Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 21 Jan 2020 13:10:11 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Det-behovs-en-robust-strategi-for-att-na-Sveriges-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Det-behovs-en-robust-strategi-for-att-na-Sveriges-klimatmal.aspxDet behövs en robust strategi för att nå Sveriges klimatmål<p><b>​Sommaren år 2018 fick Åsa-Britt Karlsson, generaldirektör för Statens geotekniska institut, uppdraget att ge svar på hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Det har varit en tuff och inspirerande utmaning. Nu är uppdraget klart. Den 7 februari medverkar hon och flera av utredningens experter på lunchseminariet Minusutsläpp ett måste för klimatmålen – vad ska Sverige göra?</b></p><b>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/ABKARLSSON.jpg" alt="Åsa-Britt Karlsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Men innan dess,</b> senast den 31 januari, ska hon presentera utredningen <span style="background-color:initial">f</span><span style="background-color:initial">ör miljöminister Isabella Lövin. </span><div><span style="font-size:14px">– Det behövs en stor kraft för att åstadkomma en bra utredning. Jag har haft ett kunnigt sekretariat och en väldigt bred expertgrupp som bistått mig som utredare. </span>Det finns ingen expert som kan spänna över hela fältet, säger Åsa-Britt Karlsson, Klimatpolitiska vägvalsutredningens särskilde utredare. <br /><span style="font-size:14px"><br />Eftersom utredningen handlar om många olika områden: Bio-CCS, om ökad kolsänka i skog och mark och internationella åtgärder så har e</span><span style="background-color:initial">xpertgruppen varit bredare än vad som är praxis.<br /></span><span style="background-color:initial">Det är inom dessa områden utredningen föreslår olika styrmedel.  </span><span style="background-color:initial">Experterna som medverkat är ifrån olika myndigheter, departement, akademien, och från olika intresseorganisationer. Från Chalmers är det Christel Cederberg, Anders Lyngfelt och Daniel Johansson som bidragit med sin kunskap.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa-Britt Karlsson har arbetat med klimat- och miljöfrågor under många år. Bland annat som statssekreterare hos miljöminister Andreas Carlgren (C).  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Sedan år 2012 är hon Generaldirektör för statens Geotekniska institut, med ansvar för geotekniska säkerhetsfrågor nationellt, och frågor som rör klimatanpassningsfrågor. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Utredningen tillsattes sommaren för ett och ett halvt år sedan, alltså 2018. Då antogs direktiven och Åsa-Britt blev utsedd till utredare. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det var i mitten av juli, så du kan ju tänka dig hur det var att rigga sekretariat mitt i sommaren. Så vi kom igång på allvar under hösten. I samband med det arrangerade Chalmers arrangerade ett väldigt intressant och bra seminarium för mig och mitt sekretariat. Det bidrog verkligen till ett gott resultat i utredningen. Det vill jag faktiskt lyfta fram. Det gav ett gott bidrag till utredningens arbete, </span><span style="background-color:initial">säger Åsa-Britt Karlsson.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Det klimatpolitiska målet för Sverige är netto-nollutsläpp 2045. Dessutom finns etappmål. För transportsektorn finns ett delmål om minskade utsläpp med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Enligt Sveriges klimatmål ska utsläppen minska med 85 procent till 2045. Resten, 15 procent, kan kompenseras genom att till exempel samla in koldioxid, eller lagra i växande skog. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Hur kan den här resan se ut för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det kan jag ju inte berätta nu.  </span><span style="background-color:initial">Men</span><span style="background-color:initial"> kom på lunchseminariet den 7 februari. </span><span style="background-color:initial">Senast den 31 januari ska jag presentera hur</span><span style="background-color:initial"> strategin ser ut för miljöminister Isabella Lövin. Först därefter är den offentlig</span><span style="background-color:initial">.</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det jag hoppas på är att strategin är konkret och att våra förslag är så bra att det regeringen ger redskap att direkt börja arbeta för att gå vidare för att nå de svenska klimatmålen, säger Åsa-Britt Karlsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vilken effekt hoppas du att utredningen ska få? </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Jättesvårt att säga. Det här är en långsiktig strategi. Vi måste starta nu för att få effekt och komma framåt.  Det jag velat göra är en avvägning så att detta kan gå på ett så smart sätt som möjligt.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa-Britt Karlsson säger att det finns en stor vilja att vara med och bidra och lyfter då handlingsplanerna inom Fossilfritt Sverige som olika branscher tagit fram för att man ska nå klimatmålen.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den här utredningen innehåller ett robust förslag som gör att vi kan nå Sveriges klimatmål. Det är det som varit uppdraget.<br /><br /></span></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin, Foto: Statens Geotekniska institut.</div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Läs mer och anmäl dig till lunchseminariet:</b> </span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minusutsläpp ett måste för klimatmålen – vad ska Sverige göra?​</a></span><br /></div> <div><div><br /></div></div> <div><b>RELATERAT:<br /></b><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plocka-bort-koldioxid.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />”Vi måste plocka bort koldioxid från atmosfären”</a></span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/regeringen-tillsatter-utredning-om-negativa-utslapp-av-vaxthusgaser/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Regeringen tillsätter utredning om negativa utsläpp av växthusgaser</a></span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Negativa utsläpp i fokus när forskare diskuterade utredning​</a><br /></span><a href="http://negativeco2emissions2020.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The 2nd International Conference on Negative CO2 Emissions </a> ​<br /></div> ​Tue, 21 Jan 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plocka-bort-koldioxid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plocka-bort-koldioxid.aspx”Vi måste plocka bort koldioxid från atmosfären”<p><b>​– För att nå klimatmålen måste vi både få bort de fossila utsläppen och ta bort koldioxid från atmosfären med hjälp av minusutsläpp, säger Anders Lyngfelt, professor i energiteknik vid Chalmers, som i mer än 25 år arbetat med att utveckla CCS, Carbon Capture and Storage, för koldioxidinfångning. Han är också en av experterna i den Klimatpolitiska vägvalsutredningen som lämnas till regeringen senast den 31 januari.</b></p><b>​I den presenteras strategier</b> för hur Sverige ska nå nettonegativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Den 7 februari kan vi ta del utredningens förslag under en<a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"> lunchföreläsning ​</a>på Chalmers.​<div><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px">Idag är det främst USA och Kanada som har anläggningar för koldioxidinfångning och lagring, och huvudsyftet med lagringen är oftast att pumpa upp mer olja ur marken. I Europa är det Norge. Totalt lagras en tiondels procent av världens utsläpp. Så fram till nu så har det inte hänt så mycket. <br />Men nu kan det ha vänt. <br /><br />I Parisavtalet från år 2015, uppmanar parterna att senast 2020 ta fram långsiktiga strategier för att minska utsläppen av växthusgaser. Och så här sa klimatminister Isabella Lövin härom året:</span></div> <div><span style="font-size:14px">‒ Åtgärder för att åstadkomma negativa utsläpp är en viktig del av framtidens klimatpolitik. Potentialen för negativa utsläpp är dock sannolikt begränsad och vi får aldrig tappa fokus på uppgiften att minska våra utsläpp så långt som möjligt.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Anders_Lyngfelt170x170.jpg" alt="Anders Lyngfelt" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– När jag började handlade </b>inte tekniken om minusutsläpp. Då var syftet att fånga in koldioxid från fossila bränslen, för att förhindra utsläpp, säger Anders Lyngfelt.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Det var andra forskare på bland annat Christian Azar på Chalmers som såg potentialen att använda CCS för minusutsläpp. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– Så med tiden har jag intresserat mig alltmer för att använda tekniken för minusutsläpp. Det hänger samman med att den globala koldioxidbudgeten vi har för att nå tvågraders målet håller på att ta slut. Det är inte längre realistisk att klara de klimatmål vi satt upp enbart med utsläppsminskningar.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Tekniken, CCS,</b> handlar om att fånga in koldioxid från fossila bränslen, alltså kol, naturgas och olja. Sedan lagras den djupt nere i berggrunden. Sedan 1996 lagras koldioxid en kilometer under havsbotten vid norska Sleipnerfältet i Nordsjön. Men när tekniken används vid förbränning av ved, kottar, kvistar och bark, och andra biobränslen, kallas den BECCS, Bio-Energy with Carbon Capture and Storage. Då är det koldioxid som växter som tagit upp från luften som fångas in och lagras under jord. Därmed minskar andelen koldioxid i atmosfären och resultatet blir ett minusutsläpp. Det är just BECCS Anders kommer att lyfta på lunchseminariet i februari. <br /><b><br /></b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>När det gäller koldixidlagringen</b> är det inte lagringsplats i underjorden som begränsar negativa utsläpp utan snarare tillgången på biomassa.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Vi kan inte ta ut hur mycket biomassa som helst. Det fanns ett skäl till varför vi gick över till fossila bränslen en gång i tiden. Om vi skall lyckas nå klimatmålen blir det viktigt att bryta det kretslopp där den koldioxid som tagits upp av biomassa sedan släpps ut igen.  Vi måste hindra koldioxid från att återvända till atmosfären. Det fina är att man först kan använda biomassa till olika produkter som papper och trävaror, och när det så småningom blir avfall kan man elda upp det tillsammans med matavfall och fånga in koldioxiden.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Så vad är hindret? </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är ingen raketforskning att fånga in koldioxid från rökgaser, men det krävs förstås mycket mera industriell erfarenhet för att få fram de bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna: ”Learning by doing”. Utredningen visar att det finns goda förutsättningar för stora minusutsläpp i Sverige. Svårigheten är att komma till politiska beslut om hur man ska få in pengarna och finansiera det. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Lyngfelt anser att det är rimligt att den som släpper ut koldioxid också får betala för att ta bort den, en koldioxidavgift enligt principen producentansvar. Då blir det i de flesta fall också lönsamt att ta fram lösningar som stoppar utsläppen. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>– Den teknikutvecklingen </b>jag håller på med är helt meningslös om inte näringslivet är intresserat. Om det inte sätts ett pris på koldioxid är det svårt att få något att hända. Man kan inte bli arg på företagen för att de följer de spelregler samhället ställer upp, menar Anders Lyngfelt. Det är ju avsaknad av politiska beslut som gör det olönsamt att göra något. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är så mycket pengar som behövs för minusutsläpp, så jag tror inte att det är hållbart att låta skattebetalarna stå för kostnaderna, vilken regering skulle ta pengar från försvar, vård, skola och omsorg och satsa det på minusutsläpp. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Därför, poängterar Anders Lyngfelt,</b> behövs en koldioxidavgift som finansierar detta.  Men även om det kostar mycket pengar är det inte någon brutal svältkur som krävs:</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Minusutsläpp som motsvarar en halvering av Sveriges inhemska koldioxidutsläpp kostar bara runt en halv procent av vår BNP. Det är ett minskat konsumtionsutrymme som motsvarar några månaders ekonomisk tillväxt. Det borde den jord vi lämnar över till våra barn vara värd, avslutar Anders Lyngfelt.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><div><b>I maj 2018 arrangerade Chalmers</b>, på Lyngfelts initiativ, den första internationella, vetenskapliga konferensen om negativa koldioxidutsläpp. Gensvaret var mycket stort. Den 12–15 maj är det dags för den andra upplagan av konferensen. Länk i slutet av artikeln.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Mer om Anders Lyngfelt och forskningen kring koldioxidavskiljning Chalmers:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px"></span><div><div><span style="font-size:14px">På Chalmers forskar Anders Lyngfelt och hans kollegor på en helt ny förbränningsprocess, kemcyklisk förbränning. Idealt kan den ge ren koldioxid utan någon dyr avskiljning.  </span></div> <div><span style="font-size:14px">I konventionell CCS avskiljer man koldioxiden från en rökgas som innehåller kring 15 procent koldioxid. Det är kostsamt och energiåtgången är hög. Problemet är att när bränslet brinner späds koldioxiden som bildas ut med allt det kväve som finns i luften.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Idén med kemcyklisk förbränning är att hindra luften från att komma i kontakt med bränslet, så att man slipper kvävet. Istället används två reaktorer och en syrebärare som flyttar syre mellan reaktorerna ¬- från förbränningsluften i ena reaktorn till bränslet i andra reaktorn.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Det kan jämföras med hur hemoglobinet transporterar syre i vårt blod från lungorna till cellerna. Men i stället för hemoglobin använder forskarna metalloxider och reaktionerna sker vid 900–1000 grader. Ut från bränslereaktorn kommer koldioxid och vattenånga, och vattenångan avlägsnas enkelt genom att kyla gasen.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Men det räcker inte med en bra idé, Anders Lyngfelt och hans kollegor har visat att processen fungerar. Genombrottet kom 2003 och de har nu mer än 4000 timmars drifterfarenhet i fyra olika pilotanläggningar, med många olika syrebärare och bränslen. Processen forskarna utvecklat på Chalmers studeras nu på flera håll i världen. Idag finns 46 pilotanläggningar med mer än 11 000 timmars drifterfarenhet. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Lyngfelt tror att processen de utvecklat kan halvera kostnaden för koldioxidinfångning. </span></div></div></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT:</b></span></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Det-behovs-en-robust-strategi-for-att-na-Sveriges-klimatmal.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det behövs en robust strategi för att nå Sveriges klimatmål​</a></div> <div><span style="font-size:14px">Anmäl dig till lunchseminariet 7 februari:<br /></span><span style="background-color:initial;font-size:14px"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minusutsläpp ett måste för klimatmålen – vad ska Sverige göra?</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="http://negativeco2emissions2020.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The 2nd International Conference on Negative CO2 Emissions </a> </span><br /></div></div>Mon, 20 Jan 2020 21:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/tavla-och-vinn-festivalbiljetter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/tavla-och-vinn-festivalbiljetter.aspxTävla och vinn festivalbiljetter<p><b>​Tävla med Göteborg Film Festival, Genie, Chalmers studentcentrum och SO Energi.Snart är det dags för den 43:e upplagan av Göteborg Film Festival. I år har festivalen två fokus: feminism och Brasilien! Mellan 24 januari - 3 februari visas närmare 400 filmer från ett 80-tal länder.  Såklart vi ska ha en tävling! Mejla svaren på frågorna till energy@chalmers.se.  Svara senast den 24 januari och vinnarna som utses kontaktas via mail följande dag. ​</b></p>​<span style="background-color:initial;font-weight:700">TÄVLING:</span><div><b></b><div><span style="font-size:14px">1. Vem har skapat affischen för festivalen 2020? </span></div> <div><span style="font-size:14px">2. Vilken skådespelare är mottagare till 2020 års Nordic Honorary Dragon Award? </span></div> <div><span style="font-size:14px">3. I Hollywood är 96 procent av filmregissörerna män. I Europa är 81 procent av filmerna regisserade av män. I år är hälften av festivalens filmer regisserade av kvinnor. Vad kallar festivalen det initiativet?</span></div> <div><span style="font-size:14px">4. En av festivalens filmer handlar om frihetskämpen <span style="font-size:14px"></span></span><span></span><span></span><span style="background-color:initial;font-size:14px">Harriet Tubman. Vilken valör är det på dollarsedeln hon var tänkt att pryda </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">i samband med att den kvinnliga rösträtten i USA fyller 100 år 2020</span><span style="background-color:initial">?</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">PRISER:<br /></span></div> <div>1-3pris: <span style="background-color:initial">Ett</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">kit</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">med två biljetter och två festivalpass.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><br /></span></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">Mer exakt så innehåller kiten presentkort till ett värde på 305 kronor styck som man kan lösa in med en kod på festivalens </span></span>programsida här: <a href="https://program.goteborgfilmfestival.se/program"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://program.goteborgfilmfestival.se/program​</a><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><br />Det räcker till just två biljetter och två pass var. </span><br /><span style="font-size:14px">När vinnarna använder dem måste man dock betala en krona för att det ska funka i filmfestivalens systemet.</span></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><br /></span><b><br />RELATERAT:</b><br /><a href="https://goteborgfilmfestival.se/brasilien-i-fokus-vid-goteborg-film-festival-2020/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Brasilen i fokus på Göteborg Film Festival​</a><br /><a href="https://goteborgfilmfestival.se/focus-feminism/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fokus feminism</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://goteborgfilmfestival.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Göteborg Film Festival​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://goteborgfilmfestival.se/"></a><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Genie | Jämställdhet för excellens​</a></span><br /></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Sun, 19 Jan 2020 22:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillf%C3%B6rlitlig-sol--och-vindkraft.aspxEnergilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft<p><b>​För att nå klimatmålen behöver samhället förlita sig mer på förnybar el. Men sol- och vindkraft levererar nödvändigtvis inte el precis när den behövs. Nu har forskare på Chalmers fått 4,6 miljoner kronor av EU för att utveckla energilagring till havs för att stabilisera elnätet.</b></p>Vind-, vatten- och solkraft ses av många som det främsta alternativet för att producera hållbar elkraft. Men när det är vindstilla eller molnigt kan inte vind- och solkraft leverera tillräckligt med el till nätet. Om det dessutom saknas förutsättningar för reglerbar vattenkraft finns risken för elbrist. För att kunna tillgodose behovet av el i varje ögonblick behöver överskottsenergin som genereras av sol- och vindkraft under gynnsamma förhållanden, kunna lagras till senare tillfällen.<p></p> <p>– I och med att hela samhället och vår moderna livsstil är uppbyggt runt elkraft är det otroligt viktigt att ha ett stabilt elnät. Vårt projekt ska utveckla tekniker för att stabilisera elnätet genom att lagra energi i havsvattenmagasin. Tanken är att havsvatten pumpas in i magasinen när det finns ett överskott på el och släpper ut det genom turbiner för att ”få tillbaka” elen när det finns ett underskott, säger Håkan Nilsson, professor vid avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny teknik till havs</h2> <p>Tekniken att lagra vatten i magasin finns redan i bergiga områden där fallhöjden är stor. Målet för projektet är att utveckla motsvarande teknik för låglänta kustområden. I och med att utrymmet på befintliga kuststräckor är begränsat är ett alternativ att bygga så kallade ”energy islands” ute till havs. Då krävs anläggningar för mycket låga fallhöjder och som klarar av att arbeta med saltvatten istället för sötvatten.</p> <p>Totalt har projektet fått 52,8 miljoner kronor från EU och samordnas av TU Delft. Förutom institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers deltar ytterligare 11 industrier och universitet i Europa, med en bred expertis för att klara av målet. Bland kompetenserna finns vattenbyggnad, strömningsmekanik, elektromekanik, maskinkonstruktion, samhällsbyggnad, ekonomi och miljö. <span style="background-color:initial">Chalmers har fått 4,6 miljoner kronor över 4 år för sin del i projektet.​</span></p> <p>– Den roll vi har på Chalmers är att utforma och optimera pump-turbiner för dessa specifika förhållanden. Vi ska även titta på vilka laster och deformationer dessa utsätts för vid olika driftfall och ändring mellan pumpning och körning som turbin. Vi ska även utföra ett mindre valideringsexperiment för en av teknikerna, säger Håkan Nilsson.</p> <p>Läs mer om projektet: <a href="https://research.chalmers.se/project/9185">Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage​</a>​</p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm​</p>Fri, 17 Jan 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-sakrar-framkomlighet-vid-vintervaglag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-sakrar-framkomlighet-vid-vintervaglag.aspxSolenergi säkrar framkomlighet vid vinterväglag<p><b>​Tung trafik som slirar i långa isiga uppförsbackar kan både utgöra en trafikfara såväl som bilda svåra framkomlighetsproblem i vintertrafiken. Vägsalt har sedan länge varit den traditionella lösningen ute i vägnätet – trots många nackdelar. Forskare på Chalmers har dock sett andra möjligheter och är nu långt framme med en självförsörjande teknik där lagrad solenergi tempererar vägbanan och minskar saltbehovet.