Nyheter: Stiftelsen Chalmershttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 18 Jun 2019 10:00:37 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/stiftelse/nyheter/Sidor/Ny-ordförande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/stiftelse/nyheter/Sidor/Ny-ordf%C3%B6rande.aspxTorbjörn Holmström ny ordförande för Chalmersstiftelsen<p><b>​Regeringen har förordnat ny ordförande och övriga externa ledamöter till styrelsen för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för de kommande tre åren.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Stiftelsen/TH.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="font-family:arial, sans-serif;font-size:10.5pt;background-color:initial">Till ny ordförande i Chalmersstiftelsen utses Torbjörn Holmström. Han har tidigare varit vice ordförande i Chalmers högskolestyrelse.  Han har ett långt förflutet inom Volvokoncernen där han är senior rådgivare till Volvo Groups VD. Han efterträder Stefan Johnsson som avslutat sitt ordförandeskap.</span><p class="MsoNormal" style="margin-bottom:7.5pt;line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">  <br /> Chalmersstiftelsen får också en ny styrelseledamot, Anita Hansbo, som var tidigare rektor vid Jönköpings Universitet. <br /> <br /> Chalmersstiftelsens styrelse består av tio ledamöter, sju utsedda av regeringen, högskolans rektor har en styrelseplats, fakultetskollegiet och studentkåren utser en representant vardera. ​ </span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /><br /> </span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">De förordnade av regeringen för perioden 1 maj 2019 – 30 april 2022 är:<br /> <br /> Torbjörn Holmström (ordförande), direktör<br /> Christel Armstrong Darvik (vice ordförande), senior rådgivare<br /> Anita Hansbo, tidigare rektor<br /> Nicolas Hassbjer, entreprenör<br /> Johan Malmquist, direktör<br /> Helene Odenjung, kommunalråd Göteborg<br /> M Johan Widerberg, direktör  <br /> <br /> </span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">Utsedd av fakulteten:<br /> Per-Olof Arnäs, Universitetslektor</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">Utsedd av studentkåren:<br /> Daniel Langkilde, entreprenör</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">Självskriven ledamot:<br /> Stefan Bengtsson, rektor</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /> Stiftelsen Chalmers tekniska högskola äger Chalmers tekniska högskola AB, där högskoleverksamheten bedrivs. Stiftelsens syfte är att verka för att Chalmers bedriver utbildning och forskning på en internationellt hög nivå. Stiftelsen skall även se till att resurser utnyttjas effektivt samt finansiera uppdrag som är till värde för Chalmers.</span></p> Fri, 17 May 2019 12:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/sex-forskare-far-stiftelsens-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/sex-forskare-far-stiftelsens-pris.aspxSex forskare får Stiftelsens pris<p><b>​Inte mindre än sex personer tilldelas Stiftelsens pris 2019</b></p>​<span>Tre av dem – Karin Jonsson, Rikard Landberg och Nathalie Scheers – kommer från institutionen för biologi och bioteknik, där de forskar på livsmedlens inverkan på människor och hälsa.</span><div><br /></div> <div>Från institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap kommer pristagarna Christel Cederberg, Fredrik Hedenus och Stefan Wirsenius. De bedriver forskningsarbete kring, bland annat, hur jordens klimat och resurser påverkas av den mänskliga matproduktionen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Priskommitténs motivering lyder:</strong></div> <div><br /></div> <div>”<em>Chalmersstiftelsen bildades för 25 år sedan, 1994, med uppdraget att verka för att Chalmers bedriver forskning och utbildning på en internationellt hög nivå. Chalmers har sedan dess utvecklats i positiv riktning och visionen ”Chalmers för en hållbar framtid” genomsyrar idag verksamheten. Särskilt tydligt blir detta när stora samhällsfrågor adresseras av flera olika forskningsmiljöer med olika perspektiv och bidrag. Ett av dessa mycket tydliga områden fokuserar på vår mat och dess betydelse för inte bara oss människor utan också vårt globala system. </em></div> <div><em> </em></div> <div><em>Stiftelsens pris år 2019 tilldelas sex personer som alla har utmärkt sig inom olika aspekter av livsmedel och deras roll i vårt samhälle. Pristagarna har alla fått ett betydande medialt genomslag med sin forskning och på så sätt stärkt bilden av Chalmers som ett universitet som på ett mångfacetterat sätt tacklar hållbarhetsfrågor.</em></div> <div><em> </em></div> <div><em>Vid institutionen för Biologi och bioteknik bedrivs forskning rörande hur livsmedel påverkar oss människor och speciellt vår hälsa. Vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap forskas det bland annat på hur vår matproduktion påverkar klimat och resursanvändning.</em>” </div> <div> </div> <div>Priset delas ut i samband med doktorspromotionen  den 18 maj, och består av 15 000 kronor i ett personligt pris samt 50 000 kronor för att finansiera ett gemensamt event senare under året, där Chalmers olika insatser inom matområdet ska presenteras.</div> <div><br /></div> <div>Pristagarna har utsetts av en priskommitté som fått stiftelsestyrelsens uppdrag att ta fram en vinnare. Kommittén innehåller representanter från högskolan, studentkåren, CING och Chalmersstiftelsen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om årets pristagare</strong></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Karin-Jonsson.aspx"><div>Karin Jonsson</div> <div>Postdoktor, Biologi och bioteknik, avdelningen för livsmedelsvetenskap</div> ​</a><span>Karin Jonssons forskningsområde är kolhydrater och hälsa, med fokus på nyttiggörande. Karin är projektledare i uppstarten av ett offentligt-privat partnerskap för bättre folkhälsa genom ökat intag av fullkorn. Parallellt koordinerar hon Nordic Rye Forum, en plattform för forskning och innovation kring råg och hälsa i Norden. Karin leder även ett forskningssamarbete tillsammans med Nobel Prize Museum där ungdomars uppfattning kring kolhydrater och hälsa studeras. Hon disputerade inom tidig nutrition och allergiutveckling.</span></div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/De-vill-oka-svenskens-fullkornskonsumtion.aspx">Nytt projekt ska få fler svenskar att äta fullkorn​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/rikard-landberg.aspx"><div>Rikard Landberg </div> <div>Professor, Biologi och bioteknik, avdelningschef för livsmedelsvetenskap</div></a><div><span>Rikard Landberg är professor i Food and Health. Hans grupp studerar matens och specifika livsmedelskomponenters effekter på hälsa och sjukdomsrisk i observations- och interventionsstudier och i olika modellsystem. Växtbaserade, fiberrika livsmedels roll för aptitreglering, hormonomsättning och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 har stort fokus liksom utveckling av nya tekniker för att mäta vad människor äter och effekter av detta på individ- och gruppnivå. Gruppen arbetar just nu med flera studier för att undersöka nya koncept för individanpassning av kost.</span><br /></div></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspx">Fullkorn viktigt för att motverka typ 2-diabetes​</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/nathalie-scheers.aspx"><div><span>Nathalie Scheers</span><br /></div> <div>Docent, Biologi och bioteknik, avdelningen för livsmedelsvetenskap</div></a><div>Nathalie Scheers forskar inom området molekylär nutrition. Hon och hennes team studerar intracellulära och extracellulära effekter av absorberade näringsämnen i tarmen  så som till exempel metaller, gluten eller fiskprotein. Det kan handla om reglering av transportprotein och enzymer eller stress som kan leda till exempelvis cancer, celldöd, eller oxidativa skador . Som arbetsverktyg används humana cellmodeller och inom kort också interventions- och observationsstudier i människa för att översätta resultaten.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vissa-jarntillskott-kan-paverka-utvecklingen-av-tjocktarmscancer.aspx">Vissa järntillskott kan påverka tjocktarmscancer​</a></div> <a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-hedenus.aspx"><div><br /></div> <div><div>Fredrik Hedenus</div> <div>Senior forskare, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningschef fysisk resursteori</div></div></a><div><div>Fredrik Hedenus forskar om strategier för att minska klimatpåverkan från matproduktion och hur förnybara elsystem bör designas. Han har även medförfattat en lärobok om begreppet hållbar utveckling, och är aktiv som lärare och föreläsare inom området.</div></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Hallbar-utveckling---nya-utmaningar-kraver-nya-kompetenser.aspx">Hållbar utveckling - nya utmaningar kräver ny kompetens​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-wirsenius.aspx"><div>Stefan Wirsenius</div> <div>Docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori</div></a><div><span>S</span><span>tefan Wirsenius är docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem. Han är expert inom miljövetenskap med specialisering mot markanvändning, kol- och kväveflöden, och utsläpp av växthusgaser. Hans expertis inkluderar även jordbruksvetenskap, med fokus på modellering av mat-, bioenergi- och jordbrukssystem.