Klöver. Christel Cederberg Göran Berndes

Kan bidra till förbättrad livsmedels- och energisäkerhet

Jordbrukssektorn behöver minska utsläppen av växthusgaser, anpassa sig till klimatförändringarna och samtidigt bidra till förbättrad livsmedels- och energisäkerhet. 
– Gröna bioraffinaderier kan leverera mot alla dessa mål och uppmärksammas alltmer i spåren av Ukrainakriget och utmaningar kopplat till klimatomställningen och höga energi- och matpriser. Vallodlingar och gröna bioraffinaderier kan bidra till en del av lösningen, säger Christel Cederberg, biträdande professor i Hållbara jordbrukssystem och en av experterna som medverkar på ett internationellt seminarium om EU-projektet Green Valley, som hålls på Chalmers den 8 september.
Målet med projektet är att ta fram helhetslösningar för effektivt markutnyttjande och att möta efterfrågan på regionalt producerad energi och foder. 

– Satsningar på gröna bioraffinaderier syftar bland annat till att öka självförsörjningsgraden inom jordbruket genom att minska beroendet av importerat sojafoder. Eftersom den ökande efterfrågan på soja driver på den tropiska avskogningen ser vi också positiva effekter i form av minskade växthusgasutsläpp och förluster av biodiversitet kopplat till tropisk avskogning, säger Göran Berndes, professor i Biomassa och markanvändning.

– Vi kan dessutom ersätta fossilbaserade bränslen och material med biogas och med andra biobaserade produkter som produceras i de här raffinaderierna. Utöver minskande växthusgasutsläpp så blir vi då också mindre importberoende när det gäller fossila bränslen, säger han.

På seminariet, Green Biorefineries for protein – bioenergy and biomaterials, kommer forskare vid Chalmers och Århus universitet att presentera forskningsresultat från EU-projektet Green Valleys och beskriva möjliga utvecklingsvägar i Sverige och Danmark. Dessutom medverkar representanter från EU-kommissionen, danska Miljöministeriet och svenska Energimyndigheten.

– Seminariet tar upp frågor kopplat till både råvaruproduktion inom jordbruket och raffinaderiprocesser, så jag tror att det kan vara intressant för både jordbruksnäringen och för de som är engagerade inom den biobaserade industrin. Dessutom får vi under seminariet en uppdatering kring planer och strategier för omställningen mot en fossilfri och i högre grad biobaserad framtid, så egentligen har jag svårt att se vilka som inte ska komma och lyssna, säger Göran Berndes.

Vad är fördelen med vallodling jämfört med hur vi brukar jordarna idag?
– Gräs-och klöverodling, vallodling, innebär odling av en perenn gröda eftersom vall normalt odlas i två till fyra år i sträck i växtföljden, sekvensen av grödor. Marken är ständigt bevuxen under denna tid, vilket är en stor fördel jämfört med ettåriga grödor såsom spannmål, oljeväxter, majs och sockerbetor för vilka marken bearbetas och sådd av grödan sker varje år, säger Christel Cederberg.
Vallen börjar växa tidigt på våren och växer långt in på hösten, så länge det är milt. Det innebär att fotosyntesen kan utnyttjas bättre än för ettåriga grödor. En större andel av biomassaproduktionen från fotosyntesen går ner i rotsystemet på vallgrödor, som bygger upp markens kolförråd i högre grad än odling av ettåriga grödor vilka i stället kan orsaka förluster av markkol. 

– Kolinlagring i åkerjorden, och därmed bättre mullhalt, leder till en rad positiva markegenskaper såsom bättre infiltration, förbättrad rotstruktur och mer organiskt liv, exempelvis fler daggmaskar. Kort sagt markbördigheten och därmed skördepotentialen ökar säger Christel Cederberg.
När marken är bevuxen året runt minskar växtnäringsförlusterna, kväve och fosfor, väsentligt och dessutom finns vid vallodling ett mycket litet, oftast inget, behov av kemisk bekämpning mot ogräs, insekter och svamp. Så när vall odlas på en åker under några år så minskar användningen av bekämpningsmedel, poängterar Christel Cederberg.
 
Finns det några nackdelar?
– Vi har en begränsad marknad för vallen. Idag odlas den framför allt på gårdar som har kor och ungdjur för produktion av mjölk och nötkött. Dessutom odlas en hel del vall för avsättning till hästsektorn som har vuxit mycket de senaste decennierna. Användningsområdet för vallen idag är framför allt till landets gräsätande djur och det är definitivt en nackdel att det inte finns en större avsättning för biomassa från vallgrödor, säger Christel Cederberg. Men hon ser att intresset för vallodling ökar hos bönderna.

– Jordbruket är idag så specialiserat och många gårdar är helt inriktade på odling av ettåriga grödor som spannmål och raps, vilket inte gynnar kolinbindningen i marken, snarare tvärtom. Detta i kombination med att maskinerna blir allt större och tyngre, vilket ökar risken för bland annat markpackning och försämrad infiltration, är inte bra för skördarna långsiktigt. Så intresset för odlingsåtgärder som ökar markens kolinlagring är definitivt stort och ökande, och möjligheten att odla och få avsättning för vallen är helt klart en åtgärd som det finns intresse för, säger Christel Cederberg.
 

FAKTA:
Ett bioraffinaderi är en anläggning som producerar många olika produkter från biobaserade råvaror. Principen är densamma som i ett oljeraffinaderi, men fossilfritt. "Gröna" bioraffinaderier är inte tänkt som en distinktion gentemot raffinaderier som använder fossila "svarta" råvaror, utan syftar på att raffinaderierna använder vallväxter (grön biomassa) som råvara till skillnad från anläggningar som använder t ex halm (gul biomassa) eller träråvara.


Om seminariet: Green Biorefineries for protein – bioenergy and biomaterials​
Tid och plats: 8 september, 09:30-11:30. Kaffe, te och frukostfralla serveras från 9.00.
Teknikparkens Konferenscentrum. Chalmers teknikpark, Sven Hultins gata 9, 412 58, Göteborg.
Seminariet kommer även att streamas live på YouTube. ​
Anmälan senast 2 september. 

Språk: Engelska
Program
  • Welcome. Moderator: Tomas Kåberger, professor and director Area of Advance Energy
  • Plans and strategies for a transition to green protein and fossil-free energy and materials in the EU, Laurent Mercier, DG Agriculture and Rural Development, EU commission.
  • Green biorefinery systems – technology development and environmental sustainability, Morten Ambye-Jenssen, Dep of Biological and Chemical Engineering, Aarhus University and Christel Cederberg, Dep of Space, Earth and Environment, Chalmers
  • Food, energy & materials from green biorefineries – Danish and Swedish perspectives, Uffe Jørgensen, Dep of Agroecology & Centre for Circular Bioeconomy, Aarhus University and Göran Berndes, Dep of Space, Earth and Environment, Chalmers University of Technology,
  • Policies for shifts to green protein and phase-out of fossil-based energy and materials – introduction from national agencies and discussions, Lasse Juul-Olesen, Miljøministeriet DK and Kalle Svensson, Energimyndigheten, SE
  • Concluding remarks, Tomas Kåberger, Area of Advance Energy, Chalmers

Anmäl dig till seminariet ​


Sidansvarig Publicerad: sö 30 okt 2022.