Nyheter: Energihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 20 Mar 2020 11:05:23 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Jamforelser-mellan-ekologiskt-och-konventionellt-jordbruk-behover-bli-battre.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Jamforelser-mellan-ekologiskt-och-konventionellt-jordbruk-behover-bli-battre.aspxJämförelser mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk behöver bli bättre<p><b>​Jordbrukets och matens miljöeffekter diskuteras intensivt. Men de vanligaste analysmetoderna bortser ofta från avgörande faktorer, enligt forskartrion bakom en studie i tidskriften Nature Sustainability. Exempel på sådana faktorer är biologisk mångfald, jordkvalitet, giftspridning och samhällsförändringar. Dessa förbiseenden kan leda till fel slutsatser om intensivjordbruk och ekologiskt jordbruk.</b></p><div><span style="background-color:initial">Den vanligaste metoden för att bedöma miljökonsekvenserna av jordbruk och mat är livscykelanalys, LCA. Studier som använder denna metod visar ibland att ekologiskt jordbruk är sämre för klimatet, eftersom det ger lägre avkastning och därför behöver större markyta för att producera en viss mängd mat jämfört med konventionellt jordbruk. Denna slutsats drogs till exempel </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12622-7">i en studie i Nature Communications</a><span style="background-color:initial">, som rapporterades av många medier, </span><a href="https://www.bbc.com/news/science-environment-50129353">bland annat BBC</a><span style="background-color:initial">.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Men enligt tre forskare från Frankrike, Danmark och Sverige är denna LCA-tillämpning allt för förenklad, och missar därför viktiga fördelar med ekologiskt jordbruk. Forskarna har analyserat en mängd LCA-studier.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/ChristelCederberg_230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi är oroliga över att LCA ger en för begränsad bild, vilket riskerar att leda till dåliga politiska och samhälleliga beslut. När man jämför ekologiskt jordbruk med intensivjordbruk finns det bredare effekter som inte fångas upp tillräckligt med dagens metoder, säger Christel Cederberg på Chalmers (bilden).</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Till exempel är biologisk mångfald helt avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. Men den biologiska mångfalden minskar världen över, och intensivjordbruket har visat sig vara en av huvudorsakerna till negativa trender såsom förluster av insekter och fåglar. I ett öppet brev i tidskriften Nature Ecology &amp; Evolution manade 65 forskare nyligen till åtgärder inom jordbruket för att insektsnivåer ska bevaras och återhämta sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Biodiversitet högre i ekologiska åkrar</h3> <div> </div> <div>Jordbruket upptar globalt mer än en tredjedel av vår landyta, så kopplingar mellan jordbruk och minskad biodiversitet har oerhört stor betydelse.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–Vår analys visar att dagens LCA-studier sällan räknar in effekterna på biologisk mångfald, och därför missar fördelen som ekologiskt jordbruk har. Tidigare studier har visat att ekologiska åkrar har runt 30 procent högre biodiversitet än konventionella åkrar, säger Marie Trydeman Knudsen på Århus universitet i Danmark.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Omfattande besprutning är ett annat orosmoln. Mellan år 1990 och 2015 ökade den globala användningen av kemiska bekämpningsmedel med 73 procent. Giftrester i mark, vattendrag och mat kan vara skadliga för människors hälsa och för ekosystem på land och i vatten, och kan orsaka förluster av biologisk mångfald. </div> <div> </div> <div>Inom ekologiskt jordbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. Men få LCA-studier tar med det i beräkningen.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Ännu en aspekt är jorderosion och minskad markbördighet som orsakas av ohållbara jordbruksmetoder – även det är något som sällan beaktas i LCA-studier. Därför missar man ofta fördelarna med ekologiska metoder såsom bättre växtföljder och naturlig växtnäring. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Avgörande är att LCA utvärderar miljöeffekter per kilo produkt. Det gynnar intensivjordbruk som kan ha lägre belastning per kilo produkt, men högre belastning per hektar landyta.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Med LCA tar man bara med den totala avkastningen i beräkningen. Ur det perspektivet stämmer det förstås att intensivjordbruk ofta presterar bättre. Men detta är inte hela sanningen när vi tittar på det större jordbruksekosystemet. Ett varierat odlingslandskap med mindre fält, fler häckar och stenmurar och många olika grödor ger andra fördelar – till exempel högre biologisk mångfald, säger Hayo van der Werf på forskningsinstitutet INRAE i Frankrike.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Den produktbaserade livscykelanalysen misslyckas också med att fånga in nyanserna hos agroekologiska jordbrukssystem, som ekologisk odling är ett exempel på, vilka förlitar sig mer på naturliga processer och anpassas till lokala ekosystem. LCA behöver en mer finjusterad metodik, menar Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Problematiskt att värdera indirekta effekter​</h3> <div>En annan brist är när hypotetiska ”indirekta effekter” tas med i beräkningen. Exempelvis antagandet att den lägre avkastningen hos ekologiskt jordbruk automatiskt kan översättas till ökade koldioxidutsläpp, på grund av högre markanspråk som kan leda till avskogning. Att värdera sådana indirekta effekter är problematiskt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Ta till exempel den ökande efterfrågan på ekologiskt kött. Med traditionella LCA-studier förutsätter man att den totala köttkonsumtionen kommer att förbli oförändrad, och att större arealer därför kommer att behövas. Men konsumenter som blir motiverade till att köpa ekologiskt kött av miljömässiga och etiska skäl kommer troligtvis också köpa mindre kött. Det har knappt gjorts några studier om den här typen av konsumentbeteende, så det är väldigt svårt att räkna in effekterna av sådana sociala skiften nu, säger Hayo van der Werf.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Dagens LCA-metodik och tillämpningar är helt enkelt inte tillräckligt bra för att utvärdera agroekologiska odlingssystem, såsom ekologiskt jordbruk. Metoden behöver utvecklas och kopplas ihop med andra verktyg för miljöutvärdering för att få fram en mer balanserad bild, säger Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln “<a href="https://www.nature.com/articles/s41893-020-0489-6">Towards better representation of organic agriculture in life cycle assessment​</a>” i Nature Sustainability.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>För mer information, kontakta:</span></h3></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div>Christel Cederberg, b<span style="background-color:initial">iträdande professor institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers</span></div> <div> </div> <div>christel.cederberg@chalmers.se</div> <div> </div> <div>031-772 22 18</div> <div> </div> <div><br /></div>Tue, 17 Mar 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Helene-Ahlborg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Helene-Ahlborg.aspxHallå där Helene Ahlborg...<p><b>​... forskarassistent vid avdelningen för Miljösystemanalys.  En stor del av 2019 tillbringade du vid Sussex University, i Brighton, där du var gästforskare i ett stort nätverk kring samhällsvetenskaplig energiforskning och studier av politik och makt i samhällsförändring. Nu förbereder du en resa till både Nairobi i Kenya och Kigali, Rwandas huvudstad.</b></p><div><span style="background-color:initial"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/HeleneAhlborg_07_artikel.jpg" alt="Helene Ahlborg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Först, hur var Brighton?</b></span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är en väldigt kul och inspirerande miljö.  Miljön är internationell med många toppforskare inom innovation och hållbarhetsomställning, samt en stor grupp energiforskare. Min institution, Science Policy Research Unit, SPRU, vid University of Sussex, är ett av världens ledande centrum för forskning om vetenskap, teknik och innovationspolitik. Jag arbetade nära en forskargrupp med fokus på förnybar energi i Östafrika. Nu följer jag deras projekt och vi bistår varandra så mycket vi kan. Under min tid presenterade jag min forskning, deltog i olika paneler och var kommentator på seminarier. Det var en värdefull vistelse för att upprätthålla kontakter och nätverk.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Och nu planerar du för en resa till Nairobi – vad skall du göra där?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är två saker som ska kombineras. Resan, som är på två veckor, börjar i Nairobi och avslutas i Kigali i Rwanda. Vi ska fördjupa arbetet och våra aktiviteter kring innovation och nyttiggörande, hur man får samhällsnytta av forskning. Målet den här gången är att bygga upp en innovationshubb i Kigali. Den ska få idéer inom energiforskningen att lyfta. I Nairobi besöker vi tre universitet som redan har innovationshubbar samt ett par andra organisationer med innovationsfokus. Vi åker dit för att förstå och lära. Sedan tar vi med oss våra erfarenheter till Kigali. Med på resan är Kristina Henricson Briggs, som sedan 2016 är projektledare för ENG-projektet, med syfte att introducera entreprenörskap i fler utbildningar på Chalmers. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Hon och jag är inbjudna av vår kenyanska forskarkollega Julius Ecuru som är med och driver innovationsnätverket Bioinnovate, vilkas verksamhet vi ska besöka. Julius är vår värd i Nairobi. Dessutom kommer tre kollegor från Kigali att möta oss i Nairobi, så vi har planerat detta tillsammans.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– När vi sen kommer till Kigali så fortsätter diskussionerna om innovationshubben. Vi ska också träffa våra arkitekturstudenter på plats. En är masterstudent från Chalmers, de andra är från Rwanda University. De arbetar med design av vår innovationshubb och de kommer presentera sina förslag. Hubben ska bli en brygga mellan energiforskningen och samhället, så att forskningen svarar upp mot verkliga samhällsproblem och bidrar till energiomställningen. Mitt uppdrag här är att driva det vetenskapliga arbetet kring hur vi nyttiggör forskningen.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det som saknas idag är kopplingen mellan universitetet och energisektorn, exempelvis företag som arbetar med vattenkraft, solpaneler etc. Vi vill skapa en mötesplats för forskare och näringslivet och civilsamhället. Där studenter och forskare får motparter som är intresserade av resultaten. Sida och Världsbanken bidrar till projektet. Världsbanken satsar bland annat på en inkubator som ska bidra till företagsutveckling. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Det här låter väldigt spännande. Kopplar detta till rektors initiativ i Östafrika? </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– </span><span style="background-color:initial">Rektors initiativ har tillkommit efter att vi redan var på gång med att utveckla partnerskap i regionen. Chalmers energiforskare är med i tre Sida-program i regionen. Därtill finns alla andra chalmersforskare som har etablerade partnerskap i Östafrika, inom till exempel Mistra Urban Futures. Rektors initiativ, att expandera och fördjupa långsiktig samverkan med östafrikanska universitet, utgår från redan etablerade partnerskap och drevs inledningsvis från styrkeområde Energi men drivs sedan årsskiftet av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) under Göteborgs universitets och Chalmers gemensamma satsning Global Sustainable Futures (GSF). Man kan alltså säga att våra redan etablerade aktiviteter var en del av grunden för rektors initiativ. Styrkeområdets stöd har varit avgörande för att vår grupp kunnat bygga upp de aktiviteter som vi nu har inom energiforskning i framförallt Moçambique och Rwanda. Framgången med Sida-programmen hade inte varit möjlig annars.