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Stefan Wirsenius forskningsintressen är kopplade till den stora utmaningen att möta den ökande efterfrågan på livsmedel från en allt större och rikare världsbefolkning, och samtidigt minska jordbrukets negativa miljöeffekter, som till exempel avskogning. </div></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ekologisk-mat-samre-for-klimatet.aspx">E</a><span><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ekologisk-mat-samre-for-klimatet.aspx">kologisk mat är sämre för klimatet</a></span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/christel-cederberg.aspx"><div>Christel Cederberg</div> <div>Biträdande professor, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori</div> ​</a><span>Christel Cederberg forskar inom området hållbar mat- och bioenergiproduktion, nuvarande projekt är inriktade på gräsbaserade bioraffinaderier, matsystem med förbättrade näringskretslopp samt åtgärder för ökade kolsänkor i mark och skog. Christel Cederberg är aktiv inom styrkeområde Energi på Chalmers. </span></div> <div><span><br /></span></div> <div><span><strong>Läs mer:</strong> </span><span><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Global-miljopaverkan-fran-svensk-konsumtion.aspx">Global miljöpåverkan från svensk konsumtion​</a></span></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Erik Krång</div> <div><strong>Bild/film:</strong> Johan Bodell</div>Thu, 25 Apr 2019 11:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unikt-visualiseringslabb-ska-gora-vetenskap-mer-tillgangligt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unikt-visualiseringslabb-ska-gora-vetenskap-mer-tillgangligt.aspxUnikt visualiseringslabb ska göra vetenskap mer tillgängligt<p><b>Universeum vill stärka lärandet av digital teknik. I ett publikt visualiseringslabb ska besökare på vetenskapscentret kunna undersöka och förstå vetenskaplig data med hjälp av den senaste tekniken.​</b></p><span>Genom visualiseringsteknik och artificiell intelligens kommer man kunna utforska hur digitalisering kan användas för att lösa utmaningar i Sverige och i världen. I visualiseringslabbet planeras det för labbstationer som fokuserar på bland annat rymden, stadsutveckling och analys av klimatförändringar. </span><div><br /><span></span><div>Utveckling och byggnation av visualiseringslabbet möjliggörs av Stenastiftelsen genom en donation på 50 miljoner kronor och kommer skapas i samarbete med Chalmers, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Visualiseringscenter C. Labbet planeras stå klart till slutet av 2021.</div> <div><br /></div> <div>– Det är otroligt stort att kunna kommunicera vetenskap och forskning med den allra senaste tekniken. Universeum blir först i världen med att skapa en publik forsknings- och utbildningsmiljö där vetenskaplig data blir tillgänglig för alla, berättar Carina Halvord, VD på Universeum.</div> <div><br /></div> <div>Universeum öppnade 2001 och grundades gemensamt av Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgsregionen och Västsvenska handelskammaren.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer på Universeums hemsida:</strong> <a href="https://www.universeum.se/nyheter/varldsunikt-visualiseringslabb-byggs-pa-universeum-med-stod-av-50-miljoner-kronor-fran-stenastiftelsen/">”Världsunikt visualiseringslabb byggs på Universeum med stöd av Stenastiftelsen”</a>.</div></div>Mon, 08 Apr 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/tracks-forbereder-studenter-for-framtiden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/tracks-forbereder-studenter-for-framtiden.aspxTracks förbereder studenter för framtiden<p><b>​Chalmers nya utbildningssatsning Tracks erbjuder ämnesöverskridande och individualiserade studier – redan i höst. Det gör studenterna bättre förberedda att lösa framtidens samhällsutmaningar som energiförsörjning, transporter och effektivare resursanvändning.</b></p>​<span>Tracks betyder spår, och det är just det utbildningsformen kan sägas innehålla: spår som studenten väljer själv, och spår mellan utbildningarna.</span><div>– Det handlar om att göra våra studenter anställningsbara för framtida behov, säger Kristina Henricson Briggs, vice ledare för Tracks.</div> <div><br /></div> <div>Tracks är en satsning över tio år från Chalmersstiftelsen – en av de största inom utbildningsområdet i högskolans 190-åriga historia.</div> <div>En stor del av studierna kommer att ske tvärdisciplinärt, det vill säga över utbildnings- och ämnesgränserna. Det ger studenterna stora möjligheter att bredda sina kunskaper utanför sitt valda huvudområde. Studierna sker till stor del i projektform, och studieplanen kan förändras och utvecklas utifrån nya omständigheter.</div> <div>– Vi skapar en arena för att träna studenterna att lösa de stora globala utmaningarna, säger Mikael Enelund, ledare för Tracks.</div> <div>Och globala utmaningar finns det gott om, inom områden som hållbarhet, transport och infrastruktur, energi, globala system och fordonssäkerhet.</div> <div>– Alla är områden där Chalmers sedan länge har stark forskning, säger Mikael Enelund.</div> <div><br /></div> <div><strong>Utmaningsdrivna kurser</strong></div> <strong></strong><div>Förberedelserna är i full gång, och redan under läsåret 2019/2020 kommer de första temana och projekten inom Tracks att köra igång. Därefter kommer fler och fler teman och projekt till.</div> <div>Modellen består av utmaningsdrivna kurser eller projekt, där studenter från olika program arbetar tillsammans för att förstå och lösa komplexa samhällsutmaningar och djupa forskningsdrivna utmaningar samt att utveckla, bygga, testa och förverkliga nya processer, produkter och system. Allt för att få gränsöverskridande och attraktiva kompetenser. </div> <div><br /></div> <div>Utbildningsformen ger möjlighet till en mer individualiserad studietid, där studenterna skapar sina egna utbildningsprofiler och utifrån sina intressen väljer en eller flera Tracks-kurser. De identifierar själva vilka förkunskaper de saknar och får möjlighet att tillgodogöra sig dem. </div> <div>Kursernas innehåll kan enkelt förändras genom att de generella lärandemålen är fastställda från början, medan det specifika innehållet slås fast senare för att vara så aktuellt som möjligt.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Satsning på lärmiljöer</strong></div> <div>Tracks innehåller även en stor satsning på Chalmers lärandemiljöer. För att möta Tracks-kursernas behov ska Chalmers skapa framstående moderna arbetsmiljöer med till exempel datorresurser för maskininlärning och artificiell intelligens, AI. Andra exempel är labb där studenter kan  bygga och testa prototyper samt öppna kreativa ytor för grupparbete. </div> <div>– Eftersom Tracks både moderniserar utbildningen och lokalerna är det en väldigt spännande och viktig satsning för våra nuvarande och kommande studenter som vi är väldigt stolta att kunna erbjuda från Chalmers, säger Kristina Henricson Briggs.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Johan Bodell</div> <div>​<br /></div>Thu, 21 Mar 2019 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/kvinnodagen-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/kvinnodagen-pa-Chalmers.aspxKvinnor och jämställdhet uppmärksammas på Chalmers<p><b>​Den 8 mars är den internationella kvinnodagen.Här presenteras ett axplock av de satsningar och aktiviteter som Chalmers gör och deltar i för en ökad jämställdhet, samt några av de kvinnor som är toppforskare på Chalmers i dag.</b></p>​<span>Den internationella kvinnodagen har en mer än hundraårig historia, och blev på FN:s initiativ officiell 1977. I dag forskar och studerar tusentals kvinnor på Chalmers och många fler har passerat genom vårt lärosäte genom åren. Men vi är medvetna om att det fortfarande är mycket arbete kvar att göra, och därför bedriver vi mångmiljonsatsningar med siktet inställt mot en mer jämställd och bättre högskola för alla.<br /><br /></span><div><p class="MsoNormal"><span>Här har vi sammanställt något av det som Chalmers gör kopplat till att lyfta kvinnors del i historien, något av det vi gör för att öka jämställdheten på vårt lärosäte och i samhället, och några av de framstående kvinnor som forskar hos oss i dag.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Föreläsningar och seminarier</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Föreläsning ”Kvinnor tar plats – arkitekter i 100 år. Göteborg 1920-2020”</span></h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h6 class="chalmersElement-H6"><div>8 mars 11:30-12:30, Kuggen lärandetorg, Lindholmen</div></h6><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>För 100 år sedan var kvinnor inte välkomna på arkitekturutbildningarna - i dag är de i majoritet sedan flera år tillbaka, och många av dem har präglat Göteborg på olika sätt.