Göteborg Götaälv Norra älvstranden
​För Göteborg Energi har Maria Jangstens forskning inom produkten fjärrkyla inneburit ett betydande kunskapslyft för den systemmässiga kopplingen mellan kunderna och Göteborg Energi, som är ett relativt outforskat område.​ Foto: Philip Waern

En framgångsrik kombination av forskning och nyttiggörande

​– Med facit i hand så var tiden som doktorand fantastisk, säger Maria Jangsten som doktorerat vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Hon har undersökt hur olika fastigheter i Göteborg använder fjärrkyla, ett relativt outforskat område.
I Sverige kopplar man oftast inte kyla till komfort, men för att få en sval och behaglig inomhustemperatur i shoppingcenter, kontor och sjukhus behöver vi kyla. En teknik, som har potential att vara mer energieffektiv och miljövänlig än luftkonditionering, är fjärrkyla. Med avhandlingen “District Cooling – Towards Improved Substation Performance” har Maria Jangsten forskat och studerat ett verkligt system – fjärrkylasystemet som drivs och ägs av Göteborg Energi. 

I Göteborg lånar vi vatten från Göta älv. Via Rosenlundsverket pumpas det kalla fjärrkylavattnet ut i fjärrkylanätet via rör under marken till de fastigheter som är ihopkopplade med systemet.
Väl framme i fastigheten kyler det vattnet i husets kylsystem med hjälp av en värmeväxlare i källaren. I den möts två flöden. Husets kylsystem kyler sedan luften så att det blir svalt och skönt. Värmen ifrån fastighetens system överförs sedan till det kalla fjärrkylavattnet, så att det värms upp och återförs till Göta älv.

Maria Jangsten– Som doktorand har jag lärt mig mycket om mig själv samt hur forskningsprocessen går till. När det kändes trögt, som att jag inte kom någonstans med arbetet, så vet jag nu att det är en naturlig del i att forska. Det har varit intensivt, utmaningarna har avlöst varandra och ingen dag har varit exakt den andra lik. Jag känner att jag har vuxit och blivit säkrare i mitt arbete. Även om vissa arbetsmoment har varit svåra och kluriga så har det varit otroligt kul!

– Jag har kommit fram till att de flesta fjärrkylacentraler tyvärr fungerar mycket sämre än vad de borde enligt de tekniska föreskrifterna, till exempel vad gäller de temperaturer som fjärrkylavattnet ska ha. Men med relativt enkla sätt kan man åtgärda vissa av de problem som jag har belyst i min forskning, så som att implementera ett par enkla styrstrategier, som kan eliminera några av problemen. Ytterligare kan dessa åtgärder agera som säkerhetsåtgärder för att problemen inte ska uppstå i framtiden. Ett annat intressant resultat är även vikten av att systematisk analysera och följa upp datan för att energibolaget, fastighetsägaren eller båda två aktivt ska kunna jobba med att förbättra fjärrkylacentralernas prestanda och förbättra temperaturdifferenserna.

För Göteborg Energi har Maria Jangstens forskning inom produkten fjärrkyla inneburit ett betydande kunskapslyft för den systemmässiga kopplingen mellan kunderna och Göteborg Energi, som är ett relativt outforskat område. 
– I projektet har bland annat diagnosverktyg utvecklats, som kan användas för kontinuerlig uppföljning av funktionen i alla undercentraler och därmed kunna hantera fel mer proaktivt. Forskningsresultaten har spridits, inte bara inom Göteborg Energi och Chalmers, utan även till andra aktörer, både nationellt och internationellt. På Göteborg Energi har vi genom projektet kommit närmare fjärrkylakunderna och har fått en större förståelse för kopplingen mellan kund och system. Det gör att vi kan driva fjärrkylasystemet mer effektivt, vilket gagnar både oss och våra kunder, säger Anders Strand, ansvarig för utvecklingen av fjärrkyla på Göteborg Energi.

Maria Jangsten överraskades av hur stor diversitet det finns bland de fastigheter hon undersökte. 
– Från början trodde jag att det skulle kunna gå att göra en kategorisering av fastighet, kylasystem och problemen som finns, men det visade sig att varje fastighet på olika sätt var mer eller mindre unik.

En av de största utmaningarna under arbetet var att ta fram ett systematiskt sätt för att hantera och analysera data.
– Det finns många sätt att göra det på och valet var därför inte uppenbart, utan något som utkristalliserades under forskningens gång. Underlaget var också av olika kvalitet och karaktär beroende på fastighetens styr- och övervakningssystem.
– En annan utmaning var att potentiella inriktningar inom forskningsprojektet, exempelvis fälttesten som jag genomförde, där det samarbete som jag etablerade med fastighetsägarna var avgörande. De har samarbetat på frivillig basis och ibland har olika problem påträffats som gjorde att flexibilitet och kreativitet i forskningsprocessen har varit nödvändigt, säger Maria Jangsten

Vad tar du med dig av det samarbetet?
– Att det finns mycket att uppnå om man samarbetar och lär av varandra. En av höjdpunkter som doktorand var när jag och mina handledare från Chalmers tillsammans med mina samarbetspartners på Göteborg Energi, analyserade, diskuterade och gemensamt kom fram till inriktningar och tillämpning av det jag påvisat i min forskning. Dessa stunder har känts som den perfekta kombinationen av forskning och nyttiggörande vilket har gjort forskningen extra rolig.

Vilka kan mer vara intresserade av detta?
– Fastighetsägare och energibolag i första hand samt konsulter och designingenjörer av fjärrkylasystem och kylasystem i fastigheter.

Vad händer nu?
– Jag kommer börja arbeta på Chalmers Industriteknik mitten av januari nästa år, säger Maria Jangsten.

Forskningsprojektet, som har utförts inom ramen för Chalmers strategiska partnerskap med Göteborg Energi, har haft som mål att utveckla det befintliga systemet för fjärrkyla i Göteborg genom att undersöka hur olika fastigheter använder fjärrkyla och vad de har för temperaturbehov i förhållande till vad fjärrkyla levererar. ​

Relaterat


Textbearbetning: Ann-Christine Nordin​


Sidansvarig Publicerad: on 21 dec 2022.