</b></p><div><div>​Stadsgator som värms upp med spillvärme är redan ett etablerat sätt att öka framkomligheten och minska halka i städer som Göteborg, och metoden används också redan i viss utsträckning i vägnätet.</div> <div> </div> <div> – Uppvärmda vägpartier används redan där det finns framkomlighetsproblem, bekräftar <a href="/sv/personal/Sidor/josefj.aspx">Josef Johnsson</a>, nybliven doktor i byggnadsteknologi på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad. Han fortsätter: </div> <div> – Den beryktade ”Göteborgsbacken” på riksväg 40 i Jönköping är ett exempel på hur spillvärme från staden används för att temperera körbanan för tunga fordon. En bra metod att använda där det är möjligt.  </div> <div> </div> <div>Metoden har dock en inbyggd svaghet – den är beroende av närheten till tätort eller annan industri för framledning av energi till uppvärmning, men det är här forskningen från Chalmers kommer in.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sommarens sol värmer vägbanan på vintern</h3> <div>Josef Johnsson har arbetat med en teknik som går ut på att lagra solenergi från sommarhalvåret i ett geoenergilager som utgörs av borrhål under marken. Energin används sedan under vintern för att värma upp vägbanan genom att cirkulera den varma vätskan från geoenergilagret genom slangar som ligger i vägbanan. Systemet har flera likheter med golvvärme men skillnaden är de mer extrema förutsättningarna som råder i vägbanan.</div> <div> </div> <div> – För vägavsnitt som inte ligger i tätort eller vid bebyggelse skulle vår metod passa bra i och med att systemet i princip kan vara självförsörjande. Det krävs framledning av el för driften av pumparna som leder fram värmen, men solenergin som lagras ska räcka för att temperera vägbanan under vintern. Själva styrsystemet för anläggningen kan fjärrstyras centralt ifrån och anpassas för att fungera för flera olika vägavsnitt, förklarar Josef.   </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Fortsatt utveckling av tekniken</h3></div> <div>Tekniken har under 2018/2019 provats och kalibrerats i en testbädd utanför Östersund, ett projekt som finansierats av Trafikverket och dess norska motsvarighet Statens vegvesen.  Syfte är att hitta nya lösningar för framkomlighet på vintervägar både i Sverige och i Norge, inte minst inom projektet Ferjefri E39 som ska binda ihop Norges västkust. Resultaten har varit lovande, vilket innebär att det finns fortsatt intresse från finansiärerna.</div> <div> </div> <div> – Vi kommer att jobba vidare under vintern 2019/2020 och testa prognosstyrning av anläggningen för att minska energiförbrukningen ytterligare. Det innebär att vi beräknar ytförhållandena för ett antal timmar framåt och reglerar framledningen av energi för att få de förhållandena vi vill ha.  </div> <div> </div> <div>En farhåga som fanns tidigare i projektet var avståndet till testbädden i Östersund. Något som dock visade sig vara ett mindre problem tack var det goda samarbetet med involverade parter.</div> <div> </div> <div> – Vi har engagerat experter på snöröjning och vintervägförhållanden och samarbetat med gymnasielever på en yrkesutbildning för maskinförare och anläggningsarbetare som byggt själva anläggningen. Trafikverket på plats och en rad konsulter har också bidragit, så det är ett lyckat projekt även samarbetsmässigt sett, avslutar Josef Johnsson.</div> <div> </div> <div><em>Testbädden i Östersund är en del av Josef Johnssons doktorandprojekt, och han disputerade nyligen på avhandlingen “</em><a href="https://research.chalmers.se/publication/512011"><em>Low temperature deicing of road infrastructure using renewable energy</em></a><em>”. </em></div></div> <div><br /></div> <div>Vill du veta mer om projektet? <br /></div> <div><ul><li>Se ett <a href="https://www.youtube.com/watch?v=MDSRrEWApjk" target="_blank">kort filmklipp</a> som visar upplägget.</li> <li>Läs mer om <a href="http://web.student.chalmers.se/~josefj/Fieldstation2.html">testbädden i Östersund</a></li> <li>Kontakta Josef Johnsson: <br /><a href="mailto:josef.johnsson@chalmers.se">josef.johnsson@chalmers.se</a> eller 031-7721915<br /></li></ul></div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div> <br />Tue, 10 Dec 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/hallbart-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/hallbart-material.aspxNytt, hållbart material för koldioxidinfångning<p><b>​I en gemensam forskningsstudie har Chalmers tekniska högskola och Stockholms universitet utvecklat ett nytt material för infångning av koldioxid. Hög infångningsförmåga, hållbar sammansättning, till lägre användningskostnad – är bara några exempel på materialets många fördelar. Forskningen publicerades nyligen i ACS Applied Materials &amp; Interfaces/ACS Publications.</b></p><p>​Just nu går diskussionerna om infångning av koldioxid och utveckling av CCS (Carbon Capture and Storage) teknik heta. Stora satsningar och investeringar drivs på från såväl politiker som industrin, för att vi ska kunna minska koldioxidutsläppen tillräckligt snabbt och kunna möta klimatförändringarna. Än så länge har material och processer varit förknippade med avsevärda negativa bieffekter och höga kostnader. Nu visar forskning att det går att få fram mer hållbara alternativ där en mycket god förmåga att selektivt fånga in koldioxid kan ge lägre användningskostnader. Bio-baserade hybridskum med högt innehåll av CO2 adsorberande zeoliter har mycket lovande egenskaper. Materialets porösa, öppna struktur gör <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Walter%20250.png" alt="" style="height:189px;width:205px;margin:5px" />förmågan att adsorbera koldioxiden väldigt hög. </p> <p>– I det nya materialet har vi kombinerat zeoliters goda förmåga att fånga in koldioxid med cellulosans starka mekaniska egenskaper vilket ger ett hållbart, lättviktigt och stabilt material med hög återanvändningsgrad. Vi upptäckte att cellulosan inte blockerade zeoliternas porer och därmed kunde zeoliternas kapacitet att adsorbera koldioxid tas till vara fullt ut. Cellulosan och zeoliterna gör det miljövänligt och produktionskostnaderna kan hållas nere, säger <a href="/sv/personal/Sidor/arbelaez.aspx">Walter Rosas Arbelaez</a>, doktorand på Chalmers och en av forskarna bakom studien.  </p> <div><strong><br />Passar väl in i pågående utvecklingen av CCS och CCU </strong></div> <div>Upptäckterna som forskarna nu har gjort ger betydelsefull kunskap för en fortsatt utveckling av hållbar koldioxidinfångning. Aminer i lösning som idag används i vissa applikationer och industrier är i sig miljöovänliga, svårare att hantera, kräver större och tyngre volymer och medför korrosion i rör och tankar. De kräver dessutom mycket energi för att separera koldioxiden från aminlösningen då den skall återanvändas. En applikation av materialet som<img width="500" height="479" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Anders%20500.png" alt="" style="height:191px;width:205px;margin:5px" /> nu presenteras skulle få bort alla de problemen. I en framtida tillämpning kan filter i olika former lätt tillverkas.<br /> </div> <div>– Den här forskningen passar väl in i den pågående utvecklingen av CCS och CCU (Carbon Capture and Utilisation) tekniker, som ett hållbart alternativ med stor potential. Förutom att biobaserade material är mer miljövänliga kan ett fast material fånga in koldioxiden och sen avskilja den mer effektivt än aminer i en vätska, säger <a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Anders Palmqvist</a>, forskningsledare för studien på Chalmers.</div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Svårhanterligt hinder kunde övervinnas <br /></strong>Zeoliter har föreslagits för koldioxidinfångning under en längre tid men hittills har de svårhanterliga egenskaperna som vanliga, större zeolitpartiklar har när de ska processas och implementeras i applikationer, försvårat en optimal användning. Sättet som zeolitpartiklarna nu har framställts på – som mindre partiklar i en suspension – gör att de lätt kan införlivas i och bäras upp av det i hög grad porösa cellulosaskummet. Därmed har forskarna kunnat övervinna det hindret, vilket är ett viktigt resultat från den aktuella studien. </p> <p class="chalmersElement-P">– Det som överraskade oss mest var att det gick att fylla skummet med en så hög andel zeoliter. När vi kom upp i 90 viktprocent förstod vi att vi hade fått fram något exceptionellt. Vi ser våra resultat som en mycket intressant pusselbit för att hitta en lösning på den komplexa utmaningen vi står inför att kunna minska mängden koldioxid i Jordens atmosfär tillräckligt snabbt för att nå nödvändiga klimatmål, fortsätter Walter Rosas Arbelaez. </p> <div> </div> <p>Läs artikeln <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp7BVlTvLNF-2FqjM2-2F3h9yDiVtK4AS8G8pich1bgCfCwuMhYbmVXpKXREPSPz5-2FsSqSw-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2Q8e0csTlvCxgPSygflQfeuEFn9981gZuWBp-2F0tWdil3-2BTp4KKps2xwkSg9TxYgZEmRah6DGyYIAy8BjrOJ1EKWU1Fy1yCZrEwHTHs6p0IUxIlhaxODp-2FhEMuxpFXjb9lOaEbB9m2ADtJoNObD-2F2tDfohHxZqOblltT-2BjQHWGPiHDoGhGtq8nUJvQxuA4wF5jwp-2BfHeitH7j7nPa-2BwS2s8o0K-2BPYhMgxLRu0HVJR-2FwFAbvpH3VYh-2FGAvVfpFapXU75whjELf0YnO3UNoTMZGA-2FLQt6EO7ZZdLOzYqG8epepwYIM8lFDVPb-2FCZcZNvvNhD23Pc-2F5gYMslg1wfMDZxJ1l4BcaoPVkIuct3Xhsuo9S4o-3D">Bio-based Micro-/Meso-/Macroporous Hybrid Foams with Ultrahigh Zeolite Loadings for Selective Capture of Carbon Dioxide </a>i ACS Applied Materials &amp; Interfaces/ACS Publications. </p> <p> <img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/blomma.png" alt="" style="height:240px;width:265px;margin:0px 5px" /><br /></p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p>Det nya materialet har så låg vikt att det kan stödjas upp av en blomma.</p> <p> </p> <p><strong>För mer information</strong> </p> <div><a href="/sv/personal/Sidor/arbelaez.aspx">Walter Rosas Arbelaez,</a> doktorand, institutionen för kemi och kemiteknik <br />0765609973<br /><a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Anders Palmqvist, </a>professor, institutionen för kemi och kemiteknik <br />031 772 29 61, </div> <div> </div> <div><strong>Hantering av infångad koldioxid</strong> <br />Koldioxiden som materialet fångar in kan lagras (CCS) eller omvandlas i en reaktion (CCU). Det sistnämnda pågår intressant parallell forskning på Chalmers just nu för att möjliggöra omvandling av koldioxid till metanol. Resultaten behöver utvärderas ytterligare och jämföras med andra omvandlingsmetoder men det ser lovande ut. </div> <div> </div> <div><strong>Ytterligare beskrivning av forskningen</strong> <br />De båda huvudförfattarna och doktoranderna Walter Rosas från Chalmers tekniska högskola och Luis Valencia från Stockholms universitet, stötte samman i ett EU-projekt och startade samarbetet. Målet med forskningen har varit att undersöka kombinationen av ett mycket poröst biomaterial som kan tillverkas till en låg kostnad och den specifika funktionen hos zeoliten att adsorbera/fånga in koldioxid. Forskningen visade att mikroporösa (&lt; 2 nm) kristallina aluminosilikater, så kallade zeoliter, tillverkade med liten (&lt; 200 nm) partikelstorlek, erbjuder en stor potential som effektiva adsorbenter för atmosfärisk koldioxid. I studien har forskarna övervunnit de svårhanterliga processegenskaperna som vanliga större zeolitpartiklar har, vilket gör dem svåra att implementera i den här typen av applikationer. <br />Nyckeln visade sig vara att de mindre partiklarna kunde kombineras med ett meso- och makroporöst bärarmaterial baserat på ett skum av gelatin och nanocellulosa, som då kunde klara att bära ultrahöga mängder av zeoliten utan att tappa för mycket av sina starka mekaniska nätverksegenskaper. <br />Upp till 90 viktprocent zeolitinnehåll kunde uppnås, vilket ger materialet en mycket god förmåga att selektivt adsorbera koldioxid i kombination med en mycket öppen porstruktur som möjliggör höga gasflöden. Den zeolit som användes var av typen silicalite-1 och kan ses som en modell som kan ersättas av andra zeoliter vid behov.