Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 07 Jul 2022 10:16:02 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Nytt-verktyg-kan-leda-till-farre-dodliga-lastbilsolyckor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Nytt-verktyg-kan-leda-till-farre-dodliga-lastbilsolyckor.aspxNytt verktyg kan ge färre dödliga lastbilsolyckor<p><b>​Varje år är tunga lastbilar inblandade i över 40 000 trafikolyckor i Europa. Jämfört med andra krockar är det tre gånger så vanligt att lastbilsolyckorna slutar med dödlig utgång. – Om vi vill uppnå nollvisionen – inga fler dödsfall i trafiken – måste vi ta itu med överrepresentationen av tunga lastbilar i dödsolyckor, säger Ron Schindler, som disputerat inom trafiksäkerhetsanalys och olycksprevention på Chalmers. Genom att analysera data från lastbilskrockar i hela Europa har han och kollegorna utvecklat ett ramverk för att ta fram bättre säkerhetssystem för lastbilar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Varje år inträffar fler än 1,1 miljoner olyckor på vägar i Europa. Av dessa får 23 000 en dödlig utgång. Och trots att tunga lastbilar endast är inblandade i cirka fyra procent av dessa olyckor är deras andel av olyckor med dödlig utgång tre gånger högre jämfört med andra fordon. Med sin avhandling <a href="https://research.chalmers.se/publication/fa257c57-5742-4d59-94e0-137f304859c1">&quot;A holistic safety benefit assessment framework for heavy goods vehicles&quot;</a> visar<strong> Ron Schindler</strong> hur trafiksäkerheten för tunga lastbilar på vägarna kan öka. Han presenterar ett nytt verktyg som tillverkare och systemutvecklare kan använda för att utvärdera hur nydesignade säkerhetssystem kan fungera i verklig lastbilstrafik.</span><div><br /></div> <div><b>– Mycket forskning har hittills fokuserat</b> på personbilar, men de skiljer sig stort från tunga lastbilar. Själva fordonsdesignen ser helt annorlunda ut och förarna kör under väldigt olika omständigheter. Så vi kunde inte använda det arbete och den forskning som har gjorts på bilförare, utan vi behövde arbeta med data från tunga lastbilar, säger Ron Schindler, vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Studerade förarnas beteenden</h2> <div>För att forskare ska kunna utvärdera säkerhetssystem används virtuella simuleringar som utgår från förarbeteendemodeller. Ron Schindler och hans kollegor kunde se hur lastbilsförarnas beteenden förändrades avsevärt i situationer då så kallade utsatta trafikanter – fotgängare och cyklister – var närvarande. Forskargruppen kunde identifiera skillnader både i lastbilsförarnas rörelsemönster såväl som i blickbeteenden när en sårbar trafikant var i närheten. Kunskapen kan användas både i utformandet av ramverket som utvärderar säkerhetssystem, och bidra till att förbättra säkerhetssystem för lastbilstrafik framöver.  </div> <div><br /></div> <div><b>– Om vi kan identifiera förarens beteendeförändring</b> när en cyklist är närvarande, kan vi undertrycka en varning för att inte &quot;störa&quot; föraren. Om en cyklist i stället är närvarande men föraren beter sig på ett sätt som man normalt sett gör när ingen cyklist är närvarande, skulle en varning kunna utlösas eftersom det är rimligt att tro att föraren inte har lagt märke till cyklisten och det finns en överhängande fara för en konflikt eller kollision, säger Ron Schindler. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Unikt verktyg genom analys av europeiska lastbilskrockar </h2> <div>På senare år har alltmer fokus kommit att hamna på utvecklingen av aktiva säkerhetssystem, det vill säga system som drar igång redan innan olyckan är ett faktum, som exempelvis automatiska bromssystem. Innan nya säkerhetssystem kommer ut på marknaden är det viktigt att de utvärderas på ett effektivt sätt så att de system som fungerar bäst också blir de som används ute i trafiken. Fram tills nu har en stor del av forskningen inom trafiksäkerhet fokuserat på personbilar samtidigt som effektiva sätt att utvärdera säkerhetssystem för lastbilar har saknats.  </div> <div>För att kunna skapa ett effektivt ramverk har Ron och hans forskarkollegor därför bland annat analyserat data från lastbilskrockar från hela Europa. </div> <div><br /></div> <div><b>- Vi behövde samla in data om typiska krockmönster</b> som involverade tunga lastbilar från olika europeiska krockdatabaser. Vi har även samlat in och analyserat detaljerad förarbeteendedata från ett testbanaexperiment och utvecklat en ny metod för att skapa syntetiska populationer av förare, förklarar Ron. </div> <div><br /></div> <div>Resultatet är ett unikt ramverk som syftar till att ge tillverkare och systemutvecklare ett verktyg som de kan använda sig av för att förstå hur väl ett nydesignat säkerhetssystem skulle fungera i verklig lastbilstrafik. </div> <div><br /></div> <div>Läs doktorsavhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/fa257c57-5742-4d59-94e0-137f304859c1">A Holistic Safety Benefit Assessment Framework for Heavy Goods Vehicles</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information,</strong> kontakta: </div> <div>Ron Schindler, doktor/forskare inom trafiksäkerhetsanalys och olycksprevention vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola​</div> <div>031 772 15 36 </div> <div>ron.schindler@chalmers.se<br /><br />Text: Lovisa Håkansson</div>Fri, 01 Jul 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Tomas-Kaberger-ny-ordforande-i-Delegationen-for-cirkular-ekonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Tomas-Kaberger-ny-ordforande-i-Delegationen-for-cirkular-ekonomi.aspxNy ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi<p><b>​Regeringen utser Tomas Kåberger till ny ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi från och med den 1 september 2022.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Jag är väldigt glad över att Tomas Kåberger har tackat ja till uppdraget som ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Min förhoppning är att delegationen ska utvecklas och stärkas under hans ledarskap, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.</span><div><br /></div> <div>Tomas Kåberger är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap. Under åren 2008–2011 var Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten.</div> <div><br /></div> <div>Delegationen leds för närvarande av ordförande Åsa Domeij. Domeij har suttit som ordförande i fyra år, från inrättandet av Delegationen 2018. Tomas Kåberger tillträder som ordförande i delegationen den 1 september 2022.<br /><b>Källa:</b> <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/06/tomas-kaberger-ny-ordforande-i-delegationen-for-cirkular-ekonomi/">Pressmeddelande från Miljödepartementet</a></div>Thu, 30 Jun 2022 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/banbrytande-atervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/banbrytande-atervinning.aspxBlandat avfall blir prima plast med banbrytande återvinning<p><b>​Idag återvinns en bråkdel av allt material som skulle kunna bli ny plast. Nu har forskare på Chalmers tekniska högskola visat att kolatomerna i blandat brännbart avfall kan ersätta all fossil råvara för ny plastproduktion. Metoden för återvinning är inspirerad av naturens egen kolcykel och kan eliminera plastmaterialens klimatpåverkan, eller till och med rensa luften från koldioxid. </b></p><b>​<img src="/sv/institutioner/see/nyheter/PublishingImages/HenrikThunman_191004_091.jpg" alt="Henrik Thunman" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>– I avfallet finns tillräckligt med kolatomer</b> för att täcka all global plastproduktion. Genom att använda dessa kan vi frikoppla nya plastprodukter från tillförseln av ny fossil råvara. Drivs processen med förnybar energi får vi dessutom plastprodukter med mer än 95 procent lägre klimatpåverkan än dagens – vilket för hela systemet i praktiken innebär negativa utsläpp, säger Henrik Thunman, professor i energiteknik på Chalmers tekniska högskola och en av författarna till studien som publicerats i Journal of Cleaner Production. <br /><br /></span><div>För att åstadkomma cirkulära kretslopp behöver vi bättre ta vara på de resurser som redan används i samhället. Henrik Thunman och hans forskargrupp vill sätta fokus på en viktig resurs som idag ofta går upp i rök: de kolatomer som finns i vårt avfall, men som idag förbränns eller, i många länder, hamnar på soptippar i stället för att återvinnas. Detta är möjligt med tekniker som utvinner kolatomerna som finns i plastskräp, matavfall, papper och trä för att skapa en råvara som gör det möjligt att tillverka plaster med samma variation och kvalitet som de plaster som idag produceras från fossil råvara.