​</span></div> <div><span style="font-size:14px"></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Vi håller på att utveckla kontakter med universitetet i Rwanda.  Det vi försöker skapa är en arena som är inkluderande och välkomnande. Så självklart bidrar vi med det vi kan, som nätverk på Chalmers och i Kigali. Vi vet att de efterfrågar Chalmers kompetens och väldigt gärna utvecklar samarbete inom energi som är en katalysator för andra samhällssektorer. Men självklart också exempelvis transport, hälsa och IKT. Innovationshubben kan erbjuda en mötesplats för chalmersforskare, både de som är på plats och för de som deltar på distans. Det är viktigt att den fylls av aktiviteter och blir en spännande plattform för olika intressenter i samhället. Rektors nästa workshop i Kigali blir en konkret fortsättning för dem som vill vara med under hösten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT</b><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/helene-ahlborg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Helene Ahlborg</a><br /></span><a href="https://www.jooust.ac.ke/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />JOOUST: Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology​</a><br /><span style="font-size:14px"><a href="https://ur.ac.rw/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​University of Rwanda</a><br /></span><span style="font-size:14px"><span></span><a href="http://www.sussex.ac.uk/spru/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​The Science Policy Research Unit (SPRU)</a></span><br /><span style="font-size:14px"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Forskare-pa-jakt-efter-hallbar-foda.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Forskare på jakt efter hållbar föda</a></span><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Maria-Grahn.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bygger broar med Östafrika</a><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Samarbete-med-Chalmers-minskar-undernaring.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minskar undernäringen med hjälp av groddat mjöl​</a><br /><a href="https://www.globalamalen.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Globala målen för hållbar utveckling​</a><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Rektors initiativ i Östafrika:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">• Ökad samverkan med Östafrika är ett initiativ som är initierat av Chalmers rektor och </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">koordinerades inledningsvis av Chalmers styrkeområde Energi men drivs sedan årsskiftet av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) under Göteborgs universitets och Chalmers gemensamma satsning Global Sustainable Futures (GSF). </span><span style="background-color:initial">Syftet är att utforska och identifiera gemensamma behov och intressen för samarbete inom ämnesområdena energi, vatten och mat etc.</span></div> <div><span style="font-size:14px">• Inom initiativet har Chalmers ambitionen att investera i och bygga bra och hållbara nätverk och samarbeten inför framtiden </span></div> <div><span style="font-size:14px">• Samverkan mellan Chalmers och östafrikanska universitet, bilaterala och multilaterala.</span></div> <div><span style="font-size:14px">• Ambition är att genomföra minst två workshops i Östafrika under 2019-2020, den första med JOOUST i Kisumu, Kenya, och den andra <span></span>i ett multilateralt sammanhang där Chalmers och University of Rwanda har delat värdskap i Kigali, Rwanda.</span></div> <div><span style="font-size:14px">• Förväntningarna inkluderar utveckling av långsiktigt samarbete inom områden som definieras genom workshops. </span></div> <div><span style="font-size:14px">• Workshopen med JOOUST, Kisumu, ägde rum den 1-5 april 2019. Workshopen i Kigali, kommer att ske under 2020.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div>Mon, 09 Mar 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plast-en-attraktiv-ravara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plast-en-attraktiv-ravara.aspxMed rätt kravprofil blir plast en attraktiv råvara<p><b>Ryggmärgsreaktionen är att minska användningen av plast i samhället. Men det är att angripa symtomen, istället för roten till problemen. Vi måste sätta upp en kravprofil for polymera material, så att de kan produceras resurseffektivt till låg kostnad och skapa cirkulära system och återanvändas utan att ta ändliga resurser i anspråk. Plast ska vara en attraktiv råvara i ett oändligt kretslopp, skriver professor Henrik Thunman, i årets första nummer av IVA-Aktuellt, nr 1 2020. Länk till hela IVAs magasin i slutet av artikeln.</b></p><b>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/plastic-bottles-115087_640.jpg" alt="BIld av Hans Braxmeier från Pixabay " class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Miljökonsekvenserna</b> av dagens plastanvändning har fått allt större uppmärksamhet. Gigantiska öar av plast flyter omkring i våra hav, nedskräpningen av kustområden blir allt värre och kunskapen om mikroplasters påverkan på det marina djurlivet ökar. Världens höginkomstregioner har lämnat ett oerhört arv efter sig. Samtidigt har den globala tillväxten flyttat det huvudsakliga läckaget av plast till låginkomstregioner, där fortfarande två miljarder människor lever utan fungerande system för avfallshantering.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">Ryggmärgsreaktionen är att minska användningen av plast i vårt samhälle. Men den utgår från hur vi i dag värderar och använder dessa material. Att minska användningen är därför att angripa symtomen istället för roten till problemet. Problemet är inte plast och andra polymera material, utan samhällets oförmåga att skapa system som gör att material får ett värde efter dess primära användning. <br /><span style="background-color:initial"><br /><b>Vi </b></span><span style="background-color:initial"><b>måste därför frigöra oss</b> från vår begränsande världsbild och sätta upp kravprofilen för de material som ska bygga vårt framtida hållbara cirkulära samhälle. Kravbilden utmärks av att materialen kan produceras resurseffektivt, till låg kostnad, kan möta samhällets olika behov av material med olika egenskaper samt vara tillgängliga för alla jordens invånare oavsett inkomstnivå. För att göra materialen uthålliga och cirkulära krävs att de kan möta en ökad användning utan att ta ändliga resurser i anspråk. Och när materialen tjänat ut ska de vara en attraktiv råvara för att producera nya material i ett oändligt kretslopp. <br /><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><b>Tar vi till oss denna kravprofil</b> blir slutsatsen att syntetiskt producerade material uppbyggda av kol- och väteatomer mer eller mindre är de enda material som kvalificerar sig. Det innebär plast och andra polymera material. Anledningen är att dessa material bryts ner mycket långsamt, vilket betyder att allt material kan återvinnas och ges egenskaper som gör att de i stort sätt kan möta alla behov vi kan föreställa oss. Dessutom kan vi täcka ett ökande behov med plast som finns lagrad i vårt samhälle, till exempel på soptippar eller öar av skräp i havet.</span></p> <p class="MsoNormal">Om mängden plastavfall inte är tillräcklig, är det naturligt att komplettera detta med biomassa som först har utnyttjats som material i sin ursprungliga form. Alternativet är att täcka expansionen genom att producera plast och andra polymera material via elektrolys och syntes av koldioxid och vatten som fångas in direkt från luften med förnybar el som energikälla. Koldioxiden och vattenångan som en vuxen människa andas ut under dag skulle räcka till att producera ungefär 25 plastbärkassar.</p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>För att skapa </b>en cirkulär användning måste kolet som är lagrat i material ses som just råvara för nya material och inte som bränsle. Och absolut inte något som vi bara kan deponera kontrollerat eller okontrollerat i vår natur. Följaktligen måste vi följa ambitionerna i avfallshierarkin som är implementerad i EU:s avfallsdirektiv och även återfinns i FN:s hållbarhetsmål.</p> <p class="MsoNormal">För de stora petrokemiska fabrikerna, där våra plaster och polymera material produceras, betyder detta att de måste byta råvara.</p> <p class="MsoNormal">Biflöden från olje- och gasindustrin måste ersättas av biflöden från samhället i form av plastavfall och biomassabaserat avfall. Ett byte som innebär flera stora utmaningar.<br /><br /> <b>Den första är skalan </b>på dessa anläggningar. Ett typiskt petrokemiskt industriellt kluster behöver mer än 1 miljon ton råvara årligen. Detta kan jämföras med den totala mängden plastavfall i Sverige som är i storleksordningen 1,7 miljoner ton per år. <br /><span style="background-color:initial"><br /><b>Den andra stora utmaningen</b> är att skapa tekniska lösningar som kan återvinna material med en så hög återvinningsgrad att avfallsflödena räcker för att driva systemet.</span></p> <p class="MsoNormal">Ser vi till den första utmaningen har vi under de senaste årtiondena tagit viktiga steg. Här har vi framför allt i norra Europa gått före genom att aktivt sortera ut plast ur våra avfallsströmmar. Detta är en förutsättning för en omställning till ett cirkulärt samhälle. I dag återvinns runt 7 procent av det globala plastavfallet till nya produkter. Denna återvinning bygger dock i huvudsak på mekanisk återvinning. I en sådan används mer eller mindre sofistikerade tekniska system för att sortera ut olika plaster och omvandla de renaste fraktionerna till granulat av olika kvalitet. Granulat blir sedan råvara för nya produkter med begränsade kvalitetskrav. För att förbättra situationen höjs kvalitén på granulatet ofta genom inblandning av olika mängder jungfrulig plast. <br /><b style="background-color:initial"><br />Plast och de polymera</b><span style="background-color:initial"> material som produceras via mekanisk återvinning kommer alltid vara av lägre kvalitet än de som bygger på jungfruliga material. En stor andel plaster, till exempel härdplaster går dessutom inte att återvinna på detta sätt. För de material som kan återvinnas går det inte att återskapa den stora bredd av olika egenskaper som jungfrulig plast och andra polymera material erbjuder. Dessa återvinningsmetoder bidrar således till en längre livslängd och minskat behov av jungfruligt material, men inte till cirkularitet.</span></p> <p class="MsoNormal">En ytterligare begräsning med denna typ av återvinning är småskaligheten. Lösningarna kan endast dra begränsad nytta av de skalfördelar som gör att dagens produktion av jungfrulig plast och andra polymerer kan förse världen med en nästan oändlig mängd avancerade material till lågt pris.</p> <p class="MsoNormal">För att skapa en cirkulär och resurseffektiv produktion av framtida material måste dagens återvinningstekniker kompletteras. Här kommer de kemiska återvinningsteknikerna in. Det är metoder som antingen kemiskt löser upp materialet eller termiskt bryter ned det. Det finns många olika lösningar. De som tillämpas i dag är främst småskaliga. För att vara ett reellt alternativ för omställningen av de existerande storskaliga petrokemiska fabrikerna, måste regelverk som säkerställer råvarutillförseln och nya tekniska lösningar utvecklas.