Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 29 Jun 2020 16:13:05 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fardplaner-visar-hur-bygg--och-infrastruktursektorn-kan-na-nettonollutslapp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fardplaner-visar-hur-bygg--och-infrastruktursektorn-kan-na-nettonollutslapp.aspxFärdplaner visar hur bygg- och infrastruktursektorn kan nå nettonollutsläpp<p><b>​Bygg- och anläggningssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen är betydligt svårare att minska än till exempel trafikens – men det går. I tre tekniska färdplaner visar forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit hur bygg- och anläggningssektorn kan nå nettonollutsläpp 2045.</b></p><b>​</b><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><b>– Utsläppen från de här</b> sektorerna uppstår längs en hel värdekedja. Alla aktörer i denna kedja måste delta i omställningen. Det är komplext, men fullt möjligt, säger Ida Karlsson, forskare vid Chalmers och deltagare i Mistra Carbon Exit.</span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">De tekniska färdplanerna för nettonollutsläpp för stål, cement och transportinfrastruktur innehåller både lågt hängande frukter, som material- och energieffektiviseringsåtgärder och koldioxidsnåla materialval, till storskaliga investeringar som CCS, elektrifierade processer och en övergång till biodrivmedel istället för fossila bränslen.  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Störst utsläpp i värdekedjan står cement- och stålproduktionen för, samt de arbetsmaskiner och fordon som behövs i anläggningsarbetet. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>– I det här läget</b> måste vi göra allt samtidigt. Åtgärder för att plocka de lågt hängande frukterna får inte användas som intäkt för att inte redan nu bereda grunden för de storskaliga satsningar som måste till. Inte heller får storskaliga satsningar bli en ursäkt för att inte göra det man kan redan nu, säger Johan Rootzén, medförfattare och forskare på Göteborgs universitet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">I somliga fall finns det hinder att röja för att nå ens de lågt hängande frukterna, menar Mistra Carbon Exit-forskarna. Det finns gott om exempel på åtgärder som redan idag skulle kunna bidra med betydande utsläppsminskningar i det enskilda projektet, men som av olika anledningar aldrig realiseras. Därför är det viktigt att klimatarbetet är förankrat och prioriterat både i den enskilda organisationen och längs med värdekedjan. I många fall kan det krävas tydligare uppbackning från högsta ledningen och tydligare styrning från regering och riksdag.  </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>I många delar av världen</b> saknas dessutom fortfarande mycket av den grundläggande infrastruktur som är en förutsättning för att människor ska få tillgång till drägligt boende, välfungerande transportmedel och vatten och sanitet. Hälften av världens urbana infrastruktur som behövs till år 2050 återstår fortfarande att byggas, enligt FN.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Även om till exempel cementindustrin minskar sina utsläpp genom teknik som finns redan idag behövs mer långtgående åtgärder om vi ska klara nettonollutsläpp till 2045, inte minst globalt. De tekniker vi ser behövs för att nå målet är koldioxidinfångning och lagring i kombination med satsningar på elektrifiering av industriella processer och tunga transporter och arbetsfordon, säger Lars Zetterberg, programchef och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.mistracarbonexit.com/news/2020/5/19/technical-roadmap-cement-industry"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ladda ner färdplanerna</a></span></div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.com/news/2020/5/19/technical-roadmap-cement-industry"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a></div> <div><a href="https://www.ivl.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IVL Svenska Miljöinstitutet​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För mer information, kontakta:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Karlsson, <a href="mailto:ida.karlsson@chalmers.se">ida.karlsson@chalmers.se</a>, tel. 0761-05 92 47</span></div> <div><span style="font-size:14px">Johan Rootzén, <a href="mailto:johan.rootzen@economics.gu.se">johan.rootzen@economics.gu.se</a>, tel. 0736-16 75 74</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lars Zetterberg, <a href="mailto:lars.zetterberg@ivl.se">lars.zetterberg@ivl.se​</a>, tel. 010-788 65 57</span></div> Wed, 24 Jun 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hog-tid-att-fa-kraftfull-politik-pa-plats-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hog-tid-att-fa-kraftfull-politik-pa-plats-.aspxHög tid att få kraftfull politik på plats<p><b>​Ett dussin av basindustrins anläggningar står för runt en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Teknik för att minska dessa utsläpp till nära noll finns redan, men den kräver stora investeringar, enligt Filip Johnsson och hans kollegor inom Mistra Carbon Exit. Nu brådskar det med att införa tillräckligt kraftfulla politiska och ekonomiska styrmedel för att investeringarna ska ske i den takt som krävs.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskarna är överens: Handelssystemet med utsläppsrätter inom EU räcker inte till för att sätta igång den klimatomställning som behövs inom basindustrin för att Sverige ska nå sina klimatmål. Det säger Filip Johnsson, professor i energiteknik på Chalmers. </span><div>– Priset för att släppa ut koldioxid är för lågt, och kommer att fortsätta vara det under de år framöver när omställningen måste ske. Inom basindustrin, till exempel producenter av cement och stål, behöver man göra mycket stora investeringar för att sänka sina utsläpp radikalt. Allt pekar på att det anses för riskabelt att göra dessa investeringar med dagens förutsättningar. </div> <div>Han är vice programchef för <em>Mistra Carbon Exit</em>, ett femårigt forskningsprojekt om de tekniska, ekonomiska och politiska utmaningarna för Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. När det gäller basindustrin är själva tekniken den minsta utmaningen, enligt Filip Johnsson. </div> <div>– Den teknik som behövs för klimatomställningen finns redan. De tre viktigaste åtgärderna är koldioxidavskiljning och lagring, elektrifiering och bränslebyte. Grovt sett kan man säga att kostnaden för att ta bort en stor del av industrins koldioxidutsläpp ligger på runt 1 000 kronor per ton minskade koldioxidutsläpp. </div> <div>Siffran kan jämföras med genomsnittspriset för utsläppsrätter inom EU, som under 2019 var knappt 25 euro per ton koldioxid. </div> <div><br /></div> <div><span><strong>Kan få bort 90 procent av utsläppen<span style="display:inline-block"></span></strong></span><br /></div> <div><span>Koldioxidavskiljning och lagring, CCS, skulle kunna bli en mycket kraftfull åtgärd.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Filip%20Johnsson_I0A1218_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /></strong><span style="background-color:initial">Både för att minska utsläppen från processer som använder fossila bränslen och för att åstadkomma negativa utsläpp, vilket behövs för att nå Parismålet. Det senare innebär att man fångar in koldioxiden vid förbränning av biomassa. </span><strong><br /></strong></div> <div>– I princip skulle man kunna få bort 90 procent av utsläppen från Sveriges basindustrier genom att använda CCS på alla stora punktutsläpp. </div> <div>I dagsläget är den svenska CCS-strategin beroende av att Norge får igång storskalig lagring av koldioxid på sitt territorium under Nordsjöns botten. Beslut om att investera i koldioxidavskiljning på en eller två norska anläggningar väntas i norska stortinget under året. Vad händer om det blir ett nej? </div> <div>– Det tror jag inte att det kommer bli, säger Filip Johnsson. Det skulle nog vara en prestigeförlust för Norge, som har arbetat länge med CCS-frågan och anses ligga långt framme. Den olja och gas som Norge tar upp orsakar också lite av ett dåligt klimatsamvete. </div> <div><br /></div> <div><strong>Priserna skulle bara öka marginellt</strong></div> <div>För några år sedan kunde han och kollegan Johan Rootzén visa att kostnaderna för radikalt minskade koldioxidutsläpp skulle spädas ut kraftfullt längs värdekedjorna för basindustrins produkter. De investeringar som krävs för klimatneutral cement skulle göra cementen 70 procent dyrare. Klimatneutralt stål skulle bli 25 procent dyrare. Men priset på slutprodukterna, där materialen ingår, skulle bara öka marginellt. Till exempel skulle ett hus eller en bil bara bli 0,5 procent dyrare, eftersom materialkostnaden utgör en så liten del av produktens totalkostnad. </div> <div>Sveriges stål- och cementproduktion orsakar idag drygt 15 procent av landets koldioxidutsläpp, och hälften av utsläppen från landets industrier totalt. De tillhör de utsläppskällor i vårt land som är svårast att åtgärda. Men forskningsresultaten från Chalmers bidrog till nya idéer om hur man kan lösa upp knutar inom basindustrins klimatomställning genom att ta samlade grepp om hela värdekedjorna. Det perspektivet använder nu forskarna inom Mistra Carbon Exit. </div> <div>– Om nödvändiga investeringar görs hos materialproducenterna skulle det alltså inte bli märkbart dyrare för konsumenterna, men ändå möjliggöra tillräckliga utsläppsminskningar, säger Filip Johnsson. Problemet är att producenterna i dagsläget inte kan motivera de stora, transformativa satsningar som krävs för att nå klimatmålen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Styrmedel behövs så fort som möjligt</strong></div> <div>Det är bråttom med dessa satsningar. Basindustrin har investeringscykler på tiotals år för större ombyggnader av grundprocesserna, så det är få cykler kvar till år 2045 när utsläppen av växthusgaser ska vara nära noll. </div> <div>– Därför kan vi inte vänta på att priset för koldioxidutsläpp inom EU framåt mitten av seklet börjar bli så högt att det kan driva fram omställningen. Vi måste så fort som möjligt utveckla nya innovativa styrmedel, finansieringsformer och affärsmodeller för de nödvändiga investeringarna. </div> <div>– Det saknas egentligen varken pengar eller vilja att investera. Många stora aktörer vill nu placera kapital i verksamhet som minskar koldioxidutsläppen, men risken anses för hög eftersom vi inte har tillräckligt tydliga och långsiktiga drivkrafter på plats. En viktig form av styrmedel är därför sådana som kan dela risken mellan olika delar av samhället, så att den inte bara hamnar hos de verksamheter som har ambitionen att gå före. </div> <div><br /></div> <div><strong>Upphandlingskrav kan driva fram omställning</strong></div> <div>Upphandling uppfattas ofta som ett viktigt styrmedel som många har stora förväntningar på när det gäller att uppnå klimatmål. Trafikverket, regioner och kommuner är storkonsumenter av bland annat betong och stål. Därför skulle de i teorin kunna ställa upphandlingskrav som driver fram en omställning av produktionen. </div> <div>Men detta instrument är i praktiken väldigt svårt att använda. Det menar Anna Kadefors, professor i fastighetsförvaltning på KTH och gästprofessor på Chalmers. Hon leder den Formasfinansierade satsningen <em>Procsibe </em>som forskar om innovativ upphandling inom byggd miljö, och har i samarbete med Mistra Carbon Exit studerat klimatkrav inom internationellt byggande av infrastruktur. <img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/AnnaKadefors_190505_01_350px.