Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 16 Apr 2021 06:23:35 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/2021-tandemseminarier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/2021-tandemseminarier.aspx​Här är vårens tandemseminarier​<p><b>​Våren 2021 är här och med det nya spännande seminarier, online, om material kopplat till framtidens utmaningar. ​De flesta seminarier hålls runt lunchtid. Samtliga via plattformen zoom. I slutet av sommaren presenterar vi hösten och vinterns seminarier. Om du missar ett tillfälle har du möjlighet att se det efterhand. Länk till inspelning hittar du på den här sidan.​</b></p><div><b style="background-color:initial">KOMMANDE SEMINARIER:</b><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>2</b></span><span style="background-color:initial"><b>7 April:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/Sidor/Tandem-Webinar-Materials-for-batteries.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tandem Webinar – Materials for batteries</a></span><br /></div> <div>It’s time for our third Tandem Webinar held by Chalmers Area of Advance Materials Science. </div> <div>When: 27 April 2021, at noon (12 am). Place: Online. </div> <div>We will have two presentations dedicated to materials for batteries. Two hot topics will be covered, one on the use of digital twins for battery manufacturing and one on development and advanced modelling of battery electrolytes – from DFT to artificial intelligence. </div> <div><b>To login and participate, click on the following link: </b></div> <div><a href="https://chalmers.zoom.us/j/66540969416"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://chalmers.zoom.us/j/66540969416</a></div> <div><b>Password: 018200</b></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>4 May:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/Sidor/Tandem-Webinar--Design-for-new-sustainable-thermoplastics-and-their-nanocomposites.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tandem Webinar – Design for new sustainable thermoplastics and their nanocomposites</a></div> <div>It’s time for our fourth Tandem Webinar held by Chalmers Area of Advance Materials Science. </div> <div><b>When: 4 May 2021, at 11 am. Place: Online.</b></div> <div>In this tandem seminar, we will have two presentations dedicated to sustainable materials engineering. Two hot topics will be covered, one on the transfer of Chemistry from flask to extruder and one on the design of reactive extrusion methods for lignocellulosic nanocomposites towards large scale applications. This collaboration has been selected in 2020 by Genie Initiative at Chalmers.</div> <div><span style="background-color:initial"><b>T</b></span><span style="background-color:initial"><b>he webinar is held on the platform zoom.</b> To login and participate, click on the following link: </span><br /></div> <div><a href="https://chalmers.zoom.us/j/65610819731">https://chalmers.zoom.us/j/65610819731</a></div> <div><b>Password: 913556</b></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Ta del av seminarierna i efterhand:</b></div> <div><b>TANDEM SEMINAR  –  MATERIALS FOR SOLAR ENERGY</b></div> <div>Här är inspelningen av webbinariet: Materials for Solar Energy. Webbinariet hölls den 26 mars, 2021. </div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Solar+Energy/0_r16vpsvj">Ta del av webbinariet via Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Solar Energy</a><br /><br /></div> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">TANDEM SEMINAR  –  MATERIALS FOR HEALTH</span><br /><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">är är inspelningen av webbinariet: Materials for Health. Webbinariet hölls den 25 februari, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Mater</span><span style="background-color:initial">ial.</span><br /></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Health/0_c67wpmkf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ta del av webbinariet via Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Health</a>    </div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 09 Apr 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxChalmers fördjupar samarbetet med Hitachi ABB Power Grids<p><b>​Den 7 april undertecknade Chalmers och Hitachi ABB Power Grids, ett partnerskapsavtal som ska fördjupa samarbetet ytterligare. Partnerskapet möjliggör en gemensam kraftsamling för att genom strategiska forskningsprojekt, kompetensutbyte och talangförsörjning bidra till den gröna energiomställningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi nu ytterligare stärker våra band med Hitachi ABB Power Grids. I den elektrifieringsomställning Sverige och världen står inför är det väsentligt för oss i akademin att samverka med framåtblickande företag. Chalmers är starka inom elteknikområdet och angränsande fält. Vi ser Hitachi ABB Power Grids som en nyckelaktör som kommer stärka vår forskning, utbildning och ventureverksamhet. Tillsammans kan vi nu identifiera och jobba för att lösa många huvudutmaningar vi står inför, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. </span><div><br /></div> <div>Gemensamma aktiviter har pågått under en längre tid i olika projekt, i och med det nya samarbetsavtalet tar de båda parterna nu nästa steg. Det handlar om gemensamma forskningsprojekt, att säkerställa kompetensutveckligen och öka andelen rekryteringar av Chalmers-studenter till Hitachi ABB Power Grids. Avtalet baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete kring forskning och utveckling, kompetensförsörjning och talangutveckling där de båda parterna ska verka mot gemensamt uppsatta mål. </div> <div><br /></div> <div>– Vi är riktigt glada över att stärka vårt samarbete med Charlmers tekniska högskola. Vi delar ambitionen om att vara en stark bidragare till den gröna energiomställningen och ser många gemensama och intressanta forskningsområden. Vi ser också stora möjligheter att utöka samarbetet med spin-off bolag och startups som utvecklats inom Chalmers och ge dem en skjuts ut på den globala marknaden, säger Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige.</div> <div> – Vidare är kompetensförsörjning en nyckelfråga och vi ser fram emot att välkomna både studenter och forskare från Chalmers till vår verksamhet, säger Jenny Larsson.</div> <div><br /></div> <div>Samarbete med akademin är ett strategiskt initiativ och fyller flera syften för att främja verksamheten. Stort fokus läggs vid forskning, innovation och teknikutveckling samt kunskapsutbyte. Partnerskapet är även en viktig källa för rekrytering och utveckling av dagens och morgondagens medarbetare. Samarbetet ska även synliggöra de båda parterna och dess bidrag till ett starkare, smartare och grönare elnät. </div> <div><br /></div> <div>Avtalet signerades under en digital ceremoni av Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige och Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med övriga partnerskapsansvariga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>O</b></span><span style="background-color:initial"><b>m Hitachi ABB Power Grids</b></span><br /></div> <div>Hitachi ABB Power Grids är en global teknikledare med en samlad historia på närmare 250 år, <br />har cirka 36 000 medarbetare i 90 länder med huvudkontor i Schweiz. Verksamheten hjälper kunder inom energi, industri och infrastruktur genom hela värdekedjan och inom tillväxtområden som hållbar mobilitet, smarta städer, energilagring och datacenter. Med en gedigen erfarenhet, global närvaro och en enastående installerad bas, balanserar Hitachi ABB Power Grids sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Verksamheten är engagerad i att skapa en hållbar energiframtid, med banbrytande och digital teknik som den valda partnern för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät. <br /><b>Läs mer</b>: <span style="background-color:initial"><a href="https://www.hitachiabb-powergrids.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hitachi ABB Power Grids</a> </span><span style="background-color:initial">   </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Om Chalmers tekniska högskola</b></div> <div>Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. </div> <div><br /></div> <div>Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. </div> <div>Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.</div> <div><div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information:</b></div> <div>Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi,</div> <div><a href="mailto:Anders.Adahl@chalmers.se">Anders.Adahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elin Glimberg</div> <div>Media Relations and Content Manager</div> <div>Hitachi ABB Power Grids Ltd.