</p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>För existerande storskaliga </b>petrokemiska fabriker finns två huvudspår. Närmast i tiden ligger att omvandla plasten till en dropin råvara som direkt kan blandas med dagens råvara till existerande ångkrackrar. Det innebär en process där dagens råvara hastigt värms upp till mellan 700 och 850 grader i en ångatmosfär vid atmosfärstryck. Sedan kyls den snabbt ned för att producera främst eten, propen och bensen. <br /> Dessa ämnen är basen för den stora volymen av produkter i petrokemiska fabriker som producerar plaster och polymera material. Det andra spåret är att ta fram nya ångkrackningsprocesser som tillåter ett byte av råvaran till plastavfall och biomassabaserat avfall.</p> <p class="MsoNormal">Under det senaste året har flera projekt för att producera dropin råvara startas. De flesta är baserade på pyrolys av termoplaster (samma plaster som lämpar sig för den mekaniska återvinningen) i decentraliserade, relativt små anläggningar. I denna process värms plasten upp till cirka 500 grader och bildar en olja och permanenta gaser (cirka 20 procent av ingående energi). Gasen bränns för att förse processen med värme och släpper samtidigt ut koldioxid i atmosfären. Drivkraften för dessa satsningar är främst att producera ett drop-in drivmedel för dieselbränslen. Endast en mindre del blir en drop-in råvara till ångkrackrarna för de petrokemiska klustren.</p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>I dagens samhälle</b> är detta ett attraktivt återvinningsalternativ. Men ser vi det ur ett uthålligt cirkulärt perspektiv är det svårare att försvara: bara 20–30 procent av ingående råvara går till den petrokemiska industrin och endast 40–50 procent blir byggstenar för nya plaster. Återvinningsgraden till ny plast och polymerer begränsas därmed till mellan 10–15 procent. En pyrolyslösning för de petrokemiska industrierna i Stenungsund skulle behöva mellan 5–10 miljoner ton plastavfall för att täcka sitt framtida behov. Detta kan jämföras med omkring 1 miljon ton som är det teoretiska behovet.</p> <p class="MsoNormal">För att skapa ett rimligt framtida råvarubehov för existerande storskaliga petrokemiska fabriker i ett framtida cirkulärt samhälle, måste nya processer utvecklas som ger högre återvinningsgrad och kan hantera en bredare råvarubas. En möjlig nyckelprocess är utvecklingen av nya ångkrackrar som klarar avfall från alla typer av plast, polymera material och biomassa. Processen måste kompletteras med processer för koldioxidavskiljning och sådana som kan hantera och syntetisera biflöden med hjälp av förnybar el.</p> <p class="MsoNormal">Sommaren 2019 presenterade en forskargrupp från Chalmers i en vetenskaplig publikation i Sustainable Materials and Technologies hur detta ska gå till. Kopplade fluidbäddar används för att ångkracka olika plastfraktioner och biomassa för att värma processen för att bredda råvarubasen och samtidigt möjliggöra nettonegativa koldioxidutsläpp till atmosfären.</p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>I denna teknik används </b>ett fast bäddmaterial i form av sand för att transportera värmen till krackningsprocessen i en reaktor. Samtidigt transporterar bäddmaterialet bort de olika föroreningar och koks som bildas till en andra reaktor, där det värms upp och regenereras. Processen liknar en FCC-pocess (Fast Catalytic Cracking) som används för att öka produktionen av bensin i ett oljeraffinaderi. Den har kombinerats med lösningar från sopförbränningsanläggningar som använder fluidiserade bäddar, samt erfarenheterna från förgasning av biomassa i GoBiGas-projektet i Göteborg. Där användes ett motsvarande kopplat fluidbäddsystem för att industriellt tillverka avancerade biodrivmedel från skogsavfall.</p> <p class="MsoNormal">Utvecklingen har skett i Chalmers unika anläggning för att studera industriella fluidbäddprocesser. Denna har tidigare bidragit till utvecklingen och kommersialiseringen av fluidiserad bäddförbränning och fungerade som pilotanläggning i GoBigas-projektet.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>Försöken som genomförts</b> har gjorts i skalan 4,8 ton polyeten per dag (motsvarar vikten av 250 000 plastbärkassar, en kommersiell anläggning skulle behöva vara cirka 100 gånger större). Resultaten visar att den föreslagna tekniken skulle vara både tekniskt och ekonomiskt möjlig att implementera i existerande petrokemisk industri. Därmed har den mycket goda förutsättningar att bidra till att skapa en petrokemisk industri för ett framtida hållbart cirkulärt samhälle.<br /><br /><a href="https://issuu.com/iva-publikationer/docs/iva-aktuellt-nr-1-2020-issuu"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs artikeln i sin helhet i IVA-Aktuellt, nr 1 2020</a><br /><a href="https://www.iva.se/globalassets/bilder/iva-aktuellt/pdfer/iva-aktuellt-nr-1-2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem IVA-Aktuellt som PDF​</a></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>Läs mer om Henrik Thunmans forskning:</b><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Allt-plastskrap-kan-atervinnas-till-forstklassig-plast-genom-utvecklad-angkrackning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Allt plastskräp kan återvinnas till ny plast​</a><br /></p> <p class="MsoNormal"><a href="https://research.chalmers.se/person/heth"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Henrik Thunman Research​</a></p> Wed, 04 Mar 2020 07:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/decentraliserade-energilager.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/decentraliserade-energilager.aspx”Vi ser stora möjligheter med decentraliserade energilager”<p><b>​Den 12 mars, under ett lunchseminarium, breddar forskare och branschen diskussionen om byggnadens roll i energisystemet. Idag står det inför en rejäl omställning med en ökad andel förnyelsebar energi och förändrade förbrukningsmönster.Vi fick en pratstund med Pär Johansson, docent vid avdelningen för Byggnadsteknologi på Chalmers, och initiativtagare till seminariet.</b></p><div><span style="font-size:14px"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/BoM/Profilbilder/Byggnadsteknologi%20profilbilder/Johansson,-Pær.jpg" alt="Pär Johansson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />– Med seminariet vill vi lyfta de möjligheter och hinder som finns på en mer strategisk nivå när det gäller olika typer av värme- och kylenergilager för byggnader. Samtidigt vill vi också informera om de lösningar som vi på Chalmers jobbar med. Tillsammans med Akademiska hus har Chalmers nyligen driftsatt ett nytt kylenergilager baserat på fasomvandlingsmaterial. Efter tester och optimering av driftrutinerna är tanken att lagret ska bidra till att minska toppeffekten på kylsystemet i en nybyggd kontorsbyggnad. På så sätt minskar behovet av nyinvesteringar i kylmaskiner i Akademiska hus lokala fjärrkylsystem som finns på campus Johanneberg, säger Pär Johansson. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"></span><span></span><div><span style="font-size:14px">I inbjudan till seminariet står det att decentraliserad lagring av värmeenergi och smart styrning kan minska effektuttaget och bättre nyttja förnyelsebar energi.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Hur bra är branschen idag på att nyttja förnyelsebar energi?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det varierar, större fastighetsägare är relativt duktiga på detta redan idag. Ett exempel är Wallenstam som är självförsörjande på vindkraftsel sedan 2013. För värme och kyla är det mer komplicerat att nyttja förnyelsebar energi än att försörja byggnadernas elbehov. Värme- och kylenergin är mer beroende av lokala omständigheter som hur det lokala energibolaget producerar fjärrvärme- och kyla, och möjligheten att nyttja frikyla. Därför kan det vara intressant att titta mer på lokal energilagring och lösningar för det i ett systemperspektiv.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vilka åtgärder kan göras för att öka andelen förnyelsebar energi?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Dagens byggregler sätter begränsningar för hur lokal energi kan tillgodoräknas i energibalansen för byggnaden. Detta är också något som borde utredas eftersom det kan finnas hinder för hur mycket lokal förnyelsebar energiproduktion som är lönsam. När det gäller andra delar av branschen, som bygg- och anläggningssidan, har man inte kommit lika långt, men elektrifieringen av exempelvis anläggningsmaskiner kan bidra till att det blir enklare att använda förnyelsebara energikällor. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vad innebär decentraliserad lagring rent konkret?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det vi menar är mindre energilager utspridda över ett större område av byggnader som är ihopkopplade när det gäller energiförsörjningen och styrningen. De är smartare än vad lagren är idag med  större möjligheter att styra i- och urladdningen av lagren i tid och rum. Idag är det vanligare att dessa effektutjämnande system finns ute hos energileverantören istället för i själva byggnaden.<br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vilka utmaningar för detta med sig?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är alltid en utmaning att få lönsamhet i ny teknik och nya lösningar. De affärsmodeller och skattesystem som finns inom området idag är inte anpassade till att energi lagras och produceras lokalt. Enligt IVA är det är troligt att samtliga lagringstekniker i framtiden tillämpas i någon form, men den teknik som i dag utvecklas snabbast är batterier. I projektet med fasändringsmaterial som presenteras på seminariet har flera faktorer drivit på kostnaderna, men de förväntas bli mindre i nästa projekt då vi lärt oss väldigt mycket i processen. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Det pågår en diskussion bland flera branscher som handlar om att bli fossilfria. Hur ser det ut för byggsektorn?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– I Sverige står den för 20 procent av koldioxidutsläppen. Byggsektorn är bred med olika utmaningar beroende på vilken del man tittar på. Utsläppen kommer framförallt från tillverkningen av byggmaterial i byggskedet och från utsläpp relaterade till energianvändningen i byggnader. Branschens gemensamma färdplan syftar till att halvera dessa till 2030 och vara på nettonollutsläpp 2045. Här handlar det mycket om att använda befintlig teknik men för att nå netto noll krävs ny teknik och innovationer. Samverkan, ledarskap och kunskap är en av fem nyckelfaktorer som branschen pekar ut för att nå målen. Chalmers ligger långt framme när det gäller till exempel livslångt lärande och här kan vi bidra med fortbildning av de som utvecklar framtidens lösningar.<br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Kommer den frågan att lyftas på seminariet?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är en av de stora möjligheterna som vi ser med decentraliserade energilager, att möjliggöra bättre användning av förnyelsebar energi istället för den fossila som idag används för att täcka toppeffekterna. Omställningen till fossilfrihet är något som genomsyrar våra projekt och motiverar oss att forska på just det här området.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vem tycker du ska gå på seminariet?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Alla som är jobbar med eller är intresserade av hur energisystemet ska bli mer effektivt och robust borde vara intresserade av energilagring i byggnader. Jag tror det blir en spännande diskussion när flera olika perspektiv på frågan möts, säger Pär Johansson avslutningsvis.<br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Byggnadens-roll-i-energisystemet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer och anmäl dig till seminariet: Byggnadens roll i energisystemet​</a><br /></span><a href="/sv/personal/Sidor/par-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="font-size:14px">Pär Johansson, d</span><span style="background-color:initial;font-size:14px">ocent, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span>​</a></div></div>Wed, 04 Mar 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Hans-Hellsmark.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Hans-Hellsmark.aspxHallå där Hans Hellsmark...