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /><br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Upphandling är en central drivkraft inom byggindustrin och måste absolut förändras. Men komplexiteten underskattas ofta, även av erfarna personer. Problemet är att det är svårt att ställa krav på något som inte finns eller är okänt, för då får du inga anbud, eller för låga anbud som skapar konflikter senare. Och så måste man tänka på kostnaderna för att ta fram anbud och följa upp kraven, säger Anna Kadefors. </span><br /></div> <div>Hon menar att vi i Sverige måste utveckla stödsystem på branschnivå för redovisning av produktdata, mätning av klimatprestanda och certifiering. Där har till exempel England och Nederländerna kommit längre än Sverige, och har byggt upp mer kompetens. </div> <div>– Ofta finns en övertro på incitament, som bonusar och viten, och en bristande förståelse för att människor faktiskt måste ha den basala kunskapen först, säger Anna Kadefors. Och för att tiden för att ta fram nya lösningar i ett byggprojekt är begränsad. Vi ser att incitamenten ofta kräver omfattande beräkningar som tar tid från arbetet med att minska klimatpåverkan. Därför kan det vara mer effektivt med specifika krav på material eller tekniska lösningar, som man sedan höjer över tid, mellan projekt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Koldioxidtullar kan öka ambitionen<img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/lars_zetterberg_350px.png" alt="Lars Zetterberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rogramchef för Mistra Carbon Exit är Lars Zetterberg, forskare och klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet. Han menar att EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett av de viktigaste styrmedlen. Men priset på utsläppsrätter är alltså för lågt, och om man skulle höja det finns en oro för att EU:s industri skulle konkurreras ut av industrier utanför unionen som inte betalar för sina utsläpp. Därför, berättar Lars, kan koldioxidtullar in till EU vara en intressant möjlighet som man ska titta närmare på inom forskningsprogrammet. </span><strong><br /></strong></div> <div>– Om man till exempel skulle införa en koldioxidtull som motsvarar priset på EU:s utsläppsrätter så skulle man kunna öka ambitionen för unionens utsläppshandel. Då skulle risken för att EU:s industri konkurrerades ut av industri utanför unionen minska. </div> <div>EU-kommissionen är redan inne på möjligheten, och kommer att ta fram ett förslag om koldioxidtullar.</div> <div>– Men detta är förstås komplicerat, säger Lars Zetterberg. Om tullarna inte ska snedvrida konkurrensen behöver de utformas så att de inte bara gäller råmaterial, utan halvfabrikat också, och även färdiga produkter som innehåller till exempel stål. Man riskerar dessutom att skapa ett handelskrig.<br />När det gäller Sverige säger han att vår koldioxidskatt har fått effekt genom utfasning av fossila bränslen i fjärrvärmeverk och minskad användning av olja inom industrin. Men processutsläppen från exempelvis stål- och cementproduktionen är undantagna frånkoldioxidskatten.<br />Det finns också förslag på andra typer av nationella styrmedel och finansieringsformer som kan hjälpa till att driva fram basindustrins klimatomställning. Syftet med de flesta av dem är att staten och näringslivet på olika sätt ska dela på riskerna och kostnaderna för stora investeringar, vilket är nödvändigt så länge priset på koldioxidutsläpp förblir för lågt.<br /><br /><strong>Grön återuppbyggnad efter pandemin behövs i höst</strong><br />Coronakrisen kommer förstås att påverka samhällets klimatomställning. Det råder delade meningar om det blir på ett positivt eller negativt sätt. Båda ledarna för Mistra Carbon Exit menar att man nog inte kan ställa miljökrav i hanteringen av den akuta ekonomiska krisen, men att det är avgörande att politiken tar tillfället i akt i ett senare skede.<br />– Pandemin har tydligt visat hur sårbart samhället är för kriser, och jordens uppvärmning kan ge ännu värre kriser än den vi har nu, säger Filip Johnsson. Jag hoppas att den här erfarenheten kommer att förbättra vår förmåga att väga kortsiktiga risker mot långsiktiga. Och att vi tänker igenom hur vi ska prioritera den ekonomiska politiken framöver, så att den verkligen får fokus på att stötta klimatomställningen. Det gäller att vi inte bara går tillbaka till ”business as usual” när krisen är över.<br />– I höst behövs rätt planer för återuppbyggnad av ekonomin, säger Lars Zetterberg. Då måste man väga in klimatet med en gång, man kan inte vänta i fem år som efter den senaste finanskrisen. Det är väldigt viktigt att staten inte kastar ut pengar på fossil teknik, utan styr mot en grön återuppbyggnad.<br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Hur basindustrin kan ställa om</h2> <div>Industrin som helhet stod för 32 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2018. Basindustrin – som innefattar gruvor, järn-, stål- och metallverk samt baskemikalie-, cement-, massa- och pappersindustri – orsakade större delen av dessa utsläpp.</div> <div> </div> <div>De tre största sektorerna stod för följande andel av den svenska industrins utsläpp:</div> <ul><li>Järn- och stålindustri, 34 procent</li> <li>Mineralindustri, främst cementproduktion, 19 procent</li> <li>Raffinaderier, 18 procent</li></ul> <div> </div> <div>Resurserna som behöver fasas ut är främst kol inom järn- och stålindustrin, fossilt bränsle i cementindustrin samt fossil råvara i kemi- och raffinaderisektorerna.</div> <div> </div> <div>Inom <strong>järn- och stålindustrin</strong> siktar man i första hand på elektrifiering, genom byte av masugnsprocessen – där man använder kol – mot vätgasbaserad järnmalmsreduktion. SSAB, LKAB och Vattenfall driver ett projekt om detta som heter <em>Hybrit</em>, med siktet att få igång ett storskaligt demonstrationsprojekt år 2035.</div> <div><br /></div> <div>Vid <strong>cementtillverkning </strong>kommer 60 procent av koldioxidutsläppen från en kemisk reaktion i tillverkningsprocessen. Dessa processutsläpp kan bara avlägsnas med CCS. Resterande 40 procent kommer från det bränsle som används för att värma upp cementugnarna. Dessa fossila utsläpp kan man få bort genom en kombination av elektrifiering och byte av fossilt bränsle mot biobränsle i form av restprodukter.</div> <div><br /></div> <div>För <strong>kemi- och raffinaderiindustrin</strong> pekar allt på att CCS krävs för att uppnå nära nollutsläpp av koldioxid. I en värld som rör sig i linjemed Parisavtalet är det också nödvändigt att kemi- och raffinaderiindustriernas råvara på sikt blir förnybar, eller cirkuleras. De svenska kemi- och raffinaderiindustrierna bör ha relativt god möjlighet att ställa om till att skapa returplastraffinaderier kombinerat med att successivt använda ökad andel bioråvara, bedömer forskarna.</div> <div><br /></div> <div>Möjligheterna till <strong>bränslebyte </strong>inom industrin kommer att påverkas av ökad konkurrens om biomassa, från bland annat transportsektorn och el- och värmesektorn. Biomassa tror forskarna kan vara det enda fossilfria alternativet inom områden som långa flyg- och fartygstransporter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Elektrifiering </strong>har betydande potential, men ökad tillgång till förnybar el fordrar stora systemanpassningar. Forskning visar att det finns goda möjligheter om elsystemet görs mer flexibelt, genom till exempel ökad integrering av vindkraft och laddning av elfordon, samt energilagring i form av batterier och vätgas.</div> <div><br /></div> <div><strong>CCS, koldioxidavskiljning och lagring</strong> innebär att koldioxiden avskiljs i rökgaserna från kraftverk, förbränningsanläggningar eller stora processindustrier. Den avskilda koldioxiden komprimeras och transporteras sedan till en lagringsplats i geologiska formationer djupt under markytan eller havsbottnen. I Sverige är det i dagsläget cementföretaget Cementa, raffinaderiföretaget Preem och energiföretaget Stockholm Exergi som har konkreta planer på CCS i stor skala.</div> <div> </div></div> <div><br /></div> <div><strong>Text</strong>: Johanna Wilde </div> <div><strong>Foto</strong>: Anna-Lena Lundqvist, Ulrika Ernström, Jonas Tobin/IVL<br /><em>Artikeln är publicerad i <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=23">Chalmers magasin, nr.1 2020​</a></em><br /></div> <div><br /></div>Wed, 24 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-har-ett-nytt-vindkraftverk-for-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-har-ett-nytt-vindkraftverk-for-forskning.aspxChalmers har ett nytt vindkraftverk för forskning<p><b>​På Björkö i den göteborgska skärgården finns nu ett helt nytt vindkraftverk – en prototyp som ska användas för forskning och testning av effektiv och hållbar vindkraftsteknik. Tornet är byggt i trä, vilket är unikt, och ett stort antal sensorer ska ge forskarna information om vilka påfrestningar kraftverket utsätts för under olika drift- och vindförhållanden.</b></p><p>Bygget av det nya vindkraftverket har möjliggjorts genom stöd från Västra Götalandsregionen och Energimyndigheten och har lockat både inhemska och europeiska forskarkollegors intresse.</p> <div> </div> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20har%20ett%20nytt%20vindkraftverk%20för%20forskning/Sara_Fogelstrom-2_150x210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– För ett universitet är det unikt att ha tillgång till ett skalenligt testvindkraftverk som dessutom är utrustat med så många olika sensorer. Möjligheten att i detalj kunna styra, kontrollera och justera de olika parametrarna för hur vindkraftverket körs öppnar för nya forskningsmöjligheter, säger Sara Fogelström som är koordinator för Svenskt vindkraftstekniskt centrum, SWPTC. </p> <div> </div> <p>Inom ett par decennier förväntas vindkraften utgöra den största, eller näst största, energikällan för elproduktion i Sverige. Det ställer krav på kostnadseffektiva och hållbara vindkraftverk med hög elenergiproduktion och att kraftverken bidrar med stödtjänster i driften av elnätet. Att integrera vindkraftverk i elnätet kräver att många olika kompetenser samverkar. Chalmers är värd för Svenskt vindkraftstekniskt centrum som samlar aktörer inom både vindkraftsbranschen och akademin.</p> <p>– Operatörer, vindkraftsägare och projektörer inom centrumet kommer att arbeta tillsammans med forskare från akademin i olika projekt på det nya vindkraftverket. Vi hoppas även att fler forskare och företag ska höra av sig och vilja testa sin forskning, tillägger Sara. </p> <h2 class="chalmersElement-H2"> Testplattform för branschföretag</h2> <p>Förutom att vara en viktig forskningsresurs fungerar vindkraftverket även som ett prototypverk för branschföretag. Till exempel testas nu en helt ny typ av torn för första gången. Det är företaget Modvion, som ingår i Chalmers Ventures företagsportfölj, som har utvecklat ett torn tillverkat i moduler av trä. Det är klimatneutralt från start och kostar betydligt mindre att tillverka än konventionella torn i stål. Då stål släpper ut mycket koldioxid i tillverkningsprocessen fungerar trä istället som en koldioxidsänka genom att materialet kan lagra koldioxid. Förutsättningarna för storskalig produktion är goda i Sverige. Trä är en inhemsk råvara som det finns god tillgång på och Sverige har en traditionellt stark limträindustri.</p> <div> </div> <p></p> <div>Läs pressmeddelandena från Chalmers Ventures: <br /> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-ventures/pressreleases/det-foersta-vindkraftstornet-i-trae-har-rests-utanfoer-goeteborg-2995201" target="_blank" title="Läs pressmeddelandet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Det första vindkraftstornet i trä har rests utanför Göteborg</a><br /> <div><a href="https://www.chalmersventures.com/news/modvion-far-eu-miljoner-vindkraftstorn-tra/" title="Läs pressmeddelandet" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Modvion får EU-miljoner för vindkraftstorn i trä</a><p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Bidrar till effektiv och hållbar elproduktion</h2> <p></p> <p>Chalmers testvindkraftverk är utrustat med åtta olika sensorer i varje rotorblad som ger data om inkommande vind. I tornet sitter sensorer både i träkonstruktionen och i stålfogarna. Även fundamentet är utrustat med sensorer som samlar in data om hur betongen påverkas över tid. Sensorerna mäter de laster (”krafter”) som de olika delarna i vindkraftverket utsätts för under olika drift- och vindförhållanden. </p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20har%20ett%20nytt%20vindkraftverk%20för%20forskning/Ola_Carlson-2_150x210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Om man vet vilka laster verket utsätts för kan man styra vindkraftverket på ett smartare sätt. Man sparar material i konstruktionen och bli mer kostnadseffektiv i elproduktionen, säger Ola Carlson, biträdande professor i förnybar elproduktion och föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum.</p> <p>Först ut i raden av forskningsprojekt som ska utföras på testvindkraftverket är ett projekt som handlar om frekvensreglering. När andelen vindkraft ökar i elnätet måste också vindkraftverk vara med och bidra till en bättre nätstabilitet. För det krävs att frekvensen kan hållas konstant på 50 Hz. Projektet, som leds av Ola Carlson, kommer att testa olika modeller för frekvensreglering och titta på hur man rent tekniskt kan bidra till att vidareutveckla de regleringstjänster som finns idag. </p> <p><strong>​Kontakt</strong><br />Sara Fogelström, koordinator för Svenskt vindkraftstekniskt centrum<br /><a href="mailto:sara.fogelstrom@chalmers.se">sara.fogelstrom@chalmers.se </a><br /> </p> <div> </div> <p>Ola Carlson, biträdande professor och föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum<a href="mailto:ola.carlson@chalmers.se"><br />ola.carlson@chalmers.se</a> </p></div> <div><p></p> <p></p> <div> <a href="/sv/centrum/SWPTC/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Svenskt vindkraftstekniskt centrum, SWPTC</a><p></p> <p>Tips på andra nyhetsartiklar inom vindkraft:</p></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tre-utmaningar-for-att-na-okad-andel-vindkraft.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tre utmaningar för att nå ökad andel vindkraft <br /></a><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-för-snabbare-energiomstallning.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vindkraftsforskning rustar branschen för omställning<br /></a></div> <div><br /></div> <div>Text: Anna Wallin<br />Porträttfoton: Oscar Mattsson<br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-för-snabbare-energiomstallning.aspx" target="_blank"></a><p></p></div></div></div></div> Wed, 17 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspxGrönt bioraffinaderi testas i Töreboda<p><b>Med start i juni körs gräs- och baljväxter från vallskörden på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda in i ny testanläggning för grön bioraffinering. I raffinaderiet blir grödorna till proteinfoder som kommer att användas i utfodringsförsök av kor, grisar och får, samt socker som ska användas i biogasanläggningen som finns på gården. Chalmers är en del i projektet via Green Valleys, en svensk-dansk satsning på gröna bioraffinaderier.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Satsningen görs för att praktiskt visa upp helhetslösningar för effektivt markutnyttjande med hänsyn till ökad efterfrågan på regionalt producerad energi och foder. På anläggningen i Töreboda kommer demonstrationer att arrangeras för en bredd av intressenter, alltifrån energibolag, biogasproducenter, växtodlare till fröföretag, foderföretag och mjölk- och nötköttsproducenter.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>För Chalmers del ingår Green Valleys i forskning kring biomassaproduktion och kolinlagring i multifunktionella landskap – som förvaltas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald och en rad viktiga ekosystemtjänster. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Christl_Cederberg170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Gräsbaserade bioraffinaderier är verkligen ett nytänkande inom jordbruket. Och då tänker jag på hela systemnivån eftersom perenna gräsmarker som inte behöver bekämpningsmedel, och som är bra för markbördigheten, producerar biomassan som i bioraffinaderi omvandlas till högvärdigt protein och bioenergi, säger Christel Cederberg, biträdande professor vid fysisk resursteori på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu raffineras vall som senare kommer användas för olika foderförsök på får, mjölkkor och grisar. I höst kommer även ensilage att raffineras. Uppstarten har gått enligt plan, berättar Andrea von Essen, projektledare <span style="background-color:initial">för Naturbruksförvaltningens del i projektet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Att testanläggningen finns på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda blir också ett sätt att skicka med kunskap och inspiration till framtidens naturbrukare. Vid Aarhus Universitet i Danmark finns liknande större anläggning. </div> <div><br /></div> <div>– Green Valleys visar investeringsmöjligheter i grön bioraffinering som öppnar upp för gårdsbaserade lösningar där man i kombination med biogasproduktion kan öka andelen regionalt producerat foder och bioenergi. Ökad andel vall i växtföljden bidrar också till ökad kolinlagring, ökad biologisk mångfald och minskat <span style="background-color:initial">näringsläckage, berättar Ulrika Åkesson, projektledare på Agroväst, som leder och samordnar projektet</span></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Texten bygger på </span><a href="https://www.vgregion.se/f/naturbruk/nyheter/forsta-vallskorden-raffineras-pa-naturbruksskolan-sotasen/"><span style="background-color:initial">ett pressmeddelande från </span><span style="background-color:initial">Naturbruksförvaltningen och Agroväst</span>​</a><span style="background-color:initial">.</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Om projektet Green Valleys</span></div> <div><span style="background-color:initial">Projektet finansieras genom medel från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd. Partners i projektet är förutom Naturbruksförvaltningen även Sveriges Lantbruksuniversitet, Chalmers, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Agroväst, Aarhus Universitet och Skive kommun. Chalmers forskning som relaterar till Green Valleys delfinansieras från SLF, f3/energimyndigheten och Kampradstiftelsen.</span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer: ​</span></h3></div> <div>Se <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-seminar-Food,-energy,-new-materials---How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx">förra årets välbesökta seminarium” Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively​</a>“, arrangerat av Chalmers styrkeområde Energi. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">​Klimatpolitiska vägvalsutredningen</h3> <div>Christel Cederberg medverkade också i ”Den klimatpolitiska vägvalsutredningen” med mål att ta fram och presentera en svensk strategi för att nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks. Läs mer om </div> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><div>den klimatpolitiska vägvalsutredningen. </div> </a><div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om Bioekonomi: </span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">​</span><br /></div> <div>Göran Berndes, professor vid fysisk resursteori på Chalmers har också deltagit i framtagandet av en handlingsplan för cirkulär bioekonomi: ”10-point action plan to create circular bioeconomy of wellbeing” som lanserats i juni. Handlingsplanen kommer att fungera som vägledande dokument för en ny satsning kring cirkulär bioekonomi som ska upprättas av prins Charles, inom hans initiativ för en hållbar marknad. </div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer om &quot;the </span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><a href="https://www.thesolutionsjournal.com/article/investing-nature-transform-post-covid-19-economy-10-point-action-plan-create-circular-bioeconomy-devoted-sustainable-wellbeing/">10-point action plan to create circular bioeconomy of wellbeing</a>&quot;.</span></div> </div>Fri, 12 Jun 2020 02:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxMediedebatt om kärnkraftens nödvändighet<p><b>​Med vind-, solkraft och andra förnybara energislag på frammarsch är inte längre kärnkraftens roll i den framtida svenska elförsörjningen lika självklar. Detta har blivit en politiskt het potatis och en fråga ständigt aktuell i media. Den 23 maj publicerar sju forskare debattartikeln ”Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige” på DN debatt. Den startar en livlig diskussion och följs av en mängd repliker.​​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/solar-panel-array-1794485_1280.jpg" alt="Kärnkraft solpaneler" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Eftersom debattartikeln fick ett stort gensvar så publicerar vi här länkarna till den publika debatten inklusive rapporten forskarna skrivit. Men först ett par frågor till några av författarna till artikeln.</span></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Framkom någon ny frågeställning som kan påverka debatten och kärnkraftens framtid?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– En uppenbar observation är att de som replikerade i DN till stor del höll med om det vi skrev. Det finns nog en ganska stor samsyn att det är ekonomi och marknadsförutsättningarna som ska bestämma hur det koldioxidneutrala energisystemet utformas, säger Lisa Göransson, forskare i energisystem, Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Vad vi vill peka på är att själva föreställningen om att ny kärnkraft behövs i framtiden kan komma att bromsa utbyggnaden av förnybar el och ny teknik för lagring och flexibilitet. Vi är alltså inte emot kärnkraft i sig utan vi vänder oss mot föreställningar som är vanliga i debatten om att ny kärnkraft behövs. Detta när ny kärnkraft i själva verket är dyr och kapitalintensiv och därmed förenad med en stor finansiell risk att investera i, menar Filip Johnsson, professor i energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Tomas Kåberger, Affilierad professor i industriell energipolicy, Chalmers, utvecklar: </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det som har hänt under senare år är att kärnkraften förlorat ekonomisk konkurrenskraft. Då har de som vill ha kärnkraft börjat hävda att kärnkraften står över ekonomiska argument och på något sätt är ”nödvändig” med hänvisning till komplicerade och för många svårbegripliga tekniska faktorer.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Det var dessa påståenden forskarna ville bemöta både på DN-debatt och i rapporten <a href="https://research.chalmers.se/publication/?created=true&amp;id=568219b9-71cc-475c-80b5-f863a0b08fbb">Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?</a>. Den innehåller en längre genomgång av de argument forskarna granskar i debattartikeln och är publicerad på Chalmers, Lunds och KTH:s hemsidor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Kan ni säga något om den rapport ni hänvisar till i debattartikel?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den innehåller en genomgång av ett antal påståenden som ofta förekommer i debatten och visar att dessa ofta är baserade på missförstånd eller förutfattade meningar som att kärnkraft behövs i det svenska energisystemet. Detta för att klara klimatomställningen, konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. Men det vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige. Kärnkraft utgör naturligtvis en möjlighet i ett framtida energisystem, men det är inte samma sak som att den är nödvändig. Hittills har ny kärnkraft visat sig vara mycket dyr och förenad med långa byggtider. Detta skulle naturligtvis kunna ändras på sikt med nästa generations kärnkraft, men det kommer ta tid innan sådan finns och klimatomställningen brådskar, säger Ola Carlsson, biträdande professor i förnyelsebar elproduktion, som hoppas att debattartikeln och rapporten ska bidra till fakta till de som är intresserade av energifrågor.