Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 01 Dec 2022 12:03:46 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ultrakanslig-sensor-kan-minska-vatgasens-risker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ultrakanslig-sensor-kan-minska-vatgasens-risker.aspxUltrakänslig sensor kan minska vätgasens risker<p><b>​​I jakten på ren och förnybar energi spelar vätgasen en viktig roll. Men en stor utmaning är att gasen kan bli explosiv i kontakt med luft. Därför är det avgörande att kunna upptäcka läckor så tidigt som möjligt. Nu har forskare vid Chalmers, Vrije Universiteit Amsterdam och Eindhoven tekniska universitet tagit fram en optisk sensor som kan känna av rekordlåga halter av vätgas.</b></p><div>​Vätgas ses som en viktig del i klimatomställningen av tunga transporter och runt om på jorden satsas det nu på vätgasdrivna tåg, lastbilar och flygplan. Även inom tung industri är vätgasen en viktig energibärare, till exempel för framställning av fossilfritt stål. Säkerhetsriskerna med att lagra eller använda väte är välkända. Det krävs bara fyra procent väte i luften för det ska bildas knallgas som kan antändas vid minsta gnista. Därför är det viktigt att superkänsliga sensorer finns på plats och kan bevaka läckor och larma vid kritiska nivåer.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">Säkerhet av yttersta vikt vid vätgasanvändning</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">illsammans med nederländska kollegor har nu forskare vid institutionen för fysik på Chalmers tagit fram en optisk vätgassensor som känner av rekordlåga halter av vätgas. Den sällar sig därmed till de känsligaste sensorerna i världen. <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-33466-8" target="_blank">De nya forskningsresultaten presenteras i en artikel i Nature Communications.</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/400_ChristophLanghammerfarg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christoph Langhammer" style="margin:25px 10px;width:180px;height:236px" /><br />– Säkerhet är av yttersta vikt vid all användning och lagring av vätgas. Om mycket små läckor upptäcks tidigt kan de åtgärdas så att du förhoppningsvis inte behöver ta anläggningen eller fordonet ur drift, säger Chalmersprofessorn <strong>Christoph Langhammer</strong>, en av huvudförfattarna till den vetenskapliga artikeln.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">AI-teknik visade vägen</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den optiska vätgassensorn består av många nanopartiklar i metall som samverkar för att känna av vätgas i sin omgivning. Tillvägagångssättet för hur den nya sensorn designats skiljer sig från tidigare tillfällen. I stället för att ta fram ett stort antal prover och testa dem var och en för sig för att se vilken som fungerar bäst, har forskarna tagit hjälp av avancerad AI-teknik för att skapa det optimala samspelet mellan partiklarna utifrån deras avstånd till varandra, diameter och tjocklek. Resultatet är en sensor som känner av förändringar i vätgaskoncentration som är så små som några hundratusendelar av en procent.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Hemligheten bakom den nya sensorns låga detektionsgräns är partiklarnas placering i ett regelbundet mönster på en yta. Detta visade sig vara mer gynnsamt för sensorns känslighet än den slumpartade placering som gjorts i tidigare sensorer av samma typ.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Christoph Langhammers forskargrupp har tidigare kunnat presentera <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx">världens snabbaste vätgassensor​</a>. För honom står det klart att många olika slags sensorer behövs och att de kommer att vara i samspel med varandra.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Teknologin kring vätgas har tagit ett jättesprång och därför behöver dagens sensorer både bli vassare och mer skräddarsydda för olika ändamål. Ibland behövs en mycket snabb sensor, ibland behövs en som fungerar i tuff kemisk miljö eller vid låga temperaturer. En sensorvariant kan inte tillgodose alla behov, säger Christoph Langhammer som även är en av grundarna till ett nytt kompetenscentrum: TechForH2. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">Industri och akademi i nytt samarbete om vätgas</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Tomas%20Grönstedt_400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tomas Grönstedt" style="margin:5px;width:180px;height:270px" />Det nya Chalmersledda centrumet samlar både akademi och industri för att utveckla ny teknik inom vätgasframdrivning, som ett steg i omställningen till fossilfria tunga transportsystem. TechForH2 leds av Tomas Grönstedt, professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– När forskarvärlden och industrin går samman kan vi ta oss till nästa nivå, så att det vi tar fram kan tillämpas och möta de behov och utmaningar som finns inom industrin. Det gäller såväl sensorutveckling som annan forskning som knyter an till framdrivning av tunga fordon och vätgas, säger Tomas Grönstedt, som nämner att ett eldrivet flygplan med en räckvidd på 500 kilometer skulle kunna öka sin räckvidd till 3000 kilometer om det drevs med vätgas. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:16px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:16px">Så fungerar den optiska vätgassensorn</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Toppbild_Metallnanopartiklar_450px.jpg" alt="Metallnanopartiklar illustration" style="margin:5px" /> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den sensor som forskarna har utvecklat bygger på ett optiskt fenomen, plasmoner, som uppstår när nanopartiklar av metall fångar upp ljus och ger partiklarna en distinkt färg. Är nanopartiklarna gjorda av palladium eller en palladiumlegering så ändras deras färg när mängden vätgas i deras omgivning förändras och sensorn kan slå larm om nivåerna blir kritiska.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">För att hitta den ultimata placeringen av partiklarna i sensorn använde sig forskarna av en artificiell intelligens-algoritm kallad partikelsvärmsoptimering. Syftet var att partiklarnas placering skulle leda till högsta möjliga känslighet för exponering av väte. Att placera partiklarna i ett mycket exakt definierat regelbundet mönster visade sig vara svaret.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Utifrån AI-beräkningarna tillverkades den optiska vätgassensorn, vilken är den första i sitt slag att optiskt detektera väte i ”parts per billion”-intervallet (250 ppb – alltså 2,5 hundratusendelar av en procent). </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Mer om forskningen</div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-33466-8">Inverse designed plasmonic metasurface with parts per billion optical hydrogen detection </a>har publicerats i Nature Communications och är skriven av Ferry Anggoro Ardy Nugroho, Ping Bai, Iwan Darmadi, Gabriel W. Castellanos, Joachim Fritzsche, Christoph Langhammer, Jaime Gómez Rivas och Andrea Baldi. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Vrije Universiteit Amsterdam och Eindhoven University of Technology. Forskarna vid Vrije och Eindhoven ligger bakom den AI-baserade designen av sensorytan och karaktäriseringen av de optiska egenskaperna, medan forskarna på Chalmers har tillverkat sensorns yta och utfört mätningarna.</li> <li>Den nya sensorns praktiska tillämpbarhet undersökts nu vidare inom det nystartade kompetenscentrumet TechForH2, som koordineras av Chalmers. </li> <li>Forskningen har delvis finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Energimyndigheten. Delar av arbetet har skett i Renrummet på Chalmers och på Chalmers Materialanalyslaboratorium (CMAL) under paraplyet för Chalmers Excellensinitiativ Nano.</li></ul></div> <div><span style="white-space:pre"> </span></div> <div style="font-size:16px">Mer om det nya kompetenscentrumet TechForH2</div> <div><ul><li>TechForH2 är ett kompetenscentrum för vätgasteknik som koordineras och leds av Chalmers, med Rise som akademisk partner. En rad industripartner är delaktiga i TechForH2: Volvo, Scania, PowerCell, Johnson Matthey, Oxeon, GKN Aerospace, Insplorion, Siemens Energy och Stena. </li> <li><span style="background-color:initial">TechForH2 ska bland annat fokusera på fordonsintegrerad energilagring, tillverkningsindustrins behov, sensorer, bränsleceller och teknik/styrmedel och innovationer i det framtida vätgassamhället. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Kompetenscentrumet har fått 54 miljoner kronor i finansiering från Energimyndigheten och har en total budget om 161 miljoner kronor de första fem åren, med möjlighet till ytterligare fem år.</span></li> <li><span style="background-color:initial">Med förstärkning av nio nya doktorander och åtta postdoktorala forskare är förhoppningen nu att kunna bidra till kunskapsuppbyggnad och utbildning inom området, öka introduktionstakten för ny teknik och därmed bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Läs mer om centret: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2-baddar-for-framtidens-vatgasteknologi.aspx">TechForH2 bäddar för framtidens vätgasteknologi​</a></span></li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om sensorforskningen, kontakta: </strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om nya kompetenscentrumet TechForH2, kontakta: </strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt​</a>, professor, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och koordinator för kompetenscentret TechForH2, Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 14 55, <a href="mailto:tomas.gronstedt@chalmers.se">tomas.gronstedt@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz och Mia Halleröd Palmgren<br />Porträttbilder: Henrik Sandsjö (Langhammer) och Anna-Lena Lundquist (Grönstedt)<br /></div> <div>Illustration metallnanopartiklar: Chalmers tekniska högskola | Yen Strandqvist<br /></div> <div><br /></div> ​​Thu, 01 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Första-WISE-projekten-beviljas-260-miljoner-kronor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/F%C3%B6rsta-WISE-projekten-beviljas-260-miljoner-kronor.aspxFörsta WISE-projekten beviljas 260 miljoner kronor<p><b>​193 forskare sökte forskningsanslag i den första utlysningen för doktorand- och postdoktorprojekt inom WISE – The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability – den största satsningen någonsin på materialvetenskap i Sverige. Nu har 90 projekt, varav 14 till Chalmers, beviljats stöd om totalt 260 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. </b></p>​<img src="https://www.su.se/polopoly_fs/1.637451%21/image/image.jpg_gen/derivatives/landscape_690/image.jpg" alt="Första anslagen från Wise" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:393px;height:275px" /><span style="background-color:initial">– De beviljade projektbidragen håller mycket hög kvalitet och relevans för hållbarhet, och kommer att ledas av mycket framstående forskare, säger Magnus Berggren, Föreståndare för WISE.