Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 27 Jan 2021 15:45:13 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Pandemin-far-varden-att-sikta-at-samma-hall.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Pandemin-far-varden-att-sikta-at-samma-hall.aspxPandemin får vården att sikta åt samma håll<p><b>​Med det gemensamma målet att bekämpa pandemin har vården blivit mer sammansvetsad, fokuserad och pragmatisk. Ansvarsgränser som tidigare utgjort hinder upplevs nu som mindre strikta eller rent av oviktiga. Dessutom har andelen icke-fysiska möten ökat markant under pandemin. Det visar en ny forskningsrapport från Chalmers.</b></p><div>​Den nya rapporten ”Covid-19-pandemins effekter på Nära vård” är skriven på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) av forskare vid Chalmers två centrum inom vårdområdet, Centre for Healthcare Improvement (CHI) och Centrum för vårdens arkitektur (CVA). <br /><br /></div> <div> </div> <div>Rapporten beskriver hur vården i Sverige har påverkats under den pågående pandemin. 29 företrädare för kommuner och regioner i olika roller har intervjuats. Svaren från alla intervjuerna pekar i samma riktning, vilket är ovanligt för kvalitativa intervjuer med olika professioner från olika organisationer. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI och en av författarna till rapporten berättar om resultatet:</div> <div>– Vad vi ser är ett tydligt exempel på hur viktigt ett målarbete kan vara. Här har alla lyckats enas om ett och samma mål – att hantera och bekämpa pandemin – och då blir också insatserna harmonierade. Vi ser den inneboende styrkan i när professionen ges möjlighet att lösa problemen så nära källan som möjligt, med få byråkratiska pålägg. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Minskat glapp mellan yrkesroller</h3> <div>I rapporten beskrivs hur vårdens ledningsfunktioner till stor del fokuserat på samordning och strukturering. Med det tydliga gemensamma målet upplevs ledarskapet på olika nivåer och i olika delar som mer samspelta. Ansvarsgränserna, som tidigare utgjort hinder, upplevs nu som mindre strikta eller rent av oviktiga, både mellan och inom organisationer. Detta beskrivs huvudsakligen i positiva ordalag av de intervjuade – men forskarna poängterar att detta också riskerar skapa en kultur där regelverk spelar mindre roll.</div> <div><br /></div> <div>De som arbetar i patient- och vårdtagarnära arbete har upplevt en hög grad av tillit från sina chefer och mandat att själva testa nya arbetssätt. Det har lett till ökat engagemang och delaktighet. Även gränser mellan professioner har minskat i betydelse under pandemin. Vikten av pragmatik och nya arbetssätt har ofta inneburit ett behov av att jobba ihop rent praktiskt och har därmed minskat glappet mellan olika yrkesroller.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Färre fysiska möten </h3> <div>Andelen icke-fysiska möten har ökat markant under pandemin, både med patienter och vårdtagare liksom med kollegor och företrädare för andra organisationer.  Det handlar främst om vanliga röstsamtal, medan det i mindre omfattning rör sig om digitala kommunikationsverktyg. Som fördelar jämfört med fysiska möten ser man att denna typ av kommunikation tar mindre tid i anspråk, är mer fokuserade och lösningsorienterade. Å andra sidan riskerar relationsskapandet att försvåras när personal och patient inte möts fysiskt.</div> <div><br /></div> <div>– Framöver blir det viktigt att hitta den goda balansen mellan när det är viktigt och lämpligt att träffas fysiskt, respektive när det digitala är att föredra, kommenterar Patrik Alexandersson. </div> <div><br /></div> <div>Ett problem som lyfts i rapporten är hur man når de äldre med digitala lösningar. En annan reflektion från forskarna är hur tydligt det är att den somatiska (fysiska) vården är normen. Psykiatriska utmaningar under pandemin nämns knappt i intervjuerna. </div> <div><br /></div> <div>Det finns en stor vilja bland de intervjuade att behålla de goda arbetssätt som utvecklats under pandemin. Det gäller särskilt de icke-fysiska mötena och olika former av gränsöverskridande arbetssätt. Förutsättningarna för förändring bedöms av flera vara bättre än innan pandemin, på grund av en mängd nya erfarenheter och ett bättre samarbetsklimat. Samtidigt uttrycker de intervjuade en oro för att det efter pandemin blir en återgång till hur man arbetade tidigare.<br /><br /></div> <em>Rapporten ”Covid-19-pandemins effekter på Nära vård: En intervjustudie med företrädare från kommuner och regioner” är författad av Erik Eriksson, Patrik Alexandersson, Christian Gadolin, Johanna Eriksson och Göran Lindahl vid Chalmers tekniska högskola på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).</em><br /><em></em><div><a href="/sv/centrum/chi/forskning/rapporter/Sidor/default.aspx"><br />Rapporten kan läsas här</a> </div> <div>Se även <a href="https://www.dagensmedicin.se/arbetsliv/arbetsmiljo/risk-for-laissez-faire-kultur-med-utsuddade-granser/">artikel i Dagens Medicin<br /></a></div> <div><br /> </div> <div><strong>Begreppet Nära vård och forskningsprojektet</strong></div> <div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt, Nära vård. Begreppet definieras på olika vis men innehåller vanligen tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. Centre for Healthcare Improvement är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med Västra Götalandsregionen VGR. Projektet startade redan innan pandemin. <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspx">Läs vidare här</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Centre for Healthcare Improvement (CHI)</strong> är en centrumbildning vid Chalmers tekniska högskola som bedriver forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. Målet är att tillsammans med svensk hälso- och sjukvård skapa och sprida forskningsbaserad och handlingsorienterad kunskap om hur vi kan uppnå en bättre och säkrare hälso- och sjukvård. <a href="http://www.chi.chalmers.se/">www.chi.chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><strong>Centrum för vårdens arkitektur (CVA) </strong>är ett nationellt centrum för utveckling och spridning av kunskap om vårdens fysiska miljö. CVA verkar aktivt inom forskning, samverkan, utbildning och nyttiggörande. <a href="http://www.chalmers.se/cva/">www.chalmers.se/cva/ </a></div> <div> <br /></div> <div><em><br />Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></div> <div><em>Bild: <a href="https://pixabay.com/sv/users/nastya_gepp-3773230/?utm_source=link-attribution&amp;amp%3butm_medium=referral&amp;amp%3butm_campaign=image&amp;amp%3butm_content=5103043">Anastasia Gepp</a> via <a href="https://pixabay.com/sv/?utm_source=link-attribution&amp;amp%3butm_medium=referral&amp;amp%3butm_campaign=image&amp;amp%3butm_content=5103043">Pixabay<br /></a></em></div>Wed, 27 Jan 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/exoplaneter-i-rytmisk-dans.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/exoplaneter-i-rytmisk-dans.aspxExoplaneter i rytmisk dans utmanar teorier för planetbildning<p><b>​Med hjälp av en kombination av teleskop har astronomer avslöjat ett system med sex exoplaneter, varav fem är låsta i &quot;rytmisk dans&quot; kring sin moderstjärna. Forskarna tror att systemet kan ge viktiga ledtrådar till hur planeter, inklusive de i vårt eget solsystem, bildas och utvecklas.</b></p>​<span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Det svenska forskningsbidraget i denna studie har varit betydande, med deltagande av bland andra Malcolm Fridlund och Carina Persson vid Chalmers tekniska högskola.</span><span style="background-color:initial"><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Första gången som forskarlaget observerade TOI-178, en stjärna på 200 ljusårs avstånd i Bildhuggarens stjärnbild, trodde de att de hade upptäckt två planeter som kretsade i samma bana. Men en närmare titt på datan avslöjade något helt annat. </span><br /></div></span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Genom ytterligare observationer insåg vi att det inte var fråga om två planeter på samma avstånd från stjärnan, utan ett flertal planeter ordnade på ett mycket speciellt sätt, säger Adrien Leleu från Genèves universitet och Berns universitet i Schweiz, som ledde studien av exoplanetsystemet som publiceras 25 januari 2021 i tidskriften Astronomy &amp; Astrophysics. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Systemet visade sig bestå av sex exoplaneter där alla utom den innersta är låsta i en rytmisk dans i sin rörelse kring moderstjärnan, en så kallad resonans. Det innebär att deras rörelsemönster upprepar sig med regelbundna intervall. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De fem yttre exoplaneterna i TOI-178-systemet är länkade i en komplex resonanskedja, en av de längsta som hittills upptäckts i något planetsystem. De fem yttre planeterna detta system följer en 18:9:6:4:3-resonans. När den innersta av dessa planeter (den andra från stjärnan) fullbordar 18 varv, gör nästa (den tredje från stjärnan) 9 varv och så vidare. Faktum är att astronomerna först bara kunde se fem planeter i hela systemet, men då de insåg att de var bundna i resonans med varandra kunde de dra slutsatsen att det måste finnas ytterligare en planet. Denna upptäcktes också när astronomerna observerade vid nästa tillfälle, eftersom de visste var i sin bana den skulle befinna sig.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Planetbanorna avslöjar något viktigt om systemets historia </span></h3> <div><span style="background-color:initial">– Banorna i detta system är exceptionellt välordnade, vilket innebär att det måste ha utvecklats i frånvaro av störningar sedan det bildades, förklarar medförfattaren Yann Albert vid Berns universitet. Om systemet hade störts kraftigt efter bildningen skulle denna mycket bräckliga ordning inte ha överlevt.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div><span style="background-color:initial">Även om ingen av de sex exoplaneterna befinner sig i den beboeliga zonen kring stjärnan tror forskarna att de kan hitta ytterligare planeter i, eller nära, denna zon. ESO:s Extremely Large Telescope (ELT), som står klart om några år, kommer att kunna direktavbilda steniga exoplaneter i den beboeliga zonen kring andra stjärnor, vilket kommer att ge möjlighet att lära känna system som TOI-178 betydligt bättre.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Carina Persson på Chalmers ledde arbetet med att bestämma stjärnans egenskaper från spektroskopiska observationer, ett kritiskt steg för att nå kunskap om dess system med exoplaneter. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– För stjärnanalysen använde vi data från ESPRESSO, ett av de nya instrumenten med hög spektral upplösning på ESO:s teleskop Very Large Telescope. Stjärnanalysen var något av en utmaning eftersom stjärnan är mycket mindre och svalare än solen, säger Carina Persson. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Genom en kombination av olika tekniker kunde astronomerna samla information om systemet, vars planeter samtliga kretsar mycket närmare sin moderstjärna än vårt solsystems innersta planet Merkurius. Den innersta exoplanetens omloppstid är endast 2 dygn, medan den yttersta gör ett varv på cirka 21 dygn. <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– För att en planet ska befinna sig i den beboeliga zonen där flytande vatten kan finnas på ytan, måste omloppstiden i detta system vara minst 40 dagar. Att planeterna runt TOI-178 har banor så extremt nära sin stjärna innebär att eventuellt vatten på deras ytor kokar bort, trots att stjärnan är svalare än solen, säger Carina.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Texten bygger på ett pressmeddelande från ESO, European Southern Observatory: </span><span></span><span style="background-color:initial"><a href="https://www.eso.org/public/sweden/news/eso2102/?lang">Exoplanetsystem med sex planeter i rytmisk dans utmanar teorierna för planetbildning​</a>. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den vetenskapliga </span><a href="https://www.eso.org/public/archives/releases/sciencepapers/eso2102/eso2102a.pdf"><div style="display:inline !important"><span style="background-color:initial">artikeln &quot;</span><span style="background-color:initial">Six transiting planets and a chain of Laplace resonances in</span></div></a></div> <div><a href="https://www.eso.org/public/archives/releases/sciencepapers/eso2102/eso2102a.pdf"><span style="background-color:initial">TOI-178&quot;</span><span style="background-color:initial">, publicerad i Astronomy and Astrophysics</span></a><span style="background-color:initial">. </span></div> <h1 class="pr_title" style="font-size:33px;margin-top:18px;margin-bottom:9px;font-family:&quot;helvetica neue lt eso&quot;, &quot;helvetica neue&quot;, helvetica, arial, sans-serif;font-weight:500;line-height:1.1"></h1> <span style="background-color:initial"></span></div>Mon, 25 Jan 2021 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/examensceremoni2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/examensceremoni2021.aspxVinterns examensceremoni firades digitalt<p><b>Liksom förra gången hyllades de nyexaminerade Chalmeristerna på distans under vinterns examensceremoni. 182 före detta studenter passerade revy när festligheterna gick av stapeln den 23 januari.</b></p><div>Chatten fylldes av gratulationer från släkt och vänner när ceremonin sändes live, och programmet bestod av en blandning av inslag från Runan och förinspelat material. På plats fanns rektor Stefan Bengtsson, vicerektor Anna Karlsson-Bengtsson, Studentkårens ordförande David Welander, konferenciererna Hedvig Aspenberg och Philip Wramsby, och musiker från Duo Granmo-Berg och Alliance-Orchestret.</div> <div><br /></div> <div>Stefan Bengtsson kommenterade omvärldsläget i sin välkomsthälsning.</div> <div><br /></div> <div>– Det är uppenbart, vilket vi har sett under det senaste året, att världen hänger samman. Vad som händer i ett land, i ett hörn av världen, påverkar hela världen. Det betyder att vi behöver finna nya lösningar, och samtidigt är möjligheterna förmodligen större nu än någonsin. Lösningen är utökat samarbete på vår planet.</div> <div><br /></div> <div>Han avslutade med att välkomna examinanderna tillbaka till Chalmers som alumner i olika sammanhang.</div> <div><br /></div> <div>– Jag vill framföra mina varmaste gratulationer till er examen och önska er lycka till vid er fortsatta resa. Glöm inte att ni fortsätter att vara Chalmerister även efter er studietid. Och det är ju faktiskt så att det är ni som är framtiden.</div> <div><br /></div> <div>Anna Karlsson-Bengtsson inledde med några råd grundade på egen erfarenhet.</div> <div><br /></div> <div>– Som student i analytisk kemi tyckte jag att de tre minst intressanta sakerna var bakterier, kolhydratkemi och statistik. Så jag bestämde mig för att aldrig komma i närheten av några av de områdena igen. Men det blev inte riktigt så. Ett halvt årtionde senare försvarade jag min avhandling – om bakterier som binder till kolhydrater. Och jag älskade det. <span>Jag tror att det handlade om att få rätt problem att lösa, i rätt miljö, vid rätt tidunkt i mitt liv.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div><br /></div> <div>– Mitt tips till er nyexaminerade är: Gör er av med fördomar, rör på er, odla nyfikenhet och tålamod. Då kommer ni – om och om igen – att hitta det problem, i den miljö och vid den tidpunkt, som får er att säga: Jag älskar det.</div> <div><br /></div> <div>Anna Karlsson-Bengtsson ledde ceremonins huvudpunkt. Hon gav en kort introduktion till varje program innan alla examinanderna uppmärksammandes med namn, och bild för dem som ville, till musik av Duo Granmo-Berg. Varje program fick också en fanfar av Alliance-Orchestret. Själva diplomet och en goodiebag skickas med posten till examinanderna.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers Sångkör underhöll i pauserna, och tittarna fick videohälsningar från alumnerna Ulrika Lindstrand, Paul Welander, Therese Eriksson och Robert Falck.</div> <div><br /></div> <div>David Welander stod för det sista live-talet. Han uppmanade de nyexaminerade att ta med sig sina mest värdefulla relationer och minnen från Chalmers, utöver kunskapen, verktygen och titeln de har fått.</div> <div><br /></div> <div>– Vad du behåller är viktigt när du tar examen. Jag tror att ni alla kommer att återvända till Chalmers någon dag. Kanske som mentor till en ung student, som arbetsgivare på Charm, eller bara som förbipasserande. Oavsett anledning så hoppas jag att ni tar med er såpass mycket av Chalmers idag att ni fortfarande kan kalla det hemma när ni kommer tillbaka.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Johanna Wilde</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Bilder </strong><span style="background-color:initial"><strong>från livestreamningen:</strong></span></div> <div><div>Alliance-Orchestret </div> <div>Vicerektor Anna Karlsson-Bengtsson​<br /></div> <div><span style="background-color:initial">Rektor Stefan Bengtsson </span><br /></div> <div>K<span>onferenciererna <span style="display:inline-block"></span></span>Philip Wramsby och Hedvig Aspenberg </div> <div>Kårordförande David Welander</div></div> <div><br /></div> Mon, 25 Jan 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-bidrar-med-digitala-innovationer-till-framtidens-campus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-bidrar-med-digitala-innovationer-till-framtidens-campus.aspxStudenter bidrar med digitala innovationer till framtidens campus<p><b>​Tillsammans med Chalmers startar fastighetsbolaget Akademiska Hus en innovationstävling för att utforska nya idéer om framtidens campus. Hur ser ett framtida campus ut och vilka lösningar och vilken teknik kan realisera detta? Det är utmaningen som tredjeårsstudenter vid programmet för industriell ekonomi nu antar.</b></p><div>​Vi lever i en tid där omvärlden förändras snabbt och där den digitala utvecklingstakten har accelererat på ett sätt som ingen kunnat förutse det senaste året på grund av coronapandemin. För <a href="https://www.akademiskahus.se/">Akademiska Hus</a> är innovation och digitalisering prioriterade områden, inte minst för att fortsatt kunna skapa relevanta campusområden som möter de statliga lärosätenas behov. Genom tävlingen Akademiska Hus Innovation Challenge genereras en unik inblick i hur studenter ser på framtidens smarta campus och hur dessa ska utformas på bästa sätt. Studenterna får erfarenhet av ett reellt case och Akademiska Hus får nya idéer och perspektiv till arbetet med innovation och utveckling.</div> <div> </div> <div>– Det här är verkligen en möjlighet för oss att samverka med de som normalt vistas mycket i våra miljöer. Vi ser med spänning fram emot vilka kreativa idéer och lösningar som studenterna kommer att presentera för hur vi tillsammans med landets universitet och högskolor kan skapa framtidens campus, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling på Akademiska Hus. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tjugo innovationer – en vinnare</h3> <div>Ungefär 120 studenter indelade i ett tjugotal grupper väljer en av tre fokusfrågor: hållbarhet, kund- och användarupplevelse samt framtidssäkrade fastigheter. Utifrån den valda frågan utvecklar varje grupp sedan en innovation eller lösning med stöd av smart teknik som till exempel artificiell intelligens, AI. Tävlingen pågår fram till mitten av april, då studenterna presenterar sina idéer för varandra och en jury utser en vinnare.<br /></div> <div><br />– Tävlingen bidrar till att studenterna får chansen att integrera teori med praktik i ett ”live case” där de utvecklar en digital innovation för framtidens campus för Akademiska Hus. Att lyckas med digitalisering kräver bra ledarskap och tävlingen visar i praktiken vilka utmaningar som finns, säger Robin Teigland, kursansvarig och professor inom Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.  </div> <div> <br /><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div>Robin Teigland, professor, institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers</div> <div>Tel: 031-772 65 58, e-post: <a href="mailto:robin.teigland@chalmers.se">robin.teigland@chalmers.se<br /></a></div> <div> </div>Thu, 21 Jan 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspxNy teori om snabb spridning av antibiotikaresistens<p><b>​Bakterier hos människan utvecklar idag antibiotikaresistens betydligt snabbare än vad man kunnat räkna med. Nu visar teoretisk forskning på Chalmers att en orsak skulle kunna vara en omfattande överföring av gener mellan bakterier i våra ekosystem och till människan. Arbetet har också lett till nya verktyg för resistensforskare.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling. Redan idag orsakar det över 33 000 dödsfall varje år enbart i Europa.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Helt olika bakteriearter kan sprida resistensgener till varandra med hjälp av så kallade <em>plasmider</em>. Det är friliggande små DNA-ringar där bakterier förvarar en del av sina gener utanför kromosomen. När två bakterieceller kommer i kontakt kan de kopiera över plasmider till varandra. Detta kallas för <em>konjugation</em>, och är den viktigaste mekanismen för spridning av antibiotikaresistens.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Under senare år har det visat sig att resistensgener sprider sig till människans bakterier i mycket större omfattning än vad man hade kunnat vänta sig, säger Jan Zrimec, forskare i systembiologi på Chalmers. Många av generna verkar ha sitt ursprung i vitt skilda bakteriearter och miljöer, så som bakterier i jord, vattenmiljöer och växter.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta har varit svårt att förklara, för även om konjugation är väldigt vanligt så har man trott att det ändå fanns en kraftfull begränsning för vilka bakteriearter som kan skicka plasmider till varandra. Plasmider tillhör olika så kallade mobilitetsgrupper, och kan därför inte överföras mellan vilka bakteriearter som helst.