Kvillestan Foto: Pär Johansson
​Kvillebäcken i Göteborg. F​oto: Pär Johansson​​

”Vi ser stora möjligheter med decentraliserade energilager”

Den 12 mars, under ett lunchseminarium, breddar forskare och branschen diskussionen om byggnadens roll i energisystemet. Idag står det inför en rejäl omställning med en ökad andel förnyelsebar energi och förändrade förbrukningsmönster.
Vi fick en pratstund med Pär Johansson, docent vid avdelningen för Byggnadsteknologi på Chalmers, och initiativtagare till seminariet. 
Pär Johansson– Med seminariet vill vi lyfta de möjligheter och hinder som finns på en mer strategisk nivå när det gäller olika typer av värme- och kylenergilager för byggnader. Samtidigt vill vi också informera om de lösningar som vi på Chalmers jobbar med. Tillsammans med Akademiska hus har Chalmers nyligen driftsatt ett nytt kylenergilager baserat på fasomvandlingsmaterial. Efter tester och optimering av driftrutinerna är tanken att lagret ska bidra till att minska toppeffekten på kylsystemet i en nybyggd kontorsbyggnad. På så sätt minskar behovet av nyinvesteringar i kylmaskiner i Akademiska hus lokala fjärrkylsystem som finns på campus Johanneberg, säger Pär Johansson. 

I inbjudan till seminariet står det att decentraliserad lagring av värmeenergi och smart styrning kan minska effektuttaget och bättre nyttja förnyelsebar energi.

Hur bra är branschen idag på att nyttja förnyelsebar energi?
– Det varierar, större fastighetsägare är relativt duktiga på detta redan idag. Ett exempel är Wallenstam som är självförsörjande på vindkraftsel sedan 2013. För värme och kyla är det mer komplicerat att nyttja förnyelsebar energi än att försörja byggnadernas elbehov. Värme- och kylenergin är mer beroende av lokala omständigheter som hur det lokala energibolaget producerar fjärrvärme- och kyla, och möjligheten att nyttja frikyla. Därför kan det vara intressant att titta mer på lokal energilagring och lösningar för det i ett systemperspektiv.

Vilka åtgärder kan göras för att öka andelen förnyelsebar energi?
– Dagens byggregler sätter begränsningar för hur lokal energi kan tillgodoräknas i energibalansen för byggnaden. Detta är också något som borde utredas eftersom det kan finnas hinder för hur mycket lokal förnyelsebar energiproduktion som är lönsam. När det gäller andra delar av branschen, som bygg- och anläggningssidan, har man inte kommit lika långt, men elektrifieringen av exempelvis anläggningsmaskiner kan bidra till att det blir enklare att använda förnyelsebara energikällor. 

Vad innebär decentraliserad lagring rent konkret?
– Det vi menar är mindre energilager utspridda över ett större område av byggnader som är ihopkopplade när det gäller energiförsörjningen och styrningen. De är smartare än vad lagren är idag med  större möjligheter att styra i- och urladdningen av lagren i tid och rum. Idag är det vanligare att dessa effektutjämnande system finns ute hos energileverantören istället för i själva byggnaden.

Vilka utmaningar för detta med sig?
– Det är alltid en utmaning att få lönsamhet i ny teknik och nya lösningar. De affärsmodeller och skattesystem som finns inom området idag är inte anpassade till att energi lagras och produceras lokalt. Enligt IVA är det är troligt att samtliga lagringstekniker i framtiden tillämpas i någon form, men den teknik som i dag utvecklas snabbast är batterier. I projektet med fasändringsmaterial som presenteras på seminariet har flera faktorer drivit på kostnaderna, men de förväntas bli mindre i nästa projekt då vi lärt oss väldigt mycket i processen. 

Det pågår en diskussion bland flera branscher som handlar om att bli fossilfria. Hur ser det ut för byggsektorn?
– I Sverige står den för 20 procent av koldioxidutsläppen. Byggsektorn är bred med olika utmaningar beroende på vilken del man tittar på. Utsläppen kommer framförallt från tillverkningen av byggmaterial i byggskedet och från utsläpp relaterade till energianvändningen i byggnader. Branschens gemensamma färdplan syftar till att halvera dessa till 2030 och vara på nettonollutsläpp 2045. Här handlar det mycket om att använda befintlig teknik men för att nå netto noll krävs ny teknik och innovationer. Samverkan, ledarskap och kunskap är en av fem nyckelfaktorer som branschen pekar ut för att nå målen. Chalmers ligger långt framme när det gäller till exempel livslångt lärande och här kan vi bidra med fortbildning av de som utvecklar framtidens lösningar.

Kommer den frågan att lyftas på seminariet?
– Det är en av de stora möjligheterna som vi ser med decentraliserade energilager, att möjliggöra bättre användning av förnyelsebar energi istället för den fossila som idag används för att täcka toppeffekterna. Omställningen till fossilfrihet är något som genomsyrar våra projekt och motiverar oss att forska på just det här området.

Vem tycker du ska gå på seminariet?
– Alla som är jobbar med eller är intresserade av hur energisystemet ska bli mer effektivt och robust borde vara intresserade av energilagring i byggnader. Jag tror det blir en spännande diskussion när flera olika perspektiv på frågan möts, säger Pär Johansson avslutningsvis.

Av: Ann-Christine Nordin


Publicerad: to 05 mar 2020.