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Gunilla Linde Bjur, professor emerita i arkitektur vid Chalmers, berättar om sitt forskningsprojekt där hon under fem år genom djupintervjuer och arkivstudier samlar material om de kvinnor som har verkat som arkitekter i Göteborg de senaste 100 åren. Projektet kommer att slutföras 2020 och resultera i en bok.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span class="MsoHyperlink"><a href="/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Kvinnorna-som-byggde-Goteborg-kommer-till-tals.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Gunilla Linde Bjurs forskningsprojektet</a></span><b></b></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">​<span lang="EN-US">Seminarium: “Maximize your potential sustainably - an inspirational talk by Leila Karchaoui”</span></h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span lang="EN-US"></span> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h6 class="chalmersElement-H6"><div>8 mars 15:00-16:00</div></h6><div><h6 class="chalmersElement-H6"></h6> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span class="tlid-translation">Stress och höga förväntningar ökar ständigt i vår digitaliserade, globaliserade och snabbföränderliga värld. Hur kan vi hitta balans i livet? Vad karaktäriserar en hållbar arbetsmiljö och hur kan vi bidra till att skapa hållbara resultat, både privat och på jobbet?</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span>Leila Karchaoui har bland annat varit ekonomichef hos Kronans Apotek, och har blivit nominerad till en av Framtidens kvinnliga ledare. I dag är hon professionell talare och medgrundare av plattformen Bygg Broar.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal">Seminariet är på engelska och anordnas av WiSE (Women in Science) i samarbete med institutionen för elektroteknik. Det <span class="tlid-translation">är öppet för alla med intresse av att lära sig av kvinnliga förebilder inom akademin</span>. Om du är intresserad av seminariet kan du mejla till <a href="mailto:wise.e2@chalmers.se">wise.e2@chalmers.se</a>. Plats meddelas senare.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om WiSE</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Genie – kraftfull satsning för ökad jämställdhet</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><b>I det nystartade jämställdshetsprojektet Genie satsar Chalmers 300 miljoner kronor under en tioårsperiod. Målet är att genom en ökad andel kvinnor i fakulteten få ökad vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor.</b></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal">– Vi vill rätta till obalansen och på köpet bli ett starkare och framgångsrikare universitet. Det handlar om att bättre ta tillvara hela befolkningens kompetens, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span>Projektledare för Genie är Pernilla Wittung Stafshede, professor i biokemi.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span>– Det handlar om att bygga upp en kritisk massa av kvinnor. En liten minoritet har nämligen svårt att få ordentligt gehör. Men det innebär inte att vi sänker kompetenskraven – det finns många kvinnliga forskare som är oerhört kompetenta, säger hon.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span class="MsoHyperlink"><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om satsningen Genie</a></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Chalmersmedverkan på årets IGEday</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><b>Den 29 mars är det IGEday, Introducing a Girl to Engineering-day, ett årligt arrangemang där tjejer och icke-binära i åldern 13-19 år bjuds in till att besöka företag för att lära sig mer om teknik- och ingenjörsyrken. I år har professor Lucien Koopmans, chef för avdelningen Förbränning och frambränningssystem, anmält sin avdelning att vara med.</b></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span>– Vi ska spendera en halv dag med gymnasietjejer och visa hur det är att vara forskare och hur roligt och givande det är att arbeta inom och med förbränningsmotorer och framdrivningssystem. Vi har just nu för få kvinnliga forskare men de som vi har trivs jättebra, säger Lucien Koopmans.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span class="MsoHyperlink"><a href="/sv/Personal/Sidor/koopmans.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kontaktinfo till Lucien Koopmans</a></span> | <span class="MsoHyperlink"><a href="http://www.igeday.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om IGEday</a></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Möt några av våra kvinnliga forskningsprofiler</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><b>Tusentals kvinnor forskar, undervisar och studerar på Chalmers, och ger sitt bidrag till samhällets utveckling. Här kan du läsa om några av de kvinnor som forskar på vårt lärosäte.</b></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Astronomiprofessor-invald-i-Vetenskapsakademin.aspx" target="_blank">&quot;Kungliga Vetenskapsakademien utgörs av framstående forskare som brinner för vetenskap, att driva den framåt, förnya den och föra ett pågående vetenskapligt samtal med samhället. Att få bli upptagen i denna illustra samling är en stor ära.&quot;</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Susanne Aalto, professor i radioastronomi, forskar om stjärnbildning och massiva svarta hål, och har blivit invald i Kungl. Vetenskapsakademin i klassen astronomi och rymdvetenskap.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor-invald-i-Kungl--Vetenskapsakademien.aspx" target="_blank">”Jag är väldigt hedrad och ser fram emot att delta i det viktiga arbetet med att stärka vetenskapens roll och inflytande i samhället.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Tünde Fülöp, professor i fysik, forskar inom området teoretisk plasmafysik och har blivit invald i Kungl. Vetenskapsakademin i klassen fysik.<b></b></i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Undersoker-nollutslapp-for-sjofarten.aspx" target="_blank">”Målen är tuffa, men vi behöver egentligen göra ännu mer. Sjöfarten är en internationell och hårt konkurrensutsatt bransch. Det är svårt för enskilda att gå före.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Selma Brynolf, doktor i maritim miljövetenskap, undersöker elektrometanol som ett sätt att uppnå nollutsläpp från fartyg.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Digitalisering-vägen-framåt-för-logistikbranschen-.aspx" target="_blank">”Vi står inför stora utmaningar vad gäller hållbara logistiklösningar. Vi ser en ökad efterfrågan på transporter i kombination med höjda miljökrav, medan konsumenten helst inte vill betala för transport av varor.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Lisa Melander,<b> </b>forskarassistent i Supply Chain Management, studerar hur företag samarbetar i sina leverantörsnätverk för att utveckla hållbara lösningar.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/%E2%80%9DVi-%C3%A4r-p%C3%A5-v%C3%A4g-in-i-en-ny-v%C3%A4rld%E2%80%9D.aspx" target="_blank">”Något fundamentalt är på väg att hända med hur vi organiserar och försörjer oss, hur våra resurser knyts samman för att skapa värde i samhället. Vi måste förstå de nya teknologierna, hur vi tar dem till oss och hur de påverkar samhället i stort.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Robin Teigland, professor i Management of Digitalization, har flera år i rad utsetts till en av Sveriges mest inflytelserika kvinnor inom teknologi, och forskar just nu om AI:s påverkan på företagsstyrning.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspx" target="_blank">”För mig handlar det inte om att enbart presentera en lösning på ett problem, utan det gäller att verkligen förstå problemet och finna bitarna som så enkelt och okomplicerat som möjligt utgör själva lösningen.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i></i> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Qing Zhao, jubileumsprofessor på Chalmers, vill skapa förståelse och därigenom finna den enkla och därmed bästa lösningen.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kan-datorer-lara-sig-att-diagnosticera-hjarnsjukdomar.aspx" target="_blank">”Genom att studera stora mängder bilddata från tidigare undersökningar av patienters hjärnor kan datorer lära sig att känna igen karakteristiska utseenden för vissa sjukdomar, och därmed kan de bli kraftfulla diagnosverktyg för läkarna.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Irene Gu, professor i elektroteknik, använder datorer med inbyggd artificiell intelligens för att efterlikna den mänskliga hjärnans sätt att tolka ny information och dra slutsatser.</i></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Film: Hur kan våra forskare förändra världen?</h4> <p class="MsoNormal">I den här filmen möter du sex kvinnor som är doktorander på institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, och som berättar hur deras forskning kan förändra världen. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=p1xobuLx-as" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se filmen här</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div>Wed, 06 Mar 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Kickstart-för-Chalmers-AI-satsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Kickstart-f%C3%B6r-Chalmers-AI-satsning.aspxKickstart för Chalmers AI-satsning<p><b>​Chalmers startar nu sin omfattande satsning inom artificiell intelligens för att stärka och koordinera den AI-forskning som bedrivs. Den 4 mars hålls en kick-off för det nya forskningscentret, Chalmers AI Research Centre (Chair), i samband med ett tvådagarsseminarium om AI.</b></p><p>– Syftet med centret är att öka Chalmers AI-kompetens inom forskning, utbildning och innovation. Vi har redan ett hundratal forskare som på olika sätt arbetar med AI, men vi ökar nu fokus på AI till en ny nivå, bland annat genom rekrytering av framstående forskare och genom att bygga upp ett nära samarbete med industrin, säger Stefan Bengtsson, vd och rektor för Chalmers.</p> <p>Chalmers satsning omfattar total 370 miljoner kronor under tio år. Det är den största satsningen på AI-forskning från ett enskilt lärosäte i Sverige. Största delen av centrets finansiering, 317 miljoner kronor, kommer från Chalmers stiftelse. Planen är att investeringar från centrets partners från industri och samhälle ska dubbla den totala finansieringen. Målet är ett center i världsklass när det gäller AI.</p> <p>– Vi bygger upp en unik expertis inom AI i kombination med Chalmers befintliga excellens inom tillämpningsområden som transport, automation, system och mjukvara, säger Ivica Crnkovic, föreståndare för centret.</p> <p>Samverkan med industri och offentlig sektor är en viktig del i centret. Chalmers knyter nu nära samarbeten med strategiska partners som får möjlighet att påverka centrumets utveckling, medverka i forskningsprojekt samt nyttja forskningsresultat och centrets breda nätverk av expertis. Chalmers är även en av medgrundarna till den nationella satsningen <em><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-partner-i-AI-Innovation-of-Sweden.aspx">AI Innovation of Sweden</a></em>. </p> <p>Chalmers AI Research Centre kommer att fördjupa samarbetet med <em>Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous System and Software Program</em> (Wasp) och i synnerhet med Wasp-AI. Wasp är Sveriges enskilt största forskningsprogram genom tiderna och Wasp-AI är den största satsningen på AI forskning i Sverige.</p> <p>– Chair är en imponerande satsning, det är väldigt positivt att Chalmers samlar kraften på det här sättet. Det kommer gynna samarbeten med Wasp, säger Sara Mazur, vice styrelseordförande för Wasp samt ledamot i centrets Advisory Board.</p> <p>I samband med Chalmers årliga <a href="/en/areas-of-advance/ict/events/initiative-seminar-AI2019/Pages/default.aspx">initiativseminarium inom IKT</a>, den 4–5 mars på Lindholmen Conference Centre, anordnas en kick-off för centret. Programmet innehåller framstående talare från både akademi och industri. Medverkande på kick-offen är bland annat centrets Advisory Board, som inkluderar Sara Mazur, vice styrelseordförande för Wasp, Anna Nilsson-Ehle, styrelseordförande för Vinnova, Mark Girolami, programchef på Alan Turing Institute, Staffan Truvé, medgrundare till Recorded Future, och Daniel Langkilde, medgrundare till Annotell.</p> <p><span></span><a href="/en/areas-of-advance/ict/events/initiative-seminar-AI2019/Pages/Video-webcast.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Följ initiativseminariet live via stream (från 09.00, måndag 4 mars) &gt;</a><br /></p>Mon, 25 Feb 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Far-25-000-i-resestipendium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Far-25-000-i-resestipendium.aspxFår 25 000 i resestipendium<p><b>​Patric Holmvall, doktorand på avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2, har fått 25 000 i resestipendium från Chalmersska forskningsfonden. Pengarna ger honom chansen att gästforska i fem veckor på två amerikanska universitet.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pholmvall_350x305.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto på P Holmvall." style="margin:5px" />Patric Holmvall (t v) är glad för stipendiet från forskningsfonden. Det ger ett betydande tillskott till finansieringen av resan. Holmvall är redan på plats och träffar forskare på Montana State University (MSU) i USA under tre veckor. Han har sen tidigare ett samarbete med Anton B. Vorontsov, professor på MSU, men vill nu utveckla det ytterligare på plats.</span><br /></div> <div>– Sedan åker jag till Northwestern University i två veckor för att ge ett colloquium samt undersöka möjligheterna till ett samarbete med professorerna James A. Sauls och William P. Halperin, berättar Patric.</div> <div><br /></div> <div>Sauls, professor i fysik, och Halperin, professor i fysik och astronomi, är båda toppnamn inom sitt område, och belönades så sent som 2017 med Fritz London Memorial Prize på 10 000 USD vardera. Priset delades ut på den stora lågtemperaturfysikkonferensen 28th International Conference on Low Temperature Physics (LT28) i Göteborg.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersska forskningsfonden är en av Chalmers främsta fonder. Den förvaltas av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och bildades 1929 till skolans 100-års jubileum. Bidrag utdelas i första hand till stöd för yngre forskare och forskarstuderandes studieresor och internationella forsknings- och konferensresor.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Privat</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/Chalmersska-forskningsfonden.aspx">Läs mer om Chalmersska forskningsfonden</a> &gt;&gt;&gt;</div>Thu, 14 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Christian-Fager-far-stipendium-fran-Barbro-Osher.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Christian-Fager-far-stipendium-fran-Barbro-Osher.aspxChristian Fager får stipendium från Barbro Osher<p><b>​Christian Fager, biträdande professor på avdelningen för mikrovågselektronik på MC2, har tilldelats 37 000 kronor ur donationsfonden Barbro Osher Endowment, som stödjer chalmersforskares vistelser vid amerikanska universitet.</b></p><div><span style="background-color:initial">Christian Fager har genom åren profilerat sig som en framgångsrik forskare med fokus på att undersöka och utveckla nya typer av radiosändare för mobil kommunikation. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Stödet från Barbro Osher kommer nu att göra det möjligt för honom att tillbringa två veckor som gästforskare Georgia Institute of Technology i Atlanta, USA, i juni 2019. Det är ett av världens ledande tekniska lärosäten. Christian Fager kommer att samarbeta på plats med professor Hua Wang som är en pionjär inom forskningsområdet.</div> <div><br /></div> <div>Christian Fager har fått ett flertal priser och utmärkelser genom åren. Senast hedrades han med ​Chalmers pris för årets forskarhandledare 2017/2018. 2010 belönades han med Styrkeområdenas pris.</div> <div><br /></div> <div>Syftet med stipendierna från Barbro Osher Endowment är att stödja forskningsvistelser i samarbete med ledande forskningsmiljöer och kollegor vid framstående amerikanska universitet, för chalmersforskare som vill utveckla sin egen forskning.</div> <div><br /></div> <div>Barbro Osher är Sveriges generalkonsul i San Francisco och grundare av stiftelsen Barbro Osher Pro Suecia Foundation. Hon är en välkänd filantrop och mecenat.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/osher.aspx">Läs mer om Barbro Osher Endowment</a> &gt;&gt;&gt;</div>Thu, 31 Jan 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/”Vi-är-på-väg-in-i-en-ny-värld”.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/%E2%80%9DVi-%C3%A4r-p%C3%A5-v%C3%A4g-in-i-en-ny-v%C3%A4rld%E2%80%9D.aspx”Vi är på väg in i en ny värld”<p><b>Vi står inför den fjärde industriella revolutionen. Digitaliseringen och nya teknologier kommer att omvandla samhället, hur vi lever och arbetar. Chalmers nya professor Robin Teigland forskar med passion om den transformation som är på väg, och ser både möjligheter och svåra etiska dilemman.</b></p>​Johnny Cash strömmar ur högtalarna. Robin Teigland, född i Connecticut och uppväxt i Nashville, håller installationsföreläsning på Chalmers och spelar ”I walk the line”. En symbol för sin egen balansgång mellan teori och praktik, och tron på vikten av att bygga broar mellan teknologin och samhällsutvecklingen. <br /><br />Hon letar ständigt efter signaler, säger hon, för att försöka förstå vart vi är på väg.<br /><br />– Något fundamentalt är på väg att hända med hur vi organiserar och försörjer oss, hur våra resurser knyts samman för att skapa värde i samhället. Vi måste förstå de nya teknologierna, hur vi tar dem till oss och hur de påverkar samhället i stort, säger hon.