ja, det är väl snarare så att det inte finns någon som inte bör läsa den. Men det gäller dock att inte bli för pessimistisk utan att göra något konstruktivt av rapportens budskap, avslutar Filip Johnsson.<br /><br />Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://productiongap.org/">The Production Gap</a><br />DNs debattsida: <a href="https://www.dn.se/debatt/ingen-minskning-av-fossil-energi-trots-storsatsning-pa-fornybart/">Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart</a>,<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Coronans-tid-glantar-den-pa-dorren-till-en-ny-och-hallbarare-varld.aspx">Coronans tid – gläntar den på dörren till en ny och hållbarare värld?​</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​​Tue, 22 Dec 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/gensaxen-cellfabriker-och-hallbara-biobranslen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/gensaxen-cellfabriker-och-hallbara-biobranslen.aspxEnergipodden: Om gensaxen, cellfabriker och hållbara biobränslen<p><b>​Vi är nyfikna på tekniken som belönades med 2020 års nobelpris i kemi, den så kallade gensaxen, Crispr/Cas9. Användningsområdet är stort, från utveckling av läkemedel till tillverkning av biobränslen. För att få veta mer träffade vi chalmersforskaren Cecilia Geijer. Hon arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier.</b></p><div><div><a href="https://www.podbean.com/media/share/pb-4jm5d-f5ac2d"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lyssna på Energipodden avsnitt 3 –​ Gensaxen, cellfabriker och hållbara biobränslen</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/cecilia5q_340x400.jpg" alt="Cecilia Geijer" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Cecilia Geijer, forskarassistent, industriell biologi, arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier. <span style="background-color:initial">Bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, är en </span><span style="background-color:initial">effektiv producent av bioetanol från glukos. Cecilia Geijer och hennes forskargrupp använder CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästens användningsområden. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Ge</span><span style="background-color:initial">nsaxen snabbar på utvecklingsprocessen av dessa jäststammar avsevärt – och innebär en hel del fördelar jämfört med andra metoder. </span><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">ecilia Geijer arbetar också med nya, relativt okända jästarter som besitter en rad industriellt attraktiva </span><span style="background-color:initial">egenskaper. </span></div> <div><br /></div></div> <b><div><b><br /></b></div> <div><b><br /></b></div> <div><b><br /></b></div> Relaterat:</b><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-anvands-Nobelmetoden-i-praktiken-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så används Nobelmetoden i praktiken på Chalmers​</a><br /><p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="outline:0px;font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><span style="background-color:initial;white-space:pre"> </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-natverk-ska-starka-europeisk-jastforskning.aspx">Nytt nätverk ska stärka europeisk jästforskning</a><br /></span><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://biotechnologyforbiofuels.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13068-020-1663-9">Genomic and transcriptomic analysis of Candida intermedia reveals the genetic determinants for its xylose-converting capacity</a><span style="background-color:initial"> </span></p> ​<br /><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​</div>Tue, 22 Dec 2020 05:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/50-miljoner-till-forskning-om-ett-hållbart-energisystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/50-miljoner-till-forskning-om-ett-h%C3%A5llbart-energisystem.aspx50 miljoner till forskning om ett hållbart energisystem<p><b>​Mistras styrelse har beslutat att bevilja programförslaget Mistra Electric Transition med Energiforsk och Chalmers som huvudsökande till utlysningen ”Energitransitioner – ett systemperspektiv”. Programmets vision är att påskynda en rättvis och konkurrenskraftig omställning till ett hållbart och effektivt energisystem.</b></p>​<span style="background-color:initial">Utlysningen som öppnades i februari har skett i två steg. Femton programförslag lämnades in, och den 9 juni beslutade Mistras styrelse att fyra av programförslagen skulle bjudas in till att lämna i en komplett ansökan i steg två. </span><div><span style="background-color:initial"><br />Mistra Electric Transition har tre primära mål: Att beskriva tekniskt genomförbara och kostnadseffektiva lösningar som leder till ett fossilfritt energisystem, med särskilt fokus på elektrifiering och att koppla samman olika sektorer. Att analysera hur fossilfria tekniker och infrastrukturer kan implementeras i den takt som krävs för att nå Sveriges utsläppsmål. Att visa hur energiomställningen kan stötta en positiv samhällsekonomisk utveckling. Programmet tilldelas högst 50 MSEK över fyra år, med ett krav på motfinansiering på 15 procent.