<p><b>... Specialist inom området Innovation and Transition studies vid Teknikens ekonomi och organisation.  Dagens samhällsutvecklingen för ökad ekologisk och social hållbarhet kräver radikala förändringar i grundläggande sociala och tekniska system både här hemma och på global nivå. För att möta utvecklingen har du tillsammans med kollegor inom Chalmers Initiativ för Innovation och Hållbar Omställning (CIIST) utformat en forskningspolitisk kurs för departement, myndigheter och regioner som är intresserade av ”transformativ programutformning”.​ Varför då?</b></p><p class="MsoNormal"><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/HansHellsmark.jpg" alt="Hans Hellsmark" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Vi har haft en långvarig diskussion med Energimyndigheten, Vinnova och Västra Götalandsregionen kring deras kunskapsbehov. Diskussionen resulterade i ett antal seminarium och forskningssamarbeten. Men nu tycker vi att det är dags att försöka skapa en kurs som är till nytta för dem samt andra myndigheter, regioner och för departement intresserade av att stimulera en hållbar omställning. <br /><b style="background-color:initial"><br />Vad är ”transformativ programutformning”? <br /></b><span style="background-color:initial">– Ett enklare ord, istället för transformation, är egentligen omställning. Ordet härstammar från vårt forskningsfält ”Transition Studies”, och det är från det fältet som vi hämtar innehållet i kursen.  Så i kursen försöker vi besvara frågan, ”Hur kan myndigheter, departement och regioner utforma program och andra aktiviteter som kan resultera i en hållbar samhällsutveckling och hur bör sådana utvärderas och följas upp?”<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Kurs</span><span style="background-color:initial">e</span><span style="background-color:initial">n fokuserar på tre huvudsakliga områden:</span></p> <ul><li> ”Backcasting<b>*</b> och experimenterande samverkan”</li> <li> ”Policymix och Innovationssystemsanalys” </li> <li>”Eff<span style="background-color:initial">ektanalys”. </span></li></ul> <span style="font-weight:700">Vilken nytta får de politiker och tjänstemän som går kursen?<br /></span>– För varje område kommer deltagarna lära sig specifika forskningsbaserade metoder som kommer vara användbara i deras vardag när de ska utforma verkningsfulla insatser. En viktig del i kursen är att skapa ett gemensamt språk för att förstå och analysera omställningsprocesser, men också skapa nätverk och lära av varandra.<p></p> <p class="MsoNormal"> </p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt"><b>*</b>Backcasting handlar om att man utgår ifrån en tänkt framtid och ställer frågan om vilka steg som måste tas för att kunna nå dit, till det tänkta målet, utifrån var vi befinner oss idag.</span></p> <p class="MsoNormal"><br /> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/TRANSFORMATIV-INNOVATIONSPOLITIK-I-PRAKTIKEN.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anmälan och mer information om kursen​</a></p> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/TRANSFORMATIV-INNOVATIONSPOLITIK-I-PRAKTIKEN.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Kurs%20Tranformativ%20innovationspolitik%20i%20praktiken.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem mer info som PDF​</a></p> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Kurs%20Tranformativ%20innovationspolitik%20i%20praktiken.pdf"></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om CIIST​</a><br /><br /></p>Tue, 03 Mar 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-vinnare-av-World-in-Property-Award.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-vinnare-av-World-in-Property-Award.aspxHSB Living Lab vinnare av World in Property Award<p><b>HSB Living Lab har utsetts till vinnare av World in Property Award, som delades ut på Fastighetsgalan på Berns den 29 januari. Utmärkelsen går till ett projekt som gjort ett extraordinärt avtryck på den svenska fastighetsmarknaden.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/HSBliving/PublishingImages/hsb_ll.jpg" alt="HSB living lab byggnad" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Det är jätteroligt att HSB Living Lab vinner årets World in Property Award! Vi är hedrade och glada att vi får utmärkelsen med en innovativ och viktig satsning för framtidens hållbara boende, säger Emma Sarin, projektchef HSB Living Lab.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Pristagaren ska visa på visionärskap, framtidstro, mod och samhällsnytta i sitt arbete med stadsutvecklingsprojekt antingen inom bostadsområdet eller den kommersiella sektorn. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Att vi får det här priset ser vi som ett kvitto på att fler tänker som oss och att fastighetsbranschen är redo för samverkan och nytänkande på bred front. Den här vinsten sporrar oss alla att jobba ännu hårdare och satsa på nya och hållbara utvecklings- och forskningsprojekt så stort tack till alla som röstade på oss, säger Emma Sarin. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Samtliga 12 partners i HSB Living Lab (HSB, Chalmers, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus, Bengt Dahlgren, Electrolux Professional, Elfa, Göteborg Energi, Peab, Tengbom, TietoEvry och Vedum) drivs av en tydlig och stark vision om att hitta lösningarna för hur vi ska bo i framtiden. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet har funnits i tre och ett halvt år och fler än 100 innovativa projekt har startats i <a href="https://www.hsb.se/hsblivinglab/">HSB Living Lab.</a> </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För mer information:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Jens Holmberg, PR- och kommunikationsansvarig HSB Göteborg &amp; HSB Living Lab</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="mailto:jens.holmberg@hsb.se">jens.holmberg@hsb.se</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">070-721 50 11</span></div> Thu, 30 Jan 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-klimatrapport-pekar-ut-kolet-som-storsta-hotet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-klimatrapport-pekar-ut-kolet-som-storsta-hotet.aspxNy klimatrapport pekar ut kolet som största hotet<p><b>​Kolet, inte oljan, är den största faran för klimatet. Därför är det nödvändigt att det stannar i marken, och att Kina blir av med sitt kolberoende. Det menar nio svenska forskare i Konjunkturrådets nya klimatrapport, däribland chalmersprofessorn Filip Johnsson. Rapporten pekar på ett antal förslag som skulle förbättra klimatarbetet.</b></p><b>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Kan man förenklat kunna säga att allt är Kinas fel och exempelvis inte Norges som plockar upp olja?</span></span></b><div><span style="font-size:14px">– Nej absolut inte. Dels är det viktigt att Sverige och Europa kan gå före och visa vägen. I rapporten pekar vi på det viktiga med att göra det, men att det då kräver att vi satsar på tekniker och åtgärder som är skalbara. Sedan har vi också ansvar för en del av Kinas utsläpp. Mycket av det vi konsumerar tillverkas i Kina. Här finns en balans i att – som vi tar upp i rapporten – skapa så kallade klimatklubbar som sätter en avgift på varor med högre klimatavtryck än de som tillverkas i Sverige och Europa. Samtidigt förutsätter detta naturligtvis att vi själva går före för att själva minska vårt klimatavtryck, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers.<br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ett annat förslag handlar om att det inte räcker med att subventionera grön energi för att minska utsläppen, fossila bränslen finns ändå kvar. Filip Johnsson anser att det viktiga här är att koldioxidutsläpp prissätts. Det kan ske på olika sätt antingen indirekt i form av att det ställs krav vid upphandlingar på koldioxidsnåla produkter eller direkt i form av en skatt på koldioxid. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– Rapporten visar att ett globalt ganska lågt pris – mycket lägre än den svenska koldioxidskatten – skulle få en stor effekt på utsläppen. Så vi föreslår är att man bör verka för ett globalt minimipris på koldioxidutsläpp. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">I rapporten går det också att läsa att det främsta målet med svensk klimatpolitik bör vara att agera för en minskning av de globala utsläppen. Här avses att Sverige bör gå före i bemärkelsen att satsa på tekniker och styrmedel som är skalbara och som övriga världen kan ta efter.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– I rapporten pekar vi på att om man avskiljer och lagrar utsläppen från 27 svenska anläggningar med så kallad CCS-teknik skulle motsvarande hälften av Sveriges totala koldioxidutsläpp kunna tas bort till en kostnad i paritet med den svenska koldioxidskatten. CCS-tekniken, och inte minst tillämpad på biogena utsläpp, är en teknik där Sverige, i samarbete med Norge när det gäller lagringen av koldioxiden, kan gå före, säger Filip Johnsson. </span></div> <div><b style="background-color:initial">Mer information:</b><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Konjunkturrådets rapport 2020:</b> Svensk politik för globalt klimat är författad av forskare från olika områden som nationalekonomi, juridik, naturvetenskap. </span><span style="background-color:initial">Rapporten släpptes den 15 januari, s</span><span style="background-color:initial">amtliga förslag, och hela rapporten, går att läsa hos <a href="https://www.sns.se/aktuellt/kolet-ar-det-storsta-klimathotet/">Studieförbundet Näringsliv och Samhälle</a> (SNS).  <br /><br />Forskarna bakom rapporten ha</span><span style="background-color:initial"> har bland annat  skrivit på DN Debatt:</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div><span style="font-size:14px"> </span><a href="https://www.dn.se/debatt/inrikta-svensk-klimatpolitik-pa-globala-utslappsminskningar/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="font-size:14px;background-color:initial">DN Debatt. ”Inrikta svensk klimatpolitik på globala utsläppsminskningar</span></a></div> <span></span><div><span style="font-size:14px"><br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/SNS-KR-2019_beskuren_2T1A3009_.jpg" alt="SNS konjukturråd 2020" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>SNS Konjunkturråd 2020:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>John Hassler</b> (ordförande), professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet</span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Björn Carlén</b>, fil.dr i nationalekonomi, forskare vid enheten Miljöekonomi, Konjunkturinstitutet</span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Jonas Eliasson,</b> gästprofessor i transportsystem vid Linköpings universitet och nytillträdd tillgänglighetsdirektör vid Trafikverket</span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Filip Johnsson</b>, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers tekniska högskola</span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Per Krusell</b>, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet</span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Therese Lindahl</b>, fil.dr i nationalekonomi och verksam vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi</span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Jonas Nycander</b>, professor i geofysisk hydrodynamik vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet</span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Åsa Romson</b>, jur.dr i miljörätt, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tidigare klimat- och miljöminister</span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Thomas Sterner,</b> professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet</span></div></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span> </div> <div><span style="font-size:14px">Text: Ann-Christine Nordin, <br />Foto på medlemmarna i Konjukturrådet: Allan Seppa SNS</span></div>Tue, 28 Jan 2020 22:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Det-behovs-en-robust-strategi-for-att-na-Sveriges-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Det-behovs-en-robust-strategi-for-att-na-Sveriges-klimatmal.aspxDet behövs en robust strategi för att nå klimatmålen<p><b>​Sommaren år 2018 fick Åsa-Britt Karlsson, generaldirektör för Statens geotekniska institut, uppdraget att ge svar på hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Det har varit en tuff och inspirerande utmaning. Nu är uppdraget klart. Den 7 februari medverkar hon och flera av utredningens experter på lunchseminariet Minusutsläpp ett måste för klimatmålen – vad ska Sverige göra?