<br /><br />Sedan slutet av 2018 är Robin Teigland Chalmers nya professor i ”Management of Digitalization,” med hemvist på institutionen för teknikens ekonomi och organisation. En vecka efter sin installationsföreläsning lutar hon sig framåt i fåtöljen på sin nya arbetsplats och slår ut med armarna:<br /><br />– I just love being here! <br /><br />I sina livliga resonemang faller Teigland då och då in i engelskan, och en lätt brytning på norska vittnar om hur hennes nyfikenhet har tagit henne runt världen. Hon genomförde sin grundutbildning vid Stanford University, the Wharton School och University of Pennsylvania, och har bland annat jobbat i oljebranschen i Chile, med riskkapital i Silicon Valley, som entreprenör i Norge och som konsult i Sverige och Spanien. <br /><br />1996 - samma år som ”internetpaketet” blev årets julklapp - återvände Robin Teigland till forskarvärlden vid Handelshögskolan i Stockholm, där hon doktorerade och så småningom blev professor. Genom åren har hon utvecklat sina forskningsintressen inom digitalisering, sociala nätverk och strategi, med fokus på hur teknologier som 3D-printing, artificiell intelligens, blockkedjor och smart robotik utmanar samhällets strukturer.<br /><br />När hon fick erbjudandet om en professur på Chalmers inom det område hon älskar, kunde hon inte säga nej. Här ser hon oändliga möjligheter, både i staden och via den plattform som universitetet erbjuder.<br /><br />– Vi är på väg in i en ny värld, där digitaliseringen går in i en ny fas. Det kräver en stark brygga mellan teknologin, industrin och det offentliga. Här ligger Chalmers i framkant, dessutom finns ledande svensk industri här i Göteborg. Det är otroligt spännande att vara mitt i allt som sker här, med autonoma fordon, ”smart cities” och alla satsningar på AI, säger hon.<br /><div><div> </div></div> <div style="text-align:center"><h3 class="chalmersElement-H3">”Varenda bransch kommer att förändras, och företag som inte klarar att anpassa sig kommer att gå under förr eller senare”</h3> <div><em>Robin Teigland, Chalmers</em><br /></div></div> <div><br /></div> Robin Teigland intresserar sig för skärningspunkten mellan strategi, teknologi, innovation och entreprenörskap. En röd tråd i hennes forskning är hur informella nätverk uppstår och underlättas av ny teknologi. Intresset väcktes på allvar under doktorandstudierna, när hon upptäckte hur programmerarna på it-konsultbolaget Icon Medialab hellre vände sig till konkurrenterna i digitala nätverk utanför företaget för att bolla idéer och få svar på frågor.<br /><br />– Idag finns otroligt många informationskällor, och 70 - 80 procent av allt arbete sker i informella nätverk. Ändå fokuserar vi fortfarande på formella organisationer och processer, trots att företagens gränser luckrats upp, säger hon.<br /><br />Men förändringen är på väg. Enligt Robin Teigland står vi inför den fjärde industriella revolutionen, där affärsmodeller och det traditionella sättet att organisera företag håller på att omvandlas. Hon ser en arbetsmarknad som allt mer kommer att präglas av tillfälliga jobb, ”digitala nomader” och nätverk, eftersom teknikutvecklingen gör det möjligt att resa och arbeta över hela världen.<br /><br />Det kräver en större flexibilitet hos företagen – och en transformation från hierarki och centralisering mot organisationer präglade av decentralisering och autonomi.<br /><br />– Varenda bransch kommer att förändras, och företag som inte klarar att anpassa sig kommer förr eller senare att gå under. Allt som gör att människor sitter fast är problematiskt; låsta roller, fysiska kontor. Vi kommer att behöva jobba mer projektbaserat, utan fasta strukturer, och med bottom-up-styrning istället för top-down. I den snabba samhällsutveckling vi har idag behöver företag ännu tydligare utgå från behoven i samhället, och i sin organisation fungera mer som ”open source communities”, säger hon.<br /><br />Robin Teigland pratar om hur företag som Uber och Airbnb har rört om bland traditionella affärsmodeller. Hon visar bilder på ett japanskt hotellföretag som nästan uteslutande låter robotar sköta hotellen. Och hon berättar om Automattic, miljardföretaget bakom Word Press, som har 800 anställda över hela världen - men inga kontor.  <br /><br />– Digitalisering och AI förändrar hur vi ser på arbete och arbetskraft. Vi har ingen aning om var våra jobb kommer att finnas om 10-15 år. Därför blir det allt viktigare att människor klarar att ta till sig nya kunskaper. Vi måste fokusera på livslångt lärande och tänka nytt kring våra utbildningssystem, säger hon.<br /><br />Teigland vill se mer praktiskt baserade utbildningar, som utmanar studenterna och tydligare kombinerar teori med praktik. Mycket handlar om att skapa ett entreprenöriellt tankesätt, menar hon.<br /><br />– Vi kan inte ha ett utbildningssystem där vi talar om för studenterna vad de ska göra. Vi behöver lära dem att se möjligheter, se resurserna i ett nätverk. Det behövs fler kurser online med riktiga problem att lösa här och nu, så att kunskapen kan appliceras direkt. Vi måste låta studenterna komma ut i verkligheten, säger hon.<br /><br /><div>Efter en kort tid på sin nya arbetsplats är idéerna redan många. Robin Teigland skulle gärna se utbildningsprogram med fokus på marint entreprenörskap, och hoppas kunna utveckla AI som verktyg och forskningsmetod på institutionen. Hon har också blivit inbjuden i diskussioner med RISE och Göteborgs universitet om att tillsammans med Chalmers skapa ett kompetenscentrum inom blockkedjeteknik. </div> <br /><span><img alt="RobinTeigland_-textbild.jpg" src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/RobinTeigland_-textbild.jpg" style="margin:5px" /><br /><br /><h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">”Digitalisering och AI förändrar hur vi ser på arbete och arbetskraft. Vi har ingen aning om var våra jobb kommer att finnas om 10-15 år”</h3> <div style="text-align:center"><div><em>Robin Teigland, Chalmers<span style="display:inline-block"></span></em></div></div></span><br />Den tekniska utvecklingen och dess omvandling av samhället innebär många möjligheter, framhåller Teigland, men också utmaningar och svåra dilemman. I en värld som blir allt mer digitaliserad ökar vår spårbarhet, och därmed möjligheten till övervakning och kontroll av medborgarna. Och hur ska vi hantera de etiska aspekterna av genmodifiering, kloning eller frågan om gränsen mellan människa och maskin när vi kan operera in chip i kroppen?<br /><br />– Till vilken grad ska teknologin komma in, där vi inte själva kan agera? På vilket sätt och hur mycket kommer vi att styras av algoritmer? Det kommer dyka upp många sådana här frågor, som vi inte ens ser än, säger hon.<br /><br />En annan utmaning är hur AI, automatiseringen och digitaliseringen förändrar arbetsmarknaden i vår globaliserade värld, och gör att många jobb försvinner. <br /><br />– Det som sker är att lönerna pressas ner, för robotar kostar mindre än anställda. Självkörande fordon förändrar transportbranschen, och i USA ser vi just nu Amazons utveckling och hur Walmart och många köpcentrum försvinner – och därmed mängder med jobb runtomkring, säger hon.<br /><br />Robin Teigland ser en växande klyfta mellan de som hänger med i teknikutvecklingen och klarar att ställa om – och de som hamnar efter. <br /><br />Nyligen mötte hon själv ett tydligt exempel – och viljan att göra något åt saken har nu lett henne in på en väg som social entreprenör. Gnistan tändes i Peniche, Portugal, dit Robin Teigland kom för att vågsurfa. Hon upptäckte förfallet i den tidigare så blomstrande fiskebyn, där utfiskning, ett nedsmutsat hav och konkurrensen med det storskaliga fisket hade slagit undan benen för hela fiskeindustrin, och lämnat befolkningen utan framtidstro. <br /><br />Robin Teigland såg möjligheterna, alla outnyttjade resurser, sammanhållningen och viljan bland befolkningen att starta om. Och hur ny teknologi kunde hjälpa till att nå en förändring.<br /><br />Nu har hon startat ”Peniche Ocean Watch”, ett nav för marin teknologi som ska hjälpa fiskesamhället att komma på fötter igen. Delar av hennes familj är involverade i projektet, som bygger nätverk med lokalbefolkningen, närliggande universitet och myndigheter, men också turister och ”digitala nomader” som befinner sig i området. Målet är att tillsammans hitta innovativa lösningar på samhällsproblem, och bli ”The Silicon Valley of Ocean Tech”. En rad aktiviteter är redan igång, exempelvis ska fiskebåtarna få nytt liv och med hjälp av undervattens-drönare rensa skräp från havsbottnen.<br /><br />– Vi måste se vilka resurser och kunskaper som finns, som vi kan bygga vidare på. Jag vill höja den digitala kompetensen, och väcka det entreprenöriella tänket i Peniche. Vi har ingen aning om vart detta tar vägen, men vi måste börja någonstans, säger hon. <br /><img width="299" height="260" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Robin Teigland" src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Robin_Teigland_350x305.jpg" style="margin:10px" />Robin Teigland tycks hitta möjligheter och samarbeten överallt. Studenter hon pratar med i lobbyn på Chalmers blir involverade i hennes forskningsprojekt. Ett samtal med den portugisiske operatören på den självkörande bussen på chalmersområdet ledde till att han nu är intresserad av att arbeta i hennes nystartade projekt i Portugal.