</span><div><br /></div> <div>Forskningen inom WISE avser materialvetenskap för hållbarhet och kommer att bedrivas vid sju universitet, Chalmers tekniska högskola, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Luleå tekniska högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet, samt inom partnergrupper vid Umeå universitet och Karlstads universitet. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsprojekten, som löper med två respektive fyra års tid, är fördelade över hela spektrumet inom WISE:s vetenskapliga och tematiska områden. Könsfördelningen för beviljade projekt är 31 procent kvinnor och 69 procent män med en beviljandegrad som når 54 procent för kvinnor och 44 procent för män. Vidare, 61 procent av forskarna som beviljats medel i denna utlysning erlade doktorsexamen för mindre än 20 år sedan.  </div> <div><br /></div> <div>– Eftersom män är överrepresenterade inom materialforskning så är vi förstås glada att kvinnor har en relativt något högre beviljandegrad, säger Olle Eriksson, vice Föreståndare för WISE. </div> <div><br /></div> <div>– Dessutom så kan vi konstatera att återväxten generellt är mycket god inom området, fortsätter Magnus Berggren.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://wise-materials.org/research/projects/">Här hittar du hela listan med projekt som får medel </a></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Mer information om KAW</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 01 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2-baddar-for-framtidens-vatgasteknologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2-baddar-for-framtidens-vatgasteknologi.aspxTechForH2 bäddar för framtidens vätgasteknologi<p><b>​Nu går startskottet för Chalmers nya kompetenscentrum TechForH2 med det övergripande syftet att utveckla ny teknik inom vätgasframdrivning som ett steg i omställningen till ett fossilfritt transportsystem. </b></p>​<span style="background-color:initial">När centrumet nu invigs tas viktiga steg mot en större förståelse för hur vi kan använda vätgas som drivmedel för tunga fordon och flygplan med fokus på ombordsystem för energilagring, tillverkningsteknik, sensorer, bränsleceller, samt vätgasens påverkan på samhället. </span><div>TechForH2 är en gemensam satsning mellan Chalmers, Rise, Volvo, Scania, Siemens Energy, GKN Aerospace, PowerCell, Oxeon, Insplorion, Johnson Matthew och Stena och samarbetet förväntas sätta Västsverige på kartan för vätgasforskning. </div> <div><br /></div> <div>– Att vi får en nod för fordonsforskning och vätgas med tyngdpunkt i Västsverige är fantastiskt. Det är förstås också jättekul att vi får ett centrum som tar fasta på samverkan mellan olika transportmoder, säger Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers och föreståndare för TechForH2. </div> <div><br /></div> <div><strong>Centrumet finansieras med närmare 54 miljoner</strong> av Energimyndigheten och har en total budget på 161 miljoner kronor under kommande fem år. Satsningen har öppnat upp för nio nya doktorander och åtta post docs att ta plats på centret som tros få en betydande inverkan på framtidens vätgasteknologi i form av nya innovationer såväl som med nya kunskaper i Chalmers ingenjörsutbildningar. <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ultrakanslig-sensor-kan-minska-vatgasens-risker.aspx">Centrets sensorforskare fick nyligen en artikel publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature​,​</a><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ultrakanslig-sensor-kan-minska-vatgasens-risker.aspx">​</a> något Tomas Grönstedt menar tyder på vätgasforskningens relevans för de utmaningar som samhället står inför. </div> <div><br /></div> <div>– Forskarvärlden och industrin försöker öka elektrifieringen av flyget och tunga transporter för att på så vis kunna nå EU:s klimatmål. Batterier är väldigt bra men kan ofta inte erbjuda tillräcklig räckvidd för tyngre fordon. Och då är vätgasen ett sätt att öka räckvidden. Ett eldrivet flygplan skulle till exempel som högst kunna ta sig 500 kilometer. Med vätgas skulle räckvidden kunna öka till 3000 kilometer, förklarar Tomas.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktpersoner: </strong></div> <div>Tomas Grönstedt, professor i strömningslära vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers och föreståndare för TechForH2. </div> <div>tomas.gronstedt@chalmers.se 031-7721455 </div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information: </strong></div> <div>Läs mer om TechforH2: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2---for-framtidens-hallbara-vatgasekonomi-.aspx">För framtidens hållbara vätgasekonomi | Chalmers</a></div> <div>Läs om Chalmers nya kompressoranläggning för vätgasforskning: </div> <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Fullt-hus-nar-ny-kompressoranlaggning-invigdes.aspx"><div>Fullt hus när ny kompressoranläggning invigdes | Chalmers</div> ​</a><div>Text: Lovisa Håkansson</div>Thu, 01 Dec 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hur-mycket-energi-kostar-tidtagning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hur-mycket-energi-kostar-tidtagning.aspxHur mycket energi kostar tidtagning?<p><b>​Fem forskargrupper går nu samman i projektet ASPECTS för att kartlägga de grundläggande begränsningarna i tidtagning med syfte att avgöra om precisionsmätningar kan bli mer energieffektiva. Projektet är en del av EU:s kvantflaggskepp och har en budget på 30 miljoner kronor.</b></p><div>​Mätinstrument som utnyttjar kvantfysikens egenskaper kan mäta med extremt hög precision. Ett välkänt exempel är atomklockor som ger oss mycket exakt tid och möjliggör satellitnavigering. Sådana exakta mätningar kostar energi – ju mer exakta, desto högre energikostnad enligt nya upptäckter inom termodynamik. Men potentiellt skulle kvantfenomen kunna utnyttjas för att kringgå det, och göra mätningar både mycket exakta och energieffektiva.</div> <div> </div> <div>Det här ska forskarna i ASPECTS-projektet undersöka.</div> <div> </div> <div>– Vi kommer att utnyttja vår expertis inom supraledande kretsar för att bygga en uppsättning nya, unika kvantmaskiner. Genom att studera dessa maskiner i arbete, och noggrant mäta fluktuationer i deras produktion, kommer vi experimentellt att avslöja kompromissen mellan precision och effektivitet i små kvantsystem, säger biträdande professor Simone Gasparinetti vid MC2-institutionen på Chalmers.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samma teknik som i kvantdatorn</h2></div> <div>Tekniken som används för att bygga kvantmaskinerna är densamma som användes i Chalmers projekt att bygga en stor kvantdator, det vill säga supraledande kretsar som arbetar vid mikrovågsfrekvenser vid mycket låga temperaturer.</div> <div> </div> <div>– Vår gedigna erfarenhet av den här tekniken ger oss ett mycket bra läge att förverkliga ASPECTS-experimenten, säger Gasparinetti.</div> <div> </div> <div>En av maskinerna som Gasparinetti och hans kollegor kommer att bygga är en elementär kvantklocka som tickar när den placeras mellan ett varmare och ett kallare bad.</div> <div> </div> <div>&quot;Det här är den enklaste möjliga klockan. Genom att bygga den kommer vi att kunna fastställa den faktiska energikostnaden för att mäta tiden, säger Gasparinetti.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Högre effektivitet och samma precision</h2></div> <div>Genom att experimentellt bestämma energikostnaden för tidtagning och avläsning siktar ASPECTS-teamet på att demonstrera så kallad kvanttermodynamisk precisionsfördel. Ett sådant banbrytande framsteg skulle kunna göra det möjligt för kvantsensorer och andra mätinstrument att arbeta med högre energieffektivitet än vad som annars skulle vara möjligt, utan att offra precision.</div> <div> </div> <div>Inom tidtagning skulle särskilt rymdbaserade tillämpningar ha nytta av energieffektiva, miniatyrklockor, men även system i nanoskala där värmeavgivning är oönskad. För kvantmätningar i alllmänhet är förbättrad energieffektivitet långsiktigt viktigt för att säkerställa miljömässig hållbarhet vid uppskalning av kvantteknologier, till exempel kvantdatorer.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">ASPECTS-projektet</h2> <div>ASPECTS är ett project inom European Quantum Technologies Flagship. Det är tre år långt och har en finansiering på 2,9 miljoner euro.</div> <div> </div> <div>De viktigaste milstolparna i projektet är:</div> <div>• Att undersöka de termodynamiska gränserna för kvantklockor genom att bygga autonoma kvantklockor och mäta den energikostnaden för tidtagning i kvantdomänen;</div> <div>• Att mäta den termodynamiska kostnaden för avläsning av kvantbitar;</div> <div>• Att göra den första proof-of-principle-demonstrationen av kvanttermodynamisk precisionsfördel.</div> <div> </div> <div>Projektet koordineras av professor Mark Mitchinson vid Trinity College Dublin. Övriga deltagande universitet är Chalmers, Tekniska universitetet i Wien, Universitetet i Murcia och Universitetet i Oxford.</div> <div><span id="ms-rterangecursor-start"><br /></span></div> <div><strong>Text och foto:</strong> Ingela Roos<br /></div>Wed, 30 Nov 2022 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/I-framtidens-fabrik-samarbetar-manniskor-och-robotar-på-lika-villkor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/I-framtidens-fabrik-samarbetar-manniskor-och-robotar-p%C3%A5-lika-villkor.aspxI framtidens fabrik samarbetar människor och robotar på lika villkor<p><b>​I en nära framtid kommer människor och självkörande transportrobotar (Autonomous Transport Robot, ATR) arbeta tillsammans. Robotarna kommer att ges samma möjligheter som människorna att känna och se helheten och därmed kunna ta ett större ansvar för vad de gör. </b></p><div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/ATR.jpg" alt="ATR.jpg" style="margin:5px;width:675px;height:449px" /><br /><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">Anthony Cavin tillsammans med Per-Lage Götvall på Volvo.  Foto: Volvo Group Truck Operations</span><br /></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"><br /></span></div> <div>Detta kan bli möjligt genom att forskare på Chalmers och Volvo utvecklar system av artificiell intelligens med kameror, i Volvos fabriker, där information från kamerorna är robotarnas huvudsakliga informationskälla. Forskare från Chalmers har under en längre tid arbetat tillsammamans med Volvo Group Truck Operations (GTO) och nu börjar visionen bli verklighet.