</b></p><b>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/ABKARLSSON.jpg" alt="Åsa-Britt Karlsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Men innan dess,</b> senast den 31 januari, ska hon presentera utredningen <span style="background-color:initial">f</span><span style="background-color:initial">ör miljöminister Isabella Lövin. </span><div><span style="font-size:14px">– Det behövs en stor kraft för att åstadkomma en bra utredning. Jag har haft ett kunnigt sekretariat och en väldigt bred expertgrupp som bistått mig som utredare. </span>Det finns ingen expert som kan spänna över hela fältet, säger Åsa-Britt Karlsson, Klimatpolitiska vägvalsutredningens särskilde utredare. <br /><span style="font-size:14px"><br />Eftersom utredningen handlar om många olika områden: Bio-CCS, om ökad kolsänka i skog och mark och internationella åtgärder så har e</span><span style="background-color:initial">xpertgruppen varit bredare än vad som är praxis.<br /></span><span style="background-color:initial">Det är inom dessa områden utredningen föreslår olika styrmedel.  </span><span style="background-color:initial">Experterna som medverkat är ifrån olika myndigheter, departement, akademin, och från olika intresseorganisationer. Från Chalmers är det Christel Cederberg, Anders Lyngfelt och Daniel Johansson som bidragit med sin kunskap.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa-Britt Karlsson har arbetat med klimat- och miljöfrågor under många år. Bland annat som statssekreterare hos miljöminister Andreas Carlgren (C).  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Sedan år 2012 är hon Generaldirektör för statens Geotekniska institut, med ansvar för geotekniska säkerhetsfrågor nationellt, och frågor som rör klimatanpassningsfrågor. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Utredningen tillsattes sommaren för ett och ett halvt år sedan, alltså 2018. Då antogs direktiven och Åsa-Britt blev utsedd till utredare. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– </span><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">Det var i mitten av juli, så du kan ju tänka dig hur det var att rigga ett sekretariat mitt i sommaren. Så vi kom igång på allvar under hösten. I samband med det arrangerade Chalmers ett väldigt intressant och bra seminarium för mig och mitt sekretariat. Det vill jag faktiskt lyfta fram. säger Åsa-Britt Karlsson.</span>.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Det klimatpolitiska målet för Sverige är netto-nollutsläpp 2045. Dessutom finns etappmål. För transportsektorn finns ett delmål om minskade utsläpp med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Enligt Sveriges klimatmål ska utsläppen minska med 85 procent till 2045. Resten, 15 procent, kan kompenseras genom att till exempel samla in koldioxid, eller lagra i växande skog. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Hur kan den här resan se ut för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det kan jag ju inte berätta nu. Men kom på lunchseminariet den 7 februari. Senast den 31 januari ska jag presentera hur strategin ser ut för miljöminister Isabella Lövin. Först därefter är den offentlig. Det jag hoppas på är att strategin är konkret och att våra förslag är så bra att det ger regeringen redskap att direkt börja arbeta för att gå vidare för att nå de svenska klimatmålen, säger Åsa-Britt Karlsson.​</span><span></span><br /><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vilken effekt hoppas du att utredningen ska få? </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Jättesvårt att säga. Det här är en långsiktig strategi. Vi måste starta nu för att få effekt och komma framåt.  Det jag velat göra är en avvägning så att detta kan gå på ett så smart sätt som möjligt.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa-Britt Karlsson säger att det finns en stor vilja att vara med och bidra och lyfter då handlingsplanerna inom Fossilfritt Sverige som olika branscher tagit fram för att man ska nå klimatmålen.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den här utredningen innehåller ett robust förslag som gör att vi kan nå Sveriges klimatmål. Det är det som varit uppdraget.<br /><br /></span></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin, Foto: Statens Geotekniska institut.</div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Läs mer och anmäl dig till lunchseminariet:</b> </span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minusutsläpp ett måste för klimatmålen – vad ska Sverige göra?​</a></span><br /></div> <div><div><br /></div></div> <div><b>RELATERAT:<br /></b><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plocka-bort-koldioxid.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />”Vi måste plocka bort koldioxid från atmosfären”</a></span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/regeringen-tillsatter-utredning-om-negativa-utslapp-av-vaxthusgaser/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Regeringen tillsätter utredning om negativa utsläpp av växthusgaser</a></span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Negativa utsläpp i fokus när forskare diskuterade utredning​</a><br /></span><a href="http://negativeco2emissions2020.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The 2nd International Conference on Negative CO2 Emissions </a> ​<br /></div> ​Tue, 21 Jan 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plocka-bort-koldioxid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plocka-bort-koldioxid.aspx”Vi måste plocka bort koldioxid från atmosfären”<p><b>​– För att nå klimatmålen måste vi både få bort de fossila utsläppen och ta bort koldioxid från atmosfären med hjälp av minusutsläpp, säger Anders Lyngfelt, professor i energiteknik vid Chalmers, som i mer än 25 år arbetat med att utveckla CCS, Carbon Capture and Storage, för koldioxidinfångning. Han är också en av experterna i den Klimatpolitiska vägvalsutredningen som ska överlämnas till regeringen senast den 31 januari.</b></p><b>​I den presenteras strategier</b> för hur Sverige ska nå nettonegativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Den 7 februari kan vi ta del utredningens förslag under en<a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"> lunchföreläsning ​</a>på Chalmers.​<div><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px">Idag är det främst USA och Kanada som har anläggningar för koldioxidinfångning och lagring, och huvudsyftet med lagringen är oftast att pumpa upp mer olja ur marken. I Europa är det Norge. Totalt lagras en tiondels procent av världens utsläpp. Så fram till nu så har det inte hänt så mycket. <br />Men nu kan det ha vänt. <br /><br />I Parisavtalet från år 2015, uppmanar parterna att senast 2020 ta fram långsiktiga strategier för att minska utsläppen av växthusgaser. Och så här sa klimatminister Isabella Lövin härom året:</span></div> <div><span style="font-size:14px">‒ Åtgärder för att åstadkomma negativa utsläpp är en viktig del av framtidens klimatpolitik. Potentialen för negativa utsläpp är dock sannolikt begränsad och vi får aldrig tappa fokus på uppgiften att minska våra utsläpp så långt som möjligt.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Anders_Lyngfelt170x170.jpg" alt="Anders Lyngfelt" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– När jag började handlade </b>inte tekniken om minusutsläpp. Då var syftet att fånga in koldioxid från fossila bränslen, för att förhindra utsläpp, säger Anders Lyngfelt.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Det var andra forskare som bland annat Christian Azar på Chalmers som såg potentialen att använda CCS för minusutsläpp. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– Så med tiden har jag intresserat mig alltmer för att använda tekniken för minusutsläpp. Det hänger samman med att den globala koldioxidbudgeten vi har för att nå tvågradersmålet håller på att ta slut. Det är inte längre realistisk att klara de klimatmål vi satt upp enbart med utsläppsminskningar.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Tekniken, CCS,</b> handlar om att fånga in koldioxid från fossila bränslen, alltså kol, naturgas och olja. Sedan lagras den djupt nere i berggrunden. Sedan 1996 lagras koldioxid en kilometer under havsbotten vid norska Sleipnerfältet i Nordsjön. Men när tekniken används vid förbränning av ved, kottar, kvistar och bark, och andra biobränslen, kallas den BECCS, Bio-Energy with Carbon Capture and Storage. Då är det koldioxid som växter som tagit upp från luften som fångas in och lagras under jord. Därmed minskar andelen koldioxid i atmosfären och resultatet blir ett minusutsläpp. Det är just BECCS Anders kommer att lyfta på lunchseminariet i februari. <br /><b><br /></b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>När det gäller koldioxidlagringen</b> är det inte lagringsplats i underjorden som begränsar negativa utsläpp utan snarare tillgången på biomassa.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Vi kan inte ta ut hur mycket biomassa som helst. Det fanns ett skäl till varför vi gick över till fossila bränslen en gång i tiden. Om vi skall lyckas nå klimatmålen blir det viktigt att bryta det kretslopp där den koldioxid som tagits upp av biomassa sedan släpps ut igen. Vi måste hindra koldioxid från att återvända till atmosfären. Det fina är att man först kan använda biomassa till olika produkter som papper och trävaror, och när det så småningom blir avfall kan man elda upp det tillsammans med matavfall och fånga in koldioxiden.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Så vad är hindret? </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är ingen raketforskning att fånga in koldioxid från rökgaser, men det krävs förstås mycket mera industriell erfarenhet för att få fram de bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna: ”Learning by doing”. Utredningen visar att det finns goda förutsättningar för stora minusutsläpp i Sverige. Svårigheten är att komma till politiska beslut om hur man ska få in pengarna och finansiera det. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Lyngfelt anser att det är rimligt att den som släpper ut koldioxid också får betala för att ta bort den, en koldioxidavgift enligt principen producentansvar. Då blir det i de flesta fall också lönsamt att ta fram lösningar som stoppar utsläppen. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>– Den teknikutvecklingen </b>jag håller på med är helt meningslös om inte näringslivet är intresserad. Om det inte sätts ett pris på koldioxid är det svårt att få något att hända. Man kan inte bli arg på företagen för att de följer de spelregler samhället ställer upp, menar Anders Lyngfelt. Det är ju avsaknad av politiska beslut som gör det olönsamt att göra något. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är så mycket pengar som behövs för minusutsläpp, så jag tror inte att det är hållbart att låta skattebetalarna stå för kostnaderna, vilken regering skulle ta pengar från försvar, vård, skola och omsorg och satsa det på minusutsläpp?