</div> <div><a href="mailto:elin.glimberg@hitachi-powergrids.com">elin.glimberg@hitachi-powergrids.com</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Apr 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Tandem-seminar-Materials-for-solar-energy.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Tandem-seminar-Materials-for-solar-energy.aspxTitta på seminariet: Materials for solar energy<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Materials for Solar Energy. Webbinariet hölls den 26 mars, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Material.</b></p>​<a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%E2%80%93+Materials+for+Solar+Energy/0_r16vpsvj"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Titta på webbinariet på Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Solar Energy​</a><div>​<div><span style="background-color:initial">In this webinar we have two presentations dedicated to materials for solar energy conversion, specifically how we can manipulate the solar spectrum to make better use of it, will be covered. </span><div><span style="font-weight:700">Program:</span></div> <div><ul><li>Moderator: Professor Paul Erhart Condensed Matter and Materials Theory, Department of Physics, Chalmers.</li> <li>S<span style="background-color:initial">cience </span><span style="background-color:initial">Developing solid-state photon upconverters based on sensitized triplet–triplet annihilation, Angelo Munguzzi, Associate Professor - Università Degli Studi Milano Bicocca - Materials Science Department.​</span></li> <li>T<span style="background-color:initial">oward solid state singlet fission: Insights from studies of Diphenylisobenzofuran−Semiconductors and Pentacene-decorated gels, Maria Abrahamsson, Professor of Physical Chemistry at the Department of Chemistry and Chemical Engineering at Chalmers University of Technology​.</span></li></ul></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Seminar-–-Materials-for-Solar-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Read more about the webinar in the calendar</a></div></div></div>Thu, 01 Apr 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxSolceller i skuggan – trots lysande möjligheter<p><b>​Utbyggnaden av solenergi går framåt i Sverige. Men solcellerna som monteras på svenska hustak och i solparker är nästan uteslutande importerade från utlandet. Så hade det inte behövt vara – Sverige kunde haft en inhemsk industri för tillverkning av solceller, visar forskning från Chalmers tekniska högskola. Avsaknad av en tydlig nationell strategi är en av anledningarna.</b></p><div>​En ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews skildrar framväxten av industrin kring solenergi i Sverige. Artikelförfattarna är chalmersforskarna Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I takt med utbyggnaden av solenergi har en framgångsrik installatörsbransch växt fram i Sverige. Produkterna som installeras är däremot utvecklade och tillverkade utomlands, inte minst i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns ingen anledning att vi inte hade kunnat bygga upp en solcellsindustri även i Europa och Sverige. Går man tillbaka historiskt så tänkte man från början snarast tvärt om: &quot;vi kan bygga en svensk solcellsindustri, vi kommer däremot inte använda så mycket solceller här&quot;. Då trodde man inte att solcellerna skulle bli effektiva här uppe. Istället var det den industriella utvecklingen som vi inte lyckades med, eftersom man inte satsade på det på rätt sätt, berättar professor Björn Sandén.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Strategiska stödinsatser saknades </h2> <div> </div> <div>Det finns många förklaringar till att det blev så här. I artikeln diskuterar artikelförfattarna bland annat avsaknaden av strategiska politiska stödinsatser. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Politiska aktörer har inte haft ett helhetsperspektiv på utvecklingen och därför misslyckats att skapa ett sammanhållet innovationssystem, som skapar förutsättningar för inhemsk utveckling i alla delar av solcellens värdekedja: från tillverkning till installation, förklarar Johnn Andersson vars doktorsavhandling legat till grund för en stor del av forskningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Hade vi satsat annorlunda så hade vi kanske kunnat vara med i industrialiseringsprocessen. Det är inte givet på vilket sätt, och det är inte lätt för ett litet land att klara av något sådant här. Men visst kan vi industrialisera saker här – om viljan finns. Ett exempel är batteritillverkning som nu kommer stort även i Sverige. Men vad gäller solceller finns det ingen som försöker se helheten och hur man kan satsa på området strategiskt, säger Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Här har staten flera viktiga roller att spela. Staten har tillgång till styrmedel som inga andra aktörer har, kan sätta spelregler för marknaden, skapa infrastruktur, forma förväntningar och utveckla nätverk. Sedan är det upp till entreprenörer och andra aktörer att agera utifrån förutsättningarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Är racet förlorat – är det för sent för Sverige att komma ikapp nu? </em></div> <div> </div> <div> – Vi befinner oss fortfarande bara i början av en utveckling. Det finns massor av outnyttjade möjligheter. Solenergin är idag bara någon promille eller procent av vad vi kommer landa i till slut, storleksmässigt. Det finns fortfarande en enorm tillväxt i alla möjliga riktningar. Vi pekar till exempel på tunnfilmerna som kan ha speciella tillämpningsområden, och när man kopplar ihop det med byggnadsmaterial eller tillämpningar i fordon eller vad det kan vara så kommer det uppstå många nya möjligheter, förklarar Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Vad vore då poängen med tillverkning i Sverige? Förutom det uppenbara att det gynnar svensk ekonomi och svenska jobb, och kanske kortare transporter.</em></div> <div> </div> <div> – Allt fler företag tänker på hela livscykeln och hela försörjningskedjan: vad är det för etiska och miljömässiga konsekvenser som sker i den. Vad gäller solceller producerade i Kina finns en diskussion om att man använder kolkraft för att producera dem, och hur ser det ut med arbetsförhållanden, och så vidare. När man nu börjar fundera på hela produktionskedjan och konsekvenserna av den, då kan det påverka var man vill lokalisera. Det kan vara ett argument för att till exempel placera produktion i Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Björn Sandén menar att det finns en generell poäng att tänka ihop klimatomställning med industripolitik:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Man kan vinna mycket att tänka på de här två frågorna samtidigt, så att man tar tillvara de industriella möjligheter som kommer med den globala energiomställningen. I synnerhet för ett land med avancerad kompetens som Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/solcellsforskarna_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Forskarna bakom studien: </em><span><em>Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Historiken kring svensk solcellsindustri</h2> <div> </div> <div>Utvecklingen har gått i olika faser. På 1980- och 1990-talet började man med kunskapsuppbyggnad kring tunnfilmsteknik. Det diskuterades hur man skulle kunna exploatera detta i Sverige, och man försökte även att kommersialisera tekniken. Det främsta typexemplet är företaget Solibro. De köptes upp av ett tyskt företag – som i sin tur togs över av ett kinesiskt bolag. Hos den svenska industrin var intresset svalt, bland annat då det inte fanns något liknande inom detta område sedan tidigare. Det fanns även andra spår med annan typ av teknik som ledde fram till mindre företag, men inget större. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under 1990-talet började man sedan, frikopplat från den tidigare nämnda utvecklingen, att bygga upp en modulsammansättningsindustri i landet. Där importerade man celler som sattes samman och sedan exporterades de färdiga modulerna. Den industrin växte sig stor ett tag, men slogs sedan ut helt när priserna snabbt sjönk när den internationella konkurrensen hårdnade och stora anläggningar byggdes i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>När solcellerna blev allt billigare och med hjälp av nationella subventionsprogram började användningen att växa. Nu finns inte längre någon produktion av solcellsmoduler kvar i landet. Det finns en del mindre satsningar, som universitetsavknoppningar och andra småföretag inom området. Framförallt finns idag en växande installatörsbransch.