Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 01 Dec 2021 20:07:34 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/klassificera-matematiska-objekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/klassificera-matematiska-objekt.aspxSka bidra till att klassificera matematiska objekt<p><b>​Precis som biologer klassificerar växter och djur, behöver matematiker kunna klassificera och strukturera upp matematiska objekt. Wallenberg Academy Fellow Hannes Thiel ska använda metoder som han har utvecklat inom ordningsteori, för att bidra till att förstå strukturen på något som kallas för C*-algebror. </b></p><div> När forskare klassificerar olika objekt skapar det en ordning som kan bidra till ny kunskap. När kemister till exempel ordnade upp alla grundämnen i det periodiska systemet, fick de bättre förståelse för grundämnenas egenskaper. Biologer klassificerar i stället växter och djur för att förstå hur de är besläktade. Även inom matematiken arbetar forskare med att klassificera objekt för att bättre förstå dem. <br /></div> <div><br /></div> <div>Professor Hannes Thiel vid <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/Thielx220.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av Hannes Thiel" style="margin:5px" /> Kiels universitet, Tyskland, arbetar med att analysera och klassificera något som kallas operatoralgebror, mer specifikt C*-algebror. </div> <div><span><span>– Jag kom i kontakt med C*-algebror 2005, när jag studerade i Berkely i ett år under min grundutbildning, och tyckte att ämnet var så fascinerande att jag bestämde mig för att specialisera mig på det, säger Hannes Thiel.<br /></span></span></div> <div><br /></div> <div><span><span> <div>C*-algebror infördes i matematiken på 1930-talet, delvis med motivation från kvantmekaniken, och har studerats flitigt sedan dess. Efter en rad genombrott har forskare kunnat klassificera en särskild familj av dessa algebror. Hannes Thiel kommer att använda metoder som han har bidragit till att utveckla inom ordningsteori, för att undersöka om det med hjälp av dessa går att avgöra när en viss C*-algebra tillhör den klassificerade familjen. </div> <div><br /> </div> <div>Hannes Thiels forskning är inriktad på de matematiska grunderna för kvantmekanik och kvantinformation, som bland annat har betydelse för högenergifysik, till exempel kärnfusion, men även inom området kvantdatorer. Som Wallenberg Academy Fellow kommer han att vara verksam vid Institutionen för matematiska vetenskaper, och får möjlighet att helt och hållet fokusera på sin ambitiösa forskningsplan inom C*-algebror. <br /><div>– Jag kommer att använda den här möjligheten till att ta itu med ett av de mest framträdande öppna problemen på området, vars lösning kommer att avsevärt förbättra vår förståelse av den fina strukturen av C*-algebror, säger han. </div> <div></div></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Fyra Wallenberg Academy Fellows till Chalmers 2021 </h2></div> <div>Forskningsfinansieringen från Wallenberg Academy Fellowship uppgår till mellan 5 och 15 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering. Här kan du läsa om de andra utnämningarna: </div> <div><br /></div> <div>Kristina Davis, Mikroteknologi och nanovetenskap </div> <div>Yasmine Sassa, Fysik </div> <div>Niki Vazou, Data- och informationsteknik </div></span></span></div>Thu, 02 Dec 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/Aktuella-vårdbyggnadsfrågor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/Aktuella-v%C3%A5rdbyggnadsfr%C3%A5gor.aspxAktuella vårdbyggnadsfrågor<p><b>​​Praktik och forskning från Nederländerna, Storbritannien, Italien, Brasilien och USA.</b></p>Igår höll CVA ett internationellt webbinarium med nedslag i fem länders aktuella vårdbyggnadsfrågor, inom både forskning och praktik.<br />Vi fick höra om äldreboenden, Covid-19-utmaningar, flytande sjukhus i Amazonas, innovationsprocesser, brukarmedverkan, historiska tillbakablickar, resonemang om byggnaders livslängd  och tankar om beredskap för framtida förändringar av representanter från såväl Nederländerna, Storbritannien och Italien som Brasilien och USA. Deltog gjorde ett femtiotal åhörare.<br /><div>Webbinariet spelades in och kan tillsammans med en presentation av de inbjudna nås genom länkarna nedan.</div> <a href="https://youtu.be/f2ONUY_ikD0"><div><br /></div> <div>Länk till video på youtube</div></a><div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/cva-goes-abroad.aspx">Presentation av talare i ursprunglig inbjudan</a><br /></div> <br />Wed, 01 Dec 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SahlBEC-Lab.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SahlBEC-Lab.aspxNytt labb ska ge bättre diagnos och behandling av sjukdomar<p><b>Bättre diagnostik och behandling av en lång rad sjukdomar – allt från stroke och epilepsi till cancer och trauma. Det är målet med det nya forskningslaboratoriet Sahlbec som nu är invigt.</b></p><div>Labbet ska utnyttjas för två lovande tekniker. Dels användningen av mikrovågor för medicinska ändamål, dels att med hjälp av supraledande sensorer registrera de ytterst svaga magnetfält som alstras av elektriska signaler i kroppen.</div> <div><br /></div> <div>I teknisk mening kan man säga att Sahlbec labb handlar om att uppnå maximal avskärmning. Då gäller det elektriska och magnetiska fält. <span style="background-color:initial">Men ur en annan synvinkel är syftet det rakt motsatta. Nämligen att integrera medicinteknisk forskning på Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet med verksamheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Inte minst för att underlätta för patienter som deltar i kliniska studier. </span><span style="background-color:initial">Det är därför placeringen av laboratoriet som är så betydelsefull. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Och lokaliseringen har verkligen blivit otroligt bra. Bara några få steg till höger bakom sjukhusets huvudentré, alldeles bredvid radiologin, säger Henrik Mindedal, föreståndare för MedTech West. Han är projektledare för det nya laboratoriet, som med kringutrustning och installationer kostat drygt 15 miljoner kronor att bygga.</div> <div><br /></div> <div>Laboratoriet är stort som en normal enrumslägenhet och ungefär halva ytan utgör anläggningen huvudnummer: Det avskärmade rummet. <span style="background-color:initial">Ett rum vars golv, väggar och tak består av flera skikt av aluminium och så kallad Mu-metall, placerade på vissa inbördes avstånd från varandra. </span><span style="background-color:initial">Det som uppnås med denna egenartade byggteknik är ett rum som effektivt stoppar både elektromagnetisk strålning – exempelvis radiovågor – och magnetiska fält. </span><span style="background-color:initial">Och avskärmningen fungerar åt båda hållen. Inget slipper ut, inget sipprar in.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Forskare Andreas Fhager drivkraften från elektroteknik</strong></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/SahlBEC%20Lab%201.jpg" alt="SahlBEC Lab 1.jpg" style="margin:5px;width:680px;height:664px" /><br /><span style="font-size:12px">Foto: Björn Forsman</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial">Andreas Fha</span><span style="background-color:initial">ger, docent i biomedicinsk elektromagnetik på instutitionen för elektroteknik på Chalmers Tekniska Högskola, är en av de forskare som drivit på för att förverkliga Sahlbec labb – och hans grupp på elektroteknik kommer att bli bland de första att utnyttja anläggningen.