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Specifika DNA-regioner avslöja​r spridningsmöjligheter</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Jan Zrimec har utvecklat nya dataanalytiska metoder som visar att genöverföringen kan vara mycket mer gränslös och utbredd än vad man hittills har räknat med.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Bland annat har han tagit fram en algoritm som kan identifiera specifika DNA-regioner som behövs för konjugation – så kallade <em>oriT</em> – i stora datamängder som består av genuppsättningar från tusentals plasmider.</p> <p class="chalmersElement-P">Algoritmen kan dessutom sortera in plasmiderna i mobilitetsgrupper utifrån de oriT som identifieras.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Han har använt algoritmen för att utforska kända genuppsättningar hos drygt 4600 naturliga plasmider från olika typer av bakterier, något som tidigare inte har varit möjligt att göra på ett systematiskt sätt. Resultaten visar att:</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Antalet oriT kan vara nästan åtta gånger fler än de som hittas med den standardmetod som används idag.</li> <li>Antalet mobila plasmider kan vara dubbelt så många som man hittills har känt till.</li> <li>Antalet bakteriearter som har mobila plasmider kan vara nästan dubbelt så många som man hittills har känt till.</li> <li>Över hälften av dessa plasmider har oriT som passar ihop med ett konjugationsenzym från en annan plasmid som hittills har klassats till en annan mobilitetsgrupp. De skulle därför kunna överföras med hjälp av en sådan plasmid som råkar befinna sig i samma bakteriecell.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Det sista betyder att det kan finnas överföringsmekanismer mellan mängder av bakteriearter och miljöer där man hittills har trott att det fanns barriärer.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Resultaten kan tolkas som att det finns ett robust nätverk för överföring av plasmider mellan bakterier i bland annat människor, djur, växter, jord, vattenmiljöer och industrier, säger Jan Zrimec. Resistensgener förekommer naturligt hos många olika bakterier i ekosystemen, och det hypotetiska nätverket skulle kunna innebära att gener från alla dessa miljöer kan överföras till bakterier som orsakar sjukdomar hos människan.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta kan vara en möjlig orsak till den snabba resistensutvecklingen hos människans bakterier som har observerats under senare år. Vår stora antibiotikaanvändning selekterar fram resistensgenerna, som alltså skulle kunna flöda in från en mycket större naturlig genreservoar än vad man hittills har räknat med.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan göra bred nytta för b​ekämpning av antibiotikaresistens</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Resultaten behöver verifieras av experimentella forskare framöver. Men de dataanalytiska metoder som Jan Zrimec har utvecklat är redan nu användbara för många av de forskare som arbetar med antibiotikaresistens inom olika medicinska och biologiska fält. De ger ett kraftfullt nytt verktyg för att systematiskt kunna kartlägga den möjliga spridningsförmågan hos olika plasmider.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta har utgjort en stor begränsning för forskningsfältet hittills, säger Jan Zrimec. Jag hoppas att metoderna ska komma till nytta inom stora delar av forskningen om antibiotikaresistens, som är ett väldigt tvärvetenskapligt och fragmenterat område. Metoderna kan användas till studier för att ta fram både effektivare begränsningar för antibiotikaanvändning, instruktioner för hur antibiotika ska användas, och nya typer av substanser som kan hindra spridning av resistensgener på molekylär nivå.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Johanna Wilde<br /><strong style="background-color:initial">Illustrationer:</strong><span style="background-color:initial"> Jan Zrimec​</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><strong>Mer om: Genöverföring genom konjugation</strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P">För att konjugationen ska starta behövs ett enzym – <em>relaxas</em> – som passar ihop med ett specifikt ställe på plasmiden. Relaxaset måste känna igen och binda till en region där DNA-ringen kan klippas upp för att skickas som en sträng till nästa bakterie. Denna DNA-region kallas för <em>överföringsursprunget (origin of transfer), oriT</em>.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Tidigare har man trott att en och samma plasmid måste innehålla både genen för relaxas och en matchande oriT för att kunna skickas vidare till andra bakterier. Men en bakteriecell kan innehålla flera plasmider, och på senare tid har olika forskare visat att relaxas från en plasmid kan passa ihop med en oriT på en annan plasmid som befinner sig i samma cell, och därmed aktivera konjugation av den plasmiden.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Detta innebär att det kan räcka att en plasmid har en oriT för att den ska kunna konjugera. Det betyder i sin tur att massor av plasmider som hittills har klassats som icke mobila, för att de saknar gener för relaxas, kan vara överföringsbara. Men hittills har ingen vetat hur vanligt fenomenet är hos bakterier. Detta är en av de kunskapsluckor som Jan Zrimecs resultat nu hjälper till med att fylla.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <strong>Mer om: Den nya metoden jämfört med dagens standard</strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Dagens standardverktyg för att bedöma plasmiders spridningsförmåga bygger på att söka efter DNA-sekvenserna för enzymet relaxas eller för oriT som enzymet kan binda till. Detta har flera viktiga begränsningar. Till exempel ger vissa verktyg ett ofullständigt resultat, medan andra fordrar labbtester som kräver väldigt mycket tid och resurser.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Jan Zrimecs nya dataanalytiska metod bygger i stället på att identifiera enbart oriT, med hjälp av speciella fysiokemiska egenskaper som DNA har just i oriT-regionerna. Genom tidigare forskning har han visat att sådana fysiokemiska signaturer – som avgör vilket relaxas som kan binda till oriT – är mer stabila och specifika än själva DNA-sekvenserna. Därför kan plasmiderna klassas till rätt mobilitetsgrupp utifrån oriT, oberoende av relaxas, vilket också gör det möjligt att kartlägga övergripande spridningsmöjligheter mellan olika bakteriearter och miljöer.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Metoden kan hantera stora datamängder, och kan användas för effektiv genomsökning efter oriT hos plasmider i deras helhet.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300;background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a> <strong>Läs den vetenskapliga artikeln: <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/mbo3.1129">Multiple plasmid origin‐of‐transfer regions might aid the spread of antimicrobial resistance to human pathogens.</a></strong></p>Thu, 21 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxRevere firar fem år av fordonsforskning<p><b>​Sedan starten hösten 2015 har Chalmers fordonslaboratorium Revere etablerat sig som en fullfjädrad forskningsinfrastruktur för akademi och fordonsindustri i Västsverige. Från vägtrafik har steget tagits till att även omfatta marina farkoster, och siktet är också inställt på elektrifierade fordon.</b></p>​<span style="background-color:initial">Självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik är de tre områden som står i centrum för Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/fredrik_von_corswant_230px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik von Corswant" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />– Till oss kan fordonsforskare och företag i transportbranschen komma med sina idéer och projekt för att få hjälp att ta dem från teori till verklighet, säger föreståndaren Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Revere kan teknologier, teoretiska modeller och algoritmer utvecklas och testas på riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer eller på <a href="https://www.astazero.com/" target="_blank">testbanan AstaZero</a>.</div> <div><br /></div> <div>– Vi skriver gärna forskningsansökningar tillsammans med forskare och industripartners och kan då skräddarsy testfasen för att få ut mesta möjliga resultat, framhåller han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fullskaliga fordon och modeller</strong></div> <div>I labbet på Lindholmen i Göteborg har Revere flera olika fordon som används i forskningen, både lastbilar och personbilar i full skala och mindre radiostyrda modellfordon. De mindre fordonen används oftast i undervisningen av studenter. </div> <div><br /></div> <div>Genom att anpassa fordonen för de aktuella projekten och förse dem med olika typer av sensorer och utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera kan data samlas in och teorier finslipas och verifieras.</div> <div><br /></div> <div>– Vår egenutvecklade och flexibla mjukvaruplattform OpenDLV är vår största tillgång, säger Fredrik von Corswant. Jag vill påstå att bara fantasin sätter gränser för vad den kan användas till inom fordonsforskningen. Det är exempelvis möjligt att koppla upp sig mot fordon som är ute och testkör, när det är någonting som man omedelbart vill kunna justera i mjukvaran. Andra fördelar är att plattformen kan hantera stora mängder data och komprimera video utan att nödvändiga data går förlorade för algoritmerna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Verkliga tester ger tillförlitligare resultat</strong></div> <div>Revere arbetar en hel del med långa fordon och fordonskombinationer, exempelvis en dragbil som kopplas ihop med två trailers och en boggikärra (dolly) till ett HCT-fordon, High Capacity Transport. Sådana ekipage är längre än vad som är tillåtet att köra på allmänna vägar i Sverige idag. Fordonslabbet forskar och testar exempelvis hur långa fordonskombinationer kan stabiliseras så att de inte välter.</div> <div><br /></div> <div>– Vi jobbar också med att utveckla protokoll för hur fordonsenheter kommunicerar med varandra, fortsätter Fredrik. Om dragbilen bromsar ska ju exempelvis en eldriven dolly inte fortsätta driva framåt.</div> <div><br /></div> <div>Att göra tester i verkligheten ger mer och tillförlitligare information än vad enbart datorsimuleringar kan ge. </div> <div><br /></div> <div>– Det är först vid fullskaletester som man kan fånga upp alla faktorer som påverkar fordonet. Exempelvis kan det handla om störningar som påverkar signaler från sensorer, tröghet på grund av fordonets vikt men även påverkan i form av fördröjningar i systemet, begränsningar i datorkapacitet med mera. Tester kan ge svar på frågor om hur sensorer beter sig vid dåligt väder eller hur däckens grepp mot vägbanan påverkas vid olika väglag. Sådant är ofta väldigt svårt att få fram enbart med teoretiska modeller.