<br /></div> <p> </p> <p>Text: Jenny Jernberg <br />Illustration: Yen Strandqvist </p>Mon, 09 Dec 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kan-elvagar-bidra-till-klimatmalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kan-elvagar-bidra-till-klimatmalen.aspxKan elvägar bidra till klimatmålen?<p><b>​I Sverige finns flera projekt där man testar elvägar i skarpt läge. Tekniken, när man läser om den, låter busenkel. Men den ekonomiska insatsen är stor.Maria Taljegårds forskning handlar om elektrifiering av transportsektorn. Jämförelser mellan direkt elektrifiering, elfordon och elvägar, och indirekt elektrifiering som vätgas och elektrobränslen.</b></p><div><span style="background-color:initial">–</span> Nu fokuserar Europa på elektrifierade fordon. Men det är inte enda lösningen. På en<span style="background-color:initial"> elbilskonferens i Japan för ett par år sedan handlade allt om vätgas, både för skotrar som för tunga transporter, men även bioenergi behövs för att nå klimatmålen. Flyget och sjöfart är inne på att man ska blanda in och gå över till biobränsle. Det är många sektorer som efterfrågar detta. Men biomassa är en begränsad resurs. Här kan elvägar vara ett alternativ tillsammans med vätgas och biobränsle, säger Maria Taljegård, forskare vid Avdelningen för energiteknik vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </span><span style="background-color:initial">Hennes</span><span style="background-color:initial"> forskning handlar</span><span style="background-color:initial"> om energidistribution till </span><span style="background-color:initial">lastbilar och personbilar. </span></div> <div><div> <div><span></span><span style="background-color:initial"><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/MariaTaljegard.jpg" alt="Maria Taljegård" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></span><span style="background-color:initial">– Maria har varit en makalöst effektiv doktorand. Hon har material som skulle räcka till minst två doktorsavhandlingar. De mest intressanta resultaten är nog de som berör elfordon och elvägar, säger Maria Grahn, ledare för Chalmers styrkeområde Energi  som varit Maria Taljegårds <span style="font-size:14px"><span></span>exjobbshandledare och följt hennes arbete sedan dess</span>. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Energisystemet måste inom ett par decennier bli klimatneutralt. Som ett led har regeringen antagit ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Utvecklingen i transportsektorn mot förnyelsebara alternativ är fortfarande en öppen fråga med många olika lösningar på bordet som biobränslen, vätgas, elektrobränslen, elbilar och elvägar.</div></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="font-size:14px"> Det jag fokuserar på är hur elsystemet kan påverkas av elektrifieringen av fordon. När behöver vägtransporter el, och hur mycket behöver de. Hur kan vi försörja elektrifieringen av transportsektorn. Kan vi kanske till och med dra nytta av elsystemet med elbilar, och via batteriet balansera det nationella elnätet genom att ta ström från batteriet vid behov, säger hon.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elvägar seglade upp i början av Maria Taljegårds avhandling då hon funderade på laddning av fordon under färd. Fördelen för tunga lastbilar är att de skulle slippa ett stort batteri, eftersom fordonet förses konstant med el under körning.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Men det är inte antingen eller. </b></span></div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="font-size:14px">Elvägar behöver man inte ha överallt, men vissa stråk mellan städer och sträckor som exempelvis Arlanda och Stockholm skulle klimatvinsten vara stor med elväg, men en lastbil behöver ändå gå över till batteri, biobränsle eller vätgas för att ta sig till slutdestinationen, säger Maria Taljegård.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Idag har flera städer runt om i världen trådbussar. Elförsörjningen där fungerar ungefär på samma sätt som med en spårvagn. Man kopplar av och på bussen under färd, men i en stad rör sig trafiken i helt andra hastigheter.  På en elväg ska du sömlöst kunna byta mellan energisystem och koppla på fordonet i en hastighet av 80–90 km i timman.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tekniken utvecklas hela tiden, bland annat induktiv överföring av el. Det handlar om trådlös elöverföring från vägbanan till fordonet. Vägen elektrifieras via kopparspolar nedgrävda i en skena i själva vägbanan. En utmaning är avståndet mellan bilen och vägbanan.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Taljegårds fokusområde handlar om elöverföring i ett större system. Hon har bland annat undersökt hur stor elförbrukningen kopplat till trafiken på ett antal byggda trafikerade elvägar i Sverige. Hon arbetar också med det norska infrastrukturprojektet Ferjefri E39. Det hon studerar där är hur kan man få fler transporter på vägen som är hållbara och samtidigt minska klimatklimatavtrycket.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Norska västkusten, Europaväg 39</b>, är ett viktigt vägstråk för industrin. Idag har den sju färjor och tar lång tid att resa på. Planen är att avlägsna alla de existerande färjesträckningarna på E39, d</span><span style="background-color:initial">ärav namnet Ferjefri E39, </span><span style="background-color:initial">mellan Trondheim och Kristiansand, och därmed göra det möjligt att köra hela sträckan. </span><span style="background-color:initial">Detta kan reducera restiden från runt 20 till 15 timmar, och en utbyggnad av hela E39 till fartgränser på 90-110 km kan korta av restiden ytterligare.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Syftet är att öka både rörligheten och transporter i Norge, men det strider mot Norges klimatmål. Min roll i projektet är att undersöka hur vi kan öka mobiliteten i området, samtidigt som vi minskar utsläppen från transporter. Ökningen måste ske på ett hållbart sätt, därför har vi tittat på de olika alternativen med elektrifiering.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Är norrmännen intresserade av att bygga elvägar?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– De har undersökt detta, men är osäkra på hur elvägar kompletterar annan teknik som batteriutveckling. I Norge funderar de också på om det går att lösa tunga transporter på något annat sätt än med elväg. Eventuellt ska det komma ett testprojekt, säger Maria Taljegård.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sverige har satsat på att demonstrera olika tekniker. Bland annat via ett svensk-tyskt samarbete. I det ser man att elvägar är en teknik vi kan behöva satsa på tillsammans i Europa. Eftersom det finns så mycket transporter som rör sig över hela kontinenten krävs en gemensam standard. Detta kan ta tid att få fram.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">När Maria Taljegård svarar på frågan om vad hon tycker om en eventuell satsning på elvägar så säger hon att hon som forskare har svårt att säga att man ska bygga, utan det är upp till politikerna</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Men vi har kommit fram till att man skulle kunna bygga samman städer med elväg. Fördelen är att du får en infrastruktur där lastbilar och personbilar kan undvika tunga batterier. Så det finns en ekonomisk vinning med elvägar. Den vardagliga körningen där du bor klarar du på ett 15 kilowatts batteri. Du kan därmed undvika de gigantiska batterierna på 85 kilowatt, som man enbart behöver för ett par resor per år. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Nackdelen är att du behöver en affärsmodell för att få till det. Vem ska ta risken?  Det här en stor investeringskostnad precis som med andra infrastrukturskiften som järnväg, elnät och kärnkraft. </span></div> <div><span style="font-size:14px">De betalar tillbaka sig på 30–40 år. Det här kräver affärsmodeller som kan skapa möjligheter.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Samtidigt så pågår en utveckling där energitätheten ökar i batterierna. Så det kanske enbart är den tyngsta kategorin fordon som kan komma att behöva elvägar.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Idag finns det testväga</b><b>r</b> i bland annat Gävle, Visby och på Arlanda utanför Stockholm. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Men Maria Taljegård tycker att det är svårt att sia om elvägarnas framtid:</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det här är en politisk fråga. Det kan hända att man börjar bygga elvägar men det finns flera möjligheter som bland annat vätgas. Där är elvägar ett alternativ. </span> Alla sektorer inom transportsektorn måste lösas och bli mer klimatmässigt hållbara<span style="background-color:initial">. Jag säger inte att staten sk​a göra detta. Samtidigt så har vi ont om tid. Vi har flera lösningar på bordet, vi måste bestämma oss om vi ska vi nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Vi måste satsa på något till slut, avslutar hon.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Av: Ann-Christine Nordin, foto: Christian Löwhagen.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>RELATERAT:</b><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://research.chalmers.se/person/taljegar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Maria Taljegård - Chalmers Research</a></span><br /></span></div> <div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Miljöstipendium till forskning om koldioxidåtervinning ​</a><br /></div></div> ​</div>Thu, 28 Nov 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-del-av-Fulbrightseminariet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-del-av-Fulbrightseminariet.aspxTa del av seminariet med David Blekhman<p><b>​Den 8 november höll  forskare från Chalmers och California State university ett seminarium med anledning av  professor David Blekhmans installationsföreläsning som Fulbright Distinguished chair om framtidens hållbara bränsle. Seminariet, som hölls på Chalmers Hållbarhetsdag, filmades. Ta del av det här:​ ​</b></p><div><span style="font-size:14px"><span></span><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Blekhman21.jpg" alt="David Blekhman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Ta del av videon med Fulbrightseminariet:<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=dGuQKQlliYc&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fulbright inaugural lecture with Professor David Blekhman </a><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Intervju med David Blekhman: </span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan vätgas bli framtidens bränsle?​</a></span><br /><br /><a href="http://www.calstatela.edu/univ/ppa/publicat/cal-state-la-technology-professor-named-fulbright-distinguished-chair-alternative" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cal State LA technology professor named a Fulbright Distinguished Chair in Alternative Energy Technology</a></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>​<a href="http://engineering.buffalo.edu/mechanical-aerospace/news-and-events.host.html/content/shared/engineering/home/articles/news-articles/2019/ub-alum-david-blekhman-inspires-students-to-develop-a-passion-for-clean-energy.detail.