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi har bland annat ett projekt under ledning av docent Hana Dobsicek Trefna som handlar om att använda hypertermi, det vill säga uppvärmning med mikrovågor, för att behandla cancertumörer. Exempelvis tumörer i hals och huvud eller hjärncancer hos barn, berättar han.</div> <div><br /></div> <div>Genom att rikta mikrovågor från olika håll kan tumören värmas upp till mellan 40 och 44 grader, utan att den omgivande, friska vävnaden påverkas. Tumören hålls uppvärmd under minst 60 minuter och behandlingen kan upprepas flera gånger.</div> <div><br /></div> <div>– Med värmebehandlingen blir den ordinarie cancerbehandlingen, i form av strålning eller kemoterapi, mer effektiv. Man kan alltså uppnå samma resultat med lägre dos och därmed minska biverkningarna, säger Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div><strong>Diagnostik med hjälp av mikrovågor</strong></div> <div>En annan teknik, där han har sitt eget forskningsfokus, handlar om diagnostik med hjälp av mikrovågor. Här finns ett antal medicinska tillämpningsområden, exempelvis vid stroke eller trauma, där det gäller att snabbt upptäcka och lokalisera blödningar för att kunna ge rätt behandling innan det är för sent. <span style="background-color:initial">Även bröstcancertumörer kan diagnostiseras på liknande sätt, vilket betyder att man slipper använda röntgenstrålning.</span></div> <div><br /></div> <div>– Jag skulle tro att det blir på något av dessa områden som vi startar den första kliniska studien i Sahlbec labb, säger Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div>Forskare inom magnetoencefalografi, MEG, kommer också att utnyttja laboratoriet. Gruppen leds av universitetslektor Justin Schneiderman på Göteborgs universitet. Även här finns det kopplingar till Chalmers Tekniska Högskola. <span style="background-color:initial">Tekniken går ut på att kartlägga de elektriska signalerna i hjärnans neuroner genom att fånga upp de ytterst svaga magnetfält som alstras. Forskare på Mikroteknologi och nanovetenskap har bidragit med de supraledande sensorer som krävs. </span><span style="background-color:initial">Metoden har stor potential, exempelvis när det gäller diagnos och behandling av epilepsi. </span><span style="background-color:initial">Idag finns bara ett MEG-system i landet, vid Karolinska i Stockholm.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Normalt används flytande helium för att kyla sensorerna och göra dem supraledande. <span style="background-color:initial">Fördelen med de sensorer som utvecklats på Chalmers är att de blir supraledande vid en betydligt högre temperatur. Det gör att vi kommer att kunna kyla med flytande kväve i stället. Då kan vi flytta sensorerna närmare skallen och därmed fånga upp svagare magnetiska signaler än vad som hittills varit möjligt</span>, förklarar Justin Schneiderman.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vid invigningen framkom att man på längre sikt också hoppas kunna utnyttja liknande detektering av magnetfält för att studera sjukdomar i mänskliga hjärtat, till exempel arytmier​</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><br /></div> <div><b>Kontaktinformation</b></div> <div><b>Andreas Fhager</b>, docent <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik och chef för enheten </span><span style="background-color:initial">biomedicinsk </span><span style="background-color:initial">elektromagneti</span><span style="background-color:initial">k</span><span style="background-color:initial">, Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial">andreas.fhager@chalmers.se </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> ​Tue, 30 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-med-i-miljardsatsning-på-materialvetenskap kaw.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-med-i-miljardsatsning-p%C3%A5-materialvetenskap%20kaw.aspxMiljardsatsning på forskning inom materialvetenskap<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar drygt tre miljarder kronor på forskning inom materialvetenskap för en hållbar värld. Syftet är att minska miljö- och klimatavtryck från de material vi använder i vår vardag och inom industrin, vilket är en nödvändighet för att kunna nå uppsatta klimat- och miljömål. </b></p><div>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter nu 2,7 miljarder kronor under perioden 2022 – 2033 till ett nytt forskningsprogram, Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability. Forskningsprogrammet ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle genom nya och förbättrade material och tillverkningsprocesser, vilka också skall möjliggöra bättre teknologi för framtidens energisystem och bekämpning av föroreningar och giftiga utsläpp. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Parallellt med den nya satsningen får Wallenberg Wood Science Center, som bildades 2009 med syfte att utveckla nya hållbara material från den svenska skogen, ett utökat anslag på 380 miljoner kronor.</div> <div> </div> <div>– Det är otroligt roligt och positivt att KAW valt att satsa på hållbar materialvetenskap på detta framåtsyftande sätt. Chalmers har sedan länge bedrivit framstående forskning inom detta område och vi kommer därigenom att kunna bidra till det nya initiativet med en bred kunskapsbas. Vi kommer kunna dra nytta av de nya möjligheterna och stärka våra nationella samarbeten och bidra till att stärka Sverige som en avancerad materialutvecklingsnation tillsammans med våra strategiska partners inom området, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och professor i materialkemi, vid Chalmers.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability</h2> <div>Utvinningen av råvaror, i huvudsak metaller, mineraler, fossila ämnen och biomassa, för att skapa olika material - förväntas fördubblas till 2050. Utvinningen sker idag till stor del av icke förnybara ämnen vilket orsakar en stor belastning på miljö, samhälle och klimat. Materialproduktion står för en stor andel av de totala utsläppen av växthusgaser, och framställning av framförallt metaller kräver mycket energi.</div> <div><br /></div> <div>För att möta dessa utmaningar kommer forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability att fokusera på fyra områden: omvandling, lagring och distribution av ren energi, att ersätta sällsynta, energikrävande och giftiga material med cirkulära hållbara material, att motverka förorening, rena och skydda atmosfären, marken och vattendrag samt att befrämja upptäckter av helt nya material för framtidens hållbara teknologier och tillämpningar.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För att klara klimat- och miljömålen måste industrin ställa om snabbare. Därför kommer forskningsprogrammet att bedrivas i samarbete med svensk industri, dels genom industridoktorander och postdoktorer dels genom forskningsarenor där det skapas möjligheter att utbyta kunskap och problemställningar mellan akademi och företag. Industrin får ta del av forskningsfrontens kunskap inom materialvetenskap och forskarna får insikter i företagens utmaningar inom teknologi och applikationer, säger Sara Mazur, director strategic research Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ordförande för programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill etablera Sverige som en ledande nation inom detta forskningsområde. Det övergripande syftet är att möjliggöra hållbara teknologier samt att utbilda framtidens ledare inom samhälle, industri och universitet, förklarar Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utökat anslag till Wallenberg Wood Science Center</h2> <div>Wallenberg Wood Science Center bildades 2009 med syftet att utveckla nya innovativa hållbara material från den svenska skogen. Chalmers har deltagit sedan starten och idag ingår forskare från fem olika institutioner.