<br /><br /></div> <div><b>800 grader…</b></div> <div>Dagens plaståtervinning kan i bästa fall ersätta 15-20 procent av den fossila råvara som behövs för att täcka samhällets behov av plast. De metoder som forskarna föreslår bygger på termokemiska tekniker och innebär att avfallet hettas upp till mellan 600 och 800 grader och då omvandlas till en gas som efter tillförsel av vätgas kan återskapa plastens byggstenar. Det möjliggör att återstående 80-85 procent av det fossila råvarubehovet kan ersättas.</div> <div>Forskarna bakom studien arbetar med utvecklingen av en termokemisk återvinningsmetod som riktar in sig på att producera en gas som sedan kan användas som råvara i samma fabriker där dagens plastprodukter tillverkas från fossil olja eller gas. Till reaktorerna på Chalmers kraftcentral matas olika sorters brännbart avfall, som gamla plastprodukter, matrester och pappmuggar.<br /><br /></div> <div>− Nyckeln till mer omfattande återvinning är att se på restavfall på ett helt nytt sätt: som en råvara fullpackad med användbara kolatomer. Då kommer avfallet få ett värde, och man kan skapa ekonomiska strukturer för att samla in och använda materialet som råvara i alla delar av världen, säger Henrik Thunman. </div> <div>Principen för processen är inspirerad av naturens egen kolcykel, där växter bryts ner till koldioxid när de vissnat, och koldioxid med hjälp av solen som energikälla och fotosyntesen skapar nya växter. <br /><br /></div> <div>– Vår teknik skiljer sig dock från hur det går till i naturen eftersom vi inte behöver ta omvägen via atmosfären för att cirkulera kolet i form av koldioxid. Alla kolatomer vi behöver för vår plastproduktion finns att hämta i vårt avfall, och kan cirkuleras tillbaka med hjälp av värme och el, säger Henrik Thunman. </div> <div>Energin för att driva sådana processer kan tas från förnybara källor – el från sol, vind och vatten eller genom att elda biomassa – och blir mer energieffektiva än dagens system, visar forskarnas beräkningar. Möjligheten finns också att plocka ut överskottsvärme vid återvinningsprocesserna, vilken i ett cirkulärt system skulle kompensera för den värmeproduktion som idag kommer från förbränning av avfall, samtidigt som koldioxidutsläppen kopplade till energiåtervinning skulle försvinna. <br /><br /></div> <div><b>Kan ersätta fossila råvaror</b></div> <div>Forskningen har bedrivits inom projektet FUTNERC*. Att processen kan fungera har forskarna bevisat i samarbete med plasttillverkaren Borealis i Stenungsund, där de har verifierat resultaten och att råvaran kan användas för att göra plast, och ersätta dagens fossila råvaror. </div> <div>– Vårt mål är att skapa en cirkulär ekonomi för plast. Våra plastprodukter är en nyckel i transformationen till ett hållbart samhälle, därför är det viktigt för oss att stötta forskning som denna. Vi har redan idag projekt som skapar cirkularitet för våra plastprodukter, men det behövs fler lösningar. Därför är vi glada över de här fina resultaten, som kan bidra till att ta oss ett steg närmre målet, säger Anders Fröberg, vd på Borealis AB.</div> <div><br /></div> <div><b>Se filmen om hur återvinningen går till: </b></div> <div>Kort version, 3 minuter: <a href="https://youtu.be/ItzMyG3IKPc"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />100% Recycling of any waste​</a></div> <div>Lång version, 30 minuter: <a href="https://youtu.be/fEPOnl8Q3PA"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Waste – from a problem to a valuable feedstock</a><span></span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2022.132674">Studien Co-recycling of natural and synthetic carbon materials for a sustainable circular economy</a> publicerades i Journal of Cleaner Production och är skriven av Isabel Cañete Vela, Teresa Berdugo Vilches, Göran Berndes, Filip Johnsson, och Henrik Thunman.    </div> <div>Forskarna är aktiva vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>FUTNERC</b></div> <div>Ett femårigt forskningsprojekt som finansieras till hälften av Energimyndigheten och till 25 procent vardera av Borealis och Preem. Projektet har som mål att driva på omställningen inom kemiindustrin för att senast 2050 uppnå netto negativa utsläpp av växthusgaser från raffinaderier och kemiindustrier.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakt:</b> </div> <div>Henrik Thunman, professor i energiteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola,  031 772 14 51, <a href="mailto:henrik.thunman@chalmers.se">henrik.thunman@chalmers.se</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​<strong></strong>Thu, 30 Jun 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-jarnvagsrobot-banar-vag-for-stora-samhallsvinster-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-jarnvagsrobot-banar-vag-for-stora-samhallsvinster-.aspxSjälvkörande järnvägsrobot banar väg för stora samhällsvinster <p><b>​Autonoma järnvägsrobotar som på egen hand upptäcker och åtgärdar skador på rälsen kan snart bli verklighet. Nu är en Chalmers-utvecklad underhållsrobot av den här typen först i Europa med att testas på riktig järnväg. Innovationen förväntas kunna leda till stora besparingar för samhället och öka säkerheten och tillgängligheten i tågtrafiken. </b></p>​<span style="background-color:initial">Inspektion och underhåll av järnvägsspår orsakar varje år stora förseningar och stopp i den svenska tågtrafiken. Problemet med avstängda tågsträckor får inte bara konsekvenser för resenärer, utan kommer även med stora kostnader för samhället. <br /><br /></span><div><b>Men nu kan en ny innovation</b> från Chalmers råda bot på problemet. Lösningen är en självkörande järnvägsrobot som på egen hand kan göra regelbundna inspektioner av landets järnvägar och på så vis inte bara upptäcka redan inträffade skador utan även förutse var skador och underhållsbehov kommer att uppstå inom snar framtid - med stora samhällsvinster till följd. <br /><br /></div> <div>– Idag åtgärdar man ofta problem på spåren först efter att de har inträffat och det blir dyrt för samhället att stänga av sträckor under långa perioder. Med hjälp av den här roboten kan man snabbt upptäcka och åtgärda problem innan en olycka eller urspårning sker, samtidigt som man ökar tillgängligheten för resenärer och godstrafik och sparar pengar för samhället. Dessutom ökar man säkerheten för de som jobbar med järnvägsunderhåll, säger <a href="/sv/Personal/Sidor/krister-wolff.aspx"><b>Krister Wolff</b>,​</a> docent vid avdelningen för fordonsteknik och autonoma system på Chalmers och projektledare för utvecklandet av järnvägsroboten.  <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Unikt test på riktig järnväg </h2> <div>I början av juni testades roboten för första gången på riktig järnväg. Testet genomfördes på en 1,7 kilometer lång järnvägssträcka i Tortuna utanför Västerås. Forskarna hade på förhand riggat en påhittad ”skada” på rälsen – en 6 millimeter tjock platta – som de hoppades att järnvägsroboten skulle känna av. Utrustad med kameror, 3D lidar, GPS och en så kallad accelerometer – en sensor som kan känna av eventuella rörelser i höjdled – bestod utmaningen för roboten att ta sig fram för egen maskin, upptäcka skadan, stanna och skicka information om exakt var skadan finns och vid vilken tidpunkt den upptäcktes. Testet genomfördes med framgång och kan nu ses som det första av sitt slag i Sverige och Europa. Här kan man <a href="https://chalmers-my.sharepoint.com/:v:/g/personal/wolff_chalmers_se/EcrAy0tkpP5DspwrzbUPrKUBkuxeEgELkdvI5BEykAyA5w?e=rYaTcU">se en film från testet. ​</a><br /><br /></div> <div>– Det finns några liknande järnvägsrobotprojekt i världen, men inte med samma holistiska grepp som det här. I Sverige är det definitivt första gången en självkörande robot testas på riktiga järnvägar och förmodligen är det också det första som görs i Europa, säger Krister Wolff. <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Del av europeisk storsatsning på järnvägsforskning  </h2> <div>Projektet finansieras av Trafikverket och är en del av EU-projektet IN2SMART2 med fokus på järnvägsforskning som koordineras av brittiska Network Rail.  