<br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Därför, poängterar Anders Lyngfelt,</b> behövs en koldioxidavgift som finansierar detta. Men även om det kostar mycket pengar är det inte någon brutal svältkur som krävs:</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Minusutsläpp som motsvarar en halvering av Sveriges inhemska koldioxidutsläpp kostar bara runt en halv procent av vår BNP. Det är ett minskat konsumtionsutrymme som motsvarar några månaders ekonomisk tillväxt. Det borde den jord vi lämnar över till våra barn vara värd, avslutar Anders Lyngfelt.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><div><b>I maj 2018 arrangerade Chalmers</b>, på Lyngfelts initiativ, den första internationella, vetenskapliga konferensen om negativa koldioxidutsläpp. Gensvaret var mycket stort. Den 12–15 maj är det dags för den andra upplagan av konferensen. Länk i slutet av artikeln.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Mer om Anders Lyngfelt och forskningen kring koldioxidavskiljning Chalmers:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px"></span><div><div><span style="font-size:14px">På Chalmers forskar Anders Lyngfelt och hans kollegor på en helt ny förbränningsprocess, kemcyklisk förbränning. Idealt kan den ge ren koldioxid utan någon dyr avskiljning.</span></div> <div><span style="font-size:14px">I konventionell CCS avskiljer man koldioxiden från en rökgas som innehåller kring 15 procent koldioxid. Det är kostsamt och energiåtgången är hög. Problemet är att när bränslet brinner späds koldioxiden som bildas ut med allt det kväve som finns i luften.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Idén med kemcyklisk förbränning är att hindra luften från att komma i kontakt med bränslet, så att man slipper kvävet. Istället används två reaktorer och en syrebärare som flyttar syre mellan reaktorerna, från förbränningsluften i ena reaktorn till bränslet i andra reaktorn.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Det kan jämföras med hur hemoglobinet transporterar syre i vårt blod från lungorna till cellerna. Men i stället för hemoglobin använder forskarna metalloxider och reaktionerna sker vid 900–1000 grader. Ut från bränslereaktorn kommer koldioxid och vattenånga, och vattenångan avlägsnas enkelt genom att kyla gasen.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Men det räcker inte med en bra idé, Anders Lyngfelt och hans kollegor har visat att processen fungerar. Genombrottet kom 2003 och de har nu mer än 4000 timmars drifterfarenhet i fyra olika pilotanläggningar, med många olika syrebärare och bränslen. Processen forskarna utvecklat på Chalmers studeras nu på flera håll i världen. Idag finns 46 pilotanläggningar med mer än 11 000 timmars drifterfarenhet. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Lyngfelt tror att processen de utvecklat kan halvera kostnaden för koldioxidinfångning. </span></div></div></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT:</b></span></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Det-behovs-en-robust-strategi-for-att-na-Sveriges-klimatmal.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det behövs en robust strategi för att nå Sveriges klimatmål​</a></div> <div><span style="font-size:14px">Anmäl dig till lunchseminariet 7 februari:<br /></span><span style="background-color:initial;font-size:14px"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minusutsläpp ett måste för klimatmålen – vad ska Sverige göra?</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="http://negativeco2emissions2020.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The 2nd International Conference on Negative CO2 Emissions​</a></span><br /></div></div>Mon, 20 Jan 2020 21:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/tavla-och-vinn-festivalbiljetter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/tavla-och-vinn-festivalbiljetter.aspxTävla och vinn festivalbiljetter<p><b>​Tävla med Göteborg Film Festival, Genie, Chalmers studentcentrum och SO Energi.Snart är det dags för den 43:e upplagan av Göteborg Film Festival. I år har festivalen två fokus: feminism och Brasilien! Mellan 24 januari - 3 februari visas närmare 400 filmer från ett 80-tal länder.  Såklart vi ska ha en tävling! Mejla svaren på frågorna till energy@chalmers.se.  Svara senast den 24 januari och vinnarna som utses kontaktas via mail följande dag. ​</b></p>​<span style="background-color:initial;font-weight:700">TÄVLING:</span><div><b></b><div><span style="font-size:14px">1. Vem har skapat affischen för festivalen 2020? </span></div> <div><span style="font-size:14px">2. Vilken skådespelare är mottagare till 2020 års Nordic Honorary Dragon Award? </span></div> <div><span style="font-size:14px">3. I Hollywood är 96 procent av filmregissörerna män. I Europa är 81 procent av filmerna regisserade av män. I år är hälften av festivalens filmer regisserade av kvinnor. Vad kallar festivalen det initiativet?</span></div> <div><span style="font-size:14px">4. En av festivalens filmer handlar om frihetskämpen <span style="font-size:14px"></span></span><span></span><span></span><span style="background-color:initial;font-size:14px">Harriet Tubman. Vilken valör är det på dollarsedeln hon var tänkt att pryda </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">i samband med att den kvinnliga rösträtten i USA fyller 100 år 2020</span><span style="background-color:initial">?</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span></span><span style="background-color:initial">Maila svaren till:<br /></span><span style="font-size:16px"><a href="mailto:energy@chalmers.se">energy@chalmers.se​</a></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">PRISER:<br /></span></div> <div>1-3pris: <span style="background-color:initial">Ett</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">kit</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">med två biljetter och två festivalpass.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><br /></span></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">Mer exakt så innehåller kiten presentkort till ett värde på 305 kronor styck som man kan lösa in med en kod på festivalens </span></span>programsida här: <a href="https://program.goteborgfilmfestival.se/program"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://program.goteborgfilmfestival.se/program​</a><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><br />Det räcker till just två biljetter och två pass var. </span><br /><span style="font-size:14px">När vinnarna använder dem måste man dock betala en krona för att det ska funka i filmfestivalens systemet.</span></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><br /></span><b><br />RELATERAT:</b><br /><a href="https://goteborgfilmfestival.se/brasilien-i-fokus-vid-goteborg-film-festival-2020/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Brasilen i fokus på Göteborg Film Festival​</a><br /><a href="https://goteborgfilmfestival.se/focus-feminism/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fokus feminism</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://goteborgfilmfestival.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Göteborg Film Festival​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://goteborgfilmfestival.se/"></a><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Genie | Jämställdhet för excellens​</a></span><br /></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Sun, 19 Jan 2020 22:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillf%C3%B6rlitlig-sol--och-vindkraft.aspxEnergilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft<p><b>​För att nå klimatmålen behöver samhället förlita sig mer på förnybar el. Men sol- och vindkraft levererar nödvändigtvis inte el precis när den behövs. Nu har forskare på Chalmers fått 4,6 miljoner kronor av EU för att utveckla energilagring till havs för att stabilisera elnätet.</b></p>Vind-, vatten- och solkraft ses av många som det främsta alternativet för att producera hållbar elkraft. Men när det är vindstilla eller molnigt kan inte vind- och solkraft leverera tillräckligt med el till nätet. Om det dessutom saknas förutsättningar för reglerbar vattenkraft finns risken för elbrist. För att kunna tillgodose behovet av el i varje ögonblick behöver överskottsenergin som genereras av sol- och vindkraft under gynnsamma förhållanden, kunna lagras till senare tillfällen.<p></p> <p>– I och med att hela samhället och vår moderna livsstil är uppbyggt runt elkraft är det otroligt viktigt att ha ett stabilt elnät. Vårt projekt ska utveckla tekniker för att stabilisera elnätet genom att lagra energi i havsvattenmagasin. Tanken är att havsvatten pumpas in i magasinen när det finns ett överskott på el och släpper ut det genom turbiner för att ”få tillbaka” elen när det finns ett underskott, säger Håkan Nilsson, professor vid avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny teknik till havs</h2> <p>Tekniken att lagra vatten i magasin finns redan i bergiga områden där fallhöjden är stor. Målet för projektet är att utveckla motsvarande teknik för låglänta kustområden. I och med att utrymmet på befintliga kuststräckor är begränsat är ett alternativ att bygga så kallade ”energy islands” ute till havs. Då krävs anläggningar för mycket låga fallhöjder och som klarar av att arbeta med saltvatten istället för sötvatten.</p> <p>Totalt har projektet fått 52,8 miljoner kronor från EU och samordnas av TU Delft. Förutom institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers deltar ytterligare 11 industrier och universitet i Europa, med en bred expertis för att klara av målet. Bland kompetenserna finns vattenbyggnad, strömningsmekanik, elektromekanik, maskinkonstruktion, samhällsbyggnad, ekonomi och miljö. <span style="background-color:initial">Chalmers har fått 4,6 miljoner kronor över 4 år för sin del i projektet.​</span></p> <p>– Den roll vi har på Chalmers är att utforma och optimera pump-turbiner för dessa specifika förhållanden. Vi ska även titta på vilka laster och deformationer dessa utsätts för vid olika driftfall och ändring mellan pumpning och körning som turbin. Vi ska även utföra ett mindre valideringsexperiment för en av teknikerna, säger Håkan Nilsson.</p> <p>Läs mer om projektet: <a href="https://research.chalmers.se/project/9185">Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage​</a>​</p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm​</p>Fri, 17 Jan 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxKonferens om cirkulära material<p><b>​Competence Centre Recycling vid Chalmers tekniska högskola, RE:Source i samarbete medNordic Publishing, och forskningsinstitut, akademiska institut och organisationer inom plast-, kemiåtervinnings- och textilindustrin, bjuder in till den femte upplagan av Circular Material Conference.</b></p><div><span>UPPDATERAD: Konferensen kommer att fokusera på framtid och det samhälle som definieras genom det sätt vi använder våra material idag. På den cirkulära materialkonferensen samlas ledare från branschen och akademi för att utforska cirkulära ekonomilösningar, nya affärsmodeller och gemensamt sätta visioner om en värld där inga material går förlorade. </span><br /></div> <div><div>Årets fokus är på nya partnerskap och tekniker för en snabb transformation till en mer hållbar ekonomi.</div> <div><br /></div> <div>Programmet tar upp följande: </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><ul><li><p class="chalmersElement-P"><span>Cirkulära material, affärsapplikationer</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>AI, IoT, digitalisering, automatisering som innovationsdrivare för cirkulärt material</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>Forskning och innovation för cirkulärt material som fokuserar på: </span><span>Plast, Textilier, Metaller från sekundära källor/WEEE/batterier, Snabbrörliga konsumentvaror och Byggnad och konstruktion</span></p></li></ul></div></div> <div><div>Forumet välkomnar alla intresserade av banbrytandet av cirkulär innovation. Här deltar <span>VD:s, FoU-chefer, producenter, återvinningsindustri, detaljhandlare, beslutsfattare och företrädare för globala institutioner, organisationer, forskningsinstitut och akademi och clean-tech-investerare med flera.