</div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>– Att vara en del av detta multidisciplinära center med en forskarskola som har ett starkt utbildningsprogram har betytt mycket för forskarna. Samarbete över disciplingränser har bidragit till ny spetsforskning och processkoncept. På Chalmers har man bland annat fördjupat förmågan att karakterisera biomassa och utvecklade materialkoncept. Bland annat har vi jobbat med avancerade metoder vid synkrotronljusanläggningen MAXIV i Lund, säger Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik vid Chalmers och viceföreståndare för WWSC.<br /><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/Lisbeth%20Olsson%20foto%20WWSC_web.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:210px;height:268px" /><br /></div> <div>I och med det utökade anslaget så har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse totalt satsat drygt 1 miljard kronor på forskning inom WWSC. Det utökade anslaget går till forskning av förnybara material av skogsprodukter inom programmet ”Nya material från träd för en hållbar framtid”.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Fantastiskt roligt att KAW bestämt sig för att fortsätta och utöka sin finansiering till Wallenberg Wood Science Center. Det är otroligt värdefullt för Chalmers forskare att vi kan fortsätta arbetet. Det tydliga fokuset mot hållbara material ger ännu större möjligheter att bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna, säger Lisbeth Olsson.</div> <div> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/PeterWallenbergjr_web.jpg" alt="Peter Wallenberg Jr" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:210px;height:270px" /></div> <div><br /></div> <div>Att ersätta olja med trä i tillverkningen av plaster, att skapa starkare och brandsäkra material, samt nya funktionella material är några av målen för Wallenberg Wood Science Center. Satsningen har bland annat resulterat i transparent trä och papper som gjorts magnetiskt, elektriskt ledande och brandtåligt. Andra exempel är biobaserade plaster, lim och porösa material. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den långsiktiga forskningssatsningen syftar till att möjliggöra en hållbar framtid samt att stärka svensk skogsindustris konkurrenskraft och lägga grunden för nya företag baserat på innovationer inom området, förklarar Peter Wallenberg Jr.</div> <div> </div> <div><br />Foto:</div> <div><span>Lisbet Olsson; Thor Balkheden <br /></span></div> <div><span></span><span>Peter Wallenberg Jr;</span> Samuel Unéus</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <div>Deltagande universitet i forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability är Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH, Stockholms universitet samt Linköpings universitet som också är värduniversitet. Inom programmet ska 25 internationella forskargrupper rekryteras och en forskarskola byggas upp med plats för 150 doktorander och 30 industridoktorander samt 150 postdoktorer och 30 industripostdoktorer. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Utökningen av programmet inom Wallenberg Wood Science Center, vars verksamhet bedrivs vid Chalmers tekniska högskola, KTH och Linköpings universitet, innebär att sex forskningsledare, 36 doktorander och lika många postdoktorer samt fyra gästprofessorer kan rekryteras. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/" title="Knut och Alice Wallenbergs stiftelse">https://kaw.wallenberg.org/<br /></a></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/" title="Knut och Alice Wallenbergs stiftelse"></a><a href="https://wwsc.se/">https://wwsc.se/</a><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div><span><strong>Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability</strong><br /></span></div> <div><span></span><a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Anders Palmqvist</a></div> <div><br /></div> <div><span><strong>Wallenberg Wood Science Center</strong><br /></span></div> <div><span></span><a href="/sv/personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a><br /></div></div>Tue, 30 Nov 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxFörståelse för variation – ny nationell utbildningsmöjlighet<p><b>Behovet av att använda verksamhetsdata på ett sätt som driver förbättring växer kontinuerlig – i takt med nya digitala lösningar och med ökad förbättringskunskap i verksamheterna. För att ytterligare accelerera denna utveckling bjuder Chalmers/CHI in till en ny utbildning för individer som ska se till att data blir tillgänglig och användbar för just praktisk och lokal förbättring. </b></p>​<span><a href="/sv/centrum/chi/utbildning/utbildning-for-yrkesverksamma/Documents/CHI_Faktadriven_Verksamhetsutv.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Läs mer om kursen Faktadriven verksamhetsutveckling i sjukvård </a><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Events/cc1c1d4e-78a3-4aac-b635-bfe8fda8734b" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig här</a><br /><br />Frågor? Välkommen att kontakta <a href="mailto:patrik.alexandersson@chalmers.se">patrik.alexandersson@chalmers.se</a> </span>Mon, 29 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Till-minne-av-Christer-Larsson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Till-minne-av-Christer-Larsson.aspxTill minne av Christer Larsson<p><b>​Christer Larsson, professor inom mikrobiell fysiologi och proprefekt på institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers, gick bort den 12 oktober 2021 och sörjs närmas av makan Inga-Lill och barnen Daniel och Lisa. Han var en sann vetenskapsman, en god mentor för yngre kollegor, en inspirerande lärare och en kunnig chef som alltid föregick med gott exempel.​​</b></p><p class="chalmersElement-P"><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Christer%20Larsson_350x305px.jpg" alt="Christer Larsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" /></strong><span><strong>Christer ägnade sin</strong> forskarkarriär åt studier av jästfysiologi. Under sin postdoc-tjänst vid EPFL arbetade han med kalorimetri vid fermentering av jäst. Detta blev hans passion och hans forskning har bidragit stort till området. Senare i karriären breddade Christer sin forskning om jäst och mycket av det han bidrog med vetenskapligt står idag som grundpelare för vår nuvarande kunskap om jästmetabolism och fysiologi.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Som mentor och lärare</strong> inspirerade och utbildade Christer många generationer studenter och unga forskare vid Chalmers. Vi minns honom som en kunnig och vänlig lärare som alltid hade tid att lyssna på och hjälpa sina studenter.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Christer var också</strong> en av grundarna av vår institution och han arbetade som proprefekt under många år. Fakultetskollegorna minns honom i den här rollen som den person man kunde söka upp för att få hjälp med alla sorters problem. Christer hade alltid en lösning och han lyckades alltid leverera den med ett inslag av sin unika humor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Under de senaste </strong>veckorna har vi alla samlat våra minnen av Christer och pratat om hans arv. Vi är alla överens om en sak: Christer var den optimala lagspelaren. Han var inte ute efter makt eller ära för egen del. Han var gladast när laget lyckades.