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>DEBATTARTIKELN I DN:</b></span></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraften-inte-nodvandig-for-ett-fossilfritt-sverige"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige”</span></a><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Vi vill bidra till en faktabaserad debatt och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden.</span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">lera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>REPLIKER PÅ DEBATTARTIKELN:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/flera-fragor-om-elforsorjningen-saknar-svar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Flera frågor om elförsörjningen saknar svar”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson: Det vore bättre om forskarna ville bidra till att täppa till de kvarvarande kunskapsluckorna i stället för att försöka inbilla politikerna att svaren på alla frågor redan finns.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/sverige-kan-bli-beroende-av-andra-landers-fossila-elproduktion"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Sverige kan bli beroende av andra länders fossila elproduktion”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD): Genom att vissa timmar exportera vindkraft och andra timmar importera fossil elproduktion får forskarna ihop ett fossilfritt energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraft-eller-inte-karnkraft-det-ar-inte-fragan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Kärnkraft eller inte kärnkraft – det är inte frågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige: Det intressanta är snarare vilka förutsättningar som behövs för att investeringar ska ske i tid.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/nodvandigt-med-internationellt-perspektiv-i-energiomstallningen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Nödvändigt med internationellt perspektiv i energiomställningen”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH: Omställning av energisystemet i Sverige kan inte göras enbart utifrån ett nationellt perspektiv.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/svepande-formuleringar-om-framtida-elsystem-overtygar-inte"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Svepande formuleringar om framtida elsystem övertygar inte”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien: Är ett svenskt elsystem utan kärnkraft det bästa vi kan bygga med givna förutsättningar och krav?</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem och tidigare generaldirektör:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/kapaciteten-i-elnatet-ar-huvudfragan">”Kapaciteten i elnätet är huvudfrågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem: Ska den förnybara elproduktionen i norr komma till sin rätt behövs skyndsamt ett starkare nationellt elnät.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>SLUTREPLIK DN DEBATT 3/6</b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/osakligt-pasta-att-ny-karnkraft-ar-nodvandigt">”Osakligt påstå att ny kärnkraft är nödvändigt”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Flera partiföreträdare och andra debattörer har utan saklig grund hävdat att ny kärnkraft är nödvändig.​</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Av: Ann-Christine Nordin</span></div> Wed, 10 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Uppstart-for-Sveriges-storsta-testanlaggning-for-infangning-av-koldioxid-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Uppstart-for-Sveriges-storsta-testanlaggning-for-infangning-av-koldioxid-.aspxSveriges största testanläggning för CO2-infångning startar<p><b>​Den 26 maj startade Sveriges största testanläggning för infångning av koldioxid på Preems raffinaderi i Lysekil. Inom pilotprojektet ska hela värdekedjan analyseras – från infångning till lagring av koldioxiden. Utfallet av projektet ska underlätta för fler företag att använda tekniken och sänka sina koldioxidutsläpp.</b></p>​<span style="font-size:11pt;background-color:initial">– Detta är ett viktigt projekt för att testa CCS-tekniken i lite större skala. Chalmers medverkan handlar om att studera hur tekniken som testas skulle kunna skalas upp. Tillsammans med forskning inom andra projekt tror vi att det här ger en viktig pusselbit till hur svensk industri kan möta våra klimatmål om nettonollutsläpp till år 2045, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers.</span><div><span style="font-size:14.6667px"><br /></span><span style="font-size:11pt;background-color:initial"></span><p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%">Testanläggningen ska under 2020 fånga in koldioxid från de rökgaser som kommer från Preems vätgasanläggning vid raffinaderiet i Lysekil. </span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%">Tekniken att fånga in och lagra koldioxid är en viktig komponent för att minska utsläppen av växthusgaser och för att nå Sveriges klimatmål. För Preem är detta en betydelsefull pusselbit för att minska koldioxidutsläppen och att bli klimatneutralt till år 2045. Målet är att testerna ska ligga till grund för en fullskalig CCS-anläggning som kan vara i drift senast 2025.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%">Själva lagringen av koldioxiden planeras att ske i Norge, som ligger långt fram på området och har bättre geologiska förutsättningar för lagring än Sverige.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial;font-size:11pt"><br />Pro</span><span style="background-color:initial;font-size:11pt">jektet är ett samarbete mellan Preem, Aker Solutions, Chalmers tekniska högskola, Equinor och norska forskningsinstitutet SINTEF. Svenska Energimyndigheten och norska forsknings- och utvecklingsprogrammet CLIMIT bidrar med finansiering.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%"><br /><br /><b>RELATERAT</b><br /><a href="https://news.cision.com/se/preem-ab/r/uppstart-for-sveriges-storsta-testanlaggning-for-infangning-av-koldioxid%2cc3119374"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om projektet i pressmeddelandet från Preem</a><br /><a href="https://news.cision.com/se/preem-ab"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%"><span>​</span></span></p> </div>Tue, 26 May 2020 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxBredbart sätt att stabilisera lovande batterikoncept<p><b>​Bilindustrin storsatsar på att våra fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart, smörliknande mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Shizhao_Xiong_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av forskaren Shizhao Xiong " style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Mellanlagret gör att battericellen blir betydligt mer stabil och därför klarar hög strömtäthet. Det är också avgörande att det är så enkelt att  breda ut den mjuka massan på litummetallen i batteriet. Det är lika lätt som att bre smör på en smörgås, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Han har under lång tid arbetat tillsammans med Chalmersprofessor Aleksandar Matic och Professor Songs forskargrupp i Xi’an för att få fram ett lämpligt mellanlager till det batterikoncept som tros kunna revolutionera våra transporter. Till skillnad från dagens litiumjonbatterier har solid state-batterier – som även benämns som fastfasbatterier <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  en fast elektrolyt och innehåller därför ingen miljö- eller brandfarlig vätska. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/solidstatebatterilabb750x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild från batterilabbet på Fysik på Chalmers." style="margin:5px 10px;width:350px;height:263px" />Mycket förenklat kan ett solid state-batteri liknas vid en torr macka. Ett lager av metallen litium fungerar som brödskiva och ovanpå läggs ett keramiskt ämne som fungerar som pålägg. Det hårda pålägget är batteriets fasta elektrolyt som ska transportera jonerna mellan batteriets plus och minuspoler. Den torra smörgåsen har inte bara svårt att hålla ihop på ett bra sätt, den bjuder också på allvarliga former av skav mellan bröd och pålägg. Ett stort antal forskare runtom i världen arbetar därför med att ta fram lämpliga mellanlager som kan förbättra egenskaperna, öka strömtätheten och höja säkerheten. </div> <div><br /></div> <div>Den bredbara massa som forskarna i Göteborg och Xi’an nu presenterar fungerar som ett supersmör. Massan består av nanopartiklar av den keramiska elektrolytens material, LAGP, som har blandats med en jonisk vätska som kapslar in nanopartiklarna och gör mellanlagret mjukt och skyddande. Massan har ungefär samma konsistens som kylskåpskallt smör, fyller flera funktioner och breds på med hjälp av ett enkelt verktyg. </div> <div>Även om solid state-batteriernas potential är mycket välkänd, saknas det än så länge ett etablerat sätt att få dem tillräckligt stabila, speciellt vid hög strömtäthet när man tar ut mycket energi snabbt ur en battericell. Chalmersforskarna ser en stor potential i det nya mellanlagret. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/AleksandarMatic_200314_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av professor Aleksandar Matic" style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Det här är ett viktigt steg på vägen mot att storskaligt kunna tillverka kostnadseffektiva, säkra och miljövänliga batterier som levererar hög kapacitet och kan laddas upp och ur i snabb takt, säger Aleksandar Matic, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>Han spår att solid state-batterier kommer att finnas på marknaden inom fem år. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">De nya resultaten har presenterats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials. ​</span>​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/bredbart-mellanlager-kan-stabilisera-framtidens-solid-state-batterier-2999841"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Text och foto: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Bildtext: En stor del av det experimentella arbetet med att ta fram ett multifunktionellt mellanlager till framtidens solid state-batterier har gjorts i batterilabbet på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om den vetenskapliga artikeln </h2> <div>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444">”Design of a Multifunctional Interlayer for NASCION‐Based Solid‐State Li Metal Batteries”</a>  har publicerats i Advanced Functional Materials. Den är <span style="background-color:initial">skriven av Shizhao Xiong, Yangyang Liu, Piotr Jankowski, Qiao Liu, Florian Nitze, Kai Xie, </span><span style="background-color:initial">Jiangxuan Song och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, , Xi'an Jiaotong University, Kina, Danmarks tekniska universitet och National University of Defense Technology, Changsha, Hunan, Kina. </span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a></strong>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 7726284, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se ​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer batteriforskning från Chalmers</h2> <div>Det pågår ett brett och intensivt arbete på Chalmers när det gäller att ta fram mer hållbara alternativ för energilagring. Läs gärna fler artiklar om Chalmersbaserad forskning inom energilagring:</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi i karossen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-–-mer-effektivt-än-någonsin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Flytande solenergi på flaska </a></div>Tue, 19 May 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspx​Utsläpp från vägbyggen kan halveras med dagens teknik<p><b>​Byggsektorn står idag för en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, i Sverige och globalt. För att undersöka möjligheterna till minskade utsläpp från vägbyggen har forskare på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet detaljstuderat bygget av en åtta kilometer lång vägsträcka. De har räknat ut hur mycket utsläppen kan minska, nu och fram till år 2045. Allt är inräknat, från val av material och produktionsteknik till leverantörskedjor och transporter.