Själva robotutvecklingsprojektet projektleds och utförs vid Chalmers och initierades under 2020 då projektledare Krister Wolff började konvertera ett konventionellt järnvägsfordon till autonom robot. </div> <div><br /></div> <div><b>Genom att ha matats med mängder med träningsdata</b> kan roboten i dagsläget känna igen och fatta rätt beslut baserat på vad den möter i närmiljön. Det innebär att den exempelvis saktar ner vid möte med andra tåg och vid vägövergångar och läser av skyltar och signaler vid spåret.  Än så länge är den inte självlärande men på sikt är förhoppningen att järnvägsroboten inte bara ska kunna förutse eller detektera skador och skicka information om underhållsbehovet, utan även med hjälp av exempelvis  drönare ska kunna genomföra enklare underhåll på spåren.</div> <div><br /></div> <div>– Säg att ett tåg behöver göra en kraftig inbromsning och lokföraren misstänker att det orsakade en skada på rälsen. Då kan lokföraren larma och få en robot utsänd som gör en snabb skadebedömning och kanske till och med kan fixa skadan på plats, förklarar Krister Wolff. </div> <div><br /></div> <div><b>Kontakt</b>: Krister Wolff, docent vid avdelningen för fordonsteknik och autonoma system på Chalmers och projektledare för robotutvecklingsprojektet. </div> <div><b>Tel</b>: 031-7723625</div> <div><b>Mejl</b>: krister.wolff@chalmers.se</div> <div><br /></div> ​Text: Lovisa HåkanssonThu, 30 Jun 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/VGR-projekt-om-bostadshus-i-trä.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/VGR-projekt-om-bostadshus-i-tr%C3%A4.aspxVGR projekt om bostadshus i trä<p><b>​2020 fick CBA medel för att genomföra en förstudie för VGR om trähusbyggande i regionen. Studien redovisades i en rapport i januari 2022 och är samfinansierad av Södra trä, Träinstitutet, Linnéuniversitetet, Riksbyggen, Sweco, CBA och HSB. Rapporten finns som pdf på CBA hemsida.</b></p><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CBA/Nyheter/2022%20Förstudie%20för%20VGR%20om%20trähus.pdf">​Läs rapporten här (pdf)</a>Wed, 29 Jun 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/CBA-nyhetsbrev-sommar-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/CBA-nyhetsbrev-sommar-2022.aspxCBA nyhetsbrev sommar 2022<p><b>En rapport över CBAs verksamhet våren 2022. ​</b></p>​<a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CBA/Nyheter/2022%20CBA%20Nyhetsbrev%20sommaren.pdf"><span>Klicka här för att läsa nyhetsbrevet (pdf)</span></a>Wed, 29 Jun 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Anton-Frisk-Kockum-och-Raphael-Van-Laer-utsedda-till-framtidens-forskningsledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Anton-Frisk-Kockum-och-Raphael-Van-Laer-utsedda-till-framtidens-forskningsledare.aspxAnton Frisk Kockum och Raphaël Van Laer utsedda till framtidens forskningsledare<p><b>​När Stiftelsen för strategisk forskning utsåg Framtidens forskningsledare kom två av de 16 utvalda forskarna från MC2. Anton Frisk-Kockum och Raphaël Van Laer får båda ett bidrag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod, och kommer under programmets gång att delta i en gedigen ledarskapsutbildning.</b></p>​– Jag är både ödmjuk inför det förtroende för mig och mina forskningsidéer som SSF visar genom att tilldela detta anslag, och glad över att få starta upp det här projektet, säger Anton Frisk Kockum, som får bidraget för sitt forskningsprojekt ”Kvantsimulering och kommunikation med stora atomer”.<br />Projektet handlar om att undersöka den ljus-materia-interaktion som kallas jätteatomer för att hitta användbara tillämpningar. I dessa system gör så kallade interferenseffekter det möjligt att slå på och av kopplingen mellan ett system som emulerar egenskaperna hos en atom och en omgivande miljö.<br /> <h2 class="chalmersElement-H2">Två syften med projektet</h2> <div>– I projektet kommer jag att arbeta med två syften. Det första är att effektivt simulera kvantsystem av intresse, till exempel molekyler, som interagerar med sin omgivning, och det andra att möjliggöra kommunikation mellan kvantsystem, till exempel två kvantberäkningsprocessorer, säger Anton Frisk Kockum.<br /></div> <br /><div>– Finansieringen gör det möjligt för mig att skapa en forskargrupp som ägnar sig åt jätteatomer och deras tillämpningar. Jag har för närvarande en doktorand som arbetar med de här ämnena, och jag kommer nu att rekrytera en postdoc och ytterligare en doktorand. Finansieringen kommer ju också med ett utmärkt ledarskapsutbildningsprogram som jag ser fram emot att delta i och lära mig av.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Förbisedd potential i akustiska och optiska enheter</h2> <div>Raphaël Van Laer får bidraget för sitt projekt &quot;Attojoule-per-bit akustisk optik&quot;. </div> <div><br /></div> <div>– Samhället är starkt beroende av transistorbaserad informationsteknik som datorer och internet. Dessa system har blivit allt kraftfullare genom det som kallas för Moores lag. I dag vacklar dock denna trend när transistorer når sina prestandagränser. Forskningsprojektets mål är att lägga grunden för nya typer av informationsteknologi med ljus och ljud i chipsskala, säger han.</div> <br /><div>Målet som han siktar på är att kraftigt minska energiavtrycket från framväxande koherenta informationsprocessorer baserade på fotonik och kvantteknologi.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Höga förhoppningar och ambitioner</h2> <div>– Den breda potentialen hos akusto-optiska interaktioner har för det mesta förbisetts. I detta projekt kommer vi att utveckla kortsiktiga användningsfall av akustiska och optiska enheter, och då särskilt inom kvantteknologin. Detta kommer också att ha stark synergi med det mer grundläggande kvanttekniska forskningsarbete som vi gör, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Han tillägger att det känns väldigt spännande och ödmjukande att få bidraget, och att det är en stor möjlighet som kommer med ett stort ansvar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är ett litet team inom kvantfotonik med ett nytt laboratorium som främst stöds av EU och WACQT. Det nya SSF-bidraget kommer att ha stor inverkan på vår förmåga att driva riskfyllda idéer och bygga en kritisk massa. Våra förhoppningar och ambitioner är höga, och medlen ger oss ett mandat att vara modiga och att fortsätta, särskilt när det blir svårt. Vi måste anpassa oss och lära oss snabbt genom trial-and-error. Jag är också väldigt ivrig att gå det ledarskapsprogram som ingår i anslaget. Jag tror också att projektet kommer vara väl lämpad för kortsiktig interaktioner med relaterat forskningsarbete här på MC2, och jag ser fram emot att utforska detta med kollegor inom fotonik och kvantteknik, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Anton-Frisk-Kockum.aspx">Anton Frisk Kockum, forskare</a> </div> <a href="/sv/Personal/Sidor/raphael-van-laer.aspx"><div><span>Raphaël Van Laer<span style="display:inline-block">, forskarassistent<br /></span></span></div> <br /></a><div><span><span style="display:inline-block"></span></span>Text: Robert Karlsson</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />De är framtidens forskningsledare</a>, www.chalmers.se</div> <div><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/de-ar-framtidens-forskningsledare/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />SSF:s pressmeddelande</a>, www.ssf.se<br /></div>Tue, 28 Jun 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Ikea-stimulerar-hallbarhetsinnovation-med-tavling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Ikea-stimulerar-hallbarhetsinnovation-med-tavling.aspxChalmers och Ikea stimulerar hållbarhetsinnovation med tävling<p><b>​Användning av mobilspel för att öka medvetenheten om global hållbarhet, återanvändning av gamla möbler genom Ikeas hemsida och 3D-skanning för att upptäcka skador på returnerade möbler. Det här är några av idéerna som kommer från Innovation Challenge, där Chalmers studenter utvecklade innovationer som kan förändra såväl Ikeas produkter som deras affärsverksamhet.