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Christer var en</strong> vänlig och hjälpsam kollega till oss alla, en pålitlig rådgivare − och för många av oss var han även en vän. Han kommer alltid att bli ihågkommen, och vi kommer att hålla liv i lagandan som han representerade. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong><em>/Kollegor och vänner på institutionen för biologi och bioteknik</em></strong></p> <div><strong><em> </em></strong></div> <div><br /></div> <div> </div>Mon, 29 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Teknisk-design-studenter-vinnare-av-Promisepriset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Teknisk-design-studenter-vinnare-av-Promisepriset.aspxStudenter vid Teknisk design vinnare av Promisepriset<p><b>​​Vi gratulerar Moa Hansson och Thea Widdgård, studenter vid Teknisk Design, som utsett till årets pristagare av Promisepriset 2021. </b></p><div>Stipendiumet är instiftat av Branschföreningen Promise, för bästa examensarbete inom kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. De uppmärksammas för deras examensarbete “Enhancing the experience of remote lectures Development of a new digital software to meet the needs of educators and students in higher education”. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Motiveringen lyder:</h3> <div><em>När pandemin slog till var det många som tvingades in ett nytt arbetssätt utan rätt förutsättningar och redskap. Uppsatsen Enhancing the experience of remote lectures belyser utmaningar, behov och användarperspektiv vid utveckling av en ny mjukvara.</em></div> <div><em> </em></div> <div><em>Promise imponeras av uppsatsförfattarnas vetenskapligt underbyggda tillvägagångssätt. Det är en välskriven uppsats som tillför en fördjupad kunskap till den process som vi använder i vår bransch. Innehållet i uppsatsen skulle gärna spridas och kunna användas som kravspecifikation i upphandlingar. En väl genomförd studie från början till slut!</em></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Förstå uppelvelsen av distansundervisning</h3></div> <div> – Målet med vår studie var att undersöka och förstå upplevelsen av distansundervisning på högskolenivå. Med grund i teorierna kognitiv ergonomi och ux-design utfördes användarstudier där både studenters och föreläsares utmaningar, behov och känslor utförligt undersöktes. Baserat på användarnas krav presenterar studien en ny design av ett digitalt undervisningsverktyg som förhöjer användarupplevelsen genom flertal nya och förbättrade funktioner. Det är jätteroligt att uppsatsen uppmärksammas på det här sättet, säger Thea och Moa.</div> <div> </div> <div><a href="https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/303982">Ta del av uppsatsen här!</a></div> <div> </div>Fri, 26 Nov 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wise-Equality-Award-till-matematiker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wise-Equality-Award-till-matematiker.aspxWise Equality Award till matematiker<p><b>​Julie Rowlett, docent på Institutionen för matematiska vetenskaper, har mottagit det nyinstiftade priset efter nominering av sina studenter. Priset är ett erkännande av excellens inom främjande av jämställdhet och mångfald på Chalmers. </b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Julie Rowlett" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JulieRowlettNyhet.jpg" style="margin:5px" /><a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx">Wise, Workforce for Inclusive SciencE</a>, firar sitt tioårsjubileum med att instifta Wise Equality Award för att premiera goda insatser. Wise är ett nätverk med målet att stödja, inspirera och uppmuntra en könsneutral akademi med visionen att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att meritera sig för nya tjänster och lyckas i sina akademiska karriärer. De anordnar bland annat seminarier, workshops och mentorskapsprogram. Nätverket initierades av personer på Institutionen för elektroteknik, som är värd för nätverket, och öppet för både kvinnor och män.</p> <p>De nominerade till priset skulle vara studenter eller anställda på Chalmers eller integrerade institutioner med Göteborgs universitet. Kriterierna var bland annat att de ska främja inkludering och jämställdhet på arbetsplatsen och agera som förebild, visa engagemang för en förbättrad och inkluderande arbetsmiljö på campus, och visa engagemang för kvinno- och jämställdhetsfrågor.</p> <p>Julie Rowlett får priset för sin dagliga gärning och för att visa att även små saker i vardagen kan ha stor betydelse. Nomineringen från studenterna lyder i sin helhet:</p> <p><em>Julie has inspired many students with her teaching style by being funny, kind and motivational, while transferring knowledge effectively. She broke stereotypes always dressed in pink and talking about her cats, showing that women in maths can be however they want. As director of the engineering mathematics programme, she showed true engagement in her role by demonstrating that she genuinely cares about the students. Through her engagement with the women association for engineering physics and engineering mathematics students Julie has kept on the agenda the importance of considering the students’ situation and of supporting female and nonbinary students. She understands the importance of inspiring through good role models, and she is active in organising events with this aim. For example, she once invited a great female mathematician to speak about the role of women in mathematics. In her research, Julie tries to publish with other female mathematicians as much as possible. </em></p> <p><em>All in all, Julie has already inspired so many students in engineering physics and engineering mathematics and she is always bringing new ideas on how to improve things to the table. Julie deserves this award since she is a role model, shows commitment to gender equity issues and has organised several activities as well as mentored and promoted women.</em><br /><br /><strong>Foto</strong>: Setta Aspström</p>Fri, 26 Nov 2021 11:25:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/46-miljoner-till-ACE-i-Formas-beslut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/46-miljoner-till-ACE-i-Formas-beslut.aspx46 miljoner till forskning inom samhällsbyggnadsområdet<p><b>​​I Formas nyligen beslutade utlysningar inom samhällsbyggnadsområdet blir ACE del av kakan närmre 46,5 miljoner kronor. Projekten som beviljats finansiering spänner över flera olika forskningsområden, avdelningar och forskargrupper vilket belyser mångsidigheten och bredden inom institutionen.  </b></p><div> </div> <div><p class="chalmersElement-P">De beviljade ansökningarna som syftar till att förstå och möta behovet av hållbara och motståndskraftiga strukturer och system i samhället, kom till trots att vårterminen präglades av pandemi och hemarbete, och efter att åtgärder inom Chalmers övergripande åtgärdspaket trätt i kraft.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P">  – Det är fantastiskt roligt med dessa framgångar! Våra gemensamma ansträngningar de senaste åren ger alltmer effekt och det blir allt tydligare att samhällets utmaningar behöver vår breda kunskap och kompetens. Detta visar styrkan hos ACE som institution och inte minst hos våra forskare, säger Fredrik Nilsson, prefekt vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.