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />UB alum David Blekhman inspires students to develop a passion for clean energy</a></span><br /></div> <div><div><a><br /></a></div> <div><a><br /></a></div></div>Fri, 15 Nov 2019 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspxHur kan vätgas bli framtidens bränsle?<p><b>Vi står på tröskeln till en transportrevolution med utvecklingen av elektrifierade och autonoma fordon. Men hur är det egentligen med vätgas? Tekniken som har varit en bubblare i mer än 30 år. Är det ett framtidsbränsle för våra transporter? David Blekhman, expert på alternativ och förnybar energi, är kanske den som besvarar dessa frågor bäst. På Chalmers Hållbarhetsdag, fredag 8 november, håller han sin installationsföreläsning som Fulbright Distinguished chair om framtidens hållbara bränsle.​</b></p><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><span></span><div><b><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/David%20Blekhman.jpeg" alt="David Blekhman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Precis som Greta är min äldste son 16 år. </b>I den åldern är barn gamla nog för att säga till oss att lämna över jorden i ett oförstört skick. Snabba klimatförändringar, ökat markanvändande och kraftigt utnyttjande av jordens resurser är drivkrafter för att hitta mer humana lösningar. Ett av alternativen vi undersöker för att möta dessa är vätgas, säger David Blekhman, professor vid California State University, Los Angeles. I år har han tilldelats den prestigefyllda utmärkelsen Fulbright Distinguished Chair i alternativ energiteknik. Hans tid på Chalmers finansieras av Fulbright Scholar Program, en organisation som främjar utbyte mellan USA och Sverige.<br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Grahn, docent och ledare för styrkeområde energi, är värd för David Blekhman och belyser särskilt hans breda nätverk inom akademi och industri och uppskattar hans naturliga förmåga att förklara på ett pedagogiskt sätt:</span><br /></div> <div>– Det betyder mycket för Chalmers att ha David här i ett år för att medverka till utbildning och i forskningssamarbeten. Och hans forskning kuggar in i vad många forskare redan gör på Chalmers. Han är en verklig inspiration för mig och för de forskare han har träffat. Jag uppmuntrar alla att delta i installationsföreläsningen på fredag och ta chansen att träffa David, säger hon.</div> <div>Under sin tid på Chalmers som Fulbright Distinguished chair inom alternativ energiteknik är David Blekhmans förhoppning att etablera nya samarbeten och forskningsprojekt som kan fortsätta även i framtiden.</div> <div>– Chalmers är en ledande europeisk akademi med ledande forskare inom området. Jag hoppas att mina bidrag kommer att utvidga projekt som redan är under utveckling här. Jag letar efter projekt som resulterar i verklig testning inom området alternativa bränslen, avancerad transport och olika ämnen inom förnybar energi, säger han. <br /><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><b>Vätgas – del av en hållbar framtid</b></p> <div>De senaste tio åren har David Blekhmans huvudsakliga fokusområde varit byggandet och driften av California State University, Los Angeles, Hydrogen Research and Fueling Facility. För några år sedan var California State University värd för en liten konferens om Scandinavian Hydrogen Highway. Ända sedan dess ville David Blekhman se det med egna ögon:</div> <div>– Som en del av mitt projekt på Chalmers planerar jag att besöka och utvärdera prestandan på vätgasstationer i Sverige, Norge och Danmark. Jag ser också fram emot att skapa samarbeten med lokala forskare och industri.<br /><br /></div> <div>Vätgasforskningen har tidigare främst varit riktad mot lätta transporter som personbilar. Men de elektriska fordonen är mycket konkurrenskraftiga för kort- och medeldistanstransporter och därför utvecklas vätgasdrift nu för tyngre användningsområden, som exempelvis sjöfart och tunga lastbilar, där vätgas ger längre räckvidd och lättare fordon jämfört med batterier.</div> <div>– Min allmänna uppfattning och förhoppning är att vätgas och elektricitet kommer att samexistera för att driva fordon, ungefär på samma sätt som förhållandet mellan bensin och diesel är idag. Jag tror också att vissa tillämpningar kommer att vara bättre anpassade för vätgas och andra för el.</div> <div>– Det storskaliga användandet av vätgas är runt hörnet. De senaste tjugo åren har Kalifornien varit pionjärer på området och nu har Japan, Korea, Tyskland och andra snabbt utvecklat sin vätgasinfrastruktur. Flera stationer finns också i Danmark och Norge. Jag hoppas att det inom kort kommer att finnas fler i Sverige, säger David Blekhman.<br /><br /></div> <div><b>David Blekhman</b> kommer att bedriva forskning och undervisa vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper läsåret 2019/2020. Han vill tacka sin värd docent Maria Grahn och professor Sonia Yeh för ett varmt mottagande.</div></span><span style="background-color:initial">– Min erfarenhet på Chalmers är inget mindre än fantastisk. Människor är varma och verkligen intresserade av mitt arbete och delar intressanta möjligheter som jag kan engagera mig i, avslutar han.</span></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"></span></span><span style="background-color:initial">Text:  Anders Ryttarson Törneholm, och </span>Ann-Christine Nordin<p style="margin-bottom:10px"><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Föreläsningen är en del i Chalmers Hållbarhetsdag</a><br /><a title="link to registration" href="https://ui.ungpd.com/Surveys/59a1c80e-b4ba-42d8-9419-0291efe60eb8" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" style="background-attachment:scroll;background-origin:border-box;background-clip:border-box" />REGISTRATION (Masterclasses, workshops and Fulbright inaugural lecture) ​​</a><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">Program:</span></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">​14:30-14:45</span> Opening, moderator Maria Grahn, Director of Energy Area of Advance<br /></p> <p style="margin-bottom:10px">Welcome speech, Stefan Bengtsson, president and CEO</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">14:45-15:00</span> Sonia Yeh to speak about the Fulbright Distinguished Chair program and value it has had in her case, her research at Chalmers</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">15:00-16:00</span> David Blekhman, Inaugural Lecture, “If you build it, he will come” – Hydrogen Infrastructure</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">16:00-16:30</span> Bill Elrick, Director of California Fuel Cell Partnership to speak remotely on Hydrogen Developments in California perspective</p> <p style="margin-bottom:10px"></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">16:30</span> Reception​​</p></div>Tue, 05 Nov 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tre-utmaningar-for-att-na-okad-andel-vindkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tre-utmaningar-for-att-na-okad-andel-vindkraft.aspxTre utmaningar för att nå ökad andel vindkraft<p><b>​I ett upprop från internationella vindkraftsforskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften Science, sammanfattas vindkraftens utmaningar i tre punkter. Ola Carlson, biträdande professor i elkraftproduktion på Chalmers institution för elektroteknik, har som enda svensk forskare deltagit i arbetet att formulera framtidsutmaningarna.​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tre%20utmaningar%20för%20vindkraften/Ola_Carlson-2_250x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ola Carlson" style="margin:5px;width:210px;height:294px" />– Alla länder världen över står i princip inför liknande forskningsutmaningar när det gäller vindkraftens utveckling, säger Ola Carlson. Det handlar om att skapa förutsättningar för vindkraften att ta en starkare position som kostnadseffektiv och produktionssäker förnybar energikälla. Vindkraften har potential att öka sin andel av världens energiförsörjning och att bidra med koldioxidfri elproduktion som ersättning för fossila bränslen. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Bakom uppropet står 70 vindkraftsforskare från 15 länder, som gått samman på initiativ av det amerikanska energidepartementets forskningsinstitut för förnybar energi, National Renewable Energy Laboratory (NREL).</div> <div><br /></div> <div><strong>Högre, större och stabilare </strong></div> <div>Den första utmaningen handlar om att öka förståelsen för hur vindens fysikaliska förhållanden i atmosfären påverkar vindkraftverken, både när det gäller produktionsförmåga och livslängd.</div> <div><br /></div> <div>– Genom att bygga högre vindkraftverk kan mer energi från vindarna tas till vara. Nya kraftverk som planeras kan vara 250 meter höga och i framtiden kommer vi att få se höjder uppemot 300 meter, säger Ola Carlson. Men högre verk innebär också nya vindförhållanden och andra påfrestningar att ta hänsyn till. Därför behöver vi öka vårt kunnande om luftströmmars påverkan. </div> <div><br /></div> <div>Vindkraftverkens turbiner är de största roterande maskinerna som finns i världen idag. I takt med att verken blir större behöver nya material och tillverkningsprocesser tas fram, liksom system för att hantera sådant som transporter och återvinning.</div> <div><br /></div> <div>– Den andra utmaning gäller alltså strukturdynamiken i form av vilka material som väljs och hur konstruktionen utformas, fortsätter Ola Carlson. Kolfiber är exempelvis ett intressant framtida material i vingarna tack vare att det är både lätt och starkt.</div> <div><br /></div> <div>Vindkraftens tredje utmaning fokuserar på nödvändigheten av att behålla stabiliteten i elnätet även när andelen väderberoende produktion ökar.</div> <div><br /></div> <div>– Det är fullt möjligt att även förse vindkraftverken med funktioner för att tillhandahålla extra aktiv effekt för att balansera elnätet vid svängningar i frekvensen, säger Ola Carlson. Det finns också forskning som visar att styrning av vindkraftverkens reaktiva effekt ger bättre nätstabilitet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Utmaningar som engagerar</strong></div> <div>Flera av utmaningarna engagerar forskare inom Svenskt vindkraftstekniskt centrum (SWPTC), som har sitt säte på Chalmers med Ola Carlson som föreståndare. Målet för centrat är att optimera vindkraftverkens kapacitet och göra produktionen och driften mer kostnadseffektiv. Metoden är att förena teori och praktik i ett nära samarbete mellan industri och akademi. </div> <div><br /></div> <div>– Jag tycker att uppropet sätter fokus på spännande framtida utmaningar inom vindkraftområdet. Min förhoppning är att unga forskare lockas a​v detta och att inspelet har sådan tyngd att det på hög internationell nivå påverkar anslagen för vindkraftsforskning, avslutar Ola Carlson.</div> <div><br /></div> <div>Visserligen varierar energisystemet och energipolitiken från land till land men forskningsutmaningarna är desamma för att göra vindkraften till en betydande del av lösningen på energi- och klimatutmaningarna.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Illustration: Josh Bauer, NREL</em></div> <em> </em><div><em>Porträttbild: Oscar Mattsson</em></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om vindkraftsforskarnas upprop</strong></div> <div>Uppropet vänder sig till forskarsamhället och publicerades den 10 oktober 2019 i form av en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science.