</div> <div><br /></div> <div>Reveres mjukvaruplattform kan också användas för att göra simuleringar. Verkliga trafikdata kan mixas med simulerade data. Hur skulle exempelvis en självkörande bil bete sig om det oväntat står en soptunna eller ett annat hinder på vägbanan? </div> <div><br /></div> <div>– Vi sätter också samman dataset, exempelvis film, som skapas av våra sensorer i trafiksituationer av olika slag och delar med oss som öppen källkod till andra som vill testa sina algoritmer.</div> <div><br /></div> <div>Data som skapas i testfordonen laddas automatiskt upp till Reveres molnserver. Det senaste tillskottet är data från en buss, som i början av 2021 körs i reguljär trafik mellan två städer i Indien. I anslutning till molnservern erbjuder Revere även möjligheter att analysera data i ett beräkningskluster, som möjliggör exempelvis träning av system för maskininlärning.</div> <div><br /></div> <div>I labbets regi studeras även mer humanistiska aspekter med koppling till fordonsforskning, exempelvis förarbeteenden och hur omgivande trafikanter uppfattar samspelet med självkörande fordon där man ju inte kan få ögonkontakt med någon förare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskning även i marin miljö</strong></div> <div>Sedan ett par år tillbaka har Revere även tagit steget mot marina farkoster, främst i samarbete med RISE. En lotsbåt i Göteborgs hamn finns att tillgå för forskningsprojekt och därutöver bland annat en katamaranplattform.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken för sensorer och liknande skiljer sig inte särskilt mycket från land till hav, frånsett radarsystemen. Vi har kunnat föra över mycket av det vi hittills gjort till marina tillämpningar, säger Fredrik. Jag upplever att det finns ett stort behov och intresse från både akademin och industrin för forskning på automation i marin miljö.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mötesplats att vara stolt över</strong></div> <div>Vad är han som föreståndare då mest stolt över under fordonslabbets första fem år?</div> <div><br /></div> <div>– Vi har framgångsrikt genomfört ett antal demonstrationer av forskning i framkant och vår egenutvecklade mjukvaruplattform står sig väl i jämförelse med vad fordonsföretagen utvecklar, säger Fredrik von Corswant. Revere är idag en mötesplats för forskare och utvecklare från olika organisationer och discipliner. Det ger spännande möten över gränserna och skapar idéer till nya innovationer.</div> <div><br /></div> <div>Behovet av infrastruktur för fordonsforskning bedöms vara fortsatt stort under överskådlig tid. Troligen har vi bara sett början på den samhällsutveckling som såväl självkörande som elektrifierade fordon av olika slag står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Min förhoppning är att vi framöver kan knyta fler aktiva forskare och företag till Revere. Målet är att fortsätta bygga upp kompetens om automatisering och aktiv säkerhet i regionen för att säkerställa en bra rekryteringsbas för industri och forskningsinstitut, avslutar Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/RevereTestfordon_Lindholmen_201016_05_750x422px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Exempel på forskningsprojekt</span><br /></div> <div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/project/8349" target="_blank">I-dolly, självkörande lastbilssläp utan vare sig förare eller bil </a></span><br /></div> <div> </div> <div>Revere testar, i samarbete med bland andra Volvo Lastvagnar och forskare från Chalmers, en intelligent dolly, en liten boggikärra elektrisk. Dollyn transporterar autonomt och förarlöst trailers med containrar de sista kilometerna från en distributionscentral till slutkunden för urlastning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/COPPLAR-CampusShuttle-cooperative-perception-Q-planning-platform.aspx" target="_blank">COPPLAR, en prototypbil för säker navigation i komplexa innerstadsmiljöer</a></div> <div> </div> <div>I samarbete med flera företag och chalmersforskare utvecklade Revere ett testfordon för forskning på olika självkörandefunktioner, med särskilt fokus på stadsmiljöer och olika väderförhållanden. Genom samverkan mellan flera fordon kan man navigera mer säkert i komplexa innerstadsmiljöer.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Ericsson gjorde Revere även <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fzkv5beS4uk&amp;feature=emb_logo" target="_blank">en demo på testbanan AstaZero​</a> som visar hur fordon kan kommunicera med varandra för säkra möten i en korsning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8213" target="_blank">AutoFreight, extra långa självkörande lastbilar för smartare logistik</a></div> <div> </div> <div>Revere, tillsammans med ett tiotal partners, arbetar för att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar på sträckan mellan Göteborgs hamn och handelsområdet Viared utanför Borås. Fältprov genomförs på riksväg 40 med ett extra långt lastbilsekipage (HCT) på nästan 32 meter, vilket möjliggör två containrar per lastbil mot normalt en.<br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Fakta om Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Revere är en del av Chalmers forskningsinfrastruktur och har nära koppling till trafikforskningscentret </span><a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER</a><span style="background-color:initial">. Andra partners är Volvo Lastvagnar och Volvo Cars. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.</span></div> <div> </div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Revere</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Fredrik von Corswant, föreståndare för Revere</div> <div> </div> <div><a href="mailto:%20fredrik.von.corswant@chalmers.se%E2%80%8B">fredrik.von.corswant@chalmers.se​​</a></div></div> <div><br /></div>Wed, 20 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-buss-i-linjetrafik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-buss-i-linjetrafik.aspxSjälvkörande buss nu i linjetrafik<p><b>​Nu testkör två självkörande minibussar i kollektivtrafiken i Göteborg. Testet, som pågår från januari till slutet av maj 2021, är det första i sitt slag i Göteborg. Bussarna är avgiftsfria att åka med och resorna går att söka i apparna Västtrafik To Go och Parkering Göteborg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Projektet kallas S3, Shared Shuttle Services, är en del av regeringens samverkansprogram ”Nästa generations resor och transporter”. Testet som nu startar är den tredje fasen i projektet. De tidigare faserna genomfördes på Chalmers i Johanneberg och vid Lindholmen Science Park i Göteborg. ​​</span><div><br /></div> <div>Även projektets tredje del kommer att gå ute på Lindholmen. Rutten startar vid parkeringen Hugo Hammars Kaj och går till slutstationen på Regnbågsgatan som är en knutpunkt för kollektivtrafiken.</div> <div><br /></div> <div>– Utvecklingen av självkörande kollektivtrafik kan vara en viktig nyckel för att skapa både hållbara stadsdelar och en levande landsbygd. Faktiska försök som dessa är bidrar till både till kunskaps- och marknadsutvecklingen, säger Birger Löfgren, fokusområdesledare för tjänstefiering på RISE, vilka leder projektet.  </div> <div><br /></div> <div>Läs om de tidigare delarna i projektet:</div> <a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspx"><div><div>Första självkörande bussen rullar på Chalmers</div></div></a><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Självkörande-bussen-tillbaka-på-campus.aspx">Självkörande bussen tillbaka på campus</a><div><div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Prova-aka-forarlost-Lindholmen.aspx">Prova att åka förarlöst på Lindholmen</a></div></div> Tue, 19 Jan 2021 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-kortslutning-undvikas-i-litiummetallbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-kortslutning-undvikas-i-litiummetallbatterier-.aspxSå kan kortslutning undvikas i litiummetallbatterier<p><b>​Förhoppningarna på nästa generations energitäta litiummetallbatterier är stora, men innan de kan sitta i våra bilar behöver avgörande problem lösas. Nu har ett internationellt Chalmerslett forskarlag tagit fram en konkret vägledning för hur batterierna ska laddas och köras för att maximera effektiviteten och minimera risken för kortslutningar. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Li</span><span style="background-color:initial">tiummetallbatterier är ett av flera lovande koncept som på sikt kan ersätta dagens litiumjonbatterier, inte minst i olika typer av elfordon. ​</span><div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Den stora fördelen med den nya batteritypen är att energitätheten kan bli väsentligt högre. Det beror på att battericellens ena pol, anoden, består av en tunn folie av ren litiummetall istället för att metallen lagras i grafit, som i litiumjonbatterier. Utan grafit ökar andelen aktivt material i battericellen och passiva komponenter som kol försvinner. Det gör susen för energitätheten och bidrar även till att minska vikten. Med litiummetall som anodmaterial blir det också möjligt att använda material med hög kapacitet även vid battericellens andra pol, katoden. Då går det att få celler med tre till fem gånger så hög energitäthet som idag. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Dendriter_SV_250x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 15px;height:200px;width:200px" /><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Undviker nålarna som sticker hål och kortsluter</h2> <div>Det stora problemet är dock säkerheten. I två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar i de ansedda tidskrifterna Advanced Energy Materials och Advanced Science beskriver nu forskare från Chalmers, tillsammans med kollegor i Ryssland, Kina och Korea, hur litiummetallen kan användas på ett optimalt och säkert sätt. <span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t går ut på att metallen vid laddning av batteriet fördelar sig så att den blir tät och inte bildar vassa nålar – dendriter – som riskerar att kortsluta och i värsta fall antända batter</span><span style="background-color:initial">iet. Säkrare upp- och urladdning är alltså en nyckelfaktor. </span></div> <span></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Shizhao_Xiong_.jpg_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:138px;width:120px" /><div><span style="background-color:initial">– Kort</span><span style="background-color:initial">slutning</span><span style="background-color:initial"> i litiu</span><span style="background-color:initial">mmetallbatterier beror oftast på att metallen lägger sig ojämnt vid cykling och att det bildats dendriter på anoden. De utstickande nålarna gör att anoden kommer i direkt kontakt med katoden. Därför är det avgörande att kunna undvika att sådana bildas. Där kan vi nu bidra med viktig vägledning, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Optimerad laddning ger säkrare batterier </h2> <div>Det finns ett antal olika faktorer som styr hur litiumet fördelar sig på anoden. I den elektrokemiska processen vid laddning påverkas litiummetallens struktur främst av strömtätheten, temperaturen och koncentrationen av joner i elektrolyten. </div> <div>Forskarna har använt både simuleringar och experiment för att komma fram till hur laddningen kan optimeras utifrån dessa parametrar. Syftet är att skapa en tät och bra struktur på litiummetallanoden. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Aleksandar%20Matic%20200930_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:140px;width:120px" /> </div> <div>​<br />​– Det är en svår utmaning att få jonerna i elektrolyten att placera sig på exakt rätt plats när de blir litiumatomer vid laddning. Den nya kunskapen om hur processen går att styra utifrån olika förutsättningar bidrar till både säkrare och mer effektiva litiummetallbatterier, säger professor Aleksandar Matic vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren</div> <div><strong>Porträttfoton</strong>: <span style="background-color:initial">Anna-Lena Luncqvist (</span><span style="background-color:initial">Aleksandar Matic), Chalmers </span><span style="background-color:initial">(</span><span style="background-color:initial">Shizhao Xiong), ​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Illustrationer:</strong> Yen Strandqvist</span></div> <span></span><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningsprojektet</h2> <div>Det internationella forskarsamarbetet mellan Sverige, Kina, Ryssland och Korea leds av professor Aleksandar Matic och forskaren Shizhao Xiong  vid institutionen för fysik på Chalmers. Forskningen i Sverige finansieras av FORMAS, STINT, EU och Chalmers styrkeområden.</div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/aenm.202002390">Role of Li‐Ion Depletion on Electrode Surface: Underlying Mechanism for Electrodeposition Behavior of Lithium Metal Anode</a> i Advanced Energy Materials. Artikeln är skriven av Xieyu Xu, Yangyang Liu, Jang‐Yeon Hwang, Olesya O. Kapitanova, Zhongxiao Song, Yang‐Kook Sun, Aleksandar Matic och Shizhao Xiong. Forskarna är verksamma vid, Lomonosov Moscow State University, Ryssland, Xi’an Jiaotong University i Kina, Chonnam National University och Hanyang University i Korea samt vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/advs.202003301"> Insight into the Critical Role of Exchange Current Density on Electrodeposition Behaviour of Lithium Metal​</a> i Advanced Science. Artikeln är skriven av Yangyang Liu, Xieyu Xu, Matthew Sadd, Olesya O. Kapitanova, Victor A. Krivchenko, Jun Ban, Jialin Wang, Xingxing Jiao, Zhongxiao Song, Jiangxuan Song, Shizhao Xiong och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Lomonosov Moscow State University och Moscow Institute of Physics and Technology i Ryssland, Xi’an Jiaotong University i Kina samt vid Chalmers tekniska högskola. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om nästa generations batterier</h2> <div>Det finns ett flertal batterikoncept som forskarna på sikt hoppas ska kunna ersätta dagens litiumjonbatterier. Fastfasbatterier, litiumsvavelbatterier och litiumsyrebatterier är tre exempel som ofta lyfts fram. I alla dessa koncept behöver litiummetall användas på anodsidan för att matcha kapaciteten i katoden och maximera energitätheten i cellen. </div> <div>Målet är att få fram energitäta och säkra batterier som tar oss längre till en lägre kostnad – både ekonomiskt och miljömässigt. Än så länge bedömer forskarna att genombrottet för nästa generations batterier ligger minst tio år bort. </div> <div>På Chalmers bedrivs forskning inom en rad projekt inom batteriområdet och forskarna deltar i både nationella och internationella samarbeten och är del av den stora europeiska satsningen 2030+ i projektet <a href="https://www.big-map.eu/">BIGMAP​</a>.  </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Battery_Illustration_Muhammad750x340.jpg" alt="" style="margin:0px" /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;text-align:right;background-color:initial">​                                                                                                                             Illustration: Muhammad Abdelhamid​</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;text-align:right;background-color:initial;font-size:20px"> </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler batterinyheter från Chalmers.  </h2> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett bredbart sätt att stabilisera solid state-batterier:</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><br /></div> <a href="https://www.batteriessweden.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.batteriessweden.se/">Läs gärna mer om svensk batteriforskning på hemsidan för Batteries Sweden (BASE)</a></div> <a href="https://www.batteriessweden.se/" style="background-color:window;font-size:8pt">.​</a><div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 62 84, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se </a></div></div>Tue, 19 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Vackra-kollisioner-Hubble-visar-6-galaxkrockar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Vackra-kollisioner-Hubble-visar-6-galaxkrockar.aspxVackra kollisioner: Hubble visar sex galaxkrockar<p><b>För att fira ett nytt år har NASA och ESA:s rymdteleskop Hubble publicerat bilder på sex vackra galaxkrockar. Vart och ett av dessa sammanslagna system har studerats i ett nyligen avslutat projekt, där man undersökte ny stjärnbildning i sådana system. Krockar är en viktig aspekt av galaxutvecklingen och är bland de mest spektakulära händelserna under en galax livstid.​</b></p>Under en krock <span style="background-color:initial">genomgår galaxerna dramatiska förändringar i utseende och &quot;stjärninnehåll&quot;. Händelserna är utmärkta laboratorier om man vill spåra bildandet av stjärnhopar under extrema fysiska förhållanden.</span><div><br /></div> <div>I Vintergatan bildas vanligtvis stjärnhopar med en massa motsvarande 10 000 gånger vår sols massa. Det är ingenting i jämförelse med stjärnhoparna som bildas i krockande galaxer, som kan nå miljoner gånger solens massa.</div> <div><br /></div> <div>De täta stjärnhoparna lyser också extremt starkt. Även efter kollisionen, när de galaktiska systemen börjar gå över i en mer lugn fas, kommer de massiva stjärnhoparna att lysa upp hela sin värdgalax, som långvariga vittnen om tidigare kollisioner.</div> <div><br /></div> <div>Genom att studera de sex galaxkrockarna som visas här har undersökningen Hubble imaging Probe of Extreme Environments and Clusters (HiPEEC) undersökt hur stjärnhopar påverkas under kollisionerna och de snabba förändringarna som då drastiskt ökar den takt med vilken nya stjärnor bildas i galaxerna.</div> <div><br /></div> <div>– För mig var det mest intressanta resultatet att de två mindre sammanslagna systemen (dvs. när en massiv galax och en mindre massiv galax kolliderar) i studien har den överlägset högsta förekomsten av stjärnhopar, säger Sabine König, en av två Chalmers-astronomer som deltagit i studien.</div> <div><br /></div> <div><div>– Så förhållandena i de båda galaxerna stöder att mer av stjärnmassan i en galax ligger i stjärnkluster än vad vi observerat i de andra större sammanslagningarna som ingår i studien (kollisioner mellan två galaxer med lika stor massa). En anledning till skillnaden mellan hur effektivt stjärnhopar bildas kan vara att vi för de två mindre sammanslagningarna har funnit att stjärnhoparna inte finns där den molekylära gasen finns, där man normalt skulle förvänta sig att finna dem.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Därför tycker jag att det är särskilt viktigt att inte bara studera större galaxkrockar och deras betydelse för hur galaxer och universum utvecklas, utan också mindre krockar, som förekommer mycket oftare än de stora krockarna, säger Sabine König.</span></div> <div><br /></div> <div>Hubble har gjort det möjligt att lösa upp stora stjärnbildande &quot;knutar&quot; som visat sig vara kompakta unga stjärnhopar. Hubbles observationer i ultraviolett och nära infrarött ljus av dessa system har använts för att härleda stjärnhopars ålder, massa och lyvscykel, samt för att analysera stjärnbildningshastigheten inom dessa sex sammanslagna galaxer. HiPEEC-studien avslöjar att stjärnhoparna genomgår stora och snabba variationer i sina egenskaper, med de mest massiva klusterna bildade mot slutet av en kollision.</div> <div><br /></div> <div>Var och en av galaxkrockarna som visas här har tidigare publicerats av Hubble.</div></div> <div><br /></div> <div>Texten bygger på ett <a href="https://esahubble.org/news/heic2101/">pressmeddelande från ESA/NASA: When Galaxies Collide: Hubble Showcases 6 Beautiful Galaxy Mergers​</a>, redigerat av Christian Löwhagen. </div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer information</h3> <div><a href="https://hubblesite.org/">The Hubble Space Telescope​​</a> drivs av NASA, National Aeronautics and Space Administration och ESA, the European Space Agency. </div> <div><br /></div> <div>The HiPEEC survey leddes av Angela Adamo, vid Stockholms Universitet. I det internationella teamet ingår också <span style="background-color:initial;font-weight:700">Susanne Aalto och Sabine König på Chalmers tekniska högskola, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </span></div></div>Fri, 15 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxResmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin<p><b>​Genom att hur mäta hur mycket folk reser på regionnivå har Philip Gerlee med flera forskare tagit fram en modell som kan användas för att förutsäga antalet patienter med covid-19 som behöver läggas in på sjukhus.</b></p><p>​Spridningen av covid-19 är beroende av antalet fysiska möten mellan människor, något som varierat under pandemins gång beroende på påbjuden och frivillig social distansering. Ett sätt att mäta och förutse denna spridning är att titta på hur mycket vi förflyttar oss, med antagandet att ju mer vi rör oss, desto fler fysiska möten har vi. </p> <p>I en preprint har Philip Gerlee och Torbjörn Lundh, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, tillsammans med flera andra forskare från universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping och Lund jämfört antalet inlagda patienter med covid-19 med mobilitetsdata i form av lokaltrafikanvändning och mobiltelefondata. Denna modell har visat sig kunna fånga både den första och början av den andra pandemivågen.</p> <h2>Resedata från Västtrafik och Skånetrafiken</h2> <p>Jämförelsen med mobiltelefondata gjordes för alla regioner i Sverige och modellen visade sig stämma något bättre för större regioner än för mindre, där slumpmässiga händelser kan ha en större effekt. Forskarna fick också resedata från Västtrafik och Skånetrafiken och kunde visa att denna data gav en ännu bättre anpassning av modellen. </p> <p>Eftersom det finns en fördröjning mellan ökad smitta och sjukhusinläggningar, så kan denna modell förutsäga behovet av sjukhusvård på regionnivå tre veckor i förväg genom tillgång till lokaltrafikdata.