<br /><br /> </p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom Formas årliga öppna utlysning har följande projekt beviljats finansiering:  </h3> <div> </div> <div>Mot net-zero infrastruktur: fixa lera med lera </div> <div>Jelke Dijkstra, Geologi och geoteknik </div> <div>3 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <div>Syrebehov och hastighet (ODaR) som en känslig indikator för mikrobiell tillväxtpotential i dricksvatten    </div> <div>Kathleen Murphy, Vatten miljö teknik</div> <div>3 000 000 SEK</div> <div>   </div> <div>Livscykelanalys och cirkulär ekonomi i den byggda miljön – Två sidor av samma mynt?</div> <div><span>Holger Wallbaum, Byggnadsteknologi</span></div> <div>3 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom Formas årliga öppna för forskare tidigt i karriären, har följande projekts beviljats finansiering:</h3> <div> </div> <div>Belysning av inre skador: fiberoptisk styrd tillståndsbedömning av betongkonstruktioner med korroderade armeringsstänger  </div> <div>Ignasi Fernandez, Konstruktionsteknik<br /></div> <div><span></span>4 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <div>Riskhantering och markförbättring med skonsamma saneringsmetoder (GRO)</div> <span><div>Yevheniya Volchko, Geologi och geoteknik </div></span><div><span><span style="display:inline-block"><div> </div></span></span>3 999 000 SEK<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen &quot;Klimatvinster med resurseffektivitet&quot; har följande projekt bevljats finansiering: </h3> <div> </div> <div>Design for Adaption för resurseffektiva träkonstruktioner     </div> <div>Yutaka Goto, Byggnadsteknologi</div> <div>7 980 000    </div> <div> </div> <div>Förbättrad resurseffektivitet i plastens cirkulära värdekedja inom byggandet</div> <div>Holger Wallbaum, Byggnadsteknologi</div> <div>7 228 000   </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen &quot;Klimatanpassning av byggd miljö&quot; har följande projekt beviljats finansiering: </h3> <div>  </div> <div><span>Kvantifiering av klimatförändringarnas påverkan på den byggda miljön på regional skala<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div>Minna Karstunen         </div> <div>7 997 000 SEK, Geologi och geoteknik</div> <div> </div> <div><span>Hållbar dagvattenhantering i ett förändrat klimat – optimering av dagvattenbrunnar<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div>Mia Bondelind, Vatten miljö teknik<br /></div> <div>7 996 762 SEK</div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen för internationellt nätverksbidrag för Agenda 2030 </h3> <div>beviljas <span>Robert  Jockwer vid Konstruktionsteknik, 200 000 SEK<span style="display:inline-block">  för </span></span><span> &quot;Färdplan för anpassningsbarhet för träbyggnader&quot;<span></span></span>. </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Fri, 26 Nov 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spannmal---en-forbisedd-kalla-till-hallbart-protein.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spannmal---en-forbisedd-kalla-till-hallbart-protein.aspxSpannmål − en förbisedd källa till hållbart protein <p><b>​Livsmedel från spannmål spelar redan idag en stor roll över hela världen. Det är den viktigaste källan till energi, kolhydrater, kostfiber och växtbaserat protein. Men mindre än hälften av de spannmål som produceras används till livsmedel. Förändringar i spannmålskonsumtion och nya livsmedelsinnovationer där spannmål används som proteinkälla skulle kunna bli avgörande för övergången till ett mer hållbart livsmedelssystem för hälsosam kost. Det framgår i en gemensam sammanställning från nordiska livsmedelsforskare, som nyligen publicerades i Nutrition Reviews. ​</b></p><p class="chalmersElement-P"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/rikard_200.jpg" alt="Rikard Landberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px" />− Både forskare och allmänheten verkar ha missat den ännu outnyttjade potentialen. Spannmål kan bidra till ett mer hållbart matsystem och en friskare befolkning om det konsumeras som fullkorn. Små förändringar i kostmönster kan göra stor skillnad både för miljö och hälsa- och en av de stora möjligheterna till förändring representeras av spannmål, säger <strong>Rikard Landberg</strong>, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Idag står livsmedelsproduktion för 26 procent av de globala växthusutsläppen. En strategi för att nå uppsatta hållbarhetsmål är att ersätta animaliska livsmedel, som kött och mejeriprodukter, genom att öka användningen av växtbaserade livsmedel. Detta inkluderar även målet att förbättra människors hälsa − särskilt i västvärlden.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Spannmålsprotein kan ersätta stor del köttprotein</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ett gemensamt konsortium av livsmedels-, nutritions-, hållbarhets- och medicinska forskare från nordiska universitet och institut har satt upp ett potentiellt scenario där köttkonsumtionen i Europa ska minskas och istället delvis ersättas med fullkornsbaserade livsmedel. Vilka livsmedel bör användas och vilka är de näringsmässiga konsekven</span><span style="background-color:initial">serna och vad har det för konsekvenser för miljön?</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">I vårt scenario säger vi att om 20 procent av det nuvarande dagliga intaget av animaliska proteiner i Europa skulle ersättas av växtbaserat protein, skulle hälften av dessa kunna komma från spannmål. Det innebär en ökning på mindre än 6 gram spannmålsprotein per dag, säger seniorprofessor Kaisa Poutanen, VTT tekniska forskningscentrum i Finland. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Nuvarande proteinintaget baserat på spannmål skulle behöva ökas med 19 procent. Om spannmål i snitt innehåller 10 procent protein skulle</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial"> scenariot motsvara ett behov av att producera ytterligare 15 miljoner ton spannmål per år, vilket motsvarar 5 procent av den nuvarande årliga europeiska spannmålsproduktionen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial"></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Ökning motsvarar tre skivor fullkornsbröd per dag​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Eftersom endast en tredjedel av den nuvarande spannmålsproduktionen används till mat för människor skulle man − om konsumenterna efterfrågar och accepterar det − kunna ställa om stora delar av spannmålsproduktionen. Från produktion av djurfoder till livsmedel. En sådan övergång skulle motsvara en ökad konsumtion av cirka tre skivor fullkornsrågbröd eller en stor portion havregryn dagligen, säger Anna Kårlund, doktorand vid Östra Finlands universitet.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kräver också ökad konsumtion av baljväxter​</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Studier har visat att konsumtion av fullkorn kan ge hälsoeffekter och ett högt intag har konsekvent förknippats med minskad risk att utveckla typ 2-diabetes, kranskärlssjukdom och tarmcancer i observationsstudier. Fullkorn är rikt på kostfibrer, vitaminer, mineraler och bioaktiva föreningar. Men spannmålsprotein innehåller låga mängder av den essentiella aminosyran lysin som behövs för att bilda proteiner i kroppen. Man säkerställer enkelt intaget av lysin genom att öka intaget av baljväxter, som ett komplement till proteiner från sädesslag. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Industrin måste involveras och stimuleras​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Om industrin dessutom stimuleras till stort fokus på förädling och produktdesign i framtiden, kommer det att gynna både samhället och industrin.