</div> <div><a href="https://science.sciencemag.org/content/early/2019/10/09/science.aau2027" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs artikeln ‘Grand challenges in the science of wind energy'</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om svensk vindkraftsforskning</strong></div> <div><a href="/sv/centrum/SWPTC/Sidor/default.aspx">Svensk vindkraftstekniskt centrum (SWPTC) vid Chalmers</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ola-carlson.aspx">Ola Carlson</a>, biträdande professor i förnybar elkraftproduktion vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20ola.carlson@chalmers.se">ola.carlson@chalmers.se</a></div></div>Tue, 22 Oct 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Allt-plastskrap-kan-atervinnas-till-forstklassig-plast-genom-utvecklad-angkrackning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Allt-plastskrap-kan-atervinnas-till-forstklassig-plast-genom-utvecklad-angkrackning.aspxAllt plastskräp kan återvinnas till ny plast<p><b>​En forskargrupp på Chalmers har tagit fram en effektiv process för att bryta ner vilket plastavfall som helst till molekylnivå. Gasen som bildas kan sedan bli nya plastmaterial av ursprunglig kvalité. Tekniken skulle kunna omvandla dagens plastfabriker till returraffinaderier, inom ramen för deras befintliga infrastruktur.</b></p>Att plast inte bryts ner utan blir kvar i naturen är ett av våra stora miljöproblem. Men en forskargrupp som <span style="background-color:initial">leds av Henrik Thunman, professor och avdelningschef för Energiteknik på Chalmers, ser plastens beständighet som en tillgång för att skapa en cirkulär användning. Egenskapen att den inte bryts ner gör det möjligt att skapa ett riktigt värde för använd plast och därmed en ekonomisk drivkraft för att samla in den.</span><div><br /></div> <div>– Vi får inte glömma att plast är ett fantastiskt material som ger oss produkter som vi annars bara hade kunnat drömma om. Problematiken är att den tillverkas till så låg kostnad att det har varit billigare att producera ny plast av olja och fossil gas än av insamlat och utsorterat plastavfall, säger Henrik Thunman. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna har utfört sina försök med kemisk återvinning via ångkrackning av plast på Chalmers kraftcentral i Göteborg, med målet att få fram en effektiv process för att producera ny plast av prima kvalité av använd plast.</div> <div><br /></div> <div>– Genom att hitta rätt temperatur, uppvärmningshastighet och uppehållstid har vi i våra experiment visat hur vi kan omvandla 200 kilo plastavfall i timmen till en fördelaktig gasblandning i 850 graders värme. Den kan sedan återvinnas på molekylär nivå för att bli nya plastmaterial, säger Henrik Thunman. </div> <div><br /></div> <div>År 2015 återvanns globalt endast två procent av drygt 350 miljoner ton plastavfall till produkter av likvärdig kvalité som den ursprungliga, och åtta procent återvanns till en lägre kvalité. Huvudparten av de 40 procent som inte hamnade på soptippar eller i naturen gick till energiåtervinning eller bara till volymreducering via förbränning, vilket orsakar koldioxidutsläpp till atmosfären.</div> <div><br /></div> <div><a href="/SiteCollectionDocuments/SEE/News/Grafisk_sammanfattning_SVE.pdf"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Grafisk-sammanfattning_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​</a>När man ser på återvinning av plast idag kopplar man detta till den så kallade avfallstrappan, där man i princip smälter om plasten till lägre och lägre kvalité, innan den slutligen energiåtervinns.</div> <div><br /></div> <div>– Istället för detta fokuserar vi på att flytta kolatomerna i den insamlade plasten till ny plast av ursprunglig kvalité, det vill säga till det översta steget i avfallstrappan, för att skapa en verklig cirkuläritet.</div> <div><br /></div> <div>Idag tillverkas plast av ursprunglig kvalité genom att slå sönder fossila olje- och gasfraktioner i en så kallad kracker i petrokemiska fabriker. I den skapas de byggstenar, bestående av enkla molekyler, som sedan sätts ihop till den enorma variationen av olika plastmaterial vi använder i vårt samhälle. </div> <div><br /></div> <div>För att göra motsvarande från insamlad plast krävs utveckling av en ny process. Det Chalmersforskarna nu har visat är hur en sådan process skulle kunna utformas tekniskt, samt hur den på ett kostnadseffektivt sätt kan integreras i existerande petrokemiska fabriker. En utveckling som skulle möjliggöra en transformativ omställning av dagens petrokemiska kluster till framtidens returraffinaderier.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarna kommer att arbeta vidare med processen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi går nu från de inledande försöken, som syftade till att påvisa möjligheten med processen, till att inrikta våra insatser på att ta fram mer detaljerad kunskap, säger Henrik Thunman. Kunskap som krävs för att skala upp processen från försöken som görs i skalan enskilda ton plast per dag till en kommersiellt intressant skala som är hundratals ton per dag.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer om: Chalmersforskarnas metod och dess potential</span></h3></div> <div>Processen riktar in sig på alla typer av plastblandningar som naturligt skapas i vårt avfallssystem eller historiskt har lagrats, exempelvis på soptippar, i hav och på land.</div> <div><br /></div> <div>Det som nu möjliggör att använda insamlad och sorterad plast i storskaliga petrokemiska fabriker är att det insamlade materialet börjar finnas i tillräckliga volymer. Dessa fabriker kräver i storleksordningen 1-2 miljoner ton utsorterat plastavfall per år för att ställa om. Detta kan jämföras med Sveriges totala mängd plastavfall år 2017 som var kring 1,6 miljoner ton, av vilket endast kring 8 procent materialåtervanns till plast av lägre kvalité.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarna ser därmed en möjlighet att skapa en cirkulär användning av plast i vårt samhälle, som samtidigt frigör oss från vårt behov av olja och fossil gas för produktion av olika plastmaterial av prima kvalité.</div> <div><br /></div> <div>– En cirkulär användning av plast skulle bidra till att skapa ett riktigt värde på plast som är använd, och därmed en ekonomisk drivkraft för att samla in den överallt på jorden. Detta skulle i sin tur bidra till att minimera läckage av plast till naturen, och även till en avsättningsmarknad för insamlandet av plast som redan har läckt ut, säger Henrik Thunman.</div> <div><br /></div> <div>Uttjänt biobaserat material som papper, trä och kläder kan också användas som råvara i den kemiska processen. Det innebär att andelen fossilt material i plast successivt kan minskas. Fångar man dessutom in koldioxid i processen skapas nettonegativa utsläpp till atmosfären. Visionen är att skapa ett uthålligt cirkulärt system för kolbaserade material</div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">​</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om: Vad som hä​nder med vårt plastskräp</span><br /></div> <div>År 2015 skapades drygt 350 miljoner ton plastavfall världen över. Detta hände med avfallet:</div> <div><ul><li>Runt 1 procent spreds i ekosystem på land och i vatten. Trots att andelen är så liten innebär detta ett stort miljöproblem, eftersom den totala mängden plastavfall är så stor, och eftersom plast bryts ner mycket långsamt i naturen och därför ackumuleras.</li> <li>Cirka 60 procent hamnade på soptippar.</li> <li>Runt 14 procent samlades in till materialåtervinning. 8 procent återvanns till plast av lägre kvalité, och 2 procent till produkter av likvärdig kvalité som den ursprungliga. Cirka 4 procent gick förlorat i processen.</li> <li>Cirka 25 procent gick till förbränning, antingen för energiåtervinning eller bara för att minska avfallets volym.</li></ul></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om: Chalmers​ Kraftcentral</span><br /></div> <div>Chalmers kraftcentral (KC) är en avancerad forskningsanläggning med inriktning på koldioxidinfångning och omvandling av biomassa och avfall. Kraftcentralen lockar forskare och industri från hela världen, som tillsammans vill kunna bidra till en hållbar framtid.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om: Forskningen​</span><br /></div> <div>Forskningsresultaten har publicerats i tidskriften Sustainable Materials and Technologies:</div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2214993719300697">Circular use of plastics-transformation of existing petrochemical clusters into thermochemical recycling plants with 100% plastics recovery</a></div> <div>Författare till artikeln är Henrik Thunman, Teresa Berdugo Vilches, Martin Seemann, Jelena Maric, Isabel Cañete Vela, Sébastien Pissot och Huong N.T.Nguyen. Samtliga arbetade på institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap på Chalmers när forskningen utfördes. </div> <div><br /></div> <div>Arbetet har genomförts med finansiellt stöd från Energimyndigheten via projekten <em>Innovativa omvandlingsprocesser vid Chalmers kraftcentral</em> och <em>Materialåtervinning av plastfraktioner via termisk omvandling, samt Svenskt förgasningscentrum</em>. </div> Wed, 16 Oct 2019 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Lokal-energimarknad-forst-att-testas-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Lokal-energimarknad-forst-att-testas-pa-Chalmers.aspxLokal energimarknad först att testas på Chalmers<p><b>​​När projektet Fossil-free Energy Districts (FED) går i mål nu i höst har den första lokala energimarknaden i Europa, som kombinerar de tre energibärarna el, värme och kyla, etablerats på Chalmers campus Johanneberg. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Lokala energisystem nämns ofta som en del av lösningen när samhället måste ställa om sina energisystem, dels för att möta en ökad efterfrågan men även för att ta hand om en allt större andel energi från förnybara källor. Drivna av dessa utmaningar och med AI-teknik som möjliggörare, har FED-projektets nio partners byggt ett sådant system på Chalmers campusområde. Därmed har positionerna flyttats fram för lokala energisystem att bli en möjlig pusselbit i energiomställningen.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Lokal%20energimarknad%20först%20att%20testas%20på%20Chalmers/Stina_Rydberg_128x172px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Stina Rydberg" style="margin:5px" />– Det är en stor framgång att vi tillsammans har lyckats skapa och demonstrera det här helt nya och unika energisystemet som nu rullar på campus. Det stora intresse som FED rönt både nationellt och internationellt bekräftar att lokala energisystem är på frammarsch, säger Stina Rydberg, projektledare på Johanneberg Science Park.</div> <div><br /></div> <div><strong>Handel mellan byggnaderna</strong></div> <div>Genom att koppla upp campusområdets fastigheter till en digital marknadsplats är FED-systemet programmerat att självständigt sköta en ständigt pågående handel mellan byggnader, som både kan konsumera, producera och lagra energi. Systemet tar löpande in externa data, som väderprognoser och elpriser, och är dessutom kopplat till det omkringliggande energinätet. </div> <div><br /></div> <div>På så sätt kan systemet styra energiförbrukningen, till exempel genom att värma upp en byggnad några timmar innan kylan slår till, och se till att lokalproducerad, förnyelsebar energi används på ett mer effektivt sätt inom området. Då undviks effektintensiva toppar och importen av fossilbaserad energi kan reduceras.