</b></p><div>– Vi har identifierat ett antal lågt hängande frukter, och om vi ser till att genomföra dem först så blir det både lättare och billigare att sänka utsläppen ännu mer längre fram, säger Ida Karlsson, doktorand på Chalmers och verksam inom projektet Mistra Carbon Exit. <br /></div> <div> </div> <div>Projektet som använts för att utvärdera möjligheterna att minska utsläpp är en 8 kilometer lång sträcka av riksväg 44 mellan Lidköping och Källby, som färdigställdes 2019. Det är en så kallad 2+1-väg och sammanlagt 9 broar ingår på den aktuella sträckan. Det är ett av Trafikverkets första projekt där man gjort en komplett klimatkalkyl, alltså gått igenom alla ingående material och aktiviteter för att räkna ut den totala klimatpåverkan – hur mycket energi och material som gått åt vid bygget och vilka utsläpp dessa bidrar till. <br /></div> <div> </div> <div>– Vi har använt entreprenören Skanskas klimatkalkyl som ingång för bryta ner utsläppen efter material och aktiviteter, och sedan analyserat hur mycket man skulle kunna sänka dem, berättar Ida Karlsson. Vilka material använder man? Hur använder man dem? Hur produceras de? Vilka alternativa material och produktionstekniker finns i dagsläget och hur tror vi att alternativen utvecklas fram till 2045? <br /></div> <div> </div> <div>Klimatkalkylen visade att entreprenören lyckades sänka utsläppen med 20 procent jämfört med Trafikverkets referensvärden. Men forskarna kunde också visa att utsläppen kan halveras med den teknik som finns tillgänglig idag – och helt elimineras till år 2045. <br /></div> <div> </div> <div>Idas forskning ingår i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit, som fokuserar på så kallade transformativa lösningar. Sådana kräver både tid och stora investeringar och inkluderar till exempel  koldioxidfri produktion av stål, betong, cement och asfalt men också fossilfria eller elektrifierade transport- och arbetsfordon. I väntan på att sådana lösningar utvecklas och implementeras, finns redan idag klimatbesparande teknik och vägval tillgängliga. Ida vill lyfta fram fyra sådana:   </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Optimering av transporter</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Återvinning och återanvändning av massor, asfalt och stål</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Materialeffektivisering och design-optimering</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Ersättning av cementklinker som bindemedel i betong<br /></div> <div> </div> <div>– Skulle man optimera transporterna av material, vägmassor och avfall finns stora vinster att göra. Vi är dåliga på logistik i Sverige, det får man nog säga. Förutom att transportera material till och avfall från ett vägbygge sker också många förflyttningar inom projekten. <br /></div> <div> </div> <div>Studien ”Reaching net-zero carbon emissions in construction supply chains – Analysis of a Swedish road construction project” publicerades tidigare i år i tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews, och är skriven av Ida Karlsson tillsammans med kollegan Filip Johnsson på Chalmers, och Johan Rootzén på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. </div> <div><strong><em></em></strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biomassan är en knäckfråga</h2> <div>På både kort och lång sikt spelar biomassan en viktig roll. Det är många branscher som behöver biomassa för att få ner sina utsläpp. Inom anläggning kan den till exempel användas som bränsle för produktion av asfalt, cement och stål, som fordonsbränsle eller för produktion av el. Den kommer troligen inte att räcka till allt, och redan idag importerar dessutom Sverige 95 procent av råmaterialet till biobränsle eftersom det är billigare än att använda inhemskt material. Men det är knappast en hållbar lösning när fler och fler länder drar i biomassan. Ida Karlsson anser att politikerna måste styra användningen av biomassan.  <br /></div> <div> </div> <div>– Där det finns fossilfria alternativ bör man använda sådana alternativ, som exempelvis eldrift istället för biobränslen för transportbranschen. Men då måste politiken tydligt styra mot en sådan utveckling. Annars kommer biomassan helt enkelt gå till den som betalar mest och inte till det som den bäst borde användas till.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler områden för förbättringar</h2> <div>Alla massor som grävs upp klassas som avfall, och nuvarande lagstiftning gör det komplicerat att återanvända vägmassor från projekt till projekt. En översyn av lagstiftningen är på gång, men sådant tar tid. <br /></div> <div> </div> <div>– Återvinning av asfalt skulle vi också kunna bli bättre på, säger Ida Karlsson. Här har däremot lagstiftningen ändrats, men nya arbetssätt är inte helt implementerade ännu. Det finns också olika tekniker att välja mellan beroende på vilken kvalitet asfalten behöver ha, hur tunga fordon som ska trafikera sträckan och så vidare. Återvinningen kräver energi, men kan ändå sänka utsläppen rejält eftersom asfalt till stor del består av bitumen, en variant av råolja. <br /></div> <div> </div> <div>Betongen är en annan stor källa till utsläpp. I Sverige används cementklinker som bindemedel i betong, men i andra länder använder man delvis andra alternativ, till exempel slagg från stålproduktion eller flygaska från kolkraftverk, vilket sänker utsläppen rejält. <br /></div> <div> </div> <div>– Här måste vi våga ta steget och prova tekniker som inte används sedan tidigare i Sverige, men som man har lång positiv erfarenhet av utomlands. Vi har god tillgång till kalksten, råmaterialet till cementklinker, vilket är en av anledningarna till att det används så flitigt i jämförelse med andra länder som blivit tvungna att tänka utanför boxen vad gäller cement och betong.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Politikerna måste bestämma sig”</h2> <div>Ida Karlsson efterlyser tydliga planer, först och främst en för tiden fram till 2030, men sedan också en fram till 2045. <br /></div> <div> </div> <div>– Vet man redan vad man vill ha år 2030 kan man ställa krav idag. Och då kan också företagen veta att ”okej, 2030 måste vi kunna uppfylla de här kraven, då har vi möjlighet att satsa på tekniker som uppfyller kraven”. För det är stora investeringar som måste göras för att ställa om produktion eller åkeriverksamhet. Då måste man se till att det finns krav, behov, incitament och inte minst att det finns klimatneutral el att tillgå. <br /></div> <div> </div> <div>– De transformativa lösningarna – elektrifiering, koldioxidinfångning, koldioxidfritt stål och betong – kräver tid och stora investeringar. Men om vi redan har plockat ner de lågt hängande frukterna behöver inte kostnadsökningen för de transformativa lösningarna bli så stora. Därför är de lågt hängande frukterna så viktiga att komma igång med, för då blir det lättare att sänka utsläppen mer framöver, till en lägre kostnad. </div> <div><br /> </div> <div><div><span style="font-weight:700">För mer information, kontakta:</span></div> <div>Ida Karlsson, doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola, 031-772 65 17, <a href="mailto:ida.karlsson@chalmers.se">ida.karlsson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /><strong> Text: </strong>Christian Löwhagen </div>Mon, 18 May 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxCenter för el- och laddfordon får 575 miljoner<p><b>​Ett av Europas främsta testcenter för el- och laddfordon tar ett steg närmare verklighet. Energimyndigheten beviljar nu 575 miljoner kronor i stöd till elektromobilitetscentret Seel, Swedish Electric Transport Laboratory.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den viktiga utvecklingen av elektrifierade fordon, fartyg och luftfartyg pågår för fullt. Men det finns kunskapsluckor inom området för el- och laddfordon, på både industri- och samhällsnivå. Ny erfarenhet behövs, och innovativa koncept testas och utvärderas.<br /></span><div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en omfattande satsning på ett testcenter för el- och laddfordon. Bolaget Swedish Electric Transport Laboratory AB är bildat av Chalmers och Rise, och inom testcentret kommer en stor bredd av aktörer verka.</div> <div><div>– Mycket positivt att ytterligare en pusselbit är på plats. För att kunna leverera världsledande kompetens inom elektrifierade transporter behöver vi nu också säkra förutsättningarna för akademisk forskning och utbildning av högsta internationell klass. Det kräver nya offentliga forskningsresurser inom Seels verksamhetsområde, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett steg mot ett hållbart samhälle</h2></div> <div>Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén räknar med att projektet kommer att ge en rejäl skjuts till klimatomställningen genom sitt fokus på batterier och elektromobilitet.</div> <div>– Det är dessutom ett stort steg mot ett hållbarare samhälle och fler gröna jobb. I dessa tider av corona är det särskilt viktigt att vi stödjer denna typ av framåtsyftande insatser som kan bidra till en klimatsmart omstart av samhället, säger han.</div> <div>Det krävs en avancerad kunskapsutveckling inom elektromobilitetområdet och förutsättningarna för att omsätta nya insikter till innovativa lösningar. För att kunna uppnå det krävs ett tätt samarbete mellan akademi, forskningsinstitut och industri.</div> <div>– Seel har goda förutsättningar att bli en världsledande testanläggning för elektromobilitet och därmed mycket viktig för fordonsindustrins omställningsarbete.  Seel kommer att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller innovationer inom transportsektorn, säger Pia Sandvik, VD på Rise.<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Seel</h2></div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är ett elektromobilitetstestcenter för el- och laddfordon. Syftet med satsningen är att stärka förutsättningarna för samarbete inom elektromobilitet. Aktörer inom små och medelstora företag i fordonsindustrin, flygindustrin och maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden ska genom Seel få en gemensam plattform att mötas på. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut kommer också få tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur. Seel beräknas vara i drift år 2023.</div> <div>Sommaren 2018 fick Energimyndigheten i uppdrag från regeringen att lämna stöd med 575 miljoner kronor till uppbyggnaden av ett testcenter för elektromobilitet. EU-kommissionen godkände i december 2019 att det statliga stödet till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier.<br /><br /></div> <div><a href="http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/575-miljoner-kronor-till-testcenter-for-el--och-laddfordon/">Läs hela texten hos Energimyndigheten här.​</a><br /></div>Wed, 29 Apr 2020 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxÄlvvattnet kan kyla fler byggnader om temperaturdifferensen ökar<p><b>​I Sverige kopplar man oftast inte kyla till komfort. Men för att få en sval och behaglig inomhustemperatur i shoppingcenter, på skolor, kontor och sjukhus behöver vi fjärrkyla, en energieffektiv och miljövänlig teknik. – Min forskning handlar om att undersöka hur olika fastigheter använder fjärrkyla. Vad de har för temperaturbehov i förhållande till vad fjärrkyla levererar, säger Maria Jangsten, doktorand i installationsteknik vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</b></p><div><span style="font-size:14px"><b>Idag används 18 procent </b>av den globala elförbrukningen i fastigheter till att kyla ner temperaturen inomhus. Med dagens utveckling beräknas andelen öka till 30 procent år 2050. Kylbehovet globalt kommer framförallt från tillväxtekonomier som idag har stora kylbehov men inte ekonomi att investera i luftkonditionering och kylmaskiner. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sverige ligger långt framme när det gäller tekniken med fjärrkyla​. Men i varma länder i exempelvis Sydeuropa är fjärrkyla ovanligt. Där använder man oftare luftkonditionering och kylare. Men fler apparater på byggnader innebär buller och dessutom ökade värmeföroreningar som bidrar till uppvärmningen av stadsmiljön. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/MJangsten_photo-(002).jpg" alt="Maria Jangsten" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– En mer energieffektiv</b>, ekonomisk och miljövänlig lösning är fjärrkylning tillsammans med en samlad central produktionsenhet som skickar tillbaka det uppvärmda vattnet. Men det finns en problematik med fjärrkylning och den är främst kopplad till temperaturskillnaderna på tillopp- och returvattnet, berättar Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Den 23 april presenterade </b>hon sin licentiatuppsats ”<a href="https://research.chalmers.se/publication/516197">Gothenburg District Cooling System - An evaluation of the system performance based on operational data​</a>” online.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det positiva med att presentationen hölls online nu i coronatider var att så otroligt många kunde delta, som kollegor och vänner ute i Europa. Forskning ska ju vara transparent och tillgänglig. Så det här blev väldigt bra, säger Maria Jangsten. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial;font-size:14px">Forskningsprojektet, som utförs i samverkan med Göteborg energi, har som mål att utveckla det befintliga systemet för fjärrkyla i Göteborg. </span><span style="font-size:14px">På avdelningen för Installationsteknik har de under många år samarbetat med Göteborg energi kring fjärr- och solvärme. Men i framtiden är det efterfrågan på komfort och därmed kylbehovet av byggnader som kommer att öka. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För att fjärrkyla </b>ska vara ekonomiskt möjligt behövs en naturlig källa med kallt vatten, frikyla, till energisystemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– I Göteborg bidrar Göta älv med frikyla. Den är viktig för fjärrkylan och används på olika sätt under året. På vintern, n</span><span style="background-color:initial">är älven är fem grader eller lägre, kan man använda vattnet rakt av för att kyla ner fjärrkylasystemet. </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">När älven är för varm för direkt frikyla används vattnet till att kyla kylmaskinerna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När vattnet skickas tillbaka till älven ska det vara 16 grader. Men problemet är att det oftast inte värmts upp tillräckligt. Nyckeln är att få en högre temperatur på returvattnet i fjärrkylasystemet, säger Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Det Maria främst undersökt</b> är skillnaden mellan framledningstemperaturen som ska vara sex grader, och returledningen som ska vara 16. Men oftast är skillnaden mindre. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Många kunder använder generellt en högre framledningstemperatur än den rekommenderade, vilket är positivt. Samtidigt så använder många fastigheter för mycket fjärrkylavatten utan att plocka ut tillräcklig kyleffekt, vilket är ett slöseri och leder till små temperaturdifferenser, säger Maria Jangsten.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Konsekvensen, om man vill utvidga systemet, blir att fjärrkylan inte räcker till alla. Om man istället kunde dra isär temperaturdifferensen så att skillnaden på tillopp- och returvattnet blir tio grader, behöver man inte pumpa så mycket vatten i systemet och då räcker fjärrkylan till för fler kunder.</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><br /><b>FAKTA: Fjärrkyla, så funkar det i Göteborg</b></span></span><div><span style="font-size:14px">I Göteborg lånar vi vatten från Göta älv. Via Rosenlundsverket pumpas det kalla fjärrkylavattnet ut i fjärrkylanätet via rör under marken till de fastigheter som är ihopkopplade med systemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Väl framme i fastigheten kyler det vattnet i husets kylsystem med hjälp av en värmeväxlare i källaren. I den möts två flöden. Husets kylsystem kyler sedan luften så att det blir svalt och skönt. Värmen ifrån fastighetens system överförs sedan till det kalla fjärrkylevattnet, så att det värms upp och återförs till Göta älv.<br /></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /><br /><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT </b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=R1QiXq0PWM8&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se Maria Jangstens presentation på YouTube</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vad-vi-gor/forskning-utveckling/samarbete-med-chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Projektet ingår i ett samarbete mellan Chalmers och Göteborg Energi</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/personal/Sidor/Maria-Jangsten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Maria Jangsten</a></span></div></div> ​Tue, 28 Apr 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Globalt-forskningsprogram-kopplar-genusfrågan-till-hallbara-energiomstallningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Globalt-forskningsprogram-kopplar-genusfr%C3%A5gan-till-hallbara-energiomstallningar.aspxGlobalt forskningsprogram kopplar genusfrågan till hållbara energiomställningar<p><b>​Forskare vid Teknikens ekonomi och organisation har fått uppdraget av IEA, internationella energirådet, att utforma och genomföra ett globalt forskningsprogram om energianvändning och genus. Programmets namn är ”Empowering all. Gender in policy and implementation for achieving transitions to sustainable energy”.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/I/Porträttbilder/AnnaAberg-170x220.jpg" alt="Anna Åberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Svenska energimyndigheten har tagit initiativet till att starta ett program med genusinriktning inom ramen för ett av <a href="https://userstcp.org/">IEA:s tekniksamarbetesprogram</a>, som fokuserar på användare och frågor om efterfrågan, berättar Anna Åberg, forskarassistent vid Teknikens ekonomi och organisation. Anna Åberg är teknikhistoriker och hennes forskning ligger inom fälten energi- och resurshistoria. </span></span><div><br /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"></span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Tillsammans med forskarkollegorna Helene Ahlborg och Martin Hultman på Teknikens ekonomi och organisation har hon fått i uppdrag att utforma ett förslag, som nu har blivit antaget. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Genusfrågor har i ökande grad uppmärksammats inom energiforskningen på senare år. Bland annat har forskning visat att normer och praktiker kopplade till kön har påverkan på utvecklingen av användarsystem och energiteknologier, och att de ofta leder till implementering av ineffektiva och exkluderande energilösningar. Detta leder stora till skillnader i social och ekonomisk påverkan i användargrupper, och påverkar dessutom möjligheten till energiomställningar negativt. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är ett känt problem inom genusforskningen, att trots att frågor kopplade till området har uppmärksammats inom energibranschen och att flera forskningsrapporter och publikationer har visat på genusfrågans relevans för frågor om energianvändning, så blir denna forskning sällan implementerad i praktiken, vare sig i politiska riktlinjer, eller i konkreta åtgärder. Forskningsprogrammets mål är att överbrygga detta glapp mellan forskning och praktik, säger Anna Åberg </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vad innebär det rent konkret?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– </span><span style="background-color:initial">Vi </span><span style="background-color:initial">kommer att göra komparativ forskning mellan de olika deltagarländerna och titta på tre huvudfrågor: Vilken forskning är redan gjord på området, och vilka ”best practices” kan vi lära av den forskningen? Vilka kulturella och materiella barriärer finns inom dagens energiinstitutioner som hindrar formulering och implementering av inkluderande och genusmedvetna policys och tekniker?, och hur kan vi praktiskt arbeta med genusfrågor och inkludering när vi designar energiteknik och användarlösningar för att garantera att de är inkluderande och effektiva?</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Förutom fallstudier och forskningsöversikter kommer vi att publicera utbildningsmaterial, utforma nya utvärderingsmetoder, samt utveckla modeller och prototyper för ny teknik och användarstöd. Vi planerar även att arrangera workshops för att, tillsammans med aktörer inom både politiken och industrin, hitta sätt att lösa de problem vi identifierar under projektets gång, säger Anna Åberg. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vad hoppas ni kunna uppnå?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Vårt mål är att stödja de länder som deltar i projektet i deras arbete för att uppnå ett mer inkluderande och effektivt energisystem, och därmed också stödja de energiomställningar som sker idag i olika delar av världen. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Det här låter väldigt spännande. Vilka får vara med?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Varje land som deltar i det tekniska samarbetsprojektet kan knyta forskare till programmet. I dagsläget har Sverige, Nederländerna, Irland, Österrike och Australien beslutat att medverka i programmet, och vi diskuterar framtida deltagande med fler länder, avslutar Anna Åberg. </span><br /><br /><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT:</b></span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://userstcp.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Technology Collaboration Programme by IEA​</a></span><br /><a href="/sv/personal/Sidor/anna-aberg.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anna Åberg​</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Hultman.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Martin Hultman</a><br /><a href="/en/staff/Pages/helene-ahlborg.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Helene Ahlborg</a><br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</div> </div>Tue, 28 Apr 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspxHavsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott<p><b>​Stränder och salta hav förknippas oftast inte med vattenkraft. Men efterfrågan på nya lösningar för energilagring ökar i takt med att väderkänslig förnybar energi som sol och vind expanderar. EU har därför beviljat pengar till ett projekt där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring. Den ska möjliggöra att även låglänta områden, som Holland, kan använda havets vatten för att lagra energi.</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Det här ska bli spännande. Lagring av energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Hela projektet samordnas från TU Delft i Nederländerna där jag var gästprofessor fram till årsskiftet. I Holland är de framåt och duktiga inom området Coastal engineering. De har byggt upp hela sitt land genom att dämma upp havet, säger Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers.</span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Han poängterar att det inte handlar om elproduktion, eftersom vi redan har tillgång till elen. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– När det blåser mycket, och vindkraften i stunden genererar mer el än vi behöver, kan vi använda överskottet för att pumpa vatten och lagra det tills vi behöver elen, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">EU satsar 52,8 miljoner kronor på projektet. Av dem går 4,6 miljoner kronor till institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers. På Chalmers är det Håkan Nilsson och nya doktoranden Jonathan Fahlbeck som ska arbeta med projektet. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Sammanlagt medverkar tolv industrier och universitet runt om i Europa. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Inom Coastal engineering arbetar ingenjörer och forskare med de specifika krav som ställs på konstruktion och utveckling av kustområden. Det kan handla om allt ifrån landåtervinning, vindkraftsparker, och nu utveckling av kustnära energilager. För att bygga kustnära krävs det goda kunskaper i hydrodynamisk inverkan av vågor, tidvatten, stormvågor och tsunamier, och om den många gånger hårda miljön som saltvatten är för olika konstruktioner.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet har flera inriktningar, varav en är pumpkraftverk med havsvatten. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Ett pumpkraftverk lagrar energi genom att pumpa vatten till en högre nivå när det finns överskott på el, och låter vattnet gå genom en turbin för att återskapa elen när den behövs. Själva pump-turbinen, som är hjärtat i anläggningen, är utformat för att fungera både som pump och turbin. Det är den delen som ska designas och optimeras på Chalmers. Redan idag används pump-kraftverk i bergiga områden med stor fallhöjd. Men nu vill man bygga energilager där det inte finns några större höjdskillnader, och då måste tekniken anpassas för de nya omständigheterna.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Målsättningen är små fallhöjder, från ett par meter upp till tio meter. Det tillgängliggör tekniken i områden där man tidigare inte kunnat använda den, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Först kommer det att undersökas var behovet av tekniken finns, och Europas kust kommer att kartläggas för att hitta lämpliga platser. Eftersom fallhöjden är liten kommer anläggningarna att bli väldigt stora. En möjlighet är att konstruera energi-öar ute till havs, som kan samordnas med vindkraftsparker. Ett alternativ kan också vara gamla gruvor eller klippor längs kusterna. Men det är många saker att tänka på, som kostnader, hållbarhet och inte minst ekologiska aspekter i ett sådant här projekt. När det gäller turbinerna är det fiskvänlighet i första hand.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Och så ska materialet hålla. Den marina miljön med saltvatten är inte snäll. När det stormar för vattnet även med sig en massa partiklar. Så förutsättningarna är helt annorlunda jämfört med de vattenkraftverk vi har i Sverige med sitt fina sötvatten. Vi kommer att snegla på skeppsindustrin och se vad de använder för material, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">I projektet ingår, förutom vattenbyggnad och design av fisk-vänliga pump-turbiner, även generatoranpassning och överföring av elen till elnätet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Målet är konstruera ett system som är så komplett som möjligt. Projektet beräknas pågå i fyra år. Under den tiden ska parterna bygga en modell i liten skala och en större demonstrationsanläggning.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Håkan Nilsson vet inte hur det kommer att se ut framöver när det gäller olika tillämpningar av energilagring.</span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Det satsas bland annat mycket på utveckling av batterier, och på elektrolys för vätgasframställning. Men att pumpa vatten är en beprövad teknologi i grunden, utan allt för höga risker och där vi kan förutse kostnaderna.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Fakta:</b></span></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet heter ALPHEUS - Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage. Det är finansierat av EU, projektnummer 883553. Läs mer om projektet: <br /><span style="font-size:14px"></span></span><span style="background-color:initial;font-size:14px"><a href="/sv/projekt/Sidor/Augmenting-grid-stability-through-Low-head-Pumped-Hydro-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspx">​Energilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft​</a></span><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften </a><br /><br />Av Ann-Christine Nordin</div>Sun, 26 Apr 2020 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ensamma-forare-anvander-mest-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ensamma-forare-anvander-mest-energi.aspxEnsamma förare använder mest energi<p><b>​Antalet personer per fordon är den enskilt mest avgörande faktorn när det handlar om hur mycket energi det går åt för att transportera en person från a till b. Det visar forskare från Chalmers och University College London i en ny studie, som också varnar för att självkörande fordon skulle kunna öka både energiåtgång och utsläpp från persontransporter. – Idag åker det i snitt 1,5 personer i varje bil i industriländer. Skulle vi kunna öka den siffran finns stora vinster att hämta för klimatet, men risken är snarare att den fortsätter att minska när självkörande fordon kommer in på marknaden, säger Sonia Yeh, en av författarna bakom studien, som också visar att energiåtgången kan tredubblas för varje personkilometer. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Beläggningsgrad, eller occupancy på engelska, är ett centralt begrepp när det gäller att räkna ut energiåtgång och utsläpp för persontransporter. Om man åker ensam i sin bil är beläggningen 1 personkilometer per kilometer som fordonet färdas. Med två personer i bilen stiger beläggningsgraden till två personkilometer per fordonskilometer. Men det finns också resor som har färre än en person i bilen. Sonia Yeh, professor på avdelningen för fysisk resursteori förklarar: </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Sonia_Yeh_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– När det gäller taxiresor räknar man bara passageraren. Så om en taxi kör 15 km för att hämta upp en passagerare, kör 20 km till målet och sedan 5 km för att återvända till centralen blir alltså beläggningsgraden 0,5 – eller 20 personkilometer på 40 fordonskilometer. ”Tomma” fordonskilometer uppkommer inte bara vid taxiresor utan också vid vissa typer av fordonsdelning och självkörande fordon som kör tomma på väg till eller från upphämtning, avlämning och parkering. När vi har räknat på det ser vi att självkörande fordon kan tredubbla energiförbrukningen för persontransporter, en ökning som blir svår att kompensera med bränslesparande teknik. </div> <div><br /></div> <div>En ökad beläggningsgrad i bilarna skulle minska både utsläpp och energiförbrukning per personkilometer, men trenden har gått i motsatt riktning under de senaste decennierna, mycket på grund av att många hushåll nu har två bilar. Idag finns det egentligen inga exempel där man har lyckats genomföra en förändring. </div> <div><br /></div> <div>– Man kan införa kostnadsbaserade åtgärder som gör ensamresande dyrare eller samåkande billigare, men erfarenheten visar att människor i så fall hellre betalar än gör längre eller mer tidskrävande resor, säger Sonia. </div> <div><br /></div> <div>– Kollektivtrafik i Sverige har i allmänhet låga utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläpp från transporter ytterligare är de mest effektiva sätten att minska reslängder, fossilfria bränslen samt att öka beläggningsgraden. Den nuvarande situationen med coronapandemin gör situationen mer komplicerad eftersom människor undviker kollektivtrafiken och att dela fordon. Återstår då att sätta hoppet till elfordon som drivs med fossilfri elektricitet, för att minska utsläppen av växthusgaser från persontransporter.  </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41893-020-0514-9">Sonia Yeh och hennes kollega Andreas W Schäfers, University College Londons artikel “A holistic analysis of passenger travel energy and greenhouse gas intensities​</a>” publicerades nyligen i Nature Sustainability. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> </div>Fri, 24 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Jamforelser-mellan-ekologiskt-och-konventionellt-jordbruk-behover-bli-battre.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Jamforelser-mellan-ekologiskt-och-konventionellt-jordbruk-behover-bli-battre.aspxJämförelser mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk behöver bli bättre<p><b>​Jordbrukets och matens miljöeffekter diskuteras intensivt. Men de vanligaste analysmetoderna bortser ofta från avgörande faktorer, enligt forskartrion bakom en studie i tidskriften Nature Sustainability. Exempel på sådana faktorer är biologisk mångfald, jordkvalitet, giftspridning och samhällsförändringar. Dessa förbiseenden kan leda till fel slutsatser om intensivjordbruk och ekologiskt jordbruk.</b></p><div><span style="background-color:initial">Den vanligaste metoden för att bedöma miljökonsekvenserna av jordbruk och mat är livscykelanalys, LCA. Studier som använder denna metod visar ibland att ekologiskt jordbruk är sämre för klimatet, eftersom det ger lägre avkastning och därför behöver större markyta för att producera en viss mängd mat jämfört med konventionellt jordbruk. Denna slutsats drogs till exempel </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12622-7">i en studie i Nature Communications</a><span style="background-color:initial">, som rapporterades av många medier, </span><a href="https://www.bbc.com/news/science-environment-50129353">bland annat BBC</a><span style="background-color:initial">.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Men enligt tre forskare från Frankrike, Danmark och Sverige är denna LCA-tillämpning allt för förenklad, och missar därför viktiga fördelar med ekologiskt jordbruk. Forskarna har analyserat en mängd LCA-studier.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/ChristelCederberg_230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi är oroliga över att LCA ger en för begränsad bild, vilket riskerar att leda till dåliga politiska och samhälleliga beslut. När man jämför ekologiskt jordbruk med intensivjordbruk finns det bredare effekter som inte fångas upp tillräckligt med dagens metoder, säger Christel Cederberg på Chalmers (bilden).</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Till exempel är biologisk mångfald helt avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. Men den biologiska mångfalden minskar världen över, och intensivjordbruket har visat sig vara en av huvudorsakerna till negativa trender såsom förluster av insekter och fåglar. I ett öppet brev i tidskriften Nature Ecology &amp; Evolution manade 65 forskare nyligen till åtgärder inom jordbruket för att insektsnivåer ska bevaras och återhämta sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Biodiversitet högre i ekologiska åkrar</h3> <div> </div> <div>Jordbruket upptar globalt mer än en tredjedel av vår landyta, så kopplingar mellan jordbruk och minskad biodiversitet har oerhört stor betydelse.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–Vår analys visar att dagens LCA-studier sällan räknar in effekterna på biologisk mångfald, och därför missar fördelen som ekologiskt jordbruk har. Tidigare studier har visat att ekologiska åkrar har runt 30 procent högre biodiversitet än konventionella åkrar, säger Marie Trydeman Knudsen på Århus universitet i Danmark.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Omfattande besprutning är ett annat orosmoln. Mellan år 1990 och 2015 ökade den globala användningen av kemiska bekämpningsmedel med 73 procent. Giftrester i mark, vattendrag och mat kan vara skadliga för människors hälsa och för ekosystem på land och i vatten, och kan orsaka förluster av biologisk mångfald. </div> <div> </div> <div>Inom ekologiskt jordbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. Men få LCA-studier tar med det i beräkningen.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Ännu en aspekt är jorderosion och minskad markbördighet som orsakas av ohållbara jordbruksmetoder – även det är något som sällan beaktas i LCA-studier. Därför missar man ofta fördelarna med ekologiska metoder såsom bättre växtföljder och naturlig växtnäring. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Avgörande är att LCA utvärderar miljöeffekter per kilo produkt. Det gynnar intensivjordbruk som kan ha lägre belastning per kilo produkt, men högre belastning per hektar landyta.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Med LCA tar man bara med den totala avkastningen i beräkningen. Ur det perspektivet stämmer det förstås att intensivjordbruk ofta presterar bättre. Men detta är inte hela sanningen när vi tittar på det större jordbruksekosystemet. Ett varierat odlingslandskap med mindre fält, fler häckar och stenmurar och många olika grödor ger andra fördelar – till exempel högre biologisk mångfald, säger Hayo van der Werf på forskningsinstitutet INRAE i Frankrike.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Den produktbaserade livscykelanalysen misslyckas också med att fånga in nyanserna hos agroekologiska jordbrukssystem, som ekologisk odling är ett exempel på, vilka förlitar sig mer på naturliga processer och anpassas till lokala ekosystem. LCA behöver en mer finjusterad metodik, menar Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Problematiskt att värdera indirekta effekter​</h3> <div>En annan brist är när hypotetiska ”indirekta effekter” tas med i beräkningen. Exempelvis antagandet att den lägre avkastningen hos ekologiskt jordbruk automatiskt kan översättas till ökade koldioxidutsläpp, på grund av högre markanspråk som kan leda till avskogning. Att värdera sådana indirekta effekter är problematiskt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Ta till exempel den ökande efterfrågan på ekologiskt kött. Med traditionella LCA-studier förutsätter man att den totala köttkonsumtionen kommer att förbli oförändrad, och att större arealer därför kommer att behövas. Men konsumenter som blir motiverade till att köpa ekologiskt kött av miljömässiga och etiska skäl kommer troligtvis också köpa mindre kött. Det har knappt gjorts några studier om den här typen av konsumentbeteende, så det är väldigt svårt att räkna in effekterna av sådana sociala skiften nu, säger Hayo van der Werf.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Dagens LCA-metodik och tillämpningar är helt enkelt inte tillräckligt bra för att utvärdera agroekologiska odlingssystem, såsom ekologiskt jordbruk. Metoden behöver utvecklas och kopplas ihop med andra verktyg för miljöutvärdering för att få fram en mer balanserad bild, säger Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln “<a href="https://www.nature.com/articles/s41893-020-0489-6">Towards better representation of organic agriculture in life cycle assessment​</a>” i Nature Sustainability.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>För mer information, kontakta:</span></h3></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div>Christel Cederberg, b<span style="background-color:initial">iträdande professor institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers</span></div> <div> </div> <div>christel.cederberg@chalmers.se</div> <div> </div> <div>031-772 22 18</div> <div> </div> <div><br /></div>Tue, 17 Mar 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Helene-Ahlborg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Helene-Ahlborg.aspxHallå där Helene Ahlborg...<p><b>​... forskarassistent vid avdelningen för Miljösystemanalys.  En stor del av 2019 tillbringade du vid Sussex University, i Brighton, där du var gästforskare i ett stort nätverk kring samhällsvetenskaplig energiforskning och studier av politik och makt i samhällsförändring. Nu förbereder du en resa till både Nairobi i Kenya och Kigali, Rwandas huvudstad.</b></p><div><span style="background-color:initial"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/HeleneAhlborg_07_artikel.jpg" alt="Helene Ahlborg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Först, hur var Brighton?</b></span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är en väldigt kul och inspirerande miljö.  Miljön är internationell med många toppforskare inom innovation och hållbarhetsomställning, samt en stor grupp energiforskare. Min institution, Science Policy Research Unit, SPRU, vid University of Sussex, är ett av världens ledande centrum för forskning om vetenskap, teknik och innovationspolitik. Jag arbetade nära en forskargrupp med fokus på förnybar energi i Östafrika. Nu följer jag deras projekt och vi bistår varandra så mycket vi kan. Under min tid presenterade jag min forskning, deltog i olika paneler och var kommentator på seminarier. Det var en värdefull vistelse för att upprätthålla kontakter och nätverk.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Och nu planerar du för en resa till Nairobi – vad skall du göra där?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är två saker som ska kombineras. Resan, som är på två veckor, börjar i Nairobi och avslutas i Kigali i Rwanda. Vi ska fördjupa arbetet och våra aktiviteter kring innovation och nyttiggörande, hur man får samhällsnytta av forskning. Målet den här gången är att bygga upp en innovationshubb i Kigali. Den ska få idéer inom energiforskningen att lyfta. I Nairobi besöker vi tre universitet som redan har innovationshubbar samt ett par andra organisationer med innovationsfokus. Vi åker dit för att förstå och lära. Sedan tar vi med oss våra erfarenheter till Kigali. Med på resan är Kristina Henricson Briggs, som sedan 2016 är projektledare för ENG-projektet, med syfte att introducera entreprenörskap i fler utbildningar på Chalmers. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Hon och jag är inbjudna av vår kenyanska forskarkollega Julius Ecuru som är med och driver innovationsnätverket Bioinnovate, vilkas verksamhet vi ska besöka. Julius är vår värd i Nairobi. Dessutom kommer tre kollegor från Kigali att möta oss i Nairobi, så vi har planerat detta tillsammans.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– När vi sen kommer till Kigali så fortsätter diskussionerna om innovationshubben. Vi ska också träffa våra arkitekturstudenter på plats. En är masterstudent från Chalmers, de andra är från Rwanda University. De arbetar med design av vår innovationshubb och de kommer presentera sina förslag. Hubben ska bli en brygga mellan energiforskningen och samhället, så att forskningen svarar upp mot verkliga samhällsproblem och bidrar till energiomställningen. Mitt uppdrag här är att driva det vetenskapliga arbetet kring hur vi nyttiggör forskningen.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det som saknas idag är kopplingen mellan universitetet och energisektorn, exempelvis företag som arbetar med vattenkraft, solpaneler etc. Vi vill skapa en mötesplats för forskare och näringslivet och civilsamhället. Där studenter och forskare får motparter som är intresserade av resultaten. Sida och Världsbanken bidrar till projektet. Världsbanken satsar bland annat på en inkubator som ska bidra till företagsutveckling. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Det här låter väldigt spännande. Kopplar detta till rektors initiativ i Östafrika? </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– </span><span style="background-color:initial">Rektors initiativ har tillkommit efter att vi redan var på gång med att utveckla partnerskap i regionen. Chalmers energiforskare är med i tre Sida-program i regionen. Därtill finns alla andra chalmersforskare som har etablerade partnerskap i Östafrika, inom till exempel Mistra Urban Futures. Rektors initiativ, att expandera och fördjupa långsiktig samverkan med östafrikanska universitet, utgår från redan etablerade partnerskap och drevs inledningsvis från styrkeområde Energi men drivs sedan årsskiftet av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) under Göteborgs universitets och Chalmers gemensamma satsning Global Sustainable Futures (GSF). Man kan alltså säga att våra redan etablerade aktiviteter var en del av grunden för rektors initiativ. Styrkeområdets stöd har varit avgörande för att vår grupp kunnat bygga upp de aktiviteter som vi nu har inom energiforskning i framförallt Moçambique och Rwanda. Framgången med Sida-programmen hade inte varit möjlig annars.​</span></div> <div><span style="font-size:14px"></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Vi håller på att utveckla kontakter med universitetet i Rwanda.  Det vi försöker skapa är en arena som är inkluderande och välkomnande. Så självklart bidrar vi med det vi kan, som nätverk på Chalmers och i Kigali. Vi vet att de efterfrågar Chalmers kompetens och väldigt gärna utvecklar samarbete inom energi som är en katalysator för andra samhällssektorer. Men självklart också exempelvis transport, hälsa och IKT. Innovationshubben kan erbjuda en mötesplats för chalmersforskare, både de som är på plats och för de som deltar på distans. Det är viktigt att den fylls av aktiviteter och blir en spännande plattform för olika intressenter i samhället. Rektors nästa workshop i Kigali blir en konkret fortsättning för dem som vill vara med under hösten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT</b><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/helene-ahlborg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Helene Ahlborg</a><br /></span><a href="https://www.jooust.ac.ke/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />JOOUST: Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology​</a><br /><span style="font-size:14px"><a href="https://ur.ac.rw/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​University of Rwanda</a><br /></span><span style="font-size:14px"><span></span><a href="http://www.sussex.ac.uk/spru/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​The Science Policy Research Unit (SPRU)</a></span><br /><span style="font-size:14px"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Forskare-pa-jakt-efter-hallbar-foda.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Forskare på jakt efter hållbar föda</a></span><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Maria-Grahn.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bygger broar med Östafrika</a><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Samarbete-med-Chalmers-minskar-undernaring.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minskar undernäringen med hjälp av groddat mjöl​</a><br /><a href="https://www.globalamalen.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Globala målen för hållbar utveckling​</a><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Rektors initiativ i Östafrika:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">• Ökad samverkan med Östafrika är ett initiativ som är initierat av Chalmers rektor och </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">koordinerades inledningsvis av Chalmers styrkeområde Energi men drivs sedan årsskiftet av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) under Göteborgs universitets och Chalmers gemensamma satsning Global Sustainable Futures (GSF). </span><span style="background-color:initial">Syftet är att utforska och identifiera gemensamma behov och intressen för samarbete inom ämnesområdena energi, vatten och mat etc.</span></div> <div><span style="font-size:14px">• Inom initiativet har Chalmers ambitionen att investera i och bygga bra och hållbara nätverk och samarbeten inför framtiden </span></div> <div><span style="font-size:14px">• Samverkan mellan Chalmers och östafrikanska universitet, bilaterala och multilaterala.</span></div> <div><span style="font-size:14px">• Ambition är att genomföra minst två workshops i Östafrika under 2019-2020, den första med JOOUST i Kisumu, Kenya, och den andra <span></span>i ett multilateralt sammanhang där Chalmers och University of Rwanda har delat värdskap i Kigali, Rwanda.</span></div> <div><span style="font-size:14px">• Förväntningarna inkluderar utveckling av långsiktigt samarbete inom områden som definieras genom workshops. </span></div> <div><span style="font-size:14px">• Workshopen med JOOUST, Kisumu, ägde rum den 1-5 april 2019. Workshopen i Kigali, kommer att ske under 2020.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div>Mon, 09 Mar 2020 09:00:00 +0100