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ökad tillgänglighet och användning av nya proteinrika spannmålsmatkoncept, inklusive mejeri- och köttalternativ med välbalanserade näringsprofiler, tillsammans med en förskjutning mot mer traditionell spannmålsmat av fullkorn, skulle kunna hjälpa till i övergången till en hälsosammare och mer hållbar kost.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga publikationen i Nutrition Reviews:</strong> <a href="https://doi.org/10.1093/nutrit/nuab084">Grains – a major source of sustainable protein for health</a><br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Författarna till publikationen: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Kaisa Poutanen, VTT, Finland</li> <li>Anna Kårlund, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Carlos Gómez-Gallego, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Daniel P. Johansson, Sveriges Lantbruksuniversitet</li> <li>Nathalie M. Scheers, Chalmers tekniska högskola</li> <li>Ingela M. Marklinder, Uppsala universitet</li> <li>Anne K. Eriksen, Danska Cancerföreningens forskningscenter, Danmark</li> <li>Pia C. Silventoinen, VTT, Finland</li> <li>Emila Nordlund, VTT, Finland</li> <li>Nesli Sözer, VTT, Finland</li> <li>Kati J. Hanhineva, Åbo universitet, Finland</li> <li>Marjukka Kolehmainen, Östra Finlands universitet, Finland</li> <li>Rikard Landberg, Chalmers tekniska högskola<br /><br /></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspx">Råg bättre än vete för den som vill gå ner i vikt</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Blabar-och-havre-i-studie-med-hjartpatienter.aspx">​Blåbär och havre i studie med hjärtpatienter</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hur-ska-vi-ata-hallbart-i-Norden.aspx">Hur ska vi äta hållbart i Norden?</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 25 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EU-policy-avskogning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EU-policy-avskogning.aspxForskning i centrum när EU vill stoppa avskogningen<p><b>​EU-kommissionens nya förslag för att stoppa bidraget till avskogning i tropikerna missar viktiga importvaror. Det anser forskarna bakom den data som kommissionen baserat sitt förslag på. Förslaget ställer krav på den som importerar och säljer nötkött, kaffe, kakao, trä, palmolja eller sojabönor i EU. Men även gummi och majs borde finnas med på listan, enligt Martin Persson och Florence Pendrill på Chalmers.  </b></p>​<span style="background-color:initial">Tidigare forskning från Chalmers har visat på EU:s stora ansvar för tropisk avskogning: EU:s import av skogs- och jordbruksvaror som palmolja och soja är kopplad till 200 00 hektar avskogning i tropikerna årligen. Nu har EU-kommissionen lagt ett ambitiöst lagförslag på lagstiftning som ska stoppa detta bidrag till avskogningen. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Martin-Florence.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– För att kunna avgöra vilka varor som ska omfattas av lagstiftningen har kommissionen använt vår data om hur EU:s import av jordbruksvaror bidrar till avskogning. Problemet är bara att de har använt vår data på ett felaktigt sätt och därför exkluderat majs och gummi, trots att de produkterna också spelar en viktig roll för avskogningen, säger Martin Persson, som tillsammans med kollegan Florence Pendrill forskar vid avdelningen för fysisk resursteori (bilden). </div> <div><br /></div> <div>Kommissionen har dragit slutsatsen att inkludera gummi och majs skulle innebära höga kostnader för en relativt liten effekt på avskogningen, i jämförelse med övriga sex varor på listan. Men denna slutsats bygger på en felaktig jämförelse: medan Chalmers-datan på avskogning enbart gäller EU:s import av oförädlat naturgummi, har kommissionen i sina kostnadsberäkningar även har inkluderat förädlat, återvunnet och syntetiskt gummi, vilket då ger ett missvisande förhållande mellan kostnad och effekt. Dessutom har man använt importdata från tidsperioden 2008–2017, medan datan som gäller avskogning kommer från en betydligt kortare period, 2015–2019. </div> <div><br /></div> <div>– När vi korrigerar beräkningarna och istället jämför värdet av de importflöden som motsvarar de varor som är med i vår analys av avskogningen – under samma tidsperiod – finns det inte längre någon markant skillnad mellan de olika varorna, och därför ser vi ingen anledning att lagstiftningen på dessa grunder skulle exkludera gummi och majs, säger Martin Persson.</div> <div><br /></div> <div>Martin och Florence har tillsammans med kollegan Thomas Kastner vid Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre skrivit <a href="http://www.focali.se/filer/Focali%20brief_2021_02_Flawed%20numbers%20underpin%20recommendations%20to%20exclude%20commodities%20from%20EU%20deforestation%20legislation.pdf">en kort replik där de påpekar felberäkningarna</a>. <br /><a href="https://www.theguardian.com/environment/2021/oct/26/reducing-scope-of-eu-anti-deforestation-law-misguided-say-scientists">Kritiken har sedan uppmärksammats av brittiska The Guardian</a>. Tidningen har också <a href="https://www.theguardian.com/environment/2021/nov/17/eu-deforestation-beef-coffee-import-ban-commodities-endangered-forests">ställt EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius till svars</a> för kritiken.</div> <div><br /></div> <div><div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <em> </em><div><em>Bild: Matt Zimmerman​, Porträtt: Anna Lena Lundqvist / Chalmers </em></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om forskarnas kritik:</h3> <div><a href="http://www.focali.se/en/articles/artikelarkiv/new-focali-policy-brief-flawed-numbers-underpin-recommendations-to-exclude-commodities-from-eu-deforestation-legislation">New Focali policy brief: Flawed numbers underpin recommendations to exclude commodities from EU deforestation legislation</a> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs tidigare artiklar om Martin och Florence forskning p</span><span>å chalmers.se ​</span></h3> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">EU:s stora ansvar för tropisk avskogning visas i nya studier</a> (2019)<br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspx"><span style="background-color:initial">Ny studie: Så </span><span style="background-color:initial">kan EU minska tropisk avskogning</span></a> (2021) <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div>Thu, 25 Nov 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prediktering-av-gnissel-och-gnek-for-robust-produktutveckling-inom-fordonsindustrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prediktering-av-gnissel-och-gnek-for-robust-produktutveckling-inom-fordonsindustrin.aspxPrediktering av gnissel och gnek för robust produktutveckling inom fordonsindustrin<p><b>​​Mohsen Bayani, produktutveckling IMS och forskare vid Personal Driving Experience Center på Volvo Car Corporation försvarar sin doktorsavhandling den 3 december.</b></p><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Mohsen%20Bayani/Mohsen%20Bayani%20500x617%20egen%20bild.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:270px;height:341px" /><br /><br />Mohsens forskningsfokus ligger på att förbättra verktyg och metoder för att förutsäga och simulera gnissel och gnekljud i fordonsindustrin under designstadiet av en bil.<br /></span><span style="background-color:initial">Han har arbetat som forskare och projektingenjör inom olika discipliner inom fordonsindustrin i cirka 15 år, inklusive buller och vibrationer, styrka, fordonsdynamik och chassikontrollsystem.