Energipodden
Foto: Tumisu från Pixabay 

Energipodden: Om gensaxen, cellfabriker och hållbara biobränslen

​Vi är nyfikna på tekniken som belönades med 2020 års nobelpris i kemi, den så kallade gensaxen, Crispr/Cas9. Användningsområdet är stort, från utveckling av läkemedel till tillverkning av biobränslen. För att få veta mer träffade vi chalmersforskaren Cecilia Geijer. Hon arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier.

Cecilia GeijerCecilia Geijer, forskarassistent, industriell biologi, arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier. Bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, är en effektiv producent av bioetanol från glukos. Cecilia Geijer och hennes forskargrupp använder CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästens användningsområden. 
Gensaxen snabbar på utvecklingsprocessen av dessa jäststammar avsevärt – och innebär en hel del fördelar jämfört med andra metoder. Cecilia Geijer arbetar också med nya, relativt okända jästarter som besitter en rad industriellt attraktiva egenskaper. 




Relaterat:

Så används Nobelmetoden i praktiken på Chalmers​

Nytt nätverk ska stärka europeisk jästforskning
Genomic and transcriptomic analysis of Candida intermedia reveals the genetic determinants for its xylose-converting capacity 


Redaktörer för energipodden är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.
Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.
Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​

Sidansvarig Publicerad: ti 22 dec 2020.