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vetenskaplig artikel</h3> <div> </div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S136403212100188X" target="_blank">&quot;Photovoltaics in Sweden – Success or failure?&quot;</a> av Johnn Andersson, Hans Hellsmark, Björn Sandén</div> <div> </div> <div>Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 143, June 2021, 110894 <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Så genomfördes forskningen</h3> <div> </div> <div>Forskningen i artikeln utgår från ett sociotekniskt systemperspektiv på teknologisk innovation. Beskrivning och analys baseras på intervjuer med olika typer av intressenter, en omfattande genomgång av offentliga stödinsatser, vetenskapliga publikationer och nyhetsartiklar, samt granskningar av relevanta rapporter och hemsidor. Forskningen har finansierats av Energimyndigheten.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs även i SvD: <a href="https://www.svd.se/sverige-hade-kunnat-ha-egen-solcellsindustri/" target="_blank">&quot;Sverige hade kunnat ha egen solcellsindustri&quot;</a><br /><br /></div>Tue, 30 Mar 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-”viktlos”-energilagring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-%E2%80%9Dviktlos%E2%80%9D-energilagring.aspxStort genombrott för ”viktlös” energilagring<p><b>Forskare på Chalmers har i experimentella studier tillverkat ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare. Det innehåller kolfiber som parallellt fungerar som elektrod, strömledare och bärande material.  Batteriet öppnar dörren för så kallad ”viktlös” energilagring i till exempel fordon och farkoster.</b></p><div> Batterierna i dagens elbilar utgör en stor del av fordonens vikt, och de fyller inte heller någon bärande funktion. Ett strukturellt batteri kan däremot fungera både som batteri och vara en del av strukturen i till exempel en bilkaross. Det kallas för viktlös energilagring eftersom batteriets massa ”försvinner” när batteriet blir en del av den bärande konstruktionen. Beräkningar visar att man med den här typen av multifunktionella batterier kraftigt skulle kunna reducera vikten på en bil.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>Utvecklingen av strukturella batterier bygger på <a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/kolfiber-kan-lagra-energi-i-karossen%2cc3179311" title="tidigare forskning om strukturella batterier">tidigare forskning</a> där man upptäckte att vissa typer av kolfiber, förutom att vara styva och starka, också visat sig ha god förmåga att lagra elektrisk energi kemiskt. Dessa upptäckter utsågs 2018, av ansedda Physics World, till ett av årets tio största genombrott. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Det första försöket att göra ett strukturellt batteri gjordes redan 2007 vid Army Research Laboratory i USA, men det har hittills visat sig svårt att tillverka batterier med både goda elektriska och mekaniska egenskaper. Nu tar dock utvecklingen ett rejält kliv framåt när forskare på Chalmers, i ett samverkansprojekt med KTH, kan visa upp ett strukturellt batteri med kombinerade egenskaper som vida överstiger något som tidigare har tillverkats, vad gäller elektrisk energilagring, styvhet och hållfasthet. Om man ser till den multifunktionella prestandan så är den 10 gånger högre än hos andra strukturella batterier. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/JohannaXu_LeifAsp20210303_05_webb.jpg" alt="Johanna Xu och Leif Asp granskar ett strukturellt batteri" style="margin:5px" /><br /><em>Doktor Johanna Xu med en nytillverkad strukturell battericell i Chalmers kompositlab, som hon visar för Leif Asp. Cellen består av en kolfiberelektrod och en litiumjärnfosfatelektrod separerade med en glasfibertextil, allt impregnerat med en strukturell batterielektrolyt för kombinerad mekanisk och elektrisk funktion. Bild: Marcus Folino</em><br /><br /></div> <div> </div> <div>Batteriet har en energitäthet på 24 Wh/kg, vilket innebär ungefär 20 procents kapacitet jämfört med jämförbara litiumjonbatterier på marknaden idag. Men eftersom vikten på produkterna kan reduceras kraftigt så kommer inte heller lika mycket energi att krävas för att driva till exempel en elbil. Om man kan använda sig av en lägre energitäthet så ökar också säkerheten. Med en styvhet på 25 GPa så kan det strukturella batteriet mäta sig med flera andra konstruktionsmaterial. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Tidigare försök att göra strukturella batterier har resulterat i celler med endera goda mekaniska eller goda elektriska egenskaper. Här lyckas vi, genom att utnyttja kolfibrer, demonstrera ett strukturellt batteri med konkurrenskraftig energilagringsförmåga och styvhet, säger Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Superlätta laptops och elcyklar kan snart vara verklighet</h2> <div>Det nya batteriet har en negativ elektrod av kolfiber, och en motelektrod gjord av en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. De separeras av en glasfiberväv i en elektrolytmatris. Trots att man lyckats skapa ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare så valdes inte materialen för att slå rekord, utan för att ge ökad förståelse för effekterna av materialarkitektur och separatortjocklek. </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/JohannaXu_LeifAsp20210303_webb_3.jpg" alt="Strukturellt batteri" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:20px 5px;width:710px;height:399px" /></span> </div> <div>Nu är man redan i gång med att nytt projekt, finansierat av Rymdstyrelsen, där man ytterligare ska öka det strukturella batteriets prestanda. Aluminiumfolien kommer att ersättas med en kolfiber som lastbärarande material i den positiva elektroden. Det kommer att ge både ökad styvhet och energitäthet. Glasfiberseparatorn kommer att ersättas med en ultratunn variant vilket kommer att ge en mycket större effekt, vilket också innebär snabbare i- och urladdning. Det nya projektet förväntas vara klart inom två år.</div> <div><br /> </div> <div>Leif Asp, som leder även detta projekt, bedömer att ett sådant batteri skulle kunna nå en energitäthet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa. Det innebär att batteriet blir ungefär lika starkt som aluminium fast med en jämförelsevis mycket lägre vikt.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/LeifAsp20210303_06_webb6.jpg" alt="Leif Asp" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 45px;width:193px;height:242px" />– Nästa generations strukturella batteri har mycket stor potential. Om man ser till konsumentteknik så kommer det vara fullt möjligt att inom några år kunna tillverka bärbara datorer, smarta telefoner eller elcyklar som väger hälften så mycket som idag, och är mycket mer kompakta. En smartphone skulle till exempel kunna byggas mycket tunn, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div>På längre sikt kan man definitivt tänka sig att elbilar, elflygplan och satelliter konstrueras och energiförsörjs av strukturella batterier. <br /><br />– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet från många olika typer av företag i samband med att vi publicerar våra vetenskapliga artiklar inom området. Så det märks att det finns ett stort intresse för lättviktsmaterial med multifunktionella egenskaper, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften Advanced Energy &amp; Sustainability Research: </div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/aesr.202000093" title="A Structural Battery and its Multifunctional Performance">A Structural Battery and its Multifunctional Performance</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen kring strukturella batterier</h2> <div>Det strukturella batteriet använder kolfiber som negativ elektrod. Som motelektrod används en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. Kolfibern agerar värd för litiumet och lagrar på så sätt energin. Eftersom kolfibern även leder elektronerna minskar behovet av strömtilledare av till exempel koppar eller silver, vilket reducerar vikten ytterligare. Både kolfibern och aluminiumfolien bidrar till det strukturella batteriets mekaniska egenskaper. De två elektrodmaterialen hålls separerade av en glasfiberväv i en strukturell elektrolytmatris. Elektrolytens uppgift är att transportera litiumjonerna mellan batteriets båda elektroder, men att också överföra mekaniska laster mellan kolfiber och övriga delar. </div> <div><br /></div> <div>Projektet drivs i samverkan mellan Chalmers och KTH, Sveriges två största tekniska universitet. Batterielektrolyten har utvecklats på KTH.