</span></div></div> <div><span><br /></span></div> <div>​Konferensen har flyttats fram och äger rum på Chalmers konferenscenter 22-23 september 2020.​​ Mer info och registrering hittar du på <a href="https://www.circularmaterialsconference.se/">https://www.circularmaterialsconference.se/​</a><span><br /></span></div> <div> </div> <div><br /></div>Fri, 10 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxChalmersforskare jagar nya material från skogen<p><b>​Wallenberg Wood Science Center utforskar möjligheter att skapa högteknologiska material från trä, bortom den traditionella cellulosafibern. Centret som involverar femton forskare och fem institutioner lägger grunden till framgångsrik forskning och har precis kastat in en högre växel.</b></p><p><em>​Längre ner kan du läsa vilka forskare som är en del av Wallenberg Wood Science Center.<br /></em></p> <p><em></em>Genomskinligt trä av nanocellulosa, brandresistent cellulosaskum till isolering och plastliknande barriärmaterial tillverkade av hemicellulosa – det är några exempel på nya, svenska materialkoncept baserade på träråvara som skapat rubriker under senare år. Biobaserade batterier och solceller och konstgjort ”trä” som kan 3D-printas är andra uppslag som kittlat fantasin. Mindre känt är kanske att de flesta av dessa idéer är resultatet av ett framsynt forskningsprogram, sjösatt för över tio år sedan: Wallenberg wood science center. <br /><br />En forskningsutlysning på närmare en halv miljard kronor gjorde först Chalmers och KTH till konkurrenter. Men på initiativ av finansiären, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, blev de samarbetspartner. Redan flera år innan programmet löpte ut förra året skissades en fortsättning – inklusive uppskalning och breddning: För snart ett år sedan lanserades WWSC 2.0, som sträcker sig fram till 2028. Nu deltar även Linköpings universitet och dessutom är industrin med och finansierar, via forskningsplattformen Treesearch. Även Chalmersstiftelsen bidrar med forskningspengar. Totalt satsas över en miljard kronor på skogsrelaterad materialforskning under det kommande decenniet, med en tvärvetenskaplig bredd som sträcker sig över allt från bioteknologi till materialvetenskap och fysikalisk kemi. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Levererar viktig kompetens <br /></h3> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Lisbeth%20200.png" alt="" style="margin:5px" />Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik, är viceföreståndare för WWSC och ansvarar för Chalmers forskning inom programmet. När hon lyfter fram vad forskningscentrumet hittills levererat, så är det inte i första hand de rubrikskapande nya materialen:</div> <div>– Jag vill nog hävda att det viktigaste skogsindustrin fått ut av WWSC är kompetens. Många doktorander och postdocs från programmet har gått vidare till anställningar i industrin, säger Lisbeth Olsson. </div> <div>  </div> <div>Den ökade kunskapen kring grundläggande frågor har tydligt bidragit till att skogsindustrin i dag ser med mycket större tillförsikt på framtiden. När WWSC startade 2008 var forskningen enligt Lisbeth Olsson fortfarande väldigt traditionellt orienterad, med förankring i massa- och pappersindustrin.</div> <div>– I dag definierar vi i stället vilka molekylära egenskaper materialen har. Vi diskuterar i helt andra termer. Så även om industrin i stort sett tillverkar samma papper, förpackningmaterial och hygienprodukter som för tio år sedan, så är det ett ”molekylärt” synsätt som gäller framöver.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Träets alla komponenter ska tas tillvara bättre    </h3> <div>Det som driver utvecklingen är målen om ett mer hållbart samhälle och om en utfasning av de fossila råvarorna. Med detta miljötänk följer också ökade krav på materialeffektivitet och energieffektivitet. I längden duger det alltså inte – ens om man har en förnybar råvara – att förstöra eller elda upp potentiellt värdefulla beståndsdelar i veden. Vilket i stora drag är vad den traditionella massaindustrin i dag gör, i synnerhet med lignin. – En bärande idé inom WWSC är att bättre ta tillvara träets alla komponenter. Visionen är att skapa ett slags bioraffinaderi för material, säger Lisbeth Olsson.<br />  </div> <div>Hittills har forskningen inriktats på dels nya sätt att använda cellulosan, exempelvis i form av nanocellulosa, dels att undersöka hur hemicellulosan skulle kunna komma till nytta. Som att utvinna polymerer ur den, för att skapa täta skikt eller som beståndsdel i kompositmaterial. <br /></div> <div>– I fortsättningen kommer vi även ägna kraft åt ligninet, som med sina aromatiska föreningar har en helt annan kemi. En idé är att karbonisera molekylerna för att ge dem elektriska egenskaper, berättar Lisbeth Olsson.  <br /></div> <div><br /></div> <div>När hon inte är upptagen med att leda Chalmers samlade aktiviteter inom WWSC, som involverar fem olika institutioner och ett 15-tal forskare, lägger hon merparten av sin tid på den egna forskningen. Hon och hennes medarbetare undersöker hur enzymer och mikroorganismer kan utnyttjas för att separera och modifiera träets beståndsdelar – innan de sätts samman till nya material med nya, smarta egenskaper.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förstå vad som händer på djupet </h3> <p class="chalmersElement-P">Vi lämnar kontoret och går en trappa ned till Industriell biotekniks laboratorium för en snabbtur bland petriskålar och jäsningskärl. Av ett 40-tal medarbetare här ägnar sig fem på heltid åt material från träråvara.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – Vi tittar mycket på hur olika svampar från skogen gör när de bryter ned veden. Vilka enzymer de använder. Vi kan också ”trixa” med enzymer, så att de till exempel åstadkommer en ytmodifiering i stället för att klippa av en bindning, berättar Lisbeth Olsson och tillägger att även värmetåliga träsvampar från vietnamesiska skogar undersöks.</p> <div> – När vi hittar någon intressant förmåga, exempelvis hos en filamentös svamp, så kan vi med genteknik flytta över den förmågan till en bakterie eller jäst, som sedan kan producera samma enzym i större skala. </div> <div><br />En svårighet med ett naturmaterial som trä är dess synnerligen heterogena och komplexa uppbyggnad. För att på djupet förstå vad som händer måste forskarna studera olika förlopp på många längdskalor samtidigt – från mikrometer ned till delar av en nanometer. Riktigt ned till den detaljnivån når inte Lisbeth Olsson och hennes kollegor i dag.</div> <div> – Vi har en modell över hur vi tror att träet ser ut. Men vi vet inte riktigt säkert, förklarar hon. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stor satsning öppnar nya möjligheter <br /></h3> <p class="chalmersElement-P">Men snart öppnas nya möjligheter: Wallenbergstiftelsen och Treesearch satsar nämligen uppåt 200 miljoner kronor på att bygga och driva ett eget strålrör vid synkrotronljusanläggningen Max IV utanför Lund. Instrumentet, som får namnet Formax, kan liknas vid ett mycket kraftfullt röntgenmikroskop, specialbyggt just för trärelaterad materialforskning. Det kommer att vara klart för de första testexperimenten framåt 2021.  </p> <p class="chalmersElement-P">Men<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Tuve%20200.png" alt="" /> om forskarna nu identifierar ett antal potenta enzymer som skulle kunna bidra till innovativa biomaterial, hur tar sig dessa in i vedstrukturens innersta skrymslen? Ett möjligt svar ges ytterligare ett par våningar ned i kemibyggnaden, i en del av apparathallen där avdelningen Skogsindustriell kemiteknik har verksamhet. Här har forskarassistenten Tuve Mattsson och en av avdelningens doktorander just utfört en mild ångexplosion av en omgång träflis. Metoden i korthet: Blötlagd flis stängs in i ett tryckkärl, ånga pumpas in, varvid temperatur och tryck höjs kraftigt. Sedan öppnas plötsligt ventilen. Pang! Vatten inne i träet börjar koka, expanderar och spränger veden inifrån.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – För ögat är flisbiten sig ganska lik, den byter bara färg. Men tittar man på den i ett svepelektronmikroskop, så ser man tydligt att strukturen har öppnat sig, fast på en liten skala, berättar Tuve Mattsson.</p> <div> – Vi vill inte bryta ned träet alltför mycket, då förlorar man i effektivitet både vad gäller material och energi. </div> <div>Lisbeth Olsson fyller i: – Det här skulle kunna vara ett framtida processteg för att göra det möjligt att använda mildare, mer enzymatiska metoder i industrin. Sådana metoder är också en förutsättning för att kunna förverkliga en annan bärande tanke inom WWSC: att de nya materialen ska kunna recirkuleras utan att tappa i värde.</div> <div> – Det är en stor utmaning för framtiden. När en produkt har tjänat ut ska man kunna plocka isär de olika materialkomponenterna och bygga samman dem på nytt, till något som har lika hög prestanda, betonar Lisbeth Olsson.<br /> – Ska man lyckas med detta, så måste den tankegången finnas med redan från början.</div> <div> </div> <div>Ur Chalmers Magasin nr 2 <br />Text: Björn Forsman <br />Foto: Johan Bodell  </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">De forskar inom WWSC Chalmers</h3> <div><em>Kemi och kemiteknik:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/anette-larsson.aspx">Anette Larsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/gunnar-westman.aspx">Gunnar Westman</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/hans-theliander.aspx">Hans Theliander</a>, <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Lars-Nordstierna.aspx">Lars Nordstierna</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx">Merima Hasani</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/paul-gatenholm.aspx">Paul Gatenholm</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/nypelo.aspx">Tiina Nypelö</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/tuve-mattsson.aspx">Tuve Mattsson</a></div> <div><em>Biologi och biovetenskap: </em><a href="/sv/personal/Sidor/johan-larsbrink.aspx">Johan Larsbrink</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a></div> <div>Fysik: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>, <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Eva-Olsson.aspx">Eva Olsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a></div> <div><em>Industri och materialvetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/roland-kadar.aspx">Roland Kádár </a></div> <div><em>Mikroteknologi och nanovetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Enoksson.aspx">Peter Enoksson</a> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer: ”Kan få trä att växa i 3D efter önskad design” </h3> <div><strong>Poröst, starkt och vridstyvt. Biomaterialet trä är fantastiskt. Nu har forskare inom Wallenberg wood science center lyckats utnyttja träets genetiska kod för att få en 3D-bioprinter att skriva ut cellulosa med cellstruktur och egenskaper liknande dem i naturligt trä. Men i helt nya former. </strong></div> <div>Läs hela nyhetsartikeln här: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx">https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx</a> </div></div> <div>  </div>Tue, 07 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-sakrar-framkomlighet-vid-vintervaglag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-sakrar-framkomlighet-vid-vintervaglag.aspxSolenergi säkrar framkomlighet vid vinterväglag<p><b>​Tung trafik som slirar i långa isiga uppförsbackar kan både utgöra en trafikfara såväl som bilda svåra framkomlighetsproblem i vintertrafiken. Vägsalt har sedan länge varit den traditionella lösningen ute i vägnätet – trots många nackdelar. Forskare på Chalmers har dock sett andra möjligheter och är nu långt framme med en självförsörjande teknik där lagrad solenergi tempererar vägbanan och minskar saltbehovet.</b></p><div><div>​Stadsgator som värms upp med spillvärme är redan ett etablerat sätt att öka framkomligheten och minska halka i städer som Göteborg, och metoden används också redan i viss utsträckning i vägnätet.