</p> <p>Preprinten ”<a href="https://arxiv.org/abs/2101.00823">Predicting regional COVID-19 hospital admissions in Sweden using mobility data</a>” kan läsas på webbplatsen arXiv. En preprint är en vetenskaplig artikel som ännu inte granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.<br /><br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspx">Intervju med Philip Gerlee från augusti om att förutsäga vårdbehovet för covid-19-patienter &gt;&gt;</a></p> <p>Kontaktuppgifter till <a href="/sv/personal/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a> &gt;&gt;<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström</p>Tue, 05 Jan 2021 10:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”<p><b>​Pandemin kan erbjuda en sällsynt möjlighet för länder att ställa om till en ny och mer hållbar värld när återhämtningspaket nu ska delas ut. Det konstaterar forskare i en ny rapport som också visar att dagens utsläppsnivåer av koldioxid är oförenliga med klimatmålen om 1,5 till 2 graders temperaturökning. Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, har tagit del av rapporten och kommenterar den här.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det gått fem år sedan Parisavtalet slöts. Den planerade utvinningen av fossila bränslen i världen är större än vad som är möjligt för att kunna begränsa den globala uppvärmningen enligt avtalet. I december kom en specialrapport, <a href="https://productiongap.org/">The Production Gap</a>, där forskare från flera forskningsinstitutioner tillsammans med FN:s miljöprogram undersökt hur mycket fossila bränslen världens länder planerar att använda fram till 2030 och jämfört det med den minskning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen enligt klimatmålen. Gapet har vuxit sedan förra året.<br /><br /></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Rapporten </b>visar ett alldeles för stort gap mellan hur mycket världens fossilbränsleanvändning skulle behöva minska och olika länders planer för att utnyttja sina fossila bränslen. I många fall planerar man för utbyggnad av fossilbränsleanvändningen och i många fall subventioneras fossila bränslen. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många länder, till skillnad från länder som Sverige, som har stora inhemska reserver av fossila bränslen och de tenderar att använda sin resurs. Vi pekade på den utmaningen för ett par år sedan på DNs debattsida: <a href="https://www.dn.se/debatt/ingen-minskning-av-fossil-energi-trots-storsatsning-pa-fornybart/">Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart</a>, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div>– Det positiva är ändå att många företag har börjat kommunicera att de avser bli klimatneutrala vid ett visst år och att detta ska innefatta samtliga utsläpp som deras produkter orsakar, inklusive utsläpp i samband med utvinning av material och insatsvaror, själva produktionens utsläpp samt utsläpp som orsaks av att produkten används, säger Filip Johnsson som hoppas på att många politiker, företagsledare och aktörer på den finansiella marknaden tar åt sig budskapet i rapporten.</div> <div><br /></div> <div>Pandemin har pågått ett tag. Är den stora omställningen ens möjlig nu i en tid då flera branscher kämpar för sin överlevnad och regeringen tvingas lägga fram krispaket efter krispaket?</div> <div>– Jag tror det finns en vilja bland många politiker. Men mycket av åtgärderna och de stöd som hittills beslutats om är för att undanröja kortsiktiga effekter på permitteringar och arbetslöshet och då är påverkansutrymmet inte så stort. Men nu gäller det att planera för en omställning.<br /><br /></div> <div><b>Vad tycker du är det bästa med rapporten?</b></div> <div>– Att den visar svart på vitt att det är bråttom att ändra utvecklingen. Inte minst att hitta sätt för EU och Sverige att etablera så kallade gränsjusteringar så att klimatbelastande produkter som importeras från fossilrika länder beläggs med samma koldioxidavgift som vi har inom EU. Mycket pekar på att det skulle påskynda utfasningen av fossila bränslen i länder som Kina och andra länder från vilka vi importerar mycket av våra konsumtionsvaror. Det måste bli ute med fossilt.</div> <div><br /></div> <div><b>Vem bör läsa rapporten?</b></div> <div>– Ja, det är väl snarare så att det inte finns någon som inte bör läsa den. Men det gäller dock att inte bli för pessimistisk utan att göra något konstruktivt av rapportens budskap, avslutar Filip Johnsson.<br /><br />Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://productiongap.org/">The Production Gap</a><br />DNs debattsida: <a href="https://www.dn.se/debatt/ingen-minskning-av-fossil-energi-trots-storsatsning-pa-fornybart/">Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart</a>,<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Coronans-tid-glantar-den-pa-dorren-till-en-ny-och-hallbarare-varld.aspx">Coronans tid – gläntar den på dörren till en ny och hållbarare värld?​</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​​Tue, 22 Dec 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmersstudenter-vill-gora-klader-lattare-att-atervinna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmersstudenter-vill-gora-klader-lattare-att-atervinna.aspxStudenter vill göra kläder lättare att återvinna<p><b>​När den prestigefyllda internationella tävlingen Igem genomfördes fanns ett lag från Chalmers med. De vill göra det möjligt att återvinna mer textilier – med hjälp av enzymer.</b></p>​<span style="background-color:initial">IGEM, The International Genetic Engineered Machine Competition, startades 2003 på MIT i Boston och har sedan dess vuxit till en egen, fristående organisation. Ämnet för tävlingen är syntetisk biologi, som kortfattat innebär att dra nytta av kunskapen som finns om genetisk kod, och hur man kan förändra den för att påverka biologiska system. Ett exempel är framställningen av enzymer som kan användas för att påskynda kemiska reaktioner, vilket i sin tur kan användas i industriella processer.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Det är denna teknik som Chalmers Igemlag, bestående av tio studenter, riktade in sig på. </div> <div>– Vi ville använda enzymer för att bryta ned syntetisk fiber som finns i bomull, vilket försvårar återvinningen av textilier. Man blandar ofta i tre-fyra procent elastan, vars fibrer sedan slits ut under tiden jeansen används. Därför kan inte bomullen återvinnas eftersom den inte går att separera från de utslitna elastanfibrerna, säger Matilda Johansson, som pluggar fjärde året på Bioteknik.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Enzymatisk cocktail”</h2> <div>Hon berättar att eftersom det krävs stora resurser för att odla bomull är det mycket som går till spillo när kläder inte kan återvinnas.</div> <div>Därför utvecklade laget en ”enzymatisk cocktail”.</div> <div>– Vi identifierade nio enzymer som biotekniskt borde kunna bryta ned elastan. Dessa kan framställas i laboratorier och användas på textilier så de bryter ned elastanet – men förhoppningsvis inte bomullen.</div> <div><br /></div> <div>Årets tävling påverkades så klart av pandemin. Bland annat ställdes den avslutande ”Giant jamboree”, där man visar upp sina projekt på plats i Boston, in och blev digital. Coronaviruset påverkade även arbetet i själva projektet.</div> <div>– Labbmässigt var det klurigt eftersom tiden i labbsalarna var begränsad och vi max fick vara två personer åt gången. Där missade vi några veckor. Vi hann bygga upp de genetiska koderna för att få bakterien att producera de enzym som krävs, men hann aldrig testa dem. Det hoppas vi kunna lämna över till nästa års Chalmerslag eller att någon annan tävlande plockar upp tråden, säger Matilda Johansson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nådde bronsnivå</h2> <div>I tävlingen kan man få utmärkelsen brons, silver eller guld, beroende på hur långt man lyckats ta sitt projekt och hur många kriterier man lyckats uppnå. För att få kliva upp en nivå krävs att samtliga kriterier är uppnådda. Chalmerslaget nådde brons, men var snubblande nära silver då det bara fattades något enstaka kriterie på silvernivån.</div> <div>– Det är en lång rad kriterier, till exempel Human practices om hur samhället påverkar projektet och vice versa. Vi lyckades få stor spridning på vårt budskap eftersom vi breddade det. Det spelar inte så stor roll vilken nivå vi slutade på, det viktiga var att vi fick väldigt bra feedback, säger Matilda Johansson. </div> <div><br /></div> <div>Tanken har funnits på att driva jobbet vidare, men verkligheten spelar också in. </div> <div>– Det finns potential, behovet finns ju hos till exempel kommunala aktörer och klädbutiker. Men tid och pengar är ett problem. Vi är med och rekryterar nästa års lag och hoppas att de ska vilja jobba vidare med detta, säger Matilda Johansson. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Fått med oss supermycket”</h2> <div>Chalmerslaget bestod av tio studenter, från olika årskurser och inriktningar, och även två studenter från Göteborgs universitet. </div> <div>– Vi försöker få till ett så brett lag som möjligt, eftersom till exempel webbdesign är en beståndsdel i projektet, säger Matilda Johansson.</div> <div><br /></div> <div>Hon tvekar inte att uppmana andra chalmerister att delta i Igem.</div> <div>– Vi har fått med oss supermycket. Man fick en helhetsbild av bioteknik och får vara med hela vägen: från idé via sekvenser, labbarbete och modellarbete till dokumentation. Framför allt lärde man sig extremt mycket om att jobba i projekt och grupp, och får prova på hur det är att göra detta på riktigt eftersom det är fritt och upp till oss själva att styra upp arbetet.<span style="background-color:initial">​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://igem.org/Main_Page">Igems sajt</a></span></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Privat</div> </div>Tue, 22 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxChalmers bidrar till hållbar livsmedelssektor<p><b>​Nu kommer Chalmers att bidra ännu starkare till forskning och utveckling av nya lösningar för näringsriktig, mer hållbar matproduktion. Genom tre nya nationella centrum – Finest, Pan Sverige och Blå mat – ska forskarna vara med och utveckla framtidens livsmedel. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När forskningsrådet Formas satsar 192 miljoner på fyra nationella centrum för livsmedelsforskning och innovation tar Chalmers plats i tre av dem. I nära samarbeten mellan forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer ska hållbara livsmedelssystem i Sverige tas fram− där produktion av mer näringsriktig mat ökar, samtidigt som miljöpåverkan minskar. </span></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Blå mat​</span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Blå mat, centrum för framtidens sjömat, ska resultera i helt nya svenska sjömatsprodukter som kan få en viktig roll i det pågående proteinskiftet. Detta skifte innebär att man lämnar rött kött som primär proteinkälla och väljer mer hållbara och hälsosamma alternativ. Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik, kommer som forskningskoordinator att ha en central roll inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag hoppas att Blå mat kommer att bidra till att fler av våra svenska blå råvaror förädlas nationellt – och att detta ska innebära en rad fördelar, från fler arbetstillfällen och höjd kompetens till en högre grad självförsörjning inom fisket och sjömatsindustrin i Sverige, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett mål är att en större andel av den svenska vilda fisk som tas iland ska användas som livsmedel – ett annat är att utöka svenskt vattenbruk, det vill säga odling av till exempel fisk, musslor och alger. Idag går hela 85 procent av den vilda svenskfångade fisken inte till livsmedel, utan till produkter som sedan används i djurfoder. Detta innefattar både små fiskarter som sill och skarpsill, men också de delar av fisken som blir kvar när filén skurits ut. Dessa arter och styckningsdetaljer måste utnyttjas bättre. Men det krävs teknikutveckling för att lyckas. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Min forskargrupp har lång erfarenhet av metoder för processer som kan användas för att förädla såväl restprodukter som små fiskarter. I nästan 20 år har vi använt komplexa marina råvaror för att isolera funktionella proteiner, det vill säga proteiner som kan ge till exempel struktur åt livsmedel. Den kunskapen kommer att användas inom doktorandprojektet som Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap ska handleda i centrumet. När det gäller sjömatskvalitet har vi också lång erfarenhet, inte minst av hur man kan undvika oxidation av de omättade marina fetterna, som annars leder till att maten härsknar och förlorar näringsvärde, säger Ingrid Undeland. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Från avdelningen för livsmedelsvetenskap deltar även Mehdi Abdollahi och Ann-Sofie Sandberg, och Robin Teigland från institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME) då artificiell intelligens, AI, och digitalisering inom den blå sektorn är ett viktigt fokus inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Finest</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Finest </span><span style="background-color:initial">är en centrumbildning för framtida innovationer i ett hållbart livsmedelssystem. Här samlas forskning kring hållbarhet och nutrition, livsmedelsteknik, konsumentbeteende, innovationsledning och systemomställning. Till detta kommer en gemensam utveckling av metoder genom Food Transition Lab som drivs av Rise, och en co-creation-plattform (medskapande-plattform) som kommer att skapas inom centrumbildningen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet vill bidra till innovation i svenska livsmedelssektorn genom att involvera aktörer från alla delar av värdekedjan – för att gemensamt skapa förutsättningar för innovation, bidra till systemförändring och stötta konkreta projekt, bland annat om bär som råvara och experimentella värdekedjor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Maria Elmquist vid TME, berättar om Chalmers engagemang i Finest: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag kommer att leda ett arbetspaket tillsammans med Rise där vi ska arbeta med innovationsledning och studera hur etablerade aktörer kan hitta nya vägar till innovation genom att samarbeta på nya sätt och med nya parter. Vi kommer att rekrytera en doktorand med fokus på innovation i livsmedelssektorn, som bland annat kommer arbeta nära Ica och Hushållningssällskapet. Verksamheten i centrumet kommer utgöra en spännande forskningsarena och labbmiljö för oss, då vi kommer kunna samarbeta och studera de ingående aktörerna, och enkelt testa nya modeller och verktyg, säger hon.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Pan Sverige</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet Pan Sverige (plant based proteins for health and wellbeing) utvecklar i samverkan med näringsliv, universitet och forskningsinstitut ny kunskap och nya metoder för att ta reda på hur ökad konsumtion av växtbaserade proteiner påverkar hälsa och välmående. Miljöpåverkan från animaliska produkter måste begränsas, och innovativ användning av växtbaserade proteiner är ett alternativ som kan ge stora hållbarhetsfördelar. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Men mer forskningsbaserad kunskap om livsmedelsbearbetning, konsumtion och hälsofördelar med växtproteiner behövs. Pan samlar en unik uppsättning av tvärvetenskapliga kompetenser och skapar en ny infrastruktur som integrerar forskning om mat, nutrition, teknik, medicin och samhällsvetenskap. Forskarna vill skapa metoder och modeller som möjliggör nya livsmedelsinnovationer och ökad förståelse för hur växtbaserade produkter kan påverka fysisk och mental hälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Marie Alminger, biträdande professor i livsmedelsvetenskap, ingår i ledningsgruppen för Pan och kommer att delta i den delen av centrumet där man fokuserar på karakterisering av växtbaserade proteiner. Bland annat vill forskarna undersöka hur olika livsmedelsprocesser och råvarornas egenskaper påverkar nedbrytning och upptag av olika näringsämnen i mag-tarmkanalen, och hur proteinerna kan påverka tarmflora och hälsa.  <span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">–<span> </span>Syftet är att jämföra utvalda växtproteiner (modellproteiner kombinerade med fiberkomponenter) med animaliska livsmedel, i detta fall kyckling. Vi vill identifiera råvaror med lovande egenskaper som fungerar bra i livsmedelsprocesser – men också få kunskap om vad det finns för möjligheter och hälsoeffekter, eller risker, med ökad användning av växtbaserade livsmedel, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Ström är biträdande professor på institutionen för kemi och kemiteknik. Hon ingår också i ledningen för Pan och håller i den del av centrumet som heter ”Biomolecular signatures in a precision nutrition perspective”. Här ska forskarna arbeta med huvudfrågan; hur vi tar upp växtbaserad näring och titta på processerna i matsmältningssystemet för att ta upp olika vegetabiliska proteiner. Som kemist bidrar Anna Ström med de fysikaliska kemiska aspekterna och är särskilt intresserad av att utforska en idé som hon ser som en mycket spännande inriktning i projektet: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Idén handlar om att ta fram en sensor som gör det möjligt att följa hur vi bryter ner olika växtbaserade proteiner och som skulle kunna göra att vi kan titta in direkt i tarmsystemet. Vi ser ett stort behov av sådana tekniska lösningar. Med hjälp av AI kan informationen översättas till ny, viktig förståelse för hur olika proteiner fungerar i våra matsmältningssystem, säger Anna Ström.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ytterligare något som ska utforskas är hur kombinationen mellan olika proteiner och höga respektive låga fiberhalter i kosten påverkar oss ur närings- och hälsoperspektiv. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs pressmeddelandet från Formas:</strong> <a href="https://formas.se/arkiv/nyheter/nyheter/2020-11-18-mangmiljonsatsning-pa-svenska-centrum-for-livsmedelsforskning-och-innovation.html">Mångmiljonsatsning på svenska centrum för livsmedelsforskning och innovation</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 22 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Att-dricka-mjolk-under-amning-kan-sanka-barnets-risk-för-matallergi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Att-dricka-mjolk-under-amning-kan-sanka-barnets-risk-f%C3%B6r-matallergi.aspxKomjölk under amning kan sänka allergirisk hos barn<p><b>​Barn till mammor som dricker förhållandevis mer komjölk under amningen löper minskad risk att utveckla födoämnesallergi. Den slutsatsen drar livsmedelsforskare på Chalmers i en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Resultatet bygger på en kartläggning av drygt 500 svenska kvinnors matvanor och förekomsten av allergi hos deras barn vid ett års ålder.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Vi har konstaterat att mammor till friska ettåringar konsumerade mer komjölk under amningen än mammor till allergiska ettåringar. Sambandet är tydligt, men vi påstår därmed inte att komjölk i kosten skulle vara något allmänt botemedel mot matallergi, poängterar Mia Stråvik, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik och studiens försteförfattare.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det finns enligt henne många faktorer bakom risken för matallergi, inte minst ärftlig benägenhet.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Men kosten är en faktor där föräldrar själva har möjlighet att påverka. En del unga kvinnor undviker idag att dricka mjölk på grund av rådande trender och en obefogad rädsla, som är kopplad till myter kring kosten.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Hon påpekar att allergi mot mjölkprotein är ovanligt hos vuxna, så de flesta kvinnor tål själva mjölk och ​mejeriprodukter. Laktosintolerans är något helt annat, som innebär att man inte kan bryta ned mjölksocker. Men då finns laktosfria mjölkprodukter som kroppen tolererar.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Hygienhypotesen</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Enligt professor Ann-Sofie Sandberg, Mia Stråviks handledare, kan mjölken i mammans kost innehålla ämnen som stimulerar immunsystemets mognad.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det finns ett tidsfönster i barnets tidiga utveckling där denna stimulans är nödvändig för att barnet ska bli tolerant mot olika födoämnen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Enligt den så kallade hygienhypotesen fungerar kontakten med olika mikroorganismer som något av en &quot;kickstart&quot; för barnets immunsystem, förklarar hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Men i avsaknad av mikroorganismer i vårt hygieniska samhälle kan ämnen i mammans kost vara ett annat sätt att stimulera immunsystemets mognad. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Mia Stråviks studie är inte den första som kopplar komjölk i kvinnans kost till minskad risk för allergi hos hennes barn. Tidigare studier har dock ofta byggt enbart på enkätsvar – både när det gäller matvanorna och förekomsten av allergi. I denna studie är både data och slutsatser betydligt mer robusta.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– I den här studien har vi kunnat verifiera kvinnans rapporterade intag av mjölk och mjölkprodukter genom biomarkörer i hennes blod och bröstmjölk. Det handlar om två fettsyror som bildas i kons mage och som är specifika för mjölkprodukter, säger Mia Stråvik.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Dessutom har alla fall av allergi hos barnen diagnostiserats av en läkare specialiserad på barnallergi. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Studien ingår i ett mer omfattande forskningsprojekt uppbyggt kring en så kallad familjekohort – 655 familjer som födde barn vid Sunderby sjukhus utanför Luleå under åren 2015–2018. Projektet har startats och kohorten etablerats av Ann-Sofie Sandberg vid Chalmers, professor Agnes Wold vid Göteborgs universitet samt av överläkaren och barnallergologen Anna Sandin, knuten till Umeå universitet/Sunderby sjukhus.