</span><div><br /></div> <div>– Mistra Electric Transition kan göra verklig skillnad för att snabba på den positiva omställningen av det svenska energisystemet som pågår. Vi är väldigt glada och stolta över att Mistra ger oss förtroendet att tillsammans med ett fantastiskt lag genomföra programmet. Frågorna vi kommer att arbeta med ligger i fältets absoluta framkant, och genom ett tätt samarbete mellan forskare och företag hoppas vi att resultaten får direkt genomslag och tillämpning, säger Markus Wråke, VD för Energiforsk som blir programvärd.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser väldigt mycket fram emot att arbeta med programmet. Tillsammans med svensk energiindustri och Energiforsk tror jag att vi kommer att visa på den stora potentialen i att koppla samman energisektorn och annan industri, och även ge stöd för hur omställningen kan genomföras på bästa sätt, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers, som lett arbetet med att ta fram programförslaget.</div> <div><br /></div> <div><b>Programmens målsättning</b> involverar tekniska, såväl som sociala och ekonomiska metoder och aspekter, för att öka möjligheterna för ett energisystem i linje med Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp till år 2045. Tekniska resultat och slutsatser kommer att vägas samman med politisk och social genomförbarhet.</div> <div> </div> <div>– I den aktuella utlysningen fick vi in många spännande idéer och högkvalitativa förslag. Det program som nu beviljas medel fokuserar på elektrifieringens möjligheter och samspelet mellan olika sektorer. Tekniskt genomförbara och kostnadseffektiva utvecklingsvägar är i fokus, liksom kopplingen till sociala och politiska möjligheter. Programmet utmärks av en innovativ metodologisk ansats och ett starkt fokus på samhällsnytta, rättvis omställning och industriell konkurrenskraft. Alla dessa delar kommer att behövas i övergången till ett fossilfritt välfärdssamhälle, säger Linda Bell, programansvarig på Mistra.</div> <div><br /></div> <div><b>Särskilda studier på transport och industrisektorerna</b></div> <div><br /></div> <div>Istället för att fokusera på el, värme, transporter och industri var för sig, är ansatsen elektrifiering och sektorkopplingar. Mistra Electric Transition kommer dock särskilt att studera transport- och industrisektorerna, kopplingarna dem emellan och dess förhållande till elsystemet, för att öka förståelsen för hur varje sektor kan bidra till en omställning. Fallstudier med de involverade företagen och övriga intressenter kommer att vara en viktig del för att resultaten ska kunna tillämpas.</div> <div><br /></div> <div>– Det finns ett flertal forskningssatsningar inom energiområdet och vår ansats på Mistra har varit att ta oss an komplexiteten i systemet som helhet med ett miljöstrategiskt och långsiktigt perspektiv. Våra program arbetar transdisciplinärt och intersektoriellt, vilket leder till innovativa arbetssätt och lösningar. Nu när många regioner och länder har satt upp mål och färdplaner för att nå fossilfrihet finns en stor efterfrågan på forskning och innovation som bidrar med kunskap och konkreta lösningar längs vägen, säger Linda Bell.</div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b><br />Energiforsk blir programvärd och arbetet genomförs i ett tvärvetenskapligt konsortium tillsammans med Chalmers, IVL Svenska Miljöinstitutet, University of Exeter, Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Svenska Kraftnät, Stockholm Exergi, Fortum, Nordion Energi, Göteborg Energi, Vattenfall, Hitachi-ABB, Egain och Utilifeed, såväl som andra intressenter deltar också i programmet.<br /><br /><a href="https://www.mistra.org/en/research/energy-transitions-a-systemic-approach/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer: MISTRA Energy transitions: a systemic approach​</a></div> <div><br /></div></div>Thu, 10 Dec 2020 09:05:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/miljoner-till-Mistra-Carbon-Exit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/miljoner-till-Mistra-Carbon-Exit.aspx66 miljoner till Mistra Carbon Exit för omställningen till nettonollutsläpp<p><b>​Mistras styrelse har beslutat att tilldela forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit forskningsmedel för en andra fas med upp till 66 miljoner SEK över en kommande fyraårsperiod. Programchef Lars Zetterberg är övertygad om att resultaten kommer att bidra till Sveriges omställning mot nettonollutsläpp.</b></p>​<span style="background-color:initial">Efter en utvärdering av en internationell expertpanel har Mistras styrelse beslutat att tilldela programmet forskningsmedel för en andra fas. Mistra Carbon Exit får upp till 66 miljoner kronor över en fyraårsperiod. Utvärderingspanelen rekommenderar att programmets olika delar knyts samman och att programmet arbetar för att innehåll och resultat ska få tydligare genomslag i samhället.