</div> <div><br /></div> <div><strong>Modell för driftsätt och val av investeringar </strong></div> <div>Parallellt med att det verkliga systemet byggts upp på campusområdet har Chalmersforskare skapat en simuleringsmodell av energisystemet och den digitala marknadsplatsen. </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Lokal%20energimarknad%20först%20att%20testas%20på%20Chalmers/David_Steen2_128x172px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="David Steen" style="margin:5px" /><div>– Vi har tagit fram en investeringsmodell för vilka tekniklösningar som bör väljas för att minska energianvändningen och kapa energitoppar, säger David Steen, forskare på institutionen för elektroteknik. Våra simuleringar kan också användas för att besluta hur systemet bäst ska drivas genom att kombinera olika energikällor, beroende på vad som är mest fördelaktigt med tanke på miljö och ekonomi vid varje tillfälle.</div> <div><br /></div> <div><strong>Testbädden lever vidare</strong></div> <div>Projektet slutar 2019 men marknadsplatsen är tänkt att finnas kvar och vara öppen för både forskare och företag som vill testa nya energilösningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. </div> <div><br /></div> <div>– Det är unikt att ha tillgång till en sådan här testbädd, där lösningar kan testas i nära samarbete mellan näringsliv och akademi, säger David Steen. Vi kommer att använda den för fortsatt forskning inom lokala energisystem och vidareutveckla de modeller som hittills skapats. Ett exempel är det nystartade projektet FlexiGrid, där vi fokuserar främst på elsystemet och servicetjänster mot det lokala elnätet i samarbete med forskare från Bulgarien, Schweiz, Turkiet och Kanada.</div> <div><br /></div> <div>I andra pågående EU-finansierade projekt undersöker forskarna <a href="https://research.chalmers.se/project/7801" target="_blank">avancerade lösningar för framtidens distributionssystem</a> och <a href="https://research.chalmers.se/project/7710" target="_blank">hur olika mikronät kan samverka​</a> för att underlätta för elnätet att ta emot mer förnybar energiproduktion.</div> <div><br /></div> <div>– Små lokala energisystem kommer att få allt större betydelse för att hantera energiförsörjningen i framtiden, avslutar David Steen. FED har gett oss viktiga pusselbitar men det finns mer att utforska för att klara energiomställningen. </div> <div>​<span></span><h3 class="chalmersElement-H3">Det här är FED – Fossil-free Energy Districts</h3> <div>Projektet Fossil-free Energy Districts (FED) är en innovativ satsning av Göteborgs Stad för att minska energianvändningen och beroendet av fossila bränslen i fastigheter. En unik lokal handelsplats för el, fjärrvärme och fjärrkyla utvecklas tillsammans med nio starka partners.</div> <div>Göteborgs Stad, Johanneberg Science Park, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Ericsson, RISE Research Institutes of Sweden, Akademiska Hus, Chalmersfastigheter och Chalmers bidrar alla med sin expertis och sitt kunnande för att FED ska bli attraktivt även i andra europeiska städer.</div> <div>Under 2017−2019 utgör Chalmersområdet i Johanneberg själva testbädden. FED samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom initiativet Urban Innovative Actions, Europakommissionens satsning för att låta städer testa nya lösningar för sina utmaningar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om FED-projektet</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Testbadd-ger-ringar-pa-vattnet-for-energiforskningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Testbädd ger ringar på vattnet för energiforskningen</a></div> <div><a href="https://www.johannebergsciencepark.com/projekt/fed-fossil-free-energy-districts" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fakta om FED på webbplatsen för Johanneberg Science Park</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt</strong></div> <div>För frågor om forskningen i FED:</div> <div>David Steen, forskare vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div>E-post: <a href="mailto:%20david.steen@chalmers.se">david.steen@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>För övergripande frågor om FED:</div> <div>Stina Rydberg, projektledare, Johanneberg Science Park</div> <div>E-post: <a href="mailto:%20stina.rydberg@johannebergsciencepark.com">stina.rydberg@johannebergsciencepark.com</a></div></div> <div><br /></div>Tue, 08 Oct 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspxNytt koncept öppnar för miljövänligare batterier<p><b>​​En ny typ av aluminiumbatterier öppnar för storskalig lagring av solkraft och vindkraft. Batterierna är dubbelt så energitäta som sina föregångare, görs av råvaror som det finns gott om och kan troligtvis minska både produktionskostnader och miljöpåverkan.  Bakom konceptet står forskare på Chalmers tillsammans med kollegor vid National Institute of Chemistry i Slovenien. ​ ​</b></p><div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/PatrikJohansson_20190823_280x300.jpg" alt="" style="margin:5px;width:180px;height:194px" />– Vår batteriteknologi ger dubbelt så hög energitäthet jämfört med de aluminiumbatterier som är ”state of the art”​ idag. Dessutom är materialkostnaden betydligt lägre, liksom miljöbelastningen som vi ser den idag. Detta öppnar för storskaliga användningsområden som solcellsparker och lagring av vindkraft, säger Patrik Johansson som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div> </div> <div>Aluminium är en metall som teoretiskt kan ge batterier högre energitäthet, samtidigt som det redan finns en etablerad industri för både tillverkning och återvinning. Konceptet skulle dessutom ge markant lägre råvarukostnader, jämfört med dagens litiumjonbatterier. I tidigare aluminiumbatterier har man använt aluminium som anodmaterial och grafit som katodmaterial, men grafit ger ett för lågt energiinnehåll för att skapa battericeller med praktiskt användbar prestanda. </div> <div> </div> <div>I det nya koncept som Patrik Johansson och Chalmers presenterar tillsammans med Robert Dominkos forskargrupp i Ljubljana har grafiten ersatts med ett nanostrukturerat organiskt katodmaterial. Det är uppbyggt av den kolbaserade molekylen antrakinon och har framställts och vidareutvecklats av Jan Bitenc, som gästforskat på Chalmers. Den organiska molekylen i katodmaterialet tar effektivt emot positiva laddningsbärare från elektrolyten – den lösning i vilken joner kan flyttas mellan polerna. </div> <div> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/NiklasLindahl_190823_280x300.jpg" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:193px" />– Tack vare att det nya katodmaterialet gör det möjligt att använda lämpligare laddningsbärare, kan batteriet dra bättre nytta av aluminiumets potential. Nu fortsätter arbetet med att hitta en ännu bättre elektrolyt, eftersom den nuvarande innehåller klor. Det vill vi komma bort ifrån, säger chalmersforskaren Niklas Lindahl, som studerat de interna mekanismer som styr energilagringen. </div> <div> </div> <div>Än så länge finns inga aluminiumbatterier på marknaden och de är relativt nya även inom forskningsvärlden. Frågan är då om aluminiumbatterierna kan komma att ersätta litiumjonbatterierna.</div> <div> </div> <div>– Självklart hoppas vi det, men framförallt kan de bli ett komplement och se till att litiumjonbatterierna kan användas bara där de behövs. Än så länge är aluminiumbatterierna knappt hälften så energitäta som litiumjonbatterierna, men vårt långsiktiga mål är att de ska bli lika energitäta. Även om det återstår arbete med både elektrolyten och en bättre mekanism för uppladdning är aluminium i grunden en betydligt bättre laddningsbärare än litium då den är multivalent – vilket gör att varje jon ”kompenserar” för flera elektroner. Batterierna har dessutom potential att bli betydligt mindre miljöovänliga, säger Patrik Johansson. </div> <div> </div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2405829719308931?dgcid=author"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Resultaten som visar att och hur det nya konceptet fungerar, har publicerats i tidskriften Energy Storage Materials.</a></div> <div> </div> <div><div><span style="font-weight:700">Text</span>: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">Foto</span><span style="background-color:initial">: Henrik Sandsjö (Patrik Johansson) och Mia Halleröd Palmgren (Niklas Lindahl).​</span></div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information:</h2> <div><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/Patrik-Johansson0603-6580.aspx">Patrik Johansson</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, <a href="mailto:patrik.johansson@chalmers.se">patrik.johansson@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Niklas-Lindahl.aspx">Niklas Lindahl</a>,</strong> forskare, institutionen för fysik på Chalmers och numera verksam på institutionen för fysik på Göteborg universitet, <span style="background-color:initial">076 622 91 36, </span><span style="background-color:initial"><a href="mailto:niklas.lindahl@chalmers.se">niklas.lindahl@chalmers.se</a></span></div> <div> </div> <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/nytt-koncept-oeppnar-foer-miljoevaenligare-batterier-2925052"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span><div style="display:inline !important"><div style="display:inline !important">Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​</div></div> ​</a><br />​<span style="background-color:initial">​</span><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen bakom de nya resultaten:</h2> <div>I november 2015 vann Patrik Johanssons idé om ett nytt batterikoncept närmare en miljon kronor i en innovationstävling som arrangerades av kemikoncernen BASF. Hans team presenterade redan då en aluminiumbaserad batteriteknologi. Konceptet skulle dessutom ge både högre energitäthet och markant lägre råvarukostnader. <span style="background-color:initial">Fyra år senare har idén blivit ett v</span><span style="background-color:initial">erkligt koncept genom ett tätt samarbete med National Institute of Chemistry i Slovenien. En av forskarna, Jan Bitenc, fick 2017 ett stipendium från Rune Bernhardssons grafenfond och fick därmed möjlighet att gästforska på Chalmers. Det innebar att de två forskargrupperna, med Göteborg som bas, kunde börja anta en utmaning tillsammans. Medan Chalmers stod för aluminiumanod och elektrolyt had</span><span style="background-color:initial">e Jan Bitenc en organisk katod som visat sig fungera väl i magnesiumbatterier. Projektet blev starten till ett flerårigt samarbete där katodmaterialet utvecklades för att bli tåligare och mekanismerna som styr energilagringen analyserades. </span></div> <div> </div> <div>Resultaten som visar att och hur det nya konceptet fungerar, har publicerats i tidskriften Energy Storage Materials. Artikeln<a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2405829719308931?dgcid=author"> ”Concept and electrochemical mechanism of an Al metal anode ‒ organic cathode battery” ​</a>är skriven av Jan Bitenc, Niklas Lindahl, Alen Vižintin, Muhammad E Abdelhamid, Robert Dominko och Patrik Johansson. </div> <div> </div> <div><div>Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Energimyndigheten samt Chalmers styrkeområden för materialvetenskap och energi. </div></div> <div> </div> <div></div> <div>Patrik Johansson och Robert Dominko är två av tre ledare för Europas största nätverk för batteriforskning: <a href="http://www.alistore.eu/">Alistore – European Research Institute (Alistore-ERI).