</div> <div><br /></div> <div>Projektet involverar forskare från fem olika discipliner; materialmekanik, materialteknik, farkostteknik, tillämpad elektrokemi och fiber- och polymerteknik. Finansiering har kommit från EU-kommissionens forskningsprogram Clean Sky II, och US Airforce. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div>Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, <a href="mailto:leif.asp@chalmers.se">leif.asp@chalmers.se</a></div>Mon, 22 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-Om-engagemang-for-en-hallbar-varld.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-Om-engagemang-for-en-hallbar-varld.aspxEnergipodden – Om engagemang för en hållbar värld<p><b>​FN-konferensen i Stockholm 1972 kan ses som startskottet för det globala engagemanget för miljö- och klimatfrågor. Den rekordvarma sommaren 2018 satte sig skoleleven Greta Thunberg utanför riksdagshuset med plakatet Skolstrejk för klimatet. Året därpå hölls de största klimatdemonstrationerna någonsin i världen. Lyssna på Klara Hellsing, Simon Boerenbeker Klang, Vinus Tiger och Tomas Kåberger.</b></p><b>Lyssna på Energipodden avsnitt 5</b>: <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Engagemang för en hållbarare värld</a> (14 minuter)<div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationernas_konferens_om_m%C3%A4nsklig_milj%C3%B6"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationernas_konferens_om_m%C3%A4nsklig_milj%C3%B6"><div style="display:inline !important">Stockholmskonferensen 1972</div></a><div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationernas_konferens_om_milj%C3%B6_och_utveckling_1992"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">R</span><span style="background-color:initial">iokonferensen, Earth Summit 1992 </span></a><br /></div> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Azar-satter-agenda-infor-Rio.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/nyheter/Sidor/Azar-satter-agenda-infor-Rio.aspx"><div style="display:inline !important"><span style="background-color:initial">Christian A</span><span style="background-color:initial">zar sätter agenda inför Rio 2012</span></div></a><div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationernas_klimatkonferens_2015"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">F</span></a><span style="background-color:initial"><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationernas_klimatkonferens_2015">örenta nationernas klimatkonferens 2015</a></span><br /></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/parisavtalet/%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Regeringens politik Parisavtalet</a> <br /></div> <div><a href="https://fridaysforfuture.org/what-we-do/who-we-are/%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fridays for future​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/IPCC-Christian-Azar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial">PCC-rapporter ett bra sätt att sprida kunskap </span></a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">n ambitiös klimatpolitik är samhällsekonomiskt lönsam</span></a><span style="background-color:initial"> <br /></span><div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm14_3/pdf/CM_3.14-high.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />FN:s klimatrapport bakom kulisserna (sidan 10-15)​</a></div> <div><span style="background-color:initial">Om slutsatserna i FN:s klimatrapport har det skrivits spaltmeter i media. Vad man inte berättat om är hur rapporten blir till. Kanske är detta skälet till att en del är skeptiska till IPCC:s slutsats att klimatförändringen vi ser i dag till stor del kommer från mänskliga aktiviteter. De har inte förstått hur omfattande arbetet bakom rapporten är. Nu ger vi er en inblick i det arbetet, där forskare och representanter från jordens alla hörn möts i FN:s regi för att göra den kanske noggrannaste översikt av kunskapsläget som gjorts inom något forskningsområde.</span><br /></div></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700"><br />Klimatinsikten Vetenskapsradion:</span></div> <div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1622612"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Pionjären Svante Arrhenius</a></div> <div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1622655"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">Ö</span><span style="background-color:initial">nskedrömmen blir ett hot </span></a><br /></div> <div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1632285"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">ert Bolin samlar världens forskare</span></a><br /></div> <div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1634381"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">a</span><span style="background-color:initial">d vill framtidens klimatforskare? </span>​</a><br /></div> <div><br /></div></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/" style="outline:0px">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt</a></div></div></div>Wed, 17 Mar 2021 03:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Christian-Azar-Vetenskap-och-Politik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Christian-Azar-Vetenskap-och-Politik.aspxFakta är en sak – värderingar en annan<p><b>​I klimatdebatten kan vi ofta höra argumentet ”Vetenskapen kräver att vi ska minska utsläppen”. – Men det argumentet är problematiskt, säger Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers. I en filmad keynote-presentation från Act Sustainable Research Conference ifrågasätter han ”vetenskapen kräver&quot;-retoriken i en diskussion om relationen mellan vetenskap och politik.</b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Christian Azar, varför är det problematiskt eller till och med felaktigt att hävda att ”vetenskapen kräver” olika åtgärder. </strong></span></div> <div>– I grund och botten handlar det om att vetenskap är en metod för att ta reda på hur världen är beskaffad. Men vad vi ska göra åt de problem som mänskligheten står inför är en annan sak. Det kan inte vetenskapen ensamt svara på. För att komma fram till vad vi bör göra, exempelvis åt miljöförstöring, så krävs inte bara kunskap om problemet utan också värderingar, och vetenskapen kan inte säga vilka värderingar vi bör ha. Därför kan man inte säga att vetenskapen kräver att vi ska göra si eller så. </div> <div><br /></div> <div>– Den här skillnaden mellan fakta och värderingar, mellan vad som är och vad vi bör göra, har vi människor haft klart för oss under sekler. Filosofen David Hume var redan på 1700-talet tydlig med att vi inte kan härleda ett ”bör ur ett är”. Men gång på gång faller många tillbaka i föreställningen att vetenskapen kan säga vad vi bör göra. Det är en felaktig och en olycklig föreställning. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Men politiker är ju inte experter på klimatet, energitekniker, människors beteende och styrmedel, och man kan inte förvänta sig att de ska vara det heller. Borde inte experterna bestämma när det är så komplexa frågor? Det är ju därför vi har experter</b></span><strong>? </strong></div> <div>– Ja, men här gäller det att vara noggrann. Det handlar om en slags balans. Experter måste bestämma hur elnät och kärnkraftverk drivs, och jag vill så klart hellre bli opererad av en läkare än en politiker. Men när det gäller frågor om hur mycket pengar som ska satsas på sjukvård, miljön eller skolor, så kan vi inte låta experter bestämma detta eftersom det då handlar om intressen som står emot varandra, och det handlar om vad vi värderar högst. Dessa frågor är helt centrala i både klimatfrågan och när det gäller pandemin (där en liknande diskussion om att ställa experter och politiker emot varandra har dykt upp). Hur olika mål ska värderas mot varandra är i slutändan en politisk fråga. Det kommer vi inte undan. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Varför är detta viktigt?