</span><div><br /></div> <div>– I en tid när konsekvenserna av ett förändrat klimat blir allt tydligare fyller Mistra Carbon Exit en oerhört viktig roll genom att bidra med vetenskaplig kunskap om hur omställningen till ett fossilfritt samhälle ska gå till. Det är glädjande att programmet fått godkänt i utvärderingen och nu kan gå vidare i en andra fas, säger Thomas Nilsson, programansvarig Mistra. </div> <div><br /></div> <div>Mistra Carbon Exit med IVL Svenska Miljöinstitutet som programvärd, tilldelades forskningsmedel från Mistra och startade sin verksamhet den 1 april 2017.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är väldigt glada att Mistra ger oss fortsatt förtroende och stöd för Mistra Carbon Exit. Vi är övertygade om att våra resultat kommer att bidra till Sveriges omställning till nettonollutsläpp. Vår ansats med värdekedjor har visat sig vara effektiv då den hjälper oss att förstå hinder och identifiera nya möjligheter. Vårt nära samarbete med företag och myndigheter är ett starkt bidrag till att göra forskningen relevant och underlätta tillämpningen. Det ska bli väldigt roligt att arbeta vidare med den här gruppen. Vi känner oss mycket hedrade och kommer ta oss an uppgiften med stor entusiasm, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit. </div> <div><br /></div> <div>I Mistra Carbon Exits konsortium ingår Chalmers, Linköpings universitet, Göteborgs Universitet och KTH, samt de tre forskningsinstituten Resources for the Future i Washington DC, German Institute for Economic Research i Berlin och Centre for European Policy Studies i Bryssel. Även företag, myndigheter och intresseorganisationer deltar.</div> <div><br /></div> <div>– Det ska bli oerhört spännande och stimulerande att få fortsätta arbeta i detta program. Arbetet i första fasen utgör nu en solid bas för det fortsatta analyserna. Vi har också etablerat ett fantastiskt fint samarbete mellan forskarna och även med olika avnämare till programmet, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor i uthålliga energisystem vid avdelningen för Energiteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div>Mistra Carbon Exit tar fram ny kunskap och utvecklar strategier för hur det svenska samhället och svenska företag ska kunna bli föregångare i att erbjuda produkter och tjänster med låga eller inga koldioxidutsläpp. Visionen är att bidra till att göra Sverige till en viktig internationell förebild inom klimatarbetet. Mistra Carbon Exit analyserar tekniska och affärsmässiga förutsättningar för att nå nollutsläpp, men också styrmedel och beteendefrågor. Mistra har bidragit med 56 miljoner kronor i den första fasen på fyra år.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mistra.org/forskningsprogram/mistra-carbon-exit/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Mistra Carbon Exit ​</a></div> Thu, 10 Dec 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Har-ny-karnkraft-tekniska-och-ekonomiska-forutsattningar-att-mota-klimatutmaningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Har-ny-karnkraft-tekniska-och-ekonomiska-forutsattningar-att-mota-klimatutmaningen.aspxHar ny kärnkraft tekniska och ekonomiska förutsättningar att möta klimatutmaningen?<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Har ny kärnkraft tekniska och ekonomiska förutsättningar att möta klimatutmaningen? Webbinariet hölls den 7 december, 2020. Arrangör: Chalmers styrkeområde Energi. I panelen medverkade kärnkraftsforskare och energisystemforskare, vi fick också inspel från politiken och näringslivet. Allt i syfte att förstå den komplexa frågan om ny kärnkraft lite bättre.</b></p><b>​</b><b style="background-color:initial"><span style="background-color:initial">Ta del av webbinariet på <a href="https://play.chalmers.se/media/Har+ny+k%C3%A4rnkraft+tekniska+och+ekonomiska+f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar+att+m%C3%B6ta+klimatutmaningenF/0_227ibubg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />play.chalmers.se</a></span></b><div><b><span style="background-color:initial"><br />Info om webbinariet:</span></b><div>Kärnkraften, som idag gör en stor del av jobbet för att vi i Sverige ska ha tillgång på el, är energisystemets vattendelare. Alltsedan Barsebäck startade på 70-talet har tekniken varit en het potatis på den politiska agendan. Det här seminariet handlar inte om att vara för eller emot kärnkraft. Ambitionen är att belysa frågan om kärnkraft ur flera perspektiv.</div> <div><br /></div> <div>​Forskningen har lett till nya idéer för framtida kärnkraftskoncept. </div> <div>Hur ser forskarnas vision ut om framtidens kärnkraft?  Och hur står sig ny kärnkraft i relation till exempelvis nyinvestering i vindkraft? Med tanke på klimatutmaningen – under vilka förutsättningar skulle ny kärnkraft kunna ha en plats i ett (svenskt) energisystem? Det finns också frågetecken kring om det är lönsamt att investera i ny kärnkraft.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Program:</b></div> <div><ul><li>Moderator Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi. </li></ul></div> <div><b>Talare:</b></div> <div><ul><li>Generation IV kärnkraft, vad är det och var är vi? Christian Ekberg, professor i kärnkemi, Chalmers.