</span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Kontakt:</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">mohsen.bayani@volvocars.com</span><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</strong></span></div> <div><div class="page-content"><div>The sound quality of a product conveys its operational quality. The customers - consciously or not - connect some quality attributes of a product to its sound quality, such as the powerfulness, robustness and durability. While some operational sounds in these products are designed to indicate their quality, the existence of unexpected irregular sounds in a product might be perceived as annoying if not a failure indicator. In passenger cars, squeak and rattle sounds are the most common annoying sounds of this type that are audible inside the car cabin.</div> <div><br /></div> <div>For decades, customer complaints about squeak and rattle have been among the top sound quality issues in the automotive industry, burdening high warranty costs to the car manufacturers. Today, the quieter in-cabin environment due to improvements in the operational sound quality of the car subsystems, as well as the increasing popularity of electric engines, as green and quiet propulsion solutions, stress the necessity for attenuating annoying sounds like squeak and rattle more than in the past.</div> <div><br /></div> <div>To rectify squeak and rattle problems in a robust, sustainable and economic way, it is needed to address the problems during the design stage of the car, where concept-related changes are economically justifiable.</div> <div><br /></div> <div>This research investigates the development and application of methods and tools in different engaged fields to enable the detection and rectification of squeak and rattle risk during the car design stages.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/525791" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen samt information om disputationen</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/525791" target="_blank"></a></div> <div><br /></div> <div></div></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div></div>Thu, 25 Nov 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Klimatministern-diskuterade-COP26-med-studentföreningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Klimatministern-diskuterade-COP26-med-studentf%C3%B6reningarna.aspxKlimatministern diskuterade COP26 med studentföreningarna<p><b>​Miljö- och klimatminister Per Bolund träffade i måndags studenter från Chalmers och Göteborgs universitet för att prata om klimatet och resultaten av COP26-mötet i Glasgow. Mötet hölls på GMV – Göteborgs centrum för hållbar utveckling, där 15 studenter från sex hållbarhetsföreningar var representerade.</b></p>​När studentföreningarna vid Chalmers och Göteborgs universitet diskuterade klimatfrågor med den ansvarige ministern var det många olika studieinriktningar och nationaliteter som var representerade. Per Bolund, som även har titeln vice statsminister, hade bett om att få träffa klimatengagerade studenter och han kände sig genast hemma i det internationella och tvärvetenskapliga sällskapet och tänkte tillbaka på sin egen studietid vid Stockholms universitet.<br /><br />– När jag studerade biologi kändes det som det bara var biologer som brydde sig om miljöfrågor, sade Per.<br /><br />Per inledde med att berätta om förhandlingarna på klimattoppmötet COP26 i Glasgow som han nyligen deltagit i. Klimatministrarna träffades under mötets andra vecka och Per deltog framför allt i förhandlingar kopplade till frågor om klimatfinansiering. Det var svårt att nå resultat i de polariserade diskussionerna i Glasgow och han vill särskilt framhäva det brittiska ordförandeskapets viktiga roll för att förhandlingarna ledde framåt.<br /><br />– Parisavtalet räddades genom Glasgow-mötet som nu utgör en viktig milstolpe i det internationella klimatsamarbetet, hävdade ministern.<br /><br />Sammanfattningsvis nådde förhandlingarna under COP26 inte så långt som han hade hoppats, men flera viktiga steg på vägen togs: så som att fossila bränslen och subventionerna till dessa nämns specifikt i avtalet.<br /><br />Efter ministerns inledning följde ett samtal som modererades av Karin Bylund, projektledare vid GMV, som arbetar med Student Sustainability Hub och hållbarhetsveckan Act Sustainable. Första frågan var ett medskick från en student som deltog som observatör på årets COP och hade noterat att det var väldigt få unga delegater i ländernas officiella delegationer: Vad gör Sverige för att öka ungas representation i internationella klimatförhandlingar? Per gav exempel från pre-COP-mötet i Milano tidigare i höst som bland annat behandlade ungas representativitet i klimatförhandlingarna. Där var två av de sex svenska delegaterna unga, och Sverige uppmanade då andra länder att inkludera fler ungdomar i processerna. På nästa års stora miljökonferens: Stockholm +50, som hålls till minne av FN:s miljökonferens 1972, hoppas han att fler unga ska vara delaktiga inför och representerade under mötet i juni.<br /><br />Därpå följde en rad frågor som studenterna hade förberett vid en workshop strax före ministermötet. Flera frågor rörde transportsektorn så som miljöpåverkan av elbilar och biobränslen ur ett livscykelperspektiv. Per menar att elbilar inte är hela lösningen utan att vi även behöver effektivisera transporterna och använda renare bränslen för övriga bilar. Järnvägen och kostnader för infrastruktursatsningar i jämförelse med resandeunderlag diskuterades också. Andra frågor rörde energikällor som kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, där Per såg havsbaserade vindkraft som en viktig kommande lösning. Sedan ställdes frågor om kopplingar mellan hållbarhet och klimat i hälsosektorn där ministern lyfte klimatpåverkande utsläpp, till exempel lustgas, samt hälsoeffekter av den ökade mängd värmeböljor och pandemier som klimatförändringarna förväntas bidra till. Per menade att det kommer krävas ökade insatser inom hälso- och sjukvården om vi inte lyckas begränsa klimatförändringarna.<br /><br />Slutligen lyfte Karin Bylund att många studenter i hållbarhetsföreningarna känner frustration över att de inte når ut med sina frågor, att de vill att fler studenter ska ta sig an hållbarhetsfrågor och att lärosätena ska göra betydligt mer. Vad kan Per i egenskap av miljö- och klimatminister ge för medskick till studenterna på vägen?<br /><br />Pers tips var att fortsätta involvera sig i organisationer och engagera sig i politiska processer, antingen i eller utanför partipolitiken. Andra sätt att påverka kan vara att engagera sig i lokalsamhället, besvara remisser och delta i öppna hearingar om olika samhällsfrågor.<br /><br />Klimatministern avslutade med att tacka för mötet och för att studenterna tog sig tid att diskutera klimatfrågor med honom och gratulerade dem till att de hade engagerat sig i en hållbarhetsförening.<br /><br /><div>– Kunskap och engagemang kring hållbar utveckling är bra för er karriär och ert kommande yrkesval. Er kunskap är efterfrågad i arbetslivet, avslutade klimatministern!