</a><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Battery_Illustration_Muhammad750x340.jpg" alt="" style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial;margin:5px" /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> <div style="text-align:right"><span style="font-family:inherit;font-size:12px;background-color:initial">Illustration: Muhammad Abdelhamid </span><br /></div></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">På väg mot nästa generations batterier: </h2> <div>Alla som har följt elbilsdebatten vet att dagens energitäta batterier innehåller litium. Metallen förväntas bli ännu dyrare än idag och kan bli en bristvara på grund av den ständigt ökande efterfrågan. Litiumjonbatterierna innehåller dessutom oftast metallen kobolt som bryts under dåliga arbetsförhållanden och eldar på konflikter i de länder där den utvinns. </div> <div>Det pågår ett intensivt arbete på Chalmers när det gäller att ta fram mer hållbara alternativ för energilagring.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs gärna fler artiklar om Chalmersbaserad forskning inom energilagring: </h2> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi i karossen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-–-mer-effektivt-än-någonsin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Flytande solenergi på flaska </a></div> <div><a href="/en/departments/physics/news/Pages/Battery-idea-from-Chalmers-won-international-contest-on-energy-storage.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Batteriidé från Chalmers vann internationell tävling i energilagring​</a> (artikeln är på engelska)</div>Mon, 30 Sep 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Nyckeln-till-lyckade-samarbeten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Nyckeln-till-lyckade-samarbeten.aspxLångsiktighet en nyckel till lyckade samarbeten<p><b>​Det tar tid att bygga förtroende och få samarbeten att växa. När det gäller akademin och industrin behöver man också dela samma vetenskapliga ambitioner. Långsiktighet är därför en hörnsten i Chalmers strategiska samarbetsavtal med näringsliv och myndigheter.</b></p><b>​​</b><span style="background-color:initial;font-size:14px"><b>Även om samarbeten mellan två parter</b> växer och fördjupas med tiden finns ett stort värde i om det redan från start finns upparbetade personliga kontakter och samarbeten att bygga vidare på. När det gäller Chalmers samarbete med ABB är Massimo Bongiorno och Jan Svensson ett exempel på det.<br /><br /></span><div><span style="font-size:14px"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Forskningsstöd%20till%20framtidens%20vindkraft/Massimo_Bongiorno_200-245px.jpg" alt="Massimo Bongiorno" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></span><span style="background-color:initial"><b>– En adjungerad professor</b> är enbart här under begränsad tid och då på deltid, så för att uträtta något måste vi fungera bra tillsammans. Därför är det viktigt att ABB låter mig få möjlighet att påverka vem jag ska samarbeta med, säger Massimo Bongiorno, biträdande professor vid institutionen för Elektroteknik på </span><span style="background-color:initial">Chalmers.  <br /></span><span style="background-color:initial">Han talar om Jan Svensson som är en av fem adjungerade professorer från ABB på Chalmers. </span><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Massimo tog sin civilingenjörsexamen i elektronik vid universitetet i Palermo, Italien 2002. När han senare disputerade på Chalmers var Jan Svensson hans handledare. Så samarbetet har fortsatt och numera känner de varandra utan och innan.<br /></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>S</b></span><span style="background-color:initial"><b>edan hösten 2018, tjugo år efter disputationen</b> i elkraftsteknik på Chalmers, är Jan Svensson tillbaka som adjungerad professor. När han lämnade Chalmers för ABB hade han även med sig en docenttitel i kappsäcken.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– På ABB har jag arbetat med kraftteknik, med energiöverföring, energilagring, förnyelsebar energiproduktion och stabilitet i elnätet.  Jag har också varit programansvarig för ett forskningsområde inom Corporate Research, säger Jan Svensson, som numera är senior principal scientist på ABB Corporate Research.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="font-size:14px"><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Jan_Svensson1_Foto_Lars_Carlsson.jpg" alt="Jan Svensson adjungerad professor från ABB" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>– Det Massimo och jag</b> <b>har fokus</b> på nu är omriktare kopplade till elnätet. Den omvandlar likström till växelström, oftast mellan vindkraft och elnätet, eller solkraft och elnätet. Globalt ökar vind- och solenergi samtidigt som kol</span><span style="background-color:initial">kraften fasas ut. Detta innebär stora förändringar för elnätet. Det gör att stabiliteten blir lidande med risken att elnätet får så kallade blackouter. Då kan det bli svart som i London tidigare i år, säger Jan Svensson. <br /></span><span style="font-size:14px"><br /><b>I augusti drabbades den brittiska</b> huvudstaden och de omgivande områdena av ett gigantiskt strömavbrott och blev helt utan elektricitet efter att produktionen från vindkraftsel och naturgas drastiskt minskade. Elnätet fick ett effektunderskott och nätfrekvensen blev för låg och laster, såsom London, fick kopplas bort. </span><span style="background-color:initial">Två </span><span style="background-color:initial">av de stora forskningsansökningar Jan Svensson och Massimo Bongiorno har inne bygger på elnätskollapser, blackouter. Det handlar om integrationen av förnyelsebar energi.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Teknik och innovation </b>spelar en avgörande roll för ABB. Företaget har sju forskningscenter globalt, mer än 100 universitetssamarbeten samt 8 500 forskare över hela världen. I Sverige samverkar ABB speciellt med fem strategiskt utvalda universitet: KTH, Uppsala, Chalmers, Linköping och Mälardalens högskola.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">När det kommer till Chalmers och forskargruppen Massimo leder är det viktigt att ha kontakt med en fysisk person. Jan Svensson är dessutom en dörröppnare mellan ABB och Chalmers. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Via Jan når vi och får kännedom om de kompetenser som företaget har. När det gäller mig är jag lite ensam inom mitt forskningsområde på Chalmers. Så när vi träffas är det vi två och en tom white board. Tillsammans bollar vi idéer till olika forskningsansökningar och utlysningar. Vi försöker komma på nya försöksområden och bygga strategier för forskargruppen här på Chalmers. Sedan när vi får in doktorander ska de handledas, berättar Massimo Bongiorno. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Jan Svensson säger att samarbetet</b> ger honom möjligheten att påverka forskningsinriktningen på Chalmers.</span></div> <div><span style="font-size:14px"> – Detta är spännande. Dessutom utvecklas jag själv. Informationen och kunskapen jag får förmedlas till mina kollegor på ABB. Jag har möjlighet att träffa doktorander, studenter och berätta om hur bra ABB är. Så vårt samarbete leder även till rekrytering av framtida medarbetare. Jag har också en industriell erfarenhet som oftast saknas på universiteten, vilken jag kan förmedla. Det hela är en winwin-situation.                                                                                                                                                                                                                                     </span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>En annan fördel för Jan Svensson </b>och ABB är att det finns en väldig bred och djup kompetens på Chalmers inom andra områden än det egna. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Artificiell intelligens och kommunikationsteknik får allt större betydelse, även för vårt elnät. Jan Svensson har stora förhoppningar på 5G-nätet där bandbredden ökas avsevärt mot dagens 4G. Det gör att man kan använda nätet till fler och andra saker än idag. Ett exempel är kommunikation mellan olika enheter i ett elnät för att styra nätet på ett bättre sätt, och därigenom undvika blackouter. Det traditionella elnätet har mycket kolkraft globalt men med allt mer förnyelsebar el kommer det att krävas en stor omställning inom hela elnätet. Här kan 5G spela in.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>När det gäller forskningsprojekt</b> har Massimo och Jan haft en masterstudent som arbetat med machine learning. I ett annat arbetar en PostDoc med kommunikationen i ett elnät. Målet är att karakterisera nätet och skicka informationen till en omriktare för att styra elnätet på ett bättre sätt.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Styrkeområde Energi och ABB har ett långsiktigt samarbetsavtal på högsta nivå. Via det skapas en plattform där alla satsningarna koordineras och ges mervärden för båda parter. Det gör även insatserna tydligare, förenklar uppföljning och kan komma att skapa fler forskningsprojekt.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>– Idag är utmaningarna inom elområdet </b>stora och komplexa. Så vi ser med tillförsikt på att samarbetet mellan ABB och Chalmers har fördjupats sedan 2013. För närvarande har vi fem adjungerade professorer. Vår samverkan ger också våra studenter möjlighet till både examensarbeten och sommarpraktikplatser på ABB, säger Anders Ådahl, vice styrkeområdesledare Energi, med speciellt ansvar för externa relationer inom energiområdet.<br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Relaterat:</b></span></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/samhalle-naringsliv/Sidor/Kraft--och-automationsteknik-för-en-hållbar-samhällsutveckling.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">L</span><span style="background-color:initial">äs mer om samarbetet mellan Chalmers och ABB</span></a><br /><br />Text: Ann-Christine Nordin. <br />Fotograf: Oscar Mattsson (övre fotot på Massimo Bongiorno) respektive Jan Carlsson (nedre fotot på Jan Svensson)<br /></div> <div><br /></div> ​​Thu, 19 Sep 2019 22:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/IPCCs-specialrapport-om-Klimatförändringar-och-marken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/IPCCs-specialrapport-om-Klimatf%C3%B6r%C3%A4ndringar-och-marken.aspxTa del av IPCC:s specialrapport – Climate Change and Land<p><b>​Den 2 september hölls ett seminarium om IPCC:s senaste specialrapport om Climate Change and Land i Stockholm. Arrangörer var KSLA i samarbete med SMHI, Chalmers, Focali, IEA Bioenergy och SIANI. Seminariet filmades och finns nu tillgängligt tillsammans med presentatörernas bilder:</b></p><span style="background-color:initial;font-size:14px"><a href="https://www.ksla.se/aktivitet/ipcc-climate-change-and-land/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IPCC Climate Change and Land (seminariet är filmat)</a></span><div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2019/08/4.-SPM_Approved_Microsite_FINAL.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ta del av IPCC-rapporten (PDF)​</a></span></div> <div><br /></div> ​Sun, 15 Sep 2019 15:00:00 +0200