</li> <li>S<span style="background-color:initial">må</span><span style="background-color:initial"> och stora reaktorer, teknikläget idag. Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH.</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">ramtidens kärnkraft - en fråga om tid, pengar och alternativ. Fredrik Hedenus, senior forskare, fysisk resursteori, Chalmers.</span></li></ul></div> <div><b>Moderatorledd paneldiskussion:</b></div> <div><ul><li>Moderator Anders Ådahl.</li> <li>In<span style="background-color:initial">grid </span><span style="background-color:initial">Bonde, avgående ordföranden för Klimatpolitiska rådet.</span></li> <li>P<span style="background-color:initial">enilla G</span><span style="background-color:initial">unther, tidigare riksdagsledamot och KD:s energipolitiska talesperson.</span></li> <li>L<span style="background-color:initial">isa Göransson, Forskarassistent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">taffan Qvist, PHD i kärnteknik, Qvist Consulting Limited.<br /><br /><span style="font-weight:700">​</span><span style="font-weight:700;background-color:initial"><span style="background-color:initial">Ta del av webbinariet på <a href="https://play.chalmers.se/media/Har+ny+k%C3%A4rnkraft+tekniska+och+ekonomiska+f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar+att+m%C3%B6ta+klimatutmaningenF/0_227ibubg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />play.chalmers.se​</a></span></span><br /></span></li></ul></div></div></div>Tue, 08 Dec 2020 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Laddhybrider-viktiga-for-elektrifieringen-av-persontransporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Laddhybrider-viktiga-for-elektrifieringen-av-persontransporter.aspxLaddhybrider viktiga för elektrifieringen av persontransporter<p><b>​Laddhybridfordon kan köras på både el och fossilt bränsle. Så hur bra är de för miljön och för omställningen till en fossilfri fordonssektor? En unik studie från Chalmers visar att laddhybriderna kan köras lika mycket på el som ”rena” elbilar med en räckvidd på ca 13 mil.</b></p><div><span style="background-color:initial">– Vi har jämfört ett stort antal hushåll med flera bilar och kan visa att hushåll med ett fossilfordon och en laddhybrid kan köra lika många kilometer på ren eldrift som ett hushåll med ett fossilfordon och en elbil, säger Ahmet Mandev, doktorand på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Efter att ha bearbetat data från fyra miljoner kördagar med laddhybrider kan Ahmet Mandev också säga hur laddning bör ske för att maximera eldriften, samtidigt som bränsleåtgång och utsläpp minimeras.</div> <div><br /></div> ​​<span style="background-color:initial">Trots att det är över 20 år sedan den första massproducerade elhybridbilen dök upp på marknaden finns det fortfarande många frågor kvar att besvara kring hur sådana fordon bäst ska användas. Det är frågor som Ahmet Mandev, doktorand på institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers siktat på att besvara i sina doktorandstudier, handledd av docent Frances Sprei. </span><div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Ahmet_Mandev_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Anledningen till att vi vill titta närmare på laddhybrider är att det finns olika syn på deras roll för elektrifiering av persontransporter. Deras elektriska potential är viktig att lära sig mer om, för att bestämma vilka policyinstrument – lagar, regler och subventioner – som bäst tillämpas på sådana fordon, säger Ahmet Mandev. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I den första av studierna som ingår i hans licentiatavhandling The Role of Plug-in Hybrid Electric Vehicles in Electrifying Personal Transport - Analysis of empirical data from North America har han behandlat och analyserat ett års kördata för 71 hushåll i Kalifornien. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det är lätt att se hur många kilometer en laddhybridbil använder elmotorn respektive förbränningsmotorn, men det unika med den här studien är att vi har tittat på hushållsnivå, alltså kartlagt samtliga fordon i olika flerfordonshushåll. Då ser vi hur många kilometer hushållet sammanlagt färdats på el, och har kunnat jämföra hushåll som har en ”ren” elbil eller laddhybridbil bredvid en konventionell bil. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som vanligt när det gäller el- och hybridfordon är räckvidden en viktig faktor. Studien visar att hushåll med en elbil och en konventionell bil kör i genomsnitt 45 procent av sina sammanlagda kilometer på el medan hushåll med en laddhybrid och en konventionell bil når 46 procent eldrift i genomsnitt. Detta trots att räckvidden för fordonen vid full eldrift var 130 km för elbilen (en Nissan Leaf i det här fallet) och knappt hälften för laddhybriden – 56 kilometer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Frances_Sprei_170x220_2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Orsaken att laddhybriden vinner trots den avsevärt kortare räckvidden, är att man oftare tar den till de längre resorna. Och då går i alla fall en del av de resorna på el. Siffrorna visar också att laddhybriderna oftare används samtidigt som någon annan i familjen använder fossilfordonet. Räckvidden för både elbilar och laddhybrider har ökat sedan studien genomfördes, men resultaten är fortfarande relevanta och visar att laddhybriderna har en viktig roll att spela när det gäller att elektrifiera persontransporter. Nästa steg blir att följa upp hur de längre räckvidderna påverkar andelen körda kilometer på ren eldrift, säger Frances Sprei. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Viktigast att ladda på natten</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><span style="background-color:initial">Ytterligare en fråga Ahmet Mandev undersökt är hur </span>laddhybriden<span style="background-color:initial"> ska ladda för att få ut så många kilometer på el som möjligt, med lägsta möjliga bränsleförbrukning och utsläpp. I två andra studier har han utgått från kördata insamlade under ca 4 miljoner kördagar under en tioårsperiod med laddhybridmodellen Chevrolet Volt. Genom att bearbeta datan har Ahmet Mandev räknat ut hur ofta fordonen laddats och han kan därmed empiriskt belägga flera saker om laddhybriderna. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div>Det som ger mest positiva effekter är att ladda sin bil fullt en gång per dygn, vilket kanske inte är så förvånande. Men Ahmet gjorde en upptäckt som stack ut i materialet. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Om man går från att ladda sin bil varje natt till 90 procent av nätterna tredubblas utsläppen, från 1,7 kg koldioxid till 5,7 kg för 100 kilometers körning. Bränsleförbrukningen går upp på liknande sätt, från 0,7 liter för 100 kilometer till 2,5 liter. Det är fortfarande låga utsläpp och låg förbrukning men det blir ändå stor skillnad för en så pass liten förändring i beteende, säger Ahmet Mandev. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Laddhybriderna i studien kommer som bäst upp i 70 procent eldrift, under förutsättning att de laddas en gång per dygn. Ahmet Mandev och Frances Sprei poängterar att kompletterande laddning under dagen också ger positiva effekter, men för maximal effekt är det en full laddning per dygn som gäller. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I våra studier fokuserade vi på att studera data och dra slutsatser kring laddning och eldrift utifrån det. Men om man skulle översätta resultaten till tips för makthavare, skulle det vara att ge fler möjligheten att ladda på natten. Det är ju långtifrån alla som bor i till exempel flerbostadshus som har den möjligheten idag, säger Ahmet Mandev. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I sina fortsatta doktorandstudier ser han fram emot att göra internationella jämförelser, för att se hur laddningsmönster och eldrift skiljer sig åt mellan länder med olika förutsättningar, lagar och riktlinjer kring laddhybrider. Utifrån detta blir det sedan möjligt att se vilka politiska riktlinjer och rekommendationer som skulle göra störst skillnad.</div> <div><br /></div> <div><i>Text och foto: Christian Löwhagen. </i></div> <div><em style="background-color:initial">Illustration: </em><em><a href="https://thenounproject.com/term/hybrid-car/1962529/">Chaowalit Koetchuea​, the Noun Project</a>.</em><em style="background-color:initial"> Montage: Christian Löwhagen. </em></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Forskningen finansieras av Swedish electromobility Center och utförs i samarbete med UC Davis i Kalifornien och Fraunhofer Institute for Systems and Innovation Research i Tyskland. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div></div>Mon, 07 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halvvags-till-CCS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halvvags-till-CCS.aspxHalvvägs till CCS - Hur når vi hela vägen fram i tid?<p><b>​Den 25 november bjöd  parterna som samverkar i projektet ”Preem CCS”, på ett webbinarium om nya insikter och kunskaper om de tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar som kvarstår innan storskalig CCS kan bli verklighet.​​​​ Här kan du ta del av webbinariet och presentationerna.</b></p>​<span style="background-color:initial">År 2050 ska Europa vara världens första klimatneutrala kontinent. För att nå målet krävs att alla sektorer minskar sina klimatutsläpp. För industrin har infångning och lagring av koldioxid, CCS (Carbon Capture and Storage), seglat upp som en av de viktigaste åtgärderna för att minska industriutsläppen på kort och lång sikt. På sikt kan CCS bli en avgörande teknik för att nå negativa utsläpp. ​</span><div><br /></div> <div>2019 inleddes projektet ”Preem CCS”. Inom projektet ska hela värdekedjan för CCS utvärderas; från infångning av koldioxid vid Preems raffinaderi i Lysekil, till lokal mellan-lagring och transport till den slutliga lagringsplatsen utanför den norska västkusten.