</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Studentföreningar som deltog i samtalet med Klimatministern:</h2> <ul><li><a href="http://www.facebook.com/ChalmersStudentsforSustainability">Chalmers Students for Sustainability</a></li> <li><a href="https://www.facebook.com/ewbchalmers">Engineers without Boarders Student group Chalmers</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/HandelsStudentsForSustainability">Handels Students for Sustainability</a></li> <li><a href="https://www.facebook.com/nfglgothenburg/">Network for Future Global Leaders NFGL Gothenburg - Sustainability Board</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/sass.gu/">Sahlgrenska Academy Students for Sustainability</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/SSESAgbg/">Social Science Environmental Student Association</a></li></ul> <div><br /></div> <div>Läs mer om GMV - Göteborgs centrum för hållbar utveckling: <a href="https://gmv.chalmers.gu.se/">www.gmv.chalmers.gu.se</a> <br /><br />Av: Mikael Östblom<br /></div></div>Wed, 24 Nov 2021 15:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/nordic-center-for-sustainable-healthcare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/nordic-center-for-sustainable-healthcare.aspxNordic Center for Sustainable Healthcare<p><b>Firade ​5-årsjubileum den 18 november.</b></p><div>​Organisationen Nordic Center for Sustainable Healthcare firade 5-årsjubileum den 18 november. CVA passade på att träffa dem och gratulera när vi var i Malmö på Forum Vårdbyggnads konferens. Vi ser fram emot att undersöka vilka möjligheter vi har att samarbeta. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://nordicshc.org/">https://nordicshc.org</a><br /></div>Wed, 24 Nov 2021 11:05:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Författare-till-bästsäljare-om-klimatet-besökte-Chalmers-bokcirkel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/F%C3%B6rfattare-till-b%C3%A4sts%C3%A4ljare-om-klimatet-bes%C3%B6kte-Chalmers-bokcirkel.aspxFörfattare till bästsäljare om klimatet besökte Chalmers bokcirkel<p><b>​Maja Lunde, författaren som skrivit världssuccéerna &quot;Binas historia&quot; och &quot;Blå&quot;, samtalade om klimat och skönlitteratur med en forskare och en student från Chalmers under årets hållbarhetsvecka Act Sustainable. Författarbesöket arrangerades av bland andra Chalmers bibliotek som i sin bokcirkel – One Book One Chalmers – läste Lundes bok Blå förra året. </b></p><span>–</span>   Historien i Blå valde mig! När jag skrev Binas historia, dök det plötsligt upp en bild av en ensam man i Sydeuropa som hittar en båt. Och en andra bild av en kvinna vid ett vattenfall, berättar Maja Lunde.<br /> <br />Författaren förklarar att Binas historia var tänkt som en enskild och fristående bok, men under skrivprocessen dök det upp flera berättelser som växte samman till fyra sammankopplade böcker om klimatet och mänsklighetens framtid. Gemensamt för alla böckerna är att relationerna mellan föräldrar och barn är i centrum.<br /> <br />Den norska författaren Maja Lundes böcker har översatts till över 40 språk och sålts i mer än 2,5 miljoner exemplar. Boken Blå är den andra i en rad av fyra planerade böcker i en &quot;klimattetralogi&quot;. Binas historia är den första i serien och den tredje boken heter Przewalskis häst&quot;. Maja håller nu på att skriva den fjärde boken som planeras att ges ut nästa höst. Den kommer att handla om en pandemi - ett tema som hon valde långt före Corona drabbade samhället. <br /> <br />Klimatfiktion eller cli-fi är en genre som har blivit allt vanligare de senaste åren, det vill säga skönlitterära berättelser om en ofta dystopisk framtid påverkad av klimatförändringar. Maja Lunde vill dock inte använda klimatfiktion eller andra etiketter på sina böcker, eftersom hon tycker att etiketter begränsar. Hon utgår inte heller från förutbestämda klimatbudskap i det hon skriver.<br /> <br /><span>–</span>    Jag tänker inte på budskap medan jag skriver; jag är inte politiker. Mina berättelser börjar alltid i känslor, förklarar Maja. <br /> <br /><img src="/sv/centrum/gmv/nyheter/PublishingImages/Maja%20Lunde%20webb_1_fullbredd.jpg" alt="Maja Lunde webb_1_fullbredd.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Panelsamtalet med författaren handlade om hur skönlitteratur kan hjälpa till att utmana vårt tänkande kring komplexa frågor och leddes av Kathryn Strong Hansen som undervisar på Chalmers och forskar om hur skönlitteratur kan främja lärandet i ingenjörsutbildningar.  I panelsamtalet deltog även Andreas Lindhe från avdelningen för geologi och geoteknik och Dricks, som forskar om dricksvatten och dess värde för samhället. Han berättade om vattenstress, det vill säga när mängden tillgängligt vatten inte räcker till för att täcka samhällets behov, och hur det kan mätas.  Ett tema som är påtagligt i en av berättelserna i Blå som utspelar sig i södra Frankrike år 2041, där bränder och torka slagit ut samhället. Andreas jämförde hur både forskningen och skönlitteraturen arbetar med framtidsscenarier. Majas framtidsberättelser är en tolkning av hur det skulle kunna bli inom en snar framtid. Hon baserar sina berättelser på fakta och i sitt researcharbete läser hon massa rapporter och intervjuar experter. Till exempel har en hydrolog faktagranskat Blå.<br /> <br />Den andra paneldeltagaren var studenten Emilia Sandolf som läst industriell ekologi på Chalmers och som reflekterade över kopplingen mellan skönlitteratur och ingenjörsutbildningar. Hur hänger årets tema på Act Sustainable - faktivism, det vill säga aktivism baserat på fakta – ihop med hur vi bör agera på den kunskap vi har som individer?<br /> <br /><span>–</span>    Signe, en av huvudpersonerna i Blå, är ju aktivist, men vilket ansvar har jag då med min kunskap om hållbarhetsfrågor, undrar Emilia?<br /> <br />Maja känner inte till att Blå använts i ingenjörsutbildningar, men däremot läses hennes böcker i flera universitetsutbildningar om hållbar utveckling i Norge. Hon tycker att det är få norska skönlitterära böcker som berör klimatfrågan. Även om klimatfrågan debatterades mycket inför höstens val till Stortinget så är det fortfarande en betydande majoritet som vill fortsätta med norsk oljeutvinning.<br /> <br />Lundes Blå var den bok både studenter och anställda läste 2020 i bokcirkeln One Book One Chalmers (OBOC). Bokcirkeln arrangeras av Chalmers bibliotek och syftet är att samla hela Chalmers i att läsa en och samma bok, för att sedan delta i olika aktiviteter som anknyter till boken.<br /> <br />En av dem som deltog i Chalmers bokcirkel var projektledaren Jan Riise, som var med i den lokala bokcirkeln på GMV - Göteborgs centrum för hållbar utveckling. Jan läste boken på originalspråket norska och fick den signerad efter samtalet på Act Sustainable. Han tyckte att boken var tankeväckande och nämner särskilt framtidsscenarierna i Sydeuropa som utspelar sig om 20 år.<br /><br /><span>–</span>    Davids och Lous flykt kändes först så avlägsen, men kröp efter hand allt närmare, in under huden. Det kanske inte kan hända under min tid, men min dotter kan få uppleva det – om vi inte gör något, säger Jan.<br />  <br />Årets bok i Chalmers bokcirkel är &quot;Queenie&quot; av Candice Carty-Williams som biblioteket har valt tillsammans med Studenternas jämlikhetskommitté. Boken behandlar frågor om sexism och rasism i Storbritannien och skildrar med humor upplevelsen av att leva på 2000-talet.<br /> <br />Författarsamtalet och panelsamtalet under hållbarhetsveckan Act Sustainable arrangerades av Chalmers bibliotek, DRICKS – Centrum för dricksvattenforskning och Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV)<br /> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;line-height:normal"><span lang="EN-US">Bokcirkeln One Book One Chalmers (OBOC):</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;line-height:normal"><a href="https://www.lib.chalmers.se/oboc"><span lang="EN-US">One Book One Chalmers - Chalmers bibliotek</span></a><span lang="EN-US"></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Av: Mikael Östblom<br /></p></div></div>Wed, 24 Nov 2021 09:10:00 +0100