<br /><br />– Jag tror på att alltid vara öppen för nya människor och möten. Du vet aldrig vem du kommer att träffa, säger hon.<br /><br />Teigland vet värdet av att kämpa för det hon tror på, även i motvind. Många gånger har hon blivit ifrågasatt; få på Handelshögskolan i Stockholm förstod hennes forskningsområde när hon började, och hennes avhandling blev totalsågad av en senior forskare.<br /><br />Idag är hennes forskning aktuellare än någonsin. Veckans affärer har tre år i rad utsett henne till en av Sveriges mest inflytelserika kvinnor inom teknologi, hon är en internationellt efterfrågad talare och har kallats ”en av världens främsta inom strategi och digitalisering&quot;.<br /><br />Varför? Robin Teigland funderar en stund på frågan, och återkommer till det hon så ofta poängterar: den viktiga bryggan hon vill bygga mellan teknologi, företag och samhällsutveckling, ”to make the world a better place”.<br /><br />– Jag försöker ha det större perspektivet, sätta saker i en kontext. Förstå vad utvecklingen innebär. Vi vet inte vad morgondagens tema är, vad som kommer i framtiden. Därför måste vi som forskare vara öppna. Annars stannar vi.<br /><br /><strong>Text</strong>: Ulrika Ernström<br /><div><strong>Foto</strong>: Ulrika Ernström och Hiba Fawaz</div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Om Robin Teigland </h4> <div><strong>Född</strong>: 1964 i Connecticut</div> <div><strong>Bor</strong>: Göteborg, Stockholm, Oslo och Peniche (Portugal)</div> <div><strong>Aktuell</strong>: Sedan november 2018 Chalmers nya professor i ”Management of Digitalization”</div> <div><strong>Familj</strong>: Har fem barn i Sverige och en särbo i Norge. </div> <div><strong>Fritidsintresse</strong>: Surfing och standup paddling, sina barns basketspelande</div> <div><strong>Pågående forskning</strong>: Studerar just nu AI:s påverkan på företagsstyrning</div> <div><strong>Aktuell undervisning</strong>: Som en del av kursen &quot;Management of Digitalization&quot; ger hon de 130 studenterna i uppdrag att utveckla innovationer för att hjälpa Lysekils kommun med digitaliseringen. Uppdraget, som har fått namnet &quot;The Lysekil Challenge&quot;, har många likheter med hennes projekt i Peniche, Portugal, som syftar till att hjälpa det portugisiska fiskesamhället att komma på fötter igen med hjälp av ny teknologi och innovativa lösningar.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Robin Teigland om…</h4> <div><strong>Att inte låsa in kunskap</strong></div> <div>”Jag brukar säga: ”If you love knowledge, set it free”. Frihet är en förutsättning för innovation, och kunskap är något som måste vara tillgängligt för alla. Det är ohållbart att sitta och hålla på copyright och patent. Vi hade löst cancergåtan om vi inte hade haft alla dessa företag som håller fast vid sina patent.”</div> <div> </div> <div><strong>Uppväxten och hur den präglat henne</strong></div> <div>”Jag är en produkt av en integration mellan min mors och min fars intressen. Min far är professor i kemi vid Vanderbilt University, och han lärde mig att alltid ställa frågan ”vad händer om?” Han förutspådde redan i slutet av 1970-talet att alla skulle ha hemdatorer i framtiden, och som barn brukade jag följa med honom till datorcentret på universitetet och leka med hålkort. Jag brukade koppla upp mig på universitetets nät och spela onlinespel, och fick faktiskt en ”online-date” i början av 1980-talet. Från min mor ärvde jag intresset för företagsekonomi och utbildning. Hon tyckte det var viktigt att vi styr företag efter samhällets syfte och mening. </div> <div> </div> <div>Jag tror det har påverkat mig att min familj har en lång utbildningstradition. Min farmor var en av de första kvinnorna i sin generation att ta en master på universitetet i Virginia, på 1920-talet.”</div> <div> </div> <div><strong>Att förstå genom att pröva själv</strong></div> <div>”Vi behöver förstå teknologin, testa själva för att få en bild av vilka möjligheter som finns. Det var därför jag köpte bitcoin 2013. För några år sedan köpte jag en 3D-skrivare, laddade ner mjukvara och tryckte på print – och 20 minuter senare hade jag en äggkopp. Och det här var flera år sedan – tänk möjligheterna om 20-30 år. All denna teknik finns redan! Nu är frågan hur vi kopplar ihop den.”</div> <div> </div> <div><strong>En framtida de-urbanisering</strong></div> <div>Jag tror på en de-urbanisering. Vi behöver inte längre arbeta i städerna, och med AI och digitaliseringen kommer många traditionella jobb att försvinna. Jag tror på en stark regional utveckling, och tror att vi 20-30 år framåt kommer att se många självförsörjande samhällen.</div> <div> </div> <div><strong>Sitt intresse för havets möjligheter</strong></div> <div>Jag tror att de flesta jobb på land kommer att automatiseras eftersom de har blivit så rutinmässiga. De nya jobben kommer att skapas i havsrummet eftersom där fortfarande finns så mycket som är osäkert och okänt. Det är där vi kommer att få energi, mat, vatten och till och med nya bostadsområden och städer - och eftersom allting är nytt kommer det att utvecklas nya jobb.</div> <div> </div></div></div>Tue, 22 Jan 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/rivstart-for-jamstalldhetsprojektet-genie.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/rivstart-for-jamstalldhetsprojektet-genie.aspxRivstart för jämställdhetsprojektet Genie<p><b>​På tio år ska Chalmers öka andelen kvinnor i fakulteten från 17 procent till 40 procent och undanröja de kulturella hinder som bromsar kvinnors karriärer. Under januari påbörjas arbetet med Chalmers stiftelsesatsning Genie, jämställdhet för excellens.</b></p>​<span>Med en budget på 300 miljoner kronor ska Chalmers på tio år skapa en jämnare könsbalans och en bättre arbetsmiljö, för alla. Jämställdhetsprojektet Genie sträcker sig från 2019 till 2028. <br /></span><span><br />Pernilla Wittung Stafshede, som är professor på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, är en av initiativtagarna till projektet och leder satsningen.<br /><br /></span><div><h4 class="chalmersElement-H4">Vad kommer ni göra för insatser i projektet under våren?</h4> <div><span>– Under de kommande två månaderna kommer vi besöka prefekterna på samtliga institutioner för att diskutera deras situation och vad de har för planer och önskningar runt jämställdhet. Utifrån det kommer vi att träffa fler grupperingar inom varje institution och sedan rekommendera skräddarsydda åtgärder. Olika institutioner kommer ha olika mycket behov av hjälp; det finns goda exempel på Chalmers också. Därefter kommer vi återkomma regelbundet till institutionerna för att se över framstegen och ge ytterligare råd eller hjälpmedel. <br /></span><span><br />– Senare i vår kommer vi utlysa anslag för interna projekt, som i bred mening ämnar att bidra till att öka jämställdheten på Chalmers. Utöver det kommer vi anordna flera campusbreda insatser, bland annat seminarier om jämställdhetsfrågor med experter och pubkvällar för informella diskussioner. Vi planerar också för ett internationellt gästforskarprogram.<br /><br /></span></div> <h4 class="chalmersElement-H4">​Hur ser dina förväntningar ut för projektet?</h4> <div><span>–</span><span> Det är väldigt spännande, allt är nytt och fokus just nu ligger på att se till att allting kommer på fötter. Det är en oerhört viktig poäng att vi som driver Genie är fakultet, vi arbetar själva i miljön där vi vill göra förbättringar vilket underlättar för oss att kunna vara konkreta och se både problem och lösningar. Arbetet med jämställdhet har pågått länge på Chalmers, men med Genie hoppas vi på att kunna snabba på förändringarna genom att få ämnet att bli högsta prioritet ute hos institutionsledningarna. Vi har dessutom pengar att investera där det är lämpligt.<br /><br /></span></div> <h4 class="chalmersElement-H4">När tror du att man kommer kunna se en förändring?</h4> <div><span>– Om man ser till sådant som kan mätas, som antalet kvinnor i fakulteten och respons i medarbetarenkäten kring jämställdhet, så tror jag att man kommer kunna se en effekt redan nästa år, 2020. Det finns en positiv förväntan på Chalmers, tycker jag. Vi har redan satsat Geniepengar på höstens avslutade forskarassistentutlysning eftersom den innehöll så många topprankade kvinnliga kandidater. Men långsiktiga förändringar i antal, system och kultur tar tid, så vi ska nog räkna med att den riktiga förändringen tar flera år. Jämställdhetsarbete tar tid, så vi måste ha tålamod, men det är det värt för jag tror att Genie kommer ha en stor positiv påverkan på Chalmers framtid.<br /></span><br /></div> <div><span><br /></span></div> <div>Läs mer: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Kraftfull-satsning-ska-gora-Chalmers-jamstallt.aspx">”Kraftfull satsning ska göra Chalmers jämställt”</a> </div> <div>Läs mer: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Jamstalldhet-ett-kraftfullt-verktyg-for-hogre-kvalitet.aspx">”Jämställdhet ett kraftfullt verktyg för högre kvalitet”</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Sophia Kristensson</em></div></div>Mon, 14 Jan 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Jamstalldhet-ett-kraftfullt-verktyg-for-hogre-kvalitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Jamstalldhet-ett-kraftfullt-verktyg-for-hogre-kvalitet.aspxJämställdhet ett kraftfullt verktyg för högre kvalitet<p><b>​Tack vare idogt jämställdhetsarbete har hans institution gått från 0 till 40 procent kvinnor på 20 år, och på köpet ökat sin forskningskvalitet. Nu blir Paul Walton, professor i kemi vid Yorks universitet, rådgivare i Chalmers stora stiftelsesatsning på jämställdhet.