​<b><br /></b></div> <div><br /></div> <b>​​</b><span style="background-color:initial"><b>Flexibel och avancerad teknik</b></span><div>Visserligen är självkörande truckar ingen nyhet inom fordonsindustrin, men än så länge använder de i regel rätt simpel teknik – som att följa en magnetslinga eller en tejpremsa i golvet. Den styrning och övervakning av fabrikens materialflöden som Volvo Lastvagnar nu skissar på blir betydligt mer flexibel och avancerad. </div> <div><br /></div> <img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Knut_Akesson_220608_5906.jpg" alt="Knut_Akesson_220608_5906.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;height:164px;width:245px" /><div>– I grunden är det behovet av mer miljövänliga transporter som driver utvecklingen, berättar Knut Åkesson, biträdande professor i automation på institutionen för elektroteknik på Chalmers tekniska universitet och den som leder arbetet från Chalmers sida. </div> <div><br /></div> <div>Det är idag inte givet vilken teknik som skall ersätta dieselmotorn och inom Volvo Group jobbar man parallellt med att utveckla flera alternativ. Att tillverka lastbilar med flera olika drivlinor i samma fabrik innebär att mängden komponenter som krävs för att tillverka dessa ökar kraftigt. Detta i sin tur medför att</div> <img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/P-L%20foto%202020-01-16_high.jpg" alt="P-L foto 2020-01-16_high.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;height:210px;width:160px" /><div><span style="background-color:initial">b</span><span style="background-color:initial">ehovet av effektivisering av interna transporter ökar. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Här s</span><span style="background-color:initial">er vi att en typ av självkörande transportrobotar kan ge oss den flexibilitet i att nyttja golvytan i fabriken </span><span style="background-color:initial">på bästa sätt och samtidigt också ge oss den effektivitet vi måste ha i våra interna transporter säger Per-Lage Götvall, senior forskningsledare på Volvo GTO och den som leder arbetet inom Volvogruppen. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Under flera år har Knut Åkesson och hans team jobbat nära Volvo GTO för att ta fram systemet GPSS (Generic Photogrammetry based Sensor System), bildanalys med hjälp av maskininlärning. Ett samarbete som har varit mycket värdefullt och roligt.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Om arbetet med att ta fram systemet GPSS och dess transportrobotar blir så lyckosamt som Volvo tror kommer det att innebära en markant förändring av fabrikernas interna transportflöden, från den traditionella ”fiskbenslayouten” till mer ”Just-in-time”. <span style="background-color:initial">Systemet förväntas sedan implementeras i de flesta av Volvos mer än 30 fabriker världen över.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Effektivitet och säkerhet</b></div> <div>Men det är ingen trivial uppgift att skapa ett trafiksystem där i slutändan hundratals självkörande transportrobotar ska kunna fungera effektivt, säkert och friktionsfritt i en miljö där människor och material ständigt befinner sig i rörelse.</div> <div><br /></div> <div>– Jämfört med den vanliga vägtrafiken så utgör fabriksgolvet ändå en begränsad och kontrollerad miljö och liksom i trafiken, där gemensamma regler gör att allt fungerar kan liknande principer fungera även i fabrik. Det innebär att alla transportrobotar kan styras och koordineras av ett &quot;allvetande&quot; system, förklarar Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div>Att planera alla materialtransporter i tid och rum, utifrån vad produktionen kräver, är en viktig del av systemet. Därtill kommer att förhindra att transportrobotar kör i vägen för varandra. </div> <div><br /></div> <div>– Men sedan tillkommer alla de dynamiska hindren, i form av människor och traditionella gaffeltruckar, som systemet inte kan styra över, tillägger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div><b>Trafikövervakningssystem och maskininlärning</b></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/GPSS_pricipls.png" alt="GPSS_pricipls.png" style="margin:15px 20px" /><br /></b><span style="background-color:initial">Det </span><span style="background-color:initial">är här GPSS-tekniken kommer in. Tanken är att kamerorna i taket ska detektera och klassificera alla statiska och rörliga hinder på fabriksgolvet och därmed guida transportrobotarna till deras destination utan att kollisioner och olyckor sker. Kamerorna blir robotflottans gemensamma &quot;ögon&quot;.</span><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>– Om en människa gör något oväntat, som att plötsligt gå åt sidan, så ska trafikövervakningssystemet omedelbart upptäcka detta och se till att den transportrobot som befinner sig intill agerar så att en olycka undviks, säger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div><b>Maskininlärning</b></div> <div>Det som överhuvud taget gör ett sådant här trafikövervakningssystem möjligt idag är de senaste årens snabba utveckling av datorers förmåga att tolka bilder. Det sker med hjälp av maskininlärning och så kallade artificiella neuronnät – det vill säga självlärande algoritmer som successivt tränas för att klara av sina uppgifter. Lite på samma sätt som den mänskliga hjärnan fungerar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi försöker också lära systemet att förutsäga hur människor kommer att röra sig de närmaste sekunderna. Det gör att vi i realtid kan optimera hur robottruckarna ska röra sig i varje unik situation som uppstår, allt baserat på informationen från kamerorna, säger Knut Åkesson. </div> <div><br /></div> <div><b>Förbättrad arbetsmiljö och hållbarhet</b></div> <div>Men hur kommer det då att kännas att vistas i en arbetsmiljö där människor och robotar arbetar så nära varandra, och är det faktum att Volvo använder sig av kameror något som kan bli ett problem? </div> <div><br /></div> <div>– Eftersom de bilder och filmer som genereras av kamerorna endast kommer att analyseras av datorer och inte alls ses av ett mänskligt öga ser vi kamerorna mer som ”optiska sensorer” snarare än kameror, men visst, i grunden är det digitala kameror vi använder, säger Per-Lage Götvall. </div> <div><br /></div> <div>– I de diskussioner vi har haft med fackliga företrädare på Volvo har alla varit positiva till att Volvo driver utvecklingen. I projektet är vi också måna med att berörda personalkategorier får vara med i utformningen av GPSS, och de som är med är alla väldigt positiva till det vi gör, fortsätter Per-Lage Götvall.</div> <div><br /></div> <div>Knut Åkesson tillägger att det yttersta syftet med &quot;att ge ögon åt fabriken&quot; är att kunna styra den bättre och därmed också att få den att samarbeta bättre mellan de människor och robotar som arbetar där.</div> <div><br /></div> <div>– Man skulle kunna se det som en fråga om förbättrad arbetsmiljö och därmed även som en hållbarhetsfråga, säger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div>– Optimering av logistiken är också viktig ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet är att förbruka så lite resurser som möjligt. Exempelvis ska transportrobotarna köra kortast möjliga väg och därmed minimera energiåtgången, fortsätter Knut Åkesson. </div> <div><br /></div> <div><b>Testmiljö</b></div> <div>Mycket av den algoritmutveckling som forskarna arbetar med äger rum i en del av Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve på Hisingen som kallas Pilot plant - ett slags experimentfabrik i fabriken där nya produkter och tillverkningsmetoder testas och utvecklas.</div> <div><br /></div> <div>Där kan forskarna testa att transportrobotarna verkligen uppför sig på det sätt som de alltmer finslipade algoritmerna syftar till i en realistisk miljö.</div> <div><br /></div> <div>Knut Åkesson tror att det dröjer några år innan Volvo Lastvagnar är redo att införa det nya logistiksystemet i produktionen.</div> <div><br /></div> <div>– Tanken är att det ska kunna införas i små steg. Först i pilot plant, sedan i en mindre del av fabriken och slutligen i hela lastvagnsfabriken.</div> <div><br /></div> <div>Per-Lage Götvall tillägger:</div> <div><br /></div> <div>– Eftersom det är en helt ny teknik och ett nytt sätt att ”umgås” med autonoma robotar så kräver ”försiktighetsprincipen” att vi tar små steg och löpande utvärderar vad som sker. Som en del i detta har vi industridoktoranden Atieh Hanna. Hennes forskningsområde är att se hur vi kan utveckla säkra men effektiva system och metoder för arbetsgrupper där autonoma robotar ingår som en naturlig del.</div> <div><br /></div> <div><b>Om samarbetet</b></div> <div>Samarbetet mellan Chalmers och Volvo Lastvagnar har pågått under olika projektfaser sedan hösten 2019 och har involverat en handfull seniora forskare, tre doktorander samt ett stort antal studenter på master- och kandidatnivå.</div> <div><br /></div> <div>För Chalmers del löper den nuvarande projekttiden fram till sommaren 2023, men en fortsättning kan inte uteslutas.</div> <div><br /></div> <div><b>Fakta</b></div> <div><ul><li>Samarbetet mellan Chalmers och Volvo AB kring framtidens lastbilsfabrik ingår i det långvariga partnerskap som senast i februari 2022 förnyades med ytterligare tre år.</li> <li>Projektet löper nu vidare hos Chalmers under namnet AIMCor (AI-enhanced Mobile Manipulation Robot for Core Industrial Applications).</li> <li>Initiativtagare och huvudansvarig på Volvo Lastvagnar är Per-Lage Götvall, senior forskningsledare på företaget.</li> <li>Forskare och ingenjörer på Volvo som är delaktiga i utvecklingen av GPSS är docent Kristoffer Bengtsson, Adamya Shukla, industridoktoranderna Erik Brorsson och Atieh Hanna.</li> <li>Chalmersforskare som är eller har varit involverade är förutom Knut Åkesson bland andra Yiannis Karayiannidis och Emmanuel Dean samt de tre doktoranderna Sabino Francesco Roselli, Ze Zhang, Endre Eres samt nyligen disputerade Martin Dahl.</li></ul> <div><br /></div></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli och Björn Forsman</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta:</b></div> <div><b>Knut Åkesson</b>, biträdande <span style="background-color:initial">professor i automation på institutionen för elektroteknik, Chalmers</span></div> <div><span style="background-color:initial">knut.akesson@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Per-Lage Götvall</b>, </span><span style="background-color:initial">senior forskningsledare, Volvo Lastvagnar<br />per-lage.gotvall@volvo.com<br /></span></div> ​​​Mon, 28 Nov 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/cva-presenterar-och-delar-kunskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/cva-presenterar-och-delar-kunskap.aspxCVA presenterar och delar kunskap<p><b>​​CVA är med och driver utvecklingsarbete! Aktuella presentationer och kunskapsdelning där vi deltagit i våra roller som Chalmers- och CVA-anknutna;</b></p>Den 15 november möttes representanter från CVA, vårdvetenskap vid Göteborgs Universitet och Södra Älvsborgs Sjukhus för att prata om hur arbetet med en ny Nära Äldrevårdsavdelning ska utvecklas och utvärderas, inom samarbetsprojektet <a href="https://www.gu.se/shipproject">SHIP</a>.