Det behövs en robust strategi för att nå klimatmålen

​Sommaren år 2018 fick Åsa-Britt Karlsson, generaldirektör för Statens geotekniska institut, uppdraget att ge svar på hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Det har varit en tuff och inspirerande utmaning. Nu är uppdraget klart. Den 7 februari medverkar hon och flera av utredningens experter på lunchseminariet Minusutsläpp ett måste för klimatmålen – vad ska Sverige göra?
Åsa-Britt KarlssonMen innan dess, senast den 31 januari, ska hon presentera utredningen för miljöminister Isabella Lövin. 
– Det behövs en stor kraft för att åstadkomma en bra utredning. Jag har haft ett kunnigt sekretariat och en väldigt bred expertgrupp som bistått mig som utredare. Det finns ingen expert som kan spänna över hela fältet, säger Åsa-Britt Karlsson, Klimatpolitiska vägvalsutredningens särskilde utredare. 

Eftersom utredningen handlar om många olika områden: Bio-CCS, om ökad kolsänka i skog och mark och internationella åtgärder så har e
xpertgruppen varit bredare än vad som är praxis.
Det är inom dessa områden utredningen föreslår olika styrmedel.  Experterna som medverkat är ifrån olika myndigheter, departement, akademin, och från olika intresseorganisationer. Från Chalmers är det Christel Cederberg, Anders Lyngfelt och Daniel Johansson som bidragit med sin kunskap.

Åsa-Britt Karlsson har arbetat med klimat- och miljöfrågor under många år. Bland annat som statssekreterare hos miljöminister Andreas Carlgren (C).  
Sedan år 2012 är hon Generaldirektör för statens Geotekniska institut, med ansvar för geotekniska säkerhetsfrågor nationellt, och frågor som rör klimatanpassningsfrågor. 
Utredningen tillsattes sommaren för ett och ett halvt år sedan, alltså 2018. Då antogs direktiven och Åsa-Britt blev utsedd till utredare. 

– Det var i mitten av juli, så du kan ju tänka dig hur det var att rigga ett sekretariat mitt i sommaren. Så vi kom igång på allvar under hösten. I samband med det arrangerade Chalmers ett väldigt intressant och bra seminarium för mig och mitt sekretariat. Det vill jag faktiskt lyfta fram. säger Åsa-Britt Karlsson..

Det klimatpolitiska målet för Sverige är netto-nollutsläpp 2045. Dessutom finns etappmål. För transportsektorn finns ett delmål om minskade utsläpp med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. 
Enligt Sveriges klimatmål ska utsläppen minska med 85 procent till 2045. Resten, 15 procent, kan kompenseras genom att till exempel samla in koldioxid, eller lagra i växande skog. 

Hur kan den här resan se ut för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045?
– Det kan jag ju inte berätta nu. Men kom på lunchseminariet den 7 februari. Senast den 31 januari ska jag presentera hur strategin ser ut för miljöminister Isabella Lövin. Först därefter är den offentlig. Det jag hoppas på är att strategin är konkret och att våra förslag är så bra att det ger regeringen redskap att direkt börja arbeta för att gå vidare för att nå de svenska klimatmålen, säger Åsa-Britt Karlsson.​

Vilken effekt hoppas du att utredningen ska få? 
– Jättesvårt att säga. Det här är en långsiktig strategi. Vi måste starta nu för att få effekt och komma framåt.  Det jag velat göra är en avvägning så att detta kan gå på ett så smart sätt som möjligt.
Åsa-Britt Karlsson säger att det finns en stor vilja att vara med och bidra och lyfter då handlingsplanerna inom Fossilfritt Sverige som olika branscher tagit fram för att man ska nå klimatmålen.
– Den här utredningen innehåller ett robust förslag som gör att vi kan nå Sveriges klimatmål. Det är det som varit uppdraget.

Text: Ann-Christine Nordin, Foto: Statens Geotekniska institut.



Publicerad: on 29 jan 2020.