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag tror att det finns två skäl till det. </span><span style="background-color:initial">För det första, det handlar om förtroende. Om forskare säger att ”vetenskapen kräver” när det inte är korrekt, då finns det risk att vi undergräver människors förtroende för vetenskapen. Jag tror att det är något vi bör vara försiktiga med eftersom många kraftfulla aktörer redan försöker mata den misstron – till exempel politiker som Donald Trump – men av helt andra skäl. Vi bör helt enkelt vara försiktiga så att vi inte ger dem vatten på sin kvarn. </span></div> <div><br /></div> <div>– För det andra, det handlar om demokrati. Om några experter skulle bestämma vad vi bör göra i centrala frågor för våra samhällen, ja då ger vi delvis upp demokratin. Det här är särskilt viktigt i frågor som klimatet, eftersom det här är en fråga som vi kommer att behöva brottas med i årtionden framöver, och där vissa aktörer – forskare, beslutsfattare och miljörörelser – argumenterar för att människor måste ändra stora delar eller hela sin livsstil för att lösa klimatutmaningen. Men, för att stora förändringar ska kunna genomföras över lång tid krävs att de har demokratisk legitimitet. </div> <div><br /></div> <div><b><span></span>Vad innebär det här för diskussionen om de <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Planetens_gr%C3%A4nser">planetära gränserna​</a>, ett centralt begrepp i hållbarhetsdebatten. De presenteras ju ofta som gränser som vetenskapen satt för hur mycket vi får påverka planeten. Forskare som Johan Rockström, som varit ledande i att ta fram dessa gränser, säger ju att de är ”icke förhandlingsbara”. </b><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag tycker att sådana formuleringar är mycket olyckliga.  De mål som formuleras i deras artiklar är visserligen framtagna av forskare men de är också subjektiva och något som vettiga människor kanske inte alls håller med om. Ju mer vi släpper ut av olika miljöpåverkande ämnen, desto större blir skadorna i naturen. Men exakt vilken nivå på skadorna vi ska acceptera är en värderingsfråga och inget som vetenskapen kan säga är korrekt eller inte. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Detsamma gäller med risker. Det finns ju en massa osäkerhet i t ex klimatsystemet. Anta att vi tror att en extremt allvarlig skada ska uppstå om temperaturen ökar två grader, men vi är osäkra. Skadan kan också uppstå under två eller över två grader. Vilken nivå bör vi då sikta på? Vi vill ju ha en viss säkerhetsmarginal till de riktigt hemska konsekvenserna. Men hur stor ska den marginalen vara? Det beror ju på hur mycket risker vi vill ta och det har att göra med våra värderingar. Det är inget vetenskapen kan avgöra åt oss. </div> <div><br /></div> <div>– Slutligen vill jag också betona att jag inte tycker det är något fel med att forskare deltar i samhällsdebatten. Vi forskare är också medborgare. Jag tycker också det är rimligt att forskare är med och föreslår mål för olika miljöproblem – frågeställningarna är så komplexa att experter behövs i den processen och det kan inte ensamt lämnas till politiken. Det måste sålunda ske en interaktion mellan experter på enskilda områden och politiker – det är helt enkelt oundvikligt. </div> <div><br /></div> <div>– Problemet är när forskare (och andra) försöker ge sken av att deras förslag är renodlat vetenskapliga när de inte är det. Istället bör de erkänna att de mål som föreslås också är baserade på deras värderingar och etiska aspekter – och att dessa värderingar visst kan diskuteras och ifrågasättas. </div> <div><br /></div> <div>Utöver den filmade presentationen kan man även läsa <a href="https://www.dn.se/kultur-noje/christian-azar-misstag-att-lata-vetenskap-ga-fore-politik-i-klimatfragan/">Christian Azars artikel gränsen mellan politik och vetenskap i Dagens Nyheter: Misstag att låta vetenskap gå före politik i klimatfrågan</a>.</div> <div><br /></div>Wed, 10 Mar 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-för-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-f%C3%B6r-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxTestbädd för elektromobilitet börjar byggas<p><b>​Nu påbörjar Chalmers och Rise bygget av Sveriges testbädd för elektromobilitet: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel. Elektrifieringen av transportsektorn ska accelereras vid Seels tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås.</b></p><div>​Genom tät samverkan mellan ägarduon Chalmers och Rise, staten och industriparterna Cevt, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen blir testbädden en nyckelresurs – öppen för samarbete med aktörer i hela Europa – för att göra Sverige världsledande inom elektromobilitet. Sammantaget möjliggör regeringens anslag, industriparternas åtaganden och Rise och Chalmers ägaransvar en investering om 1,3 miljard kronor i testbädden. </div> <div> </div> <div>– Sverige har en lång tradition av fordonstillverkning och samtidigt är vi ett att världens mest innovativa länder. Genom Seel tar vi vara på dessa styrkor för att elektrifiera transportsektorn, minska utsläppen och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i Sverige. Detta blir ett viktigt redskap för svensk fordonsindustri att leda den globala utvecklingen mot ökad hållbarhet, säger näringsminister Ibrahim Baylan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mångfald av testmöjligheter för elektrifiering</h2> <div>I testbäddens tre anläggningar kommer industri, institut och akademi att prova de flesta typer av teknik och säkerhetsaspekter som elektrifierade transporter kräver – även nya innovativa koncept i tidiga utvecklingsskeden. Testobjekten utgörs av en mängd olika slags komponenter för elektriska drivlinor och energilagring avsedd för fordon, fartyg och andra farkoster, samt system för att hantera framdrivning och energistyrning. Fysiskt handlar det om exempelvis växellådor, axelsystem, nav, elmotorer, kraftelektronik, batterier och bränsleceller.</div> <img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Stefan%20Bengtsson_175x225px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /> <div>Även den marina sektorn och flyget kan dra stor nytta av testbädden för provning och som mötesplats och plattform för bred kunskapsutveckling inom elektromobilitet.</div> <div> </div> <div>– Chalmers har valt att tillsammans med Rise ta ett aktivt ägaransvar för testbädden för att på effektivast möjliga sätt kunna stödja svensk och europeisk fordonsindustri i den snabba omställningen mot elektromobilitet. Satsningen ger oss samtidigt utmärkta möjligheter att stärka vår forskning och utbildning inom elektriska fordon och farkoster ytterligare, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett utbud på den största anläggningen i Säve</h2> <div>Den största av Seels tre anläggningar byggs i Säve, Göteborg, med en planerad yta på 13 000 kvadratmeter. Anläggningen kommer att kunna möta behov hos utvecklare av tunga och lätta fordon, lastbilar och bussar, anläggningsmaskiner, flyg och fartyg. Man kommer att kunna utföra tester på alla typer av batterisystem, inklusive komponenter från underleverantörer. På Säve erbjuds ett brett utbud av testning inom elektromobilitet. </div> <div> </div> <div>Säkerhetstester kommer vara i fokus vid anläggningen i Borås, bland annat kopplat till laddning, kortslutning, vibrationer, mekanisk chock, extrema temperaturer och brandrisker. I Nykvarn kommer arbetet att inriktas mot forskning och provning inom batteriteknik, och dynamisk provning av komponenter för tyngre fordon och farkoster.</div> <div> </div> <div>– Seel kommer stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige fortsätter att ligga i framkant när det gäller innovation inom transportsektorn. Seel har mycket goda förutsättningar att bli en världsledande testbädd för elektromobilitet och kommer att ta en viktig roll för fordonsindustrins omställningsarbete, säger Pia Sandvik, vd på Rise.</div> <div> </div> <div>Fordonsindustrin i Sverige har ambitiösa mål för sin teknikomställning, och företagens aktiva engagemang främjar den strategiska relevansen i de tekniska testmöjligheter som nu etableras. Samtidigt kommer testbädden fungera som en öppen plattform där också forskare, andra stora industriföretag, små och medelstora företag samt yrkesverksamma och studenter är välkomna att utveckla sina kunskaper. </div> <div> </div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory kommer att vara i drift andra kvartalet 2023. För närvarande pågår upphandling av entreprenader och utrustning.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel</h3> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en testbädd för forskning och utveckling inom elektromobilitet, ägd och driven av Chalmers och Rise i ett gemensamt bolag. Syftet är att stärka effektiv kunskapsutveckling och förutsättningarna för samarbete inom elektrifierade transporter, i Sverige och Europa. Aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin och den maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden får en gemensam plattform att mötas på, och kan tillsammans dra nytta av den kunskapsutveckling och det teknikskifte som nu sker. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut får samtidigt tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur inom elektromobilitet. Testbädden kommer att vara i drift 2023.