<br /> <div><br /></div> <div>Den 16 november genomfördes en workshop kring temat välfärd inom ramen för samverkansavtalet mellan Göteborgs Stad, Chalmers och Göteborgs universitet. Fokus var att identifiera arenor för kunskapsutbyte direkt kopplat stadens verksamhet, och målet var att initiera faktiska projekt. <br /></div> <div><br /> </div> <div>Samtidig deltog några av oss den 16 och 17 november vid <a href="https://www.forumvardbyggnad.se/kurs_konferens/">Forum Vårdbyggnads höstkonferens  i Stockholm</a> där vi ledde reflektioner om processerna bakom beslut om att bygga nytt eller bygga om, samt delgav perspektiv och frågeställningar kring standarder och dess tillämpning och historik. </div> <br />Den 17 november var vi med vid ett av SKR arrangerat digitalt samordningsmöte med temat &quot;Genomtänkt vårdmiljö och dagliga aktiviteter&quot; inom psykiatrin. Vi berättade om processer, evidens och best practice kring utformning av psykiatriska vårdmiljöer med Psykiatrins kvarter på SÄS som exempel.  <br /><br />Den 18 november deltog vi vid ett seminarium anordnat av Trollhättans kommun om Fysiska inne- och utomhusmiljöer för vård, omsorg och rehabilitering.Thu, 24 Nov 2022 11:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-skraddarsyr-DNA-for-framtida-lakemedelsutveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-skraddarsyr-DNA-for-framtida-lakemedelsutveckling.aspxAI skräddarsyr DNA för framtida läkemedelsutveckling<p><b>​Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid Chalmers lyckats designa konstgjort DNA som kontrollerar cellernas proteintillverkning. Tekniken kan bidra till att vaccin, läkemedel mot svåra sjukdomar samt alternativa livsmedel utvecklas och produceras mycket snabbare och till väsentligt lägre kostnad än idag. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Den genetiska koden i vårt DNA transkriberas till molekylen mRNA, som fungerar som en budbärare som talar om för cellens fabrik vilket protein den ska producera, samt i vilka mängder. Processen är grundläggande för cellernas funktionalitet i alla levande organismer.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Forskare har lagt stor kraft på att försöka kontrollera genuttrycket eftersom det bland annat kan bidra till utveckling av proteinbaserade läkemedel. Ett aktuellt exempel är mRNA-vaccin mot covid19, som talar om för kroppens celler att de ska producera samma protein som finns på coronavirusets yta. Kroppens immunförsvar kan då lära sig att bilda antikroppar mot viruset. På samma sätt är det möjligt att lära kroppens immunförsvar att besegra cancerceller eller andra komplexa sjukdomar, om man vet förstår den genetiska kod som ligger bakom produktionen av specifika proteiner. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;DNAt kontrollerar mängden protein&quot;​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Aleksej%20Zelezniak.jpg" alt="Aleksej Zeleznial" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />En majoritet av dagens nya läkemedel är just proteinbaserade, men teknikerna för att framställa dem är både dyra och långsamma, eftersom det är svårt att kontrollera hur DNA uttrycks. En forskargrupp på Chalmers, som leds av <strong>Aleksej Zelezniak,</strong> docent i systembiologi, tog förra året ett viktigt steg i förståelsen för hur mycket av ett protein som tillverkas av en viss DNA-sekvens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Först handlade det om att fullt ut kunna ”läsa” DNA-molekylens instruktioner. Nu har vi lyckats designa eget DNA som innehåller precis de instruktioner som behövs för att kontrollera vilken mängd av ett specifikt protein som tillverkas, säger Aleksej Zelezniak om forskargruppens senaste viktiga genombrott. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Printar DNA på beställning</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Principen bakom den nya metoden liknar den som används när en AI genererar ansikten som ser ut som verkliga människor. Genom att AI:n lär sig hur en stor mängd ansikten ser ut kan den sedan skapa helt nya verklighetstrogna ansikten. Det är sedan lätt att modifiera ansiktet genom att exempelvis säga att det ska bli äldre, eller ha en annan frisyr. Men att däremot från noll programmera ett trovärdigt ansikte utan AI hade varit mycket svårare och mer tidskrävande. På samma sätt har forskarnas AI fått lära sig strukturen och den mängdreglerande koden i DNA. AI:n designar sedan syntetiskt DNA, som är lätt att modifiera i önskvärd riktning. </p> <p class="chalmersElement-P">Enkelt uttryck får AI en beställning på hur mycket av en gen som behöver uttryckas, och ”printar” sedan rätt DNA-sekvens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jan%20Zrimec_200%20px.jpg" alt="Jan Zrimec" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" />− DNA är en otroligt lång och komplex molekyl. Det är därför mycket utmanande att på experimentell väg göra förändringar i den genom att läsa, ändra, läsa och ändra igen. Det tar åratal av forskning för att hitta något som fungerar. Då är det i stället mycket mer effektivt att låta en AI lära sig hur principerna för att navigera DNA fungerar. Det som annars tar år kan kortas till veckor eller månader, säger studiens försteförfattare <strong>Jan Zrimec</strong>, tidigare forskare i Aleksej Zelezniaks grupp och numera verksam vid National Institute of Biology i Slovenien.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Effektivare proteintillverkning</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarna har utvecklat sin metod på jästsvampen <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, vars celler liknar däggdjursceller. Nästa steg är att använda människoceller. Forskarna har förhoppningar om att deras framsteg ska få betydelse för utvecklingen av nya såväl som befintliga läkemedel. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Proteinbaserade läkemedel mot komplexa sjukdomar, eller alternativa livsmedelsproteiner, kan ta många år och vara extremt dyra att tillverka. En del blir så dyra att det inte går att få en ekonomisk avkastning på investerade pengar. Med vår teknik är det möjligt att utveckla och tillverka proteiner på ett effektivare sätt så att de kan kommersialiseras, säger Aleksej Zelezniak.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Karin Wik<br /><strong>Illustration: </strong>Unsplash &amp; Pixabay</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien:</strong> <span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-022-32818-8">Controlling gene expression with deep generative design of regulatory DNA</a></span></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><span style="background-color:initial">S</span><span style="background-color:initial">tudiens författare är Jan Zrimec, Xiaozhi Fu, Azam Sheikh Muhammad, Christos Skrekas, Vykintas Jauniskis, Nora K. Speicher, Christoph S. Börlin, Vilhelm Verendel, </span><span style="background-color:initial">Mo</span><span style="background-color:initial">rteza</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Haghir Chehreghani, Devdatt Dubhashi, Verena Siewers, Florian David, Jens Nielsen och Aleksej Zelezniak.</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">orskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, National Institute of Biology, Slovenien; Biomatter Designs, Litauen; Institute of Biotechnology, Litauen; BioInnovation Institute, Danmark; King’s College London, Storbritannien.</span></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information, kontakta:  <br /></strong><a href="/sv/personal/Sidor/alezel.aspx">Aleksej Zelezniak​</a>, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031-772 81 71, aleksej.zelezniak@chalmers.se</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 24 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-Horizon-2020-eventet-Auto-BARGE-i-hamn-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-Horizon-2020-eventet-Auto-BARGE-i-hamn-.aspxEU Horizon 2020-eventet Auto-BARGE i hamn <p><b>​Stort kunskapsutbyte och värdefullt relationsbyggande. Så sammanfattas det event som marin teknik och maritima studier stod värdar för inom ramarna för EU Horizon 2020-projektet AutoBARGE som gick av stapeln på Chalmers förra veckan. Under fyra dagar samlades representanter från akademi och näringsliv från hela Europa för att tillsammans bana väg för en autonom fartygstransport för inre vattenvägar. </b></p>​<span style="background-color:initial">Mellan 14 – 17 november stod avdelningarna för marin teknik och maritima studier värd för ett event inom ramarna för EU Horizon 2020-projektet AutoBARGE, ett europeiskt utbildnings- och forskningsnätverk vars övergripande syfte är att bana väg för en autonom fartygstransport för inre vattenvägar. Mer specifikt handlar projektet om att både bygga högkvalificerad kompetens för den autonoma sjöfarten och vidareutveckla modeller för att autonoma fartyg ska kunna ”ta över” besättningens roll ombord, såväl som att tillgodose sociotekniska, logistiska, ekonomiska och regulatoriska villkor för en framgångsrik och säker implementering av autonoma fartyg. </span><div><br /></div> <div>Eventet pågick under fyra dagar och utgjordes bland annat av två dagars seminarier som hölls av ledande forskare på området från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers och från RISE. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">För kunskapsutbyte och relationsbyggande </h2> <div>Med på plats för att ta delta i eventet var projektets doktorander och forskare såväl som representanter från industrin och EU Horizon-kommissionen. Och för många deltagare innebar eventet inte bara kunskapsutbyte och utbildning, utan också en chans att ses IRL för första gången. </div> <div><br /></div> <div>– Evenemanget gick väldigt bra. Det här var första gången som en majoritet av forskarna, handledarna och branschrepresentanter fick träffas ansikte mot ansikte för att bygga kärnan i det tvärvetenskapliga arbete och samarbete som bör uppstå från konsortiet, säger Scott MacKinnon, professor vid maritima studier, som höll en föreläsning om &quot;Human factors of maritime automation&quot; under eventet. <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/autobarge%20studenter%20750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:675px;height:310px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">– Alla juniora forskare knutna till AutoBARGE fick både teknisk utbildning och ”mjuka” färdigheter under </span><span style="background-color:initial">eventet. Jag tror att de kunde förstå projektets hela omfattning som ju främjar idéutbyte och projektsamarbete mellan olika forskningsämnen inom den autonoma inlandssjöfarten, såsom fartygssystem, navigationssystem, ekonomi och juridik, och mänskliga faktorer, säger Wengang Mao, professor i fartygsmekanik, som tillsammans med Jonas Ringsberg, professor i marina strukturer vid marin teknik, höll en presentation på temat &quot;Ship resistance and energy consumption&quot; under eventet. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Och Jonas Ringsberg vill speciellt lyfta vikten av de relationsbyggande värdena som kommer med eventet. </div> <div>– De fjorton juniora forskarna och doktoranderna fick möjlighet att sinsemellan diskutera gemensamma forskningsområden och lära känna varandra på det sociala och privata planet. Vi kunde se att de etablerade värdefulla och vänskapliga relationer, vilket är viktigt och lovande för deras framtida forskningssamarbeten och personliga utveckling, säger Jonas Ringsberg. </div> <div><br /></div> <div>Under eventet avhandlades en rad forskningsområden genom föreläsningar av flera forskare verksamma vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, däribland Monica Lundh, lektor vid maritima studier, som föreläste om &quot;Handling thick and rich data, Henrik Ringsberg, instruktör vid teknisk och maritim ledning, som höll en presentation om ”Maritime analytic framework&quot; samt Mikael Lind, adjungerad professor vid maritima studier, som föreläste om &quot;Port collaborative decision making&quot;.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En europeisk angelägenhet </h2> <div>AutoBARGE-projektets syfte att utveckla en autonom fartygstransport för inre vattenvägar är en angelägenhet för stora delar av Europa. Mer än 37 000 kilometer vattenvägar förbinder hundratals städer och industriregioner på den europeiska kontinenten och inom EU delar 13 länder ett sammanlänkat vattenvägsnät. AutoBARGE-projektet förenar europeisk industri och akademi med samarbetspartners från sju universitet, två high tech-bolag och ett institut. Och bland representanterna från projektets EU-kommission verkar eventet ses som framgångsrikt. </div> <div><br /></div> <div>– Projektstarten mottog mycket positiva recensioner från Project Manage från EU Horizon-kommissionen och från de juniora forskarna som deltog. <a href="https://marie-sklodowska-curie-actions.ec.europa.eu/">Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna​</a> skiljer sig från traditionella forskningskonsortium där formella arbetsplaner och samarbetsuppgifter är väl definierade och integrerade. I det här programmet krävs mycket självorganisering och det var tydligt att det här eventet utlöste denna process, förklarar Scott MacKinnon. <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/autobarge%20sal%20750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:675px;height:310px" /><br /><br /></div> <div>Med första eventet i hamn ser framtiden ljus ut för AutoBARGE, inte minst för projektets juniora forskare och doktorander som nu kan växla upp samarbetet mellan parterna. </div> <div><br /></div> <div>– Den kommande perioden kommer att se spännande ut för dem, eftersom de aktivt kommer att söka samarbete utanför sina värdinstitut och planera sin utstationering för forskningsutbyte och samarbete. Vi ser också fram emot att välkomna minst tre doktorander från andra institut till Chalmers för att utnyttja våra nuvarande forskningsresultat som bidrar till faktiska fördelar med autonom inlandssjöfart, säger Wengang Mao. </div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson​</div>Thu, 24 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-ger-hopp-om-att-bekampa-spridd-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-ger-hopp-om-att-bekampa-spridd-cancer.aspxNy upptäckt ger hopp om att bekämpa spridd cancer<p><b>​Cancer som sprids och utvecklar metastaser i nya organ blir betydligt svårare att bekämpa. Nu har forskare vid Chalmers visat att de spridda tumörerna anpassar sin ämnesomsättning efter den vävnad där de växer. Upptäckten innebär ett genombrott för förståelsen av metastaserande cancer och är en viktig pusselbit i jakten på mer effektiva behandlingar. ​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas framfart.</span></p> <p class="chalmersElement-P">I en <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2205456119">studie​</a> som nyligen presenterades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har forskare inom systembiologi på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ. Studien gav forskarna nya insikter om hur metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/FaribaRoshanzamir_350x305.jpg" alt="Fariba Roshanzamir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:250px;height:218px" />– Uppenbarligen dominerar den lokala miljön mer än vad som tidigare varit känt. De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger <span style="background-color:initial"><strong>Fa</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>riba</strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><span style="background-color:initial"><strong>Roshanzami</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>r</strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong></span><span style="background-color:initial"><strong></strong>, </span><span style="background-color:initial">doktor i systembiologi vid Chalmers och studiens huvudförfattare.</span></p> <span></span><p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Verktyg för att hämma​ cancerns metabolism</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span></span><span style="background-color:initial">Fariba Roshanzamir </span><span style="background-color:initial">arbetar i professor Jens Nielsens forskargrupp vid Chalmers och har tillsam</span><span style="background-color:initial">mans med svenska och internationella kollegor kunnat slå fast de oväntade resultaten. Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer – en allvarlig bröstcancerform som är svår att behandla med läkemedel – men slutsatserna kan enligt forskarna appliceras på alla typer av metastaserande cancer. Därmed öppnas nya dörrar för att utveckla mer effektiva behandlingar. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på. Att välja ut metaboliska hämmare som specifikt riktar in sig på metastaserna i de organ som tumören har spritt sig till, snarare än att behandla dem som deras ursprungstumörer, har stor betydelse för att kunna hitta bra strategier för behandlingar i framtiden, säger hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny syn på metastasers egenskaper</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jens%20Nielsen3-3110-350.jpg" alt="Jens Nielsen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><span style="background-color:initial">Idag är sprid</span><span style="background-color:initial">ning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter.<strong> Jens Nielsen</strong>, professor i systembiologi vid Chalmers och en av studiens författare, hoppas att den kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Ulrika Ernström</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs artikeln</strong> <a href="https://doi.org/10.1073/pnas.2205456119">“Metastatic triple negative breast cancer adapts its metabolism to destination tissues while retaining key metabolic signatures”</a> som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Författarna är Fariba Roshanzamir, Chalmers och University of Tehran, Jonathan L. Robinson, Chalmers, Daniel Cook, Chalmers, Mohammad Hossein Karimi-Jafari, University of Tehran och Jens Nielsen, Chalmers.</li> <li>Forskningen har genomförts med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong><br />Mer om forskningen</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Studien granskade metastaserande tumörer (även kallade dottertumörer) i främst lungor, hjärna och lever från trippelnegativ bröstcancer samt hudcancer (en mindre del). </li> <li>Forskarna fann att de metastaserande cancercellernas ämnesomsättning till stor del anpassade sig till vävnaden i det organ där de växte. </li> <li>Anpassningen varierade i omfattning mellan olika organ och de metastaserande tumörerna behöll vissa metaboliska egenskaper förknippade med deras ursprungstumörer.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /><b>För mer information, kontakta:<br /></b><a href="/sv/personal/Sidor/faribar.aspx">Fariba Roshanzamir</a><span style="background-color:initial">, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <br /></span><span style="background-color:initial">076 054 7653, </span><a href="mailto:faribar@chalmers.se">faribar@chalmers.se</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/personal/Sidor/Jens-B-Nielsen.aspx">​Jens Nielsen</a><span style="background-color:initial">, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, <br /></span><span style="background-color:initial">031 772 38 04, </span><a href="mailto:nielsenj@chalmers.se">nielsenj@chalmers.se</a></p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 17 Nov 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nationellt-prisad-uppsats-ser-bortom-fasaden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nationellt-prisad-uppsats-ser-bortom-fasaden.aspxNationellt prisad uppsats ser bortom fasaden<p><b>​För första gången har ett nationellt pris för bästa examensarbete inom bostadsarkitektur-området delats ut, och vinnare är Chalmersstudenten Elin Holm för sitt arbete som belyser fasadernas betydelse och bidrag till hemmet och för stadsrummet.</b></p><div>​CBA:s bostadspris för bästa studentarbete syftar till att stimulera och öka kännedomen om gott svenskt bostadsbyggande. Priset delades ut för första gången i november 2022 och pristagare är arkitektstudenten Elin Holm, som tog examen från Chalmers i juni 2022, för sin mastersuppsats: &quot;<em>Facades: more than a wall: investigating how to reach architectural qualities using different facade design principles</em>&quot;. I sitt arbete undersöker hon den enskilda fasadens betydelse och bidrag till stadsrummet. och dess samtidiga betydelse för hemmiljön.     </div> <div> </div> <div>Att Elin Holm tilldelas priset motiverar juryn med att arbetet utgör “ett viktigt bidrag till den pågående diskussionen om fasader och stil”, samt “tydligt visar att fasaden är mer än en stilövning.” I övrigt menar juryn att Elin Holm i sitt arbete “lyfter fram kunskapen om fasadarkitekturens uppgift, dess komplexitet och roll i stadsbilden.”     </div> <div> </div> <div><div> – Elin Holms arbete har redan uppmärksammats. Flera arkitektkontor och beställare har hört av sig och vill veta mer. Spännande att följa utvecklingen här”, säger Ola Nylander, föreståndare vid CBA (Centrum för boendets arkitektur) vid Chalmers.   <br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nationellt samarbete bakom priset</h2></div> <div> </div> <div> Priset delas ut av CBA och bygger på ett samarbete mellan lärare och forskare vid de fyra svenska arkitektskolorna på Chalmers, KTH, Lunds universitet och Umeå universitet, som också ingått i juryn. Respektive lärosäte har nominerat ett examensarbete, och bland de fyra som valts ut har juryn sedan samfälligt korat en vinnare som belönats med ett diplom och en prissumma om 15 000 kronor. De övriga tre nominerade förslagen utsågs till andrapristagare och belönades med 3000kr vardera.