</b></p><div>​I en snabbt föränderlig värld blir samverkan mellan näringslivet och akademin allt viktigare. Detta gäller även för ett företag som Ikea, som vill hjälpa till att säkra en bra kompetensgrund hos unga talanger i att hantera framtida utmaningar inom detaljhandeln, logistik och produktutveckling, för att nämna några områden.</div> <br /><div>I år samarbetade Chalmers tekniska högskola och Ikea Supply genom en ny tävling för studenter: Innovation Challenge. Studenter från programmet Industriell ekonomi får genom tävlingen integrera teori och praktik för att ta fram koncept kring olika digitala innovationer, som kan hjälpa Ikea att uppfylla sin vision om en mer hållbar och cirkulär framtid. Omkring 120 studenter delades in i tjugo grupper. Eleverna presenterade sina idéer för varandra och en jury bestående av Innovation Leaders vid <span>Ikea<span style="display:inline-block"></span></span> Supply Development and Innovation Networks, som sedan valde ut tre vinnare.</div> <div><br /></div> Innovation Challenge är också en möjlighet för chalmeristerna att få en första upplevelse av det verkliga arbetslivet:<br /><br />– Vi utformade innovationsutmaningen så att våra studenter kan ta klassrummet till världen utanför, och arbeta med utmaningar som företag står inför idag. På så sätt kan Chalmers också skapa värde för samhället som går utanför klassrummets väggar. Studenterna gjorde ett fantastiskt jobb med att ta sig an <span>Ikea<span style="display:inline-block"></span></span>s hållbarhetsutmaning, och jag är så imponerad av vad de levererade, säger Robin Teigland, professor i Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation.<br /> <h3 class="chalmersElement-H3">Nya idéer som ska prövas</h3> <div>Nyttan för <span>Ikea<span style="display:inline-block">  </span></span>blir ett bidrag till sin cirkulära affärsmodell, såväl som särskilda genomförbara lösningsförslag som ska testas vidare, utvecklas och implementeras.</div> <div><br /></div> – Vi hoppas att vi tillsammans kan ge våra kunder nya digitala tillvägagångssätt, perspektiv utifrån och smarta lösningar på verkliga situationer i hemmet för våra kunder, säger Tomas Francl, som har arbetat med människor och kultur på <span>Ikea<span style="display:inline-block">  </span></span>i över 20 år.<br /><div><br /></div> <div><span>Ikea, som är <a href="/sv/nyheter/Sidor/Ikea-strategisk-partner-till-Chalmers.aspx">strategisk partner till Chalmers</a>,<span style="display:inline-block">  </span></span>siktar också på att vidareutveckla sitt samarbete med Chalmers:</div> <div><br /></div> <div>– Initiativ som Innovation Challenge ska upprätthållas och utvecklas vidare. Många Ikea-anställda kommer själva från universitet och de har stor erfarenhet av den höga kompetens som studenterna från Chalmers besitter. Det är en del av Ikeas strategi att förnya och utveckla gemensamt, så det här är ett steg som bidrar till den resan, fortsätter Tomas Francl.</div> <br /> <div><br /></div> <div><em>De vinnande lagen och deras förslag, från juryns motiveringar: </em></div> <br /><strong>”Smålandia Game”. Education for a sustainable tomorrow - for the many</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 3: Hugo Dalhgren, Sofia Stjepanovic, Alva Jansson, Felicia Svensson, Oskar Kullner, Fanny Söderling. <br /><em>“Group 3 skillfully combined digital education, Ikea’s customer needs and sustainability challenges in their concept of “Smålandia”. The long-term goal of the project is to educate the next generation of Ikea customers through gamification and mobile applications. The knowledge acquired in a gaming format is believed to raise awareness of sustainability globally to the next generation and give the right tools to make conscious purchases. This idea highlighted the importance of educating future generations by means of digital technologies and was recognized as imaginative and outside-of-the-box.”</em> [Creativity Award] (Ikea Prize for uniqueness, simplicity and feasibility)<br /><br /><strong>”Ikea FYND” Using old furniture to make new homes special!</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 5: Anna Garnbratt, Jens Sandgren, Ida Hansson Häggstrand, Casper Lindh. <br /><em>“Recycle your old Ikea furniture with profit and ease” - Group 5 found a way to reuse old Ikea furniture to make new homes special. Their concept FYND could enable customers to sell their old Ikea furniture to other customers within the official Ikea website. FYND would also facilitate first-hand-users to easily find a market to sell their products and allow Ikea to gather first-hand knowledge of sold products that could be evaluated and refurbished when brought back. With a clear design vision and a strong customer focus, group 5 was awarded the</em> [Customer Innovation Award] (Ikea Prize for customer centricity and building on existing Ikea strengths).<br /><br /><strong>“Scand3r for Ikea” Automated scanning and tracking of Ikea furniture.</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 6: Tamas Nagy, Jonas Röst, Emil Nilsson, William Schmitz, Renato Roos Radevski, Ella Sibbmark. <br /><em>“With SCAND3R, group 6 explored the technological opportunities of 3D-Scanning and RFID tags in Ikea’s business model. They found their use case in automatically scanning returned Ikea furniture to identify potential alterations or damages and developed a value proposition for both Ikea and their customers. In acknowledgement of a thorough technical analysis, including financial and security risks, group 6 was awarded the</em> [Technical Innovation Award] (Ikea Prize for technology and innovation)<br /><br /><br />Innovation Challenge är ett samarbete mellan Ikea och avdelningen Entrepreneurship &amp; Strategy på Chalmers tekniska högskola och är en del av kursen “Leading in a Digital World”, med professor Robin Teigland och doktoranderna Adrian Bumann and Maria Kandaurova.<br /><br /><br /><strong>För mer information, vänligen kontakta:</strong><br />Tomas Francl, Competence Development Area Leader IKEA Range &amp; Supply<br />People &amp; Culture at Inter IKEA<br /><a href="mailto:tomas.francl@inter.ikea.com">tomas.francl@inter.ikea.com</a><br />0766-190913<br /><br />Robin Teigland, professor i Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola<br /><a href="mailto:teigland@chalmers.se"><span></span></a><a href="mailto:robin.teigland@chalmers.se">robin.teigland@chalmers.se<span></span></a><br />0707-814422<br /><br />Tue, 28 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-sorteringsmetod-tar-vara-pa-hela-fisken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-sorteringsmetod-tar-vara-pa-hela-fisken.aspxNy sorteringsmetod tar vara på hela fisken<p><b>​När det gäller kött är det självklart ta hand om olika delar av djuret för att så mycket som möjligt ska bli mat. Inom fiskindustrin rensas mer än hälften av fiskens vikt bort och når aldrig våra tallrikar. Detta är kostsamt för miljön och går stick i stäv med den svenska livsmedelsstrategin. Nu presenterar forskare vid Chalmers en ny sorteringsteknik som gör det möjligt att ta vara på fem fina delar i stället för enbart filén. En sillinläggningsfabrik på västkusten har redan börjat införa den nya metoden. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När själva filén skurits bort från en fisk återstår värdefulla restråvaror som kan bli till exempel nuggets, fiskfärs, proteinprodukter eller omega-3-rika oljor. Trots detta lämnar restråvarorna idag livsmedelskedjan och används i stället till djurfoder – eller i värsta fall slängs. För att ta vara på värdefulla näringsämnen och växla om till mer hållbara rutiner behöver hanteringen av råvaran dock förändras. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Alla delar hanteras lika varsamt</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Med vår nya sorteringsmetod hanteras alla delarna av fisken lika varsamt som filén. Fokus ligger på att bevara kvaliteten genom hela värdekedjan. I stället för att övriga delar blandas samman i en och samma uppsamlingstank och blir biprodukter, tas de om hand var för sig och bevarar sin livsmedelskvalitet, precis som inom köttindustrin, säger forskningsledaren Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskningen har gjorts inom ramen för det internationella projektet Waseabi och nyligen publicerade Chalmersforskarna sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Food Chemistry.