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Jag har besökt mer än tvåhundra universitet och institutioner över hela världen och pratat om jämställdhet. Men Chalmers är annorlunda, säger Paul Walton.</span><div>Han syftar på Chalmers tioåriga satsning Jämställdhet för excellens, även kallad Genie som en förkortning av det engelska namnet Gender Initiative for Excellence. Med en budget på 300 miljoner kronor har satsningen som mål att öka andelen kvinnliga professorer vid Chalmers från dagens 17 till 40 procent.</div> <div>– Det är den överlägset största enskilda investeringen i jämställdhet som något universitet har gjort. Chalmers har stora problem med jämställdhet, men har nu insett det och är beslutsam om att göra något åt det. Publikens ansikten vittnade om stort engagemang, säger Paul Walton som tidigare under dagen hållit ett föredrag för chalmersledare och medarbetare i Palmstedtsalen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Jämställdhet och kvalitet går hand i hand</strong></div> <div>När Paul Walton började arbeta med jämställdhet inom akademin för 25 år sedan var det huvudsakliga motivet rättvisa mellan könen. Men på senare år har forskning visat att jämnare könsbalans leder till större vetenskaplig framgång, och ökad kvalitet är numera ett kärnmotiv. Faktiskt menar Paul Walton att jämställdhetsarbete är ett av de kraftfullaste verktygen ett universitet har att ta till i sin strävan att förbättras.</div> <div>– Vi vet att vi, och förmodligen alla universitet, har interna strukturer och kulturer som ger män bättre karriärmöjligheter än kvinnor. Även om skillnaden är liten verkar den på många personer under lång tid, vilket leder till stora effekter. Vi måste bli bättre på att ta tillvara hela befolkningens kompetens för att ta nästa steg i kvalitet, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div>Så hur gör man för att uppnå jämställdhet? Enligt Paul Walton är det viktigt att dela data brett och öppet, till exempel kring lön och kvalifikationer vid befordran, och att könsuppdela all statistik. Ledarskapet är också en nyckel, framför allt på institutionerna.</div> <div>– Det är huvudsakligen på institutionerna som den kulturella förändringen sker, och där är prefekten en viktig förebild.</div> <div><br /></div> <div><strong>Omfamna en samhällsvetare</strong></div> <div>Man behöver också omfamna och lära känna den samhällsvetenskapliga forskningen kring vad som orsakar ojämlikhet mellan könen. Till exempel har alla – såväl kvinnor som män – omedvetna fördomar eller snedvridningar (bias). Tester visar bland annat att människor i genomsnitt värderar ett CV med ett mansnamn högre än samma CV med ett kvinnonamn.</div> <div>I Storbritannien har det blivit vanligt att försöka komma tillrätta med problemet genom att träna folk i att bli medvetna om sina snedvridningar och själva korrigera dem.</div> <div>– Tyvärr funkar det inget vidare. Vi har bara funnit en enda fungerande lösning: Att i varje kommitté för anställning, befordran eller lön ha en observatör med enda uppgift att notera snedvridningar, säger Paul Walton.</div> <div>Till exempel kan observatören mäta hur lång tid som ägnas åt att diskutera varje kandidat och räkna antalet negativa respektive positiva kommentarer. </div> <div><br /></div> <div><strong>Världsunik satsning</strong></div> <div>Paul Walton ser att Chalmers med sin stora satsning har möjlighet att prova nya och intressanta metoder för att bekämpa ojämlikhet, till exempel utnämningar reserverade för kvinnor och nya sätt att mäta akademisk framgång.</div> <div>– Världen kommer att titta på er. Det här är som sagt den största jämställdhetssatsningen jag hört talas om inom akademin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Att vara obekväm</strong></div> <div>En utmaning är motreaktionerna som enligt Paul Walton kommer på allt som verkar ge kvinnor en fördel. Man måste vara beredd på att vara obekväm. Det är något som Thomas Nilsson, prefekt på institutionen för fysik, tar med sig från Waltons föredrag. Han liknar vägen till att bli professor vid en hinderbana. </div> <div>– Banan snitslas av de som redan är inne i systemet, vilket innebär att det reproducerar sig själv. Vi måste använda alla verktyg som finns för att förbättra könsbalansen, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Ingela Roos​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Fakta om Jämställdhet för excellens (Genie)</strong></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Satsningen finansieras av Chalmers stiftelse och har en budget på 300 miljoner kronor över tio år, med start i januari 2019.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Ett av målen är att till år 2029 uppnå 40 procent kvinnliga professorer.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Arbetet består huvudsakligen av två delar:</span></li> <ul><li>​Att identifiera och undanröja strukturella hinder som hindrar kvinnors karriärer genom systematiskt och skräddarsytt arbete ute på institutionerna, inspirerat av Athena Swan-programmet i Storbritannien.</li> <li>Direktrekrytering av kvinnliga toppforskare samt se till att övriga rekryteringar resulterar i minst hälften kvinnor, interna anslag till projekt som ökar jämställdheten, samt ett program för kvinnliga gästforskare.</li></ul> <li><span style="background-color:initial">Genies ledningsgrupp kommer att bestå av Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Biologi och bioteknik; Mary Sheeran, professor vid Data-​ och informationsteknik och Anders Karlström, prefekt vid Elektroteknik. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Rådgivare är Paul Walton, professor i kemi vid York universitet; Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid GU; Liisa Husu, professor i genusstudier vid Örebro universitet och Anders Linder, chef för Surface radar solutions på Saab AB. En styrgrupp kommer också att tillsättas där bland andra rektor och studentkårens ordförande kommer att ingå. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Kontaktperson för Genie är<a href="/sv/personal/Sidor/pernilla-wittung.aspx"> </a><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/pernilla-wittung.aspx">Pernilla Wittung-Stafshede​</a>.</span></li></ul></div></div>Wed, 17 Oct 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Dopceremoni-för-unik-kappseglingsbåt-i-naturmaterial.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Dopceremoni-f%C3%B6r-unik-kappseglingsb%C3%A5t-i-naturmaterial.aspxDopceremoni för unik kappseglingsbåt i naturmaterial<p><b>​Linnea – det blir namnet på Chalmers kappseglingsbåt byggd av balsaträ, linneväv och cashewnötter. Det organiska bygget skapat av mastersstudenter i marin teknik är nu redo att tävla i Italien och i mitten på september hölls en dopceremoni för båten på Teknologgården.</b></p>​<span style="background-color:initial">Åtta Chalmersstudenter på mastersprogrammet i marin teknik har det senaste året designat och byggt en kappseglingsbåt som en del av Formula Sailing, projektet där 70 procent av båten måste vara gjort av naturmaterial. Studenterna har valt att bygga båten med en kärna av balsaträ med linneväv och en cashewnötsbaserad epoxi. Den unika kappseglingsbåten kommer att delta i ett tredagarsrace i Palermo, Sicilien. </span>Med start torsdag 20 september tävlar de mot team från sju italienska universitet och ett tyskt universitet i regattan 1001VELAcup.<div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">ör att markera att båten nu är redo för avfärd till Italien hölls en dopceremoni på Teknologgården. Angela Hillemyr, prefekt och ansvarig för nyttiggörande på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper var på plats för att döpa båten. Dopet skedde såklart enligt traditionsenlig båtkutym, med officiella dopfraser och champagne. Som en ordlek kring att båten delvis byggdes av linneväv döps båten till Linnea.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div> <h4 class="chalmersElement-H4">Utmanande och lärorikt projekt</h4> <p class="MsoNormal">Eric Eriksson är en av mastersstudenterna som deltagit i projektet. Han berättar att arbetet stundtals varit tufft, men att det främst har varit roligt och lärorikt.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det har varit ett väldigt komplicerat och tidskrävande projekt men det har också varit väldigt häftigt att få se ett projekt man jobbat med så länge bli verklighet.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Adam Persson, doktorand, har varit gruppens handledare under hela processen, från att ta fram designen till det färdiga bygget.