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Föredömliga exempel</h2></div> <div> Studentpriset kommer att delas ut årligen vid CBA’s bostadsdag, och nästa gång det delas ut, hösten 2023, kommer även CBA’s stora bostadspris till branschen satt delas ut för första gången. Ola Nylander kommenterar vad man hoppas få se bland nomineringarna från branschen under det kommande året:      </div> <div> </div> <div> – Vi vill se innovativa projekt med hållbarhet i fokus och hög kvalitet i planlösningar, materialbearbetningar och detaljer. Det behövs verkligen föredömliga exempel i dagens bostadsbyggande, projekt som visar vägen och som visar att det är möjligt att bygga bra, säger Ola Nylander. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Om priset:</h3> <div><a href="https://odr.chalmers.se/items/03895b8f-54f5-4be7-b83e-b6f48929457b">Ta del av Elin Holms masteruppsats i helhet<br /></a></div> <div> </div> <div><a href="https://odr.chalmers.se/items/03895b8f-54f5-4be7-b83e-b6f48929457b"><br /></a></div> <div> </div> <div>Övriga nominerade: <br /><ul><li><span><strong>Linnea Johansson, </strong></span><strong>UMA Arkitektskolan</strong><span><span><br />&quot;</span>SuperLine, a Framework for Domestic Urbanism&quot;     </span></li> <li><span><strong>Aloys Victor Heitz, Lunds universitet</strong><span><br />AI : Architects’ Inferiority? <span style="display:inline-block"></span></span></span><span></span></li> <li><span><strong>Mark Gavigan, KTH Arkitektskolan</strong><span><br />&quot;Caring about a Legacy of Care: Hökarängen&quot;   <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /></span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div>Mer om de nominerade bidragen och motiveringarna i helhet <a href="/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Bostadsprisstudenter2022.aspx" title="chalmers/CBA" target="_blank">finns på CBA:s webb<br /></a></div> <div> </div> <div><br /><br /><a href="/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Bostadsprisstudenter2022.aspx" title="chalmers/CBA" target="_blank"></a></div> <div> </div> <div><em>Text: Catharina Björk</em><br /></div> <div> </div> <div><br /><a href="https://odr.chalmers.se/items/03895b8f-54f5-4be7-b83e-b6f48929457b"></a></div>Wed, 16 Nov 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Flyktig-tetraneutron-kan-ha-fangats-for-första-gangen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Flyktig-tetraneutron-kan-ha-fangats-for-f%C3%B6rsta-gangen.aspxFlyktig tetraneutron kan ha fångats för första gången<p><b>​I över femtio år har forskarna sökt den flyktiga tetraneutronen – fyra neutroner som bildar ett system. Nu har man för första gången uppmätt en signal som tros vara just detta fenomen. Thomas Nilsson, professor vid institutionen för fysik på Chalmers, har deltagit i experimentet och berättar här mer om upptäckten.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vår värld är uppbyggd av atomer, vars kärnor består av protoner och neutroner. Huruvida det kan existera ett system enbart uppbyggt av neutroner har länge gäckat fysikvärlden och mer än ett halvt sekel har förflutit sedan man började leta efter det. För tjugo år sedan fann forskare tecken på tetraneutronen efter ett experiment där neutronrika berylliumisotoper kolliderade med kolatomer, men resultatet hade stora felmarginaler och var svårtolkat.</span><div><br /></div> <div>Under ett storskaligt experiment utfört av ett stort internationellt forskarlag på Radioactive Ion Beam Factory vid RIKEN i Japan har man nu för första gången kunnat uppvisa vad man tror är en observation av tetraneutronen; fyra neutroner som flyktigt hänger ihop. Experimentet utfördes 2016, men det har tagit fram till nu att analysera de komplexa mätningarna <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-022-04827-6">vars resultat presenterats i Nature</a>. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Bättre kunna förstå atomkärnan</div> <span style="font-size:16px"> </span><div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Thomas%20Nilsson_400x415.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Thomas Nilsson" style="margin:5px 0px;width:180px;height:187px" />Thomas Nilsson</strong>, professor i experimentell subatomär fysik och prefekt vid institutionen för fysik på Chalmers, ingår i forskarlaget. Drivkraften bakom denna typ av forskning är kort och gott nyfikenheten att förstå världen, menar han.</div> <div><br /></div> <div>– Tetraneutronen kan hjälpa oss att förstå mikrokosmos och hur atomkärnan är uppbyggd ända ner på kvarknivå – materiens allra minsta påvisade byggstenar. Det är ett extremt system att studera och kan ge oss insikter om den starka växelverkan mellan neutroner och protoner i en atomkärna, en av de fyra växelverkanstyperna som finns i naturen och som är den mest komplicerade att studera, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div>– Tetraneutronen kan också ge oss insikter i de processer som sker i universums neutronstjärnor. De är till stora delar uppbyggda enbart av neutroner, och man tror att tunga grundämnen skapas när neutronstjärnor kolliderar. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Neutronstjärna i ett labb</div> <span style="font-size:16px"> </span><div><br /></div> <div>Experimentella studier av neutronsystem är utmanande eftersom fria neutroner sönderfaller inom några minuter. Därför kan inte forskarna utgå från dem. För att skapa ett system där neutronerna kunde interagera enbart med varandra under experimentet, använde forskarna sig av kärnreaktioner med atomkärnor som redan har ett stort överskott av neutroner. Forskarna övervann utmaningen genom att skapa en stråle av isotopen helium-8 (med två protoner och sex neutroner) och skjuta den i halva ljusets hastighet mot ett mål av väte. Således skapades en kollision där ibland bara fyra neutroner återstod. I sin tur formerades de i ett system om fyra – om än så flyktigt som under 10<sup>-</sup><sup>22</sup> sekunder (0,0000000000000000000001 sekunder).</div> <div><br /></div> <div>Genom att man mätte massan och energin från partiklarna före och efter kollisionen, kunde man påvisa tetraneutronen genom den energi som saknades i mätningen efter kollisionen.</div> <div><br /></div> <div>– Tidigare har det funnits indikationer på tetraneutronen, men de har inte varit statistiskt signifikanta. Nu har vi fått en väldigt tydlig signal och man kan säga att vi möjligen har skapat en minimal neutronstjärna i labbet, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div>Fortsatta studier kommer att krävas för att styrka detta resultat. Om några år väntas den tyska acceleratoranläggningen FAIR, Facility for Antiproton and Ion Research, stå färdigbyggd. Där kommer forskarna bland annat kunna producera materia som vanligtvis bara finns i rymden.</div> <div><br /></div> <div>–  På FAIR kommer man att kunna mäta alla fyra neutroner var för sig, och då kommer vi verkligen kunna säga om det är ett fyrneutronsystem som vi har hittat, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px"><strong>Mer om den vetenskapliga artikeln och forskningen:</strong></div> <div><ul><li>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-022-04827-6">“Observation of a correlated free four-neutron system“​</a>, M. Duer, T. Aumann et al.: publicerades i Nature, 22 juni 2022. Forskningsresultatet har involverat forskare från bland annat Darmstadts tekniska universitet, Münchens tekniska universitet, Riken Nishina Center, GSI Helmholtz Center for Heavy-ion Research och Chalmers tekniska högskola. </li> <li>Från institutionen för fysik vid Chalmers har Mikhail Zhukov, professor emeritus, Thomas Nilsson, professor, och Simon Lindberg, tidigare doktorand, varit involverade i planeringen och genomförandet av experimentet och skrivandet av artikeln liksom två ytterligare medarbetare, Dr. Hans Törnqvist och Dr. Mattias Holl, som deltog under sin tid vid TU Darmstadt. Ytterligare forskare vid institutionen som bidragit till instrumenteringen som ligger till grund för experimentet är docent Andreas Heinz och forskningsingenjör Håkan Johansson. Generationer av studenter har även arbetat med ämnet i kandidat- och mastersarbeten.</li> <li>Chalmers bidrag till den vetenskapliga artikeln har finansierats av Vetenskapsrådet, som nyligen beviljade fortsatt finansiering av projektet till 2026.</li> <li><a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/956785">Läs mer i pressmeddelandet från Darmstadts tekniska universitet</a>.</li></ul></div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px"><strong>Kontakt:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Thomas-Nilsson.aspx">Thomas Nilsson</a>, professor vid avdelningen för Subatomär, högenergi- och plasmafysik och prefekt vid institutionen för fysik, <a href="mailto:thomas.nilsson@chalmers.se">thomas.nilsson@chalmers.se​</a>, <span style="background-color:initial">031-772 32 58 </span></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div> <div>Illustration: Yen Strandqvist</div> <div>Porträttbild: <span style="background-color:initial">Anna-Lena Lundqvist​</span></div> <div><br /></div> Wed, 16 Nov 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/CSE-satsar-på-jämn-könsfördelning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/CSE-satsar-p%C3%A5-j%C3%A4mn-k%C3%B6nsf%C3%B6rdelning.aspxCSE satsar på jämn könsfördelning<p><b>​Data och informationsteknik, CSE, är den institution på Chalmers som tagit emot flest kvinnliga forskningsassistenter år 2022 enligt siffror från lärosätet. Ambitionen är att få en jämnare könsfördelning med målet att forskningen ska bli ännu bättre.</b></p><div><br /></div> <div>- När jag började för ett år sedan stod det på min att göra-lista, att aggressivt öka antalet kvinnliga forskare och vara väldigt aktiv i rekryteringarna för att se till att detta hände, säger prefekten på CSE, Richard Torkar.</div> <div><br /></div> <div>Att just CSE tagit emot flest kvinnliga forskarassistenter beror på, förutom Richard Torkars satsning, på stödet från Chalmers ledning.</div> <div><br /></div> <div>- Vi hade tur då många duktiga kvinnliga kandidater själva sökte till våra utannonserade tjänster. Vi rekryterade även på institutionen ett antal kandidater med stöd av både rektorn och jämställdhetssatsningen Genie. Det var det som gjorde det möjligt för oss att kunna anställa dessa kandidater, säger Richard Torkar. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Könsbalanserade forskarteam genererar bättre forskning</h3> <div>Enligt Richard Torkar är det viktigt med en mångkulturell miljö och en jämn könsfördelning på institutionen.  