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Testbädden som del av en europeisk satsning på värdekedja för batterier </h3> <div>Det statliga stödet från Energimyndigheten på 575 miljoner kronor till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. I det tioåriga projektet ingår 17 deltagare från sju medlemsstater. Det omfattar stora europeiska satsningar inom råvaror och avancerade material för batterier, battericeller och moduler, hela batterisystem samt användning, återvinning och förädling av återvunna material. Satsningen sker inom ramen för <a href="https://www.eba250.com/" target="_blank">European Battery Alliance</a>.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Statligt stöd: EU-kommissionen godkänner offentligt stöd på totalt 3,2 miljarder euro från sju medlemsländer till ett alleuropeiskt projekt för forskning och innovation i hela värdekedjan för batterier<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist<br /><a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"></a></div>Mon, 08 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Medvetenheten-har-okat-men-vi-kan-inte-sla-oss-till-ro.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Medvetenheten-har-okat-men-vi-kan-inte-sla-oss-till-ro.aspxMedvetenheten har ökat – men vi kan inte slå oss till ro<p><b>​Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen globalt för att hylla kvinnors ekonomiska, politiska och sociala framsteg. Det är också en dag som riktar strålkastaren mot de förändringar som krävs för att vi ska uppnå en mer jämställd värld. Maria Abrahamsson och Maria Grahn, ledare för material- respektive energiområdet på Chalmers, två traditionellt mansdominerade områden i samhället, reflekterar över läget på Chalmers när det gäller jämställdhet.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b></b></span><div><img src="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/PublishingImages/A_Maria.jpg" alt="Maria Abrahamsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-weight:700">Vilka förändringar ser ni när det gäller jämställdheten på Chalmers?​</span></div> <div><span style="font-weight:700"></span>– Det är bättre nu än när jag först kom till Chalmers, medvetenheten har ökat, men jag tycker fortfarande att det finns mycket kvar att göra, även om det har hänt mycket positivt på sistone som Genie och Chalmers ForskarAssistentrekryteringar, säger Maria Abrahamsson, ledare för Chalmers styrkeområde materialvetenskap och biträdande professor vid institutionen för Kemi och kemiteknik. </div> <div><br /></div> <div>– Jag håller med Maria, att det har gjorts fina insatser de senaste åren och jag lyfter också gärna de medvetna rekryteringar som görs. Det har gett oss fantastiska forskare, med internationella nätverk som är oerhört viktiga för oss, säger Maria Grahn ledare för Chalmers styrkeområde Energi, docent och senior forskare vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Dessutom så har fler externa rekryteringar gjort hela organisationen mer medveten om hur viktigt det är att vi är inkluderande, och river ojämställda strukturer eftersom de inte gynnar Chalmers, säger Maria Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskarassistenter är den enda akademiska befattning på Chalmers där det nu finns en </span><span style="background-color:initial">n</span><span style="background-color:initial">ågot högre andel kvinnor än män. </span></div> <div> </div> <div><b>Tittar vi i backspegeln</b>, 1917, för drygt hundra år sedan, tog Vera Sandberg sin examen på Chalmers och blev därmed Sveriges första ingenjör.  Vid den tiden hade Chalmers cirka 500 studenter och Vera var den enda kvinnan. Två år senare fick kvinnor rösträtt i Sverige. Först år 1984 fick Chalmers sin första kvinnliga professor i och med att Marianne Kärrholm erhöll en personlig professur i konsumentteknik. Trettiofem år senare, 2019, var 17 procent, 32 av 185 professorer, den högsta akademiska tjänsten på Chalmers, kvinnor. En bottennotering bland universiteten i Sverige. <br />Forskning visar att en jämnare könsbalans leder till ökad vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor. Så det här vill Chalmers förändra. 2019 lanserade Chalmers Genie, en av högskolans strategiska framtidssatsningar och den största ekonomiska satsningen på jämställdhet inom den akademiska världen. Genies stora mål är att skapa en jämställd arbetsmiljö på Chalmers samt att uppnå jämn könsbalans inom fakulteten. För att nå dit krävs både fokus på rekryteringar och ett grundligt arbete med kulturförändringar. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad är det viktigaste Chalmers kan göra för att höja excellens och inte förlora kompetens?</b></div> <div>– Öka medvetenheten och kunskapsnivån hos chefer och ledare och säkra upp för jämställd utvärdering när det gäller befordran. En annan sak är att när vi på Chalmers är värdar och styr över seminarie- och konferensprogram så ska det vara jämställt bland föredragshållare och paneldeltagare, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>– Fortsätta rekrytera som vi gör – med breda rekryteringar där vi verkligen fokuserar på meriter och kompetens. Det är så vi kan få riktigt bra kandidater. Vi måste också skapa förutsättningar för att behålla de vi rekryterar hit, det handlar både om att erbjuda en community som tex kan vara Chalmers styrkeområden, men också andra samverkansplattformar som centrumbildningar. Det gäller även att ge resurser i form av exempelvis labbutrustning. Och vi måste även skapa förutsättningar för att hjälpa eventuella medföljande att få ett jobb då vi rekryterar internationellt, säger Maria Abrahamsson och lägger till att detta givetvis kan vara ett problem för alla nyrekryterade, men hennes känsla är att det kan var ett väsentligt större problem för kvinnor, i alla fall inom de vetenskapsområden hon själv har insyn i. </div> <div><br /></div> <div>– Vi måste ge kvinnor lika förutsättningar som män att meritera sig och fokusera på sin forskning utan att behöva ägna sig åt &quot;<a href="https://www.tidningencurie.se/nyheter/2019/08/27/vem-star-for-hushallsarbetet-i-akademin/">akademiskt hushållsarbete</a>&quot; vilket fortfarande sker i högre grad för kvinnor än män. Vi bör verkligen fokusera på att vi alla måste dela mer på icke meriterande aktiviteter, eller fundera på om vi kan sluta göra dem, avslutar Maria Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div>Idag, 8 mars, mellan 10.00 – 12.00 så är Genie arrangör för paneldialogen, Jämställdhet inom akademien. Medverkar gör representanter från flera universitet i Sverige och internationellt. Inledningstalar gör Chalmers rektor. <span style="background-color:initial">L</span><span style="background-color:initial">äs mer </span><span style="background-color:initial">: </span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Internationella-kvinnodagen-filmvisning-och-panelsamtal.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Internationella kvinnodagen filmvisning och panelsamtal</a><br /><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Genie | Jämställdhet för excellens | Chalmers</a></div> <div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Vera_Sandberg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vera Sandberg</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Marianne_K%C3%A4rrholm"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Marianne Kärrholm</a><br /></div> <a href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html">Kvinnornas universitetshistoria</a></div> <div><a href="https://universitetslararen.se/2020/06/25/larosatena-nar-inte-jamstalldhetsmal-for-professorer/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lärosätena når inte jämställdhetsmål för professorer​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Mon, 08 Mar 2021 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kunskapspris-till-filip-johnsson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kunskapspris-till-filip-johnsson.aspxPrestigefullt kunskapspris till energiforskare<p><b>​Filip Johnsson, professor i Hållbara energisystem vid Chalmers, får stiftelsen Åforsks välrenommerade kunskapspris 2021. Prissumman är på 100 000 kronor och pristagarna nomineras av rektorer vid universitet och högskolor.</b></p><div><span style="background-color:initial">Å</span><span style="background-color:initial">Forsk</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> delar årligen ut priset till en forskare som bedrivit framstående kunskapsspridning. 