</div> <div> </div> <div> – Uppvärmda vägpartier används redan där det finns framkomlighetsproblem, bekräftar <a href="/sv/personal/Sidor/josefj.aspx">Josef Johnsson</a>, nybliven doktor i byggnadsteknologi på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad. Han fortsätter: </div> <div> – Den beryktade ”Göteborgsbacken” på riksväg 40 i Jönköping är ett exempel på hur spillvärme från staden används för att temperera körbanan för tunga fordon. En bra metod att använda där det är möjligt.  </div> <div> </div> <div>Metoden har dock en inbyggd svaghet – den är beroende av närheten till tätort eller annan industri för framledning av energi till uppvärmning, men det är här forskningen från Chalmers kommer in.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sommarens sol värmer vägbanan på vintern</h3> <div>Josef Johnsson har arbetat med en teknik som går ut på att lagra solenergi från sommarhalvåret i ett geoenergilager som utgörs av borrhål under marken. Energin används sedan under vintern för att värma upp vägbanan genom att cirkulera den varma vätskan från geoenergilagret genom slangar som ligger i vägbanan. Systemet har flera likheter med golvvärme men skillnaden är de mer extrema förutsättningarna som råder i vägbanan.</div> <div> </div> <div> – För vägavsnitt som inte ligger i tätort eller vid bebyggelse skulle vår metod passa bra i och med att systemet i princip kan vara självförsörjande. Det krävs framledning av el för driften av pumparna som leder fram värmen, men solenergin som lagras ska räcka för att temperera vägbanan under vintern. Själva styrsystemet för anläggningen kan fjärrstyras centralt ifrån och anpassas för att fungera för flera olika vägavsnitt, förklarar Josef.   </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Fortsatt utveckling av tekniken</h3></div> <div>Tekniken har under 2018/2019 provats och kalibrerats i en testbädd utanför Östersund, ett projekt som finansierats av Trafikverket och dess norska motsvarighet Statens vegvesen.  Syfte är att hitta nya lösningar för framkomlighet på vintervägar både i Sverige och i Norge, inte minst inom projektet Ferjefri E39 som ska binda ihop Norges västkust. Resultaten har varit lovande, vilket innebär att det finns fortsatt intresse från finansiärerna.</div> <div> </div> <div> – Vi kommer att jobba vidare under vintern 2019/2020 och testa prognosstyrning av anläggningen för att minska energiförbrukningen ytterligare. Det innebär att vi beräknar ytförhållandena för ett antal timmar framåt och reglerar framledningen av energi för att få de förhållandena vi vill ha.  </div> <div> </div> <div>En farhåga som fanns tidigare i projektet var avståndet till testbädden i Östersund. Något som dock visade sig vara ett mindre problem tack var det goda samarbetet med involverade parter.</div> <div> </div> <div> – Vi har engagerat experter på snöröjning och vintervägförhållanden och samarbetat med gymnasielever på en yrkesutbildning för maskinförare och anläggningsarbetare som byggt själva anläggningen. Trafikverket på plats och en rad konsulter har också bidragit, så det är ett lyckat projekt även samarbetsmässigt sett, avslutar Josef Johnsson.</div> <div> </div> <div><em>Testbädden i Östersund är en del av Josef Johnssons doktorandprojekt, och han disputerade nyligen på avhandlingen “</em><a href="https://research.chalmers.se/publication/512011"><em>Low temperature deicing of road infrastructure using renewable energy</em></a><em>”. </em></div></div> <div><br /></div> <div>Vill du veta mer om projektet? <br /></div> <div><ul><li>Se ett <a href="https://www.youtube.com/watch?v=MDSRrEWApjk" target="_blank">kort filmklipp</a> som visar upplägget.</li> <li>Läs mer om <a href="http://web.student.chalmers.se/~josefj/Fieldstation2.html">testbädden i Östersund</a></li> <li>Kontakta Josef Johnsson: <br /><a href="mailto:josef.johnsson@chalmers.se">josef.johnsson@chalmers.se</a> eller 031-7721915<br /></li></ul></div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div> <br />Tue, 10 Dec 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/hallbart-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/hallbart-material.aspxNytt, hållbart material för koldioxidinfångning<p><b>​I en gemensam forskningsstudie har Chalmers tekniska högskola och Stockholms universitet utvecklat ett nytt material för infångning av koldioxid. Hög infångningsförmåga, hållbar sammansättning, till lägre användningskostnad – är bara några exempel på materialets många fördelar. Forskningen publicerades nyligen i ACS Applied Materials &amp; Interfaces/ACS Publications.</b></p><p>​Just nu går diskussionerna om infångning av koldioxid och utveckling av CCS (Carbon Capture and Storage) teknik heta. Stora satsningar och investeringar drivs på från såväl politiker som industrin, för att vi ska kunna minska koldioxidutsläppen tillräckligt snabbt och kunna möta klimatförändringarna. Än så länge har material och processer varit förknippade med avsevärda negativa bieffekter och höga kostnader. Nu visar forskning att det går att få fram mer hållbara alternativ där en mycket god förmåga att selektivt fånga in koldioxid kan ge lägre användningskostnader. Bio-baserade hybridskum med högt innehåll av CO2 adsorberande zeoliter har mycket lovande egenskaper. Materialets porösa, öppna struktur gör <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Walter%20250.png" alt="" style="height:189px;width:205px;margin:5px" />förmågan att adsorbera koldioxiden väldigt hög. </p> <p>– I det nya materialet har vi kombinerat zeoliters goda förmåga att fånga in koldioxid med cellulosans starka mekaniska egenskaper vilket ger ett hållbart, lättviktigt och stabilt material med hög återanvändningsgrad. Vi upptäckte att cellulosan inte blockerade zeoliternas porer och därmed kunde zeoliternas kapacitet att adsorbera koldioxid tas till vara fullt ut. Cellulosan och zeoliterna gör det miljövänligt och produktionskostnaderna kan hållas nere, säger <a href="/sv/personal/Sidor/arbelaez.aspx">Walter Rosas Arbelaez</a>, doktorand på Chalmers och en av forskarna bakom studien.  </p> <div><strong><br />Passar väl in i pågående utvecklingen av CCS och CCU </strong></div> <div>Upptäckterna som forskarna nu har gjort ger betydelsefull kunskap för en fortsatt utveckling av hållbar koldioxidinfångning. Aminer i lösning som idag används i vissa applikationer och industrier är i sig miljöovänliga, svårare att hantera, kräver större och tyngre volymer och medför korrosion i rör och tankar. De kräver dessutom mycket energi för att separera koldioxiden från aminlösningen då den skall återanvändas. En applikation av materialet som<img width="500" height="479" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Anders%20500.png" alt="" style="height:191px;width:205px;margin:5px" /> nu presenteras skulle få bort alla de problemen. I en framtida tillämpning kan filter i olika former lätt tillverkas.<br /> </div> <div>– Den här forskningen passar väl in i den pågående utvecklingen av CCS och CCU (Carbon Capture and Utilisation) tekniker, som ett hållbart alternativ med stor potential. Förutom att biobaserade material är mer miljövänliga kan ett fast material fånga in koldioxiden och sen avskilja den mer effektivt än aminer i en vätska, säger <a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Anders Palmqvist</a>, forskningsledare för studien på Chalmers.</div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Svårhanterligt hinder kunde övervinnas <br /></strong>Zeoliter har föreslagits för koldioxidinfångning under en längre tid men hittills har de svårhanterliga egenskaperna som vanliga, större zeolitpartiklar har när de ska processas och implementeras i applikationer, försvårat en optimal användning. Sättet som zeolitpartiklarna nu har framställts på – som mindre partiklar i en suspension – gör att de lätt kan införlivas i och bäras upp av det i hög grad porösa cellulosaskummet. Därmed har forskarna kunnat övervinna det hindret, vilket är ett viktigt resultat från den aktuella studien. </p> <p class="chalmersElement-P">– Det som överraskade oss mest var att det gick att fylla skummet med en så hög andel zeoliter. När vi kom upp i 90 viktprocent förstod vi att vi hade fått fram något exceptionellt. Vi ser våra resultat som en mycket intressant pusselbit för att hitta en lösning på den komplexa utmaningen vi står inför att kunna minska mängden koldioxid i Jordens atmosfär tillräckligt snabbt för att nå nödvändiga klimatmål, fortsätter Walter Rosas Arbelaez. </p> <div> </div> <p>Läs artikeln <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp7BVlTvLNF-2FqjM2-2F3h9yDiVtK4AS8G8pich1bgCfCwuMhYbmVXpKXREPSPz5-2FsSqSw-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2Q8e0csTlvCxgPSygflQfeuEFn9981gZuWBp-2F0tWdil3-2BTp4KKps2xwkSg9TxYgZEmRah6DGyYIAy8BjrOJ1EKWU1Fy1yCZrEwHTHs6p0IUxIlhaxODp-2FhEMuxpFXjb9lOaEbB9m2ADtJoNObD-2F2tDfohHxZqOblltT-2BjQHWGPiHDoGhGtq8nUJvQxuA4wF5jwp-2BfHeitH7j7nPa-2BwS2s8o0K-2BPYhMgxLRu0HVJR-2FwFAbvpH3VYh-2FGAvVfpFapXU75whjELf0YnO3UNoTMZGA-2FLQt6EO7ZZdLOzYqG8epepwYIM8lFDVPb-2FCZcZNvvNhD23Pc-2F5gYMslg1wfMDZxJ1l4BcaoPVkIuct3Xhsuo9S4o-3D">Bio-based Micro-/Meso-/Macroporous Hybrid Foams with Ultrahigh Zeolite Loadings for Selective Capture of Carbon Dioxide </a>i ACS Applied Materials &amp; Interfaces/ACS Publications. </p> <p> <img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/blomma.png" alt="" style="height:240px;width:265px;margin:0px 5px" /><br /></p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p>Det nya materialet har så låg vikt att det kan stödjas upp av en blomma.</p> <p> </p> <p><strong>För mer information</strong> </p> <div><a href="/sv/personal/Sidor/arbelaez.aspx">Walter Rosas Arbelaez,</a> doktorand, institutionen för kemi och kemiteknik <br />0765609973<br /><a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Anders Palmqvist, </a>professor, institutionen för kemi och kemiteknik <br />031 772 29 61, </div> <div> </div> <div><strong>Hantering av infångad koldioxid</strong> <br />Koldioxiden som materialet fångar in kan lagras (CCS) eller omvandlas i en reaktion (CCU). Det sistnämnda pågår intressant parallell forskning på Chalmers just nu för att möjliggöra omvandling av koldioxid till metanol. Resultaten behöver utvärderas ytterligare och jämföras med andra omvandlingsmetoder men det ser lovande ut. </div> <div> </div> <div><strong>Ytterligare beskrivning av forskningen</strong> <br />De båda huvudförfattarna och doktoranderna Walter Rosas från Chalmers tekniska högskola och Luis Valencia från Stockholms universitet, stötte samman i ett EU-projekt och startade samarbetet. Målet med forskningen har varit att undersöka kombinationen av ett mycket poröst biomaterial som kan tillverkas till en låg kostnad och den specifika funktionen hos zeoliten att adsorbera/fånga in koldioxid. Forskningen visade att mikroporösa (&lt; 2 nm) kristallina aluminosilikater, så kallade zeoliter, tillverkade med liten (&lt; 200 nm) partikelstorlek, erbjuder en stor potential som effektiva adsorbenter för atmosfärisk koldioxid. I studien har forskarna övervunnit de svårhanterliga processegenskaperna som vanliga större zeolitpartiklar har, vilket gör dem svåra att implementera i den här typen av applikationer. <br />Nyckeln visade sig vara att de mindre partiklarna kunde kombineras med ett meso- och makroporöst bärarmaterial baserat på ett skum av gelatin och nanocellulosa, som då kunde klara att bära ultrahöga mängder av zeoliten utan att tappa för mycket av sina starka mekaniska nätverksegenskaper. <br />Upp till 90 viktprocent zeolitinnehåll kunde uppnås, vilket ger materialet en mycket god förmåga att selektivt adsorbera koldioxid i kombination med en mycket öppen porstruktur som möjliggör höga gasflöden. Den zeolit som användes var av typen silicalite-1 och kan ses som en modell som kan ersättas av andra zeoliter vid behov.<br /></div> <p> </p> <p>Text: Jenny Jernberg <br />Illustration: Yen Strandqvist </p>Mon, 09 Dec 2019 00:00:00 +0100