Energiomställningen kräver bättre samspel

​– Det finns mycket som jag förstår i tillvaron men inte mina egna drivkrafter, säger Thore Berntsson när han blickar tillbaka till början av 2000-talet. Då tog han initiativet att lyfta fram Chalmers forskning via Chalmers EnergiCentrum, som senare kom att lägga grunden till styrkeområde Energi.
Thore BerntssonThore Berntsson har arbetat med industriella energisystem i hela sitt yrkesverksamma liv, han är också styrkeområde Energis första ledare.
Allt oftare kommer rapporter där forskare från en mängd olika discipliner och forskningsinstitut tillsammans undersökt komplexa frågor kopplade till energiomställningen och klimatkrisens stora utmaningar. 
– Energiområdet är till stor del kopplat till klimatkrisen. Det är nyckeln för vår framtid. Samtidigt blir det mer och mer komplext. När vi ser de omställningar som bör ske om fem, tio år måste vi bättre förstå hela kedjan och ha ett mycket bättre samspel än vi har i dag. Det är huvudfrågan och stora ord men faktiskt sant. Detta kan inte var och en lösa för sig. 

Någonstans runt 2002 genomförde han och Lars Strömberg, forskningschef vid Vattenfall och adjungerad professor, ett projekt där de kartlade och sammanställde forskningen inom energiområdet på Chalmers. 
– Vi blev kanske inte blev så förvånade men det visade att det fanns mycket mer aktiviteter inom området än vi anat, men folk kände inte till varandra. 

D
e insåg att det fanns ett behov av en plattform både internt på Chalmers och externt så att möten kommer till stånd som inte annars skulle ske. Så de bildade Chalmers EnergiCentrum, CEC, som kom att bli en community building internt och externt. Grupper fann varandra och skrev gemensamma ansökningar. 
– Och ja, vi hade mycket kontakter och seminarier och en extern styrgrupp, med industrirepresentanter. Det gav avtryck. Vi bidrog till ökad information och kunskapsöverföring till samhället, och självklart till ett ökat nätverkande och samarbeten både i Sverige och internationellt. En viktig effekt som vi inte visste då var att vi redan hade börjat formera oss när idén till styrkeområdena kom, berättar Thore Berntsson.

År 2009 gjorde regeringen en satsning för att skapa starka långsiktiga forskningsmiljöer som kunde ta sig an framtidens utmaningar och utlyste strategiska forskningsmedel. För Chalmers del resulterade detta i flera hundra nya miljoner kronor och därmed fick den nya matrisorganisationen, som kom att innehålla Chalmers profilområden, styrkeområdena, en rivstart. Då var de åtta till sitt antal. Nu är de sex: Energi, Hälsa IKT, Material, Produktion och Transport.

När satsningen gjordes, så var utlysningen för energiområdet mer specifik än de andra utlysningsområdena. Regeringens utlysning för energiområdet handlade om tre huvudområden: Biomassa, Elsystem och en Grön transportsektor
– Förutom de tre områdena lade vi själva till ett fjärde område, systemforskning, vilket inte de andra konkurrerande ansökningarna i Sverige hade med. Och det fick vi beröm för inför tilldelningen av medel.

Så när regeringen skulle fördela ekonomiska resurser visade det sig att Chalmers energiområde fick mest pengar.
– Och då inte enbart inom energi, utan även jämfört med samtliga andra utlysningsområden. Det säger något om Chalmers. Vi sökte 60 miljoner kronor per år till energiområdet och fick 58 under 5 år. Karin Markides, dåvarande rektor, hade lovat att Chalmers skulle lägga till hälften, så vi hade nästan 90 mkr per år.

Det Thore Berntsson gjorde då var att skapa ett eget separat kansli, som det enda av styrkeområdena.
– Vi var fem personer, några på deltid. Vinsten med kansliet var att verkligen få detta att fungera. 90 miljoner är mycket pengar. Det är många som slåss om medlen, och att klara det på befintliga resurser inom min egen organisation såg jag som något väldigt svårt. Så jag la kansliet på Chalmers Industriteknik, CIT, just för att jag visste att det fungerade bra där. För vår nivå var det absolut nödvändigt.
En av orsakerna var också att det var en opartisk organisation. 
– En annan viktig faktor till att det fungerade bra var att vi bestämde från start hur pengarna skulle fördelas. Vi hade inga ansökningar utan delade upp pengarna och gav forskarna möjlighet att skriva bra beskrivningar för hur de skulle använda pengarna. Så alla visste vilken grundplåt de hade, vilket gjorde att vi kunde arbeta kreativt. Vi startade doktorandprojekt, vi hade vårt kansli som avlastade forskargrupper på Chalmers med administration och arbetade mycket med community building, både internt och externt. Utvärderingen år 2014 visade att vi satsat rätt. Chalmers energiområde fick bäst utvärdering i Sverige, säger Thore Berntsson.

När det gäller management, alltså hur vi hade organiserat oss internt, så fick vi ”beyond excellens”. Det var Utbildningsdepartementet som ansvarade för utvärderingen och bland granskarna ingick det både svenska och internationella experter.
– Det vi åstadkom under de första åren var framför allt en synlighet när det gäller Chalmers breda och djupa forskning. Styrkeområde Energi var bredare och omfattade mer än det staten efterfrågade. Vi fick också beröm för industrisamarbetet.

Styrkeområdet avsatte också pengar till forskarassistenter som fick möjlighet att skapa samarbeten och koppla ihop områden som exempelvis elteknik och reglerteknik, eller att arbeta hela vägen från molekylnivå till systemfrågor med forskning kring tekniken för koldioxidavskiljning. 
– Jag vill också lyfta att styrkeområde Energi medverkat till att stärka kedjan mellan grundläggande bioteknik, biokemi och systemforskning. Biomassasidan, bioenergiforskningen har fått ett rejält lyft med ett ökat samarbete mellan molekylär bioforskning och teknisk praktisk biomassaforskning, säger Thore Berntsson. 
 
Avslutningsvis, hur tror du att universiteten kommer möta de stora samhällsutmaningarna om tio år?
– Det finns en stor samhällsvinst att knyta samman akademin, myndigheter, näringsliv och civilsamhället nationellt och internationellt. Det akademin kan erbjuda är långsiktighet, och en arena för möten. Det är precis här exempelvis styrkeområden kan spela en viktig roll, att aktivt samla ihop forskare med specifika kompetenser. Det är nödvändigt för att klara omställningen mot en mer klimatvänlig och hållbar ekonomi, säger Thore Berntsson.

Av: Ann-Christine Nordin

Sidansvarig Publicerad: to 04 feb 2021.