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Vår studie visar att den här typen av sortering är viktig – inte minst för att undvika att fiskdelar som härsknar snabbt blandas med delar som är betydligt mer stabila. Sorteringsmetoden öppnar nya möjligheter att producera livsmedel av hög kvalitet, säger forskaren Haizhou Wu, som är artikelns försteförfattare. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den nya sorteringsmetoden, där fem olika fiskdelar separeras, håller på att införas på ett av företagen som ingår i forskningsprojektet. Fiskberedningsföretaget Sweden Pelagic i Ellös på Orust använder redan delar av metoden i sin tillverkning med goda resultat. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Vi ser att intresset finns&quot;</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Sorteringstekniken ger oss mycket fler möjligheter att utveckla nya hälsosamma och välsmakande livsmedel och att utöka vårt sortiment. I år uppskattar vi att vi kommer att producera runt 200–300 ton färs från sillens ryggben, och ambitionen är att öka den siffran varje år. Vi ser att intresset finns, både hos livsmedelsindustrin och hos offentliga måltidsproducenter som till exempel skolkök, säger Martin Kuhlin, vd för Sweden Pelagic. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Laila Dam (Waseabi) och Mia Halleröd Palmgren (Chalmers)</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">​<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/IngridUndeland_HaizhouWu_MartinKuhlin.jpg" alt="Ingrid Undeland, Haizhou Wu och Martin Kuhlin" style="margin:5px" /><br /><br />Ingrid Undeland, Haizhou Wu och Martin Kuhlin. ​<br /><em>Foto: </em><span style="background-color:initial"><i>Anna-Lena Lundqvist, </i></span><span style="background-color:initial"><i>Mia Halleröd Palmgren​ och Karin Kuhlin. </i></span></p> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><p></p> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om studien och möjligheterna för fiskindustrin: </h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <ul><li>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1016/j.foodchem.2021.131523">Lipid oxidation in sorted herring (<em>Clupea harengus</em>) filleting co-products from two seasons and its relationship to compositio​</a>n i tidskriften Food Chemistry. Artikeln är skriven av Haizhou Wu, Bita Forghani, Mehdi Abdollahi och Ingrid Undeland vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers tekniska högskola. </li> <li>Den nya sorteringstekniken gör det möjligt att separera filé, ryggben, stjärtfena, huvud, buklist och inälvor. Rygg och huvud är muskelrika och passar därför bra för fiskfärs eller proteiningredienser. Då buk och inälvor är rika på omega-3-fettsyror kan de användas till oljetillverkning. Stjärtfenan har mycket skinn, ben och bindväv och lämpar sig därför bra för till exempel framställning av marint kollagen, som är en mycket attraktiv ingrediens på marknaden just nu. Det marina kollagenet används förutom i livsmedel även i kosmetika och ”nutraceuticals” då det har dokumenterat goda effekter på bland annat lederna och hudens hälsa.</li> <li>I EU omsätter fiskberedningsindustrin närmare 28 miljarder euro och sysselsätter mer än 122 000 personer. Branschen står dock inför flera utmaningar, inte minst när det gäller biprodukter. Baserat på en produktion av 5,1 miljoner ton fångad fisk blir 1,5 ton till biprodukter. I Sverige har det uppskattats att fiskindustrin genererar 30 000–60 000 ton biprodukter årligen, vilket som jämförelse är 35–70 gånger mer än vår totala torskfångst. Det innebär att mycket av biomassan från havet förloras från livsmedelskedjan. Upp till 70 procent av de totala resurserna används antingen för djurfoder eller deponeras, vilket är kostsamt för både miljön och i vissa fall för de berörda företagen.</li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li><span style="background-color:initial"><strong>Ingrid Undeland</strong>, professor i livsmedelsvetenskap, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 073 708 08 64, <a href="mailto:undeland@chalmers.se">undeland@chalmers.se</a></span></li> <li><strong>Martin Kuhlin</strong>, vd för Sweden Pelagic, 070 966 65 68, <a href="mailto:martin.kuhlin@swedenpelagic.se">martin.kuhlin@swedenpelagic.se​</a></li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer om </span><a href="https://www.waseabi.eu/"><span>EU-projektet </span><span>Wasea</span><span>bi</span><span></span><span></span><span></span><span></span></a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <ul><li>Waseabi är ett fyraårigt, tvärvetenskapligt projekt med mål att bättre utnyttja restråvaror inom sjömatsindustrin genom att stabilisera dessa och utveckla nya metoder för att producera livsmedel. Projektet består av tretton partners från fem europeiska länder. Utöver Chalmers deltar företagen Sweden Pelagic och Alfa Laval från Sverige. Internationella partner: Technical University of Denmark (DTU), Food &amp; Bio Cluster, Danmark, AZTI, EIT Food, Royal Greenland, Pescados Marcelino, Jeka Fish, Barna, Nutrition Sciences och Ghent University.</li> <li>Projektet finansieras av “Bio Based Industries Joint Undertaking” (JU) i Europeiska unionens Horisont 2020 forsknings- och innovationsprogram under bidragsavtal No 837726. JU får stöd från Horisont 2020 forsknings- och innovationsprogram och “Bio Based Industries Consortium”. </li> <li>Läs om ett tidigare forskningsframsteg från projektet.: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Doppet-som-later-hela-fisken-bli-vardefull-mat.aspx">Doppet som låter hela fisken bli värdefull mat</a> </li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p>Tue, 28 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/CBA-Bostadspriset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/CBA-Bostadspriset.aspxChalmers ska dela ut bostadspris<p><b>​Centrum för boendets arkitektur på Chalmers, CBA, kommer att dela ut Bostadspriset från och med 2023</b></p><p class="chalmersElement-P">​År 2021 avslutades Sveriges Arkitekters bostadspris. Men CBA tycker ett bostadspris behövs. Det är ett utmärkt sätt att lyfta fram betydelsen av arkitekturkvalitet för boende och bostad. Därför kommer CBA att ”ta över” bostadspriset. CBA gör det med bifall från Sveriges Arkitekter. </p> <p class="chalmersElement-P">Priset ska enligt stadgarna delas ut vartannat år för att stimulera och öka kännedomen och gott bostadsbyggande i Sverige. En jury om fyra personer utses av CBA:s styrgrupp och priset består av ett diplom till byggherren och arkitekten. </p> <p class="chalmersElement-P">Första priset kommer delas ut på CBA:s bostadsdag i november 2023. Och nu bjuds företag och andra in att förslå kandidater. </p> <p class="chalmersElement-P">För att kunna komma i fråga ska projektet vara klart och inflyttat tidigare än augusti det år priset delas ut och det ska vara högst två år gammalt.</p> <p class="chalmersElement-P">Enligt stadgarna ska juryn särskilt beakta boendekvaliteter och en väl löst planlösning. Juryn ska också beakta bostadsprojektets innovationer och kvalitativa designlösningar som bidrar till social, ekologisk och/eller ekonomisk hållbarhet.  <br /></p> <div><br /></div> <div><a href="https://arkitekten.se/nyheter/chalmers-ska-dela-ut-bostadspris/">Läs artikeln på arkitekten.se här</a></div>Tue, 28 Jun 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Manga-lardomar-fran-unik-bostadssatsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Manga-lardomar-fran-unik-bostadssatsning.aspxMånga lärdomar från unik bostadssatsning<p><b>​Något dyrare, lite snabbare med jämförbar kvalitet och bibehållet medborgarinflytande. Målet om antalet nya bostäder eller den eftertraktade blandstaden nåddes däremot inte i BoStad2021, det fleråriga projektet för att bygga fler bostäder i Göteborg. Det är några av slutsatserna i Chalmers följeforskning av den unika satsningen.