Richard hänvisar till studier som visar att fördelarna med mångfald och jämställdhet på arbetsplatsen är många. </div> <div><br /></div> <div>- Om du har en mångkulturell miljö och blandade forskningsteam med både män och kvinnor, är det mer sannolikt att lyckas som ett lag. Så om våra forskarteam är framgångsrika och om våra forskare är framgångsrika, då är blir även vår institution framgångsrik, menar Richard.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">”Datavetenskapoch relaterade områden är mestadels mandominerade”</h3> <div>En som påbörjar sin tjänst på CSE inom kort är forskningsassistenten Rocío Mercado, som just nu håller på att avsluta sin doktorandtjänst på Massachusetts Institute of Technology, också känt som MIT.  </div> <div><br /></div> <div>- En sak som drev mig till den här institutionen är att CSE genom olika initiativ försöker diversifiera avdelningarna, särskilt när det gäller könsbalansen. Detta är väldigt viktigt för mig, säger <span style="background-color:initial">Rocío</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>- När det kommer till datavetenskap och relaterade områden finns det inte en bra könsbalans, det är mestadels mansdominerat, fortsätter hon. Det är viktigt att vi tänker på dessa saker och bygger fler olika team, särskilt eftersom det också är vetenskapligt bevisat att olika team är bättre på problemlösning och mer kreativa.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lovande framtid för kommande forskare</h3> <div>Prefekt Richard Torkar tror att genusfokuset och de förändringar som gjorts på institutionen under 2022 kommer att påverka alla på ett positivt sätt. Han är övertygad att om man kommer till CSE som, i synnerhet, ung forskare så väntar en lovande framtid.</div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial">- De forskningsassistenterna som vi anställer, de är de framtida professorerna och framtidens starka röster på institutionen.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Av Camilla Jara</span></div>Wed, 16 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotcykel-gör-trafiken-säkrare-för-cyklister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotcykel-g%C3%B6r-trafiken-s%C3%A4krare-f%C3%B6r-cyklister.aspxRobotcykel gör trafiken säkrare för cyklister<p><b>En självkörande cykel, utvecklad av studenter och forskare på Chalmers, kan göra trafikmiljön säkrare för framtidens cyklister. </b></p><div><span style="background-color:initial">Nej,</span><span style="background-color:initial"> det handlar inte om att vi ska släppa styret för att kunna ägna cykelturen åt att läsa en bok eller studera fågellivet. Syftet med den autonoma cykeln är att göra framtidens fordon mer intelligent.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Fordon ska upptäcka cyklister</b></div> <div>Den ska hjälpa fordonsindustrins ingenjörer att utveckla nya system, som gör att fordonen automatiskt kan upptäcka cyklister och förutsäga deras beteende. Och i förlängningen, att helt på egen hand reagera – exempelvis nödbromsa. Allt för att minska risken för trafikolyckor mellan ett fordon och en cykel.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden är att nya fordon ofta är utrustade med en eller flera kameror, och radar, som hjälper föraren att hålla koll på vad som händer i trafikmiljön runt omkring fordonet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Jonas_Sjöberg.jpg" alt="Jonas_Sjöberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:196px" />Jonas Sjöberg, professor i mekatronik på institutionen för elektroteknik på Chalmers, som leder arbetet med att utveckla den självkörande cykeln, säger:<br /><br /></div> <div>– I regel lanseras sådana här system först i premiumbilar, men efter några år mognar tekniken och de blir mer av standardfunktioner. Då följer ofta myndighetskrav på att funktionen ska finnas ombord.</div> <div><br /></div> <div><b>Docka används i testerna</b></div> <div>Men för att kunna kravsätta en funktion, måste den kunna testas. I jämförelse med att testa säkerhetsfunktioner mellan fordon måste ytterligare en aspekt beaktas när oskyddade trafikanter är inblandade, såsom fotgängare och cyklister. Det är inte acceptabelt med tester som är potentiellt farliga för en testperson och det är därför som en robotcykel med en docka ska användas i testerna.</div> <div><br /></div> <div>– Ett automatiskt system i fordonet kan exempelvis agera olika beroende på om cyklisten vinglar i samband med en omkörning, eftersom vinglandet kan öka olycksrisken. Omkörningen behöver då göras med större marginal. Men för att testa funktionen måste vinglingen kunna upprepas på exakt samma sätt, gång efter gång.</div> <div><br /></div> <div>Detta klarar knappast en människotestcyklist av. Men en robotcykel kan programmeras att röra sig identiskt hur många gånger som helst. Vingla, påbörja en vänstersväng eller köra rakt ut i vägbanan – varje hotfull trafiksituation som fordonet automatiskt ska kunna upptäcka och reagera på.</div> <div><br /></div> <div>– Det som finns idag i form av testutrustning är en cykel som dras på en liten släde. Detta fungerar för enklare tester. Men med en robotcykel skulle manövrarna kunna bli betydligt mer realistiska, säger Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div><b>”Generation 2”</b></div> <div>För närvarande finns två självkörande cyklar i bruk inom det pågående forskningsprojektet. Man skulle, enligt Jonas Sjöberg, kunna säga att de tillhör &quot;generation 2&quot;, även om utvecklingen inte följer några strikta generationsväxlingar. Det handlar snarare om successiva förbättringar av delsystemen.</div> <div><br /></div> <div><b>Användningsområden</b></div> <div>– Ett av slutmålen med projektet är att Asta <strong>​</strong>Zero ska kunna erbjuda en robotcykel för de fordonstillverkare som vill använda en programmerbar cykel i testsituationer, berättar Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div>Men den självkörande cykeln har också andra tänkbara användningsområden, till exempel för faktiska krocktester, det vill säga ett fordon kör på cykeln och så undersöker man hur det gått för testdockan som agerat cyklist.</div> <div><br /></div> <div>– Det är en typ av test som man inte kan göra med levande testcyklister. Men exempelvis företag som Autoliv är intresserade av att utveckla skydd för sådana situationer, säger Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div>Ur ett hållbarhetsperspektiv skulle forskningen kunna ha en positiv inverkan om en säkrare trafikmiljö för cyklister leder till att fler människor vågar cykla i trafiken i stället för att åka bil, enligt Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Studentprojekt</b></div> <div>Arbetet med robotcykeln har redan pågått i ett par år och ytterligare några år återstår innan en fullt användbar prototyp är klar. Utvecklingen sker mestadels i form av mindre studentprojekt där man förbättrar de ingående delsystemen. </div> <div><br /></div> <div>Huvudsakligen är det masterstudenter från Systems, Control and Mechatronics och ingenjörsstudenter från mekatronikprogrammet på Lindholmen som deltar. Även studenter från Mälardalens Universitet i Västerås är inblandade, främst när det gäller bygget av elektroniken.</div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/robotcykel%20masterstudenter.jpg" alt="robotcykel masterstudenter.jpg" style="margin:10px 15px;width:675px;height:467px" /><br />Masterstudenter som jobbar med robotcykeln.  Foto: Chalmers</div> <div><br /></div> <div>Dessutom är en doktorand kopplad till cykelprojektet. I sitt avhandlingsarbete utvecklar Yixiao Wang regleralgoritmen, de matematiska instruktioner som ansvarar för att styra cykeln och reglera hastigheten. Detta sker på basis av sensorvärden som hundra gånger per sekund ger besked om tvåhjulingens hastighet, riktning, position och lutning. Även en gästande doktorand, Guanzheng Wen, från ett universitet i Kina deltar just nu i arbetet.</div> <div><br /></div> <div><b>Fordonstestning</b></div> <div>Mycket av de praktiska testerna äger rum på Chalmers stora parkeringsplats på campus Johanneberg, men ibland blir det en utflykt till testbanan Asta Zero, utanför Borås, där man utför aktiv säkerhet för mer verklighetsnära fordonstestning.</div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial">Fakta:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">​Den självkörande cykeln drivs av en elmotor på framhjulets nav och den har dessutom en liten elmotor ovanpå framgaffeln som sköter styrningen. Flera sensorer runt om på cykeln ger besked om hastighet, lutning, GPS-data med mera. Allt samlas i centralenheten, placerad på stången mellan sadel och styre.</span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>På sadeln sitter en docka, fylld av frigolit. Dess enda funktion är att vara så lik en cyklist som möjligt. Utan en sådan likhet finns det risk för att den automatiska säkerhetsfunktionen i fordonet tror att objektet är något annat och att ingen åtgärd krävs.</li> <li>Utvecklingen av den självkörande cykeln sker i en serie forskningsprojekt.</li> <li>Partners som för närvarande deltar är, utöver provningsanläggningen Asta Zero och Mälardalens universitet, Volvo Cars, Cycleurope samt Autoliv och Veoneer.</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli och Björn Forsman</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Jonas Sjöberg, professor i mekatronik och ledare för forskargruppen mekatronik <span style="background-color:initial">på institutionen för elektroteknik, Chalmers​</span></div> <div><span style="background-color:initial">jonas.sjoberg@chalmers.se</span></div> <div><br /></div> <div></div> ​Tue, 15 Nov 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Batteriexpertis-samlades-på-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Batteriexpertis-samlades-p%C3%A5-Chalmers.aspxBatteriexpertis samlades på Chalmers<p><b>​Forskning och utveckling stod i fokus när akademi, industri och andra intressenter samlades för batterikonferensen NordBatt 2022 på Chalmers i slutet av oktober. </b></p>​<span style="background-color:initial">Konferensen äger rum vartannat år, med deltagare främst från de nordiska och baltiska länderna, och arrangerades i år på Chalmers av professor <a href="/sv/personal/Sidor/Patrik-Johansson0603-6580.aspx">Patrik Johanssons​</a> team tillsammans med Battery Alliance Sweden (BASE) och Energimyndigheten, med stöd från flera av Chalmers styrkeområden. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Temat för årets NordBatt var ”From moving electrons to electromobility”. Det avspeglades i föredrag om allt från grundläggande materialforskning till nya tillverkningsmetoder, via kortare ”blänkare” från flera batteritillverkare såsom NoVo Energy, Beyonder, och Morrow, till planer och strategier från slutanvändare som Volvo Cars, AB Volvo, Scania och Polestar. Några av de ämnen som avhandlades var nya batterimaterial och koncept, modellering, studier av hur batterier åldras, samt hur batterier kan skalas upp och återvinnas. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter och inspirera. Den syftar också till att skapa och stärka de nordisk-baltiska nätverken för hela batteriekosystemet inklusive utbildning, kompetensförsörjning och jämlikhetsaspekter.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nytt för i år var att innan själva NordBatt 2022 gick av stapeln, vigdes en halvdag åt en förkonferens av och för doktorander och postdocs, för att de ska kunna skapa sina egna nätverk. Parallellt med detta anordnade det europeiska forskningsinitiativet Battery2030+ ett strategiskt nordiskt-baltiskt möte.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/PatrikJohansson_20190823_280x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Patrik Johansson" style="margin:5px;width:190px;height:209px" />– Att få samlas fysiskt igen efter pandemin och se hur batterifältet har vuxit bara de senaste åren var en fantastisk känsla. Från årets konferens märks verkligen skjutsen på batteritillverkningssidan och det är bra nyheter inte minst för Göteborg. Hur andra batteriteknologier flyttar fram sina positioner är också tydligt, liksom hur hela batterivärdekedjan nu är med, säger Patrik Johansson. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– En annan aspekt att lyfta fram är de yngre forskarna, de är mycket mogna och vi behöver verkligen deras excellens framöver – både inom akademin och industrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nästa NordBatt kommer att äga rum 2024 och arrangeras av Alexey Koposov vid Oslos universitet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="http://nordbatt.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om årets konferens på NordBatts hemsida</a></span></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz​<br /><span style="background-color:initial"><a href="http://nordbatt.org/" target="_blank"></a></span><div><br /></div> </div>Mon, 14 Nov 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Bostadsprisstudenter2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Bostadsprisstudenter2022.aspxCBA:s bostadspris för studenter 2022<p><b>​På CBA bostadsdag på Chalmers 10 november delades för första gången CBA bostadspris för studenter ut. Ambitionen med priset är att stimulera och öka kännedomen om gott bostadsbyggande i Sverige. Bostadspriset 2022 tilldelades Elin Holm, Chalmers ACE.</b></p><p class="chalmersElement-P"><span><span>Priset är nationellt och bostadsforskare och lärare från de fyra arkitektskolorna har valt ut ett exjobb från varje skola. Från dessa 4 projekt har en juryn</span><span> bestående av lärare från arkitektskolorna på KTH, CTH, Umeå och LTH valt ut e</span><span>n vinnare-</span><span> </span></span> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span>Priset består av ett diplom och en prissumma på 15000kr för det vinnande förslaget. Juryn ser de övriga nominerade förslagen som andrapristagare och de belönas med 3000kr vardera. Exjobbspriset är årligen återkommande och delas i samband CBA bostadsdag i november. <br /></span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><br /></span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><img src="/sv/centrum/cba/nyheter/PublishingImages/221014prisutdelning.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><span>Foto: Elin Holm, med diplom och med examinator Anna Braide, samt handledare Jan Larsson. </span></span></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span style="font-size:12pt;color:black">Nominated master thesis project: </span></b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span style="color:black"> </span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black">Title: SuperLine, a Framework for Domestic Urbanism</span></b></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Student: <b>Linnea Johansson</b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">UMA<span>  </span>Arkitektskolan, Umeå</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black">Tutors: Tonia Carless, Daniel Movilla Vega, Mette Harder</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination</span></b><span lang="EN-US" style="color:black"></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black">The master thesis proposes a new framework for urbanism and housing architecture to be implemented in northern Sweden. Through a housing proposal and a superstructure alike, the master thesis: a) expands the notion of city as a spatial system in which architects design; b) offers a site-specific mode of dwelling along the coastal territory of Västerbotten; c) proposes a method of design for housing architecture and housing urbanism through replicable spatial, tectonic, and experiential investigations; and d) operates in contemporary forms of Swedish domesticity and displaces them, thus proposing an own intellectual position in the architectural debate on housing that is occurring in contemporary Sweden.</span></p> <div> </div> <div><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black"><br /></span></b></div> <div><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black">Title: Facades, more than a wall</span></b></div> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Student: <b>Elin Holm</b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span style="color:black">Chalmers ACE, Arkitektskolan, Göteborg</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US" style="color:black">Tutors: Examiner Anna Braide, supervisor Jan Larsson</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination for 1 price </span></b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 82.75pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US">Elin Holms master thesis project explores the façade as a spatial element -- a design tool that manages and improves the spatial qualities, and the living environments inside the building, that takes the façade as an instrument of fine tuning the criteria that orchestrate the experience of space, such as sightlines through the living environment, influx of different nuances of light and vistas. </span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"></span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 82.75pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Holms master thesis project focusing on the facades of the residential building. From<span>  </span>historical analysis of the development of the façade, from the late 1800s until the 2020s, Holm develop four concepts important for the architecture of the facade.: S<i>patial Extensions, Material and details, Interface</i> and <i>Urban Atmosphere</i>. </span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin-right:82.75pt;background:white"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">The design tool is used by Holm in a design task – a residential building in the district of Kvillebäcken. Partly as a tool in the sketching process and partly as a description and justification of various design decisions. Holms has a strong connection to the architecture of the home. It's clear, very consistent and convincing.</span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin-right:82.75pt;background:white"><span lang="EN"></span><span lang="EN">The jury also sees Holm's work as an important contribution to the ongoing discussion about facades and style. Holm's thesis clearly shows that the façade is more than a style exercise. Holm highlights the knowledge of the task of façade architecture, its complexity and role in the cityscape.</span> </p> <p class="MsoNormal" style="margin-right:82.75pt;background:white"><span lang="EN"><br /></span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"></span></span> </p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt;color:black">Title : AI : Architects’ Inferiority?</span></b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Student: <b>Aloys Victor Heitz</b></span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Lund University, Faculty of Engineering</span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black">Tutors: Examiner Per-Johan Dahl, supervisor Gediminas Kirdeikis</span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span class="markedcontent"><b><span lang="EN-US" style="color:black">Nomination</span></b></span><span class="markedcontent"><span lang="EN-US" style="color:black"></span></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US">Aloys Heitz’s thesis ”AI : Architects’ Inferiority? An exploration of the creative potential of machine learning algorithms” draws on a long trajectory – from Palladio to Le Corbusier, Frank Gehry and beyond -- of using the residential house as a tool for innovation within the discipline of architecture. Departuing from a critical approach on the role of artificial intelligence (AI) in architectural design process, Heitz takes the residential house as object of inquiry to explore intersections between human and machine in the design of high-quality and socially robust residential spaces. The project demonstrates that architectural design can both critical and generative, expanding the disciplinary context while, at the same time, producing a housing project with high standards in spatial solutions, craft, and representation. <br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US"><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US" style="font-size:12pt">Title: Caring about a Legacy of Care: Hökarängen</span></b></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>Student: <b>Mark Gavigan</b></span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>KTH, arkitektskolan, Stockholm</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span>Supervisors Frida Rosenberg och Erik Stenberg</span></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><b><span lang="EN-US">Nomination</span></b></p> <div> </div> <p class="MsoNormal" style="margin:0cm 68.55pt 6pt 0cm"><span lang="EN-US">The thesis proposes a careful method of recharging and densifying a suburban district from the 1940’s in general and, specifically, manages the thorny issue how to add on to the tower block typology without destroying its architectural qualities. The project is a critique of the current practices of promoting and providing housing that only caters to the individual preferences of housing consumers and asks for a return to “democracy, community and social well-being”. The proposed participatory processes leading up to the drawn interventions are described through a series of photographs of exquisitely detailed models where the absence and presence of the inhabitants’ lives plays out. Though Mark is adept at digital modelling, the design of the project takes places in the making of the models, as a way of slowing down the method and filling it with the voices of the current and future inhabitants. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><br /><br /></span></span></p> <div> </div> <div> <span></span> </div>Mon, 14 Nov 2022 00:00:00 +0100