</div> <div><br /></div> <div>Projektet har passerat halvtid, och i samband med detta presenteras halvtidsresultat med nya insikter och kunskaper om de tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar som kvarstår innan storskalig CCS kan bli verklighet.</div> <div><br /></div> <div>Projektet är ett samarbete mellan Preem, Aker Carbon Capture, Chalmers tekniska högskola, Equinor och norska forskningsinstitutet SINTEF. Svenska Energimyndigheten och norska utvecklingsprogrammet CLIMIT bidrar med finansiering.<br /><br /><a href="https://play.chalmers.se/media/t/0_dl3bea6h"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ta del av webbinariet på Chalmers Play</a><br /><br /></div> <div><b>Program och presentationer:</b><br /><br /><ul><li>08:30  Anders Ådahl, Moderator, Chalmers styrkeområde Energi </li> <li>0<span style="background-color:initial">8:35  </span><span style="background-color:initial">Sverre Overå, Northern Lights</span></li> <li>0<span style="background-color:initial">8:45  </span><span style="background-color:initial">Karin Lundkvist, Preem<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemPREEM.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen​</a></span></li> <li>08.55  <span style="background-color:initial">Oddvar G</span><span style="background-color:initial">orset, Aker Carbon Capture:<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemAKERCARBONCAPTURE.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen</a></span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:00  </span><span style="background-color:initial">Filip Johnsson, Chalmers </span><span style="background-color:initial">och </span><span style="background-color:initial">Stefania Gardarsdottir, SINTEF:<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemCHALMERSSINTEF.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen</a></span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>0<span style="background-color:initial">9:15  –  Klara Helstad, Energimyndigheten<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemENERGIMYNDIGHETEN.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen</a></span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:25  I</span><span style="background-color:initial">ngrid Sørum Melaaen, CLIMIT/Gassnova<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemGASSNOVA.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen</a></span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:30  </span><span style="background-color:initial">Tony Christian Tiller, Olje- og Energidepartementet</span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:45  </span><span style="background-color:initial">Paneldiskussion</span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:55 </span><span style="background-color:initial">  Publikfrågor</span></li> <li>1<span style="background-color:initial">0:00  </span><span style="background-color:initial"> Avslut</span></li></ul></div>Mon, 30 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-–-Nya-möjligheter-för-energilagring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-%E2%80%93-Nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-energilagring.aspxEnergipodden – Nya möjligheter för energilagring<p><b>​Vi har fått en pratstund med Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper. Hans huvudsakliga forskningsområde är inom vattenkraft, för vilket förutsättningarna nu tar nya riktningar i och med att sol- och vinkraft expanderar. EU har beviljat pengar till ett projekt,där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring.</b></p>​​– Det här ska bli spännande. Lagring av energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Hela projektet samordnas från TU Delft i Nederländerna där jag var gästprofessor fram till årsskiftet. I Holland är de framåt och duktiga inom området Coastal engineering. De har byggt upp hela sitt land genom att dämma upp havet, säger Håkan Nilsson.<div><span style="background-color:initial"><br />Vattenkraften har funnits i dryga hundra år, och gör idag närmare halva jobbet för att vi i Sverige ska ha konstant tillgång på el. </span>Efterfrågan ​på nya lösningar för energilagring ökar i takt med att väderkänslig förnybar energi expanderar. EU har därför beviljat pengar till ett projekt, ALPHEUS, där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring. Den ska möjliggöra att även låglänta områden, som Holland, kan använda havets vatten för att lagra energi. <br /><br /><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Energipodden+avsnitt+2+%E2%80%93+Nya+m%C3%B6jligheter+f%C3%B6r+energilagring/0_b4v0ocvi"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lyssna på: <span style="background-color:initial">E</span></a><span style="background-color:initial"><a href="https://play.chalmers.se/media/Energipodden+avsnitt+2+%E2%80%93+Nya+m%C3%B6jligheter+f%C3%B6r+energilagring/0_b4v0ocvi">nergipodden avsnitt 2 – Nya möjligheter för energilagring​</a><br /><br /></span></div></div> <div><span></span><div>Redaktörer för energipodden