2021 års pris går till Filip Johnsson, en av Sveriges mest framstående forskare inom området uthålliga energisystem, vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Grattis till priset! Hur känns det?</b></div> <div>– Jag blev väldigt glad och överraskad när jag fick telefonsamtalet om att jag fått priset. Det är naturligtvis väldigt hedrande och det visar att den forskargrupp som jag byggt upp tillsammans med mina duktiga kollegor tar fram relevanta resultat.</div> <div><br /></div> <div>I motiveringen står det bland annat att du är väldigt aktiv som engagerad kunskapsspridare utanför den akademiska sfären. Detta exemplifieras bland annat av otaliga intervjuer i tidningar, radio och tv; deltagande med stort engagemang i den offentliga diskussionen och ett flertal debattartiklar i dagspress. ”Filip ryggar inte för de stora frågorna och hans mångfacetterade gärning genomsyras av kunskap som ett medel för att bidra till en hållbar samhällsutveckling.”’</div> <div><br /></div> <div><b>Varför är det viktigt att engagera sig i samhällsdebatten?</b></div> <div>– Min forskning går ut på att studera hur energisystemet kan ställas om mot ett mer hållbart system. Inom detta område händer det väldigt mycket spännande just nu, även om det finns stora utmaningar och olika syn på vad som bör göras. Förhoppningsvis kan ett engagemang i samhällsdebatten bidra till att debatter blir mer sakliga och ”icke-faktabaserad” polarisering undviks.</div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Här är Åforsks motivering till 2021 års pristagare:</b></div> <div><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">Professor Filip Johnsson, verksam vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap, energiteknik vid Chalmers tekniska högskola, tilldelas 2021 års kunskapspris av stiftelsen ÅForsk. Filip Johnsson är en av Sveriges mest framstående forskare inom området uthålliga energisystem, och är väldigt aktiv som engagerad kunskapsspridare utanför den akademiska sfären. Detta exemplifieras bland annat av otaliga intervjuer i tidningar, radio och tv; deltagande med stort engagemang i den offentliga diskussionen och ett flertal debattartiklar i dagspress. Filip ryggar inte för de stora frågorna och hans mångfacetterade gärning genomsyras av kunskap som ett medel för att bidra till en hållbar samhällsutveckling.”</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">In</span><span style="background-color:initial">formation om tidigare pristagare finns på stiftelsens hemsida: <a href="https://aforsk.com/">aforsk.se</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Om priset</b></div> <div>Stiftelsen Åforsk delar varje år sedan 1995 ut ett pris för framstående insatser inom spridandet av kunskap från universitet och högskolor. Såväl spridning av egna kunskaper så som budskap om forskningens betydelse har tidigare prisbelönats. Priset på 100 000 kr är personligt.</div> <div><br /></div> <div><b>Om ÅForsk</b></div> <div>ÅForsk har sedan bildandet 1985 som ändamål att verka för forskning och utveckling inom sina huvudområden. Stiftelsen är den största aktieägaren i börsnoterade ÅF Pöyry AB (AFRY). De anslag som delas ut kommer från aktieutdelning från bolaget. Styrelsen består av ledamöter från stiftarna - Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Skogsindustrierna, Energiföretagen Sverige samt ÅF Pöyry AB (AFRY).</div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Fri, 05 Mar 2021 01:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vill-utveckla-metoder-att-lagra-energin-fran-solen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vill-utveckla-metoder-att-lagra-energin-fran-solen.aspxGöran Gustafssonpriset till kemiprofessor<p><b>​Hur vi ska göra för att lagra energin från solen är en av framtidens stora energiutmaningar. Kasper Moth-Poulsen, professor vid institutionen Kemi och kemiteknik, tror att han har hittat en del av lösningen. Nu tilldelas han det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset, 2021, i Kemi ”för utveckling av molekylära energilagringssystem”.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Att få Göran Gustafssonpriset betyder jättemycket för mig. Det visar att man har gjort något bra, och det är fint att bli uppmärksammad för det, säger Kasper Moth-Poulsen i ett pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademien.</span><div>Hans grupp med forskare vid Chalmers har bland annat tagit fram en specialdesignad molekyl som kan fånga upp energin från solens strålar och avge den som värme långt senare. Det som händer är att molekylen, när den träffas av solljuset, byter skepnad till en energirik isomer som kan lagras. Genom att använda molekylen i en fönsterfilm kan det bli möjligt att värma upp bostäder och få en behaglig inomhusmiljö dygnet runt.</div> <div><br /></div> <div>Med hjälp av det system för lagring av solenergi, Most, som forskargruppen utvecklat går det att spara energin i upp till 18 år. Men helt nyligen har de även startat ett nytt projekt för att ta fram ett material som kan både lagra solenergin och absorbera energin från omgivningen, samt avge den som värme. Istället för vätskor kommer de nu att använda sig av fasta ämnen. Materialet ska kunna göra flera saker på samma gång, och förhoppningen är att de två olika systemen ska kunna kombineras i framtiden.<br /><br /><b>FAKTA</b>:<div>I år är det 30 år sedan Göran Gustafssonprisen till yngre forskare i Sverige delades ut för första gången. 2021 års pristagare från Linköpings universitet, Chalmers, Karolinska Institutet och KTH får vardera mer än fem miljoner kronor för forskning om nya material, solenergi, celler och algebraisk geometri.</div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">em forskare som är högst 45 år gamla får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Priserna delades ut för första gången 1991 efter en donation av Göran Gustafsson som kom från en liten by utanför Gällivare.</span></div> <div>– Han var en ”selfmade man” som började jobba i skogen men gick över till att göra affärer. Att han, som kom från en enkel bakgrund, trots allt lyckades ta sig fram i livet var han väldigt tacksam för. Han ville ge något tillbaka till samhället och eftersom han hade läst mycket om vetenskap föll det sig naturligt att stötta forskningen, säger hans son Per Gustafsson, vice ordförande i styrelsen.</div> <div>Priset består numera av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Genom åren har mer än 600 miljoner kronor fördelats, inklusive årets anslag, och sammanlagt har 150 forskare belönats. Mest känd bland tidigare pristagare är Emmanuelle Charpentier, förra årets Nobelpristagare i kemi, som fick Göran Gustafssonpriset 2014.</div> <br /></div> <div><br /></div> <div><b>Läs mer</b></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/kasper-moth-poulsen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kasper Moth-Poulsen</a></div> <div><a href="https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/goran-gustafssonprisen-2021-forskare-som-lagrar-solenergi-och-studerar-celler-far-27-miljoner"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs om årets samtliga Göran Gustafssonpristagare</a></div>Thu, 04 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspxBjörn Sandén ny ledamot i Klimatpolitiska rådet<p><b>​Professor Björn Sandén vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers har blivit utsedd till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet från den 1 juli. Rådets uppdrag är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på, liksom att bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.</b></p>​Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045.<br /><br />För att stärka rådets oberoende i förhållande till regeringen föreslår rådet självt nya ledamöter. Regeringen fattar därefter beslut om att förordna ledamöter i rådet. Den 25 februari utsåg regeringen två nya ledamöter: Annika Nordlund från Umeå universitet samt Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid avdelningen för Miljösystemanalys på Chalmers. De tillträder rådet den 1 juli 2021.<br /><br /><strong>Grattis Björn till det nya uppdraget! Hur känns det?</strong><br />– Det känns bra, men också ansvarsfullt att ha fått förtroendet. <br /><br /><strong>Vad fick dig att tacka ja?</strong><br />– Det är ju ett intressant och mycket viktigt uppdrag och jag har kommit fram till att jag trivs bäst när jag kan kombinera forskning och undervisning med mer direkta bidrag till samhällsutvecklingen. <br /><br /><strong>Vad kan just du bidra med till rådet?