multifunktionellt jordbruk. Vallodling.
​Multifunktionellt jordbruk, kan förutom livsmedel, biobaserade produkter, bidra till viktiga värden som bevarande av biologisk mångfald och kulturella värden. De kan också säkra reglerande ekosystemtjänster, som pollinering och skydd mot naturkatastrofer som torka och översvämningar. Foto: Pixabay.​​​

Mer bioenergi och mindre negativa miljöeffekter

Jordbruket skapar många värden utöver matförsörjning men kan också inverka negativt på miljön, till exempel genom att kväve från gödsel läcker ut i närliggande dricksvatten, säger Göran Berndes, expert på markanvändning.
Med ett nytt sätt att modellera markanvändning visar forskning hur jordbruket kan leverera mer biomassa samtidigt som miljöproblematiken minskas.​
Klimatförändringar, befolkningstillväxt, ökad efterfrågan på mat, trä och biobaserade produkter ökar trycket på ekosystemen och bidrar till jordbrukets negativa miljöeffekter.
Multifunktionellt jordbruk, kan förutom livsmedel och biobaserade produkter bidra till viktiga värden som bevarande av biologisk mångfald och kulturella värden. De kan också säkra reglerande ekosystemtjänster, som pollinering och skydd mot naturkatastrofer som torka och översvämningar.

– Det finns många olika sätt att minska miljöpåverkan och de lösningar som vi har undersökt i detta projekt har varit föremål för flera tidigare studier, även inom vår egen forskargrupp. Ofta görs sådana studier på ganska liten skala, men här har vi tagit ett större grepp och undersökt hur multifunktionella odlingssystem skulle kunna introduceras i Sverige och Europa för att minska negativa effekter av nuvarande jordbruk och samtidigt producera biobränslen och andra biobaserade produkter, säger Göran Berndes, professor på Chalmers (bilden t h)​. Han är projektledare i en forskningsstudie, som inkluderar forskare från Chalmers, Lunds universitet och Mittuniversitetet. Tillsammans har de utvecklat ett nytt sätt att modellera markanvändningssystem. 

I den nya studien har forskarna utvecklat en metod för att studera markanvändning och potentialen för multifunktionella odlingssystem inom jordbruket. Genom att applicera högupplöst data på 81 000 landskap i EU och Storbritannien har forskarna ringat in områden med potential för både ökad biomassaproduktion och minskad miljöproblematik.
– Våra analyser visar att miljöproblem relaterat till kväveläckage till ytvatten och vinderosion kan minska betydligt genom en strategisk integration av multifunktionella odlingssystem i jordbrukslandskap som idag domineras av ettåriga grödor, säger Oskar Englund, docent vid Mittuniversitetet och en av deltagarna i projektet.

Samtidigt som flera vanliga miljöproblem minskar kan den förändrade markanvändningen ge ett tillskott av biomassa för exempelvis biodrivmedelsproduktion. Den förändrade markanvändningen kan också leda till koldioxidinbindning i jordbruksmarken, vilket är bra både för klimatet och för åkerjordens bördighet. 
 
– Ett ökat inslag av vallodling i växtföljder med ettåriga grödor skulle exempelvis kunna binda in motsvarande tio procent av växthusgasutsläppen inom Europas jordbruk. Dessutom minskar behovet av att använda konstgödsel och bekämpningsmedel, berättar Christel Cederberg, professor på Chalmers (bilden t h), som också har deltagit i projektet.

– Ska de multifunktionella systemen implementeras i stor skala krävs lokala marknader för biomassan. Om jordbrukarna dessutom ser möjligheter att tjäna pengar på att leverera miljönytta så kan det skapa ytterligare intresse, säger Pål Börjesson, professor vid Lunds universitet som ansvarade för projektets fallstudie av hur multifunktionella biomassaodlingar kan minska lokala miljöproblem och samtidigt leverera biomassa till ett kraftvärmeverk i Skåne.

Mer info:
Projektet har genomförts inom ramen för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system​ som samfinansieras av Energimyndigheten och f3 Centre.


Projektgrupp: Göran Berndes (projektledare) och Christel Cederberg, Chalmers; Oskar Englund, Mittuniversitetet och Englund GeoLab AB; Pål Börjesson, Lunds universitet.

​​

Sidansvarig Publicerad: to 09 jun 2022.