är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</div> <div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​</div></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:</b><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Havsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott​</a><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften</a><br /><div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/person/hani" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers Research - Håkan Nilsson</a><br /><a href="https://www.tudelft.nl/en/eemcs/current/humans-of-eemcs/haakan-nilsson/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Håkan Nilsson Visiting Professor TUDelft</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Från-vindsurfning-till-professorstjänst-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Den surfande professorn</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Från-vindsurfning-till-professorstjänst-.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/stromningslara/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Strömningslära på Chalmers</a><br /><br /></span><div><span style="font-weight:700">Fakta:</span></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet heter ALPHEUS - Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage. Det är finansierat av EU, projektnummer 883553. Läs mer om projektet: <br /></span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/projekt/Sidor/Augmenting-grid-stability-through-Low-head-Pumped-Hydro-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage</a></span></div></div> <br /></div> <div><br /></div> <div><br /><h3 class="entryTitle" style="margin:0px;font-family:lato, &quot;helvetica neue&quot;, helvetica, arial, sans-serif;font-weight:normal;line-height:37px;color:black;font-size:29px;word-break:keep-all"></h3> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Tue, 10 Nov 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxWatch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?<p><b>​Thank all of you who participated in the webinar, 4 November: Hydrogen – A silver bullet in the energy system? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f">​Watch the webinar on Chalmers Play: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?</a><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f"></a><div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Program</span><ul><li>Moderator: Anders Ådahl, Energy Area of Advance Co-Director.</li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=np97magr">Maria Grahn</a>, Senior researcher, department of Mechanics and Maritime Science. Maritime Environmental Science. Director of Energy Area of Advance, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_M.G__overview_4%20Nov%202020_final.pdf">“Main possibilities and challenges for using hydrogen in the energy and transport sector​”​</a>​,</li> <li><a href="https://www.linkedin.com/in/thierry-lepercq-2968a/">Thierry Lepercq​</a>, founder of Soladvent. Former Executive Vice-President in charge of Research &amp; Technology and Innovation, ENGIE. Author of the book &quot;Hydrogen is the new oil&quot;.​<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_TL_Prez%20Chalmers%204%20November%202020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“The view on hydrogen in Europe”, </a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/k01wibj">Björn Wickman​</a>, Associate Professor, Chemical Physics, Department of Physics, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_BW_Fuel%20Cells_4%20Nov_2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“Improved fuels cells to enable a sustainable energy system”.​</a></li></ul> <div><span style="font-weight:700"><br /></span><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Panel: </span><br /><span style="font-weight:700"></span><div><ul><li><a href="/en/Staff/Pages/karin-andersson.aspx">Karin Andersson</a>, Professor in Maritime Environmental Science Expert in sustainable shipping, Chalmers. </li> <li><a href="/en/staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a>, Professor at Fluid Dynamics/Mechanics and Maritime Sciences, Chalmers.</li> <li><a href="https://www.ri.se/sv/anna-karin-jannasch">Anna-Karin Jannasch</a>, Rise, Director of the Swedish testbed for hydrogen electrolysis and industrial application </li> <li>Monica Johansson, Principal Energy &amp; Fuel Analyst, Volvo group. Expert in alternative fuels, with knowledge in hydrogen infrastructure. </li> <li><a href="/en/Staff/Pages/koopmans.aspx">Lucien Koopmans</a>, Professor, head of the division Combustion and Propulsion Systems, Chalmers.</li> <li>Mattias Wondollek, Program Director, <a href="https://energiforsk.se/en/">Energiforsk</a>.​</li></ul></div></div> <br /><br /></div></div>Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kompaktare-teknik-gynnar-vindkraft-till-havs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kompaktare-teknik-gynnar-vindkraft-till-havs.aspxKompaktare teknik gynnar vindkraft till havs<p><b>​Kompakt, miljöanpassad och finurlig. Det är tre viktiga egenskaper hos den kraftelektroniska omriktare som industridoktoranden Mohammad Kharezy på forskningsavdelningen Elkraftteknik på Chalmers och forskningsinstitutet RISE håller på att utveckla.