</strong><br />– Jag hoppas att jag kan bidra med användbara perspektiv på samhällsomställning som grundar sig en bred syn på förändring av teknik och samhällets institutioner. I bästa fall kan min erfarenhet av att studera industriella förändringsprocesser ur samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och systemvetenskapliga perspektiv bidra med både överblick och skärpa. <br /><br /><strong>Vad anser du är rådets viktigaste uppgift? </strong><br />– Att coacha denna och kommande regeringar, och det politiska systemet i stort, så att de driver igenom en politik som möjliggör att de långsiktiga klimatmålen uppnås.<br /><br /><strong>Du efterträder Tomas Kåberger, vars förordnande går ut samtidigt – vad tar du med dig i arbetet från Tomas tidigare insatser?</strong><br />– Tomas är egentligen oersättlig med sin internationella utblick och unika erfarenhet från olika uppdrag i samhället. Men jag tror att Tomas och jag delar en positiv insikt om att en snabb klimatomställning både är fysiskt möjlig och ekonomiskt önskvärd. Jag för nog också vidare ett perspektiv som betonar teknikutvecklingens och industrins viktiga och potentiellt konstruktiva roller.<br /><br />Läs mer om <a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-sandén.aspx">Björn Sandén </a><br />Läs mer om <a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/" target="_blank">Klimatpolitiska rådet </a><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em>Thu, 25 Feb 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Om-klimatkrisen-och-vita-duken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Om-klimatkrisen-och-vita-duken.aspxEnergipodden: Om klimatkrisen och vita duken<p><b>Vad händer när klimatkrisen blir film? Om vi gör en framtidsspaning, är det mot Hollywood vi ska rikta strålkastaren? För att få veta mer och få svar på frågan om verkligheten är ikapp underhållningens apokalyptiska filmer träffade vi chalmersforskaren Anna Åberg, som studerat populärkulturella berättelser om energi och miljö, och Jonas Holmberg, Göteborg filmfestivals konstnärlige ledare.</b></p><div><b>Lyssna på Energipodden avsnitt 4</b>: <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Klimatkrisen och vita duken​</a> (19 minuter)</div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <b>Anna Åberg och Jonas Holmgren tipsar om filmer kopplat till klimatkrisen:</b><br /><div>WALL-E (2008)</div> <div>Beasts of the Southern Wild (2012)</div> <div>Snowpiercer (2013)</div> <div>Melancholia (2011)</div> <div>Are You Listening! (2012)</div> <div>Parasit 2020</div> <div>Aniara (2018)</div> <div><br /></div> <div><b>Andra filmer som nämns i podden:</b></div> <div>Waterworld (1995)</div> <div>The Day After Tomorrow (2004)</div> <div>Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben (1964)</div> <div>Jordbävningen (The Quake) (2018)</div> <div>Dante's Peak (1997)​</div> <div><br /><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://goteborgfilmfestival.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Göteborg Film Festival</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/festivalen-greppar-klimathotet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Filmfestivalen greppar tag i klimathotet</a><br /><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Anna-Åberg,-Chalmers-TME,-föreläser-på-Världskulturmuseet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anna Åberg granskar berättelserna om klimathotet​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt ​</a></div> <br /></div>Thu, 04 Feb 2021 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Enkel-uppfinning-sparar-energi-i-mataffaren.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Enkel-uppfinning-sparar-energi-i-mataffaren.aspxEnkel uppfinning sparar energi i mataffären<p><b>​Forskare på Chalmers upptäckte av en slump att termometern i moderna butikskylar är systematiskt felplacerad, vilket innebär att livsmedelsbutiker förbrukar mer energi är nödvändigt. Men de kom även på vad som skulle kunna lösa problemet, och potentialen är stor med möjlig förbättring i över 3000 livsmedelsbutiker – enbart i Sverige.</b></p>​Tommie Månsson är nybliven doktor med en avhandling om att använda &quot;<a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Livsmedelsbutiker-blir-batterier-i-smart-elnat.aspx">livsmedelsbutiker som virtuella batterier i demand response-system</a>&quot;, och under ett experiment snubblade han över något märkligt. Termometern som reglerar kylan i ett butikskylskåp är generellt felaktigt placerad, vilket gör att den kyler onödigt mycket.<br />  <br />  – När man gick över från öppna kyldiskar till kylar med dörr så missade man att omplacera den termometer som mäter luften som går ut ur kylskåpet. Eftersom termometern placerats för nära dörren så verkar luften som går ut vara varmare än den faktiskt är, vilket gör att kylen sänker temperaturen mer än nödvändigt. Detta innebär i sin tur att den drar mer energi än den egentligen behöver och dessutom går ojämnare, förklarar Tommie Månsson, disputerad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.    <br /><br /><div>När forskarna i försök flyttade termometern till en lämpligare position i kylskåpet och den därmed visade en mer korrekt temperatur, märkte de att kylskåpen i genomsnitt drog ungefär fem procent mindre energi.     </div> <div><br />  – Det här har visat sig ha flera klimatmässigt positiva effekter. Temperaturen på luften som går in i kylen är inte lika avgörande, och man kan man hålla jämnare temperaturer, vilket leder till energieffektivisering. Dessutom minskar uppvärmningsbehovet av butikerna när kylarna inte kyler av inomhusluften lika mycket som innan, berättar Tommie.    </div> <div><br /></div> <div>Upptäckten resulterade i ett EU-patent för en hållare för termometern i butikskylar vilket gör termotern lätt att flytta och placera om i kylskåpet, och en företags-spinoff som arbetar med att föra ut och implementera innovationen på marknaden.    </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Outnyttjad potential    </h2> <div><br /></div> <div>Pilot-tester hos den tyska butikskedjan Rewe har varit lyckade, med en tydlig minskning i förbrukning, och en expansion för den lilla termometerhållaren planeras. I Sverige och övriga Europa har man däremot inte tagit till sig möjligheten ännu, trots att det enbart i Sverige potentiellt handlar om över 3000 butiker som skulle kunna sänka sin förbrukning.</div> <div><br />  – Man tycker nog helt enkelt inte att det är ett problem. Tidigare hade butikerna öppna kylskåp och när man satte på dörrar så mer än halverades energiförbrukningen, vilket är en fantastisk förbättring. Så trots att det kan förbättras ytterligare har många nog nöjt sig med det.   </div> <div><br /></div> <div>Tommie menar dock att när man redan gjort den stora förändringen är det istället de små detaljerna som får betydelse. Angela Sasic Kalagisidis, medförfattare till artikeln, håller med. </div> <div><br /></div> <div><span>   – Den här forskningen är viktig för att energibesparingspotentialen även ligger i de små detaljerna, vilket vi fortsätter utforska bland annat med projekt inom ” <a href="/sv/projekt/Sidor/iTES---Innovativa-kompakta-vQrmelagringstekniker-och.aspx">iTES - Innovativa kompakta värmelagrings- och styrtekniker för byggnader</a>”, säger Angela Sasic Kalagasidis, bitr professor i byggnadsfysik och forskargruppsledare för byggnadsfysikalisk modellering.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Svenska livsmedelsbutiker står för 3% av Sveriges totala elförbrukning, varav enbart kylskåpen i sin tur står för ca hälften av denna förbrukning. Att butikskylarna skulle bli ännu energieffektivare skulle alltså kunna få stor betydelse för att minska energianvändningen och därigenom minska koldioxidutsläppen.<br /><br />  – Vi använder kylda matvaror i betydligt högre utsträckning nu än historiskt. Så trots att de flesta butiker bytt ut sina ineffektiva öppna kylskåp till mer energieffektiva stängda, så verkar det inte som om kylsystemen egentligen drar mindre el totalt, för istället har butikerna nu många fler kylskåp än förr, avslutar Tommie Månsson.</div> <div><br /><span>Text: Catharina Björk<span></span></span></div> <div><br /></div> <div>Artikeln &quot;<a href="https://doi.org/10.1007/s12053-020-09912-1">Exploratory investigation of return air temperature sensor measurement errors in refrigerated display cabinets</a>&quot; publicerades i Energy Efficiency 1/2021, Springer.<br /></div> <br /><em>Tommie Månsson disputerade i slutet av december 2020 vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsteknologi. Spinoff-företaget heter </em><a href="https://hpnew.chillservices.com/"><em>ChillServices</em></a><em> </em><br />Thu, 04 Feb 2021 00:00:00 +0100