​Påverka, manipulera och lura. 23 oktober på Hållbarhetsdagen håller Sheila Galt en workshop om fake news, pseudovetenskap och gimmicks. Foto: Monster Ztudio/Shutterstock

​​​​​​​

Fejknyheter vs kritiskt tänkande

​En gång visste man att jorden var platt, nu vet alla att den är rund. Det är viktigt att förstå att det vi kallar fakta kan ändras. Annat är det med fenomen som fake news. På hållbarhetsdagen, 23 oktober, lyfter Sheila Galt fenomenet under en workshop. 
Fake news och pseudovetenskap har alltid funnits. I samband med senaste presidentvalet i USA hamnade fejkade nyheter i medierapporteringens epicentrum. Idag hotar de, och så kallade alternativa fakta, förtroendet för media, samhällsinstitutioner och forskarvärlden när de sprider desinformation om bland annat politiska meningsmotståndare, journalister eller klimatförändringar.

Sheila Galt delar sin tid mellan Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers och Teknoteket på vetenskapscentret Universeum. Det är där vi möts på sjätte våningen, ovanför ödlor, pirayor, regnskog, sengångare och tocotukaner. Just nu förbereder hon aktiviteter– Creepy Science – inför höstlovet. Då ska barn och ungdomar få testa experiment och kanske punktera några myter.

Klimatförnekare som psykologiskt fenomen

Foto på Sheila Galt.– Vi kan göra så mycket mer när det gäller fake news, gimmicks och pseudovetenskap. Under workshopen på Hållbarhetsdagen vill jag att deltagarna ska vara delaktiga, och inte bara bli matade. Tanken är att lyfta möjligheter och ansvar när det gäller frågorna. Så vi ska dra i ett par trådar och förhoppningsvis få fler hjärnor att tänka till.
Sheila Galt vill att Chalmers studenter ska få verktyg för att kunna agera mot fake news när de är ute i samhället. 
– Men då krävs det att detta ingår i vår utbildning. 
Sheila berättar att Chalmers som universitet idag är svagt när det gäller att agera på fejknyheter och pseudovetenskap. Men det finns goda exempel där forskare tagit initiativ för att motverka dessa strömningar.

– När det gäller källkritik har bibliotekets personal väldigt bra kurser. Mitt råd är att studenterna går på dessa.
Men det finns fler goda exempel på andra initiativ.
– Ja, det finns en forskargrupp på Chalmers som har börjat att titta på klimatförnekande som psykologiskt fenomen. De har startat ett internationellt nätverk där de ska försöka motverka detta.
Under Hållbarhetsdagen kommer Martin Hultman, initiativtagare till nätverket, att lyfta frågor som orsakerna till vår brist på handling när det gäller klimatfrågan och vad behöver vi göra.
– Sedan har matematikern Olle Häggström bloggen Häggström hävdar. Den handlar till stor del om att bemöta pseudovetenskap. Läs den! Vi är dessutom flera som är medlemmar i föreningen Vetenskap och folkbildning.

Relaterade fenomen

– Fake news, gimmicks och pseudovetenskap är relaterade fenomen, säger Sheila Galt. Fake news har blivit något som man använder för att sticka huvudet i sanden och bortse från fakta. Gimmicks, handlar från början om sälj, försäljare vet att saker inte fungerar, det kan vara saker man hänger upp i ett rum för att skapa eller ta bort ”energier”. De flesta vet att de saluför junk, men kunden vill ha lite magiskt tänkande, och köper.
Sheila berättar att många som praktiserar pseudovetenskap inte vet om det själva.
– Den som gör sig skyldig till pseudovetenskap, vill att det ska ut som riktig vetenskap, och använder sig därför av det vetenskapliga språket. 

Det som oroar henne är de rörelser som väljer att inte lyssna på klimatforskare och därmed inte ändrar på sina beteenden. Här finns personer i maktpositioner. 
– Det som vetenskapen tagit fram med bästa närheten till det man kan kalla fakta, det har stora grupper förkastat. Detta är livsfarligt och det handlar inte enbart om klimatet. I Sydafrika förnekade presidenten att AIDS kom från HIV-viruset, vilket var ödesdigert. Här hemma i Sverige finns också de som tror att det är farligt att låta samhället vaccinera deras barn. 
Vinsten för makthavaren är kortsiktigt menar Sheila Galt. De säger något folk kanske vill höra, att vi kan fortsätta som vi gjort och inte behöver göra något som gör ont just nu.

Sheila Galts uppväxt präglades av vetenskap. Föräldrar var universitetsutbildade och fadern forskade. 
– Så när jag var ung var det en fascination att möta folk som tänkte helt annorlunda, jag blev fängslad av de som trodde på till exempel tankeöverföring, och tänkte shit, här är hela rörelser med gungfly under fötterna. Den nyfikenheten har jag haft med mig genom livet.  När jag talade med en kollega från Chalmers i ett helt annat sammanhang, nämnde hon en vän som startat föreningen Vetenskap och folkbildning, där jag nu är medlem och för några år sedan även satt i styrelsen”.

Relationen till media​

I teasern till programpunkten på Hållbarhetsdagen står det att Chalmers studenter och anställda har (bör ha) goda förutsättningar att hjälpa allmänheten och politiska beslutsfattare att se skillnad på vetenskapligt underbyggda ”sanningar” och ”fake news”. Här är ofta massmedia en viktig kanal.
Men en del forskare tycker å ena sidan att mediebevakningen av deras ämne är dålig – å andra sidan vill de själva inte ställa upp i media? Hur kan relationen mellan forskare och journalist bli bättre?
– Det finns en rädsla att någon ska berättat om ens vetenskap på ett felaktigt sätt, att journalisten inte är tillräckligt påläst. Det är nog erfarenhet, att det inte blir riktigt rätt. Har man dessutom inte fått kontrolläsa texten så kan det bli så att forskningen hamnar fel i texten. Men självklart är det viktigt med media. 
Sheila menar att det avgörande för vetenskapen är att man fortsätter att ifrågasätta, men det är viktigt att förstå vidden av den forskning som exempelvis beskriver klimatförändring.

Innan vi skiljs åt så rekommenderar Sheila Debunking handbook, en handbok i att slå hål på falska myter. Författarna ger exempel på hur människor hanterar information, förstår man inte det är det svårt att nå fram med vetenskapliga fakta. Med den kan man hjälpa allmänheten med att tolka fakta. Exemplet med klimatforskningen tas upp där.

Text: Ann-Christine Nordin,
Fotot på Sheila Galt: Mikael Nystås

 
RELATERAT:




​​

Publicerad: fr 19 okt 2018. Ändrad: fr 26 okt 2018