</b></p><div>​När 7 000 extra bostäder skulle byggas inom Göteborg stads satsning bostad2021 planerades det för en okonventionell byggprocess med en särskild organisation och nya arbetssätt för att bygga fler bostäder på kortare tid. 2015 fick Chalmers uppdraget att följa satsningen med fokus på att dra lärdomar som skulle kunna överföras till den gängse stadsbyggnadsprocessen. Slutrapporten som nu är klar besvarar både frågan om hur framgångsrik satsningen varit samtidigt som den pekar på viktiga lärdomar att ta med framåt.   </div> <div> </div> <div> – En samlad projektorganisation med tydligt mandat är nödvändigt för att förbättra framdrift och skapa helhetssyn. Stadens nya organisation för stadsbyggande tar vad det verkar viss höjd för detta men skapar risk för hack i processen mellan planering och genomförande, menar Anders Svensson, Chalmers projektledare för följeforskningen.  </div> <div> </div> <div>Han understryker vikten av att jobba mot ett och samma gemensamma mål, vilket man gjorde under bostad2021-satsningen, och menar att det är särskilt betydelsefullt i en organisation för stadsbyggande som är spridd på olika förvaltningar och nämnder med delvis olika mål och uppdrag.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Blev fler men kostade mer    </h2> <div> </div> <div>Vad gäller målet om 7000 bostäder är facit att endast 4000 stod klara 2021. Satsningen som sådan har dock bidragit till att öka det totala bostadsbyggandet i Göteborg, och målet om 7000 bostäder kommer att uppnås under 2023. Att målet inte nåddes inom tidsramen har flera orsaker, bland annat att förutsättningarna för många av projekten var svårare än vad som antogs.   </div> <div> </div> <div> – Genomsnittstiden för att få fram detaljplaner minskade med cirka 20 % jämfört med tidigare praxis för liknande bostadsprojekt i Göteborg, men staden satsade också 120 miljoner kronor extra för projektledning, administration och kommunikation, berättar Anders Svensson.  </div> <div> </div> <div>Stadsbyggnadskontoret beräknas ha använt cirka 20 % mindre resurser i detaljplaneringen jämfört med liknande projekt utanför satsningen, medan byggherrarna däremot uppskattar att de förbrukat cirka 20 % mer resurser än vanligt under detaljplanearbetet.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Blandstad – ett svåruppnått ideal    </h2> <div> </div> <div>Lika viktigt som antalet bostäder är kvaliteten på det som byggs, menar Anders Svensson. Forskarna har granskat mål- och programdokument samt marknadsföringsmaterial, och utifrån dokumentationen tagit fram en kriterielista för vad som utmärker god stadsmiljö.  Jämförelser visar att kvaliteten i projekten inom bostad2021 inte var sämre än i jämförda projekt i den ordinarie produktionen trots att detaljplaneskedet gick snabbare. Till den blandstad som styrdokument och marknadsföring för fram som ideal är det dock långt kvar.  <br /></div> <div> <br />– Både kommunen och byggherrarna vill ha blandstad, men vi kan konstatera att gapet mellan ambitionen om en levande blandstad och den byggda verkligheten är besvärande stor både i projekten inom bostad2021 och i det ordinarie bostadsbyggandet. En viktig lärdom för såväl kommunen som byggherrar bör vara att undvika tomter som varken har förutsättningar att åstadkomma boendekvalitet eller blandstad, säger Anders Svensson.    </div> <div> </div> <div>Han menar att de bästa förutsättningarna för attraktiv blandstad med goda boendekvaliteter skapas i större utbyggnadsprojekt. <br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Verktyg framåt</h2></div> <div><br />Under de år som följeforskningen pågått har forskarna publicerat flera delrapporter med fokus på olika forskningsfrågor och stadier i processen och därmed bidragit både med övergripande slutsatser om måluppfyllelse samt lärdomar som kommer att kunna bidra, och redan nu bidrar, till en mer effektiv stadsbyggnadsprocess.    </div> <div> </div> <div> – Vi har hela tiden arbetat dialoginriktat gentemot uppdragsgivarna och kontinuerligt försökt att återkoppla vad vi sett kan förbättras och jobbas vidare med. Vår förhoppning är att rapporterna även framåt ska kunna vara användbara verktyg för de som är involverade i stadsutvecklingsfrågor i Göteborg, avslutar Anders Svensson.    </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Resultat och rapporter:  </h3> <div>Slutrapport: <a href="https://research.chalmers.se/publication/529240/file/529240_Fulltext.pdf">”Planera och bygga bostäder snabbare?” Insikter och lärdomar från satsningen BoStad2021 i Göteborg</a> </div> <div><span></span><span><div>Kortversion: <a href="https://research.chalmers.se/publication/529241/file/529241_Fulltext.pdf">Vad man kan lära av BoStad2021</a>    <span></span></div></span><span style="display:inline-block"></span>Samtliga rapporter kopplade till projektet hittas i <a href="https://research.chalmers.se/project/7299#publications">research.chalmers.se</a>    <br /><span></span></div> <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskare som medverkat i BoStad-projektet</h3> <div> <span><em>Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </em> </span></div> <span><div><a href="/sv/personal/Sidor/joanna-gregorowicz.aspx">Joanna Gregorowicz-Kipszak</a>, Stadsbyggnad<br /><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/matgust.aspx">Mathias Petter Gustafsson</a>, Construction management    <span></span></span></span>  <br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/hagson.aspx" target="_blank">Anders Hagson</a>, Stadsbyggnad<br /><a href="http://www.caselab.se/" title="caselab" target="_blank">Anders Svensson</a>, Byggnadsdesign<br /></div> <div><em>Institutionen för teknikens ekonomi och organisation</em>  </div></span><div><span><a href="/sv/personal/Sidor/jan-brochner.aspx" target="_blank">Jan Bröchner</a>, Service Management and Logistics    <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div>Mon, 27 Jun 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Professor-i-systembiologi-blir-hedersdoktor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Professor-i-systembiologi-blir-hedersdoktor.aspxProfessor i systembiologi blir hedersdoktor<p><b>​Jens Nielsen, professor i systembiologi vid Chalmers tekniska högskola, har utsetts till hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. </b></p><p class="chalmersElement-P">​J<span>ens Nielsen är en pionjär och världsledande forskare i systembiologi och är en av <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-en-av-de-mest-citerade-forskarna.aspx">världens mest citerade forskare</a> inom området. </span></p> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Jag är mycket hedrad över utnämningen. Jag har under de senaste tio åren arbetat nära mer än tio olika medicinska läkare vid Sahlgrenska akademin där vi har bidragit med våra systembiologiska modeller för att få ny insikt om metabola sjukdomar som cancer, fetma, diabetes och på senare tid Alzheimer, säger Jens Nielsen. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Han nämner specifikt sitt nära samarbete kring tarmmikrobiotan med professor Fredrik Bäckhed som mycket framgångsrikt. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Förutom utmärkt forskningssamarbete har det även resulterat i etableringen av spin-out-företaget Metabogen AB.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Agneta Holmäng, dekan och ordförande för Sahlgrenska akademins fakultetsstyrelse, kommenterar utnämningen i ett <a href="https://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitet/r/jens-nielsen-och-michael-treschow-blir-hedersdoktorer-vid-sahlgrenska-akademin%2cc3590973">pressmeddelande</a>.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">”Vi är mycket stolta och glada över att få knyta två mycket framstående* och för Sahlgrenska akademin viktiga personer, till oss som hedersdoktorer. Båda våra hedersdoktorer har ett starkt engagemang i frågor som rör life science, vilket bidragit till att stärka detta område i vår region ​... Jens Nielsen har tidigt varit mycket engagerad för att öka interaktionen mellan vår fakultet och Chalmers”. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><em>*Näringslivsprofilen Michael Treschow utnämndes vid samma tillfälle till hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin. </em></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> <span><strong>Läs mer om Jens Nielsens forskning: </strong></span></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><span>​<a href="/sv/institutioner/bio/forskning/systembiologi/nielsen-lab/Sidor/default.aspx">Nielsen labb</a><br /></span></li> <li><span>​<a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Matematiskt-utraknade-kostrad-kan-forebygga-sjukdom.aspx">Matematiskt uträknade kostråd kan förebygga sjukdom</a><br /></span></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nasta-generations-modellering-av-manniskans-metabolism.aspx">Nästa generations modellering av human metabolism​</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong><br /></strong></span></p>Mon, 27 Jun 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-ska-aromatiska-kemikalier-produceras-hallbart.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-ska-aromatiska-kemikalier-produceras-hallbart.aspxSå ska aromatiska kemikalier produceras hållbart<p><b>​Aromatiska kemikalier är mångsidiga kemikalier som används för framställning av olika läkemedel, men också som tillsatsämnen i kosmetika eller mat. Idag produceras merparten av de aromatiska kemikalierna från olja och behovet av nya, hållbara biotekniska produktionsmetoder för dessa kemikalier är akut. Yvonne Nygård, docent inom industriell bioteknik vid Chalmers, har just erhållit ett mångmiljonanslag för att utveckla ny teknologi för bioproduktion av aromatiska kemikalier. </b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>I forskningsprojektet ligger fokus på att konstruera mikroorganismer, i form av jäst och filamentösa svampar, som kan användas som cellfabriker och producera de aromatiska kemikalierna hållbart. Cellfabrikernas produktion baseras på fermentering av olika sockerarter och det krävs effektiva och robusta mikroorganismer för en konkurrenskraftig industriell produktion.   </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Varför lämpar sig just jäst och filamentösa svampar för denna slags produktion? </strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Bagerijäst, <em>Saccharomyces </em><em>cerevisia</em>e, används redan idag för produktion av många olika kemikalier, bland dem aromatiska kemikalier. Därför finns redan stor kunskap om hur de kan produceras i jäst och bra verktyg för att modifiera jästen. Det gör den till ett självklart val i detta projekt där vi skall göra ganska komplicerade modifieringar och screena stamvarianter med hjälp av biosensorer, säger Yvonne Nygård. </p> <p class="chalmersElement-P">Hon fortsätter: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>När det gäller filamentösa svampar är de robusta och toleranta som cellfabriker. De är mer komplexa att jobba med, men genom att testa likande modifikationer i jäster och svampar kan vi lära oss mer om hur produktionen av aromatiska kemikalier regleras. Vi vill kartlägga vilka egenskaper som behövs för att kunna ta produktionen av aromatiska kemikalier närmare en kommersiell nivå, i antingen jäst eller filamentösa svampar.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Hur screenar man stamvarianter med biosensorer?</strong><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Biosensorerna mäter koncentrationen av ett visst förbestämt ämne i cellen eller i odlingen och rapporterar koncentrationen i form av fluorescens. På så sätt kan man mäta utfallet av cellernas effektivitet. Under min tid som postdok i Nederländerna utvecklade jag en biosensor för en viss aromatisk kemikalie och kommer att bygga vidare på det arbetet. Vi kommer dessutom att utveckla nya biosensorer för andra aromatiska kemikalier.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Ditt projekt får ett forskningsanslag på 10 miljoner DKK från Novo Nordisk Fonden, vad innebär det?</strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Det är en fantastisk möjlighet att under en längre tid få medel att fokusera på ett specifikt projekt. Mer resurser och långsiktighet kommer förhoppningsvis att leda till stora framsteg och jag ser fram emot att kunna ha ett litet team som jobbar med liknande forskningsfrågor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh<br /></span><span style="background-color:initial"><strong>Foto:</strong> Martina Butorac</span></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs mer om Yvonne Nygårds forskning:</strong><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Yvonne Nygårds projekt <a href="https://researchleaderprogramme.com/recipients/yvonne-nygard/">FunAromatics – High throughput technologies for production of aromatic biochemicals with fungi</a> </li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx">Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista</a></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/7971-vagar-mot-battre-cellfabriker.aspx">7971 vägar mot bättre cellfabriker</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-kan-ge-mer-effektiv-industrijast.aspx">Ny upptäckt kan ge mer effektiv industrijäst</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-anvands-Nobelmetoden-i-praktiken-pa-Chalmers.aspx">Så används Nobelmetoden i praktiken på Chalmers</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Yvonne-Nygard-far-miljonanslag-fran-Hasselbladsstiftelsen.aspx">Yvonne Nygård får miljonanslag från Hasselbladsstiftelsen​</a></span></li></ul> <div><br /></div> <div><br /></div> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Wed, 22 Jun 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspxDe är framtidens forskningsledare<p><b>Inte mindre än sex Chalmersforskare blev antagna när Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, utsåg Framtidens forskningsledare.</b></p><div>​<span><span>Målet med programmet är att ge nyetablerade forskare med högsta vetenskapliga och pedagogiska kompetens möjlighet att utvecklas som forskningsledare<span></span><span style="display:inline-block"></span>. </span></span><span><span>Ahmed Ali-Eldin Hassan<span style="display:inline-block"></span></span></span><span></span><span><span><span><span><span>, Johan Bengtsson-Palme, </span></span>Raphaël Frank J Van Laer<span style="display:inline-block"></span></span></span>, Anton Frisk Kockum, Alexander Hollberg och Julia Wiktor och heter de sex Chalmersforskare som har kvalat in bland de 16 unga forskare som nu får 15 miljoner var för självständig forskning. SSF:s bedömning är att de förväntas kunna leda ännu större forskargrupper framöver, och de kommer därför att delta i ett omfattade ledarskapsprogram.<br /></span></div> <span></span><br /><span></span><div><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/ahmh.aspx">Ahmed Ali-Eldin Hassan</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för data- och informationsteknik, får medel till forskningsprojektet Edge Optimization: Operativsystem och programvara i periferin. Projektet fokuserar på att designa en ny klass av operativsystem som passar nya typer av fördröjningskritiska tillämpningar. Det kan t. ex. vara för autonoma fordon som behöver använda både moln- och lokala resurser med prestandagarantier.    <br /></span></div> <div><br /><span></span></div> <div><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/johan-bengtsson-palme.aspx" target="_blank" title="chalmers.se">Johan Bengtsson-Palme</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik sedan maj 2022, får medel till forskningsprojektet: Framtidens patogener och resistensgener. Projektet handlar om att ta reda på vilka mekanismer som gör att bakterier orsakar sjukdomar och antibiotikaresistens. Denna kunskap vill forskarna sedan använda för att kunna förstå vilka gener som kan utgöra hot mot människans hälsa i framtiden. <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /></span></div> <div><br /><span></span><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/raphael-van-laer.aspx">Raphaël Frank J Van Laer</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, får medel till forskningsprojektet Attojoule-per-bit akustisk optik. Det långsiktiga målet med projektet är att hjälpa till att utvidga Moores lag med ljus och ljud genom att minska energiavtrycket från fotonik och kvantteknologi. <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Anton-Frisk-Kockum.aspx" target="_blank" title="chalmers.se"><br />Anton Frisk Kockum</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, får medel till forskningsprojektet Kvantsimulering och kvantkommunikation med stora atomer. Huvudmålet med projektet är att konstruera effektiva och användbara simuleringar av kvantsystem (till exempel molekyler) som interagerar med en omgivande miljö.    <br /></span></div> <div><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Alexander-Hollberg,-Arkitektur-och-samhallsbyggnadsteknik-.aspx" target="_blank" title="chalmers.se"><br />Alexander Hollberg</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, får medel till forskningsprojektet “Digitala materialinventeringar för hållbar urban mining”. Huvudmålet är att genom digitala tvillingar och maskininlärning utveckla en metod för att inventera byggmaterialbeståndet i urbana projekt, i syfte att stödja aktörer att återanvända och återvinna material.    <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /><br /> <strong><a href="/sv/Personal/Sidor/Julia-Wiktor.aspx">Julia Wiktor</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för fysik, får medel till forskningsprojektet Kvantmekanisk beskrivning av fullständiga halvledaranordningar. Projektets syfte är att para kvantmekaniska modeller med framväxande artificiella neurala nätverksmodeller för att effektivt modellera de material och gränssnitt som utgör halvledande mikro- och nanoenheter.   <br /></span></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om utlysningen och vad utnämningen framtidens forskningsledare innebär på <a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/de-ar-framtidens-forskningsledare/">SSF:s webb</a>.<br /><span><span></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span></div>Tue, 21 Jun 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Ny-professor-siktar-pa-sakrare-sjalvkorande-fordon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Ny-professor-siktar-pa-sakrare-sjalvkorande-fordon.aspxNy professor siktar på säkrare självkörande fordon<p><b>Christian Berger befordrades till professor vid Institutionen för data- och informationsteknik våren 2022. Hans nyfikenhet och intresse för säkra självkörande fordon var drivkraften på vägen till hans nuvarande roll.</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Christian Berger, vad uppehåller sig din forskning kring och vad vill du uppnå med den?</strong></span><div><br /></div> <div>”Vårt team arbetar med att utveckla metoder för att skapa bättre mjukvara, i synnerhet för att designa system som kräver samarbete mellan olika discipliner. Det tillåter oss både att inkorporera idéer som inte nödvändigtvis härstammar från programvaruingenjörs-disciplinen och att bidra till andra discipliner som har förstått den betydelse som mjukvara har för dem, men där de saknar adekvata metoder för att realisera en passande mjukvarulösning.”</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tävling för självgående robotfordon var startskottet</h3> <div>Under sina doktorandstudier vid TU Braunschweig och RWTH Aachen University i Tyskland, fick Christian den unika möjligheten att vara del av och leda ett team av doktorander och mastersstudenter som designade och utvecklade ett självstyrt fordon för DARPA Urban Challenge 2007 – världens första storskaliga tävling för robotfordon som är ämnade att interagera med varandra och röra sig i stadsliknande miljöer, genom att ”se” vad som hände omkring dem och ”förstå och lyda” trafikregler för att undvika kollisioner. </div> <div><br /></div> <div>Det gick bra för teamet, som tog sig hela vägen till det slutgiltiga tävlingsmomentet med bara tio andra forskargrupper från ursprungligen 89 stycken. </div> <div><br /></div> <div>Det var dock mycket tydligt att inga av fordonen som gick till final hade varit säkra att släppa lösa på publika vägar eller någon annan stans än i själva tävlingsmiljön. Trots det, tände tävlingen en gnista hos både deltagare och företag världen över att förverkliga drömmen om att skapa fordon som kan transportera sig säkert och bekvämt utan mänsklig hjälp.</div> <div><br /></div> <div>”Min egen forskning har de senaste 15 åren kretsat kring uppgiften att designa och utveckla säkra mjukvarukomponenter för att realisera självkörande fordon. Det finns fortfarande många obesvarade frågor att avhandla innan vi kan vara trygga med att ta bort stödhjulen från dagens fordon. ” </div> <div> </div> <div><strong>Var planen från början att forska inom området, eller var det bara så det utvecklade sig?</strong></div> <div> </div> <div>”Jag är en väldigt arbetsam person som drivs av min nyfikenhet inför system som understödjs av mjukvara och datorteknologi som gör livet i vårt samhälle bättre. Robottävlingen var uppenbarligen ett avgörande ögonblick som både bekräftade och inspirerade mitt nyfikna intresse för att fortsätta inom det här fältet.”</div> <div><br /></div> <div>Christian påbörjade en karriär inom fordonsindustrin för att arbeta med styrsystem för förarassistans och genom den vägen driva drömmen om självkörande fordon framåt. Efter ett kort tag, upptäckte han dock att hans nyfikenhetsdrivna personlighet uppskattade det akademiska sammanhanget mycket mer. Det var då han blev erbjuden möjligheten att arbeta på Data- och informationsteknik vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>”Jag såg den fantastiska chansen att fortsätta min forskning och arbeta på mina idéer på universitetet. Jag bestämde mig då för att lämna industrin och återvända till akademin. Med blicken i backspegeln var det definitivt rätt beslut och efter tio år av intensiv och spännande forskning, är jag glad över att ha blivit erkänd av många forskarkollegor inom mitt fält för mitt arbete och över att ha blivit befordrad till professor vid Göteborgs universitet.”, säger Christian.</div> <div> </div> <div><strong>Vilka utmaningar finns inom ditt område?</strong></div> <div> </div> <div>”Vi har sett många spännande och imponerande exempel från teknologin för självkörande fordon, både från forskargrupper och från företag som har försökt att kommersialisera teknologin under det senaste årtiondet. Mjukvaran i sådana fordon blir hela tiden bättre och bättre. Ändå kan vi fortfarande inte hävda att fordonen är säkra för människor att använda till vardags.”</div> <div><br /></div> <div>Enligt ett standardiserande klassificeringssystem för självkörande fordon, ska ratten på den högsta nivån kunna avlägsnas eftersom fordonet måste kunna hantera varje given situation på ett säkert sätt. </div> <div><br /></div> <div>”För tillfället är vi inte ens i närheten”, säger Christian.</div> <div>  </div> <div><strong>Vilka möjligheter öppnar datavetenskap upp för samhället och människor?</strong></div> <strong> </strong><div> </div> <div>”Mjukvaran är till sin natur osynlig – ändå påverkar den vårt dagliga liv oerhört mycket. När den inte fungerar blir vi medvetna om hur beroende vi är av fungerande mjukvara. Datavetenskap är ett viktigt forskningsfält, där resultaten har tagit det mänskliga släktet till månen och tillbaka på ett säkert sätt.”</div> <div><br /></div> <div>Christian menar att det fortfarande finns många obesvarade frågor att handskas med på jorden och även hans eget fält växer i denna stund. Exempelvis artificiell intelligens och maskininlärning, som numera påträffas i många discipliner utöver datavetenskap, eller kvantberäkning som, enligt Christian, kommer att förändra hur vi ser på algoritmer och hur mjukvara är konstruerad. </div> <div> </div> <strong> </strong><div><strong>Vad är viktigt för dig utanför jobbet, vad gör du på fritiden?</strong></div> <div> </div> <div>&quot;Min egen familj är väldigt viktig för mig. Att se och stötta våra två barn när de gör sin egen ”forskning” om vår värld är fascinerande och jag njuter av att ta del av deras outtröttliga vilja att lära sig hur saker fungerar. </div> <div><br /></div> <div>Jag är också öppen för nya kulinariska experiment i köket och jag försöker att överraska familjen. Ibland lyckas jag.&quot;</div> <div><br /></div> <div>Text: Agnes Ekstrand</div> ​Tue, 21 Jun 2022 00:00:00 +0200