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Syftet med ett sådant här arbete är att få ta del av de utmaningar man möter när man går från att designa något till att sen faktiskt bygga det. Att hitta material, rätt leverantörer och att lyckas planera projektet rätt.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Kappseglingsbåten är på flera sätt ett extrembygge. För att optimera båten efter vindförhållandena under tävlingen i Palermo har båten en väldigt hög rigg och väldigt stora segel. Gruppen har även kämpat för att få båten att bli så lätt det bara går för att då även bli så snabb som möjligt.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Laddar inför tävling i Italien</h4> <p class="MsoNormal">Nu förbereder sig gruppen inför sitt tredagarsrace i Italien. Adam berättar att han är nöjd med projektet, både processen och resultatet, och att han har höga förhoppningar inför tävlingen.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Om båten fungerar som vi hoppas tror jag absolut att vi har en stor chans att vinna hela tävlingen.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Enligt tävlingens regler ska den som seglar båten studera vid samma universitet som de som byggt den. Ombord under seglingen kommer det finnas två besättningsmedlemmar som studerar på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">De är båda elitseglare i den olympiska 49er-klassen. </span><span style="background-color:initial">Tävlingen på Sicilien äger rum 20-23 september.</span></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">&quot;Organiskt båtbygge i ett nötskal&quot;​</a></p> <p class="MsoNormal"><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.dn.se/ekonomi/de-tavlar-med-framtidens-segelbat-gjord-av-cashewnotter/">&quot;De tävlar med framtidens segelbåt gjord av cashewnötter&quot;​</a></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</p> <p class="MsoNormal"><strong>Film:</strong> Johan Bodell<br /></p> </div></div>Fri, 14 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Martin-Eriksson-far-Arne-Sjogrens-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Martin-Eriksson-far-Arne-Sjogrens-pris.aspxMartin Eriksson får Arne Sjögrens pris<p><b>​Martin Eriksson, tidigare doktorand på institutionen för fysik, hedras med Arne Sjögrens pris, som nu delats ut för femte gången. Priset på 30 000 kronor går till den mest nyskapande avhandlingen inom nanovetenskap, och instiftades till minne av chalmeristen Arne Sjögren (F68).</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/arne_sjogren_a_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Vid sin bortgång 2012 testamenterade Arne Sjögren (t h) 370 000 kronor till Chalmers, pengar som ligger till grund för priset. Martin Eriksson belönas för sin avhandling &quot;There's Plenty of Room in Higher Dimensions – Nonlinear Dynamics of Nanoelectromechanical Systems&quot;, som han disputerade med i september 2017. Han tog emot sin utmärkelse vid en enkel ceremoni under den nyss avslutade nätverksträffen med forskarna inom excellensinitiativet Nanovetenskap och nanoteknik på Marstrand.</span><br /></div> <div>– Jag är mycket stolt och hedrad. Det var mycket spännande att återse gamla kollegor och få möjlighet att berätta om min forskning, eftersom jag har lagt ner många timmar på att uppnå resultaten, säger Martin Eriksson.</div> <div>I samband med prisutdelningen, som leddes av excellensinitiativets föreståndare Bo Albinsson, höll Martin Eriksson även en föreläsning där han presenterade sin avhandling.</div> <div>&quot;Hans analys av olinjär dynamik i små mekaniska system har banat vägen för nya studier, experimentella och teoretiska, i ämnet&quot;, skriver juryn i sin motivering.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/meriksson_IMG_5060_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Tiden närmast efter disputationen hade Martin Eriksson en postdoktortjänst på Chalmers. Då utvecklade han sin forskning bland annat genom olika samarbeten med forskare i USA. De nya resultaten väntar på att publiceras i de </span><span style="background-color:initial">vetenskapliga tidskrifterna Physics Review Letters och Nature Nanotechnology.</span><br /></div> <div>Martin Eriksson tillträdde nyligen en tjänst på konsultfirman ÅF i Göteborg.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/balbinsson_IMG_4901_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Excellensinitiativets förståndare, professor Bo Albinsson (t v), är mycket glad över att kunna dela ut Arne Sjögrens pris som alltså nu tilldelas en chalmersdoktor i nanoteknologi för femte gången:</div> <div>– Doktoranderna utgör själva blodomloppet i Chalmers forskning, och att dela ut ett årligt pris till bästa avhandling inom nanovetenskap är en mycket angelägen uppgift, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div>Foto på Arne Sjögren: Hans Block</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/251102">Läs Martin Erikssons avhandling</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Om Arne Sjögrens pris &gt;&gt;&gt;</h5> <div>I sitt testamente valde chalmeristen Arne Sjögren (F68) att donera 370 000 kronor till nanoforskarna på Chalmers. Priset går till den mest nyskapande nanorelaterade doktorsavhandlingen från det gångna året. Utmärkelsen delades ut för första gången 2013.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Tidigare pristagare:</h5> <div>2013 (för bästa avhandling 2012) Samuel Lara-Avila</div> <div>2014 Inget pris delades ut</div> <div>2015 Jakob Woller</div> <div>2016 André Dankert</div> <div>2017 Jelena Lovric</div> <div>2018 Martin Eriksson</div> <div><br /></div> <div><a href="http://chalmeristbloggen.wordpress.com/2013/03/20/arne-testamenterade-370-000-till-chalmers">Läs mer om Arne Sjögren och hans testamente​</a> &gt;&gt;&gt;<span style="background-color:initial">​</span></div> Wed, 05 Sep 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/stiftelse/nyheter/Sidor/Chalmersska-forskningsfonden-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/stiftelse/nyheter/Sidor/Chalmersska-forskningsfonden-2018.aspxSök Chalmersska forskningsfonden 2018<p><b>​Nu kan du söka medel ur Chalmersska forskningsfonden! Bidrag kommer i första hand att utdelas som stöd för yngre forskare och forskarstuderandes studieresor och internationella forsknings- och konferensresor. En liten del avsätts till äldre forskare.</b></p>​<span>Ur forskningsfondens statuter:  <br /><br /><em>&quot;Forskningsfonden har till ändamål att bereda ökade möjligheter för forskningsarbete vid institutet till gagn för vetenskap och industri.</em><br /><em>För sådana ändamål må fondens tillgängliga ränteavkastning användas: </em><br /><em>till anskaffande av erfoderlig instrumentutrustning och för forskningsarbetet erfoderligt material, som icke kan anses nödigt för den vanliga undervisningen; (...)</em><br /><em>till bidrag för kostnad av publicering av resultat av forskningsarbete, som bedrivits vid institutet; </em><br /><em>samt till understöd åt lärare vid institutet eller från institutet utexaminerade ingenjörer, för studieresa, som kan anses nödig för fullgörande av visst forskningsarbete.&quot;     </em><br /><br /></span><div><span><strong>Din ansökan skall vara kansliet tillhanda senast fredagen den 1 oktober 2018. </strong>  <span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> <div>Till ansökan: <a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p163">http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p163</a><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx"><br /></a></div> <div><span><span><span><span><em>Gustav V </em></span></span></span></span><span><em><img src="/SiteCollectionImages/Stiftelsen/cff%201.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></em></span><span><span><span><span><em>anländer till Chalmers 100-års jubileum den 5 nov 1929. <br /></em></span></span></span></span></div> <div><span><span><span><span><em><br /></em></span></span></span></span></div> <div><span><span><span><span><em>Platsen är de nya laboratorierna på Gibraltar och kungen mottas av rektor Hugo Grauers m fru samt landhövding Oscar von Sydow m fru.<span style="display:inline-block"><br /></span></em></span></span></span></span></div> <div><span><span><span><span><em><span style="display:inline-block"></span></em></span></span></span></span><em><br /></em></div> <div><br /><em></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em>På Chalmerska institutets 100-årsdag 1929, överlämnades gåvor av industriföretag och tidigare elever vid Chalmers för inrättandet av en forskningsfond. Kung Gustav V deltog i firandet.<br /></em></div> <div><br /><em></em> </div> <div><em>Stiftelsen är en av Chalmers främsta fonder och har till ändamål att främja sådant forskningsarbete vid högskolan som  gagnar vetenskap och industri.</em> <br /></div> <div><br /><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx"></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span><span><br /></span></span></div> <div><span><span><span><em></em></span><span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><span><span style="display:inline-block"></span></span></div>Thu, 23 Aug 2018 14:00:00 +0200