Fotograf: Jeff Zehnder​

​​

Politisk vilja en av lösningarna på klimatfrågan

​Den 8 oktober presenterades en ny stor rapport av FN:s klimatpanel IPCC. Den redogör för vad som skulle hända med jordens klimat om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 jämfört med 2 grader. Det finns möjligheter att klara detta. Men det går trögt. Så är det naivt att vara optimistisk?
IPCC skriver i sin rapport, att det krävs "snabba och långtgående" omställningar för land- och energianvändning, industri-, byggnads- och transportsektorn samt stadsplanering för att lyckas med 1,5 gradersmålet. En halv grad kan vara avgörande för  hundratals miljoner människor, havens korallrev och permafrosten. 

Minusutsläpp kan behövas

– Jag tror att vi måste klara av att ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi har anledning att vara optimister när det gäller metoder och tekniker samt att det knappast är ett ekonomiskt problem att möta klimatmålet, säger Filip Johnsson professor i uthålliga energisystem vid avdelningen för energiteknik på Chalmers.  Hans forskning är inriktad på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet. Förutom det  är han också en av initiativtagarna till forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit. Ett stort antal universitet, högskolor, industrier och organisationer ska genomföra en sektorsövergripande analys av hur utsläppen från bostäder, transporter och transportinfrastruktur kan minskas för att möta svenska utsläppsmål. 
 
IPCC konstaterar att minusutsläpp, negativa nettoutsläpp, kan behövas för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. I dagsläget finns det ett par metoder för att åstadkomma detta och sänka halten av koldioxid i atmosfären. Dessa är skogsplantering, Bio-CCS, eller BECCS, en teknik som avskiljer koldioxid från rökgaser och Direct Air Capture, DAC. Det går också att lagra biokol.
– Vi måste se allvaret och det akuta i utmaningen, som i huvudsak ligger i allas ansvar att genom politik och marknader skapa incitament för att få bort fossilbaserade produkter och tjänster och att takten snabbt måste ökas. 

Filip Johnsson menar att BECCS och skogsplantering kan implementeras nu. Lagring av biokol sker redan idag, om än i liten skala. Plantering, handlar om ökad inbindning av kol genom förändrad markanvändning. Med BECCS avskiljs koldioxid från stora punktutsläpp av koldioxid från processer som använder biomassa som bränsle. Koldioxiden lagras sedan i djupt liggande geologiska formationer. Det vill säga CCS, Carbon Capture and Storage, avskiljning och lagring av koldioxid, tillämpad på biogena utsläpp.
 

Politisk vilja och ekonomiska drivkrafter

– Det här kan vara från bioeldade kraftvärmeverk, pappers- och massaindustrier eller från processer för framställning av biodrivmedel. CCS-tekniken finns demonstrerad, det är mer fråga om politisk vilja och att samhället hittar en ekonomisk drivkraft, för att investeringar i tekniken ska komma till stånd, säger Filip Johnsson. Tekniken behövs både på fossila och biogena utsläpp.

Den tredje metoden däremot, Direct Air Capture, DAC, att avskilja koldioxiden från atmosfären är betydligt mer kostsam och får nog ses som en möjlig teknik på längre sikt. Men Filip Johnsson tror att den kan behövas för att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.

– Då pekar nämligen allt på att vi globalt måste uppnå negativa nettoutsläpp. Tillsammans med de två andra metoderna skulle DAC kunna kompensera för klimatpåverkan från sektorer där vi inte lyckas komma ner till noll, för att vi totalt ska uppnå negativa nettoutsläpp. BECCS tekniken är trots allt beroende på tillgång på biomassa och kan dessutom komma att konkurrera med annan användning av biomassa till exempel i flygsektorn där alternativen är få. 
 

Skogen binder kol

När det gäller metoderna att skapa negativa nettoutsläpp så saknas idag incitament i de flesta regioner. Världens skogar tar naturligtvis upp och binder koldioxid när de växer, inte minst sker detta i jordens regnskogar. 
– I detta sammanhang väcker naturligtvis den politiska utvecklingen i Brasilien anledning till oro med risk för ökad avskogning av Brasiliens regnskogar, säger Filip Johnsson.

Däremot, finns det redan aktiva åtgärder för att öka beskogning i flera länder, exempelvis Kina har skogsplanteringsprogram. Förutom att öka kolinbindningen bidrar detta ofta till andra miljönyttor som ökad biologisk mångfald, minskad jorderosion och bättre luftmiljö.
 Sverige har ett väl utvecklat skogsbruk med nettotillväxt i skogen. Det vill säga skogens kollager ökar trots att vi använder betydande mängder biomassa. Men det finns utmaningar att lösa när det gäller världens biomassasystem. Det kan uppstå konflikter mellan att skapa kolsänkor och att använda biomassa i en framtida bioekonomi. Här pågår forskning på Chalmers och på många håll i världen.
 

Nya sätt att prissätta klimatet

Så om det inte handlar om ekonomi, vad är det då?
– Det beror på hur man ser det: Ja, idag finns inga ekonomiska incitament för att tillämpa BECCS. Precis som för andra klimatåtgärder är kostnaden för att tillämpa BECCS ingen stor del av det totala värdeskapandet i vår ekonomi. Det gäller att hitta nya sätt att prissätta klimatåtgärderna då det troligtvis påverkar priset på slutprodukter och tjänster ganska lite, säger Filip Johnsson. Detta studerar vi i forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.
 
I Mistraprogrammet undersöker och utvecklar forskarna strategier för hur det svenska samhället och företag ska kunna bli föregångare i att erbjuda produkter och tjänster med låga eller inga koldioxidutsläpp alls. 

Så för att nå klimatmålen är det bråttom att börja använda de olika teknikerna och metoderna. Vad är alternativet till att inte investera i dessa?
– Det är nog inte så mycket fråga om alternativ som att vi behöver samtliga tekniker och åtgärder och det snabbt om i ska begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Mer förnybar el, elektrifiering av industri och transportsektorerna, effektivare energianvändning och ett mer effektivt transportsystem. Men vi behöver även se till att vi etablerar mer biomassabaserade system som ger hög klimatnytta där ändrad markanvändning och BECCS teknikerna är viktiga komponenter.

Av:  Ann-Christine Nordin
Foto: Jan-Olof Yxell


Fakta IPCC:

IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, samarbete om klimatfrågor mellan FN-organen UNEP och WMO, etablerat 1988 på initiativ från FN:s generalförsamling. IPCC samlar ett stort antal forskare från olika vetenskapsfält för att i klimatrapporter sammanställa kunskapsläget om klimatet och den mänskliga påverkan på det globala klimatet. Underlaget består av vetenskapliga undersökningar som av forskare har publicerats i sådana vetenskapliga tidskrifter som tillämpar anonym granskning av andra experter (så kallade peer review) före publicering. Källa Wikipedia




Publicerad: må 15 okt 2018. Ändrad: fr 19 okt 2018