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den nu aktuella studien är den första vetenskapliga publiceringen med huvudfokus på allergi som bygger på insamlade data från familjerna i Norrbotten.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">En tydlig koppling</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">De drygt 500 barnaföderskorna fick vid tre tillfällen utförligt redogöra för sina matvanor – i 34:e graviditetsveckan, en månad efter födseln och fyra månader efter födseln. Vid ett års ålder läkarundersöktes barnen och alla fall av födoämnesallergi, atopiskt eksem och astma identifierades.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Sedan materialet justerats för bland annat ärftliga faktorer och så kallad reverse causation kunde forskarna konstatera att det var just sambandet mellan mammans intag av mjölk och mjölkprodukter och den mindre förekomsten av födoämnesallergi hos deras barn som allra tydligast stod ut.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Hur vi än vrider och vänder på våra data, så kommer vi till samma slutsats, konstaterar Chalmersforskaren och medförfattaren Malin Barman, som är Mia Stråviks biträdande handledare.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Mekanismerna bakom mjölkens skyddande effekt mot allergi är dock fortfarande oklar.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">En förklaring till olika hypoteser finns beskrivna nedan.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett annat resultat i studien som Mia Stråvik lyfter fram är att barn till ammande mammor som vid fyramånadersmätningen åt mycket frukt och bär tenderade att i betydligt högre utsträckning drabbas av eksem.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Men ytterligare studier måste till innan vi kan säga något med säkerhet kring detta samband.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I en pågående uppföljning undersöks nu barnens hälsotillstånd vid fyra års ålder. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Björn Forsman</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften <em>Nutrients</em>:</h3> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mdpi.com/2072-6643/12/12/3680">Maternal Intake of Cow’s Milk during Lactation Is Associated with Lower Prevalence of Food Allergy in ​Offspring </a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Barnallergi</h3> <p class="chalmersElement-P">Allergi är den vanligaste kroniska sjukdomen som drabbar barn och den förekommer allt oftare, såväl i Sverige som i andra industrialiserade länder. Av de 508 barn som ingick i den aktuella studien hade:</p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>7,7 procent av barnen (39 st) vid ett års ålder en diagnostiserad födoämnesallergi. Vanligast var allergi mot komjölk eller ägg (eller mot båda dessa).</li> <li>6,5 procent av barnen (33 st) diagnosen atopiskt eksem och lika många hade fått en astmadiagnos</li> <li>23 procent av barnen vid ett års ålder någon typ av allergi </li></ul> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur påverkar mjölken?</h3> <p class="chalmersElement-P">Det är oklart exakt på vilket sätt komjölk i mammans mat minskar risken för barnallergi. Enligt forskaren Malin Barman finns flera tänkbara förklaringar, som möjligen kan samverka. </p> <p class="chalmersElement-P">– En hypotes är att komjölken innehåller någon faktor som aktiverar barnets immunsystem och hjälper det att utveckla tolerans. Denna än så länge okända faktor skulle kunna finnas i mjölkens fett eller i dess proteininnehåll.</p> <p class="chalmersElement-P">Men det kan också vara så att mjölken i sig är neutral i förhållande till immunsystemet, menar Malin Barman. Då handlar det snarare om att ett högre intag av mjölkfett leder till ett förhållandevis lägre intag av fleromättat fett. </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta är gynnsamt, eftersom vi tror att fleromättat fett i mammans kost kan motverka immunsystemets mognad i tidig ålder.</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: forskningsfinansieri​ngen</h3> <p class="chalmersElement-P">Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Forte, Västra Götalandsregionen, Region Norrbotten, Magnus Bergvalls stiftelse, Wilhelm och Martina Lundgrens stiftelse, Per Håkanssons stiftelse, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg samt Jane och Dan Olssons stiftelse. Finansierarna hade ingen roll i utformningen av studien; vid insamling, analys eller tolkning av data; vid skrivning av manuskriptet eller i beslutet att publicera resultaten. Författarna framhåller att ingen intressekonflikt råder. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: NICE-projektet</h3> <p class="chalmersElement-P">De 655 deltagande familjerna i den så kallade NICE-kohorten (Nutritional impact on Immunological maturation during Childhood in relation to the Environment) rekryterades under åren 2015–2018 i samband med att de gravida kvinnorna besökte Sunderby sjukhus i Norrbotten.</p> <p class="chalmersElement-P">Syftet är att kartlägga hur en rad faktorer i fostrets och spädbarnets näringsintag påverkar deras immunsystem och i förlängningen deras hälsa och utveckling. </p> <p class="chalmersElement-P">Förutom sambandet mellan föda och allergi, som är Chalmersforskarnas speciella ansvarsområde, studeras bland annat mikroorganismer och toxiska ämnen och deras betydelse för sådant som tandhälsa och neuropsykologisk utveckling.</p> <p class="chalmersElement-P">Till sin hjälp har forskarna byggt upp en omfattande biobank med prover från deltagarna – allt från moderkakor och navelsträngsblod till bröstmjölk, urin och saliv.</p> <p class="chalmersElement-P">Utöver Chalmers deltar även Umeå universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i studier som utgår från NICE-kohorten – sammantaget är ett 30-tal forskare engagerade.</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 21 Dec 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Varldens-kortaste-vaglangd-för-vertikalkavitetslasrar-demonstrerad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Varldens-kortaste-vaglangd-f%C3%B6r-vertikalkavitetslasrar-demonstrerad.aspxDe skapar kompakta lasrar vid rekordkorta våglängder<p><b>​Forskare på Chalmers tekniska högskola, med samarbetspartners vid Technische Universität Berlin, har demonstrerat den kortaste våglängd som hittills rapporterats för en ytemitterande laser med vertikal kavitet (VCSEL). Detta kan bana väg för framtida användning inom till exempel desinfektion och medicinsk behandling. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften ACS Photonics.</b></p> <div>– Även om det fortfarande kvarstår mycket arbete, särskilt för att möjliggöra elektriskt drivna komponenter, är denna demonstration en viktig byggsten för förverkligandet av praktiska ytemitterande lasrar som täcker större delen av UV-spektrat, säger artikelns huvudförfattare Filip Hjort, doktorand på avdelningen för fotonik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2.</div> <div> </div> <div>En så kallad VCSEL är en kompakt halvledarlaser som idag flitigt används inom till exempel ansiktsigenkänning i smarta telefoner och för optisk kommunikation i serverhallar. Hittills är dessa lasrar endast kommersiellt tillgängliga med röda och infraröda våglängder, men även andra synliga VCSEL:ar, som kan hitta applikationer i adaptiva strålkastare för bilar eller projektionsdisplayer, kommer snart att kommersialiseras. </div> <div>– Om vertikalkavitetslasrar skulle kunna skicka ut ultraviolett ljus (UV) skulle de kunna få en ännu bredare användning. UV-ljus kan användas för desinfektion, materialhärdning, excitering av fluoroforer och medicinsk behandling, och UV-emitterande VCSEL:ar skulle till exempel kunna användas i kompakta vatten-, luft- och ytdesinfektionssystem samt för behandling av hudsjukdomar, säger Filip Hjort.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/vcsel-laser_gruppfoto_20-12-14_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><em>Fyra av forskarna bakom de nya resultaten, fr v Johannes Enslin, Technische Universität Berlin, Michael Bergmann, Chalmers, Åsa Haglund, Chalmers, och Filip Hjort, Chalmers. Foto: Henrik Sandsjö</em><span></span></span><br /> </div> <div>För att realisera UV-ljus med en våglängd i ultraviolett B (UVB-ljus, 280–320 nm) och ultraviolett C (UVC-ljus, 200–280 nm), vilket behövs för de flesta av dessa tillämpningar, måste lasermediet vara tillverkat av halvledarmaterialet AlGaN. Forskargruppen på Chalmers, ledd av Åsa Haglund, biträdande professor på avdelningen för fotonik, har tidigare tillsammans med kollegorna på Technische Universität Berlin demonstrerat en elektrokemisk etsningsmetod som kan användas för att selektivt etsa specifika AlGaN-skikt. I den nya demonstrationen använder de två forskargrupperna denna metod för att skapa världens första optiskt pumpade UVB-emitterande VCSEL. </div> <div>– Med den elektrokemiska etsningsmetoden kunde vi avlägsna substratet och istället skapa släta AlGaN-membran. Därmed löste vi ett långvarigt problem för UV-emitterande vertikalkavitetslasrar. VCSEL:ar behöver två speglar som vardera reflekterar över 99% av ljuset och dessa speglar kan antingen tillverkas genom epitaxiell växt eller av dielektriska material. Tillräckligt hög reflektionsförmåga har tidigare inte uppnåtts med epitaxiellt växta speglar, och de substratborttagningsmetoder som vanligtvis används för att möjliggöra den andra dielektriska spegeln i en blå-emitterande VCSEL är inte lämpliga för AlGaN, förklarar Filip Hjort.</div> <div> </div> <div>Han fortsätter:</div> <div>– Men med vår metod kunde vi skapa AlGaN-membran som placerades mellan två högreflektiva dielektriska speglar. På detta sätt bildade vi en vertikal kavitet som lasrar under optisk pumpning.</div> <div> </div> <div>Den nu presenterade demonstrationen sätter nytt världsrekord: det är den kortaste våglängd som någonsin rapporterats för en VCSEL. Den elektrokemiska etsningsmetoden kan även användas för att skapa lasrar vi de ännu kortare UVC-våglängderna som behövs inom steriliseringstillämpningar för att till exempel bekämpa framtida pandemier och ge rent dricksvatten.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakter</h3> <div>Filip Hjort, doktorand, avdelningen för fotonik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, Sverige, <a href="mailto:filip.hjort@chalmers.se">filip.hjort@chalmers.se</a> </div> <div> </div> <div>Åsa Haglund, biträdande professor, avdelningen för fotonik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, Sverige, <a href="mailto:asa.haglund@chalmers.se">asa.haglund@chalmers.se</a> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs artikeln i ACS Photonics &gt;&gt;&gt;</h3> <div><a href="http://dx.doi.org/10.1021/acsphotonics.0c01382">dx.doi.org/10.1021/acsphotonics.0c01382</a> </div> Thu, 17 Dec 2020 09:00:00 +0100