</b></p>​<span style="background-color:initial">I dagens havsbaserade vindkraftparker finns en eller flera transformatorplattformar anslutna till vindkraftverken för att samla ihop och omvandla den producerade elektriciteten till högspänd likström innan överföring sker via kabel in till land.</span><div><br /></div> <div>– Elomvandlingsplattformarna utgör en betydande del av investeringskostnaden för havsbaserad vindkraft, säger Torbjörn Thiringer, professor i tillämpad kraftelektronik vid Chalmers institution för elektroteknik. Det skulle därför vara en stor fördel om havsbaserade vindkraftparker kunde anslutas mot land med färre sådana plattformar, vilket är den bakomliggande tanken med det här konceptet. </div> <div><br /></div> <div>Alternativet till fristående plattformar är att istället placera utrustningen för elomvandling i själva vindkrafttornen, dels uppe i maskinhuset och dels även längre ner i tornen eller i en container på utsidan av tornen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Storlek och vikt har betydelse</strong></div> <div>– För att kunna installeras på tornen måste utrustningen krympas i storlek. Detta har vi av och till arbetat på under de senaste 20 åren. Tack vare prototypen som Mohammad Kharezy har konstruerat för sin licentiatuppsats har lösningen nu tagit ett betydande steg framåt, säger Torbjörn Thiringer.</div> <div><br /></div> <div>Nyckeln är komponentens kompakta form och jämförelsevis låga vikt. Designen innebär att flera omriktare seriekopplas på högspänningssidan för att på så sätt få en hög likspänning. E<span style="background-color:initial">ftersom de fysiska avstånden är små och potentialskillnaden stor måste d</span><span style="background-color:initial">en elektriska isolationsförmågan mot jord då vara mycket god</span><span style="background-color:initial">, annars blir konsekvensen överslag och kortslutning. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>– Som isolationsmedium har jag använt en bionedbrytbar vegetabilisk olja, istället för fossilbaserad transformatorolja som vanligen används. Den senare dras med negativa miljörisker, säger Mohammad Kharezy. I kombination med cellulosamaterial är den här oljan lovande för att klara isolationsproblemet, dessutom har den tydliga miljöfördelar.</div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kompaktare%20teknik%20gynnar%20vindkraft%20till%20havs/vindkraftprototyp_400x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Prototyp för frekvensomriktare" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>I elkraftlabbet på Chalmers, samt hos RISE i Borås, har Mohammad Kharezy byggt upp en prototyp för frekvensomriktaren, i skala 1:200. På bilden visas mätning av transformatorns kärnförlust med en precisionswattmeter. För detta experiment behövs en högfrekvensspänningsgenerator, ett California Instrument 4500LX PWM-omvandlare.</em></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><br /></div> <div><strong>Goda erfarenheter för framtiden</strong></div> <div>Forskningen har finansierats av <a href="http://www.energimyndigheten.se/" target="_blank">Energimyndigheten ​</a>inom programmet VindEL 2017. Syftet är att bidra i omställningen till ett hållbart och förnybart energisystem genom forskning och utveckling som gör vindkraftteknik mer funktionell och konkurrenskraftig.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas förhoppning är att få fortsatt finansiering för att kunna vidareutveckla konceptet för spänningsomvandlingen, samt att mer ingående kunna studera hur designen för isolationen kan förbättras för att funktionen ska bli mer förutsägbar. </div> <div><br /></div> <div>– Erfarenheterna av konceptet är hittills mycket goda, säger Mohammad Kharezy. Jag hoppas och tror att min forskning kan vara en del av lösningen för att i framtiden göra det möjligt att direktansluta havsbaserade vindkraftsparker mot land, utan att några stora och dyra fristående plattformar med transformatorstationer ska behövas.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Tatu Nieminen och Mohammad Kharezy​</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Ladda ner Mohammad Kharezys licentiatsavhandling: </div> <a href="https://research.chalmers.se/publication/518754/file/518754_Fulltext.pdf" target="_blank"><div>A Novel Oil-immersed Medium Frequency Transformer for Offshore HVDC Wind Farms</div> ​</a><div><br /></div> <div><strong>Kontaktpersoner</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Mohammad-Kharezy.aspx">Mohammad Kharezy</a>, industridoktorand på institutionen för Elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20kharezy@chalmers.se">kharezy@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><div><a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-thiringer.aspx">Torbjörn Thiringer</a>, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20torbjorn.thiringer@chalmers.se">torbjorn.thiringer@chalmers.se</a><br /><br /></div></div>Wed, 04 Nov 2020 00:00:00 +0100